<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2812361</hangar_id>
 <dok_id>H002So557</dok_id>
 <rm>2012/13</rm>
 <beteckning>So557</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Kommittémotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2012/13:So557 av Lena Hallengren m.fl. (S)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>S31002</tempbeteckning>
 <organ>SoU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>557</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2012-10-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2013-03-25 11:32:10</systemdatum>
 <publicerad>2012-10-05 14:10:10</publicerad>
 <titel>Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg</titel>
 <subtitel>av Lena Hallengren m.fl. (S)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{31D55300-B296-4BEB-A9BB-655827373D68}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H002So557/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H002So557</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H002So557</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2012/13:So557&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Lena Hallengren m.fl. (S)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;S31002&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="Utgiftsomr&amp;aring;de 9 H&amp;auml;lsov&amp;aring;rd, sjukv&amp;aring;rd och social omsorg" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="as0712aa" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 120821:1120 v6.03" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: St&amp;ouml;rre EAN, fria namnval (prtimotion etc), a4-funktionen, nya v-loggan, gr&amp;ouml;nmarkering, basdialogen mm --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Mon, 25 Mar 2013 11:20:00 CET" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_201213_So_557.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="RubrikInneh&amp;aring;llsf" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134586"&gt;3&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Motivering&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134587"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134588"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rdspolitikens inriktning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134589"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En sammanh&amp;aring;llen och gemensam h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd f&amp;ouml;r alla&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134590"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Patientkontrakt f&amp;ouml;r trygghet och tillg&amp;auml;nglighet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134591"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nationell kvalitetscertifiering av h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134592"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nationella riktlinjer&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134593"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Patients&amp;auml;kerhet i v&amp;aring;rden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134594"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nationella kvalitetsregister&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134595"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tid f&amp;ouml;r v&amp;aring;rd&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134596"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Personalen i h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134597"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En modern it-strategi f&amp;ouml;r h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134598"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande och j&amp;auml;mlik h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134599"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fri etablering i specialistsjukv&amp;aring;rden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134600"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lld h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134601"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Myndighetsstrukturen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134602"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Driftsformer i h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134603"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Organdonation&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134604"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hbt-personers h&amp;auml;lsa&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134605"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hiv/aids&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134606"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;auml;kemedel&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134607"&gt;24&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Apoteksmarknaden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134608"&gt;25&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Antibiotikaresistens&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134609"&gt;27&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Narkolepsi&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134610"&gt;28&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Rett Center&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134611"&gt;29&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Psykiatri&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134612"&gt;30&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tandv&amp;aring;rd&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134613"&gt;33&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Folkh&amp;auml;lsa&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134614"&gt;34&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tobak&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134615"&gt;38&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alkohol och narkotika&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134616"&gt;41&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Missbruksv&amp;aring;rden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134617"&gt;46&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den sociala barn- och ungdomsv&amp;aring;rden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134618"&gt;47&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ungdomsmottagningar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134619"&gt;51&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Funktionshinderspolitik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134620"&gt;52&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ldres v&amp;aring;rd och omsorg&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134621"&gt;56&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Insemination f&amp;ouml;r ensamst&amp;aring;ende&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134622"&gt;63&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;K&amp;ouml;nstillh&amp;ouml;righetslagen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134623"&gt;63&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ekonomiskt bist&amp;aring;nd (socialbidrag)&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134624"&gt;64&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;verskuldsatthet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134625"&gt;65&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barnfattigdom&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134626"&gt;66&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Spelberoende&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134627"&gt;68&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Heml&amp;ouml;shet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134628"&gt;70&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc340134586" name="_Toc340134586"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="F&amp;ouml;rslagsrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen anvisar med f&amp;ouml;ljande &amp;auml;ndringar i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till regeringens f&amp;ouml;rslag anslagen under utgiftsomr&amp;aring;de 9 H&amp;auml;lsov&amp;aring;rd, sjukv&amp;aring;rd och social omsorg enligt uppst&amp;auml;llning i tabell 1.&amp;#9;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om patientkontrakt.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en nationell kvalitetscertifiering.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om nationella riktlinjer.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att v&amp;aring;rden ska vara baserad p&amp;aring; vetenskap och bepr&amp;ouml;vad erfarenhet ocks&amp;aring; n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att f&amp;ouml;rdela v&amp;aring;rdresurser.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om patients&amp;auml;kerhet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om handlingsprogrammet Tid f&amp;ouml;r v&amp;aring;rd.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om meddelarskydd.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en it-strategi f&amp;ouml;r h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om ers&amp;auml;ttningssystemen i v&amp;aring;rden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om ett nej till en lag om fri etablering i specialistsjukv&amp;aring;rden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en nationell genomf&amp;ouml;randeplan f&amp;ouml;r en j&amp;auml;mst&amp;auml;lld h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om myndighetsstrukturen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om ett investeringsskydd f&amp;ouml;r skattefinansierad verksamhet.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att det inte ska vara till&amp;aring;tet med f&amp;ouml;rtur (gr&amp;auml;ddfiler) f&amp;ouml;r privatbetalande patienter i den offentligt finansierade v&amp;aring;rden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att det inte ska vara till&amp;aring;tet att s&amp;auml;lja, privatisera eller stycka upp universitets- och regionsjukhus.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om organdonation.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om insatser f&amp;ouml;r hbt-personers h&amp;auml;lsa.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om hbt-certifiering f&amp;ouml;r landets samtliga ungdomsmottagningar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en utredning av levnadsvillkoren f&amp;ouml;r transpersoner.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om insatser n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller smittskydd och hiv.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om ett nationellt initiativ f&amp;ouml;r s&amp;auml;krare l&amp;auml;kemedelshantering.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om apoteksmarknaden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en strategi mot antibiotikaresistens och v&amp;aring;rdrelaterade infektioner.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om narkolepsi.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om st&amp;ouml;det till Rett Center.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en l&amp;aring;ngsiktig handlingsplan f&amp;ouml;r psykiatrin.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om samverkansmodeller i varje kommun f&amp;ouml;r barn och ungdomar med problem (barnens r&amp;auml;ddningstj&amp;auml;nst).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om tandv&amp;aring;rdsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att inr&amp;auml;tta en kommission f&amp;ouml;r j&amp;auml;mlik h&amp;auml;lsa.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om obligatoriska bildvarningar p&amp;aring; cigarettpaket.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om dold f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning av tobak.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om tillst&amp;aring;ndsplikt f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning av tobak.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om ett samlat &amp;aring;tg&amp;auml;rdspaket f&amp;ouml;r att minska tobaksbruket.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om alkoholreklam.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om licensplikt f&amp;ouml;r folk&amp;ouml;lsf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att ompr&amp;ouml;va beslutet att l&amp;aring;ta privatpersoner f&amp;ouml;ra in alkoholdrycker i Sverige ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r andra personers r&amp;auml;kning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om ett nej till en g&amp;aring;rdsf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning som hotar Systembolagets detaljhandelsmonopol.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en nationell handlingsplan f&amp;ouml;r minskat alkoholbruk bland ungdomar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om alkol&amp;aring;s.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om n&amp;auml;thandel.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om missbrukarv&amp;aring;rden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om Ett kontrakt f&amp;ouml;r livet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om snabb kartl&amp;auml;ggning av ungdomsmottagningarnas &amp;ouml;ppettider och kompetens.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om funktionshinderspolitikens inriktning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om &amp;auml;ldrepolitikens inriktning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om ett f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrat omh&amp;auml;ndertagande av sv&amp;aring;rt sjuka &amp;auml;ldre patienter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om ett &amp;ouml;kat inflytande f&amp;ouml;r de &amp;auml;ldre som har hemtj&amp;auml;nst.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om viss hemtj&amp;auml;nst utan bist&amp;aring;ndsbed&amp;ouml;mning f&amp;ouml;r personer &amp;ouml;ver en viss &amp;aring;lder.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om genomf&amp;ouml;randet av en parbogaranti.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om insemination f&amp;ouml;r ensamst&amp;aring;ende.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att skyndsamt ta bort steriliseringskravet i k&amp;ouml;nstillh&amp;ouml;righetslagen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om ekonomiskt bist&amp;aring;nd (socialbidrag).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om &amp;ouml;verskuldsatthet.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om barnfattigdom.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en nationell handlingsplan f&amp;ouml;r spelf&amp;ouml;rebyggande arbete.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om insatser f&amp;ouml;r att motverka heml&amp;ouml;shet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt; Yrkande 8 h&amp;auml;nvisat till KU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt; Yrkande 14 h&amp;auml;nvisat till FiU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;3&lt;/span&gt; Yrkande 40 h&amp;auml;nvisat till TU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;4&lt;/span&gt; Yrkande 54 h&amp;auml;nvisat till CU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;5&lt;/span&gt; Yrkande 55 h&amp;auml;nvisat till SfU.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;a id="_Toc340134587" name="_Toc340134587"&gt;&lt;/a&gt;Motivering&lt;a id="_Toc305498815" name="_Toc305498815"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc304899008" name="_Toc304899008"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335721671" name="_Toc335721671"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Tabell&amp;nbsp;och&amp;nbsp;bildrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; font-size: 10.0pt;"&gt;Tabell 1&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Tabell&amp;nbsp;och&amp;nbsp;bildrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; font-weight: normal; font-size: 8.0pt; font-style: italic;"&gt;(anslag i tusental kronor)&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: 0.0mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 103.72mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="176"/&gt;&lt;col width="112"/&gt;&lt;col width="104"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.01mm; padding-right: 1.01mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 46.57mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Anslag&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.01mm; padding-right: 1.01mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 29.64mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Regeringens f&amp;ouml;rslag&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.26mm; padding-left: 0.26mm; padding-right: 0.26mm; padding-top: 0.26mm; vertical-align: top; width: 27.52mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Anslagsf&amp;ouml;r&amp;auml;ndring&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.01mm; padding-right: 1.01mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 46.57mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Nytt anslag: &amp;Auml;ldresatsning &lt;/p&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Nytt anslag: Patientkontrakt &lt;/p&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Nytt anslag: Missbrukarv&amp;aring;rd &lt;/p&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;2:5 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar &lt;/p&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1:6 Bidrag till folkh&amp;auml;lsa och sjukv&amp;aring;rd. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Stimulansbidrag 100&amp;nbsp;000 f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka anv&amp;auml;ndningen av LOV i specialistsjukv&amp;aring;rden slopas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.01mm; padding-right: 1.01mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 29.64mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;0 &lt;/p&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;0 &lt;/p&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;0 &lt;/p&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;145 502&lt;/p&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1&amp;nbsp;711 507&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.26mm; padding-left: 0.26mm; padding-right: 0.26mm; padding-top: 0.26mm; vertical-align: top; width: 27.52mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;+300&amp;nbsp;000 &lt;/p&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;+60&amp;nbsp;000 &lt;/p&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;+30&amp;nbsp;000 &lt;/p&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;+10&amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;– 100 000&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.01mm; padding-right: 1.01mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 46.57mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Summa utgiftsomr&amp;aring;det&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.01mm; padding-right: 1.01mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 29.64mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;62&amp;nbsp;252 179&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.26mm; padding-left: 0.26mm; padding-right: 0.26mm; padding-top: 0.26mm; vertical-align: top; width: 27.52mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;+300 000&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc340134588" name="_Toc340134588"&gt;&lt;/a&gt;H&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En v&amp;auml;l fungerande h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd kan vara skillnaden mellan liv och d&amp;ouml;d f&amp;ouml;r en m&amp;auml;nniska. N&amp;auml;r en sv&amp;aring;rt sjuk kan botas och &amp;aring;terv&amp;auml;nda till ett aktivt liv eller n&amp;auml;r ett f&amp;ouml;r tidigt f&amp;ouml;tt barn kan r&amp;auml;ddas &amp;auml;r det f&amp;ouml;r den enskilde, familjen och de n&amp;auml;rst&amp;aring;ende det viktigaste och mest betydelsefulla som h&amp;auml;nt i livet. Inget &amp;auml;r mer avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r livskvalitet. Det som dagligen utf&amp;ouml;rs i svensk h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd kan upplevas som ett mirakel f&amp;ouml;r den enskilde men &amp;auml;r ett resultat av professionellt och h&amp;aring;rt arbete av engagerade medarbetare. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; ett resultat av gemensamma investeringar under l&amp;aring;ng tid d&amp;auml;r str&amp;auml;van att erbjuda alla, inte bara n&amp;aring;gra, den allra b&amp;auml;sta h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden har drivit p&amp;aring; utvecklingen och bidragit till att svensk h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd i internationella j&amp;auml;mf&amp;ouml;relser rankas mycket h&amp;ouml;gt n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller medicinsk kvalitet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ska svensk h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd kunna beh&amp;aring;lla den toppositionen m&amp;aring;ste den ha tillg&amp;aring;ng till den allra senaste kunskapen, professionella medarbetare, de mest avancerade behandlingsmetoderna, teknik och l&amp;auml;kemedel f&amp;ouml;r att kunna bota, lindra och f&amp;ouml;rebygga sjukdomar och oh&amp;auml;lsa. M&amp;aring;let m&amp;aring;ste vara att st&amp;auml;ndigt flytta fram positionerna genom investeringar i forskning och utveckling s&amp;aring; att fler med d&amp;ouml;dliga sjukdomar kan r&amp;auml;ddas till livet, att kroniska sjukdomar kan behandlas s&amp;aring; att m&amp;auml;nniskor kan leva ett gott och sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndigt liv och att behandlingsbara sjukdomar kan f&amp;ouml;rebyggas och botas. Forskning och utveckling m&amp;aring;ste vara en central och integrerad del i svensk h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd s&amp;aring; att ny kunskap snabbt n&amp;aring;r ut och anv&amp;auml;nds i v&amp;aring;rden och kommer patienten till del.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498816" name="_Toc305498816"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc304899009" name="_Toc304899009"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335721672" name="_Toc335721672"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134589" name="_Toc340134589"&gt;&lt;/a&gt;H&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rdspolitikens inriktning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alla har r&amp;auml;tt till en god sjukv&amp;aring;rd. Den som blir sjuk ska veta att han eller hon f&amp;aring;r hj&amp;auml;lp av en personal som har den b&amp;auml;sta utbildningen, tillr&amp;auml;ckligt med tid och som arbetar med de mest moderna metoderna och den senaste medicinska tekniken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill genomf&amp;ouml;ra ett brett reformprogram f&amp;ouml;r en j&amp;auml;mlik sjukv&amp;aring;rd och vi vill modernisera, utveckla och f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka sjukv&amp;aring;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill inf&amp;ouml;ra ett patientkontrakt d&amp;auml;r patientens alla delar inom behandling ing&amp;aring;r och inom vilken tid det ska ske. N&amp;auml;r v&amp;aring;rden och patienten har kommit &amp;ouml;verens om vad som ska g&amp;ouml;ras och n&amp;auml;r, ska kontraktet fungera som en v&amp;aring;rdgaranti.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill inf&amp;ouml;ra en nationell kvalitetscertifiering f&amp;ouml;r alla offentligt finansierade v&amp;aring;rdgivare, med lika h&amp;ouml;ga kvalitetskrav p&amp;aring; alla v&amp;aring;rdenheter och all omsorg.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill inte att staten ska best&amp;auml;mma vilka organisationsformer landstingen ska v&amp;auml;lja. Regeringen f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker genom stimulansbidrag styra landstingen att inf&amp;ouml;ra etableringsfrihet. Vi anser inte att detta &amp;auml;r en fr&amp;aring;ga som staten ska engagera sig i och vi avvisar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r det tidsbegr&amp;auml;nsade stimulansbidrag till landstingen som syftar till att &amp;ouml;ka anv&amp;auml;ndningen av LOV i specialistsjukv&amp;aring;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill att alla ska ha r&amp;auml;tt till sjukv&amp;aring;rden p&amp;aring; lika villkor. Den som har haft m&amp;ouml;jlighet att teckna en privat sjukv&amp;aring;rdsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring ska inte kunna f&amp;aring; snabbare v&amp;aring;rd &amp;auml;n andra p&amp;aring; ett offentligt finansierat sjukhus. S&amp;aring; s&amp;aring;g lagstiftningen tidigare ut, men den avskaffades skyndsamt av den borgerliga regeringen 2007. Vi anser att det bara &amp;auml;r h&amp;auml;lsotillst&amp;aring;ndet som ska avg&amp;ouml;ra n&amp;auml;r och hur du f&amp;aring;r v&amp;aring;rd p&amp;aring; ett offentligt finansierat sjukhus – aldrig pl&amp;aring;nbokens tjocklek eller olika privata f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringar. Vi vill i lag f&amp;ouml;rbjuda m&amp;ouml;jligheten att k&amp;ouml;pa sig f&amp;ouml;rtur (gr&amp;auml;ddfiler) p&amp;aring; offentligt finansierade sjukhus.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill sl&amp;aring; vakt om universitets- och regionsjukhusen. De har en avg&amp;ouml;rande betydelse f&amp;ouml;r att ge h&amp;ouml;gkvalitativ och j&amp;auml;mlik v&amp;aring;rd. Samarbetet mellan sjukhusen &amp;auml;r viktigt f&amp;ouml;r hela v&amp;aring;rdorganisationen. Att bryta ut ansvaret f&amp;ouml;r sjukhusen riskerar att sl&amp;aring; s&amp;ouml;nder v&amp;aring;rdkedjor f&amp;ouml;r patienter och f&amp;ouml;rs&amp;auml;mra samverkan mellan olika delar i v&amp;aring;rden. Vi anser att universitets- och regionsjukhusen ska &amp;auml;gas gemensamt. Sjukhusen har en avg&amp;ouml;rande betydelse f&amp;ouml;r landstingens m&amp;ouml;jlighet att leva upp till lagstadgat ansvar f&amp;ouml;r v&amp;aring;rden, vilket g&amp;ouml;r dem ol&amp;auml;mpliga att privatisera.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498817" name="_Toc305498817"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335721673" name="_Toc335721673"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134590" name="_Toc340134590"&gt;&lt;/a&gt;En sammanh&amp;aring;llen och gemensam h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd f&amp;ouml;r alla&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En j&amp;auml;mlik h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd &amp;auml;r en av grundvalarna i den svenska v&amp;auml;lf&amp;auml;rden. Alla m&amp;auml;nniskor har lika r&amp;auml;tt till bra kvalitet och god tillg&amp;auml;nglighet till v&amp;aring;rden, oavsett var man bor, vem man &amp;auml;r, vad man tj&amp;auml;nar eller vilket k&amp;ouml;n eller religion man tillh&amp;ouml;r. Det &amp;auml;r patienter med st&amp;ouml;rst behov som ska prioriteras f&amp;ouml;rst – inte de med st&amp;ouml;rst pl&amp;aring;nbok. Det kr&amp;auml;vs ett tydligt politiskt ledarskap f&amp;ouml;r att prioritera v&amp;aring;rden f&amp;ouml;r de sjukaste och sk&amp;ouml;raste. H&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden ska d&amp;auml;rf&amp;ouml;r styras demokratiskt och finansieras gemensamt och solidariskt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Studier och olika j&amp;auml;mf&amp;ouml;relser visar att svensk h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd &amp;auml;r &amp;ouml;ppen f&amp;ouml;r hela befolkningen och h&amp;aring;ller h&amp;ouml;g kvalitet samtidigt som kostnaderna &amp;auml;r m&amp;aring;ttliga. Men det finns fortfarande omotiverade k&amp;ouml;ns- och klasskillnader i den svenska v&amp;aring;rden. Kvinnor och m&amp;auml;n behandlas olika. Social bakgrund och var i landet man bor kan ibland ha betydelse f&amp;ouml;r vilken v&amp;aring;rd man f&amp;aring;r och vilka resurser man f&amp;aring;r tillg&amp;aring;ng till. Det finns ocks&amp;aring; brist p&amp;aring; kunskap om hbt-personers situation inom h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden och psykiatrin. Kvinnor och m&amp;auml;n, oavsett k&amp;ouml;n, k&amp;ouml;nsidentitet, etnisk tillh&amp;ouml;righet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsneds&amp;auml;ttning, sexuell l&amp;auml;ggning och &amp;aring;lder, ska utifr&amp;aring;n sina behov behandlas likv&amp;auml;rdigt i sjukv&amp;aring;rden n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller resurser och insatser. Omotiverade skillnader i bem&amp;ouml;tande och omh&amp;auml;ndertagande ska bort. Det g&amp;aring;r att s&amp;auml;kra en h&amp;ouml;gkvalitativ v&amp;aring;rd f&amp;ouml;r alla.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498818" name="_Toc305498818"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335721674" name="_Toc335721674"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134591" name="_Toc340134591"&gt;&lt;/a&gt;Patientkontrakt f&amp;ouml;r trygghet och tillg&amp;auml;nglighet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;God tillg&amp;auml;nglighet i h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden &amp;auml;r en prioriterad fr&amp;aring;ga. K&amp;ouml;er och v&amp;auml;ntetider &amp;auml;r besv&amp;auml;rande f&amp;ouml;r patienten och dyrt f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet. Bristen p&amp;aring; exakta besked &amp;auml;r ibland lika besv&amp;auml;rligt som v&amp;auml;ntan i sig. Att inte veta n&amp;auml;r en behandling ska genomf&amp;ouml;ras &amp;auml;r frustrerande f&amp;ouml;r patienten och skapar missn&amp;ouml;je med v&amp;aring;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det har g&amp;aring;tt n&amp;auml;stan sju &amp;aring;r sedan den nationella v&amp;aring;rdgarantin inf&amp;ouml;rdes (1 november 2005) som en &amp;ouml;verenskommelse mellan den socialdemokratiska regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). V&amp;aring;rdgarantin anger inom vilken tid v&amp;aring;rden ska ges. I september 2008 lanserade den borgerliga regeringen den s&amp;aring; kallade k&amp;ouml;miljarden f&amp;ouml;r att ge ett ekonomiskt incitament f&amp;ouml;r landstingen att uppfylla v&amp;aring;rdgarantin. Om tillr&amp;auml;ckligt m&amp;aring;nga patienter fick v&amp;aring;rd inom v&amp;aring;rdgarantins ramar fick landstinget del av k&amp;ouml;miljarden. Konstruktionen av k&amp;ouml;miljarden inbj&amp;ouml;d dock till fiffel med siffrorna. F&amp;ouml;r att kunna n&amp;aring; regeringens m&amp;aring;l flyttade en del landsting &amp;ouml;ver v&amp;auml;ntande patienter till en annan k&amp;ouml; f&amp;ouml;r passivt (frivilligt) v&amp;auml;ntande, som inte r&amp;auml;knades med i underlaget f&amp;ouml;r att landstingen skulle f&amp;aring; del av k&amp;ouml;miljarden. I verkligheten hade m&amp;aring;nga av patienterna i den passiva k&amp;ouml;n inte alls bett om att f&amp;aring; v&amp;auml;nta med ingreppet. Under senare tid har &amp;auml;ven andra problem med k&amp;ouml;miljarden och v&amp;aring;rdgarantin framkommit. L&amp;auml;kare har pekat p&amp;aring; att sjukhusen prioriterar yngre och friskare patienter p&amp;aring; bekostnad av kroniskt sjuka. Orsaken &amp;auml;r att landstingen vill f&amp;aring; del av k&amp;ouml;miljarden och d&amp;aring; r&amp;auml;knas nybes&amp;ouml;k men inte &amp;aring;terbes&amp;ouml;k.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Erfarenheterna av v&amp;aring;rdgarantin och k&amp;ouml;miljarden visar p&amp;aring; betydelsen av att stimulanspengar fokuserar p&amp;aring; r&amp;auml;tt sak, det vill s&amp;auml;ga patientens m&amp;ouml;jlighet att f&amp;aring; v&amp;aring;rd inom garanterad tid och v&amp;aring;rdgivarens ansvar att se till att detta blir m&amp;ouml;jligt. Incitamenten f&amp;ouml;r landstingen b&amp;ouml;r utformas s&amp;aring; att det ska l&amp;ouml;na sig att hj&amp;auml;lpa patienter snabbt – inte flytta runt dem mellan olika statistiska kolumner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;auml;karf&amp;ouml;rbundet har i en studie fr&amp;aring;n sommaren 2012 visat att felprioriteringarna inte bara handlar om att &amp;aring;terbes&amp;ouml;k prioriteras bort p&amp;aring; grund av k&amp;ouml;miljarden utan att problemen &amp;auml;r mer utbredda &amp;auml;n s&amp;aring; och &amp;auml;ven finns inom unders&amp;ouml;kning och diagnostik. Det inneb&amp;auml;r att patienter f&amp;aring;r v&amp;auml;nta f&amp;ouml;r l&amp;auml;nge p&amp;aring; sin diagnos. Patienter i alla &amp;aring;ldrar och samh&amp;auml;llsgrupper drabbas, men de mest drabbade &amp;auml;r alltj&amp;auml;mt patienter med komplexa och tidskr&amp;auml;vande diagnoser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett problem med dagens v&amp;aring;rdgaranti &amp;auml;r att det &amp;auml;r v&amp;auml;ntetiden vid varje unders&amp;ouml;kning/bes&amp;ouml;k/behandling som regleras och inte patientens sammanlagda v&amp;auml;ntetid. F&amp;ouml;r individen &amp;auml;r det viktigt att den sammanlagda v&amp;auml;ntetiden i v&amp;aring;rden blir dels kort och dels f&amp;ouml;ruts&amp;auml;gbar s&amp;aring; att det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att planera in unders&amp;ouml;kningstillf&amp;auml;llen n&amp;auml;r det passar patienten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att ett system inf&amp;ouml;rs med patientkontrakt som omfattar alla delar i h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden: bes&amp;ouml;k, unders&amp;ouml;kningar, r&amp;ouml;ntgen, remisser. I kontraktet ska det finnas en tidsplan f&amp;ouml;r remisser och eventuella behandlingar och det ska framg&amp;aring; vem som ska utf&amp;ouml;ra behandlingarna. N&amp;auml;r v&amp;aring;rden och patienten har kommit &amp;ouml;verens om vad som ska g&amp;ouml;ras och n&amp;auml;r, ska kontraktet fungera som en v&amp;aring;rdgaranti som s&amp;auml;kerst&amp;auml;ller att patientens sammanlagda tid f&amp;ouml;r unders&amp;ouml;kning och behandling blir kort.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I patientkontraktet ska f&amp;ouml;ljande preciseras:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tidsplan f&amp;ouml;r remisser, &amp;aring;terbes&amp;ouml;k och eventuella behandlingar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att &amp;ouml;verg&amp;aring;ngar mellan olika v&amp;aring;rdenheter fungerar. Patienten ska inte sj&amp;auml;lv beh&amp;ouml;va ringa runt till olika v&amp;aring;rdgivare eller k&amp;ouml;kanslier. Det ska vara v&amp;aring;rdgivarens ansvar att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att patienten f&amp;aring;r v&amp;aring;rd i tid.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att det finns uppgifter till de personer patienten kan kontakta. Patienten ska k&amp;auml;nna sig trygg med vad som kommer att h&amp;auml;nda och till vem han eller hon ska v&amp;auml;nda sig om fr&amp;aring;gor uppst&amp;aring;r.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att v&amp;aring;rdgarantin &amp;auml;r en r&amp;auml;ttighet f&amp;ouml;r patienten och en skyldighet f&amp;ouml;r v&amp;aring;rdgivaren.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Patienten ska inte beh&amp;ouml;va vara aktiv och g&amp;aring; runt och handla p&amp;aring; en sjukv&amp;aring;rdsmarknad f&amp;ouml;r att f&amp;aring; v&amp;aring;rd i tid och en fungerande v&amp;aring;rdkedja. Det kr&amp;auml;vs ett politiskt ansvar f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att alla patienter – &amp;auml;ven den som har begr&amp;auml;nsade m&amp;ouml;jligheter att h&amp;auml;vda sina r&amp;auml;ttigheter – f&amp;aring;r v&amp;aring;rd i tid. V&amp;aring;rt alternativ f&amp;ouml;r att korta v&amp;aring;rdk&amp;ouml;erna och klara v&amp;aring;rdgarantin &amp;auml;r tydligt: tillf&amp;ouml;r mer resurser till sjukv&amp;aring;rden, gynna de landsting som b&amp;auml;st klarar v&amp;aring;rdgarantin och tillf&amp;ouml;rs&amp;auml;kra patienter ett patientkontrakt med tids- och behandlingsplan. Patientkontrakt ing&amp;aring;r som en del i v&amp;aring;r str&amp;auml;van att modernisera sjukv&amp;aring;rden, strukturera kvalitetsarbetet och h&amp;ouml;ja kvaliteten i v&amp;aring;rden. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r i budget f&amp;ouml;r 2013 60 miljoner p&amp;aring; ett stimulansbidrag till landsting som inf&amp;ouml;r patientkontrakt. Det finns bel&amp;auml;gg f&amp;ouml;r att tillfrisknande och v&amp;auml;lm&amp;aring;ende &amp;ouml;kar n&amp;auml;r patienten &amp;auml;r medveten och tar aktiv del i v&amp;aring;rdprocessen. Patientkontrakt &amp;auml;r ett verktyg f&amp;ouml;r detta.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498819" name="_Toc305498819"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335721675" name="_Toc335721675"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134592" name="_Toc340134592"&gt;&lt;/a&gt;Nationell kvalitetscertifiering av h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att alla offentligt finansierade v&amp;aring;rdgivare erbjuder v&amp;aring;rd av h&amp;ouml;g kvalitet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi att ett system med nationell kvalitetscertifiering inf&amp;ouml;rs. Oavsett var jag som patient bor och oavsett om v&amp;aring;rdgivaren jag v&amp;auml;ljer &amp;auml;r offentlig, kooperativ, ideellt driven eller privat ska jag vara garanterad en v&amp;aring;rd av h&amp;ouml;g kvalitet. Den nationella certifieringen ska d&amp;auml;rf&amp;ouml;r g&amp;auml;lla alla offentligt finansierade v&amp;aring;rdgivare, offentliga s&amp;aring;v&amp;auml;l som privata. Certifieringen ska vara tidsbegr&amp;auml;nsad och ompr&amp;ouml;vas med j&amp;auml;mna mellanrum. Den ska kunna dras in n&amp;auml;r v&amp;aring;rdgivare har brister i v&amp;aring;rden. Det ska utv&amp;auml;rderas om en verksamhet svarar upp mot gemensamma standarder. F&amp;ouml;r att f&amp;aring; certifiering ska v&amp;aring;rdgivare visa att v&amp;aring;rden har h&amp;ouml;g kvalitet och &amp;auml;r evidensbaserad, h&amp;aring;ller god tillg&amp;auml;nglighet, uppfyller krav p&amp;aring; patients&amp;auml;kerhet med mera. Certifieringen inneb&amp;auml;r ocks&amp;aring; att alla v&amp;aring;rdgivare m&amp;aring;ste f&amp;ouml;lja nationella riktlinjer, ing&amp;aring; i samma nationella system f&amp;ouml;r kvalitetsregister och &amp;ouml;ppna j&amp;auml;mf&amp;ouml;relser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Andra l&amp;auml;nder, till exempel Danmark, har kommit l&amp;auml;ngre &amp;auml;n Sverige n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller certifiering av v&amp;aring;rdkvalitet. F&amp;ouml;r att genomf&amp;ouml;ra kvalitetscertifiering kr&amp;auml;vs noggranna f&amp;ouml;rberedelser. Nationell kvalitetscertifiering handlar i grunden om att v&amp;auml;nda p&amp;aring; perspektivet och inte bara ingripa n&amp;auml;r n&amp;aring;got g&amp;aring;tt fel, utan satsa p&amp;aring; att det ska bli r&amp;auml;tt fr&amp;aring;n b&amp;ouml;rjan. Detta &amp;ouml;kar tryggheten och s&amp;auml;kerheten f&amp;ouml;r patienten samtidigt som det fr&amp;auml;mjar kvalitetsarbete och ger en gemensam plattform f&amp;ouml;r alla offentligt finansierade v&amp;aring;rdgivare.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498820" name="_Toc305498820"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335721676" name="_Toc335721676"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134593" name="_Toc340134593"&gt;&lt;/a&gt;Nationella riktlinjer&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nationella riktlinjer &amp;auml;r nationella rekommendationer och beslutsst&amp;ouml;d f&amp;ouml;r behandling av vanligt f&amp;ouml;rekommande sjukdomar. P&amp;aring; ett antal omr&amp;aring;den saknas s&amp;aring;dana riktlinjer. P&amp;aring; andra omr&amp;aring;den finns nationella riktlinjer men de f&amp;ouml;ljs inte av alla v&amp;aring;rdgivare, vilket kan bidra till att v&amp;aring;rdkvaliteten skiljer sig p&amp;aring; olika st&amp;auml;llen i landet. F&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra likv&amp;auml;rdigheten och patients&amp;auml;kerheten vill vi att nationella riktlinjer utarbetas p&amp;aring; fler omr&amp;aring;den &lt;span style="color: #1a181c;"&gt;&amp;auml;n idag. Vi vill att all offentlig finansierad v&amp;aring;rd ska vara skyldig att f&amp;ouml;lja de nationella riktlinjerna. Att f&amp;ouml;lja nationella riktlinjer &amp;auml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att de modernaste och effektivaste metoderna anv&amp;auml;nds och att inte bostadsort, k&amp;ouml;n eller socioekonomisk tillh&amp;ouml;righet avg&amp;ouml;r vilken v&amp;aring;rd du f&amp;aring;r.&lt;/span&gt; De nationella riktlinjer som Socialstyrelsen tar fram m&amp;aring;ste genomf&amp;ouml;ras. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att nationella riktlinjer, liksom vissa l&amp;auml;kemedelsrekommendationer, ska utformas s&amp;aring; att de kan g&amp;ouml;ras obligatoriska i v&amp;aring;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett exempel p&amp;aring; problem men ocks&amp;aring; utvecklingsm&amp;ouml;jligheter n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller arbetet med riktlinjer &amp;auml;r cancerv&amp;aring;rden. &amp;Aring;r 2007 presenterade Socialstyrelsen nationella riktlinjer f&amp;ouml;r cancerv&amp;aring;rden. Tv&amp;aring; &amp;aring;r senare kom en nationell cancerstrategi som nu h&amp;aring;ller p&amp;aring; att genomf&amp;ouml;ras. Enligt de nationella riktlinjerna ska alla v&amp;aring;rdregioner ha s&amp;auml;rskilda v&amp;aring;rdprogram f&amp;ouml;r de vanligaste cancersjukdomarna. Men riktlinjer genomf&amp;ouml;rs inte &amp;ouml;verallt p&amp;aring; en g&amp;aring;ng. En granskning i b&amp;ouml;rjan av 2011 visade att det fanns v&amp;aring;rdregioner som saknade v&amp;aring;rdprogram, och v&amp;aring;rden varierade kraftigt mellan olika delar i landet till exempel n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller prostatacancer och mammografi. Det har varit sv&amp;aring;rt att komma &amp;aring;t skillnader trots att cancersjukv&amp;aring;rden haft en s&amp;auml;rskild cancerstrategi. Cancerpatienter m&amp;aring;ste kunna k&amp;auml;nna sig trygga i sin visshet att de kommer att f&amp;aring; god, medicinskt relevant och likv&amp;auml;rdig v&amp;aring;rd oavsett var i landet de bor. 2007 &amp;aring;rs cancerriktlinjer hade en mer v&amp;aring;rdprogramsliknande ansats d&amp;auml;r man ville t&amp;auml;cka hela cancerv&amp;aring;rden. D&amp;auml;refter har regionala v&amp;aring;rdprogram tagits fram. Uppdateringen av de nationella riktlinjerna 2013 kommer inte att ta upp omr&amp;aring;den d&amp;auml;r v&amp;aring;rden fungerar utan fokusera p&amp;aring; &amp;aring;tg&amp;auml;rder som &amp;auml;r f&amp;ouml;rknippade med&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;etiskt sv&amp;aring;ra fr&amp;aring;gor&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;h&amp;ouml;ga kostnader och tveksamheter om nytta &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;praxisskillnader (omotiverade skillnader i landet) &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;olika uppfattningar i professionen om vad som &amp;auml;r r&amp;auml;tt &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;behov av utm&amp;ouml;nstring (ineffektiva eller skadliga &amp;aring;tg&amp;auml;rder).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Svensk h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd har ett ansvar f&amp;ouml;r vilken sjukv&amp;aring;rd och vilka behandlingsmetoder som erbjuds. &amp;Auml;ven de senaste &amp;aring;ren har det uppm&amp;auml;rksammats att l&amp;auml;kare f&amp;aring;tt ers&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r verkningsl&amp;ouml;sa homeopatiska behandlingsmetoder. Det &amp;auml;r allvarligt. Den som bes&amp;ouml;ker den allm&amp;auml;nna sjukv&amp;aring;rden ska vara tryggt f&amp;ouml;rvissad om att behandlingsmetoderna s&amp;auml;kert vilar p&amp;aring; vetenskap och bepr&amp;ouml;vad erfarenhet. Att tillf&amp;ouml;rs&amp;auml;kra detta borde vara en sj&amp;auml;lvklar del av nationella riktlinjer. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;a id="_Toc305498821" name="_Toc305498821"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc335721677" name="_Toc335721677"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134594" name="_Toc340134594"&gt;&lt;/a&gt;Patients&amp;auml;kerhet i v&amp;aring;rden&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alla patienter ska kunna veta att de f&amp;aring;r en s&amp;auml;ker v&amp;aring;rd av god kvalitet oavsett var i landet de bor eller vilken sjukdom de s&amp;ouml;ker f&amp;ouml;r. S&amp;auml;ker v&amp;aring;rd av h&amp;ouml;g kvalitet &amp;auml;r grundl&amp;auml;ggande f&amp;ouml;r den svenska v&amp;aring;rden. &amp;Auml;nd&amp;aring; drabbas runt 100 000 patienter varje &amp;aring;r av v&amp;aring;rdskador i Sverige, och f&amp;ouml;r cirka 3 000 patienter kan v&amp;aring;rdskadan ha varit en bidragande d&amp;ouml;dsorsak. V&amp;aring;rdskador kostar samh&amp;auml;llet cirka tv&amp;aring; miljarder kronor varje &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Statens insatser f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla kvalitet och s&amp;auml;kerhet har i alltf&amp;ouml;r h&amp;ouml;g grad varit fokuserad p&amp;aring; tillsyn n&amp;auml;r n&amp;aring;got h&amp;auml;nder. Men, det r&amp;auml;cker inte att granska och bed&amp;ouml;ma en enskild h&amp;auml;ndelse. H&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd &amp;auml;r en riskfylld och komplex verksamhet. H&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r hela tiden dels arbeta systematiskt med patients&amp;auml;kerhet och dels l&amp;auml;ra av sina misstag f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra och utveckla kvaliteten och bek&amp;auml;mpa oj&amp;auml;mlikheter i v&amp;aring;rden. F&amp;ouml;r att all personal ska k&amp;auml;nna sig trygg med att rapportera in avvikelser &amp;auml;r det viktigt att misstag och tillbud anv&amp;auml;nds i l&amp;auml;rande och f&amp;ouml;rebyggande syfte och inte f&amp;ouml;r att peka ut syndabockar &amp;auml;ven om sj&amp;auml;lvklart alltid felbehandlingar ska utredas och leda till konsekvenser f&amp;ouml;r den som brister i ansvar. Det b&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;ras regelbundna v&amp;aring;rdskadeunders&amp;ouml;kningar inom h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden d&amp;auml;r data presenteras k&amp;ouml;ns- och &amp;aring;ldersuppdelat. Alla v&amp;aring;rdskadeunders&amp;ouml;kningar ska &amp;aring;tf&amp;ouml;ljas av s&amp;auml;rskilda &amp;aring;tg&amp;auml;rdsprogram. Arbetet kr&amp;auml;ver naturligtvis flera insatser och bygger p&amp;aring; att det bedrivs ett aktivt arbete &amp;ouml;ver hela landet och i alla delar av v&amp;aring;rden. Det arbete som bedrivs idag med nationella riktlinjer och &amp;ouml;ppna j&amp;auml;mf&amp;ouml;relser &amp;auml;r ett bra f&amp;ouml;rsta steg liksom satsningen p&amp;aring; statliga stimulansmedel till landstingen om de uppfyller vissa krav. Den nya patients&amp;auml;kerhetslagen &amp;auml;r ett steg i riktning mot att titta p&amp;aring; system och styrning snarare &amp;auml;n att bara fokusera p&amp;aring; enskilda m&amp;auml;nskliga misstag. Tyv&amp;auml;rr skedde inf&amp;ouml;randet av den nya lagen p&amp;aring; ett alltf&amp;ouml;r snabbt och ogenomt&amp;auml;nkt s&amp;auml;tt. Socialstyrelsen, som tog &amp;ouml;ver merparten av H&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rdens ansvarsn&amp;auml;mnds uppgifter, fick inte tillr&amp;auml;ckliga resurser f&amp;ouml;r att sk&amp;ouml;ta den viktiga klagom&amp;aring;lshanteringen. Detta gjorde att tusentals &amp;auml;renden f&amp;ouml;rsenades kraftigt. Det &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt att Socialstyrelsen f&amp;aring;r de resurser som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att hantera klagom&amp;aring;lshanteringen. Regeringen m&amp;aring;ste noga f&amp;ouml;lja denna fr&amp;aring;ga och vid behov vidta ytterligare &amp;aring;tg&amp;auml;rder. Samh&amp;auml;llet m&amp;aring;ste kunna erbjuda tydliga kommunikationsv&amp;auml;gar f&amp;ouml;r patienter som blivit felbehandlade eller skadade av v&amp;aring;rden. Dessa patienter m&amp;aring;ste k&amp;auml;nna tryggheten i att veta att deras fall verkligen pr&amp;ouml;vas. Det handlar om f&amp;ouml;rtroende f&amp;ouml;r hela sjukv&amp;aring;rdssystemet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r av fundamental betydelse f&amp;ouml;r hela samh&amp;auml;llet och alla medborgares trygghet och s&amp;auml;kerhet att n&amp;ouml;dnumret 112 fungerar p&amp;aring; ett bra s&amp;auml;tt. F&amp;ouml;r den som befinner sig i en n&amp;ouml;dsituation r&amp;auml;cker det med ett enda samtal till n&amp;ouml;dnumret 112 f&amp;ouml;r att n&amp;aring; samh&amp;auml;llets alla r&amp;auml;ddningsresurser. Det &amp;auml;r SOS Alarm som p&amp;aring; statens v&amp;auml;gnar ansvarar f&amp;ouml;r n&amp;ouml;dnumret 112 och de m&amp;ouml;ter varje dag tusentals m&amp;auml;nniskor som beh&amp;ouml;ver hj&amp;auml;lp i samband med olyckor och vid akuta sjukdomstillst&amp;aring;nd. Under det senaste &amp;aring;ret har det kommit in ett antal anm&amp;auml;lningar om att sjuka och n&amp;ouml;dst&amp;auml;llda ringt 112 men inte f&amp;aring;tt den hj&amp;auml;lp som varit n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig. Misstag kommer alltid att kunna intr&amp;auml;ffa men Socialstyrelsen har gjort bed&amp;ouml;mningen att det finns problem med bed&amp;ouml;mningar och prioriteringar nationellt och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r gjort en landsomfattande granskning. Socialstyrelsen skriver i tillsynsrapport 2012 att det finns allvarliga brister som bland annat handlar om bed&amp;ouml;mning och prioritering av ambulansbehovet, personalens kompetens, samverkan mellan personalgrupper och mellan olika v&amp;aring;rdgivare samt verksamhetens egenkontroll. Vissa (men inte alla) av de aktuella h&amp;auml;ndelserna som klagom&amp;aring;len bygger p&amp;aring; har varit av s&amp;aring;dan allvarlig karakt&amp;auml;r att de har medf&amp;ouml;rt livshotande v&amp;aring;rdskador, i vissa fall med d&amp;ouml;dlig utg&amp;aring;ng, medan andra har bed&amp;ouml;mts medf&amp;ouml;ra risk f&amp;ouml;r v&amp;aring;rdskada. Enligt v&amp;aring;rdgivaren beror de flesta uppm&amp;auml;rksammade bristerna p&amp;aring; att larmoperat&amp;ouml;ren eller sjuksk&amp;ouml;terskan inte f&amp;ouml;rstod graden av allvar i det inkomna samtalet och att det i f&amp;ouml;rsta hand r&amp;ouml;r sig om kommunikationsproblem. Socialstyrelsen kommer att f&amp;ouml;lja upp verksamheten f&amp;ouml;r att se om brister &amp;aring;tg&amp;auml;rdas. Staten &amp;auml;ger 50 procent i SOS Alarm, och avtalet om n&amp;ouml;dnumret 112 tecknas av F&amp;ouml;rsvarsdepartementet. Kvaliteten i den hj&amp;auml;lp och service som ges genom n&amp;ouml;dnumret 112 m&amp;aring;ste s&amp;auml;kras. Staten har som h&amp;auml;lften&amp;auml;gare ett ansvar f&amp;ouml;r att kvaliteten i verksamheten s&amp;auml;kras.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498822" name="_Toc305498822"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335721678" name="_Toc335721678"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134595" name="_Toc340134595"&gt;&lt;/a&gt;Nationella kvalitetsregister&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvalitetsregistren &amp;auml;r en unik tillg&amp;aring;ng f&amp;ouml;r h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden men &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktiga f&amp;ouml;r medicinsk forskning, kliniska pr&amp;ouml;vningar och industriell utveckling. Alla nationella kvalitetsregister inneh&amp;aring;ller personbundna uppgifter om problem/diagnos, behandling och resultat. N&amp;auml;r ett register &amp;auml;r fullt utbyggt blir det m&amp;ouml;jligt att f&amp;ouml;lja upp vad som utf&amp;ouml;rs i sjukv&amp;aring;rden f&amp;ouml;r alla patienter i landet p&amp;aring; det omr&amp;aring;de registret omfattar. Det &amp;auml;r naturligtvis ocks&amp;aring; m&amp;ouml;jligt att f&amp;ouml;lja upp vad enskilda landsting, sjukhus eller kliniker &amp;aring;stadkommer. Syftet med kvalitetsregistren &amp;auml;r att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra l&amp;auml;rande och st&amp;auml;ndigt f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringsarbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hittills har kvalitetsregistren anv&amp;auml;nts i relativt liten grad f&amp;ouml;r klinisk forskning, men de forskningsresultat som har tagits fram har varit livsviktiga f&amp;ouml;r patienterna. I den &amp;ouml;versyn av kvalitetsregistren som har gjorts bed&amp;ouml;ms att den vetenskapliga produktionen fr&amp;aring;n kvalitetsregistren kan &amp;ouml;ka med 5–10 g&amp;aring;nger. H&amp;auml;r finns ocks&amp;aring; stora m&amp;ouml;jligheter att attrahera internationellt forskningssamarbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den &amp;ouml;versyn av kvalitetsregistren som gjordes 2010 pekar p&amp;aring; att det bland annat beh&amp;ouml;vs en mer effektiv datainsamling till registren och en starkare nationell styrning av infrastrukturen. I dag finns problem med att vissa uppgifter dubbelregistreras i journalsystemen och kvalitetsregistren, vilket kan l&amp;ouml;sas genom att integrera strukturerade kvalitetsregister och nuvarande journalsystem. F&amp;ouml;r att tiden ska r&amp;auml;cka till &amp;auml;r det viktigt att man inte beh&amp;ouml;ver m&amp;auml;ta allt utan kan koncentrera sig p&amp;aring; att m&amp;auml;ta r&amp;auml;tt saker.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det beh&amp;ouml;vs nationellt st&amp;ouml;d och en organiserad samverkan mellan staten, sjukv&amp;aring;rdshuvudm&amp;auml;nnen, forskningen och industrin f&amp;ouml;r att alla register ska f&amp;aring; tillr&amp;auml;cklig finansiering och kvalitet, g&amp;ouml;ras &amp;ouml;ppna och tillg&amp;auml;ngliga och anv&amp;auml;ndas i forskningssammanhang. Staten har ett huvudansvar f&amp;ouml;r att denna utveckling kommer till st&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498823" name="_Toc305498823"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335721679" name="_Toc335721679"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134596" name="_Toc340134596"&gt;&lt;/a&gt;Tid f&amp;ouml;r v&amp;aring;rd&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rdens personal upplever att en alltf&amp;ouml;r stor del av arbetstiden upptas av annat &amp;auml;n rent patientarbete. Intyg, resursf&amp;ouml;rdelningssystem, dubbla eller tredubbla journalanteckningar och rapportering till olika register &amp;auml;r exempel p&amp;aring; aktiviteter som tar mycket tid fr&amp;aring;n den direkta v&amp;aring;rden. L&amp;auml;kare, sjuksk&amp;ouml;terskor och &amp;ouml;vrig v&amp;aring;rdpersonal beh&amp;ouml;ver mer tid att jobba direkt med patienterna. Framg&amp;aring;ngsrikt utvecklingsarbete p&amp;aring; olika sjukhus, kliniker och v&amp;aring;rdcentraler runt om i landet visar att det g&amp;aring;r att &amp;auml;ndra p&amp;aring; organisation och arbetsmetoder f&amp;ouml;r att frig&amp;ouml;ra mer tid f&amp;ouml;r v&amp;aring;rd. Detta arbete m&amp;aring;ste spridas och till&amp;auml;mpas i hela h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden samtidigt som staten ser &amp;ouml;ver sina krav och regler f&amp;ouml;r att frig&amp;ouml;ra tid f&amp;ouml;r v&amp;aring;rd. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att staten och sjukv&amp;aring;rdshuvudm&amp;auml;nnen gemensamt utarbetar ett handlingsprogram f&amp;ouml;r att minska den tid v&amp;aring;rdpersonalen m&amp;aring;ste &amp;auml;gna &amp;aring;t uppgifter som inte &amp;auml;r till direkt nytta f&amp;ouml;r patienterna. Uppskattningar har gjorts som pekar p&amp;aring; att endast en tredjedel av tiden idag kan avs&amp;auml;ttas till direkt patientarbete. En m&amp;aring;ls&amp;auml;ttning skulle kunna vara att inom fem &amp;aring;r minst h&amp;auml;lften av arbetstiden ska kunna &amp;auml;gnas &amp;aring;t direkt patientarbete. En exakt m&amp;aring;ls&amp;auml;ttning m&amp;aring;ste naturligtvis analyseras ytterligare men det &amp;auml;r viktigt att det s&amp;auml;tts upp m&amp;aring;l som g&amp;aring;r att f&amp;ouml;lja upp. Det &amp;auml;r av central betydelse att utvecklingsarbetet inte resulterar i minskade resurser till sjukv&amp;aring;rden. Den tid som frig&amp;ouml;rs ska anv&amp;auml;ndas till att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra v&amp;aring;rden och arbetsmilj&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498824" name="_Toc305498824"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335721680" name="_Toc335721680"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134597" name="_Toc340134597"&gt;&lt;/a&gt;Personalen i h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; color: #1a181c;"&gt;Arbetsmilj&amp;ouml;n m&amp;aring;ste bli b&amp;auml;ttre i h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden. Tunga lyft och en arbetsorganisation som sliter ut och tvingar inte minst m&amp;aring;nga kvinnor att sluta i f&amp;ouml;rtid m&amp;aring;ste ers&amp;auml;ttas med moderna arbetsplatser i v&amp;aring;rden som &amp;auml;r h&amp;auml;lsosamma och utvecklande. F&amp;ouml;r oss &amp;auml;r det sj&amp;auml;lvklart att all h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rdspersonal ska arbeta i en bra arbetsmilj&amp;ouml; under kollektivavtalsenliga villkor och ha meddelarskydd, oavsett om arbetsgivaren &amp;auml;r privat eller offentlig.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom offentligt driven v&amp;aring;rd och omsorg har personalen en grundlagsskyddad r&amp;auml;tt att p&amp;aring;tala missf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden och till exempel prata med journalister. Arbetsgivaren &amp;auml;r f&amp;ouml;rbjuden att till exempel ta reda p&amp;aring; vem som har pratat med medier. Trots detta finns det alltf&amp;ouml;r m&amp;aring;nga inom den offentliga omsorgen som drar sig f&amp;ouml;r att ber&amp;auml;tta om brister och fel. Lex Sarah g&amp;ouml;r att alla anst&amp;auml;llda &amp;auml;r skyldiga att p&amp;aring;tala missf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden, men m&amp;aring;nga tvekar att sl&amp;aring; larm inom s&amp;aring;v&amp;auml;l offentlig som privat v&amp;aring;rd p&amp;aring; grund av risk f&amp;ouml;r obehag eller repressalier. En viktig skillnad &amp;auml;r dock att privatanst&amp;auml;llda inte anonymt kan l&amp;auml;mna ut uppgifter om missf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden utan att riskera disciplinp&amp;aring;f&amp;ouml;ljd av arbetsgivaren. De anst&amp;auml;llda m&amp;aring;ste sj&amp;auml;lv kunna bed&amp;ouml;ma om missf&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena &amp;auml;r s&amp;aring; allvarliga att det &amp;auml;r ett Lex Sarah-&amp;auml;rende, annars riskerar de till och med skadest&amp;aring;nd f&amp;ouml;r att ha avsl&amp;ouml;jat f&amp;ouml;retagshemligheter. Detta &amp;auml;r helt orimligt. Hur v&amp;aring;rden och omsorgen av v&amp;aring;ra gamla, ofta sjuka och sk&amp;ouml;ra, bedrivs f&amp;aring;r aldrig vara en f&amp;ouml;retagshemlighet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Personalen &amp;auml;r den viktigaste kvalitetsfaktorn, de m&amp;aring;ste ha r&amp;auml;ttigheter och m&amp;ouml;jligheter att diskutera v&amp;aring;rdens kvalitet utan att riskera bestraffning. De fackliga organisationerna har l&amp;auml;nge drivit denna fr&amp;aring;ga, utan framg&amp;aring;ng. Riksrevisionen har i en rapport (RiR 2008:21) uppm&amp;auml;rksammat fr&amp;aring;gan och f&amp;ouml;reslagit att personalens meddelarskydd ska st&amp;auml;rkas.&amp;nbsp;Det &amp;auml;r nu h&amp;ouml;g tid att st&amp;auml;rka kvalitetskontrollen och personalens r&amp;auml;ttigheter i den privata v&amp;aring;rden och omsorgen. Det &amp;auml;r viktigt att alla entreprenadavtal med privata utf&amp;ouml;rare inom v&amp;aring;rd och omsorg omfattar personalens r&amp;auml;tt till meddelarskydd. Men det r&amp;auml;cker inte. Ett fullgott skydd kr&amp;auml;ver lagst&amp;ouml;d. Regeringen har efter omfattande kritik pressats att starta en utredning i fr&amp;aring;gan trots att man tidigare varit emot en lagstiftning i fr&amp;aring;gan. Redan i juni 2011 utlovade regeringen en utredning i fr&amp;aring;gan. Utredningen tillsattes dock f&amp;ouml;rst ett &amp;aring;r senare, i juni 2012, och har i uppgift att titta p&amp;aring; hur meddelarskyddet kan st&amp;auml;rkas framf&amp;ouml;r allt i s&amp;aring;dan skattefinansierad verksamhet som avser v&amp;aring;rd, skola och omsorg samt att analysera och beakta kritik mot tidigare f&amp;ouml;rslag om st&amp;auml;rkt meddelarskydd. Med dessa vaga utf&amp;auml;stelser &amp;auml;r det h&amp;ouml;gst oklart om det kommer ett f&amp;ouml;rslag i fr&amp;aring;gan fr&amp;aring;n regeringen som ger privatanst&amp;auml;llda i v&amp;aring;rd och omsorg meddelarskydd. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r mot denna bakgrund att regeringen f&amp;aring;r ett tydligt uppdrag av riksdagen att &amp;aring;terkomma med ett f&amp;ouml;rslag till lag&amp;auml;ndring som ger all personal inom offentligt finansierad v&amp;aring;rd och omsorg fullt meddelarskydd.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498825" name="_Toc305498825"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335721681" name="_Toc335721681"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134598" name="_Toc340134598"&gt;&lt;/a&gt;En modern it-strategi f&amp;ouml;r h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns enorma m&amp;ouml;jligheter att med hj&amp;auml;lp av informations- och kommunikationsteknik f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra och utveckla v&amp;aring;rden f&amp;ouml;r patienterna. En v&amp;auml;l utvecklad it-infrastruktur leder till att v&amp;aring;rdpersonalen kan &amp;auml;gna mer tid &amp;aring;t patienterna och anpassa v&amp;aring;rden till varje patients behov.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r it anv&amp;auml;nds som ett strategiskt verktyg i alla delar av v&amp;aring;rden kan de samlade v&amp;aring;rdresurserna utnyttjas p&amp;aring; ett mer effektivt s&amp;auml;tt. Men f&amp;ouml;r att detta ska bli verklighet kr&amp;auml;vs en nationell och uth&amp;aring;llig kraftsamling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att utveckla journalhanteringen i v&amp;aring;rden &amp;auml;r en n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndighet. M&amp;aring;let b&amp;ouml;r vara ”en patient – en journal”. Journalerna &amp;auml;r idag splittrade och sv&amp;aring;r&amp;ouml;versk&amp;aring;dliga. Olika personalkategorier f&amp;ouml;r var sin journal med dubbelarbete som f&amp;ouml;ljd. All information om en patient ska samlas p&amp;aring; ett st&amp;auml;lle s&amp;aring; att patienten slipper ber&amp;auml;tta sin sjukdomshistoria vid varje ny v&amp;aring;rdkontakt. Patienten ska ha tillg&amp;aring;ng till sin egen journal. Det administrativa arbetet minskar, tid spars och patients&amp;auml;kerheten &amp;ouml;kar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den socialdemokratiska regeringen p&amp;aring;b&amp;ouml;rjade arbetet med en nationell it-strategi i bred samverkan med centrala akt&amp;ouml;rer. Den nuvarande regeringen har inte tillr&amp;auml;ckligt prioriterat arbetet med den nationella it-strategin. M&amp;aring;nga bra f&amp;ouml;rslag som skulle kunna underl&amp;auml;tta och effektivisera arbetet b&amp;aring;de f&amp;ouml;r personal och f&amp;ouml;r patienter har inte fullf&amp;ouml;ljts. Det finns alltf&amp;ouml;r m&amp;aring;nga olika it-system inom v&amp;aring;rden som inte &amp;auml;r kompatibla med varandra. Det ofullbordade it-arbetet har ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att rationalisera v&amp;aring;rden inneburit tidstjuvar och merarbete. Det &amp;auml;r samtidigt viktigt att inte l&amp;aring;sa in sig i stora dyra system d&amp;auml;r kostnaderna drar iv&amp;auml;g p&amp;aring; grund av monopolsituationer. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r anv&amp;auml;ndandet av &amp;ouml;ppna standarder vara norm. Syftet ska vara att f&amp;ouml;renkla och effektivisera b&amp;aring;de tidsm&amp;auml;ssigt och ekonomiskt. Den nationella it-strategin m&amp;aring;ste bli mer kraftfull och ha tydliga m&amp;aring;l och tidsplaner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett modernt utnyttjande av it handlar ocks&amp;aring; om att utveckla l&amp;ouml;sningar direkt f&amp;ouml;r patienten. M&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor, oavsett &amp;aring;lder, beh&amp;ouml;ver hj&amp;auml;lp med att h&amp;aring;lla ordning p&amp;aring; information som har med den egna h&amp;auml;lsan att g&amp;ouml;ra. Det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att minnas vilken antibiotika l&amp;auml;karen ordinerade sist, vilka vaccinationer som &amp;auml;r gjorda eller vilket kn&amp;auml; som sm&amp;auml;rtade f&amp;ouml;r tio &amp;aring;r sedan. P&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som de flesta m&amp;auml;nniskor idag har ett bankkonto p&amp;aring; internet kan man ha ett s&amp;auml;kert konto f&amp;ouml;r att samla information som r&amp;ouml;r h&amp;auml;lsan. H&amp;auml;lsokontot ska vara individuellt. Ingen annan &amp;auml;n den som har h&amp;auml;lsokontot ska ha tillg&amp;aring;ng till informationen. Kontot ska vara lika s&amp;auml;kert som ett bankkonto. Ett h&amp;auml;lsokonto kan till exempel inneh&amp;aring;lla den egna journalen, kortfattad information fr&amp;aring;n v&amp;aring;rdcentraler, sjukhus och hemsjukv&amp;aring;rd, information fr&amp;aring;n apoteket, tandl&amp;auml;karen, optikern, vaccinationer, utlandsv&amp;aring;rd etc., l&amp;auml;kemedelsf&amp;ouml;rteckning, personliga minnesanteckningar. P&amp;aring; sikt ska det ocks&amp;aring; finnas m&amp;ouml;jlighet att ha direkt kontakt med v&amp;aring;rden. Vi har lagt f&amp;ouml;rslag om h&amp;auml;lsokonto under flera &amp;aring;r och st&amp;ouml;det f&amp;ouml;r ett s&amp;aring;dant har successivt &amp;ouml;kat. Vi ser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r positivt p&amp;aring; att regeringen nu bed&amp;ouml;mer att ett fullt utbyggt h&amp;auml;lsokonto ska finnas tillg&amp;auml;ngligt under 2014 men kommer att bevaka fr&amp;aring;gan mot bakgrund av risken f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rseningar eller omprioriteringar.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498826" name="_Toc305498826"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335721682" name="_Toc335721682"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134599" name="_Toc340134599"&gt;&lt;/a&gt;H&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande och j&amp;auml;mlik h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Prim&amp;auml;rv&amp;aring;rden har en central betydelse f&amp;ouml;r det sjukdomsf&amp;ouml;rebyggande h&amp;auml;lsoarbetet och f&amp;ouml;r en j&amp;auml;mlik h&amp;auml;lsa. Internationell forskning visar att en bra prim&amp;auml;rv&amp;aring;rd &amp;auml;r den del av sjukv&amp;aring;rden som har st&amp;ouml;rst betydelse f&amp;ouml;r folkh&amp;auml;lsan. Utan en bra prim&amp;auml;rv&amp;aring;rd utnyttjas inte den samlade h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rdens resurser p&amp;aring; b&amp;auml;sta s&amp;auml;tt. Men det &amp;auml;r inte bara prim&amp;auml;rv&amp;aring;rden som b&amp;auml;r ansvar f&amp;ouml;r ett sjukdomsf&amp;ouml;rebyggande h&amp;auml;lsoarbete. &amp;Auml;ven sjukhusen har en viktig h&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande roll.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att v&amp;aring;rdkedjor fungerar v&amp;auml;l och att m&amp;auml;nniskor har vetskap om att sjukhusv&amp;aring;rden finns tillg&amp;auml;nglig med god kompetens och h&amp;ouml;g kvalitet den dag de sj&amp;auml;lva eller anh&amp;ouml;riga beh&amp;ouml;ver den har i sig en viktig h&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande funktion. Hur v&amp;aring;rden ges och personalens bem&amp;ouml;tande har stor betydelse, men &amp;auml;ven s&amp;aring;dant som lokalernas utformning, v&amp;auml;ntetider och den mat som serveras. H&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden ska inte bara vara &amp;aring;tg&amp;auml;rdande, utan ocks&amp;aring; h&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande. Det f&amp;aring;r tydliga konsekvenser. Det g&amp;auml;ller t.ex. hur mycket man arbetar med livsstilsr&amp;aring;d, uppf&amp;ouml;ljning efter inl&amp;auml;ggning, kontakter med prim&amp;auml;rv&amp;aring;rden och samh&amp;auml;llet i &amp;ouml;vrigt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En avg&amp;ouml;rande fr&amp;aring;ga &amp;auml;r att resurserna styrs dit d&amp;auml;r behoven &amp;auml;r st&amp;ouml;rst. Ers&amp;auml;ttningssystemets utformning styr v&amp;aring;rdens prioriteringar och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;aring;r man olika effekter av v&amp;aring;rdvalssystem beroende p&amp;aring; hur systemet ser ut. Ers&amp;auml;ttningssystemen inom prim&amp;auml;rv&amp;aring;rden ska utformas s&amp;aring; att h&amp;auml;lsans best&amp;auml;mningsfaktorer tillsammans med sjuklighet och v&amp;aring;rdtyngd styr resurserna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ers&amp;auml;ttningssystemen b&amp;ouml;r premiera h&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande och sjukdomsf&amp;ouml;rebyggande insatser f&amp;ouml;r alla &amp;aring;ldersgrupper, teamarbete och h&amp;ouml;g tillg&amp;auml;nglighet. F&amp;ouml;rebyggande arbete ska tydligt ing&amp;aring; i prim&amp;auml;rv&amp;aring;rdens uppdrag. Arbetet med att omvandla v&amp;aring;rdcentraler till h&amp;auml;lsocentraler ska fr&amp;auml;mjas. Det inneb&amp;auml;r exempelvis att v&amp;aring;rdcentraler erbjuder insatser f&amp;ouml;r r&amp;ouml;kavv&amp;auml;njning, alkoholr&amp;aring;dgivning, kostr&amp;aring;dgivning samt skadef&amp;ouml;rebyggande arbete inom &amp;auml;ldreomsorgen och l&amp;auml;kemedelsgenomg&amp;aring;ngar. I de fall man vet att livsstilsf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar ger lika stor eller st&amp;ouml;rre effekt som l&amp;auml;kemedel och d&amp;aring; l&amp;auml;karen bed&amp;ouml;mer att det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt b&amp;ouml;r detta i f&amp;ouml;rsta hand pr&amp;ouml;vas och f&amp;ouml;ljas upp. Fysisk aktivitet p&amp;aring; recept (FAR) &amp;auml;r framg&amp;aring;ngsrikt. I samarbete med andra akt&amp;ouml;rer inom friskv&amp;aring;rdsomr&amp;aring;det kan detta utvecklas och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras. Samverkan mellan olika personalgrupper &amp;auml;r en n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r ett arbete som utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n en helhetssyn p&amp;aring; m&amp;auml;nniskan och m&amp;ouml;jlighet att m&amp;ouml;ta m&amp;aring;ngskiftande v&amp;aring;rdbehov och socialmedicinsk problematik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En problematik som beh&amp;ouml;ver uppm&amp;auml;rksammas g&amp;auml;ller rehabiliteringen. Patienters m&amp;ouml;jlighet till god rehabilitering har f&amp;ouml;rsvagats efter v&amp;aring;rdvalsreformen. En grundl&amp;auml;ggande orsak &amp;auml;r oklarheten kring prim&amp;auml;rv&amp;aring;rdens ansvar och uppdrag i den tidiga rehabiliteringen. De som inte har en arbetsgivare som k&amp;ouml;pt rehabiliterande tj&amp;auml;nster riskerar att helt bli utan en viktig del av sin h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd. En ytterligare orsak &amp;auml;r att vissa v&amp;aring;rdvalsmodeller inte gynnar teamarbete, vilket ger en h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rdsstruktur rakt motsatt den som Rehabiliteringsr&amp;aring;det f&amp;ouml;rordar i sitt bet&amp;auml;nkande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att regeringen f&amp;aring;r i uppdrag av riksdagen att &amp;aring;terkomma med ett f&amp;ouml;rslag till f&amp;ouml;rtydligande av h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rdslagen (HSL) om att ers&amp;auml;ttningssystemen i v&amp;aring;rden ska utformas s&amp;aring; att de premierar h&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande och sjukdomsf&amp;ouml;rebyggande insatser, med ett j&amp;auml;mlikhetsperspektiv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill att m&amp;auml;nniskor ska ha inflytande &amp;ouml;ver sin h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd. Medborgare ska ha r&amp;auml;tt att v&amp;auml;lja v&amp;aring;rdcentral och l&amp;auml;kare. P&amp;aring; denna punkt &amp;auml;r vi ense med regeringen. Vi &amp;auml;r dock kritiska till hur lagarna f&amp;ouml;r detta har utformats. Vi menar att de g&amp;auml;llande lagarna LOV (lagen om v&amp;aring;rdval) och lagen om v&amp;aring;rdval i prim&amp;auml;rv&amp;aring;rden har stora och avg&amp;ouml;rande brister. Lagarna inneb&amp;auml;r fri etablering f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag inom v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsomr&amp;aring;det och hindrar d&amp;auml;rmed landstingen/regionerna att utforma och utveckla modeller f&amp;ouml;r en god prim&amp;auml;rv&amp;aring;rd utifr&amp;aring;n medborgarnas behov. Fri etablering inneb&amp;auml;r att landstingen/regionerna blir tvungna att till&amp;aring;ta v&amp;aring;rdf&amp;ouml;retag att etablera sig d&amp;auml;r de finner det mest l&amp;ouml;nsamt. Det finns en risk att utbudet av prim&amp;auml;rv&amp;aring;rdsenheter blir l&amp;auml;gre i mer kostnadskr&amp;auml;vande omr&amp;aring;den om inte ers&amp;auml;ttningssystemet tar tillr&amp;auml;cklig h&amp;auml;nsyn till sjuklighet och sociala skillnader (se till exempel kritiken mot utformningen av V&amp;aring;rdval Stockholm). Det &amp;auml;r oacceptabelt att marknadsmekanismer ska s&amp;auml;tta spelreglerna f&amp;ouml;r en behovsstyrd verksamhet. Det m&amp;aring;ste finnas m&amp;ouml;jlighet f&amp;ouml;r den som finansierar v&amp;aring;rden att vid behov diskutera och styra etableringar av privata akt&amp;ouml;rer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;LOV m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r &amp;auml;ven f&amp;ouml;r privata utf&amp;ouml;rare (men inte f&amp;ouml;r offentliga) att s&amp;auml;lja till&amp;auml;ggstj&amp;auml;nster. Det &amp;ouml;ppnar f&amp;ouml;r en tudelning av v&amp;aring;rden som leder till att det blir pl&amp;aring;nboken och inte behoven som styr. Det kan p&amp;aring; sikt att leda till att den offentligt finansierade v&amp;aring;rden urholkas. Risken &amp;auml;r stor att det skapas en l&amp;auml;gsta niv&amp;aring; som alla har tillg&amp;aring;ng till och den som vill (och har r&amp;aring;d) kan k&amp;ouml;pa tj&amp;auml;nster eller behandlingar ut&amp;ouml;ver detta. En demokratiskt styrd och solidariskt finansierad v&amp;aring;rd som ges efter behov &amp;auml;r en grundl&amp;auml;ggande del av den svenska v&amp;auml;lf&amp;auml;rden. Det &amp;auml;r viktigt att medborgarna har valm&amp;ouml;jlighet. Det &amp;auml;r medborgarna som ska ha r&amp;auml;tt att v&amp;auml;lja v&amp;aring;rdgivare, inte v&amp;aring;rdf&amp;ouml;retagen som ska v&amp;auml;lja patienter. Denna fr&amp;aring;ga beh&amp;ouml;ver ses &amp;ouml;ver s&amp;aring; att inte svensk sjukv&amp;aring;rd och &amp;auml;ldreomsorg utvecklar system som &amp;ouml;kar skillnaderna i f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att minska dem.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498827" name="_Toc305498827"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335721683" name="_Toc335721683"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134600" name="_Toc340134600"&gt;&lt;/a&gt;Fri etablering i specialistsjukv&amp;aring;rden&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den borgerliga regeringen tillsatte under f&amp;ouml;rra mandatperioden en utredning som skulle titta p&amp;aring; fr&amp;aring;gan om valfrihetssystem i den &amp;ouml;ppna specialistsjukv&amp;aring;rden. Utredningen f&amp;ouml;reslog en lag om v&amp;aring;rdgivaretablering (LOVE) som g&amp;aring;r ut p&amp;aring; att v&amp;aring;rdgivare ska kunna etablera sig fritt inom den &amp;ouml;ppna specialistv&amp;aring;rden. Taxan skulle best&amp;auml;mmas av en nationell myndighet.&lt;span style="font-style: italic;"&gt; &lt;/span&gt;Kritiken mot f&amp;ouml;rslaget har varit stark. Landstingen skulle f&amp;aring; ytterst begr&amp;auml;nsade m&amp;ouml;jligheter att p&amp;aring;verka vilka etableringar som sker. Genom att inf&amp;ouml;ra nationella taxor f&amp;ouml;r samtliga legitimerade yrkesgrupper f&amp;aring;r landstingen sv&amp;aring;rare att kontrollera kostnaderna och planera sin verksamhet. Med LOVE &amp;auml;r tanken att tvinga landstingen/regionerna att acceptera privata etableringar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi tror inte p&amp;aring; id&amp;eacute;n om lagstadgad fri etablering i specialistsjukv&amp;aring;rden. Det sl&amp;aring;r s&amp;ouml;nder fungerande v&amp;aring;rdkedjor och g&amp;ouml;r det helt om&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r landstingen att planera, lokalisera och bygga upp en effektiv specialistsjukv&amp;aring;rd. Det &amp;auml;r snarare s&amp;aring; att det beh&amp;ouml;vs en samordning &amp;ouml;ver nuvarande landstingsgr&amp;auml;nser f&amp;ouml;r att hush&amp;aring;lla med de resurser som finns. Privata v&amp;aring;rdgivare kan spela en roll i specialistsjukv&amp;aring;rden men detta b&amp;ouml;r regleras genom v&amp;aring;rdavtal snarare &amp;auml;n genom fri etablering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har inte lagt fram n&amp;aring;got f&amp;ouml;rslag om inf&amp;ouml;rande av LOVE, d&amp;auml;remot f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker regeringen genom stimulansbidrag styra landstingen att inf&amp;ouml;ra etableringsfrihet. Vi anser inte att detta &amp;auml;r en fr&amp;aring;ga som staten ska engagera sig i och vi avvisar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r det tidsbegr&amp;auml;nsade stimulansbidrag till landstingen som inf&amp;ouml;rdes fr&amp;aring;n 2012 och som syftar till att &amp;ouml;ka anv&amp;auml;ndningen av LOV i specialistsjukv&amp;aring;rden (f&amp;ouml;r 2013–2014 uppg&amp;aring;r det till 100 miljoner &amp;aring;rligen p&amp;aring; anslag 1:6 Bidrag till folkh&amp;auml;lsa och sjukv&amp;aring;rd).&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498828" name="_Toc305498828"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335721684" name="_Toc335721684"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134601" name="_Toc340134601"&gt;&lt;/a&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lld h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialstyrelsen och olika forskarrapporter har vid flera tillf&amp;auml;llen redovisat analyser av v&amp;aring;rdens j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet. De visar att det fortfarande f&amp;ouml;rekommer vissa systematiska (och omotiverade) skillnader i bem&amp;ouml;tande och omh&amp;auml;ndertagande av kvinnor j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med m&amp;auml;n. Det kan handla om att kvinnor f&amp;aring;r s&amp;auml;mre behandlingar, ges &amp;auml;ldre billigare mediciner eller att de oftare f&amp;aring;r felaktiga diagnoser. Socialstyrelsen pekar p&amp;aring; att framsteg g&amp;ouml;rs och att erfarenheterna visar att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar &amp;auml;r m&amp;ouml;jliga att &amp;aring;stadkomma enbart genom att synligg&amp;ouml;ra r&amp;aring;dande f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden. Att n&amp;aring; &amp;ouml;kad j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet i v&amp;aring;rden kr&amp;auml;ver ett brett och l&amp;aring;ngsiktigt arbete med sikte p&amp;aring; forskning, behandlingsmetoder och attityder. Kvinnor och m&amp;auml;n ska utifr&amp;aring;n sina behov behandlas likv&amp;auml;rdigt i sjukv&amp;aring;rden n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller resurser och insatser. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r en nationell genomf&amp;ouml;randeplan f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lld sjukv&amp;aring;rd. Centralt i en s&amp;aring;dan plan &amp;auml;r &amp;ouml;kad och mer spridd kunskap om hur k&amp;ouml;nsfaktorer p&amp;aring;verkar v&amp;aring;rden. Det beh&amp;ouml;vs ocks&amp;aring; mer forskning f&amp;ouml;r att belysa vilka k&amp;ouml;nsskillnader som finns och hur de uppkommer. &amp;Ouml;kat fokus p&amp;aring; j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och genus p&amp;aring; v&amp;aring;rdutbildningarna p&amp;aring; gymnasiet och h&amp;ouml;gskolan samt i vidareutbildningar f&amp;ouml;r personal inom h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden &amp;auml;r ocks&amp;aring; av central betydelse f&amp;ouml;r att f&amp;aring; en j&amp;auml;mst&amp;auml;lld v&amp;aring;rd. Arbetet med k&amp;ouml;nsuppdelad v&amp;aring;rdstatistik b&amp;ouml;r forts&amp;auml;tta och j&amp;auml;mst&amp;auml;lld v&amp;aring;rd b&amp;ouml;r vara ett eget uppf&amp;ouml;ljningsomr&amp;aring;de i de nationella j&amp;auml;mf&amp;ouml;relserna. Att n&amp;aring; &amp;ouml;kad j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet i v&amp;aring;rden kr&amp;auml;ver ett brett och l&amp;aring;ngsiktigt arbete med sikte p&amp;aring; forskning, behandlingsmetoder och attityder. Kvinnor och m&amp;auml;n ska utifr&amp;aring;n sina behov behandlas likv&amp;auml;rdigt i sjukv&amp;aring;rden n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller resurser och insatser.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc335721685" name="_Toc335721685"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134602" name="_Toc340134602"&gt;&lt;/a&gt;Myndighetsstrukturen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc305498830" name="_Toc305498830"&gt;&lt;/a&gt;Socialdemokraterna f&amp;ouml;reslog redan i budgetmotionen inf&amp;ouml;r 2010 att det skulle g&amp;ouml;ras en &amp;ouml;versyn av myndighetsstrukturen p&amp;aring; Socialdepartementets verksamhetsomr&amp;aring;de. Det handlade dels om att tydligg&amp;ouml;ra ansvarsf&amp;ouml;rdelningen, dels om att effektivisera arbetet. Vi tror inte det &amp;auml;r optimalt att ha ett dussin myndigheter p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De borgerliga partierna var sj&amp;auml;lva f&amp;ouml;re 2006 inne p&amp;aring; att minska antalet myndigheter men resultatet har blivit fler myndigheter p&amp;aring; Socialdepartementets omr&amp;aring;de. S&amp;aring; sm&amp;aring;ningom tillsatte dock regeringen en utredning (Statens v&amp;aring;rd- och omsorgsutredning) som i sitt slutbet&amp;auml;nkande v&amp;aring;ren 2012 f&amp;ouml;reslog att tolv av dagens myndigheter och organisationer ers&amp;auml;tts av fyra nya myndigheter som &amp;auml;r inriktade p&amp;aring; dessa huvuduppgifter: &lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utveckling och spridning av kunskap. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inspektion som tryggar bra kvalitet i alla verksamheter. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Gemensamma it- och kommunikationsl&amp;ouml;sningar. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;verblick som ger f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att hantera l&amp;aring;ngsiktiga utmaningar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;(Web)" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi &amp;auml;r positiva till utredningens inriktning. &lt;span class="Strong" style="font-weight: normal;"&gt;Vi delar utredningens bed&amp;ouml;mning att statens arbete p&amp;aring; omr&amp;aring;det &amp;auml;r alltf&amp;ouml;r splittrat.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;Till exempel finns det vid sidan av Socialstyrelsen s&amp;auml;rskilda myndigheter f&amp;ouml;r l&amp;auml;kemedel, tandv&amp;aring;rds- och l&amp;auml;kemedelsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ner, medicinsk utv&amp;auml;rdering, smittskydd, folkh&amp;auml;lsa, handikappolitisk samordning och medicinsk-etiska fr&amp;aring;gor. Flera myndigheter bedriver inspektion. P&amp;aring; it-omr&amp;aring;det g&amp;ouml;rs satsningar som skulle beh&amp;ouml;va vara mer samordnade. Den &amp;ouml;vergripande statliga styrningen skulle ocks&amp;aring; kunna bli effektivare med hj&amp;auml;lp av b&amp;auml;ttre st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r l&amp;aring;ngsiktiga prioriteringar. Dagens myndighetsstruktur har vuxit fram stegvis. Nya myndigheter har skapats vid olika tillf&amp;auml;llen, f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;ta olika behov, utan n&amp;aring;gon samlad bild av hur helheten ska fungera. Stora delar av den nationella samordningen utvecklas idag genom frivilligt samarbete mellan kommuner, landsting, yrkesgrupper och andra. Det &amp;auml;r bra, men staten beh&amp;ouml;ver ocks&amp;aring; f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka sin f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att bidra och styra n&amp;auml;r s&amp;aring; beh&amp;ouml;vs. Staten beh&amp;ouml;ver dessutom vidareutveckla sitt arbete med regler, godk&amp;auml;nnanden, tillst&amp;aring;nd, legitimationer och tillsyn. Utredningens f&amp;ouml;rslag ger en l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbar statlig grundstruktur som kan vidareutvecklas successivt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har valt att inte inv&amp;auml;nta remissinstansernas synpunkter p&amp;aring; utredningen. Ist&amp;auml;llet har man fattat beslut om att en s&amp;auml;rskild utredare ska f&amp;ouml;rbereda och genomf&amp;ouml;ra bildandet av en ny tillsynsmyndighet f&amp;ouml;r h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd och socialtj&amp;auml;nst. Nuvarande tillsynsverksamhet enligt patients&amp;auml;kerhetslagen, socialtj&amp;auml;nstlagen och lagen om st&amp;ouml;d och service till vissa funktionshindrade vid Socialstyrelsen bryts ut och en ny renodlad tillsyns- och tillst&amp;aring;ndsmyndighet (Inspektionen f&amp;ouml;r v&amp;aring;rd och omsorg) inr&amp;auml;ttas under 2013. Vi har inget emot tanken p&amp;aring; en renodlad tillsynsmyndighet (ett f&amp;ouml;rslag som f&amp;ouml;ljer utredningen) men vill understryka vikten av att den totala processen inte avstannar. Utredningens f&amp;ouml;rslag och remissinstansernas synpunkter beh&amp;ouml;ver analyseras och regeringen b&amp;ouml;r d&amp;auml;refter l&amp;auml;gga fram ett samlat f&amp;ouml;rslag om myndighetsstrukturen p&amp;aring; Socialdepartementets omr&amp;aring;de. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna. Om ett s&amp;auml;rbeslut ska tas om ny tillsynsorganisation m&amp;aring;ste det f&amp;ouml;rberedas och genomf&amp;ouml;ras utifr&amp;aring;n en realistisk tidsplan. S&amp;aring; skedde inte n&amp;auml;r Socialstyrelsen efter initiativ fr&amp;aring;n regeringen under f&amp;ouml;rra mandatperioden i allt f&amp;ouml;r snabb takt fick ta &amp;ouml;ver tillsynsuppgifter fr&amp;aring;n andra myndigheter (H&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rdens ansvarsn&amp;auml;mnd och l&amp;auml;nsstyrelserna). Konsekvensen av regeringens forcerade och orealistiska planering den g&amp;aring;ngen blev ett organisatoriskt kaos med l&amp;aring;nga handl&amp;auml;ggningstider. Detta f&amp;aring;r inte upprepas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc335721686" name="_Toc335721686"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134603" name="_Toc340134603"&gt;&lt;/a&gt;Driftsformer i h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r kvalitet och likv&amp;auml;rdighet viktigast i h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden. I flera borgerligt styrda landsting och regioner har det genomf&amp;ouml;rts och planerats omfattande privatiseringar av h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rdsverksamheter utan annat syfte &amp;auml;n att privatisera gemensam egendom och gemensamma uppgifter. Ibland sker dessa utf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningar genom att verksamhet mer eller mindre slumpas bort. Vi mots&amp;auml;tter oss denna politik. Kvalitet och likv&amp;auml;rdighet, patientnytta och s&amp;auml;kerhet ska styra sjukv&amp;aring;rden, inte privatiseringar av ideologiska sk&amp;auml;l. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r en lag om investeringsskydd s&amp;aring; att skattefinansierad verksamhet inte kan s&amp;auml;ljas ut till privata &amp;auml;gare till underpris.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt &amp;auml;r vi inte negativa till alternativ i v&amp;aring;rden. Det &amp;auml;r inte sj&amp;auml;lvklart att en offentligt driven v&amp;aring;rdcentral h&amp;aring;ller h&amp;ouml;g kvalitet bara f&amp;ouml;r att den drivs offentligt. Motsvarande f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande g&amp;auml;ller &amp;auml;ven privat driven verksamhet. D&amp;auml;remot finns det m&amp;aring;nga goda exempel p&amp;aring; v&amp;aring;rdcentraler, l&amp;auml;karmottagningar, sjukgymnastik med mera som drivs av dem som jobbar d&amp;auml;r eller av f&amp;ouml;retag eller id&amp;eacute;burna ideella akt&amp;ouml;rer p&amp;aring; uppdrag av landstinget.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ingen som s&amp;ouml;ker v&amp;aring;rd inom den offentligt finansierade h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden ska beh&amp;ouml;va riskera att l&amp;ouml;nsamhetskalkyler g&amp;ouml;rs innan behandling s&amp;auml;tts in. Vi mots&amp;auml;tter oss varje l&amp;ouml;sning som inneb&amp;auml;r att man med privata medel, till exempel genom privata f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringar till&amp;aring;ts k&amp;ouml;pa sig f&amp;ouml;rtur (gr&amp;auml;ddfiler) till offentligt finansierad v&amp;aring;rd. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste det finnas regler f&amp;ouml;r privata utf&amp;ouml;rares medverkan i den offentligt finansierade h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden. Alla m&amp;auml;nniskor ska ha r&amp;auml;tt att vid behov f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till v&amp;aring;rd med h&amp;ouml;g kvalitet. Det ska bara vara h&amp;auml;lsotillst&amp;aring;ndet som avg&amp;ouml;r n&amp;auml;r och hur du blir behandlad i h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden, inte pl&amp;aring;nboken eller tillg&amp;aring;ngen till privata f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringar. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att gr&amp;auml;ddfiler f&amp;ouml;r privatbetalande patienter inte ska vara till&amp;aring;tet i den offentligt finansierade v&amp;aring;rden. Detta b&amp;ouml;r regleras i lag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi tror att det finns ett stort utrymme f&amp;ouml;r att utveckla n&amp;auml;rsjukv&amp;aring;rden genom att ta till vara personalens engagemang. Vi ser positivt p&amp;aring; att m&amp;aring;nga v&amp;aring;rd- och h&amp;auml;lsocentraler drivs i former d&amp;auml;r personalens egna engagemang f&amp;aring;r stort utrymme. Det kan ske i form av privat f&amp;ouml;retagande, kooperativ eller ideell organisation. Men det kan ocks&amp;aring; ske som en sj&amp;auml;lvstyrande enhet (intraprenad) inom landstinget/regionen med stora frihetsgrader och stort eget ansvar. Kvalitet och resultat, patients&amp;auml;kerhet och tillg&amp;auml;nglighet b&amp;ouml;r styra v&amp;aring;rdens prioriteringar – inte driftsformer eller sn&amp;auml;va l&amp;ouml;nsamhetskalkyler.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;stan alla svenska sjukhus som finansieras gemensamt drivs idag offentligt. S&amp;aring; ser det ocks&amp;aring; ut i m&amp;aring;nga j&amp;auml;mf&amp;ouml;rbara l&amp;auml;nder. M&amp;aring;nga av sjukhusen utg&amp;ouml;r komplexa och h&amp;ouml;gt kvalificerade nav i sjukv&amp;aring;rdens v&amp;aring;rdkedjor och f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar av dessa p&amp;aring;verkar v&amp;aring;rden i m&amp;aring;nga andra delar. &lt;span style="color: #1a181c;"&gt;Att bryta ut och avh&amp;auml;nda sig ansvaret f&amp;ouml;r sjukhusen riskerar att sl&amp;aring; s&amp;ouml;nder fungerande v&amp;aring;rdkedjor f&amp;ouml;r patienten och f&amp;ouml;rs&amp;auml;mra samverkan inom alla delar av v&amp;aring;rden. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inte s&amp;auml;lja ut eller privatisera sjukhus&lt;/span&gt;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Universitets- och regionsjukhusen har central betydelse f&amp;ouml;r att ge h&amp;ouml;gkvalitativ v&amp;aring;rd och j&amp;auml;mlik v&amp;aring;rd &amp;ouml;ver hela landet. Dessa sjukhus &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r hela sjukv&amp;aring;rdens infrastruktur. Sjukhusen har en avg&amp;ouml;rande betydelse f&amp;ouml;r landstingens m&amp;ouml;jlighet att leva upp till lagstadgat ansvar f&amp;ouml;r v&amp;aring;rden vilket g&amp;ouml;r dem ol&amp;auml;mpliga att privatisera. Det &amp;auml;r landstingen och regionerna som ansvarar f&amp;ouml;r hur sjukv&amp;aring;rden ska organiseras och det &amp;auml;r d&amp;auml;r de olika politiska alternativen st&amp;auml;lls mot varandra. Universitets- och regionsjukhusen har central betydelse f&amp;ouml;r utbildning och praktik f&amp;ouml;r h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rdens personal. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att det inte ska vara till&amp;aring;tet att s&amp;auml;lja, privatisera eller stycka upp universitets- och regionsjukhus. Detta b&amp;ouml;r regleras i lag.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498832" name="_Toc305498832"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335721687" name="_Toc335721687"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134604" name="_Toc340134604"&gt;&lt;/a&gt;Organdonation&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;ntelistan f&amp;ouml;r en organtransplantation &amp;auml;r l&amp;aring;ng. Varje &amp;aring;r genomf&amp;ouml;rs omkring 600 organtransplantationer och 800 v&amp;auml;vnadstransplantationer. Varje m&amp;auml;nniska har r&amp;auml;tt att sj&amp;auml;lv best&amp;auml;mma om man vill donera eller inte. Bristen p&amp;aring; organ och v&amp;auml;vnader &amp;auml;r stor och det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r viktigt att fler m&amp;auml;nniskor &amp;auml;n i dag tar st&amp;auml;llning till om man &amp;auml;r positiv till organdonation eller inte. Som en f&amp;ouml;ljd av bristen p&amp;aring; organ avlider m&amp;aring;nga innan de f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet att bli transplanterade.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En majoritet av svenska folket har i olika unders&amp;ouml;kningar svarat ja p&amp;aring; fr&amp;aring;gan om de kan t&amp;auml;nka sig att donera organ efter sin d&amp;ouml;d. M&amp;aring;nga av dem som &amp;auml;r positiva har dock inte anm&amp;auml;lt det till Donationsregistret. Inom sjukv&amp;aring;rden har olika fr&amp;aring;gor st&amp;auml;llts kring vad som b&amp;ouml;r g&amp;auml;lla vid organdonation och v&amp;aring;rd av d&amp;ouml;ende patienter. Eventuella f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar av nuvarande lagstiftning och hantering m&amp;aring;ste dock f&amp;ouml;reg&amp;aring;s av grundliga &amp;ouml;verv&amp;auml;ganden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att regeringen tar initiativ till en &amp;ouml;versyn av nuvarande regler och hantering och l&amp;auml;gger fram f&amp;ouml;rslag om hur fler organ ska kunna tillvaratas och anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r donation. Fr&amp;aring;gan inrymmer en rad olika etiska &amp;ouml;verv&amp;auml;ganden. Ett f&amp;ouml;rslag som b&amp;ouml;r &amp;ouml;verv&amp;auml;gas f&amp;ouml;r att f&amp;aring; fler att ta st&amp;auml;llning till organdonation &amp;auml;r att g&amp;ouml;ra det m&amp;ouml;jligt att meddela sin vilja med ett kryss p&amp;aring; deklarationsblanketten. Det b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; unders&amp;ouml;kas om sjukv&amp;aring;rden ska kunna f&amp;aring; titta i donationsregistret redan innan patienten avlidit f&amp;ouml;r att kunna g&amp;ouml;ra f&amp;ouml;rberedelser f&amp;ouml;r organdonation. Det b&amp;ouml;r vidare pr&amp;ouml;vas om sjukv&amp;aring;rden under en kort och begr&amp;auml;nsad tid ska f&amp;aring; forts&amp;auml;tta intensivv&amp;aring;rden &amp;auml;ven n&amp;auml;r hoppet att r&amp;auml;dda patientens liv &amp;auml;r ute om det inneb&amp;auml;r att man kan tillgodose en patients &amp;ouml;nskan att donera organ.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498833" name="_Toc305498833"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335721688" name="_Toc335721688"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134605" name="_Toc340134605"&gt;&lt;/a&gt;Hbt-personers h&amp;auml;lsa&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Majoriteten av hbt-personer har en god h&amp;auml;lsa. Det visar unders&amp;ouml;kningar som bland annat Folkh&amp;auml;lsoinstitutet gjort (2006). Studien visade att hbt-personer generellt tycks ha en god h&amp;auml;lsa men att det i hbt-gruppen trots detta finns en betydligt st&amp;ouml;rre andel individer med s&amp;auml;mre h&amp;auml;lsa &amp;auml;n i den &amp;ouml;vriga befolkningen. Hbt-personer m&amp;ouml;ts fortfarande av f&amp;ouml;rdomar och kr&amp;auml;nkningar och detta p&amp;aring;verkar deras h&amp;auml;lsa.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ungdomsstyrelsens rapport ”Hon, hen, han” fr&amp;aring;n 2010 redovisar att en fj&amp;auml;rdedel av de unga homo- och bisexuella kvinnorna n&amp;aring;gon g&amp;aring;ng har f&amp;ouml;rs&amp;ouml;kt ta livet av sig. Drygt 40 procent av transpersonerna uppger att de blivit utsatta f&amp;ouml;r kr&amp;auml;nkande behandling de senaste tre m&amp;aring;naderna. Varannan transperson har &amp;ouml;verv&amp;auml;gt att ta livet av sig. Bland de unga homosexuella och bisexuella &amp;auml;r det 65 procent av kvinnorna och 48 procent av m&amp;auml;nnen som har blivit bem&amp;ouml;tta p&amp;aring; ett kr&amp;auml;nkande s&amp;auml;tt. Vanligast &amp;auml;r att unga hbt-personer uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r kr&amp;auml;nkande behandling i skolan. M&amp;aring;nga unga homosexuella, bisexuella och transpersoner har l&amp;aring;gt f&amp;ouml;rtroende f&amp;ouml;r polisen, skolan, socialtj&amp;auml;nsten och Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen p&amp;aring; grund av att de k&amp;auml;nner sig diskriminerade i m&amp;ouml;tet med personalen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga unga hbt-personer upplever diskriminering i samh&amp;auml;llet och att de blir kr&amp;auml;nkta av skola, v&amp;aring;rd, Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen och socialtj&amp;auml;nsten. De &amp;auml;r &amp;auml;ven missn&amp;ouml;jda med polisens bem&amp;ouml;tande vid anm&amp;auml;lan av &amp;ouml;vergrepp. Bland de unga homosexuella och bisexuella &amp;auml;r det 65 procent av kvinnorna och 48 procent av m&amp;auml;nnen som de senaste tre m&amp;aring;naderna har blivit bem&amp;ouml;tta p&amp;aring; ett kr&amp;auml;nkande s&amp;auml;tt. &amp;Auml;ven en stor andel av transpersonerna, 41 procent, upplever att de har blivit utsatta f&amp;ouml;r kr&amp;auml;nkande behandling de senaste tre m&amp;aring;naderna. Tendensen &amp;auml;r densamma i Folkh&amp;auml;lsoinstitutets nationella folkh&amp;auml;lsoenk&amp;auml;t som varje &amp;aring;r m&amp;auml;ter befolkningens levnadsvanor och sj&amp;auml;lvupplevda h&amp;auml;lsa. Unga hbt-personer har l&amp;aring;gt f&amp;ouml;rtroende f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llets institutioner vilket kan leda till att de undviker att ta kontakt med dem &amp;auml;ven om de beh&amp;ouml;ver hj&amp;auml;lp.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;rdens bem&amp;ouml;tande har stor betydelse f&amp;ouml;r viljan att s&amp;ouml;ka och ta emot hj&amp;auml;lp. Det &amp;auml;r viktigt att h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden inte upptr&amp;auml;der f&amp;ouml;rdomsfullt eller okunnigt. Alla m&amp;auml;nniskor har r&amp;auml;tt att bli bekr&amp;auml;ftade och f&amp;aring; v&amp;aring;rd och omsorg utifr&amp;aring;n sina f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. M&amp;aring;nga har vittnat om hur bristande kompetens kring dessa fr&amp;aring;gor hos v&amp;aring;rdpersonalen har skapat problem. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att regeringen ser &amp;ouml;ver m&amp;ouml;jligheterna att ta ytterligare initiativ f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja sjukv&amp;aring;rdshuvudm&amp;auml;nnens arbete med attityder och kunskap n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller bem&amp;ouml;tande i v&amp;aring;rden. Forskning kring hbt-personers h&amp;auml;lsa b&amp;ouml;r stimuleras. hbt-perspektivet ska tas upp p&amp;aring; v&amp;aring;rdutbildningarna i gymnasiet och h&amp;ouml;gskolan och i fortbildning. Hbt-personers h&amp;auml;lsa ska kontinuerligt f&amp;ouml;ljas upp och belysas n&amp;auml;r folkh&amp;auml;lsounders&amp;ouml;kningar g&amp;ouml;rs.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;auml;rskilt viktigt &amp;auml;r att ungdomsmottagningarna har en fullgod hbt-kompetens. Unga hbt-personer som bes&amp;ouml;ker mottagningarna ska vara s&amp;auml;kra p&amp;aring; ett gott och kompetent bem&amp;ouml;tande. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att Socialstyrelsen ges i uppdrag att ta fram ett system f&amp;ouml;r hbt-certifiering f&amp;ouml;r landets samtliga ungdomsmottagningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ocks&amp;aring; att regeringen tills&amp;auml;tter en utredning med uppgift att skapa en samlad verklighetsbild av levnadsvillkoren f&amp;ouml;r transpersoner i Sverige. D&amp;auml;rigenom f&amp;aring;r vi b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att st&amp;auml;rka deras st&amp;auml;llning i samh&amp;auml;llet.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498834" name="_Toc305498834"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335721689" name="_Toc335721689"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134606" name="_Toc340134606"&gt;&lt;/a&gt;Hiv/aids&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc305498835" name="_Toc305498835"&gt;&lt;/a&gt;Vi vill att det genomf&amp;ouml;rs en s&amp;auml;rskild informationskampanj ang&amp;aring;ende hiv. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r i budget f&amp;ouml;r 2013 10 miljoner till en s&amp;auml;rskild satsning p&amp;aring; informationskampanj ang&amp;aring;ende hiv. &amp;Aring;r 2006 antog riksdagen p&amp;aring; f&amp;ouml;rslag fr&amp;aring;n den socialdemokratiska regeringen en nationell strategi mot hiv/aids. M&amp;aring;let var att halvera antalet nysmittade i v&amp;aring;rt land p&amp;aring; tio &amp;aring;rs sikt. Det &amp;auml;r ett fullt realistiskt m&amp;aring;l men kr&amp;auml;ver ett intensifierat arbete. Under ett antal &amp;aring;r har regeringens anslag legat still p&amp;aring; en miniminiv&amp;aring; trots att problemen inte p&amp;aring; n&amp;aring;got s&amp;auml;tt minskat. &amp;Auml;ven om siffrorna varierar mellan enskilda &amp;aring;r finns det en svagt &amp;ouml;kande trend av rapporterade fall av hiv-infektion i Sverige sedan 2003. Detta &amp;auml;r inte f&amp;ouml;rv&amp;aring;nande. Informationsinsatser &amp;auml;r en f&amp;auml;rskvara och beh&amp;ouml;ver f&amp;ouml;rnyas. Samtidigt m&amp;aring;ste samh&amp;auml;llet hj&amp;auml;lpa och st&amp;ouml;dja de personer som idag lever i Sverige som hiv-positiva. Samh&amp;auml;llet har ett stort ansvar f&amp;ouml;r att minska den inhemska smittspridningen. M&amp;auml;n som har sex med m&amp;auml;n &amp;auml;r en s&amp;auml;rskilt utsatt grupp. Dessb&amp;auml;ttre beh&amp;ouml;ver dagens generation inte vara med om att begrava n&amp;auml;ra v&amp;auml;nner som d&amp;ouml;tt i aids. Men det p&amp;aring;verkar s&amp;auml;kert ocks&amp;aring; riskmedvetandet och g&amp;ouml;r det angel&amp;auml;get att samh&amp;auml;llet g&amp;aring;r in med olika informationsinsatser. De stora informationsinsatser som gjordes under tidigare &amp;aring;rtionden har ingen verkan nu och m&amp;aring;nga ungdomar var inte ens f&amp;ouml;dda n&amp;auml;r dessa kampanjer genomf&amp;ouml;rdes som mest intensivt. Utvecklingen har p&amp;aring;talats och varit k&amp;auml;nd f&amp;ouml;r regeringen under flera &amp;aring;r. Men uppenbarligen har inte detta lett till insikten att det beh&amp;ouml;vs n&amp;aring;got initiativ fr&amp;aring;n regeringens sida.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller det preventiva arbetet mot hiv och andra smittsamma sjukdomar har den borgerliga regeringens budgetpropositioner aldrig inneh&amp;aring;llit n&amp;aring;gra nya satsningar eller initiativ. Det kommer inte att vara en h&amp;aring;llbar strategi. K&amp;ouml;nssjukdomarna &amp;ouml;kar igen och det finns tecken p&amp;aring; att kondomanv&amp;auml;ndningen har g&amp;aring;tt ned i bland annat ungdomsgrupperna. Staten m&amp;aring;ste intensifiera sina insatser n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller smittskydd och insatser mot hiv. Ett intensifierat arbete b&amp;ouml;r bland annat best&amp;aring; av s&amp;auml;rskilda informationsinsatser kring smittskydd och hiv och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r beh&amp;ouml;vs ett riktat anslag f&amp;ouml;r detta. Informationskampanjen ska vara ett komplement till &amp;ouml;vriga n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga &amp;aring;tg&amp;auml;rder: en &amp;ouml;versyn av smittskyddslagen, metoder att ge l&amp;auml;rarna st&amp;ouml;d n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att p&amp;aring; ett f&amp;ouml;rdomsfritt och kunskapsbaserat s&amp;auml;tt undervisa om sex och samlevnad, insatser f&amp;ouml;r att utveckla ungdomsmottagningarnas verksamhet samt sprututbytesprogram p&amp;aring; de st&amp;auml;llen d&amp;auml;r det g&amp;ouml;rs bed&amp;ouml;mningen att det kan bidra till minskad smittspridning.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc335721690" name="_Toc335721690"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134607" name="_Toc340134607"&gt;&lt;/a&gt;L&amp;auml;kemedel&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;auml;kemedel &amp;auml;r idag den i s&amp;auml;rklass vanligaste behandlingsmetoden inom v&amp;aring;rden och kommer i framtiden att bli &amp;auml;n viktigare. Tack vare framg&amp;aring;ngsrik forskning och utveckling blir det m&amp;ouml;jligt att bota och behandla allt fler sjukdomar och skador. Det &amp;auml;r en fantastisk framg&amp;aring;ng som r&amp;auml;ddar liv och ger livskvalitet &amp;aring;t m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt beh&amp;ouml;ver l&amp;auml;kemedelsanv&amp;auml;ndningen f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras och effektiviseras p&amp;aring; flera omr&amp;aring;den. Det g&amp;auml;ller inte minst l&amp;auml;kemedelsf&amp;ouml;rskrivningen till &amp;auml;ldre. Mer &amp;auml;n 95 procent av de som &amp;auml;r &amp;ouml;ver 75 &amp;aring;r konsumerar n&amp;aring;got receptbelagt l&amp;auml;kemedel. Kunskapen om hur olika terapier ska v&amp;auml;gas och prioriteras mot varandra vid en genomg&amp;aring;ng av en multisjuk patients l&amp;auml;kemedelsanv&amp;auml;ndning &amp;auml;r idag ofullst&amp;auml;ndig. Dessa patienter kan ha upp till tio olika l&amp;auml;kemedel. Ofta g&amp;ouml;rs ingen samlad bed&amp;ouml;mning av vilka l&amp;auml;kemedel patienten har och hur de p&amp;aring;verkar varandra. Det finns d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ett stort behov av &amp;ouml;kad kunskap till f&amp;ouml;rskrivare kring hur l&amp;auml;kemedel ska v&amp;auml;rderas och prioriteras f&amp;ouml;r s&amp;aring;dana patienter. Av alla &amp;auml;ldre som l&amp;auml;ggs in akut p&amp;aring; sjukhus har upp till en femte&amp;shy;del drabbats av biverkningar av l&amp;auml;kemedel. D&amp;ouml;dligheten i denna patientgrupp &amp;auml;r avsev&amp;auml;rt st&amp;ouml;rre &amp;auml;n i andra typer av patientgrupper. Vi menar att det beh&amp;ouml;vs fler l&amp;auml;kemedelsgenomg&amp;aring;ngar och att alla &amp;auml;ldre patienter som beh&amp;ouml;ver det b&amp;ouml;r f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till en l&amp;auml;kare med ett helhetsansvar f&amp;ouml;r den medicinska behandlingen och l&amp;auml;kemedlen. Personal i v&amp;aring;rd och omsorg b&amp;ouml;r f&amp;aring; regelbunden utbildning och fortbildning i effektiv och s&amp;auml;ker l&amp;auml;kemedelshantering. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ett nationellt initiativ f&amp;ouml;r l&amp;auml;kemedelss&amp;auml;kerhet f&amp;ouml;r att kartl&amp;auml;gga omfattning och orsaker till felaktig l&amp;auml;kemedelsanv&amp;auml;ndning. Varje kommun borde ha ett s&amp;auml;r&amp;shy;skilt system f&amp;ouml;r s&amp;auml;kerhet och kvalitet i sin l&amp;auml;kemedelshantering f&amp;ouml;r &amp;auml;ldre. Det beh&amp;ouml;vs ocks&amp;aring; en b&amp;auml;ttre rappor&amp;shy;tering och information om l&amp;auml;kemedels&amp;shy;anv&amp;auml;ndning till och f&amp;ouml;r allm&amp;auml;nheten. Ett f&amp;ouml;rslag skulle kunna vara att inr&amp;auml;tta en jour eller upplysningslinje dit allm&amp;auml;nheten kan ringa n&amp;auml;r de vill diskutera eller &amp;auml;r oroliga f&amp;ouml;r sin egen eller en anh&amp;ouml;rigs l&amp;auml;kemedelsanv&amp;auml;ndning. Det beh&amp;ouml;vs ocks&amp;aring; en verksamhet som utifr&amp;aring;n ett brukarperspektiv kan bygga upp en organisation f&amp;ouml;r r&amp;aring;d, st&amp;ouml;d och biverkningsrappor&amp;shy;tering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Introduktion av nya l&amp;auml;kemedel sker inte i den utstr&amp;auml;ckning och med den snabbhet som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att l&amp;aring;ta forskningsframsteg och innovationer n&amp;aring; patienten och d&amp;auml;rmed f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra v&amp;aring;rden. H&amp;auml;r beh&amp;ouml;vs en &amp;ouml;verl&amp;auml;ggning mellan alla parter f&amp;ouml;r att hitta en samsyn kring hur samh&amp;auml;llet s&amp;auml;krar en snabb och s&amp;auml;ker pr&amp;ouml;vning och introduktion av nya l&amp;auml;kemedel.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498836" name="_Toc305498836"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335721691" name="_Toc335721691"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134608" name="_Toc340134608"&gt;&lt;/a&gt;Apoteksmarknaden&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagens borgerliga majoritet beslutade 2009 om en avreglering av apoteksmarknaden. Vi socialdemokrater r&amp;ouml;stade emot denna avreglering. Utg&amp;aring;ngspunkten f&amp;ouml;r v&amp;aring;rt st&amp;auml;llningstagande var att det &amp;auml;r av h&amp;ouml;gsta vikt att l&amp;auml;kemedelshanteringen &amp;auml;r kostnadseffektiv, s&amp;auml;ker, l&amp;auml;ttillg&amp;auml;nglig och ses som en del av sjukv&amp;aring;rden – inte som en marknad vilken som helst. Det svenska apotekssystemet d&amp;auml;r Apoteket AB hade ensamr&amp;auml;tt p&amp;aring; f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning till konsumenterna och d&amp;auml;r l&amp;auml;kemedelsbolagen konkurrerade om att f&amp;aring; s&amp;auml;lja l&amp;auml;kemedel till Apoteket AB var ett mycket framg&amp;aring;ngsrikt system. Det bidrog till att vi hade ett av de s&amp;auml;kraste och mest kostnadseffektiva distributionssystemen f&amp;ouml;r l&amp;auml;kemedel i v&amp;auml;rlden samtidigt som apoteken l&amp;aring;g i topp n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller kundn&amp;ouml;jdhet inom detaljhandeln. Riksdagens beslut 2009 innebar att Apoteket AB:s ensamr&amp;auml;tt p&amp;aring; f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning av l&amp;auml;kemedel till konsument avskaffades. Beslutet motiverades bland annat med behovet av &amp;ouml;kad tillg&amp;auml;nglighet f&amp;ouml;r konsumenterna, men det fanns &amp;auml;ven starka ideologiska inslag i argumentationen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den av staten fastst&amp;auml;llda handelsmarginalen f&amp;ouml;r apoteken h&amp;ouml;jdes i samband med avregleringen f&amp;ouml;r att stimulera nya apotekskedjor att etablera sig. D&amp;auml;rmed fick samh&amp;auml;llet ta p&amp;aring; sig &amp;ouml;kade kostnader f&amp;ouml;r apoteksservicen. Sedan avregleringen har &amp;ouml;ver 600 av de 900 apoteken s&amp;aring;lts. Inga apotek, inte heller det som &amp;auml;r kvar av det statligt &amp;auml;gda Apoteket AB, har numera n&amp;aring;got specifikt samh&amp;auml;llsansvar. I samband med f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningen av apotekskluster ingick klusterk&amp;ouml;parna avtal med staten. Enligt dessa avtal &amp;auml;r klusterk&amp;ouml;parna f&amp;ouml;rhindrade att under en tre&amp;aring;rsperiod l&amp;auml;gga ned vissa utpekade apotek. Dessa avtal l&amp;ouml;per ut under f&amp;ouml;rsta kvartalet 2013. Efter denna period finns en stor risk att ol&amp;ouml;nsamma apotek avvecklas. Detta problem l&amp;ouml;ses knappast genom ett symboliskt tillskott till glesbygdsapotek.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En annan viktig fr&amp;aring;ga &amp;auml;r hur den s&amp;aring; kallade 24-timmarsregeln, det vill s&amp;auml;ga att kunden ska kunna f&amp;aring; sitt l&amp;auml;kemedel inom 24 timmar, ska kunna garanteras p&amp;aring; den avreglerade marknaden, d&amp;auml;r m&amp;ouml;jligheterna att h&amp;auml;nvisa till ett annat apotek &amp;auml;r starkt begr&amp;auml;nsade. Vi menar att tillsynen beh&amp;ouml;ver sk&amp;auml;rpas och att m&amp;ouml;jligheter till ekonomiska sanktioner inf&amp;ouml;rs f&amp;ouml;r att v&amp;auml;rna 24-timmarsregeln. Sanktionerna ska kunna riktas antingen mot apoteksledet eller mot distributionsledet beroende p&amp;aring; var ansvaret ligger.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Konsumentverket redovisade sommaren 2011 att svenska konsumenter ger apoteken s&amp;auml;mre betyg &amp;auml;n de gjorde f&amp;ouml;re avregleringen. &amp;Aring;r 2008 gav 95 procent apoteksmarknaden ett gott betyg, medan siffran 2011 sjunkit till 77 procent. Trots fler apotek att v&amp;auml;lja p&amp;aring; upplever allts&amp;aring; konsumenten att det blivit s&amp;auml;mre. Fler uppger nu att de f&amp;aring;r v&amp;auml;nta p&amp;aring; sina receptbelagda mediciner n&amp;auml;r apoteken inte har dem p&amp;aring; lager och det &amp;auml;r fler som tycker att personalen p&amp;aring; apoteken inte kan ge r&amp;aring;d om de receptbelagda medicinerna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Statskontorets delrapport om omregleringen av apoteksmarknaden i juni 2012 konstaterar att det blivit fler apotek och &amp;ouml;kade vecko&amp;ouml;ppettider efter avregleringen. Samtidigt skriver Statskontoret att det ”finns indikationer p&amp;aring; att konsumenterna inte lika ofta f&amp;aring;r sina l&amp;auml;kemedel vid f&amp;ouml;rsta bes&amp;ouml;ket p&amp;aring; apotek” och att apotekens lagerh&amp;aring;llning och tillhandah&amp;aring;llande av f&amp;ouml;rordnade l&amp;auml;kemedel inom 24 timmar kan ha f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrats n&amp;aring;got efter omregleringen. Statskontoret har genomf&amp;ouml;rt en enk&amp;auml;t som visar att h&amp;auml;lften av apotekspersonalen upplever att f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna har blivit s&amp;auml;mre f&amp;ouml;r tillhandah&amp;aring;llandet j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med f&amp;ouml;re omregleringen. Statskontoret varnar f&amp;ouml;r sv&amp;aring;righeter att beh&amp;aring;lla kompetens och s&amp;auml;kerhet i l&amp;auml;kemedelsf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen p&amp;aring; &amp;ouml;ppenv&amp;aring;rdsapoteken. Den enk&amp;auml;t som apotekspersonal har svarat p&amp;aring;, visar att sju av tio upplever tydliga eller vissa brister i f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna att utf&amp;ouml;ra korrekta receptexpedieringar. N&amp;auml;stan sex av tio anser att det har skett en f&amp;ouml;rs&amp;auml;mring p&amp;aring; omr&amp;aring;det efter omregleringen. Den vanligaste f&amp;ouml;rklaringen till detta &amp;auml;r att personal inte har tillr&amp;auml;cklig tid att l&amp;auml;gga p&amp;aring; r&amp;aring;dgivning. F&amp;ouml;r att kunna ge god information och riktiga r&amp;aring;d kr&amp;auml;vs att apotekspersonalen &amp;auml;r uppdaterad om nya l&amp;auml;kemedel och nya r&amp;ouml;n genom kompetensutveckling. Sex av tio av dem som har svarat p&amp;aring; Statskontorets enk&amp;auml;t upplever att de i ganska eller mycket liten utstr&amp;auml;ckning har m&amp;ouml;jligheter att f&amp;aring; tillr&amp;auml;cklig kompetensutveckling. Drygt sex av tio menar att f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna har f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrats efter omregleringen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r nu mycket viktigt att regeringen tar missn&amp;ouml;jet p&amp;aring; allvar och agerar med kundernas intresse i fr&amp;auml;msta rummet s&amp;aring; att tillhandah&amp;aring;llandeskyldigheten kan uppr&amp;auml;tth&amp;aring;llas. I det sammanhanget b&amp;ouml;r &amp;auml;ven behovet och utformningen av en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;gbar och kostnadseffektiv l&amp;ouml;sning f&amp;ouml;r apotekst&amp;auml;ckningen i glesbygd analyseras. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498837" name="_Toc305498837"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335721692" name="_Toc335721692"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134609" name="_Toc340134609"&gt;&lt;/a&gt;Antibiotikaresistens&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Konsumtionen av antibiotika forts&amp;auml;tter att &amp;ouml;ka i v&amp;auml;rlden. Problemet med antibiotikaresistens &amp;auml;r nu s&amp;aring; stort globalt att det m&amp;aring;ste placeras p&amp;aring; samma niv&amp;aring; som en rad av de stora sjukdomarna som varje &amp;aring;r sk&amp;ouml;rdar miljontals liv. Europeiskt centrum f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) har beskrivit antibiotikaresistens som ett av de allvarligaste h&amp;auml;lsohoten inom EU. Det &amp;auml;r bland annat en felaktig och &amp;ouml;verdriven anv&amp;auml;ndning av antibiotika som lett fram till att allt fler bakterier blir motst&amp;aring;ndskraftiga mot l&amp;auml;kemedlet och inte kan behandlas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rutom fler d&amp;ouml;dsfall kommer m&amp;aring;nga rutiningrepp inte l&amp;auml;ngre att vara m&amp;ouml;jliga. Utan effektiva antibiotika kommer sjukv&amp;aring;rden att st&amp;aring; handfallen inf&amp;ouml;r en rad bakteriella infektionssjukdomar som lunginflammation, blodf&amp;ouml;rgiftning och tuberkulos. Det blir ocks&amp;aring; riskabelt att genomf&amp;ouml;ra operationer som t.ex. byte av h&amp;ouml;ftleder eller hj&amp;auml;rtklaffar och organtransplantationer. Behovet av nya preparat &amp;auml;r mycket stort och det &amp;auml;r en fr&amp;aring;ga som Sverige beh&amp;ouml;ver arbeta med nationellt, men ocks&amp;aring; driva inom EU och internationellt. I dag har utvecklingen av antibiotika n&amp;auml;stan upph&amp;ouml;rt. Endast tv&amp;aring; klasser av nya antibiotika har introducerats under de senaste 40 &amp;aring;ren. Samtidigt finns det rapporter om resistens mot alla k&amp;auml;nda antibiotika.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har stora f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att driva antibiotikafr&amp;aring;gan. I Sverige r&amp;aring;der en relativt sett gynnsam situation d&amp;aring; f&amp;ouml;rekomsten av antibiotikaresistens i ett internationellt perspektiv &amp;auml;r l&amp;aring;g. Men problemen i Sverige v&amp;auml;xer och situationen har under senare &amp;aring;r blivit mer bekymmersam. Antalet nya fall av meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) forts&amp;auml;tter att &amp;ouml;ka: fr&amp;aring;n 425 fall 2001 till 1884 fall 2011. Faktorer som fler &amp;auml;ldre patienter, fler komplicerade kirurgiska ingrepp och mer avancerad medicinsk behandling inom cancer- och transplantationsomr&amp;aring;det g&amp;ouml;r att allt fler l&amp;ouml;per risk att drabbas av resistenta bakterier och sv&amp;aring;rbehandlade infektioner. Ytterligare faktorer som &amp;ouml;kar spridningen av antibiotikaresistenta bakterier &amp;auml;r det &amp;ouml;kande resandet och att allt fler s&amp;ouml;ker sjukv&amp;aring;rd utomlands. F&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa denna problematik kr&amp;auml;vs samordnade insatser inom en rad omr&amp;aring;den. &amp;Aring;terh&amp;aring;llsam antibiotikaanv&amp;auml;ndning, god hygien inom v&amp;aring;rd och omsorg, effektiv och tillg&amp;auml;nglig infektionsdiagnostik, forskning och utveckling av nya antibakteriella &amp;auml;mnen samt insatser inom veterin&amp;auml;rmedicinen och milj&amp;ouml;omr&amp;aring;det &amp;auml;r alla viktiga insatsomr&amp;aring;den f&amp;ouml;r att f&amp;aring; bukt med spridningen av resistenta bakterier.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den socialdemokratiska regeringen presenterade redan 2005 en nationell strategi f&amp;ouml;r ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och v&amp;aring;rdrelaterade infektioner. Syftet med strategin var att bevara m&amp;ouml;jligheten att effektivt behandla bakteriella infektioner hos m&amp;auml;nniskor och djur med antibiotika. Under 2011 har Socialstyrelsen presenterat en utredning om hur arbetet kan utvecklas ytterligare. Regeringen beh&amp;ouml;ver genomf&amp;ouml;ra f&amp;ouml;rslagen i Socialstyrelsens rapport &lt;span style="font-style: italic;"&gt;F&amp;ouml;rslag till utveckling av strategin mot antibiotikaresistens och v&amp;aring;rdrelaterade infektioner&lt;/span&gt;. I rapporten f&amp;ouml;resl&amp;aring;s bland annat att det inr&amp;auml;ttas en nationell samverkansfunktion som inkluderar relevanta akt&amp;ouml;rer inom alla samh&amp;auml;llssektorer, att en nationell handlingsplan och kommunikationsstrategi utvecklas, att &amp;ouml;vervakningen av antibiotikaresistensen f&amp;ouml;rst&amp;auml;rks samt att satsningen p&amp;aring; preventiva &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rebygga uppkomst av infektioner och smittspridning forts&amp;auml;tter. En del positiva saker har h&amp;auml;nt. Samverkansfunktionen &amp;auml;r under uppbyggnad och landstingen har f&amp;aring;tt en prestationsbaserad ers&amp;auml;ttning till landsting som minskar sin antibiotikaf&amp;ouml;rskrivning. Sannolikt beh&amp;ouml;ver det dock vidtas ytterligare &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att v&amp;auml;nda utvecklingen. Uppf&amp;ouml;ljningen av antibiotikaf&amp;ouml;rskrivningen i landstingen 2011 visade att endast tre landsting n&amp;aring;tt de uppsatta m&amp;aring;len om att minska antibiotikaf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningen. F&amp;auml;rsk statistik fr&amp;aring;n Smittskyddsinstitutet till och med juli 2012 tyder ocks&amp;aring; p&amp;aring; att utvecklingen g&amp;aring;r &amp;aring;t fel h&amp;aring;ll. Under perioden oktober 2011–juli 2012 har f&amp;ouml;rskrivningen &amp;ouml;kat j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med samma period &amp;aring;ren innan.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc335721693" name="_Toc335721693"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134610" name="_Toc340134610"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc305498838" name="_Toc305498838"&gt;&lt;/a&gt;Narkolepsi&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vaccinationen mot influensan A(H1N1) under &amp;aring;ren 2009 och 2010 bidrog sannolikt till att r&amp;auml;dda liv. 60 procent av svenskarna valde att vaccinera sig med Pandemrix, det vaccin som i Sverige erbj&amp;ouml;ds alla medborgare. D&amp;auml;rmed minskades smittspridningen, och antalet d&amp;ouml;dsfall i Sverige var l&amp;auml;gre &amp;auml;n i de flesta andra l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under v&amp;aring;ren och&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;sommaren 2010 fick dock L&amp;auml;kemedelsverket in rapporter om barn och unga som misst&amp;auml;nktes ha f&amp;aring;tt narkolepsi i samband med vaccinering med Pandemrix. Totalt k&amp;auml;nner vi i dag till &amp;ouml;ver 200 fall d&amp;auml;r personer som var 19 &amp;aring;r eller yngre vid vaccinationstillf&amp;auml;llet har anm&amp;auml;lt att de utvecklat narkolepsi. Detta &amp;auml;r djupt tragiskt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Narkolepsi &amp;auml;r en kronisk, neurologisk sjukdom. Det fr&amp;auml;msta symtomet &amp;auml;r dags&amp;ouml;mnighet. Pl&amp;ouml;tsliga attacker av muskelsvaghet, hallucinationer, en k&amp;auml;nsla av f&amp;ouml;rlamning innan man somnar eller vaknar (s&amp;ouml;mnparalys), samt uppsplittrad och d&amp;aring;lig natts&amp;ouml;mn &amp;auml;r andra symtom som varierar i omfattning hos olika individer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;auml;kemedelsverket har i tv&amp;aring; olika studier efter att vaccinationen var avslutad konstaterat att unga som vaccinerats med Pandemrix l&amp;ouml;per &amp;ouml;kad risk att drabbas av narkolepsi i j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse med ovaccinerade. Finl&amp;auml;ndska och irl&amp;auml;ndska studier bekr&amp;auml;ftar och f&amp;ouml;rst&amp;auml;rker resultaten av de svenska studierna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En stor majoritet av alla l&amp;auml;kemedel som distribueras i Sverige &amp;auml;r f&amp;ouml;rs&amp;auml;krade via L&amp;auml;kemedelsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen. F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen ger ekonomisk ers&amp;auml;ttning till personer som drabbas av skador till f&amp;ouml;ljd av l&amp;auml;kemedelsanv&amp;auml;ndning. Pandemrix omfattas av L&amp;auml;kemedelsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen och en del av de barn och unga som insjuknat i narkolepsi har redan f&amp;aring;tt besked om att ers&amp;auml;ttning kommer att utg&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;auml;kemedelsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringens konstruktion inneh&amp;aring;ller dock vissa ekonomiska begr&amp;auml;nsningar. Bland de drabbade och deras familjer har det funnits en stor oro f&amp;ouml;r att en del av dem ska bli utan ers&amp;auml;ttning eller f&amp;aring; ett mycket litet belopp. En os&amp;auml;kerhetsfaktor som ocks&amp;aring; funnits &amp;auml;r i vilken grad de drabbade barnen och ungdomarna kommer att kunna arbeta i framtiden. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r av stor betydelse att de ber&amp;ouml;rda barnen och ungdomarna kan k&amp;auml;nna l&amp;aring;ngsiktig trygghet n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller ers&amp;auml;ttningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rhoppningen &amp;auml;r att framtida forskning ska leda till att behandling kan utvecklas som kan ge lindring eller till och med botemedel. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r har Vetenskapsr&amp;aring;det f&amp;aring;tt i uppdrag att kartl&amp;auml;gga forskning med relevans f&amp;ouml;r uppkomst och behandling av narkolepsi. Dessutom genomf&amp;ouml;r L&amp;auml;kemedelsverket tillsammans med Karolinska institutet och Smittskyddsinstitutet forskningsprojekt som kommer att belysa viktiga fr&amp;aring;gest&amp;auml;llningar om sjukdomen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har &amp;auml;ven en p&amp;aring;g&amp;aring;ende och n&amp;auml;ra dialog med Finland och Irland, som &amp;auml;r i samma situation vad g&amp;auml;ller barn och unga som drabbats av narkolepsi.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Narkolepsif&amp;ouml;reningen Sverige har ocks&amp;aring; v&amp;auml;nt sig till regeringen f&amp;ouml;r att f&amp;aring; en statlig garanti om full ers&amp;auml;ttning till de barn och unga som drabbats av narkolepsi efter vaccinering med Pandemrix. Vi socialdemokrater anser att det &amp;auml;r rimligt att staten tar ett ansvar f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att barnen och ungdomarna f&amp;aring;r en likv&amp;auml;rdig ers&amp;auml;ttning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna har offentligt tillsammans med f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r regeringen gett ett tydligt besked om att de drabbade barnen och ungdomarna, samt deras familjer, inte ska beh&amp;ouml;va &amp;auml;gna framtiden &amp;aring;t segdragna r&amp;auml;ttsprocesser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Statens &amp;aring;tagande m&amp;aring;ste i det h&amp;auml;r fallet st&amp;aring; fast &amp;ouml;ver tid. Staten ska ta det yttersta ansvaret f&amp;ouml;r att de barn och ungdomar som var 19 &amp;aring;r eller yngre vid vaccinationstillf&amp;auml;llet och som drabbats av narkolepsi efter vaccineringen med Pandemrix, och som av L&amp;auml;kemedelsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen bed&amp;ouml;ms ha en l&amp;auml;kemedelsskada, ska f&amp;aring; ers&amp;auml;ttning. Det g&amp;auml;ller efter det att begr&amp;auml;nsningen i L&amp;auml;kemedelsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen om hur mycket ers&amp;auml;ttning som totalt kan utg&amp;aring; till samtliga drabbade eventuellt aktualiseras.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc335721694" name="_Toc335721694"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134611" name="_Toc340134611"&gt;&lt;/a&gt;Rett Center&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Rett Center &amp;auml;r ett nationellt svenskt center f&amp;ouml;r Rett syndrom, en s&amp;auml;llsynt men livsl&amp;aring;ng och sv&amp;aring;r neurologisk st&amp;ouml;rning som drabbar f&amp;ouml;retr&amp;auml;desvis flickor i sp&amp;auml;dbarns&amp;aring;ldern. Centret samlar en flerprofessionell kompetens f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;ta komplicerade, specifika flerhandikappbehov vid Rett syndrom. Centret fungerar som specialistklinik, forsknings- och utvecklingsenhet och kompetenscenter. Rett Center&lt;span class="skype_name_mark"&gt; &lt;/span&gt;drivs av J&amp;auml;mtlands l&amp;auml;ns landsting som en frist&amp;aring;ende klinik f&amp;ouml;r h&amp;ouml;gspecialiserad v&amp;aring;rd med patienter fr&amp;aring;n hela Sverige. Staten har sedan 2001 efter ett initiativ av socialminister Lars Engqvist engagerat sig i Rett Center. Under den f&amp;ouml;rra socialdemokratiska regeringen n&amp;auml;r (S), (V) och (MP) samarbetade lyftes Rett Centers anslag in i statsbudgeten, vilket gjorde att verksamheten gavs en l&amp;aring;ngsiktig planeringshorisont. N&amp;auml;r den nya borgerliga regeringen tilltr&amp;auml;dde hamnade anslaget i st&amp;auml;llet i en hantering via regleringsbrev, vilket gjorde att os&amp;auml;kerheten &amp;ouml;kade och framf&amp;ouml;rh&amp;aring;llningen f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rades avsev&amp;auml;rt. Nu ing&amp;aring;r Rett Center tillsammans med andra verksamheter i den del som st&amp;aring;r till regeringens disposition f&amp;ouml;r &amp;ouml;vriga bidrag f&amp;ouml;r utveckling inom h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rdsomr&amp;aring;det. Detta g&amp;ouml;r att Rett Center&lt;span class="skype_name_mark"&gt; &lt;/span&gt;inte l&amp;aring;ngsiktigt kan k&amp;auml;nna att man kan ta ansvaret f&amp;ouml;r att driva ett nationellt &amp;aring;tagande fullt ut s&amp;aring; l&amp;auml;nge anslaget hanteras p&amp;aring; detta s&amp;auml;tt. Det &amp;auml;r sj&amp;auml;lvklart att r&amp;auml;tten till b&amp;auml;sta v&amp;aring;rd ska g&amp;auml;lla &amp;auml;ven f&amp;ouml;r patienter med en s&amp;auml;llsynt diagnos.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Av EU:s r&amp;aring;dsrekommendation fr&amp;aring;n 2009 om en satsning avseende s&amp;auml;llsynta sjukdomar framg&amp;aring;r att de rekommendationer som d&amp;auml;r ges st&amp;auml;mmer mycket v&amp;auml;l &amp;ouml;verens med Rett Centers verksamhet. Av socialutskottets bet&amp;auml;nkande 2011/12:SoU1 framg&amp;aring;r att ”Rett Center, som &amp;auml;r inriktat p&amp;aring; patienter med Rett syndrom, &amp;auml;r en viktig akt&amp;ouml;r. Rett Center har sedan 2001 f&amp;aring;tt ekonomiskt bidrag fr&amp;aring;n staten. Bidraget har under de senaste &amp;aring;ren uppg&amp;aring;tt till 7 miljoner kronor per &amp;aring;r. Enligt uppgift till utskottet kommer bidraget att uppg&amp;aring; till 7&amp;nbsp;miljoner kronor &amp;auml;ven 2012. Bidraget ing&amp;aring;r &amp;auml;ven i regeringens f&amp;ouml;rslag till budgetram f&amp;ouml;r 2013. Verksamhet och forskning p&amp;aring; omr&amp;aring;det m&amp;aring;ste l&amp;aring;ngsiktigt s&amp;auml;kras, enligt utskottets mening.” &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att verksamhetens l&amp;aring;ngsiktiga existens beh&amp;ouml;ver s&amp;auml;kras, i avvaktan p&amp;aring; en nationell och stabil l&amp;ouml;sning f&amp;ouml;r s&amp;auml;llsynta diagnoser, och att statsbidraget som varit of&amp;ouml;r&amp;auml;ndrat under en l&amp;aring;ng rad &amp;aring;r beh&amp;ouml;ver anpassas till kostnadsutvecklingen. Staten har ett s&amp;auml;rskilt ansvar f&amp;ouml;r Rett Center och vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att statsbidraget till Rett Center r&amp;auml;knas upp till 10 miljoner f&amp;ouml;r 2013 (inom anslag 1:6 Bidrag till folkh&amp;auml;lsa och sjukv&amp;aring;rd). D&amp;auml;rmed s&amp;auml;kras verksamheten och staten tar sitt ansvar f&amp;ouml;r Rett Center och de ber&amp;ouml;rda patienterna. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc335721695" name="_Toc335721695"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134612" name="_Toc340134612"&gt;&lt;/a&gt;Psykiatri&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att bli psykiskt sjuk eller drabbas av psykisk oh&amp;auml;lsa p&amp;aring;verkar inte bara en sj&amp;auml;lv utan ocks&amp;aring; familj och v&amp;auml;nner. Att f&amp;aring; en psykisk sjukdom eller att m&amp;aring; psykiskt d&amp;aring;ligt &amp;auml;r s&amp;aring; vanligt att vi alla k&amp;auml;nner n&amp;aring;gon som &amp;auml;r eller har varit drabbad. Minst 25 procent av alla kvinnor och 15 procent av alla m&amp;auml;n kommer n&amp;aring;gon g&amp;aring;ng i livet att f&amp;aring; en behandlingskr&amp;auml;vande depression. Allvarlig depression drabbar cirka 6 procent av befolkningen, ungef&amp;auml;r 50&amp;nbsp;000 personer i Sverige har schizofreni och 2–3 procent lider av tv&amp;aring;ngs&amp;shy;syndrom. Psykisk oh&amp;auml;lsa &amp;auml;r ocks&amp;aring; ett v&amp;auml;xande problem bland m&amp;aring;nga ungdomar, s&amp;auml;rskilt unga kvinnor. &amp;Auml;nd&amp;aring; &amp;auml;r det fortfarande en dold sjukdom, n&amp;aring;got man alltf&amp;ouml;r s&amp;auml;llan talar om.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rdomarna i samh&amp;auml;llet minskar, men &amp;auml;r fortfarande stora. I en unders&amp;ouml;kning 2009 bland ett representativt urval av svenska folket uppgav en av fyra tillfr&amp;aring;gade att de inte kunde t&amp;auml;nka sig att arbeta tillsammans med n&amp;aring;gon som har en psykisk sjukdom och att en av fem inte skulle bjuda in n&amp;aring;gon till sitt hem om man visste att personen har en psykisk sjukdom. Dessa attityder g&amp;aring;r dock oftast att p&amp;aring;verka och i detta arbete har alla ett ansvar. Gradvis &amp;ouml;kar &amp;ouml;ppenheten att tala om psykisk oh&amp;auml;lsa och detta &amp;auml;r en viktig f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka kunskaperna och minska f&amp;ouml;rdomar. Den konstlade uppdelningen i vi och dem m&amp;aring;ste upph&amp;ouml;ra och ers&amp;auml;ttas av insikten att alla kan insjukna i psykisk sjukdom eller n&amp;aring;gon g&amp;aring;ng i livet drabbas av psykisk oh&amp;auml;lsa.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns stora brister n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller psykiskt sjukas och funktionsnedsattas m&amp;ouml;jlighet till v&amp;aring;rd, omsorg, boende, rehabilitering och syssels&amp;auml;ttning. Detta &amp;auml;r inget nytt problem. Vi st&amp;aring;r inf&amp;ouml;r stora utmaningar f&amp;ouml;r att systematiskt h&amp;ouml;ja ambitionsniv&amp;aring;n s&amp;aring; att v&amp;aring;rden och st&amp;ouml;det vid psykisk sjukdom och psykiska funktionshinder kan j&amp;auml;mf&amp;ouml;ras med kroppslig v&amp;aring;rd och funktionsneds&amp;auml;ttningar. Den socialdemokratiska regeringen tillsatte en stor psykiatriutredning 2003 som fick uppdraget att se &amp;ouml;ver hela psykiatriomr&amp;aring;dets organisation och resursbehov. Utredningen presenterade sina f&amp;ouml;rslag strax efter valet 2006. Den borgerliga regeringen v&amp;auml;ntade till budgeten 2009 med att ansl&amp;aring; n&amp;aring;gra pengar. N&amp;auml;r det v&amp;auml;l anslogs pengar s&amp;aring; var det tidsbegr&amp;auml;nsade m&amp;aring;l och satsningar som inte kombinerades med en proposition som stakar ut psykiatrins utveckling p&amp;aring; l&amp;auml;ngre sikt. Den psykiatriska v&amp;aring;rdens problem &amp;auml;r omfattande och komplexa och kan inte l&amp;ouml;sas genom tidsbegr&amp;auml;nsade satsningar och m&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Statskontoret har i en delrapport 2012 om statens psykiatrisatsning 2007–2011 beskrivit problemen med st&amp;auml;ndiga nya och m&amp;aring;nga projekt p&amp;aring; f&amp;ouml;ljande s&amp;auml;tt:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Flera projekt rapporterar om sv&amp;aring;righeter att rekrytera deltagare p&amp;aring; grund av konkurrens fr&amp;aring;n andra projekt. Detta har skapat en projekttr&amp;auml;ngsel, fr&amp;auml;mst bland utbildningsprojekt som riktar sig till landstings- och kommunanst&amp;auml;llda. Bara inom kommun- och landstingsgemensamma kompetensprojektet fanns 97 olika utbildningssatsningar 2010. Det finns ocks&amp;aring; fler projekt som erbjuder samma typ av utbildning. Exempelvis har s&amp;aring; kallad case manager-utbildning  erbjudits via tre olika projekt. F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan har haft sv&amp;aring;rt att f&amp;aring; personal i kommuner och landsting att delta i deras utbildning eftersom de redan deltar i andra utbildningar som organiserats inom ramen f&amp;ouml;r psykiatrisatsningen. Konkurrensen mellan olika projekt har tillsammans med brist p&amp;aring; personal och ekonomiska resurser f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rat genomf&amp;ouml;randet av flera av insatserna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Statistik fr&amp;aring;n Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) visar att kostnaderna f&amp;ouml;r psykiatri halkar efter annan sjukv&amp;aring;rd, trots alla tidsbegr&amp;auml;nsade statliga projektpengar. L&amp;ouml;sningen &amp;auml;r inte mer av samma sak. Vi socialdemokrater anser att det beh&amp;ouml;vs en l&amp;aring;ngsiktig och uth&amp;aring;llig satsning i hela samh&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att skapa f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r god v&amp;aring;rd och ett gott liv f&amp;ouml;r den som drabbas av eller lever med en psykisk sjukdom. Det beh&amp;ouml;vs gemensamma m&amp;aring;l f&amp;ouml;r flera olika samh&amp;auml;llssektorer och en nationell plattform som sl&amp;aring;r fast vad som &amp;auml;r psykia- trins uppdrag och hur den ska utvecklas. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att det uppr&amp;auml;ttas en l&amp;aring;ngsiktig nationell handlingsplan f&amp;ouml;r en ambitionsh&amp;ouml;jning inom v&amp;aring;rd och st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor med psykisk sjukdom och psykiska funktionshinder. Denna plan b&amp;ouml;r ha ett tio&amp;aring;rigt perspektiv och inneh&amp;aring;lla m&amp;aring;l p&amp;aring; kort och l&amp;aring;ng sikt som kan f&amp;ouml;ljas upp och utv&amp;auml;rderas. Samordningsfunktionen inom Socialdepartementet f&amp;ouml;r arbete med insatser mot psykisk oh&amp;auml;lsa borde f&amp;aring; ett utvidgat uppdrag och b&amp;ouml;rja titta p&amp;aring; hur en l&amp;aring;ngsiktig struktur skulle kunna se ut.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc304900029" name="_Toc304900029"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc304899852" name="_Toc304899852"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc304899010" name="_Toc304899010"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;aring;r l&amp;aring;ngsiktiga inriktning f&amp;ouml;r psykiatrin inneh&amp;aring;ller bland annat f&amp;ouml;ljande delar: st&amp;auml;rkt skolh&amp;auml;lsov&amp;aring;rd, &amp;aring;tg&amp;auml;rdsplan f&amp;ouml;r barn och ungdomar i kris, st&amp;ouml;d till hela familjen, b&amp;auml;ttre individuellt st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att delta i arbetslivet, individuell bed&amp;ouml;mning av ungdomar p&amp;aring; ungdomshem, snabbare och enklare st&amp;ouml;d till psykiskt sjuka, b&amp;auml;ttre tillvaratagande av brukarnas erfarenheter, fler slutenv&amp;aring;rdsplatser och nya sviktplatser, mer resurser till forskning och kompetensutveckling och fler jobb till personer med psykiska funktionshinder. Psykia-trin beh&amp;ouml;ver l&amp;aring;ngsiktighet och en fungerande grundstruktur, inte fler projekt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga unga uppger d&amp;aring;lig psykosomatisk h&amp;auml;lsa (Socialstyrelsen 2011). Det betyder inte att de flesta unga m&amp;aring;r d&amp;aring;ligt. De allra flesta unga &amp;auml;r trygga och k&amp;auml;nner tillf&amp;ouml;rsikt. De lever med fungerande relationer och n&amp;auml;tverk, trivs i skolan och inspireras av kompisar, kultur, idrott, musik eller n&amp;aring;got annat. Samtidigt m&amp;aring;ste vi vara medvetna om att uppv&amp;auml;xt&amp;aring;ren &amp;auml;r en k&amp;auml;nslig tid d&amp;aring; mycket kan h&amp;auml;nda. Kraven kan upplevas som h&amp;aring;rda och sv&amp;aring;ra att leva upp till och uppv&amp;auml;xtf&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena kan variera starkt. Var fj&amp;auml;rde flicka i &amp;aring;lderna 13–18 &amp;aring;r uppger att de har ont i magen en g&amp;aring;ng i veckan och var femte flicka att de ofta &amp;auml;r nedst&amp;auml;mda. I &amp;aring;ldersgruppen 16–24 &amp;aring;r uppgav 29 procent av flickorna/kvinnorna och 14 procent av pojkarna/m&amp;auml;nnen att de hade l&amp;auml;tta eller sv&amp;aring;ra besv&amp;auml;r av &amp;auml;ngslan, oro eller &amp;aring;ngest (SCB 2008). De allra flesta klarar av sina problem med hj&amp;auml;lp av den n&amp;auml;ra omgivningen. Andra beh&amp;ouml;ver olika typer av st&amp;ouml;d, v&amp;aring;rd eller andra insatser f&amp;ouml;r att f&amp;aring; hj&amp;auml;lp med sina problem. Sm&amp;aring; problem kan ibland utvecklas till stora problem om inte r&amp;auml;tt insatser g&amp;ouml;rs tidigt. Det beh&amp;ouml;vs ett brett utbud av st&amp;ouml;d med en fungerande skolh&amp;auml;lsov&amp;aring;rd, nationella hj&amp;auml;lplinjen (telefon och webb), tillg&amp;aring;ng till ungdomsmottagningar med mera f&amp;ouml;r att snabbt kunna f&amp;aring;nga upp problem och ge de unga r&amp;auml;tt st&amp;ouml;d i tid.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller barn och ungdomar med psykiatriska problem s&amp;aring; brukar de inte vara sv&amp;aring;ra att uppt&amp;auml;cka. Det kr&amp;auml;vs tidiga insatser i skolan och skolh&amp;auml;lsov&amp;aring;rden f&amp;ouml;r att effektivt kunna st&amp;ouml;dja dessa barn. F&amp;ouml;r att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla en j&amp;auml;mn och h&amp;ouml;g kvalitet p&amp;aring; skolh&amp;auml;lsov&amp;aring;rden b&amp;ouml;r Socialstyrelsens riktlinjer g&amp;auml;lla f&amp;ouml;r alla skolor. Genom tidiga insatser i skolan och skolh&amp;auml;lsov&amp;aring;rden kan barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) ges m&amp;ouml;jlighet att koncentrera sig p&amp;aring; barn med mer omfattande behov. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att alla kommuner instiftar en &amp;aring;tg&amp;auml;rdsplan f&amp;ouml;r ungdomar som drabbas av psykiska problem. Ansvarsf&amp;ouml;rdelningen ska vara tydlig s&amp;aring; att det inte r&amp;aring;der n&amp;aring;gra oklarheter om till vem man ska v&amp;auml;nda sig och vem som ansvarar f&amp;ouml;r vad. Om ett barn m&amp;aring;r d&amp;aring;ligt eller har stora problem ska man veta vem man ska ringa f&amp;ouml;r att f&amp;aring; snabb hj&amp;auml;lp, en slags Barnens&lt;span style="font-style: italic;"&gt; &lt;/span&gt;r&amp;auml;ddningstj&amp;auml;nst. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att det ska finnas samverkansmodeller i varje kommun f&amp;ouml;r barn och ungdomar med problem (samverkan skola, socialtj&amp;auml;nst, barn- och ungdomspsykiatri, ungdomsmottagning). L&amp;ouml;sningarna kan anpassas efter lokala f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden och se olika ut i olika kommuner men det b&amp;ouml;r finnas dels en v&amp;auml;g in i systemet, dels tydlighet vad varje akt&amp;ouml;r i systemet ansvarar f&amp;ouml;r och hur samverkan, samordning och uppf&amp;ouml;ljning ska g&amp;aring; till.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Psykisk oh&amp;auml;lsa p&amp;aring;verkar hela familjen. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste den samlade barn- och ungdomsh&amp;auml;lsan ge f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att kunna hj&amp;auml;lpa hela familjen. Varje ung m&amp;auml;nniska med psykisk sjukdom eller funktionsneds&amp;auml;ttning m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; ha r&amp;auml;tt till ett individuellt anpassat st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att kunna bli delaktig i arbetslivet – till exempel genom en handledare som ser till att de insatser som beh&amp;ouml;vs i form av rehabilitering, utbildning, arbetstr&amp;auml;ning, behandling blir av och samordnas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under 1980- och 1990-talen f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrades psykiatrin i hela Norden. Tillv&amp;auml;gag&amp;aring;ngss&amp;auml;ttet var olika men m&amp;aring;let detsamma: att minska slutenv&amp;aring;rden och tv&amp;aring;ngsv&amp;aring;rden och decentralisera v&amp;aring;rden och omh&amp;auml;ndertagandet bort fr&amp;aring;n de stora mentalsjukhusen till &amp;ouml;ppnare v&amp;aring;rdformer d&amp;auml;r kommunerna och landstingen fick ett st&amp;ouml;rre ansvar. Detta har i grunden varit en positiv utveckling men kr&amp;auml;ver att alla led i v&amp;aring;rdkedjan fungerar f&amp;ouml;r att varje patient och brukare ska f&amp;aring; r&amp;auml;tt insatser i r&amp;auml;tt tid.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Specialistpsykiatrin kommer aldrig att kunna hantera alla behov av psykiatriskt st&amp;ouml;d som finns. M&amp;aring;nga som lider av psykisk oh&amp;auml;lsa skulle kunna f&amp;aring; hj&amp;auml;lp om prim&amp;auml;rv&amp;aring;rden hade kompetens och resurser att behandla mindre sv&amp;aring;ra depressioner, &amp;aring;ngesttillst&amp;aring;nd, &amp;auml;tst&amp;ouml;rningar och liknande. Vi vill systematiskt bygga upp kompetensen om psykisk oh&amp;auml;lsa i prim&amp;auml;rv&amp;aring;rden. Den som sj&amp;auml;lv &amp;auml;r eller har varit sjuk och f&amp;ouml;rem&amp;aring;l f&amp;ouml;r psykiatrisk v&amp;aring;rd har stor kunskap att bidra med f&amp;ouml;r att utveckla v&amp;aring;rden. Brukar- och patientorganisationerna har en viktig roll i detta. Vi vill st&amp;auml;rka deras roll i utvecklandet av v&amp;aring;rden. V&amp;aring;rdutbudet r&amp;auml;cker idag inte till f&amp;ouml;r de stora behoven. Sverige har minst antal v&amp;aring;rdplatser inom psykiatrin i hela Norden. Det finns patienter som beh&amp;ouml;ver slutenv&amp;aring;rd men som idag inte f&amp;aring;r det, eller skrivs ut f&amp;ouml;r tidigt. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att antalet slutenv&amp;aring;rdsplatser i ett l&amp;auml;ngre perspektiv ses &amp;ouml;ver och d&amp;auml;rtill vill vi uppmuntra en ny mellanform – s&amp;aring; kallade ”sviktplatser” d&amp;auml;r man kan f&amp;aring; hj&amp;auml;lp och st&amp;ouml;d under kortare perioder. I Norge och Danmark har man lyckats bra med att utveckla mellanv&amp;aring;rdsformer och deras erfarenheter b&amp;ouml;r tas till vara i det svenska utvecklingsarbetet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse som gjorts av psykiatrin i de nordiska l&amp;auml;nderna visar att systemet med kommunala boendest&amp;ouml;djare och personliga ombud har fungerat v&amp;auml;l. Det finns dock en brist p&amp;aring; personliga ombud och det &amp;auml;r angel&amp;auml;get att rekryteringen &amp;ouml;kas och underl&amp;auml;ttas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kunskapen om psykisk oh&amp;auml;lsa och vilka former av behandlingar som fungerar &amp;auml;r eftersatt och det beh&amp;ouml;vs en m&amp;aring;ng&amp;aring;rig bred satsning p&amp;aring; kompetensutveckling f&amp;ouml;r den personal som jobbar med psykiskt sjuka och funktionshindrade.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498839" name="_Toc305498839"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335721696" name="_Toc335721696"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134613" name="_Toc340134613"&gt;&lt;/a&gt;Tandv&amp;aring;rd&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; color: #1a181c;"&gt;Tandv&amp;aring;rden &amp;auml;r mycket betydelsefull f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskors h&amp;auml;lsa. D&amp;aring;lig tandh&amp;auml;lsa minskar livskvaliteten avsev&amp;auml;rt och kan leda till f&amp;ouml;ljdsjukdomar. Tack vare tidigare gjorda investeringar och den fria barn- och ungdomstandv&amp;aring;rden har allt fler i v&amp;aring;rt land en god tandh&amp;auml;lsa j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med tidigare generationer. Individens kostnad f&amp;ouml;r tandv&amp;aring;rd kan dock bli h&amp;ouml;g, s&amp;auml;rskilt om det beh&amp;ouml;vs mer omfattande &amp;aring;tg&amp;auml;rder. F&amp;ouml;r att s&amp;auml;kra en god tandh&amp;auml;lsa i befolkningen och f&amp;ouml;rhindra nya klasskillnader i tandh&amp;auml;lsa &amp;auml;r det n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att tandv&amp;aring;rdsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen har starkt fokus p&amp;aring; regelbunden och f&amp;ouml;rebyggande tandv&amp;aring;rd samtidigt som det m&amp;aring;ste finnas ett bra skydd mot riktigt h&amp;ouml;ga kostnader. Alla ska regelbundet kunna g&amp;aring; till tandl&amp;auml;karen och ingen ska beh&amp;ouml;va avst&amp;aring; fr&amp;aring;n tandv&amp;aring;rd av ekonomiska sk&amp;auml;l.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;ls&amp;auml;ttningen p&amp;aring; sikt b&amp;ouml;r vara att patientkostnaderna i tandv&amp;aring;rden omfattas av ett h&amp;ouml;gkostnadsskydd av samma modell som g&amp;auml;ller inom h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden. Det &amp;auml;r en modell som g&amp;ouml;r det m&amp;ouml;jligt att b&amp;ouml;rja bygga en tandv&amp;aring;rdsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring d&amp;auml;r man successivt kan genomf&amp;ouml;ra f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar f&amp;ouml;r att n&amp;aring; m&amp;aring;let.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tandv&amp;aring;rdsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrades 1 juli 2008 d&amp;aring; bland annat skyddet mot h&amp;ouml;ga kostnader f&amp;ouml;rst&amp;auml;rktes j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med tidigare. Den tandv&amp;aring;rdsreform som inf&amp;ouml;rdes var dock otillr&amp;auml;cklig. Det f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrade skyddet mot h&amp;ouml;ga kostnader &amp;auml;r viktigt och riktigt, men det r&amp;auml;cker inte f&amp;ouml;r att &amp;aring;stadkomma en god tandh&amp;auml;lsa i befolkningen. Reformen saknar i stort sett satsningar p&amp;aring; den grundl&amp;auml;ggande och f&amp;ouml;rebyggande tandv&amp;aring;rd som omfattar alla. Det medf&amp;ouml;r att s&amp;aring;v&amp;auml;l patienternas som samh&amp;auml;llets kostnader f&amp;ouml;r tandv&amp;aring;rd riskerar att &amp;ouml;ka ytterligare i framtiden. De flesta patienter har inte f&amp;aring;tt billigare tandv&amp;aring;rd efter tandv&amp;aring;rdsreformen. Riksrevisionens utv&amp;auml;rdering av reformen (fr&amp;aring;n 2012) visar att personer med l&amp;aring;ga inkomster och d&amp;aring;lig tandh&amp;auml;lsa inte i n&amp;aring;gon st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning tar del av h&amp;ouml;gkostnadsskyddet. Andelen som avst&amp;aring;r fr&amp;aring;n tandv&amp;aring;rd trots behov har &amp;ouml;kat sedan reformen. Drygt sju procent uppger att de trots d&amp;aring;lig tandh&amp;auml;lsa &amp;auml;nd&amp;aring; inte bes&amp;ouml;ker tandv&amp;aring;rden regelbundet. I n&amp;auml;stan tre av fyra fall beror det p&amp;aring; att de inte har r&amp;aring;d att g&amp;aring; oftare. Var femte vuxen svensk har inte varit hos tandl&amp;auml;karen n&amp;aring;gon g&amp;aring;ng de senaste tre &amp;aring;ren. Detta nedsl&amp;aring;ende resultat m&amp;aring;ste regeringen ta p&amp;aring; allvar. Riksrevisionen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att regeringen ska f&amp;ouml;lja upp om tandv&amp;aring;rdsbidraget och h&amp;ouml;gkostnadsskyddet &amp;auml;r r&amp;auml;tt utformade och tr&amp;auml;ffar r&amp;auml;tt m&amp;aring;lgrupper. Vi delar Riksrevisionens bed&amp;ouml;mning. Det &amp;auml;r av yttersta vikt att tandv&amp;aring;rdsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen utformas s&amp;aring; att alla regelbundet har m&amp;ouml;jlighet att bes&amp;ouml;ka tandv&amp;aring;rden och &amp;aring;tg&amp;auml;rda tandv&amp;aring;rdsproblem i tid. En viktig insats f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kra framtida tandh&amp;auml;lsa och f&amp;ouml;rebygga framtida kostnader &amp;auml;r m&amp;aring;ls&amp;auml;ttningen att p&amp;aring; sikt f&amp;ouml;rl&amp;auml;nga den avgiftsfria tandv&amp;aring;rden. Socialdemokratiskt ledda V&amp;auml;stra G&amp;ouml;talandsregionen har h&amp;auml;r g&amp;aring;tt f&amp;ouml;re och successivt h&amp;ouml;jt fr&amp;aring;n lagstadgade 19 &amp;aring;r till dagens 22 &amp;aring;r. Det finns intentioner att g&amp;aring; vidare till 25 &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498840" name="_Toc305498840"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335721697" name="_Toc335721697"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134614" name="_Toc340134614"&gt;&lt;/a&gt;Folkh&amp;auml;lsa&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I en internationell j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse &amp;auml;r h&amp;auml;lsosituationen totalt sett i Sverige mycket god. Medellivsl&amp;auml;ngden forts&amp;auml;tter att &amp;ouml;ka och var 2011 83,7 &amp;aring;r f&amp;ouml;r kvinnor och 79,8 &amp;aring;r f&amp;ouml;r m&amp;auml;n. Den viktigaste orsaken till att medellivsl&amp;auml;ngden &amp;ouml;kat &amp;auml;r att d&amp;ouml;dligheten i hj&amp;auml;rt- och k&amp;auml;rlsjukdomar minskat kraftigt. D&amp;ouml;dligheten i cancer, trafikolyckor och sj&amp;auml;lvmord har minskat under de senaste 20 &amp;aring;ren. Generellt har de &amp;auml;ldre i befolkningen haft den b&amp;auml;sta h&amp;auml;lsoutvecklingen. H&amp;auml;lsosituationen f&amp;ouml;r barn i Sverige &amp;auml;r i flera avseenden bland de b&amp;auml;sta i v&amp;auml;rlden. Det g&amp;auml;ller till exempel den l&amp;aring;ga andelen barnolycksfall, den h&amp;ouml;ga andelen vaccinerade barn och den j&amp;auml;mf&amp;ouml;relsevis l&amp;aring;ga andel som uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r fysisk bestraffning under barndomen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns dock inom befolkningen stora tydliga socioekonomiskt relaterade skillnader n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller h&amp;auml;lsoutvecklingen. Regeringen borde mot denna bakgrund ta ett nationellt initiativ om j&amp;auml;mlik h&amp;auml;lsa. Personer med kort utbildning har i de flesta avseenden s&amp;auml;mst h&amp;auml;lsa. Risken f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rtida d&amp;ouml;d, f&amp;ouml;re 65 &amp;aring;rs &amp;aring;lder, &amp;auml;r mer &amp;auml;n dubbelt s&amp;aring; h&amp;ouml;g bland personer med enbart grundskoleutbildning j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med dem som har eftergymnasial utbildning f&amp;ouml;r b&amp;aring;de kvinnor och m&amp;auml;n. Det &amp;auml;r stora skillnader i f&amp;ouml;rtida d&amp;ouml;d f&amp;ouml;r samtliga stora d&amp;ouml;dsorsaker: hj&amp;auml;rt- och k&amp;auml;rlsjukdomar, cancer, skador, alkoholrelaterad sjuklighet, diabetes och sjukdomar i andningsorganen. Trots att insjuknandet i hj&amp;auml;rtinfarkt och stroke totalt sett har minskat sedan 1990 ses till exempel ingen minskning alls f&amp;ouml;r kvinnor i f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvsarbetande &amp;aring;lder och bland kvinnor i yngre medel&amp;aring;lder med kort utbildning &amp;ouml;kar insjuknandet i dessa diagnoser. Den f&amp;ouml;rda politiken beh&amp;ouml;ver analyseras utifr&amp;aring;n med utg&amp;aring;ngspunkt fr&amp;aring;n dessa fakta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skillnaderna i s&amp;aring;v&amp;auml;l d&amp;ouml;dlighet som sj&amp;auml;lvskattad h&amp;auml;lsa har &amp;ouml;kat mellan olika socioekonomiska grupper. Under de senaste 20 &amp;aring;ren har exempelvis medellivsl&amp;auml;ngden inte alls &amp;ouml;kat bland kvinnor med endast grundskoleutbildning, samtidigt som den &amp;ouml;kat bland kvinnor med l&amp;auml;ngre utbildning och bland m&amp;auml;n med s&amp;aring;v&amp;auml;l kort som l&amp;auml;ngre utbildning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett framg&amp;aring;ngsrikt folkh&amp;auml;lsoarbete bygger p&amp;aring; ett gemensamt ansvarstagande mellan individen och samh&amp;auml;llet. Individens m&amp;ouml;jligheter att g&amp;ouml;ra h&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande val ska aktivt st&amp;ouml;djas av samh&amp;auml;llet. Men vi socialdemokrater anser samtidigt att folkh&amp;auml;lsoarbetet och kopplingen till att minska klyftorna i samh&amp;auml;llet m&amp;aring;ste tydligg&amp;ouml;ras. De stora h&amp;auml;lsoskillnaderna i Sverige &amp;auml;r djupt or&amp;auml;ttvisa och extremt kostsamma f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet. M&amp;auml;nniskors h&amp;auml;lsotillst&amp;aring;nd p&amp;aring;verkas inte bara av individuella levnadsvanor utan ocks&amp;aring; av samh&amp;auml;lleliga faktorer. Det finns stora h&amp;auml;lsoskillnader mellan individer och mellan olika delar av landet. M&amp;auml;ns och kvinnors h&amp;auml;lsotillst&amp;aring;nd och livschanser har ett tydligt socioekonomiskt m&amp;ouml;nster d&amp;auml;r rika, v&amp;auml;lutbildade m&amp;auml;nniskor och yrken med h&amp;ouml;g status har ett markant f&amp;ouml;rspr&amp;aring;ng. Oh&amp;auml;lsa &amp;auml;r skevt f&amp;ouml;rdelad mellan olika socioekonomiska grupper p&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt att grupper med l&amp;auml;gre utbildning, l&amp;auml;gre inkomster, icke fackl&amp;auml;rda och fackl&amp;auml;rda arbetare, som grupper har ett s&amp;auml;mre h&amp;auml;lsotillst&amp;aring;nd &amp;auml;n andra (Socialstyrelsen 2009). Eftersom den oj&amp;auml;mna f&amp;ouml;rdelningen av h&amp;auml;lsa i princip kan p&amp;aring;verkas genom politiska beslut &amp;auml;r oj&amp;auml;mlikhet i h&amp;auml;lsa mellan olika socioekonomiska grupper en av de st&amp;ouml;rsta utmaningarna p&amp;aring; h&amp;auml;lsoomr&amp;aring;det (Statens folkh&amp;auml;lsoinstitut 2010). Minskade sociala och ekonomiska klyftor &amp;auml;r det mest verkningsfulla medlet f&amp;ouml;r en b&amp;auml;ttre folkh&amp;auml;lsa. Det betyder att den ekonomiska politiken ska verka utj&amp;auml;mnande samtidigt som det g&amp;ouml;rs satsningar p&amp;aring; arbete, bra utbildning f&amp;ouml;r alla, integration och v&amp;auml;rnandet av den generella v&amp;auml;lf&amp;auml;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen v&amp;auml;ljer tyv&amp;auml;rr att blunda f&amp;ouml;r de strukturella h&amp;auml;lsoskillnader som finns. Regeringens skrivelse fr&amp;aring;n juni 2012 &lt;span style="font-style: italic;"&gt;En folkh&amp;auml;lsopolitik med m&amp;auml;nniskan i centrum&lt;/span&gt; tar upp folkh&amp;auml;lsopolitiken ur ett rent individualistiskt perspektiv. De tycks p&amp;aring; allvar tro att skillnader i folkh&amp;auml;lsa kan l&amp;ouml;sas genom att m&amp;auml;nniskor i grupper med s&amp;auml;mre h&amp;auml;lsa f&amp;aring;r livsstilsr&amp;aring;d. Genom att inte vilja se hur sociala klyftor, utbildningspolitik och ekonomisk politik p&amp;aring;verkar h&amp;auml;lsosituationen f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker regeringen reducera folkh&amp;auml;lsopolitiken till ett rent individperspektiv. Detta &amp;auml;r genant d&amp;aring; vi i Sverige har en grundlagd erfarenhet av att med hj&amp;auml;lp av politisk styrning utveckla samh&amp;auml;llet s&amp;aring; att b&amp;auml;sta m&amp;ouml;jliga h&amp;auml;lsa ges till alla.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Historiskt st&amp;aring;r folkh&amp;auml;lsof&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar f&amp;ouml;r 30–40 procent av BNP-tillv&amp;auml;xten. Folkh&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande &amp;aring;tg&amp;auml;rder &amp;auml;r d&amp;auml;rmed en investering f&amp;ouml;r Sverige. P&amp;aring; uppdrag av WHO presenterade Marmotkommissionen &amp;aring;r 2008 en rapport kallad ”Closing the gap”, som studerat f&amp;ouml;rdelningen av den globala h&amp;auml;lsan i v&amp;auml;rlden. Uppmaningen till v&amp;auml;rldens l&amp;auml;nder var att genast p&amp;aring;b&amp;ouml;rja ett omst&amp;auml;llningsarbete f&amp;ouml;r att minska sociala or&amp;auml;ttvisor och &amp;ouml;ka befolkningens h&amp;auml;lsa. Den svenska regeringen gav endast Statens folkh&amp;auml;lsoinstitut ett allm&amp;auml;nt uppdrag att ta l&amp;auml;rdom och intryck av kommissionens arbete. Ur ett nordiskt perspektiv s&amp;aring; har vi i Sverige knappt ens p&amp;aring;b&amp;ouml;rjat v&amp;aring;r resa i att analysera vilka grupper som har st&amp;ouml;rst oh&amp;auml;lsa och vad som skall g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r dem i syfte att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra folkh&amp;auml;lsan. &amp;Ouml;vriga nordiska l&amp;auml;nder redovisade p&amp;aring; den nordiska folkh&amp;auml;lsokonferensen i &amp;Aring;bo under augusti m&amp;aring;nad 2011 ett antal initiativ och insatser. F&amp;ouml;r Sveriges del fanns inget annat &amp;auml;n ett antal enkla beskrivningar om huruvida vi p&amp;aring;verkas eller inte. Andra l&amp;auml;nder och st&amp;auml;der har dock visat sig vara betydligt mer offensiva i fr&amp;aring;gan. I England tillsattes en kommission motsvarande WHO:s Marmotkommission, kallad Fair Society Health Lives. I Malm&amp;ouml; stad har den socialdemokratiskt ledda majoriteten tillsatt en kommission med forskare, politiker och andra experter f&amp;ouml;r att identifiera skillnader i h&amp;auml;lsa mellan olika stadsdelar samt presentera l&amp;ouml;sningar p&amp;aring; hur h&amp;auml;lsoklyftorna kan minska.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nu borde det vara dags f&amp;ouml;r Sverige som nation att g&amp;ouml;ra detsamma. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att regeringen tills&amp;auml;tter en kommission f&amp;ouml;r j&amp;auml;mlik h&amp;auml;lsa. Uppdraget ska vara att identifiera oacceptabla f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden som leder fram till skillnader i befolkningens h&amp;auml;lsa samt ta fram f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; hur vi kan minska h&amp;auml;lsoklyftorna. Uppdragets omfattning ska vara brett. &amp;sect;&amp;sect;Det ska handla om att studera oj&amp;auml;mlika f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden i v&amp;aring;rden som leder till kortare livsl&amp;auml;ngd beroende p&amp;aring; var i landet man bor. Men det ska ocks&amp;aring; handla om att granska den ekonomiska politiken och hur den p&amp;aring;verkar m&amp;auml;nniskors livschanser och m&amp;ouml;jligheten till en b&amp;auml;ttre h&amp;auml;lsa. Kommissionen b&amp;ouml;r ha en bred sammans&amp;auml;ttning och best&amp;aring; av exempelvis f&amp;ouml;rtroendevalda, forskare, representanter fr&amp;aring;n v&amp;aring;rden, n&amp;auml;ringslivet och regionerna/landstingen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Information till medborgarna av allm&amp;auml;n karakt&amp;auml;r har sin plats i folkh&amp;auml;lsoarbetet, men samh&amp;auml;llet m&amp;aring;ste ta ett st&amp;ouml;rre och mer konkret ansvar f&amp;ouml;r folkh&amp;auml;lsan. En effektiv folkh&amp;auml;lsopolitik m&amp;aring;ste direkt och konkret rikta sig till de grupper som har de sv&amp;aring;raste folkh&amp;auml;lsoproblemen och kombineras med en politik f&amp;ouml;r utj&amp;auml;mning av ekonomiska och sociala klyftor i samh&amp;auml;llet. En effektiv folkh&amp;auml;lsopolitik m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; omfatta alla samh&amp;auml;llets delar och involvera s&amp;aring;v&amp;auml;l staten, landstingen/regionerna, kommunerna, f&amp;ouml;retagen och intresse- och branschorganisationer som de stora folkr&amp;ouml;relserna och f&amp;ouml;reningslivet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden har en viktig roll n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller individuellt f&amp;ouml;rebyggande och h&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande arbete och i f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngningen f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad folkh&amp;auml;lsa. F&amp;ouml;r att arbetet i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning ska utg&amp;aring; fr&amp;aring;n befintlig kunskap och evidens p&amp;aring; omr&amp;aring;det b&amp;ouml;r nationella riktlinjer anv&amp;auml;ndas i v&amp;aring;rden. Redan idag f&amp;ouml;rekommer en hel del r&amp;aring;dgivning men det varierar stort mellan olika landsting/regioner. Patientenk&amp;auml;ter har visat att bara 30 procent s&amp;auml;ger sig ha f&amp;aring;tt fr&amp;aring;gor om livsstil n&amp;auml;r de varit i kontakt med sjukv&amp;aring;rden. Givetvis kan inte detta standardiseras utan m&amp;aring;ste situationsanpassas men potentialen att &amp;ouml;ka r&amp;aring;dgivningen &amp;auml;r mycket stor. F&amp;ouml;r att detta ska bli verkningsfullt m&amp;aring;ste v&amp;aring;rdpersonalen ha tillg&amp;aring;ng till effektiva verktyg i form av strukturerade program f&amp;ouml;r hur man tillsammans med patienten gemensamt kan ta sig an livsstilsproblem s&amp;aring; som &amp;ouml;vervikt, r&amp;ouml;kning, missbruk eller brist p&amp;aring; motion. H&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rdens olika ers&amp;auml;ttningssystem (till exempel f&amp;ouml;r prim&amp;auml;rv&amp;aring;rden) b&amp;ouml;r premiera framg&amp;aring;ngsrikt h&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande arbete. Varje vardagskontakt mellan v&amp;aring;rdgivare och medborgare &amp;auml;r en m&amp;ouml;jlighet till mobilisering av individens egen kraft i behandlingsarbetet eller ett tillf&amp;auml;lle att st&amp;ouml;dja och st&amp;auml;rka en individ i f&amp;ouml;rebyggande livsstilsf&amp;ouml;r&amp;auml;ndring. Studier visar ocks&amp;aring; att v&amp;aring;rdpersonalens engagemang och p&amp;aring;verkan ger effekt. Dessa m&amp;ouml;ten ger m&amp;ouml;jlighet till fr&amp;auml;mjande och f&amp;ouml;rebyggande insatser p&amp;aring; individuell niv&amp;aring; men ger ocks&amp;aring; en samlad kunskap om befolkningens h&amp;auml;lsa. Fysisk aktivitet p&amp;aring; recept har med framg&amp;aring;ng inf&amp;ouml;rts i prim&amp;auml;rv&amp;aring;rden. Det inneb&amp;auml;r att patienten ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r l&amp;auml;kemedel ordineras fysisk aktivitet och exempelvis f&amp;aring;r kostnader f&amp;ouml;r motion subventionerad. Intresset f&amp;ouml;r att anv&amp;auml;nda fysisk aktivitet p&amp;aring; recept v&amp;auml;xer. Vi vill att fysisk aktivitet p&amp;aring; recept ska vara ett naturligt inslag i h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden liksom r&amp;aring;dgivning om matvanor. Flera landsting/regioner (till exempel projektet Friskare Liv i Blekinge) arbetar ocks&amp;aring; aktivt med sj&amp;auml;lvhj&amp;auml;lpsgrupper och andra insatser f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka individens m&amp;ouml;jligheter att rehabiliteras eller att l&amp;auml;ra sig att leva med sin sjukdom.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen aviserar i sin folkh&amp;auml;lsoskrivelse att man avser skapa ett forum d&amp;auml;r bland andra n&amp;auml;ringslivet och civilsamh&amp;auml;llet ska ing&amp;aring;. I skrivelsen anges att forumet ska samverka med ANDT-r&amp;aring;det, bidra med underlag till utvecklandet av insatser och strategier, utforma och sprida information till skolor, h&amp;auml;lsov&amp;aring;rden och arbetslivet och ta fram en &amp;ouml;verenskommelse mellan staten, kommuner, n&amp;auml;ringsliv och civilsamh&amp;auml;llet om gemensamma &amp;aring;taganden. Modellen kommer fr&amp;aring;n Storbritannien d&amp;auml;r alkoholindustrin ing&amp;aring;r i liknande forum och d&amp;auml;r regeringen arbetar med &amp;ouml;verenskommelser d&amp;auml;r alkoholindustrin och civilsamh&amp;auml;llet &amp;auml;r t&amp;auml;nkta att delta. Flera h&amp;auml;lsoorganisationer har valt att avst&amp;aring; fr&amp;aring;n att delta i ett s&amp;aring;dant arbete p&amp;aring; grund av att &amp;aring;tg&amp;auml;rderna visat sig verkningsl&amp;ouml;sa och att alkoholintressen har f&amp;ouml;r stort inflytande. Sj&amp;auml;lvklart ska det i Sverige ske ett samr&amp;aring;d med alla akt&amp;ouml;rer men regeringen m&amp;aring;ste noga &amp;ouml;verv&amp;auml;ga formerna f&amp;ouml;r detta arbete s&amp;aring; man inte hamnar i samma situation som Storbritannien. Vi avser att noga f&amp;ouml;lja det fortsatta arbetet med denna fr&amp;aring;ga och f&amp;ouml;rbeh&amp;aring;ller oss r&amp;auml;tten att &amp;aring;terkomma i &amp;auml;rendet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idrotten bidrar till folkh&amp;auml;lsa, demokrati och integration f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor i alla &amp;aring;ldrar i hela Sverige. N&amp;auml;r vi s&amp;auml;ger idrott f&amp;ouml;r alla, p&amp;aring; lika villkor menar vi givetvis &amp;auml;ven barn och ungdomar med s&amp;auml;rskilda behov och oberoende av k&amp;ouml;n, bakgrund och etnicitet. Det &amp;auml;r viktigt att det utvecklas st&amp;ouml;rre utbud av idrotts- och motionsaktiviteter som v&amp;auml;nder sig till de grupper som i liten utstr&amp;auml;ckning deltar i det utbud som finns idag. Det &amp;auml;r inte minst en folkh&amp;auml;lsofr&amp;aring;ga och ett centralt perspektiv i varje diskussion om idrott. Forskare vid Sahlgrenska akademin har i en nyligen publicerad unders&amp;ouml;kning visat att tr&amp;auml;ning hos yngre individer kan kopplas till minskad risk f&amp;ouml;r sv&amp;aring;r depression senare i livet. Studien omfattar alla svenska m&amp;auml;n f&amp;ouml;dda mellan 1950 och 1987 som m&amp;ouml;nstrat. Forskarnas slutsats &amp;auml;r att skolan b&amp;ouml;r ge st&amp;ouml;rre utrymme f&amp;ouml;r aktiv idrottsut&amp;ouml;vning och stimulera till vanor som bygger upp och underh&amp;aring;ller den fysiska konditionen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Folkh&amp;auml;lsoarbete riktat mot &amp;auml;ldre b&amp;ouml;r vara en prioriterad fr&amp;aring;ga. F&amp;ouml;rebyggande arbete fr&amp;auml;mjar folkh&amp;auml;lsan och livskvaliteten och kan skjuta upp v&amp;aring;rd- och omsorgsbehov – vilket &amp;auml;r viktigt b&amp;aring;de ur ett m&amp;auml;nskligt och ur ett samh&amp;auml;llsekonomiskt perspektiv. &amp;Auml;ldre ska ha f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att leva ett aktivt liv tillsammans med andra. De ska ocks&amp;aring; ha tillg&amp;aring;ng till den kunskap som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att leva ett h&amp;auml;lsosamt liv. Att fr&amp;auml;mja fysisk aktivitet och goda matvanor g&amp;auml;ller inte bara unga m&amp;auml;nniskor eller medel&amp;aring;lders. Effekten av h&amp;auml;lsosam kost och motion &amp;auml;r stor &amp;auml;ven bland &amp;auml;ldre och kan motverka depressioner och f&amp;ouml;rebygga fallolyckor och frakturer.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498841" name="_Toc305498841"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335721698" name="_Toc335721698"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134615" name="_Toc340134615"&gt;&lt;/a&gt;Tobak&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I takt med att f&amp;auml;rre r&amp;ouml;ker har d&amp;ouml;dsfallen p&amp;aring; grund av r&amp;ouml;kning minskat. Men fortfarande d&amp;ouml;r cirka 6 400 personer varje &amp;aring;r av r&amp;ouml;kning. Det &amp;auml;r fler liv &amp;auml;n trafikolyckor, hiv/aids, narkotika och sj&amp;auml;lvmord sk&amp;ouml;rdar tillsammans. Det &amp;auml;r aldrig f&amp;ouml;r sent att sluta r&amp;ouml;ka. Cancerrisken minskar allt eftersom tiden g&amp;aring;r efter r&amp;ouml;kstoppet. 10–15 &amp;aring;r efter man slutat har man samma cancerrisk som den som aldrig r&amp;ouml;kt. Passiv r&amp;ouml;kning under en l&amp;auml;ngre period inneb&amp;auml;r samma h&amp;auml;lsorisker som f&amp;ouml;r r&amp;ouml;karen. Fler personer i Sverige d&amp;ouml;r av passiv r&amp;ouml;kning &amp;auml;n av trafikolyckor. Cirka 200 d&amp;ouml;dsfall per &amp;aring;r beror p&amp;aring; passiv r&amp;ouml;kning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots att r&amp;ouml;kningens risker &amp;auml;r v&amp;auml;l k&amp;auml;nda r&amp;ouml;ker cirka 11 procent av m&amp;auml;nnen och 13 procent av kvinnorna i Sverige. R&amp;ouml;kningen har minskat under de senaste decennierna, s&amp;auml;rskilt bland m&amp;auml;n. F&amp;ouml;r 50 &amp;aring;r sedan r&amp;ouml;kte h&amp;auml;lften av alla m&amp;auml;n och var tionde kvinna. Den stora &amp;ouml;kningen bland kvinnorna kom p&amp;aring; 1960- och 1970-talen. Under 1980-talet minskade tobaksbruket &amp;auml;ven bland kvinnor. Sverige &amp;auml;r &amp;auml;nd&amp;aring; ett av de f&amp;aring; l&amp;auml;nder i v&amp;auml;rlden d&amp;auml;r kvinnor r&amp;ouml;ker lika mycket som m&amp;auml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;auml;lften av alla r&amp;ouml;kare ber&amp;auml;knas d&amp;ouml; till f&amp;ouml;ljd av sin r&amp;ouml;kning. De f&amp;ouml;rlorar i genomsnitt tio &amp;aring;r av sin f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntade livsl&amp;auml;ngd. Varje &amp;aring;r orsakar r&amp;ouml;kning cirka 10 000 cancerfall i Sverige, vilket &amp;auml;r ungef&amp;auml;r 25 procent av alla cancerfall. Att inte r&amp;ouml;ka &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r det b&amp;auml;sta s&amp;auml;ttet att f&amp;ouml;rebygga cancer. Andelen r&amp;ouml;kare &amp;auml;r oj&amp;auml;mnt f&amp;ouml;rdelad i befolkningen. Att f&amp;aring; m&amp;auml;nniskor att avst&amp;aring; tobak &amp;auml;r en stor h&amp;auml;lsovinst b&amp;aring;de f&amp;ouml;r individen och f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet. En stor h&amp;auml;lsorisk med r&amp;ouml;kning &amp;auml;r risken att utveckla KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom). KOL &amp;auml;r en snabbt &amp;ouml;kande sjukdom i v&amp;aring;rt land och en av de vanligaste d&amp;ouml;dsorsakerna. KOL orsakas av tobaksr&amp;ouml;kning och leder till andningssv&amp;aring;righeter och problem att klara det dagliga livet. Eftersom lungornas kapacitet f&amp;ouml;rs&amp;auml;mras kraftigt klarar sig m&amp;aring;nga inte utan syrgas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att dagens r&amp;ouml;kare f&amp;aring;r hj&amp;auml;lp att sluta &amp;auml;r viktigt men det handlar ocks&amp;aring; om att f&amp;aring; m&amp;auml;nniskor att inte b&amp;ouml;rja r&amp;ouml;ka &amp;ouml;verhuvudtaget. Nyrekryteringen av r&amp;ouml;kare &amp;auml;r fortfarande stor. Varje &amp;aring;r b&amp;ouml;rjar cirka 16 000 ungdomar i Sverige att r&amp;ouml;ka och fortfarande &amp;auml;r r&amp;ouml;kare &amp;ouml;verrepresenterade i befolkningsgrupper med l&amp;aring;g utbildning och l&amp;aring;ga inkomster.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetet med att begr&amp;auml;nsa tobaksbruket m&amp;aring;ste ske genom b&amp;aring;de information och lagstiftning f&amp;ouml;r att bli effektivt. De mer omfattande restriktioner som har riktats direkt mot r&amp;ouml;karna, senast f&amp;ouml;rbudet mot r&amp;ouml;kning i serveringsmilj&amp;ouml;er 2005, har satt en ny norm f&amp;ouml;r var man r&amp;ouml;ker och hindrat r&amp;ouml;kare att uts&amp;auml;tta andra f&amp;ouml;r sin r&amp;ouml;k p&amp;aring; jobbet, i offentliga lokaler eller i serveringsmilj&amp;ouml;er. Det b&amp;ouml;r utredas om det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att inf&amp;ouml;ra ett mer allm&amp;auml;nt f&amp;ouml;rbud mot r&amp;ouml;kning i offentliga milj&amp;ouml;er.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetet med att minska r&amp;ouml;kningen i Sverige har p&amp;aring;g&amp;aring;tt under l&amp;aring;ng tid och vid en internationell j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse varit mycket framg&amp;aring;ngsrikt. Lagstiftning och information har tillsammans lett till &amp;auml;ndrade v&amp;auml;rderingar i samh&amp;auml;llet, d&amp;auml;r den r&amp;ouml;kfria milj&amp;ouml;n blivit en sj&amp;auml;lvklar norm i allt fler sammanhang och ses som ett naturligt h&amp;auml;nsynstagande till andra. Arbetet med att minska r&amp;ouml;kningen m&amp;aring;ste forts&amp;auml;tta. H&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden har en viktig roll i detta arbete. &lt;span style="color: #333333;"&gt;Samtliga prim&amp;auml;rv&amp;aring;rdsenheter i sjukv&amp;aring;rden beh&amp;ouml;ver kunna erbjuda l&amp;auml;ttillg&amp;auml;nglig och effektiv r&amp;ouml;kavv&amp;auml;njning. &lt;/span&gt;Vi anser ocks&amp;aring; att det &amp;auml;r mycket viktigt med f&amp;ouml;rebyggande arbete f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa tobaksbruket i Sverige. Det handlar bl.a. om informationssatsningar och annat tobakspreventivt arbete. Samh&amp;auml;llets engagemang och insatser p&amp;aring; tobaksomr&amp;aring;det f&amp;aring;r inte mattas av och nedprioriteras. Engagemanget och aktiviteterna f&amp;ouml;r en r&amp;ouml;kfri milj&amp;ouml; beh&amp;ouml;ver &amp;ouml;ka p&amp;aring; lokal, regional och central niv&amp;aring;. Den borgerliga regeringen organiserade under f&amp;ouml;rra mandatperioden om det centrala arbetet med drogfr&amp;aring;gor, de specialorganisationer som fanns f&amp;ouml;r arbetet f&amp;ouml;rsvann och ovanf&amp;ouml;r den vanliga myndighetsstrukturen bildades en samordningsfunktion som best&amp;aring;r av tv&amp;aring; sekretariat inom Regeringskansliet (ANT-sekretariatet och Samant). Den nya organisationen skulle enligt regeringen ge f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r ett arbete med alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksfr&amp;aring;gorna i en permanent och h&amp;aring;llbar struktur. Vi anser inte att det kunnat visas att det nya s&amp;auml;ttet att organisera arbetet ger tillr&amp;auml;cklig kraft. Tobaksfr&amp;aring;gan riskerar att komma till korta i den nya organisationen d&amp;auml;r andra fr&amp;aring;gor dominerar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetet mot tobak beh&amp;ouml;ver intensifieras. Det inneb&amp;auml;r bl.a. att nya steg beh&amp;ouml;ver tas f&amp;ouml;r att f&amp;aring; fler milj&amp;ouml;er och sammanhang d&amp;auml;r man inte r&amp;ouml;ker. Ett viktigt arbete och omr&amp;aring;de g&amp;auml;ller ”r&amp;ouml;kfri arbetstid” d&amp;auml;r utvecklingen g&amp;aring;tt snabbt de senaste &amp;aring;ren. Allt fler kommuner har best&amp;auml;mt att arbetstiden ska vara helt r&amp;ouml;kfri. Grundregeln f&amp;ouml;r r&amp;ouml;kfri, eller tobaksfri arbetstid &amp;auml;r att alla medarbetare omfattas och att&amp;nbsp;r&amp;ouml;kning/snusning inte f&amp;aring;r ske p&amp;aring; betald arbetstid. Det till&amp;aring;ts endast p&amp;aring; den obetalda lunchrasten. En stor majoritet av de anst&amp;auml;llda tycker det &amp;auml;r bra, andra k&amp;auml;nner sig f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljda och ser sin integritet kr&amp;auml;nkt. F&amp;aring; inser den fulla potentialen av inf&amp;ouml;randet av en r&amp;ouml;kfri arbetstid. R&amp;ouml;kningens kostnader &amp;auml;r stora f&amp;ouml;r individ och samh&amp;auml;lle. Sjukskrivning i r&amp;ouml;krelaterad sjukdom kostar &amp;aring;rligen 18 miljarder kronor. Tre av fyra r&amp;ouml;kare vill sluta r&amp;ouml;ka. De tre har stor nytta av en st&amp;ouml;djande arbetsmilj&amp;ouml; med en r&amp;ouml;kfri policy och avv&amp;auml;njningsst&amp;ouml;d. Arbetsgivaren har h&amp;auml;r sin allra st&amp;ouml;rsta m&amp;ouml;jlighet att fr&amp;auml;mja de anst&amp;auml;lldas h&amp;auml;lsa. Men det kr&amp;auml;ver att arbetsgivaren inte bara fattar ett policybeslut utan ocks&amp;aring; t&amp;auml;nker p&amp;aring; vilka &amp;aring;tg&amp;auml;rder som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att hj&amp;auml;lpa m&amp;auml;nniskor att sluta r&amp;ouml;ka.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En annan &amp;aring;tg&amp;auml;rd som varit framg&amp;aring;ngsrik internationellt &amp;auml;r information i bildform p&amp;aring; cigarettpaketen som varnar f&amp;ouml;r tobaksr&amp;ouml;kningens h&amp;auml;lsokonsekvenser. &lt;span style="color: #333333;"&gt;Kanada var f&amp;ouml;rst i v&amp;auml;rlden &amp;aring;r 2001. Sedan kom Brasilien, Singapore, Thailand, Venezuela och Australien.&lt;/span&gt; &lt;span style="color: #333333;"&gt;Inom EU har en rad l&amp;auml;nder beslutat inf&amp;ouml;ra bildvarningar. Belgien var f&amp;ouml;rst i november 2006. D&amp;auml;refter f&amp;ouml;ljde Rum&amp;auml;nien, Storbritannien, Lettland, Frankrike, Malta, Spanien och Ungern. Irland inf&amp;ouml;r varningsbilder under 2013&lt;/span&gt;. &lt;span style="color: #333333;"&gt;Noggranna utv&amp;auml;rderingar och forskningsprojekt visar att varningsbilder &amp;auml;r effektiva. Ett exempel &amp;auml;r en studie som omfattade USA, Kanada, Australien och Storbritannien. Den j&amp;auml;mf&amp;ouml;rde bl.a. hur varningarna p&amp;aring; cigarettpaket uppfattades av r&amp;ouml;karna. I Kanada ans&amp;aring;g 84 procent av de tillfr&amp;aring;gade att bilderna ger v&amp;auml;rdefull information om tobakens h&amp;auml;lsorisker. I USA, som hittills endast haft ganska sm&amp;aring; textvarningar, var andelen som tyckte att varningarna hade n&amp;aring;gon betydelse endast 47 procent. Samma studie visade ocks&amp;aring; att kunskaperna om h&amp;auml;lsoriskerna &amp;auml;r b&amp;auml;st d&amp;auml;r man med varningsbilder specificerar enskilda sjukdomar som har samband med r&amp;ouml;kning. Motivationen att sluta f&amp;ouml;rst&amp;auml;rks och &amp;aring;terfall f&amp;ouml;rhindras. &lt;/span&gt;Sverige b&amp;ouml;r agera mer offensivt i denna fr&amp;aring;ga. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att riksdagen ger regeringen i uppdrag att &amp;aring;terkomma med ett f&amp;ouml;rslag om obligatoriska bildvarningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En &amp;aring;tg&amp;auml;rd som kan minska tobaksr&amp;ouml;kningen &amp;auml;r inf&amp;ouml;rande av dold f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning. I flera l&amp;auml;nder har man inf&amp;ouml;rt dold f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning av tobaksvaror och fler l&amp;auml;nder har beslutat inf&amp;ouml;ra denna skydds&amp;aring;tg&amp;auml;rd f&amp;ouml;r att minska r&amp;ouml;kningen. I ramkonventionen om tobakskontrolls artikel 13 finns klara riktlinjer som bland annat inneb&amp;auml;r just att tobaksprodukter ska f&amp;ouml;rvaras ej synliga f&amp;ouml;r kunden, en insats som har st&amp;ouml;rst p&amp;aring;verkan p&amp;aring; barn och ungdomar. Uppf&amp;ouml;ljningar efter inf&amp;ouml;randet av dold f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning p&amp;aring; Island och i Kanada har visat att r&amp;ouml;kningen minskar. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att regeringen f&amp;aring;r i uppdrag att &amp;aring;terkomma till riksdagen med ett f&amp;ouml;rslag om dold f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning av tobak.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att minska tobaksbruket bland ungdomar anser vi att det &amp;auml;r viktigt att minska tillg&amp;auml;ngligheten till tobak. &amp;Aring;ldersgr&amp;auml;nsen f&amp;ouml;r k&amp;ouml;p av tobak &amp;auml;r i dag 18 &amp;aring;r, men denna gr&amp;auml;ns uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lls inte alltid av tobaksf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljarna. Om en person s&amp;auml;ljer tobak till minder&amp;aring;rig kan personen d&amp;ouml;mas till olaglig cigarettf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning. Men bara enstaka fall av f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning till minder&amp;aring;riga har lett till &amp;aring;tal. F&amp;ouml;r n&amp;aring;gra &amp;aring;r sedan inf&amp;ouml;rdes sk&amp;auml;rpta sanktioner och anm&amp;auml;lningsplikt f&amp;ouml;r cigarettf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning. Vi anser dock att det beh&amp;ouml;vs ytterligare sk&amp;auml;rpningar f&amp;ouml;r att incitamenten att s&amp;auml;lja till minder&amp;aring;riga ska minimeras. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att det g&amp;ouml;rs en &amp;ouml;versyn av tobakslagen f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra tillst&amp;aring;ndsplikt f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning av tobak. Det inneb&amp;auml;r att en handlare som s&amp;auml;ljer tobak till minder&amp;aring;rig skulle kunna f&amp;aring; sitt tillst&amp;aring;nd indraget. En licensiering skulle kunna &amp;ouml;ka efterlevnaden av &amp;aring;ldersgr&amp;auml;nsen och &amp;auml;ven kunna minska den illegala importen och distributionen av tobak.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I regeringens nationella strategi f&amp;ouml;r alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken som antogs av riksdagen v&amp;aring;ren 2011 saknas effektiva f&amp;ouml;rslag med f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning att ha betydande inverkan p&amp;aring; tobaksbruket hos barn, ungdomar och vuxna. WHO:s tobakskonvention kan tj&amp;auml;na som utg&amp;aring;ngspunkt f&amp;ouml;r en genomg&amp;aring;ng av ytterligare insatser. Ju fler av dessa faktorer som verkar i h&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande riktning, desto st&amp;ouml;rre &amp;auml;r chansen till en tobaksfri uppv&amp;auml;xt och ett tobaksfritt liv. Det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att f&amp;aring; den borgerliga regeringen att agera offensivt i tobaksfr&amp;aring;gor. Folkh&amp;auml;lsoinstitutet har f&amp;aring;tt ett uppdrag att titta p&amp;aring; m&amp;ouml;jliga &amp;aring;tg&amp;auml;rder men vad det blir f&amp;ouml;r resultat av detta uppdrag &amp;auml;r oklart. N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller r&amp;ouml;kfria milj&amp;ouml;er kan erinras om att Moderaterna (och en del andra enskilda borgerliga politiker) motsatte sig lagstiftningen om r&amp;ouml;kfria serveringsmilj&amp;ouml;er som riksdagen fattade beslut om 2004.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det tobakspreventiva arbetet bland barn och unga b&amp;ouml;r inte isoleras fr&amp;aring;n annat samh&amp;auml;llsarbete mot tobak. Barn, ton&amp;aring;ringar och vuxna lever tillsammans och p&amp;aring;verkar varandra i vardagen. Insatser riktade till unga g&amp;ouml;r mindre nytta om man inte samtidigt arbetar med vuxnas attityder och normer. Det b&amp;ouml;r pr&amp;ouml;vas om det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att s&amp;auml;tta ett nationellt m&amp;aring;l om ett tobaksfritt Sverige 2030. Med en helhetssyn &amp;ouml;kar m&amp;ouml;jligheterna att minska tobaksanv&amp;auml;ndningen i alla &amp;aring;ldersgrupper och d&amp;auml;rmed skadeverkningarna i form av sjukdom och f&amp;ouml;r tidig d&amp;ouml;d. F&amp;ouml;r att n&amp;aring; resultat kr&amp;auml;vs en &amp;ouml;versyn och framtagande av f&amp;ouml;rslag som kan pr&amp;ouml;vas p&amp;aring; omr&amp;aring;dena informationsinsatser, utbildning, avv&amp;auml;njningshj&amp;auml;lp, aktiv prispolitik, neutrala tobaksf&amp;ouml;rpackningar eller varningsbilder p&amp;aring; tobaksf&amp;ouml;rpackningarna, dold f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning i handeln och fler r&amp;ouml;kfria milj&amp;ouml;er. Det beh&amp;ouml;vs ett sammanh&amp;aring;llet grepp i tobaksfr&amp;aring;gan och vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att regeringen &amp;aring;terkommer till riksdagen med ett samlat &amp;aring;tg&amp;auml;rdspaket f&amp;ouml;r att minska tobaksbruket. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498842" name="_Toc305498842"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335721699" name="_Toc335721699"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134616" name="_Toc340134616"&gt;&lt;/a&gt;Alkohol och narkotika&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det beh&amp;ouml;vs ett effektivt och l&amp;aring;ngsiktigt samh&amp;auml;lleligt arbete mot droger. S&amp;auml;ttet att organisera arbetet och kraften i det ut&amp;aring;triktade arbetet &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande faktorer f&amp;ouml;r framg&amp;aring;ng. Den nationella strategi f&amp;ouml;r alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT) som antogs av riksdagen v&amp;aring;ren 2011 b&amp;ouml;r ses mot bakgrund av h&amp;auml;ndelseutvecklingen under den senaste tio&amp;aring;rsperioden. Alkoholkonsumtionen och narkotikamissbruket &amp;ouml;kade under 1990-talet, inte minst bland ungdomar. F&amp;ouml;r att v&amp;auml;nda utvecklingen antogs p&amp;aring; den socialdemokratiska regeringens f&amp;ouml;rslag en alkoholhandlingsplan 2001 och en narkotikahandlingsplan 2002. Det f&amp;ouml;rebyggande arbetet f&amp;ouml;rst&amp;auml;rktes, s&amp;aring;v&amp;auml;l lokalt som cen-tralt. Informationskampanjer drogs i g&amp;aring;ng, kommuner och landsting tog fram egna handlingsplaner och ett stort antal lokala drogf&amp;ouml;rebyggare anst&amp;auml;lldes f&amp;ouml;r att samordna det f&amp;ouml;rebyggande arbetet. Det centrala arbetet kom att ledas av Alkoholkommitt&amp;eacute;n respektive Mobilisering mot narkotika (som leddes av en s&amp;auml;rskild narkotikasamordnare). Utg&amp;aring;ngspunkten var att det beh&amp;ouml;vdes en stark nationell resurs f&amp;ouml;r att driva det alkohol- och narkotikaf&amp;ouml;rebyggande arbetet i en tid av &amp;ouml;kad tillg&amp;auml;nglighet f&amp;ouml;r ungdomar av b&amp;aring;de alkohol och narkotika och &amp;ouml;kad totalkonsumtion av alkohol i befolkningen. Det f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkta f&amp;ouml;rebyggande arbetet gav resultat. Under 2000-talet avstannade &amp;ouml;kningen av alkoholkonsumtionen bland ungdomar, och vi kunde till och med se en minskning i konsumtionen. Andelen ungdomar som uppger att de provat narkotika sj&amp;ouml;nk ocks&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den borgerliga regeringen som tilltr&amp;auml;dde 2006 lade ner Alkoholkommitt&amp;eacute;n och Mobilisering mot narkotika. Vi tycker att det var ett felaktigt v&amp;auml;gval. Den tidigare specialiseringen ledde till &amp;ouml;kad kraft i det f&amp;ouml;rebyggande arbetet. Uppgifterna &amp;ouml;verf&amp;ouml;rdes ist&amp;auml;llet till flera olika myndigheter, ett s&amp;auml;rskilt sekretariat bildades i Regeringskansliet och olika departementsarbetsgrupper inr&amp;auml;ttades d&amp;auml;r Socialdepartementet samordnar arbetet. Vi anser att den arbetsmodellen, som bef&amp;auml;stes i den nyligen antagna nationella strategin f&amp;ouml;r ANDT, har lett till att arbetet blivit otydligare och tappat i fokus, tempo och kraft. Det saknas nationella initiativ och ett kraftfullt ut&amp;aring;triktat perspektiv i arbetet. Ett ut&amp;aring;triktat arbete, som Alkoholkommitt&amp;eacute;n och Mobilisering mot narkotika bedrev, &amp;auml;r viktigt f&amp;ouml;r att f&amp;aring; f&amp;ouml;rankring och f&amp;ouml;rst&amp;aring;else f&amp;ouml;r alkoholens konsekvenser och st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r en restriktiv alkoholpolitik. F&amp;ouml;r att genomf&amp;ouml;ra politiska &amp;aring;tg&amp;auml;rder eller prioriteringar av resurser, exempelvis i polisens eller tillsynsmyndigheters arbete, som leder till minskad konsumtion och skador beh&amp;ouml;vs en &amp;ouml;kad samordning mellan olika politikomr&amp;aring;den eftersom m&amp;aring;nga delar av den verksamma politiken ligger utanf&amp;ouml;r Socialdepartementets omr&amp;aring;de. Regeringens ANDT-r&amp;aring;d omfattar bland annat inte handelsomr&amp;aring;det och beh&amp;ouml;ver st&amp;ouml;rre tyngd i regeringens departementssamordning f&amp;ouml;r att kunna spela en p&amp;aring;drivande roll.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots att d&amp;ouml;dligheten minskar generellt forts&amp;auml;tter de alkoholrelaterade skadorna att &amp;ouml;ka, s&amp;auml;rskilt bland kvinnor och i vissa grupper. Bland de unga har sjukhusv&amp;aring;rd f&amp;ouml;r alkoholrelaterade diagnoser blivit vanligare sedan b&amp;ouml;rjan av 1990-talet, och d&amp;ouml;dligheten bland personer med dessa diagnoser har &amp;ouml;kat, fr&amp;auml;mst bland unga kvinnor. Anv&amp;auml;ndningen av narkotika, framf&amp;ouml;r allt cannabis, har &amp;ouml;kat n&amp;aring;got bland skolungdomar under senare &amp;aring;r. Samtidigt &amp;ouml;kar v&amp;aring;rd f&amp;ouml;r narkotikarelaterade diagnoser i flera &amp;aring;ldersgrupper, men mest bland de unga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller inriktningen p&amp;aring; arbetet mot droger b&amp;ouml;r de f&amp;ouml;rebyggande insatserna st&amp;ouml;djas av en restriktiv alkoholpolitik och en tydlig narkotikalagstiftning. F&amp;ouml;r att en restriktiv alkoholpolitik ska bli effektiv &amp;auml;r det viktigt att detaljhandelsmonopolet f&amp;ouml;rsvaras, att marknadsf&amp;ouml;ring av alkohol begr&amp;auml;nsas, att en effektiv &amp;aring;lderskontroll sker vid f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning och servering av alkohol, att alkohollangning och -smuggling beivras, att svensk alkoholskatt betalas vid import av alkoholdrycker f&amp;ouml;r privat bruk, att alkoholn&amp;auml;thandlares aktiviteter i Sverige begr&amp;auml;nsas, att alkoholskatterna h&amp;ouml;js och att Sverige forts&amp;auml;tter arbeta f&amp;ouml;r h&amp;ouml;jda minimiskatter p&amp;aring; alkohol inom EU samt minskade inf&amp;ouml;rselkvoter p&amp;aring; alkohol. Vidare b&amp;ouml;r m&amp;ouml;jligheterna att inf&amp;ouml;ra varningstexter p&amp;aring; alkoholf&amp;ouml;rpackningar pr&amp;ouml;vas. Varningstexter har fler f&amp;ouml;rdelar &amp;auml;n en eventuell information till den presumptive konsumenten. De g&amp;ouml;r det sv&amp;aring;rare att smuggla och s&amp;auml;lja vidare f&amp;ouml;rpackningar som saknar m&amp;auml;rkning. Den nationella skattem&amp;auml;rkning som EU-r&amp;auml;tten till&amp;aring;ter &amp;auml;r en &amp;aring;tg&amp;auml;rd med liknande effekt. B&amp;aring;da skulle kunna anv&amp;auml;ndas. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ocks&amp;aring; att regeringen pr&amp;ouml;var nya v&amp;auml;gar, exempelvis de nya folkh&amp;auml;lsoartiklarna i Lissabonf&amp;ouml;rdraget, f&amp;ouml;r att se &amp;ouml;ver m&amp;ouml;jligheterna till begr&amp;auml;nsningar av alkoholreklamen. Sverige kan redan idag inf&amp;ouml;ra h&amp;aring;rdare reklamregler utan att det strider mot EU-r&amp;auml;tten. Den franska Loi Evin visar att EU-r&amp;auml;tten till&amp;aring;ter l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende reklambegr&amp;auml;nsningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att pr&amp;ouml;vning av serveringstillst&amp;aring;nd ses som en social fr&amp;aring;ga i kommunerna och inte bara som en n&amp;auml;ringslivsfr&amp;aring;ga. En annan fr&amp;aring;ga som m&amp;aring;ste l&amp;ouml;sas &amp;auml;r folk&amp;ouml;lsf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningen, d&amp;auml;r vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r licensplikt f&amp;ouml;r att komma &amp;aring;t den bristande &amp;aring;lderskontrollen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den borgerliga regeringen drev under v&amp;aring;ren 2008 igenom att privatpersoner ska kunna f&amp;ouml;ra in alkoholdrycker i Sverige ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r andra personers r&amp;auml;kning. Vi anser att beslutet var felaktigt och f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att beslutet ompr&amp;ouml;vas. Beslutet 2008 var en helt on&amp;ouml;dig EU-anpassning som f&amp;ouml;rsvagade den restriktiva alkoholpolitiken. Det p&amp;aring;g&amp;aring;r en successiv utveckling mot &amp;ouml;kad tillg&amp;auml;nglighet. Det finns en rad privata f&amp;ouml;retag som tar emot best&amp;auml;llningar och k&amp;ouml;r hem alkohol till privatpersoner. Dessa f&amp;ouml;retag &amp;auml;r i praktiken inte bara transport&amp;ouml;rer utan bedriver en f&amp;ouml;rt&amp;auml;ckt detaljhandel som undergr&amp;auml;ver detaljhandelsmonopolet. Finland och Norge har f&amp;ouml;rtydligat sin lagstiftning f&amp;ouml;r att skydda sina detaljhandelsmonopol. Sverige b&amp;ouml;r, i avvaktan p&amp;aring; en ompr&amp;ouml;vning av hela fr&amp;aring;gan, p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som v&amp;aring;ra nordiska grannar f&amp;ouml;rtydliga lagstiftningen och tillse att akt&amp;ouml;rerna f&amp;ouml;ljer g&amp;auml;llande regler. Flera av de n&amp;auml;takt&amp;ouml;rer som erbjuder svenskar att k&amp;ouml;pa alkohol &amp;auml;r profilerade l&amp;aring;gprisakt&amp;ouml;rer som lockar kunder genom att inte betala skatt och felaktigt p&amp;aring;st&amp;aring; att kunderna inte heller beh&amp;ouml;ver g&amp;ouml;ra det. Enligt unders&amp;ouml;kningen vet sex av tio svenskar inte vem som ska betala skatt, eller tror att det &amp;auml;r s&amp;auml;ljarens ansvar. Enligt samma unders&amp;ouml;kning har n&amp;auml;stan h&amp;auml;lften av dem som handlat &amp;ouml;l, vin eller sprit p&amp;aring; n&amp;auml;tet f&amp;aring;tt erbjudanden om olika typer av lockpriser och rabatter – n&amp;aring;got som inte &amp;auml;r f&amp;ouml;renligt med den svenska alkohollagen. Folkh&amp;auml;lsoinstitutet har dessutom konstaterat att &amp;aring;lderskontroll ofta inte finns i dessa sammanhang. Att strunta i regler och undvika alkoholskatten ger billig alkohol och merf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning och &amp;auml;r motorn i mycket av den v&amp;auml;xande n&amp;auml;thandeln med alkohol.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingen mot &amp;ouml;kad tillg&amp;auml;nglighet m&amp;aring;ste diskuteras i ett helhetsperspektiv. Varje steg i sig har en motivering men den sammanlagda effekten &amp;auml;r negativ ur samh&amp;auml;llelig synpunkt. Den borgerliga regeringen har under flera &amp;aring;r f&amp;ouml;rberett inf&amp;ouml;rande av s&amp;aring; kallad g&amp;aring;rdsf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning, d&amp;auml;r egentillverkade alkoholdrycker fr&amp;aring;n g&amp;aring;rdar skulle f&amp;aring; s&amp;auml;ljas direkt till bes&amp;ouml;kare. Tv&amp;aring; statliga utredningar kom dock fram till att det skulle bryta mot det svenska detaljhandelsmonopolet och EU-r&amp;auml;tten att l&amp;aring;ta vissa, men inte alla, tillverkare s&amp;auml;lja alkohol direkt till kund vid sidan av Systembolaget. Regeringen b&amp;ouml;r omedelbart avbryta handl&amp;auml;ggningen av &amp;auml;rendet och konstatera att det inte &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att inf&amp;ouml;ra g&amp;aring;rdsf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning/spritbutiker utan att bryta mot detaljhandelsmonopolet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksrevisionen noterade f&amp;ouml;rra &amp;aring;ret i sin granskning (RRS10) av det statliga st&amp;ouml;det i alkoholpolitiken att det inte g&amp;aring;r att h&amp;auml;vda att den bidragsst&amp;ouml;dda verksamheten till kommuner och ideella organisationer gett n&amp;aring;gon s&amp;auml;rskild effekt. Enligt Riksrevisionen framst&amp;aring;r det inte heller som troligt att de statliga myndigheternas tillsyn p&amp;aring;verkar barns och ungdomars tillg&amp;aring;ng till alkohol eller deras alkoholkonsumtion. Riksrevisionen ifr&amp;aring;gas&amp;auml;tter d&amp;auml;rf&amp;ouml;r om det &amp;auml;r effektivt att staten forts&amp;auml;tter med sitt st&amp;ouml;d till lokalt f&amp;ouml;rebyggande arbete – i varje fall som st&amp;ouml;det hittills inriktats, styrts och f&amp;ouml;ljts upp.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksrevisionens kritik b&amp;ouml;r beaktas. Men lokalt f&amp;ouml;rebyggande arbete &amp;auml;r oerh&amp;ouml;rt v&amp;auml;rdefullt och b&amp;ouml;r st&amp;ouml;djas &amp;auml;ven i forts&amp;auml;ttningen. D&amp;auml;remot m&amp;aring;ste samh&amp;auml;llet bli b&amp;auml;ttre p&amp;aring; att koordinera sina insatser, involvera f&amp;ouml;reningsliv och andra ideella krafter och n&amp;aring; de unga som befinner sig i riskzonen. Alkoholkonsumtionen &amp;auml;r en central faktor n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller sociala problem och v&amp;aring;ld bland ungdomar. Levnadsm&amp;ouml;nster och vanor som grundl&amp;auml;ggs i tidig &amp;aring;lder f&amp;ouml;ljer ofta med och p&amp;aring;verkar resten av livet. B&amp;aring;de svensk och utl&amp;auml;ndsk forskning visar p&amp;aring; tydliga samband mellan &amp;ouml;kat alkoholdrickande och &amp;ouml;kad v&amp;aring;ldsbrottslighet. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att regeringen f&amp;aring;r i uppdrag att utarbeta en nationell handlingsplan f&amp;ouml;r minskat alkoholbruk bland ungdomar. Vid utarbetandet av en handlingsplan b&amp;ouml;r behovet av f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i lagstiftningen pr&amp;ouml;vas samtidigt som det utarbetas f&amp;ouml;rslag n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller arbete med attityder. Lokalt f&amp;ouml;rebyggande arbete &amp;auml;r viktigt i flera aspekter. Det &amp;ouml;kar medvetenheten om alkoholens roll f&amp;ouml;r lokalsamh&amp;auml;llet, kommuner och landsting. D&amp;auml;rigenom &amp;ouml;kar st&amp;ouml;det f&amp;ouml;r att genomf&amp;ouml;ra effektiva &amp;aring;tg&amp;auml;rder b&amp;aring;de lokalt och nationellt, som begr&amp;auml;nsningar av tillg&amp;auml;nglighet, tillsyn av servering och polisarbete mot langning och olovlig f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning. Genom mobilisering av lokalsamh&amp;auml;llet involveras ocks&amp;aring; fler i det f&amp;ouml;rebyggande arbetet med att f&amp;ouml;rhindra alkoholrelaterade problem. Ett ramverk inom vilket det lokala arbetet kan bedrivas &amp;auml;r till exempel det som beskrivs i Folkh&amp;auml;lsoinstitutets skrifter om policy f&amp;ouml;r prevention, som beskriver genomf&amp;ouml;rande och uppf&amp;ouml;ljning av lokal alkohol- och narkotikapolicy.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att reglerna f&amp;ouml;r folk&amp;ouml;lsf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning b&amp;ouml;r sk&amp;auml;rpas genom licensplikt och kraftfulla &amp;aring;tg&amp;auml;rder b&amp;ouml;r vidtas f&amp;ouml;r att minska langningen av alkohol till unga. Lagsk&amp;auml;rpning vid langning b&amp;ouml;r &amp;ouml;verv&amp;auml;gas och polisens m&amp;ouml;jligheter till bek&amp;auml;mpning av alkoholbrott ses &amp;ouml;ver. P&amp;aring; de platser i landet d&amp;auml;r polisen har arbetat m&amp;aring;lmedvetet mot langning av alkohol till unga har ungdomsv&amp;aring;ldet minskat. Storskalig alkohollangning till unga &amp;auml;r ett av f&amp;aring; omr&amp;aring;den d&amp;auml;r straffsk&amp;auml;rpningar kan f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas ge positiva resultat. Ungef&amp;auml;r en tredjedel av all alkohol som f&amp;ouml;rs in i landet s&amp;auml;ljs vidare. En stor del g&amp;aring;r till ungdomar. En viktig best&amp;aring;ndsdel i arbetet f&amp;ouml;r att minska ungdomars drickande &amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarnas attityder. Det finns idag flera vetenskapligt utv&amp;auml;rderade f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrast&amp;ouml;dsprogram. Vetenskapligt utv&amp;auml;rderade f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrast&amp;ouml;dsprogram b&amp;ouml;r spridas och implementeras i samtliga kommuner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att alkoholskatten ska h&amp;ouml;jas 2013 och har i partimotion om statsbudget 2013 lagt ett s&amp;aring;dant f&amp;ouml;rslag. Regeringen har sj&amp;auml;lv argumenterat f&amp;ouml;r detta i v&amp;aring;rpropositionen 2011 men har inte lagt fram f&amp;ouml;rslaget i budgeten varken f&amp;ouml;r 2012 eller 2013. Det &amp;auml;r olyckligt och n&amp;aring;gra egentliga argument emot en h&amp;ouml;jning har inte framf&amp;ouml;rts av regeringen. Det finns ett tydligt samband mellan pris och konsumtion och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r alkoholskatten ett viktigt alkoholpolitiskt verktyg. Erfarenheterna fr&amp;aring;n Finland visar att h&amp;ouml;jningar av skatt och pris minskar konsumtion och skador &amp;auml;ven n&amp;auml;r inf&amp;ouml;rseln f&amp;ouml;r privat bruk &amp;auml;r fri. N&amp;auml;r Finland s&amp;auml;nkte sina alkoholskatter 2004 i samband med att EU:s regler f&amp;ouml;r skattefri inf&amp;ouml;rsel f&amp;ouml;r resande b&amp;ouml;rjade g&amp;auml;lla fullt ut, &amp;ouml;kade konsumtionen med 10 procent och de flesta typer av alkoholrelaterade skador &amp;ouml;kade. Sedan 2008 har alkoholskatterna h&amp;ouml;jts upprepade g&amp;aring;nger och den totala konsumtionen g&amp;aring;tt ner. Alkoholskadorna har ocks&amp;aring; minskat. Till exempel minskade antalet d&amp;ouml;dsfall p&amp;aring; grund av alkoholrelaterade sjukdomar med 3,5 procent mellan 2009 och 2010, antalet berusade personer som avlidit till f&amp;ouml;ljd av olycka eller v&amp;aring;ld sj&amp;ouml;nk med drygt 10 procent och antalet v&amp;aring;rdperioder med alkoholrelaterade sjukdomar minskade med &amp;ouml;ver 7 procent mellan samma &amp;aring;r. Ett annat exempel &amp;auml;r den brittiska regeringen som har h&amp;ouml;jt alkoholskatten med en ”skattehiss” p&amp;aring; 2 procent &amp;ouml;ver inflationen varje &amp;aring;r sen 2008. Storbritannien och Irland har sedan flera &amp;aring;r h&amp;ouml;gre &amp;ouml;l- och vinskatt &amp;auml;n Sverige (medan spritskatten fortfarande &amp;auml;r h&amp;ouml;gre i Sverige).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r skatter p&amp;aring; alkohol h&amp;ouml;js beh&amp;ouml;ver man st&amp;auml;rka och prioritera insatser mot smuggling och vidaref&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning. En prioritering av tullens och polisens arbete, inte bara p&amp;aring; storskalig smuggling, utan ocks&amp;aring; sm&amp;aring;skalig frekvent smuggling &amp;auml;r viktig. F&amp;ouml;rutom prioritering kan det beh&amp;ouml;va utredas om tullen beh&amp;ouml;ver st&amp;ouml;rre befogenheter i arbetet. Det kan till exempel vara s&amp;aring; att tullen idag inte har r&amp;auml;tt att f&amp;ouml;ra register &amp;ouml;ver personer och fordon, och d&amp;auml;rmed inte har m&amp;ouml;jlighet att identifiera frekventa smugglare. Kronobergsmodellen f&amp;ouml;r lokalt arbete mot langning f&amp;ouml;rtj&amp;auml;nar ocks&amp;aring; att spridas och anv&amp;auml;ndas i sin helhet. Vissa polismyndigheter verkar bara ha anammat den delvis, vilket lett till s&amp;auml;mre resultat.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alkohol ligger bakom m&amp;aring;nga olyckor i trafiken. De bed&amp;ouml;ms att 1&amp;nbsp;000 m&amp;auml;nniskor omkommit i olyckor i Sverige de senaste tio &amp;aring;ren d&amp;auml;r alkohol varit inblandat. Alkol&amp;aring;s &amp;auml;r ett effektivt s&amp;auml;tt att f&amp;ouml;rhindra att man k&amp;ouml;r alkoholp&amp;aring;verkad. Redan 2005 ans&amp;ouml;kte den d&amp;aring;varande socialdemokratiska regeringen om ett nationellt undantag i EU f&amp;ouml;r att inf&amp;ouml;ra en lagstiftning om obligatoriska alkol&amp;aring;s i fordon. Den g&amp;aring;ngen blev det nej fr&amp;aring;n EU-kommissionen. Sedan dess har dock EU f&amp;aring;tt en mera positiv inst&amp;auml;llning till alkol&amp;aring;s. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r h&amp;ouml;g tid att regeringen aktivt verkar i EU f&amp;ouml;r att alkol&amp;aring;s blir ett lagkrav i alla fordon som g&amp;aring;r i yrkestrafik. P&amp;aring; sikt, n&amp;auml;r tekniken utvecklats ytterligare, b&amp;ouml;r alkol&amp;aring;s bli lagkrav &amp;auml;ven i vanliga personbilar. Drar arbetet ut p&amp;aring; tiden b&amp;ouml;r Sverige &amp;aring;terigen ans&amp;ouml;ka om ett nationellt undantag i EU om att inf&amp;ouml;ra alkol&amp;aring;s i alla fordon som g&amp;aring;r i yrkestrafik. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett s&amp;auml;rskilt problem i samband med alkoholrelaterade trafikolyckor &amp;auml;r s&amp;aring; kallad eftersupning – det vill s&amp;auml;ga att f&amp;ouml;rare som varit inblandade i en trafikolycka h&amp;auml;vdar att han eller hon varit nykter n&amp;auml;r olyckan intr&amp;auml;ffade, men druckit i efterhand innan polisen kom till olycksplatsen. S&amp;aring; gott som alltid handlar det om en ren efterhandskonstruktion. Men f&amp;ouml;r polisen &amp;auml;r det sv&amp;aring;rt att skaffa fram bevismaterial om huruvida det ligger n&amp;aring;gon sanning i det p&amp;aring;st&amp;aring;endet eller inte. I Norge finns det lagstiftning som f&amp;ouml;rbjuder eftersupning. D&amp;auml;r &amp;auml;r det inte till&amp;aring;tet att dricka alkohol sex timmar efter att man varit inblandad i en trafikolycka. Under den socialdemokratiska regeringsperioden fanns det ett l&amp;aring;ngt framskridet f&amp;ouml;rslag att f&amp;ouml;rbjuda eftersupning &amp;auml;ven i Sverige. Tyv&amp;auml;rr har den borgerliga regeringen inte drivit detta f&amp;ouml;rslag vidare. Riksdagen godk&amp;auml;nde dock v&amp;aring;ren 2011 ett socialdemokratiskt f&amp;ouml;rslag om att regeringen ska l&amp;auml;gga fram ett f&amp;ouml;rslag till riksdagen om f&amp;ouml;rbud mot eftersupning. Vi anser att det &amp;auml;r viktigt att regeringen handl&amp;auml;gger fr&amp;aring;gan skyndsamt s&amp;aring; att nya regler kan tr&amp;auml;da i kraft s&amp;aring; snart som m&amp;ouml;jligt. Det &amp;auml;r inte rimligt att man idag ska kunna klara sig undan ansvar f&amp;ouml;r rattfylleri genom att skylla p&amp;aring; att man f&amp;ouml;rt&amp;auml;rt alkohol i efterhand.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r v&amp;auml;rt att framh&amp;aring;lla att alkoholens negativa inverkan p&amp;aring; arbetsliv och produktivitet &amp;auml;r stor. I bed&amp;ouml;mningar av samh&amp;auml;llskostnader av alkohol svarar produktionsbortfall ofta f&amp;ouml;r n&amp;auml;stan h&amp;auml;lften av de totala kostnaderna. I Missbruksutredningen (2011) uppskattas att de 68&amp;nbsp;000 alkoholmissbrukarna i Sverige med behov av s&amp;auml;rskilt st&amp;ouml;d kostar samh&amp;auml;llet 66 miljarder kronor varav n&amp;auml;stan h&amp;auml;lften &amp;auml;r produktionsbortfall.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En del av produktionsbortfallet kommer fr&amp;aring;n sjukfr&amp;aring;nvaro och genom minskad produktivitet hos personer som &amp;auml;r p&amp;aring; jobbet. En tidsserieanalys av sjukfr&amp;aring;nvaro och genomsnittslig konsumtion i Sverige f&amp;ouml;r tiden 1935–2002 visar att en &amp;ouml;kning av alkoholkonsumtionen med en liter &amp;auml;r f&amp;ouml;rknippat med en &amp;ouml;kning av sjukfr&amp;aring;nvaron f&amp;ouml;r m&amp;auml;n med 13 procent. F&amp;ouml;r kvinnor &amp;ouml;kar sjukfr&amp;aring;nvaron med 6 procent, men resultatet f&amp;ouml;r kvinnor var inte statistiskt signifikant (Thor Norstr&amp;ouml;m, Per capita alcohol consumption and sickness absence, Addiction 2006, 101, 1421–1427). &amp;Auml;ven om f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrad produktivitet p&amp;aring; arbetet &amp;auml;r sv&amp;aring;rare att m&amp;auml;ta kan den effekten p&amp;aring; produktiviteten vara lika stor eller st&amp;ouml;rre &amp;auml;n fr&amp;aring;nvaron. N&amp;auml;ringslivet verkar d&amp;auml;rmed f&amp;aring; b&amp;auml;ra en stor del av alkoholkonsumtionens konsekvenser. En restriktiv alkoholpolitik med monopol, h&amp;ouml;g skatt och begr&amp;auml;nsning av det privata vinstintresset i alkoholhandeln blir d&amp;auml;rf&amp;ouml;r n&amp;aring;got som (&amp;auml;ven) n&amp;auml;ringslivet som helhet tj&amp;auml;nar p&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498843" name="_Toc305498843"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335721700" name="_Toc335721700"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134617" name="_Toc340134617"&gt;&lt;/a&gt;Missbruksv&amp;aring;rden&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns i Sverige 500&amp;nbsp;000 personer med missbruk eller beroende. Majoriteten av dessa (cirka 330&amp;nbsp;000) har alkoholproblem. Omkring 30&amp;nbsp;000 personer har ett p&amp;aring;g&amp;aring;ende narkotikamissbruk. De allra flesta med missbruk har familj, vilket betyder att cirka 20 procent av alla barn och vuxna har det i sin omedelbara n&amp;auml;rhet. Socialtj&amp;auml;nst och sjukv&amp;aring;rd satsar tillsammans cirka 17 miljarder kronor per &amp;aring;r p&amp;aring; missbruksv&amp;aring;rden. Det ska j&amp;auml;mf&amp;ouml;ras med samh&amp;auml;llskostnaderna f&amp;ouml;r missbruk som kan uppskattas till 150 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Missbruksutredningen genomf&amp;ouml;rde en total genomlysning den svenska missbruksv&amp;aring;rden. Utredningens slutsatser (SOU 2011:35) b&amp;ouml;r enligt v&amp;aring;r mening leda till att samh&amp;auml;llet ompr&amp;ouml;var en hel del i dagens system och samordnar och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrar sina insatser mot missbruk. Behandling mot alkohol- eller narkotikamissbruk b&amp;ouml;r erbjudas mycket snabbare &amp;auml;n vad som ofta sker idag. Det m&amp;aring;ste vara l&amp;auml;tt att f&amp;aring; v&amp;aring;rd och st&amp;ouml;d p&amp;aring; ett mycket tidigt stadium, innan missbruket g&amp;aring;tt f&amp;ouml;r l&amp;aring;ngt och lett till sv&amp;aring;ra beroenden och sociala problem. Prim&amp;auml;rv&amp;aring;rden beh&amp;ouml;ver ha beredskap att ge insatser till denna grupp. V&amp;aring;rdpersonalen beh&amp;ouml;ver i detta arbete tillg&amp;aring;ng till effektiva verktyg i form av strukturerade program f&amp;ouml;r hur man tillsammans med patienten gemensamt kan ta sig an missbruk. &amp;Auml;ven kommunernas insatser beh&amp;ouml;ver utvecklas. Missbruksv&amp;aring;rdens kvalitet varierar avsev&amp;auml;rt mellan olika kommuner. I vissa delar av landet f&amp;aring;r missbrukare v&amp;auml;nta l&amp;auml;nge p&amp;aring; behandling om de &amp;ouml;verhuvudtaget kommer i fr&amp;aring;ga f&amp;ouml;r rehabilitering. Eftersom v&amp;aring;rdbehovet hos missbrukare &amp;auml;r akut b&amp;ouml;r m&amp;aring;let vara att v&amp;auml;ntetiden till behandling skall vara mycket kort. N&amp;auml;r n&amp;aring;gon &amp;auml;r motiverad och vill bryta ett missbruk &amp;auml;r det br&amp;aring;ttom, annars f&amp;ouml;rsvinner tillf&amp;auml;llet och m&amp;ouml;jligheten att bryta ett beroende eller missbruk.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att behandling av missbrukare skall bli effektiv kr&amp;auml;vs att den enskilde f&amp;aring;r st&amp;ouml;rre inflytande och &amp;auml;r delaktig p&amp;aring; ett helt annat s&amp;auml;tt &amp;auml;n tidigare n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller den egna v&amp;aring;rden. Personer med missbruksproblem har i dag i praktiken en svagare st&amp;auml;llning &amp;auml;n flertalet andra patientgrupper. Genom att snabbt erbjuda v&amp;aring;rd och skr&amp;auml;ddarsy behandlingen efter missbrukarens egna behov och &amp;ouml;nskem&amp;aring;l &amp;ouml;kar m&amp;ouml;jligheterna till snabb och lyckad rehabilitering. Tr&amp;ouml;sklarna till behandling &amp;auml;r ofta ocks&amp;aring; alldeles f&amp;ouml;r h&amp;ouml;ga. Missbrukarnas v&amp;aring;rd &amp;auml;r ofta villkorad p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som vore ot&amp;auml;nkbart n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller alla andra sjukdomar. F&amp;aring;r man ett &amp;aring;terfall skrivs man ofta ut fr&amp;aring;n sin behandling. Det kan j&amp;auml;mf&amp;ouml;ras med att avbryta behandlingen f&amp;ouml;r en person med &amp;auml;tst&amp;ouml;rningar efter ett &amp;aring;terfall. M&amp;aring;let &amp;auml;r total drogfrihet, men inga missbrukare ska ”avskrivas”. &amp;Auml;ven aktiva missbrukare som haft omfattande problem under l&amp;aring;ng tid skall f&amp;aring; insatser att leva ett v&amp;auml;rdigt och sjukdomsfritt liv s&amp;aring; l&amp;aring;ngt det bara g&amp;aring;r, till exempel genom sprutbytesprogram som hindrar smittspridning och som ger m&amp;ouml;jlighet att komma i kontakt med missbrukaren och erbjuda behandling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska missbruksv&amp;aring;rden beh&amp;ouml;ver bli mer kunskapsbaserad. Kvaliteten varierar i dag alldeles f&amp;ouml;r mycket. Vi m&amp;aring;ste vara s&amp;auml;kra p&amp;aring; att pengarna anv&amp;auml;nds r&amp;auml;tt. Det gynnar b&amp;aring;de skattebetalarna och de som beh&amp;ouml;ver v&amp;aring;rd. Kunskaper om bra behandlingsmetoder kan anv&amp;auml;ndas som underlag f&amp;ouml;r en nationell standard. Missbruksutredningen &amp;auml;r inne p&amp;aring; r&amp;auml;tt v&amp;auml;g n&amp;auml;r man f&amp;ouml;resl&amp;aring;r krav p&amp;aring; auktorisering f&amp;ouml;r behandlingshem samt utveckling av kvalitetsregister f&amp;ouml;r att kunna f&amp;ouml;lja upp v&amp;aring;rdens kvalitet. Personalens kompetens kan utvecklas ytterligare genom kontinuerlig fortbildning av befintlig personal samt  fortbildning och vidareutveckling av grundutbildningarna f&amp;ouml;r l&amp;auml;kare, sjuksk&amp;ouml;terskor, psykologer och socionomer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Otydligt ansvar d&amp;auml;r personer med missbruksproblem bollas mellan kommunen och landstinget &amp;auml;r i dag ett stort problem. Det f&amp;aring;r inte vara s&amp;aring; att en kommuns storlek eller d&amp;aring;liga ekonomi medf&amp;ouml;r att individerna inte f&amp;aring;r de insatser de har r&amp;auml;tt till. Missbruksutredningen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r en ny lag om missbruks- och beroendev&amp;aring;rd som ska g&amp;ouml;ra ansvaret tydligt. Landstinget ges ett samlat ansvar f&amp;ouml;r behandling och kommunerna f&amp;aring;r enbart ansvar f&amp;ouml;r socialt st&amp;ouml;d. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) vill inte flytta ansvarsgr&amp;auml;nserna men f&amp;ouml;resl&amp;aring;r &lt;span style="color: #2f2f2f;"&gt;tydligare regler f&amp;ouml;r brukarinflytande, en st&amp;auml;rkt roll f&amp;ouml;r prim&amp;auml;rv&amp;aring;rden och starkare krav p&amp;aring; samverkan.&lt;/span&gt; Till exempel b&amp;ouml;r kommunen och landstinget komma &amp;ouml;verens om vilket samlat v&amp;aring;rdutbud som ges och vem som ska g&amp;ouml;ra vad i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till individen. Vi delar SKL:s st&amp;aring;ndpunkt om detta, men det beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med i dag genom ett tydligare system med en enkel v&amp;auml;g in i v&amp;aring;rden, snabb v&amp;aring;rd, fungerande v&amp;aring;rdkedjor och ett socialt st&amp;ouml;d.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Missbruksutredningen innebar ett samlat angreppss&amp;auml;tt p&amp;aring; missbruksfr&amp;aring;gan och dess olika delar. Detta arbete f&amp;aring;r inte vara f&amp;ouml;rg&amp;auml;ves. En v&amp;auml;l fungerande missbruksv&amp;aring;rd &amp;auml;r en enorm vinst f&amp;ouml;r alla i samh&amp;auml;llet, b&amp;aring;de ekonomiskt och m&amp;auml;nskligt. Regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma under 2013 med en samlad proposition om missbruksv&amp;aring;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka v&amp;aring;rdkedjorna kring den som beh&amp;ouml;ver v&amp;aring;rd och behandling mot sitt missbruk startades p&amp;aring; den socialdemokratiska regeringens initiativ 2005 den tre&amp;aring;riga satsningen Ett kontrakt f&amp;ouml;r livet. Arbetet var mycket framg&amp;aring;ngsrikt. Den enskilde erbj&amp;ouml;ds avgiftning, utredning, motiverande och behandlande insatser och en planering som omfattar b&amp;aring;de LVM-tiden och tiden efter utskrivning. En gemensam &amp;ouml;verenskommelse mellan den enskilde, socialtj&amp;auml;nsten och Statens Institutionsstyrelse (SiS) l&amp;aring;g till grund f&amp;ouml;r en l&amp;aring;ngsiktig v&amp;aring;rd som omfattade LVM-tiden och halv&amp;aring;ret d&amp;auml;refter. Kommunen fick en statlig subvention n&amp;auml;r &amp;ouml;verenskommelse tr&amp;auml;ffats om en mera l&amp;aring;ngsiktig v&amp;aring;rd. Uppf&amp;ouml;ljningen av Ett kontrakt f&amp;ouml;r livet visar mycket goda resultat j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med traditionell LVM-v&amp;aring;rd. Trots goda resultat har inte den borgerliga regeringen fortsatt satsningen. Att satsa p&amp;aring; samverkan i enlighet med tankarna i Ett kontrakt f&amp;ouml;r livet ger stort utbyte av en f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandevis liten satsning. Vi vill att staten och kommunerna samverkar kring individen f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kra kompletta v&amp;aring;rdkedjor. Vi vill &amp;aring;terinf&amp;ouml;ra den statliga satsningen Ett kontrakt f&amp;ouml;r livet och f&amp;ouml;resl&amp;aring;r f&amp;ouml;r detta 30 miljoner fr&amp;aring;n och med 2013.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498844" name="_Toc305498844"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335721701" name="_Toc335721701"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134618" name="_Toc340134618"&gt;&lt;/a&gt;Den sociala barn- och ungdomsv&amp;aring;rden&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den sociala barn- och ungdomsv&amp;aring;rden regleras i socialtj&amp;auml;nstlagen och LVU (lagen om v&amp;aring;rd av unga). Socialtj&amp;auml;nstens uppdrag &amp;auml;r att arbeta f&amp;ouml;rebyggande men ocks&amp;aring; utreda barnets f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden och bed&amp;ouml;ma behovet av insatser. Vid behov ska socialtj&amp;auml;nsten erbjuda insatser och i vissa fall ingripa oavsett samtycke. Att skilja barn och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar &amp;aring;t &amp;auml;r den allvarligaste och mest ingripande insatsen samh&amp;auml;llet kan g&amp;ouml;ra i en familj. Just d&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste kraven p&amp;aring; kvalitet, r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhet och likv&amp;auml;rdighet vara mycket starka. Bakgrunden till ett ingripande kan vara f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar som inte klarar av sin f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraroll, till exempel p&amp;aring; grund av egna problem med alkohol, narkotika eller psykiska problem, men det kan ocks&amp;aring; handla om barns och ungas egna problem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ungdomar som tillbringar en stor del av sin barndom i familjehems- eller institutionsv&amp;aring;rd &amp;auml;r som unga vuxna en mycket utsatt grupp (Socialstyrelsen 2006). Barn och ungdomar som har varit placerade i familjehems- eller institutionsv&amp;aring;rd l&amp;ouml;per trots v&amp;aring;rden p&amp;aring; l&amp;aring;ng sikt stor risk att utvecklas ogynnsamt i flera avseenden med stor risk f&amp;ouml;r framtida sociala problem. De som ing&amp;aring;r i gruppen har f&amp;ouml;rvisso problem redan fr&amp;aring;n b&amp;ouml;rjan men resultaten visar att institutionsv&amp;aring;rden i Sverige n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller den sociala barn och ungdomsv&amp;aring;rden beh&amp;ouml;ver utvecklas metod- och kvalitetsm&amp;auml;ssigt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samh&amp;auml;llet ska prioritera barn och ungdomar som beh&amp;ouml;ver st&amp;ouml;d och hj&amp;auml;lp, &amp;auml;ven i tider av ekonomisk kris. Allt annat &amp;auml;r oacceptabelt och ett sl&amp;ouml;seri med m&amp;auml;nskliga resurser. Vi har ett gemensamt ansvar f&amp;ouml;r alla barn. Alla barn har r&amp;auml;tt till en bra uppv&amp;auml;xt och m&amp;ouml;jligheter att utvecklas efter sina egna f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. De insatser som samh&amp;auml;llet erbjuder m&amp;aring;ste h&amp;aring;lla h&amp;ouml;g kvalitet och vara likv&amp;auml;rdig &amp;ouml;ver landet. Kritik fr&amp;aring;n bland annat tillsynsmyndigheter, barnr&amp;auml;ttsorganisationer och enskilda pekar p&amp;aring; brister som beh&amp;ouml;ver &amp;aring;tg&amp;auml;rdas. Det handlar om brister i handl&amp;auml;ggningen, ansvarstagande och skydd f&amp;ouml;r barn, skillnader mellan kommuner, bristande delaktighet och till&amp;auml;mpning av barnperspektivet samt kompetensbrister i socialtj&amp;auml;nsten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt socialtj&amp;auml;nstlagen 3 kap. 6 &amp;sect; b&amp;ouml;r alla kommuner ha en socialjour. F&amp;ouml;r barnets b&amp;auml;sta och skydd b&amp;ouml;r socialjouren finnas tillg&amp;auml;nglig dygnet runt och socionomutbildad personal b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ra en f&amp;ouml;rsta bed&amp;ouml;mning. Socialstyrelsens &amp;ouml;ppna j&amp;auml;mf&amp;ouml;relser f&amp;ouml;r 2012 visade att m&amp;ouml;jligheten f&amp;ouml;r barn och unga att dygnet runt f&amp;aring; akut professionellt omh&amp;auml;ndertagande av socionomutbildad personal via socialjour helt saknades i 38 procent av landets kommuner. Ut&amp;ouml;kat samarbete mellan kommuner n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller jourverksamhet kan vara en v&amp;auml;g att g&amp;aring; f&amp;ouml;r att &amp;aring;tg&amp;auml;rda dessa brister och utveckla verksamheten. I de fall n&amp;auml;mnden har fattat beslut om v&amp;aring;rd av barn och unga utanf&amp;ouml;r det egna hemmet &amp;auml;r n&amp;auml;mnden skyldig att noga f&amp;ouml;lja v&amp;aring;rden. Denna skyldighet innefattar bland annat regelbundna personliga bes&amp;ouml;k i det hem d&amp;auml;r den unge vistas och samtal med den eller dem som har tagit emot den unge i sitt hem. Fortfarande saknar 10 procent av kommunerna i 2012 &amp;aring;rs unders&amp;ouml;kning rutiner f&amp;ouml;r att erbjuda placerade barn enskilda samtal i samband med att ansvarig socialsekreterare g&amp;ouml;r uppf&amp;ouml;ljningsbes&amp;ouml;k p&amp;aring; familjehemmet eller institutionen. Enligt Socialstyrelsen b&amp;ouml;r utbildning och handledning ges till anlitade familjehem individuellt eller i grupp. Behovet av s&amp;aring;dana insatser har p&amp;aring;talats av familjehemmens egna organisationer och de b&amp;ouml;r &amp;auml;ven kunna bidra till &amp;ouml;kad s&amp;auml;kerhet och trygghet f&amp;ouml;r de placerade barnen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialstyrelsen j&amp;auml;mf&amp;ouml;rde 2011 skolresultaten f&amp;ouml;r placerade barn j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med barn som inte varit placerade. Unders&amp;ouml;kningen visade att 86 procent av alla barn, f&amp;ouml;dda i Sverige, var beh&amp;ouml;riga att efter avslutade grundskolestudier l&amp;auml;sa vidare p&amp;aring; gymnasiets nationella program. Men n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller barn som var placerade f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen f&amp;ouml;re 10 &amp;aring;rs &amp;aring;lder var motsvarande siffra 71 procent. F&amp;ouml;r barn som placerats f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen efter 12 &amp;aring;rs &amp;aring;lder var siffran 55 procent. Situationen &amp;auml;r inte acceptabel. Hur barnen lyckas i skolan &amp;auml;r den enskilt viktigaste faktorn f&amp;ouml;r hur det ska g&amp;aring; f&amp;ouml;r dem senare i livet. En bra skolg&amp;aring;ng inneb&amp;auml;r i regel en bra start i vuxenlivet ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r de barn som har varit i samh&amp;auml;llets v&amp;aring;rd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett omr&amp;aring;de d&amp;auml;r det beh&amp;ouml;vs ett fortsatt utvecklingsarbete &amp;auml;r HVB-hemmen (hem f&amp;ouml;r v&amp;aring;rd och boende). Omsorgsbrist i det egna hemmet &amp;auml;r vanligaste orsaken till placering f&amp;ouml;re ton&amp;aring;ren i HVB-hem. F&amp;ouml;r ton&amp;aring;ringar &amp;auml;r orsaken till boende p&amp;aring; HVB-hem beteendeproblem som missbruk och kriminalitet, d&amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarna inte kan l&amp;ouml;sa situationen. Barnen som &amp;auml;r placerade i HVB-hem befinner sig ofta i en krissituation. HVB-hemmen &amp;auml;r en s&amp;aring;rbar verksamhet. Kvaliteten kan snabbt &amp;auml;ndras beroende p&amp;aring; personalsituationen och vilka v&amp;aring;rdtagare som &amp;auml;r d&amp;auml;r. Som en del av regeringsuppdraget om f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkt tillsyn av den sociala barn- och ungdomsv&amp;aring;rden 2006–2008 genomf&amp;ouml;rde Socialstyrelsen en stor granskning som visade p&amp;aring; stora brister i HVB-verksamheten bland annat n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller delaktighet och s&amp;auml;kerhet. N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller s&amp;auml;kerhet m&amp;aring;ste HVB-hemmen ha rutiner f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rebygga och f&amp;ouml;rhindra att barnen under placeringen varken uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r sexuella &amp;ouml;vergrepp eller sj&amp;auml;lva beg&amp;aring;r s&amp;aring;dana. En anledning till att problem uppst&amp;aring;r &amp;auml;r att ungdomar med h&amp;ouml;griskbeteende blandas med ungdomar med l&amp;aring;griskbeteende. Vidare m&amp;aring;ste det s&amp;auml;kras att alla skolpliktiga barn som &amp;auml;r placerade i HVB har tillg&amp;aring;ng till och deltar i skolundervisning utifr&amp;aring;n barnets egna f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. Psykiatrisk v&amp;aring;rd till ungdomar som &amp;auml;r placerade p&amp;aring; s&amp;auml;rskilda ungdomshem eller i HVB-hem &amp;auml;r en annan fr&amp;aring;ga d&amp;auml;r huvudm&amp;auml;nnens ansvarsgr&amp;auml;nser st&amp;auml;llts p&amp;aring; sin spets under senare &amp;aring;r. Det har visat sig finnas oklarheter om vilket ansvar landstinget har och i praktiken ocks&amp;aring; den specialiserade psykiatrin. Detta har f&amp;aring;tt till f&amp;ouml;ljd att de barn och ungdomar som har de allra st&amp;ouml;rsta behoven av psykiatrisk v&amp;aring;rd i vissa fall har s&amp;auml;mst f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att f&amp;aring; dem tillgodosedda. Socialstyrelsens inspektioner 2011 visade att kvaliteten och s&amp;auml;kerheten generellt sett f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrats n&amp;aring;got sedan tidigare tillsyn. Situationens allvar understryks dock av att tillsynen 2011 resulterat i beslut med krav p&amp;aring; &amp;aring;tg&amp;auml;rder i 34 procent av de f&amp;ouml;ranm&amp;auml;lda inspektionerna och i 21 procent av de oanm&amp;auml;lda.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En avg&amp;ouml;rande faktor &amp;auml;r samverkan och kommunikation mellan socialtj&amp;auml;nsten och HVB-hemmet. Socialstyrelsen gjorde 2011 en kartl&amp;auml;ggning av hur n&amp;auml;mnderna bidrar till samverkan med HVB. Den sammantagna bed&amp;ouml;mningen &amp;auml;r att majoriteten av de ber&amp;ouml;rda n&amp;auml;mnderna samarbetar med verksamheterna och att socialsekreterarna i allm&amp;auml;nhet har kontakt med de placerade barnen. Personalen var n&amp;ouml;jd med samarbetet n&amp;auml;r socialsekreteraren deltog i m&amp;ouml;ten och h&amp;ouml;ll kontakten med barnet. En del kommuner har organiserat det s&amp;aring; att samma socialsekreterare har ansvar f&amp;ouml;r alla ungdomarna i ett HVB f&amp;ouml;r ensamkommande barn. Den socialsekreteraren bes&amp;ouml;ker boendet ofta, &amp;auml;r k&amp;auml;nd av alla barnen och har enskilda samtal med dem. Vissa verksamheter var missn&amp;ouml;jda med att socialtj&amp;auml;nsten inte l&amp;auml;mnar information om barnen f&amp;ouml;re placeringen och att de ”jobbar i egen fil”, det vill s&amp;auml;ga har kontakt med barnen men inte med personalen. Vidare var somliga kritiska till att socialsekreteraren inte kom p&amp;aring; m&amp;ouml;tena och att det inte fungerade med st&amp;ouml;det till barnen, till exempel inf&amp;ouml;r utslussningen. Den stora personaloms&amp;auml;ttningen inom socialtj&amp;auml;nsten &amp;auml;r ett problem f&amp;ouml;r HVB-verksamheterna. Samtalen med barn och ungdomar visade dock att de flesta k&amp;auml;nner sin socialsekreterare och har regelbunden kontakt med honom eller henne. Men en del ungdomar var besvikna p&amp;aring; att socialsekreteraren &amp;auml;r sv&amp;aring;r att n&amp;aring; och inte ringer upp n&amp;auml;r de f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker f&amp;aring; kontakt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barnskyddsutredningen fr&amp;aring;n 2009 hade flera intressanta f&amp;ouml;rslag om hur arbetet med placerade barn kan f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras. Det &amp;auml;r v&amp;auml;lkommet att regeringen nu tagit fasta p&amp;aring; f&amp;ouml;rslag fr&amp;aring;n utredningen men att regeringens beredning tagit tre &amp;aring;r &amp;auml;r inte godk&amp;auml;nt och visar p&amp;aring; fr&amp;aring;gornas svaga st&amp;auml;llning. Regeringens f&amp;ouml;rslag att knyta en socialsekreterare till varje placerat barn &amp;auml;r en n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig uppstramning av systemet men l&amp;ouml;ser inte, vilket ovan beskrivits, alla problem. Socialsekreterarna har en pressad arbetssituation och m&amp;aring;ste ges m&amp;ouml;jlighet att &amp;auml;gna n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig tid &amp;aring;t kontakten med placerade barn och unga. Sannolikt underskattas den n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga tids&amp;aring;tg&amp;aring;ngen f&amp;ouml;r detta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingen med ett stort antal ungdomar som &amp;auml;r omh&amp;auml;ndertagna m&amp;aring;ste m&amp;ouml;tas med att erbjuda insatser av h&amp;ouml;gsta kvalitet med tillg&amp;aring;ng till den b&amp;auml;sta sociala och psykiatriska kompetensen i samh&amp;auml;llet. Vi anser att detta &amp;auml;r ett s&amp;aring; allvarligt problem som s&amp;aring; l&amp;auml;nge skapat konflikter och frustration, att kommuner och landsting m&amp;aring;ste vidta konkreta &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att finna l&amp;auml;mpliga l&amp;ouml;sningar och effektiv samverkan. Socialstyrelsen m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; ha tillr&amp;auml;ckliga m&amp;ouml;jligheter att ut&amp;ouml;va tillsyn enligt de m&amp;aring;l som finns. Socialstyrelsen har de senaste &amp;aring;ren hamnat i en sv&amp;aring;r situation n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller tillsynen d&amp;aring; man i allt f&amp;ouml;r snabb takt utan tillr&amp;auml;cklig f&amp;ouml;rberedelsetid &amp;ouml;vertagit tillsynsuppgifter fr&amp;aring;n H&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rdens ansvarsn&amp;auml;mnd (HSAN) och l&amp;auml;nsstyrelserna. Resultatet har blivit l&amp;aring;nga handl&amp;auml;ggningstider. Tillsynen av socialtj&amp;auml;nsten har ocks&amp;aring; f&amp;aring;tt st&amp;aring; tillbaka n&amp;auml;r man varit tvungen att prioritera oavslutade och tillkommande patients&amp;auml;kerhets&amp;auml;renden i samband med organisationsf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringen. Regeringen &amp;auml;r ansvarig f&amp;ouml;r situationen. Att det tar tid att rekrytera personal och l&amp;auml;gga om tillsynsverksamheten borts&amp;aring;g man ifr&amp;aring;n. I en enk&amp;auml;t som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gjort med landets socialchefer uppger 29 procent att de f&amp;aring;tt mindre f&amp;ouml;rtroende f&amp;ouml;r tillsynen av socialtj&amp;auml;nsten efter f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna och varannan (52 procent) &amp;auml;r missn&amp;ouml;jd med st&amp;ouml;det och r&amp;aring;dgivningen. Det sistn&amp;auml;mnda &amp;auml;r ganska logiskt eftersom Socialstyrelsen vid &amp;ouml;vertagandet inte f&amp;aring;tt samma ansvar f&amp;ouml;r r&amp;aring;d och kunskapsunderlag som de olika l&amp;auml;nsstyrelserna tidigare hade.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En utsatt grupp &amp;auml;r de ungdomar som v&amp;aring;rdas p&amp;aring; ungdomshem. Statens Institutionsstyrelse (SiS) driver de s&amp;auml;rskilda ungdomshemmen och LVM-hemmen f&amp;ouml;r en liten grupp ungdomar med allvarliga problem som v&amp;aring;rdas mot sin vilja. Verksamheten &amp;auml;r ofta ifr&amp;aring;gasatt i media men &amp;auml;r oerh&amp;ouml;rt viktig och en n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig del av v&amp;aring;rdsystemet. Utagerande beteende, v&amp;aring;ld, kriminalitet och missbruk &amp;auml;r vanliga orsaker till placeringen. Tidigare insatser fr&amp;aring;n socialtj&amp;auml;nsten har varit otillr&amp;auml;ckliga. Det &amp;auml;r bara p&amp;aring; SiS s&amp;auml;rskilda ungdomshem som ungdomar kan l&amp;aring;sas in och h&amp;aring;llas kvar med tv&amp;aring;ng. SiS har &amp;auml;ven andra s&amp;auml;rskilda befogenheter f&amp;ouml;r att kunna genomf&amp;ouml;ra v&amp;aring;rden eller f&amp;ouml;r att skydda den enskilde, andra ungdomar eller personal, till exempel avskiljning och v&amp;aring;rd i enskildhet. Enligt Socialstyrelsens senaste granskningar b&amp;ouml;rjar SiS utvecklingsarbete ge resultat. Brister finns dock n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller bland annat h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rdsinsatser, sj&amp;auml;lvmordsprevention och sociala insatser (behandlingsplanering och kontakt med socialtj&amp;auml;nsten). H&amp;auml;r beh&amp;ouml;vs ytterligare insatser f&amp;ouml;r att utveckla st&amp;ouml;det och v&amp;aring;rden f&amp;ouml;r denna grupp utsatta ungdomar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samh&amp;auml;llet tar p&amp;aring; sig ett stort ansvar n&amp;auml;r man flyttar ett barn fr&amp;aring;n sin ursprungliga familj.&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;Under 2005 vittnade m&amp;aring;nga olika personer om vanv&amp;aring;rd, systematiska kr&amp;auml;nkningar och v&amp;aring;ld i den sociala barn- och ungdomsv&amp;aring;rden i f&amp;ouml;rfluten tid. &amp;Auml;ven om de allra flesta omh&amp;auml;ndertagna f&amp;aring;tt en bra v&amp;aring;rd stod det klart att bristerna varit allvarliga och tyv&amp;auml;rr s&amp;aring; omfattande att man inte kan tala om enstaka fall. Kontrollsystemen var underm&amp;aring;liga och f&amp;ouml;rm&amp;aring;dde inte uppt&amp;auml;cka eller ingripa mot &amp;ouml;vergrepp och skydda dessa barn. Socialtj&amp;auml;nstminister Morgan Johansson beslutade d&amp;auml;rf&amp;ouml;r 2006 att utn&amp;auml;mna G&amp;ouml;ran Johansson till s&amp;auml;rskild utredare f&amp;ouml;r Utredningen om vanv&amp;aring;rd i den sociala barnav&amp;aring;rden 1920–1980. Utredningen har intervjuat n&amp;auml;stan 1&amp;nbsp;000 personer och fick under f&amp;ouml;rra mandatperioden sitt uppdrag f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngt. M&amp;aring;nga av de intervjuade har dock kommit upp i h&amp;ouml;g &amp;aring;lder eller lider av sjukdom. De har l&amp;auml;nge undrat vad som h&amp;auml;nder efter att intervjuerna avslutats och vilka &amp;aring;tg&amp;auml;rder staten kommer att vidta med anledning av det som h&amp;auml;nt. Den borgerliga regeringen tillsatte under f&amp;ouml;rra mandatperioden en s&amp;auml;rskild uppr&amp;auml;ttelseutredning som skulle titta p&amp;aring; ers&amp;auml;ttningsfr&amp;aring;gan, en offentlig urs&amp;auml;kt samt &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att det som skedde inte ska upprepas. Uppr&amp;auml;ttelseutredningen (SOU 2011:9 Barnen som samh&amp;auml;llet svek – &amp;aring;tg&amp;auml;rder med anledning av &amp;ouml;vergrepp och allvarliga f&amp;ouml;rsummelser i samh&amp;auml;llsv&amp;aring;rden) blev klar i v&amp;aring;ras och f&amp;ouml;reslog en offentlig urs&amp;auml;kt (ceremoni), ers&amp;auml;ttning till de drabbade samt &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att det som skedde inte ska upprepas. Regeringen l&amp;auml;mnade dock den 10 september 2011 besked om att de barn som vanv&amp;aring;rdats i fosterhem inte skulle f&amp;aring; n&amp;aring;gon ekonomisk ers&amp;auml;ttning. Vi protesterade mot regeringens besked. Sverige har som land en skyldighet att g&amp;ouml;ra upp med det f&amp;ouml;rflutna och ge dessa barn uppr&amp;auml;ttelse. Vi m&amp;aring;ste ta deras ber&amp;auml;ttelser p&amp;aring; allvar och ge en tydlig signal om att detta inte f&amp;aring;r forts&amp;auml;tta att h&amp;auml;nda. Det har andra l&amp;auml;nder i liknande sitiation gjort. Uppr&amp;auml;ttelseutredningen har ett genomarbetat f&amp;ouml;rslag f&amp;ouml;r ers&amp;auml;ttning till de drabbade. Efter regeringens besked den 12 september 2011 inleddes samtal mellan regeringen och oppositionen i fr&amp;aring;gan. Regeringen, Socialdemokraterna, Milj&amp;ouml;partiet och V&amp;auml;nsterpartiet tr&amp;auml;ffade den 28 september 2011 en ram&amp;ouml;verenskommelse om personer som utsatts f&amp;ouml;r &amp;ouml;vergrepp eller f&amp;ouml;rsummelse av allvarlig art i social dygnsv&amp;aring;rd mellan &amp;aring;ren 1920–1980, enligt Uppr&amp;auml;ttelseutredningens f&amp;ouml;rslag. &amp;Ouml;verenskommelsen inneb&amp;auml;r att det tillskapas en s&amp;auml;rskild m&amp;ouml;jlighet till ekonomisk ers&amp;auml;ttning. &amp;Ouml;verenskommelsen har resulterat i en proposition i fr&amp;aring;gan som ska hanteras av h&amp;ouml;striksdagen 2012.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498845" name="_Toc305498845"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335721702" name="_Toc335721702"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134619" name="_Toc340134619"&gt;&lt;/a&gt;Ungdomsmottagningar&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ungdomsmottagningarna spelar en viktig roll n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller sex och samlevnad och ungdomars h&amp;auml;lsa. H&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden har m&amp;aring;nga g&amp;aring;nger sv&amp;aring;rt att m&amp;ouml;ta de h&amp;auml;lsoproblem eller behov av samtal som finns hos ungdomar, ofta saknas en tydlig ing&amp;aring;ng i v&amp;aring;rden. Ungdomsmottagningarna arbetar mer p&amp;aring; ungdomars villkor och har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r st&amp;ouml;rre m&amp;ouml;jligheter att n&amp;aring; ungdomarna p&amp;aring; ett effektivt s&amp;auml;tt. Till ungdomsmottagningen kan man v&amp;auml;nda sig med fr&amp;aring;gor och funderingar kring sex och samlevnad, sexuell l&amp;auml;ggning, preventivmedel, o&amp;ouml;nskade graviditeter, k&amp;ouml;nssjukdomar och fr&amp;aring;gor kring relationsproblem, mobbning, droger, nedst&amp;auml;mdhet och oro eller bara f&amp;ouml;r att ha n&amp;aring;gon att prata med. H&amp;auml;r handlar det verkligen om tidiga insatser och f&amp;ouml;rebyggande arbete i praktiken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ungdomsmottagningarna arbetar p&amp;aring; mycket olika premisser i olika delar av landet och ofta under os&amp;auml;kra f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden. Tillg&amp;auml;ngligheten varierar stort. Exempelvis &amp;auml;r det under sommarm&amp;aring;naderna som mycket h&amp;auml;nder i ungdomars liv och d&amp;aring; st&amp;auml;nger upp till en tredjedel av ungdomsmottagningarna helt, ibland i m&amp;aring;nga veckor. Antalet uppt&amp;auml;ckta klamydiainfektioner i &amp;aring;ldersgruppen 15–29 &amp;aring;r &amp;ouml;kar under sensommar och h&amp;ouml;st, med en tydlig topp i september. I en stor studie fr&amp;aring;n G&amp;ouml;teborgs universitet om unga och sexualitet (Ungkab09) angav &amp;auml;ven de flesta unga sj&amp;auml;lva att l&amp;auml;ttillg&amp;auml;ngliga mottagningar &amp;auml;r en viktig f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r det f&amp;ouml;rebyggande arbetet. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r en snabb kartl&amp;auml;ggning av ungdomsmottagningarnas &amp;ouml;ppettider och kompetens s&amp;aring; att det blir m&amp;ouml;jligt att g&amp;ouml;ra j&amp;auml;mf&amp;ouml;relser och se om det beh&amp;ouml;vs ytterligare &amp;aring;tg&amp;auml;rder, till exempel en norm f&amp;ouml;r tillg&amp;auml;nglighet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att hitta nya och kompletterande v&amp;auml;gar att n&amp;aring; ungdomar. En viktig satsning som gjorts &amp;auml;r UMO, som &amp;auml;r en nationell ungdomsmottagning p&amp;aring; n&amp;auml;tet f&amp;ouml;r unga mellan 13 och 25 &amp;aring;r. Syftet med sajten &amp;auml;r att g&amp;ouml;ra det l&amp;auml;ttare f&amp;ouml;r unga att hitta relevant, aktuell och kvalitetss&amp;auml;krad information om sex, h&amp;auml;lsa och relation.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det beh&amp;ouml;vs ett brett och aktivt engagemang fr&amp;aring;n m&amp;aring;nga olika delar av samh&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att motverka hedersv&amp;aring;ld och f&amp;ouml;rtryck. M&amp;aring;nga ungdomar, fr&amp;auml;mst flickor, som uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r hedersf&amp;ouml;rtryck lever under mycket sv&amp;aring;ra f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden. Kunskapen hos ber&amp;ouml;rda myndigheter m&amp;aring;ste kvalitetss&amp;auml;kras, samtidigt som tillg&amp;aring;ngen till skydd och st&amp;ouml;d till de utsatta m&amp;aring;ste fungera.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ungdomsmottagningarna har en viktig roll att m&amp;ouml;ta, samtala, hj&amp;auml;lpa och st&amp;ouml;dja ungdomar som lever med hedersproblematik och m&amp;aring;ste ha en beredskap och kunskap att kunna ge st&amp;ouml;d i dessa fr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498846" name="_Toc305498846"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335721703" name="_Toc335721703"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134620" name="_Toc340134620"&gt;&lt;/a&gt;Funktionshinderspolitik&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska funktionshinderspolitiken &amp;auml;r idag alltf&amp;ouml;r passiv. Trots kvarst&amp;aring;ende problem och or&amp;auml;ttvisor f&amp;ouml;r personer med funktionsneds&amp;auml;ttning saknas nya m&amp;aring;l och konkreta f&amp;ouml;rslag fr&amp;aring;n regeringens sida. Andra fr&amp;aring;gor &amp;auml;n funktionshindersfr&amp;aring;gorna prioriteras h&amp;ouml;gre i regeringens arbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Funktionshindersfr&amp;aring;gorna &amp;auml;r i f&amp;ouml;rsta hand r&amp;auml;ttighetsfr&amp;aring;gor och inte v&amp;aring;rd- och omsorgsfr&amp;aring;gor. Det finns en rad fr&amp;aring;gor som regeringen borde ta itu med och d&amp;auml;r flera olika departement samt riksdagsutskott m&amp;aring;ste involveras. Dagens lama och till intet f&amp;ouml;rpliktande strategier och m&amp;aring;ltexter m&amp;aring;ste ers&amp;auml;ttas av handling. F&amp;ouml;r det f&amp;ouml;rsta b&amp;ouml;r man &amp;auml;ndra lagstiftningen s&amp;aring; att bristande tillg&amp;auml;nglighet blir en diskrimineringsgrund i diskrimineringslagen. Detta har utretts flera g&amp;aring;nger och f&amp;auml;rdigt utredningsf&amp;ouml;rslag finns liksom fungerande exempel fr&amp;aring;n andra l&amp;auml;nder. Regeringen m&amp;aring;ste &amp;aring;terkomma med en proposition i fr&amp;aring;gan. F&amp;ouml;r det andra b&amp;ouml;r LSS-reformen v&amp;auml;rnas. M&amp;aring;nga som har LSS vittnar om r&amp;auml;dsla f&amp;ouml;r att LSS-reformen p&amp;aring; sikt ska f&amp;ouml;rs&amp;auml;mras p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som skett med sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen. F&amp;ouml;r det tredje m&amp;aring;ste arbetet f&amp;ouml;r att tillg&amp;auml;nglighetsanpassa Sverige intensifieras. Arbetet har g&amp;aring;tt l&amp;aring;ngsamt och satta m&amp;aring;l har inte infriats. F&amp;ouml;r det fj&amp;auml;rde m&amp;aring;ste aktiva &amp;aring;tg&amp;auml;rder s&amp;auml;ttas in f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka syssels&amp;auml;ttningsgraden f&amp;ouml;r personer med funktionsneds&amp;auml;ttning. Bland personer utan funktionsneds&amp;auml;ttning &amp;auml;r syssels&amp;auml;ttningsgraden &amp;ouml;ver 70 procent och bland dem som har en funktionsneds&amp;auml;ttning med nedsatt arbetsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga &amp;auml;r den 50 procent. Inga f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar kunde noteras under f&amp;ouml;rra mandatperioden trots prat om ”arbetslinjen”. Situationen &amp;auml;r allvarlig. 207&amp;nbsp;000 personer med funktionsneds&amp;auml;ttning var inskrivna hos Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen 2011 och det var en &amp;ouml;kning med 17&amp;nbsp;000 personer j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 2010. Det beh&amp;ouml;vs bland annat kvalificerat, riktat och individanpassat st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att kunna v&amp;auml;nda p&amp;aring; denna utveckling samt ett st&amp;ouml;rre ansvarstagande fr&amp;aring;n bland annat offentliga arbetsgivare. F&amp;ouml;r det femte beh&amp;ouml;ver hj&amp;auml;lpmedelsfr&amp;aring;gan ses &amp;ouml;ver. Tillg&amp;aring;ngen till hj&amp;auml;lpmedel varierar stort &amp;ouml;ver landet liksom regler och avgifter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen beslutade &amp;aring;r 2000 om en nationell handlingsplan f&amp;ouml;r handikappolitiken som inneb&amp;auml;r m&amp;aring;l om att Sverige &amp;aring;r 2010 ska vara tillg&amp;auml;ngligt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor med funktionsneds&amp;auml;ttningar. Handlingsplanen klargjorde att varje sektor i samh&amp;auml;llet har ett ansvar och uppdrag att g&amp;ouml;ra sin verksamhet tillg&amp;auml;nglig f&amp;ouml;r alla. Tillg&amp;auml;nglighet handlar ofta om &amp;ouml;vergripande fysisk planering eller anpassningar av lokaler men det kan ocks&amp;aring; handla om andra saker, till exempel m&amp;ouml;jligheten att tillgodog&amp;ouml;ra sig information, exempelvis p&amp;aring; webbsidor. Kollektivtrafiken &amp;auml;r ett annat centralt omr&amp;aring;de d&amp;auml;r det beh&amp;ouml;vs &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad tillg&amp;auml;nglighet. Av regeringens budgetproposition f&amp;ouml;r 2010 framgick att det inte kommer att bli m&amp;ouml;jligt att n&amp;aring; handlingsplanens m&amp;aring;l fram till 2010 n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller enkelt avhj&amp;auml;lpta hinder, tillg&amp;auml;nglig kollektivtrafik och tillg&amp;auml;nglig statsf&amp;ouml;rvaltning. Regeringen har inte verkat s&amp;auml;rskild uppr&amp;ouml;rd &amp;ouml;ver att m&amp;aring;len inte n&amp;aring;s och fr&amp;aring;gan har uppenbarligen varit l&amp;aring;gt prioriterad. Vi hade f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntat oss att regeringen skulle &amp;aring;terkomma med en tydlig plan f&amp;ouml;r hur man t&amp;auml;nker g&amp;aring; vidare med de omr&amp;aring;den som inte blev klara, vilka konsekvenser utebliven anpassning av tillg&amp;auml;ngligheten ska f&amp;aring; f&amp;ouml;r olika akt&amp;ouml;rer och vilka nya m&amp;aring;l och medel (till exempel ekonomiska stimulanser, sk&amp;auml;rpta regler, &amp;ouml;kad information) som ska anv&amp;auml;ndas i tillg&amp;auml;nglighetsarbetet. N&amp;aring;gon s&amp;aring;dan plan har dock inte regeringen presenterat.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringens strategi f&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;rande av funktionshinderspolitiken 2011–2016 presenterades sommaren 2011. Strategidokumentet &amp;auml;r omfattande men saknar p&amp;aring; de viktigaste punkterna konkreta f&amp;ouml;rslag och m&amp;auml;tbara m&amp;aring;ls&amp;auml;ttningar. Det &amp;auml;r till exempel helt absurt att i en nationell strategi f&amp;ouml;r funktionshinderspolitiken i Sverige inte ta upp fr&amp;aring;gan om otillg&amp;auml;nglighet som diskrimineringsgrund. Ett uttalat inriktningsm&amp;aring;l i strategin &amp;auml;r exempelvis att syssels&amp;auml;ttningsgraden f&amp;ouml;r personer med funktionsneds&amp;auml;ttning och nedsatt arbetsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga ska &amp;ouml;ka. Men inga m&amp;auml;tbara siffror n&amp;auml;mns. Ett m&amp;auml;tbart m&amp;aring;l hade (som Handikappf&amp;ouml;rbunden p&amp;aring;pekat) kunnat vara att syssels&amp;auml;ttningsgraden &amp;aring;terg&amp;aring;r till 1998 &amp;aring;rs niv&amp;aring;er, det vill s&amp;auml;ga 56 procent. Ett annat kvarst&amp;aring;ende problem med strategin &amp;auml;r att det inte h&amp;auml;nder n&amp;aring;got om akt&amp;ouml;rer inte uppfyller de l&amp;ouml;st satta m&amp;aring;len. Ibland bygger strategin p&amp;aring; att myndigheter sj&amp;auml;lva ska s&amp;auml;tta m&amp;aring;l, vilket belyser att strategin &amp;auml;r tunn och till intet f&amp;ouml;rpliktande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Lagen om st&amp;ouml;d och service (LSS) har inneburit en enorm f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttring av levnadsvillkoren f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga funktionshindrade. LSS-verksamheten har expanderat &amp;aring;r f&amp;ouml;r &amp;aring;r, det g&amp;auml;ller b&amp;aring;de antalet personer som f&amp;aring;r del av LSS-insatser och antalet timmar per person. Vi socialdemokrater sl&amp;aring;r vakt om LSS. Vi tycker att det &amp;auml;r riktigt att pr&amp;ouml;vning av LSS-behov sker p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt i hela landet. Det &amp;auml;r dock viktigt att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar g&amp;ouml;rs i dialog med brukarnas organisationer. LSS ber&amp;ouml;r folks vardag och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste genomf&amp;ouml;randeprocessen av eventuella f&amp;ouml;rslag fr&amp;aring;n regeringen ske med yttersta noggrannhet och tillr&amp;auml;cklig f&amp;ouml;rberedelsetid. Under de senaste &amp;aring;ren har ett antal personer i samband med F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassans ompr&amp;ouml;vning f&amp;aring;tt sin assistans minskad. Riksdagen har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r i ett tillk&amp;auml;nnagivande 2012 gett regeringen i uppdrag att ta reda p&amp;aring; hur m&amp;aring;nga som drabbats och vad som har h&amp;auml;nt med dem som f&amp;aring;tt kraftigt minskad assistans. Om domstolsdomar p&amp;aring; ett avg&amp;ouml;rande s&amp;auml;tt &amp;auml;ndrar hittillsvarande praxis f&amp;ouml;r bed&amp;ouml;mning av LSS-behov b&amp;ouml;r det pr&amp;ouml;vas om det beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;rtydliganden fr&amp;aring;n den politiska niv&amp;aring;n s&amp;aring; att lagens intentioner kan uppr&amp;auml;tth&amp;aring;llas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har i budgetpropositionen lagt fram ett antal f&amp;ouml;rslag f&amp;ouml;r att hindra fusk med assistansers&amp;auml;ttning. Det &amp;auml;r olyckligt att regeringen hanterar denna viktiga fr&amp;aring;ga som en detalj i budgetpropositionen. Det hade varit b&amp;auml;ttre om regeringen lagt en s&amp;auml;rskild proposition i fr&amp;aring;gan. Bakgrunden till &amp;auml;rendet &amp;auml;r n&amp;aring;gra uppm&amp;auml;rksammade fall av rent bedr&amp;auml;geri n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller assistansers&amp;auml;ttning som ledde fram till en statlig utredning om hur man kommer &amp;aring;t fusk. Vi st&amp;ouml;der regeringens intention att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att pengarna till assistans anv&amp;auml;nds korrekt. Vi st&amp;ouml;der aldrig fusk och felanv&amp;auml;ndning av skattemedel. Det &amp;auml;r en st&amp;ouml;ld och leder m&amp;aring;nga g&amp;aring;nger till misst&amp;auml;nkligg&amp;ouml;rande av hela grupper n&amp;auml;r det i sj&amp;auml;lva verket handlar om ett f&amp;aring;tal individers ohederliga agerande. Ett av f&amp;ouml;rslagen kr&amp;auml;ver dock ett f&amp;ouml;rtydligande, vilket p&amp;aring;pekades redan i somras i samband med lagr&amp;aring;dsremissen av de assistansber&amp;auml;ttigades organisationer. Enligt f&amp;ouml;rslaget skall assistansanordnaren bli ers&amp;auml;ttningsskyldig om den enskilde anv&amp;auml;nder sin assistans fel. Uppgiftsl&amp;auml;mnare kan knappast bli n&amp;aring;gon annan &amp;auml;n assistenten. Det kan f&amp;ouml;rs&amp;auml;mra en f&amp;ouml;rtroendefull relation samtidigt som det tangerar den assistansber&amp;auml;ttigades sj&amp;auml;lvklara r&amp;auml;tt till integritet. Det kan i grunden inte vara assistentens uppgift att avg&amp;ouml;ra vad som &amp;auml;r ”felanv&amp;auml;ndning”. Det &amp;auml;r d&amp;auml;remot helt rimligt att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan informeras om faktiska f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som kan ha betydelse f&amp;ouml;r assistansbehovet (till exempel sjukhusinl&amp;auml;ggning) men det b&amp;ouml;r tydligt redovisas i vilka situationer och vad assistansanordnaren ska rapportera s&amp;aring; att inte den enskildes integritet och sj&amp;auml;lvbest&amp;auml;mmande urholkas. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att personer med funktionsneds&amp;auml;ttning ska ges m&amp;ouml;jlighet att verka i vardagen p&amp;aring; samma villkor som m&amp;auml;nniskor utan funktionsneds&amp;auml;ttning kr&amp;auml;vs ofta att olika former av hj&amp;auml;lpmedel ing&amp;aring;r som en del i v&amp;aring;rden och rehabiliteringen. H&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rdens hj&amp;auml;lpmedelsansvar ska vila p&amp;aring; en v&amp;auml;rdegrund d&amp;auml;r individens m&amp;ouml;jligheter att leva ett sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndigt liv i trygghet och v&amp;auml;rdighet ska vara den b&amp;auml;rande utg&amp;aring;ngspunkten. Tillg&amp;aring;ngen till hj&amp;auml;lpmedel varierar stort &amp;ouml;ver landet liksom regler och avgifter. Mot bakgrund av detta anser vi att det b&amp;ouml;r formuleras en nationell strategi f&amp;ouml;r hur vi resursm&amp;auml;ssigt och organisatoriskt ska klara att m&amp;ouml;ta ett v&amp;auml;xande hj&amp;auml;lpmedelsbehov. En s&amp;aring;dan strategi ska ocks&amp;aring; tydligg&amp;ouml;ra hur sjukv&amp;aring;rdshuvudm&amp;auml;nnen utifr&amp;aring;n sitt hj&amp;auml;lpmedelsansvar kan bidra till att f&amp;ouml;rverkliga de handikappolitiska och &amp;auml;ldrepolitiska m&amp;aring;len.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Personliga ombud &amp;auml;r en mycket v&amp;auml;lriktad reform genom att det kommer psykiskt funktionshindrade direkt till del. Ombuden hj&amp;auml;lper dem att f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till den hj&amp;auml;lp de har r&amp;auml;tt att f&amp;aring;, fr&amp;aring;n kommunen, landstinget och olika st&amp;ouml;denheter. Ombuden arbetar n&amp;auml;ra den de &amp;auml;r ombud f&amp;ouml;r och helt p&amp;aring; dennes uppdrag. Socialstyrelsen har konstaterat att personliga ombud st&amp;auml;rker den enskildes sj&amp;auml;lvbest&amp;auml;mmande, fr&amp;auml;mjar m&amp;ouml;jligheterna till j&amp;auml;mlika levnadsvillkor och &amp;ouml;kar delaktigheten i samh&amp;auml;llet. Det har ocks&amp;aring; visats att personliga ombud minskar kostnaderna f&amp;ouml;r sjukv&amp;aring;rd d&amp;aring; behovet av psykiatrisk slutenv&amp;aring;rd minskar. Reformen inf&amp;ouml;rdes f&amp;ouml;r ett antal &amp;aring;r sedan och under de senaste &amp;aring;ren har verksamheten varit under uppbyggnad. Fler och fler kommuner har visat intresse f&amp;ouml;r att ha s&amp;aring;dan verksamhet. Bristen p&amp;aring; personliga ombud &amp;auml;r stor, men det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att rekrytera nya ombud. Risken att utvecklingen stannar av &amp;auml;r &amp;ouml;verh&amp;auml;ngande. Regeringen b&amp;ouml;r mot denna bakgrund &amp;aring;terkomma med f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; hur arbetet med att rekrytera personliga ombud kan intensifieras och utvecklas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samh&amp;auml;llet som helhet m&amp;aring;ste bli b&amp;auml;ttre p&amp;aring; att samordna sina insatser kring m&amp;auml;nniskor med olika former av funktionsneds&amp;auml;ttningar, till exempel genom koordinatorer som hj&amp;auml;lper den enskilde med olika kontakter. En unders&amp;ouml;kning fr&amp;aring;n RBU, Riksf&amp;ouml;rbundet f&amp;ouml;r r&amp;ouml;relsehindrade barn och ungdomar, visar att f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar till barn med funktionsneds&amp;auml;ttning i genomsnitt hade kontakt med 17 personer kring sitt barns funktionsneds&amp;auml;ttning och olika st&amp;ouml;dinsatser. Det &amp;auml;r l&amp;auml;tt att inse att detta &amp;auml;r en orimlig situation. Informationen fr&amp;aring;n de olika huvudm&amp;auml;nnen, fr&amp;auml;mst F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan och kommunerna, som administrerar samh&amp;auml;llets st&amp;ouml;d till dessa familjer &amp;auml;r ocks&amp;aring; bristande enligt samma unders&amp;ouml;kning. Efter ett f&amp;ouml;rslag fr&amp;aring;n Socialdemokraterna tillk&amp;auml;nnagav riksdagen under f&amp;ouml;rra riksdags&amp;aring;ret f&amp;ouml;r regeringen att de skulle starta en f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksverksamhet med samordnare f&amp;ouml;r barn och unga med funktionsneds&amp;auml;ttning. Socialstyrelsen har d&amp;auml;refter f&amp;aring;tt ett uppdrag av regeringen att f&amp;ouml;resl&amp;aring; en f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksverksamhet. Uppdraget ska redovisas i januari 2013 och vi f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att en f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksverksamhet d&amp;auml;refter kan komma till st&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sjukv&amp;aring;rdens insatser f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor med funktionsneds&amp;auml;ttningar m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras. M&amp;aring;nga patienter med r&amp;auml;tt till en individuell v&amp;aring;rdplan har &amp;auml;nd&amp;aring; ingen s&amp;aring;dan. Det &amp;auml;r en fr&amp;aring;ga som landstingen m&amp;aring;ste prioritera h&amp;ouml;gre. Patienterna har ofta sj&amp;auml;lva stor kunskap om hur deras situation skulle kunna f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras, inte s&amp;auml;llan med relativt enkla medel. Denna kunskap m&amp;aring;ste tas tillvara p&amp;aring; ett b&amp;auml;ttre s&amp;auml;tt &amp;auml;n idag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det f&amp;ouml;rekommer brister i rehabiliteringen och habiliteringen av barn med omfattande funktionsneds&amp;auml;ttningar, liksom f&amp;ouml;r vuxna med tidigt f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvade eller medf&amp;ouml;dda funktionsneds&amp;auml;ttningar. Vi anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att v&amp;aring;rden m&amp;aring;ste utveckla och st&amp;auml;rka samordningen s&amp;auml;rskilt kring dessa patienter, &amp;ouml;ver professions- och omr&amp;aring;desgr&amp;auml;nser.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498847" name="_Toc305498847"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335721704" name="_Toc335721704"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134621" name="_Toc340134621"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Auml;ldres v&amp;aring;rd och omsorg&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idag kan allt fler se fram emot m&amp;aring;nga friska &amp;aring;r efter man g&amp;aring;tt i pension. P&amp;aring; 100 &amp;aring;r har medellivsl&amp;auml;ngden i Sverige &amp;ouml;kat med &amp;ouml;ver 25 &amp;aring;r. Om fem &amp;aring;r kommer en femtedel av alla som bor i Sverige att vara &amp;ouml;ver 65 &amp;aring;r. S&amp;aring; har det aldrig sett ut tidigare. Att vi f&amp;aring;r leva allt l&amp;auml;ngre och att vi f&amp;aring;r beh&amp;aring;lla v&amp;aring;ra n&amp;auml;ra och k&amp;auml;ra allt l&amp;auml;ngre i livet kan aldrig i sig vara ett problem f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet utan &amp;auml;r ist&amp;auml;llet en enorm tillg&amp;aring;ng. Det &amp;auml;r en stor framg&amp;aring;ng f&amp;ouml;r v&amp;aring;rt v&amp;auml;lf&amp;auml;rdssamh&amp;auml;lle.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den stora generation som nu g&amp;aring;r i pension ”mitt i livet” tar med sig en aktiv livsstil in i pensioneringen och har m&amp;aring;nga inneh&amp;aring;llsrika &amp;aring;r framf&amp;ouml;r sig. Allt fler kan och vill arbeta efter 65-&amp;aring;rsdagen. Hur de nya &amp;auml;ldre kan v&amp;auml;lja att ordna sina liv har stor betydelse f&amp;ouml;r den svenska v&amp;auml;lf&amp;auml;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r allt fler som pensioneras ut&amp;ouml;ver grundpension ocks&amp;aring; har inkomstpension fr&amp;aring;n arbete &amp;auml;r det fler som kommer att f&amp;aring; en hygglig ekonomisk standard som pension&amp;auml;rer. Men samtidigt blir de klasskillnader som finns i yrkeslivet inte mindre p&amp;aring;tagliga vid pensioneringen. Arbetsl&amp;ouml;shet, d&amp;aring;liga arbetsvillkor, otillr&amp;auml;cklig utbildning, svag ekonomi och otrygghet tidigare i livet pr&amp;auml;glar ocks&amp;aring; livsvillkoren som pension&amp;auml;r. M&amp;aring;nga &amp;auml;ldre kommer fortfarande att leva under knappa f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utmaningen &amp;auml;r att garantera och klara en v&amp;aring;rd och omsorg av h&amp;ouml;g kvalitet f&amp;ouml;r alla &amp;auml;ldre p&amp;aring; lika villkor oavsett bakgrund, &amp;auml;ven n&amp;auml;r de &amp;auml;ldre successivt blir s&amp;aring; m&amp;aring;nga fler. Det finns de som m&amp;aring;lar upp en m&amp;ouml;rk bild av framtiden. De menar att n&amp;auml;r antalet &amp;auml;ldre &amp;ouml;kar kommer vi inte att ha r&amp;aring;d med en gemensamt finansierad v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. De s&amp;auml;ger att var och en kommer att bli tvungen att betala mer ur egen ficka. Men s&amp;aring; beh&amp;ouml;ver det inte vara. Fr&amp;aring;gan om hur vi ska finansiera v&amp;auml;lf&amp;auml;rden i framtiden &amp;auml;r en genuint politisk fr&amp;aring;ga. Det g&amp;aring;r att utveckla en gemensamt finansierad v&amp;aring;rd och omsorg med h&amp;ouml;g kvalitet f&amp;ouml;r alla &amp;auml;ldre – det handlar om politiska prioriteringar och kraft. Det g&amp;ouml;r vi genom prioriteringar, ett aktivt folkh&amp;auml;lsoarbete och genom att fler f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet att arbeta. Unga m&amp;aring;ste komma in p&amp;aring; arbetsmarknaden tidigare, fr&amp;aring;nvaro och ”f&amp;ouml;rtidspensionering” p&amp;aring; grund av oh&amp;auml;lsa m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rebyggas, nya svenskar m&amp;aring;ste f&amp;aring; jobb snabbare och den som vill arbeta efter 65 &amp;aring;r ska f&amp;aring; g&amp;ouml;ra det. Vi vill l&amp;aring;ngsiktigt &amp;ouml;ka ambitionsniv&amp;aring;n och de offentliga investeringarna i v&amp;aring;rden och omsorgen f&amp;ouml;r att klara en bra v&amp;auml;lf&amp;auml;rd ocks&amp;aring; fram&amp;ouml;ver. Alla &amp;auml;ldre skall kunna k&amp;auml;nna trygghet i att v&amp;aring;rden och omsorgen fungerar och h&amp;aring;ller h&amp;ouml;g kvalitet. V&amp;aring;rden och omsorgen skall vara f&amp;ouml;r alla och ges efter behov, oavsett inkomst. De som kr&amp;auml;ver f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringsl&amp;ouml;sningar s&amp;auml;ger indirekt att alla inte ska/kan ha den v&amp;aring;rdstandard som de sj&amp;auml;lva anser n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig f&amp;ouml;r egen del.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med m&amp;aring;nga andra l&amp;auml;nder har Sverige ett gott utg&amp;aring;ngsl&amp;auml;ge. Vi har en hygglig grund att st&amp;aring; p&amp;aring; genom ett robust pensionssystem, relativt h&amp;ouml;ga f&amp;ouml;delsetal, positiv nettoinvandring och en j&amp;auml;mf&amp;ouml;relsevis v&amp;auml;l utbyggd v&amp;aring;rd och omsorg f&amp;ouml;r &amp;auml;ldre. Vi har tid att st&amp;auml;lla om och f&amp;ouml;rbereda samh&amp;auml;llet p&amp;aring; att vi blir allt fler &amp;auml;ldre. Men vi m&amp;aring;ste agera nu! Vi socialdemokrater vill investera i v&amp;aring;r gemensamma v&amp;auml;lf&amp;auml;rd och ta vara p&amp;aring; m&amp;auml;nniskors kraft och erfarenhet ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka klyftorna i samh&amp;auml;llet mellan och inom olika grupper i samh&amp;auml;llet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De som &amp;auml;r &amp;auml;ldre idag har jobbat och slitit f&amp;ouml;r att det ska bli b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;r n&amp;auml;sta generation. Nu &amp;auml;r det deras tur. Man ska inte tvingas f&amp;ouml;rlita sig p&amp;aring; anh&amp;ouml;riga f&amp;ouml;r att f&amp;aring; en god omsorg. N&amp;auml;r h&amp;auml;lsan sviktar och man inte kan klara sig hemma p&amp;aring; egen hand ska hemtj&amp;auml;nsten, v&amp;aring;rden och omsorgen finnas d&amp;auml;r – f&amp;ouml;r alla. Vi ser det som ett kontrakt mellan generationer. Varje generation drar nytta av den v&amp;auml;lf&amp;auml;rd som generationer f&amp;ouml;re har lagt grunden till genom sitt arbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bilden av &amp;auml;ldre som en grupp d&amp;auml;r alla har behov av v&amp;aring;rd och omsorg &amp;auml;r helt fel. De allra flesta &amp;auml;ldre har ingen hj&amp;auml;lp alls och efterfr&amp;aring;gar det inte heller just nu. De &amp;auml;r friska och klarar sig sj&amp;auml;lva alldeles utm&amp;auml;rkt under m&amp;aring;nga &amp;aring;r efter pension. S&amp;aring; sm&amp;aring;ningom kommer dock f&amp;ouml;r de allra flesta en tid d&amp;aring; allt fler sjukdomar g&amp;ouml;r sig p&amp;aring;minda, kraften tryter, det dagliga livet blir besv&amp;auml;rligare och d&amp;aring; behovet av v&amp;aring;rd och omsorg &amp;ouml;kar. &amp;Auml;ldre med v&amp;aring;rdbehov &amp;auml;r inte en enhetlig grupp. Alla &amp;auml;r unika med olika behov och dr&amp;ouml;mmar. &amp;Auml;ldreomsorgen m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r skifta fokus fr&amp;aring;n ett v&amp;aring;rdperspektiv d&amp;auml;r samh&amp;auml;llet ganska ensidigt best&amp;auml;mmer f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna till ett inflytandeperspektiv d&amp;auml;r individens &amp;ouml;kade krav p&amp;aring; oberoende och sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndighet &amp;auml;r utg&amp;aring;ngspunkten f&amp;ouml;r v&amp;aring;rden och omsorgen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;r politik tar sin utg&amp;aring;ngspunkt i att &amp;auml;ven &amp;auml;ldre som beh&amp;ouml;ver v&amp;aring;rd och omsorg ska f&amp;aring; best&amp;auml;mma sj&amp;auml;lva &amp;ouml;ver sitt liv och sin vardag. V&amp;aring;r inriktning p&amp;aring; &amp;auml;ldrepolitiken &amp;auml;r att den som &amp;auml;r &amp;auml;ldre och beh&amp;ouml;ver hj&amp;auml;lp fr&amp;aring;n hemtj&amp;auml;nsten eller p&amp;aring; &amp;auml;ldreboendet har samma r&amp;auml;tt som alla andra att best&amp;auml;mma &amp;ouml;ver sitt liv och sin vardag. Man ska ha samma r&amp;auml;tt som alla andra att p&amp;aring;verka sitt liv och sin vardag. Att reducera valfrihet och inflytande till en fr&amp;aring;ga om att v&amp;auml;lja hemtj&amp;auml;nst fr&amp;aring;n en kommunal eller privat utf&amp;ouml;rare &amp;auml;r fel. Diskussionen borde ist&amp;auml;llet handla om inneh&amp;aring;llet i den v&amp;aring;rd eller omsorg som ska ges. &amp;Auml;ldre ska ha verklig valfrihet och i h&amp;ouml;gre grad &amp;auml;n idag kunna best&amp;auml;mma vad de vill ha utf&amp;ouml;rt under sina hemtj&amp;auml;nsttimmar. De ska kunna best&amp;auml;mma n&amp;auml;r de ska stiga upp, l&amp;auml;gga sig, komma utomhus och andra viktiga delar i vardagen p&amp;aring; &amp;auml;ldreboendet, liksom v&amp;auml;lja mellan olika matr&amp;auml;tter och om de till exempel vill ha vin till maten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att v&amp;auml;rna den &amp;auml;ldres oberoende och m&amp;ouml;jligheter att bo s&amp;aring; l&amp;auml;nge de vill och orkar i sin hemmilj&amp;ouml; b&amp;ouml;r inriktningen vara att det blir l&amp;auml;ttare att f&amp;aring; hj&amp;auml;lp &amp;auml;ven om behoven inte &amp;auml;r s&amp;aring; stora att man har r&amp;auml;tt till bist&amp;aring;ndsbed&amp;ouml;md insats. Det &amp;ouml;kar tryggheten, livskvaliteten och oberoendet f&amp;ouml;r de &amp;auml;ldre och &amp;auml;r l&amp;ouml;nsamt p&amp;aring; sikt f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet. Flera kommuner har redan inf&amp;ouml;rt s&amp;aring; kallad f&amp;ouml;renklad bist&amp;aring;ndsbed&amp;ouml;mning som g&amp;ouml;r att alla &amp;auml;ldre &amp;ouml;ver en viss &amp;aring;lder f&amp;aring;r ett antal hemtj&amp;auml;nsttimmar bara genom att anm&amp;auml;la sig. Det erbjuds bland annat i &amp;Ouml;rebro, Nordmaling och Link&amp;ouml;ping. Vi vill att fler &amp;auml;ldre skall ha denna m&amp;ouml;jlighet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill att &amp;auml;ldre med r&amp;auml;tt till hemtj&amp;auml;nst eller boende p&amp;aring; &amp;auml;ldreboende ska f&amp;aring; m&amp;ouml;jlighet till ett rikare liv. M&amp;aring;nga kommer att leva en l&amp;aring;ng tid av sitt liv med hemtj&amp;auml;nst eller p&amp;aring; &amp;auml;ldreboende. P&amp;aring; sikt m&amp;aring;ste hemtj&amp;auml;nsten och insatserna p&amp;aring; &amp;auml;ldreboendet utvecklas till att inte bara handla om det allra n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigaste utan ocks&amp;aring; kunna rymma det som g&amp;ouml;r livet v&amp;auml;rt att leva. Hur m&amp;ouml;jligheten till egen tid ska utformas och vilka insatser som ska inrymmas &amp;auml;r upp till varje kommun att best&amp;auml;mma, men idag &amp;auml;r det alltf&amp;ouml;r stora skillnader mellan kommunerna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idag f&amp;aring;r cirka 200 000 personer sin mat genom hemtj&amp;auml;nst eller &amp;auml;ldreboende. Dessv&amp;auml;rre kan vi konstatera brister i matkvalitet inom &amp;auml;ldreomsorgen och hemtj&amp;auml;nsten. Undern&amp;auml;ring &amp;auml;r ett stort, men tyst problem bland m&amp;aring;nga &amp;auml;ldre. Det spelar heller ingen roll hur n&amp;auml;ringsrik maten &amp;auml;r om den inte &amp;auml;r god och serveras p&amp;aring; ett aptitligt s&amp;auml;tt. M&amp;aring;nga mediciner ger dessutom d&amp;aring;lig aptit. N&amp;auml;ringsinneh&amp;aring;llet i maten &amp;auml;r en av de viktigaste k&amp;auml;llorna f&amp;ouml;r att bevara h&amp;auml;lsan och kunna &amp;aring;terf&amp;aring; den efter sjukdom. Att servera mat till v&amp;aring;ra &amp;auml;ldre som &amp;auml;r god, n&amp;auml;ringsriktig och lagad p&amp;aring; r&amp;aring;varor av h&amp;ouml;g kvalitet borde vara en sj&amp;auml;lvklarhet. God mat &amp;auml;r v&amp;auml;llagad med dofter och smaker som berikar b&amp;aring;de kropp och sj&amp;auml;l. &amp;Auml;ldre ska inte beh&amp;ouml;va serveras mat som inte smakar gott, inte ser god ut och inte luktar gott. F&amp;ouml;r m&amp;aring;nga gamla &amp;auml;r maten ofta den viktigaste stunden p&amp;aring; dagen. H&amp;auml;lsa och mat h&amp;auml;nger ihop. Bra mat bidrar till livskvalitet och ett friskare liv. F&amp;ouml;r att kunna f&amp;ouml;rebygga och &amp;aring;tg&amp;auml;rda n&amp;auml;ringsproblem beh&amp;ouml;vs personal med nutritionskompetens i kommunerna. Idag har endast ett mindre antal kommuner en dietist anst&amp;auml;lld. M&amp;aring;ltidspersonal och kommunens ansvariga ska f&amp;aring; kunskaper och verktyg f&amp;ouml;r en godare och b&amp;auml;ttre mat. Med denna vetskap beh&amp;ouml;ver detta bli en fr&amp;aring;ga h&amp;ouml;gt upp p&amp;aring; den &amp;auml;ldrepolitiska dagordningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Livskvalitet handlar ocks&amp;aring; om att par ska kunna bo kvar tillsammans s&amp;aring; l&amp;auml;nge de vill. Att f&amp;aring; flytta med sin partner till ett s&amp;auml;rskilt boende ska vara en r&amp;auml;ttighet. Vi st&amp;ouml;der &amp;auml;ndringen i socialtj&amp;auml;nstlagen fr&amp;aring;n den 1 november 2012 som inneb&amp;auml;r att det tydligg&amp;ouml;rs att den som beviljats plats i s&amp;auml;rskilt boende ska kunna forts&amp;auml;tta att sammanbo med sin make eller sambo om de s&amp;aring; &amp;ouml;nskar. &amp;Auml;ldre par ska inte beh&amp;ouml;va flytta is&amp;auml;r bara f&amp;ouml;r att deras omsorgsbehov skiljer sig &amp;aring;t. En fr&amp;aring;ga som kvarst&amp;aring;r &amp;auml;r vilka r&amp;auml;ttigheter den medflyttande parten har om den make eller sambo som beviljats platsen i s&amp;auml;rskilt boende avlider. B&amp;aring;de i bet&amp;auml;nkandet och i propositionen framh&amp;aring;lls att det inte &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att i detalj reglera vilka r&amp;auml;ttigheter som den medflyttade parten har utan att detta b&amp;ouml;r l&amp;ouml;sas lokalt i samf&amp;ouml;rst&amp;aring;nd med den efterlevande. Vi vill po&amp;auml;ngtera vikten av att denna fr&amp;aring;ga verkligen uppm&amp;auml;rksammas och f&amp;ouml;ljs noga. Sveriges Kommuner och Landsting skulle kunna spela en viktig roll i detta sammanhang. Om det inte finns goda rutiner f&amp;ouml;r detta lokalt riskerar ett gott f&amp;ouml;rslag att leda till otrygghet om det &amp;auml;r oklart vad som h&amp;auml;nder den dag man blir ensam.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Av de cirka 2 miljarder kronor som staten avs&amp;auml;tter i stimulansbidrag till &amp;auml;ldreomsorgen g&amp;aring;r 300 miljoner kronor till stimulansbidrag f&amp;ouml;r byggande av fler platser i s&amp;auml;rskilda boenden. Det var en satsning som inleddes av den socialdemokratiska regeringen och som vi fullt ut st&amp;ouml;der. Kvarboendeprincipen har p&amp;aring; m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll drivits f&amp;ouml;r l&amp;aring;ngt och det finns idag brist p&amp;aring; l&amp;auml;mpliga platser i s&amp;auml;rskilda boenden. Vi ser positivt p&amp;aring; regeringens f&amp;ouml;rslag att investeringsbidraget till s&amp;auml;rskilt boende &amp;auml;ven kan anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r byggandet av trygghetsboenden. Det &amp;auml;r en boendeform som beh&amp;ouml;ver utvecklas. Men utvecklingen av antalet platser i s&amp;auml;rskilt boende m&amp;aring;ste f&amp;ouml;ljas noga. Antalet platser forts&amp;auml;tter att minska och &amp;auml;r nu nere i 92 200 platser, vilket &amp;auml;r en minskning sedan 2006 med 6&amp;nbsp;400 platser. Det beh&amp;ouml;vs ytterligare initiativ fr&amp;aring;n regeringen p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de mot bakgrund av kommande demografif&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar med fler &amp;auml;ldre samtidigt som det redan nu &amp;auml;r k&amp;ouml; till plats i s&amp;auml;rskilt boende i m&amp;aring;nga kommuner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r vi blir &amp;auml;ldre och beh&amp;ouml;ver st&amp;ouml;d och omsorg ska vi inte beh&amp;ouml;va &amp;ouml;verge v&amp;aring;rt spr&amp;aring;k, och inte heller v&amp;aring;r kultur och v&amp;aring;ra traditioner. Vi vill att Socialstyrelsen tillsammans med invandrarorganisationerna och representanter f&amp;ouml;r de nationella minoritetsspr&amp;aring;ken ser &amp;ouml;ver situationen i kommunerna och utvecklar modeller f&amp;ouml;r hur fler &amp;auml;ldre kan f&amp;aring; omsorg p&amp;aring; sitt eget spr&amp;aring;k. Vi vill &amp;auml;ven att det startas utvecklingsprojekt i ett antal kommuner och d&amp;auml;rifr&amp;aring;n sprids goda erfarenheter till &amp;ouml;vriga landet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Demens &amp;auml;r en folksjukdom och den som &amp;auml;r sjuk blir s&amp;aring; sm&amp;aring;ningom beroende av omgivningens insatser f&amp;ouml;r v&amp;aring;rd och omsorg. I dag lever cirka 150 000 personer i Sverige med demens. Den stadigt &amp;ouml;kade medellivsl&amp;auml;ngden i Sverige, som egentligen &amp;auml;r en stor framg&amp;aring;ng f&amp;ouml;r v&amp;auml;lf&amp;auml;rden, inneb&amp;auml;r att ocks&amp;aring; antalet personer med demens kommer att &amp;ouml;ka. Om 25 &amp;aring;r ber&amp;auml;knas antalet demenssjuka ha stigit till &amp;ouml;ver 200 000 personer. Det g&amp;ouml;r demens till en av de stora folksjukdomarna. Demens kallas ofta f&amp;ouml;r de anh&amp;ouml;rigas sjukdom. Tillsammans med den som &amp;auml;r sjuk k&amp;auml;nner ocks&amp;aring; m&amp;aring;nga anh&amp;ouml;riga den r&amp;auml;dsla, sorg och &amp;aring;ngest som sjukdomen alstrar. Och den som &amp;auml;r sjuk blir alltmer beroende av sin n&amp;auml;rmaste omgivning. God demensv&amp;aring;rd handlar b&amp;aring;de om insatser som riktar sig till den som &amp;auml;r sjuk och om att utveckla st&amp;ouml;det till anh&amp;ouml;riga. Forskningen har gjort att vi idag vet allt mer, men f&amp;ouml;r att kunskapen verkligen ska anv&amp;auml;ndas kr&amp;auml;vs satsning p&amp;aring; kompetensutveckling. Det finns ocks&amp;aring; ett stort behov av demenskunskap p&amp;aring; samtliga grundutbildningar inom v&amp;aring;rd och omsorg. Vi vill verka f&amp;ouml;r att alla personer som misst&amp;auml;nks ha en demenssjukdom erbjuds en demensutredning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna och de &amp;ouml;vriga oppositionspartierna i riksdagen r&amp;ouml;stade v&amp;aring;ren 2011 igenom att Socialstyrelsen fick i uppdrag att komplettera de nationella riktlinjerna f&amp;ouml;r v&amp;aring;rd av demenssjuka med riktlinjer f&amp;ouml;r bemanning i demensv&amp;aring;rden. Moderaterna, Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna reserverade sig. Bakgrunden var att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer f&amp;ouml;r v&amp;aring;rd och omsorg vid demenssjukdom 2010 saknade regler f&amp;ouml;r bemanning. En rapport fr&amp;aring;n Stiftelsen Stockholms l&amp;auml;ns &amp;auml;ldrecentrum visade dock att det &amp;auml;r fullt m&amp;ouml;jligt att fastst&amp;auml;lla riktlinjer f&amp;ouml;r l&amp;auml;mplig bemanning f&amp;ouml;r v&amp;aring;rd av och omsorg om demenssjuka och hur det kan kan anpassas till lokala f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden. Bemanningen inom demensv&amp;aring;rden har ofta visat sig vara otillr&amp;auml;cklig vilket bland annat Socialstyrelsen pekat p&amp;aring; i sin tillsyn. Larm, larmmattor och l&amp;aring;sta d&amp;ouml;rrar kan vara n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt men kan och ska inte ers&amp;auml;tta m&amp;auml;nniskors n&amp;auml;rvaro och omsorg. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; otillfredsst&amp;auml;llande, inte minst f&amp;ouml;r kommunerna, att Socialstyrelsen i sin granskning kan komma fram till att en kommun har f&amp;ouml;r lite personal samtidigt som det saknas riktlinjer f&amp;ouml;r vilken bemanning som &amp;auml;r rimlig. Socialstyrelsen har valt att inte arbeta vidare med riktlinjer f&amp;ouml;r bemanning utan ist&amp;auml;llet utf&amp;auml;rda f&amp;ouml;reskrifter f&amp;ouml;r bemanning; dessa g&amp;auml;ller fr&amp;aring;n och med 2014. Riksdagen har d&amp;auml;refter i enighet best&amp;auml;mt att Socialstyrelsen ska g&amp;ouml;ra motsvarande &amp;ouml;versyn av regler f&amp;ouml;r bemanning i &amp;ouml;vriga &amp;auml;ldreomsorgen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller sjukv&amp;aring;rd och l&amp;auml;kemedel, hemtj&amp;auml;nst och hj&amp;auml;lpmedel &amp;auml;r det framf&amp;ouml;rallt de &amp;auml;ldre som &amp;auml;r storkonsumenter. Det betyder inte att de flesta &amp;auml;ldre skulle vara sjuka, men det betyder att v&amp;aring;rden och omsorgen m&amp;aring;ste anpassas utifr&amp;aring;n de &amp;auml;ldres behov. S&amp;aring; &amp;auml;r det inte alltid idag. Sjukv&amp;aring;rdens organisation och l&amp;auml;kemedlens anv&amp;auml;ndning f&amp;ouml;r multisjuka &amp;auml;ldre har stora brister. &amp;Auml;ven Socialstyrelsens granskning av hur &amp;auml;ldre tas emot p&amp;aring; akutmottagningarna inneh&amp;aring;ller skarp kritik. Det visade sig att kunskapen om hur h&amp;ouml;g &amp;aring;lder &amp;auml;r en specifik riskfaktor oavsett diagnos &amp;auml;r l&amp;aring;g och att det fanns brister i ansvaret d&amp;aring; patienten flyttas mellan olika kliniker eller vid v&amp;auml;ntetid vid r&amp;ouml;ntgen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;rden f&amp;ouml;r de mest sjuka &amp;auml;ldre har idag stora brister och &amp;auml;r en prioriterad fr&amp;aring;ga f&amp;ouml;r oss. Den grundl&amp;auml;ggande f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningen f&amp;ouml;r att de allra svagaste och sk&amp;ouml;raste patientgrupperna i samh&amp;auml;llet ska f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till v&amp;aring;rd &amp;auml;r att v&amp;aring;rden ges p&amp;aring; lika villkor, efter behov och finansieras gemensamt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill att det tas fram nya modeller f&amp;ouml;r b&amp;auml;ttre v&amp;aring;rd f&amp;ouml;r &amp;auml;ldre. F&amp;ouml;r m&amp;aring;nga &amp;auml;ldre &amp;auml;r det en stor och b&amp;ouml;kig apparat att ta sig till sjukv&amp;aring;rden n&amp;auml;r man blivit sjuk och svag. M&amp;aring;nga klarar inte att sj&amp;auml;lva ta sig till v&amp;aring;rden och h&amp;auml;nvisas d&amp;aring; till ambulans och akutmottagningar, inte f&amp;ouml;r att sjukdomstillst&amp;aring;ndet s&amp;aring; kr&amp;auml;ver utan enbart p&amp;aring; grund av sv&amp;aring;righeten att sj&amp;auml;lv f&amp;ouml;rflytta sig. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra hemsjukv&amp;aring;rden, till exempel med heml&amp;auml;karbilar s&amp;aring; att v&amp;aring;rden enkelt kan komma hem till sjuka &amp;auml;ldre. Vi vill &amp;auml;ven f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra m&amp;ouml;jligheterna f&amp;ouml;r direktinl&amp;auml;ggning s&amp;aring; att s&amp;aring; f&amp;aring; som m&amp;ouml;jligt tvingas v&amp;auml;nta p&amp;aring; akuten. P&amp;aring; vissa sjukhus har det etablerats s&amp;aring; kallade n&amp;auml;rsjukv&amp;aring;rdsavdelningar d&amp;auml;r patienter som v&amp;aring;rdas av kommunen, efter bed&amp;ouml;mning av prim&amp;auml;rv&amp;aring;rdsl&amp;auml;kare, l&amp;auml;ggs in direkt p&amp;aring; sjukhus utan att f&amp;ouml;rst passera akuten. Det &amp;auml;r ett bra exempel p&amp;aring; hur samverkan &amp;ouml;kar tryggheten f&amp;ouml;r patienten, s&amp;aring;v&amp;auml;l som effektiviteten i verksamheten. Multisjuka &amp;auml;ldre beh&amp;ouml;ver en personlig v&amp;aring;rdkontakt med helhetsansvar f&amp;ouml;r behandlingar och l&amp;auml;kemedel och som &amp;auml;ven g&amp;ouml;r regelbundna l&amp;auml;kemedelsgenomg&amp;aring;ngar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kommuner och landsting b&amp;ouml;r gemensamt utveckla samarbete och organisation f&amp;ouml;r v&amp;aring;rden av &amp;auml;ldre f&amp;ouml;r att prim&amp;auml;rv&amp;aring;rd, socialtj&amp;auml;nst och slutenv&amp;aring;rd ska skapa gemensamma rutiner f&amp;ouml;r att b&amp;auml;ttre ta hand om mycket gamla och multisjuka patienter som ofta beh&amp;ouml;ver sjukhusv&amp;aring;rd. Kommuner och landsting kan ocks&amp;aring; utveckla mellanv&amp;aring;rdformer d&amp;auml;r man kan ta helhetsgrepp runt patienter som varken passar in p&amp;aring; geriatrisk avdelning eller p&amp;aring; s&amp;auml;rskilt boende.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill ocks&amp;aring; g&amp;ouml;ra en lag&amp;auml;ndring och samla huvudmannaskapet f&amp;ouml;r b&amp;aring;de hemsjukv&amp;aring;rd och &amp;auml;ldreomsorg hos kommunen f&amp;ouml;r att kunna samverka och integrera insatserna. I m&amp;aring;nga kommuner &amp;auml;r det fortfarande tv&amp;aring; olika organisationer f&amp;ouml;r v&amp;aring;rden och omsorgen om &amp;auml;ldre som v&amp;aring;rdas hemma. Det betyder att f&amp;ouml;rst kommer kommunens hemtj&amp;auml;nst och n&amp;aring;gon timme senare kommer landstingets omv&amp;aring;rdnadsteam. Det blir m&amp;aring;nga olika personer att l&amp;auml;ra k&amp;auml;nna och stor risk att den ena inte vet vad den andra g&amp;ouml;r. &amp;Auml;ldre &amp;auml;r v&amp;auml;rda en b&amp;auml;ttre omv&amp;aring;rdnad. Kommunen har ansvar f&amp;ouml;r hemsjukv&amp;aring;rden f&amp;ouml;r alla dem som bor i ett s&amp;auml;rskilt boende. I allt fler av landets kommuner &amp;auml;r det kommunen som &amp;auml;r ansvarig &amp;auml;ven f&amp;ouml;r hemsjukv&amp;aring;rden &amp;auml;ven f&amp;ouml;r dem som bor i eget boende och s&amp;aring; b&amp;ouml;r det vara i alla kommuner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka tryggheten och kvaliteten beh&amp;ouml;ver ocks&amp;aring; v&amp;aring;rden i livets slutskede utvecklas. Idag finns stora brister och skillnader i tillg&amp;aring;ngen till palliativ v&amp;aring;rd. Den palliativa v&amp;aring;rden m&amp;aring;ste utvecklas och byggas ut f&amp;ouml;r att kunna erbjudas p&amp;aring; ett likv&amp;auml;rdigt s&amp;auml;tt i hela landet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Multisjuka &amp;auml;ldre ska om m&amp;ouml;jligt inte beh&amp;ouml;va &amp;aring;ka runt mellan sjukhusens olika avdelningar f&amp;ouml;r att f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till r&amp;auml;tt v&amp;aring;rd. Ist&amp;auml;llet b&amp;ouml;r det finnas s&amp;auml;rskilda &amp;auml;ldreavdelningar p&amp;aring; sjukhusen eller andra system f&amp;ouml;r omh&amp;auml;ndertagande d&amp;auml;r &amp;auml;ldre kan f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till v&amp;aring;rd fr&amp;aring;n olika medicinska specialiteter. &amp;Auml;ldre och multisjuka m&amp;auml;nniskor slussas ofta mellan kommuner och landsting och kan ibland hamna i kl&amp;auml;m n&amp;auml;r avv&amp;auml;gningar kring v&amp;aring;rdbehovet g&amp;ouml;rs. Olika l&amp;ouml;sningar f&amp;ouml;r att helt komma bort fr&amp;aring;n akutbes&amp;ouml;k eller f&amp;ouml;r att korta v&amp;aring;rdtiden p&amp;aring; sjukhus kommer att inneb&amp;auml;ra minskade kostnader f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet och minskat lidande f&amp;ouml;r den enskilde.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns stora behov av mer personal inom &amp;auml;ldreomsorgen f&amp;ouml;r att kunna ge m&amp;ouml;jlighet till ett rikt liv. En f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r omsorg av h&amp;ouml;g kvalitet &amp;auml;r kontinuitet, tillr&amp;auml;ckliga resurser och att &amp;auml;ldreomsorgen &amp;auml;r en attraktiv arbetsgivare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Medan ett heltidsarbete &amp;auml;r en sj&amp;auml;lvklarhet f&amp;ouml;r de flesta m&amp;auml;n tvingas fortfarande kvinnor ofta acceptera ett deltidsarbete och en l&amp;ouml;n som det inte g&amp;aring;r att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rja sig p&amp;aring;. Det g&amp;auml;ller bland annat inom v&amp;aring;rd- och omsorgssektorn. Totalt i arbetslivet arbetar cirka 200 000 ofrivilligt deltid och en majoritet av dessa &amp;auml;r kvinnor inom LO-kollektivet. Som deltidsanst&amp;auml;lld har man f&amp;ouml;rutom l&amp;auml;gre inkomst ofta ett l&amp;auml;gre deltagande i planeringen av arbetet och ett mindre inflytande &amp;ouml;ver arbetet och arbetets f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggning. Forskningen visar ocks&amp;aring; att risken f&amp;ouml;r s&amp;auml;mre h&amp;auml;lsa &amp;auml;r h&amp;ouml;gre bland deltidsarbetande. Ett modernt arbetsliv kr&amp;auml;ver en anpassning till m&amp;auml;nniskors livssituation och f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. Det &amp;auml;r viktigt att skapa incitament och verktyg f&amp;ouml;r att m&amp;aring;nga fler ska f&amp;aring; heltidstj&amp;auml;nster. H&amp;auml;r spelar arbetsmarknadens parter en viktig roll. Heltidsarbete b&amp;ouml;r vara en norm p&amp;aring; arbetsmarknaden; heltid ska vara en r&amp;auml;ttighet och deltid en m&amp;ouml;jlighet. Det finns goda exempel inom kommuner och landsting runtom i landet d&amp;auml;r man har beslutat att f&amp;ouml;resl&amp;aring; att kollektivavtal tecknas enligt principen heltid en r&amp;auml;ttighet – deltid en m&amp;ouml;jlighet. Varje arbetad timme beh&amp;ouml;vs. Den som vill g&amp;aring; upp i arbetstid ska ges m&amp;ouml;jlighet till det. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;aring; till st&amp;aring;nd en lagstiftning om r&amp;auml;tt till heltid. &lt;span style="color: #1a181c;"&gt;Att v&amp;aring;rden kan erbjuda heltid som norm ger &amp;ouml;kad kontinuitet f&amp;ouml;r v&amp;aring;rdtagarna och &amp;ouml;kad trygghet f&amp;ouml;r personalen och kan d&amp;auml;rf&amp;ouml;r bidra till &amp;ouml;kad kvalitet inom h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Personalens kompetensniv&amp;aring; &amp;auml;r en av de viktigaste nycklarna f&amp;ouml;r att h&amp;ouml;ja kvaliteten. Inom &amp;auml;ldreomsorgen vill vi inf&amp;ouml;ra en l&amp;auml;gsta kompetensniv&amp;aring; f&amp;ouml;r att alls f&amp;aring; arbeta med sk&amp;ouml;ra &amp;auml;ldre, det &amp;auml;r ett ansvarsfullt och viktigt jobb som inte vem som helst kan anf&amp;ouml;rtros.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill &amp;auml;ven g&amp;ouml;ra det m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r undersk&amp;ouml;terskor att g&amp;aring; vidare och specialisera sig till exempelvis rehabiliteringsundersk&amp;ouml;terska eller demensundersk&amp;ouml;terska. Dessa specialiseringar b&amp;ouml;r vara nationella. Det beh&amp;ouml;vs ocks&amp;aring; fler specialistutbildade sjuksk&amp;ouml;terskor f&amp;ouml;r att arbeta med &amp;auml;ldre och sk&amp;ouml;ra patienter och det beh&amp;ouml;vs fler geriatriker. Det kr&amp;auml;ver att det utbildas fler geriatriker f&amp;ouml;r att tillg&amp;aring;ngen blir lika god f&amp;ouml;r &amp;auml;ldre oavsett var i landet de bor. Geriatrik, gerontologi och demenskunskap b&amp;ouml;r ing&amp;aring; p&amp;aring; samtliga grundutbildningar inom v&amp;aring;rd och omsorg.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialstyrelsen har i granskningar av &amp;auml;ldreomsorgen p&amp;aring;pekat att den fortsatt l&amp;aring;ga andelen omv&amp;aring;rdnadspersonal med v&amp;aring;rdutbildning inverkar negativt p&amp;aring; kvalitetsutvecklingen och att staten b&amp;ouml;r vidta &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka utbudet av yrkeskompetent omv&amp;aring;rdnadspersonal och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r l&amp;auml;rande knutet till arbetsplatserna. Vi delar den uppfattningen. Den socialdemokratiska regeringen satsade under tre &amp;aring;r en dryg miljard p&amp;aring; Kompetensstegen f&amp;ouml;r anst&amp;auml;llda inom &amp;auml;ldreomsorgen. Satsningen har varit mycket lyckad. Tyv&amp;auml;rr var den borgerliga regeringen i flera &amp;aring;r passiv n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller kompetensutveckling i &amp;auml;ldreomsorgen. F&amp;ouml;rst efter flera &amp;aring;r ersattes Kompetensstegen av en liknande satsning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ytterligare &amp;aring;tg&amp;auml;rder beh&amp;ouml;vs dock b&amp;aring;de f&amp;ouml;r att kompetensutveckla befintlig personal och rekrytera ny personal. Vi st&amp;aring;r inf&amp;ouml;r mycket stora pensionsavg&amp;aring;ngar vilket &amp;ouml;kar trycket p&amp;aring; att rekrytera ny personal. Intresset f&amp;ouml;r att s&amp;ouml;ka gymnasial v&amp;aring;rdutbildning har sjunkit dramatiskt och intresset m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka betydligt om personalbehovet i &amp;auml;ldreomsorgen ska kunna t&amp;auml;ckas p&amp;aring; sikt. Om vi ska klara personalf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen inom v&amp;auml;lf&amp;auml;rden beh&amp;ouml;ver breda insatser genomf&amp;ouml;ras. Viktigast &amp;auml;r att ge anst&amp;auml;llda m&amp;ouml;jlighet till heltid och fast anst&amp;auml;llning, men insatser beh&amp;ouml;ver &amp;auml;ven g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att locka unga att v&amp;auml;lja en framtid inom v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsjobben.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvaliteten i &amp;auml;ldres v&amp;aring;rd och omsorg beh&amp;ouml;ver st&amp;auml;rkas. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi f&amp;ouml;r 2013 en s&amp;auml;rskild riktad &amp;auml;ldresatsning p&amp;aring; totalt 300 miljoner med f&amp;ouml;ljande inneh&amp;aring;ll:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 8.24mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ett stimulansbidrag p&amp;aring; 100 miljoner till landstingen f&amp;ouml;r att utveckla modeller och system som f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrar omh&amp;auml;ndertagandet av sv&amp;aring;rt sjuka &amp;auml;ldre patienter. F&amp;ouml;r m&amp;aring;nga &amp;auml;ldre &amp;auml;r det en stor och omst&amp;auml;ndlig apparat att ta sig till sjukv&amp;aring;rden n&amp;auml;r man blivit sjuk och svag. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra hemsjukv&amp;aring;rden, till exempel med heml&amp;auml;karbilar s&amp;aring; att v&amp;aring;rden enkelt kan komma hem till sjuka &amp;auml;ldre. Vi vill &amp;auml;ven f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra m&amp;ouml;jligheterna f&amp;ouml;r direktinl&amp;auml;ggning och olika slags mellanv&amp;aring;rdformer s&amp;aring; att s&amp;aring; f&amp;aring; som m&amp;ouml;jligt tvingas v&amp;auml;nta p&amp;aring; akuten.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ett stimulansbidrag p&amp;aring; 100 miljoner till kommunerna f&amp;ouml;r intern fortbildning f&amp;ouml;r personalen i &amp;auml;ldreomsorgen som ett komplement till den tidsbegr&amp;auml;nsade statliga satsningen p&amp;aring; kompetensutveckling som g&amp;auml;ller till och med 2014 (och d&amp;auml;r Socialstyrelsen f&amp;ouml;rdelar 244 miljoner &amp;aring;r 2012). Personalens kompetensniv&amp;aring; &amp;auml;r en av de viktigaste nycklarna f&amp;ouml;r att h&amp;ouml;ja kvaliteten inom &amp;auml;ldreomsorgen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ocks&amp;aring; ett stimulansbidrag p&amp;aring; 100 miljoner f&amp;ouml;r de kommuner som  inr&amp;auml;ttar eller utvecklar system d&amp;auml;r &amp;auml;ldre i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning &amp;auml;n idag f&amp;aring;r styra inneh&amp;aring;llet i den bist&amp;aring;ndsbed&amp;ouml;mda hemtj&amp;auml;nsten eller g&amp;ouml;r det m&amp;ouml;jligt att f&amp;aring; hj&amp;auml;lp &amp;auml;ven om behoven inte &amp;auml;r s&amp;aring; stora. Syftet &amp;auml;r att &amp;ouml;ka &amp;auml;ldres oberoende och trygghet. Flera kommuner har redan inf&amp;ouml;rt s&amp;aring; kallad f&amp;ouml;renklad bist&amp;aring;ndsbed&amp;ouml;mning som g&amp;ouml;r att alla &amp;auml;ldre &amp;ouml;ver en viss &amp;aring;lder f&amp;aring;r ett antal hemtj&amp;auml;nsttimmar bara genom att anm&amp;auml;la sig. Vi vill att fler &amp;auml;ldre skall ha denna m&amp;ouml;jlighet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498848" name="_Toc305498848"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335721705" name="_Toc335721705"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134622" name="_Toc340134622"&gt;&lt;/a&gt;Insemination f&amp;ouml;r ensamst&amp;aring;ende&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barn lever i m&amp;aring;nga olika slags familjer. En del lever med tv&amp;aring; biologiska f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar av olika k&amp;ouml;n, andra med en biologisk f&amp;ouml;r&amp;auml;lder och en bonusf&amp;ouml;r&amp;auml;lder, andra med tv&amp;aring; f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar av samma k&amp;ouml;n och m&amp;aring;nga lever med en ensamst&amp;aring;ende f&amp;ouml;r&amp;auml;lder. Barn har familjerelationer inte bara med en familj utan ofta med flera, barn lever i olika familjekonstellationer under olika delar av livet. Det &amp;auml;r fantastiskt positivt att s&amp;aring; m&amp;aring;nga barn f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet att utveckla l&amp;aring;nga och n&amp;auml;ra relationer till sina biologiska f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar men ocks&amp;aring; f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet att utveckla fler viktiga familjerelationer eller familjelika relationer. Den generella v&amp;auml;lf&amp;auml;rdspolitiken, v&amp;auml;l utbyggd barnomsorg av h&amp;ouml;g kvalitet liksom st&amp;ouml;d och skydd f&amp;ouml;r barn i v&amp;aring;rt samh&amp;auml;lle har bidragit till detta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;aring; vuxna vill avst&amp;aring; fr&amp;aring;n att uppleva gl&amp;auml;djen att bli f&amp;ouml;r&amp;auml;lder och det sp&amp;auml;nnande livet tillsammans med barn. Men ibland blir det ingen graviditet trots m&amp;aring;nga f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k och ibland tar livet en s&amp;aring;dan v&amp;auml;ndning att man inte har n&amp;aring;gon partner n&amp;auml;r barnl&amp;auml;ngtan &amp;auml;r stark.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt &lt;span class="Normalt&amp;nbsp;indrag&amp;nbsp;Char,Normal_indrag&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char"&gt;svensk lag f&amp;aring;r inte sjukv&amp;aring;rden hj&amp;auml;lpa ensamst&amp;aring;ende kvinnor att skaffa barn genom assisterad befruktning.&lt;/span&gt;&lt;span class="text9" style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; font-size: 12.0pt;"&gt; &lt;/span&gt;Ensamst&amp;aring;ende kan bli f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar till adoptivbarn, men inte genom assisterad befruktning i Sverige. Vissa kvinnor v&amp;auml;ljer d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att adoptera medan andra har en stark l&amp;auml;ngtan efter att sj&amp;auml;lv f&amp;ouml;da ett barn och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r v&amp;auml;nder sig till en klinik i ett annat land.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I&amp;nbsp;dag &amp;auml;r det bara kvinnor som lever i en parrelation, heterosexuell eller homosexuell, som har m&amp;ouml;jlighet att f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till assisterad befruktning i Sverige. Dock &amp;auml;r det vanligt att ensamst&amp;aring;ende kvinnor s&amp;ouml;ker behandling p&amp;aring; klinik i till exempel Danmark (men ocks&amp;aring; andra l&amp;auml;nder), vilket g&amp;ouml;r att det redan i&amp;nbsp;dag finns m&amp;aring;nga barn i Sverige som tillkommit genom assisterad befruktning av ensamst&amp;aring;ende kvinnor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att ensamst&amp;aring;ende kvinnor b&amp;ouml;r f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till assisterad befruktning. Det finns en bred uppslutning bland riksdagens partier kring detta krav. Det &amp;auml;r olyckligt att &amp;ouml;vriga borgerliga partier till&amp;aring;ter Kristdemokraterna att blockera fr&amp;aring;gan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns ingen anledning att tro att de barn som tillkommit genom assisterad befruktning av en ensamst&amp;aring;ende kvinna skulle f&amp;aring; d&amp;aring;liga uppv&amp;auml;xtvillkor, mindre k&amp;auml;rlek eller s&amp;auml;mre uppfostran.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En bred majoritet i riksdagen beslutade den 29 mars 2012 att ge regeringen i uppdrag att skyndsamt &amp;aring;terkomma med ett lagf&amp;ouml;rslag till riksdagen som inneb&amp;auml;r att ensamst&amp;aring;ende kvinnor ska f&amp;aring; r&amp;auml;tt till assisterad befruktning. Vi f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att regeringen inte drar ut p&amp;aring; beredningsarbetet utan h&amp;ouml;rsammar riksdagens tillk&amp;auml;nnagivande och skyndsamt &amp;aring;terkommer med ett lagf&amp;ouml;rslag i fr&amp;aring;gan.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498849" name="_Toc305498849"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335721706" name="_Toc335721706"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134623" name="_Toc340134623"&gt;&lt;/a&gt;K&amp;ouml;nstillh&amp;ouml;righetslagen&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Behovet av en modernisering av k&amp;ouml;nstillh&amp;ouml;righetslagen har funnits i m&amp;aring;nga &amp;aring;r. Den d&amp;aring;varande socialdemokratiska regeringen tillsatte en utredning i fr&amp;aring;gan och Socialstyrelsen presenterade f&amp;ouml;r flera &amp;aring;r sedan ett f&amp;auml;rdigt f&amp;ouml;rslag till ny lagstiftning. Kristdemokraternas motst&amp;aring;nd medf&amp;ouml;rde tyv&amp;auml;rr att fr&amp;aring;gan f&amp;ouml;rhalades under flera &amp;aring;r. F&amp;ouml;rst v&amp;aring;ren 2012 kunde riksdagen fatta beslut om ny lagstiftning. &amp;Auml;ndringarna i k&amp;ouml;nstillh&amp;ouml;righetslagen inneb&amp;auml;r att den som ans&amp;ouml;ker om fastst&amp;auml;llelse av &amp;auml;ndrad k&amp;ouml;nstillh&amp;ouml;righet inte l&amp;auml;ngre m&amp;aring;ste vara svensk medborgare och ogift. F&amp;ouml;rslaget fr&amp;aring;n Socialdemokraterna, V&amp;auml;nsterpartiet och Milj&amp;ouml;partiet att i enlighet med Socialstyrelsens f&amp;ouml;rslag &amp;auml;ven ta bort steriliseringskravet vid k&amp;ouml;nsbyte r&amp;ouml;stades ned i riksdagen av de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna. Regeringen anger i sin proposition i fr&amp;aring;gan att de ska &amp;aring;terkomma med ett f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; denna punkt. Vi anser att det &amp;auml;r olyckligt att borttagandet av steriliseringskravet drar ut p&amp;aring; tiden. Vi f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att regeringen &amp;aring;terkommer med ett f&amp;ouml;rslag i fr&amp;aring;gan s&amp;aring; skyndsamt som m&amp;ouml;jligt i enlighet med riksdagens tillk&amp;auml;nnagivande:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet g&amp;ouml;r p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som regeringen bed&amp;ouml;mningen att det nuvarande kravet f&amp;ouml;r fastst&amp;auml;llelse av &amp;auml;ndrad k&amp;ouml;nstillh&amp;ouml;righet, dvs. att s&amp;ouml;kanden har steriliserats eller av annan orsak saknar fortplantningsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga, b&amp;ouml;r avskaffas. De r&amp;auml;ttsliga konsekvenserna av en s&amp;aring;dan &amp;auml;ndring utreds f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande skyndsamt av regeringen, som avser att &amp;aring;terkomma till riksdagen med ett f&amp;ouml;rslag till lagstiftning. Mot bakgrund av bl.a. Sveriges anslutning till konventioner och andra &amp;ouml;verenskommelser p&amp;aring; omr&amp;aring;det m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter &amp;auml;r det enligt utskottets mening mycket angel&amp;auml;get att kravet p&amp;aring; sterilisering i k&amp;ouml;nstillh&amp;ouml;righetslagen tas bort s&amp;aring; snart som m&amp;ouml;jligt och att den tidsplan som presenterats av regeringen f&amp;ouml;ljs. Utskottet utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n att regeringens arbete med f&amp;ouml;rfattnings&amp;auml;ndringarna sker s&amp;aring; skyndsamt som m&amp;ouml;jligt s&amp;aring; att de nya best&amp;auml;mmelserna &amp;auml;r p&amp;aring; plats senast den 1 juli 2013.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498850" name="_Toc305498850"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335721707" name="_Toc335721707"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134624" name="_Toc340134624"&gt;&lt;/a&gt;Ekonomiskt bist&amp;aring;nd (socialbidrag)&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialtj&amp;auml;nstlagens regler om ekonomiskt bist&amp;aring;nd (socialbidrag) &amp;auml;r en del av samh&amp;auml;llets trygghetssystem, ett yttersta skyddsn&amp;auml;t vid tillf&amp;auml;lliga f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsproblem. M&amp;aring;let &amp;auml;r att den enskilde s&amp;aring; snabbt som m&amp;ouml;jligt ska kunna f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rja sig p&amp;aring; egen hand. Orsakerna till den enskildes f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsproblem varierar, alltifr&amp;aring;n arbetsl&amp;ouml;shet, sjukdom eller &amp;ouml;verskuldsatthet som gjort att ekonomin raserats till l&amp;aring;ngvariga missbruksproblem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Behovet av ekonomiskt bist&amp;aring;nd (socialbidrag) halverades i det n&amp;auml;rmaste under en tio&amp;aring;rsperiod. Men utvecklingen br&amp;ouml;ts under den f&amp;ouml;rra mandatperioden och kostnaderna &amp;ouml;kade. L&amp;aring;gkonjunktur kombinerat med en ineffektiv jobbpolitik och f&amp;ouml;rdelningspolitik fr&amp;aring;n den borgerliga regeringen har lett till en f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrad utveckling f&amp;ouml;r dem som har sm&amp;aring; ekonomiska marginaler. Ungdomsarbetsl&amp;ouml;sheten &amp;auml;r h&amp;ouml;g j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med andra l&amp;auml;nder. Regeringens f&amp;ouml;rs&amp;auml;mringar av a-kassesystemet och sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen har ocks&amp;aring; urholkat trygghetssystemen och f&amp;ouml;rv&amp;auml;rrat situationen. Fr&amp;aring;n 2006 till 2011 har antalet l&amp;aring;ngvariga bist&amp;aring;ndsmottagare (10 m&amp;aring;nader eller l&amp;auml;ngre) &amp;ouml;kat med hela 30 procent (fr&amp;aring;n 84&amp;nbsp;142 &amp;aring;r 2006 till 109&amp;nbsp;301 personer &amp;aring;r 2011).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialbidragets konstruktion, med hundraprocentiga marginaleffekter, inneb&amp;auml;r att varje krona som tj&amp;auml;nas r&amp;auml;knas av fr&amp;aring;n socialbidraget. Vi har i v&amp;aring;r partimotion om budget f&amp;ouml;r 2012 (och tidigare i rapportform) lagt f&amp;ouml;rslag om att den som har socialbidrag i ett inledningsskede ska f&amp;aring; en skattekredit vid &amp;ouml;verg&amp;aring;ng fr&amp;aring;n socialbidrag till arbete och ser positivt p&amp;aring; att s&amp;aring;dana f&amp;ouml;rslag kan genomf&amp;ouml;ras med bred majoritet. Vi &amp;auml;r &amp;ouml;vertygade om att denna f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring av regelsystemet st&amp;auml;rker den enskilde och &amp;auml;r till nytta f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under flera &amp;aring;r har de totala utbetalningarna av ekonomiskt bist&amp;aring;nd (socialbidrag) &amp;ouml;kat. Utvecklingen fortsatte delvis &amp;auml;ven under 2011. Under hela &amp;aring;ret 2011 betalades 11,6 miljoner ut i ekonomiskt bist&amp;aring;nd inklusive introduktionsers&amp;auml;ttning. Det &amp;auml;r en minskning med fyra procent j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 2010. Till bist&amp;aring;ndsmottagare som inte &amp;auml;r flyktingar betalade kommunerna ut 10,1 miljarder under 2011. Det &amp;auml;r en &amp;ouml;kning med tv&amp;aring; procent j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 2010. Utbetalningarna av ekonomiskt bist&amp;aring;nd och introduktionsers&amp;auml;ttning till flyktingar under 2011 var 1,5 miljarder vilket &amp;auml;r en minskning med 31 procent j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 2010. Den st&amp;ouml;rsta anledningen till denna minskning &amp;auml;r att den statliga etableringsers&amp;auml;ttningen till flyktingar inf&amp;ouml;rdes den 1 december 2010. I statistiken redovisas procentuell f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring av utbetalat ekonomiskt bist&amp;aring;nd till bist&amp;aring;ndsmottagare som inte &amp;auml;r flyktingar. En j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse mellan 2011 och 2010 visar att 50 procent av kommunerna (144 stycken) har &amp;ouml;kat sina utbetalningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;St&amp;ouml;rst andel bist&amp;aring;ndshush&amp;aring;ll finns bland hush&amp;aring;ll med en ensamst&amp;aring;ende kvinna med barn. Av dessa fick 23 procent ekonomiskt bist&amp;aring;nd n&amp;aring;gon g&amp;aring;ng under 2011. Av alla hush&amp;aring;ll i Sverige fick 6 procent ekonomiskt bist&amp;aring;nd. Det vanligaste bist&amp;aring;ndshush&amp;aring;llet best&amp;aring;r av en man utan barn, men det &amp;auml;r en vanlig hush&amp;aring;llstyp ocks&amp;aring; i befolkningen i stort. Det fanns 137 000 barn i hush&amp;aring;ll som fick ekonomiskt bist&amp;aring;nd 2011, motsvarande 7 procent av alla barn i landet. Knappt 3 procent av alla barn bodde i hush&amp;aring;ll med l&amp;aring;ngvarigt ekonomiskt bist&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bland de knappt 277 500 personer som fick ekonomiskt bist&amp;aring;nd 2010 hade 107&amp;nbsp;000 personer (38 procent) ett f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningshinder som hade med arbetsl&amp;ouml;shet att g&amp;ouml;ra. Otillr&amp;auml;cklig eller ingen ers&amp;auml;ttning fr&amp;aring;n sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen vid sjukdom var det n&amp;auml;st vanligaste sk&amp;auml;let och omfattade 31&amp;nbsp;000 personer (11 procent) av bist&amp;aring;ndsmottagarna. Det tredje vanligaste sk&amp;auml;let var ”arbetshinder, sociala sk&amp;auml;l” som omfattade 27&amp;nbsp;000 personer (10 procent).&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498851" name="_Toc305498851"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335721708" name="_Toc335721708"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134625" name="_Toc340134625"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;verskuldsatthet&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Antalet &amp;ouml;verskuldsatta i v&amp;aring;rt land &amp;auml;r stort. Ingen vet hur m&amp;aring;nga barn som lever med f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar som &amp;auml;r s&amp;aring; kallade evighetsg&amp;auml;lden&amp;auml;rer. Vi vet bara att det &amp;auml;r ett stort problem. &amp;Ouml;verskulds&amp;auml;ttning &amp;auml;r ett allvarligt samh&amp;auml;llsproblem. &amp;Ouml;verskuldsatta m&amp;auml;nniskor l&amp;ouml;per &amp;ouml;kad risk att sl&amp;aring;s ut socialt och har som grupp mer somatiska och psykiska sjukdomar &amp;auml;n befolkningen i &amp;ouml;vrigt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kommunerna har en viktig roll n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller budget- och skuldr&amp;aring;dgivning. Kronofogden har ocks&amp;aring; en betydelsefull roll f&amp;ouml;r att hj&amp;auml;lpa skuldsatta som f&amp;aring;r sin f&amp;ouml;rsta skuld l&amp;auml;mnad till Kronofogden f&amp;ouml;r indrivning att inte &amp;aring;terkomma med nya skulder. Information om konsekvenserna av skulds&amp;auml;ttning g&amp;ouml;r att en klar majoritet av dem som f&amp;aring;tt informationen inte &amp;aring;terkommer med nya skulder. Drygt 5 300 djupt skuldsatta personer fick under 2011 skuldsanering och d&amp;auml;rmed m&amp;ouml;jlighet att bli ekonomiskt aktiva medborgare igen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sms-l&amp;aring;nen &amp;auml;r en f&amp;ouml;reteelse som socialtj&amp;auml;nsten och Kronofogdemyndigheten uppm&amp;auml;rksammat i olika sammanhang. Under f&amp;ouml;rsta halv&amp;aring;ret i &amp;aring;r fick Kronofogden in 24 377 anm&amp;auml;lningar om obetalda sms-l&amp;aring;n, en &amp;ouml;kning med 70 procent j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med samma period i fjol. Den positiva trenden av ungdomars minskande andel av ans&amp;ouml;kningarna har brutits. Fr&amp;aring;n 2006 &amp;ouml;kade antalet &amp;auml;renden som g&amp;auml;ller obetalda sms-l&amp;aring;n, med en klar &amp;ouml;verrepresentation av unga vuxna. V&amp;aring;ren 2010 f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrades det och antalet ans&amp;ouml;kningar minskade kraftigt, en trend som h&amp;ouml;ll i sig och f&amp;ouml;rst&amp;auml;rktes under f&amp;ouml;rsta halv&amp;aring;ret 2011. Men andra halv&amp;aring;ret 2011 b&amp;ouml;rjade antalet obetalda l&amp;aring;n &amp;ouml;ka igen och &amp;auml;r nu st&amp;ouml;rre &amp;auml;n n&amp;aring;gonsin. Framf&amp;ouml;r allt &amp;auml;r det enligt Kronofogden kreditpr&amp;ouml;vningen som brister. I en genomg&amp;aring;ng som Kronofogden gjort av 600 anm&amp;auml;lningar konstateras att 32 procent av de som f&amp;aring;tt l&amp;aring;n redan hade betalningsanm&amp;auml;rkningar eller var restf&amp;ouml;rda f&amp;ouml;r skulder hos Kronofogden. Bland ungdomarna var den siffran hela 70 procent. Ocks&amp;aring; tillg&amp;auml;ngligheten har &amp;ouml;kat, samtidigt som sms-l&amp;aring;nef&amp;ouml;retagen har en aggressiv marknadsf&amp;ouml;ring. Den nya konsumentkreditlagen&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;har inte inneburit den &amp;aring;tstramning man hoppats p&amp;aring;, och trots domslut om att f&amp;ouml;retagen inte f&amp;aring;r marknadsf&amp;ouml;ra sig med snabbhet som argument finns f&amp;ouml;retag som jobbar precis s&amp;aring;. Kronofogden vill att reglerna sk&amp;auml;rps ytterligare och att Finansinspektionen f&amp;aring;r ett tillsynsansvar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga kommuner klarar inte av att ge &amp;ouml;verskuldsatta hj&amp;auml;lp inom rimlig tid. Enligt en rapport fr&amp;aring;n Konsumentverket i april 2011 kunde 173 av de 284 kommuner som har budget- och skuldr&amp;aring;dgivning leva upp till Konsumentverkets krav om h&amp;ouml;gst en m&amp;aring;nads v&amp;auml;ntetid. V&amp;auml;ntetiden f&amp;ouml;r att f&amp;aring; tr&amp;auml;ffa en budget- och skuldr&amp;aring;dgivare varierade kraftigt mellan kommunerna. Det r&amp;ouml;rde sig om allt fr&amp;aring;n ingen k&amp;ouml;tid alls till 40 veckor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samh&amp;auml;llet kan aldrig &amp;ouml;verta den enskildes ansvar f&amp;ouml;r sina beslut och sin ekonomi. Men samh&amp;auml;llet kan se till att det finns ett rimligt regelverk p&amp;aring; olika omr&amp;aring;den f&amp;ouml;r att minska sociala problem. Problemet med &amp;ouml;verskuldsatthet kr&amp;auml;ver ytterligare initiativ fr&amp;aring;n samh&amp;auml;llets sida, bland annat n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller sms-l&amp;aring;n. Sammanfattningsvis kan konstateras att 2007 &amp;aring;rs insolvensutredning lagt fram v&amp;auml;lgrundade f&amp;ouml;rslag till l&amp;ouml;sningar f&amp;ouml;r h&amp;aring;rt &amp;ouml;verskuldsatta personer. Regeringen avvisade dock stora delar av f&amp;ouml;rslaget. Efter p&amp;aring;tryckning fr&amp;aring;n oppositionen har regeringen beslutat att tills&amp;auml;tta en s&amp;auml;rskild utredare som ska f&amp;ouml;resl&amp;aring; &amp;aring;tg&amp;auml;rder som f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrar m&amp;ouml;jligheterna f&amp;ouml;r dem som har r&amp;auml;tt till skuldsanering att ocks&amp;aring; f&amp;aring; det. Kravet p&amp;aring; kvalificerad insolvens och l&amp;auml;ngden p&amp;aring; betalningsplanen ska utredas och redovisas senast den 1 oktober 2013.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498852" name="_Toc305498852"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335721709" name="_Toc335721709"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134626" name="_Toc340134626"&gt;&lt;/a&gt;Barnfattigdom&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den relativa barnfattigdomen har &amp;ouml;kat under l&amp;aring;ng tid, i takt med att inkomstskillnaderna har &amp;ouml;kat i det svenska samh&amp;auml;llet. Den absoluta barnfattigdomen har d&amp;auml;remot l&amp;auml;nge minskat, men denna trend verkar nu ha v&amp;auml;nt. Sedan b&amp;ouml;rjan av 1980-talet har vi sett en trendm&amp;auml;ssig &amp;ouml;kning av inkomstskillnaderna i Sverige. Men under den f&amp;ouml;rsta borgerliga mandatperioden &amp;aring;ren 2007–2010 kan vi notera ett trendbrott. Det handlar inte l&amp;auml;ngre bara om &amp;ouml;kade inkomstskillnader, utan den fattigaste tiondelen f&amp;ouml;rlorade inkomster och de fattiga barnen verkar ha blivit fler. Mest &amp;ouml;kar fattigdomen bland barn med utl&amp;auml;ndsk bakgrund, barn till ensamst&amp;aring;ende f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar och barn vars f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar inte har gymnasiekompetens.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I grunden &amp;auml;r barnfattigdomen ett arbetsmarknads- och utbildningsproblem. Det finns strukturella orsaker till att arbetsmarknaden har f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrats, vilket betyder att den som f&amp;ouml;r n&amp;aring;gra decennier sedan hade haft relativt enkelt att f&amp;aring; jobb, idag har det mycket sv&amp;aring;rare. L&amp;aring;g utbildning hos f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarna &amp;ouml;kar risken f&amp;ouml;r barnfattigdom markant d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att dagens arbetsmarknad st&amp;auml;ller h&amp;ouml;gre krav. Kvinnors syssels&amp;auml;ttning har ocks&amp;aring; minskat och syssels&amp;auml;ttningen f&amp;ouml;r kvinnor med utomeuropeisk bakgrund &amp;auml;r s&amp;aring; l&amp;aring;g som 50 procent. Bland kvinnor i arbetaryrken har bara h&amp;auml;lften en heltidsanst&amp;auml;llning i grunden innan de f&amp;aring;r barn, vilket betyder att det kan vara sv&amp;aring;rt att &amp;ouml;ka arbetstiden och inkomsten n&amp;auml;r barnen blir lite &amp;auml;ldre.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I segregerade storstadsomr&amp;aring;den &amp;auml;r barnfattigdomen som h&amp;ouml;gst, d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarna har stora problem att komma in p&amp;aring; arbetsmarknaden. Det handlar dels om att man har l&amp;auml;gre utbildning &amp;auml;n i andra omr&amp;aring;den, men ocks&amp;aring; om bristen p&amp;aring; kontakter och sociala n&amp;auml;tverk. Givet dessa arbetsmarknadsproblem ser vi ocks&amp;aring; att &amp;ouml;kningen av barnfattigdomen under de senaste &amp;aring;ren verkar handla om f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i trygghetssystemen, men ocks&amp;aring; att bidragen blivit mindre v&amp;auml;rda i relation till &amp;ouml;kade levnadskostnader.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kompensatoriska insatser &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktiga f&amp;ouml;r utvecklingen av barnfattigdomen. Bra exempel p&amp;aring; det &amp;auml;r en f&amp;ouml;rskola och skola som st&amp;auml;rker alla barn, men &amp;auml;ven deltagande i f&amp;ouml;reningsliv och fritidsaktiviteter. En j&amp;auml;mlik utbildning &amp;auml;r inte bara viktig f&amp;ouml;r de enskilda barnens skull utan f&amp;ouml;r den samlade tillv&amp;auml;xten, och en kunskapsnation som Sverige har inte r&amp;aring;d att l&amp;auml;mna en stor del av barnen utanf&amp;ouml;r. Forskningen tyder p&amp;aring; att f&amp;ouml;rskolan kompenserar resurssvaga barn mer &amp;auml;n exempelvis h&amp;ouml;gstadieskolan och gymnasiet, men idag har barn till f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar som lever p&amp;aring; f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsst&amp;ouml;d inte samma r&amp;auml;tt till f&amp;ouml;rskola som andra barn, trots att de har minst lika stort behov av den.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska fattigdomsbek&amp;auml;mpande politiken har l&amp;auml;nge varit framg&amp;aring;ngsrik genom att inte selektivt fokusera p&amp;aring; s&amp;auml;rskilda st&amp;ouml;dsystem f&amp;ouml;r fattiga, utan f&amp;ouml;r breda inkluderande v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsl&amp;ouml;sningar f&amp;ouml;r alla grupper. Men det bygger p&amp;aring; att m&amp;auml;nniskor kommer in p&amp;aring; arbetsmarknaden och kvalificerar sig f&amp;ouml;r ers&amp;auml;ttning vid arbetsl&amp;ouml;shet eller sjukdom, vilket allt f&amp;auml;rre g&amp;ouml;r. Den borgerliga regeringens politik har g&amp;aring;tt ut p&amp;aring; att ytterligare f&amp;ouml;rsv&amp;aring;ra f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor att kvalificera sig till f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringarna. Det leder inte till fler jobb, d&amp;auml;remot till fler ekonomiskt utsatta familjer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller barnfattigdomen handlar den stora utmaningen om att m&amp;auml;nniskor som idag har en svag anknytning till arbetsmarknaden m&amp;aring;ste f&amp;aring; jobb – samtidigt som vi s&amp;auml;kerst&amp;auml;ller en rimlig levnadsstandard f&amp;ouml;r alla barn. Arbetet ber&amp;ouml;r m&amp;aring;nga olika politikomr&amp;aring;den. N&amp;aring;gra viktiga utg&amp;aring;ngspunkter f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llets insatser:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 8.24mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbete &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r att minska barnfattigdomen. Det beh&amp;ouml;vs fler jobb, men ocks&amp;aring; utbildning, st&amp;ouml;d och barnomsorg p&amp;aring; obekv&amp;auml;m arbetstid s&amp;aring; att arbetsl&amp;ouml;sa kan matchas med de jobb som finns.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alla barn har r&amp;auml;tt till en god uppv&amp;auml;xt. Det g&amp;auml;ller att s&amp;auml;kra att &amp;auml;ven barn till f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar som st&amp;aring;r utanf&amp;ouml;r arbetsmarknaden har en rimlig levnadsstandard.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den generella v&amp;auml;lf&amp;auml;rdspolitiken med f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringssystem &amp;auml;r viktig, men fler &amp;auml;n idag beh&amp;ouml;ver omfattas av dem och till rimliga ers&amp;auml;ttningsniv&amp;aring;er.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ekonomiskt utsatta barn beh&amp;ouml;ver mer och b&amp;auml;ttre kompensation utanf&amp;ouml;r hemmet i form av en bra f&amp;ouml;rskola, skola och fritidsaktiviteter utan h&amp;ouml;ga avgifter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498853" name="_Toc305498853"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335721711" name="_Toc335721711"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134627" name="_Toc340134627"&gt;&lt;/a&gt;Spelberoende&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Spel d&amp;auml;r man kan vinna pengar &amp;auml;r en mycket omfattande verksamhet i de flesta l&amp;auml;nder. I Sverige omsatte den reglerade spelmarknaden 42 miljarder kronor per &amp;aring;r 2011. Ut&amp;ouml;ver den reglerade spelmarknaden f&amp;ouml;rekommer ett omfattande spel p&amp;aring; sajter som &amp;auml;gs av bolag som inte har tillst&amp;aring;nd i Sverige. Deras marknadsandelar &amp;auml;r (enligt Svenska Spel) cirka tio procent av den totala k&amp;auml;nda spelmarknaden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r de flesta m&amp;auml;nniskor &amp;auml;r spel ett roligt och hanterbart n&amp;ouml;je men f&amp;ouml;r en del m&amp;auml;nniskor har ocks&amp;aring; spelet en baksida. Den best&amp;aring;r av skuld och l&amp;ouml;gn inf&amp;ouml;r familj, v&amp;auml;nner och n&amp;auml;rst&amp;aring;ende samt i slut&amp;auml;ndan ekonomiska problem. Man r&amp;auml;knar med att cirka 1,4 procent av svenska folket har problem med spel och 0,5 procent har s&amp;aring; stora problem att de r&amp;auml;knas som spelberoende. Tidigare unders&amp;ouml;kningar har visat att problemspelande &amp;auml;r betydligt vanligare bland m&amp;auml;n men Folkh&amp;auml;lsoinstitutets senaste unders&amp;ouml;kning fr&amp;aring;n i &amp;aring;r visar att kvinnors problem med spel &amp;ouml;kar och att skillnaden mellan m&amp;auml;n och kvinnor n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller spelproblem minskar. H&amp;auml;lften av de nya problemspelarna &amp;auml;r kvinnor. Vid f&amp;ouml;rra m&amp;auml;tningen utgjorde de bara en fj&amp;auml;rdedel. En orsak till &amp;ouml;kningen kan vara att den riktade marknadsf&amp;ouml;ringen till kvinnor har &amp;ouml;kat. F&amp;ouml;r m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor kan ett spelberoende leda till allvarliga konsekvenser. Spelberoende kan p&amp;aring; m&amp;aring;nga s&amp;auml;tt likna alkoholism och narkotikaberoende. Den som &amp;auml;r spelberoende t&amp;auml;nker st&amp;auml;ndigt p&amp;aring; spel, blir rastl&amp;ouml;s eller irriterad n&amp;auml;r han eller hon f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker begr&amp;auml;nsa sitt spelande. Ofta leder spelberoende till ett liv av stora l&amp;ouml;gner f&amp;ouml;r att d&amp;ouml;lja vidden av sitt spelande. Spelproblem bidrar till f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrad psykisk h&amp;auml;lsa och familjeproblem. Vi socialdemokrater &amp;auml;r f&amp;ouml;r en statligt reglerad spelmarknad. Oreglerade internetspel b&amp;ouml;r motverkas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Spelmarknaden f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras snabbt och stora belopp satsas av spelbolagen p&amp;aring; spelutveckling och marknadsf&amp;ouml;ring. Den kraftigt &amp;ouml;kade tillg&amp;auml;ngligheten av spel g&amp;ouml;r att beroende kan utvecklas mycket snabbt. Eftersom spelproblem &amp;auml;r oj&amp;auml;mnt f&amp;ouml;rdelat i befolkningen kan s&amp;aring;rbara grupper som unga och ekonomiskt utsatta drabbas mycket h&amp;aring;rt. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste man f&amp;ouml;lja utvecklingen av spelmarknaden och analysera dess konsekvenser f&amp;ouml;r enskilda och f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet. Riksrevisionen redovisar i en granskningsrapport fr&amp;aring;n 2012 att f&amp;auml;rre personer spelar f&amp;ouml;r alltmer pengar. Under 2008/2009 hade cirka 70 procent av befolkningen spelat under &amp;aring;ret, medan motsvarande siffra 1997/98 var cirka 88 procent. Det reglerade och oreglerade spelandet har &amp;ouml;kat med cirka 16 procent i volym mellan &amp;aring;ren 2003 och 2011. Olika typer av spel har olika riskpotential, vilket inneb&amp;auml;r att det verkar finnas h&amp;ouml;gre risk att utveckla spelproblem om man spelar p&amp;aring; vissa typer av spel j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med andra. Folkh&amp;auml;lsoinstitutets unders&amp;ouml;kning fr&amp;aring;n 2012 visar att spelande p&amp;aring; spelautomater samt olika typer av internetspel medf&amp;ouml;r h&amp;ouml;g risk.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Spelproblemen i befolkningen har omf&amp;ouml;rdelats under det senaste decenniet. Andelen problemspelare har f&amp;ouml;rdubblats bland m&amp;auml;n 18–24 &amp;aring;r och bland kvinnor 25–44 &amp;aring;r. Samtidigt har spelproblemen minskat bland pojkar 16–17 &amp;aring;r, vilken var den grupp som hade mest problem med spelandet f&amp;ouml;r tio &amp;aring;r sedan. Andelen problemspelare har &amp;auml;ven minskat bland m&amp;auml;n 45–64 &amp;aring;r och kvinnor 18–24 &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt med r&amp;aring;dgivning, hj&amp;auml;lp och st&amp;ouml;d till dem som drabbats av spelandets negativa effekter. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; rimligt att politiken p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker begr&amp;auml;nsa tillg&amp;auml;ngligheten till spel, inte minst f&amp;ouml;r minder&amp;aring;riga. De internationella bolag som vill verka i Sverige b&amp;ouml;r anpassa sig till svenska krav och st&amp;aring; under svensk myndighetskontroll. Utl&amp;auml;ndska bolag erbjuder i dag internetspel i Sverige utan tillst&amp;aring;nd och utan kontroll av svenska myndigheter. Spelmarknaden har genom detta blivit ”vilda v&amp;auml;stern” d&amp;auml;r vissa akt&amp;ouml;rer f&amp;ouml;ljer svensk lag medan andra agerar helt utanf&amp;ouml;r regelverket. Vi anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att ett antal internetspel b&amp;ouml;r &amp;ouml;ppnas f&amp;ouml;r licenser och d&amp;auml;rmed omfattas av svensk tillsyn och krav p&amp;aring; spelansvar (till exempel &amp;aring;ldersregler, krav p&amp;aring; avst&amp;auml;ngningsm&amp;ouml;jligheter och gr&amp;auml;nss&amp;auml;ttning i tid och insatser). Vi har i en motion till kulturutskottet f&amp;ouml;reslagit att den nya spelmyndigheten ska ansvara f&amp;ouml;r forskning kring spelmissbruk.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Spelmissbruk har likheter med andra missbruksproblem. I Socialstyrelsens riktlinjer om missbruks- och beroendev&amp;aring;rd omfattas alkohol och narkotika. Ansvar f&amp;ouml;r &amp;ouml;vriga beroenden som spel, sex och mat ligger hos Folkh&amp;auml;lsoinstitutet. Att ansvaret &amp;auml;r delat trots den snarlika problematiken kan bidra till att det kan vara sv&amp;aring;rt f&amp;ouml;r den spelberoende som inte faller under socialtj&amp;auml;nstlagen att f&amp;aring; hj&amp;auml;lp fr&amp;aring;n kommunen till den v&amp;aring;rd som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att bryta sitt spelmissbruk. Det finns klienter som nekats behandlingshj&amp;auml;lp av kommunen mot spelmissbruk men som &amp;ouml;verklagat och f&amp;aring;tt r&amp;auml;tt i domstol. Kommunerna behandlar dessa fr&amp;aring;gor ganska olika. Ett 40-tal kommuner har idag inga behandlingar alls och de som finns &amp;auml;r mycket olika. Folkh&amp;auml;lsoinstitutet har i en folkh&amp;auml;lsorapport till regeringen p&amp;aring;talat problemet och att behandlingar &amp;auml;r mycket oj&amp;auml;mnt f&amp;ouml;rdelade i landet. Folkh&amp;auml;lsoinstitutet har under de senaste &amp;aring;ren f&amp;ouml;rdelat drygt 41 statliga miljoner kronor i utveckling, kartl&amp;auml;ggning och drift av &amp;ouml;ppenv&amp;aring;rdsbehandlingar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns idag en uppsj&amp;ouml; olika inriktningar, s&amp;aring;som KBT, motiverande samtal och par- och familjebehandling, f&amp;ouml;r unga och vuxna som blivit beroende av olika spel. En del terapier har visat sig inte ge n&amp;aring;gra resultat. Metoder och terapier som inte fungerar m&amp;aring;ste utm&amp;ouml;nstras, b&amp;aring;de f&amp;ouml;r v&amp;aring;rdtagarens skull och av omsorg om skattebetalarnas pengar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns totalt sett en begr&amp;auml;nsad kunskap om orsakerna till spelmissbruket och hur missbruket ska behandlas. Det beh&amp;ouml;vs mer forskning samt st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r r&amp;aring;dgivning och behandling kring spelmissbruk och spelmissbrukare. Det &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att forts&amp;auml;tta och vidareutveckla de satsningar som den f&amp;ouml;rra regeringen gjorde p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de. N&amp;auml;r regeringen tillsatte missbruksutredningen valde man att ta med alkohol, narkotika, dopning och l&amp;auml;kemedel – men inte spelberoende. B&amp;aring;de Socialstyrelsen, kommunerna och landstingen beh&amp;ouml;ver skaffa sig b&amp;auml;ttre strategier f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja spelmissbrukare och deras anh&amp;ouml;riga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sammanfattningsvis anser vi att fr&amp;aring;gan om hj&amp;auml;lp &amp;aring;t personer med spelmissbruk m&amp;aring;ste ges en h&amp;ouml;gre politisk legitimitet. Vi vill att regeringen ser &amp;ouml;ver om socialtj&amp;auml;nstens &amp;aring;tagande ska preciseras n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller spelmissbruk. Det skulle i s&amp;aring; fall kr&amp;auml;va en &amp;auml;ndring av socialtj&amp;auml;nstlagen. Vi ser positivt p&amp;aring; att Socialstyrelsen ska ta &amp;ouml;ver ansvaret f&amp;ouml;r spelmissbruk fr&amp;aring;n Folkh&amp;auml;lsoinstitutet och att de unders&amp;ouml;ker om spelmissbruk ska j&amp;auml;mst&amp;auml;llas med andra former av missbruk. Det &amp;ouml;kar m&amp;ouml;jligheterna att fler ska kunna erbjudas v&amp;aring;rd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc335721712" name="_Toc335721712"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336864711" name="_Toc336864711"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336865364" name="_Toc336865364"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336865442" name="_Toc336865442"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc305498854" name="_Toc305498854"&gt;&lt;/a&gt;Bland f&amp;ouml;rslagen fr&amp;aring;n Folkh&amp;auml;lsoinstitutet i 2010 &amp;aring;rs folkh&amp;auml;lsopolitiska rapport m&amp;auml;rks en omreglering av spelmarknaden och en nationell handlingsplan mot spelproblem. Vi delar Folkh&amp;auml;lsoinstitutets bed&amp;ouml;mning. Det &amp;auml;r viktigt att utveckla och samordna samh&amp;auml;llets f&amp;ouml;rebyggande insatser mot spelproblem. Mot denna bakgrund f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi att det uppr&amp;auml;ttas en nationell handlingsplan mot spelproblem. S&amp;aring;dana planer finns redan i en del andra l&amp;auml;nder, till exempel Norge och Nya Zeeland.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc335721713" name="_Toc335721713"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134628" name="_Toc340134628"&gt;&lt;/a&gt;Heml&amp;ouml;shet&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;(Web)" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Heml&amp;ouml;shet &amp;auml;r ett yttersta uttryck f&amp;ouml;r social utsatthet. Att ha n&amp;aring;gonstans att bo &amp;auml;r en grundl&amp;auml;ggande v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsfr&amp;aring;ga. Heml&amp;ouml;shet &amp;auml;r ett problem i Sverige som &amp;ouml;kar. Socialstyrelsens senaste riksomfattande kartl&amp;auml;ggning av heml&amp;ouml;shetens omfattning &amp;auml;r fr&amp;aring;n 2011. Det finns f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i hur man redovisar som f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar j&amp;auml;mf&amp;ouml;relser med den f&amp;ouml;reg&amp;aring;ende m&amp;auml;tningen 2005, men det &amp;auml;r enligt Socialstyrelsen m&amp;ouml;jligt att se &amp;aring;t vilket h&amp;aring;ll utvecklingen har g&amp;aring;tt. Av kartl&amp;auml;ggningen 2011 framg&amp;aring;r att heml&amp;ouml;sheten har &amp;ouml;kat i alla heml&amp;ouml;shetssituationer sedan m&amp;auml;tningen 2005.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sammanlagt har cirka 34 000 personer i 2011 &amp;aring;rs unders&amp;ouml;kning inrapporterats som heml&amp;ouml;sa eller utest&amp;auml;ngda fr&amp;aring;n den ordinarie bostadsmarknaden under m&amp;auml;tveckan. Kvinnornas andel &amp;ouml;kar och &amp;auml;r nu 36 procent. Av de heml&amp;ouml;sa personerna befann sig cirka 4 500 personer i akut heml&amp;ouml;shet, varav 280 sov ute eller i offentliga utrymmen. 4 000 personer vistades p&amp;aring; institution/kategoribo&amp;shy;ende. 13 900 personer bodde i l&amp;aring;ngsiktiga boendel&amp;ouml;sningar (f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksl&amp;auml;genheter, tr&amp;auml;ningsl&amp;auml;genheter, sociala kontrakt med mera) och 6 800 personer i eget ordnat, kortsiktigt boende.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kartl&amp;auml;ggning av heml&amp;ouml;shetens omfattning &amp;auml;r viktigt men m&amp;aring;ste f&amp;ouml;ljas av handling. Heml&amp;ouml;shet utg&amp;ouml;r en sv&amp;aring;r livssituation som ofta, men inte alltid, &amp;auml;r kopplad till en psykosocial sjukdomsbild och en missbruksproblematik. &amp;Auml;ven om den generella v&amp;auml;lf&amp;auml;rdspolitiken, med fler bra och billiga bost&amp;auml;der, f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkt st&amp;ouml;d till arbete och rehabilitering och en v&amp;auml;l fungerande v&amp;aring;rd, &amp;auml;r viktigast f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rebygga och f&amp;ouml;rhindra heml&amp;ouml;shet s&amp;aring; r&amp;auml;cker inte det. Det beh&amp;ouml;vs ocks&amp;aring; specifika sociala och andra insatser. Heml&amp;ouml;sa &amp;auml;r ingen homogen grupp utan varje individ beh&amp;ouml;ver sin specifika v&amp;auml;g tillbaka.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har misslyckats med sin politik mot heml&amp;ouml;shet. Den nationella strategin som togs fram 2007 &amp;auml;r alltf&amp;ouml;r vag och har tyv&amp;auml;rr inte visat sig vara n&amp;aring;got effektivt redskap f&amp;ouml;r att samordna samh&amp;auml;llets riktade insatser f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa heml&amp;ouml;shet. Regeringens f&amp;ouml;rs&amp;auml;mringar av sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen och arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen har urholkat samh&amp;auml;llets grundl&amp;auml;ggande ekonomiska skyddsn&amp;auml;t. Regeringens passiva bostadspolitik har f&amp;ouml;rv&amp;auml;rrat situationen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns uppseendev&amp;auml;ckande m&amp;aring;nga barnfamiljer bland dem som vr&amp;auml;ks fr&amp;aring;n sin bostad. Vanligaste orsaken till vr&amp;auml;kning &amp;auml;r hyresskuld. Regeringens m&amp;aring;l i heml&amp;ouml;shetsstrategin fr&amp;aring;n 2007 om noll vr&amp;auml;kningar av barnfamiljer inom tv&amp;aring; &amp;aring;r har inte p&amp;aring; n&amp;aring;got s&amp;auml;tt infriats. F&amp;ouml;rverkligandet av m&amp;aring;let &amp;auml;r fortfarande l&amp;aring;ngt borta. Under 2011 &amp;ouml;kade antalet vr&amp;auml;kningar av barnfamiljer med fem procent (till 663). &lt;span class="Strong" style="font-weight: normal;"&gt;Den arbetsgrupp Socialdepartementet sj&amp;auml;lv tillsatte 2010 f&amp;ouml;r att titta p&amp;aring; fr&amp;aring;gan klagade offentligt vid &amp;aring;rsskiftet 2011/12 p&amp;aring; att regeringen inte agerar i fr&amp;aring;gan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r ett oerh&amp;ouml;rt stort ingrepp i en ung m&amp;auml;nniskas liv n&amp;auml;r familjen vr&amp;auml;ks fr&amp;aring;n sin bostad. De kompisar och det n&amp;auml;tverk man bygger upp som barn f&amp;ouml;rsvinner. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; f&amp;ouml;rknippat med mycket skam och ibland rena tragedier. Socialstyrelsen har tagit fram rekommendationer f&amp;ouml;r hur kommunerna ska f&amp;ouml;rhindra att barnfamiljer vr&amp;auml;ks. Rekommendationerna handlade bland annat om att snabbare hitta familjer som hotas av vr&amp;auml;kning och direkt hj&amp;auml;lpa dem med till exempel ekonomisk r&amp;aring;dgivning. Inga barn ska beh&amp;ouml;va tvingas bort fr&amp;aring;n sina hem. F&amp;ouml;r att hindra att barnfamiljer vr&amp;auml;ks och hamnar utanf&amp;ouml;r den ordinarie bostadsmarknaden &amp;auml;r det viktigt att kommunerna arbetar f&amp;ouml;rebyggande. Trots det saknar sex av tio kommuner en aktuell, skriftlig och p&amp;aring; ledningsniv&amp;aring; beslutad rutin f&amp;ouml;r hur socialtj&amp;auml;nsten ska f&amp;ouml;rhindra att barnfamiljer vr&amp;auml;ks. Det framkommer av Socialstyrelsens &amp;ouml;ppna j&amp;auml;mf&amp;ouml;relser av hur kommunerna &amp;aring;r 2011 arbetade mot heml&amp;ouml;shet och utest&amp;auml;ngning fr&amp;aring;n bostadsmarknaden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barn ska alltid prioriteras. Det finns regler om att en hyresv&amp;auml;rd skriftligt ska meddela socialtj&amp;auml;nsten n&amp;auml;r en barnfamilj hotas av vr&amp;auml;kning. Socialtj&amp;auml;nsten ska omedelbart utse en handl&amp;auml;ggare som kontaktar hyresv&amp;auml;rden och familjen som &amp;auml;r uppsagd. Familjen ska ges den ekonomiska r&amp;aring;dgivning eller sociala insatser som beh&amp;ouml;vs. Men i verkligheten fungerar inte detta alltid. Socialtj&amp;auml;nsten f&amp;aring;r fortfarande i allt f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga fall f&amp;ouml;r sen information eller ingen information alls om att en barnfamilj ska vr&amp;auml;kas bland annat f&amp;ouml;r att informationsskyldigheten inte t&amp;auml;cker alla situationer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I en del fall leder ocks&amp;aring; brister i kommunens hantering och rutiner till att &amp;aring;tg&amp;auml;rderna uteblir. Socialtj&amp;auml;nsten m&amp;aring;ste handla snabbt och aktivt, s&amp;auml;rskilt n&amp;auml;r det &amp;auml;r barn inblandade. Barnombudsmannens granskning av situationen i olika kommuner visade p&amp;aring; stora skillnader. N&amp;aring;gra av dem har ett dokumenterat f&amp;ouml;rebyggande arbete n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller vr&amp;auml;kningar och antalet barn som vr&amp;auml;ks &amp;auml;r lika med noll. I andra kommuner g&amp;aring;r utvecklingen &amp;aring;t fel h&amp;aring;ll. Enligt regeringens budgetproposition har 39 procent av kommunerna rutiner f&amp;ouml;r ett f&amp;ouml;rebyggande arbete med m&amp;aring;ls&amp;auml;ttningen att f&amp;ouml;rhindra vr&amp;auml;kning av barnfamiljer. Det &amp;auml;r en l&amp;aring;g siffra. Att uppr&amp;auml;tta s&amp;auml;rskilda kommunala handlingsplaner f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rebygga och motverka vr&amp;auml;kningar och heml&amp;ouml;shet har visat sig vara ett effektivt s&amp;auml;tt att utveckla och samordna arbetet. En handlingsplan kan till exempel omfatta rutiner f&amp;ouml;r ett aktivt och organiserat upps&amp;ouml;kande arbete, reglera hur parterna ska samverka och hur socialtj&amp;auml;nstens interna rutiner ska se ut med ett s&amp;auml;rskilt ansvar f&amp;ouml;r barn (&amp;auml;ven umg&amp;auml;ngesbarn) som riskerar vr&amp;auml;kning. Det skall vara ett krav att fastighets&amp;auml;garen/hyresv&amp;auml;rden anm&amp;auml;ler samtliga vr&amp;auml;kningar till socialtj&amp;auml;nsten i kommunen innan vr&amp;auml;kningen verkst&amp;auml;lls. Om det finns barn i hemmen &amp;auml;r anm&amp;auml;lan extra viktig. Socialtj&amp;auml;nsten ska d&amp;aring; ha mottagit anm&amp;auml;lan, aktiverat &amp;auml;rendet och getts rimlig tid f&amp;ouml;r agerande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Heml&amp;ouml;shet &amp;auml;r inte v&amp;auml;rdigt ett modernt v&amp;auml;lf&amp;auml;rdssamh&amp;auml;lle. Samh&amp;auml;llets insatser har inte varit tillr&amp;auml;ckliga. Ambitionen m&amp;aring;ste vara att ingen ska vara heml&amp;ouml;s. Insatserna f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa heml&amp;ouml;sheten m&amp;aring;ste intensifieras. Arbetet m&amp;aring;ste handla om tv&amp;aring; olika perspektiv, dels att se till att de som idag &amp;auml;r heml&amp;ouml;sa kan f&amp;aring; ett v&amp;auml;rdigt boende, dels att f&amp;ouml;rhindra att fler hamnar i heml&amp;ouml;shet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r heml&amp;ouml;sa med en social problematik i bagaget beh&amp;ouml;vs ofta en personlig kontaktperson som hj&amp;auml;lper till i kontakten med sjukv&amp;aring;rd, myndigheter och hyresv&amp;auml;rdar. Alla heml&amp;ouml;sa som vill ha ett eget boende b&amp;ouml;r f&amp;aring; den m&amp;ouml;jligheten ordentligt pr&amp;ouml;vad och dessutom en v&amp;aring;rdplan med avgiftning, boende och efterbehandling. Det b&amp;ouml;r &amp;auml;ven pr&amp;ouml;vas om det i socialtj&amp;auml;nstlagen beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;rtydliganden av kommunernas ansvar f&amp;ouml;r att motverka heml&amp;ouml;shet samt skyldighet att ha en upps&amp;ouml;kande verksamhet f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;ta de heml&amp;ouml;sas behov av insatser f&amp;ouml;r v&amp;aring;rd, boende, avgiftning och efterbehandling. Samverkan mellan kommunernas och landstingens olika verksamhetsomr&amp;aring;den &amp;auml;r viktiga inom b&amp;aring;de socialtj&amp;auml;nst och sjukv&amp;aring;rd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det beh&amp;ouml;vs ett brett spektrum av l&amp;ouml;sningar och modeller i arbetet mot heml&amp;ouml;shet. Individer &amp;auml;r olika och har olika problematik. Varje individ beh&amp;ouml;ver sin specifika v&amp;auml;g tillbaka. Insatserna ska utg&amp;aring; fr&amp;aring;n individens behov. Fortfarande dominerar ”trappstegsmodellen” d&amp;auml;r individer med omfattande problematik successivt kan ta mer ansvar och s&amp;aring; sm&amp;aring;ningom slussas ut i ordinarie boende. Ett f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k att angripa problemen fr&amp;aring;n en annan utg&amp;aring;ngspunkt &amp;auml;r Bostad f&amp;ouml;rst-modellen som betonar att individen f&amp;ouml;rst beh&amp;ouml;ver en fast bostad f&amp;ouml;r att kunna tillgodog&amp;ouml;ra sig de andra insatser som kommunen erbjuder. Individen slipper i Bostad f&amp;ouml;rst-modellen flytta upprepade g&amp;aring;nger f&amp;ouml;r att kvalificera sig f&amp;ouml;r ett b&amp;auml;ttre boende, vilket &amp;auml;r fallet med trappstegsmodellen. Runt om i landet p&amp;aring;g&amp;aring;r ett antal f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k med att introducera Bostad f&amp;ouml;rst och satsningarna ska utv&amp;auml;rderas f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kra kvaliteten och m&amp;auml;ta effekten av f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ken. Det &amp;auml;r viktigt att det finns ett nationellt engagemang som underl&amp;auml;ttar kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte om olika modeller och resultat.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Heml&amp;ouml;shet &amp;auml;r inte enbart en social- och sjukv&amp;aring;rdpolitisk fr&amp;aring;ga utan &amp;auml;r ocks&amp;aring; i h&amp;ouml;gsta grad &amp;auml;ven en bostadspolitisk fr&amp;aring;ga. Varje kommun beh&amp;ouml;ver n&amp;aring;gon form av organisation f&amp;ouml;r att hj&amp;auml;lpa den som s&amp;ouml;ker bostad. Alla ska k&amp;auml;nna till hur och p&amp;aring; vilka grunder de kan s&amp;ouml;ka privata s&amp;aring;v&amp;auml;l som kommunala bost&amp;auml;der i en kommun.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 1 oktober 2012&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Lena Hallengren (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Christer Engelhardt (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Ann Arleklo (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Lennart Axelsson (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Catharina Br&amp;aring;kenhielm (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Gunnar Sandberg (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Meeri Wasberg (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning i tabell 1.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om patientkontrakt.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en nationell kvalitetscertifiering.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om nationella riktlinjer.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att vården ska vara baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet också när det gäller att fördela vårdresurser.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om patientsäkerhet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om handlingsprogrammet Tid för vård.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om meddelarskydd.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:KU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en it-strategi för hälso- och sjukvården.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ersättningssystemen i vården.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett nej till en lag om fri etablering i specialistsjukvården.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en nationell genomförandeplan för en jämställd hälso- och sjukvård.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om myndighetsstrukturen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett investeringsskydd för skattefinansierad verksamhet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:FiU26</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det inte ska vara tillåtet med förtur (gräddfiler) för privatbetalande patienter i den offentligt finansierade vården.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det inte ska vara tillåtet att sälja, privatisera eller stycka upp universitets- och regionsjukhus.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om organdonation.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om insatser för hbt-personers hälsa.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om hbt-certifiering för landets samtliga ungdomsmottagningar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utredning av levnadsvillkoren för transpersoner.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om insatser när det gäller smittskydd och hiv.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett nationellt initiativ för säkrare läkemedelshantering.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:SoU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>23</nummer>
<beteckning>23</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om apoteksmarknaden.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:SoU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>24</nummer>
<beteckning>24</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en strategi mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>25</nummer>
<beteckning>25</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om narkolepsi.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>26</nummer>
<beteckning>26</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om stödet till Rett Center.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>27</nummer>
<beteckning>27</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en långsiktig handlingsplan för psykiatrin.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>28</nummer>
<beteckning>28</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om samverkansmodeller i varje kommun för barn och ungdomar med problem (barnens räddningstjänst).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>29</nummer>
<beteckning>29</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tandvårdsförsäkringen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30</nummer>
<beteckning>30</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta en kommission för jämlik hälsa.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>31</nummer>
<beteckning>31</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om obligatoriska bildvarningar på cigarettpaket.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:SoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>32</nummer>
<beteckning>32</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om dold försäljning av tobak.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:SoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>33</nummer>
<beteckning>33</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tillståndsplikt för försäljning av tobak.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:SoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>34</nummer>
<beteckning>34</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett samlat åtgärdspaket för att minska tobaksbruket.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:SoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>35</nummer>
<beteckning>35</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om alkoholreklam.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>36</nummer>
<beteckning>36</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om licensplikt för folkölsförsäljning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>37</nummer>
<beteckning>37</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ompröva beslutet att låta privatpersoner föra in alkoholdrycker i Sverige också för andra personers räkning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>38</nummer>
<beteckning>38</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett nej till en gårdsförsäljning som hotar Systembolagets detaljhandelsmonopol.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>39</nummer>
<beteckning>39</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en nationell handlingsplan för minskat alkoholbruk bland ungdomar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40</nummer>
<beteckning>40</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om alkolås.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:TU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>41</nummer>
<beteckning>41</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om näthandel.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>42</nummer>
<beteckning>42</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om missbrukarvården.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>43</nummer>
<beteckning>43</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Ett kontrakt för livet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>44</nummer>
<beteckning>44</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om snabb kartläggning av ungdomsmottagningarnas öppettider och kompetens.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>45</nummer>
<beteckning>45</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om funktionshinderspolitikens inriktning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>46</nummer>
<beteckning>46</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om äldrepolitikens inriktning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>47</nummer>
<beteckning>47</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett förbättrat omhändertagande av svårt sjuka äldre patienter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>48</nummer>
<beteckning>48</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett ökat inflytande för de äldre som har hemtjänst.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>49</nummer>
<beteckning>49</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om viss hemtjänst utan biståndsbedömning för personer över en viss ålder.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50</nummer>
<beteckning>50</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om genomförandet av en parbogaranti.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>51</nummer>
<beteckning>51</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om insemination för ensamstående.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>52</nummer>
<beteckning>52</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skyndsamt ta bort steriliseringskravet i könstillhörighetslagen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>53</nummer>
<beteckning>53</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ekonomiskt bistånd (socialbidrag).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>54</nummer>
<beteckning>54</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om överskuldsatthet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:CU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>55</nummer>
<beteckning>55</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om barnfattigdom.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>56</nummer>
<beteckning>56</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en nationell handlingsplan för spelförebyggande arbete.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>57</nummer>
<beteckning>57</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om insatser för att motverka hemlöshet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>45</nummer>
<beteckning>45.1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om funktionshinderspolitikens inriktning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:SoU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2012-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2012-10-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0853395328224</intressent_id>
<namn>Lena Hallengren</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0936723349517</intressent_id>
<namn>Christer Engelhardt</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0641996868011</intressent_id>
<namn>Ann Arleklo</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0958776965517</intressent_id>
<namn>Lennart Axelsson</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0264838147315</intressent_id>
<namn>Catharina Bråkenhielm</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0103812031214</intressent_id>
<namn>Gunnar Sandberg</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0741225202024</intressent_id>
<namn>Meeri Wasberg</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 11:57:20</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>H002So557</dok_id>
<systemdatum>2017-10-18 13:37:04</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 11:57:20</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H002So557</dok_id>
<subtitel>av Lena Hallengren m.fl. (S)</subtitel>
<filnamn>MOT_201213_So_557.doc</filnamn>
<filstorlek>344576</filstorlek>
<filtyp>doc</filtyp>
<titel>Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/671F05B3-00F2-400A-A411-176831A9E486</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>H002So557</dok_id>
<subtitel>av Lena Hallengren m.fl. (S)</subtitel>
<filnamn>mot_201213_so_557.pdf</filnamn>
<filstorlek>651873</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_201213_so_557</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/2CD921F4-1DB5-431C-92DC-28785810EFEC</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2013/14:SoU22</uppgift>
<ref_dok_id>H101SoU22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2013/14</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SoU22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ökad tillgänglighet och mer ändamålsenlig prissättning av läkemedel</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>bet</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>