<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2812700</hangar_id>
 <dok_id>H002Sk419</dok_id>
 <rm>2012/13</rm>
 <beteckning>Sk419</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Kommittémotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2012/13:Sk419 av Siv Holma m.fl. (V)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>V544</tempbeteckning>
 <organ>SkU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>419</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2012-10-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2012-12-04 08:47:08</systemdatum>
 <publicerad>2012-10-05 16:40:29</publicerad>
 <titel>Miljöanpassad vägtrafik</titel>
 <subtitel>av Siv Holma m.fl. (V)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{C1DCDB30-FFF0-4ADB-A81D-648226E7253E}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H002Sk419/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H002Sk419</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H002Sk419</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2012/13:Sk419&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Siv Holma m.fl. (V)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;Miljöanpassad vägtrafik&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;V544&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="Milj&amp;ouml;anpassad v&amp;auml;gtrafik" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="ma0826aa" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 120821:1120 v6.03" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: St&amp;ouml;rre EAN, fria namnval (prtimotion etc), a4-funktionen, nya v-loggan, gr&amp;ouml;nmarkering, basdialogen mm --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Tue, 04 Dec 2012 08:40:00 CET" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_201213_Sk_419.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="RubrikInneh&amp;aring;llsf" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc304129951" name="_Toc304129951"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc305591961" name="_Toc305591961"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc305592013" name="_Toc305592013"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc309025302" name="_Toc309025302"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429162" name="_Toc336429162"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429433" name="_Toc336429433"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336935937" name="_Toc336935937"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337197063" name="_Toc337197063"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337202288" name="_Toc337202288"&gt;&lt;/a&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134861"&gt;2&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Allm&amp;auml;nt om v&amp;auml;gtrafik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134862"&gt;3&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;R&amp;auml;ttvisa drivmedelsskatter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134863"&gt;4&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Gynna h&amp;aring;llbara drivmedel&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134864"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ett livscykelperspektiv p&amp;aring; drivmedel&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134865"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Certifiera br&amp;auml;nslen utifr&amp;aring;n social och ekologisk p&amp;aring;verkan&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134866"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;St&amp;auml;rk dagens kriterier f&amp;ouml;r ekologisk h&amp;aring;llbarhet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134867"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ta &amp;auml;ven h&amp;auml;nsyn till social h&amp;aring;llbarhet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134868"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Samma krav p&amp;aring; fossila br&amp;auml;nslen som h&amp;aring;llbara br&amp;auml;nslen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134869"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Internationell certifiering&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134870"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Beskattning av biodrivmedel&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134871"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Gynna milj&amp;ouml;v&amp;auml;nligare fordon&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134872"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;6.1&amp;#9;Fasa ut fossilbr&amp;auml;nsledrivna bilar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134873"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;6.2&amp;#9;Inf&amp;ouml;r en skrotningspremie&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134874"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;6.3&amp;#9;G&amp;ouml;r fordonsskatten mer koldioxidbaserad&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134875"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;6.4&amp;#9;Milj&amp;ouml;inrikta f&amp;ouml;rm&amp;aring;nsbeskattningen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134876"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.5&amp;#9;Gynna bilpooler&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134877"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inf&amp;ouml;r bonus–malus-modell&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134878"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8&amp;#9;Milj&amp;ouml;anpassad godstrafik p&amp;aring; v&amp;auml;g&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134879"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inf&amp;ouml;r kilometerskatt f&amp;ouml;r tunga lastbilar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134880"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Ouml;vriga &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r en mer milj&amp;ouml;anpassad v&amp;auml;gtrafik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134881"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Tr&amp;auml;ngselskatter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134882"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Minska hastigheterna p&amp;aring; v&amp;auml;garna&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134883"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Skapa ett reseavdrag som gynnar kollektivt resande&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134884"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Minska dubbd&amp;auml;ckens milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340134885"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc340134861" name="_Toc340134861"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="F&amp;ouml;rslagsrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;ra de &amp;aring;tg&amp;auml;rder som lyfts fram f&amp;ouml;r att skapa r&amp;auml;ttvisa drivmedelsskatter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;ra de &amp;aring;tg&amp;auml;rder som lyfts fram f&amp;ouml;r att skapa h&amp;aring;llbara drivmedel.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;ra de &amp;aring;tg&amp;auml;rder som lyfts fram f&amp;ouml;r att skapa milj&amp;ouml;v&amp;auml;nligare fordon.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att inf&amp;ouml;ra bonus–malus-system.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att komma med f&amp;ouml;rslag till riksdagen s&amp;aring; att ett system f&amp;ouml;r kilometerskatt f&amp;ouml;r tunga fordon kan tr&amp;auml;da i kraft senast 2014.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en utredning av ett nytt avst&amp;aring;ndsbaserat reseavdrag som &amp;auml;ven gynnar resande med kollektivtrafik och cykel.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att f&amp;ouml;rslag tas fram om hur avgifter p&amp;aring; dubbd&amp;auml;ck ska kunna inf&amp;ouml;ras i Stockholm.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt; Yrkande 2 h&amp;auml;nvisat till MJU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt; Yrkandena 3 och 7 h&amp;auml;nvisade till TU.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305591962" name="_Toc305591962"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc305592014" name="_Toc305592014"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc309025303" name="_Toc309025303"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429163" name="_Toc336429163"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429434" name="_Toc336429434"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336935938" name="_Toc336935938"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337197064" name="_Toc337197064"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337202289" name="_Toc337202289"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134837" name="_Toc340134837"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134862" name="_Toc340134862"&gt;&lt;/a&gt;Allm&amp;auml;nt om v&amp;auml;gtrafik&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att det strukturellt och l&amp;aring;ngsiktigt &amp;auml;r viktigt att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd en samh&amp;auml;llsplanering och ett byggande som minskar behovet av l&amp;aring;ngv&amp;auml;ga fysiska transporter och en planering som bygger p&amp;aring; energisn&amp;aring;la och milj&amp;ouml;v&amp;auml;nliga transporter, t.ex. kollektiva transporter med j&amp;auml;rnv&amp;auml;g och buss. Men det kan &amp;auml;ven vara anv&amp;auml;ndandet av it och bredband f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra e-handel, virtuella m&amp;ouml;ten och till och med virtuella resor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom samh&amp;auml;llsplaneringen finns stora m&amp;ouml;jligheter att minska transportsektorns milj&amp;ouml;- och energip&amp;aring;verkan. Om bebyggelse f&amp;ouml;rt&amp;auml;tas, redan exploaterad mark tas i anspr&amp;aring;k och infartsparkeringar byggs osv., kan samh&amp;auml;llsplaneringen vara ett av flera verktyg f&amp;ouml;r ett mer transporteffektivt och d&amp;auml;rmed energisn&amp;aring;lare samh&amp;auml;lle. Det leder till att fler m&amp;auml;nniskor kan g&amp;aring; mellan olika punkter eller ta cykeln.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; korta transportstr&amp;auml;ckor (vilket g&amp;auml;ller merparten av alla f&amp;ouml;rflyttningar) i st&amp;ouml;rre st&amp;auml;der har g&amp;aring;ng och cykel stor potential. I glesare bygder kan anropsstyrd kollektivtrafik minska bilresorna p&amp;aring; kortare str&amp;auml;ckor. Genom &amp;ouml;kad och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad kollektivtrafik och j&amp;auml;rnv&amp;auml;g ges stora m&amp;ouml;jligheter att minska v&amp;auml;gtransporterna och milj&amp;ouml;belastningen, men effekten blir &amp;auml;ven att krav p&amp;aring; nya v&amp;auml;ginvesteringar minskar. Med en f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad samverkan mellan trafikslagen kan transporter bli mer effektiva. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r s.k. kombiterminaler v&amp;auml;sentliga f&amp;ouml;r ett transportsn&amp;aring;lt samh&amp;auml;lle. &amp;Auml;ven sj&amp;ouml;farten kan bidra till att minska milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven om det viktigaste &amp;auml;r att skapa en transportsn&amp;aring;l samh&amp;auml;llsplanering, kommer det dock alltid att finnas behov av transporter p&amp;aring; v&amp;auml;g. Dessa transporter m&amp;aring;ste d&amp;aring; utf&amp;ouml;ras av fordon som inte f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar en ekologisk h&amp;aring;llbarhet. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r ska bensin- och dieselbilar successivt fasas ut. Det m&amp;aring;ste till ett paket av &amp;aring;tg&amp;auml;rder inom v&amp;auml;gtransportsektorn f&amp;ouml;r att n&amp;aring; detta. Utvecklingen av nya ”milj&amp;ouml;bilar” f&amp;aring;r inte bara kopplas till sj&amp;auml;lva drivmedlet, utan i h&amp;ouml;gre grad relateras till energieffektivitet. Statens ekonomiska styrmedel m&amp;aring;ste inriktas mot att &amp;auml;ven fr&amp;auml;mja en &amp;ouml;kad energieffektivitet av fordon.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vissa anser att det g&amp;aring;r att l&amp;ouml;sa bilismens problem med hj&amp;auml;lp av teknisk utveckling, dvs. att bilarna blir mer och mer rena. Men detta &amp;auml;r inte en sann eller trolig utveckling. F&amp;ouml;r det f&amp;ouml;rsta visar empirisk erfarenhet att s&amp;aring; inte &amp;auml;r fallet. F&amp;ouml;rvisso har bilar blivit mer energieffektiva och sl&amp;auml;pper ut mindre avgaser. Men samtidigt har bilarna blivit allt mer sofistikerade och inneh&amp;aring;ller allt mer teknik som i sin tur ”&amp;auml;ter upp” energieffektiviseringen. F&amp;ouml;r det andra hj&amp;auml;lper det inte att varje enskild bil blir mer milj&amp;ouml;v&amp;auml;nlig om antalet bilar samtidigt &amp;ouml;kar. Varken natur eller m&amp;auml;nniska &amp;auml;r behj&amp;auml;lpta av att utsl&amp;auml;ppen per bil minskar om det totala utsl&amp;auml;ppet i absoluta termer &amp;ouml;kar, vilket t.ex. varit fallet med koldioxid. Sedan 1990 har biltrafikens samlade utsl&amp;auml;pp av koldioxid &amp;ouml;kat samtidigt som varje enskild bil sl&amp;auml;pper ut mycket mindre koldioxid idag &amp;auml;n 1990. Men det &amp;auml;r inte bara vi som inte delar uppfattningen att reduktion av trafikens utsl&amp;auml;pp till stor del ska kunna ske genom ny teknik. VTI (Statens v&amp;auml;g- och transportforskningsinstitut) bed&amp;ouml;mer att det inte &amp;auml;r rimligt att f&amp;ouml;rv&amp;auml;nta sig stora konsekvenser av teknikutvecklingen inom den 10-&amp;aring;rsperiod som &amp;auml;r relevant i det h&amp;auml;r sammanhanget. V&amp;auml;gverket (nu Trafikverket) ans&amp;aring;g att det inte finns n&amp;aring;gra innovationer inom synh&amp;aring;ll som p&amp;aring; ett avg&amp;ouml;rande s&amp;auml;tt skulle kunna l&amp;ouml;sa transportsystemets milj&amp;ouml;problem. ”V&amp;auml;gverket har f&amp;ouml;r sin del dragit slutsatsen att biltrafiken l&amp;aring;ngsiktigt m&amp;aring;ste minska. Kraven p&amp;aring; alternativ som kan konkurrera med biltrafik, som vi k&amp;auml;nner den idag, &amp;auml;r s&amp;aring;ledes mycket stora. Det kommer inte att vara m&amp;ouml;jligt att minska biltrafiken, om inte det finns fullgoda ers&amp;auml;ttningsalternativ.” (V&amp;auml;gverkets remissvar med anledning av EU-kommissionens f&amp;ouml;rslag till H&amp;aring;llbara moderna transporter). &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trafikverkets stora Kapacitetsutredning (2012) konstaterar att styrmedel som leder till minskad biltrafik kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att vi ska n&amp;aring; v&amp;aring;ra klimatm&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med andra EU-l&amp;auml;nder har Sverige en tradition av l&amp;aring;g beskattning av v&amp;auml;gtrafiken. Enligt EU-kommissionen har Sverige det l&amp;auml;gsta skattetrycket med ca 2 procent av BNP. &amp;Ouml;vriga l&amp;auml;nder ligger i intervallet 2–4 procent av BNP. Sverige har Europas mest energislukande v&amp;auml;gfordon f&amp;ouml;r persontransporter och d&amp;auml;rmed de mest koldioxidalstrande fordonen per k&amp;ouml;rd str&amp;auml;cka. Detta vill vi &amp;auml;ndra p&amp;aring;: f&amp;ouml;r det f&amp;ouml;rsta genom att minska transporter p&amp;aring; v&amp;auml;g och flytta &amp;ouml;ver kommunikationer till mer ekologiskt h&amp;aring;llbara s&amp;auml;tt, f&amp;ouml;r det andra genom &amp;aring;tg&amp;auml;rder som &amp;auml;r kopplade till sj&amp;auml;lva v&amp;auml;gtrafiken, vilket presenteras i denna motion.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc304129953" name="_Toc304129953"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc305591963" name="_Toc305591963"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc305592015" name="_Toc305592015"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc309025304" name="_Toc309025304"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429164" name="_Toc336429164"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429435" name="_Toc336429435"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336935939" name="_Toc336935939"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337197065" name="_Toc337197065"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337202290" name="_Toc337202290"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134838" name="_Toc340134838"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134863" name="_Toc340134863"&gt;&lt;/a&gt;R&amp;auml;ttvisa drivmedelsskatter&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Priset p&amp;aring; transporter ska inkludera kostnader f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;skador, h&amp;auml;lsoeffekter, trafikolyckor och andra samh&amp;auml;llsekonomiska kostnader. Vi beh&amp;ouml;ver i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka f&amp;aring; &amp;ouml;ver trafik fr&amp;aring;n v&amp;auml;gar till ekologiskt h&amp;aring;llbara f&amp;auml;rds&amp;auml;tt f&amp;ouml;r att minska b&amp;aring;de den lokala milj&amp;ouml;belastningen som drabbar m&amp;auml;nniskors h&amp;auml;lsa och den globala klimatp&amp;aring;verkan som hotar framtidens v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. Dagens generation m&amp;aring;ste l&amp;auml;mna &amp;ouml;ver en v&amp;auml;rld till n&amp;auml;stkommande generation som m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r att &amp;auml;ven m&amp;auml;nniskor i framtiden kan leva i ett v&amp;auml;lf&amp;auml;rdssamh&amp;auml;lle. Bensin- och dieselskatten &amp;auml;r d&amp;aring; ett effektivt ekonomiskt styrmedel f&amp;ouml;r att styra till transporter som &amp;auml;r b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi beh&amp;ouml;ver ett drivmedelsskattesystem som &amp;auml;r r&amp;auml;ttvist mot milj&amp;ouml;n och mot kommande generationer och som i h&amp;ouml;gre grad tar h&amp;auml;nsyn till ett f&amp;ouml;rdelningsperspektiv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;- och klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar har blivit ett allt st&amp;ouml;rre hot mot v&amp;aring;r v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. Att komma till r&amp;auml;tta med milj&amp;ouml;- och klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna kr&amp;auml;ver politiska beslut. V&amp;auml;nsterpartiet bed&amp;ouml;mer d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att det finns ett behov av att h&amp;ouml;ja drivmedelsskatterna, trots de senaste &amp;aring;rens &amp;ouml;kade v&amp;auml;rldsmarknadspriser. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r h&amp;ouml;ja bensin- och dieselskatterna varje &amp;aring;r fram till 2015 genom en h&amp;ouml;jning av koldioxidskatten med 7 &amp;ouml;re per &amp;aring;r. F&amp;ouml;r den som tankar betyder v&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag att bensinen blir ca 20 &amp;ouml;re dyrare varje &amp;aring;r. P&amp;aring; tre &amp;aring;r inneb&amp;auml;r h&amp;ouml;jningen en pris&amp;ouml;kning med ca 60 &amp;ouml;re vid pump. F&amp;ouml;r diesel &amp;auml;r samma siffror en h&amp;ouml;jning med 22 &amp;ouml;re per liter, per &amp;aring;r. Totalt p&amp;aring; tre &amp;aring;r blir det allts&amp;aring; ca 66 &amp;ouml;re mer per liter vid pump f&amp;ouml;r diesel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;ouml;jningar av drivmedelsskatterna skapar o&amp;ouml;nskade effekter f&amp;ouml;r personer med l&amp;aring;ga inkomster och f&amp;ouml;r boende i glesare bygder. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det viktigt att hitta kompensatoriska &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r dessa grupper.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rslag om h&amp;ouml;jning av skatter p&amp;aring; fossila drivmedel m&amp;ouml;ter ofta p&amp;aring; motst&amp;aring;nd fr&amp;aring;n framf&amp;ouml;rallt glesbygdsbilister, motor- och v&amp;auml;globbyorganisationer. Om man studerar det faktiska resandet i olika regioner finner man att det genomsnittliga antalet resor, restid och resl&amp;auml;ngd &amp;auml;r relativt lika &amp;ouml;ver landet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regionalpolitik ska i f&amp;ouml;rsta hand bedrivas genom styrmedel som &amp;auml;r milj&amp;ouml;neutrala eller milj&amp;ouml;f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrande, och inte genom subvention av milj&amp;ouml;skadliga f&amp;ouml;reteelser, t.ex. fossildrivna v&amp;auml;gtransporter. Ekonomiska styrmedel, som exempelvis koldioxidskatt p&amp;aring; fossila drivmedel, &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga f&amp;ouml;r att n&amp;aring; milj&amp;ouml;m&amp;aring;len.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; grund av l&amp;aring;nga avst&amp;aring;nd i glesbygd kan dock generellt h&amp;ouml;jda kostnader f&amp;ouml;r att anv&amp;auml;nda motorfordon bli en b&amp;ouml;rda d&amp;auml;r tillg&amp;aring;ngen till kollektivtrafik och service &amp;auml;r d&amp;aring;lig. Behovet av transporter varierar stort beroende p&amp;aring; var i landet man bor. Det finns d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inte en l&amp;ouml;sning som passar hela landet. De l&amp;aring;nga avst&amp;aring;nden i Norrland och andra delar av v&amp;aring;rt land med l&amp;aring;g befolkningst&amp;auml;thet leder till att m&amp;aring;nga m&amp;aring;ste resa l&amp;aring;nga str&amp;auml;ckor dagligen f&amp;ouml;r att kunna ta sig till och fr&amp;aring;n arbeten eller utbildningar. Fungerande transporter &amp;auml;r en livsn&amp;ouml;dv&amp;auml;ndighet f&amp;ouml;r b&amp;aring;de enskilda och f&amp;ouml;retag och det b&amp;auml;sta &amp;auml;r sj&amp;auml;lvfallet om merparten av resorna kan l&amp;ouml;sas genom kollektiva transporter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Allm&amp;auml;nt f&amp;ouml;resl&amp;aring;r V&amp;auml;nsterpartiet en mycket omfattande satsning p&amp;aring; kollektivtrafik och j&amp;auml;rnv&amp;auml;g (se &amp;auml;ven motion 2012/13:T320). Dessa satsningar inneb&amp;auml;r att m&amp;auml;nniskor med l&amp;aring;ga inkomster tilldelas st&amp;ouml;rre andel av trafiksatsningarna till de trafikslag som de &amp;auml;r i st&amp;ouml;rst behov av. Den kollektiva trafiken &amp;auml;r den som i st&amp;ouml;rsta m&amp;ouml;jliga m&amp;aring;n leder till en f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad milj&amp;ouml; och att fler m&amp;auml;nniskor kan &amp;ouml;ka sin frihet att f&amp;ouml;rflytta sig. Dessutom &amp;ouml;kar den trafiks&amp;auml;kerheten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att specifikt f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra kollektivtrafiken i landsbygden vill vi avs&amp;auml;tta 2&amp;nbsp;500 miljoner kronor 2013–2015 &amp;aring;r f&amp;ouml;r att gynna kollektivtrafik i glesbygd. Medlen tillfaller kommuner och landsting genom skattkreditering om det finns en redovisad plan f&amp;ouml;r hur andelen resor med kollektivtrafik ska kunna &amp;ouml;ka p&amp;aring; landsbygden. Kommuner och landsting vidarebefordrar sedan medlen till respektive trafikhuvudman. Trafikverket b&amp;ouml;r f&amp;aring; i uppdrag att utreda hur ett l&amp;auml;mpligt f&amp;ouml;rdelningssystem kan se ut och som bidrar till att antalet resor med kollektivtrafik verkligen &amp;ouml;kar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fordonsskatten &amp;auml;r idag nedsatt i 34 kommuner i sju skogsl&amp;auml;n i inlandet, men vi vill s&amp;auml;nka den ytterligare f&amp;ouml;r att kompensera f&amp;ouml;r &amp;ouml;kade drivmedelsskatter. Om man h&amp;ouml;jer skatten p&amp;aring; bensin och diesel med 75 &amp;ouml;re, har Energimyndigheten och Naturv&amp;aring;rdsverket gjort en f&amp;ouml;rdelningsprofil f&amp;ouml;r hur det sl&amp;aring;r regionalt. Bil&amp;auml;gare i &lt;span style="font-style: italic;"&gt;norra t&amp;auml;t- och glesbygden&lt;/span&gt; f&amp;aring;r de h&amp;ouml;gsta merkostnaderna. En bil&amp;auml;gare d&amp;auml;rifr&amp;aring;n f&amp;aring;r betala ungef&amp;auml;r 200 till 400 kr mer &amp;auml;n en stockholmare (som f&amp;aring;r l&amp;auml;gst merkostnader). Den l&amp;auml;gre siffran g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r bensin och den h&amp;ouml;gre f&amp;ouml;r diesel. F&amp;ouml;r att kompensera f&amp;ouml;r merkostnaden (observera att det handlar om en merkostnad: alla bil&amp;auml;gare i alla regioner f&amp;aring;r ju en &amp;ouml;kad kostnad) f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi att fordonsskatten s&amp;auml;nks f&amp;ouml;r bil&amp;auml;gare i dessa 34 kommuner med ytterligare 400 kr. Det inneb&amp;auml;r en minskad int&amp;auml;kt f&amp;ouml;r staten p&amp;aring; ca 60&amp;nbsp;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En annan viktig &amp;aring;tg&amp;auml;rd &amp;auml;r att st&amp;ouml;dja utvecklingen av efterkonvertering av &amp;auml;ldre bilar. Att allt fler nya bilar s&amp;auml;ljs som milj&amp;ouml;bilar &amp;auml;r bra, men &amp;auml;ven forts&amp;auml;ttningsvis kommer en mycket stor del av v&amp;auml;gfordonen att vara fossildrivna. Potentialen f&amp;ouml;r konvertering av fossilbr&amp;auml;nsledrivna v&amp;auml;gfordon &amp;auml;r med andra ord stor. De med l&amp;aring;ga inkomster och kvinnor har i h&amp;ouml;gre grad &amp;auml;ldre bilar. F&amp;ouml;r dem &amp;auml;r det kanske inte aktuellt eller m&amp;ouml;jligt att k&amp;ouml;pa en ny bil och d&amp;aring; skulle en efterkonvertering &amp;auml;nd&amp;aring; m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra en aktiv insats f&amp;ouml;r mindre milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan. Vi vill inf&amp;ouml;ra en konverteringspremie f&amp;ouml;r byte fr&amp;aring;n bensin till etanol/biogas/el inom en budgetram p&amp;aring; 400 miljoner kronor. Premien b&amp;ouml;r vara ca 5&amp;nbsp;000 kr f&amp;ouml;r byte fr&amp;aring;n bensin till etanol och cirka 10&amp;nbsp;000 kr f&amp;ouml;r byte till biogas och el. St&amp;ouml;det till efterhandskonvertering ska inte g&amp;ouml;ras permanent. Vi vill att st&amp;ouml;det utformas s&amp;aring; att det dras av mot fordonsskatten. Det skulle d&amp;aring; betyda att man under 3–4 &amp;aring;r &amp;auml;r befriad fr&amp;aring;n att betala fordonsskatt. Konverterade fordon ska sj&amp;auml;lvklart &amp;auml;ven omfattas av samma f&amp;ouml;rm&amp;aring;ner och beskattning som nyproducerade milj&amp;ouml;bilar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men f&amp;ouml;rutom detta anser vi att beskattningen av bilismen ytterligare m&amp;aring;ste differentieras utifr&amp;aring;n regionala skillnader. Det skulle kunna ske genom att vissa delar av landet f&amp;aring;r en neds&amp;auml;ttning av fordonsskatten, ges ett l&amp;auml;gre br&amp;auml;nslepris vid pumpen, har en annan avdragsgr&amp;auml;ns f&amp;ouml;r reseavdraget, f&amp;aring;r ett h&amp;ouml;jt reseavdrag eller genom n&amp;aring;got annat s&amp;auml;tt som ger samma &amp;ouml;nskade effekt. Olika f&amp;ouml;rslag ger olika effekter, men t.ex. skulle ett l&amp;auml;gre bensinpris vid pumpen kunna bidra till att bensinmackar i glesbygd ges st&amp;ouml;rre f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att &amp;ouml;verleva.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det kr&amp;auml;vs dock en grundlig utredning f&amp;ouml;r att f&amp;aring; fram ett system som kan differentiera beskattningen av bilismen utifr&amp;aring;n regionala skillnader. Inte minst b&amp;ouml;r kriterier och gr&amp;auml;nsdragningsproblem studeras noga. Det &amp;auml;r viktigt att en s&amp;aring;dan reform verkligen riktas mot den mest utsatta glesbygden med l&amp;auml;ngst avst&amp;aring;nd eller st&amp;ouml;rst bilberoende. F&amp;ouml;r den regionala utvecklingens skull &amp;auml;r det av stor betydelse att det blir en differentiering utifr&amp;aring;n regionala skillnader redan under denna mandatperiod. Regeringen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r tillse att utredningen genomf&amp;ouml;rs och avslutas fortast m&amp;ouml;jligt s&amp;aring; att en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring kan tr&amp;auml;da ikraft under innevarande mandatperiod.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill &amp;auml;ven p&amp;aring;skynda utbyggnaden av f&amp;ouml;rnybara br&amp;auml;nslen genom ett investeringsprogram f&amp;ouml;r el och biogas, motsvarande 200 miljoner kronor per &amp;aring;r, f&amp;ouml;r att stimulera fler tankst&amp;auml;llen f&amp;ouml;r biogas och el.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vad som ovan anf&amp;ouml;rs om r&amp;auml;ttvisa drivmedelskatter b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc304129954" name="_Toc304129954"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc305591964" name="_Toc305591964"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc305592016" name="_Toc305592016"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc309025305" name="_Toc309025305"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429165" name="_Toc336429165"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429436" name="_Toc336429436"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336935940" name="_Toc336935940"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337197066" name="_Toc337197066"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337202291" name="_Toc337202291"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134839" name="_Toc340134839"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134864" name="_Toc340134864"&gt;&lt;/a&gt;Gynna h&amp;aring;llbara drivmedel&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;vergripande m&amp;aring;l f&amp;ouml;r att gynna mer h&amp;aring;llbara drivmedel &amp;auml;r skattelagstiftning och ekonomiska styrmedel som leder till minskad milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan. Det betyder allts&amp;aring; inte att mer milj&amp;ouml;v&amp;auml;nliga br&amp;auml;nslen eller drivmedelssystem alltid ska gynnas, utan att de ska gynnas i relation till fossila br&amp;auml;nslen. Ett br&amp;auml;nsle som p&amp;aring;verkar milj&amp;ouml;n lite ska gynnas ekonomiskt i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till ett br&amp;auml;nsle som har h&amp;ouml;g milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan. P&amp;aring; l&amp;aring;ng sikt b&amp;ouml;r skattesubventioner till h&amp;aring;llbara drivmedel fasas ut och beskattas utifr&amp;aring;n milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En given utg&amp;aring;ngspunkt i samband med produktion av biobr&amp;auml;nslen &amp;auml;r att produktionen av biodrivmedel m&amp;aring;ste leda till minst 60 procents reducering av koldioxidutsl&amp;auml;ppen, att den biologiska m&amp;aring;ngfalden inte hotas, att framst&amp;auml;llningen inte sker p&amp;aring; bekostnad av livsmedelsproduktionen i regioner d&amp;auml;r det r&amp;aring;der brist p&amp;aring; mat, att det betalas ut sk&amp;auml;liga l&amp;ouml;ner, att arbetsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden &amp;auml;r s&amp;auml;kra och rimliga samt att produktionen inte tr&amp;auml;nger ut lokalbefolkningen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305591965" name="_Toc305591965"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc305592017" name="_Toc305592017"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc309025306" name="_Toc309025306"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429166" name="_Toc336429166"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429437" name="_Toc336429437"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336935941" name="_Toc336935941"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337197067" name="_Toc337197067"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337202292" name="_Toc337202292"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134840" name="_Toc340134840"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134865" name="_Toc340134865"&gt;&lt;/a&gt;Ett livscykelperspektiv p&amp;aring; drivmedel&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att ge en mer r&amp;auml;ttvisande bild av hur olika br&amp;auml;nslen p&amp;aring;verkar socialt och ekologiskt kr&amp;auml;vs en samlad redovisning utifr&amp;aring;n ett livscykelperspektiv. Det betyder att man ser till br&amp;auml;nslets totala p&amp;aring;verkan fr&amp;aring;n produktion via distribution och slutligen konsumtion. En genomg&amp;aring;ng och en samlad redovisning skulle underl&amp;auml;tta arbetet med att fokusera p&amp;aring; det som &amp;auml;r vetenskapligt mest l&amp;auml;mpat. Idag tenderar debatt och &amp;aring;sikter att handla om mycket annat &amp;auml;n fakta. Vi anser att det snarast ska tills&amp;auml;ttas en utredning som p&amp;aring; vetenskaplig grund ska g&amp;aring; igenom olika br&amp;auml;nslesorter utifr&amp;aring;n ett livscykelperspektiv. Resultatet kan sedan anv&amp;auml;ndas som grund f&amp;ouml;r hur olika br&amp;auml;nslen ska beskattas utifr&amp;aring;n milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305591966" name="_Toc305591966"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc305592018" name="_Toc305592018"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc309025307" name="_Toc309025307"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429167" name="_Toc336429167"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429438" name="_Toc336429438"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336935942" name="_Toc336935942"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337197068" name="_Toc337197068"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337202293" name="_Toc337202293"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134841" name="_Toc340134841"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134866" name="_Toc340134866"&gt;&lt;/a&gt;Certifiera br&amp;auml;nslen utifr&amp;aring;n social och ekologisk p&amp;aring;verkan&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stundtals f&amp;ouml;rs livliga diskussioner om vilka biodrivmedel som &amp;auml;r bra och vilka som ska gynnas. Det &amp;auml;r dock ett komplicerat omr&amp;aring;de. Vad som &amp;auml;r ett bra biodrivmedel &amp;auml;r n&amp;auml;mligen v&amp;auml;ldigt kopplat till hur br&amp;auml;nslet har producerats, men &amp;auml;ven vad man j&amp;auml;mf&amp;ouml;r med. Det &amp;auml;r viktigt att fokusera p&amp;aring; hur biodrivmedel framst&amp;auml;lls innan man kan s&amp;auml;ga om det &amp;auml;r bra eller d&amp;aring;ligt. Det p&amp;aring;minner p&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt om hur el framst&amp;auml;lls. El fr&amp;aring;n kolkraftverk minskar som bekant inte klimatp&amp;aring;verkan, medan el fr&amp;aring;n vindkraftverk g&amp;ouml;r det. P&amp;aring; samma s&amp;auml;tt &amp;auml;r etanol fr&amp;aring;n amerikansk majs ett d&amp;aring;ligt s&amp;auml;tt att minska klimatp&amp;aring;verkan p&amp;aring; eftersom de anv&amp;auml;nder mycket fossila br&amp;auml;nslen f&amp;ouml;r att producera etanol. Etanol fr&amp;aring;n svensk skog kan vara bra, s&amp;aring; l&amp;auml;nge den inte p&amp;aring;verkar den biologiska m&amp;aring;ngfalden negativt och att det sker en bra balans mellan uttag av skog till etanolproduktion i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till annat vi vill anv&amp;auml;nda skogsmaterial till. Etanol fr&amp;aring;n sockerr&amp;ouml;r kan ocks&amp;aring; vara bra om man s&amp;auml;kerst&amp;auml;ller att det t.ex. inte har en negativ social- eller ekologisk effekt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r inte heller enkelt att s&amp;auml;ga att biodrivmedel tar markomr&amp;aring;de i anspr&amp;aring;k som skulle kunna anv&amp;auml;ndas till matproduktion. Det &amp;auml;r delvis sant, men m&amp;aring;ste dock s&amp;auml;ttas i ett st&amp;ouml;rre sammanhang. I Sverige g&amp;aring;r t.ex. 80 procent av spannm&amp;aring;lsproduktionen till att f&amp;ouml;da upp djur. Skulle vi ist&amp;auml;llet anv&amp;auml;nda marken till att odla vegetabiliska produkter som sedan direkt anv&amp;auml;nds av m&amp;auml;nniskan skulle vi f&amp;aring; en mer resurssn&amp;aring;l och h&amp;aring;llbar matanv&amp;auml;ndning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssigt kan det vara stor skillnad p&amp;aring; biodrivmedlens koldioxidutsl&amp;auml;pp j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med koldioxid fr&amp;aring;n bensin (olja). Naturligtvis kommer det ut koldioxid fr&amp;aring;n etanol- och biogasbilar, men det mesta &amp;auml;r inte fossil koldioxid. Icke fossila koldioxidutsl&amp;auml;pp fr&amp;aring;n biodrivmedel har en omloppstid som &amp;auml;r kort (fr&amp;aring;n 1–100 &amp;aring;r). F&amp;ouml;r oljan g&amp;auml;ller n&amp;aring;got helt annat eftersom den befunnit sig miljontals &amp;aring;r under marken och vid anv&amp;auml;ndning sl&amp;auml;pps ut som ”ny” koldioxid i atmosf&amp;auml;ren. Det &amp;auml;r allts&amp;aring; helt olika skalor vi pratar om, vilket g&amp;ouml;r att olja aldrig kan vara ett f&amp;ouml;rnybart br&amp;auml;nsle, medan biobr&amp;auml;nslen kan vara f&amp;ouml;rnybara.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Produktion av biodrivmedel kan dock &amp;aring;stadkomma en klimatp&amp;aring;verkan om det produceras, transporteras eller distribueras med hj&amp;auml;lp av fossil koldioxid (bensin eller diesel). Sett ur ett livscykelperspektiv &amp;auml;r dock oftast biodrivmedel att f&amp;ouml;redra. F&amp;ouml;r Sverige &amp;auml;r t.ex. importerad etanol fr&amp;aring;n Brasilien, trots den l&amp;aring;nga transportstr&amp;auml;ckan, faktiskt en milj&amp;ouml;vinst eftersom den leder till mindre koldioxidutsl&amp;auml;pp per liter j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med den etanolproduktion som f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande sker i Sverige eller EU. Det &amp;auml;r upp till 10 g&amp;aring;nger billigare att minska koldioxidutsl&amp;auml;pp genom import av brasiliansk etanol &amp;auml;n att producera spannm&amp;aring;lsetanol i Sverige. En stor avigsida med den brasilianska etanolen &amp;auml;r dock de sociala villkor som r&amp;aring;der p&amp;aring; sockerplantagerna. Fruktansv&amp;auml;rda arbetsvillkor, l&amp;aring;nga arbetsdagar och ibland slavliknande f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden har rapporterats. Liknande f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande finns f&amp;ouml;r den importerade palmoljan som till viss del kan anv&amp;auml;ndas som biodiesel. Utvinning av palmolja kan ge f&amp;ouml;r&amp;ouml;dande konsekvenser f&amp;ouml;r regnskogen och m&amp;auml;nniskorna i Indonesien. Detta &amp;auml;r sj&amp;auml;lvklart helt oacceptabelt. P&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som det &amp;auml;r oacceptabelt att oljearbetare har en d&amp;aring;lig arbetsmilj&amp;ouml;. Drivmedel (&amp;auml;ven fossila) m&amp;aring;ste alltid produceras utifr&amp;aring;n sociala och ekologiska h&amp;aring;llbarhetsvillkor.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305591967" name="_Toc305591967"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc305592019" name="_Toc305592019"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc309025308" name="_Toc309025308"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429168" name="_Toc336429168"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429439" name="_Toc336429439"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336935943" name="_Toc336935943"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337197069" name="_Toc337197069"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337202294" name="_Toc337202294"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134842" name="_Toc340134842"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134867" name="_Toc340134867"&gt;&lt;/a&gt;St&amp;auml;rk dagens kriterier f&amp;ouml;r ekologisk h&amp;aring;llbarhet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dagens regler f&amp;ouml;r socialt och ekologiskt h&amp;aring;llbara drivmedel &amp;auml;r dock helt otillr&amp;auml;ckliga. Biodrivmedel eller flytande biobr&amp;auml;nslen anses som h&amp;aring;llbara om anv&amp;auml;ndningen av dessa br&amp;auml;nslen medf&amp;ouml;r en minskning av utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser med minst 35 procent i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till utsl&amp;auml;ppen om fossila br&amp;auml;nslen i st&amp;auml;llet hade anv&amp;auml;nts. Fr&amp;aring;n och med den 1 januari 2017 ska en minskning av utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaserna vara minst 50 procent i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till utsl&amp;auml;ppen om fossila br&amp;auml;nslen i st&amp;auml;llet hade anv&amp;auml;nts, och fr&amp;aring;n den 1 januari 2018 ska en minskning av utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser vara minst 60 procent.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att dessa niv&amp;aring;er &amp;auml;r f&amp;ouml;r l&amp;aring;gt satta. Redan nu b&amp;ouml;r det vara minst 60&amp;nbsp;procents minskning av utsl&amp;auml;ppen f&amp;ouml;r att ett drivmedel ska anses ekologiskt h&amp;aring;llbart. Till exempel ger brasiliansk etanol fr&amp;aring;n sockerr&amp;ouml;r idag mellan 70 och 85 procents reducering av v&amp;auml;xthusgaser. N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller de olika utvecklingsf&amp;ouml;rs&amp;ouml;k med att framst&amp;auml;lla biodrivmedel som p&amp;aring;g&amp;aring;r i Sverige, &amp;auml;r reduceringsniv&amp;aring;n &amp;aring;tminstone dubbelt s&amp;aring; h&amp;ouml;g som gr&amp;auml;nsen 35 procent. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r anm&amp;auml;rkningsv&amp;auml;rt att regeringen valt att l&amp;auml;gga lagstiftningen p&amp;aring; en s&amp;aring; l&amp;aring;g niv&amp;aring;, s&amp;auml;rskilt med tanke p&amp;aring; att EU:s h&amp;aring;llbarhetsdirektiv inte kr&amp;auml;ver att det ska vara exakt 35, 50 respektive 60 procent utan att det ”&amp;aring;tminstone” ska uppg&amp;aring; till dessa niv&amp;aring;er.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges ambitioner m&amp;aring;ste vara mycket h&amp;ouml;gre. Den l&amp;aring;ga niv&amp;aring;n kan i v&amp;auml;rsta fall &amp;ouml;ppna f&amp;ouml;r import eller produktion av biodrivmedel som inte p&amp;aring; allvar bidrar till l&amp;aring;g klimatp&amp;aring;verkan i den omfattning som &amp;auml;r tekniskt och politiskt m&amp;ouml;jligt. Regeringen b&amp;ouml;r f&amp;aring; i uppdrag att &amp;aring;terkomma med ett nytt lagf&amp;ouml;rslag som p&amp;aring; allvar leder till reducering av v&amp;auml;xthusgaser med minst 60 procent i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till utsl&amp;auml;ppen om fossila br&amp;auml;nslen i st&amp;auml;llet hade anv&amp;auml;nts.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305591968" name="_Toc305591968"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc305592020" name="_Toc305592020"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc309025309" name="_Toc309025309"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429169" name="_Toc336429169"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429440" name="_Toc336429440"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336935944" name="_Toc336935944"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337197070" name="_Toc337197070"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337202295" name="_Toc337202295"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134843" name="_Toc340134843"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134868" name="_Toc340134868"&gt;&lt;/a&gt;Ta &amp;auml;ven h&amp;auml;nsyn till social h&amp;aring;llbarhet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag st&amp;aring;r ca 1 miljard m&amp;auml;nniskor utan s&amp;auml;ker livsmedelsf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning. F&amp;ouml;r dessa m&amp;auml;nniskor &amp;auml;r utvecklingen av den inhemska livsmedelsproduktionen avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r att komma till r&amp;auml;tta med sv&amp;auml;lt och fattigdom. Tillg&amp;aring;ngen till jordbruksmark &amp;auml;r mycket begr&amp;auml;nsad och varje &amp;aring;r f&amp;ouml;rlorar v&amp;auml;rlden totalt 5–7 miljoner hektar jordbruksmark p&amp;aring; grund av massproduktion och monokulturer, jordbruksmetoder som inte &amp;auml;r anpassade till lokala f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden samt anv&amp;auml;ndning av kemikalier, handelsg&amp;ouml;dsel och konstbevattning. Till f&amp;ouml;ljd av detta har starka l&amp;auml;nder b&amp;ouml;rjat k&amp;ouml;pa upp jordbruksmark i fattigare l&amp;auml;nder f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kra sin egen livsmedelsproduktion. De som s&amp;auml;ljer sin mark &amp;auml;r de allra fattigaste l&amp;auml;nderna som, trots brist p&amp;aring; livsmedel, lockas av pengar, oljekontrakt eller infrastruktursatsningar. &amp;Auml;ven privata storf&amp;ouml;retag g&amp;aring;r in i l&amp;auml;nder med svag ekonomi och k&amp;ouml;per upp gigantiska landomr&amp;aring;den. I de l&amp;auml;nder d&amp;auml;r utl&amp;auml;ndska investerare enligt lag &amp;auml;r f&amp;ouml;rbjudna att k&amp;ouml;pa upp mark hyr man ist&amp;auml;llet marken genom l&amp;aring;ngtidskontrakt – i vissa fall p&amp;aring; upp till 99 &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att biobr&amp;auml;nslen ska kunna vara h&amp;aring;llbara kr&amp;auml;vs d&amp;auml;rf&amp;ouml;r mer &amp;auml;n att de bara uppfyller ekologiska h&amp;aring;llbarhetskriterier. Import av alla drivmedel till Sverige m&amp;aring;ste ske med sociala h&amp;auml;nsyn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU har inte specificerat krav p&amp;aring; hur sociala h&amp;aring;llbarhetskriterier ska utformas, utan bara skjutit fr&amp;aring;gan till att kommissionen vartannat &amp;aring;r ska granska hur sociala villkor p&amp;aring;verkas genom produktion av biodrivmedel. Men regeringen skulle kunna g&amp;aring; l&amp;auml;ngre &amp;auml;n minimikravet i EU-direktivet och inf&amp;ouml;ra en rad sociala h&amp;aring;llbarhetskriterier enligt direktivets artikel 17, punkt 7, och som kommissionen har till uppgift att rapportera om. F&amp;ouml;ljande beaktande hade varit m&amp;ouml;jligt att inf&amp;ouml;ra i svensk lagstiftning:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;att de sociala effekterna av biodrivmedelspolitiken inte f&amp;aring;r leda till s&amp;auml;mre tillg&amp;aring;ng p&amp;aring; livsmedel till &amp;ouml;verkomligt pris, s&amp;auml;rskilt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor som lever i utvecklingsl&amp;auml;nder&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;att respekten f&amp;ouml;r markr&amp;auml;ttigheter efterlevs&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;att det inf&amp;ouml;rs ett moratorium p&amp;aring; ny markexploatering i l&amp;auml;nder som saknar fungerande lagstiftning om markr&amp;auml;ttigheter&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;att de indirekta effekterna av exploatering &amp;auml;ven finns med i kriterierna f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbarhet&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;att leva upp till ILO-konvention nr 29 ang&amp;aring;ende tv&amp;aring;ngsarbete eller obligatoriskt arbete&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;att leva upp till ILO-konvention nr 87 ang&amp;aring;ende f&amp;ouml;reningsfrihet och skydd f&amp;ouml;r organisationsr&amp;auml;tten&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;att leva upp till ILO-konvention nr 98 ang&amp;aring;ende till&amp;auml;mpning av principerna f&amp;ouml;r organisationsr&amp;auml;tten och den kollektiva f&amp;ouml;rhandlingsr&amp;auml;tten&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;att leva upp till ILO-konvention nr 100 ang&amp;aring;ende lika l&amp;ouml;n f&amp;ouml;r m&amp;auml;n och kvinnor f&amp;ouml;r arbete av lika v&amp;auml;rde&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;att leva upp till ILO-konvention nr 105 ang&amp;aring;ende avskaffande av tv&amp;aring;ngsarbete&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;att leva upp till ILO-konvention nr 111 ang&amp;aring;ende diskriminering i fr&amp;aring;ga om anst&amp;auml;llning och yrkesut&amp;ouml;vning&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;att leva upp till ILO-konvention nr 138 om minimi&amp;aring;lder f&amp;ouml;r tilltr&amp;auml;de till arbete&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;att leva upp till ILO-konvention nr 182 om f&amp;ouml;rbud mot och omedelbara &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att avskaffa de v&amp;auml;rsta formerna av barnarbete&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Staten b&amp;ouml;r allts&amp;aring; verka f&amp;ouml;r att alla biodrivmedel certifieras utifr&amp;aring;n kriterier om b&amp;aring;de ekologiskt och socialt h&amp;aring;llbar produktion. Regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma till riksdagen med ett f&amp;ouml;rslag till sociala h&amp;aring;llbarhetskriterier i enlighet med vad som n&amp;auml;mns h&amp;auml;r ovan.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305591969" name="_Toc305591969"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc305592021" name="_Toc305592021"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc309025310" name="_Toc309025310"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429170" name="_Toc336429170"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429441" name="_Toc336429441"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336935945" name="_Toc336935945"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337197071" name="_Toc337197071"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337202296" name="_Toc337202296"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134844" name="_Toc340134844"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134869" name="_Toc340134869"&gt;&lt;/a&gt;Samma krav p&amp;aring; fossila br&amp;auml;nslen som h&amp;aring;llbara br&amp;auml;nslen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill s&amp;aring;ledes att det st&amp;auml;lls krav p&amp;aring; produktion av biobr&amp;auml;nslen. Men samtidigt m&amp;aring;ste man fr&amp;aring;ga sig i vilken utstr&amp;auml;ckning vi ska st&amp;auml;lla andra villkor p&amp;aring; biobr&amp;auml;nslen &amp;auml;n vad vi g&amp;ouml;r p&amp;aring; &amp;ouml;vriga importerade varor. Till exempel kan kaffe och bananer odlas p&amp;aring; v&amp;auml;ldigt olika s&amp;auml;tt och i m&amp;aring;nga fall under f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden som inte &amp;auml;r socialt och ekologiskt h&amp;aring;llbart. Ska vi d&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;ouml;rbjuda dessa varor? Eller ska vi se till att t.ex. de sociala villkoren f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras? Det kr&amp;auml;vs helt enkelt samma spelregler f&amp;ouml;r olika drivmedel. Allt fordonsbr&amp;auml;nsle b&amp;ouml;r produceras p&amp;aring; ett socialt och ekologiskt h&amp;aring;llbart s&amp;auml;tt. Det &amp;auml;r inte rimligt att det ska st&amp;auml;llas h&amp;ouml;gre krav p&amp;aring; biobr&amp;auml;nslen &amp;auml;n p&amp;aring; fossila br&amp;auml;nslen. Staten b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att alla former av fordonsbr&amp;auml;nslen certifieras utifr&amp;aring;n kriterier om en h&amp;aring;llbar produktion.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305591970" name="_Toc305591970"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc305592022" name="_Toc305592022"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc309025311" name="_Toc309025311"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429171" name="_Toc336429171"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429442" name="_Toc336429442"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336935946" name="_Toc336935946"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337197072" name="_Toc337197072"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337202297" name="_Toc337202297"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134845" name="_Toc340134845"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134870" name="_Toc340134870"&gt;&lt;/a&gt;Internationell certifiering&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som vi tidigare n&amp;auml;mnt har EU tyv&amp;auml;rr valt att inte inf&amp;ouml;rliva sociala h&amp;aring;llbarhetskriterier f&amp;ouml;r biodrivmedel. Mot bakgrund av vad som h&amp;auml;r ovan framf&amp;ouml;rs om vikten av att h&amp;aring;llbarhetskriterier &amp;auml;ven omfattar den sociala dimensionen b&amp;ouml;r det ske en &amp;auml;ndring av EU-direktivet. Sverige b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r internationellt verka f&amp;ouml;r att det inf&amp;ouml;rs en internationell certifiering som omfattar b&amp;aring;de social och ekologisk h&amp;aring;llbarhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Milj&amp;ouml;v&amp;aring;rdsberedningens promemoria 2007:1 f&amp;ouml;resl&amp;aring;s att det inf&amp;ouml;rs en internationell certifiering av biobr&amp;auml;nslen. Med ett internationellt ramverk f&amp;ouml;r certifiering av bioenergiodlingar kan man st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; produktionen. Det finns redan idag ett antal olika certifieringssystem som skulle kunna anv&amp;auml;ndas, t.ex. RSPO f&amp;ouml;r palmolja och BSI f&amp;ouml;r sockerr&amp;ouml;r. Sverige b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r internationellt verka f&amp;ouml;r att det inf&amp;ouml;rs en internationell certifiering f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar odling av bioenergi.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r &amp;auml;ven viktigt att Sverige genom t.ex. bist&amp;aring;ndsmedel kan bygga upp institutionell kapacitet i fattigare l&amp;auml;nder f&amp;ouml;r att dessa ska kunna s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla efterlevnad av certifieringssystemen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336935948" name="_Toc336935948"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337197074" name="_Toc337197074"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337202298" name="_Toc337202298"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134846" name="_Toc340134846"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134871" name="_Toc340134871"&gt;&lt;/a&gt;Beskattning av biodrivmedel&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Etanol eller biogas &amp;auml;r idag befriade fr&amp;aring;n energi- och koldioxidskatt. Orsaken &amp;auml;r att man vill stimulera till &amp;ouml;kad anv&amp;auml;ndning av milj&amp;ouml;v&amp;auml;nligare br&amp;auml;nsle eftersom efterfr&amp;aring;gan p&amp;aring; biodrivmedel &amp;auml;r v&amp;auml;ldigt beroende av priset p&amp;aring; fossila br&amp;auml;nslen. N&amp;auml;r fossila br&amp;auml;nslen &amp;auml;r relativt dyra j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med t.ex. etanol blir det ekonomiskt intressant f&amp;ouml;r svenska fordons&amp;auml;gare att tanka etanol.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att skattebefrielsen ska kvarst&amp;aring; fram till 2015 f&amp;ouml;r h&amp;ouml;ginblandad etanol, biogas, el och andra h&amp;aring;llbarare drivmedel fr&amp;aring;n energi- och koldioxidskatt. Det &amp;auml;r viktigt att det i god tid f&amp;ouml;re 2015 kommer en politisk signal om skattebefrielsen ska forts&amp;auml;tta eller inte.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill tydligg&amp;ouml;ra att skattebefrielsen inte ska forts&amp;auml;tta i all evighet, utan befrielsen sker i relation till priset p&amp;aring; de fossila br&amp;auml;nslena. P&amp;aring; sikt b&amp;ouml;r alla br&amp;auml;nslen betala f&amp;ouml;r sin milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att f&amp;aring; h&amp;aring;llbara drivmedel vill vi f&amp;ouml;ljande:&lt;/p&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tills&amp;auml;tta en utredning som p&amp;aring; vetenskaplig grund g&amp;aring;r igenom olika br&amp;auml;nslesorter utifr&amp;aring;n ett livscykelperspektiv.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Certifiera allt fordonsbr&amp;auml;nsle, &amp;auml;ven bensin och diesel, utifr&amp;aring;n sociala och ekologiska h&amp;aring;llbarhetskriterier.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att regeringen ska &amp;aring;terkomma med ett nytt lagf&amp;ouml;rslag som p&amp;aring; allvar leder till reducering av v&amp;auml;xthusgaser med minst 60 procent i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till utsl&amp;auml;ppen om fossila br&amp;auml;nslen i st&amp;auml;llet hade anv&amp;auml;nts.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att Sverige internationellt verkar f&amp;ouml;r att det inf&amp;ouml;rs en internationell certifiering f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar odling av bioenergi.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att Sverige genom t.ex. bist&amp;aring;ndsmedel bidrar till att bygga upp institutionell kapacitet i fattigare l&amp;auml;nder f&amp;ouml;r att dessa ska kunna s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla efterlevnaden av certifieringssystemen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att utbyggnaden av f&amp;ouml;rnybara br&amp;auml;nslen p&amp;aring;skyndas genom ett investeringsprogram f&amp;ouml;r el och biogas, motsvarande 200 miljoner kronor per &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att fram till 2015 undanta h&amp;ouml;ginblandad etanol, biogas, el och andra h&amp;aring;llbarare drivmedel fr&amp;aring;n energi- och koldioxidskatt och i god tid f&amp;ouml;re 2015 ge signal om skattebefrielsen ska forts&amp;auml;tta eller ej.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att Sveriges m&amp;aring;l om att andelen f&amp;ouml;rnybara drivmedel i transportsektorn ska vara 10 procent till &amp;aring;r 2020 b&amp;ouml;r h&amp;ouml;jas till 25 procent.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mot bakgrund av vad som h&amp;auml;r ovan anf&amp;ouml;rs b&amp;ouml;r regeringen genomf&amp;ouml;ra de &amp;aring;tg&amp;auml;rder som vi lyfter fram f&amp;ouml;r att skapa h&amp;aring;llbara drivmedel. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc304129955" name="_Toc304129955"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc305591975" name="_Toc305591975"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc305592027" name="_Toc305592027"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc309025316" name="_Toc309025316"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429176" name="_Toc336429176"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429447" name="_Toc336429447"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336935949" name="_Toc336935949"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337197075" name="_Toc337197075"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337202299" name="_Toc337202299"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134847" name="_Toc340134847"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134872" name="_Toc340134872"&gt;&lt;/a&gt;Gynna milj&amp;ouml;v&amp;auml;nligare fordon&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;vergripande m&amp;aring;l f&amp;ouml;r att gynna produktion av milj&amp;ouml;v&amp;auml;nligare fordon &amp;auml;r att styrmedlen ska leda mot en socialt och ekologiskt h&amp;aring;llbar utveckling. System ska vara s&amp;aring; teknikneutrala som m&amp;ouml;jligt och falla ut som l&amp;aring;ga kostnader p&amp;aring; det som &amp;auml;r bra f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;n och h&amp;ouml;gre kostnader f&amp;ouml;r det som p&amp;aring;verkar milj&amp;ouml;n mer.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305591976" name="_Toc305591976"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc305592028" name="_Toc305592028"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc309025317" name="_Toc309025317"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429177" name="_Toc336429177"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429448" name="_Toc336429448"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336935950" name="_Toc336935950"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337197076" name="_Toc337197076"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337202300" name="_Toc337202300"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134848" name="_Toc340134848"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134873" name="_Toc340134873"&gt;&lt;/a&gt;Fasa ut fossilbr&amp;auml;nsledrivna bilar&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Redan idag s&amp;auml;ljs en stor andel nya milj&amp;ouml;anpassade bilar. Tekniskt &amp;auml;r det inte n&amp;aring;got problem f&amp;ouml;r fordonsindustrin att st&amp;auml;lla om sin produktion till bilar som bara eller delvis kan framf&amp;ouml;ras p&amp;aring; drivmedel eller drivmedelssystem, som &amp;auml;r mindre milj&amp;ouml;farliga &amp;auml;n bensin eller diesel. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r rimligt att riksdagen best&amp;auml;mmer ett delm&amp;aring;l om n&amp;auml;r enbart fossilbr&amp;auml;nsledrivna bilar inte l&amp;auml;ngre ska f&amp;aring; finnas kvar p&amp;aring; marknaden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots att vi inte vet vilka br&amp;auml;nslen eller drivmedel som kan vara aktuella fram&amp;ouml;ver &amp;auml;r det dock viktigt att s&amp;auml;nda en politisk signal till fordonstillverkare om att de ska styra produktionen till fordon som drivs med f&amp;ouml;rnybara br&amp;auml;nslen eller drivmedelssystem. V&amp;auml;nsterpartiet anser att utbyggnaden av eltankst&amp;auml;llen kraftigt m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra en s&amp;aring;dan utveckling. Vi anser att det b&amp;ouml;r s&amp;auml;ttas upp ett slut&amp;aring;r f&amp;ouml;r n&amp;auml;r det inte l&amp;auml;ngre &amp;auml;r till&amp;aring;tet att s&amp;auml;lja bilar som bara anv&amp;auml;nder sig av fossil drift, utan bilen m&amp;aring;ste &amp;auml;ven kunna k&amp;ouml;ras p&amp;aring; el eller biodrivmedel eller annat h&amp;aring;llbart drivsystem. Sverige b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r i EU driva krav p&amp;aring; inf&amp;ouml;rande av ett slut&amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven f&amp;ouml;r lastbilar b&amp;ouml;r det s&amp;auml;ttas upp liknande krav, men fr&amp;aring;gan b&amp;ouml;r dock utredas vidare.&lt;a id="_Toc305591978" name="_Toc305591978"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc305592030" name="_Toc305592030"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc309025319" name="_Toc309025319"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429179" name="_Toc336429179"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429450" name="_Toc336429450"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305591979" name="_Toc305591979"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc305592031" name="_Toc305592031"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc309025320" name="_Toc309025320"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429181" name="_Toc336429181"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429452" name="_Toc336429452"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336935951" name="_Toc336935951"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337197077" name="_Toc337197077"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337202301" name="_Toc337202301"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134849" name="_Toc340134849"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134874" name="_Toc340134874"&gt;&lt;/a&gt;Inf&amp;ouml;r en skrotningspremie&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill investera i en allm&amp;auml;n skrotningspremie under de kommande &amp;aring;ren och avs&amp;auml;tter d&amp;auml;rf&amp;ouml;r 100 miljoner kronor per &amp;aring;r till Trafikverket f&amp;ouml;r att utforma och administrera ett system f&amp;ouml;r att stimulera skrotning av bilar. Ers&amp;auml;ttningen som utg&amp;aring;r b&amp;ouml;r vara ca 5&amp;nbsp;000 kr per bil. Systemet med skrotningspremie ska utformas s&amp;aring; att tillverkarnas producentansvar inte begr&amp;auml;nsas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305591980" name="_Toc305591980"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc305592032" name="_Toc305592032"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc309025321" name="_Toc309025321"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429182" name="_Toc336429182"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429453" name="_Toc336429453"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336935952" name="_Toc336935952"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337197078" name="_Toc337197078"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337202302" name="_Toc337202302"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134850" name="_Toc340134850"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134875" name="_Toc340134875"&gt;&lt;/a&gt;G&amp;ouml;r fordonsskatten mer koldioxidbaserad&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den nya fordonsskatten som b&amp;ouml;rjade g&amp;auml;lla den 1 oktober 2006 &amp;auml;r omlagd fr&amp;aring;n en viktbaserad fordonskatt till en koldioxidbaserad skatt. Det &amp;auml;r en lagstiftning som V&amp;auml;nsterpartiet medverkat till och st&amp;auml;llt sig bakom.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi tycker dock att fordonsskatten kan vara &amp;auml;nnu mer milj&amp;ouml;inriktad. Naturv&amp;aring;rdsverket har l&amp;auml;mnat ett f&amp;ouml;rslag som inneb&amp;auml;r att den fiskala basskatten avskaffas och ist&amp;auml;llet h&amp;ouml;js koldioxidkomponenten. Det skulle betyda att bilar med l&amp;aring;ga utsl&amp;auml;pp av koldioxid gynnas. F&amp;ouml;rslaget &amp;auml;r statsfinansiellt neutralt, eftersom det endast sker en omf&amp;ouml;rdelning av int&amp;auml;kterna fr&amp;aring;n fordonsskatten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen f&amp;ouml;reslog 2009 att koldioxidkomponenten skulle h&amp;ouml;jas fr&amp;aring;n 15&amp;nbsp;kr/g CO&lt;span style="vertical-align: sub;"&gt;2&lt;/span&gt; till 20 kr/g CO&lt;span style="vertical-align: sub;"&gt;2&lt;/span&gt;. Det betyder att regeringen n&amp;auml;rmade sig v&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag, men fortfarande anser vi att koldioxidkomponenten &amp;auml;r f&amp;ouml;r l&amp;aring;g och framf&amp;ouml;rallt s&amp;aring; bibeh&amp;aring;lls den fiskala basskatten.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305591981" name="_Toc305591981"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc305592033" name="_Toc305592033"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc309025322" name="_Toc309025322"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429183" name="_Toc336429183"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429454" name="_Toc336429454"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336935953" name="_Toc336935953"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337197079" name="_Toc337197079"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337202303" name="_Toc337202303"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134851" name="_Toc340134851"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134876" name="_Toc340134876"&gt;&lt;/a&gt;Milj&amp;ouml;inrikta f&amp;ouml;rm&amp;aring;nsbeskattningen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Eftersom s&amp;aring; m&amp;aring;nga nya personbilar k&amp;ouml;ps av f&amp;ouml;retag &amp;auml;r det viktigt att f&amp;ouml;rm&amp;aring;nssystemet har koppling till milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan. I dag finns det vissa f&amp;ouml;rdelar med att skaffa milj&amp;ouml;bil. Det &amp;auml;r bra att premiera ink&amp;ouml;p av milj&amp;ouml;bilar, men dagens utformning av reglerna leder &amp;auml;nd&amp;aring; till l&amp;aring;g prisk&amp;auml;nslighet och det f&amp;aring;r till effekt att nya bilar &amp;auml;r tyngre, motorstarkare och mer br&amp;auml;nsleslukande j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med m&amp;aring;nga andra EU-l&amp;auml;nder. Och eftersom de flesta bilar som s&amp;auml;ljs &amp;auml;r fossilbilar m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rm&amp;aring;nssystemet &amp;auml;ndras s&amp;aring; att det inte f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar eller motverkar str&amp;auml;van att n&amp;aring; milj&amp;ouml;m&amp;aring;l. Oljekommissionen (med bl.a. representanter fr&amp;aring;n Volvo och LRF) pekade p&amp;aring; att en &amp;auml;ndrad f&amp;ouml;rm&amp;aring;nsbeskattning &amp;auml;r en av tre viktiga &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att f&amp;aring; fram br&amp;auml;nslesn&amp;aring;la fordon. Dagens f&amp;ouml;rm&amp;aring;nsbeskattning kan n&amp;auml;stan ses som en riktad satsning till m&amp;auml;n att inte beh&amp;ouml;va ta h&amp;auml;nsyn till milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan. Ungef&amp;auml;r 85 procent av f&amp;ouml;rm&amp;aring;nsbilarna g&amp;aring;r till m&amp;auml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Naturv&amp;aring;rdsverket har unders&amp;ouml;kt vilka milj&amp;ouml;effekterna blir om Sverige skulle ha ett liknade system som Storbritannien inf&amp;ouml;rde 2002. Storbritanniens utg&amp;aring;ngspunkter var att minska klimatp&amp;aring;verkan och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra den lokala luftkvaliteten. Resultatet av Naturv&amp;aring;rdsverkets analys visar att koldioxidutsl&amp;auml;ppen skulle minska med n&amp;auml;stan 4 procent, vilket m&amp;aring;ste anses vara h&amp;ouml;gt f&amp;ouml;r en enskild &amp;aring;tg&amp;auml;rd. Den goda effekten uppst&amp;aring;r eftersom uppskattningsvis 25 procent av nybilsf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningen &amp;auml;r f&amp;ouml;rm&amp;aring;nsbilar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att f&amp;ouml;rm&amp;aring;nssystemet ska &amp;auml;ndras s&amp;aring; att det baseras p&amp;aring; bilarnas milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan, dvs. ett koldioxidbaserat f&amp;ouml;rm&amp;aring;nsskattesystem som kopplar bilarnas koldioxidutsl&amp;auml;pp till f&amp;ouml;rm&amp;aring;nsv&amp;auml;rdet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rm&amp;aring;nen av fri parkering ing&amp;aring;r i schablonen f&amp;ouml;r bilf&amp;ouml;rm&amp;aring;n, oavsett om f&amp;ouml;rm&amp;aring;nsbilen anv&amp;auml;nds i tj&amp;auml;nsten eller privat eller var i landet man bor. En p-plats m&amp;aring;ste anses ha olika v&amp;auml;rde beroende p&amp;aring; var i landet man befinner sig. En schablon kan d&amp;auml;rmed inte t&amp;auml;cka in denna f&amp;ouml;rm&amp;aring;n och blir d&amp;auml;rmed en f&amp;ouml;rt&amp;auml;ckt f&amp;ouml;rm&amp;aring;n till dem som reser med bil. Vi anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rm&amp;aring;n av fri parkering inte b&amp;ouml;r ing&amp;aring; i v&amp;auml;rderingen av f&amp;ouml;rm&amp;aring;nsbil, utan hanteras inom systemet f&amp;ouml;r beskattning av parkeringsf&amp;ouml;rm&amp;aring;n.&lt;a id="_Toc305591982" name="_Toc305591982"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc305592034" name="_Toc305592034"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc309025323" name="_Toc309025323"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429184" name="_Toc336429184"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429455" name="_Toc336429455"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336935954" name="_Toc336935954"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337197080" name="_Toc337197080"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337202304" name="_Toc337202304"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134852" name="_Toc340134852"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134877" name="_Toc340134877"&gt;&lt;/a&gt;Gynna bilpooler&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Olika former av bilpooler utg&amp;ouml;r ett viktigt och v&amp;auml;xande alternativ f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga som inte vill &amp;auml;ga en egen bil men &amp;auml;nd&amp;aring; ha tillg&amp;aring;ng till bil vid behov. Inom m&amp;aring;nga bilpooler utf&amp;ouml;rs mycket arbete ideellt. En viktig kraft bakom arbetet &amp;auml;r milj&amp;ouml;h&amp;auml;nsyn. Studier visar att bil&amp;aring;kandet minskar f&amp;ouml;r den som &amp;auml;r med i bilpool j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med att ha egen bil. Samh&amp;auml;llet borde av milj&amp;ouml;sk&amp;auml;l gynna bilpoolernas verksamhet. Regeringen b&amp;ouml;r till riksdagen &amp;aring;terkomma med f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; ekonomiska styrmedel som gynnar bilpoolernas verksamhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vad som ovan anf&amp;ouml;rts om att gynna milj&amp;ouml;v&amp;auml;nligare fordon b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336935955" name="_Toc336935955"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337197081" name="_Toc337197081"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337202305" name="_Toc337202305"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134853" name="_Toc340134853"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134878" name="_Toc340134878"&gt;&lt;/a&gt;Inf&amp;ouml;r bonus–malus-modell&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet har l&amp;auml;nge efterfr&amp;aring;gat en ny milj&amp;ouml;bilsdefinition som sk&amp;auml;rper utsl&amp;auml;ppskraven p&amp;aring; v&amp;aring;ra milj&amp;ouml;bilar. Vi v&amp;auml;lkomnar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att regeringen nu f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ny definition fr&amp;aring;n 2013 som sk&amp;auml;rper utsl&amp;auml;ppsgr&amp;auml;nsen f&amp;ouml;r fem&amp;aring;rig befrielse av fordonsskatt f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;bilar. F&amp;ouml;rslaget &amp;auml;r ett steg i r&amp;auml;tt riktning &amp;auml;ven om koldioxidutsl&amp;auml;ppen inte borde vara kopplade till tj&amp;auml;nstevikten p&amp;aring; bilen. Om ist&amp;auml;llet en platt gr&amp;auml;ns inf&amp;ouml;rs som kontinuerligt s&amp;auml;nks uppmuntras k&amp;ouml;p av mindre och energisn&amp;aring;lare bilar. Dessutom b&amp;ouml;r s&amp;aring; kallad bonus–malus-modell inf&amp;ouml;ras som &amp;auml;r kopplad till milj&amp;ouml;bilsdefinitionen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Frankrike har inf&amp;ouml;rt en bonus–malus-modell, vilket betyder att bilar med mycket l&amp;aring;ga CO&lt;span style="vertical-align: sub;"&gt;2&lt;/span&gt;-utsl&amp;auml;pp f&amp;aring;r en betydande skattebonus, bilar med genomsnittliga utsl&amp;auml;pp beskattas neutralt medan de med h&amp;ouml;ga utsl&amp;auml;pp f&amp;aring;r en h&amp;ouml;g skatt. Modellen har bidragit till en mycket snabb omst&amp;auml;llning av den franska nybilsf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningen samtidigt som systemet &amp;auml;r statsfinansiellt neutralt. Det &amp;auml;r helt enkelt de som v&amp;auml;ljer bilar med stora milj&amp;ouml;utsl&amp;auml;pp som betalar till dem som ist&amp;auml;llet v&amp;auml;ljer milj&amp;ouml;sn&amp;aring;la bilar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r snabbt utreda f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar och teknisk konstruktion f&amp;ouml;r ett bonus–malus-system i Sverige som &amp;auml;r kopplat till milj&amp;ouml;bilsdefinition med platt gr&amp;auml;ns f&amp;ouml;r koldioxidutsl&amp;auml;pp.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vad som ovan anf&amp;ouml;rs om inf&amp;ouml;rande av bonus–malus-system b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc304129956" name="_Toc304129956"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc305591984" name="_Toc305591984"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc305592036" name="_Toc305592036"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc309025325" name="_Toc309025325"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429186" name="_Toc336429186"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429457" name="_Toc336429457"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336935956" name="_Toc336935956"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337197082" name="_Toc337197082"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337202306" name="_Toc337202306"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134854" name="_Toc340134854"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134879" name="_Toc340134879"&gt;&lt;/a&gt;Milj&amp;ouml;anpassad godstrafik p&amp;aring; v&amp;auml;g&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305591985" name="_Toc305591985"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc305592037" name="_Toc305592037"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc309025326" name="_Toc309025326"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429187" name="_Toc336429187"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429458" name="_Toc336429458"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336935957" name="_Toc336935957"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337197083" name="_Toc337197083"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337202307" name="_Toc337202307"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134855" name="_Toc340134855"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134880" name="_Toc340134880"&gt;&lt;/a&gt;Inf&amp;ouml;r kilometerskatt f&amp;ouml;r tunga lastbilar&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r lastbilstransporterna som st&amp;aring;tt f&amp;ouml;r den st&amp;ouml;rsta delen av trafik&amp;ouml;kningen p&amp;aring; v&amp;auml;garna. Eftersom transportkostnaden f&amp;ouml;r de flesta n&amp;auml;ringsbranscher oftast bara utg&amp;ouml;r ett par procent av varuv&amp;auml;rdet finns det sm&amp;aring; incitament att st&amp;auml;lla om till ett mer ekologiskt h&amp;aring;llbart transports&amp;auml;tt. F&amp;ouml;r att motverka ytterligare &amp;ouml;kning av den tunga trafiken och stimulera till br&amp;auml;nsleeffektivare fordon kr&amp;auml;vs &amp;aring;tg&amp;auml;rder. Det handlar framf&amp;ouml;rallt om att &amp;ouml;ka kapaciteten p&amp;aring; j&amp;auml;rnv&amp;auml;g och inom sj&amp;ouml;fart. Inom j&amp;auml;rnv&amp;auml;gstrafiken kr&amp;auml;vs bl.a. &amp;ouml;kade anslag till underh&amp;aring;ll och nya sp&amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men det handlar &amp;auml;ven om att med ekonomiska styrmedel l&amp;aring;ta lastbilstransporterna betala f&amp;ouml;r sina samh&amp;auml;llsekonomiska kostnader. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ra en kilometerskatt f&amp;ouml;r tunga fordon. Det skulle vara ett bra styrmedel ur milj&amp;ouml;h&amp;auml;nseende. En kilometerskatt effektiviserar utnyttjandet av infrastrukturen och styr mot minskade v&amp;auml;gtransportvolymer, eftersom skatten tas ut efter de r&amp;ouml;rliga kostnaderna. Kilometerskatt finns idag i flera europeiska l&amp;auml;nder, t.ex. Tyskland, Schweiz, &amp;Ouml;sterrike och Tjeckien.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om varje lastbil har gps-mottagare &amp;auml;r det m&amp;ouml;jligt att avl&amp;auml;sa hur l&amp;aring;ngt man k&amp;ouml;rt och i vilket land. De olika l&amp;auml;nderna kan sedan ta ut olika skatteniv&amp;aring;er om de vill. Det finns enligt EU-reglerna &amp;auml;ven m&amp;ouml;jlighet att differentiera skatten p&amp;aring; olika v&amp;auml;gar, vilket &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt utifr&amp;aring;n ett regionalpolitiskt perspektiv. P&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt kan t.ex. v&amp;auml;gar med mycket transporter av skogsprodukter eller d&amp;auml;r det saknas alternativ till v&amp;auml;gtransporter f&amp;aring; en annan skatteniv&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rutom milj&amp;ouml;perspektivet kan en kilometerskatt &amp;auml;ven bidra till kostnadsneutralitet mellan svenska och utl&amp;auml;ndska &amp;aring;kare. Alla tunga fordon som f&amp;ouml;rflyttar sig p&amp;aring; svenska v&amp;auml;gar kommer att betala en kilometerskatt. Detta oberoende av i vilket land fordonet &amp;auml;r registrerat, och det g&amp;aring;r inte heller att undg&amp;aring; beskattning genom att tanka utomlands. Idag f&amp;auml;rdas en stor andel utl&amp;auml;ndska &amp;aring;kare gratis p&amp;aring; svenska v&amp;auml;gar, samtidigt som svenska &amp;aring;kare m&amp;aring;ste betala v&amp;auml;gavgift.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sika (Statens institut f&amp;ouml;r kommunikationsanalys) har utrett hur ett konkret f&amp;ouml;rslag till kilometerskatt f&amp;ouml;r tunga fordon skulle kunna se ut i Sverige. Det finns detaljer i f&amp;ouml;rslaget som m&amp;aring;ste diskuteras vidare, men det finns ingen som helst anledning att v&amp;auml;nta med den politiska inriktningen. Vi ser det som oerh&amp;ouml;rt angel&amp;auml;get att regeringen &amp;aring;terkommer till riksdagen med f&amp;ouml;rslag som m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r att ett system f&amp;ouml;r kilometerskatt f&amp;ouml;r tunga fordon tr&amp;auml;der i kraft senast 2014. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc304129957" name="_Toc304129957"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc305591986" name="_Toc305591986"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc305592038" name="_Toc305592038"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc309025327" name="_Toc309025327"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429188" name="_Toc336429188"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429459" name="_Toc336429459"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336935958" name="_Toc336935958"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337197084" name="_Toc337197084"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337202308" name="_Toc337202308"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134856" name="_Toc340134856"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134881" name="_Toc340134881"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;vriga &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r en mer milj&amp;ouml;anpassad v&amp;auml;gtrafik&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336935959" name="_Toc336935959"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337197085" name="_Toc337197085"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337202309" name="_Toc337202309"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134857" name="_Toc340134857"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134882" name="_Toc340134882"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc305591990" name="_Toc305591990"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc305592042" name="_Toc305592042"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc309025331" name="_Toc309025331"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429192" name="_Toc336429192"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429463" name="_Toc336429463"&gt;&lt;/a&gt;Tr&amp;auml;ngselskatter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tr&amp;auml;ngselskatter &amp;auml;r ett effektivt styrmedel f&amp;ouml;r att f&amp;aring; trafiken att betala sina samh&amp;auml;llsekonomiska kostnader. I V&amp;auml;nsterpartiets motion 2012/13:T320 &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Sammanh&amp;aring;llen j&amp;auml;rnv&amp;auml;g och kollektivtrafik &lt;/span&gt;finns f&amp;ouml;rslag om tr&amp;auml;ngselskatter.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336935960" name="_Toc336935960"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337197086" name="_Toc337197086"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337202310" name="_Toc337202310"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134858" name="_Toc340134858"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134883" name="_Toc340134883"&gt;&lt;/a&gt;Minska hastigheterna p&amp;aring; v&amp;auml;garna&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;St&amp;ouml;rsta orsakerna till d&amp;ouml;dsfall inom trafiken &amp;auml;r dels hastighets&amp;ouml;vertr&amp;auml;delser, dels alkoholp&amp;aring;verkan. Det &amp;auml;r fr&amp;auml;mst m&amp;auml;n som omkommer i trafiken. Oberoende om vi m&amp;auml;ter i absoluta tal eller relativa tal &amp;auml;r m&amp;auml;nnen &amp;ouml;verrepresenterade i olycksstatistiken och s&amp;auml;rskilt &amp;ouml;verrepresenterade &amp;auml;r de yngre m&amp;auml;nnen. Vi anser att hastigheten p&amp;aring; v&amp;auml;gar och motorv&amp;auml;gar m&amp;aring;ste vara restriktiv och vill inte h&amp;ouml;ja hastigheten. En sj&amp;auml;lvklar anledning till restriktiva hastighetsgr&amp;auml;nser &amp;auml;r naturligtvis s&amp;auml;kerhetsperspektivet, eftersom h&amp;ouml;ga hastigheter leder till fler d&amp;ouml;dsfall och sv&amp;aring;ra skador.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men hastighetsniv&amp;aring;erna &amp;auml;r &amp;auml;ven viktiga utifr&amp;aring;n ett milj&amp;ouml;perspektiv eftersom h&amp;ouml;gre hastigheter leder till st&amp;ouml;rre utsl&amp;auml;pp av koldioxid, vilket har en negativ klimatp&amp;aring;verkan. En l&amp;auml;gre hastighet minskar br&amp;auml;nslef&amp;ouml;rbrukningen och d&amp;auml;rmed &amp;auml;ven milj&amp;ouml;farliga utsl&amp;auml;pp av kv&amp;auml;ve, kolv&amp;auml;ten och koldioxid.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om alla h&amp;ouml;ll hastighetsbegr&amp;auml;nsningen skulle det leda till 150 f&amp;auml;rre d&amp;ouml;da i trafiken och 700 000 ton mindre utsl&amp;auml;pp av koldioxid per &amp;aring;r. Vi har aktivt drivit krav p&amp;aring; fler hastighets&amp;ouml;vervakningskameror (ATK) och &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r positiva till alla de nya kameror som monteras upp p&amp;aring; platser som &amp;auml;r s&amp;auml;rskilt trafikfarliga och orsakat m&amp;aring;nga d&amp;ouml;dsolyckor. Kamerorna minskar bilismens milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan, vilket vi anser &amp;auml;r ett av syftena.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;ATK-kamerorna &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;aring;de en trafiks&amp;auml;kerhetsfr&amp;aring;ga och ett av verktygen f&amp;ouml;r att f&amp;aring; minskade koldioxidutsl&amp;auml;pp inom transportsektorn. Den samh&amp;auml;llsekonomiska vinsten av dessa kameror har i f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k visat sig vara drygt 200 procent. Mot bakgrund av att det kr&amp;auml;vs m&amp;aring;nga &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att minska v&amp;auml;gtrafikens milj&amp;ouml;belastning &amp;auml;r hastighets&amp;ouml;vervakningskameror en kostnadseffektiv milj&amp;ouml;&amp;aring;tg&amp;auml;rd.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc305591991" name="_Toc305591991"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc305592043" name="_Toc305592043"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc309025332" name="_Toc309025332"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429193" name="_Toc336429193"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336429464" name="_Toc336429464"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336935961" name="_Toc336935961"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337197087" name="_Toc337197087"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337202311" name="_Toc337202311"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134859" name="_Toc340134859"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134884" name="_Toc340134884"&gt;&lt;/a&gt;Skapa ett reseavdrag som gynnar kollektivt resande&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;rt nuvarande system f&amp;ouml;r reseavdrag har stora brister. En stor andel av reseavdragen &amp;auml;r felaktiga och h&amp;aring;llbara resor med kollektivtrafik missgynnas. Det vore &amp;ouml;nskv&amp;auml;rt att f&amp;aring; till ett reseavdragssystem som inte missgynnar kollektivtrafikresen&amp;auml;rer (i huvudsak kvinnor) s&amp;aring; som dagens system g&amp;ouml;r. Vi vill hitta ett system som gynnar att den enskilda f&amp;auml;rdas med kollektivtrafik och cykel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r tills&amp;auml;tta en utredning som har till uppgift att hitta ett avst&amp;aring;ndsbaserat reseavdrag som gynnar resande med kollektivtrafik och cykel, men samtidigt inte missgynnar dem som bor i glesbygd. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336935962" name="_Toc336935962"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337197088" name="_Toc337197088"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337202312" name="_Toc337202312"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134860" name="_Toc340134860"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340134885" name="_Toc340134885"&gt;&lt;/a&gt;Minska dubbd&amp;auml;ckens milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;auml;get f&amp;ouml;r luften i Stockholms innerstad &amp;auml;r p&amp;aring; sina platser akut. Sverige har vid upprepade tillf&amp;auml;llen kritiserats av EU f&amp;ouml;r brott mot EU:s luftkvalitetsnormer. Anv&amp;auml;ndandet av dubbd&amp;auml;ck &amp;auml;r ett av sk&amp;auml;len till att halterna av partiklar i luften &amp;auml;r s&amp;aring; h&amp;ouml;g. Vi v&amp;auml;lkomnar regeringens initiativ till en utredning om hur avgifter f&amp;ouml;r dubbd&amp;auml;ck ska kunna inf&amp;ouml;ras i Stockholm. Vi befarar dock att utredningen riskerar att dra ut p&amp;aring; tiden. Regeringen m&amp;aring;ste fortast m&amp;ouml;jligt se till att ett f&amp;ouml;rslag tas fram om hur avgifter p&amp;aring; dubbd&amp;auml;ck ska kunna inf&amp;ouml;ras i Stockholm. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 5 oktober 2012&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Siv Holma (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Torbj&amp;ouml;rn Bj&amp;ouml;rlund (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Jens Holm (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Hans Linde (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Kent Persson (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra de åtgärder som lyfts fram för att skapa rättvisa drivmedelsskatter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SkU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra de åtgärder som lyfts fram för att skapa hållbara drivmedel.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra de åtgärder som lyfts fram för att skapa miljövänligare fordon.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:TU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa bonus-malus-system.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SkU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att komma med förslag till riksdagen så att ett system för kilometerskatt för tunga fordon kan träda i kraft senast 2014.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SkU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utredning av ett nytt avståndsbaserat reseavdrag som även gynnar resande med kollektivtrafik och cykel.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SkU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förslag tas fram om hur avgifter på dubbdäck ska kunna införas i Stockholm.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:TU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2012-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2012-10-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0395416536118</intressent_id>
<namn>Siv Holma</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>037508021018</intressent_id>
<namn>Torbjörn Björlund</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0216534495014</intressent_id>
<namn>Jens Holm</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0901257862125</intressent_id>
<namn>Hans Linde</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0124035957411</intressent_id>
<namn>Kent Persson</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:06:06</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>H002Sk419</dok_id>
<systemdatum>2017-10-18 13:36:25</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:06:06</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H002Sk419</dok_id>
<subtitel>av Siv Holma m.fl. (V)</subtitel>
<filnamn>MOT_201213_Sk_419.doc</filnamn>
<filstorlek>129536</filstorlek>
<filtyp>doc</filtyp>
<titel>Miljöanpassad vägtrafik</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/A67C9012-08B5-4F0C-97FD-3B43A7BC4354</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>H002Sk419</dok_id>
<subtitel>av Siv Holma m.fl. (V)</subtitel>
<filnamn>mot_201213_sk_419.pdf</filnamn>
<filstorlek>288894</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_201213_sk_419</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/8E247876-7CE5-41D1-A031-F22D2E9B819B</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>