<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2812298</hangar_id>
 <dok_id>H002MJ455</dok_id>
 <rm>2012/13</rm>
 <beteckning>MJ455</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Kommittémotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2012/13:MJ455 av Matilda Ernkrans m.fl. (S)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>S10002</tempbeteckning>
 <organ>MJU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>455</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2012-10-03 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2012-11-26 15:17:34</systemdatum>
 <publicerad>2012-10-05 11:39:14</publicerad>
 <titel>Politik för miljömålen</titel>
 <subtitel>av Matilda Ernkrans m.fl. (S)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{EFEBA6C2-4CE9-4941-9DA2-51186656373C}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H002MJ455/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H002MJ455</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H002MJ455</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2012/13:MJ455&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Matilda Ernkrans m.fl. (S)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;Politik för miljömålen&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;S10002&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="Politik f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;m&amp;aring;len" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="Anders Gr&amp;ouml;nvall" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 120503:1336 v6.01" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: St&amp;ouml;rre EAN, fria namnval (prtimotion etc), a4-funktionen, nya v-loggan mm --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Mon, 26 Nov 2012 15:10:00 CET" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_201213_MJ_455.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="RubrikInneh&amp;aring;llsf" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc325374577" name="_Toc325374577"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc326312773" name="_Toc326312773"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc334447811" name="_Toc334447811"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335133172" name="_Toc335133172"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336933441" name="_Toc336933441"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336934773" name="_Toc336934773"&gt;&lt;/a&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 2.21mm;"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890953"&gt;3&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Politik f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;m&amp;aring;len&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890954"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Begr&amp;auml;nsad klimatp&amp;aring;verkan (nr 1)&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890955"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Frisk luft (nr 2)&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890956"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Partiklar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890957"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Kv&amp;auml;veoxider&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890958"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Bens(a)pyren&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890959"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Bara naturlig f&amp;ouml;rsurning (nr 3)&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890960"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Giftfri milj&amp;ouml; (nr 4)&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890961"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Hormonst&amp;ouml;rande &amp;auml;mnen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890962"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Nanomaterial&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890963"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Kandidatlistan och EU&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890964"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Barn och farliga &amp;auml;mnen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890965"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Kadmium och andra tungmetaller&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890966"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Marksanering&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890967"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Spillskydd&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890968"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Skyddande ozonskikt (nr 5)&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890969"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;S&amp;auml;ker str&amp;aring;lmilj&amp;ouml; (nr 6)&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890970"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Ingen &amp;ouml;verg&amp;ouml;dning (nr 7)&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890971"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Handelsg&amp;ouml;dselskatt&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890972"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Musselodling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890973"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Biogasst&amp;ouml;d&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890974"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Kv&amp;auml;veutsl&amp;auml;pp fr&amp;aring;n bilar och b&amp;aring;tar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890975"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Levande sj&amp;ouml;ar och vattendrag (nr 8)&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890976"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Biologisk m&amp;aring;ngfald i vattendrag&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890977"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Grundvatten av god kvalitet (nr 9)&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890978"&gt;24&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Hav i balans samt levande kust och sk&amp;auml;rg&amp;aring;rd (nr 10)&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890979"&gt;26&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Myllrande v&amp;aring;tmarker (nr 11)&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890980"&gt;27&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Levande skogar (nr 12)&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890981"&gt;28&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Ett rikt odlingslandskap (nr 13)&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890982"&gt;31&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;En storslagen fj&amp;auml;llmilj&amp;ouml; (nr 14)&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890983"&gt;31&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;God bebyggd milj&amp;ouml; (nr 15)&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890984"&gt;32&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Skatt p&amp;aring; avfall&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890985"&gt;33&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Farligt avfall&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890986"&gt;33&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Ett rikt v&amp;auml;xt- och djurliv (nr 16)&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890987"&gt;34&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Gr&amp;ouml;na nyckeltal&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890988"&gt;35&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Nagoyam&amp;aring;len&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890989"&gt;36&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Stranden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890990"&gt;36&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Vargen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890991"&gt;37&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Invasiva arter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339890992"&gt;37&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc339890953" name="_Toc339890953"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="F&amp;ouml;rslagsrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att ta fram en sammanv&amp;auml;gd strategi med styrmedel och &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att n&amp;aring; de nya &amp;aring;tagandena i FN:s luftv&amp;aring;rdskonvention.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen ska &amp;aring;terkomma till riksdagen med en redovisning av vilka styrmedel som b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att minska luftf&amp;ouml;roreningarna med partiklar i st&amp;auml;derna.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r utreda m&amp;ouml;jligheten att genomf&amp;ouml;ra en breddning av kv&amp;auml;veoxidavgiften enligt Naturv&amp;aring;rdsverkets f&amp;ouml;rslag samt ta fram en konsekvensanalys av f&amp;ouml;rslaget.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att h&amp;ouml;ja den befintliga avgiften p&amp;aring; kv&amp;auml;veoxid till 60 kronor per kilo i enlighet med Naturv&amp;aring;rdsverkets f&amp;ouml;rslag.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r ge Boverket i uppdrag att sk&amp;auml;rpa byggreglerna f&amp;ouml;r fastbr&amp;auml;nslepannor i syfte att minska utsl&amp;auml;ppen av bens(a)pyren.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen, i syfte att klara milj&amp;ouml;m&amp;aring;let Bara naturlig f&amp;ouml;rsurning, b&amp;ouml;r ta fram en aktiv plan f&amp;ouml;r ett strategiskt arbete inom EU f&amp;ouml;r ytterligare utsl&amp;auml;ppsbegr&amp;auml;nsningar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige ska arbeta f&amp;ouml;r att en internationell forskarpanel i FN:s regi, av samma modell som finns f&amp;ouml;r klimatfr&amp;aring;gan, utvecklas inom kemikalieomr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige beh&amp;ouml;ver forts&amp;auml;tta att agera aktivt f&amp;ouml;r att EU ska bli mer kraftfullt i f&amp;ouml;rhandlingar om SAICM.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att f&amp;ouml;rbjuda bisfenol A i samtliga f&amp;ouml;rpackningar som kommer i kontakt med livsmedel.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r f&amp;auml;sta s&amp;auml;rskild uppm&amp;auml;rksamhet vid de hormonst&amp;ouml;rande &amp;auml;mnena genom att st&amp;ouml;dja forskning och genom att inom EU arbeta f&amp;ouml;r att hormonst&amp;ouml;rande och kraftigt allergiframkallande &amp;auml;mnen klassas till Reachs kandidatlista (SVHC) och att dessa &amp;auml;mnen klassas med st&amp;ouml;rre f&amp;ouml;rsiktighet &amp;auml;n tidigare och f&amp;aring;r tuffare gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen ska arbeta dels f&amp;ouml;r att fler farliga &amp;auml;mnen, &amp;auml;ven nanopartiklar, f&amp;ouml;rs in p&amp;aring; Reachs kandidatlista (SVHC), dels f&amp;ouml;r att fler &amp;auml;mnen ska innefattas av tillst&amp;aring;ndskrav, dels f&amp;ouml;r att kontrollen av Reachs efterlevnad utvecklas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att verka f&amp;ouml;r att EU-l&amp;auml;nder ska till&amp;aring;tas att g&amp;aring; l&amp;auml;ngre i nationell kemikalielagstiftning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen ska arbeta f&amp;ouml;r att den offentliga sektorn genom sin upphandling verkar f&amp;ouml;r ett milj&amp;ouml;v&amp;auml;nligare samh&amp;auml;lle med minskade kemikalier i offentliga verksamheter.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen s&amp;aring; snart som m&amp;ouml;jligt b&amp;ouml;r besluta om de etappm&amp;aring;l f&amp;ouml;r giftfri milj&amp;ouml; som Milj&amp;ouml;m&amp;aring;lsberedningen f&amp;ouml;reslagit.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen ska besluta om att genomf&amp;ouml;ra de uppdrag kring barn och farliga &amp;auml;mnen som Milj&amp;ouml;m&amp;aring;lsberedningen f&amp;ouml;reslagit.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen beh&amp;ouml;ver ta initiativ i EU f&amp;ouml;r att sk&amp;auml;rpa den gemensamma lagstiftningen i syfte att fasa ut tungmetaller.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att tills&amp;auml;tta en utredning kring m&amp;ouml;jligheten att ta ut en avgift p&amp;aring; milj&amp;ouml;farlig verksamhet vars int&amp;auml;kter sedan placeras i en fond vilken kan betala kostnader f&amp;ouml;r marksanering i de fall d&amp;auml;r f&amp;ouml;rorenaren inte kunnat st&amp;auml;llas som ansvarig.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r ta initiativ till att nationella riktlinjer f&amp;ouml;r spillskydd tas fram.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige &amp;auml;ven forts&amp;auml;ttningsvis ska inta en aktiv roll i de internationella f&amp;ouml;rhandlingarna om minskade ozonp&amp;aring;verkande utsl&amp;auml;pp inom ramen f&amp;ouml;r Montrealprotokollet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen ska &amp;aring;terkomma till riksdagen med uppgifter om m&amp;aring;luppfyllelsen f&amp;ouml;r Helcom&amp;aring;tagandet och en plan med nya &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att n&amp;aring; m&amp;aring;let.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att inf&amp;ouml;ra skatt p&amp;aring; handelsg&amp;ouml;dsel.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Naturv&amp;aring;rdsverket ska f&amp;aring; i uppdrag att utreda ett system d&amp;auml;r musselodlare och andra ers&amp;auml;tts f&amp;ouml;r sina insatser n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att binda n&amp;auml;rings&amp;auml;mnen i havet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att arbetet med att skydda vattent&amp;auml;kterna m&amp;aring;ste intensifieras genom en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrad prioritering hos de statliga myndigheter som har ansvaret.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen ska ge Naturv&amp;aring;rdsverket i uppgift att f&amp;ouml;lja utvecklingen av vattenproblem i kommunerna p&amp;aring; grund av avloppsintr&amp;auml;ngning och tidigt ge kommuner st&amp;ouml;d och m&amp;ouml;jlighet ta del av erfarenheter av problem med vattenf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning p&amp;aring; grund av snabb exploatering.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r arbeta f&amp;ouml;r att minska bristande tillsyn av enskilda avlopp i vissa kommuner och unders&amp;ouml;ka om h&amp;ouml;gre krav kan st&amp;auml;llas p&amp;aring; enskilda hus&amp;auml;gare f&amp;ouml;r att &amp;aring;tg&amp;auml;rda bristf&amp;auml;lliga enskilda avlopp.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla den biologiska m&amp;aring;ngfalden i vattendrag.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen ska tillse att uppf&amp;ouml;ljningen av insatser f&amp;ouml;r restaurering av vattendrag och fiskev&amp;aring;rd blir b&amp;auml;ttre.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen ska &amp;aring;terkomma till riksdagen med ett lagf&amp;ouml;rslag som inneb&amp;auml;r att n&amp;auml;r anl&amp;auml;ggningar som &amp;auml;r f&amp;ouml;rem&amp;aring;l f&amp;ouml;r en gammal vattendom ska ut&amp;ouml;kas eller byggas om ska detta pr&amp;ouml;vas enligt milj&amp;ouml;balken.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen ska s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att ett nytt mer helt&amp;auml;ckande &amp;ouml;vervakningsprogram f&amp;ouml;r grundvatten genomf&amp;ouml;rs och att regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma till riksdagen med lagregler om r&amp;aring;vattenprovtagning vid allm&amp;auml;nna vattent&amp;auml;kter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att skatten p&amp;aring; bek&amp;auml;mpningsmedel ska regleras med KPI p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som skatten p&amp;aring; koldioxid i syfte att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla skattens styrande effekt.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma till riksdagen med ett f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; h&amp;ouml;jning av skatten p&amp;aring; naturgrus som utj&amp;auml;mnar skillnaderna i produktionskostnader mellan grus- och bergt&amp;auml;kter.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att till&amp;auml;mpningen av EU:s biociddirektiv vad g&amp;auml;ller anv&amp;auml;ndningen av giftiga b&amp;aring;tbottenf&amp;auml;rger m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att fiskare b&amp;ouml;r kunna l&amp;auml;mna det avfall de f&amp;aring;tt i sina fiskeredskap avgiftsfritt i hamn.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r arbeta fram ett program f&amp;ouml;r rena kuster inom ramen f&amp;ouml;r EU.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r uppr&amp;auml;tta en handlingsplan med olika steg i tid, geografiskt l&amp;auml;ge och riskklass f&amp;ouml;r att &amp;aring;tg&amp;auml;rda milj&amp;ouml;farliga vrak i havet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att f&amp;ouml;rbudet mot att sl&amp;auml;ppa ut orenat latrin- och toalettavfall b&amp;ouml;r ut&amp;ouml;kas till att g&amp;auml;lla &amp;auml;ven f&amp;auml;rjor och kryssningsfartyg f&amp;ouml;r att hejda &amp;ouml;verg&amp;ouml;dningen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma till riksdagen med f&amp;ouml;rslag till stimulans&amp;aring;tg&amp;auml;rder och regelverk i syfte att fasa ut anv&amp;auml;ndningen av smutsiga tv&amp;aring;taktsmotorer i v&amp;aring;ra havsomr&amp;aring;den, sj&amp;ouml;ar och vattendrag.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r arbeta f&amp;ouml;r en internationell &amp;ouml;verenskommelse som inneb&amp;auml;r att sj&amp;ouml;farten och flyget b&amp;auml;r sina milj&amp;ouml;kostnader.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen ska presentera &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att n&amp;aring; milj&amp;ouml;m&amp;aring;let Myllrande v&amp;aring;tmarker.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att skogsv&amp;aring;rdslagen beh&amp;ouml;ver omarbetas f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka balansen mellan naturv&amp;aring;rd och skogsbruk och tydligg&amp;ouml;ra behovet av skogsv&amp;aring;rdande insatser.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r inleda samtal med skogsbolagen kring hur f&amp;ouml;rtroendet f&amp;ouml;r det svenska skogsbrukets milj&amp;ouml;h&amp;auml;nsyn kan hota svenskt skogsbruks exportm&amp;ouml;jligheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen skyndsamt ska s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att riksdagens syfte med beslutet fr&amp;aring;n juni 2010 om att ge Sveaskog i uppdrag att dela ut h&amp;ouml;gst 100 000 ha produktiv skogsmark till staten uppfylls.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r ge Skogsstyrelsen i uppdrag att &amp;aring;terg&amp;aring; till en rapportering av resultatet av milj&amp;ouml;h&amp;auml;nsynen i polytaxinventeringen som g&amp;ouml;r att det g&amp;aring;r att j&amp;auml;mf&amp;ouml;ra utvecklingen med tidigare &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r se &amp;ouml;ver de resurser l&amp;auml;nsstyrelserna har f&amp;ouml;r att kartl&amp;auml;gga v&amp;auml;rdefulla skogar f&amp;ouml;r att se om dessa kan omprioriteras f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka detta arbete.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att kvaliteten p&amp;aring; de frivilliga avs&amp;auml;ttningarna av skog f&amp;ouml;r bevarande av biologisk m&amp;aring;ngfald b&amp;ouml;r granskas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en &amp;ouml;kad tillsyn genom kontroller avseende brott mot terr&amp;auml;ngk&amp;ouml;rningslagen tillsammans med riktade informationsinsatser.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r anta ett m&amp;aring;l f&amp;ouml;r insamling av matavfall.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att utreda ett inf&amp;ouml;rande av ett nationellt elektroniskt system f&amp;ouml;r hantering av farligt avfall.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r initiera och sammanst&amp;auml;lla en handlingsplan f&amp;ouml;r en kunskapssatsning p&amp;aring; biologisk m&amp;aring;ngfald och ekosystemtj&amp;auml;nster i Sverige.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen i EU ska arbeta f&amp;ouml;r att nya arter som hotas enklare kan f&amp;ouml;ras upp p&amp;aring; listorna i art- och habitatdirektivet och att arter d&amp;auml;r en gynnsam bevarandestatus uppn&amp;aring;tts kan avf&amp;ouml;ras fr&amp;aring;n listor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma till riksdagen med justeringar av strandskyddet som s&amp;auml;krar den biologiska m&amp;aring;ngfalden och &amp;ouml;kar tillg&amp;aring;ngen till str&amp;auml;nderna f&amp;ouml;r friluftslivet i h&amp;aring;rt exploaterade omr&amp;aring;den.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r ta fram en svensk handlingsplan f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rhindra introduktion av nya invasiva arter och f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa dem som redan finns i v&amp;aring;r natur.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om behovet av en nationell strategi betr&amp;auml;ffande den spanska skogssnigeln.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt; Yrkandena 5 och 28 h&amp;auml;nvisade till CU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt; Yrkande 13 h&amp;auml;nvisat till FiU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;3&lt;/span&gt; Yrkandena 21, 30 och 31 h&amp;auml;nvisade till SkU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;4&lt;/span&gt; Yrkande 38 h&amp;auml;nvisat till TU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;5&lt;/span&gt; Yrkande 42 h&amp;auml;nvisat till NU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt; Yrkande 44 h&amp;auml;nvisat till KU.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;a id="_Toc325374579" name="_Toc325374579"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc326312775" name="_Toc326312775"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc334447812" name="_Toc334447812"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336934774" name="_Toc336934774"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890954" name="_Toc339890954"&gt;&lt;/a&gt;Politik f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;m&amp;aring;len&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;(Web)" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraternas &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;l &amp;auml;r att skapa ett h&amp;aring;llbart samh&amp;auml;lle. Att bygga samh&amp;auml;llet ekologiskt, ekonomiskt och socialt h&amp;aring;llbart &amp;auml;r v&amp;aring;r uppgift nationellt och globalt. Och det klarar vi bara tillsammans.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den betydelse av ett h&amp;aring;llbart samh&amp;auml;lle som Brundtlandkommissionen lade fast 1987 betonar hur vi anv&amp;auml;nder jordens resurser. Utvecklingen &amp;auml;r h&amp;aring;llbar om den tillfredsst&amp;auml;ller dagens behov utan att &amp;auml;ventyra kommande generationers m&amp;ouml;jligheter. Vi beh&amp;ouml;ver bygga en ekologisk h&amp;aring;llbarhet med transporter, bost&amp;auml;der och jobb som inte t&amp;auml;r p&amp;aring; v&amp;aring;ra begr&amp;auml;nsade resurser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tre stora milj&amp;ouml;utmaningar &amp;ouml;verskuggar: klimatomst&amp;auml;llningen, urlakningen av den biologiska m&amp;aring;ngfalden och spridningen av farliga kemikalier. Dessa &amp;auml;r de av Socialdemokraterna prioriterade omr&amp;aring;dena i milj&amp;ouml;politiken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga milj&amp;ouml;problem &amp;ouml;verlappar varandra eller s&amp;aring; &amp;auml;r det ena problemet en f&amp;ouml;ljd av ett annat. I Sverige har vi utvecklat ett v&amp;auml;rldsunikt och starkt redskap f&amp;ouml;r att hantera milj&amp;ouml;utmaningen. Riksdagen har beslutat om 16 milj&amp;ouml;m&amp;aring;l som ska leda och driva arbetet. De ska ingripa och &amp;ouml;vergripa annan politik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men n&amp;auml;r vi idag g&amp;aring;r igenom milj&amp;ouml;m&amp;aring;len ser vi att p&amp;aring; omr&amp;aring;de efter omr&amp;aring;de saknar regeringen &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att n&amp;aring; m&amp;aring;len. De prioriteringar som regeringen g&amp;ouml;r g&amp;aring;r ofta i fel riktning, och den tidigare s&amp;aring; stolta svenska milj&amp;ouml;politiken st&amp;aring;r och stampar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi har en hoppfull syn p&amp;aring; milj&amp;ouml;politiken, men d&amp;aring; m&amp;aring;ste det svenska systemet med 16 milj&amp;ouml;m&amp;aring;l som riksdagen slagit fast f&amp;aring; en starkare st&amp;auml;llning i svensk milj&amp;ouml;politik. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r i denna motion sammanfatta v&amp;aring;ra f&amp;ouml;rslag och v&amp;aring;r politik f&amp;ouml;r att n&amp;aring; de 16 milj&amp;ouml;m&amp;aring;len.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I juni 2012 presenterade Naturv&amp;aring;rdsverket den senaste f&amp;ouml;rdjupade utv&amp;auml;rderingen av milj&amp;ouml;m&amp;aring;len&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref0" name="fnref0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn0"&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; och m&amp;aring;luppfyllelsen. Tyv&amp;auml;rr &amp;auml;r det en dyster l&amp;auml;sning. Med de styrmedel och insatser som finns p&amp;aring; plats i dag n&amp;aring;s endast 2 av de 16 milj&amp;ouml;m&amp;aring;len.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har lagt stora resurser p&amp;aring; en omg&amp;ouml;rning av milj&amp;ouml;m&amp;aring;lssystemet f&amp;ouml;r att m&amp;aring;len ska bli l&amp;auml;ttare att n&amp;aring;. Nya etappm&amp;aring;l som skulle ers&amp;auml;tta de tidigare delm&amp;aring;len har dr&amp;ouml;jt och den parlamentariska beredning som ersatt myndigheten Milj&amp;ouml;m&amp;aring;lsr&amp;aring;det har betydligt mindre resurser f&amp;ouml;r att arbeta fram f&amp;ouml;rslag till etappm&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men egentligen beh&amp;ouml;ver milj&amp;ouml;n inga etappm&amp;aring;l. Milj&amp;ouml; beh&amp;ouml;ver &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att l&amp;ouml;sa problemen och utmaningarna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om sk&amp;auml;let till att regeringen inte presenterar f&amp;ouml;rslag f&amp;ouml;r att n&amp;aring; de 16 milj&amp;ouml;m&amp;aring;len &amp;auml;r att den v&amp;auml;ntar p&amp;aring; etappm&amp;aring;len, s&amp;aring; har omg&amp;ouml;rningen av systemet gjort mycket mer skada &amp;auml;n nytta. N&amp;auml;r mandatperioden &amp;auml;r &amp;ouml;ver &amp;aring;terst&amp;aring;r bara &amp;aring;tta &amp;aring;r tills m&amp;aring;nga av m&amp;aring;len ska vara n&amp;aring;dda. D&amp;aring; har lika l&amp;aring;ng tid g&amp;aring;tt &amp;aring;t till att formulera etappm&amp;aring;len som att hitta &amp;aring;tg&amp;auml;rder som ger resultat. Det &amp;auml;r ett politiskt misslyckande som kan f&amp;aring; sv&amp;aring;ra konsekvenser f&amp;ouml;r kommande generationer.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934775" name="_Toc336934775"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890955" name="_Toc339890955"&gt;&lt;/a&gt;Begr&amp;auml;nsad klimatp&amp;aring;verkan (nr 1)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den socialdemokratiska politiken f&amp;ouml;r detta milj&amp;ouml;m&amp;aring;l behandlas i s&amp;auml;rskild ordning i v&amp;aring;r motion ”Klimatpolitik f&amp;ouml;r jobb och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd”.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref1" name="fnref1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn1"&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934776" name="_Toc336934776"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890956" name="_Toc339890956"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc325374580" name="_Toc325374580"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc326312776" name="_Toc326312776"&gt;&lt;/a&gt;Frisk luft (nr 2)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;m&amp;aring;let bed&amp;ouml;ms i Naturv&amp;aring;rdsverkets f&amp;ouml;rdjupade utv&amp;auml;rdering som sv&amp;aring;rt att n&amp;aring; med nuvarande styrmedel. De st&amp;ouml;rsta problemen finns med kv&amp;auml;veoxider (NOx), partiklar, bens(a)pyren, bensen och markn&amp;auml;ra ozon. H&amp;auml;lso- och milj&amp;ouml;effekterna av d&amp;aring;lig luftkvalitet &amp;auml;r stora. Skador orsakade av partiklar (PM 10 och PM 2,5) ber&amp;auml;knas av IVL kosta samh&amp;auml;llet 26 miljarder per &amp;aring;r och st&amp;aring; bakom mer &amp;auml;n 3&amp;nbsp;400 d&amp;ouml;dsfall i f&amp;ouml;rtid per &amp;aring;r.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref2" name="fnref2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn2"&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I sin EET-strategi&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref3" name="fnref3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn3"&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; beskriver Naturv&amp;aring;rdsverket och trafikverken att klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder &amp;auml;ven kommer att ha en positiv effekt p&amp;aring; andra luftf&amp;ouml;roreningar men att milj&amp;ouml;m&amp;aring;let ”Frisk luft” kr&amp;auml;ver ytterligare &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att n&amp;aring;s.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den 4 maj 2012 tecknades ett nytt avtal med FN:s luftv&amp;aring;rdskonvention. Avtalet som brukar kallas G&amp;ouml;teborgskonventionen efter det f&amp;ouml;rsta undertecknandet i G&amp;ouml;teborg 1999 inneb&amp;auml;r att Sverige m&amp;aring;ste minska sina utsl&amp;auml;pp av svaveldioxid (SO&lt;span style="vertical-align: sub;"&gt;2&lt;/span&gt;) med 22 procent, kv&amp;auml;veoxid (NOx) med 36 procent, ammoniak (NH&lt;span style="vertical-align: sub;"&gt;3&lt;/span&gt;) med 15 procent, flyktiga organiska &amp;auml;mnen (VOC) med 25 procent och sm&amp;aring; partiklar (PM 2,5) med 19 procent till 2020 j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 2005. En sammanv&amp;auml;gd strategi beh&amp;ouml;ver tas fram med styrmedel och &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att n&amp;aring; m&amp;aring;len. Tiden &amp;auml;r knapp och &amp;aring;tg&amp;auml;rderna m&amp;aring;ste fram snabbt. Detta b&amp;ouml;r regeringen ges tillk&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934777" name="_Toc336934777"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890957" name="_Toc339890957"&gt;&lt;/a&gt;Partiklar&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I n&amp;aring;gra st&amp;auml;der har dubbd&amp;auml;cksf&amp;ouml;rbud inf&amp;ouml;rts p&amp;aring; enskilda gator i syfte att minska halten av farliga partiklar. Men det beh&amp;ouml;vs mer styrmedel f&amp;ouml;r att minska den f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrade luftkvalitet som farliga partiklar orsakar. Det finns flera m&amp;ouml;jliga l&amp;ouml;sningar f&amp;ouml;r att minska anv&amp;auml;ndningen av dubbd&amp;auml;ck i storst&amp;auml;derna. Diskussioner finns om restriktioner av antal dubb p&amp;aring; d&amp;auml;cken, om f&amp;ouml;rkortad tid d&amp;aring; dubbd&amp;auml;ck &amp;auml;r till&amp;aring;tet, om avgifter f&amp;ouml;r anv&amp;auml;ndning av dubbd&amp;auml;ck i st&amp;auml;der, om en avgift eller skatt vid k&amp;ouml;p av d&amp;auml;ck. Vi menar att regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma till riksdagen med en redovisning av vilka styrmedel som b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att minska luftf&amp;ouml;roreningarna av partiklar i v&amp;aring;ra st&amp;auml;der.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dieselbilarnas partikelfilter stoppar idag de st&amp;ouml;rre partiklarna men de mindre orsakar fortfarande skada. Satsningen p&amp;aring; biogas har gjort att m&amp;aring;nga taxibilar och bussar i storst&amp;auml;derna idag drivs med fordonsgas vilken inte orsakar partikelutsl&amp;auml;pp. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det viktigt att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla en &amp;ouml;kad produktion av biogas (se under milj&amp;ouml;m&amp;aring;let Ingen &amp;ouml;verg&amp;ouml;dning).&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934778" name="_Toc336934778"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890958" name="_Toc339890958"&gt;&lt;/a&gt;Kv&amp;auml;veoxider&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kv&amp;auml;veoxider p&amp;aring;verkar m&amp;auml;nniskors h&amp;auml;lsa negativt och p&amp;aring;verkar milj&amp;ouml;n med f&amp;ouml;rsurning och &amp;ouml;verg&amp;ouml;dning. F&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor med astma eller lungproblem kan kv&amp;auml;veoxider f&amp;ouml;rv&amp;auml;rra tillst&amp;aring;ndet. Kv&amp;auml;veoxider bidrar ocks&amp;aring; till att markn&amp;auml;ra ozon bildas, vilket i sin tur kan ge h&amp;auml;lso- och milj&amp;ouml;effekter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt FN:s luftv&amp;aring;rdskonvention ska Sverige minska utsl&amp;auml;ppen av kv&amp;auml;veoxider med 36 procent till 2020 j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 2005. F&amp;ouml;r att klara detta kr&amp;auml;vs nya styrmedel, anser vi.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Delm&amp;aring;let f&amp;ouml;r att minska m&amp;auml;ngden kv&amp;auml;veoxider n&amp;aring;ddes inte till 2010 och de l&amp;aring;ngsiktiga m&amp;aring;lv&amp;auml;rdena &amp;ouml;verskrids i stadsmilj&amp;ouml;. Utsl&amp;auml;ppen kommer fr&amp;auml;mst fr&amp;aring;n dieselfordon men ocks&amp;aring; fr&amp;aring;n v&amp;auml;rmeproduktion. &amp;Auml;ven om biltrafikens utsl&amp;auml;pp av kv&amp;auml;veoxider har minskat eftersom bilarna blivit effektivare &amp;auml;r vi oroade &amp;ouml;ver &amp;ouml;kningen av privata dieselbilar de senaste &amp;aring;ren. Ocks&amp;aring; med tanke p&amp;aring; klimatm&amp;aring;len, eftersom dieselbilar idag s&amp;auml;ljs som ”milj&amp;ouml;bilar” och &amp;ouml;kar p&amp;aring; bekostnad av f&amp;ouml;rnybart drivna bilar, kr&amp;auml;vs styrmedel som minskar den privata dieseltrafiken. Vi menar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att en minskning av den subvention av diesel i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till bensin som finns idag ocks&amp;aring; skulle ha positiv inverkan p&amp;aring; milj&amp;ouml;m&amp;aring;let Frisk luft och f&amp;ouml;r att klara FN-konventionens m&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I EET-strategin f&amp;ouml;reslog Naturv&amp;aring;rdsverket och trafikverken (V&amp;auml;gverket och Banverket) att avgiften p&amp;aring; kv&amp;auml;veoxider som idag &amp;auml;r 50 kr/kg ska h&amp;ouml;jas till 60 kr/kg. Naturv&amp;aring;rdsverket har visat att kv&amp;auml;veoxidavgiften &amp;auml;r ett effektivt milj&amp;ouml;styrmedel.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref4" name="fnref4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn4"&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att avgiften h&amp;ouml;js enligt Naturv&amp;aring;rdsverkets f&amp;ouml;rslag som en f&amp;ouml;rsta &amp;aring;tg&amp;auml;rd f&amp;ouml;r att n&amp;aring; m&amp;aring;let i FN-konventionen. Avgiften &amp;aring;terbetalas till verksamheterna enligt ett system d&amp;auml;r en anl&amp;auml;ggning med l&amp;aring;ga utsl&amp;auml;pp i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till sin energiproduktion gynnas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I EET-strategin f&amp;ouml;reslogs ocks&amp;aring; att avgiften skulle breddas enligt ett tidigare f&amp;ouml;rslag fr&amp;aring;n 2005.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref5" name="fnref5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn5"&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Kv&amp;auml;veoxidavgiften (NO&lt;span style="vertical-align: sub;"&gt;X&lt;/span&gt;-avgiften) ska enligt f&amp;ouml;rslaget breddas till att omfatta &amp;auml;ven industriella processer med undantag f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rbr&amp;auml;nning i kalk- och cementugnar, pelleteringsverk f&amp;ouml;r tillverkning av malmpellets, glasugnar f&amp;ouml;r tillverkning eller &amp;aring;tervinning av glas och ugnar f&amp;ouml;r tillverkning av l&amp;auml;ttklinker och att avgiftskollektivet delas i tv&amp;aring; grupper. Den ena gruppen utg&amp;ouml;rs av det nuvarande kollektivet, som inte &amp;auml;ndras. Den andra gruppen utg&amp;ouml;rs av nytillkommande verksamheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt statistik fr&amp;aring;n Naturv&amp;aring;rdsverket har halten av kv&amp;auml;veoxider i den svenska luften minskat stadigt. Men 2010 &amp;ouml;kade halten igen och ligger nu &amp;ouml;ver 2007 &amp;aring;rs halter. Vi menar att det &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att lyfta fram Naturv&amp;aring;rdsverkets f&amp;ouml;rslag om breddning av kv&amp;auml;veoxidavgiften och att regeringen ska utreda m&amp;ouml;jligheten att genomf&amp;ouml;ra det och ta fram en konsekvensanalys av f&amp;ouml;rslaget.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934779" name="_Toc336934779"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890959" name="_Toc339890959"&gt;&lt;/a&gt;Bens(a)pyren&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;mnet bens(a)pyren &amp;auml;r polycykliska aromatiska kolv&amp;auml;ten som bildas vid vedeldning och utsl&amp;auml;ppen sker f&amp;ouml;ljaktligen fr&amp;auml;mst om vintern. &amp;Auml;ven trafiken bidrar med utsl&amp;auml;pp. Bens(a)pyren &amp;auml;r starkt cancerframkallande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utsl&amp;auml;ppen har &amp;ouml;kat med 40 procent de senaste &amp;aring;ren&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref6" name="fnref6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn6"&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; och det &amp;auml;r mest i t&amp;auml;torter som problem uppst&amp;aring;r. Kommande EU-direktiv kan komma att sk&amp;auml;rpa kraven p&amp;aring; Sverige, och f&amp;ouml;rutom styrmedel f&amp;ouml;r att minska utsl&amp;auml;ppen fr&amp;aring;n trafiken &amp;auml;r det viktigaste styrmedlet Boverkets byggregler som avser fastbr&amp;auml;nslepannor. Vi menar att det &amp;auml;r angel&amp;auml;get att Boverket ser &amp;ouml;ver dessa regler och sk&amp;auml;rper dem f&amp;ouml;r att minska utsl&amp;auml;ppen av bens(a)pyren.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934780" name="_Toc336934780"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890960" name="_Toc339890960"&gt;&lt;/a&gt;Bara naturlig f&amp;ouml;rsurning (nr 3)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rsurningen av sj&amp;ouml;ar och vattendrag orsakas fr&amp;auml;mst av nedfall av svavel- och kv&amp;auml;vef&amp;ouml;reningar. Svavlet kommer fr&amp;auml;mst fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rbr&amp;auml;nning av fossila br&amp;auml;nslen. Kv&amp;auml;veoxiderna fr&amp;aring;n transporterna, fr&amp;auml;mst dieself&amp;ouml;rbr&amp;auml;nning i b&amp;aring;tar och v&amp;auml;gfordon. &amp;Auml;ven energiproduktion orsakar kv&amp;auml;veutsl&amp;auml;pp.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ammoniak fr&amp;aring;n djurproduktion orsakar ocks&amp;aring; f&amp;ouml;rsurning. Skogsbruket bidrar ocks&amp;aring; genom uttaget av avverkningsrester.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utsl&amp;auml;ppen fr&amp;aring;n sj&amp;ouml;farten &amp;auml;r den enskilt st&amp;ouml;rsta k&amp;auml;llan till f&amp;ouml;rsurning i Sverige. Tydliga &amp;aring;tg&amp;auml;rder beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att minska koldioxidutsl&amp;auml;ppen och utsl&amp;auml;pp av svavel, kv&amp;auml;vedioxider och partiklar fr&amp;aring;n sj&amp;ouml;farten. El-anslutning f&amp;ouml;r fartyg i hamn, introduktion av nya fartygsbr&amp;auml;nslen och nya energieffektiva fartygskonstruktioner &amp;auml;r exempel p&amp;aring; s&amp;aring;dana &amp;aring;tg&amp;auml;rder. FN:s internationella sj&amp;ouml;fartsorganisation, IMO, har tagit fram en ny standard om fartygs energieffektivitet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;IMO har ocks&amp;aring; beslutat att svavelhalten i fartygsbr&amp;auml;nsle globalt s&amp;auml;nks fr&amp;aring;n h&amp;ouml;gst 4,5 viktprocent till max 3,5 viktprocent fr&amp;aring;n den 1 januari 2012 och till max 0,5 viktprocent fr&amp;aring;n den 1 januari 2020. En &amp;ouml;versyn ska g&amp;ouml;ras under 2018 f&amp;ouml;r att bed&amp;ouml;ma om det finns tillr&amp;auml;ckligt med l&amp;aring;gsvavligt br&amp;auml;nsle f&amp;ouml;r att uppfylla reglerna. Inom utsl&amp;auml;ppskontrollomr&amp;aring;dena, t.ex. &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n och Nordsj&amp;ouml;n inklusive Engelska kanalen, s&amp;auml;nks maxgr&amp;auml;nsen fr&amp;aring;n 1,5 viktprocent till 1&amp;nbsp;viktprocent fr&amp;aring;n den 1 juli 2010 och till 0,1 viktprocent fr&amp;aring;n den 1 januari 2015. EU har nyligen beslutat om implementeringen av IMO-beslutet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater tror att det g&amp;aring;r att hitta en l&amp;aring;ngsiktig l&amp;ouml;sning p&amp;aring; fr&amp;aring;gan d&amp;auml;r b&amp;aring;de basindustrins konkurrensvillkor och milj&amp;ouml;kraven g&amp;aring;r att f&amp;ouml;rena. Sj&amp;ouml;farten m&amp;aring;ste forts&amp;auml;tta minska sina svavelutsl&amp;auml;pp precis som andra branscher, men det m&amp;aring;ste ske genom att samma krav st&amp;auml;lls p&amp;aring; samtliga fartyg.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vidare &amp;auml;r det av stor vikt att EU, ensamt eller tillsammans med IMO, tar initiativ till ett globalt system med handel med utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter f&amp;ouml;r sj&amp;ouml;farten. Utsl&amp;auml;ppshandeln kan bli ett viktigt verktyg i arbetet med att minska sj&amp;ouml;fartens klimatp&amp;aring;verkan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;St&amp;ouml;rst m&amp;ouml;jlighet att minska f&amp;ouml;rsurningen i Sverige har onekligen det internationella arbetet. Fr&amp;auml;mst genom FN:s luftv&amp;aring;rdskonvention, det s&amp;aring; kallade G&amp;ouml;teborgsprotokollet, EU:s takdirektiv och IMO:s konvention om f&amp;ouml;rebyggande av f&amp;ouml;roreningar fr&amp;aring;n fartyg (Marpol).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;G&amp;ouml;teborgsprotokollet inneb&amp;auml;r en minskning av svaveldioxidutsl&amp;auml;ppen i Sverige med 22 procent till 2020 j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 2005. Inom EU kommer ett nytt takdirektiv med utsl&amp;auml;ppskrav p&amp;aring; b&amp;aring;de svaveldioxid och kv&amp;auml;vedioxid att vara klart 2013.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom Marpolkonventionens inf&amp;ouml;rande ber&amp;auml;knas nedfallet av svaveldioxid fr&amp;aring;n sj&amp;ouml;farten minska i Sverige med 85 procent.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref7" name="fnref7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn7"&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Naturv&amp;aring;rdsverket menar att f&amp;ouml;r att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd ytterligare utsl&amp;auml;ppsbegr&amp;auml;nsningar i EU kr&amp;auml;vs ett strategiskt aktivt arbete. Vi anser att regeringen ska ta fram en plan f&amp;ouml;r en s&amp;aring;dan aktiv strategi. Naturv&amp;aring;rdsverket arbetar med ett underlag till en s&amp;aring;dan strategi.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934781" name="_Toc336934781"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890961" name="_Toc339890961"&gt;&lt;/a&gt;Giftfri milj&amp;ouml; (nr 4)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Naturv&amp;aring;rdsverket bed&amp;ouml;mer att milj&amp;ouml;m&amp;aring;let &amp;auml;r mycket sv&amp;aring;rt att n&amp;aring; och att tillr&amp;auml;ckliga styrmedel saknas. Kemikaliepolitiken &amp;auml;r i stort sett helt beroende av gemensamma regler i EU. Milj&amp;ouml;m&amp;aring;lsberedningens bet&amp;auml;nkande ”Minska riskerna med farliga &amp;auml;mnen!”&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref8" name="fnref8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn8"&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; f&amp;ouml;resl&amp;aring;r nya delm&amp;aring;l f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;m&amp;aring;let giftfri milj&amp;ouml; som inneb&amp;auml;r ett mer aktivt svenskt arbete f&amp;ouml;r att sk&amp;auml;rpa kemikalielagstiftningen i EU. Samtliga partier i beredningen st&amp;aring;r bakom bet&amp;auml;nkandet. V&amp;aring;r slutsats av detta &amp;auml;r att vi i svensk politik &amp;auml;r &amp;ouml;verens om att Reach &amp;auml;r otillr&amp;auml;ckligt i sin nuvarande utformning f&amp;ouml;r att n&amp;aring; milj&amp;ouml;m&amp;aring;let Giftfri milj&amp;ouml; och att den analysen m&amp;aring;ste leda till en mer aktiv och innovativ svensk kemikaliepolitik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att det kan vara en effektiv metod att p&amp;aring;verka EU genom att Sverige fattar ensidiga beslut om regleringar av kemikalier. Ett exempel p&amp;aring; det &amp;auml;r f&amp;ouml;rbudet f&amp;ouml;r bisfenol A i nappflaskor som drevs fram av Danmark och Frankrike och ledde till f&amp;ouml;rbud i hela EU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men arbetet m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; f&amp;ouml;ras p&amp;aring; ett internationellt plan. Som en del i detta har vi f&amp;ouml;reslagit att Sverige ska arbeta f&amp;ouml;r att en internationell forskarpanel i FN:s regi, av samma modell som finns f&amp;ouml;r klimatfr&amp;aring;gan, utvecklas inom kemikalieomr&amp;aring;det. Det beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att ge beslutsfattare v&amp;auml;rlden &amp;ouml;ver ett b&amp;auml;ttre kunskapsunderlag. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nu p&amp;aring;g&amp;aring;r ocks&amp;aring; ett arbete i SAICM&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref9" name="fnref9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn9"&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;, en politiskt bindande global &amp;ouml;verenskommelse i FN:s regi att minska riskerna med farliga &amp;auml;mnen. Men detta arbete g&amp;aring;r idag tr&amp;ouml;gt och en &amp;ouml;verenskommelse verkar ligga l&amp;aring;ngt borta. &amp;Aring;r 2006 togs ett viktigt steg i Dubai och p&amp;aring; konferensen Stockholm + 40 tog Sverige initiativ f&amp;ouml;r att driva p&amp;aring; arbetet. Vi menar att Sverige beh&amp;ouml;ver forts&amp;auml;tta att agera aktivt f&amp;ouml;r att EU ska bli mer kraftfullt i dessa f&amp;ouml;rhandlingar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kunskapen om farliga kemikalier &amp;ouml;kar hela tiden. Men det &amp;auml;r en oj&amp;auml;mn kamp f&amp;ouml;r forskare och myndigheter eftersom fler och fler kemikalier tas fram till de produkter som vi omger oss med. Inom EU anv&amp;auml;nds idag mellan 30&amp;nbsp;000 och 40&amp;nbsp;000 olika kemikalier.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref10" name="fnref10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn10"&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Vissa av dem har farliga egenskaper f&amp;ouml;r milj&amp;ouml; och h&amp;auml;lsa. Det &amp;auml;r dessa som &amp;auml;r i fokus f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;m&amp;aring;let.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att tre omr&amp;aring;den b&amp;ouml;r prioriteras i arbetet med milj&amp;ouml;m&amp;aring;let Giftfri milj&amp;ouml;: de hormonst&amp;ouml;rande kemikalierna, de nya nanomaterialen om vilka vi vet f&amp;ouml;r lite och det faktum att ny forskning visat oroande resultat om kemikaliernas kombinationseffekter. Sj&amp;auml;lvklart ska vi ocks&amp;aring; forts&amp;auml;tta de senaste &amp;aring;rens arbete med perfluorerade &amp;auml;mnen, tungmetaller och kvicksilver.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934782" name="_Toc336934782"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890962" name="_Toc339890962"&gt;&lt;/a&gt;Hormonst&amp;ouml;rande &amp;auml;mnen&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De hormonst&amp;ouml;rande &amp;auml;mnena har uppm&amp;auml;rksammats sedan de hormonrelaterade st&amp;ouml;rningarna hos m&amp;auml;nniskor &amp;ouml;kat kraftigt de senaste decennierna. Hormonst&amp;ouml;rande kemikalier finns i t.ex. bek&amp;auml;mpningsmedel, plaster, textilier och l&amp;auml;kemedel. De har den egenskapen gemensamt att de ”liknar” det kvinnliga k&amp;ouml;nshormonet &amp;ouml;strogen. Exempel &amp;auml;r nonylfenol, bisfenol A och ftalater. De kan alla orsaka st&amp;ouml;rningar p&amp;aring; m&amp;auml;nniskans fortplantning: f&amp;ouml;rskjuten pubertet, f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrad spermieproduktion m.m. S&amp;auml;rskilt fosterutvecklingen &amp;auml;r k&amp;auml;nslig f&amp;ouml;r dessa &amp;auml;mnen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bisfenol A har nu f&amp;ouml;rbjudits i nappflaskor och fr&amp;aring;n och med 2013 planerar regeringen ett f&amp;ouml;rbud i samtliga barnmatsf&amp;ouml;rpackningar. Samtidigt vet vi att bisfenol A finns i flera andra livsmedelsf&amp;ouml;rpackningar. Vi v&amp;auml;lkomnar regeringens initiativ kring bisfenol A: att utreda ett f&amp;ouml;rbud mot anv&amp;auml;ndning i kvitton och biljetter och kartl&amp;auml;gga anv&amp;auml;ndningen i dricksvattenr&amp;ouml;r. Samtidigt &amp;auml;r vi oroade &amp;ouml;ver de forskningsresultat de senaste &amp;aring;ren som visar att bisfenol A &amp;auml;ven i sm&amp;aring; doser kan ge effekter p&amp;aring; h&amp;auml;lsan. Gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rdet p&amp;aring; 50 mikrogram daglig dos som Efsa slagit fast har ifr&amp;aring;gasatts.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref11" name="fnref11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn11"&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Utifr&amp;aring;n v&amp;aring;r politiska utg&amp;aring;ngspunkt f&amp;ouml;rsiktighetsprincipen m&amp;aring;ste slutsatsen bli ett tydligare agerande. Vi menar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att det regeringsuppdrag som nu ligger p&amp;aring; Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket ska ut&amp;ouml;kas till att g&amp;auml;lla ett f&amp;ouml;rbud f&amp;ouml;r bisfenol A i alla f&amp;ouml;rpackningar som kommer i kontakt med livsmedel. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen tillk&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men ett f&amp;ouml;rbud av bisfenol A leder inte till att f&amp;ouml;rpackningar blir fria fr&amp;aring;n hormonst&amp;ouml;rande &amp;auml;mnen. En studie i USA visade nyligen att &amp;auml;ven i f&amp;ouml;rpackningar som tillverkaren marknadsf&amp;ouml;r som fria fr&amp;aring;n bisfenol A f&amp;ouml;rekommer andra hormonst&amp;ouml;rande &amp;auml;mnen. I n&amp;auml;stan alla livsmedelsf&amp;ouml;rpackningar som forskarna unders&amp;ouml;kte fanns hormonst&amp;ouml;rande kemikalier.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref12" name="fnref12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn12"&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Kunskapen om dessa &amp;auml;mnen och deras f&amp;ouml;rekomst m&amp;aring;ste allts&amp;aring; &amp;ouml;ka.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kombinationseffekter f&amp;ouml;r dessa &amp;auml;mnen &amp;auml;r vetenskapligt konstaterade. Allts&amp;aring; sm&amp;aring; var f&amp;ouml;r sig ofarliga doser av flera &amp;auml;mnen ger i djurf&amp;ouml;rs&amp;ouml;k tillsammans hormonst&amp;ouml;rande effekter.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934783" name="_Toc336934783"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890963" name="_Toc339890963"&gt;&lt;/a&gt;Nanomaterial&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De nya nanomaterialen kan inneb&amp;auml;ra stora medicinska, ekonomiska och tekniska m&amp;ouml;jligheter. Enligt EU:s definition &amp;auml;r nanomaterial &amp;auml;mnen som best&amp;aring;r av partiklar med storlek mellan 1 och 100 nm men de kan vara av varierat material.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nanomaterial kan inneb&amp;auml;ra ett h&amp;aring;llbarare utnyttjande av jordens resurser. Men samtidigt finns det oroande misstankar om &amp;auml;mnenas toxiska egenskaper och att de kan inneb&amp;auml;ra h&amp;auml;lsorisker och negativa milj&amp;ouml;konsekvenser. Vi v&amp;auml;lkomnar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r regeringens initiativ till att uppdra till en s&amp;auml;rskild utredare&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref13" name="fnref13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn13"&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; att ta fram en handlingsplan och &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att identifiera h&amp;auml;lso- och milj&amp;ouml;risker.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934784" name="_Toc336934784"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890964" name="_Toc339890964"&gt;&lt;/a&gt;Kandidatlistan och EU&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att regeringen b&amp;ouml;r f&amp;auml;sta s&amp;auml;rskild uppm&amp;auml;rksamhet p&amp;aring; de hormonst&amp;ouml;rande &amp;auml;mnenas effekter genom att st&amp;ouml;dja forskning kring &amp;auml;mnet och genom att inom EU arbeta f&amp;ouml;r att fler konstaterat hormonst&amp;ouml;rande &amp;auml;mnen kommer upp p&amp;aring; Reachs kandidatlista – SVHC (A Substance of Very High Concern). Idag &amp;auml;r kriterierna att ett &amp;auml;mne ska vara cancerogent, reproduktionstoxiskt, mutagent eller persistent (l&amp;aring;nglivat) och bioackumulerande. Vi menar att &amp;auml;ven definitionen hormonst&amp;ouml;rande och kraftigt allergiframkallande &amp;auml;mne borde f&amp;ouml;ras upp p&amp;aring; denna lista. Det skulle g&amp;ouml;ra det enklare att se till att fler hormonst&amp;ouml;rande &amp;auml;mnen hamnar d&amp;auml;r. Vi menar ocks&amp;aring; att de nya r&amp;ouml;nen om kombinationseffekter f&amp;ouml;r hormonst&amp;ouml;rande &amp;auml;mnen inneb&amp;auml;r att dessa &amp;auml;mnen b&amp;ouml;r klassas med st&amp;ouml;rre f&amp;ouml;rsiktighet &amp;auml;n tidigare och f&amp;aring; tuffare gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;verhuvudtaget beh&amp;ouml;ver fler &amp;auml;mnen med farliga egenskaper f&amp;ouml;ras in i Reachprocesser. Och Reach beh&amp;ouml;ver st&amp;auml;rkas p&amp;aring; m&amp;aring;nga plan. Bland annat b&amp;ouml;r substitutionsprincipen och f&amp;ouml;rsiktighetsprincipen sk&amp;auml;rpas och l&amp;aring;gvolym&amp;auml;mnen inkluderas. Vi anser att regeringen ska arbeta f&amp;ouml;r att EU:s arbete med att f&amp;ouml;ra in farliga &amp;auml;mnen p&amp;aring; kandidatlistan intensifieras. Fler &amp;auml;mnen ska innefattas av tillst&amp;aring;ndskrav, och kontrollen av efterlevnaden av Reach m&amp;aring;ste utvecklas. &amp;Auml;ven nanopartiklar b&amp;ouml;r granskas f&amp;ouml;r att se om de uppfyller kraven f&amp;ouml;r att inf&amp;ouml;ras p&amp;aring; kandidatlistan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill satsa p&amp;aring; &amp;ouml;kad information till konsumenter och producenter samt verka f&amp;ouml;r att EU-l&amp;auml;nder ska till&amp;aring;tas att g&amp;aring; l&amp;auml;ngre i sin egen kemikalielagstiftning. Vi ser ocks&amp;aring; en stor potential i att l&amp;aring;ta den offentliga sektorn genom sin upphandling verka f&amp;ouml;r ett milj&amp;ouml;v&amp;auml;nligare samh&amp;auml;lle med minskade kemikalier i offentliga verksamheter.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934785" name="_Toc336934785"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890965" name="_Toc339890965"&gt;&lt;/a&gt;Barn och farliga &amp;auml;mnen&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barn &amp;auml;r extra k&amp;auml;nsliga f&amp;ouml;r farliga kemikalier. I Kemikalieinspektionens handlingsplan f&amp;ouml;r en giftfri vardag&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref14" name="fnref14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn14"&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; st&amp;aring;r:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barn &amp;auml;ter, dricker och andas mer &amp;auml;n vuxna i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till sin storlek. Vissa kemikalier binds till damm. De mindre barnen utforskar v&amp;auml;rlden krypande, de suger och tuggar p&amp;aring; saker f&amp;ouml;r att uppleva dem. M&amp;aring;nga leksaker och andra varor kan d&amp;aring; avge sm&amp;aring; m&amp;auml;ngder av kemikalier. Allt detta g&amp;ouml;r att barn i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till sin vikt riskerar att f&amp;aring; i sig h&amp;ouml;gre halter av m&amp;aring;nga kemikalier &amp;auml;n vad vuxna f&amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;m&amp;aring;lsberedningen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ocks&amp;aring; ett nytt etappm&amp;aring;l&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref15" name="fnref15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn15"&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; om att minska barns exponering. Beredningen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att regeringen ska uppdra &amp;aring;t Kemikalieinspektionen att ta fram en plan f&amp;ouml;r hur s&amp;auml;rskilda milj&amp;ouml;- och h&amp;auml;lsofaror med farliga &amp;auml;mnen ska minska. Beredningen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ocks&amp;aring; att Kemikalieinspektionen och Boverket ska f&amp;aring; ett uppdrag att ta fram en plan f&amp;ouml;r att minska riskerna med farliga &amp;auml;mnen i barns offentliga milj&amp;ouml;er. Vi menar att det &amp;auml;r viktigt att regeringen s&amp;aring; snabbt som m&amp;ouml;jligt beslutar om de etappm&amp;aring;l som Milj&amp;ouml;m&amp;aring;lsberedningen f&amp;ouml;reslagit och de uppdrag kring barn och kemikalier som beredningen f&amp;ouml;reslagit.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934786" name="_Toc336934786"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890966" name="_Toc339890966"&gt;&lt;/a&gt;Kadmium och andra tungmetaller&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I skrivelsen ”Milj&amp;ouml;-, klimat- och energiinsatser inom jordbruket” &lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref16" name="fnref16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn16"&gt;&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt; &lt;/span&gt;konstaterar regeringen att delar av den svenska befolkningen nu p&amp;aring;verkas av kadmium &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rdena. K&amp;auml;llan &amp;auml;r v&amp;aring;r mat och ursprunget marken och handelsg&amp;ouml;dsel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den tidigare skatten p&amp;aring; handelsg&amp;ouml;dsel var utformad som en skatt p&amp;aring; m&amp;auml;ngden kadmium och m&amp;auml;ngden kv&amp;auml;ve. Det gjorde att tillverkarna efterstr&amp;auml;vade att minska halten av kadmium. Det gjorde ocks&amp;aring; att den m&amp;auml;ngd handelsg&amp;ouml;dsel som det var l&amp;ouml;nsamt f&amp;ouml;r lantbrukare att anv&amp;auml;nda minskade och s&amp;aring;ledes ocks&amp;aring; exponeringen av kadmium. Regeringen har anm&amp;auml;lt till EU-kommissionen om ett s&amp;auml;nkt nationellt gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rde f&amp;ouml;r kadmiumhalt i handelsg&amp;ouml;dsel. Kemikalieinspektionen har redan kunnat konstatera att detta inte &amp;auml;r tillr&amp;auml;ckligt f&amp;ouml;r att minska kadmiumexponeringen. Gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rdet beh&amp;ouml;ver s&amp;auml;nkas ytterligare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi &amp;auml;r kritiska till regeringens brist p&amp;aring; handlingskraft i fr&amp;aring;gan. Givetvis skulle regeringen ha introducerat nya gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rden i samband med borttagandet av handelsg&amp;ouml;dselskatten. Att ta bort ett styrmedel och f&amp;ouml;rst d&amp;auml;refter b&amp;ouml;rja diskutera vilket annat styrmedel som beh&amp;ouml;vs &amp;auml;r inte ett ansvarigt s&amp;auml;tt att leda landet. Regeringen har nu f&amp;aring;tt f&amp;ouml;rslag fr&amp;aring;n myndigheterna om att ytterligare sk&amp;auml;rpa gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rden f&amp;ouml;r kadmiumhalten i handelsg&amp;ouml;dsel. Regeringen b&amp;ouml;r d&amp;aring; skyndsamt notifiera nya str&amp;auml;ngare f&amp;ouml;rbud hos EU-kommissionen. Vi bed&amp;ouml;mer dock att risken &amp;auml;r stor att EU avvisar de svenska reglerna med h&amp;auml;nvisning till att detta kan uppfattas som ett handelshinder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rutom kadmium finns ocks&amp;aring; andra milj&amp;ouml;farliga tungmetaller. M&amp;auml;ngden tungmetaller m&amp;aring;ste minska i naturen och f&amp;ouml;r det kr&amp;auml;vs att f&amp;auml;rre tungmetaller anv&amp;auml;nds i industriproduktionen. S&amp;auml;rskilt f&amp;ouml;rem&amp;aring;l som riskerar att hamna i naturen b&amp;ouml;r vara rena fr&amp;aring;n tungmetaller. Vi menar att regeringen p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de beh&amp;ouml;ver ta initiativ i EU f&amp;ouml;r att sk&amp;auml;rpa den gemensamma lagstiftningen f&amp;ouml;r att fasa ut tungmetaller.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934787" name="_Toc336934787"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890967" name="_Toc339890967"&gt;&lt;/a&gt;Marksanering&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga industrier i Sverige har l&amp;auml;mnat efter sig gifter i mark och vatten. Det &amp;auml;r framf&amp;ouml;rallt kemisk industri, tr&amp;auml;impregnering, massa- och pappersindustri och glasbruk.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns omkring 80 000 potentiellt f&amp;ouml;rorenade omr&amp;aring;den i Sverige. De vanligaste f&amp;ouml;roreningarna &amp;auml;r arsenik, metaller, dioxin, polycykliska aromatiska kolv&amp;auml;ten och klorerade kolv&amp;auml;ten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt milj&amp;ouml;balken &amp;auml;r det f&amp;ouml;rorenaren som ska betala saneringen. Men i det l&amp;auml;ge d&amp;auml;r det inte finns kvar n&amp;aring;gon f&amp;ouml;rorenare, kan ansvaret falla p&amp;aring; fastighets&amp;auml;garen. F&amp;ouml;rst om det inte finns n&amp;aring;gon ansvarig som kan betala, g&amp;aring;r staten in och finansierar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om en verksamhetsut&amp;ouml;vare eller fastighets&amp;auml;gare uppt&amp;auml;cker f&amp;ouml;roreningar p&amp;aring; sin fastighet &amp;auml;r denne skyldig att underr&amp;auml;tta tillsynsmyndigheten om detta. Kommunen &amp;auml;r tillsynsmyndighet. Ofta handlar det om exploateringar, t.ex. n&amp;auml;r industriomr&amp;aring;den g&amp;ouml;rs om till bostadsomr&amp;aring;den.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det h&amp;auml;r &amp;auml;r omr&amp;aring;den som &amp;auml;r ett reellt milj&amp;ouml;hot mot m&amp;auml;nniskor och natur. Omr&amp;aring;den ska unders&amp;ouml;kas, riskbed&amp;ouml;mas och sedan ska man best&amp;auml;mma l&amp;auml;mplig &amp;aring;tg&amp;auml;rd. Vi menar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att det beh&amp;ouml;vs en ny modell f&amp;ouml;r att klara de &amp;ouml;kade kostnaderna f&amp;ouml;r sanering av f&amp;ouml;rorenade omr&amp;aring;den. Det &amp;auml;r inte rimligt att staten och kommuner ska st&amp;aring; f&amp;ouml;r kostnader som f&amp;ouml;rorenare orsakat. Vi anser heller inte att den f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringsl&amp;ouml;sning som finns i dag fungerar tillfredst&amp;auml;llande. Ist&amp;auml;llet b&amp;ouml;r det utredas om en avgift kan tas ut p&amp;aring; milj&amp;ouml;farlig verksamhet och int&amp;auml;kten fr&amp;aring;n avgiften sedan placeras i en fond som kan betala kostnader i de fall d&amp;auml;r f&amp;ouml;rorenaren inte kunnat st&amp;auml;llas som ansvarig.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934788" name="_Toc336934788"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890968" name="_Toc339890968"&gt;&lt;/a&gt;Spillskydd&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det hanteras dagligen enorma m&amp;auml;ngder sm&amp;ouml;rjmedel och kemikalier i industrin och p&amp;aring; andra st&amp;auml;llen i samh&amp;auml;llet som &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga f&amp;ouml;r verksamheten. Men dessa &amp;auml;mnen kan utg&amp;ouml;ra ett hot mot milj&amp;ouml;n om de inte hanteras r&amp;auml;tt, och i milj&amp;ouml;balken finns best&amp;auml;mmelser som st&amp;auml;ller krav p&amp;aring; den dagliga driften av milj&amp;ouml;farliga verksamheter. F&amp;ouml;retag ska ha ett tillst&amp;aring;nd och bedriva egenkontroll.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi st&amp;aring;r bakom grundid&amp;eacute;n med systemet men det kan kompletteras f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra det enklare f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagen att veta att de g&amp;ouml;r r&amp;auml;tt och f&amp;ouml;ljer de &amp;aring;taganden som deras milj&amp;ouml;tillst&amp;aring;nd innefattar. Detta kan g&amp;ouml;ras t.ex. genom ordentliga, nationella riktlinjer f&amp;ouml;r spillskydd och hantering av farliga &amp;auml;mnen. F&amp;ouml;r spillskydd finns idag inte ens en statligt sanktionerad m&amp;auml;rkning. En nationell standard skulle undanr&amp;ouml;ja risken f&amp;ouml;r skillnader i tolkning av regelverk och tillst&amp;aring;nd hos tillsynsmyndigheterna och industrin.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra det enklare f&amp;ouml;r alla att g&amp;ouml;ra r&amp;auml;tt b&amp;ouml;r regeringen ta fram nationella riktlinjer f&amp;ouml;r spillskydd. De kan ocks&amp;aring; skapa statistiskt underlag och f&amp;ouml;r att b&amp;auml;ttre bek&amp;auml;mpa spill vid daglig drift. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934789" name="_Toc336934789"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890969" name="_Toc339890969"&gt;&lt;/a&gt;Skyddande ozonskikt (nr 5)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;m&amp;aring;let Skyddande ozonskikt &amp;auml;r ett av tv&amp;aring; m&amp;aring;l som Naturv&amp;aring;rdsverket i sin f&amp;ouml;rdjupade utv&amp;auml;rdering bed&amp;ouml;mer kan n&amp;aring;s med nuvarande styrmedel. Viktigt h&amp;auml;r &amp;auml;r dock att det positiva arbete som Sverige bedrivit forts&amp;auml;tter. F&amp;ouml;rhandlingarna inom Montrealprotokollet b&amp;ouml;r forts&amp;auml;tta. Och Sverige b&amp;ouml;r &amp;auml;ven forts&amp;auml;ttningsvis ha en aktiv roll.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven om utvecklingen &amp;auml;r positiv finns det n&amp;aring;gra oroande tecken. Utsl&amp;auml;ppen av lustgas, N&lt;span style="vertical-align: sub;"&gt;2&lt;/span&gt;O, som ocks&amp;aring; &amp;auml;r kraftigt klimatp&amp;aring;verkande &amp;ouml;kar. S&amp;aring; kallade HCFC-gaser (klorfluorkolv&amp;auml;ten) produceras fortfarande i utvecklingsl&amp;auml;nderna. Utsl&amp;auml;ppen av HCFC-gaser har &amp;ouml;kat mer &amp;auml;n f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntat, och 2007 beslutades inom ramen f&amp;ouml;r Montrealprotokollet att fasa ut dessa i industril&amp;auml;nderna till 2015 och i utvecklingsl&amp;auml;nderna till 2020.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref17" name="fnref17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn17"&gt;&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rst&amp;ouml;rande av HCFC-gaser har ocks&amp;aring; varit f&amp;ouml;rem&amp;aring;l f&amp;ouml;r CDM-krediter i Kyotosystemet. Kritiken mot detta har de senaste &amp;aring;ren varit omfattande fr&amp;aring;n forskare och fr&amp;aring;n oberoende organisationer. EU har beslutat att inte godk&amp;auml;nna CER:s f&amp;ouml;r europeiska industrier i EU:s utsl&amp;auml;ppshandelssystem som h&amp;auml;r&amp;ouml;r fr&amp;aring;n projekt med HCFC-gaser. Den svenska regeringen har innehav av industrigaskrediter i olika fonder men i budgetpropositionen klarl&amp;auml;ggs att regeringen i forts&amp;auml;ttningen inte ska inneha industrigaskrediter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kritikerna menar att det finns metoder som minskar produktionen av gasen (som &amp;auml;r en restprodukt vid annan tillverkning) men att det p&amp;aring; grund av CDM-systemet varit mer l&amp;ouml;nsamt att anv&amp;auml;nda metoder som &amp;ouml;kar m&amp;auml;ngden HCFC-22, eller t.o.m. att industrier i utvecklingsl&amp;auml;nder startats bara f&amp;ouml;r att f&amp;aring;r tillg&amp;aring;ng till krediterna eftersom vinsten av dessa varit st&amp;ouml;rre &amp;auml;n sj&amp;auml;lva tillverkningen. &amp;Auml;ven vid nylonproduktion, som ger v&amp;auml;xthusgasen N&lt;span style="vertical-align: sub;"&gt;2&lt;/span&gt;O som restprodukt, har tillg&amp;aring;ngen p&amp;aring; krediter lett till att industrier flyttat produktionen fr&amp;aring;n industril&amp;auml;nder till utvecklingsl&amp;auml;nder f&amp;ouml;r att f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till krediter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi har i v&amp;aring;r motion ”Klimatpolitik f&amp;ouml;r jobb och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd” redogjort f&amp;ouml;r v&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag att minska utsl&amp;auml;ppen av HCFC-gaser, som ju ocks&amp;aring; &amp;auml;r starkt klimatp&amp;aring;verkande. En skatt p&amp;aring; fluorerade v&amp;auml;xthusgaser b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras i enlighet med regeringens utredning SOU 2009:62.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934790" name="_Toc336934790"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890970" name="_Toc339890970"&gt;&lt;/a&gt;S&amp;auml;ker str&amp;aring;lmilj&amp;ouml; (nr 6)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;m&amp;aring;let &amp;auml;r enligt Naturv&amp;aring;rdsverkets f&amp;ouml;rdjupade studie n&amp;auml;ra att n&amp;aring;s. Str&amp;aring;lskyddet inom k&amp;auml;rnteknisk verksamhet bed&amp;ouml;ms vara god. Halterna av radioaktiva &amp;auml;mnen i milj&amp;ouml;n forts&amp;auml;tter att vara l&amp;aring;ga. Antalet hudcancerfall orsakade av ultraviolett str&amp;aring;lning forts&amp;auml;tter dock att &amp;ouml;ka.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att n&amp;aring; m&amp;aring;let anv&amp;auml;nds mest administrativa och informativa styrmedel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De nordiska str&amp;aring;ls&amp;auml;kerhetsmyndigheterna har f&amp;ouml;reslagit en &amp;aring;ldersgr&amp;auml;ns p&amp;aring; 18 &amp;aring;r f&amp;ouml;r att anv&amp;auml;nda solarier. I Norge, Finland och p&amp;aring; Island har detta redan inf&amp;ouml;rts liksom i Storbritannien. En svensk utredning har tagit fram ett f&amp;ouml;rslag om f&amp;ouml;rbud&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref18" name="fnref18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn18"&gt;&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; men den svenska regeringen har uttalat att den inte vill inf&amp;ouml;ra ett f&amp;ouml;rbud. Vi menar att ett f&amp;ouml;rbud mot solarieanv&amp;auml;ndning f&amp;ouml;r barn skulle kunna r&amp;auml;dda tusentals m&amp;auml;nniskor fr&amp;aring;n att utveckla hudcancer. Enligt Thomas Helleday, cancerforskare och chef f&amp;ouml;r SciLifeLab p&amp;aring; Karolinska Institutet, h&amp;auml;vdar m&amp;aring;nga forskare att barn som br&amp;auml;nns av UV-str&amp;aring;lning l&amp;ouml;per h&amp;ouml;gre risk att utveckla hudcancer. En unders&amp;ouml;kning som Str&amp;aring;ls&amp;auml;kerhetsmyndigheten gjort visar att ungef&amp;auml;r 30–40 procent av ungdomarna under 18 &amp;aring;r solar i solarium.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref19" name="fnref19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn19"&gt;&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934791" name="_Toc336934791"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890971" name="_Toc339890971"&gt;&lt;/a&gt;Ingen &amp;ouml;verg&amp;ouml;dning (nr 7)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;rings&amp;auml;mnen fr&amp;aring;n jordbruk, trafik och avlopp &amp;ouml;verg&amp;ouml;der haven, vilket leder till att m&amp;auml;ngden organiskt material (s&amp;aring;som alger och v&amp;auml;xtplankton) &amp;ouml;kar. Resultatet blir syrebrist och slutligen d&amp;ouml;da bottnar. &amp;Ouml;verg&amp;ouml;dningen leder &amp;auml;ven till igenvuxna vikar och krympande vattenytor. I f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngningen drabbas v&amp;aring;r f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att producera mat, v&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet till rekreation och bes&amp;ouml;ksn&amp;auml;ringens inkomster. Redan idag drabbas fisket t.ex. i Stockholms sk&amp;auml;rg&amp;aring;rd av &amp;ouml;verg&amp;ouml;dningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven v&amp;aring;ra insj&amp;ouml;ar drabbas. Mellan 20 och 40 procent av sj&amp;ouml;arna i s&amp;ouml;dra Sverige &amp;auml;r &amp;ouml;verg&amp;ouml;dda och mellan 3 och 4 procent av sj&amp;ouml;arna i norra Sverige.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref20" name="fnref20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn20"&gt;&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har ett &amp;aring;tagande i Helsingforskonventionen (Helcom) om minskningar av utsl&amp;auml;pp av kv&amp;auml;ve och fosfor i &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n. Sverige ska minska sina utsl&amp;auml;pp av kv&amp;auml;ve med 21&amp;nbsp;000 ton och utsl&amp;auml;ppen av fosfor med 290 ton till 2021. Regeringen har i en skrivelse&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref21" name="fnref21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn21"&gt;&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; redovisat vilka &amp;aring;tg&amp;auml;rder som regeringen vidtagit. &amp;Aring;tg&amp;auml;rderna ska enligt &amp;ouml;verenskommelsen vara i bruk f&amp;ouml;re 2016.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Naturv&amp;aring;rdsverket bed&amp;ouml;mer att milj&amp;ouml;m&amp;aring;let Ingen &amp;ouml;verg&amp;ouml;dning inte g&amp;aring;r att n&amp;aring; med nuvarande styrmedel.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;.&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref22" name="fnref22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn22"&gt;&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; De svenska utsl&amp;auml;ppen visar dock en svagt minskande trend.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ungef&amp;auml;r 100&amp;nbsp;000 ton kv&amp;auml;ve transporteras &amp;aring;rligen via vattendrag fr&amp;aring;n avloppsreningsverk, industrier och jordbruksmark till havet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi &amp;auml;r oroade f&amp;ouml;r att de &amp;aring;tg&amp;auml;rder regeringen genomf&amp;ouml;r inte ger tillr&amp;auml;ckliga effekter. En tydligare m&amp;aring;luppf&amp;ouml;ljning av Helcom&amp;aring;tagandena borde ge riksdagen b&amp;auml;ttre signaler om vilka &amp;aring;tg&amp;auml;rder som beh&amp;ouml;vs.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fler av de insatser som regeringen utf&amp;ouml;r inom ramen f&amp;ouml;r landsbygdsprogrammet i syfte att klara Helcom&amp;aring;tagandet n&amp;aring;r dessutom inte sina m&amp;aring;l. Det har mellan 2006 och 2009 utf&amp;ouml;rts f&amp;auml;rre &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att minska v&amp;auml;xtn&amp;auml;ringsl&amp;auml;ckaget &amp;auml;n tidigare. Insatser f&amp;ouml;r f&amp;aring;nggr&amp;ouml;dor l&amp;aring;g 2010 p&amp;aring; bara 60 procent av m&amp;aring;let. Ers&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r anv&amp;auml;ndningen av restaurering och anl&amp;auml;ggning av v&amp;aring;tmarker l&amp;aring;g p&amp;aring; katastrofalt d&amp;aring;liga 30 procent.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref23" name="fnref23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn23"&gt;&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; En ambitionsh&amp;ouml;jning av de &amp;aring;tg&amp;auml;rder regeringen redan aviserat &amp;auml;r med andra ord n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har minskat anslaget f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra havsmilj&amp;ouml;n med en tredjedel. Mycket tyder p&amp;aring; att det &amp;auml;r de lokala satsningar, kallade LOVA, som kommer att f&amp;ouml;rsvinna. Dessa har varit framg&amp;aring;ngsrika &amp;aring;tg&amp;auml;rder som hj&amp;auml;lpt kommuner och lokala initiativ att finansiera &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att minska utsl&amp;auml;pp av &amp;ouml;verg&amp;ouml;dande &amp;auml;mnen. Vi vill, till skillnad fr&amp;aring;n regeringen, bygga vidare p&amp;aring; dessa id&amp;eacute;er. Vi har i v&amp;aring;r utgiftsomr&amp;aring;desmotion f&amp;ouml;r UO 20 f&amp;ouml;reslagit lokala investeringar f&amp;ouml;r havsmilj&amp;ouml;n, LIV. Dessa ska bygga vidare p&amp;aring; LOVA-projekten och p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som klimatinvesteringarna stimulera nya id&amp;eacute;er f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksanl&amp;auml;ggningar och innovationer att f&amp;ouml;rverkligas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att det nu kr&amp;auml;vs en sammanh&amp;aring;llen och mer ambiti&amp;ouml;s politik f&amp;ouml;r att klara de stora milj&amp;ouml;problemen i v&amp;aring;ra hav. Vi efterlyser st&amp;ouml;rre handlingskraft och fler initiativ fr&amp;aring;n regeringens sida, inklusive anv&amp;auml;ndning av relevanta EU-bidrag f&amp;ouml;r att det av riksdagen beslutade milj&amp;ouml;kvalitetsm&amp;aring;let Ingen &amp;ouml;verg&amp;ouml;dning ska kunna uppfyllas. Men troligen beh&amp;ouml;vs ytterligare &amp;aring;tg&amp;auml;rder. Vi menar att regeringen ska &amp;aring;terkomma till riksdagen med uppgifter om m&amp;aring;luppfyllelsen f&amp;ouml;r Helcom&amp;aring;tagandet och en plan med nya &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att n&amp;aring; m&amp;aring;let. Detta menar vi att riksdagen ska ge regeringen tillk&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934792" name="_Toc336934792"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890972" name="_Toc339890972"&gt;&lt;/a&gt;Handelsg&amp;ouml;dselskatt&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det viktigaste styrmedlet som vi i Sverige hade f&amp;ouml;r att minska &amp;ouml;verg&amp;ouml;dningen var skatten p&amp;aring; handelsg&amp;ouml;dsel. Med tanke p&amp;aring; det omfattande &amp;aring;tagande som Helcomuppg&amp;ouml;relsen inneb&amp;auml;r &amp;auml;r det m&amp;auml;rkligt att en majoritet av riksdagens ledam&amp;ouml;ter avvisat f&amp;ouml;rslaget och gjort s&amp;aring; utan att redovisa alternativ. Om man tar bort ett styrmedel m&amp;aring;ste man ocks&amp;aring; redovisa hur m&amp;aring;len som styrmedlen var avsedda att n&amp;aring; ska n&amp;aring;s p&amp;aring; annat s&amp;auml;tt. I utredningen SOU 2003:9&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref24" name="fnref24"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn24"&gt;&lt;sup&gt;25&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; har det tydligt visats att skatten p&amp;aring; handelsg&amp;ouml;dsel har minskat kv&amp;auml;veurlakningen fr&amp;aring;n &amp;aring;kermark. Jordbruksverket har bed&amp;ouml;mt att borttagandet av skatten &amp;ouml;kar kv&amp;auml;vebelastningen p&amp;aring; havet med 1&amp;nbsp;500 ton per &amp;aring;r.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref25" name="fnref25"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn25"&gt;&lt;sup&gt;26&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r en ny aktiv plan f&amp;ouml;r att minska &amp;ouml;verg&amp;ouml;dningen. En viktig del i den planen &amp;auml;r att en skatt p&amp;aring; handelsg&amp;ouml;dsel inf&amp;ouml;rs. Skatten var konstruerad b&amp;aring;de efter halten av kv&amp;auml;ve och efter halten av kadmium. Kadmiumskatten bidrog till att tillf&amp;ouml;rseln av kadmium till &amp;aring;kermark minskade eftersom tillverkarna anstr&amp;auml;ngde sig f&amp;ouml;r att minska kadmiumhalten. De bidrog s&amp;aring;ledes till minskade risker f&amp;ouml;r negativa h&amp;auml;lsoeffekter. Handelsg&amp;ouml;dsel bidrar ocks&amp;aring; till klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna eftersom det orsakar utsl&amp;auml;pp av dikv&amp;auml;veoxid (lustgas) som &amp;auml;r en 300 ggr starkare v&amp;auml;xthusgas &amp;auml;n koldioxid. En skatt p&amp;aring; handelsg&amp;ouml;dsel minskar s&amp;aring;ledes p&amp;aring; kort sikt trycket p&amp;aring; andra styrmedel, t.ex. inom trafiksektorn, f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; de svenska klimatm&amp;aring;len.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar ocks&amp;aring; att int&amp;auml;kterna fr&amp;aring;n skatten i stor utstr&amp;auml;ckning ska anv&amp;auml;ndas till s&amp;aring;dant som har samma milj&amp;ouml;effekt som skatten. D&amp;aring; kan v&amp;aring;ra &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;aring; dubbel effekt.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934793" name="_Toc336934793"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890973" name="_Toc339890973"&gt;&lt;/a&gt;Musselodling&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rutom de satsningar som m&amp;aring;ste g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att stoppa utsl&amp;auml;ppen vid k&amp;auml;llan, b&amp;ouml;r satsningar g&amp;ouml;ras p&amp;aring; andra reningsmetoder. Odling av bl&amp;aring;musslor har visat sig vara mycket effektiv b&amp;aring;de ur ekologisk och ur ekonomisk synvinkel. Musslorna binder n&amp;auml;mligen n&amp;auml;rings&amp;auml;mnen effektivt. F&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksverksamhet har genomf&amp;ouml;rts i stor skala.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill f&amp;ouml;resl&amp;aring; ett system d&amp;auml;r musselodlare ers&amp;auml;tts f&amp;ouml;r sin milj&amp;ouml;insats p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som odling av f&amp;aring;ngstgr&amp;ouml;dor p&amp;aring; land. &amp;Auml;ven odling av andra organismer i syfte att binda n&amp;auml;rings&amp;auml;mnen ska f&amp;aring; ers&amp;auml;ttning. Idag testas odling med sj&amp;ouml;pungar. F&amp;ouml;rslaget finns med i Naturv&amp;aring;rdsverkets f&amp;ouml;rslag till nationell &amp;aring;tg&amp;auml;rdsplan plan f&amp;ouml;r att klara Helcom uppg&amp;ouml;relsen.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref26" name="fnref26"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn26"&gt;&lt;sup&gt;27&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Naturv&amp;aring;rdsverket menar att vid en sk&amp;ouml;rd av ett ton bl&amp;aring;musslor kan mellan 8 och 12 kg kv&amp;auml;ve och &lt;br /&gt;0,6–0,8 kg fosfor kan avl&amp;auml;gsnas. Ers&amp;auml;ttningen skulle baseras p&amp;aring; m&amp;auml;ngden producerade musslor. I rapporten fr&amp;aring;n 2009 f&amp;ouml;reslogs 0,75 kr/kilo. Idag odlas cirka 3&amp;nbsp;000 ton per &amp;aring;r. En ers&amp;auml;ttning skulle kunna ha potential att &amp;ouml;ka odlingen avsev&amp;auml;rt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Detta skulle ocks&amp;aring; gynna odlingen av musslor f&amp;ouml;r foder&amp;auml;ndam&amp;aring;l och d&amp;auml;rmed minska fisket av foderfisk vilket gynnar den biologiska m&amp;aring;ngfalden i havet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Denna typ av &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att minska &amp;ouml;verg&amp;ouml;dningen &amp;auml;r troligen mest effektiv i v&amp;auml;sterhavet. F&amp;ouml;rs&amp;ouml;k i &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n har inte varit lika framg&amp;aring;ngsrika. St&amp;ouml;det ska vara tidsbegr&amp;auml;nsat och avsikten &amp;auml;r att utg&amp;ouml;ra en initial stimulans till n&amp;aring;got som vi anser b&amp;ouml;r vara l&amp;ouml;nsamt p&amp;aring; sikt. Naturv&amp;aring;rdsverket b&amp;ouml;r f&amp;aring; i uppdrag att utreda formerna f&amp;ouml;r ett system d&amp;auml;r musselodlare och andra ers&amp;auml;tts f&amp;ouml;r sina insatser att binda n&amp;auml;rings&amp;auml;mnen.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934794" name="_Toc336934794"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890974" name="_Toc339890974"&gt;&lt;/a&gt;Biogasst&amp;ouml;d&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Naturg&amp;ouml;dsel blir idag en mer och mer eftertraktad produkt. Behovet av biogas &amp;auml;r stort och vi saknar en sammanh&amp;aring;llen biogaspolitik fr&amp;aring;n regeringen. Vi st&amp;auml;ller oss bakom flera av de &amp;aring;tg&amp;auml;rder regeringen beslutat om de senaste &amp;aring;ren, t.ex. den f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring av reglerna i landsbygdsprogrammet som f&amp;ouml;rhoppningsvis ska &amp;ouml;ka ans&amp;ouml;kningar och projekten. Men vi saknar statliga m&amp;aring;l f&amp;ouml;r produktion och anv&amp;auml;ndning av biogas. Det beh&amp;ouml;vs ocks&amp;aring; mer stabila och l&amp;aring;ngsiktiga incitament som underl&amp;auml;ttar investeringar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r naturg&amp;ouml;dsel r&amp;ouml;tas bildas en flytande g&amp;ouml;dselprodukt som har samma g&amp;ouml;dslande effekt som naturg&amp;ouml;dsel men som l&amp;auml;cker v&amp;auml;sentligt mindre kv&amp;auml;ve och fosfor till omgivande vattendrag. Att stimulera till biogasproduktion &amp;auml;r med andra ord ocks&amp;aring; en &amp;aring;tg&amp;auml;rd f&amp;ouml;r minskad &amp;ouml;verg&amp;ouml;dning och mycket viktigt i kustomr&amp;aring;dena.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi beh&amp;ouml;ver bygga ut biogasproduktionen kraftigt. Till det beh&amp;ouml;vs en &amp;ouml;vergripande plan f&amp;ouml;r hur staten, regioner och kommuner ska kunna samarbeta och hur f&amp;ouml;retag ska kunna utvecklas och testa innovationer och pilotprojekt. Energimyndigheten har presenterat en biogasstrategi&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref27" name="fnref27"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn27"&gt;&lt;sup&gt;28&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; med flera kraftfulla f&amp;ouml;rslag vilka regeringen valt att inte anv&amp;auml;nda. Ett av f&amp;ouml;rslagen i Energimyndighetens plan &amp;auml;r en metagasreduceringsers&amp;auml;ttning som inneb&amp;auml;r att en lantbrukare som producerar biogas och &amp;aring;tervinner energin alt. producerar fordonsgas fr&amp;aring;n f&amp;ouml;retagets naturg&amp;ouml;dselproduktion f&amp;aring;r en ers&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r den metangasavg&amp;aring;ng som f&amp;ouml;rhindrats. Vi menar att f&amp;ouml;rslaget skulle vara en kraftfull &amp;aring;tg&amp;auml;rd f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka biogasproduktionen i Sverige, minska jordbrukets klimatp&amp;aring;verkan och st&amp;auml;rka merv&amp;auml;rdet av svensk livsmedelsproduktion. Ers&amp;auml;ttningen skulle kunna finansieras med int&amp;auml;kten fr&amp;aring;n handelsg&amp;ouml;dselskatten. Detta har vi f&amp;ouml;reslagit i v&amp;aring;r utgiftsomr&amp;aring;desmotion f&amp;ouml;r UO 23.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag har b&amp;aring;de Danmark, Tyskland och Nederl&amp;auml;nderna program med st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka biogasproduktionen och f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra biogas till en viktig del av framtidens energimix. I Sverige avvaktar regeringen med att ta ansvar f&amp;ouml;r Sveriges biogasproduktion, trots f&amp;ouml;rslag fr&amp;aring;n egna myndigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Problemet &amp;auml;r att biogasen nu riskerar att tappa mark som fordonsbr&amp;auml;nsle p&amp;aring; grund av att produktionen inte kan &amp;ouml;ka. Det rimmar illa med riksdagens m&amp;aring;l om en fossiloberoende fordonsflotta 2030. M&amp;aring;nga fordonstillverkare, taxibolag, bussbolag och privatbilister v&amp;auml;ntar p&amp;aring; &amp;ouml;kad tillg&amp;aring;ng p&amp;aring; biogas. D&amp;aring; m&amp;aring;ste f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar skapas f&amp;ouml;r att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd en snabbt &amp;ouml;kad produktion. Ocks&amp;aring; lantbrukets investeringsvilja h&amp;auml;mmas. Med tydligare signaler om framtiden skulle landsbygdsf&amp;ouml;retags intresse f&amp;ouml;r investeringarna &amp;ouml;ka, vilket ger b&amp;aring;de &amp;ouml;kad l&amp;ouml;nsamhet f&amp;ouml;r lantbruket och &amp;ouml;kad produktion av f&amp;ouml;rnybar energi.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagens klimatm&amp;aring;l f&amp;ouml;r 2020 n&amp;auml;rmare sig snabbt. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det br&amp;aring;ttom. Vi menar att regeringen ska presentera en tv&amp;auml;rsektoriell biogasstrategi f&amp;ouml;r riksdagen senast i b&amp;ouml;rjan av n&amp;auml;sta riksdags&amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934795" name="_Toc336934795"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890975" name="_Toc339890975"&gt;&lt;/a&gt;Kv&amp;auml;veutsl&amp;auml;pp fr&amp;aring;n bilar och b&amp;aring;tar&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den st&amp;ouml;rsta delen av det kv&amp;auml;ve som genom nedfall fr&amp;aring;n luften &amp;ouml;verg&amp;ouml;der sj&amp;ouml;ar och skogar i Sverige kommer fr&amp;aring;n utlandet samt fr&amp;aring;n internationell sj&amp;ouml;fart. Det finns en oroande &amp;ouml;kning av utsl&amp;auml;ppen fr&amp;aring;n sj&amp;ouml;fart och fr&amp;aring;n trafiken. Den &amp;ouml;kande anv&amp;auml;ndningen av dieselbilar, som till skillnad fr&amp;aring;n andra fordonsbr&amp;auml;nslen sl&amp;auml;pper ut kv&amp;auml;vef&amp;ouml;reningar, oroar. Utsl&amp;auml;ppen fr&amp;aring;n sj&amp;ouml;farten regleras av internationella &amp;ouml;verenskommelser och av EU-beslut.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Sverige har skillnaden i beskattning indirekt lett till ett st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r diesel. Regeringen har beslutat att stegvis b&amp;ouml;rja fasa ut skillnaden. Det &amp;auml;r viktigt att det arbetet forts&amp;auml;tter, inte bara f&amp;ouml;r att n&amp;aring; klimatm&amp;aring;len utan ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r att minska utsl&amp;auml;ppen av kv&amp;auml;ve.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934796" name="_Toc336934796"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890976" name="_Toc339890976"&gt;&lt;/a&gt;Levande sj&amp;ouml;ar och vattendrag (nr 8)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Rent vatten &amp;auml;r en av v&amp;aring;ra viktigaste ekosystemtj&amp;auml;nster. 75 procent av v&amp;aring;rt dricksvatten tas fr&amp;aring;n ytvatten. Men fortfarande saknar m&amp;aring;nga ytvattent&amp;auml;kter skydd i form av vattenskyddsomr&amp;aring;de. Arbetet p&amp;aring;g&amp;aring;r med att skydda dricksvattent&amp;auml;kter men mycket &amp;aring;terst&amp;aring;r. Ett problem &amp;auml;r att m&amp;aring;nga kommuner saknar vattenf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsplaner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU:s vattendirektiv &amp;auml;r i Sverige implementerat genom vattenf&amp;ouml;rvaltningsf&amp;ouml;rordningen. Den statusklassning som gjorts enligt f&amp;ouml;rordningen visar att 41&amp;nbsp;procent av sj&amp;ouml;arna och 47 procent av vattendragen beh&amp;ouml;ver &amp;aring;tg&amp;auml;rdas f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; god ekologisk status.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om vattenf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen f&amp;ouml;rs&amp;auml;mras kan det leda till stora kostnader f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet. De flesta kommunala vattent&amp;auml;kterna b&amp;ouml;r f&amp;aring; ett skydd. Vi anser att arbetet med att skydda vattent&amp;auml;kterna m&amp;aring;ste intensifieras genom en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrad prioritering hos de statliga myndigheter som har ansvaret.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring;verkan fr&amp;aring;n avloppsvatten &amp;ouml;kar i Sverige i h&amp;ouml;gexploaterade omr&amp;aring;den. P&amp;aring; m&amp;aring;nga platser har kommunerna tagit f&amp;ouml;r l&amp;auml;tt p&amp;aring; riskerna med att avloppsvatten tr&amp;auml;nger in i dricksvattnet. I &amp;Ouml;stersund orsakades en sjukdomsspridning av en enda felkopplad avloppsk&amp;auml;lla. I fj&amp;auml;llomr&amp;aring;det i S&amp;auml;len har den snabba expansionen lett till problem. I strandn&amp;auml;ra l&amp;auml;gen t.ex. l&amp;auml;ngs M&amp;auml;laren har bebyggelsen med enskilda avlopp och vattent&amp;auml;kter v&amp;auml;xt fr&amp;aring;n stranden och upp&amp;aring;t sluttningar, vilket lett till att avlopp fr&amp;aring;n nyare hus tr&amp;auml;ngt in i de &amp;auml;ldre strandn&amp;auml;ra husens brunnar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi tror att detta &amp;auml;r ett kommande stort problem, och ansvaret ligger hos Sveriges kommuner. Naturv&amp;aring;rdsverket b&amp;ouml;r f&amp;aring; en uppgift att f&amp;ouml;lja utvecklingen och tidigt ge kommuner st&amp;ouml;d och m&amp;ouml;jlighet att dela med sig av erfarenheter av problem med vattenf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning p&amp;aring; grund av snabb exploatering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns i dag ca 400&amp;nbsp;000 underm&amp;aring;liga enskilda avlopp i v&amp;aring;rt land. I praktiken strider dessa avlopp mot lagen. Lag&amp;ouml;vertr&amp;auml;delserna f&amp;ouml;rekommer framf&amp;ouml;r allt i sommarhusomr&amp;aring;den l&amp;auml;ngs v&amp;aring;ra kuster. Utsl&amp;auml;pp av avloppsvatten som inte &amp;auml;r tillr&amp;auml;ckligt renat fr&amp;aring;n fosfor och kv&amp;auml;ve bidrar till &amp;ouml;verg&amp;ouml;dningen. Regeringen har tidigare haft sin tilltro till att ROT-arbete skulle kunna &amp;ouml;ka takten f&amp;ouml;r att &amp;aring;tg&amp;auml;rda problematiken. Det finns inga uppgifter p&amp;aring; att s&amp;aring; sker idag. Regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma med hur den avser att arbeta f&amp;ouml;r att minska den bristande tillsyn av enskilda avlopp som f&amp;ouml;rekommer i vissa kommuner. Det b&amp;ouml;r &amp;auml;ven ses &amp;ouml;ver om h&amp;ouml;gre krav kan st&amp;auml;llas p&amp;aring; enskilda hus&amp;auml;gare att &amp;aring;tg&amp;auml;rda bristf&amp;auml;lliga enskilda avlopp.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934797" name="_Toc336934797"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890977" name="_Toc339890977"&gt;&lt;/a&gt;Biologisk m&amp;aring;ngfald i vattendrag&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga r&amp;ouml;dlistade arter finns i v&amp;aring;ra vattendrag. Tillst&amp;aring;ndet f&amp;ouml;r dessa har f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrats n&amp;aring;got. Men f&amp;ouml;r vissa arter &amp;auml;r situationen fortfarande mycket oroande: flodkr&amp;auml;fta, storr&amp;ouml;ding och &amp;aring;l bed&amp;ouml;ms som akut hotade.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att myndigheternas arbete och insatser i fr&amp;aring;gor om biologisk m&amp;aring;ngfald i rinnande vattendrag b&amp;ouml;r samordnas. Det &amp;auml;r mycket viktigt att &amp;ouml;ka samordningen och samverkan i dessa fr&amp;aring;gor. Bakgrunden &amp;auml;r att ansvaret f&amp;ouml;r fr&amp;aring;gor om vatten och biologisk m&amp;aring;ngfald ber&amp;ouml;r flera riksdagsutskott och finns p&amp;aring; flera departement och myndigheter. Ansvaret f&amp;ouml;r dessa fr&amp;aring;gor b&amp;ouml;r innehas av de myndigheter som har ansvaret f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; milj&amp;ouml;m&amp;aring;let Levande sj&amp;ouml;ar och vattendrag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag betalar kraftbolagen en bygdeavgift och en fiskeavgift. Den senare anv&amp;auml;nds f&amp;ouml;r fiskefr&amp;auml;mjande &amp;aring;tg&amp;auml;rder i de ber&amp;ouml;rda vattenomr&amp;aring;dena genom att man bevarar och &amp;aring;terskapar den biologiska m&amp;aring;ngfalden i vattendragen. Bidrag f&amp;ouml;r dessa &amp;aring;tg&amp;auml;rder betalas ut efter ans&amp;ouml;kan. Bygdeavgiften anv&amp;auml;nds till att minska skador i n&amp;auml;romr&amp;aring;det och till allm&amp;auml;nna &amp;auml;ndam&amp;aring;l f&amp;ouml;r den bygd som ber&amp;ouml;rs av verksamheten. Kraftbolagen finansierar ocks&amp;aring; kompensations&amp;aring;tg&amp;auml;rder avseende fisk i enlighet med krav som st&amp;auml;lls i olika tillst&amp;aring;nd. Vi menar att kraftbolagen trots detta i dag i stort sett saknar motivation f&amp;ouml;r att arbeta med att &amp;aring;terst&amp;auml;lla och f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka den biologiska m&amp;aring;ngfalden. Det finns i dag behov av fortsatta och f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkta insatser fr&amp;aring;n verksamhetsut&amp;ouml;varna f&amp;ouml;r att bevara och &amp;aring;terskapa den biologiska m&amp;aring;ngfalden i vattendragen. Vi anser att det beh&amp;ouml;vs en analys om fiskeavgifterna ska kunna anv&amp;auml;ndas p&amp;aring; annat s&amp;auml;tt &amp;auml;n vad som angetts i vattendomarna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De f&amp;ouml;retag som ansvarar f&amp;ouml;r vattenreglering b&amp;ouml;r &amp;aring;l&amp;auml;ggas att anl&amp;auml;gga fiskvandringsv&amp;auml;gar f&amp;ouml;r att bevara eller &amp;aring;terst&amp;auml;lla den biologiska m&amp;aring;ngfalden. Kraftbolagen saknar i dag i stort sett motivation f&amp;ouml;r att arbeta med att &amp;aring;terst&amp;auml;lla och f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka den biologiska m&amp;aring;ngfalden. Samtidigt finns det behov av fortsatta och f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkta insatser fr&amp;aring;n verksamhetsut&amp;ouml;varna f&amp;ouml;r att bevara och &amp;aring;terskapa den biologiska m&amp;aring;ngfalden i vattendragen. Regeringen b&amp;ouml;r s&amp;auml;rskilt pr&amp;ouml;va m&amp;ouml;jligheten att inf&amp;ouml;ra ett generellt krav p&amp;aring; fungerande oml&amp;ouml;p f&amp;ouml;r upp- och nedstr&amp;ouml;ms vandring av fisk vid kraftverk och dammar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns i dag ingen helhetsbild av vilka resultat som statens insatser f&amp;ouml;r biologisk m&amp;aring;ngfald i rinnande vatten har och vilka m&amp;aring;l som har n&amp;aring;tts. En uppskattning &amp;auml;r att &amp;ouml;ver h&amp;auml;lften av de mest skyddsv&amp;auml;rda vattendragen som skulle ha restaurerats inom ramen f&amp;ouml;r riksdagens milj&amp;ouml;m&amp;aring;l &amp;aring;terst&amp;aring;r att &amp;aring;tg&amp;auml;rda. Vi anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att uppf&amp;ouml;ljningen av insatser f&amp;ouml;r restaurering av vattendrag och fiskev&amp;aring;rd m&amp;aring;ste bli b&amp;auml;ttre och att regeringen ska se till att s&amp;aring; sker.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;nbsp;4,KursivRubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Milj&amp;ouml;balken ska g&amp;auml;lla f&amp;ouml;re gamla vattendomar&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r anl&amp;auml;ggningar som &amp;auml;r f&amp;ouml;rem&amp;aring;l f&amp;ouml;r en gammal vattendom ska ut&amp;ouml;kas eller byggas om anv&amp;auml;nds idag endast reglerna fr&amp;aring;n den gamla vattendomen. Vi menar att milj&amp;ouml;balken borde g&amp;auml;lla &amp;auml;ven f&amp;ouml;r dessa anl&amp;auml;ggningar p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som f&amp;ouml;r &amp;ouml;vrig verksamhet. Det skulle inneb&amp;auml;ra att anl&amp;auml;ggningen tvingas anv&amp;auml;nda senaste teknik och metod f&amp;ouml;r minskad milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som vid nybyggnation. Vi anser att regeringen skyndsamt b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma till riksdagen med f&amp;ouml;rslag till ett &amp;auml;ndam&amp;aring;lsenligt regelverk f&amp;ouml;r vattenverksamhet f&amp;ouml;r att modernisera f&amp;ouml;r&amp;aring;ldrade tillst&amp;aring;nd f&amp;ouml;r s&amp;aring;dan verksamhet. Vi h&amp;auml;nvisar till milj&amp;ouml;- och jordbruksutskottets rapport Biologisk m&amp;aring;ngfald i rinnande vatten och vattenkraft – En uppf&amp;ouml;ljning (2011/12:RFR1) och de rekommendationer som tas upp om vattendomar och restaurering av vattendrag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma till riksdagen med f&amp;ouml;rslag som s&amp;auml;kerst&amp;auml;ller att milj&amp;ouml;balken anv&amp;auml;nds &amp;auml;ven vid ombyggnad eller tillbyggnad av vattenkraftverk. Regeringen skriver i sin skrivelse 2010/11:163 att vattenverksamhet ska bedrivas enligt tillst&amp;aring;nd som pr&amp;ouml;vas enligt milj&amp;ouml;balkens h&amp;auml;nsynsregler och leva upp till EU-r&amp;auml;ttens krav. Men regeringen redovisar inte i skrivelsen hur den &amp;auml;mnar g&amp;aring; vidare f&amp;ouml;r att l&amp;ouml;sa problemet, vilket vi uppfattar som otillfredsst&amp;auml;llande.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934798" name="_Toc336934798"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890978" name="_Toc339890978"&gt;&lt;/a&gt;Grundvatten av god kvalitet (nr 9)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingen av kvaliteten p&amp;aring; grundvattnet &amp;auml;r mycket oklar. Detta menar vi &amp;auml;r allvarligt eftersom grundvatten av god kvalitet &amp;auml;r en grundl&amp;auml;ggande f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r hela v&amp;aring;r v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. &amp;Ouml;vervakningen &amp;auml;r inte tillr&amp;auml;ckligt helt&amp;auml;ckande f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;lja m&amp;aring;luppfyllelsen av milj&amp;ouml;m&amp;aring;let och den kan inte s&amp;auml;gas uppfylla kraven i EU:s vattendirektiv. Sveriges geologiska unders&amp;ouml;kning har i uppdrag att bevaka grundvattenkvaliteten. SGU har p&amp;aring; uppdrag av regeringen f&amp;ouml;reslagit en ny b&amp;auml;ttre vatten&amp;ouml;vervakning.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref28" name="fnref28"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn28"&gt;&lt;sup&gt;29&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; SGU menar ocks&amp;aring; att en lagreglering av r&amp;aring;vattenprovtagning vid allm&amp;auml;nna vattent&amp;auml;kter &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig f&amp;ouml;r att &amp;ouml;vervakningen ska fungera. Vi menar att regeringen ska s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att ett nytt mer helt&amp;auml;ckande &amp;ouml;vervakningsprogram ska genomf&amp;ouml;ras och att regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma till riksdagen med lagregler om r&amp;aring;vattenprovtagning vid allm&amp;auml;nna vattent&amp;auml;kter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rekomsten av bek&amp;auml;mpningsmedel &amp;auml;r en av de vanligaste orsakerna till d&amp;aring;lig kvalitet p&amp;aring; vatten. Bek&amp;auml;mpningsmedel fr&amp;aring;n jordbruket p&amp;aring;tr&amp;auml;ffas i hela landet men fr&amp;auml;mst i jordbruks- och befolkningst&amp;auml;ta omr&amp;aring;den i s&amp;ouml;dra Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det ekonomiska styrmedlet som p&amp;aring;verkar anv&amp;auml;ndningen av bek&amp;auml;mpningsmedel &amp;auml;r skatten p&amp;aring; bek&amp;auml;mpningsmedel. Skatten h&amp;ouml;jdes senaste g&amp;aring;ngen 2003 och har sedan dess varit of&amp;ouml;r&amp;auml;ndrad 30 kr per kilo aktiv substans. F&amp;ouml;r att ett ekonomiskt styrmedel ska uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla sin styrande effekt b&amp;ouml;r den regleras med KPI p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som f&amp;ouml;r skatten p&amp;aring; koldioxid. Riksdagens utredningstj&amp;auml;nst&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref29" name="fnref29"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn29"&gt;&lt;sup&gt;30&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; har p&amp;aring; v&amp;aring;rt uppdrag ber&amp;auml;knat vad avgiften skulle vara om den h&amp;ouml;jdes med KPI och kommit fram till att skatten i s&amp;aring; fall b&amp;ouml;r h&amp;ouml;jas till 33,6 kr per kilo verksam substans. Vi anser att regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma till riksdagen med ett lagf&amp;ouml;rslag d&amp;auml;r skatten p&amp;aring; bek&amp;auml;mpningsmedel regleras med KPI p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som skatten p&amp;aring; koldioxid. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ocks&amp;aring; &amp;ouml;kad ekologisk odling inneb&amp;auml;r minskade m&amp;auml;ngder bek&amp;auml;mpningsmedel. Vi socialdemokrater har som m&amp;aring;l att &amp;ouml;ka den odlade markens andel till 30&amp;nbsp;procent. Detta ska ske bl.a. genom &amp;ouml;kad offentlig upphandling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bevarande av naturgrustillg&amp;aring;ngarna &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att vi i Sverige ska kunna beh&amp;aring;lla en h&amp;aring;llbar dricksvattenf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning. Naturgrusavlagringarna &amp;auml;r v&amp;aring;ra viktigaste grundvattenmagasin. Det tidigare delm&amp;aring;let f&amp;ouml;r 2010 var maximalt uttag av 12 miljoner ton uppfylldes inte d&amp;aring; uttaget l&amp;aring;g kring 14&amp;nbsp;miljoner ton, enligt Naturv&amp;aring;rdsverkets bed&amp;ouml;mning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skatten p&amp;aring; naturgrus &amp;auml;r det viktigaste styrmedlet f&amp;ouml;r att se till att anv&amp;auml;ndningen av krossat berg inte blir dyrare. Naturv&amp;aring;rdsverket har i utv&amp;auml;rderingar visat att skatten idag &amp;auml;r f&amp;ouml;r l&amp;aring;g f&amp;ouml;r att utj&amp;auml;mna skillnaderna i produktionskostnader mellan grus- och bergt&amp;auml;kter.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref30" name="fnref30"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn30"&gt;&lt;sup&gt;31&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Vi menar att regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma till riksdagen med ett f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; h&amp;ouml;jning av skatten p&amp;aring; naturgrus som utj&amp;auml;mnar dessa skillnader.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934799" name="_Toc336934799"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890979" name="_Toc339890979"&gt;&lt;/a&gt;Hav i balans samt levande kust och sk&amp;auml;rg&amp;aring;rd (nr 10)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n &amp;auml;r som k&amp;auml;nsligt br&amp;auml;ckvattenhav en unik milj&amp;ouml; som vi har ett stort ansvar inf&amp;ouml;r kommande generationer att bevara. Tyv&amp;auml;rr ser vi idag stora problem med ekosystem i obalans och d&amp;ouml;da bottnar. Det kr&amp;auml;vs kraftfulla politiska insatser, och alla l&amp;auml;nder runt &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n m&amp;aring;ste ta sitt fulla ansvar f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra havsmilj&amp;ouml;n. Arbetet f&amp;ouml;r att r&amp;auml;dda &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n kommer att ta l&amp;aring;ng tid och m&amp;aring;ste f&amp;aring; fortsatt prioritet av den nu sittande regeringen. Mer om detta redog&amp;ouml;r vi f&amp;ouml;r under milj&amp;ouml;m&amp;aring;let Ingen &amp;ouml;verg&amp;ouml;dning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tungmetaller fr&amp;aring;n industriutsl&amp;auml;pp ligger sedan drygt ett &amp;aring;rhundrade lagrade i &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;ns och V&amp;auml;sterhavets bottensediment. De &amp;auml;r potentiella milj&amp;ouml;hot, men anses enligt expertisen g&amp;ouml;ra minst skada om de f&amp;aring;r ligga kvar som de &amp;auml;r, or&amp;ouml;rda.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Anv&amp;auml;ndningen av giftiga b&amp;aring;tbottenf&amp;auml;rger har minskat men inte i den takt som f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntats efter EU:s arbete med biociddirektivet. De gifter som f&amp;ouml;rhindrar att havstulpaner och alger v&amp;auml;xer p&amp;aring; b&amp;aring;tbottnarna sprider sig till havslevande djur. M&amp;auml;tv&amp;auml;rden i sm&amp;aring;b&amp;aring;tshamnar tyder p&amp;aring; att giftiga f&amp;auml;rger fortfarande anv&amp;auml;nds. Till&amp;auml;mpningen av lagen beh&amp;ouml;ver f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det marina skr&amp;auml;pet &amp;auml;r ett stort milj&amp;ouml;problem. P&amp;aring; v&amp;auml;stkusten har tidigare genomf&amp;ouml;rts strandst&amp;auml;dningar men kommunernas &amp;ouml;kade kostnader g&amp;ouml;r att strandst&amp;auml;dningen hotas. Regeringen b&amp;ouml;r arbeta fram ett program f&amp;ouml;r rena kuster inom ramen f&amp;ouml;r EU. Fiskare b&amp;ouml;r, s&amp;aring; som skett inom projektet Save the North Sea, kunna l&amp;auml;mna det avfall de f&amp;aring;tt i sina fiskeredskap avgiftsfritt i hamn. Ett s&amp;aring;dant system kan uppmuntra fiskeb&amp;aring;tar att forsla skr&amp;auml;pet till hamn ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att l&amp;aring;ta det g&amp;aring; tillbaka i havet. Vi m&amp;aring;ste b&amp;ouml;rja se problemet med marint skr&amp;auml;p som en gemensam EU-angel&amp;auml;genhet eftersom skr&amp;auml;pet genereras i ett land men drabbar ett annat, alternativ kommer fr&amp;aring;n internationell sj&amp;ouml;fart.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att det br&amp;aring;dskar med inventeringen av de gamla oljel&amp;auml;ckande vrak som finns l&amp;auml;ngs de svenska kusterna. I Skagerrak finns 261 k&amp;auml;nda vrak som &amp;auml;r identifierade som potentiella milj&amp;ouml;hot, 20 ligger n&amp;auml;ra den svenska kusten. Att t&amp;ouml;mma vraken p&amp;aring; olja kan bli mycket kostsamt men det kan ocks&amp;aring; konsekvenserna av en f&amp;ouml;rorenad kust. Regeringen kartl&amp;auml;gger nu problemet men vi anser att arbetet med &amp;aring;tg&amp;auml;rder m&amp;aring;ste b&amp;ouml;rja nu. En handlingsplan b&amp;ouml;r uppr&amp;auml;ttas med olika steg i tid, geografiskt l&amp;auml;ge och riskklass.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi m&amp;aring;ste sluta att anv&amp;auml;nda havet som en avfallsplats. Ett f&amp;ouml;rbud mot att sl&amp;auml;ppa ut orenat latrin- och toalettavfall fr&amp;aring;n fritidsb&amp;aring;tar har inf&amp;ouml;rts. F&amp;ouml;rbudet planeras tr&amp;auml;da ikraft 2014 i s&amp;auml;rskilt k&amp;auml;nsliga omr&amp;aring;den som &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n, Skagerrak, Kattegatt, &amp;Ouml;resund samt sj&amp;ouml;ar och inre vattendrag. &amp;Aring;r 2016 ska f&amp;ouml;rbudet vara inf&amp;ouml;rt &amp;auml;ven i resten av landet (Bottenviken och Bottenhavet). Men passagerarf&amp;auml;rjorna i Skagerrak, Kattegatt och &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n till&amp;aring;ts fortfarande sl&amp;auml;ppa ut sitt avloppsvatten. Vi menar att f&amp;ouml;rbudet b&amp;ouml;r ut&amp;ouml;kas till att g&amp;auml;lla &amp;auml;ven passagerarfartyg.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns en &amp;ouml;verenskommelse mellan Sj&amp;ouml;fartsverket och ett antal rederier om att avfallet ska l&amp;auml;mnas i land, men den g&amp;auml;ller fr&amp;auml;mst den ordinarie f&amp;auml;rjetrafiken mellan Sverige och Finland och inte de stora kryssningsfartygen. F&amp;ouml;r att full effekt ska n&amp;aring;s av f&amp;ouml;rbudet mot utsl&amp;auml;pp av toalettavfall b&amp;ouml;r fler hamnar kunna erbjuda avfallshantering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sj&amp;ouml;farten &amp;auml;r en viktig del i transportsystemet. Vi menar att utsl&amp;auml;ppskrav p&amp;aring; internationell sj&amp;ouml;fart b&amp;ouml;r ing&amp;aring; som en del i en framtida klimat&amp;ouml;verenskommelse.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r arbeta f&amp;ouml;r en internationell &amp;ouml;verenskommelse s&amp;aring; att sj&amp;ouml;fart och flygtrafik b&amp;auml;r sina milj&amp;ouml;kostnader.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag finns det ca 200&amp;nbsp;000 tv&amp;aring;taktsmotorer i bruk. De stora utsl&amp;auml;ppen fr&amp;aring;n dessa p&amp;aring;verkar livet i haven. Stora m&amp;auml;ngder giftiga kolv&amp;auml;ten g&amp;aring;r direkt ut i vattnet. Full gas med en tv&amp;aring;taktsmotor p&amp;aring; 70 hk i 25 timmar inneb&amp;auml;r att 300&amp;nbsp;liter bensin sl&amp;auml;pps ut i havet. P&amp;aring; ett dygn sl&amp;auml;pper en motor p&amp;aring; 70–80 hk ut ett badkar med oanv&amp;auml;nd bensin. Idag finns moderna tv&amp;aring;taktsmotorer med l&amp;auml;gre utsl&amp;auml;pp, och regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma till riksdagen med f&amp;ouml;rslag till stimulans&amp;aring;tg&amp;auml;rder och regelverk i syfte att fasa ut anv&amp;auml;ndningen av smutsiga tv&amp;aring;taktsmotorer i v&amp;aring;ra havsomr&amp;aring;den, sj&amp;ouml;ar och vattendrag.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934800" name="_Toc336934800"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890980" name="_Toc339890980"&gt;&lt;/a&gt;Myllrande v&amp;aring;tmarker (nr 11)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;let &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att n&amp;aring; till 2020. F&amp;aring; arter och naturtyper som &amp;auml;r kopplade till art- och habitatdirektivet har n&amp;aring;tt gynnsam bevarandestatus. Tre miljoner hektar v&amp;aring;tmarker har f&amp;ouml;rst&amp;ouml;rts i Sverige genom m&amp;auml;nskliga aktiviteter. Bara 20 procent av de kvarvarande &amp;auml;r op&amp;aring;verkade av m&amp;auml;nniskan. Regeringen b&amp;ouml;r presentera &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att n&amp;aring; milj&amp;ouml;m&amp;aring;let myllrande v&amp;aring;tmarker.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Merparten av v&amp;aring;ra vattendrag finns i skogen. Skogsvattnet hyser ett myller av liv. Allt vatten, v&amp;aring;tmarker, &amp;auml;lvar och skogsb&amp;auml;ckar har avg&amp;ouml;rande betydelse f&amp;ouml;r den omgivande skogen. Det som h&amp;auml;nder med skogens vatten kommer f&amp;ouml;rr eller senare att ge effekter nedstr&amp;ouml;ms och slutligen i havet. Ett v&amp;auml;l fungerande vatten &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r biologisk m&amp;aring;ngfald och ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r skogens tillv&amp;auml;xt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I och med regeringens st&amp;auml;ndiga neddragningar av anslagen f&amp;ouml;r att skydda naturmilj&amp;ouml;er har m&amp;ouml;jligheterna att uppn&amp;aring; milj&amp;ouml;m&amp;aring;let minskat. Vi har i v&amp;aring;r utgiftsomr&amp;aring;desmotion f&amp;ouml;r UO 20 f&amp;ouml;reslagit en f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkning av anslaget f&amp;ouml;r skydd av v&amp;auml;rdefull natur i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till regeringens f&amp;ouml;rslag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r helt avg&amp;ouml;rande att vattenh&amp;auml;nsyn blir en st&amp;ouml;rre del av den skoglig planeringen. Arbetet med att t.ex. &amp;aring;terskapa v&amp;aring;tmarker, f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra kantzoner och minimera k&amp;ouml;rskador b&amp;ouml;r intensifieras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvinningen av torv har &amp;ouml;kat betydligt sedan 1980-talet i Sverige. N&amp;auml;r torv utvinns drabbas den biologiska m&amp;aring;ngfalden, och bundet kol som frig&amp;ouml;rs vid brytningen och eldningen p&amp;aring;verkar klimatet. Inom EU:s system med handel av utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter g&amp;auml;ller torv som fossilt br&amp;auml;nsle och betalar utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter, men &amp;ouml;vrig f&amp;ouml;rbr&amp;auml;nning av torv i Sverige &amp;auml;r befriad fr&amp;aring;n energiskatt och koldioxidskatt. Vi menar att detta faktum kan f&amp;ouml;rs&amp;auml;mra Sveriges m&amp;ouml;jligheter att n&amp;aring; milj&amp;ouml;m&amp;aring;len och klimatm&amp;aring;len, och vi vill se &amp;ouml;ver m&amp;ouml;jligheten att stegvis inf&amp;ouml;ra en koldioxidskatt f&amp;ouml;r eldning av torv utanf&amp;ouml;r utsl&amp;auml;ppshandelssystemet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934801" name="_Toc336934801"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890981" name="_Toc339890981"&gt;&lt;/a&gt;Levande skogar (nr 12)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska skogslagstiftningen fr&amp;aring;n 1993 var utformad s&amp;aring; att det skulle finnas en balans mellan det allm&amp;auml;nnas r&amp;auml;tt att bevara v&amp;auml;rdefulla naturmilj&amp;ouml;er och den enskildes r&amp;auml;tt att bruka sin egen mark. F&amp;ouml;r oss socialdemokrater har det alltid varit lika viktigt att bevara tillf&amp;auml;llen till syssels&amp;auml;ttning och inkomst fr&amp;aring;n skogen som att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att v&amp;aring;rt naturarv bevaras till kommande generationer. Denna balans &amp;auml;r sk&amp;ouml;r och absolut n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig f&amp;ouml;r att bevara b&amp;aring;de jobb och biologisk m&amp;aring;ngfald.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att denna balans nu &amp;auml;r bruten, och detta riskerar att skada b&amp;aring;de framtidens jobb och den biologiska m&amp;aring;ngfalden. Mediebilden den senaste tiden har varit att skogsbruk i sig &amp;auml;r skadligt och alla skogs&amp;auml;gare dras &amp;ouml;ver en kam. Detta &amp;auml;r inte r&amp;auml;ttvist. Felet ligger inte hos dem som arbetar i skogen eller hos bolagen utan hos regeringen som genom olika signaler och beslut urholkat den balans vi v&amp;auml;rnar om.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De senaste &amp;aring;rens h&amp;aring;rda debatt kring skogsbruket visar att lagstiftningen &amp;auml;r otydlig och att ambitionerna i 1993-&amp;aring;rs skogspolitik m&amp;aring;ste tydligg&amp;ouml;ras. Skog och skogsmark &amp;auml;r en nationell tillg&amp;aring;ng, likav&amp;auml;l som en internationell s&amp;aring;dan. Skogen ska sk&amp;ouml;tas s&amp;aring; att den l&amp;aring;ngsiktigt ger god avkastning samtidigt som den biologiska m&amp;aring;ngfalden beh&amp;aring;lls och h&amp;auml;nsyn tas till andra allm&amp;auml;nna intressen. Skogens roll som kols&amp;auml;nka m&amp;aring;ste diskuteras. En viktig fr&amp;aring;ga f&amp;ouml;r v&amp;aring;r skogspolitik &amp;auml;r hur tillv&amp;auml;xten ska kunna &amp;ouml;ka utan att milj&amp;ouml;h&amp;auml;nsynen minskar. Efterfr&amp;aring;gan p&amp;aring; den f&amp;ouml;rnybara r&amp;aring;vara som skogen ger kommer att &amp;ouml;ka, liksom anv&amp;auml;ndningsomr&amp;aring;dena f&amp;ouml;r olika komponenter. H&amp;auml;r beh&amp;ouml;vs mera r&amp;aring;dgivning, vidgad kunskap och ut&amp;ouml;kad forskning, inte minst vad g&amp;auml;ller riskerna som uppst&amp;aring;r till f&amp;ouml;ljd av ett f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrat klimat.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att delar av den produktiva skogen kan sk&amp;ouml;tas med en s&amp;auml;rskild milj&amp;ouml;h&amp;auml;nsyn. D&amp;auml;rut&amp;ouml;ver finns ett generellt behov av att &amp;ouml;ka skogsv&amp;aring;rdande insatser s&amp;aring;som r&amp;ouml;jning, gallring och &amp;aring;terplantering. Detta m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras p&amp;aring; ett mer konstruktivt s&amp;auml;tt &amp;auml;n var regeringen hittills f&amp;ouml;rm&amp;aring;tt, annars riskerar produktionen att bli mindre. M&amp;aring;nga skogs&amp;auml;gare uppfattar t.ex. inte kraven i skogsv&amp;aring;rdslagstiftningen som tillr&amp;auml;ckligt skarpa. Detta kan p&amp;aring;verka &amp;aring;terv&amp;auml;xten. &amp;Aring;tg&amp;auml;rder m&amp;aring;ste vidtas f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka de skogsv&amp;aring;rdande insatserna gallring, r&amp;ouml;jning och &amp;aring;terplantering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det beh&amp;ouml;vs en &amp;ouml;versyn av skogsv&amp;aring;rdslagen f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla balansen mellan milj&amp;ouml;m&amp;aring;l och produktionsm&amp;aring;l och tydligg&amp;ouml;ra behovet av skogsv&amp;aring;rdande insatser. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen tillk&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Efterfr&amp;aring;gan p&amp;aring; h&amp;aring;llbart framst&amp;auml;llda produkter v&amp;auml;xer i v&amp;aring;ra stora exportnationer. Idag finns den frivilliga h&amp;aring;llbarhetsm&amp;auml;rkningen FSC (Forestry Stewardship Council). Det &amp;auml;r ytterst viktigt att f&amp;ouml;rtroendet f&amp;ouml;r en s&amp;aring;dan m&amp;auml;rkning inte urholkas. Att milj&amp;ouml;r&amp;ouml;relsen nu l&amp;auml;mnat samarbetet till f&amp;ouml;ljd av att man anser att f&amp;ouml;ljsamheten kring regelverket brister &amp;auml;r mycket olyckligt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi st&amp;aring;r fast vid uppfattningen att en h&amp;aring;llbarhetsm&amp;auml;rkning av skogsprodukter &amp;auml;ven i forts&amp;auml;ttningen ska drivas i samarbete mellan milj&amp;ouml;r&amp;ouml;relse och skogsn&amp;auml;ring och inte i statlig regi, men i ett l&amp;auml;ge d&amp;aring; ett s&amp;aring;dant samarbete inte l&amp;auml;ngre &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt b&amp;ouml;r regeringen &amp;ouml;verv&amp;auml;ga en annan konstruktion. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det viktigt att regeringen inleder samtal med skogsn&amp;auml;ringen kring milj&amp;ouml;ansvaret och hur ett sjunkande f&amp;ouml;rtroendet f&amp;ouml;r det svenska skogsbrukets milj&amp;ouml;h&amp;auml;nsyn kan hota svenskt skogsbruks exportm&amp;ouml;jligheter och i f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngningen jobb och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater konstaterar att regeringen misslyckats med att uppn&amp;aring; milj&amp;ouml;m&amp;aring;let Levande skogar. Ambitionerna att skydda v&amp;auml;rdefull natur har s&amp;auml;nkts gradvis. Anslaget har minskat varje &amp;aring;r. Idag &amp;auml;r 861 arter klassade som hotade enligt artdatabanken.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref31" name="fnref31"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn31"&gt;&lt;sup&gt;32&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Detta m&amp;aring;ste tas p&amp;aring; allvar. Mer v&amp;auml;rdefull natur m&amp;aring;ste skyddas, och vi har i v&amp;aring;r utgiftsomr&amp;aring;desmotion f&amp;ouml;reslagit en f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkning av anslaget f&amp;ouml;r ”skydd av v&amp;auml;rdefull natur”.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I juni 2010 beslutade riksdagen att ge Sveaskog i uppdrag att dela ut h&amp;ouml;gst 100&amp;nbsp;000 ha produktiv skogsmark till staten f&amp;ouml;r att anv&amp;auml;ndas som ers&amp;auml;ttningsmark. Ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att k&amp;ouml;pa mark som ska skyddas som reservat skulle staten betala med denna ers&amp;auml;ttningsmark som ursprungligen &amp;auml;gts av Sveaskog. Detta arbete sk&amp;ouml;ts av ett nytt bolag, Ers&amp;auml;ttningsmark AB, men &amp;auml;nnu har ingen mark bytts&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref32" name="fnref32"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn32"&gt;&lt;sup&gt;33&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;. Tanken var att systemet med ers&amp;auml;ttningsmark skulle skynda p&amp;aring; processen att uppn&amp;aring; milj&amp;ouml;m&amp;aring;let, men detta har visat sig orealistiskt. Regeringen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r skyndsamt se &amp;ouml;ver situationen och presentera l&amp;ouml;sningar f&amp;ouml;r avsikten med riksdagens beslut, dvs. att marken ska bidra till att uppfylla det nationella milj&amp;ouml;m&amp;aring;let Levande skogar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Naturskog och gammelskog kan s&amp;auml;gas vara en skog med mycket liten historisk m&amp;auml;nsklig p&amp;aring;verkan. Denna skogstyp finns fr&amp;auml;mst idag i fj&amp;auml;lln&amp;auml;ra omr&amp;aring;den.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref33" name="fnref33"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn33"&gt;&lt;sup&gt;34&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Det &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt att dessa f&amp;aring;, kvarvarande naturskogar skyddas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN:s &amp;ouml;verenskommelse i Nagoya inom ramen f&amp;ouml;r konventionen f&amp;ouml;r biologisk m&amp;aring;ngfald kr&amp;auml;ver att 17 procent av varje naturtyp p&amp;aring; land ska bevaras. Milj&amp;ouml;m&amp;aring;lsberedningens arbete med h&amp;aring;llbar markanv&amp;auml;ndning har f&amp;aring;tt uppdraget att fokusera p&amp;aring; hur Sverige ska implementera Nagoya&amp;ouml;verens-kommelsens m&amp;aring;l. Det &amp;auml;r i det arbetet viktigt att sl&amp;aring; fast vad som &amp;auml;r skyddat i Sverige idag. I det underlag som regeringen beg&amp;auml;rde in f&amp;ouml;r att vidarebefordra till Milj&amp;ouml;m&amp;aring;lsberedningens arbete med markanv&amp;auml;ndning hade Naturv&amp;aring;rdsverket och Skogsstyrelsen olika uppfattningar.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref34" name="fnref34"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn34"&gt;&lt;sup&gt;35&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Detta beh&amp;ouml;ver klarl&amp;auml;ggas ytterligare, exempelvis hur skogliga impediment ska r&amp;auml;knas. De &amp;auml;r visserligen skyddade fr&amp;aring;n skogsbruk, men inte fr&amp;aring;n annan verksamhet som kan p&amp;aring;verka den biologiska m&amp;aring;ngfalden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen vill ofta r&amp;auml;kna in de frivilliga avs&amp;auml;ttningar som skogsbolagen gjort. Det &amp;auml;r viktigt att dessa avs&amp;auml;ttningar &amp;auml;r permanenta och att bolagen inte ”flyttar” avsatta omr&amp;aring;den mellan skog som st&amp;aring;r i v&amp;auml;ntan p&amp;aring; slutavverkning. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att det finns en vetenskaplig bed&amp;ouml;mning av om de frivilliga avs&amp;auml;ttningarna verkligen &amp;auml;r v&amp;auml;rdefull skog med m&amp;aring;nga hotade arter. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r kvaliteten p&amp;aring; de frivilliga avs&amp;auml;ttningarna granskas innan de r&amp;auml;knas in i det svenska Nagoya-&amp;aring;tagandet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det har ocks&amp;aring; visat sig att vissa l&amp;auml;nsstyrelsers arbete med att kartl&amp;auml;gga skogar med h&amp;ouml;ga naturv&amp;auml;rden sl&amp;auml;par efter. Vi m&amp;aring;ste unders&amp;ouml;ka om dessa l&amp;auml;nsstyrelser beh&amp;ouml;ver resursf&amp;ouml;rst&amp;auml;rkning f&amp;ouml;r att klara sitt arbete eller om vi kan omf&amp;ouml;rdela f&amp;ouml;r att prioritera detta viktiga uppdrag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skogsstyrelsen b&amp;ouml;r forts&amp;auml;tta sitt arbete som expertmyndighet &amp;aring;t regeringen, som r&amp;aring;dgivare &amp;aring;t skogsn&amp;auml;ringen och som fr&amp;auml;mjare av skogsv&amp;aring;rdslagen. En omarbetning av skogsv&amp;aring;rdslagen b&amp;ouml;r tydligg&amp;ouml;ra Skogsstyrelsens roll som v&amp;auml;rnare av ett skogsbruk med dubbla politiska m&amp;aring;l. Skogsstyrelsen ska ocks&amp;aring; ha reella m&amp;ouml;jligheter att arbeta efter m&amp;aring;len. Vi ser inte just nu att en oml&amp;auml;ggning av myndighetsstrukturen, d&amp;auml;r Skogsstyrelsens uppgifter l&amp;auml;ggs ut p&amp;aring; andra myndigheter, skulle gynna vare sig skogsn&amp;auml;ringen eller arbetet med att fr&amp;auml;mja biologisk m&amp;aring;ngfald i skogen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skogsstyrelsen har sedan 1998 genomf&amp;ouml;rt stickprovskontroller av hur avverkningar lever upp till av lagen fastst&amp;auml;lld milj&amp;ouml;h&amp;auml;nsyn, den s.k. polytaxinventeringen. M&amp;auml;tningarna har visat allt s&amp;auml;mre siffror. Antalet underk&amp;auml;nda avverkningar har &amp;ouml;kat fr&amp;aring;n 23 procent (1998–2001) till 37 procent (2011). I november 2011 meddelade Skogsstyrelsens ledning att polytaxinventeringarna inte var r&amp;auml;ttvisande.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref35" name="fnref35"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn35"&gt;&lt;sup&gt;36&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Nu redovisas unders&amp;ouml;kningen p&amp;aring; ett annat s&amp;auml;tt, vilket g&amp;ouml;r det om&amp;ouml;jligt att f&amp;ouml;lja utvecklingen. Den nya polytaxinventeringen f&amp;ouml;r 2011 har &amp;auml;nnu inte offentliggjorts.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r uppdra till Skogsstyrelsen att &amp;aring;terg&amp;aring; till en inventeringsmodell och en rapportering som g&amp;ouml;r det m&amp;ouml;jligt att f&amp;ouml;lja utvecklingen &amp;ouml;ver tid.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utredningen Merv&amp;auml;rdesskog (SOU 2006:81) f&amp;ouml;reslog att Skogsstyrelsen skulle f&amp;aring; r&amp;auml;tt att ta ut en sanktionsavgift f&amp;ouml;r avverkningar som inte uppfyllde milj&amp;ouml;h&amp;auml;nsynskraven. Med en tydligare lagstiftning menar vi att det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att &amp;ouml;verv&amp;auml;ga inf&amp;ouml;randet av en s&amp;aring;dan avgift. En s&amp;aring;dan skulle ocks&amp;aring; kunna finansiera en &amp;ouml;kad tillsyn, exempelvis m&amp;ouml;jligheten att g&amp;ouml;ra noggrannare kontroller inf&amp;ouml;r st&amp;ouml;rre f&amp;ouml;ryngringsavverkningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Diskussioner f&amp;ouml;rs idag om s&amp;aring; kallat kontinuitetsskogsbruk d&amp;auml;r ingen kalavverkning sker. I tidigare n&amp;auml;mnda utredning (SOU 2006:81) konstateras att ”de allra flesta skogsbruksmodeller som kan t&amp;auml;nkas vara aktuella faktiskt ryms inom den nuvarande lagstiftningen”, men sedan dess har regeringen &amp;auml;ndrat paragraferna 5, 6, 10 och 11 som alla inneb&amp;auml;r krav p&amp;aring; skogsbrukets brukningsmetoder. Vi menar att det borde vara frivilligt och till&amp;aring;tet f&amp;ouml;r den som vill anv&amp;auml;nda andra metoder &amp;auml;n kalhygget att g&amp;ouml;ra s&amp;aring; och att detta m&amp;aring;ste klarg&amp;ouml;ras i en &amp;ouml;versyn av lagen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Lika viktigt som att skydda skog genom reservat, naturv&amp;aring;rdsavtal och frivilliga &amp;aring;taganden &amp;auml;r att skapa incitament f&amp;ouml;r en &amp;ouml;kad naturh&amp;auml;nsyn och biologisk m&amp;aring;ngfald i delar av den konventionellt brukade skogen. Vi vill arbeta f&amp;ouml;r ett st&amp;ouml;rre anv&amp;auml;ndande av frivilliga skogsbruksplaner d&amp;auml;r skogs&amp;auml;gare, inom ramen f&amp;ouml;r sitt skogsbruk, stimuleras till en &amp;ouml;kad biologisk m&amp;aring;ngfald. Det handlar om &amp;ouml;kad kunskap f&amp;ouml;r naturv&amp;aring;rdande insatser som g&amp;aring;r ut&amp;ouml;ver h&amp;auml;nsynskraven i skogsv&amp;aring;rdslagen. Detta b&amp;ouml;r huvudsakligen inriktas p&amp;aring; sm&amp;aring; skogs&amp;auml;gare.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934802" name="_Toc336934802"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890982" name="_Toc339890982"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc325374582" name="_Toc325374582"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc326312778" name="_Toc326312778"&gt;&lt;/a&gt;Ett rikt odlingslandskap (nr 13)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraternas politik f&amp;ouml;r detta milj&amp;ouml;m&amp;aring;l framg&amp;aring;r av v&amp;aring;r motion ”Bra mat f&amp;ouml;r v&amp;auml;lf&amp;auml;rd och jobb”.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref36" name="fnref36"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn36"&gt;&lt;sup&gt;37&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934803" name="_Toc336934803"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890983" name="_Toc339890983"&gt;&lt;/a&gt;En storslagen fj&amp;auml;llmilj&amp;ouml; (nr 14)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska fj&amp;auml;llv&amp;auml;rlden &amp;auml;r ett internationellt v&amp;auml;rdefullt arv som vi har att f&amp;ouml;rvalta. Den k&amp;auml;nsliga milj&amp;ouml;n i fj&amp;auml;llen p&amp;aring;verkas idag av m&amp;aring;nga intressen. Fr&amp;auml;mst i de s&amp;ouml;dra fj&amp;auml;llen har skador p&amp;aring; mark och vegetation uppkommit genom ett &amp;ouml;kande bes&amp;ouml;kstryck, betestryck, skoterk&amp;ouml;rning, terr&amp;auml;ngk&amp;ouml;rning p&amp;aring; barmark och exploateringstryck.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ocks&amp;aring; klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna p&amp;aring;verkar idag fj&amp;auml;llmilj&amp;ouml;n. Tr&amp;auml;dgr&amp;auml;nsen kryper snabbt upp&amp;aring;t eftersom medeltemperaturf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringen &amp;auml;r st&amp;ouml;rre n&amp;auml;rmare polerna. Vi vet idag lite om vad som v&amp;auml;ntar fj&amp;auml;llmilj&amp;ouml;n pga. klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna. H&amp;auml;r beh&amp;ouml;vs fortsatt forskning och uppf&amp;ouml;ljning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r den biologiska m&amp;aring;ngfalden &amp;auml;r fj&amp;auml;llmilj&amp;ouml;n oerh&amp;ouml;rt viktig. B&amp;aring;de ur nationell och internationell synvinkel. Den svenska tundran &amp;auml;r ett arv som vi har att f&amp;ouml;rvalta i ett globalt perspektiv. Det finns idag stora omr&amp;aring;den av fj&amp;auml;lln&amp;auml;ra skog och vattenmilj&amp;ouml;er som inte &amp;auml;r skyddade.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi &amp;auml;r oroade f&amp;ouml;r att en &amp;ouml;kande terr&amp;auml;ngk&amp;ouml;rning i fj&amp;auml;llen sliter p&amp;aring; v&amp;aring;rt v&amp;auml;rldsarv. Anv&amp;auml;ndningen av terr&amp;auml;ngfordon har &amp;ouml;kat markant i fj&amp;auml;llen de senaste 25 &amp;aring;ren enligt en sammanst&amp;auml;llning som Sifo gjort.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref37" name="fnref37"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn37"&gt;&lt;sup&gt;38&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Vi tror att en &amp;ouml;kad tillsyn f&amp;ouml;r att utf&amp;ouml;ra kontroller avseende brott mot terr&amp;auml;ngk&amp;ouml;rningslagen &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga. Tillsammans med riktade informationsinsatser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fortsatt bete i fj&amp;auml;llandskapet beh&amp;ouml;vs av b&amp;aring;de natur- och kulturmilj&amp;ouml;sk&amp;auml;l. Men renbetet hotas av f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrade ekonomiska och praktiska f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. Vi menar att det ur ett nationellt och kulturellt h&amp;auml;nseende &amp;auml;r v&amp;auml;sentligt att de som &amp;ouml;nskar bedriva rensk&amp;ouml;tsel forts&amp;auml;ttningsvis f&amp;aring;r en m&amp;ouml;jlighet till det. Vi menar ocks&amp;aring; att &amp;ouml;kad exportfr&amp;auml;mjande marknadsf&amp;ouml;ring och varum&amp;auml;rkesbyggande kan &amp;ouml;ka l&amp;ouml;nsamheten f&amp;ouml;r renn&amp;auml;ringen. H&amp;auml;r har regeringen en viktig roll.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934804" name="_Toc336934804"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890984" name="_Toc339890984"&gt;&lt;/a&gt;God bebyggd milj&amp;ouml; (nr 15)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Svensk avfallshantering och &amp;aring;tervinning har varit en framg&amp;aring;ngssaga. Vi var tidiga med fraktionssortering och med stopp f&amp;ouml;r deponier. Vi energi&amp;aring;tervinner idag det avfall som inte material&amp;aring;tervinns, och m&amp;aring;nga kommuner samlar in kompost och r&amp;ouml;tar biogas ur hush&amp;aring;llskompost.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men vi menar att det nu finns behov av att ta n&amp;auml;sta steg. Det kommer att vara n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt och en hj&amp;auml;lp f&amp;ouml;r oss att skapa ett resurseffektivare och p&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt konkurrenskraftigare samh&amp;auml;lle. Detta tillsammans med &amp;ouml;kat energiuttag fr&amp;aring;n biogas skapar minskad importberoende av energi och fler arbetstillf&amp;auml;llen i Sverige. F&amp;ouml;r varje procent vi minskar avfallet minskar utsl&amp;auml;ppen i Sverige med ca 60&amp;nbsp;000 ton koldioxid.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r trots framg&amp;aring;ngen &amp;auml;r det ett faktum att 30–40 procent av sopp&amp;aring;sens inneh&amp;aring;ll fortfarande g&amp;aring;r att &amp;aring;tervinna enligt unders&amp;ouml;kningar som Avfall Sverige har gjort. Hela syftet med systemet var att minska m&amp;auml;ngden f&amp;ouml;rpackningar n&amp;auml;r tillverkarna fick ansvaret f&amp;ouml;r kostnaden hela v&amp;auml;gen. Ist&amp;auml;llet v&amp;auml;xer sopberget. Mellan 1994 och 2006 &amp;ouml;kade f&amp;ouml;rpackningsm&amp;auml;ngden i Sverige med 75 procent.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det nuvarande systemet bygger p&amp;aring; producentansvaret f&amp;ouml;r insamling och &amp;aring;tervinning av f&amp;ouml;rpackningar och att kommunerna ansvarar f&amp;ouml;r &amp;ouml;vrigt genom avgiftsfinansierad insamling. Men det finns stora samarbetsproblem inom systemet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi v&amp;auml;lkomnar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r Avfallsutredningens slutsatser och ser framemot en snabb beredning i Regeringskansliet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De svenska kommunerna menar att kostnaderna v&amp;auml;ltras &amp;ouml;ver p&amp;aring; andra parter. I en unders&amp;ouml;kning som Avfall Sverige och fastighets&amp;auml;garna gjort menar dessa att 1,5 miljard varje &amp;aring;r som insamlingen av f&amp;ouml;rpackningar kostar belastar andra &amp;auml;n de producenter som enligt lag borde betala. Ofta &amp;auml;r det kommunen och bostadsr&amp;auml;ttsf&amp;ouml;reningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r hush&amp;aring;llen &amp;auml;r systemet ocks&amp;aring; till viss del sv&amp;aring;rt att f&amp;ouml;rst&amp;aring; n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller vad som lyder under procentansvaret och vad kommunen ska samla in. En slutsats av den forskning som nu sker p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de &amp;auml;r att ju enklare vi g&amp;ouml;r det f&amp;ouml;r hush&amp;aring;llen desto st&amp;ouml;rre blir insamlingsm&amp;auml;ngden. Om vi dessutom l&amp;auml;gger p&amp;aring; ett ekonomiskt styrmedel som g&amp;ouml;r att hush&amp;aring;llen tj&amp;auml;nar p&amp;aring; att &amp;aring;tervinna, s&amp;aring; &amp;ouml;kar den ytterligare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En uppsj&amp;ouml; av id&amp;eacute;er pr&amp;ouml;vas nu av Sveriges kommuner f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka insamlingen. Det handlar om viktbaserad soptaxa, om fastighetsn&amp;auml;ra insamling i alla fraktioner etc. Det &amp;auml;r h&amp;auml;r kreativiteten fl&amp;ouml;dar och engagemanget, id&amp;eacute;erna och drivkrafterna till att utveckla systemet finns.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;sentligt f&amp;ouml;r biogasutveckling &amp;auml;r insamling av matavfallet. Den m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka. Ett nytt nationellt m&amp;aring;l som &amp;auml;r drivande f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad insamling m&amp;aring;ste fram. Milj&amp;ouml;m&amp;aring;lsberedningens f&amp;ouml;rslag&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref38" name="fnref38"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn38"&gt;&lt;sup&gt;39&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; p&amp;aring; det omr&amp;aring;det bereds ocks&amp;aring; sedan l&amp;auml;nge i Regeringskansliet, och vi menar att regeringen b&amp;ouml;r anta ett m&amp;aring;l f&amp;ouml;r insamling av matavfall.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934805" name="_Toc336934805"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890985" name="_Toc339890985"&gt;&lt;/a&gt;Skatt p&amp;aring; avfall&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skatten p&amp;aring; avfall som deponeras syftar till att &amp;ouml;ka &amp;aring;tervinningen och &amp;aring;teranv&amp;auml;ndningen av avfall enligt avfallshierkin. Vi menar att skatten varit framg&amp;aring;ngsrik i att g&amp;ouml;ra det billigare att material- och energi&amp;aring;tervinna avfall. Det har ocks&amp;aring; BRAS-utredningen&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref39" name="fnref39"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn39"&gt;&lt;sup&gt;40&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; visat.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Deponering av utsorterat br&amp;auml;nnbart avfall och organiskt avfall &amp;auml;r idag f&amp;ouml;rbjudet men kan fortfarande ske genom dispenser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Deponering av avfall ger milj&amp;ouml;konsekvenser genom l&amp;auml;ckage av farliga &amp;auml;mnen samt genom ett mindre h&amp;aring;llbart resursutnyttjande. Deponering kan &amp;auml;ven orsaka utsl&amp;auml;pp av klimatp&amp;aring;verkande metan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skatten p&amp;aring; deponerat avfall har legat p&amp;aring; 435 kr per ton avfall sedan 2006, och vi menar att skatten b&amp;ouml;r indexuppr&amp;auml;knas f&amp;ouml;r att beh&amp;aring;lla sin styrande effekt. Vi har i v&amp;aring;r budgetmotion f&amp;ouml;reslagit en h&amp;ouml;jning till 500 kr/ton.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934806" name="_Toc336934806"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890986" name="_Toc339890986"&gt;&lt;/a&gt;Farligt avfall&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I EU:s ramdirektiv f&amp;ouml;r avfall sl&amp;aring;s fast att farligt avfall ska kunna sp&amp;aring;ras fr&amp;aring;n d&amp;auml;r det uppkommer till d&amp;auml;r det ska anv&amp;auml;ndas och slutligen tas om hand som avfall.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I kommissionens v&amp;auml;gledning f&amp;ouml;r inf&amp;ouml;randet av direktivet st&amp;auml;lls som minimikrav att medlemsl&amp;auml;nderna uppf&amp;ouml;r ett nationellt register f&amp;ouml;r registrering av farligt avfall.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Sverige har regeringen valt en annan v&amp;auml;g. Verksamhetsut&amp;ouml;varen ska ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;ra anteckningar, n&amp;aring;got nationellt register finns inte. Men Naturv&amp;aring;rdsverkets granskning&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref40" name="fnref40"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn40"&gt;&lt;sup&gt;41&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; visar att den vanligaste bristen p&amp;aring; alla pr&amp;ouml;vningsniv&amp;aring;er &amp;auml;r att verksamhetsut&amp;ouml;varna inte lever upp till skyldigheten att anteckna uppkommet farligt avfall samt att uppr&amp;auml;tta transportdokument.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att ett nationellt elektroniskt register skulle f&amp;ouml;renkla f&amp;ouml;r ut&amp;ouml;varna. Granskningen fr&amp;aring;n Naturv&amp;aring;rdsverket visade ocks&amp;aring; att klassningen av farligt avfall &amp;auml;r problematisk f&amp;ouml;r ut&amp;ouml;varna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De nuvarande reglerna &amp;auml;r ocks&amp;aring; resurskr&amp;auml;vande f&amp;ouml;r tillsynsmyndigheterna om de ska kunna sp&amp;aring;ra farligt avfall och f&amp;ouml;rs&amp;auml;kra sig om att det farliga avfallet har tagits om hand s&amp;aring; att m&amp;auml;nniskors h&amp;auml;lsa och milj&amp;ouml;n skyddas. Det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt f&amp;ouml;r verksamhetsut&amp;ouml;vare att kunna p&amp;aring;visa slutlig best&amp;auml;mmelseort om avfallet hanteras med flera mellanh&amp;auml;nder. Ett nationellt register f&amp;ouml;r farligt avfall i elektronisk form skulle minska administrationen samtidigt som det skulle fylla kraven p&amp;aring; anteckningar eller registerf&amp;ouml;ring f&amp;ouml;r verksamheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett nationellt register skulle vara ett effektivt och kraftfullt verktyg f&amp;ouml;r tillsynsmyndigheter f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;lja upp vart det farliga avfallet tar v&amp;auml;gen. Statistik ur registret skulle ge en god &amp;ouml;versikt &amp;ouml;ver utvecklingen och en god grund f&amp;ouml;r avfallsplanering och uppf&amp;ouml;ljning av satta m&amp;aring;l. Statistiken skulle &amp;auml;ven vara nyttig f&amp;ouml;r uppf&amp;ouml;ljning av andra &amp;aring;tg&amp;auml;rder i tidigare led &amp;auml;n avfallsledet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Flera europeiska l&amp;auml;nder &amp;auml;r redan p&amp;aring; g&amp;aring;ng med nationella register och elektroniska system. I t.ex. Tyskland har ett helt elektronisk system sedan 2010. Norge har sedan flera &amp;aring;r tillbaka ett nationellt register och kommer under 2013 g&amp;aring; &amp;ouml;ver till ett helt elektronisk system.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att riksdagen ska ge regeringen tillk&amp;auml;nna att utreda ett inf&amp;ouml;rande av ett nationellt elektroniskt system som hantering av farligt avfall.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934807" name="_Toc336934807"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890987" name="_Toc339890987"&gt;&lt;/a&gt;Ett rikt v&amp;auml;xt- och djurliv (nr 16)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att bevara den biologiska m&amp;aring;ngfalden p&amp;aring; jorden handlar inte uteslutande om att bevara v&amp;auml;xt- och djurarter f&amp;ouml;r deras egen skull. Sj&amp;auml;lvklart &amp;auml;r det en etisk aspekt att vi har ett ansvar att l&amp;auml;mna efter oss planeten till v&amp;aring;ra barn s&amp;aring; som vi tog &amp;ouml;ver den. Men problematiken med den biologiska m&amp;aring;ngfalden &amp;auml;r betydligt mer akut och ber&amp;ouml;r &amp;auml;ven v&amp;aring;r egen &amp;ouml;verlevnad p&amp;aring; kort sikt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den mat som vi &amp;auml;ter, den luft som vi andas och det s&amp;ouml;tvatten vi beh&amp;ouml;ver, byggnadsmaterial, energi etc. produceras av ekosystem. Ekosystemen &amp;auml;r uppbyggda i ett komplext n&amp;auml;t av arter som agerar tillsammans och cirkulerar, bearbetar och uppgraderar grund&amp;auml;mnen till n&amp;auml;rings&amp;auml;mnen. De kan inte fungera utan en sammans&amp;auml;ttning av arter och en m&amp;aring;ngfald av arter. N&amp;auml;r arter f&amp;ouml;rsvinner sluter sig ”n&amp;auml;tet” igen och anpassar sig och fungerar tillsynes som tidigare. Men f&amp;ouml;r varje g&amp;aring;ng en art f&amp;ouml;rsvinner minskar systemets motst&amp;aring;ndskraft – resiliens. Slutligen ”kraschar” systemet och produktionen upph&amp;ouml;r. Den biologiska m&amp;aring;ngfalden &amp;auml;r ocks&amp;aring; nyckel till ekosystem som klarar klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna, det visar forskning.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref41" name="fnref41"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn41"&gt;&lt;sup&gt;42&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Just nu p&amp;aring;g&amp;aring;r en av de st&amp;ouml;rsta artutrotningarna i planetens historia (i samma klass som n&amp;auml;r dinosaurierna f&amp;ouml;rsvann).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Problembilden har v&amp;auml;rldens l&amp;auml;nder enats om i ”FN:s Konventionen f&amp;ouml;r biologisk m&amp;aring;ngfald” som skrevs under f&amp;ouml;rst i Rio 1992 och som utvecklades i Nagoya 2010.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Where multiple pressures are threatening vital ecosystems and their services, urgent action is needed to decrease those pressures most amenable to short-term relief, such as over-exploitation or pollution, so as to prevent more intractable pressures, in particular climate change, from pushing the system “over the edge” to a degraded state;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga svenskar har h&amp;ouml;rt talas om begreppet biologisk m&amp;aring;ngfald. Men f&amp;aring; har f&amp;ouml;rst&amp;aring;tt sambandet med v&amp;aring;r egen &amp;ouml;verlevnad och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. Internationellt har kunskapen om betydelsen av biologisk m&amp;aring;ngfald dock v&amp;auml;xt. Liksom i klimatfr&amp;aring;gan ligger det internationella samfundet steget f&amp;ouml;re den allm&amp;auml;nna opinionen men steget efter forskningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En kunskapssatsning b&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;ras i Sverige. Den kan innefatta utvecklingsprojekt inom grund- och gymnasieskola, l&amp;auml;rarutbildning, studief&amp;ouml;rbund, kommunala informationssatsningar eller kunskapsh&amp;ouml;jande statliga satsningar. Regeringen b&amp;ouml;r sammanst&amp;auml;lla en handlingsplan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Sverige utg&amp;ouml;r ocks&amp;aring; ekosystemen grunden f&amp;ouml;r n&amp;aring;gra av v&amp;aring;ra industrin&amp;auml;ringar: skogsindustrin och livsmedelsindustrin.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett av EU:s starkaste redskap f&amp;ouml;r att klara den biologiska m&amp;aring;ngfalden &amp;auml;r art- och habitatdirektivet. Det &amp;auml;r en EU-reglering som visar att fr&amp;aring;gorna om biologisk m&amp;aring;ngfald &amp;auml;r gr&amp;auml;ns&amp;ouml;verskrivande. Men vi socialdemokrater vill se att den lista &amp;ouml;ver hotade arter som skyddas i direktivet omarbetades oftare. Regeringen b&amp;ouml;r i EU arbeta f&amp;ouml;r att nya arter som hotas kan f&amp;ouml;ras upp p&amp;aring; listan och att arter d&amp;auml;r en gynnsam bevarande status uppn&amp;aring;tts kan avf&amp;ouml;ras fr&amp;aring;n listan. Det beh&amp;ouml;vs en mekanism i direktivet f&amp;ouml;r detta.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934808" name="_Toc336934808"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890988" name="_Toc339890988"&gt;&lt;/a&gt;Gr&amp;ouml;na nyckeltal&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r v&amp;auml;rldens l&amp;auml;nder samlades till m&amp;ouml;te om biologisk m&amp;aring;ngfald i Nagoya f&amp;ouml;r att diskutera den internationella konventionen f&amp;ouml;r biologisk m&amp;aring;ngfald presenterade FN:s milj&amp;ouml;organ Unep en rapport som har kommit att kallas f&amp;ouml;r TEEB-rapporten (”The Economics of Ecosystems and Biodiversity”).&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref42" name="fnref42"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn42"&gt;&lt;sup&gt;43&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Rapporten visade att det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att v&amp;auml;rdera ekosystemtj&amp;auml;nster i r&amp;auml;kenskaperna f&amp;ouml;r stater. Och att om detta inte sker inneb&amp;auml;r det en felaktig avv&amp;auml;gning mellan kostnad och nytta i m&amp;auml;nniskans f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till naturen. FN:s medlemsl&amp;auml;nder och undertecknarna analyserar nu TEEB-rapporten och f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker oms&amp;auml;tta den lokalt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska regeringen har gett ett uppdrag till Naturv&amp;aring;rdsverket att kartl&amp;auml;gga och sammanst&amp;auml;lla information kring ekosystemtj&amp;auml;nster.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref43" name="fnref43"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn43"&gt;&lt;sup&gt;44&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Men de viktiga slutsatser fr&amp;aring;n TEEB, dvs. att detta &amp;auml;r n&amp;aring;got som g&amp;aring;r att ber&amp;auml;kna och s&amp;auml;tta ett pris p&amp;aring;, finns inte med i uppdraget. Detta trots att regeringen i milj&amp;ouml;m&amp;aring;lspropositionen&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref44" name="fnref44"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn44"&gt;&lt;sup&gt;45&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; gjorde bed&amp;ouml;mningen att det beh&amp;ouml;vs styrmedel f&amp;ouml;r att hantera ekosystemtj&amp;auml;nsternas ekonomiska v&amp;auml;rde och att dessa skulle integreras i samh&amp;auml;llsekonomin. En utredning om detta utlovades. Vi menar att uppdraget till Naturv&amp;aring;rdsverket varken uppfyller id&amp;eacute;erna i TEEB eller propositionens utlovade utredning. Inriktningen i TEEB &amp;auml;r att nationalr&amp;auml;kenskaperna uppgraderas s&amp;aring; att de inkluderar v&amp;auml;rdef&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i naturkapital och ekosystemtj&amp;auml;nster. Redan i proposition 1998/99:100 (se bilaga 5) aviserade regeringen id&amp;eacute;er om gr&amp;ouml;na nyckeltal. Detta arbete byggde p&amp;aring; ett f&amp;ouml;rslag fr&amp;aring;n Milj&amp;ouml;v&amp;aring;rdsberedningen.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref45" name="fnref45"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn45"&gt;&lt;sup&gt;46&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Tanken var att gr&amp;ouml;na nyckeltal i budgetpropositionen kan bli viktigt f&amp;ouml;r riksdagen n&amp;auml;r den fattar beslut om olika styrmedel f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934809" name="_Toc336934809"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890989" name="_Toc339890989"&gt;&lt;/a&gt;Nagoyam&amp;aring;len&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har genom kommitt&amp;eacute;direktivet till Milj&amp;ouml;m&amp;aring;lsberedningen kring uppdraget om markanv&amp;auml;ndning&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref46" name="fnref46"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn46"&gt;&lt;sup&gt;47&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; slagit fast att det &amp;auml;r Milj&amp;ouml;m&amp;aring;lsberedningen som f&amp;aring;r det viktiga uppdraget att ta fram Sveriges plan f&amp;ouml;r hur vi ska klara konventionen f&amp;ouml;r biologisk m&amp;aring;ngfald:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De globala m&amp;aring;l som formulerades inom konventionen om biologisk m&amp;aring;ngfald vid m&amp;ouml;tet i Nagoya 2010 anger viktiga utg&amp;aring;ngspunkter f&amp;ouml;r uppdraget.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den strategiska plan som l&amp;auml;nderna enades om i Nagoya vid m&amp;ouml;tet f&amp;ouml;r parterna i konventionen f&amp;ouml;r biologisk m&amp;aring;ngfald inneh&amp;aring;ller 20 genomgripande och omfattande m&amp;aring;l. De kommer alla att inneb&amp;auml;ra konflikter med annan verksamhet, och uppgiften att implementera dem i Sverige &amp;auml;r omfattande och sv&amp;aring;r. Vi menar att regeringens val att ge uppdraget till Milj&amp;ouml;m&amp;aring;lsberedningen som redan har andra sv&amp;aring;ra uppgifter &amp;auml;r m&amp;auml;rklig. Dels &amp;aring;terst&amp;aring;r flera milj&amp;ouml;m&amp;aring;l f&amp;ouml;r beredningen att ta fram etappm&amp;aring;l f&amp;ouml;r. Etappm&amp;aring;l som ska ers&amp;auml;tta de delm&amp;aring;l som tidigare fanns. Dels ska beredningen ocks&amp;aring; f&amp;ouml;resl&amp;aring; &amp;aring;tg&amp;auml;rder. Uppgiften med Nagoyam&amp;aring;len &amp;auml;r s&amp;aring; omfattande att de kommer att ta all uppm&amp;auml;rksamhet och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r l&amp;auml;mna andra viktiga milj&amp;ouml;m&amp;aring;l utan etappm&amp;aring;l under l&amp;aring;ng tid fram&amp;ouml;ver.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934810" name="_Toc336934810"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890990" name="_Toc339890990"&gt;&lt;/a&gt;Stranden&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En stor del av de hotade arter som finns upptagna p&amp;aring; Artdatabankens listor trivs i strandmilj&amp;ouml;. Den oml&amp;auml;ggning av strandskyddet som regeringen gjort riskerar att leda till en alltf&amp;ouml;r stor exploatering av strandmilj&amp;ouml;er och d&amp;auml;rmed hota dessa arter. Ocks&amp;aring; friluftslivet och den f&amp;ouml;r oss svenskar s&amp;aring; grundl&amp;auml;ggande allemansr&amp;auml;tten urholkas i och med den nya lagstiftningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Risken &amp;auml;r nu stor att str&amp;auml;nderna blir tillg&amp;auml;ngliga f&amp;ouml;r ett f&amp;aring;tal i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r alla. Regeringens proposition 2010/2011:64 innebar ett tydligt uttryck f&amp;ouml;r denna f&amp;ouml;rsvagning: uppluckrade regler som kan sl&amp;aring; h&amp;aring;rt mot allemansr&amp;auml;tten och inneb&amp;auml;ra ett steg tillbaka i klimat- och milj&amp;ouml;arbetet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De l&amp;auml;ttnader som inf&amp;ouml;rts som g&amp;auml;ller glesbygd anser vi socialdemokrater vara helt rimliga, men den &amp;ouml;kade bebyggelse som lagen &amp;ouml;ppnar f&amp;ouml;r i omr&amp;aring;den med redan h&amp;ouml;gt exploateringstryck drabbar den biologiska m&amp;aring;ngfalden och allemansr&amp;auml;tten. Vi menar ocks&amp;aring; att l&amp;auml;nsstyrelserna ska ges m&amp;ouml;jlighet att &amp;ouml;verpr&amp;ouml;va besluten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma till riksdagen med justeringar av strandskyddet som s&amp;auml;krar den biologiska m&amp;aring;ngfalden och &amp;ouml;kar tillg&amp;aring;ngen till str&amp;auml;nderna f&amp;ouml;r friluftslivet i h&amp;aring;rt exploaterade omr&amp;aring;den.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934811" name="_Toc336934811"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890991" name="_Toc339890991"&gt;&lt;/a&gt;Vargen&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att m&amp;aring;let &amp;auml;r att hitta en politik f&amp;ouml;r vargen som bejakar tv&amp;aring; problem: konflikten mellan varg och m&amp;auml;nniska i vissa omr&amp;aring;den samt m&amp;aring;let att bevara en l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbar vargstam i Sverige. F&amp;ouml;r detta beh&amp;ouml;vs en politik som h&amp;aring;ller l&amp;aring;ngsiktigt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En lyckad rovdjurspolitik vilar ytterst p&amp;aring; acceptans f&amp;ouml;r den f&amp;ouml;rda politiken. Till det finns det inga genv&amp;auml;gar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi &amp;auml;r positiva till de nya regler f&amp;ouml;r ut&amp;ouml;kad skyddsjakt som regeringen beslutat om men anser att i de nya gemensamma riktlinjerna f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rvaltningen av vargstammen b&amp;ouml;r ing&amp;aring; ett &amp;ouml;kat lokalt medinflytande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att vargstammen ska bli l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbar m&amp;aring;ste den till&amp;aring;tas v&amp;auml;xa men d&amp;aring; p&amp;aring; andra h&amp;aring;ll. Att stammen f&amp;ouml;rst&amp;auml;rks genetiskt &amp;auml;r mycket viktigt. Naturlig invandring &amp;auml;r det b&amp;auml;sta. Vi tror inte p&amp;aring; inplantering av varg. Vi menar att regeringen ska avbl&amp;aring;sa projektet med inplantering av varg.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi har i EU tillsammans kommit &amp;ouml;verens om att anv&amp;auml;nda begreppet gynnsam bevarandestatus. Det handlar om komplexa f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden som stammens genetiska status, dess spridning och f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att verka naturligt med m&amp;ouml;jligheter till bytesdjur med mera. Mer om v&amp;aring;r politik kring varg finns i v&amp;aring;r motion ”H&amp;aring;llbar natur- och viltv&amp;aring;rd”.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref47" name="fnref47"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn47"&gt;&lt;sup&gt;48&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc336934812" name="_Toc336934812"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339890992" name="_Toc339890992"&gt;&lt;/a&gt;Invasiva arter&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Antalet fr&amp;auml;mmande arter i Sverige har mer &amp;auml;n f&amp;ouml;rdubblats de senaste hundra &amp;aring;ren.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref48" name="fnref48"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn48"&gt;&lt;sup&gt;49&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; M&amp;aring;nga av dessa &amp;auml;r invasiva, dvs. de har en negativ inverkan p&amp;aring; t.ex. den biologiska m&amp;aring;ngfalden. Dessa har kommit till Sverige p&amp;aring; en m&amp;auml;ngd olika v&amp;auml;gar. Det kan handla om barlasttankar i b&amp;aring;tar, om s&amp;auml;llskapsdjur eller tamdjur som rymt eller via den globala handeln med varor. Det finns i Sverige inte n&amp;aring;gon samlad strategi f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rhindra introduktion och bek&amp;auml;mpande av invasiva arter. Naturv&amp;aring;rdsverket har tagit fram ett f&amp;ouml;rslag men regeringen har inte &amp;aring;terkommit med ett beslut. Under 2013 kommer EU att ta fram en s&amp;aring;dan strategi, och vi menar att regeringen d&amp;aring; b&amp;ouml;r ta fram en svensk handlingsplan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ut&amp;ouml;ver den &amp;ouml;vergripande planen och det l&amp;aring;ngsiktiga arbetet beh&amp;ouml;vs mer akuta &amp;aring;tg&amp;auml;rder vad g&amp;auml;ller n&amp;aring;gra invasiva arter. Ett exempel &amp;auml;r vildsvinen som nu orsakar stora skador i det svenska jordbruket. Men mer aktivt arbete beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att minska stammen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;rdhunden som ursprungligen kommer fr&amp;aring;n &amp;ouml;stra Asien finns idag fr&amp;auml;mst i Norrbotten och V&amp;auml;sterbotten. Det &amp;auml;r en invasiv art som ger negativa konsekvenser p&amp;aring; den inhemska faunan, fr&amp;auml;mst p&amp;aring; markh&amp;auml;ckande f&amp;aring;glar i v&amp;aring;tmarksomr&amp;aring;den och p&amp;aring; amfibier. M&amp;aring;rdhunden kan &amp;auml;ven sprida sjukdomar, bland annat rabies och r&amp;auml;vens dv&amp;auml;rgbandmask. Det finns idag en bra fungerande f&amp;ouml;rvaltningsplan f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rhindra att m&amp;aring;rdhunden sprider sig vidare i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi &amp;auml;r mycket positiva till regeringens initiativ att stoppa handeln med levande amerikanska humrar. Arten kan g&amp;ouml;ra skada f&amp;ouml;r den svenska biologiska m&amp;aring;ngfalden om den sprids i svenska vatten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett annat exempel p&amp;aring; en s&amp;aring;dan art &amp;auml;r den spanska skogssnigeln som funnits i Sverige i 30 &amp;aring;r och nu orsakar skador i tr&amp;auml;dg&amp;aring;rdar och odlingar. Grundorsaken till problemen &amp;auml;r att det saknas naturliga fiender som kan balansera snigelns stora f&amp;ouml;r&amp;ouml;kningsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;ra grannl&amp;auml;nder har engagerat sig i forskning, information och bek&amp;auml;mpning av den spanska skogssnigeln. Men i Sverige har snigelproblemet bed&amp;ouml;mts som mindre viktigt inga vetenskapliga f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k betr&amp;auml;ffande bek&amp;auml;mpning g&amp;ouml;rs.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mot bakgrund av att s&amp;aring;v&amp;auml;l yrkesm&amp;auml;ssig odling som fritidsodling kan f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas f&amp;aring; fortsatt v&amp;auml;xande problem med den spanska skogssnigeln och att hittills otillr&amp;auml;ckliga &amp;aring;tg&amp;auml;rder vidtagits fr&amp;aring;n svensk sida, b&amp;ouml;r riksdagen till regeringen p&amp;aring;tala behovet av en nationell strategi betr&amp;auml;ffande den spanska skogssnigeln. En s&amp;aring;dan strategi b&amp;ouml;r innefatta b&amp;aring;de internationellt erfarenhetsutbyte och inhemska f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k med bek&amp;auml;mpning. Vidare b&amp;ouml;r ing&amp;aring; information till yrkesodlare och fritidsodlare och &amp;auml;ven en b&amp;auml;ttre &amp;ouml;vervakning av snigelns fortsatta spridning.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 3 oktober 2012&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Matilda Ernkrans (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Johan L&amp;ouml;fstrand (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Hel&amp;eacute;n Pettersson i Ume&amp;aring; (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Jan-Olof Larsson (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Sara Karlsson (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Pyry Niemi (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Christina Karlsson (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
  &lt;hr /&gt;
  &lt;table border="0" summary="contains document footnotes"&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn0" name="fn0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref0"&gt;[1]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Naturv&amp;aring;rdsverket. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Steg p&amp;aring; v&amp;auml;gen – F&amp;ouml;rdjupad utv&amp;auml;rdering av milj&amp;ouml;m&amp;aring;len 2012&lt;/span&gt; Rapport 6500.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn1" name="fn1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref1"&gt;[2]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; 2012/13:MJ424.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn2" name="fn2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref2"&gt;[3]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Sj&amp;ouml;berg m.fl. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Quantification of population exposure to PM&lt;span style="vertical-align: sub;"&gt;&lt;span style="font-size: 9.0pt;"&gt;2&lt;/span&gt;.5 &lt;/span&gt;and PM&lt;span style="vertical-align: sub;"&gt;10&lt;/span&gt; in Sweden 2005&lt;/span&gt; IVL/Ume&amp;aring; universitet.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn3" name="fn3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref3"&gt;[4]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Naturv&amp;aring;rdsverket och trafikverken. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Strategin f&amp;ouml;r effektivare energianv&amp;auml;ndning och transporter, EET&lt;/span&gt; Rapport 5777 dec. 2007. &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn4" name="fn4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref4"&gt;[5]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Naturv&amp;aring;rdsverket. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Kv&amp;auml;veoxidavgiften – ett effektivt styrmedel&lt;/span&gt; Rapport 5335 november 2003.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn5" name="fn5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref5"&gt;[6]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Naturv&amp;aring;rdsverket. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;F&amp;ouml;rslag till breddning och uppdelning av kv&amp;auml;veoxidavgiften&lt;/span&gt; Rapport 5525 december 2005.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn6" name="fn6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref6"&gt;[7]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Naturv&amp;aring;rdsverket. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Steg p&amp;aring; v&amp;auml;gen&lt;/span&gt; Rapport 6500 (s. 186).&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn7" name="fn7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref7"&gt;[8]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; SMHI (2011): &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Halter och deposition av luftf&amp;ouml;roreningar&lt;/span&gt;, Meteorologi nr 147.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn8" name="fn8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref8"&gt;[9]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Milj&amp;ouml;m&amp;aring;lsberedningen. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Minska riskerna med farliga &amp;auml;mnen!. Strategi f&amp;ouml;r Sveriges arbete f&amp;ouml;r en giftfri milj&amp;ouml; &lt;/span&gt;SOU 2012:38 Stockholm 2012.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn9" name="fn9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref9"&gt;[10]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Strategic Approach to International Chemicals Management http://www.saicm.org/.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn10" name="fn10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref10"&gt;[11]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Som &amp;auml;r registrerade i EU och har en produktion p&amp;aring; mer &amp;auml;n ett ton. &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn11" name="fn11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref11"&gt;[12]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; vom Saal FS, Hughes C. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;An extensive new literature concerning low-dose effects of bisphenol A shows the need for a new risk assessment&lt;/span&gt;. Environ Health Perspect. 2005;113:926–933&lt;span class="element-citation"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn12" name="fn12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref12"&gt;[13]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="line-height: 10.0pt; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span class="Fotnotstext&amp;nbsp;Char"&gt;Yang CZ, Yaniger SI, Jordan VC, Klein DJ, Bittner GD, 2011 &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Most Plastic Products&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Release Estrogenic Chemicals: A Potential Health Problem That Can Be Solved&lt;/span&gt;. Environ Health Perspect 119(7): doi:10.1289/ehp.1003220.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn13" name="fn13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref13"&gt;[14]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Kommitt&amp;eacute;direktiv Dir. 2012:89 &lt;span style="font-style: italic;"&gt;En nationell handlingsplan f&amp;ouml;r s&amp;auml;ker anv&amp;auml;ndning och hantering av nanomaterial.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn14" name="fn14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref14"&gt;[15]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Kemikalieinspektionen (2011) &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Handlingsplan f&amp;ouml;r en giftfri vardag 2011–2014 Skydda barnen b&amp;auml;ttre&lt;/span&gt;.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn15" name="fn15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref15"&gt;[16]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Milj&amp;ouml;m&amp;aring;lsberedningen. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Minska riskerna med farliga &amp;auml;mnen! Strategi f&amp;ouml;r Sveriges arbete f&amp;ouml;r en giftfri milj&amp;ouml; &lt;/span&gt;SOU 2012:38 Stockholm 2012. &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn16" name="fn16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref16"&gt;[17]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Regeringens skrivelse 2011/12:124. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Milj&amp;ouml;-, klimat- och energiinsatser inom jordbruket&lt;/span&gt;.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn17" name="fn17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref17"&gt;[18]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; CFC (klorfluorkarboner) och HCFC (klorfluorkolv&amp;auml;ten) kallas ofta f&amp;ouml;r freoner. De medverkar till uttunningen av ozonskiktet. Riksdagen har beslutat om en avvecklingsplan f&amp;ouml;r CFC och ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r ers&amp;auml;ttningsmedlen HCFC. Den totala anv&amp;auml;ndningen har minskat under och verkar nu ha stabiliserats omkring tusen ton. Oms&amp;auml;ttningen av CFC har minskat till mindre &amp;auml;n 100 kg. I Sverige anv&amp;auml;ndes under 2009 cirka 2 ton av ers&amp;auml;ttningsmedlen HCFC. De &amp;auml;nnu nyare ers&amp;auml;ttningsmedlet HFC (fluorkolv&amp;auml;ten) st&amp;aring;r nu f&amp;ouml;r n&amp;auml;stan hela anv&amp;auml;ndningen av denna typ av &amp;auml;mnen. De anv&amp;auml;nds i kylanl&amp;auml;ggningar, f&amp;ouml;r skumning av plast, i brandsl&amp;auml;ckningsmedel och f&amp;ouml;r reng&amp;ouml;ring (k&amp;auml;lla: kemI).&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn18" name="fn18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref18"&gt;[19]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; SOU 2011:18.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn19" name="fn19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref19"&gt;[20]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;Naturv&amp;aring;rdsverkets rapport 6500, s. 284.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn20" name="fn20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref20"&gt;[21]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Naturv&amp;aring;rdsverkets rapport 6500, s. 303.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn21" name="fn21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref21"&gt;[22]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Regeringens skrivelse 2009/10:213. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;&amp;Aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r levande hav&lt;/span&gt;.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn22" name="fn22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref22"&gt;[23]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;Naturv&amp;aring;rdsverkets rapport 6500 s. 294.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn23" name="fn23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref23"&gt;[24]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Regeringens skrivelse 2011/12:124. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Milj&amp;ouml;-, klimat- och energiinsatser inom jordbruket&lt;/span&gt;.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn24" name="fn24"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref24"&gt;[25]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;HOBS-utredningen. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Skatt p&amp;aring; handelsg&amp;ouml;dsel och bek&amp;auml;mpningsmedel&lt;/span&gt;? SOU 2003:9.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn25" name="fn25"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref25"&gt;[26]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Jordbruksverket. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Minskade v&amp;auml;xtn&amp;auml;ringsf&amp;ouml;rluster och v&amp;auml;xthusgasutsl&amp;auml;pp till 2016&lt;/span&gt; Rapport 2010:10.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn26" name="fn26"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref26"&gt;[27]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Naturv&amp;aring;rdsverket. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Sveriges &amp;aring;tagande i Baltic Sea Action Plan F&amp;ouml;rslag till nationell &amp;aring;tg&amp;auml;rdsplan&lt;/span&gt; Rapport 5985.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn27" name="fn27"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref27"&gt;[28]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Energimyndigheten &lt;span style="font-style: italic;"&gt;F&amp;ouml;rslag till en sektors&amp;ouml;vergripande biogasstrategi&lt;/span&gt; Rapport 2010:23.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn28" name="fn28"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref28"&gt;[29]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Sveriges geologiska unders&amp;ouml;kning. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;F&amp;ouml;rslag till f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttring av kunskapsf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen avseende grundvattenkvalitet&lt;/span&gt; Dnr 04-1888/2004 2006-02-27.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn29" name="fn29"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref29"&gt;[30]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; RUT 2012:685.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn30" name="fn30"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref30"&gt;[31]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Naturv&amp;aring;rdsverket Rapport 6500 s. 342.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn31" name="fn31"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref31"&gt;[32]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Artdatabanken http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn32" name="fn32"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref32"&gt;[33]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Samtal med Ers&amp;auml;ttningsmark AB 1/6 2012.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn33" name="fn33"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref33"&gt;[34]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Milj&amp;ouml;m&amp;aring;lsberedningens delbet&amp;auml;nkande. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Plan f&amp;ouml;r framtagandet av en strategi f&amp;ouml;r l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbar markanv&amp;auml;ndning&lt;/span&gt; SOU 2012:15.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn34" name="fn34"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref34"&gt;[35]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Naturv&amp;aring;rdsverket skrivelse 2012-03-30 &amp;Auml;rendenr: NV-00477-12.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn35" name="fn35"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref35"&gt;[36]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Pressmeddelande fr&amp;aring;n Skogsstyrelsen http://www.skogsstyrelsen.se/Myndigheten/Press-och-information/Pressmeddelanden/Brister-vid-inventering-av-miljohansyn/.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn36" name="fn36"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref36"&gt;[37]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="line-height: 0.83em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;S10003 2012/2013.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn37" name="fn37"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref37"&gt;[38]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="line-height: 0.83em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span class="Fotnotstext&amp;nbsp;Char"&gt;SIFO. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Terr&amp;auml;ngtrafikens omfattning i fj&amp;auml;llen 2011&lt;/span&gt; L&amp;auml;nsstyrelsen i Norrbottens l&amp;auml;n. P. Nellevad/A. Bergsveen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn38" name="fn38"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref38"&gt;[39]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Milj&amp;ouml;m&amp;aring;lsberedningen. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Etappm&amp;aring;l i milj&amp;ouml;m&amp;aring;lssystemet&lt;/span&gt; SOU 2011:34.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn39" name="fn39"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref39"&gt;[40]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; BRAS-utredningen &lt;span style="font-style: italic;"&gt;En BRASkatt! – beskattning p&amp;aring; avfall som deponeras &lt;/span&gt;SOU 2005:64.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn40" name="fn40"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref40"&gt;[41]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Naturv&amp;aring;rdsverket. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Hantering och tillsyn av farligt avfall – En uppf&amp;ouml;ljning &lt;/span&gt;Rapport 5722.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn41" name="fn41"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref41"&gt;[42]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Se &lt;a href="http://www.stockholmresilience.org/research/whatisresilience.4.aeea46911a31274279"&gt;http://www.stockholmresilience.org/research/whatisresilience.4.aeea46911a31274279&lt;/a&gt; 80004249.html.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn42" name="fn42"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref42"&gt;[43]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; http://www.teebweb.org/.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn43" name="fn43"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref43"&gt;[44]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; http://www.regeringen.se/content/1/c6/18/49/48/f2f57bde.pdf.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn44" name="fn44"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref44"&gt;[45]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Regeringens proposition &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Svenska milj&amp;ouml;m&amp;aring;l – f&amp;ouml;r ett effektivare milj&amp;ouml;arbete&lt;/span&gt; 2009/10:155 s.&amp;nbsp;78 ff.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn45" name="fn45"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref45"&gt;[46]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; SOU 1998:170 Milj&amp;ouml;m&amp;aring;lsberedningen. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Gr&amp;ouml;na nyckeltal f&amp;ouml;r en ekologiskt h&amp;aring;llbar utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn46" name="fn46"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref46"&gt;[47]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Till&amp;auml;ggsdirektiv till Milj&amp;ouml;m&amp;aring;lsberedningen (M 2010:04) Strategi f&amp;ouml;r en l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbar markanv&amp;auml;ndning – med syfte att n&amp;aring; generationsm&amp;aring;let och milj&amp;ouml;kvalitetsm&amp;aring;len. Dir. 2011:91.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn47" name="fn47"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref47"&gt;[48]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; 2012/13:MJ426.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn48" name="fn48"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref48"&gt;[49]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Naturv&amp;aring;rdsverket Rapport 6500 s. 508.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
  &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ta fram en sammanvägd strategi med styrmedel och åtgärder för att nå de nya åtagandena i FN:s luftvårdskonvention.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med en redovisning av vilka styrmedel som bör införas för att minska luftföroreningarna med partiklar i städerna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att genomföra en breddning av kväveoxidavgiften enligt Naturvårdsverkets förslag samt ta fram en konsekvensanalys av förslaget.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att höja den befintliga avgiften på kväveoxid till 60 kronor per kilo i enlighet med Naturvårdsverkets förslag.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ge Boverket i uppdrag att skärpa byggreglerna för fastbränslepannor i syfte att minska utsläppen av bens(a)pyren.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:CU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen, i syfte att klara miljömålet Bara naturlig försurning, bör ta fram en aktiv plan för ett strategiskt arbete inom EU för ytterligare utsläppsbegränsningar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska arbeta för att en internationell forskarpanel i FN:s regi, av samma modell som finns för klimatfrågan, utvecklas inom kemikalieområdet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige behöver fortsätta att agera aktivt för att EU ska bli mer kraftfullt i förhandlingar om SAICM.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förbjuda bisfenol A i samtliga förpackningar som kommer i kontakt med livsmedel.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör fästa särskild uppmärksamhet vid de hormonstörande ämnena genom att stödja forskning och genom att inom EU arbeta för att hormonstörande och kraftigt allergiframkallande ämnen klassas till Reachs kandidatlista (SVHC) och att dessa ämnen klassas med större försiktighet än tidigare och får tuffare gränsvärden.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska arbeta dels för att fler farliga ämnen, även nanopartiklar, förs in på Reachs kandidatlista (SVHC), dels för att fler ämnen ska innefattas av tillståndskrav, dels för att kontrollen av Reachs efterlevnad utvecklas.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att verka för att EU-länder ska tillåtas att gå längre i nationell kemikalielagstiftning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska arbeta för att den offentliga sektorn genom sin upphandling verkar för ett miljövänligare samhälle med minskade kemikalier i offentliga verksamheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:FiU32</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen så snart som möjligt bör besluta om de etappmål för giftfri miljö som Miljömålsberedningen föreslagit.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska besluta om att genomföra de uppdrag kring barn och farliga ämnen som Miljömålsberedningen föreslagit.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen behöver ta initiativ i EU för att skärpa den gemensamma lagstiftningen i syfte att fasa ut tungmetaller.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning kring möjligheten att ta ut en avgift på miljöfarlig verksamhet vars intäkter sedan placeras i en fond vilken kan betala kostnader för marksanering i de fall där förorenaren inte kunnat ställas som ansvarig.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att nationella riktlinjer för spillskydd tas fram.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige även fortsättningsvis ska inta en aktiv roll i de internationella förhandlingarna om minskade ozonpåverkande utsläpp inom ramen för Montrealprotokollet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med uppgifter om måluppfyllelsen för Helcomåtagandet och en plan med nya åtgärder för att nå målet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa skatt på handelsgödsel.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SkU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Naturvårdsverket ska få i uppdrag att utreda ett system där musselodlare och andra ersätts för sina insatser när det gäller att binda näringsämnen i havet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>23</nummer>
<beteckning>23</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att arbetet med att skydda vattentäkterna måste intensifieras genom en förändrad prioritering hos de statliga myndigheter som har ansvaret.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>24</nummer>
<beteckning>24</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska ge Naturvårdsverket i uppgift att följa utvecklingen av vattenproblem i kommunerna på grund av avloppsinträngning och tidigt ge kommuner stöd och möjlighet att ta del av erfarenheter av problem med vattenförsörjning på grund av snabb exploatering.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>25</nummer>
<beteckning>25</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör arbeta för att minska bristande tillsyn av enskilda avlopp i vissa kommuner och undersöka om högre krav kan ställas på enskilda husägare för att åtgärda bristfälliga enskilda avlopp.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>26</nummer>
<beteckning>26</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder för att säkerställa den biologiska mångfalden i vattendrag.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>27</nummer>
<beteckning>27</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska tillse att uppföljningen av insatser för restaurering av vattendrag och fiskevård blir bättre.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>28</nummer>
<beteckning>28</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att när anläggningar som är föremål för en gammal vattendom ska utökas eller byggas om ska detta prövas enligt miljöbalken.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:CU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>29</nummer>
<beteckning>29</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska säkerställa att ett nytt mer heltäckande övervakningsprogram för grundvatten genomförs och att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagregler om råvattenprovtagning vid allmänna vattentäkter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30</nummer>
<beteckning>30</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skatten på bekämpningsmedel ska regleras med KPI på samma sätt som skatten på koldioxid i syfte att upprätthålla skattens styrande effekt.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SkU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>31</nummer>
<beteckning>31</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag på höjning av skatten på naturgrus som utjämnar skillnaderna i produktionskostnader mellan grus- och bergtäkter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SkU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>32</nummer>
<beteckning>32</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillämpningen av EU:s biociddirektiv vad gäller användningen av giftiga båtbottenfärger måste förbättras.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>33</nummer>
<beteckning>33</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att fiskare bör kunna lämna det avfall de fått i sina fiskeredskap avgiftsfritt i hamn.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>34</nummer>
<beteckning>34</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör arbeta fram ett program för rena kuster inom ramen för EU.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>35</nummer>
<beteckning>35</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör upprätta en handlingsplan med olika steg i tid, geografiskt läge och riskklass för att åtgärda miljöfarliga vrak i havet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>36</nummer>
<beteckning>36</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förbudet mot att släppa ut orenat latrin- och toalettavfall bör utökas till att gälla även färjor och kryssningsfartyg för att hejda övergödningen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>37</nummer>
<beteckning>37</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till stimulansåtgärder och regelverk i syfte att fasa ut användningen av smutsiga tvåtaktsmotorer i våra havsområden, sjöar och vattendrag.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>38</nummer>
<beteckning>38</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör arbeta för en internationell överenskommelse som innebär att sjöfarten och flyget bär sina miljökostnader.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:TU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>39</nummer>
<beteckning>39</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska presentera åtgärder för att nå miljömålet Myllrande våtmarker.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40</nummer>
<beteckning>40</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skogsvårdslagen behöver omarbetas för att stärka balansen mellan naturvård och skogsbruk och tydliggöra behovet av skogsvårdande insatser.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>41</nummer>
<beteckning>41</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör inleda samtal med skogsbolagen kring hur förtroendet för det svenska skogsbrukets miljöhänsyn kan hota svenskt skogsbruks exportmöjligheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>42</nummer>
<beteckning>42</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska säkerställa att riksdagens syfte med beslutet från juni 2010 om att ge Sveaskog i uppdrag att dela ut högst 100 000 ha produktiv skogsmark till staten uppfylls.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:NU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>43</nummer>
<beteckning>43</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ge Skogsstyrelsen i uppdrag att återgå till en rapportering av resultatet av miljöhänsynen i polytaxinventeringen som gör att det går att jämföra utvecklingen med tidigare år.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>44</nummer>
<beteckning>44</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör se över de resurser länsstyrelserna har för att kartlägga värdefulla skogar för att se om dessa kan omprioriteras för att förstärka detta arbete.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:KU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>45</nummer>
<beteckning>45</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kvaliteten på de frivilliga avsättningarna av skog för bevarande av biologisk mångfald bör granskas.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>46</nummer>
<beteckning>46</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en ökad tillsyn genom kontroller avseende brott mot terrängkörningslagen tillsammans med riktade informationsinsatser.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>47</nummer>
<beteckning>47</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör anta ett mål för insamling av matavfall.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>48</nummer>
<beteckning>48</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda ett införande av ett nationellt elektroniskt system för hantering av farligt avfall.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>49</nummer>
<beteckning>49</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör initiera och sammanställa en handlingsplan för en kunskapssatsning på biologisk mångfald och ekosystemtjänster i Sverige.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50</nummer>
<beteckning>50</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen i EU ska arbeta för att nya arter som hotas enklare kan föras upp på listorna i art- och habitatdirektivet och att arter där en gynnsam bevarandestatus uppnåtts kan avföras från listor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>51</nummer>
<beteckning>51</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med justeringar av strandskyddet som säkrar den biologiska mångfalden och ökar tillgången till stränderna för friluftslivet i hårt exploaterade områden.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>52</nummer>
<beteckning>52</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram en svensk handlingsplan för att förhindra introduktion av nya invasiva arter och för att bekämpa dem som redan finns i vår natur.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>53</nummer>
<beteckning>53</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en nationell strategi beträffande den spanska skogssnigeln.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>38</nummer>
<beteckning>38.1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör arbeta för en internationell överenskommelse som innebär att sjöfarten och flyget bär sina miljökostnader.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:TU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2012-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2012-10-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0983984918111</intressent_id>
<namn>Matilda Ernkrans</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0612916684825</intressent_id>
<namn>Johan Löfstrand</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0103624617217</intressent_id>
<namn>Helén Pettersson i Umeå</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0544046588414</intressent_id>
<namn>Jan-Olof Larsson</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0114869877121</intressent_id>
<namn>Sara Karlsson</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0752691002718</intressent_id>
<namn>Pyry Niemi</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0779781772919</intressent_id>
<namn>Christina Karlsson</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 05:40:30</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>H002MJ455</dok_id>
<systemdatum>2017-10-18 13:35:18</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Miljö- och jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 05:40:30</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H002MJ455</dok_id>
<subtitel>av Matilda Ernkrans m.fl. (S)</subtitel>
<filnamn>MOT_201213_MJ_455.doc</filnamn>
<filstorlek>210432</filstorlek>
<filtyp>doc</filtyp>
<titel>Politik för miljömålen</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/98EE9064-4D4D-4962-902E-B5500E0CE353</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>H002MJ455</dok_id>
<subtitel>av Matilda Ernkrans m.fl. (S)</subtitel>
<filnamn>mot_201213_mj_455.pdf</filnamn>
<filstorlek>478124</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_201213_mj_455</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/AA104F4B-C596-4F75-9D20-5300EC12F2D8</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>