<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2812005</hangar_id>
 <dok_id>H002MJ425</dok_id>
 <rm>2012/13</rm>
 <beteckning>MJ425</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Kommittémotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2012/13:MJ425 av Matilda Ernkrans m.fl. (S)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>S10003</tempbeteckning>
 <organ>MJU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>425</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2012-10-03 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2012-12-17 09:49:23</systemdatum>
 <publicerad>2012-12-17 09:49:23</publicerad>
 <titel>Bra mat för välfärd och jobb</titel>
 <subtitel>av Matilda Ernkrans m.fl. (S)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{9F53D972-3B26-4012-8744-7525CDDA8095}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H002MJ425/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H002MJ425</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H002MJ425</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2012/13:MJ425&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Matilda Ernkrans m.fl. (S)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;Bra mat för välfärd och jobb&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;S10003&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="Bra mat f&amp;ouml;r v&amp;auml;lf&amp;auml;rd och jobb" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="Anders Gr&amp;ouml;nvall" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 120619:1523 v6.02" /&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Mon, 17 Dec 2012 09:40:00 CET" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_201213_MJ_425.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="RubrikInneh&amp;aring;llsf" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 10.58mm;"&gt;&lt;a id="_Toc329171050" name="_Toc329171050"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc329171413" name="_Toc329171413"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc334447769" name="_Toc334447769"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336972085" name="_Toc336972085"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339882850" name="_Toc339882850"&gt;&lt;/a&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339884183"&gt;2&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Bra mat f&amp;ouml;r v&amp;auml;lf&amp;auml;rd och jobb&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339884184"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Att &amp;auml;ta maten&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339884185"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;H&amp;auml;lsosam mat&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339884186"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Tillsatser och andra &amp;auml;mnen i mat&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339884187"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Att k&amp;ouml;pa maten&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339884188"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Offentlig upphandling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339884189"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;St&amp;ouml;d f&amp;ouml;r upphandling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339884190"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Barnens mat&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339884191"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Att s&amp;auml;lja maten&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339884192"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Butiken&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339884193"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Sl&amp;auml;ngd mat&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339884194"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Att servera maten&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339884195"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Att producera maten&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339884196"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Svensk matproduktion i internationell konkurrens&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339884197"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;EU:s jordbrukspolitik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339884198"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Investeringar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339884199"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Kunskap utvecklar jordbruket&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339884200"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Merv&amp;auml;rdet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339884201"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Djurskydd&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339884202"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Djurh&amp;auml;lsa&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339884203"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Ekologisk odling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339884204"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Proteingr&amp;ouml;dor&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339884205"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;GMO och kemikalieindustrin&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339884206"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Fiske och vattenbruk&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339884207"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Fiske i tredje land&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339884208"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Hotade arter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339884209"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Vattenbruk&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339884210"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Att f&amp;ouml;r&amp;auml;dla maten&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339884211"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Exporten&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339884212"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Livsmedelsindustrin&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339884213"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Sm&amp;aring;skalig livsmedelsf&amp;ouml;r&amp;auml;dling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339884214"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Viltk&amp;ouml;tt&amp;#9;&lt;a href="#_Toc339884215"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc339884183" name="_Toc339884183"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="F&amp;ouml;rslagsrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige beh&amp;ouml;ver en nationell l&amp;aring;ngsiktig livsmedelsstrategi f&amp;ouml;r vilken matproduktion som ska ske i Sverige och hur den ska anpassas till klimat&amp;shy;f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna och v&amp;aring;ra nationella och internationella klimat&amp;aring;taganden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen ska initiera branschsamtal i syfte att komma &amp;ouml;verens om att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra informationen p&amp;aring; matf&amp;ouml;rpackningarna i fr&amp;aring;ga om tydlighet, l&amp;auml;sbarhet och begriplighet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en utredning som granskar vilken vetenskaplig grund samh&amp;auml;llet har i r&amp;aring;dgivningen till konsumenter om matens h&amp;auml;lsov&amp;auml;rde och vilka metoder som pr&amp;ouml;vats i andra l&amp;auml;nder samt f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ett nytt svenskt system f&amp;ouml;r tydligare m&amp;auml;rkning av matens h&amp;auml;lsov&amp;auml;rde.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen inom ramen f&amp;ouml;r den nya EU-lagstiftningen b&amp;ouml;r f&amp;ouml;rtydliga var p&amp;aring; f&amp;ouml;rpackningen m&amp;auml;rkningen av matens n&amp;auml;ringsv&amp;auml;rde ska finnas och hur den ska vara utformad.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om ett nytt m&amp;aring;l om att 30 procent av den offentliga konsumtionen av livsmedel ska best&amp;aring; av ekologiska varor 2020.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att statlig upphandling av mat ska inriktas mot minskad klimatp&amp;aring;verkan.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige beh&amp;ouml;ver en plan f&amp;ouml;r att uppfylla kravet p&amp;aring; att halvera kassationen av livsmedel fram till 2025.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att analysera m&amp;ouml;jligheten att &amp;auml;ndra m&amp;auml;rkningen ”b&amp;auml;st f&amp;ouml;re” till ”minst h&amp;aring;llbar till” samt driva fr&amp;aring;gan i EU.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen ska granska sk&amp;auml;len till att 30 procent av den f&amp;auml;rska frukten och de f&amp;auml;rska gr&amp;ouml;nsakerna sl&amp;auml;ngs bort innan de n&amp;aring;r slutkonsumenterna.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen i n&amp;auml;ra samarbete med branschen b&amp;ouml;r ta fram nya regelverk f&amp;ouml;r vilken information, t.ex. om r&amp;aring;varornas ursprung, som restaurangkunder ska ha r&amp;auml;tt att kr&amp;auml;va.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r granska omfattningen av anv&amp;auml;ndningen av falska beteckningar, t.ex. f&amp;ouml;r fiskarter eller k&amp;ouml;ttprodukter, p&amp;aring; restauranger och f&amp;ouml;resl&amp;aring; &amp;aring;tg&amp;auml;rder som skyddar konsumenterna.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att den som serveras mat p&amp;aring; sjukhus, skolor eller &amp;auml;ldreboenden ska ha r&amp;auml;tt till r&amp;auml;ttvisande information om maten.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att satsa p&amp;aring; forskning kring hur vi utvinner fosfor ur avloppsslam, vilket p&amp;aring; grund av h&amp;ouml;ga halter av farliga kemikalier i mindre utstr&amp;auml;ckning kan anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r g&amp;ouml;dselmedel.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om forskning kring hur man kan avvattna r&amp;ouml;tat naturg&amp;ouml;dsel f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra det till ett mer attraktivt g&amp;ouml;dselmedel.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att djurtillsynen p&amp;aring; l&amp;auml;nsstyrelsen b&amp;ouml;r f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkas och finansieras genom en kontrollavgift.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att distriktsveterin&amp;auml;rerna och smittskyddet ska g&amp;ouml;ras till en angel&amp;auml;genhet f&amp;ouml;r det allm&amp;auml;nna igen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen ska verka f&amp;ouml;r en minskad antibiotikaanv&amp;auml;ndning inom EU genom b&amp;auml;ttre, j&amp;auml;mf&amp;ouml;rbar statistik &amp;ouml;ver hur mycket antibiotika som anv&amp;auml;nds i djuruppf&amp;ouml;dning som ett f&amp;ouml;rsta steg f&amp;ouml;r att sl&amp;aring; fast minskningsm&amp;aring;len.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r presentera &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att hejda spridningen av dv&amp;auml;rgbandmasken.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen ska besluta och effektuera den handlingsplan mot EHEC som tagits fram av flera myndigheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att s&amp;auml;tta ett nytt m&amp;aring;l att 30 procent av jordbruksmarken ska vara ekologiskt certifierad till 2020.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r ge Jordbruksverket i uppdrag att arbeta f&amp;ouml;r stimulans av &amp;ouml;kad odling av proteingr&amp;ouml;dor i Sverige.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen nu inom EU b&amp;ouml;r framh&amp;aring;lla att det finns lokala nationella aspekter som g&amp;ouml;r att ett EU-land ska kunna s&amp;auml;ga nej till odling av enskilda GMO-gr&amp;ouml;dor ocks&amp;aring; av milj&amp;ouml;- och h&amp;auml;lsosk&amp;auml;l.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen i EU ska arbeta f&amp;ouml;r &amp;ouml;kade krav p&amp;aring; redskap som f&amp;ouml;rhindrar bif&amp;aring;ngster i fisket.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om regionalisering av f&amp;ouml;rvaltningen av fiskbest&amp;aring;nden och att regeringen b&amp;ouml;r str&amp;auml;va efter att i EU skaffa mandat f&amp;ouml;r regionala beslut i &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen ska verka f&amp;ouml;r ett dumpningsf&amp;ouml;rbud i det pelagiska fisket (t.ex. sill och makrill) och f&amp;ouml;r &amp;ouml;vriga arter diskutera fram ett ut&amp;ouml;kat regelverk.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen s&amp;auml;rskilt beh&amp;ouml;ver beakta det sm&amp;aring;skaliga fiskets villkor i Sverige.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om EU:s fiskeavtal med tredjeland, s.k. partnerskapsavtal om fiske.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om behovet av ett regelverk som styr fisket s&amp;aring; att f&amp;ouml;r stor bif&amp;aring;ngstandel av en hotad art begr&amp;auml;nsar m&amp;ouml;jligheten till fiske av m&amp;aring;larten.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r ge en eller flera myndigheter i uppdrag att granska f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r fisketurism i Sverige.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen i EU b&amp;ouml;r agera starkt f&amp;ouml;r att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd en f&amp;ouml;rvaltningsplan som reglerar fisket av h&amp;auml;lleflundra och arbetar f&amp;ouml;r ett stopp f&amp;ouml;r &amp;aring;lfisket i hela EU.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en nationell handlingsplan f&amp;ouml;r vattenbruket.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r stimulera n&amp;auml;ringens arbete med att utveckla varum&amp;auml;rken, produkter och identitet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r arbeta med att st&amp;ouml;dja sm&amp;aring;skalig livsmedelsf&amp;ouml;r&amp;auml;dling.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att f&amp;ouml;renkla hanteringen av bj&amp;ouml;rnk&amp;ouml;tt.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt; Yrkande 6 h&amp;auml;nvisat till FiU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt; Yrkande 29 h&amp;auml;nvisat till NU.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;a id="_Toc339882852" name="_Toc339882852"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884087" name="_Toc339884087"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884184" name="_Toc339884184"&gt;&lt;/a&gt;Bra mat f&amp;ouml;r v&amp;auml;lf&amp;auml;rd och jobb&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vad vi &amp;auml;ter p&amp;aring;verkar v&amp;aring;r h&amp;auml;lsa och v&amp;aring;rt v&amp;auml;lbefinnande. Maten &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en viktig del av v&amp;aring;r v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. Hur maten produceras ger effekter p&amp;aring; ekonomi, milj&amp;ouml; och klimat. Jordbruket i Sverige st&amp;aring;r f&amp;ouml;r arbetstillf&amp;auml;llen i omr&amp;aring;den d&amp;auml;r andra jobb &amp;auml;r sv&amp;aring;ra att f&amp;aring;. Eftersom vi vill utveckla v&amp;auml;lf&amp;auml;rden &amp;auml;r det naturligt att vi ocks&amp;aring; arbetar med att f&amp;aring; h&amp;ouml;gre kvalitet p&amp;aring; maten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En politik f&amp;ouml;r mat och livsmedel kan ocks&amp;aring; bli en del i v&amp;aring;r milj&amp;ouml;politik. Jordbrukets klimatp&amp;aring;verkan m&amp;aring;ste minska och det kan vi &amp;aring;stadkomma genom att st&amp;auml;lla om till ett mer h&amp;aring;llbart jordbruk. Vi menar att v&amp;auml;gen dit g&amp;aring;r b&amp;aring;de via hur maten efterfr&amp;aring;gas och hur produktion och f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning regleras av lagar och regler.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om konsumenterna ska kunna efterfr&amp;aring;ga h&amp;ouml;gre kvalitet m&amp;aring;ste de f&amp;aring; r&amp;auml;tt information om vad maten inneh&amp;aring;ller, hur den har tagits fram och varifr&amp;aring;n den kommer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi tror att en stark svensk prim&amp;auml;rproduktion av livsmedel &amp;auml;r v&amp;auml;sentlig f&amp;ouml;r att n&amp;aring; detta. Men d&amp;aring; m&amp;aring;ste det svenska jordbruket klara tv&amp;aring; stora utmaningar: dels att kunna delta i en allt tuffare internationell konkurrens, dels att minska sin klimatp&amp;aring;verkan och hantera ett f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrat klimat.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill i denna motion koppla ihop konsumentpolitik, jordbrukspolitik och milj&amp;ouml;politik och sammanfatta v&amp;aring;rt partis politik p&amp;aring; matomr&amp;aring;det. Motionen tar upp en del av v&amp;aring;r politik och den b&amp;ouml;r ses tillsammans med socialdemokraternas n&amp;auml;ringspolitik och transportpolitik f&amp;ouml;r jobb och f&amp;ouml;retagandet inom livsmedelsf&amp;ouml;retag och jordbruk.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men l&amp;aring;ngsiktigt beh&amp;ouml;ver Sverige en &amp;ouml;vergripande och l&amp;aring;ngsiktig livsmedelsstrategi f&amp;ouml;r vilken matproduktion som ska ske i Sverige och hur den ska anpassas till klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna och v&amp;aring;ra nationella och internationella klimat&amp;aring;taganden. Det handlar om att ta fram politiska &amp;aring;tg&amp;auml;rder och strategier f&amp;ouml;r utveckling av n&amp;auml;ringen, att tillvarata konsumenternas intressen och att diskutera den svenska s&amp;aring;rbarheten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En livsmedelsstrategi beh&amp;ouml;ver utformas i ljuset av att vi st&amp;ouml;der en fri marknad och minskade subventioner. En utredning beh&amp;ouml;ver tills&amp;auml;ttas som kan svara p&amp;aring; vad samh&amp;auml;llet kan vidta f&amp;ouml;r &amp;aring;tg&amp;auml;rder p&amp;aring; kort och medell&amp;aring;ng sikt.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc339882853" name="_Toc339882853"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884088" name="_Toc339884088"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884185" name="_Toc339884185"&gt;&lt;/a&gt;Att &amp;auml;ta maten&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill &amp;auml;ta mat som &amp;auml;r bra f&amp;ouml;r oss, som &amp;auml;r god och som &amp;auml;r enkel att laga. M&amp;aring;nga familjer som har stressade scheman i vardagen f&amp;ouml;r att t.ex. hinna till sina barns aktiviteter tvingas till mer halvfabrikat eller snabbmat p&amp;aring; restaurang. Enklare ink&amp;ouml;p med f&amp;auml;rdiga matkassar &amp;auml;r ocks&amp;aring; ett fenomen som dyker upp mer och mer. Ju mer maten &amp;auml;r avidentifierad desto h&amp;ouml;gre krav p&amp;aring; l&amp;aring;gt pris st&amp;auml;ller vi. Men de som f&amp;aring;r mer information om matens ursprung, inneh&amp;aring;ll och kvalitet &amp;auml;r beredda att betala mer. Inte minst g&amp;auml;ller det vilken milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan maten har.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att informationen p&amp;aring; f&amp;ouml;rpackningarna om matens inneh&amp;aring;ll, n&amp;auml;ringsv&amp;auml;rde och ursprung &amp;auml;r tydlig, l&amp;auml;sbar och begriplig. Vi menar att regeringen ska initiera en granskning av matf&amp;ouml;rpackningarna p&amp;aring; den svenska marknaden f&amp;ouml;r att se om de uppfyller lagkraven p&amp;aring; m&amp;auml;rkning och information. Regeringen b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; initiera branschsamtal i syfte att komma &amp;ouml;verens om att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra informationen p&amp;aring; matf&amp;ouml;rpackningarna avseende tydlighet, l&amp;auml;sbarhet och begriplighet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mellan 1980 och 2009 &amp;ouml;kade totalkonsumtionen per person och &amp;aring;r av mj&amp;ouml;l och gryn med 5 procent till 67 kg, av k&amp;ouml;tt med 30 procent till 83 kg, av k&amp;ouml;ksv&amp;auml;xter med 85 procent till 76 kg och av frukt med 10 procent till 92 kg. Det framg&amp;aring;r av statistik fr&amp;aring;n Jordbruksverket.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref0" name="fnref0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn0"&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Under samma period minskade konsumtionen av mj&amp;ouml;lk med 30 procent (fr&amp;aring;n 185 till 130 liter per person och &amp;aring;r). Ocks&amp;aring; konsumtionen av matfett minskade med 30 procent (fr&amp;aring;n knappt 25&amp;nbsp;till 17 kg per person).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under de senaste &amp;aring;ren har k&amp;ouml;ttkonsumtionens p&amp;aring;verkan p&amp;aring; klimatet uppm&amp;auml;rksammats. K&amp;ouml;ttkonsumtionen har &amp;ouml;kat dramatiskt i v&amp;auml;stv&amp;auml;rlden och ocks&amp;aring; i Sverige. Konsumtionen av f&amp;auml;rskt k&amp;ouml;tt &amp;ouml;kade med 80 procent mellan 1990 och 2010.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref1" name="fnref1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn1"&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Globalt orsakar k&amp;ouml;ttproduktionen st&amp;ouml;rre utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser &amp;auml;r transportsektorn.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref2" name="fnref2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn2"&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; F&amp;ouml;r ett hush&amp;aring;ll utg&amp;ouml;r maten p&amp;aring; tallriken en tredjedel av hush&amp;aring;llets klimatp&amp;aring;verkan och en stor del av denna kommer fr&amp;aring;n k&amp;ouml;ttet. En vegetarisk m&amp;aring;ltid halverar dess klimatp&amp;aring;verkan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r det f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;r det &amp;aring;t mycket st&amp;ouml;rre m&amp;auml;ngd odlingsmark f&amp;ouml;r att f&amp;aring; fram k&amp;ouml;tt &amp;auml;n om vi skulle &amp;auml;ta samma n&amp;auml;ringsm&amp;auml;ngd fr&amp;aring;n v&amp;auml;xtriket. Odlingen kr&amp;auml;ver g&amp;ouml;dselmedel som p&amp;aring;verkar klimatet, djuren sl&amp;auml;pper ut klimatp&amp;aring;verkande metangas och uppf&amp;ouml;dningen kr&amp;auml;ver mycket transporter. N&amp;ouml;tk&amp;ouml;ttet p&amp;aring;verkar klimatet mer &amp;auml;n andra sorters k&amp;ouml;tt. Men uppf&amp;ouml;dningen av kyckling och gris sker p&amp;aring; spannm&amp;aring;l som vi sj&amp;auml;lva skulle kunna &amp;auml;ta. Kor och f&amp;aring;r &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktiga f&amp;ouml;r den biologiska m&amp;aring;ngfalden eftersom de betar p&amp;aring; &amp;auml;ngsmarker. Dessutom &amp;auml;r det rimligt att vi utnyttjar den uppf&amp;ouml;dning av n&amp;ouml;t som sker som ett resultat av produktionen av mj&amp;ouml;lk och mejeriprodukter (det f&amp;ouml;ds ju lika m&amp;aring;nga tjurkalvar). Forskningsrapporter i Sverige visar ocks&amp;aring; att svenskt k&amp;ouml;tt ger l&amp;auml;gre utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser &amp;auml;n k&amp;ouml;ttproduktionen i m&amp;aring;nga andra l&amp;auml;nder.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref3" name="fnref3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn3"&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt prelimin&amp;auml;r statistik fortsatte konsumtionen av k&amp;ouml;tt att &amp;ouml;ka i Sverige &amp;auml;ven f&amp;ouml;r 2010. N&amp;auml;r konjunkturen v&amp;auml;nde under 2010 och priserna steg igen s&amp;aring; &amp;ouml;kade inte k&amp;ouml;ttpriserna lika mycket. Detta tyder enligt Jordbruksverket p&amp;aring; att pris- och inkomstf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar har p&amp;aring;verkat k&amp;ouml;ttkonsumtionen mer &amp;auml;n till exempel klimatdebatten. Men hur konsumtionen hade sett ut om vi inte haft en klimatdebatt, det vet vi f&amp;ouml;rst&amp;aring;s inte.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref4" name="fnref4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn4"&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc339882854" name="_Toc339882854"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884089" name="_Toc339884089"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884186" name="_Toc339884186"&gt;&lt;/a&gt;H&amp;auml;lsosam mat&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samh&amp;auml;llets kostnader f&amp;ouml;r oh&amp;auml;lsosam mat v&amp;auml;xer. Som exempel s&amp;auml;ljs blodfettss&amp;auml;nkande l&amp;auml;kemedel f&amp;ouml;r 632 miljoner kronor per &amp;aring;r.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref5" name="fnref5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn5"&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; tydligt att det finns ett samband mellan oh&amp;auml;lsosam mat och socioekonomisk bakgrund samt utbildningsbakgrund. Det visar en forskningssammanst&amp;auml;llning som riksdagens utredningstj&amp;auml;nst, RUT, har gjort.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref6" name="fnref6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn6"&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; L&amp;aring;gutbildade med d&amp;aring;lig ekonomi &amp;auml;ter mer oh&amp;auml;lsosam mat och lider oftare av fetma. Det finns ocks&amp;aring; ett samband mellan ogynnsamma socioekonomiska f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden i barndomen och oh&amp;auml;lsa senare i livet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det sj&amp;auml;lvklart ett politiskt uppdrag att arbeta f&amp;ouml;r att medborgarna &amp;auml;ter mer h&amp;auml;lsosamt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Danmark inf&amp;ouml;rdes f&amp;ouml;rra &amp;aring;ret en skatt p&amp;aring; alla livsmedel med mer &amp;auml;n 2,4&amp;nbsp;procent m&amp;auml;ttat fett med 16 danska kronor per kilo fett. Skatten &amp;auml;r ett styrmedel f&amp;ouml;r att minska fettkonsumtionen. &amp;Auml;ven skatt p&amp;aring; socker ska inf&amp;ouml;ras 2013.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att vi noggrant m&amp;aring;ste f&amp;ouml;lja utvecklingen i Danmark f&amp;ouml;r att se vilka effekter dessa styrmedel har f&amp;aring;tt. M&amp;aring;nga debatt&amp;ouml;rer i Danmark menar att skatten f&amp;aring;r en socialt snedvriden p&amp;aring;verkan, och n&amp;auml;r denna motion skrivs s&amp;aring; ifr&amp;aring;gas&amp;auml;tts b&amp;aring;da skatterna av flera partier inf&amp;ouml;r en kommande skatteuppg&amp;ouml;relse.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref7" name="fnref7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn7"&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att beskatta oh&amp;auml;lsosamma produkter g&amp;ouml;r vi ju redan i Sverige genom tobaks- och alkoholskatt. Vi m&amp;aring;ste sj&amp;auml;lvklart ocks&amp;aring; arbeta med b&amp;auml;ttre information och regleringar f&amp;ouml;r att n&amp;aring; m&amp;aring;len. Kunskapen om problemen m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; st&amp;auml;rkas i skolan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r oss &amp;auml;r det viktigt att ocks&amp;aring; f&amp;aring; fram mer kunskap om hur konsumtionsm&amp;ouml;nstren i olika grupper i samh&amp;auml;llet ser ut. Det &amp;auml;r viktigt som underlag f&amp;ouml;r att kunna bed&amp;ouml;ma risker med till exempel livsmedelstillsatser och andra &amp;auml;mnen i mat.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc339882855" name="_Toc339882855"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884090" name="_Toc339884090"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884187" name="_Toc339884187"&gt;&lt;/a&gt;Tillsatser och andra &amp;auml;mnen i mat&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En m&amp;auml;ngd tillsatser anv&amp;auml;nds i maten f&amp;ouml;r att den t.ex. ska se b&amp;auml;ttre ut, f&amp;aring; r&amp;auml;tt konsistens och smaka b&amp;auml;ttre. Utvecklingen och uppfinningsrikedomen g&amp;aring;r snabbt och vi &amp;auml;r oroliga f&amp;ouml;r att kontrollen av dessa &amp;auml;mnens h&amp;auml;lso- och milj&amp;ouml;effekter inte hinns med.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I n&amp;aring;gra fall vet vi redan att de inte &amp;auml;r nyttiga. Dessa tillsatser anser vi b&amp;ouml;r f&amp;ouml;rbjudas s&amp;aring; snabbt som m&amp;ouml;jligt. F&amp;ouml;r andra &amp;auml;mnen finns en os&amp;auml;kerhet och d&amp;aring; menar vi att f&amp;ouml;rsiktighetsprincipen b&amp;ouml;r g&amp;auml;lla. Producenterna har ett stort ansvar att oftare avst&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller azof&amp;auml;rg&amp;auml;mnen och transfetter s&amp;aring; har riksdagen redan tillk&amp;auml;nnagett f&amp;ouml;r regeringen behovet av regleringar. Livsmedelsverket har tagit fram ett f&amp;ouml;rslag om reglering av transfetter som ligger i linje med den reglering som redan inf&amp;ouml;rts i Danmark.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref8" name="fnref8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn8"&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Vi utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n att regeringen skyndsamt bereder f&amp;ouml;rslaget.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att Sverige b&amp;ouml;r ha r&amp;auml;tt att f&amp;ouml;rbjuda &amp;auml;mnen som svenska myndigheter bed&amp;ouml;mer som h&amp;auml;lsoskadliga utan att detta g&amp;aring;r emot reglerna om den gemensamma marknaden i EU. Detta eftersom till exempel konsumtionsm&amp;ouml;nster kan skilja sig stort mellan medlemsl&amp;auml;nderna och f&amp;ouml;r att det ska vara m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r ett enskilt medlemsland att prioritera folkh&amp;auml;lsan h&amp;ouml;gre.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En m&amp;ouml;jlighet som b&amp;ouml;r analyseras &amp;auml;r en svensk m&amp;auml;rkning av livsmedel som &amp;auml;r fria fr&amp;aring;n on&amp;ouml;diga tillsatser. Antingen initieras en s&amp;aring;dan m&amp;auml;rkning som ett enskilt initiativ (som t.ex. ”&amp;Auml;kta vara”) eller fr&amp;aring;n statliga myndigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc339882856" name="_Toc339882856"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884091" name="_Toc339884091"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884188" name="_Toc339884188"&gt;&lt;/a&gt;Att k&amp;ouml;pa maten&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Konsumenter ska kunna ha kontroll &amp;ouml;ver sin situation. Det menar vi &amp;auml;r frihet att v&amp;auml;lja. Att genom sin konsumentmakt ha m&amp;ouml;jlighet att p&amp;aring;verka matens ursprung och kvalitet. Men f&amp;ouml;r det beh&amp;ouml;vs politik. Det handlar om att hitta redskap som g&amp;ouml;r det enklare f&amp;ouml;r konsumenterna att f&amp;ouml;rst&amp;aring; vad det &amp;auml;r de k&amp;ouml;per och v&amp;auml;rdera det. P&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt g&amp;aring;r politik och konsumentmakt hand i hand.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Maten har blivit billigare. Enligt en rapport fr&amp;aring;n riksdagens utredningstj&amp;auml;nst har matpriserna stigit med 15,7 procent j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 1991 men konsumentprisindex har stigit med 36 procent.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref9" name="fnref9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn9"&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Maten st&amp;aring;r f&amp;ouml;r en mindre del av v&amp;aring;ra utgifter &amp;auml;n den gjorde f&amp;ouml;r cirka 30 &amp;aring;r sedan men under 2000-talets b&amp;ouml;rjan har andelen av v&amp;aring;r hush&amp;aring;llskassa som anv&amp;auml;nds till mat varit relativt of&amp;ouml;r&amp;auml;ndrad.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref10" name="fnref10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn10"&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den allt tuffare konkurrenssituation som prispressen skapar &amp;auml;r vi oroliga f&amp;ouml;r att den f&amp;aring;tt effekter p&amp;aring; matens kvalitet och p&amp;aring; den information som konsumenter f&amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;auml;r beh&amp;ouml;vs politiska redskap. Vi menar att informationen till konsumenterna generellt m&amp;aring;ste bli tydligare. Systemet med E-nummer &amp;auml;r en kod som &amp;auml;r obegriplig f&amp;ouml;r de flesta konsumenter. Ett enhetligt system i EU &amp;auml;r n&amp;aring;got positivt som underl&amp;auml;ttar f&amp;ouml;r konsumenter men information om syftet med de olika tillsatserna och de risker f&amp;ouml;r t.ex. allergier som vissa tillsatser &amp;auml;r f&amp;ouml;rknippade med anges inte.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det handlar om att underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r konsumenterna att g&amp;ouml;ra sunda val. Nyckelh&amp;aring;lsm&amp;auml;rket &amp;auml;r en bra id&amp;eacute;. Vi tror att det g&amp;aring;r att utveckla detta koncept och skulle vilja utreda en m&amp;auml;rkning som tydligare anger varans inneh&amp;aring;ll av fett, socker, salt etc. Vi vill tills&amp;auml;tta en utredning som granskar vilken vetenskaplig grund samh&amp;auml;llet har i r&amp;aring;dgivningen till konsumenter, vilka metoder som pr&amp;ouml;vats i andra l&amp;auml;nder och f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ett nytt svenskt system f&amp;ouml;r tydligare m&amp;auml;rkning av matens h&amp;auml;lsov&amp;auml;rde. Ett system som b&amp;ouml;r finnas med i utv&amp;auml;rderingen &amp;auml;r det brittiska systemet med trafikljus-symboler som anger om maten &amp;auml;r h&amp;auml;lsosam eller inte. Vi tror att det ocks&amp;aring; tydligare i lagstiftningen b&amp;ouml;r anges hur och var den nuvarande m&amp;auml;rkningen av n&amp;auml;ringsv&amp;auml;rde sker. Vi menar att det &amp;auml;r v&amp;auml;sentligt var p&amp;aring; f&amp;ouml;rpackningen m&amp;auml;rkningen sitter s&amp;aring; att konsumenten l&amp;auml;tt kan hitta den och hur stora och tydliga bokst&amp;auml;ver texten har s&amp;aring; att alla kan l&amp;auml;sa. Nya EU-regler tr&amp;auml;der snart i kraft men vi anser att det inom ramarna f&amp;ouml;r dessa g&amp;aring;r att utveckla systemet och g&amp;aring; f&amp;ouml;re i m&amp;aring;nga fall.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc339882857" name="_Toc339882857"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884092" name="_Toc339884092"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884189" name="_Toc339884189"&gt;&lt;/a&gt;Offentlig upphandling&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den socialdemokratiska regeringen f&amp;ouml;reslog ett m&amp;aring;l f&amp;ouml;r ekologisk produktion och konsumtion som antogs av riksdagen 2006. Och vi menar att m&amp;aring;let om att 25 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska vara ekologisk 2010 har haft betydelse f&amp;ouml;r att stimulera den offentliga sektorns arbete med att &amp;ouml;ka andelen ekologiska livsmedel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nu forts&amp;auml;tter den offentliga sektorns ink&amp;ouml;p av ekologiska livsmedel att &amp;ouml;ka. Av kostnaderna f&amp;ouml;r livsmedel i kommuner och landsting 2010 kom 13,8 procent fr&amp;aring;n ink&amp;ouml;p av ekologiskt. 2006 var den andelen endast 5,9 procent. B&amp;auml;sta l&amp;auml;n i Sverige var Sk&amp;aring;ne som hade 27,4 procent ekologiska livsmedel.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref11" name="fnref11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn11"&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagens utredningstj&amp;auml;nst konstaterar att den offentliga sektorns &amp;ouml;kade efterfr&amp;aring;gan p&amp;aring; ekologiska livsmedel har bidragit till att &amp;ouml;ka volymerna p&amp;aring; f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningen av ekologiska livsmedel. Det har gjort att marknadsf&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r ekologiska produkter stabiliserats och skapat ett bredare utbud av produkter och b&amp;auml;ttre tillg&amp;auml;nglighet.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref12" name="fnref12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn12"&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns en stark politisk vilja i m&amp;aring;nga kommuner och landsting f&amp;ouml;r en &amp;ouml;kad ekologisk konsumtion. Fler och fler beslutar om egna sk&amp;auml;rpta m&amp;aring;l f&amp;ouml;r upphandling. Vi menar att det finns flera anledningar att forts&amp;auml;tta att arbeta med ett nationellt m&amp;aring;l men det m&amp;aring;ste paras med styrmedel, fr&amp;auml;mst &amp;aring;tg&amp;auml;rder inom EU:s landsbygdsprogram f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja ekologisk odling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att ett nytt m&amp;aring;l m&amp;aring;ste s&amp;auml;ttas f&amp;ouml;r en offentlig konsumtion av ekologiska livsmedel trots att m&amp;aring;nga landsting och kommuner fortfarande har l&amp;aring;ngt kvar till 2010-m&amp;aring;let. Vi vill att 30 procent ska vara ekologiskt till 2020.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill anv&amp;auml;nda upphandlingen till att minska den klimatp&amp;aring;verkan som v&amp;aring;r livsmedelskonsumtion orsakar. Om vi vill minska jordbrukets och Sveriges klimatp&amp;aring;verkan &amp;auml;r en minskad k&amp;ouml;ttkonsumtion en bra v&amp;auml;g att g&amp;aring;. G&amp;ouml;teborgs kommun, Sveriges st&amp;ouml;rsta upphandlingsenhet f&amp;ouml;r livsmedel, har beslutat att endast k&amp;ouml;pa ekologiskt k&amp;ouml;tt. Det minskar kommunens klimatp&amp;aring;verkan b&amp;aring;de genom att det k&amp;ouml;tt kommunen k&amp;ouml;per har mindre klimatp&amp;aring;verkan och genom att kommunen minskar sin k&amp;ouml;ttkonsumtion f&amp;ouml;r att klara budgeten eftersom det ekologiska k&amp;ouml;ttet &amp;auml;r dyrare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;styrningsr&amp;aring;det har bidragit mycket positivt f&amp;ouml;r att ge kommuner m&amp;ouml;jlighet att upphandla k&amp;ouml;tt d&amp;auml;r uppf&amp;ouml;dningen anv&amp;auml;nt striktare djurskyddsregler. Detta har lett till flera konflikter i domstol mellan leverant&amp;ouml;rerna och kommuner. Men Sigtunas kommuns seger i domstol, d&amp;auml;r kommunen fick r&amp;auml;tt att h&amp;auml;vda motsvarande svenska djurskyddsregler som krav i upphandlingen, har lett till en positiv &amp;ouml;ppning som vi tror kan p&amp;aring;verka mycket.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi tror att offentlig sektor h&amp;auml;r m&amp;aring;ste ta ett st&amp;ouml;rre klimat- och milj&amp;ouml;ansvar i upphandlingar. Det kan handla om att inf&amp;ouml;ra vegetariska m&amp;aring;ltider en eller flera dagar i veckan och att utforma och servera matr&amp;auml;tter d&amp;auml;r en mindre m&amp;auml;ngd k&amp;ouml;tt anv&amp;auml;nds. &amp;Auml;ven staten m&amp;aring;ste ta sitt ansvar. Vi menar att den statliga upphandlingen av mat m&amp;aring;ste inriktas p&amp;aring; minskad klimatp&amp;aring;verkan.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc339882858" name="_Toc339882858"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884093" name="_Toc339884093"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884190" name="_Toc339884190"&gt;&lt;/a&gt;St&amp;ouml;d f&amp;ouml;r upphandling&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett b&amp;auml;ttre st&amp;ouml;d beh&amp;ouml;vs till de kommuner och landsting som har en &amp;ouml;kad vilja att upphandla ekologiska livsmedel och livsmedel producerade med god milj&amp;ouml;h&amp;auml;nsyn och gott djurskydd. Upphandlingsreglerna &amp;auml;r sn&amp;aring;riga och flera kommuner har den senaste tiden f&amp;aring;tt problem. Milj&amp;ouml;styrningsr&amp;aring;det har idag en viktig uppgift att st&amp;ouml;dja kommunerna. Milj&amp;ouml;styrningsr&amp;aring;det &amp;auml;r ett bolag som sam&amp;auml;gs av stat och n&amp;auml;ringsliv. Vi menar att eftersom behovet av dess r&amp;aring;d och st&amp;ouml;d &amp;ouml;kar beh&amp;ouml;ver verksamheten ut&amp;ouml;kas och utvecklas. Samtidigt vill vi se &amp;ouml;ver om den form som r&amp;aring;dgivningen nu bedrivs i &amp;auml;r den b&amp;auml;sta eller om vi beh&amp;ouml;ver andra verktyg f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka den politiska styrningen av den offentliga upphandlingen. Men vi menar ocks&amp;aring; att de svenska upphandlingsreglerna beh&amp;ouml;ver ses i ett europeiskt perspektiv. Hur har andra l&amp;auml;nder tolkat den gemensamma lagstiftningen? Det kan ocks&amp;aring; vara fr&amp;aring;ga om sp&amp;aring;rbarhetssystem som underl&amp;auml;ttar i upphandlingarna, kan staten hj&amp;auml;lpa till d&amp;auml;r f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja kommuners och landstings vilja till h&amp;aring;llbar upphandling?&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc339882859" name="_Toc339882859"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884094" name="_Toc339884094"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884191" name="_Toc339884191"&gt;&lt;/a&gt;Barnens mat&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar som k&amp;ouml;per mat till sina sm&amp;aring;barn &amp;auml;r bland de mest noggranna konsumenterna. De st&amp;auml;ller h&amp;ouml;ga krav p&amp;aring; kvalitet och s&amp;auml;kerhet. F&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar som sj&amp;auml;lva lagar sina barns mat har b&amp;auml;ttre kontroll &amp;ouml;ver vilka r&amp;aring;varor maten inneh&amp;aring;ller. Men producenterna av den f&amp;auml;rdigproducerade barnmaten, halvfabrikat och helfabrikat har f&amp;ouml;rst&amp;aring;s ett extra stort ansvar att h&amp;aring;lla vad de lovar. Vi menar att samh&amp;auml;llet m&amp;aring;ste kunna st&amp;auml;lla h&amp;ouml;gre krav p&amp;aring; att mat som marknadsf&amp;ouml;rs f&amp;ouml;r konsumtion av sm&amp;aring; barn &amp;auml;r h&amp;auml;lsosam och nyttig. Nya EU-regler &amp;auml;r p&amp;aring; v&amp;auml;g som inneb&amp;auml;r str&amp;auml;ngare krav. Beroende p&amp;aring; hur slutresultatet blir vill vi &amp;ouml;verv&amp;auml;ga tuffare svensk lagstiftning.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc339882860" name="_Toc339882860"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884095" name="_Toc339884095"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884192" name="_Toc339884192"&gt;&lt;/a&gt;Att s&amp;auml;lja maten&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm;"&gt;&lt;a id="_Toc339882861" name="_Toc339882861"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884096" name="_Toc339884096"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884193" name="_Toc339884193"&gt;&lt;/a&gt;Butiken&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi &amp;auml;r oroade f&amp;ouml;r den allt aggressivare marknadsf&amp;ouml;ringen som motverkar h&amp;auml;lsom&amp;aring;l och klimatm&amp;aring;l. Vi p&amp;aring;verkas att handla mer &amp;auml;n vi kanske beh&amp;ouml;ver, ofta produkter som leder till oh&amp;auml;lsa vid en alltf&amp;ouml;r frekvent konsumtion.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att det &amp;auml;r ol&amp;auml;mpligt med reklam f&amp;ouml;r produkter med mycket socker och fett direkt riktad till barn. &amp;Auml;ven om en viss egenv&amp;aring;rd i branschen har skett, s&amp;aring; ser vi det som en viktigt politisk uppgift att bevaka detta omr&amp;aring;de f&amp;ouml;r att se att branschen har ett etiskt f&amp;ouml;rh&amp;aring;llningss&amp;auml;tt som &amp;auml;r rimligt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Konkurrenssituationen i den svenska livsmedelssektorn har f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrats till gagn f&amp;ouml;r konsumenten. Men vi &amp;auml;r fortfarande oroliga f&amp;ouml;r att n&amp;aring;gra stora koncerner kontrollerar marknaden. Det som framf&amp;ouml;rallt har blivit ett problem &amp;auml;r den d&amp;aring;liga konkurrensen f&amp;ouml;r offentlig sektor som k&amp;ouml;per in stora m&amp;auml;ngder till skolor, &amp;auml;ldreboenden och sjukhus. M&amp;ouml;jligheten f&amp;ouml;r det offentliga att aktivt styra mot mat som producerats mer h&amp;aring;llbart har minskat genom dessa koncerners agerande. Detta tar bort ett viktigt politiskt redskap och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste vi politiskt arbeta f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad konkurrens.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc339882862" name="_Toc339882862"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884097" name="_Toc339884097"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884194" name="_Toc339884194"&gt;&lt;/a&gt;Sl&amp;auml;ngd mat&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt statistik fr&amp;aring;n Livsmedelsverket &amp;auml;r den m&amp;auml;ngd matavfall som sl&amp;auml;ngs direkt av livsmedelsindustrin i Sverige ca 540 000 ton per &amp;aring;r och av grossister och butiker ca 110&amp;nbsp;000 ton, dvs. totalt 650 000 ton per &amp;aring;r. I Europaparlamentet p&amp;aring;g&amp;aring;r en intensiv diskussion kring kassation av livsmedel. Kassationen av livsmedel ligger h&amp;ouml;gre i EU generellt &amp;auml;n i Sverige. 190 kg per person sl&amp;auml;ngs. Ett huvudf&amp;ouml;rslag fr&amp;aring;n parlamentet &amp;auml;r att halvera kassationen fram till 2025. Det finns en tydlig uppmaning om att medlemsl&amp;auml;nderna ska ta initiativ till att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra livsmedelskedjans effektivitet samt ta itu med kassationen av livsmedel l&amp;auml;ngs med hela f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningssidan. Det &amp;auml;r allvarligt att vi i Sverige sl&amp;auml;nger bort mat till ett v&amp;auml;rde av 2 miljarder kronor, det inneb&amp;auml;r att vi sl&amp;auml;nger bort 100 kilo mat per person och &amp;aring;r. Det finns v&amp;auml;ldigt m&amp;aring;nga aktiviteter som kan genomf&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att Sverige ocks&amp;aring; ska bidra med radikala minskningar av sl&amp;ouml;seriet fram till 2025. Vi menar att Sverige beh&amp;ouml;ver en plan f&amp;ouml;r att uppfylla m&amp;aring;let att halvera kassationen av livsmedel fram till 2025.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Speciellt allvarlig &amp;auml;r uppgiften att 30 procent av den f&amp;auml;rska frukten och de f&amp;auml;rska gr&amp;ouml;nsakerna sl&amp;auml;ngs bort innan de n&amp;aring;r slutkonsumenterna. Vi menar att vi m&amp;aring;ste granska sk&amp;auml;len till detta och tillsammans med branschen och forskningen diskutera fram &amp;aring;tg&amp;auml;rder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett annat problem &amp;auml;r den &amp;ouml;vertro som finns bland konsumenterna p&amp;aring; m&amp;auml;rkningen med b&amp;auml;stf&amp;ouml;redatum. V&amp;auml;ldigt mycket mat sl&amp;auml;ngs bort helt i on&amp;ouml;dan n&amp;auml;r konsumenterna tror att livsmedel &amp;auml;r otj&amp;auml;nliga som en f&amp;ouml;ljd av b&amp;auml;stf&amp;ouml;redatum p&amp;aring; f&amp;ouml;rpackningarna. Mycket talar f&amp;ouml;r att en reform som syftade till att &amp;ouml;ka kvaliteten leder till att m&amp;auml;nniskor sl&amp;auml;nger helt duglig mat.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ocks&amp;aring; butiker plockar bort mat med kort datum ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att s&amp;auml;nka priset p&amp;aring; dessa. Vi vill se &amp;ouml;ver b&amp;auml;stf&amp;ouml;rem&amp;auml;rkningen och hitta ett nytt s&amp;auml;tt att ben&amp;auml;mna h&amp;aring;llbarheten. F&amp;ouml;r vi menar att systemet &amp;auml;r f&amp;ouml;r stelt och att det inte tar h&amp;auml;nsyn till f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden som p&amp;aring;verkar h&amp;aring;llbarheten. En m&amp;ouml;jlighet skulle vara att g&amp;aring; &amp;ouml;ver till en m&amp;auml;rkning ”minst h&amp;aring;llbar till”, men kanske ska m&amp;auml;rkningen kunna ge uttryck f&amp;ouml;r den skillnad i h&amp;aring;llbarhet som en vara har beroende p&amp;aring; hur den f&amp;ouml;rvaras och hanteras, t.ex. om varan f&amp;ouml;rvaras i sluten eller &amp;ouml;ppen f&amp;ouml;rpackning, om det &amp;auml;r sommar eller vinter etc. Detta &amp;auml;r en fr&amp;aring;ga som avg&amp;ouml;rs i EU och den svenska regeringen b&amp;ouml;r agera f&amp;ouml;r att &amp;auml;ndra m&amp;auml;rkningen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc339882863" name="_Toc339882863"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884098" name="_Toc339884098"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884195" name="_Toc339884195"&gt;&lt;/a&gt;Att servera maten&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som i butiken har kunder p&amp;aring; en restaurang r&amp;auml;tt att f&amp;aring; veta vad det &amp;auml;r de k&amp;ouml;per. Idag saknas regleringar som ger konsumenterna den r&amp;auml;tten. Vi menar att det b&amp;aring;de handlar om ursprung, inneh&amp;aring;ll och tillsatser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Man ska som restaurangg&amp;auml;st f&amp;aring; m&amp;ouml;jlighet att t.ex. f&amp;aring; information om r&amp;aring;varornas ursprung. Det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att s&amp;aring;dan information ska vara tryckt, finnas tillg&amp;auml;nglig om g&amp;auml;sten fr&amp;aring;gar eller aviseras p&amp;aring; synlig plats. Detta m&amp;aring;ste utredas i n&amp;auml;ra samarbete med restaurangbranschen. Syftet &amp;auml;r att stimulera n&amp;auml;ringen, inte att skapa nya regelverk som g&amp;ouml;r vardagen on&amp;ouml;digt kr&amp;aring;nglig f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagaren.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra detta s&amp;aring; enkelt som m&amp;ouml;jligt utesluter vi inte att det tas fram nationella definitioner och ben&amp;auml;mningar. Vi tycker det &amp;auml;r felaktigt n&amp;auml;r pangasiusfil&amp;eacute;er s&amp;auml;ljs som ”sj&amp;ouml;tunga” eller n&amp;auml;r ”k&amp;ouml;ttf&amp;auml;rs” kan best&amp;aring; av k&amp;ouml;tt med oklart ursprung och fr&amp;aring;n flera djursorter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En restaurangg&amp;auml;st ska kunna lita p&amp;aring; att det som serveras &amp;auml;r vad han eller hon uppfattar att det &amp;auml;r. D&amp;aring; ska inte heller ”p&amp;aring;hittade” beteckningar kunna anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r t.ex. fiskarter eller k&amp;ouml;ttprodukter som f&amp;ouml;rvillar g&amp;auml;sten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att regeringen b&amp;ouml;r granska omfattningen av fusk med beteckningar och f&amp;ouml;resl&amp;aring; &amp;aring;tg&amp;auml;rder som skyddar konsumenterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sj&amp;auml;lvklart ska ocks&amp;aring; den som serveras mat p&amp;aring; sjukhus, skolor eller &amp;auml;ldreboenden ha r&amp;auml;tt till r&amp;auml;ttvisande information om maten. &amp;Auml;r maten f&amp;ouml;rpackad b&amp;ouml;r samma regler f&amp;ouml;r inneh&amp;aring;llsdeklarationen g&amp;auml;lla som f&amp;ouml;r f&amp;auml;rdigf&amp;ouml;rpackade livsmedel i aff&amp;auml;rer.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc339882864" name="_Toc339882864"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884099" name="_Toc339884099"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884196" name="_Toc339884196"&gt;&lt;/a&gt;Att producera maten&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska prim&amp;auml;ra produktionen av mat har p&amp;aring;verkats kraftigt av internationell konkurrens, av inhemska och europeiska regleringar samt av f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrad efterfr&amp;aring;gan. Marknaden &amp;auml;r emellertid inte fri utan &amp;auml;r beroende av den gemensamma jordbrukspolitiken i EU som p&amp;aring;verkar f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r konkurrensen. Utan g&amp;aring;rdsst&amp;ouml;det skulle mat producerad i Sverige och i andra EU-l&amp;auml;nders vara betydligt dyrare. Utan handelshinder f&amp;ouml;r import skulle importerade varor fr&amp;aring;n utomeuropeiska l&amp;auml;nder vara billigare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dagens konkurrenssituation f&amp;ouml;r det svenska lantbruket kan s&amp;auml;gas handla om tre saker: vilken f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att effektivisera verksamheten som f&amp;ouml;retaget har, vilken f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att producera produkter som motsvarar efterfr&amp;aring;gan f&amp;ouml;retaget har och vilka kostnader som f&amp;ouml;retaget har i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till konkurrenterna. Givetvis &amp;auml;r det grovt generaliserande n&amp;auml;r man j&amp;auml;mf&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag i ett land med f&amp;ouml;retag i ett annat. Det finns de som lyckas och de som misslyckas i alla l&amp;auml;nder. Men svenska jordbruksf&amp;ouml;retag har n&amp;aring;gra saker gemensamt: klimat och transportkostnader, svenska regler och avgifter samt de svenska konsumenternas efterfr&amp;aring;gebild i den m&amp;aring;n den generellt skiljer sig fr&amp;aring;n &amp;ouml;vriga EU-l&amp;auml;nders.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc339882865" name="_Toc339882865"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884100" name="_Toc339884100"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884197" name="_Toc339884197"&gt;&lt;/a&gt;Svensk matproduktion i internationell konkurrens&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Liksom i alla andra branscher p&amp;aring;g&amp;aring;r en effektivisering, en produktionsteknisk utveckling och en kvalitetsutveckling inom jordbruket. Denna process har g&amp;aring;tt snabbare i v&amp;aring;r omv&amp;auml;rld men nu visar flera studier&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref13" name="fnref13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn13"&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; att effektiviseringarna avstannat i de stora europeiska jordbruksl&amp;auml;nderna. Vi menar att vi i Sverige har mer att g&amp;ouml;ra f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka konkurrenskraften genom produktionsutveckling och ytterligare effektivisering. Det borde f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra de svenska b&amp;ouml;ndernas konkurrenssituation. Det beh&amp;ouml;ver inte betyda fler storjordbruk, att f&amp;auml;rre m&amp;auml;nniskor arbetar i jordbruket eller att g&amp;aring;rdarna f&amp;aring;r st&amp;ouml;rre och st&amp;ouml;rre djurbes&amp;auml;ttningar. Nej, ist&amp;auml;llet kan det handla om investeringar i ny teknik, om att flera lantbruksf&amp;ouml;retag samarbetar och delar p&amp;aring; investeringskostnader. Sj&amp;auml;lvklart ska en &amp;ouml;kad effektivisering inte f&amp;ouml;rs&amp;auml;mra djurskyddet. Det vore helt fel v&amp;auml;g att g&amp;aring;. Det svenska merv&amp;auml;rdet d&amp;auml;r djurskyddet ing&amp;aring;r &amp;auml;r en n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig konkurrensf&amp;ouml;rdel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r djurproduktionen ser vi en l&amp;aring;ngsam negativ trend f&amp;ouml;r n&amp;ouml;tkreatur, b&amp;aring;de f&amp;ouml;r k&amp;ouml;tt- och mj&amp;ouml;lkproduktion, medan h&amp;ouml;ns- och f&amp;aring;ruppf&amp;ouml;dningen &amp;ouml;kar. Uppf&amp;ouml;dningen av grisar minskar ocks&amp;aring; tydligt i en l&amp;aring;ngsiktig trend &amp;auml;ven om minskningen planade ut n&amp;aring;got mellan 2010 och 2011.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref14" name="fnref14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn14"&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc339882866" name="_Toc339882866"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884101" name="_Toc339884101"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884198" name="_Toc339884198"&gt;&lt;/a&gt;EU:s jordbrukspolitik&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den gemensamma jordbrukspolitiken i EU (GJP) g&amp;ouml;r att jordbrukssektorn inte kan betraktas som vilken marknad som helst. Inom de ramar som EU:s jordbrukspolitik s&amp;auml;tter s&amp;aring; arbetar m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder aktivt med att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrar sin jordbrukssektors konkurrenskraft. Det politiska inflytandet och engagemanget &amp;auml;r h&amp;ouml;gt i m&amp;aring;nga europeiska l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi ser tre sk&amp;auml;l till att str&amp;auml;va efter en matproduktion i Sverige som st&amp;aring;r sig v&amp;auml;l i internationell konkurrens.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r det f&amp;ouml;rsta s&amp;aring; handlar det om att s&amp;auml;kra de arbetstillf&amp;auml;llen som finns inom jordbrukssektorn. Framf&amp;ouml;rallt &amp;auml;r det viktigt eftersom jobben finns i glesbygd och i omr&amp;aring;den d&amp;auml;r andra arbetstillf&amp;auml;llen &amp;auml;r sv&amp;aring;ra att f&amp;aring; fram. Vi vill att hela Sverige ska leva, minskade arbetstillf&amp;auml;llen inom jordbruket skulle urlaka stora omr&amp;aring;den i Sverige med kraftigt f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrad service och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. M&amp;aring;nga kommuner i Sverige har passerat den gr&amp;auml;ns d&amp;auml;r det finns rimliga stordriftsf&amp;ouml;rdelar f&amp;ouml;r att klara en bra kvalitet i v&amp;aring;rd, skola och omsorg. Vi m&amp;aring;ste sl&amp;aring; vakt om jobben i den svenska glesbygden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r det andra handlar det om svenska konsumenters r&amp;auml;tt till s&amp;auml;ker mat av h&amp;ouml;g kvalitet. I det moderna Sverige &amp;ouml;kar efterfr&amp;aring;gan p&amp;aring; r&amp;aring;varor med h&amp;ouml;g kvalitet som &amp;auml;r tillverkade med mindre p&amp;aring;verkan p&amp;aring; milj&amp;ouml; och med st&amp;ouml;rre h&amp;auml;nsyn till djurens v&amp;auml;lbefinnande. Det kan vi bara skapa f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r med politik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r det tredje handlar det om den biologiska m&amp;aring;ngfalden och naturv&amp;aring;rden i Sverige. M&amp;aring;nga lantbruksf&amp;ouml;retag g&amp;ouml;r en stor insats idag f&amp;ouml;r att h&amp;aring;lla kulturlandskapet i g&amp;aring;ng. Utan deras &amp;aring;tg&amp;auml;rder kommer landet att v&amp;auml;xa igen med minskad biologisk m&amp;aring;ngfald och s&amp;auml;mre grundf&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga arter som f&amp;ouml;ljd. Naturens motst&amp;aring;ndskraft mot de stora f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som hotar oss just nu, som klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna och kemikaliespridning, &amp;auml;r beroende av starka ekosystem. Och ekosystemen blir starka med biologisk m&amp;aring;ngfald.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;rt l&amp;aring;ngsiktiga m&amp;aring;l med EU:s jordbruksst&amp;ouml;d &amp;auml;r att subventioner och marknadsinterventioner avskaffas p&amp;aring; sikt. Men tills vi n&amp;aring;tt dit beh&amp;ouml;ver vi jobba pragmatiskt s&amp;aring; att st&amp;ouml;den omdirigeras till att ers&amp;auml;tta lantbrukarna f&amp;ouml;r de kollektiva nyttigheter de producerar i form av klimat- och milj&amp;ouml;&amp;aring;tg&amp;auml;rder. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att se till att rationalisering, effektivisering och &amp;ouml;kad konkurrenskraft stimuleras. Sverige m&amp;aring;ste bryta den nuvarande marginaliseringen som den borgerliga regeringen har gett Sverige i EU:s jordbrukspolitik och ist&amp;auml;llet bli en drivande kraft i reformprocessen f&amp;ouml;r ett gr&amp;ouml;nare jordbruk i hela Europa.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc339882867" name="_Toc339882867"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884102" name="_Toc339884102"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884199" name="_Toc339884199"&gt;&lt;/a&gt;Investeringar&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi tror att jordbruket och livsmedelsindustrin m&amp;aring;ste sl&amp;aring; in p&amp;aring; en v&amp;auml;g med &amp;ouml;kad specialisering av sina produkter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Investeringar och utbildning &amp;auml;r det som bygger Sverige stark. Ocks&amp;aring; i jordbruket. Politiskt menar vi att vi m&amp;aring;ste anv&amp;auml;nda de tillg&amp;auml;ngliga medel som vi har – t.ex. EU:s landsbygdsprogram – f&amp;ouml;r att arbeta med st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r ytterligare rationalisering och effektivisering i sektorn. Vi tror h&amp;auml;r att det svenska landsbygdsprogrammets delar f&amp;ouml;r investeringsst&amp;ouml;d beh&amp;ouml;ver ses &amp;ouml;ver f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att det st&amp;auml;ndigt motsvarar den utveckling som sker och att det verkligen leder till mer konkurrenskraftiga f&amp;ouml;retag. Samtidigt m&amp;aring;ste samh&amp;auml;llets &amp;ouml;vriga investeringar korrelera f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja utvecklingen p&amp;aring; landsbygden. Det handlar t.ex. om IT, v&amp;auml;gar och energi. Att mer och mer m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra f&amp;ouml;r lantbruksf&amp;ouml;retag att producera sin egen el och s&amp;auml;lja den el som blir &amp;ouml;ver b&amp;aring;de st&amp;auml;rker f&amp;ouml;retagens konkurrenskraft och bidrar till hela Sveriges energif&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning och &amp;ouml;kade konkurrenskraft genom mindre beroende av importerade fossila br&amp;auml;nslen. Detta menar vi &amp;auml;r viktiga utg&amp;aring;ngspunkter f&amp;ouml;r det framtida svenska landsbygdsprogrammet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En satsning p&amp;aring; biogasutvinning i jordbruket &amp;auml;r viktig av flera sk&amp;auml;l. Det kan &amp;ouml;ka int&amp;auml;kterna f&amp;ouml;r djurb&amp;ouml;nderna, det minskar jordbrukets &amp;ouml;verg&amp;ouml;dande p&amp;aring;verkan och det minskar jordbrukets klimatp&amp;aring;verkan. Vi har i v&amp;aring;r utgiftsomr&amp;aring;desmotion f&amp;ouml;reslagit ett st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r biogasutvinning baserat p&amp;aring; den m&amp;auml;ngd metangas som utnyttjas till lantbrukare.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc339882868" name="_Toc339882868"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884103" name="_Toc339884103"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884200" name="_Toc339884200"&gt;&lt;/a&gt;Kunskap utvecklar jordbruket&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utbildning, metodutveckling och forskning &amp;auml;r ocks&amp;aring; v&amp;auml;sentligt f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka det svenska jordbruket. Det handlar b&amp;aring;de om en stark grundutbildning, m&amp;ouml;jlighet till vidareutbildning f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagare som vill satsa f&amp;ouml;r framtiden men ocks&amp;aring; forskningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att forskningen p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de – och utbildningen – &amp;auml;r det viktigaste bidraget som samh&amp;auml;llet kan ge f&amp;ouml;r att utveckla och s&amp;auml;kra jordbrukssektorns konkurrenskraft. N&amp;auml;r regeringen avskaffade handelsg&amp;ouml;dselskatten s&amp;aring; togs ocks&amp;aring; &amp;aring;terf&amp;ouml;ringen av dessa medel till n&amp;auml;ringen bort. En viktig del av &amp;aring;terf&amp;ouml;ringen var stimulans av forskning. Det handlade om forskning som direkt var till&amp;auml;mpbar f&amp;ouml;r att utveckla det svenska jordbruket. Vi beh&amp;ouml;ver f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka den svenska forskningen i de gr&amp;ouml;na n&amp;auml;ringarna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi ser det som v&amp;auml;sentligt att satsa p&amp;aring; forskning kring hur vi utvinner fosfor ur avloppsslam, vilket pga. h&amp;ouml;ga halter av farliga kemikalier i mindre utstr&amp;auml;ckning kan anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r g&amp;ouml;dselmedel. &amp;Auml;ven en annan &amp;aring;tg&amp;auml;rd &amp;auml;r kopplad till minskad &amp;ouml;verg&amp;ouml;dning fr&amp;aring;n jordbruket. Det handlar om &amp;ouml;kad biogasproduktion men ocks&amp;aring; om forskning kring hur man kan avvattna det r&amp;ouml;tade g&amp;ouml;dslet f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra det till ett mer attraktivt g&amp;ouml;dselmedel.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc339882869" name="_Toc339882869"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884104" name="_Toc339884104"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884201" name="_Toc339884201"&gt;&lt;/a&gt;Merv&amp;auml;rdet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det vi kallar det svenska merv&amp;auml;rdet &amp;auml;r en grundpelare i socialdemokratisk jordbruks- och livsmedelspolitik. Om svenska konsumenter med fog kan h&amp;auml;vda att det finns generella positiva egenskaper hos svensk mat, s&amp;aring; kommer de att efterfr&amp;aring;ga den mer. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r ska vi forts&amp;auml;tta att arbeta med en h&amp;ouml;g kvalitet p&amp;aring; djurv&amp;auml;lf&amp;auml;rden i Sverige. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r ska vi arbeta med minskad kemikalieanv&amp;auml;ndning, minskad klimatp&amp;aring;verkan och minskad &amp;ouml;verg&amp;ouml;dning fr&amp;aring;n jordbruket.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men det handlar ocks&amp;aring; om att en aktiv generell milj&amp;ouml;politik ger b&amp;auml;ttre mat. Hela det &amp;ouml;vriga samh&amp;auml;llet p&amp;aring;verkar v&amp;aring;r mat genom att t.ex. gifter, smitt&amp;auml;mnen och annat n&amp;aring;r &amp;aring;krar p&amp;aring; m&amp;aring;nga s&amp;auml;tt idag.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc339882870" name="_Toc339882870"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884105" name="_Toc339884105"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884202" name="_Toc339884202"&gt;&lt;/a&gt;Djurskydd&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Djurskydd och djurs v&amp;auml;lf&amp;auml;rd &amp;auml;r en viktig fr&amp;aring;ga f&amp;ouml;r oss socialdemokrater och ett omr&amp;aring;de d&amp;auml;r Sverige beh&amp;ouml;ver intensifiera sitt arbete. Att behandla djuren v&amp;auml;l &amp;auml;r ett etiskt ansvar som vi har. Sverige har haft som ambition att vara v&amp;auml;rldsledande p&amp;aring; djurskydd, n&amp;aring;got som vi de senaste &amp;aring;ren kommit l&amp;auml;ngre bort ifr&amp;aring;n. F&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka det svenska djurskyddet m&amp;aring;ste ytterligare &amp;aring;tg&amp;auml;rder vidtas och efterlevnaden av den svenska djurskyddslagen s&amp;auml;kerst&amp;auml;llas. Ambitionen ska ocks&amp;aring; vara att st&amp;auml;rka skyddet f&amp;ouml;r djur utanf&amp;ouml;r Sveriges gr&amp;auml;nser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi k&amp;auml;nner en stor oro n&amp;auml;r f&amp;ouml;rtroendet f&amp;ouml;r de svenska merv&amp;auml;rdena bland konsumenterna sjunker. Detta kan till exempel ske n&amp;auml;r brott mot djurskyddsreglerna exponeras i media. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r den svenska djurskyddskontrollen v&amp;auml;sentlig f&amp;ouml;r att merv&amp;auml;rdena ska skyddas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det r&amp;auml;cker inte med att ha ett bra regelverk f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rsvara det svenska djurskyddet. Det beh&amp;ouml;vs ocks&amp;aring; en stark tillsyn som f&amp;ouml;rhindrar att allm&amp;auml;nhetens f&amp;ouml;rtroende f&amp;ouml;r merv&amp;auml;rdet urholkas n&amp;auml;r enskilda undantag i fr&amp;aring;ga om brott mot de svenska reglerna lyfts fram och av allm&amp;auml;nheten uppfattas som bilder av hur den svenska djuruppf&amp;ouml;dningen bedrivs generellt. S&amp;aring;dana exempel kan orsaka skador p&amp;aring; varum&amp;auml;rket ”svensk mat” som f&amp;aring;r omfattade och l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende konsekvenser f&amp;ouml;r arbetstillf&amp;auml;llen p&amp;aring; landsbygden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r djurskyddskontrollen &amp;ouml;verf&amp;ouml;rdes till l&amp;auml;nsstyrelserna var det en underfinansierad reform. P&amp;aring; m&amp;aring;nga st&amp;auml;llen g&amp;ouml;rs idag inga planerade kontroller och vissa l&amp;auml;nsstyrelser har inte ens resurser till de akuta kontrollerna. L&amp;auml;nsstyrelserna b&amp;ouml;r f&amp;aring; f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkta resurser genom att en kontrollavgift inf&amp;ouml;rs f&amp;ouml;r att finansiera en &amp;ouml;kad tillsyn.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc339882871" name="_Toc339882871"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884106" name="_Toc339884106"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884203" name="_Toc339884203"&gt;&lt;/a&gt;Djurh&amp;auml;lsa&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi beh&amp;ouml;ver bra distriktsveterin&amp;auml;rer i hela landet. Den privatiseringsreform som genomf&amp;ouml;rts riskerar att l&amp;auml;mna vissa omr&amp;aring;den utan veterin&amp;auml;rer. Vi menar att vi beh&amp;ouml;ver g&amp;ouml;ra distriktsveterin&amp;auml;rerna och smittskyddet till en angel&amp;auml;genhet f&amp;ouml;r det allm&amp;auml;nna igen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Till skillnad fr&amp;aring;n regeringens djursmittsutredning&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref15" name="fnref15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn15"&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; s&amp;aring; anser vi att staten &amp;auml;ven i forts&amp;auml;ttningen ska betala kostnader som uppkommer n&amp;auml;r st&amp;ouml;rre sjukdomsutbrott drabbar djurbes&amp;auml;ttningar. Om, som utredaren f&amp;ouml;resl&amp;aring;r, stora delar av de kostnader som idag klaras av staten flyttas &amp;ouml;ver p&amp;aring; djur&amp;auml;garna, kan detta leda till att f&amp;ouml;retag med sm&amp;aring; marginaler tvingas v&amp;auml;nta f&amp;ouml;r l&amp;auml;nge med att sl&amp;aring; larm om sjukdomar som misst&amp;auml;nks ha uppkommit i bes&amp;auml;ttningen. Vi tror att det system som idag r&amp;aring;der &amp;auml;r en bra investering f&amp;ouml;r att skapa trov&amp;auml;rdighet och merv&amp;auml;rde f&amp;ouml;r svenska livsmedel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att arbeta f&amp;ouml;r en minskad antibiotikaanv&amp;auml;ndning inom djuruppf&amp;ouml;dningen i Sverige men &amp;auml;ven p&amp;aring; europeisk och internationell niv&amp;aring;. Antibiotikaanv&amp;auml;ndningen i djuruppf&amp;ouml;dningen bidrar till problemen med resistenta bakterier som ocks&amp;aring; p&amp;aring;verkar m&amp;auml;nniskors h&amp;auml;lsa. Vi vill se b&amp;auml;ttre, j&amp;auml;mf&amp;ouml;rbar statistik &amp;ouml;ver hur mycket antibiotika som anv&amp;auml;nds i djuruppf&amp;ouml;dning. Det &amp;auml;r ett f&amp;ouml;rsta steg f&amp;ouml;r att sedan kunna sl&amp;aring; fast minskningsm&amp;aring;l f&amp;ouml;r anv&amp;auml;ndningen av antibiotika inom EU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi &amp;auml;r oroliga f&amp;ouml;r att regeringen tycks ha gett upp kampen mot dv&amp;auml;rgbandmasken sedan denna parasit konstaterades hos svenska vilda djur. Vi anser inte att det &amp;auml;r dags att ge upp kravet att alla hundar som kommer till Sverige ska avmaskas bara f&amp;ouml;r att ett f&amp;aring;tal fall konstateras. Ist&amp;auml;llet borde regeringen presentera krafttag f&amp;ouml;r att hejda smittspridningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven i fr&amp;aring;gan om spridningen av EHEC-bakterien saknas &amp;aring;tg&amp;auml;rder fr&amp;aring;n regeringen. Barn och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar ska inte beh&amp;ouml;va vara oroliga f&amp;ouml;r att smittas av maten man &amp;auml;ter. Som matkonsument ska man kunna vara trygg. Det finns inga genv&amp;auml;gar utan regeringen m&amp;aring;ste ta livsmedelss&amp;auml;kerheten och djursmitta p&amp;aring; st&amp;ouml;rre allvar. Det &amp;auml;r viktigt f&amp;ouml;r v&amp;aring;r folkh&amp;auml;lsa. Den handlingsplan kring EHEC som lades fram av flera myndigheter 2008 har inte lett till n&amp;aring;got intresse fr&amp;aring;n regeringens sida och inte heller har regeringen redovisat n&amp;aring;gra alternativ till myndigheternas f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; &amp;aring;tg&amp;auml;rder. Regeringen b&amp;ouml;r effektuera denna plan samt st&amp;auml;rka djursmittskyddet generellt. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc339882872" name="_Toc339882872"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884107" name="_Toc339884107"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884204" name="_Toc339884204"&gt;&lt;/a&gt;Ekologisk odling&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi ser f&amp;ouml;rdelar med ekologisk odling av tv&amp;aring; sk&amp;auml;l. F&amp;ouml;r det f&amp;ouml;rsta milj&amp;ouml;- och klimatsk&amp;auml;l. Den ekologiska odlingen minskar jordbrukets milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan. Det handlar om minskad anv&amp;auml;ndning av kemikalier, vilket b&amp;aring;de &amp;auml;r bra f&amp;ouml;r v&amp;aring;r egen h&amp;auml;lsa och f&amp;ouml;r den biologiska m&amp;aring;ngfalden. Det handlar om jordbrukets klimatp&amp;aring;verkan som &amp;auml;r betydligt mindre med den ekologiska odlingen fr&amp;auml;mst p&amp;aring; grund av att det d&amp;auml;r inte anv&amp;auml;nds handelsg&amp;ouml;dsel, vilken p&amp;aring;verkar klimatet genom utsl&amp;auml;pp av den mycket starka v&amp;auml;xthusgasen dikv&amp;auml;veoxid (lustgas). &amp;Ouml;kad ekologisk odling minskar allts&amp;aring;, i alla fall kortsiktigt, trycket p&amp;aring; omst&amp;auml;llning i andra sektorer i samh&amp;auml;llet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar inte att de ekologiska odlingsmetoderna helt kan ta &amp;ouml;ver men vi tror att de kan utg&amp;ouml;ra en st&amp;ouml;rre andel av produktionen &amp;auml;n de g&amp;ouml;r idag. Vi vill s&amp;auml;tta ett m&amp;aring;l att den ekologiskt certifierade odlingen ska utg&amp;ouml;ra 30 procent av den odlade arean 2020.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r det andra tror vi att ekologiska produkter kan vara den typ av specialisering som kan g&amp;ouml;ra svenskt jordbruk mer konkurrenskraftigt. Vi har en l&amp;aring;ng tradition och erfarenheter i Sverige. En stabil och &amp;ouml;kande efterfr&amp;aring;gan fr&amp;aring;n offentlig sektor g&amp;ouml;r ocks&amp;aring; att den ekologiska odlingen kan utvecklas. Vi menar att ekologisk odling &amp;auml;r ett merv&amp;auml;rde som den borgerliga regeringen tappat bort.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska efterfr&amp;aring;gan har &amp;ouml;kat men har inte kunnat f&amp;ouml;ljas upp av svensk produktion.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi tror att den ekologiska odlingen beh&amp;ouml;ver fortsatt hj&amp;auml;lp och st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att v&amp;auml;xa. Vi har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r i v&amp;aring;r utgiftsomr&amp;aring;desmotion f&amp;ouml;reslagit att anslagen via EU:s landsbygdsprogram f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja produktion och konsumtion av och handel med ekologiska produkter ska &amp;ouml;ka.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc339882873" name="_Toc339882873"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884108" name="_Toc339884108"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884205" name="_Toc339884205"&gt;&lt;/a&gt;Proteingr&amp;ouml;dor&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;K&amp;ouml;ttuppf&amp;ouml;dningen i Sverige &amp;auml;r idag mycket beroende av import av soja till foder. Vi vet att den ekologiska p&amp;aring;verkan &amp;auml;r stor vid odling av sojab&amp;ouml;nor. Det handlar b&amp;aring;de om att den biologiska m&amp;aring;ngfalden f&amp;ouml;rs&amp;auml;mras n&amp;auml;r regnskog f&amp;auml;lls f&amp;ouml;r att ge plats &amp;aring;t sojaodling, att klimatp&amp;aring;verkan &amp;ouml;kar pga. av odlingen men ocks&amp;aring; att giftanv&amp;auml;ndningen &amp;auml;r omfattande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; senare tid har uppm&amp;auml;rksamheten riktats mot att odla svenska proteingr&amp;ouml;dor, som &amp;aring;kerb&amp;ouml;nor. Det ger lantbruket en st&amp;ouml;rre l&amp;ouml;nsamhet och g&amp;ouml;r det svenska k&amp;ouml;ttet mer h&amp;aring;llbart producerat. Vi tror att det h&amp;auml;r beh&amp;ouml;vs statliga insatser och investeringar f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka kunskapen om gr&amp;ouml;dorna, utveckla nya gr&amp;ouml;dor och konkret anv&amp;auml;nda landsbygdsprogrammet f&amp;ouml;r att stimulera odling. Regeringen b&amp;ouml;r ge Jordbruksverket i uppdrag att arbeta f&amp;ouml;r stimulans av &amp;ouml;kad odling av proteingr&amp;ouml;dor i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc339882874" name="_Toc339882874"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884109" name="_Toc339884109"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884206" name="_Toc339884206"&gt;&lt;/a&gt;GMO och kemikalieindustrin&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna har alltid till&amp;auml;mpat f&amp;ouml;rsiktighetsprincipen i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till GMO (genetiskt modifierade organismer). Vi &amp;auml;r oroade &amp;ouml;ver att anv&amp;auml;ndningen av GMO kan skapa obalans i ekosystemet och hur GMO-tekniken anv&amp;auml;nds idag d&amp;auml;r GMO-gr&amp;ouml;dor &amp;auml;r direkt kopplade till producenter av kemiska bek&amp;auml;mpningsmedel. GMO-tekniken skulle kunna anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r att f&amp;aring; fram nya sorters gr&amp;ouml;dor som genom st&amp;ouml;rre avkastning minskar trycket p&amp;aring; jordbruksmarken och p&amp;aring; milj&amp;ouml;n. Tyv&amp;auml;rr har GMO anv&amp;auml;nds till annat. Idag kan en GMO-gr&amp;ouml;da tvinga odlaren att anv&amp;auml;nda en viss typ av bek&amp;auml;mpningsmedel fr&amp;aring;n ett visst f&amp;ouml;retag, samma f&amp;ouml;retag som utvecklat och s&amp;aring;lt GMO:n. Om odlare i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning anv&amp;auml;nder ett f&amp;aring;tal typer av bek&amp;auml;mpningsmedel s&amp;aring; &amp;ouml;kar risken f&amp;ouml;r att ogr&amp;auml;s och skadedjur utvecklar resistens. Det i sig tvingar fram en &amp;ouml;kad anv&amp;auml;ndning av bek&amp;auml;mpningsmedel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;n v&amp;auml;rre &amp;auml;r GMO-sorter som tagits fram f&amp;ouml;r att v&amp;auml;xten ska avs&amp;ouml;ndra insektsgifter. Det leder till problem med den biologiska m&amp;aring;ngfalden. Livsmedel som inneh&amp;aring;ller mer &amp;auml;n 0,9 procent GMO som s&amp;auml;ljs i Sverige och Europa ska m&amp;auml;rkas idag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU:s medlemsl&amp;auml;nder b&amp;ouml;r ges st&amp;ouml;rre m&amp;ouml;jlighet att s&amp;auml;ga nej till odling av GMO-gr&amp;ouml;dor p&amp;aring; sitt territorium.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc339882875" name="_Toc339882875"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884110" name="_Toc339884110"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884207" name="_Toc339884207"&gt;&lt;/a&gt;Fiske och vattenbruk&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga av v&amp;aring;ra hav &amp;auml;r utfiskade. Fiskbest&amp;aring;nden &amp;auml;r decimerade. L&amp;ouml;sningen menar vi &amp;auml;r strikta f&amp;ouml;rvaltningsplaner som bygger p&amp;aring; vetenskapliga underlag. F&amp;ouml;rvaltningsplanerna b&amp;ouml;r vara regionalt styrda. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att skapa regelverk f&amp;ouml;r blandfiske, dvs. d&amp;auml;r fisket bedrivs efter en art men andra arter kommer med i f&amp;aring;ngsten. Det inneb&amp;auml;r att vi m&amp;aring;ste begr&amp;auml;nsa s&amp;aring;dant fiske d&amp;auml;r hotade arter kommer med som bif&amp;aring;ngster. Vi tror ocks&amp;aring; att vi m&amp;aring;ste st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; redskap som f&amp;ouml;rhindrar bif&amp;aring;ngster. Det minskar ocks&amp;aring; m&amp;auml;ngden fisk som sl&amp;auml;ngs i havet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU:s gemensamma fiskepolitik &amp;auml;r just nu i omdaning inf&amp;ouml;r 2013 d&amp;aring; ett nytt regelverk ska sj&amp;ouml;s&amp;auml;ttas. Ett gemensamt f&amp;ouml;rh&amp;aring;llningss&amp;auml;tt till regleringar av fisket inom unionen anser vi &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt. Att EU:s fiskeflotta anpassas till de fiskem&amp;ouml;jligheter som finns inom EU:s fiskevatten &amp;auml;r en sj&amp;auml;lvklarhet. Att fisket ska bedrivas p&amp;aring; ett h&amp;aring;llbart s&amp;auml;tt oavsett var det sker &amp;auml;r lika sj&amp;auml;lvklart.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att en regionalisering av f&amp;ouml;rvaltningen skulle vara &amp;ouml;nskv&amp;auml;rd, ett &amp;ouml;kat lokalt ansvar f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rvaltning och regler utifr&amp;aring;n de planer som har fastlagts av r&amp;aring;det och parlamentet. Vi menar att &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n vore ett bra omr&amp;aring;de att inleda f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k kring denna nya modell. H&amp;auml;r finns en fastlagd f&amp;ouml;rvaltningsplan d&amp;auml;r forskning och politik &amp;auml;r eniga om fiskeniv&amp;aring;erna och h&amp;aring;llbara best&amp;aring;ndsniv&amp;aring;er. Regeringen b&amp;ouml;r str&amp;auml;va efter att i EU skaffa mandat f&amp;ouml;r regionala beslut i &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gan om dumpingf&amp;ouml;rbud b&amp;ouml;r noggrant analyseras och utredas. Fr&amp;aring;gan &amp;auml;r komplex eftersom olika f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar r&amp;aring;der beroende p&amp;aring; vilka arter som fisket bedrivs efter och om fisket &amp;auml;r ett blandfiske eller inte. F&amp;ouml;r pelagiskt fiske p&amp;aring; t.ex. sill och makrill &amp;auml;r det mycket l&amp;auml;tt att genomf&amp;ouml;ra ett dumpingf&amp;ouml;rbud och detta kan g&amp;ouml;ras omedelbart utan n&amp;aring;gra st&amp;ouml;rre problem. F&amp;ouml;r andra arter beh&amp;ouml;vs ett ut&amp;ouml;kat regelverk som m&amp;aring;ste diskuteras fram.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Runt v&amp;aring;ra kuster bedrivs sm&amp;aring;skaligt fiske som skapar r&amp;aring;varor till h&amp;ouml;g kvalitet till lokala restauranger och butiker, r&amp;ouml;kerier och fiskberedning. Vi menar att dessa f&amp;ouml;retagare som ofta har fisket som bisyssla har hamnat utanf&amp;ouml;r diskussionen om fiskets &amp;ouml;verlevnad. H&amp;auml;r m&amp;aring;ste vi politiskt se till att dessa f&amp;ouml;retag har rimliga villkor och f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En verksamhet som blir viktigare &amp;auml;r den s&amp;aring; kallade fisketurismen. Vi tror att Sverige har bra f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att f&amp;aring; fler f&amp;ouml;retag som satsar p&amp;aring; fisketurism. Regeringen b&amp;ouml;r ge en eller flera myndigheter i uppdrag att se p&amp;aring; f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r fisketurism och hur denna kan stimuleras med regelf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar och annat.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc339882876" name="_Toc339882876"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884111" name="_Toc339884111"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884208" name="_Toc339884208"&gt;&lt;/a&gt;Fiske i tredje land&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU:s gemensamma fiskeripolitik m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r utnyttjande av fattiga l&amp;auml;nders fiskebest&amp;aring;nd genom avtal, s.k. partnerskapsavtal om fiske. Dessa tecknas n&amp;auml;stan uteslutande med utvecklingsl&amp;auml;nder i tropiska och subtropiska vatten. I dessa avtal &amp;ouml;verf&amp;ouml;r avtalsl&amp;auml;nderna fiskem&amp;ouml;jligheter till EU mot ekonomisk ers&amp;auml;ttning. Avtalen inneh&amp;aring;ller oftast olika delar d&amp;auml;r viss ekonomisk ers&amp;auml;ttning ska g&amp;aring; till landet s&amp;aring; att det kan st&amp;auml;rka kontrollen samt utveckla den egna fiskeindustrin. Den andra delen &amp;auml;r en riktad ers&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r respektive fiskem&amp;ouml;jlighet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det fiske som EU bedriver med dessa avtal som grund f&amp;ouml;rst&amp;ouml;r inte s&amp;auml;llan havsmilj&amp;ouml;n och livsvillkoren f&amp;ouml;r lokalbefolkningen som blir bestulen p&amp;aring; s&amp;aring;v&amp;auml;l livsmedel som arbetstillf&amp;auml;llen. Vi anser att regeringens st&amp;aring;ndpunkt ska vara att EU ska st&amp;ouml;dja dessa l&amp;auml;nders utveckling inom fiskesektorn s&amp;aring; att de slipper utnyttjas men att EU m&amp;aring;ste avst&amp;aring; fr&amp;aring;n att nyttja fisker&amp;auml;tter fram till den dag d&amp;aring; dessa l&amp;auml;nder har en fiskekontroll och f&amp;ouml;rvaltning som motsvarar de krav vi st&amp;auml;ller p&amp;aring; oss sj&amp;auml;lva. Avtalen m&amp;aring;ste baseras p&amp;aring; folkr&amp;auml;ttsliga principer och respekt f&amp;ouml;r inv&amp;aring;narna i avtalsl&amp;auml;nderna. EU:s framtida fiskeriavtal ska garantera att fisket i tredje l&amp;auml;nders vatten sker p&amp;aring; verkliga &amp;ouml;verskottsresurser.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc339882877" name="_Toc339882877"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884112" name="_Toc339884112"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884209" name="_Toc339884209"&gt;&lt;/a&gt;Hotade arter&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att f&amp;aring; fram f&amp;ouml;rvaltningsplaner f&amp;ouml;r samtliga hotade arter och f&amp;ouml;r alla arter som &amp;auml;r kommersiellt fiskade. I V&amp;auml;sterhavet sker det ett blandfiske d&amp;auml;r hotade arter, bl.a. torsk, f&amp;aring;ngas som bif&amp;aring;ngst. H&amp;auml;r &amp;auml;r det viktigt att det skapas ett regelverk som styr fisket i omr&amp;aring;den s&amp;aring; att f&amp;ouml;r stor bif&amp;aring;ngstandel av en hotad art begr&amp;auml;nsar m&amp;ouml;jligheten till fiske av m&amp;aring;larten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;auml;lleflundran &amp;auml;r starkt hotad och klassas som r&amp;ouml;dlistad av Artdatabanken. Det finns emellertid inga kvoter eller regleringar f&amp;ouml;r arten inom den gemensamma fiskeripolitiken i EU. Fisket p&amp;aring; arten har &amp;ouml;kat och vi anser att det &amp;auml;r v&amp;auml;sentligt att Sverige agerar aktivt inom EU f&amp;ouml;r att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd en bevarandeplan f&amp;ouml;r h&amp;auml;lleflundran.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Aring;len &amp;auml;r en art som &amp;auml;r starkt hotad. Sverige har genomf&amp;ouml;rt &amp;aring;tg&amp;auml;rder i syfte att uppn&amp;aring; en halvering av fisket. Vi anser att ytterligare &amp;aring;tg&amp;auml;rder beh&amp;ouml;ver g&amp;ouml;ras i EU f&amp;ouml;r att minska &amp;aring;lfisket och att regeringen ska vara aktiv i dessa fr&amp;aring;gor om vi &amp;ouml;ver huvudtaget ska ha kvar ett &amp;aring;lbest&amp;aring;nd i Sverige f&amp;ouml;r framtiden. &amp;Aring;lfisket i EU beh&amp;ouml;ver stoppas tills best&amp;aring;ndet &amp;auml;r livskraftigt igen.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc339882878" name="_Toc339882878"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884113" name="_Toc339884113"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884210" name="_Toc339884210"&gt;&lt;/a&gt;Vattenbruk&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r resurserna av vildf&amp;aring;ngad fisk hotas b&amp;ouml;r vi satsa mer p&amp;aring; odling av fisk. I Sverige har den n&amp;auml;ringen inte tagit fart p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som i andra l&amp;auml;nder. Det &amp;auml;r tr&amp;aring;kigt speciellt med tanke p&amp;aring; att vi beh&amp;ouml;ver arbetstillf&amp;auml;llen i de glesbygdsomr&amp;aring;den d&amp;auml;r det finns f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r s&amp;aring;dant f&amp;ouml;retagande. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; m&amp;auml;rkligt med tanke p&amp;aring; de stora resurser f&amp;ouml;r fiskodling som t.ex. finns i de svenska vattenmagasinen. Vattenmagasinen har uppst&amp;aring;tt n&amp;auml;r sj&amp;ouml;ar och &amp;auml;lvar reglerats f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra vattenkraftverk. Dessa stora sj&amp;ouml;ar &amp;auml;r n&amp;auml;ringsfattiga eftersom de inte haft n&amp;aring;gra naturliga ekosystem. Regeringens utredning om vattenbruk&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref16" name="fnref16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn16"&gt;&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; visar att fiskodlingar i dessa vatten kan vara ett s&amp;auml;tt att skapa ekosystem eftersom fiskodlingarna tillf&amp;ouml;r n&amp;auml;ring. N&amp;auml;r fiskodlingar har etablerats i s&amp;aring;dana magasin s&amp;aring; gynnas &amp;ouml;vriga fisk-, djur- och v&amp;auml;xtarter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi tror att det finns stora m&amp;ouml;jligheter att f&amp;aring; fart p&amp;aring; odling av regnb&amp;aring;ge och r&amp;ouml;ding i Sverige inte bara i vattenmagasinen. Under l&amp;aring;ng tid har regeringen i tal och utspel talat om vattenbrukets m&amp;ouml;jligheter men en enhetlig nationell strategi saknas. En s&amp;aring;dan f&amp;ouml;reslogs av utredaren 2009 som ocks&amp;aring; menade att en satsning p&amp;aring; vattenbruk kan ge 1&amp;nbsp;100 &amp;aring;rsarbeten p&amp;aring; landsbygden. Vi tror att en nationell handlingsplan m&amp;aring;ste innefatta v&amp;auml;sentliga regelf&amp;ouml;renklingar, samordning av fr&amp;aring;gorna som idag finns b&amp;aring;de p&amp;aring; Havsmyndigheten och Jordbruksverket, st&amp;ouml;d och hj&amp;auml;lp f&amp;ouml;r marknadsf&amp;ouml;ring b&amp;aring;de internationellt och nationellt, st&amp;ouml;d och hj&amp;auml;lp f&amp;ouml;r en certifiering av fiskodlingens milj&amp;ouml;- och klimatp&amp;aring;verkan och en satsning p&amp;aring; utbildning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett problem med fiskodling &amp;auml;r att det kr&amp;auml;ver ett fiske p&amp;aring; vild fisk till foder. Ofta beh&amp;ouml;vs av naturliga sk&amp;auml;l mer vilt f&amp;aring;ngad fisk till fodret &amp;auml;n den m&amp;auml;ngd fisk som kan odlas. S&amp;aring; l&amp;auml;nge fiskarter som annars inte kunde anv&amp;auml;ndas som m&amp;auml;nniskof&amp;ouml;da anv&amp;auml;nds och s&amp;aring; l&amp;auml;nge som detta fiske sker p&amp;aring; &amp;ouml;verskott och inte p&amp;aring;verkar ekosystemet p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt s&amp;aring; att best&amp;aring;nden l&amp;aring;ngsiktigt st&amp;ouml;rs, &amp;auml;r det m&amp;ouml;jligt. Tyv&amp;auml;rr anv&amp;auml;nds idag ocks&amp;aring; fiskarter som lika v&amp;auml;l skulle kunna bli mat till m&amp;auml;nniskor direkt till foder. Fiskodling har dock generellt l&amp;aring;ga foderomvandlingsfaktorer j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med annan djurproduktion.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den milj&amp;ouml;konsekvens av fiskodling som ofta p&amp;aring;talas &amp;auml;r odlingarnas bidrag till &amp;ouml;verg&amp;ouml;dning. Problemen minskar avsev&amp;auml;rt i slutna system, som t.ex. vattenmagasinen. Flera av v&amp;aring;ra kustvatten har dock problem med &amp;ouml;verg&amp;ouml;dning och fiskodling m&amp;aring;ste placeras och sk&amp;ouml;tas p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som minimera tillskottet av n&amp;auml;rsalter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka stimulera en annan metod som ocks&amp;aring; den kan ha en positiv milj&amp;ouml;effekt. Det har visat sig att odling av musslor inneb&amp;auml;r att &amp;ouml;verg&amp;ouml;dande &amp;auml;mnen i havet binds p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som f&amp;aring;r en positiv inverkan p&amp;aring; havsmilj&amp;ouml;n. Musselk&amp;ouml;tt &amp;auml;r en utm&amp;auml;rkt r&amp;aring;vara f&amp;ouml;r fiskodlingarnas foder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men detta &amp;auml;r idag ingen konkurrenskraftig v&amp;auml;g att g&amp;aring; eftersom musselk&amp;ouml;ttet blir dyrare &amp;auml;n vilt f&amp;aring;ngad fisk. Vi menar att en l&amp;ouml;sning &amp;auml;r att musselodlarna ers&amp;auml;tts f&amp;ouml;r sin milj&amp;ouml;insats p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som lantbrukare som ers&amp;auml;tts f&amp;ouml;r f&amp;aring;ngstgr&amp;ouml;dor. Ers&amp;auml;ttningen skulle baseras p&amp;aring; m&amp;auml;ngden producerade musslor. Vi tror att detta som &amp;auml;r en relativt liten utgift f&amp;ouml;r staten skulle kunna leda till st&amp;ouml;rre m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r fiskodlingen att uppvisa h&amp;aring;llbart producerad mat. Vi har f&amp;ouml;reslagit ett s&amp;aring;dant st&amp;ouml;d i v&amp;aring;r utgiftsomr&amp;aring;desmotion f&amp;ouml;r UO 20.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc339882879" name="_Toc339882879"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884114" name="_Toc339884114"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884211" name="_Toc339884211"&gt;&lt;/a&gt;Att f&amp;ouml;r&amp;auml;dla maten&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm;"&gt;&lt;a id="_Toc339882880" name="_Toc339882880"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884115" name="_Toc339884115"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884212" name="_Toc339884212"&gt;&lt;/a&gt;Exporten&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige exporterar mer och mer livsmedel. 2010 exporterade Sverige livsmedel f&amp;ouml;r drygt 50 miljarder. Mellan 1998 och 2010 &amp;ouml;kade livsmedelsexporten med 200 procent i l&amp;ouml;pande priser. Den totala exporten &amp;ouml;kade under samma period med knappt 70 procent.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men i &amp;ouml;kningen d&amp;ouml;ljer sig en stor del s&amp;aring; kallad transithandel och ofta &amp;auml;r det fr&amp;aring;ga om en framg&amp;aring;ngsrik norsk produkt, n&amp;auml;mligen lax. Av de 50 miljarderna &amp;auml;r 40 procent fiskprodukter och tittar man p&amp;aring; importstatistiken ser man att stora m&amp;auml;ngder fiskprodukter ocks&amp;aring; importeras. Det &amp;auml;r till huvudsak norsk lax som importeras och sedan s&amp;auml;ljs vidare till andra EU-l&amp;auml;nder. Mellan 1998 och 2010 &amp;ouml;kade exporten av fiskprodukter r&amp;auml;knat i fasta priser med 400 procent. Riksdagens utredningstj&amp;auml;nst har tagit fram mer detaljerade uppgifter&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref17" name="fnref17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn17"&gt;&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; och d&amp;auml;r syns ett tydligt samband. Mellan 2000 och 2010 &amp;ouml;kade importen av lax med 10,7 miljarder kronor eller 223,6 tusen ton medan exporten &amp;ouml;kade med 10&amp;nbsp;miljarder kronor eller 215,5 tusen ton. Export&amp;ouml;kningen av lax mellan 2000 och 2010 var 475 procent.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Totalt &amp;ouml;kade livsmedelsexporten mellan 2000 och 2010 med 31,2 miljarder. En tredjedel av denna &amp;ouml;kning best&amp;aring;r allts&amp;aring; av en &amp;ouml;kad transithandel med lax fr&amp;aring;n Norge. Ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r&amp;auml;dlingen av lax har varit framg&amp;aring;ngsrik i Sverige och gett m&amp;aring;nga arbetstillf&amp;auml;llen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi har h&amp;ouml;gre ambitioner f&amp;ouml;r den svenska exporten av livsmedel. F&amp;ouml;r att n&amp;aring; l&amp;auml;ngre menar vi att nyckeln &amp;auml;r att stimulera n&amp;auml;ringens arbete med att utveckla varum&amp;auml;rken, produkter och identitet.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc339882881" name="_Toc339882881"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884116" name="_Toc339884116"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884213" name="_Toc339884213"&gt;&lt;/a&gt;Livsmedelsindustrin&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Svensk livsmedelsindustri har mellan 50 och 60 tusen anst&amp;auml;llda. Det &amp;auml;r en viktig bransch f&amp;ouml;r Sverige. Men den svenska livsmedelsindustrin och dess arbetstillf&amp;auml;llen &amp;auml;r beroende av bra r&amp;aring;varor fr&amp;aring;n den svenska livsmedelsproduktionen. Det &amp;auml;r ytterligare ett exempel p&amp;aring; hur en god livsmedelsproduktion i Sverige gynnar jobb och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idag &amp;auml;r vi oroade f&amp;ouml;r hur de &amp;ouml;kade r&amp;aring;varupriser p&amp;aring; vete, soja och majs p&amp;aring;verkar de svensk livsmedelsf&amp;ouml;retagen. Den internationella konkurrensen &amp;ouml;kar och vi menar att en mer aktiv n&amp;auml;ringspolitik beh&amp;ouml;vs som m&amp;ouml;ter just livsmedelsindustrins utmaningar. Ocks&amp;aring; det internationella engagemanget f&amp;ouml;r att hejda klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna har betydelse f&amp;ouml;r matproduktionen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi tror att vi beh&amp;ouml;ver g&amp;aring; vidare fr&amp;aring;n regeringens begrepp ”Matlandet Sverige” till att aktivt hitta varum&amp;auml;rken som &amp;auml;r kopplade till svensk prim&amp;auml;rproduktion, utvecklade och f&amp;ouml;r&amp;auml;dlade i Sverige. Det gynnar jobben b&amp;aring;de i prim&amp;auml;rproduktionen och i livsmedelsf&amp;ouml;retagen. Ett tydligt exempel p&amp;aring; detta &amp;auml;r V&amp;auml;sterbottenost vars produktion nu &amp;ouml;kar kraftigt efter exportframg&amp;aring;ngar, och det har skapat tryggare f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning och arbetstillf&amp;auml;llen f&amp;ouml;r V&amp;auml;sterbottens mj&amp;ouml;lkb&amp;ouml;nder och de anst&amp;auml;llda p&amp;aring; mejeriet. H&amp;auml;r har vi ett starkt varum&amp;auml;rke p&amp;aring; en produkt som &amp;auml;r kopplad till svensk prim&amp;auml;rproduktion och svensk f&amp;ouml;r&amp;auml;dling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi tror att vi beh&amp;ouml;ver g&amp;aring; mot denna typ av specialisering och h&amp;ouml;gkvalitetsprodukter f&amp;ouml;r att n&amp;aring; ytterligare exportframg&amp;aring;ngar, som svensk industri gjort p&amp;aring; m&amp;aring;nga andra omr&amp;aring;den. Sj&amp;auml;lvklart ska vi anv&amp;auml;nda landsbygdsprogrammet f&amp;ouml;r att arbeta vidare med detta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; v&amp;aring;r uppgift som socialdemokrater att arbeta f&amp;ouml;r att arbetsmilj&amp;ouml; och villkor &amp;auml;r schyssta f&amp;ouml;r b&amp;aring;de de som arbetar i jordbruket och i livsmedelsf&amp;ouml;retagen.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc339882882" name="_Toc339882882"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884117" name="_Toc339884117"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884214" name="_Toc339884214"&gt;&lt;/a&gt;Sm&amp;aring;skalig livsmedelsf&amp;ouml;r&amp;auml;dling&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r m&amp;aring;nga lantbruksf&amp;ouml;retag har en egen sm&amp;aring;skalig f&amp;ouml;r&amp;auml;dling och f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning varit ett framg&amp;aring;ngskoncept. Vi m&amp;aring;ste forts&amp;auml;tta st&amp;ouml;dja dessa initiativ dels genom Eldrimner som &amp;auml;r ett centrum f&amp;ouml;r sm&amp;aring;skalig livsmedelsf&amp;ouml;r&amp;auml;dling, dels genom ett arbete att f&amp;ouml;renkla processer och regelverk. Vi menar att staten kan st&amp;ouml;dja genom utbildning och genom att skapa m&amp;ouml;tesplatser f&amp;ouml;r erfarenhetsutbyte. Ett aktivt politiskt opinionsbildande arbete beh&amp;ouml;vs ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r att f&amp;aring; t.ex. livsmedelskedjor att &amp;ouml;ppna upp sina butiker f&amp;ouml;r lokala produkter s&amp;aring; som skett de senaste &amp;aring;ren p&amp;aring; flera h&amp;aring;ll.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Landsbygdsprogrammets medel &amp;auml;r h&amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja utvecklingen och investeringarna.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc333571277" name="_Toc333571277"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339882883" name="_Toc339882883"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884118" name="_Toc339884118"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc339884215" name="_Toc339884215"&gt;&lt;/a&gt;Viltk&amp;ouml;tt&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor &amp;auml;r viltk&amp;ouml;ttet en viktig del av livsmedelsf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen. M&amp;ouml;jligheten att jaga och att f&amp;aring; vilt k&amp;ouml;tt v&amp;auml;rdes&amp;auml;tts h&amp;ouml;gt av dem som ut&amp;ouml;var jakt och &amp;auml;r en v&amp;auml;sentlig del av deras v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det av stor betydelse att viltstammarna i Sverige f&amp;ouml;rvaltas p&amp;aring; ett professionellt s&amp;auml;tt och att staten utv&amp;auml;rderar de system som vi har.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det vilda k&amp;ouml;ttet har ocks&amp;aring; den f&amp;ouml;rdelen att det &amp;auml;r klimatneutralt i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till k&amp;ouml;tt fr&amp;aring;n tamdjur.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Renn&amp;auml;ringen i Sverige utg&amp;ouml;r en viktig ingrediens i den svenska livsmedelsproduktionen. Den tillf&amp;ouml;r kvalitet och k&amp;ouml;tt med liten klimatp&amp;aring;verkan. F&amp;ouml;r&amp;auml;dling och f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning av renk&amp;ouml;ttsprodukter &amp;auml;r v&amp;auml;sentliga ocks&amp;aring; av syssels&amp;auml;ttningspolitiska sk&amp;auml;l.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bj&amp;ouml;rnstammen i Sverige har &amp;ouml;kat relativt snabbt de senaste 15 &amp;aring;ren. En &amp;ouml;kad jakt p&amp;aring; bj&amp;ouml;rn st&amp;auml;ller krav p&amp;aring; nya mer effektiva s&amp;auml;tt att ta hand om bj&amp;ouml;rnk&amp;ouml;ttet. En skjuten bj&amp;ouml;rn m&amp;aring;ste tas om hand av slakteriet omg&amp;aring;ende eftersom k&amp;ouml;ttet f&amp;ouml;rst&amp;ouml;rs mycket snabbt om det uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r v&amp;auml;rme. Men enligt lag m&amp;aring;ste bj&amp;ouml;rnen ha p&amp;auml;lsen kvar n&amp;auml;r det kommer till slakteriet, annars f&amp;aring;r den inte s&amp;auml;ljas. N&amp;auml;r lagen om att bj&amp;ouml;rnskinnet m&amp;aring;ste vara kvar p&amp;aring; djuret instiftades uppstod nya problem. Det kan idag ta upp till tre veckor att f&amp;aring; alla tillst&amp;aring;nd och intyg utf&amp;auml;rdade, och i och med att k&amp;ouml;ttet inte f&amp;aring;r frysas innan det besiktigats och alla prover &amp;auml;r tagna &amp;auml;r k&amp;ouml;ttet redan f&amp;ouml;rst&amp;ouml;rt n&amp;auml;r tillst&amp;aring;nden &amp;auml;r klara.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det har h&amp;auml;nt vid ett flertal tillf&amp;auml;llen att bj&amp;ouml;rnar blivit liggande i v&amp;auml;ntan p&amp;aring; besiktning och tillst&amp;aring;nd, och d&amp;auml;rigenom har k&amp;ouml;ttet f&amp;ouml;rst&amp;ouml;rts. Den l&amp;aring;ngsamma hanteringen hos myndigheterna har gjort att flera producenter helt slutat att f&amp;ouml;r&amp;auml;dla svenskt bj&amp;ouml;rnk&amp;ouml;tt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att f&amp;ouml;renklingar &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga. Det kan t.ex. handla om att endast en myndighet f&amp;aring;r huvudansvaret, f&amp;ouml;rslagsvis ansvarig l&amp;auml;nsstyrelse, och att det blir m&amp;ouml;jligt att g&amp;ouml;ra en f&amp;ouml;rsta besiktning av bj&amp;ouml;rnen p&amp;aring; godk&amp;auml;nt slakteri i kylrum. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen tillk&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 3 oktober 2012&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Matilda Ernkrans (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Johan L&amp;ouml;fstrand (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Hel&amp;eacute;n Pettersson i Ume&amp;aring; (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Jan-Olof Larsson (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Sara Karlsson (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Pyry Niemi (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Christina Karlsson (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
  &lt;hr /&gt;
  &lt;table border="0" summary="contains document footnotes"&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn0" name="fn0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref0"&gt;[1]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;Jordbruksverket. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Livsmedelskonsumtion och n&amp;auml;ringsinneh&amp;aring;ll&lt;/span&gt; Statistikrapport 2011:2 samt RUT dnr 2011:1588.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn1" name="fn1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref1"&gt;[2]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;Jordbruksverket. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Livsmedelskonsumtion och n&amp;auml;ringsinneh&amp;aring;ll&lt;/span&gt; Rapport 2012:01.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn2" name="fn2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref2"&gt;[3]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Naturskyddsf&amp;ouml;reningen. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;K&amp;ouml;tt &amp;auml;r mer &amp;auml;n klimat – k&amp;ouml;ttproduktionens milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan i ett helhetsperspektiv &lt;/span&gt;Rapport maj 2009.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn3" name="fn3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref3"&gt;[4]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Cederberg m.fl. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser fr&amp;aring;n svensk produktion och konsumtion av animalier – Inventering och analys av strategier f&amp;ouml;r att n&amp;aring; framtida utsl&amp;auml;ppsm&amp;aring;l&lt;/span&gt;. Rapport fr&amp;aring;n projektet 2009 Publicerad av SIK – Institutet f&amp;ouml;r Livsmedel och Bioteknik, G&amp;ouml;teborg.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn4" name="fn4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref4"&gt;[5]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Jordbruksverket. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Svenska matvanor och matpriser. Matkonsumtionens senaste utveckling: k&amp;ouml;ttkonsumtionen stiger igen&lt;/span&gt;. Rapport 2011:18 samt RUT &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Livsmedelsproduktion och konsumtion &lt;/span&gt;Dnr 2011:1588.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn5" name="fn5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref5"&gt;[6]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Tandv&amp;aring;rds- och l&amp;auml;kemedelsf&amp;ouml;rm&amp;aring;nsverket. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Genomg&amp;aring;ngen av l&amp;auml;kemedel vid blodfettrubbningar&lt;/span&gt;.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn6" name="fn6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref6"&gt;[7]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; RUT 2011:1588.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn7" name="fn7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref7"&gt;[8]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Jyllandsposten. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Regeringen vil droppe fedt- og sukkerafgift &lt;/span&gt;24/6 2012.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn8" name="fn8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref8"&gt;[9]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Livsmedelsverket &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Nationella &amp;aring;tg&amp;auml;rder avseende industriellt tillverkade transfettsyror i livsmedel. &lt;/span&gt;Redovisning av regeringsuppdrag Dnr 3720/2011. &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn9" name="fn9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref9"&gt;[10]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; RUT. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Livsmedelspriser och livsmedelsexport&lt;/span&gt; 2011:1589.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn10" name="fn10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref10"&gt;[11]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Jordbruksverket. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Svenska matvanor och matpriser&lt;/span&gt; Rapport 2010:20.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn11" name="fn11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref11"&gt;[12]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; RUT &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Livsmedelsproduktion och konsumtion &lt;/span&gt;2011:1588.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn12" name="fn12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref12"&gt;[13]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; RUT &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Livsmedelsproduktion och konsumtion &lt;/span&gt;2011:1588.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn13" name="fn13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref13"&gt;[14]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; RUT dnr 2011:1588.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn14" name="fn14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref14"&gt;[15]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Jordbruksverket. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Husdjur i juni 2011&lt;/span&gt; Rapport.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn15" name="fn15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref15"&gt;[16]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Djursmittsutredningen&lt;span style="font-style: italic;"&gt;. Folkh&amp;auml;lsa – Djurh&amp;auml;lsa, Ny ansvarsf&amp;ouml;rdelning mellan stat och n&amp;auml;ring &lt;/span&gt;SOU 2010:106.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn16" name="fn16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref16"&gt;[17]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Vattenbruksutredningen. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Det v&amp;auml;xande vattenbrukslandet&lt;/span&gt; SOU 2009:26.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn17" name="fn17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref17"&gt;[18]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; RUT dnr 2011:1589.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
  &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige behöver en nationell långsiktig livsmedelsstrategi för vilken matproduktion som ska ske i Sverige och hur den ska anpassas till klimatförändringarna och våra nationella och internationella klimatåtaganden.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska initiera branschsamtal i syfte att komma överens om att förbättra informationen på matförpackningarna i fråga om tydlighet, läsbarhet och begriplighet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utredning som granskar vilken vetenskaplig grund samhället har i rådgivningen till konsumenter om matens hälsovärde och vilka metoder som prövats i andra länder samt föreslår ett nytt svenskt system för tydligare märkning av matens hälsovärde.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag,  Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen inom ramen för den nya EU-lagstiftningen bör förtydliga var på förpackningen märkningen av matens näringsvärde ska finnas och hur den ska vara utformad.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett nytt mål om att 30 procent av den offentliga konsumtionen av livsmedel ska bestå av ekologiska varor 2020.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att statlig upphandling av mat ska inriktas mot minskad klimatpåverkan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:FiU32</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige behöver en plan för att uppfylla kravet på att halvera kassationen av livsmedel fram till 2025.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att analysera möjligheten att ändra märkningen "bäst före" till "minst hållbar till" samt driva frågan i EU.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag,  Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska granska skälen till att 30 procent av den färska frukten och de färska grönsakerna slängs bort innan de når slutkonsumenterna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen i nära samarbete med branschen bör ta fram nya regelverk för vilken information, t.ex. om råvarornas ursprung, som restaurangkunder ska ha rätt att kräva.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör granska omfattningen av användningen av falska beteckningar, t.ex. för fiskarter eller köttprodukter, på restauranger och föreslå åtgärder som skyddar konsumenterna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den som serveras mat på sjukhus, skolor eller äldreboenden ska ha rätt till rättvisande information om maten.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att satsa på forskning kring hur vi utvinner fosfor ur avloppsslam, vilket på grund av höga halter av farliga kemikalier i mindre utsträckning kan användas för gödselmedel.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om forskning kring hur man kan avvattna rötat naturgödsel för att göra det till ett mer attraktivt gödselmedel.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att djurtillsynen på länsstyrelsen bör förstärkas och finansieras genom en kontrollavgift.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att distriktsveterinärerna och smittskyddet ska göras till en angelägenhet för det allmänna igen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska verka för en minskad antibiotikaanvändning inom EU genom bättre, jämförbar statistik över hur mycket antibiotika som används i djuruppfödning som ett första steg för att slå fast minskningsmålen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör presentera åtgärder för att hejda spridningen av dvärgbandmasken.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska besluta och effektuera den handlingsplan mot EHEC som tagits fram av flera myndigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att sätta ett nytt mål att 30 procent av jordbruksmarken ska vara ekologiskt certifierad till 2020.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ge Jordbruksverket i uppdrag att arbeta för stimulans av ökad odling av proteingrödor i Sverige.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen nu inom EU bör framhålla att det finns lokala nationella aspekter som gör att ett EU-land ska kunna säga nej till odling av enskilda GMO-grödor också av miljö- och hälsoskäl.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>23</nummer>
<beteckning>23</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen i EU ska arbeta för ökade krav på redskap som förhindrar bifångster i fisket.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>24</nummer>
<beteckning>24</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om regionalisering av förvaltningen av fiskbestånden och att regeringen bör sträva efter att i EU skaffa mandat för regionala beslut i Östersjön.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>25</nummer>
<beteckning>25</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska verka för ett dumpningsförbud i det pelagiska fisket (t.ex. sill och makrill) och för övriga arter diskutera fram ett utökat regelverk.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>26</nummer>
<beteckning>26</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen särskilt behöver beakta det småskaliga fiskets villkor i Sverige.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>27</nummer>
<beteckning>27</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om EU:s fiskeavtal med tredjeland, s.k. partnerskapsavtal om fiske.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>28</nummer>
<beteckning>28</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ett regelverk som styr fisket så att för stor bifångstandel av en hotad art begränsar möjligheten till fiske av målarten.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>29</nummer>
<beteckning>29</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ge en eller flera myndigheter i uppdrag att granska förutsättningarna för fisketurism i Sverige.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:NU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30</nummer>
<beteckning>30</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen i EU bör agera starkt för att få till stånd en förvaltningsplan som reglerar fisket av hälleflundra och arbetar för ett stopp för ålfisket i hela EU.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>31</nummer>
<beteckning>31</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en nationell handlingsplan för vattenbruket.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>32</nummer>
<beteckning>32</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör stimulera näringens arbete med att utveckla varumärken, produkter och identitet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>33</nummer>
<beteckning>33</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör arbeta med att stödja småskalig livsmedelsförädling.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>34</nummer>
<beteckning>34</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förenkla hanteringen av björnkött.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:MJU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2012-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2012-10-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0983984918111</intressent_id>
<namn>Matilda Ernkrans</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0612916684825</intressent_id>
<namn>Johan Löfstrand</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0103624617217</intressent_id>
<namn>Helén Pettersson i Umeå</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0544046588414</intressent_id>
<namn>Jan-Olof Larsson</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0114869877121</intressent_id>
<namn>Sara Karlsson</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0752691002718</intressent_id>
<namn>Pyry Niemi</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0779781772919</intressent_id>
<namn>Christina Karlsson</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 11:45:24</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>H002MJ425</dok_id>
<systemdatum>2017-10-18 13:35:15</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Miljö- och jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 11:45:24</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H002MJ425</dok_id>
<subtitel>av Matilda Ernkrans m.fl. (S)</subtitel>
<filnamn>MOT_201213_MJ_425.doc</filnamn>
<filstorlek>155648</filstorlek>
<filtyp>doc</filtyp>
<titel>Bra mat för välfärd och jobb</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B3AFFDB9-2156-46B2-89FB-6D8B01341B6B</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>H002MJ425</dok_id>
<subtitel>av Matilda Ernkrans m.fl. (S)</subtitel>
<filnamn>mot_201213_mj_425.pdf</filnamn>
<filstorlek>341534</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_201213_mj_425</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/E63FA87F-B8DE-4BC1-8086-6D64D7E8D733</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>