<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2856599</hangar_id>
 <dok_id>H002Fi14</dok_id>
 <rm>2012/13</rm>
 <beteckning>Fi14</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Partimotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2012/13:Fi14 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>V40</tempbeteckning>
 <organ>FiU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>14</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2013-04-29 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2013-05-24 10:56:03</systemdatum>
 <publicerad>2013-04-29 16:08:00</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 2012/13:100 2013 års ekonomiska vårproposition</titel>
 <subtitel>av Jonas Sjöstedt m.fl. (V)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{2C6EC33B-3E63-4D72-9187-D3B08431300B}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H002Fi14/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H002Fi14</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H002Fi14</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2012/13:Fi14&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Jonas Sjöstedt m.fl. (V)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;med anledning av prop. 2012/13:100 2013 års ekonomiska vårproposition&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;V040&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="med anledning av prop. 2012/13:100 2013 &amp;aring;rs ekonomiska v&amp;aring;rproposition" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="jn0106aa" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 121121:1535 v6.04" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: St&amp;ouml;rre EAN, fria namnval (prtimotion etc), a4-funktionen, nya v-loggan, gr&amp;ouml;nmarkering, basdialogen mm --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Fri, 24 May 2013 10:50:00 CEST" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_201213_Fi_14.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc357076453" name="_Toc357076453"&gt;&lt;/a&gt;Sammanfattning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt som Sverige – sett till statsskuld och budgetresultat – har bland de starkaste statsfinanserna i v&amp;auml;rlden har massarbetsl&amp;ouml;sheten blivit vardag. Sedan regeringen tilltr&amp;auml;dde har arbetsl&amp;ouml;sheten &amp;ouml;kat med 1,8 procentenheter, vilket motsvarar en &amp;ouml;kad arbetsl&amp;ouml;shet p&amp;aring; &amp;ouml;ver 92&amp;nbsp;000 personer. &amp;Auml;ven syssels&amp;auml;ttningsgraden har fallit sedan regeringen kom till makten. Arbetsmarknadspolitiken har nedrustats. Det g&amp;aring;r i dag sju arbetss&amp;ouml;kande p&amp;aring; varje ledigt jobb.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots en arbetsl&amp;ouml;shet p&amp;aring; 8,4 procent pr&amp;auml;glas regeringens politik av bristen p&amp;aring; samh&amp;auml;llsnyttiga investeringar f&amp;ouml;r att skapa jobb. Regeringens ekonomiska politik f&amp;ouml;r fler jobb har i&amp;nbsp;st&amp;auml;llet ensidigt g&amp;aring;tt ut p&amp;aring; att s&amp;auml;tta press p&amp;aring; de l&amp;auml;gsta l&amp;ouml;nerna ned&amp;aring;t genom f&amp;ouml;rs&amp;auml;mringar i a-kassan och sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen och genom inf&amp;ouml;randet av de s.k. jobbskatteavdragen samt via subventioner av vissa branscher pr&amp;auml;glade av l&amp;aring;g produktivitet och l&amp;aring;ga l&amp;ouml;ner. Efter 6,5 &amp;aring;r av borgerlig regering kan vi nu konstatera att den f&amp;ouml;rda politiken har misslyckats. Detta visar sig inte minst i att l&amp;aring;ngtidsarbetsl&amp;ouml;sheten har &amp;ouml;kat med mer &amp;auml;n 100 procent sedan 2006. Sverige &amp;auml;r numer s&amp;aring;v&amp;auml;l massarbetsl&amp;ouml;shetens som l&amp;aring;ngtidsarbetsl&amp;ouml;shetens land – ett land d&amp;auml;r oj&amp;auml;mlikheten &amp;ouml;kar, d&amp;auml;r v&amp;auml;lf&amp;auml;rden krackelerar och d&amp;auml;r klimat- och milj&amp;ouml;utmaningarna prioriteras ned.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I V&amp;auml;nsterpartiets budgetalternativ drar vi upp riktlinjerna f&amp;ouml;r ett solidariskt samh&amp;auml;lle som bygger p&amp;aring; gemensamma l&amp;ouml;sningar. Det ekonomiska ramverket m&amp;aring;ste utg&amp;aring; fr&amp;aring;n dagens stora samh&amp;auml;llsproblem, inte g&amp;aring;rdagens. Huvuduppgiften m&amp;aring;ste vara att bek&amp;auml;mpa arbetsl&amp;ouml;sheten. Full syssels&amp;auml;ttning ska vara det &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;let. V&amp;auml;nsterpartiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r i denna motion d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ett alternativt ekonomiskt ramverk. Detta inneb&amp;auml;r bl.a. att penningpolitiken ska kompletteras med ett syssels&amp;auml;ttningsm&amp;aring;l och att dagens &amp;ouml;verskottsm&amp;aring;l ska ers&amp;auml;ttas med ett m&amp;aring;l om balans &amp;ouml;ver en konjunkturcykel. Med ett ramverk som har denna inriktning skapas f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna att bek&amp;auml;mpa arbetsl&amp;ouml;sheten och att f&amp;ouml;ra en ansvarsfull l&amp;aring;ngsiktig ekonomisk politik f&amp;ouml;r full syssels&amp;auml;ttning. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnors st&amp;auml;llning och lika m&amp;ouml;jligheter p&amp;aring; arbetsmarknaden &amp;auml;r, ut&amp;ouml;ver en demokrati- och maktfr&amp;aring;ga, ocks&amp;aring; av stor vikt f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llsekonomin. Individualiserad f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring, fasta jobb p&amp;aring; heltid och en gemensam och v&amp;auml;l fungerande barn- och &amp;auml;ldreomsorg &amp;ouml;kar kvinnors arbetsutbud och m&amp;ouml;jligheter att delta p&amp;aring; arbetsmarknaden p&amp;aring; lika villkor. Om kvinnor f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvsarbetade i samma utstr&amp;auml;ckning som m&amp;auml;n skulle syssels&amp;auml;ttningen bland kvinnor &amp;ouml;ka med motsvarande 250 000 heltidstj&amp;auml;nster, viket skulle st&amp;auml;rka de offentliga finanserna med uppskattningsvis 15 miljarder kronor. Den f&amp;ouml;rda politiken har resulterat i en dramatisk &amp;ouml;kning av de ekonomiska skillnaderna mellan m&amp;auml;n och kvinnor. Skillnaden i &amp;aring;rlig nettoinkomst uppg&amp;aring;r till ca 63 000 kronor och har &amp;ouml;kat med 41 procent sedan 2006. De &amp;ouml;kade skillnaderna avspeglas ocks&amp;aring; i att andelen kvinnor under den relativa fattigdomsgr&amp;auml;nsen &amp;ouml;kat med ca 38 procent sedan 2006. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet vill bek&amp;auml;mpa gapet mellan kvinnors och m&amp;auml;ns syssels&amp;auml;ttning, l&amp;ouml;ner och inkomst och st&amp;auml;rka kvinnors st&amp;auml;llning p&amp;aring; arbetsmarknaden. Vi storsatsar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r p&amp;aring; b&amp;auml;ttre kvalitet i v&amp;aring;rd, skola och omsorg. I denna motion f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi framf&amp;ouml;r allt satsningar p&amp;aring; mer personal och utbildning inom hemtj&amp;auml;nst och &amp;auml;ldreomsorg. Sambandet mellan en v&amp;auml;l utbyggd hemtj&amp;auml;nst och &amp;auml;ldreomsorg och kvinnors deltagande p&amp;aring; arbetsmarknaden g&amp;ouml;r detta till en avg&amp;ouml;rande j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsfr&amp;aring;ga. V&amp;auml;nsterpartiet vill att en j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetskommission ska tills&amp;auml;ttas i syfte att &amp;ouml;ka kvinnors syssels&amp;auml;ttningsgrad och ge kvinnor lika tilltr&amp;auml;de till arbetsmarknaden som m&amp;auml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet vill bygga ut och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra landets infrastruktur f&amp;ouml;r att ta itu med uppgiften att bygga ett h&amp;aring;llbart transportsystem i Sverige och f&amp;ouml;r att s&amp;auml;tta pendlaren i centrum. Vi vill ocks&amp;aring; investera i omfattande st&amp;ouml;d till bostadsbyggandet f&amp;ouml;r att skapa fler hyresr&amp;auml;tter och till upprustning av miljonprogrammets bost&amp;auml;der och v&amp;auml;lf&amp;auml;rdslokaler som skolor, f&amp;ouml;rskolor och &amp;auml;ldreboenden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet ser ungdomsarbetsl&amp;ouml;sheten som ett av v&amp;aring;ra st&amp;ouml;rsta samh&amp;auml;llsproblem. Vi kan konstatera att regeringens satsningar p&amp;aring; jobbgaranti och s&amp;auml;nkta arbetsgivaravgifter f&amp;ouml;r unga inte har gett n&amp;aring;gon effekt. V&amp;auml;nsterpartiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en ungdomsgaranti f&amp;ouml;r arbetsl&amp;ouml;sa ungdomar i &amp;aring;ldern 18–24 &amp;aring;r. F&amp;ouml;rslaget inneb&amp;auml;r att unga efter 90 dagars arbetsl&amp;ouml;shet ska garanteras jobb till avtalsenlig l&amp;ouml;n eller utbildning. F&amp;ouml;rslaget inneb&amp;auml;r att 57 000 jobb och utbildningsplatser skapas. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;kad oj&amp;auml;mlikhet och en oreglerad finanssektor var de bidragande orsakerna bakom finanskrisen. Den oreglerade finansmarknaden skapade instabilitet och styrde kapital bort fr&amp;aring;n riktiga investeringar till f&amp;ouml;rm&amp;aring;n f&amp;ouml;r finansiell spekulation. I syfte att begr&amp;auml;nsa spekulationsekonomin och styra kapitalet till riktiga investeringar l&amp;auml;gger vi ett f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; en skatt p&amp;aring; finansiella transaktioner. Int&amp;auml;kterna fr&amp;aring;n skatten anv&amp;auml;nds till en ungdomsgaranti f&amp;ouml;r jobb och utbildning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r dags f&amp;ouml;r en ny f&amp;auml;rdriktning. I denna motion drar vi upp riktlinjerna f&amp;ouml;r en ekonomisk politik f&amp;ouml;r jobb och investeringar.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="RubrikInneh&amp;aring;llsf" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc357076454" name="_Toc357076454"&gt;&lt;/a&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076453"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Sammanfattning&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076453"&gt;&lt;a href="#_Toc357076453"&gt;1&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076454"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076454"&gt;&lt;a href="#_Toc357076454"&gt;3&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076455"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076455"&gt;&lt;a href="#_Toc357076455"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076456"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Det ekonomiska l&amp;auml;get&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076456"&gt;&lt;a href="#_Toc357076456"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076457"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;4.1&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Internationell ekonomi&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076457"&gt;&lt;a href="#_Toc357076457"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076458"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;4.1.1&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Effekterna av besparingarna&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076458"&gt;&lt;a href="#_Toc357076458"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076459"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;4.2&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Konjunkturl&amp;auml;get i Sverige&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076459"&gt;&lt;a href="#_Toc357076459"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076460"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;4.3&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Regeringens prognosmiss och finanspolitiken&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076460"&gt;&lt;a href="#_Toc357076460"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076461"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;4.4&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Utvecklingen p&amp;aring; arbetsmarknaden&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076461"&gt;&lt;a href="#_Toc357076461"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076462"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;4.4.1&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Strukturomvandlingen och kraven p&amp;aring; arbetskraftens utbildning&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076462"&gt;&lt;a href="#_Toc357076462"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076463"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;4.4.2&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;&amp;Ouml;kad strukturell arbetsl&amp;ouml;shet&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076463"&gt;&lt;a href="#_Toc357076463"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076464"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;4.4.3&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Fr&amp;aring;n aktiv arbetsmarknadspolitik till passiva mass&amp;aring;tg&amp;auml;rder&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076464"&gt;&lt;a href="#_Toc357076464"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076465"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;4.4.4&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Otryggheten p&amp;aring; arbetsmarknaden&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076465"&gt;&lt;a href="#_Toc357076465"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076466"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;4.5&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;&amp;Ouml;kad oj&amp;auml;mlikhet&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076466"&gt;&lt;a href="#_Toc357076466"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076467"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;4.6&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;&amp;Ouml;kade inkomstskillnader mellan m&amp;auml;n och kvinnor&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076467"&gt;&lt;a href="#_Toc357076467"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076468"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;4.7&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Privatiseringar och besparingar i v&amp;auml;lf&amp;auml;rden&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076468"&gt;&lt;a href="#_Toc357076468"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076469"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;4.8&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Bort fr&amp;aring;n den svenska modellen&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076469"&gt;&lt;a href="#_Toc357076469"&gt;25&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076470"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Regeringens politik leder inte till fler jobb&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076470"&gt;&lt;a href="#_Toc357076470"&gt;25&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076471"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;5.1&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Jobbskatteavdraget, a-kassan och j&amp;auml;mviktsarbetsl&amp;ouml;sheten&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076471"&gt;&lt;a href="#_Toc357076471"&gt;25&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076472"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;5.2&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Skattes&amp;auml;nkningar f&amp;ouml;r specifika branscher&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076472"&gt;&lt;a href="#_Toc357076472"&gt;28&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076473"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;5.3&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Skattes&amp;auml;nkningar f&amp;ouml;r specifika grupper&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076473"&gt;&lt;a href="#_Toc357076473"&gt;30&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076474"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Ekonomiska ramverk f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad syssels&amp;auml;ttning&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076474"&gt;&lt;a href="#_Toc357076474"&gt;31&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076475"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;6.1&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Riktlinjer f&amp;ouml;r den ekonomiska politiken&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076475"&gt;&lt;a href="#_Toc357076475"&gt;31&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076476"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;6.2&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Ramverken f&amp;ouml;r finanspolitiken&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076476"&gt;&lt;a href="#_Toc357076476"&gt;32&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076477"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;6.2.1&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;&amp;Aring;tg&amp;auml;rdsplaner f&amp;ouml;r full syssels&amp;auml;ttning&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076477"&gt;&lt;a href="#_Toc357076477"&gt;33&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076478"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;6.2.2&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;M&amp;aring;l f&amp;ouml;r de offentliga finanserna&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076478"&gt;&lt;a href="#_Toc357076478"&gt;35&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076479"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;6.2.3&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Utgiftstaken&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076479"&gt;&lt;a href="#_Toc357076479"&gt;37&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076480"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;6.2.4&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Finansiering av investeringar&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076480"&gt;&lt;a href="#_Toc357076480"&gt;37&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076481"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;6.2.5&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Balanskravet f&amp;ouml;r kommunsektorn&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076481"&gt;&lt;a href="#_Toc357076481"&gt;38&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076482"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;6.3&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Ramverken f&amp;ouml;r penningpolitiken&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076482"&gt;&lt;a href="#_Toc357076482"&gt;39&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076483"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;6.3.1&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;M&amp;aring;len f&amp;ouml;r penningpolitiken&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076483"&gt;&lt;a href="#_Toc357076483"&gt;39&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076484"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;6.3.2&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Styrningen av penningpolitiken&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076484"&gt;&lt;a href="#_Toc357076484"&gt;41&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076485"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;6.4&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Utsl&amp;auml;ppstak&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076485"&gt;&lt;a href="#_Toc357076485"&gt;42&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076486"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Fler fasta jobb – f&amp;auml;rre otrygga anst&amp;auml;llningar&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076486"&gt;&lt;a href="#_Toc357076486"&gt;43&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076487"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;7.1&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Ungdomspaket&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076487"&gt;&lt;a href="#_Toc357076487"&gt;43&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076488"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;7.2&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Utbildning f&amp;ouml;r jobb&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076488"&gt;&lt;a href="#_Toc357076488"&gt;44&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076489"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;7.3&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;A-kassan&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076489"&gt;&lt;a href="#_Toc357076489"&gt;46&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076490"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;7.4&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Inkludering och antidiskriminering&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076490"&gt;&lt;a href="#_Toc357076490"&gt;47&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076491"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;7.5&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Likv&amp;auml;rdig skola&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076491"&gt;&lt;a href="#_Toc357076491"&gt;47&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076492"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Investeringarna m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076492"&gt;&lt;a href="#_Toc357076492"&gt;49&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076493"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;8.1&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Offentliga investeringar&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076493"&gt;&lt;a href="#_Toc357076493"&gt;49&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076494"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;8.2&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Investeringarnas betydelse f&amp;ouml;r arbetsl&amp;ouml;sheten&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076494"&gt;&lt;a href="#_Toc357076494"&gt;51&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076495"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;8.3&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Investeringar i gr&amp;ouml;n infrastruktur&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076495"&gt;&lt;a href="#_Toc357076495"&gt;53&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076496"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;8.4&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Energiomst&amp;auml;llning och investeringar i gr&amp;ouml;n teknik&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076496"&gt;&lt;a href="#_Toc357076496"&gt;55&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076497"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;8.5&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Bygg bort bostadsbristen&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076497"&gt;&lt;a href="#_Toc357076497"&gt;56&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076498"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Aktiv n&amp;auml;ringspolitik&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076498"&gt;&lt;a href="#_Toc357076498"&gt;57&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076499"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad tillv&amp;auml;xt&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076499"&gt;&lt;a href="#_Toc357076499"&gt;59&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076500"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;11&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Gemensam v&amp;auml;lf&amp;auml;rd&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076500"&gt;&lt;a href="#_Toc357076500"&gt;62&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076501"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;11.1&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Offentlig sektor och syssels&amp;auml;ttning&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076501"&gt;&lt;a href="#_Toc357076501"&gt;62&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076502"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;11.2&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Avkommersialisera v&amp;auml;lf&amp;auml;rden&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076502"&gt;&lt;a href="#_Toc357076502"&gt;63&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076503"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;11.3&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;St&amp;auml;rk kommunsektorn&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076503"&gt;&lt;a href="#_Toc357076503"&gt;64&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076504"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;11.4&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;V&amp;auml;lf&amp;auml;rdens l&amp;aring;ngsiktiga finansiering&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076504"&gt;&lt;a href="#_Toc357076504"&gt;65&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076505"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;12&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Skattepolitik&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076505"&gt;&lt;a href="#_Toc357076505"&gt;66&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076506"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;12.1&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;M&amp;aring;len f&amp;ouml;r V&amp;auml;nsterpartiets skattepolitik&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076506"&gt;&lt;a href="#_Toc357076506"&gt;66&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076507"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;12.2&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Inkomstskatter&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076507"&gt;&lt;a href="#_Toc357076507"&gt;68&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076508"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;12.3&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Skatter som styrmedel i milj&amp;ouml;politiken&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076508"&gt;&lt;a href="#_Toc357076508"&gt;68&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076509"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;12.4&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;F&amp;ouml;retags-, kapital- och egendomsskatter&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076509"&gt;&lt;a href="#_Toc357076509"&gt;69&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076510"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;12.5&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Skatt p&amp;aring; finansiella transaktioner&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076510"&gt;&lt;a href="#_Toc357076510"&gt;70&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a href="#_Toc357076511"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;13&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Finansiellt sparande&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;/a&gt;&lt;a href="#_Toc357076511"&gt;&lt;a href="#_Toc357076511"&gt;71&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="F&amp;ouml;rslagsrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc357076455" name="_Toc357076455"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen beslutar att godk&amp;auml;nna inriktningen p&amp;aring; den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 6–12 i motionen).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att det i k&amp;auml;rn&amp;shy;verk&amp;shy;samheten inom v&amp;aring;rd, skola och &amp;auml;ldreomsorg inte ska vara m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r vinstsyftande f&amp;ouml;retag att bedriva verksamhet med skattemedel (avsnitt 11.2 i motionen).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om ett alternativt ramverk f&amp;ouml;r finans- och penningpolitiken (avsnitt 6 i motionen).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att j&amp;auml;rn&amp;shy;v&amp;auml;gen b&amp;ouml;r &amp;aring;terregleras och att samh&amp;auml;llet b&amp;ouml;r ta ett helhetsansvar f&amp;ouml;r j&amp;auml;rnv&amp;auml;gssystemet (avsnitt 8.3 i motionen).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen beslutar att avsl&amp;aring; regeringens f&amp;ouml;rslag att godk&amp;auml;nna den f&amp;ouml;reslagna &amp;auml;ndringen av &amp;auml;ndam&amp;aring;l och verksamheter som ska innefattas i utgiftsomr&amp;aring;de 13 Integration och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet respektive utgiftsomr&amp;aring;de 8 Migration (avsnitt 12.1.4 i propositionen).&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt; Yrkande 5 h&amp;auml;nvisat till KU.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc357076456" name="_Toc357076456"&gt;&lt;/a&gt;Det ekonomiska l&amp;auml;get&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354066957" name="_Toc354066957"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076457" name="_Toc357076457"&gt;&lt;/a&gt;Internationell ekonomi&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den ekonomiska &amp;aring;terh&amp;auml;mtningen efter finanskrisen 2008–2009 har varit l&amp;aring;ngsam och bitvis turbulent. V&amp;auml;rldsekonomin tog f&amp;ouml;rvisso fart i slutet av 2009 och fortsatte att v&amp;auml;xa i mycket god takt under 2010. D&amp;auml;refter har emellertid utvecklingen varit mer skakig. Den globala tillv&amp;auml;xten har sjunkit de senaste &amp;aring;ren, och avslutningen p&amp;aring; 2012 blev s&amp;auml;rskilt svag. Bidragande orsaker till den svaga utvecklingen har varit eurokrisen, finanspolitiska &amp;aring;tstramningar, hush&amp;aring;llens &amp;ouml;kade sparande samt fortsatta problem i finanssektorn. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under inledningen av 2013 har dock en rad ekonomiska data kommit in som indikerar en v&amp;auml;ndning. Olika f&amp;ouml;rtroendeindikatorer i s&amp;aring;v&amp;auml;l USA som Europa visar en upp&amp;aring;tg&amp;aring;ende trend, och p&amp;aring; de finansiella marknaderna syns en &amp;ouml;kad optimism, vilket avspeglas i stigande b&amp;ouml;rskurser och i minskade uppl&amp;aring;ningskostnader f&amp;ouml;r en del skuldtyngda l&amp;auml;nder inom euroomr&amp;aring;det. &amp;Aring;terh&amp;auml;mtningen v&amp;auml;ntas drivas av den uppd&amp;auml;mda efterfr&amp;aring;gan som skapats under de senaste &amp;aring;rens svaga utveckling. Framf&amp;ouml;r allt bed&amp;ouml;ms investeringarna ta fart. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bilden av en v&amp;auml;ndning i konjunkturl&amp;auml;get &amp;auml;r emellertid l&amp;aring;ngt ifr&amp;aring;n entydig. De senaste syssels&amp;auml;ttningssiffrorna i USA var betydligt s&amp;auml;mre &amp;auml;n v&amp;auml;ntat. Detta kan &amp;ouml;ka pressen p&amp;aring; Obama-adminstrationen och kongressen att vidta &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att mildra effekterna av den finanspolitiska &amp;aring;tstramning som kongressen beslutade om tidigare i &amp;aring;r. Den finanspolitiska &amp;ouml;verenskommelsen ber&amp;auml;knas inneb&amp;auml;ra en &amp;aring;tstramning p&amp;aring; 1,6 procent av BNP under 2013.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom euroomr&amp;aring;det syns vissa tecken p&amp;aring; en stabilisering p&amp;aring; de finansiella marknaderna. Sedan ECB annonserade sitt program Outright Money Transactions (OMT)&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref0" name="fnref0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn0"&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; minskade obligationsr&amp;auml;ntorna i de skuldtyngda l&amp;auml;nderna under andra halv&amp;aring;ret 2012. &amp;Auml;ven om vissa andra f&amp;ouml;rtroendeindikatorer ocks&amp;aring; har f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrats syns emellertid &amp;auml;n s&amp;aring; l&amp;auml;nge ingen direkt v&amp;auml;ndning i den reala ekonomin. BNP v&amp;auml;ntas falla &amp;auml;ven i &amp;aring;r, och arbetsl&amp;ouml;sheten bed&amp;ouml;ms stiga till hela 12 procent.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tillv&amp;auml;xtekonomierna, med Kina, Indien och Brasilien i spetsen, har klarat de senaste &amp;aring;rens ekonomiska turbulens f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandevis v&amp;auml;l. &amp;Auml;ven dessa l&amp;auml;nder har dock m&amp;auml;rkt av det svagare konjunkturl&amp;auml;get under de senaste &amp;aring;ren. Detta g&amp;auml;ller inte minst Brasilien, d&amp;auml;r tillv&amp;auml;xten var l&amp;aring;g under s&amp;aring;v&amp;auml;l 2011 som 2012. De flesta prognosmakare bed&amp;ouml;mer emellertid att tillv&amp;auml;xten i dessa l&amp;auml;nder tar fart under de n&amp;auml;rmaste &amp;aring;ren.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.1.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354066958" name="_Toc354066958"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076458" name="_Toc357076458"&gt;&lt;/a&gt;Effekterna av besparingarna&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Direkt efter finanskrisen sj&amp;ouml;satte de flesta l&amp;auml;nder olika finanspolitiska stimulanspaket. Tillsammans med en expansiv penningpolitik och statliga r&amp;auml;ddningspaket f&amp;ouml;r banksektorn r&amp;auml;ddades v&amp;auml;rldsekonomin fr&amp;aring;n fullst&amp;auml;ndig kollaps. Innan den ekonomiska &amp;aring;terh&amp;auml;mtningen hade f&amp;aring;tt ordentlig fart b&amp;ouml;rjade emellertid en rad politiker och ekonomer f&amp;ouml;respr&amp;aring;ka en politik f&amp;ouml;r budget&amp;aring;tstramningar f&amp;ouml;r att minska de v&amp;auml;xande statsskulder som f&amp;ouml;ljde p&amp;aring; den ekonomiska krisen. ”Exitstrategier” blev det nya modeordet. Inte minst slog de krisande l&amp;auml;nderna inom euroomr&amp;aring;det in p&amp;aring; besparingsv&amp;auml;gen. Effekterna av &amp;aring;tstramningspaketen blev dock inte de man t&amp;auml;nkt sig. Besparingarna minskade tillv&amp;auml;xten och &amp;ouml;kade arbetsl&amp;ouml;sheten, vilket resulterade i att statsskulderna som andel av BNP &amp;ouml;kade i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att minska. Det &amp;auml;r t.o.m. s&amp;aring; att statsskulderna har &amp;ouml;kat mest i de l&amp;auml;nder som genomf&amp;ouml;rt de st&amp;ouml;rsta besparingarna.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref1" name="fnref1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn1"&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Allt fler b&amp;ouml;rjar nu inse misstagen med den f&amp;ouml;rda politiken. Internationella valutafonden (IMF) som i flera fall har varit tillskyndare till besparingsprogrammen tvingades i h&amp;ouml;stas erk&amp;auml;nna att man har underskattat &amp;aring;tstramningspaketens effekter p&amp;aring; den ekonomiska tillv&amp;auml;xten.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref2" name="fnref2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn2"&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; IMF:s bed&amp;ouml;mning &amp;auml;r att de s.k. finanspolitiska multiplikatorerna under de senaste &amp;aring;ren legat mellan 0,9 och 1,7. Inneb&amp;ouml;rden av detta &amp;auml;r att ett besparingsprogram p&amp;aring; exempelvis 100 miljarder kronor minskar BNP med 90–170 miljarder kronor. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse av den ekonomiska utvecklingen i USA och Storbritannien kan tj&amp;auml;na som ett belysande exempel. L&amp;auml;nderna uppvisar m&amp;aring;nga likartade ekonomiska karakt&amp;auml;ristika med b&amp;auml;ring p&amp;aring; finanskrisen: l&amp;auml;nderna gick in i finanskrisen med i princip identiska budgetunderskott, de drabbades av krisen p&amp;aring; ett likartat s&amp;auml;tt med stora f&amp;ouml;rluster inom banksektorn, och de svarade p&amp;aring; krisen med stora r&amp;auml;ddningspaket till bankerna och med en mycket expansiv penningpolitik (som alltj&amp;auml;mt p&amp;aring;g&amp;aring;r). I ett avseende skiljer de sig emellertid &amp;aring;t, och det g&amp;auml;ller den f&amp;ouml;rda finanspolitiken. Medan Obama-administrationen genast svarade p&amp;aring; krisen med betydande finanspolitiska stimulanser, sj&amp;ouml;satte den brittiska regeringen mycket stora besparingsprogram. En j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse av den ekonomiska utvecklingen i l&amp;auml;nderna sedan krisens b&amp;ouml;rjan visar p&amp;aring; stora skillnader. Som framg&amp;aring;r av diagram 1 har den brittiska tillv&amp;auml;xten utvecklats betydligt svagare &amp;auml;n den amerikanska. De brittiska besparingarnas f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntade effekter p&amp;aring; skuldutvecklingen tycks ocks&amp;aring; ha uteblivit. I sj&amp;auml;lva verket har den brittiska besparingspolitiken resulterat i en betydligt snabbare &amp;ouml;kning av den offentliga skulden j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med den mer expansiva amerikanska finanspolitiken, se diagram 2 nedan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Besparingspolitikens sociala konsekvenser &amp;auml;r desto tydligare. Spanien har en ungdomsarbetsl&amp;ouml;shet p&amp;aring; ca 55 procent och i Grekland n&amp;auml;rmar sig ungdomsarbetsl&amp;ouml;s&amp;shy;heten 60 procent. Fattigdomen och den sociala desperationen breder ut sig, och i dess sp&amp;aring;r har rent fascistiska partier vunnit i styrka.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; page-break-before: always; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Diagram 1 BNP-tillv&amp;auml;xt USA och UK&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;Index 2007Q4=100&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.56em; margin-bottom: 2.12mm; margin-top: 0.0mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;K&amp;auml;lla: Eurostat.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Diagram 2 Bruttoskuld, USA och UK&lt;span style="font-style: italic;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.56em; margin-top: 0.0mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;K&amp;auml;lla: OECD.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354066959" name="_Toc354066959"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076459" name="_Toc357076459"&gt;&lt;/a&gt;Konjunkturl&amp;auml;get i Sverige&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;BNP-tillv&amp;auml;xten under 2012 landade p&amp;aring; blygsamma 0,8 procent. Framf&amp;ouml;r allt utvecklades den svenska ekonomin svagt under det sista halv&amp;aring;ret i fjol. Det som fr&amp;auml;mst drog ned tillv&amp;auml;xten var en svag utveckling inom exportindustrin. Exporttillv&amp;auml;xten sj&amp;ouml;nk fr&amp;aring;n 7,1 procent under 2011 till endast 0,7 procent under 2012. Den svaga och skakiga omv&amp;auml;rldskonjunkturen p&amp;aring;verkade &amp;auml;ven den inhemska efterfr&amp;aring;gan. Ett h&amp;ouml;gt f&amp;ouml;rsiktighetssparande drog ned hush&amp;aring;llens konsumtion som v&amp;auml;xte med m&amp;aring;ttliga 1,3 procent under fjol&amp;aring;ret. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det ekonomiska l&amp;auml;get och bed&amp;ouml;mningarna av den svenska ekonomin i 2013–2014 ger en splittrad bild. &amp;Aring; ena sidan &amp;auml;r det internationella konjunkturl&amp;auml;get fortfarande relativt svagt, inte minst i euroomr&amp;aring;det dit mycket av den svenska exporten g&amp;aring;r. Konjunkturl&amp;auml;get bed&amp;ouml;ms ocks&amp;aring; verka h&amp;auml;mmande p&amp;aring; behovet av nya investeringar i n&amp;auml;ringslivet. &amp;Aring; andra sidan finns det f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad inhemsk efterfr&amp;aring;gan eftersom hush&amp;aring;llens finansiella st&amp;auml;llning &amp;auml;r god. Stigande l&amp;ouml;ner och l&amp;aring;g inflation har &amp;ouml;kat hush&amp;aring;llens reala inkomster med sammantaget 6 procent under de senaste tv&amp;aring; &amp;aring;ren. Dessutom har den senaste tidens b&amp;ouml;rsuppg&amp;aring;ng och stigande bostadspriser &amp;ouml;kat hush&amp;aring;llens f&amp;ouml;rm&amp;ouml;genheter. D&amp;auml;rtill har hush&amp;aring;llens sparande varit h&amp;ouml;gt under en rad &amp;aring;r. Sammantaget inneb&amp;auml;r detta att det finns ett stort utrymme f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad konsumtion.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De flesta prognosmakare bed&amp;ouml;mer att den ekonomiska &amp;aring;terh&amp;auml;mtningen kommer att ske relativt l&amp;aring;ngsamt. Tillv&amp;auml;xten ber&amp;auml;knas dock ta fart under andra halv&amp;aring;ret i &amp;aring;r och forts&amp;auml;tta i hygglig takt under 2014.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354066960" name="_Toc354066960"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076460" name="_Toc357076460"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens prognosmiss och finanspolitiken&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 2.12mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r regeringen i h&amp;ouml;stas presenterade budgetpropositionen f&amp;ouml;r 2013 fick de stark kritik f&amp;ouml;r de prognoser som budgeten baserades p&amp;aring;. Trots tydliga tecken p&amp;aring; vikande konjunktur bed&amp;ouml;mde regeringen att tillv&amp;auml;xten snart skulle ta fart och att arbetsl&amp;ouml;sheten skulle falla. I tabell 1 nedan j&amp;auml;mf&amp;ouml;rs regeringens tillv&amp;auml;xtprognos i budgetpropositionen f&amp;ouml;r 2013 med andra bed&amp;ouml;mares prognoser vid samma tidpunkt samt med regeringens prognos i 2013 &amp;aring;rs ekonomiska v&amp;aring;rproposition. Som framg&amp;aring;r av tabellen l&amp;aring;g regeringens prognos f&amp;ouml;r BNP-tillv&amp;auml;xten under 2013 och 2014 l&amp;aring;ngt &amp;ouml;ver andra prognosmakares bed&amp;ouml;mningar vid samma tidpunkt. I v&amp;aring;rpropositionen har nu regeringen tvingats skriva ned BNP-prognosen med hela 1,5 procentenheter f&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l 2013 som 2014. &lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -0.26mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 105.03mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="211"/&gt;&lt;col width="46"/&gt;&lt;col width="46"/&gt;&lt;col width="46"/&gt;&lt;col width="46"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="5" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 105.03mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Tabell 1 Prognosj&amp;auml;mf&amp;ouml;relse, BNP-tillv&amp;auml;xt&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 55.85mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;2012&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;2013&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;2014&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;2015&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 55.85mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;BP13 (september 2012)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;1,6&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;2,7&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;3,7&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;3,5&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 55.85mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Konjunkturinstitutet (augusti 2012)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1,3&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1,8&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;2,8&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;2,8&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 55.85mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Ekonomistyrningsverket (september 2012)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1,2&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1,9&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;3&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;3,2&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 55.85mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Nordea (september 2012)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1,2&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1,8&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;2,3&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 55.85mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Swedbank (augusti 2012)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1,8&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1,6&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;2,4&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 55.85mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Riksbanken (juli 2012)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;0,6&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1,7&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;2,8&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 55.85mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;VP13 (april 2013)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;0,8&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;1,2&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;2,2&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;3,6&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 2.12mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen fick i h&amp;ouml;stas &amp;auml;ven stark kritik f&amp;ouml;r bed&amp;ouml;mningen av utvecklingen p&amp;aring; arbetsmarknaden. Regeringens prognos f&amp;ouml;r arbetsl&amp;ouml;sheten 2012 var 7,6 procent. Bed&amp;ouml;mningen f&amp;ouml;r 2013 l&amp;aring;g p&amp;aring; 7,5 procent. J&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med andra bed&amp;ouml;mare var detta en optimistisk prognos; se tabell 2 nedan. Tidigt under h&amp;ouml;sten stod det ocks&amp;aring; klart att arbetsmarknaden utvecklades betydligt s&amp;auml;mre &amp;auml;n vad regeringen r&amp;auml;knade med. Eftersom grunden f&amp;ouml;r regeringens ekonomiska politik, dvs. bed&amp;ouml;mningen av det ekonomiska l&amp;auml;get, s&amp;aring; radikalt hade &amp;auml;ndrats uppmanade V&amp;auml;nsterpartiet regeringen att &amp;aring;terkomma till riksdagen med en till&amp;auml;ggsbudget f&amp;ouml;r att stimulera ekonomin och motverka den stigande arbetsl&amp;ouml;sheten. Regeringen ans&amp;aring;g emellertid inte att det f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrade ekonomiska l&amp;auml;get f&amp;ouml;ranledde n&amp;aring;gon revidering av budgeten. &lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -0.26mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 105.03mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="211"/&gt;&lt;col width="46"/&gt;&lt;col width="46"/&gt;&lt;col width="46"/&gt;&lt;col width="46"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="5" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 105.03mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Tabell 2 Prognosj&amp;auml;mf&amp;ouml;relse, arbetsl&amp;ouml;shet&lt;/span&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 55.85mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;2012&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;2013&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;2014&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;2015&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 55.85mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;BP13 (september 2012)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;7,6&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;7,5&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;6,7&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;5,5&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 55.85mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Konjunkturinstitutet (augusti 2012)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;7,6&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;7,9&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;7,7&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;7&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 55.85mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Ekonomistyrningsverket (september 2012)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;7,6&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;7,8&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;7,4&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;6,8&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 55.85mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Nordea (september 2012)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;7,7&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;8&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;7,7&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 55.85mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Swedbank (augusti 2012)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;7,5&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;7,7&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;7,6&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 55.85mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Riksbanken (juli 2012)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;7,6&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;7,7&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;7&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 55.85mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;VP13 (april 2013)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;8&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;8,3&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;8,4&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 12.3mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;8,1&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skillnaden mellan regeringens bed&amp;ouml;mning i budgetpropositionen och &amp;ouml;vriga prognosmakares var &amp;auml;n st&amp;ouml;rre betr&amp;auml;ffande hur arbetsmarknaden skulle utvecklas p&amp;aring; lite l&amp;auml;ngre sikt. Regeringens prognos i h&amp;ouml;stas var att arbetsl&amp;ouml;sheten skulle falla ned till 6,7 procent under 2014 och till 5,5 procent under 2015. I v&amp;aring;rpropositionen har regeringen tvingats revidera upp denna prognos rej&amp;auml;lt. Nu r&amp;auml;knar man med en arbetsl&amp;ouml;shet p&amp;aring; 8,4 respektive 8,1 procent under 2014 och 2015. Prognosmissen motsvarar 86&amp;nbsp;000 personer f&amp;ouml;r 2014 och hela 132&amp;nbsp;000 personer f&amp;ouml;r 2015. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Allt fler inser att regeringens politik nu har n&amp;aring;tt v&amp;auml;gs &amp;auml;nde. Regeringens ensidiga fokus p&amp;aring; arbetsutbud och skattes&amp;auml;nkningar har bidragit till dagens massarbetsl&amp;ouml;shet. Man hade kunnat f&amp;ouml;rv&amp;auml;nta sig att den stora prognosrevideringen skulle medf&amp;ouml;ra en oml&amp;auml;ggning av den ekonomiska politiken. Att regeringen i v&amp;aring;rpropositionen skulle dra upp riktlinjerna f&amp;ouml;r &amp;ouml;kade investeringar och kraftfulla utbildningsinsatser. V&amp;auml;nsterpartiet kan dessv&amp;auml;rre konstatera att regeringens v&amp;aring;rbudget &amp;auml;r mycket kraftl&amp;ouml;s. Regeringens f&amp;ouml;rslag uppg&amp;aring;r till 0,9 miljarder kronor f&amp;ouml;r innevarande &amp;aring;r och till 1,2 miljarder kronor under 2014. Denna politik – som inneb&amp;auml;r en finanspolitisk stimulans p&amp;aring; ca 0,03 procent av BNP – &amp;auml;r inte att ta ansvar f&amp;ouml;r den ekonomiska utvecklingen i ett l&amp;auml;ge d&amp;aring; ca 420&amp;nbsp;000 personer g&amp;aring;r arbetsl&amp;ouml;sa. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354066961" name="_Toc354066961"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076461" name="_Toc357076461"&gt;&lt;/a&gt;Utvecklingen p&amp;aring; arbetsmarknaden&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ekonomiska kriser brukar ofta f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka strukturomvandlingen p&amp;aring; arbetsmarknaden. Den svenska arbetsmarknaden k&amp;auml;nnetecknas av en l&amp;aring;ngsiktig trend d&amp;auml;r antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin minskat relativt den privata tj&amp;auml;nstesektorn (se vidare avsnitt 4.4.1 nedan). Denna f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring accentuerades i samband med finanskrisen och &amp;aring;ren d&amp;auml;refter. Den l&amp;aring;gkonjunktur som f&amp;ouml;ljde efter finanskrisen slog h&amp;aring;rt mot den svenska industrin. Mellan det tredje kvartalet 2008 och f&amp;ouml;rsta kvartalet 2010 f&amp;ouml;ll syssels&amp;auml;ttningen inom ”tillverkning och utvinning, energi och milj&amp;ouml;” med n&amp;auml;stan 100&amp;nbsp;000 personer.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref3" name="fnref3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn3"&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; N&amp;auml;r sedan konjunkturen och arbetsmarknaden tog fart under 2010 kom de flesta jobben inom den privata tj&amp;auml;nstesektorn. I samband med den vikande konjunkturen under 2012 har ett liknande m&amp;ouml;nster kunnat sk&amp;ouml;njas. Syssels&amp;auml;ttningen inom industrin har fallit medan de privata tj&amp;auml;nsten&amp;auml;ringarna har klarat sig f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandevis v&amp;auml;l. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 2.12mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sammantaget har utvecklingen p&amp;aring; arbetsmarknaden de senaste &amp;aring;ren varit nedsl&amp;aring;ende. Arbetsl&amp;ouml;sheten under &amp;aring;terh&amp;auml;mtningsfasen efter finanskrisen sj&amp;ouml;nk endast till omkring 7,5 procent, vilket &amp;auml;r en mycket h&amp;ouml;g arbetsl&amp;ouml;shet s&amp;aring;v&amp;auml;l i ett svenskt historiskt perspektiv som vid en internationell j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse. Under h&amp;ouml;sten 2012 &amp;ouml;kade arbetsl&amp;ouml;sheten ytterligare, och i mars i &amp;aring;r uppgick den till hela 8,4 procent (i s&amp;auml;songsrensade termer).&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref4" name="fnref4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn4"&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; J&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med n&amp;auml;r regeringen tilltr&amp;auml;dde har arbetsl&amp;ouml;sheten &amp;ouml;kat med 1,8 procentenheter, vilket motsvarar en &amp;ouml;kad arbetsl&amp;ouml;shet p&amp;aring; &amp;ouml;ver 92 000 personer; se diagram 3 nedan. &amp;Auml;ven (den s&amp;auml;songsrensade) syssels&amp;auml;ttningsgraden har fallit sedan regeringen kom till makten. Den l&amp;auml;gre syssels&amp;auml;ttningsgraden (0,9 procentenheter) motsvarar 64&amp;nbsp;000 f&amp;auml;rre sysselsatta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Diagram 3 Arbetsl&amp;ouml;shet, 15–74 &amp;aring;r&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref5" name="fnref5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn5"&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;S&amp;auml;songsrensade v&amp;auml;rden&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.56em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;K&amp;auml;lla: SCB (AKU).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; page-break-before: always; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Diagram 4 Syssels&amp;auml;ttningsgrad, 15–74 &amp;aring;r&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref6" name="fnref6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn6"&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;S&amp;auml;songsrensade v&amp;auml;rden&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.56em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;K&amp;auml;lla: SCB (AKU).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska arbetsl&amp;ouml;sheten &amp;auml;r &amp;auml;ven h&amp;ouml;g i ett internationellt perspektiv; se diagram 5 nedan. I USA, finanskrisens epicentrum, &amp;auml;r den l&amp;auml;gre. Likas&amp;aring; i Storbritannien, vars BNP-niv&amp;aring; fortfarande &amp;auml;r l&amp;auml;gre &amp;auml;n vid ing&amp;aring;ngen till finanskrisen. Till och med Finland, d&amp;auml;r arbetsl&amp;ouml;sheten l&amp;auml;nge legat klart &amp;ouml;ver den svenska, har l&amp;auml;gre arbetsl&amp;ouml;shet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Diagram 5 Arbetsl&amp;ouml;shet, 15–74 &amp;aring;r, feb. 2013&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 9.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 9.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref7" name="fnref7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn7"&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;Procent av arbetskraften, s&amp;auml;songsrensade v&amp;auml;rden&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.56em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;K&amp;auml;lla: Eurostat.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringens ansvar f&amp;ouml;r denna utveckling &amp;auml;r betydande. Inte minst f&amp;ouml;rtj&amp;auml;nar regeringen kritik f&amp;ouml;r hur de agerade i samband med finanskrisen. D&amp;auml;r andra l&amp;auml;nder omedelbart sj&amp;ouml;satte stora finanspolitiska stimulanser svarade regeringen med att bedriva en direkt &amp;aring;tstramande finanspolitik. Mellan 2008 och 2009 &lt;span style="font-style: italic;"&gt;&amp;ouml;kade &lt;/span&gt;det strukturella sparandet fr&amp;aring;n 1,8 procent av BNP till 3,0 procent&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref8" name="fnref8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn8"&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;, vilket innebar att regeringen mitt under den v&amp;auml;rsta ekonomiska krisen sedan 1990-talskrisen f&amp;ouml;rde en mycket &amp;aring;tstramande finanspolitik. Den f&amp;ouml;rda politiken resulterade i att m&amp;aring;nga jobb gick f&amp;ouml;rlorade i on&amp;ouml;dan och att tiotusentals personer slogs ut i l&amp;aring;ngtidsarbetsl&amp;ouml;shet.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.4.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354066962" name="_Toc354066962"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076462" name="_Toc357076462"&gt;&lt;/a&gt;Strukturomvandlingen och kraven p&amp;aring; arbetskraftens utbildning&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska ekonomin har genomg&amp;aring;tt omv&amp;auml;lvande f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar under de senaste 30 &amp;aring;ren. Utvecklingen har framf&amp;ouml;r allt drivits p&amp;aring; av globaliseringen i form av ett &amp;ouml;kat globalt arbetskraftsutbud fr&amp;aring;n l&amp;auml;nder som Kina och Indien, &amp;ouml;kad v&amp;auml;rldshandel, &amp;ouml;kad migration och teknologisk utveckling. Denna utveckling har &amp;ouml;kat konkurrenstrycket p&amp;aring; den svenska ekonomin i allm&amp;auml;nhet och p&amp;aring; tillverkningsindustrin i synnerhet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom tillverkningsindustrin har globaliseringen bidragit till att verksamheter med h&amp;ouml;gt f&amp;ouml;r&amp;auml;dlingsv&amp;auml;rde f&amp;aring;tt allt st&amp;ouml;rre andelar. Inom basindustrin g&amp;aring;r t.ex. exporten fr&amp;aring;n massa och malm mot mer avancerade pappersprodukter och specialst&amp;aring;l. Samtidigt har h&amp;ouml;gteknologiska branscher inom t.ex. kemi, l&amp;auml;kemedel och maskinindustri v&amp;auml;xt i betydelse, och vissa branscher, som varvs- och textilindustrin, har i princip f&amp;ouml;rsvunnit. Parallellt med denna utveckling har den privata tj&amp;auml;nstesektorn vuxit kraftigt och har under de senaste 10 &amp;aring;ren svarat f&amp;ouml;r merparten av den svenska ekonomins sammanlagda syssels&amp;auml;ttningstillv&amp;auml;xt (se tabell 3 nedan). &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En annan trend i det svenska n&amp;auml;ringslivet &amp;auml;r att industrif&amp;ouml;retagen i allt st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning fokuserar p&amp;aring; sin k&amp;auml;rnverksamhet. Detta har resulterat i att de har lagt ut stora delar av de tj&amp;auml;nster som tidigare producerades inom f&amp;ouml;retaget p&amp;aring; externa tj&amp;auml;nstef&amp;ouml;retag. Exempel p&amp;aring; s&amp;aring;dana tj&amp;auml;nster som i allt h&amp;ouml;gre grad har outsourcats &amp;auml;r konsulttj&amp;auml;nster inom it, forskning och utveckling, juridisk r&amp;aring;dgivning, reklamverksamhet, bemanningsf&amp;ouml;retag, byggteknik och design. Denna utveckling har inneburit att industrin blivit alltmer integrerad med tj&amp;auml;nstesektorn och att tj&amp;auml;nstesektorerna blivit mer beroende av utvecklingen inom industrin. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 2.12mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den h&amp;auml;r strukturomvandlingen, som inneb&amp;auml;r att frist&amp;auml;lld arbetskraft slussas &amp;ouml;ver fr&amp;aring;n mellan- och l&amp;aring;gteknologisk industri till kunskapsintensiva tj&amp;auml;nster, st&amp;auml;ller h&amp;ouml;gre krav p&amp;aring; bl.a. utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken &amp;auml;n n&amp;auml;r strukturomvandlingen fr&amp;auml;mst resulterade i att arbetskraften r&amp;ouml;rde sig mellan olika industrisektorer. &lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -0.26mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 105.03mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="176"/&gt;&lt;col width="74"/&gt;&lt;col width="74"/&gt;&lt;col width="74"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="4" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 105.03mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; page-break-before: always; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Tabell 3 Antal sysselsatta i olika sektorer i svensk ekonomi, tusental&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 46.46mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 19.46mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;1993&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 19.46mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;2011&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 19.65mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;1993–2011&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 46.46mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Privat tj&amp;auml;nstesektor, totalt&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 19.46mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1 504&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 19.46mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;2 105&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 19.65mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;601&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 46.46mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt; font-style: italic;"&gt;varav kunskapsintensiva &lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 19.46mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;568&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 19.46mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1 030&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 19.65mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;462&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 46.46mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Jordbruk, skogsbruk och fiske&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 19.46mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;149&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 19.46mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;93&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 19.65mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;–56&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 46.46mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Tillverknings- och gruvindustri&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 19.46mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;695&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 19.46mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;621&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 19.65mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;–74&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 46.46mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Byggverksamhet&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 19.46mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;224&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 19.46mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;321&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 19.65mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;97&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 46.46mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Offentlig verksamhet&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 19.46mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1 398&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 19.46mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1 293&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 19.65mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;–105&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 46.46mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;&amp;Ouml;vrig verksamhet&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 19.46mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;132&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 19.46mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;170&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 19.65mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;38&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 46.46mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Ekonomin totalt&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 19.46mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;4 102&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 19.46mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;4 603&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 19.65mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;501&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.56em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;K&amp;auml;lla: Almega, ”Almegas konjunkturprognos, april 2012”.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Strukturomvandlingen riskerar ocks&amp;aring; att skapa en tilltagande ekonomisk s&amp;aring;rbarhet och st&amp;auml;ller krav p&amp;aring; helhetst&amp;auml;nkande och en medveten, strategisk industri- och n&amp;auml;ringspolitik – n&amp;aring;got som inte kan &amp;ouml;verl&amp;auml;mnas till ”marknaden”. Vi ser redan i dag att konkurrensen mot den svenska industrin inte avgr&amp;auml;nsas till produktion med ett relativt l&amp;aring;gt f&amp;ouml;r&amp;auml;dlingsv&amp;auml;rde utan &amp;auml;ven f&amp;ouml;rekommer betydligt h&amp;ouml;gre upp i f&amp;ouml;r&amp;auml;dlingskedjan. Vi vet ocks&amp;aring; att produktivitets&amp;ouml;kningarna inom olika sektorer och produktionsgrenar inte sker isolerat fr&amp;aring;n varandra utan i ett systematiskt samspel d&amp;auml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l fysisk som social infrastruktur spelar en avg&amp;ouml;rande roll. Detta st&amp;auml;ller krav p&amp;aring; ett helhetst&amp;auml;nkande och en strategisk n&amp;auml;ringspolitik.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.4.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354066963" name="_Toc354066963"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076463" name="_Toc357076463"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;kad strukturell arbetsl&amp;ouml;shet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mycket tyder p&amp;aring; att den strukturella arbetsl&amp;ouml;sheten, dvs. den del av arbetsl&amp;ouml;sheten som inte beror p&amp;aring; konjunkturl&amp;auml;get, har &amp;ouml;kat under de senaste &amp;aring;ren. Ett tecken p&amp;aring; detta &amp;auml;r den mycket kraftiga &amp;ouml;kningen av l&amp;aring;ngtidsarbetsl&amp;ouml;sheten. Samtidigt som arbetsl&amp;ouml;sheten ”bara” &amp;ouml;kat med 1,8 procentenheter sedan regeringen tilltr&amp;auml;dde har l&amp;aring;ngtidsarbetsl&amp;ouml;sheten &amp;ouml;kat med &amp;ouml;ver 100 procent, se diagram 6.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref9" name="fnref9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn9"&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Personer med l&amp;aring;nga arbetsl&amp;ouml;shetstider l&amp;ouml;per stor risk att fastna i l&amp;aring;ngtidsarbetsl&amp;ouml;shet eller helt sl&amp;aring;s ut fr&amp;aring;n arbetsmarknaden. F&amp;ouml;rst och fr&amp;auml;mst &amp;auml;r detta naturligtvis en tragedi f&amp;ouml;r de individer som drabbas, men l&amp;aring;ngtidsarbetsl&amp;ouml;sheten f&amp;ouml;r &amp;auml;ven med sig betydande samh&amp;auml;llsekonomiska kostnader. N&amp;auml;r konjunkturen v&amp;auml;nder begr&amp;auml;nsas uppg&amp;aring;ngen i b&amp;aring;de produktion och syssels&amp;auml;ttning i och med att matchningen p&amp;aring; arbetsmarknaden f&amp;ouml;rs&amp;auml;mras. L&amp;aring;ngvariga arbetsl&amp;ouml;shetstider f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrar med andra ord arbetsmarknadens funktionss&amp;auml;tt och h&amp;ouml;jer den strukturella arbetsl&amp;ouml;sheten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 2.12mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;aring;v&amp;auml;l Konjunkturinstitutet som Riksbanken har pekat p&amp;aring; att det finns tecken p&amp;aring; att den svenska arbetsmarknaden fungerar allt s&amp;auml;mre.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref10" name="fnref10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn10"&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; En indikator p&amp;aring; hur v&amp;auml;l arbetsmarknaden fungerar &amp;auml;r den s.k. Beveridgekurvan som visar p&amp;aring; sambandet mellan arbetsl&amp;ouml;sa och vakanser. N&amp;auml;r arbetsl&amp;ouml;sheten &amp;auml;r h&amp;ouml;g brukar det vara l&amp;auml;tt f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagen att tills&amp;auml;tta utlysta tj&amp;auml;nster. Sedan mitten av 2009 har emellertid andelen vakanser &amp;ouml;kat utan att arbetsl&amp;ouml;sheten har minskat i motsvarande utstr&amp;auml;ckning. I diagram 7 nedan syns detta genom att kurvan skiftat ut&amp;aring;t.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref11" name="fnref11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn11"&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Detta f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande tyder p&amp;aring; att matchningen p&amp;aring; arbetsmarknaden fungerar s&amp;auml;mre eftersom arbetsl&amp;ouml;sheten &amp;auml;r h&amp;ouml;gre vid en given niv&amp;aring; vakanser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: normal; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Diagram 6 L&amp;aring;ngtidsarbetsl&amp;ouml;sa, l&amp;auml;ngre &amp;auml;n 1 &amp;aring;r&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref12" name="fnref12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn12"&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.56em; margin-bottom: 2.12mm; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;K&amp;auml;lla: Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Diagram 7 Beveridgekurvan&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref13" name="fnref13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn13"&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.56em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;K&amp;auml;lla: KI, ”Konjunkturl&amp;auml;get, augusti 2012”.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 2.12mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett annat tecken p&amp;aring; att den strukturella arbetsl&amp;ouml;sheten har &amp;ouml;kat har sin grund i hur arbetsl&amp;ouml;shetens sammans&amp;auml;ttning utvecklats &amp;ouml;ver tiden. Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen har sedan en tid identifierat fyra grupper som ”utsatta” p&amp;aring; arbetsmarknaden: utomeuropeiskt f&amp;ouml;dda, personer med l&amp;aring;g utbildning (f&amp;ouml;rgymnasialt utbildade), &amp;auml;ldre (55–64 &amp;aring;r) och personer med funktionsneds&amp;auml;ttning. Som framg&amp;aring;r av diagram 8 nedan har dessa &amp;ouml;kat sin andel av den totala arbetsl&amp;ouml;sheten under de senaste &amp;aring;ren. Medan arbetsl&amp;ouml;sheten sj&amp;ouml;nk relativt mycket f&amp;ouml;r gruppen ”ej utsatta” under den ekonomiska &amp;aring;terh&amp;auml;mtningen 2010–2011 l&amp;aring;g arbetsl&amp;ouml;sheten f&amp;ouml;r de utsatta grupperna kvar p&amp;aring; en mycket h&amp;ouml;g niv&amp;aring;. Antalet arbetsl&amp;ouml;sa i utsatta grupper ber&amp;auml;knas av Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen n&amp;aring; 265&amp;nbsp;000 under senare delen av 2013, vilket d&amp;aring; kommer att motsvara ca 60 procent av den totala arbetsl&amp;ouml;sheten.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref14" name="fnref14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn14"&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt; &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Diagram 8 Antal inskrivna arbetsl&amp;ouml;sa&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;Tusental&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.56em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;K&amp;auml;lla: Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; page-break-before: always; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Diagram 9 Antal arbetsl&amp;ouml;sa, l&amp;auml;ngre &amp;auml;n 1 &amp;aring;r&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;Tusental&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.56em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;K&amp;auml;lla: Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vad som &amp;auml;r s&amp;auml;rskilt oroande &amp;auml;r att de arbetsl&amp;ouml;sa i dessa grupper ofta har mycket l&amp;aring;ngvariga arbetsl&amp;ouml;shetstider. I oktober 2012 hade drygt 135&amp;nbsp;000 personer varit utan arbete i mer &amp;auml;n ett &amp;aring;r. Av dessa tillh&amp;ouml;rde drygt 100&amp;nbsp;000 personer n&amp;aring;gon av de utsatta grupperna. Mycket av &amp;ouml;kningen&lt;span style="font-style: italic;"&gt; &lt;/span&gt;av l&amp;aring;ngtidsarbetsl&amp;ouml;sheten beror p&amp;aring; &amp;ouml;kade arbetsl&amp;ouml;shetstider bland personer i de utsatta grupperna, se diagram 9 ovan. Precis som i fallet med den ovan beskrivna strukturomvandlingen av den svenska ekonomin inneb&amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringen av arbetsl&amp;ouml;shetens sammans&amp;auml;ttning stora utmaningar f&amp;ouml;r utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.4.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354066964" name="_Toc354066964"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076464" name="_Toc357076464"&gt;&lt;/a&gt;Fr&amp;aring;n aktiv arbetsmarknadspolitik till passiva mass&amp;aring;tg&amp;auml;rder&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En f&amp;ouml;rklaring till den f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrade matchningseffektiviteten och utvecklingen av de l&amp;aring;nga arbetsl&amp;ouml;shetstiderna &amp;auml;r att regeringen kraftigt har minskat p&amp;aring; m&amp;ouml;jligheterna till omskolning och vidareutbildning. Mellan 2006 och 2012 har man skurit ned p&amp;aring; antalet platser inom arbetsmarknadsutbildningen med &amp;ouml;ver 50 procent&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref15" name="fnref15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn15"&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; samtidigt som antalet deltagare inom den kommunala vuxenutbildningen minskade med 16 procent mellan 2006 och 2011. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I h&amp;ouml;stas presenterade Almega, Teknikf&amp;ouml;retagen och Unionen en gemensam rapport inf&amp;ouml;r avtalsr&amp;ouml;relsen 2012.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref16" name="fnref16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn16"&gt;&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; I rapporten kritiserar man bl.a. regeringen f&amp;ouml;r att den lagt alltf&amp;ouml;r stort fokus p&amp;aring; att &amp;ouml;ka arbetskraftsutbudet numer&amp;auml;rt och att den i f&amp;ouml;r liten utstr&amp;auml;ckning tagit h&amp;auml;nsyn till de kvalitativa aspekterna vad g&amp;auml;ller arbetskraftsf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen. De konstaterar vidare att effekterna av den f&amp;ouml;rda politiken blivit h&amp;ouml;g arbetsl&amp;ouml;shet samtidigt som f&amp;ouml;retagen har sv&amp;aring;rt att rekrytera den arbetskraft de beh&amp;ouml;ver. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringens l&amp;aring;ga ambitionsniv&amp;aring;er betr&amp;auml;ffande arbetsmarknadspolitiken framtr&amp;auml;der ocks&amp;aring; tydligt i ett n&amp;aring;got l&amp;auml;ngre historiskt perspektiv. N&amp;auml;r Sverige f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen efter 1930-talet drabbades av massarbetsl&amp;ouml;shet i samband med 1990-talskrisen utgjorde anslagen till aktiv arbetsmarknadspolitik n&amp;auml;ra 3&amp;nbsp;procent av BNP, enligt OECD. Efter 1990-talskrisen och fram till finanskrisen 2008 s&amp;auml;nktes de offentliga utgifterna p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de kraftigt, b&amp;aring;de under socialdemokratiska regeringar och under regeringen Reinfeldt. Det anm&amp;auml;rkningsv&amp;auml;rda i sammanhanget &amp;auml;r att de l&amp;aring;ga ambitionsniv&amp;aring;erna vad g&amp;auml;ller arbetsmarknadspolitiken har fortsatt, trots finans- och eurokris. Under 2009, d&amp;aring; effekterna av finanskrisen var som v&amp;auml;rst, anv&amp;auml;ndes endast 0,9 procent av BNP f&amp;ouml;r en aktiv arbetsmarknadspolitik. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rklaringen till de minskade utgifterna ligger fr&amp;auml;mst i minskade satsningar p&amp;aring; arbetsmarknadsutbildning och st&amp;ouml;d till anst&amp;auml;llning och rehabilitering f&amp;ouml;r personer med funktionsneds&amp;auml;ttningar. Nedsk&amp;auml;rningarna n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller arbetsmarknadsutbildning har varit s&amp;aring; kraftiga att Sverige 2008 l&amp;aring;g v&amp;auml;sentligt under medeltalet f&amp;ouml;r 13 j&amp;auml;mf&amp;ouml;rbara europeiska l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att rusta de arbetsl&amp;ouml;sa f&amp;ouml;r framtidens arbetsliv genom satsningar p&amp;aring; kunskapsh&amp;ouml;jande och utvecklande insatser har regeringen satsat stort p&amp;aring; mer eller mindre passiva mass&amp;aring;tg&amp;auml;rder. Detta sker inte minst inom ramen f&amp;ouml;r de s.k. garantierna – jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgaranti f&amp;ouml;r ungdomar – som regeringen inf&amp;ouml;rt inom ramen f&amp;ouml;r arbetsmarknadspolitiken. &lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.4.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354066965" name="_Toc354066965"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076465" name="_Toc357076465"&gt;&lt;/a&gt;Otryggheten p&amp;aring; arbetsmarknaden&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi &amp;auml;r m&amp;auml;nniskor – inte maskiner. Trygghet i anst&amp;auml;llningen &amp;auml;r av stor vikt f&amp;ouml;r individen men &amp;auml;ven f&amp;ouml;r hela samh&amp;auml;llet eftersom det &amp;ouml;kar m&amp;ouml;jligheterna till utveckling och omvandling av arbetsmarknaden. Under de senaste tv&amp;aring; decennierna har dock utvecklingen g&amp;aring;tt i en annan riktning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan 1990-talskrisen har massarbetsl&amp;ouml;sheten haft ett fast grepp om den svenska arbetsmarknaden. Den h&amp;ouml;ga arbetsl&amp;ouml;sheten har rubbat den relativa maktbalansen mellan arbete och kapital p&amp;aring; svensk arbetsmarknad, vilket lett till en genomgripande maktf&amp;ouml;rskjutning mellan l&amp;ouml;ntagare och arbetsgivare. Arbetsgivarnas marknadsmakt har &amp;ouml;kat, och l&amp;ouml;ntagarnas positioner har f&amp;ouml;rsvagats. Massarbetsl&amp;ouml;sheten, tillsammans med bl.a. f&amp;ouml;rs&amp;auml;mringar i lagen om anst&amp;auml;llningsskydd och en bristf&amp;auml;llig reglering vid in- och uthyrning av arbetstagare, har bidragit till att anst&amp;auml;llningsskyddet har urholkats. Otryggheten p&amp;aring; arbetsmarknaden har brett ut sig. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den v&amp;auml;xande otryggheten p&amp;aring; arbetsmarknaden manifesteras bl.a. genom ett &amp;ouml;kat antal otrygga anst&amp;auml;llningar, ofrivilliga deltider och en &amp;ouml;kad r&amp;auml;dsla och os&amp;auml;kerhet i arbetslivet. De senaste tv&amp;aring; decennierna har andelen tillsvidareanst&amp;auml;llda minskat samtidigt som andelen tidsbegr&amp;auml;nsat anst&amp;auml;llda har &amp;ouml;kat. Idag har omkring 15 procent av de anst&amp;auml;llda en tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llning. Bland unga i &amp;aring;ldern 20–24 &amp;aring;r har n&amp;auml;rmare h&amp;auml;lften en tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llning. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De otrygga anst&amp;auml;llningarna &amp;auml;r oj&amp;auml;mnt f&amp;ouml;rdelade mellan olika l&amp;ouml;ntagargrupper, och m&amp;ouml;nstret samspelar med och f&amp;ouml;rst&amp;auml;rker befintliga or&amp;auml;ttvisor p&amp;aring; arbetsmarknaden. Kvinnor, LO-medlemmar, ungdomar och invandrare &amp;auml;r i avsev&amp;auml;rt h&amp;ouml;gre grad &amp;auml;n andra l&amp;ouml;ntagargrupper h&amp;auml;nvisade till otrygga anst&amp;auml;llningar. N&amp;auml;stan var femte person med ett LO-yrke har n&amp;aring;gon form av tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llning. Bland tj&amp;auml;nstem&amp;auml;nnen har omkring var tionde en tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llning. De otrygga anlitandeformerna &amp;auml;r vanligast i kvinnodominerade arbetaryrken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Konsekvenserna av den &amp;ouml;kade otryggheten p&amp;aring; arbetsmarknaden &amp;auml;r flera. F&amp;ouml;r det f&amp;ouml;rsta p&amp;aring;verkas den enskilde arbetstagaren. Otrygga anst&amp;auml;llningar ger l&amp;auml;gre inkomster och d&amp;auml;rmed l&amp;auml;gre f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrapenning, sjukpenning och pension. De som har en tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llning eller arbetar deltid riskerar dessutom att inte kvalificera sig till a-kassan. Arbetstagare med en otrygg anst&amp;auml;llning m&amp;ouml;ter ett v&amp;auml;lf&amp;auml;rdssystem och en svensk modell f&amp;ouml;r arbete som bygger p&amp;aring; tills-vidareanst&amp;auml;llning p&amp;aring; heltid. Arbetstagare med otrygga anst&amp;auml;llningar har &amp;auml;ven sv&amp;aring;rare att engagera sig fackligt och tillvarata sina r&amp;auml;ttigheter. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r det andra p&amp;aring;verkas &amp;ouml;vriga arbetstagare och d&amp;auml;rmed hela l&amp;ouml;ntagarkollektivet. Arbetsplatser med m&amp;aring;nga otrygga anst&amp;auml;llningar pr&amp;auml;glas av &amp;ouml;kad stress, s&amp;auml;mre arbetsmilj&amp;ouml; och l&amp;auml;gre organisationsgrad. L&amp;ouml;ntagarnas kollektiva styrka f&amp;ouml;rsvagas. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r det tredje p&amp;aring;verkas samh&amp;auml;llet. De m&amp;aring;nga os&amp;auml;kra anst&amp;auml;llningarna inneb&amp;auml;r stora utgifter f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet i form av &amp;aring;terkommande perioder av arbetsl&amp;ouml;shet och kostnader f&amp;ouml;r st&amp;ouml;rre oh&amp;auml;lsa till f&amp;ouml;ljd av &amp;ouml;kad stress och s&amp;auml;mre arbetsmilj&amp;ouml;.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354066966" name="_Toc354066966"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076466" name="_Toc357076466"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;kad oj&amp;auml;mlikhet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I de f&amp;ouml;reg&amp;aring;ende avsnitten har vi kunnat konstatera att regeringens ekonomiska politik f&amp;ouml;r fler jobb inte har minskat arbetsl&amp;ouml;sheten eller &amp;ouml;kat syssels&amp;auml;ttningsgraden. D&amp;auml;remot har den f&amp;ouml;rda politiken resulterat i en kraftig &amp;ouml;kning av den ekonomiska oj&amp;auml;mlikheten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt som den rikaste tiondelen av befolkningen har &amp;ouml;kat sin &amp;aring;rliga disponibla inkomst mellan 2006 och 2011 med ca 79&amp;nbsp;000 kronor har den fattigaste tiondelen f&amp;aring;tt se sina inkomster &lt;span style="font-style: italic;"&gt;minska&lt;/span&gt; under samma tidsperiod; se diagram 10. Av regeringens f&amp;ouml;rdelningspolitiska redog&amp;ouml;relse i 2013 &amp;aring;rs ekonomiska v&amp;aring;rproposition framg&amp;aring;r att den &amp;ouml;kade oj&amp;auml;mlikheten ocks&amp;aring; avspeglas i en &amp;ouml;kning av andelen personer som lever under ”l&amp;aring;g ekonomisk standard”.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref17" name="fnref17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn17"&gt;&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Mellan 2006 och 2011 &amp;ouml;kade andelen personer under denna gr&amp;auml;ns med drygt 40 procent.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref18" name="fnref18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn18"&gt;&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Extra allvarlig &amp;auml;r utvecklingen av l&amp;aring;ngvarig l&amp;aring;g ekonomisk standard.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref19" name="fnref19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn19"&gt;&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Mellan 2006 och 2010 &amp;ouml;kade andelen personer med l&amp;aring;ngvarig l&amp;aring;g ekonomisk standard med hela 67 procent.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref20" name="fnref20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn20"&gt;&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &amp;Ouml;kningen &amp;auml;r st&amp;ouml;rst bland ensamst&amp;aring;ende och bland ensamst&amp;aring;ende kvinnor med barn.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref21" name="fnref21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn21"&gt;&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Diagram 10 F&amp;ouml;r&amp;auml;ndring av &amp;aring;rlig disponibel inkomst i tkr mellan 2006 och 2011 per decil&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 9.0pt;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref22" name="fnref22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn22"&gt;&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.56em; margin-bottom: 2.12mm; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;K&amp;auml;lla: SCB (HEK).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Diagram 11 L&amp;aring;ngvarig l&amp;aring;g ekonomisk standard, andel av befolkningen&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.56em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;K&amp;auml;lla: Regeringskansliet (VP12).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den direkta effekten av regeringens nedmontering av f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringssystemen samt besparingarna och privatiseringarna av v&amp;auml;lf&amp;auml;rden &amp;auml;r att m&amp;aring;nga individer drabbas mycket h&amp;aring;rt, s&amp;aring;v&amp;auml;l ekonomiskt som socialt. Men politiken har &amp;auml;ven andra, mer l&amp;aring;ngsiktiga effekter, som &amp;auml;r till men f&amp;ouml;r den samh&amp;auml;llsekonomiska utvecklingen. OECD har i ett antal studier visat p&amp;aring; ett positivt samband mellan social r&amp;ouml;rlighet och ekonomisk j&amp;auml;mlikhet.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref23" name="fnref23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn23"&gt;&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Social r&amp;ouml;rlighet leder i sin tur till en mer dynamisk och b&amp;auml;ttre fungerande arbetsmarknad. Sverige &amp;auml;r i internationell j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse fortfarande ett land med relativt h&amp;ouml;g j&amp;auml;mlikhet. Samtidigt inneb&amp;auml;r regeringens politik att klyftorna nu snabbt v&amp;auml;xer. Om denna trend forts&amp;auml;tter &amp;auml;r risken p&amp;aring;taglig att den sociala r&amp;ouml;rligheten kommer att minska, vilket i sin tur riskerar att leda till en s&amp;auml;mre fungerande arbetsmarknad. Den &amp;ouml;kande oj&amp;auml;mlikheten tenderar ocks&amp;aring; att minska samh&amp;ouml;righeten och tilliten bland medborgarna, vilket leder till &amp;ouml;kade sociala problem och till att f&amp;ouml;rtroendet f&amp;ouml;r samh&amp;auml;lleliga institutioner undergr&amp;auml;vs. P&amp;aring; sikt leder de &amp;ouml;kade klyftorna till nya sociala, id&amp;eacute;m&amp;auml;ssiga och ekonomiska strukturer som undergr&amp;auml;ver medborgarnas vilja och f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att agera solidariskt.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354066967" name="_Toc354066967"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076467" name="_Toc357076467"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;kade inkomstskillnader mellan m&amp;auml;n och kvinnor&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsbilagan till budgetpropositionen 2013 konstaterar regeringen, precis som tidigare &amp;aring;r, att kvinnor f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvsarbetar i mindre utstr&amp;auml;ckning &amp;auml;n m&amp;auml;n och har l&amp;auml;gre l&amp;ouml;n &amp;auml;n m&amp;auml;n, att kvinnor tar ansvar f&amp;ouml;r den st&amp;ouml;rsta delen obetalt hemarbete och att ensamst&amp;aring;ende kvinnor med barn har de l&amp;auml;gsta inkomsterna. Trots denna verklighetsbeskrivning, som V&amp;auml;nsterpartiet i stort delar, g&amp;ouml;r regeringen inget f&amp;ouml;r att angripa orsakerna till denna oj&amp;auml;mlikhet. Regeringen h&amp;auml;nvisar till teoretiska l&amp;aring;ngtidseffekter av jobbskatteavdraget, RUT-bidraget och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsbonusen som v&amp;auml;gar till &amp;ouml;kad ekonomisk j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet. Regeringen menar dessutom att f&amp;ouml;rs&amp;auml;mringarna i sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen och begr&amp;auml;nsningen av deltidsers&amp;auml;ttningen fr&amp;aring;n a-kassan leder till &amp;ouml;kad j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet, eftersom de st&amp;auml;rker incitamenten att arbeta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I sj&amp;auml;lva verket har det mesta av jobbskatteavdraget g&amp;aring;tt till m&amp;auml;n, RUT-bidraget anv&amp;auml;nds i huvudsak av de mest h&amp;ouml;gavl&amp;ouml;nade p&amp;aring; bekostnad av exempelvis barnomsorg och hemtj&amp;auml;nst, och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsbonusen har inte haft n&amp;aring;gon m&amp;auml;tbar effekt p&amp;aring; m&amp;auml;ns f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledighet. Det &amp;auml;r ett faktum att majoriteten av dem som utf&amp;ouml;rs&amp;auml;krats ur sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen och som f&amp;ouml;rlorat p&amp;aring; de sk&amp;auml;rpta villkoren f&amp;ouml;r deltidsarbetande i a-kassan &amp;auml;r kvinnor. Det &amp;auml;r ganska sv&amp;aring;rsm&amp;auml;lt att regeringen anser det vara en j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsvinst.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 2.12mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;auml;rtill har regeringen l&amp;aring;tit redan ekonomiskt utsatta grupper som ensamst&amp;aring;ende f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar och garantipension&amp;auml;rer, av vilka en majoritet &amp;auml;r kvinnor, halka efter ekonomiskt. Den f&amp;ouml;rda politiken har resulterat i en dramatisk &amp;ouml;kning av de ekonomiska skillnaderna mellan m&amp;auml;n och kvinnor. Skillnaden i &amp;aring;rlig nettoinkomst ber&amp;auml;knas &amp;ouml;ka med 41 procent mellan 2006 och 2013 och uppg&amp;aring;r numera till ca 63&amp;nbsp;000 kronor&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref24" name="fnref24"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn24"&gt;&lt;sup&gt;25&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;. Per m&amp;aring;nad har skillnaden i nettoinkomst &amp;ouml;kat med drygt 1&amp;nbsp;500 kronor. De &amp;ouml;kade skillnaderna avspeglas ocks&amp;aring; i att andelen kvinnor under den relativa fattigdomsgr&amp;auml;nsen &amp;ouml;kat med ca 38 procent mellan 2006 och 2011&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref25" name="fnref25"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn25"&gt;&lt;sup&gt;26&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; page-break-before: always; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Diagram 12 Andel kvinnor under den relativa fattigdomsgr&amp;auml;nsen&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref26" name="fnref26"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn26"&gt;&lt;sup&gt;27&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.56em; margin-bottom: 2.12mm; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;K&amp;auml;lla: RUT, dnr 2012:264.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Diagram 13 Inkomstgap, m&amp;auml;n och kvinnor&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref27" name="fnref27"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn27"&gt;&lt;sup&gt;28&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.56em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;K&amp;auml;lla: RUT, dnr 2013:613.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354066968" name="_Toc354066968"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076468" name="_Toc357076468"&gt;&lt;/a&gt;Privatiseringar och besparingar i v&amp;auml;lf&amp;auml;rden&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt Konjunkturinstitutets ber&amp;auml;kningar minskade den kommunfinansierade syssel&amp;shy;s&amp;auml;ttningen mellan 2007 och 2010 med 35&amp;nbsp;000 personer. Denna utveckling &amp;auml;r inte helt enkel att f&amp;ouml;rklara, i synnerhet som den kommunala konsumtionen utvecklades t&amp;auml;mligen starkt under dessa &amp;aring;r; se diagram 14 nedan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; page-break-before: always; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Diagram 14 Kommunfinansierad syssels&amp;auml;ttning och konsumtion&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref28" name="fnref28"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn28"&gt;&lt;sup&gt;29&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.56em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt; font-style: italic;"&gt;Anm.: Konsumtion (v&amp;auml;nster skala) och syssels&amp;auml;ttning (h&amp;ouml;ger).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.56em; margin-bottom: 2.12mm; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;K&amp;auml;lla: Konjunkturinstitutet och BP13.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Diagram 15 Kommunal konsumtion&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref29" name="fnref29"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn29"&gt;&lt;sup&gt;30&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.56em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;K&amp;auml;lla: Konjunkturinstitutet och BP13.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En f&amp;ouml;rklaring till den svaga syssels&amp;auml;ttningsutvecklingen torde vara den &amp;ouml;kande andelen privata utf&amp;ouml;rare inom v&amp;aring;rd, skola och omsorg, dvs. att en allt st&amp;ouml;rre andel av skattepengarna g&amp;aring;r till privata vinster och diverse s.k. overhead-kostnader.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Statistiska Centralbyr&amp;aring;ns (SCB) publikation ”Finansi&amp;auml;rer och utf&amp;ouml;rare inom v&amp;aring;rd, skola och omsorg 2010” inneh&amp;aring;ller uppgifter om avkastning m.m. inom v&amp;auml;lf&amp;auml;rdssektorn. Sifferunderlaget till rapporten visar att privata utf&amp;ouml;rare inom branscherna h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd, utbildning och omsorg hade ett sammanlagt r&amp;ouml;relseresultat efter avskrivningar p&amp;aring; 13,3 miljarder kronor. Det r&amp;ouml;relseresultat som genererats av skattemedel uppgick uppskattningsvis till 8,7&amp;nbsp;miljarder kronor.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref30" name="fnref30"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn30"&gt;&lt;sup&gt;31&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Detta motsvarar l&amp;ouml;n och sociala avgifter f&amp;ouml;r t.ex. 22&amp;nbsp;000 undersk&amp;ouml;terskor.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref31" name="fnref31"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn31"&gt;&lt;sup&gt;32&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I sammanhanget &amp;auml;r det ocks&amp;aring; v&amp;auml;rt att notera att avkastningen p&amp;aring; totalt insatt kapital dessutom &amp;auml;r mycket h&amp;ouml;gre inom den privata v&amp;auml;lf&amp;auml;rdssektorn &amp;auml;n inom n&amp;auml;ringslivet i &amp;ouml;vrigt. Avkastningen f&amp;ouml;r privata f&amp;ouml;retag inom v&amp;aring;rd, skola och omsorg ligger p&amp;aring; 15 procent, vilket kan j&amp;auml;mf&amp;ouml;ras med 8&amp;nbsp;procent f&amp;ouml;r samtliga privata f&amp;ouml;retag (exklusive finansiella f&amp;ouml;retag).&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref32" name="fnref32"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn32"&gt;&lt;sup&gt;33&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen bed&amp;ouml;mer att den kommunala konsumtionen kommer att utvecklas svagt de n&amp;auml;rmaste &amp;aring;ren. F&amp;ouml;r perioden 2013–2017 ber&amp;auml;knas den kommunala konsumtionen i genomsnitt v&amp;auml;xa med endast 0,8 procent per &amp;aring;r, vilket kan j&amp;auml;mf&amp;ouml;ras med det historiska genomsnittet som ligger p&amp;aring; 1,5 procent per &amp;aring;r.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref33" name="fnref33"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn33"&gt;&lt;sup&gt;34&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Samtidigt &amp;auml;r kommunernas och landstingens finansiella situation anstr&amp;auml;ngd. I regeringens prognos n&amp;aring;r kommunsektorn inte upp till kravet om ”god ekonomisk hush&amp;aring;llning”.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref34" name="fnref34"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn34"&gt;&lt;sup&gt;35&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; F&amp;ouml;r att kommunsektorn under 2014 ska komma upp till en konsumtionsniv&amp;aring; i enlighet med det historiska genomsnittet och samtidigt n&amp;aring; kravet p&amp;aring; god ekonomisk hush&amp;aring;llning skulle regeringen beh&amp;ouml;va &amp;ouml;ka anslagen till kommunerna med hela 17 miljarder kronor. Mot denna bakgrund &amp;auml;r det uppseendev&amp;auml;ckande att regeringen i v&amp;aring;rpropositionen inte h&amp;ouml;jer de generella bidragen till kommunsektorn. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den fortsatta urholkningen av den offentliga v&amp;auml;lf&amp;auml;rden leder till att alltmer omsorgsarbete m&amp;aring;ste utf&amp;ouml;ras oavl&amp;ouml;nat i hemmet. Detta hotar kvinnors arbetskraftsdeltagande. Privatiseringarna av v&amp;aring;rd, skola och omsorg f&amp;ouml;rsvagar v&amp;auml;lf&amp;auml;rden och inneb&amp;auml;r att friska och ”l&amp;ouml;nsamma” patienter prioriteras framf&amp;ouml;r sjuka och ol&amp;ouml;nsamma. V&amp;auml;nsterpartiet mots&amp;auml;tter sig denna utveckling. Vi anser att alla skattemedel till v&amp;aring;rd, skola och omsorg ska anv&amp;auml;ndas till personal och verksamhet och att dessa v&amp;auml;lf&amp;auml;rdstj&amp;auml;nster d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inte ska f&amp;aring; drivas av vinstdrivande f&amp;ouml;retag. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354066969" name="_Toc354066969"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076469" name="_Toc357076469"&gt;&lt;/a&gt;Bort fr&amp;aring;n den svenska modellen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under den borgerliga regeringen har de b&amp;auml;rande delarna i den svenska modellen f&amp;ouml;rsvagats kraftigt. F&amp;ouml;r det f&amp;ouml;rsta har regeringen minskat l&amp;ouml;ntagarnas och de fackliga organisationernas inflytande och styrka. Arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen har f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrats, anst&amp;auml;llningsskyddet har f&amp;ouml;rsvagats och det fackliga medlemskapet har f&amp;ouml;rdyrats. D&amp;auml;rtill har den aktiva arbetsmarknadspolitiken monterats ned och Arbetsmilj&amp;ouml;verkets resurser dr&amp;auml;nerats. Regeringens &amp;aring;tg&amp;auml;rder har lett till en f&amp;ouml;rsvagning av fackf&amp;ouml;reningsr&amp;ouml;relsen, en press ned&amp;aring;t p&amp;aring; l&amp;ouml;ner och arbetsvillkor och en rubbad maktbalans p&amp;aring; arbetsmarknaden till arbetsgivarnas f&amp;ouml;rdel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r det andra har regeringen f&amp;ouml;rsvagat tryggheten i socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringssystemet. Sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen har f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrats kraftigt genom s&amp;auml;nkta tak och ers&amp;auml;ttningar och str&amp;auml;ngare regelverk. Genom s&amp;auml;nkta ers&amp;auml;ttningar, hot om utf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring och inskr&amp;auml;nkta m&amp;ouml;jligheter att f&amp;aring; sjukers&amp;auml;ttning ska sjuka m&amp;auml;nniskor tvingas att arbeta – n&amp;aring;got som regeringen sj&amp;auml;lv eufemistiskt betecknar som att man ”minskar tr&amp;ouml;sklarna in p&amp;aring; arbetsmarknaden och stimulerar arbetskraftsutbudet”. Effekterna av regeringens socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringspolitik &amp;auml;r att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsst&amp;ouml;det alltmer blir ett alternativ till social- och arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen. D&amp;auml;rmed urholkas inkomstbortfallsprincipen och en grundtrygghetslinje utvecklas i f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringarna, dvs. att samh&amp;auml;llet garanterar alla en gemensam l&amp;auml;gstaniv&amp;aring; men att ut&amp;ouml;ver den f&amp;aring;r var och en klara sig sj&amp;auml;lv. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r det tredje har regeringen f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkt marknadsstyrningen av v&amp;auml;lf&amp;auml;rdstj&amp;auml;nsterna och &amp;ouml;ppnat f&amp;ouml;r ytterligare privatiseringar. Genom att stopplagar avskaffats och privata alternativ stimulerats fram har marknadsl&amp;ouml;sningarna och kundvalssystemen inom v&amp;auml;lf&amp;auml;rdstj&amp;auml;nsterna &amp;ouml;kat markant. Syftet har varit att v&amp;auml;nja m&amp;auml;nniskor vid att dessa tj&amp;auml;nster ska betraktas som vilka produkter som helst p&amp;aring; en marknad. M&amp;auml;nniskor ska inte l&amp;auml;ngre ses som medborgare utan som kunder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den borgerliga regeringens attack mot den svenska v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsmodellen har varit strategisk, metodisk och v&amp;auml;l genomt&amp;auml;nkt. Man har drivit en politik som f&amp;ouml;rsvagat den svenska modellens samtliga grunder samtidigt. I f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngningen leder det till ett samh&amp;auml;lle med svaga fackf&amp;ouml;reningar, l&amp;aring;gl&amp;ouml;nejobb, &amp;ouml;kade sociala klyftor, s&amp;auml;mre j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och privatiserade v&amp;auml;lf&amp;auml;rdstj&amp;auml;nster.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc357076470" name="_Toc357076470"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens politik leder inte till fler jobb&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354066970" name="_Toc354066970"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076471" name="_Toc357076471"&gt;&lt;/a&gt;Jobbskatteavdraget, a-kassan och j&amp;auml;mviktsarbetsl&amp;ouml;sheten&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringens ekonomiska politik f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad syssels&amp;auml;ttning har ett t&amp;auml;mligen gott st&amp;ouml;d i den f&amp;ouml;r tillf&amp;auml;llet dominerande nationalekonomiska teoribildningen. N&amp;aring;got f&amp;ouml;renklat g&amp;aring;r denna ut p&amp;aring; att j&amp;auml;mviktsarbetsl&amp;ouml;sheten&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref35" name="fnref35"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn35"&gt;&lt;sup&gt;36&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;, dvs. den niv&amp;aring; p&amp;aring; arbetsl&amp;ouml;sheten som &amp;auml;r f&amp;ouml;renlig med en stabil prisutveckling, i huvudsak best&amp;auml;ms av l&amp;ouml;nedrivande ”strukturella faktorer” p&amp;aring; arbetsmarknadens utbudssida. Regeringens ekonomiska politik i form av jobbskatteavdrag och f&amp;ouml;rs&amp;auml;mringar av a-kassan och sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen m.m. baseras helt och h&amp;aring;llet p&amp;aring; denna teoribildning.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref36" name="fnref36"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn36"&gt;&lt;sup&gt;37&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Det empiriska st&amp;ouml;det f&amp;ouml;r regeringens politik &amp;auml;r emellertid mycket svagt och, i m&amp;aring;nga fall, helt motstridigt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under de senaste 20 &amp;aring;ren har den svenska arbetsmarknaden genomg&amp;aring;tt betydande f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar, inte minst sedan den borgerliga regeringen kom till makten 2006. Arbetsl&amp;ouml;shets- och sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen har drastiskt f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrats. L&amp;ouml;neskillnaderna i samh&amp;auml;llet har &amp;ouml;kat, och den samlade fackf&amp;ouml;reningsr&amp;ouml;relsens styrka har f&amp;ouml;rsvagats. Vidare har antalet tillf&amp;auml;lliga anst&amp;auml;llningar &amp;ouml;kat, anst&amp;auml;llningsskyddet f&amp;ouml;rsvagats och reservationsl&amp;ouml;nerna pressats ned. Enbart det s.k. jobbskatteavdraget ber&amp;auml;knas ha s&amp;auml;nkt ers&amp;auml;ttningsgraden i a-kassan med hela 5,1 procent&amp;shy;enheter.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref37" name="fnref37"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn37"&gt;&lt;sup&gt;38&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtliga dessa f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar b&amp;ouml;r enligt teoribildningen s&amp;auml;nka den svenska j&amp;auml;mviktsarbetsl&amp;ouml;sheten. Eftersom f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna &amp;auml;r m&amp;aring;nga och betydande borde s&amp;aring;ledes den svenska j&amp;auml;mviktsarbetsl&amp;ouml;sheten vara betydligt l&amp;auml;gre i dag j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med t.ex. p&amp;aring; 1980-talet. S&amp;aring; &amp;auml;r emellertid inte fallet. Konjunkturinstitutets skattningar visar tv&amp;auml;rtom att den svenska j&amp;auml;mviktsarbetsl&amp;ouml;sheten &amp;auml;r betydligt h&amp;ouml;gre i dag &amp;auml;n p&amp;aring; 1980-talet; se diagram 16 nedan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; page-break-before: always; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Diagram 16 Arbetsl&amp;ouml;shet, 15–74 &amp;aring;r, 1980–2012&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.56em; margin-bottom: 2.12mm; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;K&amp;auml;lla: Konjunkturinstitutet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Diagram 17 Syssels&amp;auml;ttning och effektiv ers&amp;auml;ttningsgrad i a-kassan&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref38" name="fnref38"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn38"&gt;&lt;sup&gt;39&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.56em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;K&amp;auml;lla: Konjunkturinstitutet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De teorier som regeringen lutar sig mot avseende j&amp;auml;mviktsarbetsl&amp;ouml;shetens best&amp;auml;mningsfaktorer saknar s&amp;aring;ledes helt f&amp;ouml;rklaringsv&amp;auml;rde betr&amp;auml;ffande den svenska j&amp;auml;mviktsarbetsl&amp;ouml;shetens utveckling. I diagram 17 ovan visas utvecklingen av syssels&amp;auml;ttningsgraden och den genomsnittliga effektiva ers&amp;auml;ttningsniv&amp;aring;n i a-kassan. I slutet av 1980-talet l&amp;aring;g den effektiva ers&amp;auml;ttningsniv&amp;aring;n p&amp;aring; &amp;ouml;ver 90 procent av den tidigare l&amp;ouml;nen. Vid samma tidpunkt l&amp;aring;g syssels&amp;auml;ttningsgraden (15–74 &amp;aring;r) p&amp;aring; 71,5 procent. D&amp;auml;refter har den effektiva ers&amp;auml;ttningsniv&amp;aring;n successivt fallit, och i dag ligger den p&amp;aring; endast 52 procent. Enligt den teoribildning som regeringen st&amp;ouml;der sin politik p&amp;aring; borde detta ha resulterat i en stigande syssels&amp;auml;ttningsgrad och kraftigt sjunkande (j&amp;auml;mvikts)arbetsl&amp;ouml;shet. Som framg&amp;aring;r av diagrammen ovan har utvecklingen emellertid blivit den motsatta.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref39" name="fnref39"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn39"&gt;&lt;sup&gt;40&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354066971" name="_Toc354066971"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076472" name="_Toc357076472"&gt;&lt;/a&gt;Skattes&amp;auml;nkningar f&amp;ouml;r specifika branscher&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I princip alla regeringens ”reformer” som s&amp;auml;gs ha som syfte att skapa jobb har utgjorts av skattes&amp;auml;nkningar, och rej&amp;auml;la s&amp;aring;dana. Enbart jobbskatteavdraget som diskuterats ovan ber&amp;auml;knas kosta ofattbara 87 miljarder kronor n&amp;auml;sta &amp;aring;r. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stora skattes&amp;auml;nkningar har ocks&amp;aring; riktats till specifika branscher. Flera av dessa neds&amp;auml;ttningar har motiverats utifr&amp;aring;n teorin om optimal beskattning. I korthet inneb&amp;auml;r det att en varas eller tj&amp;auml;nsts skattesats ska spegla priselasticiteten, allts&amp;aring; hur k&amp;auml;nslig varan eller tj&amp;auml;nsten &amp;auml;r f&amp;ouml;r en prisf&amp;ouml;r&amp;auml;ndring. Skattes&amp;auml;nkningarna har troligtvis skapat jobb i just de aktuella subventionerade branscherna, men fr&amp;aring;gan &amp;auml;r om det gjorts p&amp;aring; ett kostnadseffektivt s&amp;auml;tt och i samh&amp;auml;llsnyttiga branscher. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet efterstr&amp;auml;var att s&amp;aring; l&amp;aring;ngt som m&amp;ouml;jligt ha ett enhetligt och likformigt regelsystem med f&amp;aring; undantag, som &amp;auml;r enkelt att f&amp;ouml;rst&amp;aring; och till&amp;auml;mpa f&amp;ouml;r den enskilde f&amp;ouml;retagaren. Ett likformigt skattesystem f&amp;ouml;rhindrar ocks&amp;aring; inl&amp;aring;sningseffekter och en snedvriden konkurrens. Regeringens branschvisa skattel&amp;auml;ttnader inneb&amp;auml;r undantag fr&amp;aring;n dessa principer. Ett av dessa undantag &amp;auml;r s&amp;auml;nkningen av restaurangmomsen som fr&amp;auml;mst motiverades ur ett syssels&amp;auml;ttningsperspektiv. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En utv&amp;auml;rdering fr&amp;aring;n Finland, d&amp;auml;r man s&amp;auml;nkt momsen p&amp;aring; s&amp;aring;v&amp;auml;l restaurang- som fris&amp;ouml;rverksamhet, visar att syssels&amp;auml;ttningseffekterna d&amp;auml;r har varit n&amp;auml;rmast obefintliga. &amp;Auml;ven regeringens eget finanspolitiska r&amp;aring;d menar att momss&amp;auml;nkningens ber&amp;auml;knade effekter p&amp;aring; arbetsl&amp;ouml;sheten och syssels&amp;auml;ttningen &amp;auml;r &amp;ouml;verdrivna och att reformen snarast har karakt&amp;auml;ren av ett branschst&amp;ouml;d. Visita, branschens egen arbetsgivarorganisation, vill d&amp;auml;remot g&amp;ouml;ra g&amp;auml;llande att skattes&amp;auml;nkningen har skapat 5&amp;nbsp;000 nya jobb. &amp;Auml;ven om detta st&amp;auml;mmer inneb&amp;auml;r det en kostnad p&amp;aring; mer &amp;auml;n en miljon per jobb, och detta i en l&amp;aring;gl&amp;ouml;nebransch d&amp;auml;r os&amp;auml;kra anst&amp;auml;llningar n&amp;auml;stan &amp;auml;r norm. S&amp;aring; m&amp;aring;nga som 44 procent av Hotell- och restaurangfackets medlemmar har visstidsanst&amp;auml;llningar&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref40" name="fnref40"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn40"&gt;&lt;sup&gt;41&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;. V&amp;auml;nsterpartiet vill att momsen &amp;aring;terigen h&amp;ouml;js till 25 procent i restaurangbranschen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill ocks&amp;aring; riva upp skattereduktionen f&amp;ouml;r hush&amp;aring;llsn&amp;auml;ra tj&amp;auml;nster, det s.k. RUT-avdraget, som drar undan alltmer skatteint&amp;auml;kter f&amp;ouml;r varje &amp;aring;r som g&amp;aring;r. Sk&amp;auml;len f&amp;ouml;r det &amp;auml;r flera. RUT-avdraget anv&amp;auml;nds fr&amp;auml;mst av h&amp;ouml;ginkomsttagare, visar siffror fr&amp;aring;n SCB&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref41" name="fnref41"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn41"&gt;&lt;sup&gt;42&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;. Ett slags omv&amp;auml;nd f&amp;ouml;rdelningspolitik allts&amp;aring;, d&amp;auml;r alla skattebetalare bidrar till subventionerad st&amp;auml;dhj&amp;auml;lp f&amp;ouml;r dem som tj&amp;auml;nar mest. Att RUT-avdraget numera ocks&amp;aring; omfattar l&amp;auml;xhj&amp;auml;lp st&amp;auml;rker det h&amp;auml;r argumentet ytterligare. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ibland h&amp;auml;vdas det i debatten om RUT-avdraget att det &amp;auml;r en del av v&amp;aring;r v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. V&amp;auml;nsterpartiet delar inte den synen. Vi menar att v&amp;auml;lf&amp;auml;rd ska f&amp;ouml;rdelas efter behov. Det &amp;aring;stadkommer man b&amp;auml;ttre med generella bidrag och tj&amp;auml;nster som kommer alla till del oavsett inkomst &amp;auml;n genom skattereduktioner och avdrag. Ett skatteavdrag kr&amp;auml;ver att man har en inkomst, och saknas det s&amp;aring; kan man inte utnyttja t.ex. RUT-avdraget. V&amp;auml;nsterpartiet anser ocks&amp;aring; att skatt ska betalas efter f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga, inte att skatten ska bli l&amp;auml;gre f&amp;ouml;r att man v&amp;auml;ljer att konsumera en viss typ av tj&amp;auml;nster, i det h&amp;auml;r fallet st&amp;auml;dning eller l&amp;auml;xhj&amp;auml;lp. V&amp;aring;r syn st&amp;aring;r allts&amp;aring; i mots&amp;auml;ttning till att utforma skatter efter teorin om optimal beskattning.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven vad g&amp;auml;ller RUT-avdraget h&amp;auml;vdade regeringen att det skulle skapa jobb, och inte minst att det skulle g&amp;ouml;ra svarta jobb vita. Givetvis &amp;auml;r det s&amp;aring; att det anst&amp;auml;lls fler personer i en bransch som skattesubventioneras. Skatteverket menar t.ex. att uppkomsten av l&amp;auml;xhj&amp;auml;lpsbranschen &amp;auml;r en direkt f&amp;ouml;ljd av RUT-avdraget.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref42" name="fnref42"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn42"&gt;&lt;sup&gt;43&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Dessutom &amp;auml;r m&amp;aring;nga jobb i RUT-branschen subventionerade tv&amp;aring; g&amp;aring;nger, dels genom sj&amp;auml;lva avdraget och dels genom Arbetsf&amp;ouml;rmedlingens subventioner. Minst h&amp;auml;lften av alla nya st&amp;auml;djobb som skapades f&amp;ouml;rra &amp;aring;ret &amp;auml;r subventionerade av Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen. Ocks&amp;aring; i det h&amp;auml;r fallet kan man konstatera att regeringens subventioner riktar sig till en l&amp;aring;gl&amp;ouml;nebransch. Bland de st&amp;auml;dare som arbetar i RUT-f&amp;ouml;retag &amp;auml;r den fackliga organisationsgraden s&amp;aring; l&amp;aring;g som 5–10 procent. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men att staten l&amp;auml;gger skattepengar p&amp;aring; att subventionera st&amp;auml;dbranschen betyder ju att andra satsningar tas bort eller inte blir av. V&amp;auml;nsterpartiets uppfattning &amp;auml;r att det hade varit b&amp;auml;ttre att satsa de pengar som i dag anv&amp;auml;nds till RUT-avdraget p&amp;aring; jobb i den offentliga sektorn d&amp;auml;r tj&amp;auml;nster f&amp;ouml;rdelas efter behov, inte efter pl&amp;aring;nbokens tjocklek. Vad g&amp;auml;ller svartarbete s&amp;aring; kan det inte uteslutas att n&amp;aring;gra jobb har blivit vita, men bilden &amp;auml;r komplex. &amp;Aring; ena sidan &amp;auml;r det framf&amp;ouml;r allt svenska kvinnor som redan tidigare hade jobb som arbetar i branschen. Samtidigt har forskaren Anna Gavanas i flera rapporter&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref43" name="fnref43"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn43"&gt;&lt;sup&gt;44&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; beskrivit att i takt med att efterfr&amp;aring;gan p&amp;aring; vita hush&amp;aring;llstj&amp;auml;nster v&amp;auml;xer, s&amp;aring; v&amp;auml;xer ocks&amp;aring; efterfr&amp;aring;gan p&amp;aring; svarta tj&amp;auml;nster och p&amp;aring; den billigaste arbetskraften. M&amp;aring;nga av de akt&amp;ouml;rer som verkar p&amp;aring; den vita marknaden &amp;aring;terfinns ocks&amp;aring; i den informella sektorn. Gavanas forskning har ocks&amp;aring; satt fokus p&amp;aring; de problematiska arbetsvillkor som r&amp;aring;der i branschen och d&amp;auml;r m&amp;aring;nga personer, d&amp;auml;ribland pappersl&amp;ouml;sa, utnyttjas grovt. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har ocks&amp;aring; inf&amp;ouml;rt ett ROT-avdrag. ROT-avdraget &amp;auml;r en klassisk konjunktur&amp;aring;tg&amp;auml;rd som syftar till att tidigarel&amp;auml;gga investeringar som &amp;auml;nd&amp;aring; skulle ha gjorts. Detta f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter emellertid att &amp;aring;tg&amp;auml;rden tidsbegr&amp;auml;nsas. Regeringen har inf&amp;ouml;rt ROT som en permanent skattereduktion och dessutom gjort den s&amp;aring; gener&amp;ouml;s att den gynnar h&amp;ouml;ginkomsttagare mest. Dessutom har man valt att enbart rikta ROT-avdraget till personer som &amp;auml;ger villor och bostadsr&amp;auml;tter. Det inneb&amp;auml;r att drygt 12 miljarder kronor &amp;aring;rligen anv&amp;auml;nds till privat f&amp;ouml;rm&amp;ouml;genhetsuppbyggnad, samtidigt som man aktivt l&amp;aring;ter bli att stimulera renoveringar av l&amp;auml;genheterna i miljonprogrammet. Det &amp;auml;r inte att anv&amp;auml;nda skattebetalarnas pengar p&amp;aring; ett effektivt s&amp;auml;tt. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354066972" name="_Toc354066972"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076473" name="_Toc357076473"&gt;&lt;/a&gt;Skattes&amp;auml;nkningar f&amp;ouml;r specifika grupper&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rutom att regeringen gett stora skattel&amp;auml;ttnader till vissa utvalda branscher, s&amp;aring; har man ocks&amp;aring; s&amp;auml;nkt arbetsgivaravgifterna f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag som har anst&amp;auml;llda i en viss &amp;aring;lder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den st&amp;ouml;rsta skattes&amp;auml;nkningen p&amp;aring; det h&amp;auml;r omr&amp;aring;det utg&amp;ouml;rs av halveringen av socialavgifterna f&amp;ouml;r personer under 26 &amp;aring;r. Skattes&amp;auml;nkningen ber&amp;auml;knas kosta hela ca 14 miljarder kronor &amp;aring;r 2014. Syftet har sagts vara att skapa jobb f&amp;ouml;r unga, men utv&amp;auml;rderingar av myndigheter som Riksrevisionen, Konjunkturinstitutet och regeringens finanspolitiska r&amp;aring;d visar alla att detta &amp;auml;r ett dyrt och ineffektivt s&amp;auml;tt att minska ungdomsarbetsl&amp;ouml;sheten. Med 150&amp;nbsp;000 arbetsl&amp;ouml;sa ungdomar i &amp;aring;ldern 15–24 &amp;aring;r &amp;auml;r det tydligt att skattes&amp;auml;nkarpolitiken inte f&amp;aring;tt avsedd effekt. I st&amp;auml;llet har en stor del av pengarna g&amp;aring;tt till &amp;ouml;kade vinster i f&amp;ouml;retag som redan tidigare hade m&amp;aring;nga unga anst&amp;auml;llda. V&amp;auml;nsterpartiet vill ta bort neds&amp;auml;ttningen av socialavgifter f&amp;ouml;r unga. I st&amp;auml;llet vill vi satsa p&amp;aring; en ungdomsgaranti d&amp;auml;r unga ska erbjudas arbete till avtalsenlig l&amp;ouml;n eller utbildning inom 90 dagar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet vill &amp;auml;ven slopa neds&amp;auml;ttningen av den s&amp;auml;rskilda l&amp;ouml;neskatten f&amp;ouml;r &amp;auml;ldre. Syftet var enligt regeringen att g&amp;ouml;ra det mer attraktivt f&amp;ouml;r arbetsgivare att beh&amp;aring;lla och anst&amp;auml;lla &amp;auml;ldre arbetskraft. Denna m&amp;ouml;jlighet kommer dock inte alla till del. M&amp;auml;nniskor med l&amp;aring;ga l&amp;ouml;ner och f&amp;ouml;rslitande arbetsuppgifter orkar s&amp;auml;llan arbeta fram till dagens pensions&amp;aring;lder, varf&amp;ouml;r f&amp;ouml;rslaget i st&amp;auml;llet bidrar till or&amp;auml;ttvisa mellan olika grupper &amp;auml;ldre. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns fler sk&amp;auml;l att vara kritisk till skattes&amp;auml;nkningen till de arbetsgivare som har &amp;auml;ldre anst&amp;auml;llda. IFAU har studerat hur syssels&amp;auml;ttningen bland personer &amp;ouml;ver 65 &amp;aring;r har utvecklats med anledning av neds&amp;auml;ttningen av den s&amp;auml;rskilda l&amp;ouml;neskatten f&amp;ouml;r &amp;auml;ldre i kombination med det extra jobbskatteavdraget. Man har tittat p&amp;aring; hur syssels&amp;auml;ttningen utvecklats under &amp;aring;ret n&amp;auml;rmast efter 65-&amp;aring;rsdagen f&amp;ouml;r dem som hade en beskattningsbar inkomst n&amp;aring;got av &amp;aring;ren tre till fem &amp;aring;r tidigare. Syssels&amp;auml;ttningen var d&amp;aring; 1,5 procentenheter h&amp;ouml;gre, vilket inneb&amp;auml;r en syssels&amp;auml;ttnings&amp;ouml;kning med ungef&amp;auml;r 5 procent i den aktuella gruppen. Sammantaget inneb&amp;auml;r detta en f&amp;ouml;rlustaff&amp;auml;r f&amp;ouml;r staten d&amp;aring; syssels&amp;auml;ttnings&amp;shy;&amp;ouml;kningen inte v&amp;auml;ger upp kostnaden f&amp;ouml;r de minskade skatteint&amp;auml;kterna. Man konstaterar ocks&amp;aring; att de positiva effekter man kan se beror p&amp;aring; att m&amp;auml;ns, s&amp;auml;rskilt egenf&amp;ouml;retagares, syssels&amp;auml;ttning &amp;ouml;kar.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref44" name="fnref44"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn44"&gt;&lt;sup&gt;45&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r tydligt att s&amp;auml;nkningen av socialavgifter f&amp;ouml;r olika &amp;aring;ldersgrupper haft mycket marginella effekter. Man kan ocks&amp;aring; allm&amp;auml;nt s&amp;auml;ga att generella s&amp;auml;nkningar av avgifter &amp;auml;r ett dyrt s&amp;auml;tt att skapa jobb eftersom det inte &amp;auml;r tr&amp;auml;ffs&amp;auml;kert. S&amp;auml;nkningen ges till alla – i det h&amp;auml;r fallet arbetsgivare – utan krav p&amp;aring; motprestation, t.ex. i form av att g&amp;ouml;ra en anst&amp;auml;llning. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen s&amp;auml;nkte under den f&amp;ouml;rra mandatperioden arbetsgivaravgifterna generellt med en procentenhet. N&amp;auml;r skattes&amp;auml;nkningen inf&amp;ouml;rdes ber&amp;auml;knade regeringen att den kostade 7,5 miljarder kronor och att den skulle ge ungef&amp;auml;r 2&amp;nbsp;000–3&amp;nbsp;000 jobb. Det inneb&amp;auml;r en styckkostnad per nytt jobb om minst 2,5 miljoner kronor. Varje skapat jobb motsvarar allts&amp;aring; l&amp;ouml;nen f&amp;ouml;r cirka fem anst&amp;auml;llda. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De skattes&amp;auml;nkningar som har diskuterats i detta avsnitt har tillsammans kostat ca 130 miljarder kronor. De har alla motiverats med att de skulle skapa jobb, men vi kan konstatera att de flesta av satsningarna &amp;auml;r b&amp;aring;de dyra och ineffektiva. Den enda satsning som g&amp;aring;r att f&amp;ouml;rsvara ur ett syssels&amp;auml;ttningsperspektiv &amp;auml;r ROT-avdraget – det &amp;auml;r ocks&amp;aring; den enda reform som regeringen inte har kommit p&amp;aring; sj&amp;auml;lv. Sammanfattningsvis har allts&amp;aring; enorma summor satsats p&amp;aring; att s&amp;auml;nka skatten samtidigt som arbetsl&amp;ouml;sheten har &amp;ouml;kat med 1,8 procentenheter sedan regeringen tilltr&amp;auml;dde. Regeringens ineffektiva s.k. jobbpolitik har d&amp;auml;rmed starkt bidragit till den h&amp;ouml;ga arbetsl&amp;ouml;sheten. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc357076474" name="_Toc357076474"&gt;&lt;/a&gt;Ekonomiska ramverk f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad syssels&amp;auml;ttning&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354066975" name="_Toc354066975"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076475" name="_Toc357076475"&gt;&lt;/a&gt;Riktlinjer f&amp;ouml;r den ekonomiska politiken&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Full syssels&amp;auml;ttning &amp;auml;r det &amp;ouml;verordnade m&amp;aring;let f&amp;ouml;r V&amp;auml;nsterpartiets ekonomiska politik. Arbetet utg&amp;ouml;r basen f&amp;ouml;r v&amp;auml;lf&amp;auml;rd och ekonomiskt v&amp;auml;lst&amp;aring;nd och ger m&amp;ouml;jlighet till delaktighet i samh&amp;auml;llslivet. Egen f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning &amp;auml;r d&amp;auml;rtill grunden f&amp;ouml;r personlig frihet och sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndighet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;ouml;g arbetsl&amp;ouml;shet inneb&amp;auml;r &amp;ouml;kad makt f&amp;ouml;r kapitalet p&amp;aring; de arbetandes bekostnad. Under hot om upps&amp;auml;gningar kan reall&amp;ouml;nerna pressas ned, arbetsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena f&amp;ouml;rs&amp;auml;mras och anst&amp;auml;llningstrygg&amp;shy;heten luckras upp.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den accelererande globaliseringen har inneburit att konkurrenstrycket &amp;ouml;kat och att strukturomvandlingen i den svenska ekonomin g&amp;aring;r allt snabbare. Men f&amp;ouml;r att vi ska kunna bejaka strukturomvandlingen kr&amp;auml;vs b&amp;aring;de en bra arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring som alla har r&amp;aring;d med och m&amp;ouml;jligheter till omskolning och vidareutbildning. D&amp;auml;rtill kr&amp;auml;vs en strategisk n&amp;auml;ringspolitik som identifierar och underst&amp;ouml;der Sveriges komparativa f&amp;ouml;rdelar i den globala ekonomin samt betydande satsningar p&amp;aring; forskning och utveckling. Vi ska inte konkurrera genom l&amp;auml;gre l&amp;ouml;ner utan h&amp;ouml;ja arbetskraftens kunskapsniv&amp;aring; i bred bem&amp;auml;rkelse. Det beh&amp;ouml;vs d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ett brett kunskapslyft. F&amp;ouml;rst och fr&amp;auml;mst m&amp;aring;ste grundskolan f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras. Dagens situation med en tredjedel av eleverna som g&amp;aring;r ut gymnasiet med ofullst&amp;auml;ndiga betyg &amp;auml;r oacceptabel. De l&amp;ouml;per en mycket stor risk att hamna i permanent utanf&amp;ouml;rskap, och det &amp;auml;r ett stort sl&amp;ouml;seri med m&amp;auml;nskliga resurser. Bland annat mot denna bakgrund &amp;auml;r det av central betydelse att kvaliteten i de gymnasiala yrkesutbildningarna st&amp;auml;rks. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vidare m&amp;aring;ste&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;den h&amp;ouml;gre utbildningen st&amp;auml;rkas och g&amp;ouml;ras mer tillg&amp;auml;nglig f&amp;ouml;r alla samh&amp;auml;llsklasser. Fler m&amp;aring;ste ges m&amp;ouml;jlighet att utbilda sig p&amp;aring; universitet, h&amp;ouml;gskolor, yrkesh&amp;ouml;gskolor och folkh&amp;ouml;gskolor. M&amp;ouml;jligheten till vidareutbildning och omskolning under hela yrkeslivet m&amp;aring;ste st&amp;auml;rkas. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska ekonomin pr&amp;auml;glas av h&amp;ouml;g arbetsl&amp;ouml;shet samtidigt som stora investeringar m&amp;aring;ste till. Det saknas inte arbetsuppgifter. Vi beh&amp;ouml;ver investera i infrastruktur, energieffektivisering och ny teknik f&amp;ouml;r att st&amp;auml;lla om ekonomin i en mer klimatv&amp;auml;nlig riktning. Bostadsbristen i storst&amp;auml;derna m&amp;aring;ste byggas bort, och inom v&amp;auml;lf&amp;auml;rden finns stora eftersatta behov. Dessa investeringar h&amp;aring;ller uppe efterfr&amp;aring;gan samtidigt som de st&amp;auml;rker Sveriges l&amp;aring;ngsiktiga tillv&amp;auml;xtf&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Offentliga investeringar &amp;auml;r av avg&amp;ouml;rande betydelse s&amp;aring;v&amp;auml;l f&amp;ouml;r n&amp;auml;ringslivets utveckling som f&amp;ouml;r kvaliteten p&amp;aring; den offentliga konsumtionen i form av t.ex. v&amp;auml;lfungerande sjukhus och skolor. Genom offentliga investeringar i infrastruktur, exempelvis i form av &amp;ouml;kat banunderh&amp;aring;ll och nya j&amp;auml;rnv&amp;auml;gssp&amp;aring;r, f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras n&amp;auml;ringslivets transporter samtidigt som deras milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan kan minska. Genom investeringar i utbildning och forskning f&amp;aring;r n&amp;auml;ringslivet tillg&amp;aring;ng till kvalificerad arbetskraft med r&amp;auml;tt utbildning och kan vidareutveckla nya produkter och tj&amp;auml;nster. Investeringar i nya bost&amp;auml;der bidrar till att folk kan flytta dit jobben finns och &amp;ouml;kar f&amp;ouml;retagens m&amp;ouml;jligheter att rekrytera den kompetens som efterfr&amp;aring;gas. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den ekonomiska politiken ska bidra till minskade ekonomiska och sociala skillnader. Ett j&amp;auml;mlikt samh&amp;auml;lle &amp;ouml;kar m&amp;auml;nniskors reella frihet och valm&amp;ouml;jligheter, vilket &amp;ouml;kar den sociala r&amp;ouml;rligheten och bidrar till en mer dynamisk ekonomi. Gemensamt finansierade tj&amp;auml;nster som utbildning och sjukv&amp;aring;rd som &amp;auml;r lika f&amp;ouml;r alla &amp;auml;r helt avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r ett j&amp;auml;mlikt samh&amp;auml;lle och f&amp;ouml;r att personer fr&amp;aring;n olika ekonomiska och sociala bakgrunder ska kunna konkurrera p&amp;aring; arbetsmarknaden p&amp;aring; n&amp;aring;gorlunda j&amp;auml;mlika villkor, men denna sektor inneh&amp;aring;ller ocks&amp;aring; viktiga arbetsplatser f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga, framf&amp;ouml;r allt kvinnor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnors st&amp;auml;llning och lika m&amp;ouml;jligheter p&amp;aring; arbetsmarknaden &amp;auml;r ut&amp;ouml;ver en demokrati- och maktfr&amp;aring;ga ocks&amp;aring; av stor vikt f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llsekonomin. Fasta jobb p&amp;aring; heltid och en gemensam och v&amp;auml;l fungerande barn- och &amp;auml;ldreomsorg &amp;ouml;kar kvinnors arbetsutbud och m&amp;ouml;jligheter att delta p&amp;aring; arbetsmarknaden p&amp;aring; lika villkor.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354066976" name="_Toc354066976"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076476" name="_Toc357076476"&gt;&lt;/a&gt;Ramverken f&amp;ouml;r finanspolitiken&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Efter 1990-talskrisen lades den svenska ekonomiska politiken om. Man inf&amp;ouml;rde s.k. ramverk f&amp;ouml;r finans- och penningpolitiken. Till det finanspolitiska ramverket h&amp;ouml;r &amp;ouml;verskottsm&amp;aring;let f&amp;ouml;r den offentliga sektorns finansiella sparande, kommunernas balanskrav, utgiftstaken f&amp;ouml;r statsbudgeten, f&amp;ouml;rfarandet att investeringar i infrastruktur i normalfallet direktavskrivs via anslag i statsbudgeten samt riksdagsordningens best&amp;auml;mmelser om den s.k. rambeslutsmodellen. Penningpolitiken styrs av en fr&amp;aring;n politiker oberoende riksbank, vars verksamhet regleras i riksbankslagen och som f&amp;ouml;reskriver ett ensidigt m&amp;aring;l f&amp;ouml;r penningpolitiken om prisstabilitet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r ett litet exportberoende land som Sverige &amp;auml;r starka offentliga finanser en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r en stabil makroekonomisk utveckling. V&amp;aring;ra f&amp;ouml;rslag till ett finans- och penningpolitiskt ramverk fr&amp;auml;mjar full syssels&amp;auml;ttning, budgetdisciplin och starka offentliga finanser. De tar sikte p&amp;aring; dagens samh&amp;auml;llsproblem, inte g&amp;aring;rdagens. De utg&amp;ouml;r ocks&amp;aring; en avv&amp;auml;gning mellan &amp;aring; ena sidan tydlighet och fasthet och &amp;aring; andra sidan flexibilitet och handlingsfrihet.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.2.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354066977" name="_Toc354066977"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076477" name="_Toc357076477"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Aring;tg&amp;auml;rdsplaner f&amp;ouml;r full syssels&amp;auml;ttning&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;ouml;verordnade m&amp;aring;let f&amp;ouml;r den ekonomiska politiken borde vara full syssels&amp;auml;ttning. V&amp;aring;r definition av full syssels&amp;auml;ttning &amp;auml;r att alla som vill och kan arbeta ska ha ett jobb. Den st&amp;auml;ndigt p&amp;aring;g&amp;aring;ende strukturomvandlingen i ekonomin inneb&amp;auml;r emellertid att en viss s.k. friktionsarbetsl&amp;ouml;shet alltid kommer att f&amp;ouml;religga i form av personer som byter arbeten. Baserat p&amp;aring; det nya arbetsl&amp;ouml;shetsm&amp;aring;ttet – d&amp;auml;r &amp;auml;ven bl.a. heltidsstudenter som s&amp;ouml;ker arbete ing&amp;aring;r – &amp;auml;r det v&amp;aring;r bed&amp;ouml;mning att denna niv&amp;aring; ligger p&amp;aring; omkring 3–4 procent. Skillnaden i arbetsl&amp;ouml;shet enligt det nya m&amp;aring;ttet och den gamla definitionen var l&amp;aring;g under 1980-talet. D&amp;auml;refter har den &amp;ouml;kat, och i dag uppg&amp;aring;r den till mellan 1,5–2 procentenheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Full syssels&amp;auml;ttning kan n&amp;aring;s vid helt olika syssels&amp;auml;ttningsgrader. Under 1950-talet hade vi full syssels&amp;auml;ttning i Sverige. Samtidigt var syssels&amp;auml;ttningsgraden l&amp;aring;g, vilket hade sin grund i kvinnors l&amp;aring;ga f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvsfrekvens. Ut&amp;ouml;ver m&amp;aring;let om full syssels&amp;auml;ttning b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r den ekonomiska politiken inriktas p&amp;aring; att &amp;aring;stadkomma h&amp;ouml;g syssels&amp;auml;ttningsgrad. Som framg&amp;aring;r av diagram 18 nedan &amp;auml;r emellertid kvinnornas syssels&amp;auml;ttningsgrad fortfarande klart l&amp;auml;gre &amp;auml;n m&amp;auml;nnens, varf&amp;ouml;r det &amp;auml;r av avg&amp;ouml;rande betydelse att f&amp;ouml;ra en ekonomisk politik som &amp;ouml;kar kvinnornas m&amp;ouml;jligheter och st&amp;auml;llning p&amp;aring; arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ramverken f&amp;ouml;r finans- och penningpolitiken b&amp;ouml;r utformas och utv&amp;auml;rderas utifr&amp;aring;n dessa m&amp;aring;l. Vi menar att ramverken i deras nuvarande utformning har n&amp;aring;tt v&amp;auml;gs &amp;auml;nde. Den ekonomiska politiken har under de senaste decennierna inte varit i n&amp;auml;rheten av att &amp;aring;stadkomma full syssels&amp;auml;ttning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; page-break-before: always; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Diagram 18 Syssels&amp;auml;ttningsgrad, 16–64 &amp;aring;r&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref45" name="fnref45"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn45"&gt;&lt;sup&gt;46&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.56em; margin-bottom: 2.12mm; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;K&amp;auml;lla: SCB (AKU).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Diagram 19 Arbetsl&amp;ouml;shet, 16–64 &amp;aring;r&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref46" name="fnref46"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn46"&gt;&lt;sup&gt;47&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.56em; margin-bottom: 2.12mm; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;K&amp;auml;lla: SCB (AKU).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som framg&amp;aring;r av diagrammen ovan har arbetsmarknaden egentligen aldrig &amp;aring;terh&amp;auml;mtat sig efter 1990-talskrisen. Syssels&amp;auml;ttningsgraden &amp;auml;r i&amp;nbsp;dag fortfarande ca 8,5 procentenheter l&amp;auml;gre j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med vad den var under 1990-talets b&amp;ouml;rjan, vilket motsvarar drygt 500 000 f&amp;auml;rre sysselsatta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De nuvarande ramverken f&amp;ouml;r finanspolitiken best&amp;aring;r fr&amp;auml;mst av olika budgetm&amp;auml;ssiga restriktioner i syfte att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla starka offentliga finanser. Men de offentliga finanserna &amp;auml;r inget problem i Sverige. Det &amp;auml;r d&amp;auml;remot arbetsl&amp;ouml;sheten. Vi menar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att de finanspolitiska ramverken beh&amp;ouml;ver kompletteras med ett ramverk f&amp;ouml;r full syssels&amp;auml;ttning. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att det skrivs in i budgetlagen att regeringen ska presentera en &amp;aring;tg&amp;auml;rdsplan f&amp;ouml;r full syssels&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r riksdagen tv&amp;aring; g&amp;aring;nger per &amp;aring;r. &amp;Aring;tg&amp;auml;rdsplanerna b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; inneh&amp;aring;lla olika medelfristiga m&amp;aring;l, bl.a. f&amp;ouml;r arbetsl&amp;ouml;shet, syssels&amp;auml;ttningsgrad och undersyssels&amp;auml;ttning.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref47" name="fnref47"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn47"&gt;&lt;sup&gt;48&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.2.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354066978" name="_Toc354066978"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076478" name="_Toc357076478"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;aring;l f&amp;ouml;r de offentliga finanserna&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;verskottsm&amp;aring;let inneb&amp;auml;r att de offentliga finanserna m&amp;aring;ste g&amp;aring; med ett &amp;ouml;verskott p&amp;aring; minst 1&amp;nbsp;procent av BNP &amp;ouml;ver en konjunkturcykel. M&amp;aring;let inf&amp;ouml;rdes bl.a. mot bakgrund av den kraftiga &amp;ouml;kningen av statsskulden under 1990-talskrisen. V&amp;auml;nsterpartiet stod bakom &amp;ouml;verskottsm&amp;aring;let d&amp;aring; det f&amp;ouml;rst aviserades i mitten av 1990-talet, d&amp;aring; vi menade att det var viktigt att f&amp;aring; ner statsskulden till rimliga niv&amp;aring;er. Detta syfte med &amp;ouml;verskottsm&amp;aring;let &amp;auml;r sedan en l&amp;aring;ng tid tillbaka uppfyllt, och de svenska offentliga finanserna h&amp;ouml;r i&amp;nbsp;dag till de starkare i v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r &amp;ouml;verskottsm&amp;aring;let sedan formellt inf&amp;ouml;rdes &amp;aring;r 2000 var det fr&amp;auml;msta argumentet de kommande demografiska f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna och att m&amp;aring;let skulle bidra till stabila skattesatser och en r&amp;auml;ttvis v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsf&amp;ouml;rdelning mellan generationerna. Finansdepartementets l&amp;aring;ngsiktiga kalkyler visade p&amp;aring; den tiden att om skattesatserna och v&amp;auml;lf&amp;auml;rden h&amp;ouml;lls konstanta skulle de offentliga finanserna g&amp;aring; med ett l&amp;ouml;pande och j&amp;auml;mnt &amp;ouml;verskott fram till omkring 2017 f&amp;ouml;r att d&amp;auml;refter minska i takt med att de demografiskt betingade utgifterna b&amp;ouml;rjade stiga. Omkring &amp;aring;r 2030 ber&amp;auml;knades &amp;ouml;verskotten f&amp;ouml;rbytas mot likaledes l&amp;ouml;pande och t&amp;auml;mligen konstanta underskott; se diagram 20 nedan. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den bakomliggande tanken var allts&amp;aring; att skattesatserna skulle h&amp;aring;llas konstanta och att detta skulle vara f&amp;ouml;renligt med bibeh&amp;aring;llen v&amp;auml;lf&amp;auml;rd &amp;auml;ven i framtiden genom att de offentliga finanserna d&amp;aring; till&amp;aring;ts g&amp;aring; med underskott. P&amp;aring; s&amp;aring; vis skulle r&amp;auml;ttvisa skapas mellan generationerna avseende den skattefinansierade v&amp;auml;lf&amp;auml;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Finansdepartementets senaste&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;l&amp;aring;ngsiktiga prognoser &amp;ouml;ver de offentliga finanserna har emellertid omkullkastat hela den teoretiska grunden f&amp;ouml;r det ”f&amp;ouml;rtida sparandet” som motiv till &amp;ouml;verskottsm&amp;aring;let. Som framg&amp;aring;r av diagram 21 nedan &amp;ouml;verg&amp;aring;r inte det finansiella sparandet till underskott i takt med att de demografiskt betingade utgifterna stiger. Tv&amp;auml;rtom ber&amp;auml;knas det finansiella sparandet &lt;span style="font-style: italic;"&gt;stiga trendm&amp;auml;ssigt&lt;/span&gt; under hela kalkylperioden. Vid kalkylens slut&amp;aring;r (2099) ber&amp;auml;knas &amp;ouml;verskottet i de offentliga finanserna uppg&amp;aring; till hela 15 procent av BNP. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; page-break-before: always; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Diagram 20 Finansiellt sparande i BP04&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;% av BNP&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.56em; margin-bottom: 2.12mm; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;K&amp;auml;lla: BP04, bilaga 2, s. 81.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Diagram 21 Finansiellt sparande i VP13&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref48" name="fnref48"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn48"&gt;&lt;sup&gt;49&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;% av BNP&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.56em; margin-bottom: 2.12mm; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;K&amp;auml;lla: VP13, s. 227.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det ekonomiska l&amp;auml;get i Sverige &amp;auml;r i dag v&amp;auml;senskilt fr&amp;aring;n situationen d&amp;aring; &amp;ouml;verskottsm&amp;aring;let f&amp;ouml;rst aviserades. De offentliga finanserna &amp;auml;r starka och l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbara. Samtidigt har vi massarbetsl&amp;ouml;shet och stora eftersatta behov inom den offentliga sektorn. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inte rimligt att prioritera ytterligare l&amp;auml;gre statsskuld framf&amp;ouml;r investeringar som kan f&amp;aring; ned arbetsl&amp;ouml;sheten och st&amp;auml;rka v&amp;auml;lf&amp;auml;rden. V&amp;auml;nsterpartiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att dagens &amp;ouml;verskottsm&amp;aring;l ers&amp;auml;tts med ett medelfristigt m&amp;aring;l f&amp;ouml;r de offentliga finanserna d&amp;auml;r dessa i normalfallet ska vara i balans &amp;ouml;ver en konjunkturcykel.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref49" name="fnref49"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn49"&gt;&lt;sup&gt;50&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.2.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354066979" name="_Toc354066979"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076479" name="_Toc357076479"&gt;&lt;/a&gt;Utgiftstaken&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Budgetpolitiska ramverk b&amp;ouml;r utg&amp;ouml;ra en avv&amp;auml;gning mellan &amp;aring; ena sidan fasthet och stramhet och &amp;aring; andra sidan handlingsutrymme och flexibilitet. Det nuvarande systemet med 4-&amp;aring;riga utgiftstak har emellertid en inneboende svaghet i detta avseende. Att bed&amp;ouml;ma niv&amp;aring;n p&amp;aring; statsbudgetens utgifter fyra &amp;aring;r fram&amp;aring;t &amp;auml;r f&amp;ouml;rknippat med stor os&amp;auml;kerhet eftersom stora delar av utgifterna i statsbudgeten &amp;auml;r k&amp;auml;nsliga f&amp;ouml;r pris- och l&amp;ouml;nef&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar och f&amp;ouml;r den allm&amp;auml;nna makroekonomiska utvecklingen. F&amp;ouml;r att man ska kunna vara s&amp;auml;ker p&amp;aring; att ha handlingsutrymme i framtiden och att framtida utgiftstak inte kommer att hindra en aktiv finans- och arbetsmarknadspolitik i h&amp;auml;ndelse av l&amp;aring;gkonjunktur b&amp;ouml;r utgiftstaken s&amp;auml;ttas p&amp;aring; en niv&amp;aring; som skapar tillr&amp;auml;ckligt stora budgeteringsmarginaler f&amp;ouml;r att hantera denna os&amp;auml;kerhet. Men stora budgeteringsmarginaler inneb&amp;auml;r samtidigt att utgiftstakens styrande roll i budgetprocessen urholkas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r 2011 uppgick regeringens marginal till utgiftstaket till 74 miljarder kronor. Vid s&amp;aring; h&amp;ouml;ga budgeteringsmarginaler f&amp;ouml;rlorar utgiftstaken sin disciplinerande funktion, vilket bl.a. Riksrevisionen p&amp;aring;pekat och kritiserat regeringen f&amp;ouml;r. F&amp;ouml;r att komma till r&amp;auml;tta med det nuvarande systemets inneboende brister f&amp;ouml;resl&amp;aring;r V&amp;auml;nsterpartiet att utgiftstaken endast s&amp;auml;tts f&amp;ouml;r det kommande budget&amp;aring;ret. Med en tidshorisont p&amp;aring; ett &amp;aring;r beh&amp;ouml;vs inte lika stora s&amp;auml;kerhetsmarginaler, vilket inneb&amp;auml;r att utgiftstakens styrande funktion st&amp;auml;rks. Ett&amp;aring;riga utgiftstak &amp;ouml;kar samtidigt flexibiliteten i finanspolitiken i och med att utgiftstaken kan anpassas till konjunkturl&amp;auml;get. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;rt m&amp;aring;l om att de offentliga finanserna ska vara i balans &amp;ouml;ver en konjunkturcykel garanterar att det medelfristiga perspektivet i budgetprocessen bibeh&amp;aring;lls. V&amp;auml;nsterpartiet &amp;aring;terkommer till h&amp;ouml;sten med f&amp;ouml;rslag till utgiftstak f&amp;ouml;r 2014 i samband med v&amp;aring;r motion med anledning av regeringens budgetproposition f&amp;ouml;r 2014.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.2.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354066980" name="_Toc354066980"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076480" name="_Toc357076480"&gt;&lt;/a&gt;Finansiering av investeringar&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Budgetlagen f&amp;ouml;reskriver att investeringar i infrastruktur, fastigheter m.m. i normalfallet ska finansieras via anslag i statsbudgeten. Detta inneb&amp;auml;r att investeringarna bokf&amp;ouml;rs som kostnader i statsbudgeten i takt med att utgifterna uppst&amp;aring;r. Konsekvensen av detta f&amp;ouml;rfaringss&amp;auml;tt &amp;auml;r att kostnaderna f&amp;ouml;r investeringar i infrastruktur direktavskrivs. Vi menar att detta &amp;auml;r ett m&amp;auml;rkligt f&amp;ouml;rfaringss&amp;auml;tt. En investering i infrastruktur &amp;auml;r ju n&amp;aring;got som konsumeras &amp;ouml;ver en l&amp;aring;ng tidsperiod. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det rimligare att kostnaden f&amp;ouml;rdelas &amp;ouml;ver hela dess livsl&amp;auml;ngd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;auml;ttet som staten redovisar infrastrukturinvesteringar p&amp;aring; blir s&amp;auml;rskilt problematiskt i kombination med systemet med utgiftstak. Kombinationen av utgiftstak och infrastrukturinvesteringar som direktavskrivs inneb&amp;auml;r att investeringar f&amp;aring;r konkurrera om utrymmet under utgiftstaken med l&amp;ouml;pande utgifter som sjukpenning, barnbidrag m.m. Detta riskerar att leda till att viktiga samh&amp;auml;llsinvesteringar inte kommer till st&amp;aring;nd eller skjuts p&amp;aring; framtiden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet menar att staten, i likhet med vad som &amp;auml;r fallet i kommuner och f&amp;ouml;retag, b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ra en investeringsbudget. F&amp;ouml;rslaget skulle m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra att staten i h&amp;ouml;gre utstr&amp;auml;ckning skulle kunna f&amp;ouml;rdela investeringskostnaderna &amp;ouml;ver en investerings hela livsl&amp;auml;ngd. Detta skulle f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra regeringens och riksdagens beslutsunderlag betr&amp;auml;ffande avv&amp;auml;gningar mellan l&amp;aring;ngsiktiga strategiska investeringar och mer kortsiktiga reformf&amp;ouml;rslag. Vi menar att budgetlagen b&amp;ouml;r &amp;auml;ndras s&amp;aring; att l&amp;aring;nefinansiering kan utg&amp;ouml;ra en huvudprincip. Att &amp;auml;ndra redovisningsprinciperna f&amp;ouml;r vissa av statsbudgetens utgifter och &amp;auml;ndam&amp;aring;l &amp;auml;r emellertid en komplicerad fr&amp;aring;ga och m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;ouml;reg&amp;aring;s av en grundlig parlamentarisk utredning.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.2.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354066981" name="_Toc354066981"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076481" name="_Toc357076481"&gt;&lt;/a&gt;Balanskravet f&amp;ouml;r kommunsektorn&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Aring;r 2000 inf&amp;ouml;rdes ett finansiellt balanskrav f&amp;ouml;r kommunsektorn. Balanskravet innebar att varje kommun och landsting i princip tvingades besluta om en budget i balans f&amp;ouml;r varje enskilt &amp;aring;r. Eftersom kommunernas int&amp;auml;kter och utgifter &amp;auml;r mycket konjunkturk&amp;auml;nsliga tenderade detta f&amp;ouml;rfarande att f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka konjunktursv&amp;auml;ngningarna. Vid en l&amp;aring;gkonjunktur f&amp;ouml;rsvagas kommunernas finanser snabbt till f&amp;ouml;ljd av vikande skatteint&amp;auml;kter och stigande utgifter f&amp;ouml;r t.ex. ekonomiskt bist&amp;aring;nd. Om inte statsbidragen till kommunsektorn &amp;ouml;kar i motsvarande m&amp;aring;n kommer m&amp;aring;nga kommuner och landsting att st&amp;auml;llas inf&amp;ouml;r valet att antingen sk&amp;auml;ra ned p&amp;aring; kostnaderna eller h&amp;ouml;ja kommunalskatten. Oavsett vilket val kommunerna och landstingen fattar kommer deras beslut att verka &amp;aring;tstramande p&amp;aring; den ekonomiska utvecklingen och f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka l&amp;aring;gkonjunkturen – balanskravet f&amp;ouml;r kommunsektorn var med andra ord direkt procykliskt. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet har l&amp;auml;nge kritiserat detta f&amp;ouml;rfaringss&amp;auml;tt eftersom det skadade s&amp;aring;v&amp;auml;l kommunernas verksamhet som en god och balanserad samh&amp;auml;llsekonomisk utveckling. I h&amp;ouml;stas antog riksdagen regeringens proposition om kommunala utj&amp;auml;mningsreserver (prop. 2011/12:172). Den nya lagen inneb&amp;auml;r att kommuner och landsting under vissa f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;aring;r reservera en del av &amp;ouml;verskotten i goda tider f&amp;ouml;r att p&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt bygga upp lokala s.k. resultatutj&amp;auml;mningsreserver. Sparandet f&amp;aring;r sedan tas i anspr&amp;aring;k f&amp;ouml;r att t&amp;auml;cka underskott som uppst&amp;aring;r till f&amp;ouml;ljd av en l&amp;aring;gkonjunktur. V&amp;auml;nsterpartiet v&amp;auml;lkomnar den nya lagen som ett steg i r&amp;auml;tt riktning eftersom den kommer att &amp;ouml;ka kommunsektorns m&amp;ouml;jligheter att hantera konjunktursv&amp;auml;ngningar. Vi anser dock att lagen inte i tillr&amp;auml;cklig utstr&amp;auml;ckning g&amp;ouml;r det m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r kommunerna att sj&amp;auml;lva planera sin verksamhet. Vi menar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att kommunernas balanskrav i st&amp;auml;llet borde g&amp;auml;lla &amp;ouml;ver en konjunkturcykel. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354066982" name="_Toc354066982"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076482" name="_Toc357076482"&gt;&lt;/a&gt;Ramverken f&amp;ouml;r penningpolitiken&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.3.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354066983" name="_Toc354066983"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076483" name="_Toc357076483"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;aring;len f&amp;ouml;r penningpolitiken&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt riksbankslagen ska Riksbanken uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla ett fast penningv&amp;auml;rde. Riksbankens tolkning av detta &amp;auml;r att inflationen ska h&amp;aring;llas l&amp;aring;g och stabil. Riksbanken har preciserat detta som att &amp;ouml;kningen av KPI ska begr&amp;auml;nsas till 2&amp;nbsp;procent per &amp;aring;r. Sedan en tid kallar Riksbanken sin politik f&amp;ouml;r en flexibel inflationsm&amp;aring;lspolitik. Med detta avses att penningpolitiken, utan att &amp;aring;sidos&amp;auml;tta inflationsm&amp;aring;let, ocks&amp;aring; syftar till att stabilisera resursutnyttjandet. Riksbanken utrycker emellertid tydligt att m&amp;aring;let om prisstabilitet &amp;auml;r &amp;ouml;verordnat andra m&amp;aring;l.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref50" name="fnref50"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn50"&gt;&lt;sup&gt;51&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vid r&amp;ouml;rlig v&amp;auml;xelkurs b&amp;auml;r penningpolitiken i normfallet huvudansvaret f&amp;ouml;r stabiliseringspolitiken. Det &amp;auml;r av central betydelse att penningpolitiken anv&amp;auml;nds f&amp;ouml;r att motverka konjunktursv&amp;auml;ngningar eftersom stora fall i syssels&amp;auml;ttning och produktion ofta f&amp;aring;r best&amp;aring;ende effekter. Regeringen bed&amp;ouml;mer exempelvis att ”cirka 30 procent av en initial konjunkturell arbetsl&amp;ouml;shetsuppg&amp;aring;ng blir varaktig, dvs. &amp;ouml;verg&amp;aring;r i strukturell arbetsl&amp;ouml;shet”.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref51" name="fnref51"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn51"&gt;&lt;sup&gt;52&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Den bed&amp;ouml;mningen ligger i linje med utvecklingen av den svenska arbetsl&amp;ouml;sheten och den strukturella arbetsl&amp;ouml;sheten. Den kraftiga &amp;ouml;kningen av arbetsl&amp;ouml;sheten i samband med den ekonomiska krisen i b&amp;ouml;rjan av 1990-talet fick betydande l&amp;aring;ngsiktiga effekter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Problemet &amp;auml;r att Riksbanken inte delar denna uppfattning. Riksbanken har i princip alltsedan den r&amp;ouml;rliga v&amp;auml;xelkursregimen inf&amp;ouml;rdes pr&amp;auml;glats av uppfattningen att penning&amp;shy;politiken inte har n&amp;aring;gra l&amp;aring;ngsiktiga effekter p&amp;aring; reala storheter som t.ex. arbetsl&amp;ouml;shet eller tillv&amp;auml;xt.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref52" name="fnref52"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn52"&gt;&lt;sup&gt;53&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Av denna anledning b&amp;ouml;r m&amp;aring;len f&amp;ouml;r penningpolitiken och styrningen av Riksbanken reformeras, vilket vi utvecklar nedan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som n&amp;auml;mndes ovan definierar Riksbanken sedan en tid dess policy som flexibel inflationsm&amp;aring;lspolitik. Detta inneb&amp;auml;r att penningpolitiken, vid sidan av m&amp;aring;let om prisstabilitet, ocks&amp;aring; syftar till att stabilisera resursutnyttjandet. Ett vanligt m&amp;aring;tt p&amp;aring; resursutnyttjandet i ekonomin &amp;auml;r det s.k. BNP-gapet.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref53" name="fnref53"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn53"&gt;&lt;sup&gt;54&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksbanken har sedan inflationsm&amp;aring;let inf&amp;ouml;rdes emellertid inte varit framg&amp;aring;ngsrik med att stabilisera den svenska ekonomin kring fullt resursutnyttjande. Mellan 1993 och 2012 har det genomsnittliga BNP-gapet legat p&amp;aring; –2,1 procent, vilket tyder p&amp;aring; att penningpolitiken i genomsnitt har varit f&amp;ouml;r stram.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref54" name="fnref54"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn54"&gt;&lt;sup&gt;55&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Ett annat starkt tecken p&amp;aring; att penningpolitiken har varit f&amp;ouml;r stram &amp;auml;r att s&amp;aring;v&amp;auml;l KPI som den underliggande inflationen trendm&amp;auml;ssigt under perioden klart understigit inflationsm&amp;aring;let p&amp;aring; 2 procent. En penningpolitik som trendm&amp;auml;ssigt understiger inflationsm&amp;aring;let f&amp;aring;r negativa konsekvenser p&amp;aring; syssels&amp;auml;ttningen eftersom realr&amp;auml;ntorna blir h&amp;ouml;gre &amp;auml;n vad som motiveras av konjunkturl&amp;auml;get.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref55" name="fnref55"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn55"&gt;&lt;sup&gt;56&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sammantaget visar detta att riksbankslagen beh&amp;ouml;ver kompletteras med en explicit m&amp;aring;lvariabel f&amp;ouml;r den reala ekonomin. V&amp;auml;nsterpartiet menar att ett m&amp;aring;l f&amp;ouml;r syssels&amp;auml;ttningen &amp;auml;r det mest l&amp;auml;mpliga m&amp;aring;let f&amp;ouml;r den reala ekonomin. Detta m&amp;aring;l ska inte vara underordnat m&amp;aring;let om prisstabilitet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.19em; margin-top: 4.41mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 10.5pt; font-style: italic;"&gt;Niv&amp;aring;n p&amp;aring; inflationsm&amp;aring;let&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksbanken har definierat inflationsm&amp;aring;let som att &amp;ouml;kningen av KPI ska begr&amp;auml;nsas till omkring 2&amp;nbsp;procent per &amp;aring;r. Det finns goda sk&amp;auml;l att tro att ett h&amp;ouml;gre inflationsm&amp;aring;l &amp;auml;r att f&amp;ouml;redra av s&amp;aring;v&amp;auml;l stabiliseringspolitiska aspekter som l&amp;aring;ngsiktiga strukturella faktorer. Utvecklingen under finanskrisen och centralbankernas agerande under densamma kan illustrera det f&amp;ouml;rstn&amp;auml;mnda sk&amp;auml;let. I samband med finanskrisen s&amp;auml;nkte centralbankerna dramatiskt sina viktigaste styrr&amp;auml;ntor i syfte att stabilisera finansmarknaderna och &amp;ouml;ka efterfr&amp;aring;gan. Den amerikanska centralbanken s&amp;auml;nkte under h&amp;ouml;sten 2008 styrr&amp;auml;ntan till ett intervall p&amp;aring; 0–0,25 procent. ECB s&amp;auml;nkte sin styrr&amp;auml;nta till 1 procent och Riksbankens repor&amp;auml;nta l&amp;aring;g p&amp;aring; 0,25 procent under en l&amp;aring;ng period; se diagram 22 nedan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Diagram 22 Styrr&amp;auml;ntor under finanskrisen&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;M&amp;aring;nadsv&amp;auml;rden vid slutet av m&amp;aring;naden&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.56em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;K&amp;auml;lla: KI.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; page-break-before: always; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Diagram 23 Arbetsl&amp;ouml;shet och inflation under finanskrisen i Sverige&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.56em; margin-bottom: 2.12mm; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;K&amp;auml;lla: SCB och KI.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som framg&amp;aring;r av diagram 22 l&amp;aring;g samtliga styrr&amp;auml;ntor stilla under stora delar av 2009 och 2010. F&amp;ouml;r svenskt vidkommande tyckte en majoritet i Riksbankens direktion att 0,25 procent utgjorde det reella golvet f&amp;ouml;r repor&amp;auml;ntan. Samtidigt &amp;auml;r det l&amp;auml;tt att konstatera att en mer expansiv penningpolitik hade varit &amp;ouml;nskv&amp;auml;rd om det hade varit m&amp;ouml;jligt. Arbetsl&amp;ouml;sheten &amp;ouml;kade kraftigt under 2009, och under flera m&amp;aring;nader f&amp;ouml;rel&amp;aring;g deflation; se diagram 23 ovan. USA och euroomr&amp;aring;det hade en likartad ekonomisk utveckling med stigande arbetsl&amp;ouml;shet och deflationstendenser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rklaringen till att penningpolitiken hamnade i den h&amp;auml;r f&amp;auml;llan st&amp;aring;r att finna i de l&amp;aring;ga inflationsm&amp;aring;len. En ofta n&amp;auml;mnd handlingsregel f&amp;ouml;r en neutral penningpolitik &amp;auml;r att den i ett normalt konjunkturl&amp;auml;ge b&amp;ouml;r syfta till realr&amp;auml;ntor som ungef&amp;auml;rligen ligger i linje med den l&amp;aring;ngsiktiga BNP-tillv&amp;auml;xten. I Sverige implicerar detta realr&amp;auml;ntor p&amp;aring; omkring 2,5 procent. Vid ett inflationsm&amp;aring;l p&amp;aring; 2&amp;nbsp;procent medf&amp;ouml;r detta nominella marknadsr&amp;auml;ntor p&amp;aring; 4–5 procent. Problemet &amp;auml;r att nominella r&amp;auml;ntor p&amp;aring; 4 procent vid fullt resursutnyttjande inte medger en tillr&amp;auml;cklig ”fallh&amp;ouml;jd” i penningpolitiken vid en kraftig konjunkturnedg&amp;aring;ng; se diagram 22 ovan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett annat problem med inflationsm&amp;aring;l p&amp;aring; omkring 2 procent &amp;auml;r att marginalen ned till deflation blir liten. Vid en l&amp;aring;gkonjunktur sjunker i allm&amp;auml;nhet inflationstakten, och om deflationsf&amp;ouml;rv&amp;auml;ntningar uppst&amp;aring;r d&amp;aring; riskerar ekonomin att hamna i en negativ spiral, eftersom hush&amp;aring;llen d&amp;aring; skjuter upp delar av sin konsumtion i v&amp;auml;ntan p&amp;aring; l&amp;auml;gre priser, vilket ytterligare f&amp;ouml;rsvagar efterfr&amp;aring;gan och s&amp;aring; vidare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mot bakgrund av denna analys menar vi att inflationsm&amp;aring;let b&amp;ouml;r h&amp;ouml;jas till 3&amp;nbsp;procent och att det m&amp;aring;tt som Riksbanken b&amp;ouml;r anv&amp;auml;nda som m&amp;aring;lvariabel ska vara ett m&amp;aring;tt p&amp;aring; den underliggande inflationen.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.3.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354066984" name="_Toc354066984"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076484" name="_Toc357076484"&gt;&lt;/a&gt;Styrningen av penningpolitiken&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det operativa ansvaret f&amp;ouml;r penningpolitiken vilar i&amp;nbsp;dag p&amp;aring; Riksbankens direktion. Ledam&amp;ouml;terna i direktionen utses av riksbanksfullm&amp;auml;ktige. Riksbankslagen f&amp;ouml;reskriver f&amp;ouml;ljande: ”ledam&amp;ouml;ter av direktionen f&amp;aring;r inte s&amp;ouml;ka eller ta emot instruktioner n&amp;auml;r de fullg&amp;ouml;r penningpolitiska uppgifter”. Som n&amp;auml;mndes ovan betr&amp;auml;ffande m&amp;aring;len f&amp;ouml;r penningpolitiken s&amp;auml;ger riksbankslagen endast att Riksbanken har till uppgift att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla ett fast penningv&amp;auml;rde. Riksbanken har sedan p&amp;aring; egen hand best&amp;auml;mt att penningpolitiken ska styras av ett inflationsm&amp;aring;l, att detta ska vara 2 procent och att KPI ska utg&amp;ouml;ra det m&amp;aring;tt som inflationsm&amp;aring;let baseras p&amp;aring;. F&amp;ouml;rst d&amp;auml;refter har riksdagen i olika dokument sagt sig st&amp;aring; bakom utformningen av penningpolitiken. Detta har emellertid ingen praktisk betydelse eftersom ledam&amp;ouml;ter av direktionen inte f&amp;aring;r s&amp;ouml;ka eller ta emot instruktioner n&amp;auml;r de fullg&amp;ouml;r penningpolitiska uppgifter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att denna ordning &amp;auml;r orimlig. Det ska vara riksdagen som utformar de mer exakta m&amp;aring;len f&amp;ouml;r penningpolitiken. Detta ska omfatta niv&amp;aring;n p&amp;aring; inflationsm&amp;aring;let, vilken m&amp;aring;lvariabel inflationsm&amp;aring;let ska baseras p&amp;aring; samt m&amp;aring;l f&amp;ouml;r utvecklingen av den reala ekonomin. Utifr&amp;aring;n dessa m&amp;aring;l ska sedan Riksbanken sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndigt utforma den l&amp;ouml;pande penningpolitiken. P&amp;aring; detta s&amp;auml;tt skapas en tydlig ansvarsf&amp;ouml;rdelning. De folkvalda i riksdagen beslutar om politiken och Riksbanken verkst&amp;auml;ller.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den senaste tidens debatt inom Riksbankens direktion om utformningen av penningpolitiken, d&amp;auml;r vice riksbankscheferna Lars E.O. Svensson och Karolina Ekholm f&amp;ouml;rordat en helt annan penningpolitik &amp;auml;n majoriteten i direktionen, visar att valet av ledam&amp;ouml;ter till direktionen kan ha stor betydelse f&amp;ouml;r den f&amp;ouml;rda penningpolitiken. I dag sker dessa val utan st&amp;ouml;rre debatt och insyn. Vi menar att direktionens ledam&amp;ouml;ter b&amp;ouml;r utses i en &amp;ouml;ppen process. Riksdagens finansutskott b&amp;ouml;r anordna en &amp;ouml;ppen utfr&amp;aring;gning av kandidater till direktionen. Riksbanksfullm&amp;auml;ktige b&amp;ouml;r delta i utfr&amp;aring;gningen f&amp;ouml;r att sedan i samr&amp;aring;d med finansutskottet utse ledam&amp;ouml;terna till direktionen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma med f&amp;ouml;rslag till alternativt ramverk f&amp;ouml;r finans- och penning&amp;shy;politiken i enlighet med det ovan angivna. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc357076485" name="_Toc357076485"&gt;&lt;/a&gt;Utsl&amp;auml;ppstak&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;rlden riskerar att g&amp;aring; mot en global temperaturh&amp;ouml;jning med stora ekonomiska och sociala effekter som f&amp;ouml;ljd. F&amp;ouml;r att undvika stora m&amp;auml;nskliga lidanden och betydande ekonomiska f&amp;ouml;rluster kr&amp;auml;vs &amp;ouml;kade &amp;aring;tg&amp;auml;rder i form av investeringar och styrmedel f&amp;ouml;r att minska utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser. En s&amp;aring;dan omst&amp;auml;llning kr&amp;auml;ver att det ekonomiska ramverket utformas i enlighet med n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder. I likhet med Storbritanniens Climate Change Act b&amp;ouml;r Sverige anta en bindande klimatbudget. Klimatbudgeten ska inneh&amp;aring;lla utsl&amp;auml;ppstak f&amp;ouml;r fossila v&amp;auml;xthusgaser i perioder om fem &amp;aring;r med kraftigt minskade niv&amp;aring;er. Klimatm&amp;aring;len ska endast n&amp;aring;s genom utsl&amp;auml;ppsminskningar inom landet och omfatta utsl&amp;auml;pp inom s&amp;aring;v&amp;auml;l den handlande som den icke-handlande sektorn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med ett inf&amp;ouml;rande av en klimatbudget ges drivkraft f&amp;ouml;r kostnadseffektivitet och en ekonomi inom ramarna f&amp;ouml;r vad som &amp;auml;r h&amp;aring;llbart. F&amp;ouml;r n&amp;auml;ringslivet ges f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r l&amp;aring;ngsiktighet och stabilitet d&amp;aring; statens budget kopplas samman med en koldioxidplan. Genom att l&amp;auml;mpliga styrmedel, med noggrant f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntade effekter, tydligt kopplas till klimatbudgeten skapas en transparent och tydligt ansvarsf&amp;ouml;rdelande process f&amp;ouml;r samtliga sektorer och departement.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc357076486" name="_Toc357076486"&gt;&lt;/a&gt;Fler fasta jobb – f&amp;auml;rre otrygga anst&amp;auml;llningar&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under de senaste tv&amp;aring; decennierna har tryggheten p&amp;aring; den svenska arbetsmarknaden urholkats. Den &amp;ouml;kade otryggheten manifesteras bl.a. av allt fler otrygga anst&amp;auml;llningar. Sedan 20 &amp;aring;r tillbaka minskar tillsvidareanst&amp;auml;llningarna. I st&amp;auml;llet &amp;ouml;kar andelen otrygga anlitandeformer. Otryggheten p&amp;aring; den svenska arbetsmarknaden sl&amp;aring;r h&amp;aring;rt mot de arbetstagare som omfattas av dessa os&amp;auml;kra anst&amp;auml;llningar. Det f&amp;ouml;rsvagar &amp;auml;ven hela l&amp;ouml;ntagarkollektivet och inneb&amp;auml;r stora kostnader f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet (se avsnitt 4.4.4).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;r politik syftar till att underst&amp;ouml;dja m&amp;aring;let om arbete &amp;aring;t alla och att skapa ett arbetsliv pr&amp;auml;glat av trygghet och goda arbetsvillkor. F&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla tryggheten p&amp;aring; arbetsmarknaden anser V&amp;auml;nsterpartiet att fasta jobb p&amp;aring; heltid ska vara norm. Trygghet i anst&amp;auml;llningen bidrar till kontinuitet och mer kreativitet i verksamheten, underl&amp;auml;ttar facklig organisering och ger den enskilde st&amp;ouml;rre m&amp;ouml;jligheter att tillvarata sina r&amp;auml;ttigheter. Fasta jobb ger trygghet. V&amp;auml;nsterpartiet vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r sk&amp;auml;rpa den arbetsr&amp;auml;ttsliga lagstiftningen i syfte att begr&amp;auml;nsa antalet otrygga anst&amp;auml;llningar.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354066986" name="_Toc354066986"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076487" name="_Toc357076487"&gt;&lt;/a&gt;Ungdomspaket&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ungdomsarbetsl&amp;ouml;sheten &amp;auml;r ett av v&amp;aring;ra st&amp;ouml;rsta samh&amp;auml;llsproblem. V&amp;aring;ren 2013 var omkring 150&amp;nbsp;000 ungdomar i &amp;aring;ldern 15–24 &amp;aring;r arbetsl&amp;ouml;sa. Det motsvarar en arbetsl&amp;ouml;shet p&amp;aring; drygt 26 procent f&amp;ouml;r denna grupp. Ungdomsarbetsl&amp;ouml;sheten i Sverige &amp;auml;r d&amp;auml;rmed h&amp;ouml;gre &amp;auml;n genomsnittet i Europa och betydligt h&amp;ouml;gre &amp;auml;n i j&amp;auml;mf&amp;ouml;rbara l&amp;auml;nder som Finland, Danmark och Norge. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Statistiken talar sitt tydliga spr&amp;aring;k. Tiotusentals ungdomar g&amp;aring;r arbetsl&amp;ouml;sa utan m&amp;ouml;jlighet till egen f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning. Deras resurser tas inte till vara och intr&amp;auml;det i vuxenlivet f&amp;ouml;rsenas. Det &amp;auml;r en f&amp;ouml;rlust f&amp;ouml;r b&amp;aring;de individen och samh&amp;auml;llet. Sverige har inte r&amp;aring;d att l&amp;aring;ta delar av en hel ungdomsgeneration inleda vuxenlivet med arbetsl&amp;ouml;shet. Ungdomsarbetsl&amp;ouml;sheten &amp;auml;r ett av v&amp;aring;ra st&amp;ouml;rsta samh&amp;auml;llsproblem och kr&amp;auml;ver en l&amp;ouml;sning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet kan konstatera att den borgerliga regeringens satsningar p&amp;aring; jobbgaranti och s&amp;auml;nkta arbetsgivaravgifter f&amp;ouml;r unga inte har haft n&amp;aring;gon effekt. Ungdoms&amp;shy;arbetsl&amp;ouml;sheten &amp;auml;r h&amp;ouml;gre &amp;auml;n n&amp;auml;r satsningarna genomf&amp;ouml;rdes och visar inga tendenser att sjunka.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att komma till r&amp;auml;tta med den h&amp;ouml;ga ungdomsarbetsl&amp;ouml;sheten kr&amp;auml;vs breda samh&amp;auml;llsinsatser i form av en aktiv arbetsmarknads- och utbildningspolitik som rustar arbetsl&amp;ouml;sa ungdomar f&amp;ouml;r framtiden och erbjuder dem en v&amp;auml;g in i arbetslivet. Vi beh&amp;ouml;ver investera i de ungdomar som i dag st&amp;aring;r utanf&amp;ouml;r arbetsmarknaden och ge dem en m&amp;ouml;jlighet att g&amp;aring; fr&amp;aring;n arbetsl&amp;ouml;shet till arbete eller studier.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De ungdomar som i dag saknar arbete har olika f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar och f&amp;ouml;rkunskaper. En stor grupp saknar gymnasiekompetens, andra har gymnasiekompetens men saknar utbildning f&amp;ouml;r de jobb som finns. Ytterligare en grupp har eftergymnasial utbildning men kommer &amp;auml;nd&amp;aring; inte in p&amp;aring; arbetsmarknaden. F&amp;ouml;r att dessa olika grupper ska f&amp;aring; arbete kr&amp;auml;vs flera olika former av insatser, riktade till respektive kategori. V&amp;auml;nsterpartiet vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;ra en bred satsning med en rad &amp;aring;tg&amp;auml;rder inom ramen f&amp;ouml;r en ungdomsgaranti.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ungdomsgarantin riktar sig till arbetsl&amp;ouml;sa ungdomar i &amp;aring;ldern 18–24 &amp;aring;r och f&amp;ouml;resl&amp;aring;s b&amp;ouml;rja g&amp;auml;lla fr.o.m. den 1 juli 2014. Garantin inneb&amp;auml;r att den arbetsl&amp;ouml;se ska f&amp;aring; hj&amp;auml;lp direkt och erbjudas arbete till avtalsenlig l&amp;ouml;n eller utbildning inom 90 dagar. Ungdomsgarantin omfattar 57 000 platser, vilket motsvarar antalet personer i &amp;aring;ldern 18–24 &amp;aring;r som &amp;auml;r inskrivna p&amp;aring; Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen och har varit utan arbete i mer &amp;auml;n 90 dagar (&amp;aring;rsgenomsnitt f&amp;ouml;r 2012). Fyra former av arbete erbjuds: garantijobb, utbildningsvikariat, l&amp;auml;rlingsanst&amp;auml;llning och traineeanst&amp;auml;llning (totalt 19 900 platser). D&amp;auml;rut&amp;ouml;ver erbjuds fyra former av utbildning: arbetsmarknadsutbildning, yrkesh&amp;ouml;gskola, yrkesvux och komvux (totalt 37 100 platser). Inom ramen f&amp;ouml;r garantin ska det &amp;auml;ven vara m&amp;ouml;jligt att kombinera arbete och studier.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; letter-spacing: -0.1pt;"&gt;Tabell 4 F&amp;ouml;rdelning av V&amp;auml;nsterpartiets satsningar inom ungdomsgarantin&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;Ut&amp;ouml;ver regeringens platser (2014)&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; margin-left: -0.26mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 105.03mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="307"/&gt;&lt;col width="90"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 81.32mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Satsning&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 23.71mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Antal platser&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 81.32mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Utbildningsvikariat&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 23.71mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;5 300&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 81.32mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Garantijobb&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 23.71mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;4 800&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 81.32mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;L&amp;auml;rlingsanst&amp;auml;llningar&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 23.71mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;6 000&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 81.32mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Traineeanst&amp;auml;llningar&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 23.71mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;3 800&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 81.32mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Arbetsmarknadsutbildningar&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 23.71mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;15 000&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 81.32mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Yrkesh&amp;ouml;gskolan&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 23.71mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;2 000&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 81.32mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Yrkesvux&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 23.71mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;100&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 81.32mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;R&amp;auml;tt till gymnasium/komvux&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 23.71mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;20 000&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 81.32mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Totalt&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 23.71mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;57 000&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354066987" name="_Toc354066987"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076488" name="_Toc357076488"&gt;&lt;/a&gt;Utbildning f&amp;ouml;r jobb&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utbildning ger i regel l&amp;auml;ttare intr&amp;auml;de i arbetslivet och minskar risken f&amp;ouml;r arbetsl&amp;ouml;shet. F&amp;ouml;r att fler ska kunna st&amp;auml;lla om och skaffa sig den kompetens som efterfr&amp;aring;gas f&amp;ouml;r de nya jobb som v&amp;auml;xer fram kr&amp;auml;vs en aktiv utbildnings- och arbetsmarknadspolitik. V&amp;auml;nsterpartiet g&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r stora satsningar p&amp;aring; dessa omr&amp;aring;den i syfte att rusta m&amp;auml;nniskor f&amp;ouml;r jobb.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga arbetsl&amp;ouml;sa saknar i dag grundl&amp;auml;ggande utbildning. Samtidigt kr&amp;auml;vs ofta minst gymnasieutbildning f&amp;ouml;r att f&amp;aring; ett arbete, och det &amp;auml;r &amp;auml;ven n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt f&amp;ouml;r att kunna studera vid en yrkesh&amp;ouml;gskola eller ett universitet. F&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka m&amp;auml;nniskors frihet och valm&amp;ouml;jligheter p&amp;aring; arbetsmarknaden vill vi inf&amp;ouml;ra en r&amp;auml;tt f&amp;ouml;r unga upp till 25 &amp;aring;r att l&amp;auml;sa in gymnasieskolan. Kopplat till detta inf&amp;ouml;r vi ett s&amp;auml;rskilt studiebidrag f&amp;ouml;r unga arbetsl&amp;ouml;sa p&amp;aring; motsvarande niv&amp;aring; som hela studiemedlet; detta uppmuntrar samtidigt till studier. &amp;Auml;ven arbetsl&amp;ouml;sa som fyllt 25 &amp;aring;r erbjuds gymnasiestudier inom vuxenutbildningen med en f&amp;ouml;rm&amp;aring;nlig finansiering i form av aktivitetsst&amp;ouml;d eller studiemedel med h&amp;ouml;gre bidragsdel. Inom ramen f&amp;ouml;r denna satsning ut&amp;ouml;kar vi antalet platser p&amp;aring; komvux.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots en h&amp;ouml;g arbetsl&amp;ouml;shet saknas kvalificerade yrkesarbetare inom flera branscher och yrken. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inr&amp;auml;tta fler platser i arbetsmarknadsutbildningar, vid yrkesh&amp;ouml;gskolan och inom yrkesvux. Utbildningsplatserna ska inriktas p&amp;aring; omr&amp;aring;den d&amp;auml;r det riskerar att uppst&amp;aring; flaskhalsar och brister. Satsningen underl&amp;auml;ttar strukturomvandling och bidrar till varaktiga anst&amp;auml;llningar. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetsmarknadsutbildning &amp;auml;r ett av de viktigaste verktygen i en aktiv arbetsmarknadspolitik och leder i stor utstr&amp;auml;ckning till arbete. Arbetsmarknads&amp;shy;utbildning f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrar kompetensf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen p&amp;aring; arbetsmarknaden och f&amp;ouml;rbereder dem som &amp;auml;r arbetsl&amp;ouml;sa i dag att ta de jobb som finns eller kommer i framtiden. Trots h&amp;ouml;g arbetsl&amp;ouml;shet har den borgerliga regeringen skurit ned kraftigt p&amp;aring; arbetsmarknads&amp;shy;utbildningen. Regeringen anser inte att arbetsl&amp;ouml;sheten &amp;auml;r ett samh&amp;auml;llsekonomiskt problem, utan en fr&amp;aring;ga om attityder och anspr&amp;aring;k p&amp;aring; l&amp;ouml;ner och arbetsvillkor. Med en s&amp;aring;dan f&amp;ouml;rst&amp;aring;else av arbetsl&amp;ouml;sheten blir det naturligt med ”l&amp;ouml;sningar” som kretsar runt kontroll av individens ”s&amp;ouml;kaktivitet” snarare &amp;auml;n investeringar i utbildning, omskolning eller arbetsmarknadspolitiska insatser. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet &amp;auml;r kritiskt till regeringens passiva arbetsmarknadspolitik och menar att det finns goda sk&amp;auml;l att ut&amp;ouml;ka arbetsmarknadsutbildningen mot bakgrund av det r&amp;aring;dande konjunkturl&amp;auml;get. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ut&amp;ouml;ka antalet platser i arbetsmarknadsutbildningen och samtidigt &amp;ouml;ka kvaliteten i utbildningen. S&amp;auml;rskild vikt ska l&amp;auml;ggas vid att erbjuda utbildningar till kvinnor, som l&amp;auml;nge varit underrepresenterade i arbetsmarknads&amp;shy;utbildningarna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen tvingas sj&amp;auml;lv konstatera att matchningen p&amp;aring; arbetsmarknaden – en av arbetsmarknadspolitikens viktigaste uppgifter – tydligt har f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrats. M&amp;aring;nga branscher har sv&amp;aring;rt att rekrytera p&amp;aring; grund av brist p&amp;aring; m&amp;auml;nniskor med r&amp;auml;tt utbildning och kompetens. Den utbildningsform som snabbt kan m&amp;ouml;ta detta behov &amp;auml;r yrkesh&amp;ouml;gskolan. Yrkesh&amp;ouml;gskolans utbildningar &amp;auml;r v&amp;auml;l f&amp;ouml;rankrade i den lokala och regionala arbetsmarknaden och inriktade mot yrken d&amp;auml;r det finns efterfr&amp;aring;gan p&amp;aring; yrkesarbetare. En majoritet av dem som g&amp;aring;r en utbildning via yrkesh&amp;ouml;gskolan f&amp;aring;r arbete efter avslutade studier. V&amp;auml;nsterpartiet vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ut&amp;ouml;ka antalet platser inom yrkesh&amp;ouml;gskolan. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r de arbetsl&amp;ouml;sa som saknar gymnasieutbildning eller beh&amp;ouml;ver komplettera denna finns yrkesvux – yrkesinriktade kurser p&amp;aring; gymnasial niv&amp;aring; inom komvux. V&amp;auml;nsterpartiet vill se en mer l&amp;aring;ngsiktig satsning p&amp;aring; yrkesvux &amp;auml;n regeringen. Vi ut&amp;ouml;kar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r antalet platser inom yrkesvux.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ut&amp;ouml;ver n&amp;auml;mnda satsningar p&amp;aring; komvux, arbetsmarknadsutbildningar, yrkesh&amp;ouml;gskolor och yrkesvux satsar vi &amp;auml;ven p&amp;aring; fler platser p&amp;aring; h&amp;ouml;gskolan.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354066988" name="_Toc354066988"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076489" name="_Toc357076489"&gt;&lt;/a&gt;A-kassan&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En frivillig arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring som ger inkomsttrygghet vid arbetsl&amp;ouml;shet &amp;auml;r en central del av den svenska arbetsmarknadsmodellen och avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r den enskildes trygghet och handlingsutrymme. F&amp;ouml;r l&amp;ouml;ntagarkollektivet som helhet ska f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen bidra till att f&amp;ouml;rhindra underbudskonkurrens och uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla l&amp;ouml;ner p&amp;aring; en anst&amp;auml;ndig niv&amp;aring; i tider av arbetsl&amp;ouml;shet. Arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringens utformning och legitimitet &amp;auml;r ocks&amp;aring; avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r en flexibel arbetsmarknad som pr&amp;auml;glas av strukturomvandling, produktivitetsutveckling och r&amp;ouml;rlighet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Efter regeringsskiftet 2006 raserade den borgerliga regeringen snabbt och strategiskt viktiga grundstenar i arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen. Villkoren f&amp;ouml;r att kvalificera sig till ers&amp;auml;ttning sk&amp;auml;rptes, ers&amp;auml;ttningsniv&amp;aring;n s&amp;auml;nktes och h&amp;ouml;jda och differentierade avgifter inf&amp;ouml;rdes. Som en f&amp;ouml;ljd av den borgerliga regeringens f&amp;ouml;rs&amp;auml;mringar av arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen st&amp;aring;r i dag en stor grupp arbetsl&amp;ouml;sa utan a-kassegrundad ers&amp;auml;ttning. Bara en tredjedel av de arbetsl&amp;ouml;sa har i dag r&amp;auml;tt till arbetsl&amp;ouml;shetsers&amp;auml;ttning, och endast n&amp;aring;gra f&amp;aring; procent av dem som f&amp;ouml;rlorat ett heltidsarbete f&amp;aring;r ut 80 procent av tidigare inkomst. F&amp;ouml;rs&amp;auml;mringarna har starkt bidragit till en f&amp;ouml;rskjutning av maktf&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena p&amp;aring; arbetsmarknaden och den press ned&amp;aring;t p&amp;aring; l&amp;ouml;ner och arbetsvillkor som vi nu ser p&amp;aring; arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet anser att arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen beh&amp;ouml;ver reformeras i grunden. Det &amp;auml;r dock n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att snarast genomf&amp;ouml;ra ett antal f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i syfte att &amp;aring;teruppr&amp;auml;tta arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen som en inkomst- och omst&amp;auml;llningsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;ra en h&amp;ouml;jning av taket, den h&amp;ouml;gsta dagpenningen, och golvet. F&amp;ouml;r att undvika en urholkning av f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen indexerar vi beloppen till l&amp;ouml;neutvecklingen. Vi h&amp;ouml;jer ocks&amp;aring; ers&amp;auml;ttningsniv&amp;aring;n till 80 procent f&amp;ouml;r hela ers&amp;auml;ttningsperioden samt f&amp;ouml;r tid med aktivitetsst&amp;ouml;d. P&amp;aring; l&amp;aring;ng sikt vill vi h&amp;ouml;ja ers&amp;auml;ttningsniv&amp;aring;n till 90 procent. Vi minskar dessutom antalet karensdagar med tv&amp;aring; per &amp;aring;r f&amp;ouml;r att p&amp;aring; sikt ta bort dem helt. Vi tar &amp;auml;ven bort 75-dagarsbegr&amp;auml;nsningen vid deltidsarbetsl&amp;ouml;shet. Regeringens s.k. arbetsl&amp;ouml;shetsavgift g&amp;ouml;r medlemsavgifterna till a-kassorna orimligt h&amp;ouml;ga och or&amp;auml;ttvist differentierade. Avgiften beh&amp;ouml;vs inte heller f&amp;ouml;r finansieringen av f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen eftersom den &amp;auml;r kraftigt &amp;ouml;verfinansierad. Vi avskaffar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r arbetsl&amp;ouml;shetsavgiften.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ut&amp;ouml;ver dessa satsningar f&amp;ouml;r att &amp;aring;teruppr&amp;auml;tta den inkomstrelaterade arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen vill vi ocks&amp;aring; st&amp;auml;rka den allm&amp;auml;nna grundf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen. Regeringen har gjort det sv&amp;aring;rare att kvalificera sig till ers&amp;auml;ttning fr&amp;aring;n arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen. Det har lett till att framf&amp;ouml;r allt unga och nyanl&amp;auml;nda invandrare &amp;auml;r h&amp;auml;nvisade till att leva p&amp;aring; sl&amp;auml;ktingar eller s&amp;ouml;ka bidrag hos kommunen om de blir arbetsl&amp;ouml;sa. Det &amp;auml;r inte rimligt. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;ra en kraftig f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkning av grundf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen. Vi vill att alla som uppfyller grundvillkoren i 9 &amp;sect; lagen om arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring och har varit inskrivna vid Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen i tre m&amp;aring;nader ska f&amp;aring; r&amp;auml;tt till ers&amp;auml;ttning med grundbeloppet. Med v&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag kommer fler att kunna ta del av grundf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen: unga som tidigare skulle ha omfattats av studerandevillkoret deltidsarbetande och utlandsf&amp;ouml;dda som &amp;auml;nnu inte hunnit etablera sig p&amp;aring; arbetsmarknaden. Sammantaget bidrar v&amp;aring;ra satsningar till en allm&amp;auml;n och solidariskt finansierad arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring v&amp;auml;rd namnet. Det st&amp;auml;rker s&amp;aring;v&amp;auml;l den enskilde arbetstagaren som hela l&amp;ouml;ntagarkollektivet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354066989" name="_Toc354066989"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076490" name="_Toc357076490"&gt;&lt;/a&gt;Inkludering och antidiskriminering&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc354066990" name="_Toc354066990"&gt;&lt;/a&gt;Det svenska samh&amp;auml;llet utm&amp;auml;rks av allt djupare or&amp;auml;ttvisor. Samtidigt som en del blir allt rikare och f&amp;aring;r mer makt h&amp;aring;lls andra utanf&amp;ouml;r och f&amp;ouml;rblir maktl&amp;ouml;sa. Och n&amp;auml;r klyftorna v&amp;auml;xer drabbas vissa mer &amp;auml;n andra. Klassklyftorna f&amp;ouml;ljer allt oftare etnicitet. Den politik som hittills f&amp;ouml;rts har inte f&amp;ouml;rm&amp;aring;tt bryta segregationen och utest&amp;auml;ngningen. V&amp;auml;nsterpartiet menar att det &amp;auml;r tid f&amp;ouml;r en ny politik. Vi vet att l&amp;ouml;sningen inte ligger i misst&amp;auml;nkligg&amp;ouml;rande och h&amp;aring;rdare tag mot invandrare. Rasism och fr&amp;auml;mlingsfientlighet m&amp;aring;ste aktivt bek&amp;auml;mpas. Det som beh&amp;ouml;vs &amp;auml;r arbete f&amp;ouml;r ett r&amp;auml;ttvist och j&amp;auml;mlikt samh&amp;auml;lle.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det viktigaste f&amp;ouml;r en fungerande inkludering och f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa segregation och utest&amp;auml;ngning &amp;auml;r att med kraft driva en generell v&amp;auml;lf&amp;auml;rdspolitik tillsammans med aktiva insatser mot diskriminering. Vad som beh&amp;ouml;vs &amp;auml;r reella satsningar p&amp;aring; att skapa fler jobb, bygga fler bost&amp;auml;der som folk har r&amp;aring;d att bo i och skapa en likv&amp;auml;rdig skola som inte delar upp eleverna p&amp;aring; ett segregerande s&amp;auml;tt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett inkluderande samh&amp;auml;lle &amp;auml;r ett samh&amp;auml;lle som ger m&amp;auml;nniskor m&amp;ouml;jligheter och hopp om framtiden. Vi menar att det som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att inkludera fler &amp;auml;r ordentligt med resurser s&amp;aring; att vi kan komma ifr&amp;aring;n otympliga standardl&amp;ouml;sningar och i st&amp;auml;llet erbjuda alla en individuell l&amp;ouml;sning som passar just dem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r V&amp;auml;nsterpartiet inneb&amp;auml;r inkludering att ge alla f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r r&amp;auml;tten till utbildning, arbete och bostad samt aktivt motverka samh&amp;auml;llets rasistiska strukturer. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r beh&amp;ouml;ver vi dels kraftfulla verktyg mot rasism och diskriminering, dels &amp;aring;tg&amp;auml;rder som kan ge nyanl&amp;auml;nda samma m&amp;ouml;jligheter som svenskf&amp;ouml;dda att arbeta och utvecklas i det svenska samh&amp;auml;llet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En lyckad inkludering bygger p&amp;aring; att m&amp;auml;nniskor med olika bakgrund m&amp;ouml;ts. Dessa m&amp;ouml;ten blir bara m&amp;ouml;jliga i ett samh&amp;auml;lle utan stora klyftor d&amp;auml;r m&amp;auml;nniskor med olika bakgrund m&amp;ouml;ts naturligt. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste vi bryta med dagens politik som &amp;ouml;kar klyftorna och skapar segregerade bostadsomr&amp;aring;den och skolor. Det beh&amp;ouml;vs &amp;auml;ven st&amp;ouml;djande &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att nyanl&amp;auml;nda invandrare snabbare ska etableras p&amp;aring; arbetsmarknaden. V&amp;auml;nsterpartiet kommer att &amp;aring;terkomma till en rad satsningar p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc357076491" name="_Toc357076491"&gt;&lt;/a&gt;Likv&amp;auml;rdig skola&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r V&amp;auml;nsterpartiet &amp;auml;r allas r&amp;auml;tt till kunskap det viktigaste m&amp;aring;let med utbildningspolitiken. Alla elever ska ha samma r&amp;auml;tt till kunskap, l&amp;auml;rande och utveckling oavsett bakgrund och f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. F&amp;ouml;r att det ska vara m&amp;ouml;jligt kr&amp;auml;vs en nationellt likv&amp;auml;rdig skola. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De senaste decennierna har utvecklingen g&amp;aring;tt &amp;aring;t fel h&amp;aring;ll. Unders&amp;ouml;kningar visar att likv&amp;auml;rdigheten i den svenska skolan har f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrats sedan slutet av 1990-talet. Skillnaderna i resultat och kunskaper har &amp;ouml;kat mellan elever, skolor och kommuner. I dag har inte alla elever samma r&amp;auml;tt till kunskap. Orsakerna till den f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrade likv&amp;auml;rdigheten &amp;auml;r de tre stora skolreformer som genomf&amp;ouml;rdes under 1990-talet: kommunaliseringen, inf&amp;ouml;randet av frist&amp;aring;ende skolor och det fria skolvalet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De mest f&amp;ouml;r&amp;ouml;dande reformerna &amp;auml;r r&amp;auml;tten f&amp;ouml;r privata huvudm&amp;auml;n att starta frist&amp;aring;ende skolor och m&amp;ouml;jligheten att v&amp;auml;lja skola. Forskning visar att det inte finns n&amp;aring;gra tydliga positiva effekter av inf&amp;ouml;randet av frist&amp;aring;ende skolor och det fria skolvalet. Tv&amp;auml;rtom ger friskolesystemet upphov till &amp;ouml;kad segregation och minskad likv&amp;auml;rdighet. Skolor som drivs av vinstintresse st&amp;aring;r i mots&amp;auml;ttning till skolans &amp;ouml;vergripande uppdrag att ge alla elever den kunskap och utbildning de har r&amp;auml;tt till. Vinstsyftande bolag och utbildningskoncerner ska d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inte f&amp;aring; driva skolor med hj&amp;auml;lp av offentliga bidrag. Alla resurser ska g&amp;aring; till eleverna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r tydligt att den utveckling som skett i sp&amp;aring;ren av skolreformerna ocks&amp;aring; vad g&amp;auml;ller l&amp;auml;rarens roll, d&amp;auml;r l&amp;auml;rarna &amp;auml;gnar allt mindre tid &amp;aring;t undervisning och ges s&amp;auml;mre m&amp;ouml;jligheter att ta ansvar f&amp;ouml;r l&amp;auml;randet, har inneburit f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrade f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r exempelvis elever med arbetarbakgrund att n&amp;aring; kunskapskraven. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att minska segregationen och &amp;ouml;ka likv&amp;auml;rdigheten inom skolsystemet vill vi g&amp;ouml;ra en storsatsning p&amp;aring; h&amp;ouml;gre kvalitet och b&amp;auml;ttre kunskap i skolan. Satsningen inneh&amp;aring;ller flera delar som kompletterar varandra. Det &amp;auml;r dags att p&amp;aring; allvar ta itu med skolans problem. De l&amp;auml;rare som finns g&amp;ouml;r ett avg&amp;ouml;rande vikigt arbete. De beh&amp;ouml;ver fler kollegor. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;ra en storsatsning p&amp;aring; riktade statsbidrag f&amp;ouml;r att successivt &amp;ouml;ka l&amp;auml;rart&amp;auml;theten i skolan generellt. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;auml;rut&amp;ouml;ver vill vi satsa en skolmiljard i &amp;ouml;ronm&amp;auml;rkta statsbidrag riktade till de skolor och elever som har de st&amp;ouml;rsta behoven av mer resurser f&amp;ouml;r att kunna n&amp;aring; m&amp;aring;len. Pengarna ska anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r att minska kunskapsskillnader och bristande likv&amp;auml;rdighet och f&amp;ouml;rdelas till kommunerna genom Skolverket. Fokus ska ligga p&amp;aring; de skolor som drabbats h&amp;aring;rdast av friskolereformen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven f&amp;ouml;rdelningen av resurser till skolan m&amp;aring;ste &amp;auml;ndras. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste tydliga riktlinjer inf&amp;ouml;ras som tydligg&amp;ouml;r att medlen ska f&amp;ouml;rdelas utifr&amp;aring;n elevernas bakgrund och behov av st&amp;ouml;d. I f&amp;ouml;rsta hand ska Skolverket utf&amp;auml;rda allm&amp;auml;nna r&amp;aring;d till kommunerna, och om det inte ger effekt kommer vi att &amp;ouml;verv&amp;auml;ga lagstiftning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Yngre skolbarn b&amp;ouml;rjar och slutar ofta sin skoldag p&amp;aring; fritidshemmen. Dessa &amp;auml;r en del av den samlade skoldagen och ska h&amp;aring;lla lika h&amp;ouml;g kvalitet som skolan. Elevgrupperna i fritidshemmen forts&amp;auml;tter att bli allt st&amp;ouml;rre, och i dag g&amp;aring;r det i genomsnitt ca 40 elever i en grupp. Under m&amp;aring;nga &amp;aring;r har antalet elever &amp;ouml;kat procentuellt mer &amp;auml;n antalet anst&amp;auml;llda, vilket lett till kontinuerligt f&amp;ouml;r&amp;shy;s&amp;auml;mrad personalt&amp;auml;thet. Fritidshemmen har i uppdrag att stimulera elevernas utveckling och l&amp;auml;&amp;shy;rande, och det urholkas n&amp;auml;r elevgrupperna blir f&amp;ouml;r stora. F&amp;ouml;r att fritidshemmen ska kunna upp&amp;shy;fylla sitt uppdrag kr&amp;auml;vs h&amp;ouml;gre personalt&amp;auml;thet och mindre grupper. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ge statligt st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att anst&amp;auml;lla fler fritidspedagoger. Villkoret &amp;auml;r att kommunen bidrar med halva kostnaden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet vill att Sverige ska konkurrera med kunskap och kvalitet, inte med l&amp;aring;ga l&amp;ouml;ner. Sveriges framtid som ett samh&amp;auml;lle med full syssels&amp;auml;ttning &amp;auml;r beroende av en befolkning med en gene&amp;shy;rellt h&amp;ouml;g kunskapsniv&amp;aring;. M&amp;ouml;jligheterna att l&amp;auml;sa in grundskolan och gymnasiet i vuxen &amp;aring;lder m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras, och tillg&amp;aring;ngen till eftergymnasial utbildning av god kvalitet m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;ouml;ka antalet utbildningsplatser inom s&amp;aring;v&amp;auml;l komvux som yrkesh&amp;ouml;gskolan och h&amp;ouml;g&amp;shy;skolan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;ouml;gskolan ska vara tillg&amp;auml;nglig f&amp;ouml;r alla. Den klassm&amp;auml;ssiga snedrekryteringen m&amp;aring;ste brytas. De ekonomiska villkoren ska vara s&amp;aring; bra att den som studerar p&amp;aring; heltid inte beh&amp;ouml;ver arbeta vid sidan av studierna under terminerna. Studiemedlens reala v&amp;auml;rde har sjunkit &amp;ouml;ver tid. V&amp;auml;nsterpartiet vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r h&amp;ouml;ja studiemedlen.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc357076492" name="_Toc357076492"&gt;&lt;/a&gt;Investeringarna m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354066991" name="_Toc354066991"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076493" name="_Toc357076493"&gt;&lt;/a&gt;Offentliga investeringar&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; senare tid har en rad tunga instanser kritiserat regeringen f&amp;ouml;r bristen p&amp;aring; offentliga investe&amp;shy;ringar. De offentliga investeringarna har trendm&amp;auml;ssigt fallit som andel av BNP under de senaste 40 &amp;aring;ren; se diagram 24. Framf&amp;ouml;r&amp;nbsp;allt &amp;auml;r det de kommunala investeringarna som minskat, och Finanspolitiska r&amp;aring;det konstaterar att mycket talar f&amp;ouml;r att dessa borde &amp;ouml;ka fram&amp;ouml;ver.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref56" name="fnref56"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn56"&gt;&lt;sup&gt;57&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &amp;Auml;ven SNS Konjunkturr&amp;aring;d har analyserat fr&amp;aring;gan om de svenska investeringarnas utveckling. De analyserar bl.a. hur olika typer av investeringar har utvecklats. Deras slutsats &amp;auml;r att det &amp;auml;r investeringarna i infrastruktur och fastigheter som &amp;auml;r l&amp;aring;ga, vilket g&amp;auml;ller s&amp;aring;v&amp;auml;l i ett historiskt som i ett internatio&amp;shy;nellt perspektiv; se diagram 25 nedan. De konstaterar vidare att det snarare &amp;auml;r det l&amp;aring;ga bostads&amp;shy;&amp;shy;byggandet &amp;auml;n hush&amp;aring;llens skulds&amp;auml;ttning som ligger bakom de senaste &amp;aring;rens stigande huspriser.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref57" name="fnref57"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn57"&gt;&lt;sup&gt;58&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; page-break-before: always; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Diagram 24 Offentliga sekt. investeringar&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;% av BNP&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.56em; margin-bottom: 2.12mm; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;K&amp;auml;lla: SCB.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Diagram 25 Bostadsinvesteringar&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;% av BNP&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.56em; margin-bottom: 2.12mm; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;K&amp;auml;lla: SNS.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I ”Konjunkturl&amp;auml;get mars 2012” studerade Konjunkturinstitutet (KI) utvecklingen av de svenska investeringarna i infrastruktur. KI konstaterar att det under det senaste decenniet skett en betydan&amp;shy;de utbyggnad av j&amp;auml;rnv&amp;auml;gen i Sverige. Investeringarna i infrastruktur har som andel av BNP &amp;ouml;kat under den senaste 10-&amp;aring;rsperioden. Parallellt med denna utveckling har emellertid volymer&amp;shy;na av s&amp;aring;v&amp;auml;l gods- som persontrafik &amp;ouml;kat i &amp;auml;nnu h&amp;ouml;gre grad. Detta g&amp;auml;ller s&amp;auml;rskilt person&amp;shy;trafi&amp;shy;ken, som sedan 1993 har &amp;ouml;kat med &amp;ouml;ver 70 procent. Utbyggnaden av j&amp;auml;rnv&amp;auml;gen st&amp;aring;r med andra ord inte i paritet med den &amp;ouml;kade trafikm&amp;auml;ngden. De st&amp;ouml;rsta bristerna &amp;aring;terfinns framf&amp;ouml;r&amp;nbsp;allt i storstadsregionerna med betydande flaskhalsar. Dessa brister inneb&amp;auml;r emellertid ocks&amp;aring; att kapaciteten p&amp;aring; andra j&amp;auml;rnv&amp;auml;gsstr&amp;auml;ckor inte kan utnyttjas optimalt. D&amp;auml;rut&amp;ouml;ver finns det &amp;auml;ven p&amp;aring; andra h&amp;aring;ll problem med enkelsp&amp;aring;r och brist p&amp;aring; m&amp;ouml;tesplatser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De l&amp;aring;ga investeringarna &amp;auml;r ett stort samh&amp;auml;llsproblem. Vad g&amp;auml;ller bost&amp;auml;derna &amp;auml;r situationen s&amp;auml;rskilt bekymmersam i storstadsregionerna och p&amp;aring; en del universitetsorter. Ut&amp;ouml;ver de individuella problem som bostadsbristen f&amp;ouml;r med sig &amp;auml;r det ocks&amp;aring; ett samh&amp;auml;llsekonomiskt problem. En v&amp;auml;l fungerande arbetsmarknad f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att m&amp;auml;nniskor har m&amp;ouml;jlighet att flytta och bos&amp;auml;tta sig p&amp;aring; de orter d&amp;auml;r jobben och utbildningarna finns. Samma sak g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r infrastruk&amp;shy;turen. Brister i infrastrukturen f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar resandet till och fr&amp;aring;n arbetet och f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrar d&amp;auml;rmed arbetsmarknadens funktionss&amp;auml;tt. F&amp;ouml;rseningarna i godstrafiken drabbar ocks&amp;aring; f&amp;ouml;retagen och h&amp;auml;mmar tillv&amp;auml;xten. Detta &amp;ouml;kar risken f&amp;ouml;r att m&amp;aring;nga f&amp;ouml;retag v&amp;auml;ljer bort j&amp;auml;rnv&amp;auml;gen till f&amp;ouml;rm&amp;aring;n f&amp;ouml;r v&amp;auml;gtransporter, vilket &amp;ouml;kar klimatbelastningen av godstrafiken.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354066992" name="_Toc354066992"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076494" name="_Toc357076494"&gt;&lt;/a&gt;Investeringarnas betydelse f&amp;ouml;r arbetsl&amp;ouml;sheten&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den tidigare n&amp;auml;mnda rapporten fr&amp;aring;n Almega, Teknikf&amp;ouml;retagen och Unionen&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref58" name="fnref58"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn58"&gt;&lt;sup&gt;59&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; analyserades bl.a. investeringarna inom industrin. I samband med finanskrisen sj&amp;ouml;nk investeringarna p&amp;aring; bred front i den svenska ekonomin. Inom industrin hade emellertid investeringarna legat p&amp;aring; historiskt l&amp;aring;ga niv&amp;aring;er under flera &amp;aring;r f&amp;ouml;re finanskrisen. Rapportf&amp;ouml;rfattarna konstaterar att de l&amp;aring;ga investeringarna har s&amp;auml;nkt Sveriges potentiella produktionsniv&amp;aring; vid fullt kapacitetsutnyttjande. De noterar vidare att detta kommer att p&amp;aring;verka tillv&amp;auml;xten och syssels&amp;auml;ttningen negativt om inte investeringsvolymerna &amp;ouml;kar kraftigt fram&amp;ouml;ver. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; det akademiska omr&amp;aring;det har sambandet mellan investeringar och arbetsl&amp;ouml;shet studerats i en rad olika uppsatser. En av de mer inflytelserika &amp;auml;r Stockhammer och Kl&amp;auml;r (2010)&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref59" name="fnref59"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn59"&gt;&lt;sup&gt;60&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; som unders&amp;ouml;kte kapitalstockens och AMI:s (arbetsmarknadens institutioner) betydelse f&amp;ouml;r arbetsl&amp;ouml;sheten med hj&amp;auml;lp av en panelanalys av 20 l&amp;auml;nder. I studien finner de ett starkt negativt medelfristigt samband mellan kapitalstockens tillv&amp;auml;xt och arbetsl&amp;ouml;shetsniv&amp;aring;n, dvs. h&amp;ouml;gre investeringar resulterade i l&amp;auml;gre arbetsl&amp;ouml;shet. De fann ocks&amp;aring; ett starkt positivt samband mellan realr&amp;auml;nta och arbetsl&amp;ouml;shet.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref60" name="fnref60"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn60"&gt;&lt;sup&gt;61&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Effekterna av arbetsmarknadens institutioner var d&amp;auml;remot i de flesta fall sm&amp;aring; och icke-robusta. Det starka sambandet mellan kapitalstocken och arbetsl&amp;ouml;sheten bestod &amp;auml;ven n&amp;auml;r de kontrollerade effekter av f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar av realr&amp;auml;ntan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I diagram 26 visas sambandet mellan kapitalstockens tillv&amp;auml;xt&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref61" name="fnref61"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn61"&gt;&lt;sup&gt;62&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; och arbetsl&amp;ouml;sheten i Sverige f&amp;ouml;r perioden 1961–2012. Flera intressanta iakttagelser kan g&amp;ouml;ras. F&amp;ouml;r det f&amp;ouml;rsta finns det ett negativt samband mellan kapitalstocken och arbetsl&amp;ouml;sheten f&amp;ouml;r hela perioden 1961–2012. F&amp;ouml;r det andra kan vi konstatera att varaktig l&amp;aring;g arbetsl&amp;ouml;shet (perioden 1961–1991, nedre h&amp;ouml;gra f&amp;auml;ltet i diagrammet) endast f&amp;ouml;religger under perioder d&amp;aring; tillv&amp;auml;xten i kapitalstocken under flera &amp;aring;r ligger mellan 2 och 4 procent. En liknande iakttagelse kan g&amp;ouml;ras om man relaterar arbetsl&amp;ouml;shetens utveckling med utvecklingen av investeringarna som andel av BNP; se diagram 27 nedan. Perioden med l&amp;aring;g arbetsl&amp;ouml;shet sammanfaller i princip med att investeringarna som andel av BNP &amp;ouml;verstiger 20–21 procent (nedre h&amp;ouml;gra f&amp;auml;ltet).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som vi tidigare har konstaterat, och som &amp;auml;r v&amp;auml;l bekant, br&amp;ouml;ts perioden med l&amp;aring;g arbetsl&amp;ouml;shet av 1990-talskrisen. Den ekonomiska krisen i b&amp;ouml;rjan av 1990-talet hade sina speciella orsaker som det h&amp;auml;r inte finns utrymme att n&amp;auml;rmare analysera. Men det vi kan konstatera &amp;auml;r att arbetsl&amp;ouml;sheten sedan dess aldrig varit i n&amp;auml;rheten av de l&amp;aring;ga niv&amp;aring;er som f&amp;ouml;rel&amp;aring;g f&amp;ouml;re 1990-talskrisen och att detta l&amp;ouml;per samman med att investeringarna inte &amp;aring;terg&amp;aring;tt till de niv&amp;aring;er som var f&amp;ouml;r handen f&amp;ouml;re krisen (oavsett om dessa m&amp;auml;ts som tillv&amp;auml;xten av kapitalstocken eller som fasta bruttoinvesteringar som andel av BNP).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r det tredje kan vi konstatera att sambandet mellan investeringarna och arbetsl&amp;ouml;sheten g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l perioden med l&amp;aring;g arbetsl&amp;ouml;shet 1961–1991 (nedre h&amp;ouml;gra f&amp;auml;lten i diagrammen) som f&amp;ouml;r perioden med h&amp;ouml;g arbetsl&amp;ouml;shet 1992–2012 (&amp;ouml;vre h&amp;ouml;gra f&amp;auml;lten i diagrammen). Vi kan ocks&amp;aring; konstatera att sambandet tycks vara starkare under den senare delen av perioden, dvs. under perioden 1992–2012 d&amp;aring; arbetsl&amp;ouml;sheten var h&amp;ouml;g och investeringarna l&amp;aring;ga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Diagram 26 Arbetsl&amp;ouml;shet och kapitalstockens tillv&amp;auml;xt, Sverige 1961–2012&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 2.12mm; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;K&amp;auml;lla: Konjunkturinstitutet och AMECO&lt;/span&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref62" name="fnref62"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn62"&gt;&lt;sup&gt;63&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Diagram 27 Arbetsl&amp;ouml;shet och investeringar som andel av BNP, Sverige 1961–2012&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-bottom: 2.12mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;K&amp;auml;lla: Konjunkturinstitutet och AMECO&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref63" name="fnref63"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn63"&gt;&lt;sup&gt;64&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; det teoretiska planet kan man t&amp;auml;nka sig fem f&amp;ouml;rklaringar till sambandet mellan investeringar och (j&amp;auml;mvikts)arbetsl&amp;ouml;sheten. En mekanism tar fasta p&amp;aring; l&amp;ouml;nernas tr&amp;ouml;gr&amp;ouml;rlighet. &amp;Ouml;kade investeringar i realkapital antas &amp;ouml;ka arbetsproduktiviteten och d&amp;auml;rmed f&amp;ouml;retagens intj&amp;auml;ningsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga. Hypotesen g&amp;aring;r ut p&amp;aring; att om l&amp;ouml;nerna inte anpassas fullt ut i relation till den &amp;ouml;kade produktionen b&amp;ouml;r detta resultera i &amp;ouml;kad syssels&amp;auml;ttning.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref64" name="fnref64"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn64"&gt;&lt;sup&gt;65&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Ett snarlikt argument har framf&amp;ouml;rts av den brittiske ekonomen Robert Rowthorn. I traditionella ekonomiska modeller brukar man anta att kapital och arbetskraft &amp;auml;r fullt ut ers&amp;auml;ttningsbara. Nya maskiner &amp;ouml;kar f&amp;ouml;rvisso efterfr&amp;aring;gan p&amp;aring; ny arbetskraft. Men de nya maskinerna leder till l&amp;ouml;ne&amp;ouml;kningar som i sin tur antas sl&amp;aring; ut existerande arbetskraft i samma omfattning. Mycket tyder p&amp;aring; att detta &amp;auml;r ett orealistiskt antagande och att &amp;ouml;kade investeringar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r kan bidra till minskad arbetsl&amp;ouml;shet &amp;auml;ven p&amp;aring; l&amp;aring;ng sikt.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref65" name="fnref65"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn65"&gt;&lt;sup&gt;66&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En tredje f&amp;ouml;rklaring fokuserar p&amp;aring; vilken inverkan kapitalstocken kan t&amp;auml;nkas ha p&amp;aring; m&amp;auml;ngden lediga resurser i f&amp;ouml;retagen. En &amp;ouml;kad kapitalstock b&amp;ouml;r enligt detta resonemang bidra till mer lediga resurser i n&amp;auml;ringslivet, vilket antas leda till l&amp;auml;gre arbetsl&amp;ouml;shet vid fullt kapacitetsutnyttjande.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref66" name="fnref66"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn66"&gt;&lt;sup&gt;67&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; En fj&amp;auml;rde f&amp;ouml;rklaring tar fasta p&amp;aring; investeringarnas betydelse, fr&amp;auml;mst i form av investeringar i bost&amp;auml;der och infrastruktur, f&amp;ouml;r den geografiska och yrkesm&amp;auml;ssiga r&amp;ouml;rligheten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det starka sambandet mellan investeringarna och arbetsl&amp;ouml;sheten i Sverige kan ses som ett uttryck f&amp;ouml;r den aggregerade efterfr&amp;aring;gans betydelse f&amp;ouml;r arbetsl&amp;ouml;sheten. Den minskade investeringstakten sammanfaller med en tidsperiod d&amp;aring; den ekonomiska politiken har prioriterat inflationsbek&amp;auml;mpning framf&amp;ouml;r att h&amp;aring;lla uppe efterfr&amp;aring;gan och bek&amp;auml;mpa arbetsl&amp;ouml;sheten. I denna motion f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi &amp;auml;ndrade m&amp;aring;l f&amp;ouml;r finans- och penningpolitiken som bl.a. syftar till att &amp;ouml;ka efterfr&amp;aring;gan och d&amp;auml;rmed f&amp;aring; upp investeringsvolymerna. D&amp;auml;rtill l&amp;auml;gger vi en rad konkreta f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; &amp;ouml;kade offentliga investeringar samt f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att staten ska &amp;auml;ndra i budgetlagen s&amp;aring; att l&amp;aring;nefinansiering utg&amp;ouml;r en huvudprincip och s&amp;aring; att staten d&amp;auml;rmed i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning ska kunna f&amp;ouml;rdela investeringskostnaderna &amp;ouml;ver en investerings livsl&amp;auml;ngd.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354066993" name="_Toc354066993"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076495" name="_Toc357076495"&gt;&lt;/a&gt;Investeringar i gr&amp;ouml;n infrastruktur&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc354066994" name="_Toc354066994"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;nsterpartiet ser ett behov av att kraftigt h&amp;ouml;ja ambitionsniv&amp;aring;n i klimatpolitiken. Vi &amp;auml;r &amp;ouml;vertygade om att det g&amp;aring;r att st&amp;auml;lla om Sverige och skyndsamt minska utsl&amp;auml;ppen av fossila v&amp;auml;xthusgaser och samtidigt vara en industrination och ett v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsland i framkant. Genom att ta v&amp;aring;rt historiska ansvar f&amp;ouml;r utsl&amp;auml;ppen kan vi &amp;auml;ven p&amp;aring;verka andra l&amp;auml;nder att se f&amp;ouml;rdelarna med att st&amp;auml;lla om v&amp;aring;rt samh&amp;auml;lle f&amp;ouml;r l&amp;aring;ngsiktig h&amp;aring;llbarhet. Vi vill sk&amp;auml;rpa det svenska utsl&amp;auml;ppsm&amp;aring;let till 45 procent till 2020, och m&amp;aring;let ska uppn&amp;aring;s genom att samtliga utsl&amp;auml;ppsminskningar g&amp;ouml;rs p&amp;aring; hemmaplan, i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom breda samh&amp;auml;llsnyttiga investeringar i gr&amp;ouml;n infrastruktur bidrar vi till att n&amp;aring; b&amp;aring;de milj&amp;ouml;- och klimatm&amp;aring;l. Med ett systemskifte inom infrastrukturen f&amp;ouml;r en gr&amp;ouml;n omst&amp;auml;llning kan Sverige bli ett b&amp;auml;ttre samh&amp;auml;lle med fler jobb. F&amp;ouml;r detta kr&amp;auml;vs kraftiga statliga investeringar i j&amp;auml;rnv&amp;auml;g och kollektivtrafik. D&amp;aring; ges f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att andelen kollektivtrafikresen&amp;auml;rer och godskapaciteten p&amp;aring; sp&amp;aring;r kan &amp;ouml;ka och v&amp;auml;gtransport&amp;shy;volymerna minska.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Sverige st&amp;aring;r inrikestransporterna f&amp;ouml;r 33 procent av v&amp;auml;xthusgasutsl&amp;auml;ppen. Mellan 1990 och 2011 har dessa utsl&amp;auml;pp &amp;ouml;kat. Med regeringens ram f&amp;ouml;r infrastruktursatsningar f&amp;ouml;r perioden 2014–2025 saknas instrument f&amp;ouml;r att genomf&amp;ouml;ra ett systemskifte till h&amp;aring;llbara transportl&amp;ouml;sningar och kraftigt minskade utsl&amp;auml;pp inom sektorn. Avsaknaden av ett sammanh&amp;aring;llet j&amp;auml;rnv&amp;auml;gssystem minskar dessutom m&amp;ouml;jligheterna f&amp;ouml;r att kostnadseffektivt nyttja bristf&amp;auml;lliga anslag f&amp;ouml;r underh&amp;aring;ll och investeringar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;SJ m&amp;aring;ste f&amp;aring; tydliga m&amp;aring;l som prioriterar samh&amp;auml;llsnyttan. Avregleringar och privatiseringar inom j&amp;auml;rnv&amp;auml;gen m&amp;aring;ste ers&amp;auml;ttas med ett gemensamt och sammanh&amp;aring;llet j&amp;auml;rnv&amp;auml;gssystem som s&amp;auml;tter resen&amp;auml;ren och godstransport&amp;ouml;ren i centrum. J&amp;auml;rnv&amp;auml;gen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;aring;terregleras och samh&amp;auml;llet ta ett helhetsansvar f&amp;ouml;r j&amp;auml;rnv&amp;auml;gssystemet. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De satsningar V&amp;auml;nsterpartiet vill g&amp;ouml;ra p&amp;aring; j&amp;auml;rnv&amp;auml;gen skapar utrymme f&amp;ouml;r en kraftigt &amp;ouml;kad kapacitet och d&amp;auml;rmed &amp;ouml;kad punktlighet f&amp;ouml;r resen&amp;auml;rer och gods. F&amp;ouml;r investeringar i n&amp;auml;rtid kr&amp;auml;vs ett s&amp;auml;rskilt fokus p&amp;aring; att bygga bort flaskhalsar. F&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka godskapaciteten kr&amp;auml;vs i f&amp;ouml;rsta hand ett &amp;ouml;kat underh&amp;aring;ll och fler sp&amp;aring;r. Men det &amp;auml;r &amp;auml;ven n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att investera i l&amp;aring;gtrafikerade banor och anslutningar till de st&amp;ouml;rre banorna samt att bygga nya godssp&amp;aring;r till hamnar, f&amp;ouml;retagsomr&amp;aring;den och kombiterminaler. V&amp;auml;nsterpartiet vill &amp;auml;ven se en flexibel investeringspott f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbara transportl&amp;ouml;sningar f&amp;ouml;r n&amp;auml;ringslivet f&amp;ouml;r att snabbt kunna svara p&amp;aring; behov som &amp;auml;r sv&amp;aring;ra att f&amp;ouml;rutse. Den sedan en tid uppkomna efterfr&amp;aring;gan p&amp;aring; h&amp;aring;llbara godstransporter f&amp;ouml;r gruvn&amp;auml;ringen i norra Sverige och Bergslagen samt ett &amp;ouml;kat behov av kombiterminaler &amp;auml;r s&amp;aring;dana exempel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill utan dr&amp;ouml;jsm&amp;aring;l p&amp;aring;b&amp;ouml;rja f&amp;ouml;rberedelserna f&amp;ouml;r j&amp;auml;rnv&amp;auml;g mellan Kaunisvaara och Svappavaara samt f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad kapacitet p&amp;aring; Inlandsbanan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om t&amp;aring;get ska kunna konkurrera med flyget kr&amp;auml;vs avsev&amp;auml;rt kortare restider l&amp;auml;ngs de stora str&amp;aring;ken. Vi har f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; h&amp;ouml;gre hastigheter l&amp;auml;ngs t.ex. Ostkustbanan, Dalabanan och S&amp;ouml;dra stambanan samt byggande av Norrbotniabanan. Vi vill &amp;auml;ven bygga h&amp;ouml;ghastighetsbanor som skulle skapa attraktiva resm&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r l&amp;aring;ngv&amp;auml;ga resen&amp;auml;rer samtidigt som inv&amp;aring;narnas regionala tillg&amp;auml;nglighet till arbetsplatser och utbildning f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrades. Genom en ny h&amp;ouml;ghastighetsbana mellan Stockholm och G&amp;ouml;teborg kan t.ex. restiden kortas ned till lite mer &amp;auml;n tv&amp;aring; timmar samtidigt som banutrymme frig&amp;ouml;rs f&amp;ouml;r en kraftfull &amp;ouml;kning av godskapaciteten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiets satsningar f&amp;ouml;r j&amp;auml;rnv&amp;auml;gen skiljer sig markant fr&amp;aring;n regeringens i volym. Schweiz &amp;auml;r ett land som trots sitt l&amp;auml;ge i alpregionen tydligt visar vad en medveten och l&amp;aring;ngsiktig satsning med gemensamma medel kan resultera i. I Schweiz &amp;auml;r j&amp;auml;rnv&amp;auml;gen en symbol f&amp;ouml;r sammanh&amp;aring;llning och har ett brett politiskt st&amp;ouml;d. Persontrafiken &amp;auml;r offentligt &amp;auml;gd, och marknadsandelen uppg&amp;aring;r till hela 17 procent av alla personresor j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med Sveriges andel p&amp;aring; 8 procent. Punktligheten i j&amp;auml;rnv&amp;auml;gstrafiken &amp;ouml;verstiger &amp;auml;ven den vida de svenska f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena. Kostnaden per capita f&amp;ouml;r infrastrukturen &amp;auml;r mer &amp;auml;n dubbelt s&amp;aring; stor som i Sverige men bed&amp;ouml;ms som en viktig faktor f&amp;ouml;r hela ekonomin. Vi &amp;auml;r &amp;ouml;vertygade om att &amp;auml;ven Sverige kan skapa en hela folkets j&amp;auml;rnv&amp;auml;g.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet vill skapa f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rdubbla andelen resor med kollektivtrafik till 2020. Trafikpolitiken ska se till att alla har bra kommunikationer oavsett var de bor. Samtidigt m&amp;aring;ste trafikens milj&amp;ouml;problem med klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar, h&amp;auml;lsoproblem och buller l&amp;ouml;sas p&amp;aring; ett tillfredsst&amp;auml;llande s&amp;auml;tt. Privatbilismen m&amp;aring;ste minska, inte minst i v&amp;aring;ra t&amp;auml;torter. D&amp;aring; kr&amp;auml;vs en v&amp;auml;l utbyggd, tillg&amp;auml;nglig, prisv&amp;auml;rd och v&amp;auml;l fungerande kollektivtrafik b&amp;aring;de i storst&amp;auml;derna och p&amp;aring; landsbygden. Detta kommer inte minst att kr&amp;auml;va kraftfulla &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att motverka den tr&amp;auml;ngsel och kapacitetsbrist som r&amp;aring;der i kollektivtrafiken i Stockholm.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet vill se en satsning p&amp;aring; utbyggd tunnelbana i Stockholm. Detta kr&amp;auml;ver statliga finansiella medel d&amp;aring; lokal sp&amp;aring;rtrafik i v&amp;aring;ra storst&amp;auml;der i h&amp;ouml;g grad &amp;auml;r ett nationellt intresse. Vi vill ocks&amp;aring; genomf&amp;ouml;ra systemf&amp;ouml;rs&amp;ouml;k med snabbussar, s.k. BRT. Dessutom vill vi inf&amp;ouml;ra att s&amp;auml;rskilt lokalt st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r kollektivtrafik p&amp;aring; vatten f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka kapaciteten och nyttja v&amp;aring;ra vattenv&amp;auml;gar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En fokusering p&amp;aring; att &amp;ouml;ka andelen resande med kollektivtrafik och cykel f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter &amp;ouml;kad statlig finansiering f&amp;ouml;r detta &amp;auml;ndam&amp;aring;l till kommuner och regioner. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;r vi generellt statligt st&amp;ouml;d till den regionala kollektivtrafiken. F&amp;ouml;r att skapa alternativ till bilresor &amp;auml;ven p&amp;aring; landsbygden f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi ett riktat statligt st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r kollektivtrafik i dessa omr&amp;aring;den. Vi vill dessutom genomf&amp;ouml;ra ett storskaligt f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k med avgiftsfri kollektivtrafik, s.k. klimattaxa, i ett glesbefolkat respektive ett t&amp;auml;tbefolkat l&amp;auml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att minska utsl&amp;auml;ppen fr&amp;aring;n transportsektorn kr&amp;auml;vs &amp;auml;ven &amp;ouml;kade satsningar p&amp;aring; cykel. V&amp;auml;nsterpartiet vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r kraftigt &amp;ouml;ka det statliga anslaget f&amp;ouml;r cykelbanor och cykelparkeringar till kommunerna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc357076496" name="_Toc357076496"&gt;&lt;/a&gt;Energiomst&amp;auml;llning och investeringar i gr&amp;ouml;n teknik&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc354066995" name="_Toc354066995"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;r att m&amp;ouml;ta de klimatutmaningar v&amp;auml;rlden st&amp;aring;r inf&amp;ouml;r kommer satsningar p&amp;aring; milj&amp;ouml;tekniska innovationer att vara nyckeln till framg&amp;aring;ng. F&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra den omst&amp;auml;llning till gr&amp;ouml;n ekonomi som &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig kr&amp;auml;vs stora milj&amp;ouml;investeringar. Genom en strategisk satsning p&amp;aring; forskning och utveckling av milj&amp;ouml;teknik kan Sverige st&amp;auml;rka sin position inom omr&amp;aring;den d&amp;auml;r vi st&amp;aring;r starkt och d&amp;auml;rmed l&amp;auml;gga grunden till nya f&amp;ouml;retag, &amp;ouml;kad syssels&amp;auml;ttning och &amp;ouml;kad export av milj&amp;ouml;teknik. F&amp;ouml;r att f&amp;aring; en m&amp;ouml;jlighet att utvecklas &amp;auml;r den svenska hemmamarknaden central. Det &amp;auml;r utifr&amp;aring;n den som m&amp;aring;nga av dessa f&amp;ouml;retag kan utvecklas till internationellt konkurrenskraftiga f&amp;ouml;retag. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning p&amp;aring; hemmamarknaden som &amp;ouml;kad export viktiga m&amp;aring;l f&amp;ouml;r handlingsplanen. I Sverige &amp;auml;r m&amp;aring;nga energi- och teknikbolag kommunala, och de utg&amp;ouml;r en viktig del i klimatarbetet f&amp;ouml;r att n&amp;aring; de av riksdagen fastst&amp;auml;llda energi- och klimatm&amp;aring;len. F&amp;ouml;r det kr&amp;auml;vs att m&amp;aring;let i elcertifikatssystemet h&amp;ouml;js till minst 30 TWh 2020 och minst 55 TWh 2030.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vindkraftsbranschen befinner sig i en stark utvecklingsfas, och globalt kommer uppskattningsvis 8&amp;nbsp;000 miljarder kronor att investeras i vindkraft fram till 2020. I Sverige v&amp;auml;xte vindkraften med 18 procent under 2012 trots att priset p&amp;aring; elcertifikat sj&amp;ouml;nk. Den globala marknaden f&amp;ouml;r solenergi v&amp;auml;xer kraftigt. Priserna p&amp;aring; solceller har rasat, och solel har p&amp;aring; kort tid blivit en av de snabbast v&amp;auml;xande energik&amp;auml;llorna i v&amp;auml;rlden. Sverige har ett avancerat kunnande inom solceller, termisk solkraft och solv&amp;auml;rme, men vi har inte byggt ut solenergin eller utnyttjat exportm&amp;ouml;jligheterna. Med gynnsamma f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar bed&amp;ouml;mer branschorganisationen Svensk Solenergi att solenergin kan generera 8 TWh till 2020, vilket skulle ge s&amp;aring;v&amp;auml;l jobb som exportint&amp;auml;kter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att ta till vara de m&amp;ouml;jligheter som finns inom vindkraft, solenergi och v&amp;aring;gkraft vill vi utveckla samverkansprogram d&amp;auml;r staten, akademin och arbetsmarknadens parter ing&amp;aring;r. I programmet ska ing&amp;aring; s&amp;aring;dant som ett l&amp;aring;ngsiktigt st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r forskning om och utveckling av sol-, vind- och v&amp;aring;gkraft och i samband med det &amp;auml;ven utveckling av smarta n&amp;auml;t och energilagring.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Statliga bidrag f&amp;ouml;r st&amp;ouml;d till lokala klimatinvesteringar har tidigare framg&amp;aring;ngsrikt bidragit till utveckling av milj&amp;ouml;teknik. Genom bred samverkan mellan offentliga och privata akt&amp;ouml;rer innebar st&amp;ouml;det stor utveckling av milj&amp;ouml;tekniken inom biogasomr&amp;aring;det och bidrog till &amp;ouml;kad export av milj&amp;ouml;teknik. Med dessa erfarenheter vill V&amp;auml;nsterpartiet genomf&amp;ouml;ra den st&amp;ouml;rsta satsningen i svensk politik p&amp;aring; lokala h&amp;aring;llbara investeringar genom Klimatprogrammet. Genom statligt investeringsst&amp;ouml;d ska utsl&amp;auml;ppsminskningar och syssels&amp;auml;ttning stimuleras i kommuner och landsting i samarbete med f&amp;ouml;retag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Klimatprogrammet ska t.ex. kunna anv&amp;auml;ndas inom omr&amp;aring;dena energi, trafik, avfall och konsumtion samt f&amp;ouml;r information och demonstrations&amp;aring;tg&amp;auml;rder. Genom energieffektivisering, satsning p&amp;aring; biogas och infrastruktur f&amp;ouml;r elbilar kommer programmet att bidra till l&amp;aring;ngsiktigt klimatarbete i kommunerna och ge incitament f&amp;ouml;r lokala klimatstrategier. V&amp;aring;r bed&amp;ouml;mning &amp;auml;r att Klimatprogrammet &amp;auml;r ett kraftfullt styrmedel f&amp;ouml;r att minska utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser och stimulera utveckling av ny milj&amp;ouml;teknik, nya f&amp;ouml;retag och &amp;ouml;kad syssels&amp;auml;ttning.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc357076497" name="_Toc357076497"&gt;&lt;/a&gt;Bygg bort bostadsbristen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc228772307" name="_Toc228772307"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc229210987" name="_Toc229210987"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc229991239" name="_Toc229991239"&gt;&lt;/a&gt;Sverige beh&amp;ouml;ver en ny bostadspolitik. Alla m&amp;auml;nniskor, inte bara de med s&amp;auml;rskilt goda ekonomiska f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar, ska ha m&amp;ouml;jlighet att leva i bra bost&amp;auml;der till rimliga kostnader i en trygg boendemilj&amp;ouml;. Hyresr&amp;auml;tten &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r av en s&amp;auml;rskilt viktig betydelse. Alla billiga hyresr&amp;auml;tter beh&amp;ouml;vs. De ska inte dras undan hyresmarknaden genom ombildningar till bostadsr&amp;auml;tter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ca 250&amp;nbsp;000 unga vuxna saknar i dag ett eget boende. F&amp;ouml;r att fylla behovet skulle det beh&amp;ouml;vas ca 160&amp;nbsp;000 bost&amp;auml;der. V&amp;auml;nsterpartiet vill m&amp;ouml;ta bostadsbristen genom ett &amp;ouml;kat bostadsbyggande. Genom investeringar i nyproduktion och upprustning av bost&amp;auml;der skapas ocks&amp;aring; samh&amp;auml;llsnyttiga jobb.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiets m&amp;aring;l &amp;auml;r att det ska byggas 40&amp;nbsp;000 bost&amp;auml;der om &amp;aring;ret, varav en majoritet ska vara hyresr&amp;auml;tter. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r utforma ett statligt st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att stimulera &amp;ouml;kat bostadsbyggande med inriktning mot hyresr&amp;auml;tter till rimliga priser, med l&amp;aring;g energif&amp;ouml;rbrukning och b&amp;auml;sta m&amp;ouml;jliga milj&amp;ouml;h&amp;auml;nsyn. St&amp;ouml;det ska riktas mot tillv&amp;auml;xtorter och orter d&amp;auml;r bristen p&amp;aring; &amp;auml;ndam&amp;aring;lsenliga och efterfr&amp;aring;gade bost&amp;auml;der &amp;auml;r s&amp;auml;rskilt stor. &amp;Auml;ven kooperativa hyresr&amp;auml;tter omfattas av st&amp;ouml;det. F&amp;ouml;r att komma till r&amp;auml;tta med den akuta bostadsbristen vill vi d&amp;auml;rut&amp;ouml;ver avs&amp;auml;tta medel f&amp;ouml;r ombyggnadsst&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra om befintliga kontorslokaler m.m. till hyresr&amp;auml;tter. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet vill upprusta det befintliga bostadsbest&amp;aring;ndet f&amp;ouml;r dagens och framtidens behov. Hyresfastigheter och bostadsr&amp;auml;ttsf&amp;ouml;reningar &amp;auml;r i dag undantagna fr&amp;aring;n regeringens ROT-program. Samtidigt &amp;auml;r ungef&amp;auml;r 300&amp;nbsp;000 av l&amp;auml;genheterna i det s.k. miljonprogrammet inom allm&amp;auml;nnyttan i stort upprustningsbehov. Vi vill skapa f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att landets hyresg&amp;auml;ster ska kunna bo i moderna, funktionella l&amp;auml;genheter med &amp;ouml;kad tillg&amp;auml;nglighet, l&amp;aring;g energif&amp;ouml;rbrukning och l&amp;aring;ga koldioxidutsl&amp;auml;pp. Vi vill inf&amp;ouml;ra ett nytt upprustningsprogram f&amp;ouml;r flerfamiljshus. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ocks&amp;aring; att det inr&amp;auml;ttas ett hissbidrag f&amp;ouml;r att tillg&amp;auml;nglighetsanpassa befintliga bost&amp;auml;der. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dagens ROT-avdrag f&amp;ouml;r villor och bostadsr&amp;auml;tter vill vi tidsbest&amp;auml;mma s&amp;aring; att det finns kvar t.o.m. utg&amp;aring;ngen av 2015. I ett l&amp;auml;ge d&amp;auml;r byggkonjunkturen nu viker menar V&amp;auml;nsterpartiet att det &amp;auml;r viktigt att h&amp;aring;lla uppe efterfr&amp;aring;gan. Men det &amp;auml;r nu&lt;span class="Inget"&gt; dags att styra om subventionerna till att bygga bort bostadsbristen och renovera miljonprogrammen. &lt;/span&gt;D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r den maximala skattereduktionen f&amp;ouml;r ROT s&amp;auml;nkas till 15&amp;nbsp;000 kronor 2014 och 2015. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc357076498" name="_Toc357076498"&gt;&lt;/a&gt;Aktiv n&amp;auml;ringspolitik&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige beh&amp;ouml;ver snabbt st&amp;auml;lla om till innovationsdriven tillv&amp;auml;xt. Det andra g&amp;ouml;r billigare och ibland b&amp;auml;ttre m&amp;aring;ste vi m&amp;ouml;ta med h&amp;ouml;gre kunskapsinneh&amp;aring;ll, resurseffektivare produktion samt en produktion av varor och tj&amp;auml;nster som utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n v&amp;aring;ra samh&amp;auml;llsutmaningar. Omst&amp;auml;llningen av ekonomin m&amp;aring;ste ske i ett nytt ekonomiskt landskap, d&amp;auml;r klimatutmaningen och den v&amp;auml;xande befolkningen utg&amp;ouml;r b&amp;aring;de hot och m&amp;ouml;jligheter. I en v&amp;auml;rld d&amp;auml;r tillg&amp;aring;ngen p&amp;aring; r&amp;aring;varor blir allt knappare och milj&amp;ouml;utmaningarna allt st&amp;ouml;rre blir innovationer och produkter med h&amp;ouml;gre f&amp;ouml;r&amp;auml;dlingsv&amp;auml;rde, &amp;aring;tervinning och l&amp;auml;gre resursf&amp;ouml;rbrukning allt viktigare. Samverkan mellan f&amp;ouml;retag (enskilda och i kluster), universitet, forskningsinstitut och myndigheter &amp;auml;r av yttersta vikt f&amp;ouml;r att f&amp;aring; en verksamhet som inte bara styrs av kortsiktiga vinstmotiv. Det arbetet kommer att beh&amp;ouml;va intensifieras och f&amp;ouml;rdjupas, samtidigt som industrin m&amp;aring;ste till&amp;auml;mpa mer innovationsfr&amp;auml;mjande och kretsloppsanpassade arbetss&amp;auml;tt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vinnova har sedan 1994 i flera omg&amp;aring;ngar haft olika bransch- och samverkansprogram tillsammans med n&amp;auml;ringslivet och andra akt&amp;ouml;rer. Utv&amp;auml;rderingar har visat att flera av dessa program n&amp;aring;tt bra resultat. I &amp;aring;r har Vinnova startat upp s&amp;auml;rskilda strategiska innovationsprogram. Vi vill att de strategiska innovationsprogrammen ska inriktas mot f&amp;ouml;ljande tre &amp;ouml;vergripande samh&amp;auml;llsutmaningar: i) klimatutmaningen (milj&amp;ouml; och energi), ii) den v&amp;auml;xande &amp;aring;ldrande befolkningen (h&amp;auml;lsa och sjukv&amp;aring;rd) och iii) globaliseringen (konkurrenskraftig produktion, r&amp;aring;varutillg&amp;aring;ng). Delprojekt inom ramen f&amp;ouml;r det sistn&amp;auml;mnda omr&amp;aring;det b&amp;ouml;r utg&amp;ouml;ras av samverkansprogram f&amp;ouml;r gruvn&amp;auml;ringen, mjukvaruindustrin och turistn&amp;auml;ringen.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vidare vill vi stimulera forskning och utveckling i sm&amp;aring; och medelstora f&amp;ouml;retag. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill vi inf&amp;ouml;ra ett st&amp;ouml;d som ska omfatta alla f&amp;ouml;retag med upp till 250 anst&amp;auml;llda. St&amp;ouml;det ska avse h&amp;ouml;gst 30&amp;nbsp;procent av f&amp;ouml;retagets kostnader f&amp;ouml;r forskning och utveckling upp till ett tak p&amp;aring; 2,5 miljoner kronor. V&amp;auml;nsterpartiet vill ocks&amp;aring; st&amp;auml;rka industriforskningsinstitutens verksamhet, s&amp;auml;rskilt med inriktning mot milj&amp;ouml;teknik och innovation. Deras arbete med demonstrationsanl&amp;auml;ggningar och testb&amp;auml;ddar b&amp;ouml;r utvecklas. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r ett dynamiskt n&amp;auml;ringsliv &amp;auml;r en v&amp;auml;l fungerande kapitalf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning av avg&amp;ouml;rande betydelse. I Sverige finns det s&amp;aring;v&amp;auml;l privata som offentliga akt&amp;ouml;rer inom kapitalf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen. Generellt sett r&amp;aring;der det ingen brist p&amp;aring; utvecklingskapital, utan det som framf&amp;ouml;r allt saknas &amp;auml;r mer av samordning och renodling av de statliga myndigheternas och bolagens verksamheter. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att Innovationsbron, Almi F&amp;ouml;retagspartner AB och Inlandsinnovation f&amp;ouml;rs ihop till en ny organisation med uppgift att stimulera kapitalf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen i de riktigt tidiga faserna. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; landsbygden kan dock kapitalf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen vara problematisk, inte minst f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga mindre f&amp;ouml;retag. D&amp;auml;r fyller de lokala sparbankerna en viktig funktion. Deras f&amp;ouml;rankring i lokalsamh&amp;auml;llet inneb&amp;auml;r att de har goda kunskaper om det samh&amp;auml;lle, de f&amp;ouml;retag och de m&amp;auml;nniskor som finns och verkar d&amp;auml;r. Vi vill st&amp;auml;rka de lokala sparbankernas m&amp;ouml;jligheter att konkurrera med storbankerna och bidra till utvecklingen av det lokala n&amp;auml;ringslivet. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r beh&amp;ouml;vs lag- och regel&amp;auml;ndringar men ocks&amp;aring; st&amp;ouml;d till uppstart av nya sparbanker. D&amp;auml;rut&amp;ouml;ver beh&amp;ouml;ver sparbankerna ges b&amp;auml;ttre m&amp;ouml;jligheter att st&amp;auml;rka sin kapitalbas. Vidare b&amp;ouml;r AP-fondernas placeringsregler &amp;auml;ndras. I dag styrs AP-fondernas placeringar av kortsiktiga avkastningsm&amp;aring;l. Dessa b&amp;ouml;r &amp;auml;ndras s&amp;aring; att AP-fonderna kan anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r strategiska investeringar i syfte att st&amp;auml;rka Sveriges l&amp;aring;ngsiktiga tillv&amp;auml;xtf&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r mindre f&amp;ouml;retag kan sjukl&amp;ouml;neansvaret ofta vara betungande. &amp;Auml;ven om mindre f&amp;ouml;retag som kollektiv har en l&amp;auml;gre sjukfr&amp;aring;nvaro &amp;auml;n genomsnittet kan sjukl&amp;ouml;nekostnader ge upphov till stora problem i de enskilda f&amp;ouml;retagen, exempelvis i form av avbrott i verksamheten. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att mindre f&amp;ouml;retag med upp till 10 anst&amp;auml;llda helt ska slippa betala 14 dagars sjukl&amp;ouml;n. F&amp;ouml;retag med upp till 10 anst&amp;auml;llda ska allts&amp;aring; omfattas fullt ut, medan en avtrappning sker i f&amp;ouml;retag med 11–15 anst&amp;auml;llda. Genom f&amp;ouml;rslaget avlastas f&amp;ouml;retagen ekonomiskt samtidigt som utest&amp;auml;ngningseffekter p&amp;aring; arbetsmarknaden minskar.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc357076499" name="_Toc357076499"&gt;&lt;/a&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad tillv&amp;auml;xt&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns en stor tillv&amp;auml;xtpotential i &amp;ouml;kad j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet. En OECD-rapport fr&amp;aring;n 2008 r&amp;auml;knar med att en fj&amp;auml;rdedel av den ekonomiska tillv&amp;auml;xten i Europa sedan 1995 kan f&amp;ouml;rklaras av kvinnors &amp;ouml;kade syssels&amp;auml;ttning. Ett liknande resultat &amp;aring;terfinns i en studie som baseras p&amp;aring; eurol&amp;auml;ndernas tillv&amp;auml;xt av Goldman-Sachs-ekonomen Kevin Daly. Av eurol&amp;auml;ndernas genomsnittliga &amp;aring;rliga tillv&amp;auml;xt p&amp;aring; 2,1 procent sedan 1995 ber&amp;auml;knar Daly att 0,4 procentenheter drivits fram av den &amp;ouml;kade syssels&amp;auml;ttningsgraden bland kvinnorna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 2.12mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den stora tillv&amp;auml;xtpotentialen i &amp;ouml;kad j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet ligger framf&amp;ouml;r allt i att minska gapet i antalet (f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvs)arbetade timmar mellan kvinnor och m&amp;auml;n. Skillnaden i antalet arbetade timmar beror dels p&amp;aring; att kvinnor i h&amp;ouml;gre utstr&amp;auml;ckning &amp;auml;n m&amp;auml;n jobbar deltid, dels p&amp;aring; l&amp;auml;gre syssels&amp;auml;ttningsgrad. I diagram 28 nedan visas utvecklingen av kvinnors och m&amp;auml;ns syssels&amp;auml;ttningsgrad (16–64 &amp;aring;r) sedan 1988. Bortsett fr&amp;aring;n &amp;aring;ren i samband med 1990-talskrisen har skillnaden i syssels&amp;auml;ttningsgrad legat t&amp;auml;mligen konstant p&amp;aring; drygt 4 procentenheter. Detta syssels&amp;auml;ttningsgap motsvarar ca 116&amp;nbsp;000 personer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Diagram 28 Syssels&amp;auml;ttningsgrad, kvinnor och m&amp;auml;n, 16–64 &amp;aring;r, 1988–2013&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref67" name="fnref67"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn67"&gt;&lt;sup&gt;68&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.56em; margin-bottom: 2.12mm; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;K&amp;auml;lla: SCB (AKU).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Diagram 29 Andel m&amp;auml;n respektive kvinnor med en veckoarbetstid &amp;lt; 35 h, 2005–2012&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.56em; margin-bottom: 2.12mm; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;K&amp;auml;lla: RUT, dnr 2013:262.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 2.12mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En lika stor syssels&amp;auml;ttningspotential finns i att minska skillnaderna mellan m&amp;auml;ns och kvinnors deltidsarbete. Under 2012 jobbade ca 33 procent av de sysselsatta kvinnorna deltid, och motsvarande siffra f&amp;ouml;r m&amp;auml;nnen var ca 12 procent; se diagram 29 ovan. Om kvinnor skulle arbeta heltid i samma utstr&amp;auml;ckning som m&amp;auml;nnen skulle 448 500 fler kvinnor f&amp;aring; en heltidsanst&amp;auml;llning. Baserat p&amp;aring; genomsnittlig deltid bland de deltids&amp;shy;anst&amp;auml;llda g&amp;aring;r det att r&amp;auml;kna ut vad detta ”deltidsgap” motsvarar i antal heltidstj&amp;auml;nster; se tabell 5 nedan. Som framg&amp;aring;r av tabellen skulle syssels&amp;auml;ttningen &amp;ouml;ka med ca 134 000 heltidstj&amp;auml;nster om kvinnorna jobbade heltid i samma utstr&amp;auml;ckning som m&amp;auml;nnen.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -0.26mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 105.03mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="74"/&gt;&lt;col width="138"/&gt;&lt;col width="77"/&gt;&lt;col width="107"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="4" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 105.03mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Tabell 5 &amp;Ouml;kning av antalet sysselsatta i termer av heltidstj&amp;auml;nster om kvinnornas syssels&amp;auml;ttningsgrad och deltidsarbete blir samma som m&amp;auml;nnens&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 19.58mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Sektor&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 36.62mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;St&amp;auml;ngt&lt;/p&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 0.0mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;syssels&amp;auml;ttningsgap&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 20.5mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;St&amp;auml;ngt &lt;/p&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 0.0mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;deltidsgap&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 28.33mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Syssels&amp;auml;ttning&lt;/p&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 0.0mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;+ deltidsgap&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 19.58mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Privat&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 36.62mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;65 900&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 20.5mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;83 900&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 28.33mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;149 800&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 19.58mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Landsting&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 36.62mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;10 500&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 20.5mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;9 300&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 28.33mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;19 800&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 19.58mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Kommun&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 36.62mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;33 500&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 20.5mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;33 600&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 28.33mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;67 100&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 19.58mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Stat&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 36.62mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;6 400&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 20.5mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;7 300&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 28.33mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;13 700&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 19.58mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Summa&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 36.62mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;116 300&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 20.5mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;134 100&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 28.33mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;250 400&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-bottom: 2.12mm; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;K&amp;auml;lla: RUT, dnr 2013:262, egen ber&amp;auml;kning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om kvinnor f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvsarbetade i samma utstr&amp;auml;ckning som m&amp;auml;nnen skulle allts&amp;aring; syssels&amp;auml;ttningen bland kvinnorna &amp;ouml;ka med motsvarande 250&amp;nbsp;000 heltidstj&amp;auml;nster. En f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att ett &amp;ouml;kat arbetsutbud ska materialiseras i form av &amp;ouml;kad syssels&amp;auml;ttning &amp;auml;r att det finns en efterfr&amp;aring;gan som matchar det &amp;ouml;kade utbudet. Men med tanke p&amp;aring; att ca 50 procent av kvinnorna arbetar inom s.k. bristyrken torde det finnas en stor syssels&amp;auml;ttningspotential i ett &amp;ouml;kat arbetsutbud bland kvinnorna. M&amp;aring;nga av de deltidsarbetande kvinnorna vill ocks&amp;aring; arbeta p&amp;aring; heltid. Av de drygt 700&amp;nbsp;000 kvinnor som arbetar deltid uppger ca 200&amp;nbsp;000 kvinnor att de saknar ett l&amp;auml;mpligt heltidsarbete och skulle vilja ha det. Till det ska l&amp;auml;ggas att ca 140&amp;nbsp;000 jobbar deltid p&amp;aring; grund av v&amp;aring;rd av barn.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref68" name="fnref68"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn68"&gt;&lt;sup&gt;69&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet har l&amp;aring;tit riksdagens utredningstj&amp;auml;nst (RUT) r&amp;auml;kna p&amp;aring; de offentligfinansiella effekterna om kvinnor skulle f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvsarbeta i samma utstr&amp;auml;ckning som m&amp;auml;n. Ber&amp;auml;kningen utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n att den &amp;ouml;kade syssels&amp;auml;ttningen f&amp;ouml;rdelar sig enligt den nuvarande f&amp;ouml;rdelningen betr&amp;auml;ffande skattefinansierad syssels&amp;auml;ttning respektive icke skattefinansierad syssels&amp;auml;ttning. Ut&amp;ouml;ver att antalet sysselsatta inom den offentliga sektorn skulle &amp;ouml;ka med ca 100&amp;nbsp;000 personer ber&amp;auml;knas den offentliga sektorns finanser st&amp;auml;rkas med drygt 15 miljarder kronor.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref69" name="fnref69"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn69"&gt;&lt;sup&gt;70&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; I utredningstj&amp;auml;nstens ber&amp;auml;kning ing&amp;aring;r inte minskade utgifter f&amp;ouml;r a-kassa och f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsst&amp;ouml;d. Man har heller inte beaktat moms- och BNP-effekter i form av &amp;ouml;kad privat konsumtion. &amp;Aring; andra sidan tar analysen inte h&amp;auml;nsyn till eventuella undantr&amp;auml;ngningseffekter.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref70" name="fnref70"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn70"&gt;&lt;sup&gt;71&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Sammantaget &amp;auml;r det dock troligt att den offentligfinansiella effekten underskattas i utredningstj&amp;auml;nstens ber&amp;auml;kning. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det finns en stor tillv&amp;auml;xtpotential i kvinnors &amp;ouml;kade syssels&amp;auml;ttning. Kvinnors st&amp;auml;llning och lika m&amp;ouml;jligheter p&amp;aring; arbetsmarknaden &amp;auml;r ut&amp;ouml;ver en demokrati- och maktfr&amp;aring;ga ocks&amp;aring; av stor vikt f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llsekonomin. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nedan f&amp;ouml;ljer&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;n&amp;aring;gra av V&amp;auml;nsterpartiets f&amp;ouml;rslag som bl.a. syftar till att st&amp;auml;rka kvinnors st&amp;auml;llning p&amp;aring; arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r det f&amp;ouml;rsta vill vi individualisera f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen. I dag tas mer &amp;auml;n tre fj&amp;auml;rdedelar av f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrapenningen ut av kvinnor. Det oj&amp;auml;mst&amp;auml;llda uttaget g&amp;ouml;r att kvinnor ses som en reservarbetskraft och d&amp;auml;rmed f&amp;aring;r en s&amp;auml;mre l&amp;ouml;neutveckling och svagare st&amp;auml;llning p&amp;aring; arbetsmarknaden med s&amp;auml;mre anst&amp;auml;llnings- och arbetsvillkor. Omsorgen om barnen leder till ett st&amp;ouml;rre ansvar f&amp;ouml;r hush&amp;aring;llet och mer obetalt arbete. Det minskar utrymmet f&amp;ouml;r l&amp;ouml;nearbete, och m&amp;aring;nga kvinnor arbetar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r deltid. P&amp;aring; l&amp;auml;ngre sikt p&amp;aring;verkar det ocks&amp;aring; pensionen negativt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vidare vill V&amp;auml;nsterpartiet att fasta jobb p&amp;aring; heltid ska vara norm p&amp;aring; arbetsmarknaden. En s&amp;aring;dan reform skulle pressa arbetsgivarna att organisera om sin verksamhet med heltid som norm. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra vardagen f&amp;ouml;r alla dem som arbetar kv&amp;auml;llar, n&amp;auml;tter och helger genom att skapa 15 000 platser inom barnomsorg p&amp;aring; obekv&amp;auml;m arbetstid. Vi vill ocks&amp;aring; f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra f&amp;ouml;rskolan, t.ex. genom att barn till arbetsl&amp;ouml;sa och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga ges r&amp;auml;tt till 30 timmars f&amp;ouml;rskola och genom att minska barngrupperna. Genom en fungerande f&amp;ouml;rskola med god kvalitet st&amp;auml;rks sm&amp;aring;barnsf&amp;ouml;r&amp;auml;ldrars m&amp;ouml;jligheter att arbeta och f&amp;aring; ett arbete. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi storsatsar p&amp;aring; b&amp;auml;ttre kvalitet i v&amp;aring;rd, skola och omsorg. Framf&amp;ouml;r allt satsar vi p&amp;aring; mer personal och utbildning inom &amp;auml;ldreomsorgen och hemtj&amp;auml;nsten. Sambandet mellan en v&amp;auml;l utbyggd &amp;auml;ldreomsorg och kvinnors deltagande p&amp;aring; arbetsmarknaden &amp;auml;r ocks&amp;aring; v&amp;auml;ldigt tydligt. Sverige, som i en internationell j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse satsar en relativt stor andel av BNP p&amp;aring; &amp;auml;ldreomsorgen, har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en h&amp;ouml;g syssels&amp;auml;ttningsgrad bland kvinnor, b&amp;aring;de f&amp;ouml;r att kvinnor f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet att ta ett arbete n&amp;auml;r de inte &amp;auml;r tvungna att v&amp;aring;rda anh&amp;ouml;riga och f&amp;ouml;r att de som anst&amp;auml;lls i &amp;auml;ldrev&amp;aring;rden f&amp;ouml;r det mesta &amp;auml;r kvinnor. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r satsningar p&amp;aring; &amp;auml;ldreomsorgen en avg&amp;ouml;rande j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsfr&amp;aring;ga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Detta &amp;auml;r f&amp;ouml;rslag som sammantaget &amp;ouml;kar kvinnors arbetsutbud och m&amp;ouml;jligheter att delta p&amp;aring; arbetsmarknaden p&amp;aring; lika villkor. V&amp;auml;nsterpartiet menar att en kommission b&amp;ouml;r tills&amp;auml;ttas f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka kvinnornas syssels&amp;auml;ttningsgrad s&amp;aring; att kvinnorna f&amp;aring;r samma m&amp;ouml;jligheter som m&amp;auml;nnen p&amp;aring; arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc357076500" name="_Toc357076500"&gt;&lt;/a&gt;Gemensam v&amp;auml;lf&amp;auml;rd&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354066996" name="_Toc354066996"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076501" name="_Toc357076501"&gt;&lt;/a&gt;Offentlig sektor och syssels&amp;auml;ttning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den offentliga sektorn &amp;auml;r av avg&amp;ouml;rande betydelse f&amp;ouml;r modernisering, syssels&amp;auml;ttning och tillv&amp;auml;xt. Utbyggnaden av barn- och &amp;auml;ldreomsorgen och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen m&amp;ouml;jliggjorde kvinnornas stora intr&amp;auml;de p&amp;aring; arbetsmarknaden under 1960- och 70-talen. En bra och likv&amp;auml;rdig skola &amp;auml;r central f&amp;ouml;r den sociala r&amp;ouml;rligheten och f&amp;ouml;r de svenska f&amp;ouml;retagens m&amp;ouml;jligheter att konkurrera p&amp;aring; exportmarknaderna. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 2.12mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I tabell 6 nedan j&amp;auml;mf&amp;ouml;rs syssels&amp;auml;ttningsgraden i en rad industril&amp;auml;nder. De skandinaviska l&amp;auml;nderna utm&amp;auml;rker sig genom att syssels&amp;auml;ttningsgraden f&amp;ouml;r kvinnor &amp;auml;r relativt h&amp;ouml;g. Syssels&amp;auml;ttningsgraden f&amp;ouml;r kvinnor &amp;auml;r f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandevis h&amp;ouml;g &amp;auml;ven i andra nordeuropeiska l&amp;auml;nder som Tyskland, Holland och &amp;Ouml;sterrike, medan den &amp;auml;r l&amp;auml;gre i de sydeuropeiska och anglosaxiska l&amp;auml;nderna. Av tabellen framg&amp;aring;r ocks&amp;aring; att l&amp;auml;nder med h&amp;ouml;g syssels&amp;auml;ttningsgrad f&amp;ouml;r kvinnor har en h&amp;ouml;g total syssels&amp;auml;ttningsgrad. En gemensam n&amp;auml;mnare f&amp;ouml;r de nordeuropeiska l&amp;auml;nderna &amp;auml;r att de har f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandevis v&amp;auml;l utbyggda offentliga v&amp;auml;lf&amp;auml;rdstj&amp;auml;nster. Det tycks allts&amp;aring; f&amp;ouml;religga ett positivt samband mellan &amp;aring; ena sidan ambiti&amp;ouml;sa v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsstater och &amp;aring; andra sidan h&amp;ouml;g syssels&amp;auml;ttningsgrad.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -0.26mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 105.03mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="224"/&gt;&lt;col width="58"/&gt;&lt;col width="58"/&gt;&lt;col width="58"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="4" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 105.03mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Tabell 6 Syssels&amp;auml;ttningsgrad, 20–64 &amp;aring;r, 2012&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref71" name="fnref71"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn71"&gt;&lt;sup&gt;72&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 59.36mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Kvinnor&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;M&amp;auml;n &lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Totalt&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 59.36mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;EU27&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;62,3&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;74,5&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;68,4&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 59.36mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Belgien&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;61,7&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;72,7&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;67,2&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 59.36mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Danmark&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;72,2&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;78,6&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;75,4&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 59.36mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Tyskland&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;71,5&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;81,8&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;76,7&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 59.36mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Spanien&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;54,0&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;64,5&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;59,3&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 59.36mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Frankrike&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;65,0&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;73,8&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;69,3&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 59.36mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Italien&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;50,5&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;71,6&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;61,0&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 59.36mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Holland&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;71,9&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;82,5&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;77,2&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 59.36mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;&amp;Ouml;sterrike&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;70,3&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;80,9&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;75,6&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 59.36mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Finland&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;72,5&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;75,5&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;74,0&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 59.36mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Sverige&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;76,8&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;81,9&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;79,4&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 59.36mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Storbritannien&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;68,4&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;80,0&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;74,2&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 59.36mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Island&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;79,1&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;84,4&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;81,8&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 59.36mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Norge&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;77,3&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;82,4&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;79,9&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 59.36mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Schweiz&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;76,0&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;87,9&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;82,0&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 59.36mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;USA&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;65,1&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;75,8&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;70,4&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 59.36mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Japan&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;63,9&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;85,8&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 15.22mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;74,9&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-bottom: 2.12mm; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;K&amp;auml;lla: Eurostat.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den offentliga sektorn och det privata n&amp;auml;ringslivet &amp;auml;r beroende av och fr&amp;auml;mjar varandra. Det privata n&amp;auml;ringslivet &amp;auml;r beroende av en v&amp;auml;lutbildad arbetskraft, fungerande infrastruktur m.m., samtidigt som den offentliga sektorn &amp;auml;r beroende av de skatteinkomster ett framg&amp;aring;ngsrikt n&amp;auml;ringsliv genererar. Den offentliga sektorn utg&amp;ouml;r ocks&amp;aring; en stor del av marknaden f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga privata f&amp;ouml;retag. I Sverige handlar det om ink&amp;ouml;p f&amp;ouml;r ca 600 miljarder kronor om &amp;aring;ret.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Historiskt har ocks&amp;aring; den offentliga sektorn fyllt en viktig funktion som risktagare i blivande framtidsbranscher. Detta har man gjort dels i rollen som kvalificerad best&amp;auml;llare, dels i form av teknikutvecklare via myndigheter och statliga f&amp;ouml;retag. Exempel p&amp;aring; denna samverkan &amp;auml;r Ericsson och Televerket, SJ:s betydelse f&amp;ouml;r Asea samt den roll som Vattenfall har haft f&amp;ouml;r teknisk och industriell utveckling i en rad f&amp;ouml;retag.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354066997" name="_Toc354066997"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076502" name="_Toc357076502"&gt;&lt;/a&gt;Avkommersialisera v&amp;auml;lf&amp;auml;rden&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r en riktigt bra skola, v&amp;aring;rd och omsorg &amp;auml;r att &amp;auml;garna och huvudm&amp;auml;nnen fokuserar p&amp;aring; det viktigaste. Kvaliteten och behoven ska alltid komma i f&amp;ouml;rsta rummet, inte m&amp;ouml;jligheten att berika sig p&amp;aring; verksamheten. I skolor och f&amp;ouml;rskolor ska det finnas utbildad personal s&amp;aring; att varje barn f&amp;aring;r det st&amp;ouml;d det beh&amp;ouml;ver. N&amp;auml;r vi bes&amp;ouml;ker v&amp;aring;rdcentralen eller flyttar in p&amp;aring; ett &amp;auml;ldreboende ska vi kunna k&amp;auml;nna trygghet i att det &amp;auml;r de behov vi har som avg&amp;ouml;r vilket st&amp;ouml;d vi f&amp;aring;r. Ingen ska n&amp;aring;gonsin bem&amp;ouml;tas utifr&amp;aring;n hur l&amp;ouml;nsam hon eller han anses vara.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att n&amp;aring; dit beh&amp;ouml;ver v&amp;auml;lf&amp;auml;rden avkommersialiseras f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att alla skattemedel g&amp;aring;r till det de &amp;auml;r avsedda f&amp;ouml;r. Med fortsatt privat drift kommer en st&amp;auml;ndigt felaktig f&amp;ouml;rdelning av resurser att beh&amp;ouml;va ske f&amp;ouml;r att b&amp;aring;de kunna betala bolagens vinster och samtidigt i rimlig m&amp;aring;n kunna garantera kvaliteten i v&amp;auml;lf&amp;auml;rden. Genom att ta de kommersiella intressena tas bort skapas fokus p&amp;aring; v&amp;auml;lf&amp;auml;rdens kvalitet och j&amp;auml;mlikhet. Det &amp;auml;r det som ska styra v&amp;auml;lf&amp;auml;rden, inte vad som ger mest vinst till &amp;auml;garna. Dagens vinstdrift inneb&amp;auml;r att v&amp;auml;lf&amp;auml;rden varje &amp;aring;r l&amp;auml;cker pengar som hade kunnat anv&amp;auml;ndas till resurser som b&amp;auml;ttre beh&amp;ouml;vs i v&amp;auml;lf&amp;auml;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I en v&amp;auml;lf&amp;auml;rd i offentlig regi kan varje skattekrona g&amp;aring; till att h&amp;ouml;ja kvaliteten och allt &amp;ouml;verskott &amp;aring;terinvesteras i verksamheten. Genom att man inte skickar stora delar av resurserna till vinst &amp;aring;t &amp;auml;garna finns st&amp;ouml;rre m&amp;ouml;jligheter att skapa b&amp;auml;sta m&amp;ouml;jliga omsorg, skola och v&amp;aring;rd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att v&amp;aring;ra gemensamma resurser g&amp;aring;r till vinster &amp;aring;t f&amp;ouml;retags&amp;auml;garna blir &amp;auml;n mer problematiskt eftersom de flesta av de st&amp;ouml;rre akt&amp;ouml;rerna &amp;auml;gs av riskkapitalbolag. Dessa anv&amp;auml;nder ofta avancerade uppl&amp;auml;gg f&amp;ouml;r att undvika beskattning. Samh&amp;auml;llet f&amp;ouml;rlorar allts&amp;aring; i tre steg – f&amp;ouml;rst n&amp;auml;r v&amp;aring;ra gemensamma resurser f&amp;ouml;rsvinner till vinst, d&amp;auml;refter n&amp;auml;r riskkapitalbolagen genom kryph&amp;aring;l i lagstiftningen undviker att betala skatt p&amp;aring; denna vinst och sedan genom att den vinst som f&amp;ouml;retagen g&amp;ouml;r p&amp;aring; verksamheten, betald med skattepengar, i sin tur anv&amp;auml;nds f&amp;ouml;r att k&amp;ouml;pa upp v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsverksamheter f&amp;ouml;r att bolaget ska skapa sig en st&amp;ouml;rre massa och p&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt bli mer attraktivt vid en f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning. Framf&amp;ouml;r allt &amp;auml;r det m&amp;auml;n som driver bolagen och som sitter i bolagens styrelser, medan det &amp;auml;r h&amp;aring;rt arbetande kvinnor som tj&amp;auml;nar ihop deras vinster under tuffa f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden eftersom personalt&amp;auml;theten &amp;auml;r l&amp;auml;gre och arbetsvillkoren och utbildningsniv&amp;aring;n s&amp;auml;mre.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rutom att det skulle ge st&amp;ouml;rre m&amp;ouml;jlighet att direkt f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra kvaliteten, villkoren och l&amp;ouml;nerna, skulle en avkommersialiserad v&amp;auml;lf&amp;auml;rd inneb&amp;auml;ra &amp;ouml;kade m&amp;ouml;jligheter att anst&amp;auml;lla personal i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att l&amp;aring;ta pengar f&amp;ouml;rsvinna till vinster &amp;aring;t &amp;auml;garna. Det skulle minska stressen, vilket b&amp;aring;de anst&amp;auml;llda och brukare tj&amp;auml;nar p&amp;aring;. Mot bakgrund av det ovanst&amp;aring;ende ska det inte vara m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r vinstsyftande f&amp;ouml;retag att bedriva verksamhet med skattemedel i k&amp;auml;rnverksamheterna inom v&amp;aring;rd, skola och omsorg. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354066998" name="_Toc354066998"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076503" name="_Toc357076503"&gt;&lt;/a&gt;St&amp;auml;rk kommunsektorn&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den kommunala syssels&amp;auml;ttningen har utvecklats mycket svagt under de senaste fem &amp;aring;ren. Enligt Konjunkturinstitutets ber&amp;auml;kningar har den kommunfinansierade syssels&amp;auml;ttningen minskat med 16&amp;nbsp;000 personer mellan 2007 och 2012 (j&amp;auml;mf&amp;ouml;r avsnitt 4.7). I och med att befolkningen under samma tidsperiod har &amp;ouml;kat med &amp;ouml;ver 370 000 personer har detta resulterat i minskad personalt&amp;auml;thet och f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrad kvalitet p&amp;aring; en rad omr&amp;aring;den. Behovet av fler anst&amp;auml;llda och &amp;ouml;kade resurser till kommuner och landsting &amp;auml;r med andra ord stort. I denna motion avs&amp;auml;tter vi betydande medel till kommunsektorn. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I statsbudgeten &amp;auml;r de generella statsbidragen till kommunerna nominellt of&amp;ouml;r&amp;auml;ndrade om inte regeringen fattar beslut om n&amp;aring;got annat. Detta inneb&amp;auml;r att v&amp;auml;rdet av statsbidragen urholkas i takt med kommunernas pris- och l&amp;ouml;ne&amp;ouml;kningar. Det nuvarande systemet f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar ocks&amp;aring; kommunernas l&amp;aring;ngsiktiga planering. V&amp;auml;nsterpartiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att de generella statsbidragen till kommunerna v&amp;auml;rdes&amp;auml;kras genom att de automatiskt r&amp;auml;knas upp f&amp;ouml;r pris- och l&amp;ouml;nef&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;auml;rut&amp;ouml;ver tillf&amp;ouml;r vi kommunerna resurser genom en rad olika riktade satsningar. H&amp;auml;r redog&amp;ouml;r vi f&amp;ouml;r n&amp;aring;gra av dessa. Vi vill g&amp;ouml;ra en s&amp;auml;rskild satsning f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka bemanningen och kvaliteten inom &amp;auml;ldreomsorgen. Vi vill ocks&amp;aring; f&amp;ouml;resl&amp;aring; ett tre&amp;aring;rigt investeringsst&amp;ouml;d till kommunsektorn. St&amp;ouml;det kan som mest uppg&amp;aring; till 30 procent av investeringskostnaden och ska omfatta en investering som tidigarel&amp;auml;ggs eller annars riskerar att bli uppskjuten. Investeringsst&amp;ouml;det ska kunna anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r att rusta upp olika typer av offentliga lokaler och f&amp;ouml;r investeringar i kommunernas f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning av el, vatten och fj&amp;auml;rrv&amp;auml;rme. St&amp;ouml;det ska s&amp;auml;rskilt g&amp;aring; till milj&amp;ouml;- och energieffektiviseringar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill ocks&amp;aring; ut&amp;ouml;ka barnomsorgen p&amp;aring; obekv&amp;auml;m arbetstid med 15&amp;nbsp;000 platser. Vidare g&amp;ouml;r vi en storsatsning p&amp;aring; skolan i form av &amp;ouml;ronm&amp;auml;rkta pengar till skolor i socialt utsatta omr&amp;aring;den, l&amp;auml;ngre &amp;ouml;ppettider i skolan f&amp;ouml;r l&amp;auml;xl&amp;auml;sning, kvalitetsh&amp;ouml;jning inom h&amp;ouml;gskolan samt en r&amp;auml;tt f&amp;ouml;r unga arbetsl&amp;ouml;sa att l&amp;auml;sa in gymnasieskolan med ett studiebidrag p&amp;aring; en niv&amp;aring; som motsvarar hela studiemedlet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354066999" name="_Toc354066999"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076504" name="_Toc357076504"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;lf&amp;auml;rdens l&amp;aring;ngsiktiga finansiering&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gan om v&amp;auml;lf&amp;auml;rdens framtida finansiering har debatterats under l&amp;aring;ng tid. Diskussionen tog fart p&amp;aring; allvar i slutet av 1990-talet och i b&amp;ouml;rjan av 2000-talet. Som n&amp;auml;mndes i avsnitt 6.2.2 visade d&amp;aring; Finansdepartementets l&amp;aring;ngsiktskalkyler att konstanta skattesatser skulle r&amp;auml;cka till att finansiera de utgifts&amp;ouml;kningar som f&amp;ouml;ljer av den f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntade demografiska utvecklingen, men inget mer. Eftersom utgifterna inom t.ex. sjukv&amp;aring;rden &amp;ouml;kar med mer &amp;auml;n vad som f&amp;ouml;ljer av den demografiska utvecklingen skulle en s&amp;aring;dan utveckling ha tvingat fram besparingar p&amp;aring; en rad olika omr&amp;aring;den. Samtidigt visade kalkylerna att den privata konsumtionen per innev&amp;aring;nare fram till 2050 skulle &amp;ouml;ka med l&amp;aring;ngt &amp;ouml;ver 100 procent. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En s&amp;aring;dan utveckling, med stagnerad offentlig service parallellt med en mycket kraftig &amp;ouml;kning av den privata konsumtionen, &amp;auml;r helt orimlig eftersom hush&amp;aring;llens efterfr&amp;aring;gan p&amp;aring; olika sociala v&amp;auml;lf&amp;auml;rdstj&amp;auml;nster &amp;ouml;kar i takt med att det materiella v&amp;auml;lst&amp;aring;ndet &amp;ouml;kar. Detta f&amp;ouml;ranledde en livlig diskussion d&amp;auml;r m&amp;aring;nga debatt&amp;ouml;rer menade att man m&amp;aring;ste &amp;ouml;ppna upp f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad privat finansiering av v&amp;auml;lf&amp;auml;rdstj&amp;auml;nsterna. Andra debatt&amp;ouml;rer pekade p&amp;aring; den stigande privata konsumtionen och menade att det borde vara m&amp;ouml;jligt att omvandla en del av det privata konsumtionsutrymmet till offentlig konsumtion via h&amp;ouml;jda skatter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; senare tid har olika l&amp;aring;ngsiktskalkyler b&amp;ouml;rjat ge en annorlunda bild av de offentliga finansernas l&amp;aring;ngsiktiga h&amp;aring;llbarhet. I h&amp;ouml;stas publicerade Konjunkturinstitutet en rapport som analyserade de offentliga finansernas l&amp;aring;ngsiktiga h&amp;aring;llbarhet.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref72" name="fnref72"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn72"&gt;&lt;sup&gt;73&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Rapporten inneh&amp;aring;ller bl.a. ett s.k. ”makroscenario” d&amp;auml;r den offentliga konsumtionen, precis som i Finansdepartementets kalkyler, endast v&amp;auml;xer i takt med den demografiska utvecklingen. Detta resulterar i mycket stora &amp;ouml;verskott i de offentliga finanserna. Rapporten inneh&amp;aring;ller &amp;auml;ven analyser av de offentliga finanserna i tv&amp;aring; alternativscenarier. I ett scenario analyseras de offentliga finansernas l&amp;aring;ngsiktiga h&amp;aring;llbarhet d&amp;auml;r den offentliga konsumtionen v&amp;auml;xer med 0,7 procent&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref73" name="fnref73"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn73"&gt;&lt;sup&gt;74&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; per &amp;aring;r fram till 2060 &lt;span style="font-style: italic;"&gt;ut&amp;ouml;ver &lt;/span&gt;den konsumtionstillv&amp;auml;xt som f&amp;ouml;ljer av den demografiska utvecklingen. En s&amp;aring;dan konsumtionstillv&amp;auml;xt &amp;auml;r liktydigt med den genomsnittliga offentliga konsumtionen mellan 1980 och 2007. Konjunkturinstitutets analys (enligt den s.k. S2-indikatorn) visade att &amp;auml;ven en s&amp;aring;dan utveckling &amp;auml;r f&amp;ouml;renlig med l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbara offentliga finanser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven Finansdepartementets l&amp;aring;ngsiktskalkyler har reviderats under de senaste &amp;aring;ren. I Finansdepartementets grundscenario, d&amp;auml;r den offentliga konsumtionen endast v&amp;auml;xer i takt med den demografiska utvecklingen, skapas stora finansiella &amp;ouml;verskott. I ett alternativscenario analyseras vad som h&amp;auml;nder med de offentliga finanserna om den genomsnittliga arbetstiden per sysselsatt minskar med 0,1 procent per &amp;aring;r&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref74" name="fnref74"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn74"&gt;&lt;sup&gt;75&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; samtidigt som den offentliga konsumtionen &amp;ouml;kar med 0,2 procent per &amp;aring;r ut&amp;ouml;ver vad som f&amp;ouml;ljer av den demografiska utvecklingen. De offentliga finanserna f&amp;ouml;rsvagas t&amp;auml;mligen dramatiskt i detta scenario och blir (svagt) ”l&amp;aring;ngsiktigt oh&amp;aring;llbara”.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref75" name="fnref75"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn75"&gt;&lt;sup&gt;76&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Finansdepartementets och Konjunkturinstitutets l&amp;aring;ngsiktskalkyler kommer med andra ord fram till helt olika resultat. Orsaken till de skilda resultaten tycks framf&amp;ouml;r allt bero p&amp;aring; att Finansdepartementet r&amp;auml;knar med h&amp;ouml;gre pris- och l&amp;ouml;ne&amp;ouml;kningar i den offentliga sektorn j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med Konjunkturinstitutet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r inte l&amp;auml;tt att bed&amp;ouml;ma vilken av kalkylerna som &amp;auml;r mest realistisk. Men vi kan &amp;auml;nd&amp;aring; konstatera att de nya l&amp;aring;ngsiktskalkylerna ger en delvis ny och mer nyanserad bild av utmaningarna avseende v&amp;auml;lf&amp;auml;rdens l&amp;aring;ngsiktiga finansiering. Man b&amp;ouml;r emellertid inte tolka de nya ber&amp;auml;kningarna som att v&amp;auml;lf&amp;auml;rdens finansiering &amp;ouml;ver huvud taget inte kommer att s&amp;auml;ttas under tryck under de kommande decennierna; den demografiska utvecklingen kommer de facto att inneb&amp;auml;ra &amp;ouml;kade utgifter. Men mycket tyder p&amp;aring; att den stora utmaning som f&amp;ouml;ljer av den demografiska utvecklingen snarare kommer att handla om personalf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen i de offentliga verksamheterna, framf&amp;ouml;r allt p&amp;aring; landsbygden, &amp;auml;n om finansieringen av densamma. Den demografiska utvecklingen, parad med avfolkningen av landsbygden, kommer att leda till att personalf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen inom de offentliga v&amp;auml;lf&amp;auml;rdstj&amp;auml;nsterna p&amp;aring; landsbygden s&amp;auml;tts under press. Det ensidiga fokuset p&amp;aring; v&amp;auml;lf&amp;auml;rdens finansieringsfr&amp;aring;gor har lett till att denna stora fr&amp;aring;ga inte f&amp;aring;tt den uppm&amp;auml;rksamhet den f&amp;ouml;rtj&amp;auml;nar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gan om v&amp;auml;lf&amp;auml;rdens finansiering &amp;auml;r en genuint politisk fr&amp;aring;gest&amp;auml;llning. Det handlar om avv&amp;auml;gningar mellan privat och offentlig konsumtion, skattes&amp;auml;nkningar eller skatteh&amp;ouml;jningar samt privat eller solidarisk finansiering. Debatten har emellertid under l&amp;aring;ng tid haft en teknokratisk slagsida. En bidragande orsak till detta har varit bristen p&amp;aring; realistiska alternativscenarion. Det hade t.ex.&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;varit intressant att se hur den privata och offentliga konsumtionen hade utvecklats i ett alternativ d&amp;auml;r skatterna h&amp;ouml;js med exempelvis 4–5 procent av BNP.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc357076505" name="_Toc357076505"&gt;&lt;/a&gt;Skattepolitik&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354067000" name="_Toc354067000"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076506" name="_Toc357076506"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;aring;len f&amp;ouml;r V&amp;auml;nsterpartiets skattepolitik&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;ls&amp;auml;ttningen med V&amp;auml;nsterpartiets skattepolitik &amp;auml;r att trygga v&amp;auml;lf&amp;auml;rden, f&amp;aring; fler m&amp;auml;nniskor i arbete, minska inkomstskillnaderna och skapa f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r en h&amp;aring;llbar utveckling. En h&amp;ouml;g syssels&amp;auml;ttning &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att f&amp;aring; resurser till den offentligt finansierade, generella v&amp;auml;lf&amp;auml;rden. Skatt ska betalas efter b&amp;auml;rkraft och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd f&amp;ouml;rdelas efter behov. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skattesystemet m&amp;aring;ste vara utformat s&amp;aring; att det &amp;auml;r enkelt att f&amp;ouml;rst&amp;aring; och till&amp;auml;mpa f&amp;ouml;r den enskilda skattebetalaren. V&amp;auml;nsterpartiet vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r betona vikten av att efterstr&amp;auml;va ett system som &amp;auml;r enhetligt och likformigt och som har s&amp;aring; f&amp;aring; undantag som m&amp;ouml;jligt. P&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt minimeras ocks&amp;aring; m&amp;ouml;jligheterna till skatteplanering. Skattefusk ska bek&amp;auml;mpas kraftfullt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skatter tas inte ut som n&amp;aring;got sj&amp;auml;lv&amp;auml;ndam&amp;aring;l, utan f&amp;ouml;r att betala f&amp;ouml;r &amp;aring;taganden som medborgarna anser vara samh&amp;auml;lleliga angel&amp;auml;genheter. Det totala skatteuttaget &amp;auml;r ett m&amp;aring;tt p&amp;aring; hur stor andel av ekonomin medborgarna tillsammans styr &amp;ouml;ver genom demokratiskt fattade beslut, och med hj&amp;auml;lp av skatteuttaget bygger vi gemensam rikedom. Skatterna finansierar investeringar inom t.ex. utbildning, forskning och infrastruktur som &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r att bygga Sveriges ekonomiska styrka och framg&amp;aring;ng&lt;span style="color: #ff0000;"&gt; &lt;/span&gt;p&amp;aring; sikt. Den offentliga investeringsniv&amp;aring;n b&amp;ouml;r &amp;ouml;ka. Behovet av fler bost&amp;auml;der och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad infrastruktur &amp;auml;r stort, och investeringar i framtiden &amp;ouml;kar s&amp;aring;v&amp;auml;l syssels&amp;auml;ttningen som tillv&amp;auml;xten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skatterna betalar ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r offentligt finansierade tj&amp;auml;nster som sjukv&amp;aring;rd och barn- och &amp;auml;ldreomsorg. Dessa spelar givetvis en livsviktig roll f&amp;ouml;r v&amp;aring;r v&amp;auml;lf&amp;auml;rd men har ocks&amp;aring; stor ekonomisk betydelse genom att de m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r f&amp;ouml;r fler m&amp;auml;nniskor, framf&amp;ouml;r allt kvinnor, att arbeta. Ett v&amp;auml;lf&amp;auml;rdssystem som i h&amp;ouml;g grad finansieras gemensamt leder ocks&amp;aring; till en j&amp;auml;mnare f&amp;ouml;rdelning av v&amp;auml;lf&amp;auml;rdstj&amp;auml;nsterna. Detta gynnar kvinnor som grupp. Ett h&amp;ouml;gt skatteuttag har framg&amp;aring;ngsrikt bidragit till att bygga v&amp;aring;r v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsstat, och V&amp;auml;nsterpartiet menar att det &amp;auml;ven fram&amp;ouml;ver kommer att beh&amp;ouml;vas ett h&amp;ouml;gt skatteuttag f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kra en v&amp;auml;lf&amp;auml;rd av h&amp;ouml;g kvalitet. Det &amp;auml;r ett viktigt verktyg f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och j&amp;auml;mlikhet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har s&amp;auml;nkt skatterna med mer &amp;auml;n 100 miljarder kronor per &amp;aring;r. Politiken har inneburit ett systemskifte p&amp;aring; skatteomr&amp;aring;det samtidigt som den bidragit till att urholka skattebaserna. Den privata konsumtionen har till&amp;aring;tits att &amp;ouml;ka p&amp;aring; bekostnad av den offentliga. I och med det urholkas resurserna till v&amp;auml;lf&amp;auml;rden och m&amp;ouml;jligheterna till n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga reformer och en r&amp;auml;ttvis f&amp;ouml;rdelning av ekonomiska resurser. V&amp;auml;nsterpartiet menar att det kr&amp;auml;vs st&amp;ouml;rre skatteint&amp;auml;kter &amp;auml;n i dag, och vi vet att viljan att betala skatt &amp;auml;r god om det finns en koppling till satsningar p&amp;aring; sjukv&amp;aring;rd, &amp;auml;ldreomsorg och en bra skola.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringens skattes&amp;auml;nkningar har fr&amp;auml;mst gynnat h&amp;ouml;ginkomsttagare genom bl.a. slopad f&amp;ouml;rm&amp;ouml;genhets&amp;shy;skatt, s&amp;auml;nkt fastighetsskatt f&amp;ouml;r exklusiva villor och inte minst genom rej&amp;auml;la inkomstskattes&amp;auml;nkningar. Samtidigt betalar pension&amp;auml;rer, sjuka och arbetsl&amp;ouml;sa i dag mer i skatt &amp;auml;n l&amp;ouml;ntagare vid lika inkomst. Detta menar vi &amp;auml;r or&amp;auml;ttvist och ineffektivt, och dessutom skadas skattesystemets legitimitet. Regeringens skattes&amp;auml;nkningar har &amp;auml;ven p&amp;aring; ett p&amp;aring;tagligt s&amp;auml;tt &amp;ouml;kat m&amp;auml;ns nettoinkomster j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med kvinnors.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet anser att en &amp;ouml;versyn av skattesystemet beh&amp;ouml;vs i form av en parlamentarisk utredning. Den borgerliga regeringen har genom en rad beslut som t. ex. r&amp;ouml;r jobbskatteavdrag, avdrag f&amp;ouml;r hush&amp;aring;llsn&amp;auml;ra tj&amp;auml;nster och nedsatta arbetsgivaravgifter f&amp;ouml;r unga och &amp;auml;ldre allvarligt urholkat skattesystemets grunder och principen om skatt efter b&amp;auml;rkraft. Det finns ocks&amp;aring; ett behov av att se &amp;ouml;ver skattesystemet utifr&amp;aring;n klimatfr&amp;aring;gans avg&amp;ouml;rande utmaning. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354067001" name="_Toc354067001"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076507" name="_Toc357076507"&gt;&lt;/a&gt;Inkomstskatter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den enskilt st&amp;ouml;rsta posten i regeringens ensidiga skattes&amp;auml;nkarpolitik &amp;auml;r det s.k. jobbskatteavdraget, vars fr&amp;auml;msta syfte &amp;auml;r att h&amp;aring;lla l&amp;ouml;nerna nere. Vi arbetar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;ouml;r att jobbskatteavdraget stegvis ska fasas ut till f&amp;ouml;rm&amp;aring;n f&amp;ouml;r en r&amp;auml;ttvis och likformig beskattning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jobbskatteavdraget ger st&amp;ouml;rre skattes&amp;auml;nkningar vid h&amp;ouml;ga inkomster och gynnar d&amp;auml;rmed m&amp;auml;n framf&amp;ouml;r kvinnor. Bel&amp;auml;ggen f&amp;ouml;r att jobbskatteavdraget skulle skapa n&amp;aring;gra jobb &amp;auml;r mycket svaga. F&amp;ouml;rra &amp;aring;ret presenterade Institutet f&amp;ouml;r arbetsmarknadspolitisk utredning (IFAU) en rapport&lt;span class="Formatmall1"&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;a id="fnref76" name="fnref76"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn76"&gt;&lt;sup&gt;77&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; som visar att det i princip &amp;auml;r om&amp;ouml;jligt att utv&amp;auml;rdera jobbskatteavdragets effekt p&amp;aring; syssels&amp;auml;ttningen. Trots detta h&amp;auml;vdar regeringen envist&lt;span style="color: #ff0000;"&gt; &lt;/span&gt;i v&amp;aring;rpropositionen att jobbskatteavdraget kommer att ge 106&amp;nbsp;000 fler jobb ”p&amp;aring; sikt” och aviserar samtidigt att man vill forts&amp;auml;tta med fler steg i jobbskatteskatteavdraget n&amp;auml;r det finns budgetutrymme. V&amp;auml;nsterpartiet menar att &amp;auml;ven om regeringens egna ber&amp;auml;kningar av jobbeffekterna skulle st&amp;auml;mma s&amp;aring; &amp;auml;r kostnaden per skapat jobb v&amp;auml;ldigt h&amp;ouml;g. Slutligen inneb&amp;auml;r jobbskatteavdraget att man betalar olika mycket i skatt p&amp;aring; sin inkomst beroende p&amp;aring; om inkomsten utg&amp;ouml;rs av t.ex. pension, f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrapenning eller l&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skatteuttaget m&amp;aring;ste upplevas som r&amp;auml;ttvist f&amp;ouml;r att f&amp;aring; acceptans. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r menar V&amp;auml;nsterpartiet att det kr&amp;auml;vs en &amp;ouml;kad progressivitet i systemet och f&amp;ouml;resl&amp;aring;r h&amp;ouml;jd skatt vid h&amp;ouml;gre inkomster. Med v&amp;aring;r politik f&amp;aring;r alla l&amp;ouml;ntagare upp till medelinkomst of&amp;ouml;r&amp;auml;ndrad inkomstskatt i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till dagens regler. Vi har f&amp;ouml;reslagit att jobbskatteavdraget trappas av fr&amp;aring;n en m&amp;aring;nadsinkomst p&amp;aring; 30&amp;nbsp;000 kronor. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet v&amp;auml;rnar ocks&amp;aring; principen om lika skatt vid lika inkomst och menar att vi m&amp;aring;ste tillbaka till en likformig inkomstbeskattning. F&amp;ouml;r att ta ett steg i den riktningen kommer vi i h&amp;ouml;stens budgetmotion att avs&amp;auml;tta pengar f&amp;ouml;r att s&amp;auml;nka inkomstskatten f&amp;ouml;r de grupper som hittills inte f&amp;aring;tt del av regeringens skattes&amp;auml;nkningar. Sjuka, arbetsl&amp;ouml;sa, f&amp;ouml;rtidspension&amp;auml;rer m.fl. ber&amp;ouml;rs av f&amp;ouml;rslaget.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger p&amp;aring; att det finns starka parter p&amp;aring; arbetsmarkna&amp;shy;den. De fackliga organisationerna &amp;auml;r de viktigaste akt&amp;ouml;rerna i arbetet f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra villkoren i arbetslivet och &amp;ouml;ka arbetstagarnas inflytande p&amp;aring; arbetsplatserna. F&amp;ouml;r att fler ska v&amp;auml;lja att organisera sig i facket inf&amp;ouml;r vi avdragsr&amp;auml;tt f&amp;ouml;r medlemskap i fackliga organisationer. Vi inf&amp;ouml;r ocks&amp;aring; avdragsr&amp;auml;tt f&amp;ouml;r medlemsavgiften i a-kassan.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354067002" name="_Toc354067002"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076508" name="_Toc357076508"&gt;&lt;/a&gt;Skatter som styrmedel i milj&amp;ouml;politiken&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skatter och avgifter &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga och viktiga styrmedel i klimat- och milj&amp;ouml;omst&amp;auml;llningen. V&amp;auml;nsterpartiet menar att den som orsakar en negativ milj&amp;ouml;- och klimatp&amp;aring;verkan ocks&amp;aring; ska st&amp;aring; f&amp;ouml;r kostnaderna, enligt principen att f&amp;ouml;rorenaren betalar. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Priset p&amp;aring; transporter ska t.ex. inkludera kostnader f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;skador, h&amp;auml;lsoeffekter, trafikolyckor och andra samh&amp;auml;llsekonomiska kostnader. Vi beh&amp;ouml;ver i h&amp;ouml;gre utstr&amp;auml;ckning styra &amp;ouml;ver trafik fr&amp;aring;n v&amp;auml;gar till ekologiskt h&amp;aring;llbara f&amp;auml;rds&amp;auml;tt. I Sverige st&amp;aring;r inrikes transporter f&amp;ouml;r en tredjedel av v&amp;auml;xthusgasutsl&amp;auml;ppen. Av de inrikes transporterna stod v&amp;auml;gtrafiken i sin tur f&amp;ouml;r 94 procent av utsl&amp;auml;ppen. Trafikverket konstaterar i sin stora kapacitetsutredning fr&amp;aring;n 2012 att styrmedel som leder till minskad biltrafik kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att n&amp;aring; v&amp;aring;ra klimatm&amp;aring;l, och V&amp;auml;nsterpartiet delar den bed&amp;ouml;mningen. Priset p&amp;aring; fossila br&amp;auml;nslen &amp;auml;r ett viktigt styrmedel men &amp;auml;ven satsningar p&amp;aring; ett transportsn&amp;aring;lt samh&amp;auml;lle med en &amp;ouml;kad andel h&amp;aring;llbara drivmedel och energieffektiva fordon.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Lastbilstransporterna st&amp;aring;r f&amp;ouml;r den st&amp;ouml;rsta delen av trafik&amp;ouml;kningen p&amp;aring; v&amp;auml;garna. F&amp;ouml;r att motverka ytterligare &amp;ouml;kning av den tunga trafiken och stimulera till br&amp;auml;nsleeffektivare fordon kr&amp;auml;vs &amp;aring;tg&amp;auml;rder. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ra en kilometerskatt f&amp;ouml;r tunga fordon. F&amp;ouml;rutom milj&amp;ouml;perspektivet kan en kilometerskatt &amp;auml;ven bidra till kostnadsneutralitet mellan svenska och utl&amp;auml;ndska &amp;aring;kare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med hj&amp;auml;lp av bl.a. skattepolitiken vill vi ocks&amp;aring; gynna kollektivtrafiken och verka f&amp;ouml;r ett &amp;ouml;kat utbud s&amp;aring;v&amp;auml;l i st&amp;auml;derna som p&amp;aring; landsbygden. Bra transportm&amp;ouml;jligheter &amp;auml;r en n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndighet f&amp;ouml;r b&amp;aring;de enskilda och f&amp;ouml;retag, och det &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r en fungerande arbetsmarknad.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven flyget ska b&amp;auml;ra sina egna kostnader f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan. V&amp;aring;r utg&amp;aring;ngspunkt &amp;auml;r att niv&amp;aring;n p&amp;aring; koldioxid- och energiskatten p&amp;aring; flygfotogen ska motsvara den niv&amp;aring; som g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r bensin till bilar. Detta f&amp;ouml;rsv&amp;aring;ras dock av internationella konventioner, varf&amp;ouml;r vi i v&amp;auml;ntan p&amp;aring; en &amp;auml;ndring av det internationella regelverket f&amp;ouml;resl&amp;aring;r en beskattning i form av en start- och landningsavgift.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc357076509" name="_Toc357076509"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;retags-, kapital- och egendomsskatter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet efterstr&amp;auml;var att s&amp;aring; l&amp;aring;ngt som m&amp;ouml;jligt ha ett enhetligt och likformigt regelsystem med f&amp;aring; undantag. Det f&amp;ouml;rhindrar inl&amp;aring;sningseffekter och snedvriden konkurrens. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska bolagsskatten ska ta in en rimlig andel av vinsterna till samh&amp;auml;lleliga investeringar och utgifter. Samtidigt ska den fungera i en &amp;ouml;ppen ekonomi med internationell konkurrens. Vid &amp;aring;rsskiftet s&amp;auml;nktes bolagsskatten fr&amp;aring;n 26,3 procent till 22 procent. Bruttokostnaden var hela 16 miljarder kronor. Huvudargumentet var att den tidigare skatteniv&amp;aring;n inte var internationellt konkurrenskraftig. Vi menar att bolagsskatten var konkurrenskraftig redan f&amp;ouml;re s&amp;auml;nkningen. Enligt OECD l&amp;aring;g bolagsskatten i Sverige n&amp;auml;ra genomsnittet i just OECD, och Sverige hade redan d&amp;aring; l&amp;auml;gre bolagsskatt &amp;auml;n v&amp;aring;ra tio st&amp;ouml;rsta handelspartner, d&amp;auml;ribland Tyskland och Norge. Om man dessutom tar den reella bolagsskatt som betalas efter olika typer av avdrag s&amp;aring; &amp;auml;r den svenska bolagsskatten &amp;auml;n mer f&amp;ouml;rdelaktig; enligt Skatteverket var den s&amp;aring; l&amp;aring;g som 13,7 procent 2010. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med regeringens politik har Sverige tagit t&amp;auml;ten i ett europeiskt ”race to the bottom” om bolagsskatten, och v&amp;aring;ra grannl&amp;auml;nder &amp;auml;r inte sena att f&amp;ouml;lja efter. Danmark, Finland och Storbritannien har sedan &amp;aring;rsskiftet aviserat att de avser att s&amp;auml;nka sina bolagsskattesatser. Det &amp;auml;r en olycklig utveckling i en tid n&amp;auml;r Europas krisande l&amp;auml;nder s&amp;aring; v&amp;auml;l beh&amp;ouml;ver sina skatteint&amp;auml;kter f&amp;ouml;r att skapa arbetstillf&amp;auml;llen och tillv&amp;auml;xt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra villkoren f&amp;ouml;r svenska f&amp;ouml;retag menar V&amp;auml;nsterpartiet att det kr&amp;auml;vs investeringar i v&amp;auml;l fungerande infrastruktur och utbildad arbetskraft. S&amp;aring;dana satsningar skapar jobb, inte bara st&amp;ouml;rre vinster. Likas&amp;aring; anser vi att staten b&amp;ouml;r bidra med mer resurser till forskning och utveckling. V&amp;auml;nsterpartiet kommer i h&amp;ouml;stens budget att f&amp;ouml;resl&amp;aring; ett gener&amp;ouml;st st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r forskning och utveckling i sm&amp;aring; och medelstora f&amp;ouml;retag med fokus p&amp;aring; gr&amp;ouml;na investeringar f&amp;ouml;r milj&amp;ouml; och klimat. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi avvisar regeringens f&amp;ouml;rslag om ett investeraravdrag p&amp;aring; grund av risken f&amp;ouml;r skatteplanering och skatteundandragande samt av f&amp;ouml;rdelningspolitiska sk&amp;auml;l. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringens f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar av fastighetsskatten och slopandet av f&amp;ouml;rm&amp;ouml;genhetsskatten har bidragit till att inkomstklyftorna i Sverige har &amp;ouml;kat. V&amp;auml;nsterpartiets principiella h&amp;aring;llning &amp;auml;r att fastigheter &amp;auml;r tillg&amp;aring;ngar som ska beskattas och att marknadsv&amp;auml;rdet ska till&amp;aring;tas sl&amp;aring; igenom mer i beskattningen av &amp;auml;gda bost&amp;auml;der &amp;auml;n vad det g&amp;ouml;r i dag. Vi vill utreda utformningen av en f&amp;ouml;rm&amp;ouml;genhetsskatt med inf&amp;ouml;rande 2015. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ocks&amp;aring; att det fr&amp;aring;n 2015 inf&amp;ouml;rs en arvs&amp;shy;beskattning som betalas av d&amp;ouml;dsboet innan ett arv skiftas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc354067003" name="_Toc354067003"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc357076510" name="_Toc357076510"&gt;&lt;/a&gt;Skatt p&amp;aring; finansiella transaktioner&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;kad oj&amp;auml;mlikhet och en oreglerad finanssektor var tv&amp;aring; av orsakerna bakom finanskrisen. V&amp;auml;nsterpartiet menar att det kr&amp;auml;vs &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att minska risktagandet inom finanssektorn och begr&amp;auml;nsa spekulationsekonomin. Vi har tidigare lagt ett antal f&amp;ouml;rslag f&amp;ouml;r att reformera finanssektorn. I den h&amp;auml;r motionen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi ocks&amp;aring; att en skatt p&amp;aring; finansiella transaktioner ska inf&amp;ouml;ras. Finanssektorn &amp;auml;r i dag underbeskattad. Transaktionsskatten ers&amp;auml;tter v&amp;aring;rt tidigare f&amp;ouml;rslag om en eng&amp;aring;ngsskatt p&amp;aring; storbankerna. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Elva eurol&amp;auml;nder har inlett ett f&amp;ouml;rdjupat samarbete f&amp;ouml;r att kunna inf&amp;ouml;ra en skatt p&amp;aring; finansiella transaktioner. Syftet &amp;auml;r bl.a. att t&amp;auml;cka kostnader f&amp;ouml;r eurokrisen och att avskr&amp;auml;cka ifr&amp;aring;n transaktioner som inte f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrar finansmarknadernas effektivitet. EU-kommissionen har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r utarbetat ett f&amp;ouml;rslag till en s&amp;aring;dan skatt. F&amp;ouml;rslaget inneb&amp;auml;r att finansiella transaktioner beskattas med en skattesats p&amp;aring; 0,1 procent av v&amp;auml;rdet, utom f&amp;ouml;r derivat som beskattas med 0,01 procent.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att en s&amp;aring;dan transaktionsskatt inf&amp;ouml;rs i Sverige fr&amp;aring;n n&amp;auml;sta &amp;aring;r. Int&amp;auml;kterna fr&amp;aring;n skatten ska oavkortat g&amp;aring; till den svenska statskassan. Skatten ber&amp;auml;knas ge 7,5 miljarder kronor i int&amp;auml;kter 2014. P&amp;aring; det h&amp;auml;r s&amp;auml;ttet kan spekulativt beteende p&amp;aring; de finansiella marknaderna motverkas och resurser styras till mer l&amp;aring;ngsiktiga investeringar i den reala ekonomin.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;13&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc357076511" name="_Toc357076511"&gt;&lt;/a&gt;Finansiellt sparande&lt;/h1&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -0.26mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 105.03mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="243"/&gt;&lt;col width="51"/&gt;&lt;col width="51"/&gt;&lt;col width="51"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="4" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 105.03mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Tabell 7 Den offentliga sektorns finansiella sparande, % av BNP&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 64.32mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 13.57mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;2014&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 13.57mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;2015&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 13.58mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;2016&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 64.32mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Finansiellt sparande (niv&amp;aring;)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 13.57mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;–1,1&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 13.57mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;–0,1&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 13.58mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1,0&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 64.32mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Differens mot regeringen&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 13.57mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;–0,1&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 13.57mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;–0,1&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 13.58mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;–0,1&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 29 april 2013&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Jonas Sj&amp;ouml;stedt (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Torbj&amp;ouml;rn Bj&amp;ouml;rlund (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Siv Holma (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Hans Linde (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Eva Olofsson (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Mia Sydow M&amp;ouml;lleby (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Ulla Andersson (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
  &lt;hr /&gt;
  &lt;table border="0" summary="contains document footnotes"&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn0" name="fn0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref0"&gt;[1]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: normal; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Programmet inneb&amp;auml;r att ECB &amp;auml;r beredd att k&amp;ouml;pa statspapper p&amp;aring; andrahandsmarknaden om ett antal villkor &amp;auml;r uppfyllda.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn1" name="fn1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref1"&gt;[2]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Se t.ex. http://www.voxeu.org/article/panic-driven-austerity-eurozone-and-its-implications.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn2" name="fn2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref2"&gt;[3]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; IMF, ”World Economic Outlook, October 2012”.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn3" name="fn3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref3"&gt;[4]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: normal; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; SCB (AKU).&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn4" name="fn4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref4"&gt;[5]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; SCB (AKU).&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn5" name="fn5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref5"&gt;[6]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Procent av arbetskraften (15–74 &amp;aring;r).&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn6" name="fn6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref6"&gt;[7]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Procent av befolkningen (15–74 &amp;aring;r).&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn7" name="fn7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref7"&gt;[8]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Staplarna f&amp;ouml;r Norge och Storbritannien avser dec. 2012. Stapeln f&amp;ouml;r Japan avser jan. 2013.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn8" name="fn8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref8"&gt;[9]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; VP13, bil 1 s. 18.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn9" name="fn9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref9"&gt;[10]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen. Avser antal personer som varit utan arbete l&amp;auml;ngre &amp;auml;n 1 &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn10" name="fn10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref10"&gt;[11]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Se t.ex. Konjunkturinstitutet, ”Konjunkturl&amp;auml;get december 2012”, och Riksbanken, ”Penningpolitisk rapport, oktober 2012”. &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn11" name="fn11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref11"&gt;[12]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Figur 7 visar utvecklingen mellan &amp;aring;r 2001 (01:1 i figurens &amp;ouml;vre v&amp;auml;nstra h&amp;ouml;rn) och 2012 (12:2 i figurens &amp;ouml;vre mittre del).&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn12" name="fn12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref12"&gt;[13]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;&amp;Ouml;ppet arbetsl&amp;ouml;sa och s&amp;ouml;kande i program med aktivitetsst&amp;ouml;d (16–64 &amp;aring;r).&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn13" name="fn13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref13"&gt;[14]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;Vakansgraden m&amp;auml;ts som kvoten mellan antalet lediga jobb enligt SCB:s vakansstatistik och antalet personer i arbetskraften enligt SCB:s arbetskraftsunders&amp;ouml;kningar (AKU).&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn14" name="fn14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref14"&gt;[15]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: normal; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen, ”Arbetsmarknadsutsikterna h&amp;ouml;sten 2012”.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn15" name="fn15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref15"&gt;[16]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; M&amp;auml;tt som &amp;aring;rsgenomsnitt.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn16" name="fn16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref16"&gt;[17]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Almega, Teknikf&amp;ouml;retagen och Unionen, ”Ekonomiska f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar – Teknikindustri och tj&amp;auml;nster inf&amp;ouml;r avtalsr&amp;ouml;relsen 2013”.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn17" name="fn17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref17"&gt;[18]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Med l&amp;aring;g ekonomisk standard avses h&amp;auml;r inkomster som understiger 60 % av medianinkomsten.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn18" name="fn18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref18"&gt;[19]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; VP13, bil. 2 s. 41.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn19" name="fn19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref19"&gt;[20]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;L&amp;aring;ngvarig l&amp;aring;g relativ ekonomisk standard definieras av regeringen som minst fyra p&amp;aring; varandra f&amp;ouml;ljande &amp;aring;r under gr&amp;auml;nsen f&amp;ouml;r l&amp;aring;g relativ ekonomisk standard.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn20" name="fn20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref20"&gt;[21]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;Sifferunderlag till VP12. Den f&amp;ouml;rdelningspolitiska redog&amp;ouml;relsen i VP13 inneh&amp;aring;ller av n&amp;aring;gon anledning inga uppgifter &amp;ouml;ver hur den l&amp;aring;ngvariga relativa fattigdomen har utvecklats.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn21" name="fn21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref21"&gt;[22]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;VP12, bil. 3 s. 35.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn22" name="fn22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref22"&gt;[23]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt; &lt;/span&gt;Exklusive kapitalvinster, per konsumtionsenhet.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn23" name="fn23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref23"&gt;[24]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Se t.ex.: D&amp;aacute;ddio, A. C. 2008: ”Intergenerational mobility: Does it offset or reinforce income inequality” ur ”Growing Unequal”, OECD. Ett vanligt m&amp;aring;tt p&amp;aring; social r&amp;ouml;rlighet &amp;auml;r sambandet mellan f&amp;auml;ders och s&amp;ouml;ners inkomster.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn24" name="fn24"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref24"&gt;[25]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="vertical-align: baseline;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;RUT, dnr 2012:323.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn25" name="fn25"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref25"&gt;[26]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="vertical-align: baseline;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;RUT, dnr 2013:613.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn26" name="fn26"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref26"&gt;[27]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;Med relativ fattigdom avses inkomster som understiger 60 procent av medianinkomsten.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn27" name="fn27"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref27"&gt;[28]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;Skillnad i &amp;aring;rlig nettoinkomst. Med nettoinkomst menas bruttoinkomst reducerad med slutlig skatt. I bruttoinkomsten ing&amp;aring;r skattepliktiga transfereringar som arbetsl&amp;ouml;shetsers&amp;auml;ttning, sjukpenning m.m.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn28" name="fn28"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref28"&gt;[29]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;Syssels&amp;auml;ttning i tusental och kommunal konsumtion som procentuell f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring i fasta priser fr&amp;aring;n f&amp;ouml;reg&amp;aring;ende &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn29" name="fn29"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref29"&gt;[30]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;Procentuell f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring i fasta priser fr&amp;aring;n f&amp;ouml;reg&amp;aring;ende &amp;aring;r samt genomsnittlig &amp;aring;rlig f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring 1980–2006 och 2007–2010.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn30" name="fn30"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref30"&gt;[31]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Fotnotstext&amp;nbsp;Char"&gt; I rapporten finns uppgifter om de olika utf&amp;ouml;rarnas finansi&amp;auml;rer. D&amp;auml;r framg&amp;aring;r det hur stor andel av de privata utf&amp;ouml;rarnas totala finansiering inom respektive omr&amp;aring;de som kommer fr&amp;aring;n det offentliga, dvs. &amp;auml;r skattefinansierad. Dessa andelar &amp;auml;r 66,6 procent f&amp;ouml;r utbildning, 57,8 procent f&amp;ouml;r h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd respektive 85,8 procent f&amp;ouml;r omsorg och sociala insatser. Genom att relatera den offentliga finansieringen med r&amp;ouml;relseresultatet f&amp;ouml;r respektive omr&amp;aring;de erh&amp;aring;ller vi en uppskattning av det sammantagna skatte&amp;shy;finansierade r&amp;ouml;relseresultatet. Ber&amp;auml;kningen baseras p&amp;aring; antagandet att avkastningen p&amp;aring; verksamhet som finansieras via skatt &amp;auml;r densamma som avkastningen p&amp;aring; verksamhet som finansieras privat. SCB:s rapport f&amp;ouml;r 2010 inneh&amp;aring;ller inga ber&amp;auml;kningar om f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandet mellan dessa. I rapporten f&amp;ouml;r 2009 konstaterade man dock f&amp;ouml;ljande: ”Det visar sig att avkastningen &amp;aring;r 2009 ligger h&amp;ouml;gre bland de f&amp;ouml;retag som f&amp;aring;r huvuddelen av finansieringen fr&amp;aring;n det offentliga j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med de f&amp;ouml;retag som inte f&amp;aring;r det.” V&amp;aring;r ber&amp;auml;kning av det skattefinansierade r&amp;ouml;relseresultatet &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r troligen i underkant.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn31" name="fn31"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref31"&gt;[32]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Baserat p&amp;aring; en genomsnittlig bruttokostnad p&amp;aring; 400&amp;nbsp;000 kronor per &amp;aring;r och anst&amp;auml;lld.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn32" name="fn32"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref32"&gt;[33]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; SCB, ”Finansi&amp;auml;rer och utf&amp;ouml;rare inom v&amp;aring;rd, skola och omsorg 2010”. &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn33" name="fn33"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref33"&gt;[34]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; F&amp;ouml;r perioden 1980–2006.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn34" name="fn34"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref34"&gt;[35]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Med ”god ekonomisk hush&amp;aring;llning” brukar avses ett resultat som minst uppg&amp;aring;r till 2 procent av skatter och statsbidrag.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn35" name="fn35"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref35"&gt;[36]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: normal; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Den underliggande teoretiska modellen bakom j&amp;auml;mviktsarbetsl&amp;ouml;sheten utg&amp;aring;r ifr&amp;aring;n att det finns ett tydligt samband mellan arbetsl&amp;ouml;shet och &amp;ouml;kningstakten f&amp;ouml;r l&amp;ouml;ner och priser. Det finns dock mycket som tyder p&amp;aring; att detta samband inte &amp;auml;r s&amp;aring; stabilt som modellen f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter. Se t.ex.: Galbraith, James K, ”Time to Ditch the NAIRU”, The Journal of Economic Perspectives, Vol. 11, No 1 (1997), s. 93–108.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn36" name="fn36"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref36"&gt;[37]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;Finansdepartementet (2011), ”Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionss&amp;auml;tt bed&amp;ouml;mas?”.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn37" name="fn37"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref37"&gt;[38]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;I och med att jobbskatteavdraget endast g&amp;ouml;rs p&amp;aring; f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvsinkomster och inte p&amp;aring; t.ex. inkomster fr&amp;aring;n a-kassan, s&amp;auml;nks den effektiva ers&amp;auml;ttningsgraden i a-kassan. Regeringen t&amp;auml;nker sig att den s&amp;auml;nkta ers&amp;auml;ttningsgraden s&amp;auml;nker de arbetsl&amp;ouml;sas s.k. reservationsl&amp;ouml;n, dvs. den l&amp;auml;gsta l&amp;ouml;n som de arbetsl&amp;ouml;sa kan t&amp;auml;nka sig att arbeta f&amp;ouml;r. Finansdepartementet (2011), ”Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionss&amp;auml;tt bed&amp;ouml;mas?”, s. 101.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn38" name="fn38"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref38"&gt;[39]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Syssels&amp;auml;ttningsgrad, 15–74 &amp;aring;r. Ers&amp;auml;ttningsgraden i a-kassan &amp;auml;r effektiv ers&amp;auml;ttningsgrad i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till l&amp;ouml;n, baserad p&amp;aring; en individ med en genomsnittlig l&amp;ouml;n som &amp;auml;r ber&amp;auml;ttigad till arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringens inkomstrelaterade del. &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn39" name="fn39"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref39"&gt;[40]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: normal; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; F&amp;ouml;r vidare l&amp;auml;sning om (det icke existerande) sambandet mellan arbetsl&amp;ouml;shet och arbetsl&amp;ouml;s&amp;shy;hetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen, se t.ex. TCO (2013), ”TCO granskar: A-kassan och arbetsl&amp;ouml;sheten, nr 02/13”.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn40" name="fn40"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref40"&gt;[41]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; ”Otrygg p&amp;aring; jobbet, otrygg i systemet – En syntes av fakta och perspektiv g&amp;auml;llande otrygga anlitandeformer p&amp;aring; den svenska arbetsmarknaden”, Ar&amp;eacute;na id&amp;eacute;, rapport (2012).&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn41" name="fn41"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref41"&gt;[42]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; http://www.scb.se/Pages/PressRelease____347813.aspx.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn42" name="fn42"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref42"&gt;[43]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; http://www.svd.se/nyheter/inrikes/skatteverket-vill-tata-luckor-i-rut_7366452.svd.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn43" name="fn43"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref43"&gt;[44]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;Bl.a. i ”Bland Rolexklockor och smutsiga trosor – Om skattereduktioner och segmentering p&amp;aring; den svenska hush&amp;aring;llstj&amp;auml;nstemarknaden”, Arbetsrapport 2011:9, Institutet f&amp;ouml;r Framtidsstudier 2011:9.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn44" name="fn44"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref44"&gt;[45]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: normal; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; ”Om f&amp;ouml;rh&amp;ouml;jt jobbskatteavdrag och s&amp;auml;nkta arbetsgivaravgifter f&amp;ouml;r &amp;auml;ldre”, IFAU-rapport 2012:16.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn45" name="fn45"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref45"&gt;[46]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;Procent av befolkningen. Trendade m&amp;aring;nadsv&amp;auml;rden.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn46" name="fn46"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref46"&gt;[47]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Procent av arbetskraften. Trendade m&amp;aring;nadsv&amp;auml;rden.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn47" name="fn47"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref47"&gt;[48]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; V&amp;auml;nsterpartiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r f&amp;ouml;ljande medelfristiga m&amp;aring;l: att arbetsl&amp;ouml;sheten p&amp;aring; 5 &amp;aring;rs sikt ska pressas ned till 5 procent och att syssels&amp;auml;ttningsgraden (16–64 &amp;aring;r) under samma tidsperiod ska stiga till minst 80 procent.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn48" name="fn48"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref48"&gt;[49]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;Det prim&amp;auml;ra sparandet &amp;auml;r exkluderat fr&amp;aring;n r&amp;auml;nteutgifter och r&amp;auml;nteinkomster.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn49" name="fn49"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref49"&gt;[50]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: normal; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;F&amp;ouml;r en mer utf&amp;ouml;rlig redog&amp;ouml;relse f&amp;ouml;r v&amp;aring;ra argument mot &amp;ouml;verskottsm&amp;aring;let, se t.ex. v&amp;aring;r motion med anledning av regeringens budgetproposition f&amp;ouml;r 2010. &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn50" name="fn50"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref50"&gt;[51]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Riksbanken (2010), ”Penningpolitiken i Sverige”, s. 11.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn51" name="fn51"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref51"&gt;[52]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Prop. 2008/09:100 2009 &amp;aring;rs ekonomiska v&amp;aring;rproposition s. 98–99.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn52" name="fn52"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref52"&gt;[53]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Se t.ex. Sveriges riksbank, ”Penningpolitiken i Sverige 2010” och Zettergren, G&amp;ouml;ran, ”Naturligt h&amp;ouml;g arbetsl&amp;ouml;shet – om sambandet mellan politik och j&amp;auml;mviktsarbetsl&amp;ouml;sheten”, (Global utmaning 2011).&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn53" name="fn53"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref53"&gt;[54]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; BNP-gapet &amp;auml;r en uppskattning av skillnaden mellan faktisk BNP och potentiell BNP. Med potentiell BNP avses den BNP-niv&amp;aring; d&amp;aring; ekonomin &amp;auml;r i ”j&amp;auml;mvikt”. Enligt denna tankeram indikerar ett negativt BNP-gap lediga resurser och ett positivt BNP-gap att ekonomin &amp;auml;r &amp;ouml;verhettad.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn54" name="fn54"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref54"&gt;[55]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; K&amp;auml;lla: KI. V&amp;auml;rdet &amp;auml;r baserat p&amp;aring; en tidsserie av kvartalsdata 1993–2012.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn55" name="fn55"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref55"&gt;[56]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;Vice riksbankschefen Lars E.O. Svensson har visat att om Riksbanken hade bedrivit en penningpolitik som stabiliserat inflationen kring m&amp;aring;let p&amp;aring; 2 procent hade antalet arbetsl&amp;ouml;sa i dag varit omkring 65&amp;nbsp;000 personer l&amp;auml;gre. &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn56" name="fn56"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref56"&gt;[57]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;Finanspolitiska r&amp;aring;det, ”Svensk finanspolitik – Finanspolitiska r&amp;aring;dets rapport 2009”.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn57" name="fn57"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref57"&gt;[58]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; SNS, ”Konjunkturr&amp;aring;dets rapport 2012. Enkla regler, sv&amp;aring;ra tider – beh&amp;ouml;ver stabiliseringspolitiken f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras?&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn58" name="fn58"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref58"&gt;[59]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Almega, Teknikf&amp;ouml;retagen och Unionen, ”Ekonomiska f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar – Teknikindustri och tj&amp;auml;nster inf&amp;ouml;r avtalsr&amp;ouml;relsen 2013”.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn59" name="fn59"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref59"&gt;[60]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Stockhammer, E., Kl&amp;auml;r, E. (2010), ”Capital accumulation, labour market institutions and unemploy&amp;shy;ment in the medium run”, &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Cambridge Journal of Economics&lt;/span&gt;.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn60" name="fn60"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref60"&gt;[61]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span style="font-size: 10.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 10.0pt;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;L&amp;auml;gre realr&amp;auml;ntor s&amp;auml;nker f&amp;ouml;retagens kapitalkostnader. L&amp;auml;gre kapitalkostnader b&amp;ouml;r leda till &amp;ouml;kade investeringar i och med att fler investeringar blir l&amp;ouml;nsamma, vilket i sin tur kan antas leda till l&amp;auml;gre arbetsl&amp;ouml;shet.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn61" name="fn61"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref61"&gt;[62]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; N&amp;auml;rmare best&amp;auml;mt nettokapitalstockens tillv&amp;auml;xttakt (Net Capital Stock).&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn62" name="fn62"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref62"&gt;[63]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Nettoinvesteringar: (AMECO), Arbetsl&amp;ouml;shet: 1961–1979 (AMECO), 1980–2012 (KI).&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn63" name="fn63"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref63"&gt;[64]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Fasta bruttoinvesteringar: (KI), Arbetsl&amp;ouml;shet: 1961–1979 (AMECO), 1980–2012 (KI).&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn64" name="fn64"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref64"&gt;[65]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Palacio-vera, A. et al. (2006), ”Capital stock and unemployment: Searching for the missing link”.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn65" name="fn65"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref65"&gt;[66]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; I den nationalekonomiska litteraturen brukar detta beskrivas som att substitutionselasticiteten mellan arbete och kapital &amp;auml;r mindre &amp;auml;n 1. Flera studier tyder p&amp;aring; att s&amp;aring; &amp;auml;r fallet, se t.ex. Rowthorn, R. (1999), ”Unemployment, Wage Bargaining and Capital-Labour Substitution”, och Bean, C.R. (1994), ”European Unemployment: A Survey”. Rowthorn har i den ovann&amp;auml;mnda uppsatsen tagit fasta p&amp;aring; detta och konstruerat en modell d&amp;auml;r substitutionselasticiteten &amp;auml;r mindre &amp;auml;n 1. I modellen leder &amp;ouml;kade investeringar till l&amp;auml;gre j&amp;auml;mviktsarbetsl&amp;ouml;shet.  &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn66" name="fn66"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref66"&gt;[67]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Rowthorn, R. (1995), ”Capital Formation and Unemployment”, &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Oxford Review of Economic Policy&lt;/span&gt;, vol. 11.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn67" name="fn67"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref67"&gt;[68]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: normal; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Trendade m&amp;aring;nadsv&amp;auml;rden.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn68" name="fn68"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref68"&gt;[69]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; RUT, dnr 2013:262.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn69" name="fn69"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref69"&gt;[70]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Ibid.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn70" name="fn70"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref70"&gt;[71]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Man har heller inte tagit h&amp;auml;nsyn till att behovet av barnomsorg kan &amp;ouml;ka om kvinnors deltidsarbete minskar. Denna potentiella effekt f&amp;ouml;refaller dock tveksam eftersom kvinnors &amp;ouml;kade syssels&amp;auml;ttningsgrad (f&amp;ouml;rdelad enligt nuvarande syssels&amp;auml;ttningsm&amp;ouml;nster) skulle medf&amp;ouml;ra en &amp;ouml;kad personalt&amp;auml;thet inom barnomsorgen.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
              &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn71" name="fn71"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref71"&gt;[72]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: normal; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Syssels&amp;auml;ttningsgraden f&amp;ouml;r USA och Japan avser 2011.&lt;/p&gt;
              &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
            &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn72" name="fn72"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref72"&gt;[73]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Konjunkturinstitutet (2012), ”Konjunkturinstitutets ber&amp;auml;kning av de offentliga finansernas l&amp;aring;ngsiktiga h&amp;aring;llbarhet”, nr 18 2012.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn73" name="fn73"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref73"&gt;[74]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; I fasta priser.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn74" name="fn74"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref74"&gt;[75]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Vilket ungef&amp;auml;r ligger i linje med hur arbetstiden utvecklats 1980–2009.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn75" name="fn75"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref75"&gt;[76]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Enligt den s.k. S2-indikatorn. F&amp;ouml;rsvagningen av de offentliga finanserna beror till ca 2/3 av den &amp;ouml;kade offentliga konsumtionen och till 1/3 av den minskade medelarbetstiden.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn76" name="fn76"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref76"&gt;[77]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: normal; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Jobbskatteavdraget, rapport 2012:2, IFAU.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
  &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen beslutar att godkänna inriktningen på den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 6-12 i motionen).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det i kärnverksamheten inom vård, skola och äldreomsorg inte ska vara möjligt för vinstsyftande företag att bedriva verksamhet med skattemedel (avsnitt 11.2 i motionen).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett alternativt ramverk för finans- och penningpolitiken (avsnitt 6 i motionen).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att järnvägen bör återregleras och att samhället bör ta ett helhetsansvar för järnvägssystemet (avsnitt 8.3 i motionen).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att godkänna den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet respektive utgiftsområde 8 Migration (avsnitt 12.1.4 i propositionen).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:KU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2013-04-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2013-05-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2013-05-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0383111552218</intressent_id>
<namn>Jonas Sjöstedt</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>037508021018</intressent_id>
<namn>Torbjörn Björlund</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0395416536118</intressent_id>
<namn>Siv Holma</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0901257862125</intressent_id>
<namn>Hans Linde</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0902086611116</intressent_id>
<namn>Eva Olofsson</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0415959965211</intressent_id>
<namn>Mia Sydow Mölleby</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0628190530410</intressent_id>
<namn>Ulla Andersson</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 2012/13:100</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 16:58:49</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Följdmotion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 16:58:49</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>H002Fi14</dok_id>
<systemdatum>2017-10-18 13:33:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 16:58:49</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H002Fi14</dok_id>
<subtitel>av Jonas Sjöstedt m.fl. (V)</subtitel>
<filnamn>MOT_201213_Fi_14.doc</filnamn>
<filstorlek>620032</filstorlek>
<filtyp>doc</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 2012/13:100 2013 års ekonomiska vårproposition</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/00604FCA-4F57-4EF0-8C90-A07A002A28AF</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>H002Fi14</dok_id>
<subtitel>av Jonas Sjöstedt m.fl. (V)</subtitel>
<filnamn>mot_201213_fi_14.pdf</filnamn>
<filstorlek>974654</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_201213_fi_14</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B685F452-B845-4327-B961-BAEE16DC65C8</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>