<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2812485</hangar_id>
 <dok_id>H002A393</dok_id>
 <rm>2012/13</rm>
 <beteckning>A393</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Partimotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2012/13:A393 av Åsa Romson m.fl. (MP)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>MP1004</tempbeteckning>
 <organ>AU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>393</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2012-10-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2012-11-26 15:27:38</systemdatum>
 <publicerad>2012-10-05 17:38:13</publicerad>
 <titel>Drömmen om Sverige</titel>
 <subtitel>av Åsa Romson m.fl. (MP)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{4CE4F36F-A82E-4A9A-B317-5935055348F3}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H002A393/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H002A393</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H002A393</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2012/13:A393&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Åsa Romson m.fl. (MP)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;Drömmen om Sverige&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;MP1004&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="Dr&amp;ouml;mmen om Sverige" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="Susanne &amp;Aring;kesson" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 120619:1523 v6.02" /&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Mon, 26 Nov 2012 15:20:00 CET" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_201213_A_393.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="RubrikSammanf" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc340149625" name="_Toc340149625"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336588720" name="_Toc336588720"&gt;&lt;/a&gt;Sammanfattning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dr&amp;ouml;mmen om Sverige handlar om att det som f&amp;ouml;renar alla oss inv&amp;aring;nare &amp;auml;r byggandet av Sveriges gemensamma framtid. Byggandet av en framtid som &amp;auml;r m&amp;auml;nsklig och v&amp;auml;lkomnande i ett Sverige d&amp;auml;r alla kan delta p&amp;aring; sina egna villkor. V&amp;aring;r &amp;ouml;vertygelse &amp;auml;r att det sker med hj&amp;auml;lp av &amp;ouml;ppenhet mot omv&amp;auml;rlden i ett &amp;ouml;ppet, inkluderande samh&amp;auml;lle d&amp;auml;r alla har samma m&amp;ouml;jligheter till sj&amp;auml;lvf&amp;ouml;rverkligande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Efter valet 2010 ingick Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na en migrationspolitisk &amp;ouml;verenskommelse med regeringen f&amp;ouml;r innevarande mandatperiod. Det gemensamma m&amp;aring;let &amp;auml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra politiken p&amp;aring; ett antal omr&amp;aring;den f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kra en &amp;ouml;ppen och human migrationspolitik. V&amp;aring;r politik g&amp;auml;llande migration och lika r&amp;auml;tt &amp;auml;r d&amp;auml;remot mycket mer omfattande &amp;auml;n det som ing&amp;aring;r i &amp;ouml;verenskommelsen med regeringen. I motionen visar vi hur migration och utveckling av Sverige g&amp;aring;r hand i hand och hur alla som bor i landet &amp;auml;r med och bidrar till dess utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Fler ska f&amp;aring; stanna.&lt;/span&gt; Milj&amp;ouml;partiet har en vision om en v&amp;auml;rld utan gr&amp;auml;nser, d&amp;auml;r alla har m&amp;ouml;jlighet att flytta, men ingen tvingas fly. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att m&amp;ouml;jligheten till anh&amp;ouml;riginvandring ut&amp;ouml;kas och att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningskravet vid anh&amp;ouml;riginvandring avskaffas. Vi anser att barns egna asylsk&amp;auml;l ska pr&amp;ouml;vas f&amp;ouml;r sig. Best&amp;auml;mmelserna om ”synnerligen &amp;ouml;mmande omst&amp;auml;ndigheter” ska anv&amp;auml;ndas mindre restriktivt, s&amp;aring; att exempelvis allvarligt sjuka m&amp;auml;nniskor f&amp;aring;r stanna i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Det ska vara l&amp;auml;tt att komma hit.&lt;/span&gt; Milj&amp;ouml;partiet vill att det ska vara l&amp;auml;tt att komma till Sverige f&amp;ouml;r att arbeta, studera och forska. Det ska d&amp;auml;rf&amp;ouml;r vara m&amp;ouml;jligt att s&amp;ouml;ka uppeh&amp;aring;lls- och arbetstillst&amp;aring;nd fr&amp;aring;n Sverige om personen redan &amp;auml;r h&amp;auml;r. Fler lagliga v&amp;auml;gar in i EU ska skapas f&amp;ouml;r asyls&amp;ouml;kande. P&amp;aring; kort sikt vill vi att Sverige ska sluta skicka tillbaka ensamkommande flyktingbarn till l&amp;auml;nder som Italien och Malta, d&amp;auml;r barnen riskerar att fara illa.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Alla har r&amp;auml;ttigheter.&lt;/span&gt; Milj&amp;ouml;partiet arbetar f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra det l&amp;auml;ttare att r&amp;ouml;ra sig &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nser. Vi vill v&amp;auml;rna och utvidga &amp;ouml;ppenheten i det svenska systemet f&amp;ouml;r arbetskrafts&amp;shy;invandring, samtidigt som insatser genomf&amp;ouml;rs f&amp;ouml;r att garantera arbetstagarnas r&amp;auml;ttigheter. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r st&amp;auml;rka pappersl&amp;ouml;sas r&amp;auml;ttigheter i Sverige och g&amp;ouml;ra det l&amp;auml;ttare f&amp;ouml;r asyls&amp;ouml;kande att kunna ans&amp;ouml;ka om arbetstillst&amp;aring;nd utan att beh&amp;ouml;va l&amp;auml;mna Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;En bra start i Sverige.&lt;/span&gt; Alla som kommer nya till Sverige ska f&amp;aring; en bra start baserat p&amp;aring; individens olika behov och f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. Vi vill &amp;ouml;ka m&amp;ouml;jligheterna att validera utl&amp;auml;ndsk utbildning och yrkeskunskaper. Ingen kommun ska kunna neka till att ta emot ensamkommande flyktingbarn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Fler spr&amp;aring;k &amp;auml;r b&amp;auml;ttre.&lt;/span&gt; Sveriges multispr&amp;aring;kliga befolkning &amp;auml;r en guldgruva av outnyttjade spr&amp;aring;kresurser. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r satsa p&amp;aring; modersm&amp;aring;lsundervisning i f&amp;ouml;rskola och skola. Alla kommuner ska erbjuda &amp;auml;mnesundervisning p&amp;aring; modersm&amp;aring;l f&amp;ouml;r nyanl&amp;auml;nda. Vi vill ocks&amp;aring; f&amp;aring; en kvalitativt god undervisning i svenska f&amp;ouml;r invandrare (sfi). Alla ska f&amp;aring; l&amp;auml;sa klart, &amp;auml;ven om uppeh&amp;aring;ll g&amp;ouml;rs f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledighet eller sjukdom.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Diskriminering g&amp;ouml;r Sverige fattigare.&lt;/span&gt; Alla ska ha samma m&amp;ouml;jligheter och r&amp;auml;ttigheter att verka i v&amp;aring;rt samh&amp;auml;lle. Vi vill st&amp;auml;rka skolans m&amp;ouml;jligheter att arbeta mot rasism och diskriminering och vill utvidga r&amp;auml;tten att anv&amp;auml;nda det spr&amp;aring;k personen kan b&amp;auml;st i kontakten med myndigheter. M&amp;ouml;jligheten att driva diskrimineringsm&amp;aring;l i domstol ska ut&amp;ouml;kas.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588721" name="_Toc336588721"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149626" name="_Toc340149626"&gt;&lt;/a&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Sammanfattning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149625"&gt;1&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149626"&gt;3&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149627"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inledning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149628"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Underl&amp;auml;tta migration och st&amp;auml;rka r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149629"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;En mer human asylpolitik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149630"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.1.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra landinformationen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149631"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.1.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Synnerligen &amp;ouml;mmande omst&amp;auml;ndigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149632"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.1.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Barnets b&amp;auml;sta&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149633"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.1.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Aring;ldersbed&amp;ouml;mning och dialektanalys&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149634"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 21.01mm; text-indent: -11.01mm;"&gt;5.1.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Begreppen ”v&amp;auml;pnad konflikt” och ”sv&amp;aring;ra inre mots&amp;auml;ttningar”&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149635"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.1.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Skydda hbt-flyktingar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149636"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.1.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Situationen f&amp;ouml;r pappersl&amp;ouml;sa&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149637"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ans&amp;ouml;ka om uppeh&amp;aring;llstillst&amp;aring;nd&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149638"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.2.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ans&amp;ouml;ka om uppeh&amp;aring;llstillst&amp;aring;nd fr&amp;aring;n Sverige&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149639"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.2.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ans&amp;ouml;ka om arbetstillst&amp;aring;nd fr&amp;aring;n Sverige&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149640"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.2.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utl&amp;auml;ndska studenter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149641"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.2.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inv&amp;auml;nta uppeh&amp;aring;llstillst&amp;aring;nd i Sverige&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149642"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Anh&amp;ouml;riginvandring&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149643"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.3.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ut&amp;ouml;kad anh&amp;ouml;riginvandring&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149644"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.3.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Avskaffa f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningskravet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149645"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.3.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Passhandlingar och styrkt identitet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149646"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.3.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Avskaffa tv&amp;aring;&amp;aring;rsregeln f&amp;ouml;r k&amp;auml;rleksinvandring&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149647"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Attrahera och ta vara p&amp;aring; kompetens&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149648"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.4.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utveckla arbetskraftsinvandringsreformen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149649"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.4.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Internationella studenter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149650"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.4.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ratificera migrantarbetarkonventionen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149651"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Cirkul&amp;auml;r migration&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149652"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Migrationspolitiken i EU&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149653"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;En bra start&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149654"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Flyktingmottagande&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149655"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.1.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Hela Sveriges ansvar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149656"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.1.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;H&amp;ouml;jning av ers&amp;auml;ttning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149657"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.1.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad introduktion&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149658"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.1.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Validering&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149659"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Aring;tg&amp;auml;rda bristerna i etableringsreformen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149660"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;St&amp;ouml;d till krigsskadade&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149661"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Syssels&amp;auml;ttning och f&amp;ouml;retagsklimat&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149662"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;retagande&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149663"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Syssels&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r unga&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149664"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utbildning f&amp;ouml;r arbete&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149665"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Fler spr&amp;aring;k &amp;auml;r b&amp;auml;ttre&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149666"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;St&amp;auml;rkt modersm&amp;aring;lsundervisning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149667"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.1.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Auml;mnesundervisning p&amp;aring; modersm&amp;aring;l&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149668"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.1.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Fler tillvalsspr&amp;aring;k&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149669"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 20.6mm; text-indent: -10.6mm;"&gt;8.1.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Modersm&amp;aring;l ska vara meriterande i ans&amp;ouml;kan till h&amp;ouml;gskolan&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149670"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Svenska f&amp;ouml;r invandrare&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149671"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.2.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;B&amp;auml;ttre kvalitet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149672"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.2.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad organisation&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149673"&gt;24&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.2.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Sfi p&amp;aring; modersm&amp;aring;l&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149674"&gt;25&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.2.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Sfi p&amp;aring; h&amp;ouml;gskoleniv&amp;aring;&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149675"&gt;26&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.2.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Slopa sfi-bonusen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149676"&gt;26&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.2.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Sfi som kompetensutveckling f&amp;ouml;r offentliganst&amp;auml;llda&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149677"&gt;26&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Spr&amp;aring;ket och samh&amp;auml;llet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149678"&gt;27&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Fler spr&amp;aring;k vid myndighetskontakter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149679"&gt;27&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Vikten av kompetent tolkhj&amp;auml;lp&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149680"&gt;27&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;R&amp;auml;tten att vara olika&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149681"&gt;28&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ett Sverige fritt fr&amp;aring;n diskriminering&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149682"&gt;29&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrade villkor f&amp;ouml;r antidiskrimineringsbyr&amp;aring;erna&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149683"&gt;29&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ett b&amp;auml;ttre anpassat r&amp;auml;ttshj&amp;auml;lpssystem&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149684"&gt;29&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 24.8mm; text-indent: -14.8mm;"&gt;10.3.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Reella m&amp;ouml;jligheter att driva diskrimineringsm&amp;aring;l i domstol&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149685"&gt;30&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.3.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inr&amp;auml;tta en processfond&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149686"&gt;30&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.3.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Processa &amp;auml;ven strukturell diskriminering&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149687"&gt;31&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.3.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;R&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet beh&amp;ouml;ver h&amp;auml;nga med&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149688"&gt;31&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.3.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utredning om likhet inf&amp;ouml;r lagen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149689"&gt;32&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;V&amp;auml;rna r&amp;auml;tten att vara olika&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149690"&gt;32&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.4.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Motverka vardagsrasism&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149691"&gt;33&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.4.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Islamofobi och antisemitism&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149692"&gt;33&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 24.8mm; text-indent: -14.8mm;"&gt;10.4.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;S&amp;auml;rskild satsning f&amp;ouml;r nationella minoriteter, afrosvenskar och muslimer&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149693"&gt;35&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.4.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;En skola fri fr&amp;aring;n diskriminering och rasism&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149694"&gt;35&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Flexibel ledighet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149695"&gt;35&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;11&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ingen demokrati utan dig&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149696"&gt;36&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;11.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Ouml;kat valdeltagande&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149697"&gt;36&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;11.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;R&amp;auml;ttvis r&amp;ouml;str&amp;auml;tt&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149698"&gt;37&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;11.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Politisk demokrati&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149699"&gt;37&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;12&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Trygghet och framtidstro&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149700"&gt;38&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;12.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Arbetslivstrygghet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149701"&gt;39&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;12.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;En god bostadsmilj&amp;ouml;&amp;#9;&lt;a href="#_Toc340149702"&gt;39&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc340149627" name="_Toc340149627"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="F&amp;ouml;rslagsrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en mer human och &amp;ouml;ppen asyl- och migrationspolitik.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att st&amp;auml;rka arbetet med validering av utl&amp;auml;ndsk utbildning och arbetslivserfarenhet.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att &amp;aring;tg&amp;auml;rda bristerna i etableringsreformen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om st&amp;ouml;d till kliniker som erbjuder behandling f&amp;ouml;r krigsskadade.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om st&amp;auml;rkt modersm&amp;aring;lsundervisning.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om &amp;auml;mnesundervisning p&amp;aring; modersm&amp;aring;l.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att fler elever ska f&amp;aring; m&amp;ouml;jlighet att studera spr&amp;aring;k som talas i det m&amp;aring;ngkulturella Sverige.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att modersm&amp;aring;l ska vara meriterande vid ans&amp;ouml;kan till h&amp;ouml;gskoleutbildning.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att tillf&amp;ouml;ra mer resurser i en kvalitetssatsning p&amp;aring; svenska f&amp;ouml;r invandrare (sfi).&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om behovet av en f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad organisation f&amp;ouml;r sfi.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att erbjuda sfi p&amp;aring; modersm&amp;aring;l f&amp;ouml;r elever med kort utbildningsbakgrund.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att erbjuda nyanl&amp;auml;nda med l&amp;aring;ng utbildningsbakgrund sfi p&amp;aring; h&amp;ouml;gskoleniv&amp;aring;.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att avskaffa den s.k. sfi-bonusen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att utreda hur ett kompetensutvecklingsprogram kan utformas f&amp;ouml;r att offentligt anst&amp;auml;llda ska kunna l&amp;auml;sa sfi inom ramen f&amp;ouml;r sin anst&amp;auml;llning.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att utvidga r&amp;auml;tten f&amp;ouml;r enskilda att anv&amp;auml;nda modersm&amp;aring;l vid myndighetskontakter.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra tolkars villkor och organisering.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra villkoren f&amp;ouml;r antidiskrimineringsbyr&amp;aring;erna.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om r&amp;auml;tteg&amp;aring;ngskostnader i diskrimineringsm&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att inr&amp;auml;tta en fond f&amp;ouml;r att driva diskrimineringsm&amp;aring;l i domstol.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att inr&amp;auml;tta en m&amp;ouml;jlighet att kunna f&amp;ouml;ra talan om strukturell diskriminering i domstol.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om ett aktivt arbete inom r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka m&amp;aring;ngfalden och s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla allas likhet inf&amp;ouml;r lagen.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att tills&amp;auml;tta en utredning som har till uppgift att bed&amp;ouml;ma hur vanligt f&amp;ouml;rekommande det &amp;auml;r att m&amp;auml;nniskor diskrimineras inom r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att st&amp;auml;rka och l&amp;aring;ngsiktigt s&amp;auml;kra st&amp;ouml;det till utsatta gruppers och antirasistiska organisationers organisering.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om st&amp;auml;rkt arbete mot islamofobi, antisemitism samt islamofobiska och antisemitiska hatbrott.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en s&amp;auml;rskild statlig satsning p&amp;aring; att motverka diskriminering och st&amp;auml;rka st&amp;auml;llningen i samh&amp;auml;llet f&amp;ouml;r nationella minoriteter, afrosvenskar och muslimer.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en s&amp;auml;rskild statlig satsning p&amp;aring; att motverka diskriminering och rasism i skolan.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att inf&amp;ouml;ra flexibla helgdagar i form av en ledighetspott.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksverksamhet med direktvalda stadsdelsn&amp;auml;mnder.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att personer som &amp;auml;r folkbokf&amp;ouml;rda i Sverige och har ett annat medborgarskap &amp;auml;n EU, Norge och Island ska ges samma r&amp;auml;tt att delta i kommunal- och landstingsval som medborgare i EU, Norge och Island bosatta i Sverige har.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en kraftsamling p&amp;aring; bostadsomr&amp;aring;den som pr&amp;auml;glas av sociala problem.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt; Yrkande 1 h&amp;auml;nvisat till SfU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt; Yrkandena 2 och 5–12 h&amp;auml;nvisade till UbU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;3&lt;/span&gt; Yrkande 4 h&amp;auml;nvisat till SoU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;4&lt;/span&gt; Yrkande 14 h&amp;auml;nvisat till FiU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;5&lt;/span&gt; Yrkandena 15, 28 och 29 h&amp;auml;nvisade till KU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt; Yrkandena 16, 21 och 22 h&amp;auml;nvisade till JuU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;7&lt;/span&gt; Yrkande 30 h&amp;auml;nvisat till CU.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588723" name="_Toc336588723"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149628" name="_Toc340149628"&gt;&lt;/a&gt;Inledning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dr&amp;ouml;mmen om Sverige handlar om det som f&amp;ouml;renar oss i byggandet av Sveriges gemensamma framtid. Milj&amp;ouml;partiet vill skapa ett m&amp;auml;nskligt, v&amp;auml;lkomnande Sverige d&amp;auml;r alla kan delta p&amp;aring; sina egna villkor. V&amp;aring;r &amp;ouml;vertygelse &amp;auml;r att det sker med hj&amp;auml;lp av &amp;ouml;ppenhet mot omv&amp;auml;rlden och ett &amp;ouml;ppet, inkluderande samh&amp;auml;lle d&amp;auml;r alla har samma m&amp;ouml;jligheter till sj&amp;auml;lvf&amp;ouml;rverkligande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;r gemensamma framtid &amp;auml;r det som f&amp;ouml;renar oss. Den gemensamma grund p&amp;aring; vilken vi bygger v&amp;aring;rt samh&amp;auml;lle baseras p&amp;aring; en gemensam framtid, p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som den nationella gemenskapen i USA handlar om att st&amp;auml;lla sig bakom ”The American Dream” snarare &amp;auml;n om en gemensam hudf&amp;auml;rg, etnicitet eller religion.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alla beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att bygga det gr&amp;ouml;na, h&amp;aring;llbara och m&amp;auml;nskliga samh&amp;auml;llet. Varje m&amp;auml;nniska &amp;auml;r v&amp;auml;lkommen utifr&amp;aring;n hennes egna f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. Vi vill undanr&amp;ouml;ja hinder f&amp;ouml;r att fler ska kunna vara med i bygget av v&amp;aring;r gemensamma framtid och vi v&amp;auml;rnar r&amp;auml;tten att vara stolt &amp;ouml;ver alla identiteter och kulturer – men p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet har en vision om en v&amp;auml;rld utan gr&amp;auml;nser, d&amp;auml;r alla har m&amp;ouml;jlighet att flytta, men ingen tvingas fly. En v&amp;auml;rld d&amp;auml;r m&amp;auml;nniskor kan bo och verka d&amp;auml;r de s&amp;aring; &amp;ouml;nskar. Idag &amp;auml;r vi l&amp;aring;ngt ifr&amp;aring;n den verkligheten. M&amp;auml;nniskor tvingas fly undan krig, sv&amp;auml;lt och naturkatastrofer. De allt allvarligare klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarnas konsekvenser med extrem torka, &amp;ouml;versv&amp;auml;mningar och ov&amp;auml;der tvingar allt fler m&amp;auml;nniskor p&amp;aring; flykt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;auml;nder som sluter sig mot omv&amp;auml;rlden stagnerar i sin utveckling. Att st&amp;aring; upp f&amp;ouml;r &amp;ouml;ppenhet &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kra en positiv utveckling f&amp;ouml;r Sverige i framtiden. N&amp;auml;r m&amp;auml;nniskor migrerar sprids id&amp;eacute;er och kontakter &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nser. FN:s Human Development Report 2009 konstaterar att migration l&amp;ouml;nar sig f&amp;ouml;r alla. Migration &amp;auml;r positivt f&amp;ouml;r mottagarlandet, ursprungslandet och migranten sj&amp;auml;lv.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref0" name="fnref0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn0"&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Efter valet 2010 ingick Milj&amp;ouml;partiet en migrationspolitisk &amp;ouml;verenskommelse med regeringen f&amp;ouml;r innevarande mandatperiod. En stor anledning till detta var att s&amp;auml;kra en human och &amp;ouml;ppen migrationspolitik trots att Sverigedemokraterna kommit in i riksdagen. Regeringens och Milj&amp;ouml;partiets gemensamma m&amp;aring;l &amp;auml;r att genom en ram&amp;ouml;verenskommelse om den samlade asyl- och migrationspolitiken tillsammans f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra politiken p&amp;aring; ett antal omr&amp;aring;den. &amp;Ouml;verenskommelsen ber&amp;ouml;r fr&amp;auml;mst utgiftsomr&amp;aring;de 8 och d&amp;auml;rmed vissa omr&amp;aring;den i denna motion. V&amp;aring;r politik g&amp;auml;llande migration och lika r&amp;auml;tt &amp;auml;r d&amp;auml;remot mycket mer omfattande &amp;auml;n vad som ing&amp;aring;r i ram&amp;ouml;verenskommelsen med regeringen.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588724" name="_Toc336588724"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149629" name="_Toc340149629"&gt;&lt;/a&gt;Underl&amp;auml;tta migration och st&amp;auml;rka r&amp;auml;ttigheter&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;auml;nniskor kommer alltid att r&amp;ouml;ra p&amp;aring; sig, av olika anledningar. N&amp;aring;gra &amp;aring;ker utomlands f&amp;ouml;r att studera, andra f&amp;ouml;r att arbeta. Vissa flyttar tillbaka, andra inte. Ofta &amp;auml;r inte flytten frivillig, utan p&amp;aring;tvingad p&amp;aring; grund av konflikt, f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljelse, naturkatastrofer eller andra situationer som g&amp;ouml;r det om&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor att bo kvar i sina hem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet arbetar f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra det l&amp;auml;ttare att r&amp;ouml;ra sig &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nser. Vi &amp;auml;r det mest &amp;ouml;ppna partiet n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller migration och vill dels ha en mer human asylpolitik och underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r familje&amp;aring;terf&amp;ouml;rening samtidigt som vi st&amp;auml;ller oss positiva till att m&amp;auml;nniskor migrerar f&amp;ouml;r arbete och studier. Vi vill att Sverige och EU ska ha en v&amp;auml;lkomnande inst&amp;auml;llning till m&amp;auml;nniskor som vill komma hit. Alla migranter omfattas av de m&amp;auml;nskliga fri- och r&amp;auml;ttigheterna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588725" name="_Toc336588725"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149630" name="_Toc340149630"&gt;&lt;/a&gt;En mer human asylpolitik&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den 31 mars &amp;aring;r 2006 tr&amp;auml;dde den nya instans- och processordningen f&amp;ouml;r pr&amp;ouml;vning av utl&amp;auml;nnings&amp;auml;renden i kraft, med stora f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhet f&amp;ouml;r migranter. En tv&amp;aring;partsprocess, &amp;ouml;verklaganden i vanliga domstolar och f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrad lagstiftning har inneburit stora f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar f&amp;ouml;r r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerheten och &amp;ouml;ppenheten. Trots detta finns stora brister i dagens lagstiftning som vi anser beh&amp;ouml;ver &amp;aring;tg&amp;auml;rdas.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.1.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588726" name="_Toc336588726"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149631" name="_Toc340149631"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra landinformationen&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill att r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerheten i asylprocessen st&amp;auml;rks. Landinformationsdatabasen Lifos ska utvecklas och kvalitetss&amp;auml;kras. Beslut av Migrationsverket och migrationsdomstolar ska bli mer enhetliga. L&amp;auml;mplighetsbed&amp;ouml;mning av offentliga bitr&amp;auml;den m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras. Utredningar och uppdrag har ocks&amp;aring; getts f&amp;ouml;r att inleda dessa f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar av r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerheten inom ramen f&amp;ouml;r det migrationspolitiska samarbetet mellan Milj&amp;ouml;partiet och regeringen.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.1.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588727" name="_Toc336588727"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149632" name="_Toc340149632"&gt;&lt;/a&gt;Synnerligen &amp;ouml;mmande omst&amp;auml;ndigheter&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven om en asyls&amp;ouml;kande inte anses ha sk&amp;auml;l att f&amp;aring; stanna p&amp;aring; grund av skyddsbehov finns det en m&amp;ouml;jlighet att f&amp;aring; stanna genom best&amp;auml;mmelsen synnerligen &amp;ouml;mmande omst&amp;auml;ndigheter. En bed&amp;ouml;mning g&amp;ouml;rs av personens h&amp;auml;lsa, situation i hemlandet och anknytning till Sverige. Milj&amp;ouml;partiet anser att best&amp;auml;mmelserna om synnerligen &amp;ouml;mmande omst&amp;auml;ndigheter och verkst&amp;auml;llighetshinder i utl&amp;auml;nningslagen har kommit att till&amp;auml;mpas alldeles f&amp;ouml;r restriktivt. Extremt f&amp;aring; asyls&amp;ouml;kande ges m&amp;ouml;jlighet till uppeh&amp;aring;llstillst&amp;aring;nd genom denna best&amp;auml;mmelse. Vi vill bredda lagstiftningen s&amp;aring; att exempelvis allvarligt sjuka ska f&amp;aring; stanna i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.1.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588728" name="_Toc336588728"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149633" name="_Toc340149633"&gt;&lt;/a&gt;Barnets b&amp;auml;sta&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barn som befinner sig i asylprocessen &amp;auml;r s&amp;auml;rskilt utsatta. De beh&amp;ouml;ver information om vilka r&amp;auml;ttigheter de har och vem som tillvaratar dem. Fortfarande &amp;auml;r barn ofta osynliggjorda i asylprocessen och har inte m&amp;ouml;jlighet att komma till tals. Barn kan ha bevittnat h&amp;auml;ndelser som g&amp;ouml;r att de f&amp;aring;tt s&amp;aring; kallade posttraumatiska stressyndrom. De kan ha blivit vittnen till att pappan d&amp;ouml;dats eller f&amp;ouml;rts bort eller att mamman v&amp;aring;ldtagits. Tillst&amp;aring;ndet riskerar att f&amp;ouml;rs&amp;auml;mras kraftigt om barnen avvisas tillbaka till hemlandet. Migrationsverket har f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrat sitt arbete f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kra barnens b&amp;auml;sta, men mycket &amp;aring;terst&amp;aring;r att g&amp;ouml;ra. Milj&amp;ouml;partiet vill att barns asylsk&amp;auml;l ska pr&amp;ouml;vas och tas h&amp;auml;nsyn till i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning, att barnkonsekvensanalyser alltid ska g&amp;ouml;ras d&amp;auml;r ett barn ber&amp;ouml;rs samt att barnhandl&amp;auml;ggarnas roll ska tydligg&amp;ouml;ras. Barnens egna sk&amp;auml;l ska alltid tas p&amp;aring; allvar och pr&amp;ouml;vas f&amp;ouml;r sig och inte per automatik ing&amp;aring; i n&amp;aring;gon av f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarnas &amp;auml;rende.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.1.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc335658894" name="_Toc335658894"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335659124" name="_Toc335659124"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335659295" name="_Toc335659295"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335660036" name="_Toc335660036"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336588729" name="_Toc336588729"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149634" name="_Toc340149634"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Aring;ldersbed&amp;ouml;mning och dialektanalys&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Migrationsverkets &amp;aring;ldersbed&amp;ouml;mningar och dialektanalyser &amp;auml;r ofta avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r om asylbeslutet blir positivt eller negativt, men ses inte som myndighetsut&amp;ouml;vning och g&amp;aring;r ej att &amp;ouml;verklaga. Milj&amp;ouml;partiet vill &amp;aring;tg&amp;auml;rda denna r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhetsbrist genom att inf&amp;ouml;ra en &amp;ouml;verklagansm&amp;ouml;jlighet i p&amp;aring;st&amp;aring;dd/bed&amp;ouml;md &amp;aring;lder och spr&amp;aring;kidentitet.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.1.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588730" name="_Toc336588730"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149635" name="_Toc340149635"&gt;&lt;/a&gt;Begreppen ”v&amp;auml;pnad konflikt” och ”sv&amp;aring;ra inre mots&amp;auml;ttningar”&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill tydligg&amp;ouml;ra begreppet ”v&amp;auml;pnad konflikt” i utl&amp;auml;nningslagen s&amp;aring; att den som flyr undan krig kan f&amp;aring; skydd i Sverige. Dessutom vill Milj&amp;ouml;partiet tydligg&amp;ouml;ra begreppet ”sv&amp;aring;ra inre mots&amp;auml;ttningar” i hemlandet i syfte att g&amp;ouml;ra det mindre restriktivt och l&amp;auml;ttare att till&amp;auml;mpa.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.1.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588731" name="_Toc336588731"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149636" name="_Toc340149636"&gt;&lt;/a&gt;Skydda hbt-flyktingar&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r oacceptabelt att m&amp;auml;nniskor utvisas till l&amp;auml;nder d&amp;auml;r de riskerar f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljelse p&amp;aring; grund av sexuell l&amp;auml;ggning och att det av svenska myndigheter och domstolar anses rimligt att personen ska h&amp;aring;lla sin sexuella l&amp;auml;ggning hemlig f&amp;ouml;r att undvika f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljelse i hemlandet. Milj&amp;ouml;partiet vill granska hur best&amp;auml;mmelserna om skydd mot f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljelse p&amp;aring; grund av k&amp;ouml;n och sexuell l&amp;auml;ggning har till&amp;auml;mpats, f&amp;ouml;r att ett reellt skydd ska finnas.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.1.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588732" name="_Toc336588732"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149637" name="_Toc340149637"&gt;&lt;/a&gt;Situationen f&amp;ouml;r pappersl&amp;ouml;sa&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tusentals m&amp;auml;nniskor befinner sig i Sverige utan tillst&amp;aring;nd. Ofta handlar det om personer som &amp;auml;r r&amp;auml;dda f&amp;ouml;r att &amp;aring;terv&amp;auml;nda till hemlandet. Den svenska utl&amp;auml;nningslagen har brister, och best&amp;auml;mmelsen synnerligen &amp;ouml;mmande omst&amp;auml;ndigheter har till exempel kommit att tolkas mer restriktivt &amp;auml;n vad lagstiftaren avs&amp;aring;g.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r en utsatt och marginaliserad situation att leva utan papper i Sverige, med f&amp;aring; m&amp;ouml;jligheter till bra arbetsvillkor och utan r&amp;auml;tt till h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd p&amp;aring; samma villkor som andra.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som ett led i f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrandet av pappersl&amp;ouml;sas situation och f&amp;ouml;r uppfyllandet av svenska folkr&amp;auml;ttsliga &amp;aring;taganden har Milj&amp;ouml;partiet kommit &amp;ouml;verens med regeringen om att g&amp;ouml;mda barn ska ha r&amp;auml;tt att g&amp;aring; i skola och att alla pappersl&amp;ouml;sa ska ges r&amp;auml;tt till subventionerad v&amp;aring;rd p&amp;aring; samma villkor som asyls&amp;ouml;kande. Milj&amp;ouml;partiets m&amp;aring;l &amp;auml;r att v&amp;aring;rd p&amp;aring; sikt ska ges alla efter behov och p&amp;aring; helt lika villkor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga av dem som har f&amp;aring;tt avslagsbeslut p&amp;aring; sina ans&amp;ouml;kningar har valt att hellre leva g&amp;ouml;mda i Sverige &amp;auml;n att leva g&amp;ouml;mda i sina heml&amp;auml;nder. Milj&amp;ouml;partiet anser att en regularisering av pappersl&amp;ouml;sa i Sverige b&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;ras. Ingen m&amp;auml;nniska &amp;auml;r illegal.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc334106365" name="_Toc334106365"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336588733" name="_Toc336588733"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149638" name="_Toc340149638"&gt;&lt;/a&gt;Ans&amp;ouml;ka om uppeh&amp;aring;llstillst&amp;aring;nd&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Huvudregeln i Sverige &amp;auml;r att uppeh&amp;aring;llstillst&amp;aring;nd ska s&amp;ouml;kas innan inresa i Sverige. Det &amp;auml;r naturligtvis en rimlig utg&amp;aring;ngspunkt, men st&amp;auml;ller till med problem i m&amp;aring;nga fall. Regeln skulle d&amp;auml;rf&amp;ouml;r beh&amp;ouml;va ses &amp;ouml;ver f&amp;ouml;r att underl&amp;auml;tta b&amp;aring;de f&amp;ouml;r de enskilda och f&amp;ouml;r myndigheterna.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.2.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588734" name="_Toc336588734"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149639" name="_Toc340149639"&gt;&lt;/a&gt;Ans&amp;ouml;ka om uppeh&amp;aring;llstillst&amp;aring;nd fr&amp;aring;n Sverige&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under f&amp;ouml;reg&amp;aring;ende mandatperiod &amp;auml;ndrade regeringen utl&amp;auml;nningslagen i syfte att g&amp;ouml;ra det m&amp;ouml;jligt att s&amp;ouml;ka uppeh&amp;aring;llstillst&amp;aring;nd i Sverige ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r fr&amp;aring;n hemlandet f&amp;ouml;r dem som har barn med en svensk medborgare. Det har dock visat sig att till&amp;auml;mpningen inte &amp;auml;r helt enkel och att alla som skulle ha omfattats inte har kommit att omfattas av lag&amp;auml;ndringen. Milj&amp;ouml;partiet har under m&amp;aring;nga &amp;aring;r motionerat om att det inte &amp;auml;r rimligt att m&amp;auml;nniskor ska tvingas &amp;aring;ka tillbaka till hemlandet f&amp;ouml;r att d&amp;auml;r ans&amp;ouml;ka om uppeh&amp;aring;llstillst&amp;aring;nd, d&amp;aring; det framst&amp;aring;r som sannolikt att personen i fr&amp;aring;ga kommer att f&amp;aring; uppeh&amp;aring;llstillst&amp;aring;nd p&amp;aring; grund av anknytning. Detta oavsett om s&amp;ouml;kanden har barn eller inte och vilken nationalitet barnet i s&amp;aring; fall har. I synnerhet &amp;auml;r det orimligt i de fall det handlar om asyls&amp;ouml;kande som f&amp;aring;tt avslag, men som under tiden i Sverige tr&amp;auml;ffat en partner eller f&amp;aring;tt barn med n&amp;aring;gon som bor h&amp;auml;r i landet. I dag lever hela svenska familjer g&amp;ouml;mda (&amp;auml;ven personer med uppeh&amp;aring;llstillst&amp;aring;nd) eftersom den ena parten inte v&amp;aring;gar eller kan &amp;aring;ka till hemlandet f&amp;ouml;r att ans&amp;ouml;ka om uppeh&amp;aring;llstillst&amp;aring;nd d&amp;auml;r. Vi anser att den som har barn i Sverige, v&amp;auml;ntar barn i Sverige eller &amp;auml;r gift, sambo eller registrerad partner h&amp;auml;r ska ha m&amp;ouml;jlighet att ans&amp;ouml;ka om uppeh&amp;aring;llstillst&amp;aring;nd i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.2.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588735" name="_Toc336588735"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149640" name="_Toc340149640"&gt;&lt;/a&gt;Ans&amp;ouml;ka om arbetstillst&amp;aring;nd fr&amp;aring;n Sverige&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; liknande s&amp;auml;tt &amp;auml;r det rimligt att de som har l&amp;ouml;fte om arbete i landet och redan befinner sig h&amp;auml;r ska kunna ans&amp;ouml;ka om arbetstillst&amp;aring;nd i Sverige, p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som de som f&amp;aring;tt bes&amp;ouml;ksvisum f&amp;ouml;r att tr&amp;auml;ffa en arbetsgivare i Sverige. Det kan handla om n&amp;aring;gon som befunnit sig h&amp;auml;r p&amp;aring; bes&amp;ouml;k och hittat ett jobb &amp;auml;ven om det inte var huvudsyftet med bes&amp;ouml;ket. Det kan ocks&amp;aring; handla om personer som tidigare varit asyls&amp;ouml;kande och f&amp;aring;tt avslag. I dessa fall handlar det m&amp;aring;nga g&amp;aring;nger om personer som varit h&amp;auml;r i m&amp;aring;nga &amp;aring;r, som talar svenska och &amp;auml;r etablerade i samh&amp;auml;llet. F&amp;ouml;rutom att det kan inneb&amp;auml;ra en tragedi f&amp;ouml;r den enskilde &amp;auml;r det ocks&amp;aring; sl&amp;ouml;seri med samh&amp;auml;llets resurser att f&amp;ouml;rst bekosta en m&amp;aring;nga g&amp;aring;nger dyr hemresa och administrationskostnader p&amp;aring; ambassaden och sedan f&amp;ouml;rlora skatteint&amp;auml;kter, s&amp;aring;v&amp;auml;l som kompetent arbetskraft. &amp;Auml;ven i detta fall torde det inte vara om&amp;ouml;jligt att hitta en modell i lagstiftningen som g&amp;ouml;r det m&amp;ouml;jligt att man i de fall det framst&amp;aring;r som sannolikt att tillst&amp;aring;ndet skulle beviljas om det s&amp;ouml;ktes fr&amp;aring;n hemlandet ska f&amp;aring; s&amp;ouml;ka fr&amp;aring;n Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.2.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588736" name="_Toc336588736"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149641" name="_Toc340149641"&gt;&lt;/a&gt;Utl&amp;auml;ndska studenter&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En annan grupp som drabbas av regeln om att uppeh&amp;aring;llstillst&amp;aring;nd ska s&amp;ouml;kas innan inresa i landet &amp;auml;r utl&amp;auml;ndska studenter som ibland f&amp;aring;r sina intagningsbesked sent under sommaren, vilket leder till att Migrationsverket mitt i semestern pl&amp;ouml;tsligt &amp;ouml;versv&amp;auml;mmas av ans&amp;ouml;kningar om uppeh&amp;aring;llstillst&amp;aring;nd f&amp;ouml;r studier. I dessa fall b&amp;ouml;r det vara m&amp;ouml;jligt att inf&amp;ouml;ra ett studentvisum s&amp;aring; att studenterna kan komma hit och ordna bostad och, i de fall uppeh&amp;aring;llstillst&amp;aring;ndet dr&amp;ouml;jer, p&amp;aring;b&amp;ouml;rja studierna i r&amp;auml;tt tid.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett viktigt argument f&amp;ouml;r att &amp;auml;ndra regelverket &amp;auml;r att ans&amp;ouml;kningar inifr&amp;aring;n Sverige handl&amp;auml;ggs minst en m&amp;aring;nad fortare eftersom &amp;ouml;verf&amp;ouml;ringen av &amp;auml;rendet fr&amp;aring;n utlands&amp;shy;myndigheten till Migrationsverket elimineras och &amp;auml;rendehanteringen blir effektivare.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.2.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588737" name="_Toc336588737"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149642" name="_Toc340149642"&gt;&lt;/a&gt;Inv&amp;auml;nta uppeh&amp;aring;llstillst&amp;aring;nd i Sverige&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga av dem som kan resa hem f&amp;ouml;r att s&amp;ouml;ka fr&amp;aring;n hemlandet har st&amp;ouml;tt p&amp;aring; m&amp;aring;nga praktiska problem och har dessutom f&amp;aring;tt v&amp;auml;nta p&amp;aring; sina uppeh&amp;aring;llstillst&amp;aring;nd under orimligt l&amp;aring;ng tid. Detta har lett till problem b&amp;aring;de f&amp;ouml;r den enskilde och f&amp;ouml;r arbetsgivaren, och &amp;auml;ven f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga sambor eller gifta par. Barn har tvingats vara utan sina f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar under l&amp;aring;nga perioder. &amp;Auml;ven personer som aldrig tidigare bott h&amp;auml;r, men tr&amp;auml;ffat en partner och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r flyttar hit f&amp;aring;r v&amp;auml;nta of&amp;ouml;rsvarligt l&amp;aring;nga tider. Det b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras en m&amp;ouml;jlighet att inv&amp;auml;nta uppeh&amp;aring;llstillst&amp;aring;ndet i Sverige i de fall det &amp;auml;r uppenbart att uppeh&amp;aring;llstillst&amp;aring;nd kommer att ges.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588738" name="_Toc336588738"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149643" name="_Toc340149643"&gt;&lt;/a&gt;Anh&amp;ouml;riginvandring&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att kunna &amp;aring;terf&amp;ouml;renas med sin familj &amp;auml;r en m&amp;auml;nsklig r&amp;auml;ttighet. M&amp;aring;nga som invandrar till Sverige &amp;auml;r anh&amp;ouml;riga till m&amp;auml;nniskor som bor i Sverige. Anh&amp;ouml;riginvandring kan handla om makar och barn som kommer hit eller om nyetablerade kontakter, s&amp;aring; kallad k&amp;auml;rleksinvandring.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.3.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588739" name="_Toc336588739"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149644" name="_Toc340149644"&gt;&lt;/a&gt;Ut&amp;ouml;kad anh&amp;ouml;riginvandring&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idag finns ingen m&amp;ouml;jlighet f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor som har fyllt 18 &amp;aring;r att &amp;aring;terf&amp;ouml;renas med sina f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar i Sverige. Dessutom har den tidigare best&amp;auml;mmelsen om ”sista l&amp;auml;nken” tagits bort, som innebar att en person kunde komma till sl&amp;auml;ktingar i Sverige om personen inte hade n&amp;aring;gra sl&amp;auml;ktingar kvar i hemlandet. Milj&amp;ouml;partiet anser att m&amp;ouml;jligheten till anh&amp;ouml;riginvandring ska ut&amp;ouml;kas s&amp;aring; att personer kan &amp;aring;terf&amp;ouml;renas med &amp;aring;ldrande f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.3.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588740" name="_Toc336588740"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149645" name="_Toc340149645"&gt;&lt;/a&gt;Avskaffa f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningskravet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;ouml;jligheten till familje&amp;aring;terf&amp;ouml;rening har i m&amp;aring;nga fall f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rats och f&amp;ouml;rsenats p&amp;aring; grund av det f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningskrav vid anh&amp;ouml;riginvandring som regeringen inf&amp;ouml;rde f&amp;ouml;rra mandatperioden. F&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningskravet, som inneb&amp;auml;r att en person m&amp;aring;ste ha viss garanterad inkomst och bostad innan personen kan ans&amp;ouml;ka om familje&amp;aring;terf&amp;ouml;rening, riskerar att bli kontraproduktivt d&amp;aring; en viktig f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att komma in i samh&amp;auml;llet, l&amp;auml;ra sig ett nytt spr&amp;aring;k och skaffa sig egen f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning &amp;auml;r att veta huruvida ens familj m&amp;aring;r bra eller inte. Milj&amp;ouml;partiet anser att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningskravet vid anh&amp;ouml;riginvandring b&amp;ouml;r avskaffas.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.3.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588741" name="_Toc336588741"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149646" name="_Toc340149646"&gt;&lt;/a&gt;Passhandlingar och styrkt identitet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r personer fr&amp;aring;n exempelvis Somalia har anh&amp;ouml;riginvandring i princip varit om&amp;ouml;jlig under flera &amp;aring;r. En dom fr&amp;aring;n Migrations&amp;ouml;verdomstolen fastslog att s&amp;ouml;kande personer beh&amp;ouml;vde styrka sin identitet genom identifikationshandlingar, vilket inte blev m&amp;ouml;jligt d&amp;aring; Sverige inte godk&amp;auml;nner somaliska ID-handlingar. Nu har denna situation &amp;aring;terigen f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrats till det b&amp;auml;ttre och det &amp;auml;r nu m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar och barn att styrka identitet via dna och d&amp;auml;rigenom &amp;aring;terf&amp;ouml;renas i Sverige. Situationen &amp;auml;r dock inte l&amp;ouml;st f&amp;ouml;r alla. Familjer med adoptivbarn och gifta par utan barn kan fortfarande inte &amp;aring;terf&amp;ouml;renas. En lag&amp;auml;ndring m&amp;aring;ste till f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kra r&amp;auml;tten till familje&amp;aring;terf&amp;ouml;rening f&amp;ouml;r de personer som kommer fr&amp;aring;n l&amp;auml;nder d&amp;auml;r godtagbara identitetshandlingar inte kan f&amp;aring;s. L&amp;ouml;sningar m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; hittas f&amp;ouml;r adopterade barn och gifta makar utan barn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill vidare att familjemedlemmar till den som beviljats uppeh&amp;aring;llstillst&amp;aring;nd f&amp;ouml;r studier ska kunna beviljas arbetstillst&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.3.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588742" name="_Toc336588742"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149647" name="_Toc340149647"&gt;&lt;/a&gt;Avskaffa tv&amp;aring;&amp;aring;rsregeln f&amp;ouml;r k&amp;auml;rleksinvandring&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns en s&amp;auml;rskild utsatthet som drabbar fr&amp;auml;mst v&amp;aring;ldsutsatta kvinnor med tidsbegr&amp;auml;nsade uppeh&amp;aring;llstillst&amp;aring;nd, i dagligt tal kallat ”fruimport”, men som ocks&amp;aring; g&amp;auml;ller m&amp;auml;n och kvinnor i b&amp;aring;de samk&amp;ouml;nade och olikk&amp;ouml;nade relationer. Utsattheten f&amp;ouml;rst&amp;auml;rks av att uppeh&amp;aring;llstillst&amp;aring;ndet i praktiken &amp;auml;r villkorat till relationen. L&amp;auml;mnar hen sin relation inom tv&amp;aring; respektive f&amp;ouml;r EU-medborgare fem &amp;aring;r, oavsett orsak, blir konsekvensen utvisning. Regeln kan anv&amp;auml;ndas som ett hot inom relationen, och konsekvensen kan bli att tvingas v&amp;auml;lja mellan att st&amp;aring; ut i en destruktiv relation och att bli utvisad. Landsh&amp;ouml;vding Eva Eriksson, som har utrett fr&amp;aring;gan om ”fruimport”, konstaterar att tv&amp;aring;&amp;aring;rsregeln l&amp;aring;ser in kvinnorna och barnen i en misshandelssituation och att politiken b&amp;ouml;r agera f&amp;ouml;r att tv&amp;aring;&amp;aring;rsregeln p&amp;aring; sikt ska f&amp;ouml;rsvinna.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref1" name="fnref1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn1"&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Migrationsverket har p&amp;aring;pekat att reglerna inte medger att kvinnor och m&amp;auml;n som utsatts f&amp;ouml;r allvarliga &amp;ouml;vergrepp f&amp;aring;r stanna. Vi vill avskaffa tv&amp;aring;- respektive fem&amp;aring;rsregeln och ist&amp;auml;llet ge permanent uppeh&amp;aring;llstillst&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588743" name="_Toc336588743"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149648" name="_Toc340149648"&gt;&lt;/a&gt;Attrahera och ta vara p&amp;aring; kompetens&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.4.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588744" name="_Toc336588744"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149649" name="_Toc340149649"&gt;&lt;/a&gt;Utveckla arbetskraftsinvandringsreformen&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill att det ska vara l&amp;auml;tt att komma till Sverige f&amp;ouml;r att arbeta, studera och forska. Det skapar m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r enskilda att f&amp;ouml;rverkliga sina dr&amp;ouml;mmar och ger n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att utveckla Sverige som v&amp;auml;lf&amp;auml;rds- och kunskapsnation. Liksom m&amp;aring;nga andra l&amp;auml;nder kommer Sverige att beh&amp;ouml;va hantera utmaningarna som f&amp;ouml;ljer med en krympande andel av befolkningen i arbetsf&amp;ouml;r &amp;aring;lder. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r viktigt att vi i Sverige attraherar kompetens fr&amp;aring;n utlandet. Milj&amp;ouml;partiet och regeringen kom 2008 &amp;ouml;verens om en reform av reglerna f&amp;ouml;r arbetskraftsinvandring. Detta resulterade i att Sverige i dag har ett av v&amp;auml;rldens mest &amp;ouml;ppna system f&amp;ouml;r arbetskraftsinvandring. Milj&amp;ouml;partiet vill v&amp;auml;rna och utvidga denna &amp;ouml;ppenhet. Tyv&amp;auml;rr f&amp;ouml;rekommer &amp;ouml;vertr&amp;auml;delser av reglerna f&amp;ouml;r arbetskraftsinvandring. Milj&amp;ouml;partiet vill motarbeta detta genom efterhandskontroller, samk&amp;ouml;rning av myndighetsregister, skadest&amp;aring;ndsm&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r arbetstagare som utnyttjats, svartlistning av oseri&amp;ouml;sa arbetsgivare med mera. Milj&amp;ouml;partiet vill ocks&amp;aring; g&amp;ouml;ra det l&amp;auml;ttare f&amp;ouml;r asyls&amp;ouml;kande som f&amp;aring;tt avslag att kunna ans&amp;ouml;ka om arbetstillst&amp;aring;nd utan att l&amp;auml;mna landet.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.4.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588745" name="_Toc336588745"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149650" name="_Toc340149650"&gt;&lt;/a&gt;Internationella studenter&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill slopa de studieavgifter som regeringen har inf&amp;ouml;rt f&amp;ouml;r internationella studenter. Avgifterna utg&amp;ouml;r ett hinder f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor att ta sig till Sverige och g&amp;ouml;r dessutom att v&amp;auml;rdefullt kompetensutbyte g&amp;aring;r f&amp;ouml;rlorat b&amp;aring;de f&amp;ouml;r Sverige och f&amp;ouml;r studenternas heml&amp;auml;nder. Milj&amp;ouml;partiet anser att studenter som har stannat minst tv&amp;aring; terminer i Sverige ska kunna stanna sex m&amp;aring;nader efter avslutade studier f&amp;ouml;r att kunna hitta ett f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvsarbete h&amp;auml;r.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.4.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588746" name="_Toc336588746"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149651" name="_Toc340149651"&gt;&lt;/a&gt;Ratificera migrantarbetarkonventionen&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige var ett av de l&amp;auml;nder som var med och utarbetade den internationella FN-konvention f&amp;ouml;r skydd av migrantarbetares och deras familjers r&amp;auml;ttigheter som antogs med stor majoritet av FN:s generalf&amp;ouml;rsamling den 18 december 1990. Konventionen &amp;auml;r t&amp;auml;nkt att reglera grundl&amp;auml;ggande r&amp;auml;ttigheter f&amp;ouml;r alla som arbetar i ett annat land &amp;auml;n det egna, oavsett om de har giltiga dokument eller inte. Konventionen tr&amp;auml;dde i kraft den 1&amp;nbsp;juli 2003. Sverige har dock &amp;auml;nnu inte ratificerat konventionen. De 43 l&amp;auml;nder som skrivit under konventionen har det gemensamt att de i de allra flesta fall &amp;auml;r utvecklingsl&amp;auml;nder, i fr&amp;aring;n vilka migranterna kommer. Milj&amp;ouml;partiet anser att Sverige b&amp;ouml;r ratificera migrantarbetarkonventionen f&amp;ouml;r att tillvarata migrantarbetares och deras familjers intressen och motverka exploatering av dessa.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588747" name="_Toc336588747"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149652" name="_Toc340149652"&gt;&lt;/a&gt;Cirkul&amp;auml;r migration&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dagens regelverk &amp;auml;r byggt utifr&amp;aring;n en f&amp;ouml;rest&amp;auml;llning att migration endast handlar om att en individ helt enkelt f&amp;ouml;rflyttar sig fr&amp;aring;n land A till land B. Verkligheten ser i dag annorlunda ut. M&amp;auml;nniskor &amp;auml;r mer r&amp;ouml;rliga och flyttar kanske vidare till land C eller fram och tillbaka mellan land A och B. Milj&amp;ouml;partiet vill anpassa dagens regelverk efter dessa nya m&amp;ouml;nster. Permanenta uppeh&amp;aring;llstillst&amp;aring;nd b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inte &amp;aring;terkallas automatiskt n&amp;auml;r en m&amp;auml;nniska flyttar fr&amp;aring;n Sverige, utan b&amp;ouml;r kunna g&amp;auml;lla i &amp;aring;tminstone ytterligare fem &amp;aring;r. De fyra &amp;aring;r (inom en period om max fem &amp;aring;r) som en person m&amp;aring;ste ha varit i Sverige f&amp;ouml;r att kvalificera sig f&amp;ouml;r ett permanent uppeh&amp;aring;llstillst&amp;aring;nd b&amp;ouml;r kunna uppfyllas under en period om &amp;aring;tta &amp;aring;r i st&amp;auml;llet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill ocks&amp;aring; att svenska utlandsmyndigheter p&amp;aring; ett mer systematiskt s&amp;auml;tt skapar kontaktytor mot den utvidgade svenska diasporan (svenska och utl&amp;auml;ndska medborgare som har anknytning till Sverige).&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588748" name="_Toc336588748"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149653" name="_Toc340149653"&gt;&lt;/a&gt;Migrationspolitiken i EU&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt som gr&amp;auml;nskontrollerna mellan EU:s l&amp;auml;nder har f&amp;ouml;rsvunnit har murarna mot omv&amp;auml;rlden byggts allt h&amp;ouml;gre. EU:s migrationspolitik syftar tyv&amp;auml;rr i h&amp;ouml;g utstr&amp;auml;ckning till att h&amp;aring;lla m&amp;auml;nniskor utanf&amp;ouml;r EU. &amp;Auml;ven om h&amp;ouml;gutbildad arbetskraft fr&amp;aring;n l&amp;auml;nder utanf&amp;ouml;r EU i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning &amp;auml;n tidigare uppmuntras byggs murarna allt h&amp;ouml;gre f&amp;ouml;r s&amp;aring; kallade irregulj&amp;auml;ra migranter. M&amp;auml;nniskor som s&amp;ouml;ker sig till EU f&amp;ouml;r att fly undan f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljelse eller fattigdom har idag f&amp;aring; m&amp;ouml;jligheter att lagligt kunna ta sig till EU, trots att r&amp;auml;tten att s&amp;ouml;ka asyl &amp;auml;r en m&amp;auml;nsklig r&amp;auml;ttighet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet ser positivt p&amp;aring; en harmonisering av migrationspolitiken, f&amp;ouml;rutsatt att det inte f&amp;ouml;rhindrar medlemsstater fr&amp;aring;n att agera mer gener&amp;ouml;st i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till den enskilda migranten. Fler medlemsstater beh&amp;ouml;ver ta ett st&amp;ouml;rre ansvar f&amp;ouml;r asyls&amp;ouml;kande, och mottagandet m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fler lagliga v&amp;auml;gar till EU beh&amp;ouml;vs. Att det idag f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor inte finns n&amp;aring;gra lagliga s&amp;auml;tt att ta sig till EU leder till att fler m&amp;auml;nniskor v&amp;auml;ljer allt farligare rutter. Tusentals m&amp;auml;nniskor d&amp;ouml;r &amp;aring;rligen p&amp;aring; Medelhavet. Denna utveckling m&amp;aring;ste v&amp;auml;ndas. EU:s gr&amp;auml;nskontrollbyr&amp;aring; Frontex ska inte anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rhindra m&amp;auml;nniskor fr&amp;aring;n att ta sig till EU. Uppdraget som byr&amp;aring;n har m&amp;aring;ste &amp;auml;ndras fundamentalt s&amp;aring; att Frontex omvandlas till en livr&amp;auml;ddande och st&amp;ouml;djande myndighet. Transport&amp;ouml;rsansvaret, som inneb&amp;auml;r att transportf&amp;ouml;retagen kan drabbas av sanktioner ifall de har med sig en resen&amp;auml;r som inte har r&amp;auml;tt inresedokument, b&amp;ouml;r avskaffas. Det b&amp;ouml;r vara m&amp;ouml;jligt att kunna s&amp;ouml;ka asyl via EU-beskickningar utomlands och kunna ans&amp;ouml;ka om asylvisum.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dublinf&amp;ouml;rordningen b&amp;ouml;r avskaffas och m&amp;auml;nniskor ges m&amp;ouml;jlighet att s&amp;ouml;ka asyl i det tillt&amp;auml;nkta destinationslandet. Om Dublinf&amp;ouml;rordningen inte kan avskaffas b&amp;ouml;r Sverige anv&amp;auml;nda sig av undantagsbest&amp;auml;mmelserna i f&amp;ouml;rordningen och inte skicka tillbaka ensamkommande barn till Malta och Italien p&amp;aring; grund av dessa l&amp;auml;nders nuvarande underm&amp;aring;liga mottagande.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588749" name="_Toc336588749"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149654" name="_Toc340149654"&gt;&lt;/a&gt;En bra start&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Behoven och f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor som kommer hit ser mycket olika ut. N&amp;aring;gra &amp;auml;r p&amp;aring; flykt undan f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljelse med hemska upplevelser i bagaget. N&amp;aring;gra kommer hit f&amp;ouml;r att arbeta eller plugga. N&amp;aring;gra kommer hit som anh&amp;ouml;riga. N&amp;aring;gra &amp;auml;r v&amp;auml;lutbildade, andra &amp;auml;r l&amp;aring;gutbildade. Oavsett bakgrund &amp;auml;r det viktigt att de f&amp;aring;r en bra start d&amp;auml;r det svenska samh&amp;auml;llet tillgodoser deras individuella behov och tar till vara deras unika potential. Milj&amp;ouml;partiet vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r st&amp;auml;rka insatserna f&amp;ouml;r nyanl&amp;auml;nda&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref2" name="fnref2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn2"&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588750" name="_Toc336588750"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149655" name="_Toc340149655"&gt;&lt;/a&gt;Flyktingmottagande&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588751" name="_Toc336588751"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149656" name="_Toc340149656"&gt;&lt;/a&gt;Hela Sveriges ansvar&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De svenska kommunerna ska ha ett ansvar f&amp;ouml;r att bedriva en sammanh&amp;aring;llen verksamhet f&amp;ouml;r introduktion av nyanl&amp;auml;nda flyktingar i kommunen. I dag r&amp;aring;der en alltf&amp;ouml;r oj&amp;auml;mn kvalitet i flyktingmottagandet. M&amp;aring;nga kommuner s&amp;auml;ger nej till flyktingmottagande och tar inte sitt ansvar f&amp;ouml;r att hj&amp;auml;lpa m&amp;auml;nniskor som flytt i enlighet med internationella konventioner som Sverige skrivit under. Migrationsverket publicerar &amp;aring;rligen en s&amp;aring; kallad svart lista med de kommuner som s&amp;auml;ger nej till att ta emot flyktingar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;auml;rskilt orov&amp;auml;ckande &amp;auml;r det att kommuner nekar mottagande av ensamkommande barn, en grupp av asyls&amp;ouml;kande som &amp;auml;r s&amp;auml;rskilt utsatt. Stor platsbrist r&amp;aring;der i landet p&amp;aring; grund av detta, och ofta tvingas de ensamkommande ungdomarna v&amp;auml;nta i tillf&amp;auml;lliga transitboenden under l&amp;aring;nga perioder innan de f&amp;aring;r ett v&amp;auml;rdigt mottagande. Milj&amp;ouml;partiet anser att kommuner inte ska kunna neka att ta emot ensamkommande barn och att detta b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras i lag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga sm&amp;aring; kommuner kan k&amp;auml;nna en oro &amp;ouml;ver att kunna hantera sfi, administration och annan verksamhet som ber&amp;ouml;r nyanl&amp;auml;nda. F&amp;ouml;r att underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r kommunerna b&amp;ouml;r l&amp;auml;nsstyrelserna/regionerna ges ett st&amp;ouml;rre samordningsansvar regionalt.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588752" name="_Toc336588752"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149657" name="_Toc340149657"&gt;&lt;/a&gt;H&amp;ouml;jning av ers&amp;auml;ttning&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dagers&amp;auml;ttningen till asyls&amp;ouml;kande har inte h&amp;ouml;jts sedan 1994 och &amp;auml;r skamligt l&amp;aring;g. F&amp;ouml;r m&amp;aring;nga asyls&amp;ouml;kande &amp;auml;r det om&amp;ouml;jligt att klara sig p&amp;aring; den l&amp;aring;ga ers&amp;auml;ttningen. Det &amp;auml;r ov&amp;auml;rdigt att Sverige har en s&amp;aring; l&amp;aring;g dagers&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r asyls&amp;ouml;kande och det b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r tills&amp;auml;ttas en utredning som ser &amp;ouml;ver niv&amp;aring;n p&amp;aring; ers&amp;auml;ttningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Asyls&amp;ouml;kande kan antingen v&amp;auml;lja att bo p&amp;aring; Migrationsverkets anl&amp;auml;ggningsboenden (ABO) eller v&amp;auml;lja att hitta ett eget boende (EBO). Om de v&amp;auml;ljer eget boende ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r anl&amp;auml;ggningsboenden f&amp;aring;r de ingen hyresers&amp;auml;ttning, vilket har funnits tidigare. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r befinner de sig i en mer ekonomiskt utsatt position &amp;auml;n de som v&amp;auml;ljer ABO och f&amp;aring;r hela hyran betald av Migrationsverket. Milj&amp;ouml;partiet v&amp;auml;rnar asyls&amp;ouml;kandes m&amp;ouml;jlighet att v&amp;auml;lja eget boende och &amp;auml;r kritiskt till alla f&amp;ouml;rslag som syftar till att begr&amp;auml;nsa denna r&amp;auml;tt och inf&amp;ouml;ra n&amp;aring;gon form av ”kommunarrest” f&amp;ouml;r asyls&amp;ouml;kande. Vi ser dock problem med den ekonomiskt utsatta situation de som v&amp;auml;ljer EBO befinner sig i, vilket ofta leder till tr&amp;aring;ngboddhet. Milj&amp;ouml;partiet anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att de som v&amp;auml;ljer eget boende ska f&amp;aring; en hyresers&amp;auml;ttning som motsvarar kostnaden f&amp;ouml;r vad det kostar att bo p&amp;aring; Migrationsverkets anl&amp;auml;ggningsboenden. P&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt blir systemet mer r&amp;auml;ttvist, och fattigdom och tr&amp;aring;ngboddhet kan minska.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588753" name="_Toc336588753"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149658" name="_Toc340149658"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad introduktion&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den kommunala introduktionsverksamheten ska i samarbete med ber&amp;ouml;rda myndigheter kartl&amp;auml;gga den enskilda individens f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar och stimulera till s&amp;aring;v&amp;auml;l enskilt ansvarstagande och sj&amp;auml;lvf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning som till att st&amp;auml;rka den enskildes r&amp;auml;ttigheter i det svenska samh&amp;auml;llet. M&amp;ouml;jligheterna f&amp;ouml;r kvinnor och barn att delta m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras. Kompetensutveckling och utbildningsprogram ska erbjudas som motsvarar de individuella f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. H&amp;auml;r ska konkurrens mellan privata och kommunala alternativ uppmuntras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kontakterna mellan myndigheter, kommun, landsting med flera m&amp;aring;ste ske mer systematiskt och i ett tidigare skede. Migrationsverket ska exempelvis informera kommuner om nyanl&amp;auml;nda barn i f&amp;ouml;rskole- eller skol&amp;aring;lder. Kommunerna m&amp;aring;ste d&amp;aring; s&amp;aring; snart som m&amp;ouml;jligt kontakta familjerna f&amp;ouml;r att erbjuda dem plats. Denna kontakt ska tas p&amp;aring; det spr&amp;aring;k som familjen kan b&amp;auml;st.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En individuell bed&amp;ouml;mning ska g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att avg&amp;ouml;ra om nyanl&amp;auml;nda ska placeras i s&amp;auml;rskilda f&amp;ouml;rberedelseklasser eller vanlig klass. Tiden i f&amp;ouml;rberedelseklass b&amp;ouml;r begr&amp;auml;nsas och inneh&amp;aring;lla vissa &amp;auml;mnen med deltagande i vanliga klasser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rslagen under kapitel 5 tillsammans med f&amp;ouml;rslagen under 6.1.1, 6.1.2 och 6.1.3 utg&amp;ouml;r v&amp;aring;r politik f&amp;ouml;r en mer human och &amp;ouml;ppen asyl- och flyktingpolitik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en mer human och &amp;ouml;ppen asyl- och migrationspolitik.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588754" name="_Toc336588754"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149659" name="_Toc340149659"&gt;&lt;/a&gt;Validering&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att det &amp;auml;r ett stort problem ur s&amp;aring;v&amp;auml;l individ- som samh&amp;auml;llsperspektiv att personer inte f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet att arbeta med det de &amp;auml;r utbildade till. Milj&amp;ouml;partiet vill st&amp;auml;rka arbetet med validering av utl&amp;auml;ndsk utbildning och arbetslivserfarenhet. D&amp;auml;r kompletteringsutbildningar beh&amp;ouml;vs &amp;auml;r det viktigt att de medel som ansl&amp;aring;s motsvarar efterfr&amp;aring;gan hos personer med utl&amp;auml;ndsk utbildning. Dessutom b&amp;ouml;r m&amp;ouml;jligheterna till yrkespraktisk validering utvecklas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att st&amp;auml;rka arbetet med validering av utl&amp;auml;ndsk utbildning och arbetslivserfarenhet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588755" name="_Toc336588755"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149660" name="_Toc340149660"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Aring;tg&amp;auml;rda bristerna i etableringsreformen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt Statskontorets utv&amp;auml;rdering av etableringsreformen finns stora brister i systemet.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref3" name="fnref3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn3"&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; M&amp;aring;nga nyanl&amp;auml;nda f&amp;aring;r inte en etableringsplan i tid. Aktiviteterna i etableringsplanen &amp;auml;r inte tillr&amp;auml;ckligt anpassade till de nyanl&amp;auml;ndas f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar och behov. Nyanl&amp;auml;nda f&amp;aring;r inte heller den f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning de beh&amp;ouml;ver i inledningsskedet av etableringsprocessen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill pr&amp;ouml;va m&amp;ouml;jligheten att sl&amp;auml;ppa in andra akt&amp;ouml;rer med specialiserad kunskap, till exempel genom att l&amp;aring;ta kommuner, n&amp;auml;ringsliv eller den ideella sektorn hj&amp;auml;lpa till med matchning, kompletteringsutbildningar med mera. Fackf&amp;ouml;rbunden med sin specifika kompetens inom sina respektive yrkesomr&amp;aring;den skulle kunna ha en roll som branschspecifika arbetsf&amp;ouml;rmedlare och jobbcoacher och f&amp;ouml;rmedla professionella n&amp;auml;tverk.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att &amp;aring;tg&amp;auml;rda bristerna i etableringsreformen. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588756" name="_Toc336588756"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149661" name="_Toc340149661"&gt;&lt;/a&gt;St&amp;ouml;d till krigsskadade&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga som kommer till Sverige som asyls&amp;ouml;kande och genom anh&amp;ouml;riginvandring lider till exempel av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) p&amp;aring; grund av tortyr- och krigsskador. F&amp;ouml;r att kunna hantera detta och komma vidare in i samh&amp;auml;llet beh&amp;ouml;vs behandling. Det beh&amp;ouml;vs &amp;ouml;kat st&amp;ouml;d till de kliniker runt om i landet som ger tortyrskadebehandling och hj&amp;auml;lper krigsskadade. I dagsl&amp;auml;get finns inte tillr&amp;auml;ckligt med resurser f&amp;ouml;r att kunna erbjuda en fullgod behandling. Tortyrskadeutredningar ska konsekvent erbjudas om det efterfr&amp;aring;gas av den asyls&amp;ouml;kande eller p&amp;aring; handl&amp;auml;ggares beg&amp;auml;ran.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om st&amp;ouml;d till kliniker som erbjuder behandling f&amp;ouml;r krigsskadade.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588757" name="_Toc336588757"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149662" name="_Toc340149662"&gt;&lt;/a&gt;Syssels&amp;auml;ttning och f&amp;ouml;retagsklimat&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En viktig anledning till att integrationspolitiken i Sverige inte fungerar som den ska &amp;auml;r att den fokuserar p&amp;aring; just integration, det vill s&amp;auml;ga insatser som utg&amp;aring;r ifr&amp;aring;n en mycket onyanserad problembild och som riktar sig mot en inbillat homogen m&amp;aring;lgrupp. Men verkligheten &amp;auml;r mycket mer komplex. Vissa i m&amp;aring;lgruppen har kommit in i samh&amp;auml;llet och har bra utbildning men k&amp;auml;nner att det finns m&amp;aring;nga hinder i samh&amp;auml;llet som har med deras ”icke-svenskhet” att g&amp;ouml;ra. Andra har l&amp;aring;g eller ingen utbildning alls. Sammantaget skapar dessa utmaningar problem med arbetsl&amp;ouml;shet och bristande egen f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning som f&amp;ouml;ljd. I f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngningen riskerar individen att hamna utanf&amp;ouml;r alla system. Denna utveckling har inget med etnicitet att g&amp;ouml;ra men eftersom andelen arbetsl&amp;ouml;sa &amp;auml;r h&amp;ouml;gre bland utlandsf&amp;ouml;dda ses det som ett integrationsproblem.&lt;span style="font-style: italic;"&gt; &lt;/span&gt;Milj&amp;ouml;partiet f&amp;ouml;r i denna partimotion fram vissa f&amp;ouml;rslag som &amp;auml;r riktade mot nyanl&amp;auml;nda specifikt, men de viktigaste insatserna handlar om en b&amp;auml;ttre politik f&amp;ouml;r alla oavsett ursprung. Detta g&amp;auml;ller framf&amp;ouml;r allt insatser f&amp;ouml;r en inkluderande arbetsmarknad och ett &amp;ouml;ppet f&amp;ouml;retagsklimat.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588758" name="_Toc336588758"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149663" name="_Toc340149663"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;retagande&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill s&amp;auml;nka tr&amp;ouml;sklarna f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor att pr&amp;ouml;va sina f&amp;ouml;retagsid&amp;eacute;er och f&amp;ouml;rverkliga sina dr&amp;ouml;mmar. M&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor som kommer fr&amp;aring;n andra l&amp;auml;nder till Sverige har tidigare erfarenhet av att driva mindre f&amp;ouml;retag. De skulle ganska enkelt kunna starta upp liknande f&amp;ouml;retag i Sverige, men hindras ofta av brist p&amp;aring; kapital och sv&amp;aring;righeter att f&amp;aring; l&amp;aring;n. Milj&amp;ouml;partiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en satsning p&amp;aring; mikrokrediter f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag som startas av nyanl&amp;auml;nda svenskar. Detta b&amp;ouml;r kombineras med regionala f&amp;ouml;retagsinkubatorer d&amp;auml;r f&amp;ouml;retagarna kan f&amp;aring; mentorst&amp;ouml;d samt utbildning av personal med adekvat erfarenhet och kulturkompetens.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r en kraftig, permanent s&amp;auml;nkning av arbetsgivaravgiften samtidigt som egenf&amp;ouml;retagare f&amp;aring;r motsvarande neds&amp;auml;ttning av egenavgiften. Reformen gynnar alla f&amp;ouml;retag, men har en profil som s&amp;auml;rskilt underl&amp;auml;ttar f&amp;ouml;r de mindre f&amp;ouml;retagen. Detta stimulerar nyf&amp;ouml;retagande och minskar dessutom b&amp;ouml;rdan f&amp;ouml;r de minsta f&amp;ouml;retagen som redan idag har sv&amp;aring;rt att f&amp;aring; ekonomin att g&amp;aring; ihop.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har misslyckats med att minska den tunga byr&amp;aring;kratin som drabbar Sveriges m&amp;aring;nga f&amp;ouml;retag. Misslyckandet st&amp;aring;r skattebetalarna dyrt och kostar b&amp;aring;de jobb och utvecklingspotential f&amp;ouml;r Sverige. Enklare och tydligare regler &amp;auml;r inte minst viktigt f&amp;ouml;r att underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;retagande f&amp;ouml;r utrikes f&amp;ouml;dda. Milj&amp;ouml;partiet vill att Regelr&amp;aring;det permanentas, att ett regelkravsregister inr&amp;auml;ttas och att regelf&amp;ouml;renklingsarbetet sprids till kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att sjukl&amp;ouml;neansvaret avskaffas helt f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag med tio anst&amp;auml;llda eller f&amp;auml;rre. Detta skulle &amp;ouml;ka deras m&amp;ouml;jligheter att utvecklas och nyanst&amp;auml;lla. Sjukl&amp;ouml;neansvaret &amp;auml;r ocks&amp;aring; ett byr&amp;aring;kratiskt och kr&amp;aring;ngligt system f&amp;ouml;r den enskilda f&amp;ouml;retagaren.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi h&amp;auml;nvisar till Milj&amp;ouml;partiets budgetmotion f&amp;ouml;r &amp;aring;r 2013 f&amp;ouml;r vidare beskrivning av v&amp;aring;r f&amp;ouml;retagarpolitik.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc335658926" name="_Toc335658926"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335659156" name="_Toc335659156"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335659327" name="_Toc335659327"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335660068" name="_Toc335660068"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336588759" name="_Toc336588759"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149664" name="_Toc340149664"&gt;&lt;/a&gt;Syssels&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r unga&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill slopa arbetsgivaravgiften helt i ett &amp;aring;r f&amp;ouml;r den som anst&amp;auml;ller en ung arbetsl&amp;ouml;s. Det &amp;auml;r betydligt mer tr&amp;auml;ffs&amp;auml;kert &amp;auml;n regeringens kritiserade, ineffektiva och kostsamma halvering av arbetsgivaravgiften f&amp;ouml;r alla unga, vilken subventionerar arbetstillf&amp;auml;llen som skulle ha tillkommit &amp;auml;nd&amp;aring;. Detta styrks av bland annat IFAU (Institutet f&amp;ouml;r arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utv&amp;auml;rdering), Riksrevisionen och Finanspolitiska r&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r en satsning p&amp;aring; traineeplatser i n&amp;auml;ringslivet och v&amp;auml;lf&amp;auml;rden. Genom en traineeplats ges unga m&amp;ouml;jligheten att skaffa sig den erfarenhet och kunskap som i slut&amp;auml;ndan leder fram till ett jobb. De arbetsgivare som &amp;ouml;ppnar f&amp;ouml;r traineeprogram f&amp;ouml;r unga kommer inte bara att f&amp;aring; nya krafter i f&amp;ouml;retaget utan &amp;auml;ven vara en del av l&amp;ouml;sningen p&amp;aring; ett stort samh&amp;auml;llsproblem. Reformen ger arbetsgivarna ett verktyg att klara av den stora generationsv&amp;auml;xling som kommer att ske de n&amp;auml;rmaste &amp;aring;ren. Med traineeplatser f&amp;aring;r de r&amp;aring;d att l&amp;aring;ta en ung person g&amp;aring; bredvid den som &amp;auml;r p&amp;aring; v&amp;auml;g att g&amp;aring; i pension och l&amp;auml;ra sig jobbet. &amp;Auml;ven det civila samh&amp;auml;llet som jobbar med socialt st&amp;ouml;d m&amp;aring;ste f&amp;aring; m&amp;ouml;jlighet att delta d&amp;aring; kunnandet d&amp;auml;r p&amp;aring; det omr&amp;aring;det &amp;auml;r av stort v&amp;auml;rde.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi h&amp;auml;nvisar till Milj&amp;ouml;partiets budgetmotion f&amp;ouml;r &amp;aring;r 2013 f&amp;ouml;r vidare beskrivning av v&amp;aring;r politik f&amp;ouml;r syssels&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r unga.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588760" name="_Toc336588760"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149665" name="_Toc340149665"&gt;&lt;/a&gt;Utbildning f&amp;ouml;r arbete&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utbildning &amp;auml;r nyckeln till att komma in p&amp;aring; arbetsmarknaden. Utvecklingen p&amp;aring; arbetsmarknaden har f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrat kraven p&amp;aring; utbildning. Att ha klarat av gymnasiet &amp;auml;r f&amp;ouml;r de allra flesta ett grundkrav f&amp;ouml;r att kunna f&amp;aring; ett arbete. Milj&amp;ouml;partiet vill f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra m&amp;ouml;jligheterna att l&amp;auml;sa in gymnasiekompetens p&amp;aring; folkh&amp;ouml;gskola eller inom den kommunala vuxenutbildningen. Detta kan ske genom ett &amp;ouml;kat antal utbildningsplatser och studiemedel utan &amp;aring;terbetalningskrav (under ett &amp;aring;r) f&amp;ouml;r vissa upp till 25 &amp;aring;r. St&amp;ouml;det kan f&amp;ouml;rdelas av Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen som ska bed&amp;ouml;ma vilka behov av s&amp;auml;rskilda insatser som finns f&amp;ouml;r individen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill genomf&amp;ouml;ra en rad satsningar f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka ungas kontakt med arbetsmarknaden. Vi vill ha en f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad och utbyggd studie- och yrkesv&amp;auml;gledning i gymnasieskolan, att kommuner eller enskilda skolor ska kunna s&amp;ouml;ka pengar f&amp;ouml;r att bygga upp en struktur, underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r skolorna att samverka med n&amp;auml;ringslivet samt underl&amp;auml;tta skapandet av n&amp;auml;tverk, vilket ofta saknas hos arbetsl&amp;ouml;sa unga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi h&amp;auml;nvisar till Milj&amp;ouml;partiets budgetmotion f&amp;ouml;r &amp;aring;r 2013 f&amp;ouml;r vidare beskrivning av v&amp;aring;r utbildningspolitik.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588761" name="_Toc336588761"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149666" name="_Toc340149666"&gt;&lt;/a&gt;Fler spr&amp;aring;k &amp;auml;r b&amp;auml;ttre&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges multispr&amp;aring;kliga befolkning &amp;auml;r en guldgruva av ofta outnyttjade spr&amp;aring;kresurser. Spr&amp;aring;kkunskaper &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt p&amp;aring; en allt mer global arbetsmarknad och uppmuntras tidigt i utbildningsv&amp;auml;sendet. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; v&amp;auml;rdefullt f&amp;ouml;r individen att kunna r&amp;ouml;ra sig obehindrat mellan olika spr&amp;aring;k och kulturella milj&amp;ouml;er. Forskningen visar entydigt att barn kan l&amp;auml;ra sig flera spr&amp;aring;k samtidigt och dessutom att flerspr&amp;aring;kiga barn har en mer utvecklad uppfattnings- och abstraktionsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga &amp;auml;n enspr&amp;aring;kiga barn&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref4" name="fnref4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn4"&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga ungdomar med utl&amp;auml;ndsk bakgrund r&amp;ouml;r sig obehindrat mellan tv&amp;aring; eller flera spr&amp;aring;k och kulturmilj&amp;ouml;er, men f&amp;aring;r s&amp;auml;llan uppskattning f&amp;ouml;r detta. De har snarare misst&amp;auml;nkliggjorts f&amp;ouml;r att de inte alltid talar svenska i skolan och p&amp;aring; fritiden. Attityden gentemot flerspr&amp;aring;kighet n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller andra spr&amp;aring;k &amp;auml;n de v&amp;auml;sterl&amp;auml;ndska beh&amp;ouml;ver f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras. M&amp;auml;nniskor med multispr&amp;aring;klig kompetens ska uppmuntras att underh&amp;aring;lla och utveckla spr&amp;aring;ken. D&amp;auml;rmed beh&amp;ouml;vs ocks&amp;aring; aktiva &amp;aring;tg&amp;auml;rder fr&amp;aring;n samh&amp;auml;llets h&amp;aring;ll f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja individernas m&amp;ouml;jligheter att g&amp;ouml;ra detta.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588762" name="_Toc336588762"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149667" name="_Toc340149667"&gt;&lt;/a&gt;St&amp;auml;rkt modersm&amp;aring;lsundervisning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barn har r&amp;auml;tt till goda kunskaper s&amp;aring;v&amp;auml;l i svenska spr&amp;aring;ket som i sitt modersm&amp;aring;l, i de fall det inte &amp;auml;r svenska. Goda kunskaper i modersm&amp;aring;let ger dessutom b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att l&amp;auml;ra sig fler spr&amp;aring;k och andra &amp;auml;mnen. Att skolan erbjuder en bra modersm&amp;aring;lsundervisning &amp;auml;r s&amp;aring;ledes b&amp;aring;de en fr&amp;aring;ga om att barn ska ha r&amp;auml;tt till sin spr&amp;aring;kliga bakgrund och om att skapa goda f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att alla elever ska utveckla goda kunskaper i svenska spr&amp;aring;ket. L&amp;auml;s&amp;aring;ret 2010/11 var det 55 procent av de ber&amp;auml;ttigade barnen i grundskolan som fick modersm&amp;aring;lsundervisning.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref5" name="fnref5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn5"&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att elever m&amp;aring;ste f&amp;aring; undervisning b&amp;aring;de i modersm&amp;aring;l och svenska som andraspr&amp;aring;k. I flera skolor &amp;auml;r det s&amp;aring; att eleverna f&amp;aring;r antingen eller, vilket inte &amp;auml;r effektivt. Spr&amp;aring;kforskningen visar att parallella processer &amp;auml;r viktiga f&amp;ouml;r att eleven ska utveckla b&amp;aring;de kunskapsinneh&amp;aring;ll och spr&amp;aring;kbeh&amp;auml;rskning.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref6" name="fnref6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn6"&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser ocks&amp;aring; att modersm&amp;aring;lsundervisningen m&amp;aring;ste prioriteras och i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning erbjudas under ordinarie skoltid. Milj&amp;ouml;partiet anser att modersm&amp;aring;lsundervisningen i m&amp;ouml;jligaste m&amp;aring;n ska erbjudas inom den garanterade undervisningstiden utan att eleven missar andra &amp;auml;mnen, exempelvis inom elevens val.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I grundskolef&amp;ouml;rordningen finns en begr&amp;auml;nsning som s&amp;auml;ger att elever har r&amp;auml;tt till modersm&amp;aring;lsundervisning i som mest sju &amp;aring;r. Det &amp;auml;r en begr&amp;auml;nsning som Milj&amp;ouml;partiet vill ta bort, vilket &amp;auml;ven Skolverket rekommenderat. Sj&amp;auml;lvklart ska elever som s&amp;aring; &amp;ouml;nskar kunna f&amp;ouml;rdjupa sina kunskaper i modersm&amp;aring;let &amp;auml;ven efter att ha studerat det i sju &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att satsa p&amp;aring; modersm&amp;aring;l redan i f&amp;ouml;rskola och annan pedagogisk barnomsorg. Det &amp;auml;r i f&amp;ouml;rskole&amp;aring;ldern som spr&amp;aring;kutvecklingen &amp;auml;r som mest intensiv. Barn som har goda kunskaper i sitt modersm&amp;aring;l har b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att l&amp;auml;ra sig ytterligare ett spr&amp;aring;k. P&amp;aring; s&amp;aring; vis gynnas &amp;auml;ven kunskapsutvecklingen i svenska spr&amp;aring;ket av en satsning p&amp;aring; modersm&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om st&amp;auml;rkt modersm&amp;aring;lsundervisning.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.1.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588763" name="_Toc336588763"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149668" name="_Toc340149668"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Auml;mnesundervisning p&amp;aring; modersm&amp;aring;l&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nyanl&amp;auml;nda elever ska ges samma m&amp;ouml;jligheter att h&amp;auml;nga med i &amp;auml;mnesundervisningen som elever som redan kan svenska. Idag upplever elever med skolbakgrund fr&amp;aring;n ett annat land att deras &amp;auml;mneskunskaper f&amp;aring;r ligga i tr&amp;auml;da under den tid de l&amp;auml;r sig svenska. Det &amp;auml;r betydligt effektivare att f&amp;aring; fortsatt undervisning i framf&amp;ouml;r allt matematik och engelska p&amp;aring; ett spr&amp;aring;k som eleven redan beh&amp;auml;rskar. &amp;Auml;mnesundervisning p&amp;aring; modersm&amp;aring;l sker i mycket liten utstr&amp;auml;ckning i skolan idag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skolan beh&amp;ouml;ver allts&amp;aring; satsa p&amp;aring; parallella processer i m&amp;ouml;jligaste m&amp;aring;n, med undervisning b&amp;aring;de i modersm&amp;aring;l och svenska samtidigt med &amp;auml;mnesundervisning p&amp;aring; modersm&amp;aring;let. Det &amp;auml;r allra viktigast att elever som anl&amp;auml;nt till Sverige under skoltiden f&amp;aring;r ta del av s&amp;aring;dan undervisning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt skollagen (5 kap. 4 &amp;sect;) ska eleven f&amp;aring; studiehandledning p&amp;aring; modersm&amp;aring;let, om hen beh&amp;ouml;ver det. Det &amp;auml;r ett krav som beh&amp;ouml;ver till&amp;auml;mpas mer och b&amp;auml;ttre av skolhuvudm&amp;auml;nnen. I dag &amp;auml;r det m&amp;aring;nga flerspr&amp;aring;kiga elever som inte n&amp;aring;r kunskapsm&amp;aring;len i olika &amp;auml;mnen. F&amp;ouml;r m&amp;aring;nga av dessa skulle m&amp;ouml;jligheterna att n&amp;aring; m&amp;aring;len &amp;ouml;ka v&amp;auml;sentligt om de fick &amp;auml;mnesundervisning och studiehandledning p&amp;aring; modersm&amp;aring;let till dess att eleven kan svenska tillr&amp;auml;ckligt bra f&amp;ouml;r att f&amp;aring; all undervisning p&amp;aring; svenska.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om &amp;auml;mnesundervisning p&amp;aring; modersm&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.1.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588764" name="_Toc336588764"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149669" name="_Toc340149669"&gt;&lt;/a&gt;Fler tillvalsspr&amp;aring;k&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skolorna b&amp;ouml;r erbjuda ett st&amp;ouml;rre utbud av spr&amp;aring;k som eleverna kan v&amp;auml;lja. Ofta erbjuds enbart de traditionella spr&amp;aring;ken tyska, franska och spanska. I dagens internationaliserade v&amp;auml;rld &amp;auml;r m&amp;aring;nga andra spr&amp;aring;k minst lika relevanta. Stora spr&amp;aring;k som ryska och mandarin blir till exempel allt popul&amp;auml;rare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att skolorna i &amp;ouml;kad utstr&amp;auml;ckning &amp;auml;ven b&amp;ouml;r erbjuda undervisning i spr&amp;aring;k som talas i det m&amp;aring;ngkulturella Sverige. Det kan vara betydligt mer relevant f&amp;ouml;r en elev att l&amp;auml;ra sig kurdiska, finska eller arabiska &amp;auml;n till exempel tyska. F&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna att bli riktigt duktig kan ocks&amp;aring; vara betydligt b&amp;auml;ttre om man har skolkamrater och v&amp;auml;nner att tala med som har spr&amp;aring;ket som modersm&amp;aring;l. Elever som inte har det aktuella spr&amp;aring;ket som modersm&amp;aring;l b&amp;ouml;r till exempel f&amp;aring; m&amp;ouml;jlighet att ta del av undervisning i spr&amp;aring;k som redan erbjuds som modersm&amp;aring;lsspr&amp;aring;k.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Grundskolor f&amp;aring;r enligt skollagen (9 kap. 5 &amp;sect;) erbjuda spr&amp;aring;k som det finns en rimlig chans att tro att eleverna kan forts&amp;auml;tta studera vid gymnasiet. P&amp;aring; gymnasieniv&amp;aring; f&amp;aring;r nya spr&amp;aring;k erbjudas och ska anordnas om antalet som &amp;ouml;nskar l&amp;auml;sa spr&amp;aring;ket uppg&amp;aring;r till minst fem. Milj&amp;ouml;partiet anser att kommuner och andra huvudm&amp;auml;n b&amp;ouml;r arbeta aktivt f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja intresset bland elever f&amp;ouml;r att l&amp;auml;sa andra spr&amp;aring;k och informera om de m&amp;ouml;jligheter som finns. Grundskolor och gymnasieskolor b&amp;ouml;r samarbeta f&amp;ouml;r att erbjuda fler spr&amp;aring;k som &amp;auml;r levande och talas i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att fler elever ska f&amp;aring; m&amp;ouml;jlighet att studera spr&amp;aring;k som talas i det m&amp;aring;ngkulturella Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.1.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588765" name="_Toc336588765"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149670" name="_Toc340149670"&gt;&lt;/a&gt;Modersm&amp;aring;l ska vara meriterande i ans&amp;ouml;kan till h&amp;ouml;gskolan&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idag v&amp;auml;ger vissa &amp;auml;mnen tyngre &amp;auml;n andra vid urval till h&amp;ouml;gskolan. S&amp;aring;dana kurser &amp;auml;r bland annat f&amp;ouml;rdjupningskurser i matematik och kurser i moderna spr&amp;aring;k. Syftet &amp;auml;r att f&amp;aring; fler att l&amp;auml;sa spr&amp;aring;k p&amp;aring; gymnasiet. Alla spr&amp;aring;k som l&amp;auml;ses enligt kursplanen f&amp;ouml;r moderna spr&amp;aring;k &amp;auml;r meriterande. Modersm&amp;aring;lsunder&amp;shy;visningen har dock en egen kursplan och r&amp;auml;knas d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inte som ett extra meriterande &amp;auml;mne.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill att s&amp;aring; l&amp;auml;nge spr&amp;aring;kstudier &amp;auml;r extra meriterande vid antagning till h&amp;ouml;gskolan s&amp;aring; ska detta g&amp;auml;lla &amp;auml;ven studier i modersm&amp;aring;let.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fler elever b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; ges m&amp;ouml;jlighet att f&amp;aring; betyg i sitt modersm&amp;aring;l genom pr&amp;ouml;vning. Elever ska ha r&amp;auml;tt att f&amp;aring; kunskaper i alla spr&amp;aring;k pr&amp;ouml;vade oavsett om dessa erbjuds i kommunen eller inte.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att modersm&amp;aring;l ska vara meriterande vid ans&amp;ouml;kan till h&amp;ouml;gskoleutbildning.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588766" name="_Toc336588766"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149671" name="_Toc340149671"&gt;&lt;/a&gt;Svenska f&amp;ouml;r invandrare&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sfi – svenska f&amp;ouml;r invandrare, eller svenska f&amp;ouml;r nyb&amp;ouml;rjare, som skulle vara en mer korrekt ben&amp;auml;mning – &amp;auml;r en viktig men ofta f&amp;ouml;rbisedd skolform. Utbildningen ska ge grundl&amp;auml;ggande kunskaper f&amp;ouml;r nyanl&amp;auml;nda i det svenska spr&amp;aring;ket. Sfi syftar &amp;auml;ven till att ge vuxna invandrare som inte kan l&amp;auml;sa eller skriva m&amp;ouml;jlighet att f&amp;ouml;rv&amp;auml;rva s&amp;aring;dana kunskaper. Individen ska ges m&amp;ouml;jlighet att utveckla sin f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att kommunicera muntligt och skriftligt p&amp;aring; svenska i vardags-, samh&amp;auml;lls-, och arbetsliv. Sfi ska &amp;auml;ven f&amp;ouml;rbereda f&amp;ouml;r vidare studier.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.2.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588767" name="_Toc336588767"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149672" name="_Toc340149672"&gt;&lt;/a&gt;B&amp;auml;ttre kvalitet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sfi &amp;auml;r en r&amp;auml;ttighet som ska l&amp;auml;gga grunden f&amp;ouml;r alla nyanl&amp;auml;ndas kunskaper i svenska, en viktig faktor f&amp;ouml;r framg&amp;aring;ngsrik etablering p&amp;aring; arbetsmarknaden. Utbildning och kunskaper i svenska &amp;auml;r ocks&amp;aring; en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r aktivt ut&amp;ouml;vande av medborgarskap och kan vara avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r en individs sociala etablering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Aring;r 2010 deltog drygt 96 100 elever i sfi, vilket &amp;auml;r en &amp;ouml;kning med 5 procent sedan f&amp;ouml;reg&amp;aring;ende &amp;aring;r och n&amp;auml;stan en f&amp;ouml;rdubbling sedan 2003. Bland eleverna &amp;auml;r arabiska det klart vanligaste modersm&amp;aring;let f&amp;ouml;ljt av somaliska, thail&amp;auml;ndska och polska. Bland elever som p&amp;aring;b&amp;ouml;rjade studier i sfi under 2008 har 60 procent slutf&amp;ouml;rt minst en kurs tv&amp;aring; &amp;aring;r senare medan 25 procent avbrutit och 15 procent fortsatt sina studier. En st&amp;ouml;rre andel kvinnor &amp;auml;n m&amp;auml;n, 64 procent j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 55 procent, &amp;auml;r godk&amp;auml;nda i n&amp;aring;gon kurs efter tv&amp;aring; &amp;aring;r i sfi&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref7" name="fnref7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn7"&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;. Ungef&amp;auml;r tv&amp;aring; tredjedelar f&amp;aring;r minst betyget godk&amp;auml;nt p&amp;aring; det nationella prov som avslutar en sfi-kurs&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref8" name="fnref8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn8"&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots det stora antalet elever och den samh&amp;auml;lleliga betydelsen av sfi &amp;auml;r det politiska engagemanget l&amp;aring;gt och resurserna s&amp;auml;mre &amp;auml;n i andra skolformer. Det har lett till att sfi har l&amp;aring;g status som skolform och har haft sv&amp;aring;rt att attrahera beh&amp;ouml;riga l&amp;auml;rare. Skolinspektionen skriver diplomatiskt: ”Att vara l&amp;auml;rare i sfi kr&amp;auml;ver en s&amp;auml;rskild kompetens och f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga till flexibilitet. I kommunerna &amp;auml;r det d&amp;auml;remot s&amp;auml;llan uttryckt att denna grupp av l&amp;auml;rare &amp;auml;r f&amp;ouml;rem&amp;aring;l f&amp;ouml;r s&amp;auml;rskilda satsningar.”&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref9" name="fnref9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn9"&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; F&amp;ouml;rst h&amp;ouml;sten 2010 startade en s&amp;auml;rskild utbildning f&amp;ouml;r sfi-l&amp;auml;rare d&amp;auml;r de blivande l&amp;auml;rarna f&amp;aring;r l&amp;auml;ra sig hur man undervisar i andraspr&amp;aring;k och ocks&amp;aring; f&amp;aring;r kunskaper om integration och diskriminering. Milj&amp;ouml;partiet anser att det kr&amp;auml;vs en kompetensh&amp;ouml;jning av sfi-l&amp;auml;rare och att beh&amp;ouml;righetsgraden beh&amp;ouml;ver &amp;ouml;ka. Det &amp;auml;r viktigt att sfi-l&amp;auml;rare har god kompetens inom hbt-fr&amp;aring;gor och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet, fr&amp;auml;mst f&amp;ouml;r att p&amp;aring; ett bra s&amp;auml;tt kunna hantera samtal och undervisningssituationer som ber&amp;ouml;r dessa &amp;auml;mnen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I vilken annan skolform som helst skulle dessa brister generera het debatt och tillf&amp;ouml;rsel av resurser, men eleverna i sfi &amp;auml;r har sv&amp;aring;rt att g&amp;ouml;ra sina r&amp;ouml;ster h&amp;ouml;rda f&amp;ouml;r b&amp;auml;ttre kvalitet. Milj&amp;ouml;partiet anser att en av huvudanledningen till kvalitetsbristerna inom sfi &amp;auml;r att det &amp;auml;r en underfinansierad skolform.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref10" name="fnref10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn10"&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Milj&amp;ouml;partiet vill tillf&amp;ouml;ra mer resurser till sfi. Mer resurser inneb&amp;auml;r mindre grupper, fler l&amp;auml;rare, kompetensutveckling f&amp;ouml;r l&amp;auml;rare och administration och andra insatser som h&amp;ouml;jer kvaliteten. De resurser som idag satsas p&amp;aring; den ineffektiva sfi-bonusen (se 8.2.5) ska ges direkt till verksamheterna ist&amp;auml;llet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att tillf&amp;ouml;ra mer resurser i en kvalitetssatsning p&amp;aring; sfi, svenska f&amp;ouml;r invandrare.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.2.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588768" name="_Toc336588768"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149673" name="_Toc340149673"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad organisation&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idag tvingas anordnarna av sfi ha stora grupper d&amp;auml;r nya elever anl&amp;auml;nder hela tiden, vilket g&amp;ouml;r det sv&amp;aring;rt att bedriva m&amp;aring;linriktad undervisning. De har ofta inte m&amp;ouml;jlighet att erbjuda modersm&amp;aring;lsst&amp;ouml;d eller s&amp;auml;rskilt st&amp;ouml;d till elever med exempelvis l&amp;auml;s- och skrivsv&amp;aring;righeter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sfi-undervisningen &amp;auml;r idag relativt individanpassad i och med de olika studieniv&amp;aring;erna och m&amp;ouml;jligheterna att v&amp;auml;lja yrkesinriktade sfi-program, &amp;aring;tminstone i storstadsregionerna. Skolinspektionen pekar dock p&amp;aring; att det beh&amp;ouml;vs ytterligare individualisering genom att anordnarna b&amp;auml;ttre tar h&amp;auml;nsyn till deltagarnas intressen och erfarenheter.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref11" name="fnref11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn11"&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; En s&amp;aring;dan individualisering bygger p&amp;aring; de studerandes m&amp;ouml;jligheter att p&amp;aring;verka sin utbildning, n&amp;aring;got som till stor del saknas idag. Alla elever ska ha r&amp;auml;tt att p&amp;aring;verka sin utbildning, och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste m&amp;ouml;jligheterna f&amp;ouml;r studerandeinflytande inom sfi att st&amp;auml;rkas. Tillg&amp;aring;ng till information p&amp;aring; elevernas modersm&amp;aring;l m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras, och utbildningsanordnare beh&amp;ouml;ver bli b&amp;auml;ttre p&amp;aring; att uppmuntra deltagarna att f&amp;ouml;rmedla &amp;aring;sikter och komma med f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; inneh&amp;aring;ll i undervisningen samt ge b&amp;auml;ttre information om elevernas r&amp;auml;ttigheter och m&amp;ouml;jligheter inom sfi.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill g&amp;ouml;ra det m&amp;ouml;jligt att inf&amp;ouml;ra fasta grupper i sfi, p&amp;aring; det s&amp;auml;tt som annan vuxenutbildning fungerar. Det blir l&amp;auml;ttare f&amp;ouml;r l&amp;auml;rare att bedriva utvecklande och m&amp;aring;linriktad undervisning med en och samma grupp. Det skulle inneb&amp;auml;ra att det fanns fasta startdatum f&amp;ouml;r en viss niv&amp;aring; inom sfi och att den gruppen l&amp;auml;ser tillsammans fram till kursslut. Samtidigt m&amp;aring;ste intagningen av elever &amp;auml;ven forts&amp;auml;ttningsvis ske ofta, f&amp;ouml;r att inte f&amp;ouml;rdr&amp;ouml;ja starten f&amp;ouml;r nyanl&amp;auml;nda.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;”Arbetslinjen” tvingar ofta eleverna att avbryta studierna f&amp;ouml;r att anta en praktikplats eller kort anst&amp;auml;llning, &amp;auml;ven om det inneb&amp;auml;r s&amp;auml;mre spr&amp;aring;kutveckling. I m&amp;aring;nga kommuner finns ocks&amp;aring; en begr&amp;auml;nsning att eleven m&amp;aring;ste l&amp;auml;sa klart inom introduktionsers&amp;auml;ttningens tv&amp;aring;&amp;aring;rsperiod, &amp;auml;ven om hen har gjort avbrott f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledighet eller sjukdom. Milj&amp;ouml;partiet anser att alla elever ska f&amp;aring; l&amp;auml;sa &amp;aring;tminstone till niv&amp;aring;n f&amp;ouml;r nationella provet, den niv&amp;aring; som man f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas klara efter svensk grundskola. Det skulle inneb&amp;auml;ra att fler nyanl&amp;auml;nda f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet till vidare studier eller ett utvecklande arbete. Kommunerna ska ge alla elever m&amp;ouml;jlighet att l&amp;auml;sa klart, oavsett om de har gjort avbrott f&amp;ouml;r sjukdom eller f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledighet. Om eleven flyttar innan hen har l&amp;auml;st f&amp;auml;rdigt ska ers&amp;auml;ttningen f&amp;ouml;lja med till elevens nya studieort.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om behovet av en f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad organisation f&amp;ouml;r sfi, svenska f&amp;ouml;r invandrare.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.2.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588769" name="_Toc336588769"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149674" name="_Toc340149674"&gt;&lt;/a&gt;Sfi p&amp;aring; modersm&amp;aring;l&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns idag mycket lite utrymme f&amp;ouml;r att ge st&amp;ouml;d p&amp;aring; elevers modersm&amp;aring;l inom sfi-undervisningen. Det &amp;auml;r framf&amp;ouml;r allt elever med kort utbildningsbakgrund som skulle ha stor nytta av att l&amp;auml;raren kan f&amp;ouml;rklara grunderna i svenska p&amp;aring; ett spr&amp;aring;k som eleven redan f&amp;ouml;rst&amp;aring;r. De verksamheter som erbjuder st&amp;ouml;d p&amp;aring; modersm&amp;aring;l har f&amp;aring;tt finansiera det med andra medel &amp;auml;n det ordinarie anslaget. Milj&amp;ouml;partiet anser att sfi ska erbjudas p&amp;aring; modersm&amp;aring;l f&amp;ouml;r elever med kort utbildningsbakgrund. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att erbjuda sfi p&amp;aring; modersm&amp;aring;l f&amp;ouml;r elever med kort utbildningsbakgrund.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.2.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588770" name="_Toc336588770"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149675" name="_Toc340149675"&gt;&lt;/a&gt;Sfi p&amp;aring; h&amp;ouml;gskoleniv&amp;aring;&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns idag h&amp;ouml;gkvalitativa utbildningar i svenska inom ramen f&amp;ouml;r universiteten och h&amp;ouml;gskolorna, som v&amp;auml;nder sig till g&amp;auml;ststudenter, g&amp;auml;stforskare och andra som &amp;auml;r knutna till det aktuella l&amp;auml;ros&amp;auml;tet. Milj&amp;ouml;partiet anser att nyanl&amp;auml;nda med l&amp;aring;ng utbildningsbakgrund ska kunna v&amp;auml;lja att kostnadsfritt l&amp;auml;sa sfi inom ramen f&amp;ouml;r en h&amp;ouml;gskola eller ett universitet. Dessa kurser &amp;auml;r mer anpassade efter h&amp;ouml;gutbildade elever och blir d&amp;auml;rf&amp;ouml;r effektivare f&amp;ouml;r eleven &amp;auml;n den ordinarie sfi-undervisningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att erbjuda nyanl&amp;auml;nda med l&amp;aring;ng utbildningsbakgrund sfi p&amp;aring; h&amp;ouml;gskoleniv&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.2.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588771" name="_Toc336588771"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149676" name="_Toc340149676"&gt;&lt;/a&gt;Slopa sfi-bonusen&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen inf&amp;ouml;rde 2009 f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksverksamhet med ”prestationsbaserad stimulansers&amp;auml;ttning”, det vill s&amp;auml;ga sfi-bonus, som nu har blivit permanent. Den elev som uppfyller kraven och klarar sin kurs inom 15 m&amp;aring;nader kan ans&amp;ouml;ka om upp till 12&amp;nbsp;000 kronor i bonus.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet i Stockholms stad har gjort en omfattande granskning som visar att sfi-bonusen &amp;auml;r ett synnerligen ineffektivt s&amp;auml;tt att f&amp;aring; eleverna att snabbt l&amp;auml;ra sig svenska. Bonusen gynnar bara elever som redan &amp;auml;r studiemotiverade och attraktiva p&amp;aring; arbetsmarknaden. De elever som b&amp;auml;st skulle beh&amp;ouml;va motivation att bli f&amp;auml;rdiga, de som kanske har studerat sfi i flera omg&amp;aring;ngar och har en familj att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rja, har inte en chans att f&amp;aring; bonusen.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref12" name="fnref12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn12"&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; De pengar och den energi och tid som kommunerna l&amp;auml;gger ned p&amp;aring; sfi-bonusen beh&amp;ouml;vs mycket b&amp;auml;ttre i den ordinarie verksamheten eller riktat till dem som har s&amp;auml;rskilt behov av st&amp;ouml;d. Sfi-bonusen b&amp;ouml;r avskaffas, men resurserna beh&amp;ouml;ver finnas kvar i verksamheten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att avskaffa den s&amp;aring; kallade sfi-bonusen.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.2.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588772" name="_Toc336588772"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149677" name="_Toc340149677"&gt;&lt;/a&gt;Sfi som kompetensutveckling f&amp;ouml;r offentliganst&amp;auml;llda&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idag finns det anst&amp;auml;llda inom offentlig sektor med mycket begr&amp;auml;nsade kunskaper i svenska. De finns inom b&amp;aring;de statlig och kommunal verksamhet. Det beh&amp;ouml;ver utredas hur ett kompetensutvecklingsprogram kan utformas f&amp;ouml;r att anst&amp;auml;llda i s&amp;aring;v&amp;auml;l statlig som kommunal verksamhet ska f&amp;aring; m&amp;ouml;jlighet att l&amp;auml;sa sfi inom ramen f&amp;ouml;r sin anst&amp;auml;llning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att utreda hur ett kompetensutvecklingsprogram ska kunna utformas f&amp;ouml;r att offentligt anst&amp;auml;llda ska kunna l&amp;auml;sa sfi inom ramen f&amp;ouml;r sin anst&amp;auml;llning.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588773" name="_Toc336588773"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149678" name="_Toc340149678"&gt;&lt;/a&gt;Spr&amp;aring;ket och samh&amp;auml;llet&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588774" name="_Toc336588774"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149679" name="_Toc340149679"&gt;&lt;/a&gt;Fler spr&amp;aring;k vid myndighetskontakter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idag kan minoritetsspr&amp;aring;ken samiska, finska och me&amp;auml;nkieli anv&amp;auml;ndas b&amp;aring;de muntligt och skriftligt i kontakten med en f&amp;ouml;rvaltningsmyndighet som har ett geografiskt verksamhetsomr&amp;aring;de som sammanfaller med minoritetsspr&amp;aring;kets f&amp;ouml;rvaltningsomr&amp;aring;de. Det &amp;auml;r ett resultat av arbetet med f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkta r&amp;auml;ttigheter f&amp;ouml;r Sveriges nationella minoriteter. Milj&amp;ouml;partiet menar att denna r&amp;auml;tt att anv&amp;auml;nda sitt modersm&amp;aring;l vid myndighetskontakter ska utvidgas till fler spr&amp;aring;k som &amp;auml;r stora i Sverige, till exempel arabiska och somaliska, i de omr&amp;aring;den d&amp;auml;r det bor m&amp;aring;nga med det aktuella spr&amp;aring;ket som modersm&amp;aring;l, med h&amp;auml;nsyn tagen till myndighetens kapacitet. Det skulle underl&amp;auml;tta vardagen och st&amp;auml;rka sj&amp;auml;lvk&amp;auml;nslan hos tusentals svenskar, inte minst l&amp;aring;gutbildade kvinnor som idag ofta &amp;auml;r h&amp;auml;nvisade till sin man eller sitt barn som tolk, och dessutom utvidga arbetsmarknaden f&amp;ouml;r flerspr&amp;aring;kiga personer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att utvidga r&amp;auml;tten f&amp;ouml;r enskilda att anv&amp;auml;nda modersm&amp;aring;l vid myndighetskontakter.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588775" name="_Toc336588775"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149680" name="_Toc340149680"&gt;&lt;/a&gt;Vikten av kompetent tolkhj&amp;auml;lp&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt f&amp;ouml;r enskilda att ha tillg&amp;aring;ng till kompetent tolkning i offentliga situationer d&amp;auml;r man sj&amp;auml;lv inte f&amp;ouml;rst&amp;aring;r eller kan g&amp;ouml;ra sig f&amp;ouml;rst&amp;aring;dd. Inom sjukv&amp;aring;rden kan korrekt tolkning bokstavligt talat vara en fr&amp;aring;ga om liv och d&amp;ouml;d – och inom r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet &amp;auml;r det avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerheten att det blir en kompetent tolkning &amp;aring;t b&amp;aring;da h&amp;aring;ll.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;R&amp;auml;ttstolkar har en central funktion f&amp;ouml;r att skydda r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerheten och finns d&amp;auml;r f&amp;ouml;r alla inblandade parter i ett m&amp;aring;l: f&amp;ouml;r tilltalade, m&amp;aring;ls&amp;auml;gande och vittnen lika v&amp;auml;l som f&amp;ouml;r de r&amp;auml;ttsliga akt&amp;ouml;rerna. Tolkarnas erfarenheter visar att det i dag finns akt&amp;ouml;rer inom r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet som f&amp;ouml;rst och fr&amp;auml;mst utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n sina egna behov n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller tolk och inte ser till de behov som finns hos parten eller parterna som inte har svenska som modersm&amp;aring;l. Risken f&amp;ouml;r indirekt diskriminering &amp;auml;r &amp;ouml;verh&amp;auml;ngande om polisf&amp;ouml;rh&amp;ouml;r eller domstolsf&amp;ouml;rhandlingar h&amp;aring;lls utan tolk trots att det finns behov f&amp;ouml;r det. Enligt Br&amp;aring; finns exempel d&amp;auml;r personer har f&amp;ouml;rh&amp;ouml;rts utan att ha f&amp;ouml;rst&amp;aring;tt att de &amp;auml;r misst&amp;auml;nkta f&amp;ouml;r ett brott eller vilket brott de &amp;auml;r misst&amp;auml;nkta f&amp;ouml;r&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref13" name="fnref13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn13"&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt en studie vid Lunds universitet har inte tolkanv&amp;auml;ndningen h&amp;auml;ngt med i Sveriges utveckling till ett multikulturellt land. Inom r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet &amp;auml;r det brist p&amp;aring; tolkar i vissa spr&amp;aring;k, till exempel somaliska och mongoliska. Merparten av de tolkar som finns saknar auktorisation, det vill s&amp;auml;ga formell kompetens. Tolkar arbetar m&amp;aring;nga g&amp;aring;nger under otrygga anst&amp;auml;llningsformer och till en l&amp;aring;g l&amp;ouml;n.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref14" name="fnref14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn14"&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;ngfalden av spr&amp;aring;k som anv&amp;auml;nds i Sverige idag har enligt v&amp;aring;r mening inneburit att tolkuppdraget f&amp;ouml;rsummats i fr&amp;aring;ga om resursanv&amp;auml;ndning och villkor n&amp;auml;r det borde vara tv&amp;auml;rtom, n&amp;auml;mligen att tolkarnas status beh&amp;ouml;ver h&amp;ouml;jas i ett m&amp;aring;ngkulturellt samh&amp;auml;lle. Sj&amp;auml;lvklart ska tolkar arbeta under goda arbetsvillkor och till en sk&amp;auml;lig l&amp;ouml;n. Milj&amp;ouml;partiet h&amp;aring;ller med Statskontoret, som har utrett fr&amp;aring;gan om att tolkar beh&amp;ouml;ver b&amp;auml;ttre m&amp;ouml;jligheter att validera och f&amp;aring; ett intyg p&amp;aring; sin kompetens. Ett hinder mot att fler auktoriserar sig &amp;auml;r att det i m&amp;aring;nga fall saknas m&amp;ouml;jligheter och att det &amp;auml;r glest mellan proven.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref15" name="fnref15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn15"&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Tolkutbildningen beh&amp;ouml;ver bli b&amp;auml;ttre s&amp;aring; att fler fullf&amp;ouml;ljer den. Resurserna b&amp;ouml;r i f&amp;ouml;rsta hand satsas p&amp;aring; att skapa en b&amp;auml;ttre balans mellan utbud och efterfr&amp;aring;gan n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller de vanligaste spr&amp;aring;ken. Tolkarbetet beh&amp;ouml;ver integreras p&amp;aring; ett b&amp;auml;ttre s&amp;auml;tt och utv&amp;auml;rderas inom ramen f&amp;ouml;r r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendets verksamhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra tolkars villkor och organisering.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588776" name="_Toc336588776"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149681" name="_Toc340149681"&gt;&lt;/a&gt;R&amp;auml;tten att vara olika&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alla beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; det gr&amp;ouml;na samh&amp;auml;llet, d&amp;aring; det &amp;auml;r bygget av v&amp;aring;r gemensamma framtid som f&amp;ouml;renar oss – snarare &amp;auml;n etnicitet, f&amp;ouml;delseort eller religi&amp;ouml;s tillh&amp;ouml;righet. Varje m&amp;auml;nniska &amp;auml;r v&amp;auml;lkommen utifr&amp;aring;n hennes egna f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. Vi vill undanr&amp;ouml;ja hinder f&amp;ouml;r att fler ska kunna vara med, uppmuntra alla som deltar och v&amp;auml;rna r&amp;auml;tten att vara lika stolt &amp;ouml;ver alla identiteter och kulturer – men p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt. Kulturer &amp;auml;r precis som resten av samh&amp;auml;llet i st&amp;auml;ndig f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring. Det g&amp;aring;r inte att s&amp;auml;ga att m&amp;auml;nniskor fr&amp;aring;n en viss kultur &amp;auml;r p&amp;aring; ett visst s&amp;auml;tt.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588777" name="_Toc336588777"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149682" name="_Toc340149682"&gt;&lt;/a&gt;Ett Sverige fritt fr&amp;aring;n diskriminering&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet har varit p&amp;aring;drivande i betydande delar av det arbete mot diskriminering som f&amp;ouml;rs i Sverige idag. Medvetenheten om diskriminering och den befintliga lagstiftningen &amp;auml;r betydligt h&amp;ouml;gre idag &amp;auml;n f&amp;ouml;r n&amp;aring;gra &amp;aring;r sedan, inte minst tack vare Diskrimineringsombudsmannens (DO) och antidiskrimineringsbyr&amp;aring;ernas arbete. &amp;Auml;ven fackf&amp;ouml;rbunden arbetar p&amp;aring; ett allt mer strukturerat s&amp;auml;tt med diskrimineringsfr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Brottsf&amp;ouml;rebyggande r&amp;aring;dets (Br&amp;aring;) rapport Diskriminering i r&amp;auml;ttsprocessen, om missgynnande av personer med minoritetsbakgrund eller utl&amp;auml;ndsk bakgrund, konstateras att diskriminering inom r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet i h&amp;ouml;g grad existerar. Resultaten pekar p&amp;aring; att det finns f&amp;ouml;rest&amp;auml;llningar inom r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet om att vissa minoritetsgrupper och vissa brottstyper h&amp;ouml;r ihop. Det finns ocks&amp;aring; f&amp;ouml;rest&amp;auml;llningar om att personer med vissa typer av minoritetsbakgrund alltid f&amp;ouml;rnekar brott och de tas d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inte p&amp;aring; allvar i r&amp;auml;ttsliga sammanhang. Andra exempel handlar om att personer med utl&amp;auml;ndsk bakgrund betraktas som mindre trov&amp;auml;rdiga &amp;auml;n etniska svenskar – p&amp;aring; brottsplatsen, under brottsutredningen och i domstolsf&amp;ouml;rhandlingen.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref16" name="fnref16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn16"&gt;&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588778" name="_Toc336588778"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149683" name="_Toc340149683"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrade villkor f&amp;ouml;r antidiskrimineringsbyr&amp;aring;erna&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrade villkor skulle antidiskrimineringsbyr&amp;aring;erna kunna vara den resurs f&amp;ouml;r enskilda individers uppr&amp;auml;ttelse som saknas idag. Byr&amp;aring;erna har en stark lokal f&amp;ouml;rankring och skulle kunna besitta ytterligare kvalificerad juridisk kompetens. J&amp;auml;mte DO kan byr&amp;aring;erna ocks&amp;aring; jobba med fr&amp;auml;mjandeinsatser p&amp;aring; strukturell niv&amp;aring;. Det kr&amp;auml;ver dock &amp;ouml;kade resurser och b&amp;auml;ttre m&amp;ouml;jligheter att planera sin verksamhet &amp;auml;n idag, d&amp;aring; beslut om resurser g&amp;ouml;rs &amp;aring;rsvis och utbetalningar halv&amp;aring;rsvis. &amp;Ouml;kade resurser b&amp;ouml;r medf&amp;ouml;ra krav p&amp;aring; kvalificerad juridisk kompetens hos byr&amp;aring;erna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra villkoren f&amp;ouml;r antidiskrimineringsbyr&amp;aring;erna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588779" name="_Toc336588779"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149684" name="_Toc340149684"&gt;&lt;/a&gt;Ett b&amp;auml;ttre anpassat r&amp;auml;ttshj&amp;auml;lpssystem&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;R&amp;auml;ttshj&amp;auml;lpssystemet beh&amp;ouml;ver p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkas n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller m&amp;ouml;jligheterna att f&amp;aring; r&amp;auml;ttshj&amp;auml;lp och vilken ers&amp;auml;ttning som utg&amp;aring;r. Inkomsttaket f&amp;ouml;r r&amp;auml;ttshj&amp;auml;lp har exempelvis inte h&amp;ouml;jts sedan 1999.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref17" name="fnref17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn17"&gt;&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; M&amp;aring;nga nyanl&amp;auml;nda och personer med svag anknytning till arbetsmarknaden st&amp;aring;r idag utanf&amp;ouml;r systemet eftersom m&amp;aring;nga inte har en hemf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring som ger m&amp;ouml;jlighet till r&amp;auml;ttshj&amp;auml;lp. &amp;Auml;ven om man har r&amp;auml;ttshj&amp;auml;lp f&amp;aring;r man betala motpartens r&amp;auml;tteg&amp;aring;ngskostnader vid en f&amp;ouml;rlust, vilket inneb&amp;auml;r en stor ekonomisk risk.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att en ny modell f&amp;ouml;r r&amp;auml;tteg&amp;aring;ngskostnader vid diskrimineringsm&amp;aring;l ska tas fram, d&amp;auml;r en part som d&amp;ouml;ms f&amp;ouml;r diskriminering ska st&amp;aring; f&amp;ouml;r r&amp;auml;tteg&amp;aring;ngskostnaden, medan parterna delar p&amp;aring; kostnaderna om utg&amp;aring;ngen blir den motsatta. P&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt skulle fler v&amp;aring;ga g&amp;aring; till domstol n&amp;auml;r man inte riskerar att betala hela r&amp;auml;tteg&amp;aring;ngskostnaden vid en f&amp;ouml;rlust. Specialregler f&amp;ouml;r att undvika uppenbart ogrundade st&amp;auml;mningar beh&amp;ouml;ver tas fram. Dessutom b&amp;ouml;r systemet f&amp;ouml;r r&amp;auml;ttshj&amp;auml;lp ses &amp;ouml;ver f&amp;ouml;r att fler ska kunna inkluderas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om r&amp;auml;tteg&amp;aring;ngskostnader vid diskrimineringsm&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.3.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588780" name="_Toc336588780"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149685" name="_Toc340149685"&gt;&lt;/a&gt;Reella m&amp;ouml;jligheter att driva diskrimineringsm&amp;aring;l i domstol&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Antalet f&amp;auml;llande domar inom diskrimineringsomr&amp;aring;det &amp;auml;r fortfarande relativt litet. Idag drivs inte s&amp;auml;rskilt m&amp;aring;nga diskriminerings&amp;auml;renden i domstol av andra &amp;auml;n Diskrimineringsombudsmannen (DO), i vart fall inte utanf&amp;ouml;r arbetslivsomr&amp;aring;det. Det beh&amp;ouml;vs fler akt&amp;ouml;rer som driver diskrimineringsm&amp;aring;l och en reell m&amp;ouml;jlighet f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor som utsatts f&amp;ouml;r diskriminering att f&amp;aring; kompensation och uppr&amp;auml;ttelse.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De akt&amp;ouml;rer som idag driver flest diskrimineringsm&amp;aring;l i domstol &amp;auml;r DO och fackf&amp;ouml;rbunden. DO koncentrerar sig dock i f&amp;ouml;rsta hand p&amp;aring; principiellt intressanta &amp;auml;renden som kan bidra till att motverka diskriminerande strukturer.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref18" name="fnref18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn18"&gt;&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Fackf&amp;ouml;rbunden driver av naturliga sk&amp;auml;l endast &amp;auml;renden som &amp;auml;r kopplade till arbetsmarknaden, och endast f&amp;ouml;r sina medlemmar. Sedan 2009 f&amp;aring;r &amp;auml;ven ideella f&amp;ouml;reningar f&amp;ouml;ra talan om en enskild medger det, och om f&amp;ouml;reningen uppfyller vissa uppst&amp;auml;llda krav. Antidiskrimineringsbyr&amp;aring;erna uppfyller dessa krav, men har s&amp;auml;llan de ekonomiska m&amp;ouml;jligheterna att driva ett diskrimineringsm&amp;aring;l och riskera att f&amp;aring; betala hela r&amp;auml;tteg&amp;aring;ngskostnaden vid en f&amp;ouml;rlust. Byr&amp;aring;erna har av ekonomiska sk&amp;auml;l &amp;ouml;verhuvudtaget sv&amp;aring;rt att anst&amp;auml;lla och beh&amp;aring;lla kvalificerad personal med juridisk kompetens. Dessutom &amp;auml;r systemet med r&amp;auml;ttshj&amp;auml;lp och r&amp;auml;ttsskyddsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringar utformat s&amp;aring; att det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt f&amp;ouml;r andra akt&amp;ouml;rer att processa diskriminerings&amp;auml;renden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I praktiken finns allts&amp;aring; ganska sm&amp;aring; m&amp;ouml;jligheter att f&amp;aring; sitt &amp;auml;rende pr&amp;ouml;vat om man som individ k&amp;auml;nner sig utsatt f&amp;ouml;r diskriminering. Milj&amp;ouml;partiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r en rad &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra m&amp;ouml;jligheterna f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor som utsatts f&amp;ouml;r diskriminering att f&amp;aring; kompensation och uppr&amp;auml;ttelse.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.3.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588781" name="_Toc336588781"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149686" name="_Toc340149686"&gt;&lt;/a&gt;Inr&amp;auml;tta en processfond&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att en fond b&amp;ouml;r inr&amp;auml;ttas, ur vilken enskilda och f&amp;ouml;reningar kan s&amp;ouml;ka medel f&amp;ouml;r att driva diskrimineringsm&amp;aring;l i domstol. Syftet med fonden skulle b&amp;aring;de vara att p&amp;aring;skynda utvecklingen inom r&amp;auml;ttspraxis inom diskrimineringsomr&amp;aring;det och att ge taler&amp;auml;tten f&amp;ouml;r enskilda och ideella organisationer en reell inneb&amp;ouml;rd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att inr&amp;auml;tta en fond f&amp;ouml;r att driva diskrimineringsm&amp;aring;l i domstol.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.3.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588782" name="_Toc336588782"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149687" name="_Toc340149687"&gt;&lt;/a&gt;Processa &amp;auml;ven strukturell diskriminering&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Strukturell diskriminering &amp;auml;r ett demokratiskt problem i Sverige idag. Det inneb&amp;auml;r att etniska och religi&amp;ouml;sa minoriteter inte f&amp;aring;r lika r&amp;auml;ttigheter och m&amp;ouml;jligheter som majoritetsbefolkningen, eftersom regler, normer, rutiner, f&amp;ouml;rh&amp;aring;llningss&amp;auml;tt och beteenden i samh&amp;auml;llets institutioner hindrar detta.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref19" name="fnref19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn19"&gt;&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Exempel p&amp;aring; strukturell diskriminering &amp;auml;r osynliga normer p&amp;aring; arbetsmarknaden som g&amp;ouml;r att personer med otraditionella svenska namn har mycket sv&amp;aring;rare att bli kallade till intervju &amp;auml;n personer med traditionella svenska namn. Det &amp;auml;r i princip om&amp;ouml;jligt att bevisa individuell etnisk diskriminering i s&amp;aring;dana fall.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idag kr&amp;auml;vs det att en individ anm&amp;auml;ler att hen har blivit specifikt diskriminerad av en institution f&amp;ouml;r att fallet ska ha m&amp;ouml;jlighet att tas upp i domstol. S&amp;aring;dana r&amp;auml;ttsfall har sm&amp;aring; m&amp;ouml;jligheter att p&amp;aring;verka den strukturella diskrimineringen. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r Sverige inr&amp;auml;tta en m&amp;ouml;jlighet att kunna processa &amp;auml;ven strukturell diskriminering i domstol.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att inr&amp;auml;tta en m&amp;ouml;jlighet att kunna f&amp;ouml;ra talan om strukturell diskriminering i domstol.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.3.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588783" name="_Toc336588783"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149688" name="_Toc340149688"&gt;&lt;/a&gt;R&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet beh&amp;ouml;ver h&amp;auml;nga med&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Likhet inf&amp;ouml;r lagen &amp;auml;r ett fortl&amp;ouml;pande arbete som kr&amp;auml;ver att r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras och anpassas efter samh&amp;auml;llet. Ett m&amp;aring;ngkulturellt samh&amp;auml;lle st&amp;auml;ller nya krav p&amp;aring; r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet. Om varje enskilt fall ska bed&amp;ouml;mas efter varje individs behov kr&amp;auml;vs b&amp;auml;ttre kunskaper hos r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att diskriminering av minoriteter eller utl&amp;auml;ndsk bakgrund inte f&amp;ouml;rekommer under r&amp;auml;ttsprocessen. Det g&amp;auml;ller i synnerhet polismyndigheten, d&amp;auml;r det tyv&amp;auml;rr rapporterats om f&amp;ouml;rdomar och fr&amp;auml;mlingsfientlig jargong. Det b&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;ras en utbildningssatsning f&amp;ouml;r r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendets akt&amp;ouml;rer med fokus p&amp;aring; att uppt&amp;auml;cka och &amp;aring;tg&amp;auml;rda diskriminerande strukturer och praktiker inom r&amp;auml;ttssystemet. Polisens v&amp;auml;rdegrundsarbete b&amp;ouml;r vara inriktat p&amp;aring; att fr&amp;auml;mja alla m&amp;auml;nniskors lika v&amp;auml;rde.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;R&amp;auml;ttsmyndigheterna tillh&amp;ouml;r ocks&amp;aring; de myndigheter med l&amp;auml;gst andel anst&amp;auml;llda med utl&amp;auml;ndsk bakgrund.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref20" name="fnref20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn20"&gt;&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Det beh&amp;ouml;vs en mer aktiv rekrytering f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka m&amp;aring;ngfalden inom r&amp;auml;ttsmyndigheterna. Det skulle sannolikt &amp;ouml;ka f&amp;ouml;rst&amp;aring;elsen f&amp;ouml;r olika kulturella skillnader och likheter samt &amp;ouml;ka tryggheten f&amp;ouml;r m&amp;aring;ls&amp;auml;gande, tilltalade och vittnen i hela r&amp;auml;ttsprocessen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om aktivt arbete inom r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka m&amp;aring;ngfalden och s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla allas likhet inf&amp;ouml;r lagen.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.3.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588784" name="_Toc336588784"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149689" name="_Toc340149689"&gt;&lt;/a&gt;Utredning om likhet inf&amp;ouml;r lagen&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fokus f&amp;ouml;r Br&amp;aring;s rapport om diskriminering i r&amp;auml;ttsprocessen &amp;auml;r att visa hur diskrimineringen inom r&amp;auml;ttsprocesserna ser ut, men dessv&amp;auml;rre inneh&amp;aring;ller rapporten inga uppgifter om i hur stor utstr&amp;auml;ckning diskriminering f&amp;ouml;rekommer. S&amp;aring;dan information &amp;auml;r viktig f&amp;ouml;r att kunna f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra situationen. Likhet inf&amp;ouml;r lagen och ett r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sende fritt fr&amp;aring;n diskriminering &amp;auml;r en viktig och prioriterad fr&amp;aring;ga. Milj&amp;ouml;partiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att regeringen tills&amp;auml;tter en utredning som har till uppgift att bed&amp;ouml;ma hur vanligt f&amp;ouml;rekommande det &amp;auml;r att m&amp;auml;nniskor diskrimineras inom r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att tills&amp;auml;tta en utredning som har till uppgift att bed&amp;ouml;ma hur vanligt f&amp;ouml;rekommande det &amp;auml;r att m&amp;auml;nniskor diskrimineras inom r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212600263" name="_Toc212600263"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336588785" name="_Toc336588785"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149690" name="_Toc340149690"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;rna r&amp;auml;tten att vara olika&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Rasism kan s&amp;auml;gas bygga p&amp;aring; en id&amp;eacute; om att olika grupper har olika egenskaper. Man ser mer positivt och m&amp;aring;ngfacetterat p&amp;aring; sin egen grupp och f&amp;ouml;renklar bilden av ”den andre”. Rasismen kommer ofta till uttryck i ett vi-och-dom-t&amp;auml;nkande. P&amp;aring; senare tid har begreppet kultur f&amp;aring;tt &amp;ouml;kad betydelse i rasistiska resonemang, ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r biologiska raser. Den h&amp;auml;r kulturrasismen bygger p&amp;aring; stereotypa f&amp;ouml;rest&amp;auml;llningar om olika etniska gruppers kultur som fast och of&amp;ouml;renlig med exempelvis den ”svenska” kulturen. Rasism tar sig uttryck inte bara i sin extrema form, till exempel rasistiskt v&amp;aring;ld, utan ocks&amp;aring; genom vardagliga saker som spr&amp;aring;kbruk, osynligg&amp;ouml;rande, s&amp;auml;rskiljande och f&amp;ouml;rdomsfulla kommentarer.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref21" name="fnref21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn21"&gt;&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Inte minst p&amp;aring; internet &amp;auml;r det rasistiska spr&amp;aring;kbruket extremt n&amp;auml;rvarande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor och hbt-personer &amp;auml;r m&amp;aring;nga g&amp;aring;nger dubbelt utsatta f&amp;ouml;r diskriminering och rasism. Diskrimineringen &amp;auml;r b&amp;aring;de individuell och strukturell och har att g&amp;ouml;ra med k&amp;ouml;n, sexuell l&amp;auml;ggning och etnicitet. Kvinnor med utl&amp;auml;ndsk bakgrund, s&amp;auml;rskilt om de b&amp;auml;r sl&amp;ouml;ja, har s&amp;auml;rskilt sv&amp;aring;rt p&amp;aring; arbetsmarknaden, med s&amp;auml;mre anst&amp;auml;llningsvillkor och st&amp;ouml;rre oh&amp;auml;lsa.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref22" name="fnref22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn22"&gt;&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utsattheten f&amp;ouml;r v&amp;aring;ld fr&amp;aring;n n&amp;aring;gon inom familjen &amp;auml;r h&amp;ouml;gre bland unga hbt-personer med utl&amp;auml;ndsk bakgrund &amp;auml;n andra unga hbt-personer. De kan bli utsatta f&amp;ouml;r hedersrelaterat v&amp;aring;ld och f&amp;ouml;rtryck p&amp;aring; grund av sin sexualitet, sitt k&amp;ouml;nsuttryck eller sitt normbrytande beteende.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref23" name="fnref23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn23"&gt;&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.4.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588786" name="_Toc336588786"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149691" name="_Toc340149691"&gt;&lt;/a&gt;Motverka vardagsrasism&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Diskriminering och rasism som har samband med etnisk tillh&amp;ouml;righet &amp;auml;r en del av m&amp;aring;nga personers vardag. Vardagsrasismen inneb&amp;auml;r f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor i Sverige en p&amp;aring;frestning som kan leda till h&amp;auml;lsoproblem, minskat f&amp;ouml;rtroende f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet och sv&amp;aring;righeter att ta vara p&amp;aring; sina r&amp;auml;ttigheter. S&amp;auml;rskilt utsatta &amp;auml;r nationella minoriteter (judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar), afrosvenskar och muslimer. &amp;Auml;ven personer som uppfattas tillh&amp;ouml;ra n&amp;aring;gon av dessa grupper faller offer f&amp;ouml;r vardagsrasismen. Diskrimineringen av romer i Sverige och f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljelsen och f&amp;ouml;rdrivningen av romer runt om i Europa &amp;auml;r ocks&amp;aring; mycket orov&amp;auml;ckande.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref24" name="fnref24"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn24"&gt;&lt;sup&gt;25&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att utsatta gruppers m&amp;ouml;jligheter att tillvarata sina r&amp;auml;ttigheter m&amp;aring;ste st&amp;auml;rkas, men att ocks&amp;aring; samh&amp;auml;llet m&amp;aring;ste ta sitt ansvar f&amp;ouml;r att motverka vardagsrasismen. Vi tror samtidigt att det &amp;auml;r viktigt med en positiv ansats, s&amp;aring; kallad positiv antirasism&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref25" name="fnref25"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn25"&gt;&lt;sup&gt;26&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;. Det inneb&amp;auml;r f&amp;ouml;r Milj&amp;ouml;partiets del att vi visar den stora vinsten med ett m&amp;aring;ngkulturellt och &amp;ouml;ppet samh&amp;auml;lle d&amp;auml;r allas kompetens och m&amp;ouml;jligheter tas tillvara.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Minoritetsgrupperna ska st&amp;aring; sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndiga i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till staten. Det inneb&amp;auml;r att efter att vissa demokratiska grundregler har uppfyllts ska organisationerna sj&amp;auml;lva f&amp;aring; best&amp;auml;mma vad resurserna anv&amp;auml;nds till. St&amp;ouml;det f&amp;aring;r anv&amp;auml;ndas exempelvis till att st&amp;auml;rka gruppens identitet, kultur och spr&amp;aring;k, st&amp;auml;rka gruppens inflytande i samh&amp;auml;llet samt motverkande av rasism och diskriminering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att st&amp;auml;rka och l&amp;aring;ngsiktigt s&amp;auml;kra st&amp;ouml;det till utsatta gruppers och antirasistiska organisationers organisering.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.4.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc334096759" name="_Toc334096759"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc334102073" name="_Toc334102073"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc334105679" name="_Toc334105679"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc334106419" name="_Toc334106419"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc334096761" name="_Toc334096761"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc334102075" name="_Toc334102075"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc334105681" name="_Toc334105681"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc334106421" name="_Toc334106421"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc334096763" name="_Toc334096763"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc334102077" name="_Toc334102077"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc334105683" name="_Toc334105683"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc334106423" name="_Toc334106423"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc334091401" name="_Toc334091401"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336588787" name="_Toc336588787"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149692" name="_Toc340149692"&gt;&lt;/a&gt;Islamofobi och antisemitism&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Svenska unders&amp;ouml;kningar om upplevelser av islamofobi visar samst&amp;auml;mmigt att invandrare och muslimer fr&amp;aring;n utomeuropeiska l&amp;auml;nder i h&amp;ouml;g grad har upplevt diskriminering i Sverige.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt; &lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref26" name="fnref26"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn26"&gt;&lt;sup&gt;27&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; En unders&amp;ouml;kning bland ungdomar visar att en fj&amp;auml;rdedel av gruppen ungdomar med muslimsk bakgrund har varit utsatt f&amp;ouml;r kr&amp;auml;nkningar. Flickor har oftare utsatts f&amp;ouml;r verbala trakasserier och pojkar oftare f&amp;ouml;r v&amp;aring;ld. &amp;Auml;ven antisemitismen &amp;auml;r utbredd. En unders&amp;ouml;kning av unga personer med judisk tillh&amp;ouml;righet visar att n&amp;aring;gra k&amp;auml;nner oro f&amp;ouml;r sin egen och sin familjs s&amp;auml;kerhet och v&amp;auml;ljer att d&amp;ouml;lja sin judiska identitet. Milj&amp;ouml;partiet ser med stor oro p&amp;aring; rapporteringen om judars situation i Malm&amp;ouml; med de trakasserier och hot som tillh&amp;ouml;r vardagen f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den sammantagna forskningen p&amp;aring; omr&amp;aring;det visar dock att fr&amp;auml;mlingsfientlighet och rasism gl&amp;auml;djande nog minskar i Sverige.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref27" name="fnref27"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn27"&gt;&lt;sup&gt;28&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Islamofobi och &amp;aring;sikter om att ”muslimer &amp;auml;r v&amp;aring;rt st&amp;ouml;rsta utl&amp;auml;ndska hot sedan andra v&amp;auml;rldskriget”&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref28" name="fnref28"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn28"&gt;&lt;sup&gt;29&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; har icke desto mindre de senaste &amp;aring;ren letat sig in i politikens finrum. Intrycket kan vara att fr&amp;auml;mlingsfientligheten &amp;ouml;kar, men det st&amp;auml;mmer inte. Vi har alla ett ansvar att bem&amp;ouml;ta islamofobi och motarbeta fr&amp;auml;mlingsfientlighet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De allra flesta svenska ungdomar &amp;auml;r positivt inst&amp;auml;llda till muslimer. Det visar Forum f&amp;ouml;r levande historia i rapporten Islamofobi fr&amp;aring;n 2006.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref29" name="fnref29"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn29"&gt;&lt;sup&gt;30&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Den positiva inst&amp;auml;llningen bland icke-muslimska ungdomar &amp;auml;r generell – &amp;auml;r du positivt inst&amp;auml;lld till muslimer &amp;auml;r du sannolikt positivt inst&amp;auml;lld till andra minoriteter. &amp;Auml;ven den socioekonomiska bakgrunden har betydelse f&amp;ouml;r inst&amp;auml;llningen. Majoriteten av de icke-muslimska ungdomarna k&amp;auml;nner n&amp;aring;gon som &amp;auml;r muslim, vilket drastiskt &amp;ouml;kar den positiva inst&amp;auml;llningen. &amp;Auml;ven SOM-institutets &amp;aring;rliga m&amp;auml;tningar visar att svenskarnas attityder gentemot flyktingar, invandrare och religion blir allt mer positiva.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref30" name="fnref30"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn30"&gt;&lt;sup&gt;31&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Svenska ungdomars mer komplexa upplevelser st&amp;aring;r i kontrast till de mer endimensionella bilderna av muslimer och judar som media f&amp;ouml;rmedlar. En genomg&amp;aring;ng av nyhetsmedia, popul&amp;auml;rkultur och l&amp;auml;romedel som Forum f&amp;ouml;r levande historia har gjort visar att de ofta &amp;auml;r onyanserade i sina skildringar av islam och judendom. Trots en allt starkare n&amp;auml;rvaro av s&amp;auml;rskilt muslimska ungdomar i gymnasieskolan &amp;auml;r ett vi-och-dem-t&amp;auml;nkande f&amp;ouml;rh&amp;auml;rskande i l&amp;auml;romedlen i &amp;auml;mnet religion.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref31" name="fnref31"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn31"&gt;&lt;sup&gt;32&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Milj&amp;ouml;partiet anser att det beh&amp;ouml;vs en ordentlig genomg&amp;aring;ng av l&amp;auml;romedlen f&amp;ouml;r att uppt&amp;auml;cka omoderna och felaktiga skrivningar. Skolans roll i motverkandet av islamofobi, antisemitism och rasism &amp;auml;r ov&amp;auml;rderlig. Det finns ett tydligt samband mellan attityder gentemot minoriteter och undervisning i m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. L&amp;auml;rares kunskap i m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, m&amp;aring;ngfald och konflikthantering m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r prioriteras h&amp;ouml;gre i l&amp;auml;rarutbildningar och fortbildning f&amp;ouml;r l&amp;auml;rare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Forum f&amp;ouml;r levande historias unders&amp;ouml;kning visar samtidigt att unga muslimer i h&amp;ouml;g grad &amp;auml;r utsatta f&amp;ouml;r islamofobi. Av dem som definierar sig som muslim har 21 procent angett att de blivit utsatta f&amp;ouml;r n&amp;aring;gon form av kr&amp;auml;nkande beteende som h&amp;ouml;r samman med religionstillh&amp;ouml;righeten.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref32" name="fnref32"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn32"&gt;&lt;sup&gt;33&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Antalet polisanm&amp;auml;lningar med identifierade hatbrott &amp;ouml;kade ocks&amp;aring; med 7&amp;nbsp;procent under 2011 j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med &amp;aring;r 2010, till drygt 5&amp;nbsp;490. Den st&amp;ouml;rsta &amp;ouml;kningen fanns inom hatbrott med antireligi&amp;ouml;sa motiv. Av de antireligi&amp;ouml;sa hatbrotten var st&amp;ouml;rsta andelen islamofobiska.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref33" name="fnref33"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn33"&gt;&lt;sup&gt;34&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om st&amp;auml;rkt arbete mot islamofobi, antisemitism samt islamofobiska och antisemitiska hatbrott.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.4.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc334091403" name="_Toc334091403"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336588788" name="_Toc336588788"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149693" name="_Toc340149693"&gt;&lt;/a&gt;S&amp;auml;rskild satsning f&amp;ouml;r nationella minoriteter, afrosvenskar och muslimer&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill ha en s&amp;auml;rskild satsning fr&amp;aring;n statligt h&amp;aring;ll, exempelvis genom ett uppdrag till DO, att s&amp;auml;rskilt satsa p&amp;aring; att motverka diskriminering och st&amp;auml;rka st&amp;auml;llningen i samh&amp;auml;llet f&amp;ouml;r nationella minoriteter, afrosvenskar och muslimer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en s&amp;auml;rskild statlig satsning p&amp;aring; att motverka diskriminering och st&amp;auml;rka st&amp;auml;llningen i samh&amp;auml;llet f&amp;ouml;r nationella minoriteter, afrosvenskar och muslimer.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.4.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588789" name="_Toc336588789"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149694" name="_Toc340149694"&gt;&lt;/a&gt;En skola fri fr&amp;aring;n diskriminering och rasism&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skolan &amp;auml;r en nyckelarena f&amp;ouml;r att motverka rasism i samh&amp;auml;llet. I en rapport fr&amp;aring;n S&amp;auml;kerhetspolisen beskrivs skolan som en viktig arena f&amp;ouml;r ett grundl&amp;auml;ggande arbete som kan bidra till att f&amp;ouml;rebygga radikalisering. I rapporten konstateras att skolan beh&amp;ouml;ver hj&amp;auml;lpa till med undervisning i kritiskt t&amp;auml;nkande, analys av propagandateknik samt trov&amp;auml;rdighetsbed&amp;ouml;mning av sidor p&amp;aring; internet. Skolan beh&amp;ouml;ver d&amp;aring; ”ges tillr&amp;auml;ckliga resurser – b&amp;aring;de ekonomiskt och kompetensm&amp;auml;ssigt – f&amp;ouml;r att vid behov ta debatten om v&amp;aring;ldsbejakande extremism i olika former”.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref34" name="fnref34"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn34"&gt;&lt;sup&gt;35&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Milj&amp;ouml;partiet vill att skolor ges tillr&amp;auml;ckliga resurser f&amp;ouml;r att kunna ta den viktiga roll som skolan beh&amp;ouml;ver ta f&amp;ouml;r att motverka rasism.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en s&amp;auml;rskild statlig satsning p&amp;aring; att motverka diskriminering och rasism i skolan.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc334096768" name="_Toc334096768"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc334102082" name="_Toc334102082"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc334105688" name="_Toc334105688"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc334106428" name="_Toc334106428"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336588790" name="_Toc336588790"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149695" name="_Toc340149695"&gt;&lt;/a&gt;Flexibel ledighet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi har inte l&amp;auml;ngre en statskyrka i Sverige och kristendomen &amp;auml;r inte l&amp;auml;ngre statsreligion. Trots detta &amp;auml;r &amp;ouml;verv&amp;auml;gande delen av alla nationella helgdagar p&amp;aring; n&amp;aring;got s&amp;auml;tt knutna till den kristna l&amp;auml;ran och kyrko&amp;aring;ret. Samtidigt som vi fortfarande har dessa kristet pr&amp;auml;glade helgdagar har vi stora befolkningsgrupper som tillh&amp;ouml;r andra religi&amp;ouml;sa grupperingar eller som saknar n&amp;aring;gon form av religi&amp;ouml;s tro. Ur detta perspektiv &amp;auml;r det enligt v&amp;aring;r mening sj&amp;auml;lvklart att det kristna helgdagsmonopolet m&amp;aring;ste ifr&amp;aring;gas&amp;auml;ttas. V&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag &amp;auml;r att samtliga religi&amp;ouml;st pr&amp;auml;glade helgdagar &amp;ouml;verf&amp;ouml;rs till en form av ledighetspott som den enskilde fritt kan f&amp;ouml;rfoga &amp;ouml;ver. P&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt kan alla personer vara lediga vid de helgdagar som b&amp;auml;st passar deras religi&amp;ouml;sa &amp;ouml;vertygelse. De som inte vill fira n&amp;aring;gon som helst religi&amp;ouml;s h&amp;ouml;gtid kan anv&amp;auml;nda dagarna f&amp;ouml;r enbart vila och rekreation eller andra syften. Detta skulle &amp;auml;ven vara en logisk konsekvens av separationen mellan stat och kyrka och skulle visa alla m&amp;auml;nniskor i Sverige att alla religioner och tros&amp;ouml;vertygelser &amp;auml;r lika mycket v&amp;auml;rda i statens &amp;ouml;gon. Genomf&amp;ouml;randet av denna valfrihetsreform kan f&amp;aring; ekonomiska konsekvenser f&amp;ouml;r den enskilde; vissa kommer att f&amp;ouml;rlora p&amp;aring; det och vissa kommer att vinna. N&amp;aring;gra kostnader f&amp;ouml;r staten torde inte uppkomma.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att inf&amp;ouml;ra flexibla helgdagar i form av en ledighetspott.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588791" name="_Toc336588791"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149696" name="_Toc340149696"&gt;&lt;/a&gt;Ingen demokrati utan dig&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett demokratiskt samh&amp;auml;lle m&amp;aring;ste vara representerat av de m&amp;auml;nniskor som lever i samh&amp;auml;llet, annars &amp;auml;r det ingen demokrati. Sveriges utveckling mot ett m&amp;aring;ngkulturellt samh&amp;auml;lle m&amp;aring;ste b&amp;auml;ttre avspeglas p&amp;aring; alla samh&amp;auml;llsomr&amp;aring;den. Svenskar med utl&amp;auml;ndsk bakgrund &amp;auml;r underrepresenterade inom politiken, fr&amp;aring;n valdeltagande till politiska uppdrag.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref35" name="fnref35"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn35"&gt;&lt;sup&gt;36&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588792" name="_Toc336588792"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149697" name="_Toc340149697"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;kat valdeltagande&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett h&amp;ouml;gt valdeltagande &amp;auml;r viktigt f&amp;ouml;r att de beslutande f&amp;ouml;rsamlingarna ska uppfattas som legitima av medborgarna, och representativa f&amp;ouml;r befolkningen. Alla r&amp;ouml;stber&amp;auml;ttigade har m&amp;ouml;jlighet att p&amp;aring;verka sin och sina medm&amp;auml;nniskors framtid, men det &amp;auml;r m&amp;aring;nga som v&amp;auml;ljer att avst&amp;aring;. I 2010 &amp;aring;rs val var valdeltagandet bland utrikes f&amp;ouml;dda 73 procent, j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 87 procent bland de inrikes f&amp;ouml;dda. Av utrikes medborgare med r&amp;ouml;str&amp;auml;tt till landstings- och kommunalval r&amp;ouml;stade endast 36 procent.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Anledningarna till att m&amp;aring;nga utlandsf&amp;ouml;dda eller med utl&amp;auml;ndsk bakgrund avst&amp;aring;r fr&amp;aring;n sin p&amp;aring;verkansm&amp;ouml;jlighet kan vara flera. Det kan vara en k&amp;auml;nsla av att inte vara delaktig i det svenska samh&amp;auml;llet, bristande engagemang, eller att man inte f&amp;ouml;rst&amp;aring;r eller k&amp;auml;nner till det demokratiska systemet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det l&amp;aring;ga valdeltagandet bland utrikes f&amp;ouml;dda &amp;auml;r ett demokrati- och delaktighets&amp;shy;problem. Det kr&amp;auml;vs &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka andelen r&amp;ouml;stande. R&amp;ouml;stningsf&amp;ouml;rfarandet m&amp;aring;ste vara tydligt och enkelt och det kr&amp;auml;vs &amp;auml;ven kontinuerliga informationsinsatser p&amp;aring; olika spr&amp;aring;k i de valkretsar d&amp;auml;r valdeltagandet &amp;auml;r l&amp;aring;gt. Ett samarbete med lokala antidiskrimineringsbyr&amp;aring;er och lokala f&amp;ouml;reningar kan vara ett verktyg f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka delaktigheten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Direktvalda stadsdelsn&amp;auml;mnder i storst&amp;auml;derna &amp;auml;r ocks&amp;aring; ett s&amp;auml;tt att &amp;ouml;ka den demokratiska delaktigheten och valdeltagandet. N&amp;auml;r m&amp;auml;nniskor k&amp;auml;nner att deras r&amp;ouml;st f&amp;aring;r betydelse, och de &amp;auml;ven k&amp;auml;nner till de m&amp;auml;nniskor som sitter i n&amp;auml;mnden, &amp;ouml;kar engagemanget. Idag g&amp;aring;r utvecklingen ofta i motsatt riktning – allt fler fr&amp;aring;gor flyttas &amp;ouml;ver till centrala n&amp;auml;mnder och avst&amp;aring;ndet till politiken och politikerna &amp;ouml;kar. Milj&amp;ouml;partiet anser att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ks&amp;shy;verksamhet med direktvalda stadsdelsn&amp;auml;mnder ska inf&amp;ouml;ras i n&amp;aring;gon av storst&amp;auml;derna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksverksamhet med direktvalda stadsdelsn&amp;auml;mnder.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588793" name="_Toc336588793"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149698" name="_Toc340149698"&gt;&lt;/a&gt;R&amp;auml;ttvis r&amp;ouml;str&amp;auml;tt&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Personer som &amp;auml;r folkbokf&amp;ouml;rda i Sverige och som samtidigt &amp;auml;r medborgare i n&amp;aring;got EU-land, Norge eller Island har enligt g&amp;auml;llande svensk lag r&amp;auml;tt att r&amp;ouml;sta i kommunal- och landstingsval om de har varit folkbokf&amp;ouml;rda i minst fyra m&amp;aring;nader, dvs. senast i maj under ett val&amp;aring;r. Medborgare fr&amp;aring;n l&amp;auml;nder utanf&amp;ouml;r EU m&amp;aring;ste dock ha varit bosatta i Sverige i minst 36 m&amp;aring;nader innan de f&amp;aring;r samma r&amp;auml;tt som EU-medborgarna ges.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Detta inneb&amp;auml;r exempelvis att en bulgarisk medborgare som flyttar till Sverige i maj 2014 f&amp;aring;r r&amp;auml;tt att r&amp;ouml;sta i kommunalvalet 2014, medan en marockansk medborgare som flyttade till Sverige i maj 2012 inte f&amp;aring;r samma r&amp;auml;tt. Den h&amp;auml;r orimliga uppdelningen mellan medborgare inom och utom EU m&amp;aring;ste upph&amp;ouml;ra.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att v&amp;auml;rna om likabehandlingsprincipen &amp;auml;r viktig; just d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ska vi inte diskriminera vissa grupper bara f&amp;ouml;r att de r&amp;aring;kar vara icke EU-medborgare. Med anledning av detta f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi att riksdagen ska besluta att ge personer som &amp;auml;r folkbokf&amp;ouml;rda i Sverige och har ett annat medborgarskap &amp;auml;n EU, Norge och Island samma r&amp;auml;tt att delta i kommunal- och landstingsval som medborgare i EU, Norge och Island bosatta i Sverige har.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att personer som &amp;auml;r folkbokf&amp;ouml;rda i Sverige och har ett annat medborgarskap &amp;auml;n EU, Norge och Island ska ges samma r&amp;auml;tt att delta i kommunal- och landstingsval som medborgare i EU, Norge och Island bosatta i Sverige har.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588794" name="_Toc336588794"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149699" name="_Toc340149699"&gt;&lt;/a&gt;Politisk demokrati&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga som kommer till Sverige har en dr&amp;ouml;m om att &amp;auml;ntligen f&amp;aring; engagera sig politiskt i fred och frihet. Verkligheten f&amp;ouml;r politiker med utl&amp;auml;ndsk bakgrund visar sig dock inneh&amp;aring;lla m&amp;aring;nga hinder f&amp;ouml;r verkligt deltagande. M&amp;aring;nga vittnar om sv&amp;aring;righeter att f&amp;ouml;rst&amp;aring; de osynliga och informella spelregler som g&amp;auml;ller inom politiken, som blir synliga f&amp;ouml;rst n&amp;auml;r n&amp;aring;gon &amp;ouml;verskrider dem. Strukturer missgynnar s&amp;auml;rskilt kvinnor, och i &amp;auml;nnu h&amp;ouml;gre utstr&amp;auml;ckning kvinnor som b&amp;auml;r sl&amp;ouml;ja, som ofta f&amp;aring;r k&amp;auml;nna av en dubbel belastning.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref36" name="fnref36"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn36"&gt;&lt;sup&gt;37&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; En unders&amp;ouml;kning fr&amp;aring;n SCB visar till och med att politiker med utl&amp;auml;ndsk bakgrund &amp;auml;r betydligt mer utsatta f&amp;ouml;r hot &amp;auml;n politiker med svensk bakgrund. Ungef&amp;auml;r 40 procent av politikerna med utl&amp;auml;ndsk bakgrund har utsatts f&amp;ouml;r hot eller trakasserier, j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 29 procent f&amp;ouml;r politiker med svensk bakgrund. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; skillnad i hotens karakt&amp;auml;r; politiker med utl&amp;auml;ndsk bakgrund f&amp;aring;r oftare rasistiska hot medan politiker med svensk bakgrund f&amp;aring;r hot som g&amp;auml;ller politiska beslut.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref37" name="fnref37"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn37"&gt;&lt;sup&gt;38&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har ett demokratiproblem n&amp;auml;r v&amp;aring;r m&amp;aring;ngkulturella befolkning inte speglas i v&amp;aring;ra politiska f&amp;ouml;rsamlingar. Utrikes f&amp;ouml;dda och personer med utl&amp;auml;ndsk bakgrund &amp;auml;r underrepresenterade bland de f&amp;ouml;rtroendevalda i kommunerna. Gruppen med f&amp;ouml;delseland utanf&amp;ouml;r Sverige utg&amp;ouml;r ungef&amp;auml;r 9 procent av de f&amp;ouml;rtroendevalda i kommunerna j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 17 procent av befolkningen. Det g&amp;auml;ller &amp;auml;ven svenskf&amp;ouml;dda med tv&amp;aring; utrikes f&amp;ouml;dda f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar. Forskning har visat att m&amp;ouml;nstret har sett likadant ut under hela 2000-talet.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref38" name="fnref38"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn38"&gt;&lt;sup&gt;39&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det ligger allts&amp;aring; ett stort ansvar p&amp;aring; de beslutande f&amp;ouml;rsamlingarna att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra sina strukturer och arbetsformer s&amp;aring; att &amp;auml;ven personer med utl&amp;auml;ndsk bakgrund attraheras av politiskt arbete och k&amp;auml;nner ett ansvar f&amp;ouml;r styret av b&amp;aring;de sin bostadsort och riket som helhet.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588795" name="_Toc336588795"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149700" name="_Toc340149700"&gt;&lt;/a&gt;Trygghet och framtidstro&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett visst samh&amp;auml;llsklimat g&amp;ouml;der fr&amp;auml;mlingsfientlighet medan ett annat skapar framtidstro. Tyv&amp;auml;rr blir det allt glesare mellan maskorna i samh&amp;auml;llets skyddsn&amp;auml;t. Regeringens politik har &amp;ouml;kat klyftorna i samh&amp;auml;llet. De som har halkat efter mest &amp;auml;r unga f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar, barn till utrikes f&amp;ouml;dda och ensamst&amp;aring;ende kvinnor och deras barn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi beh&amp;ouml;ver f&amp;ouml;rdela v&amp;aring;ra gemensamma resurser mer j&amp;auml;mnt mellan olika grupper och skeden i livet. Det &amp;auml;r felt&amp;auml;nkt och kontraproduktivt att som i dag anv&amp;auml;nda brist p&amp;aring; grundl&amp;auml;ggande trygghet som ett incitament f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor att skaffa arbete. Tv&amp;auml;rtom &amp;auml;r den grundl&amp;auml;ggande tryggheten i form av bostad och f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsm&amp;ouml;jlighet en n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att kunna delta i samh&amp;auml;llet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588796" name="_Toc336588796"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149701" name="_Toc340149701"&gt;&lt;/a&gt;Arbetslivstrygghet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r anm&amp;auml;rkningsv&amp;auml;rt att orsaken till att  man inte kan arbeta &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r vilken ers&amp;auml;ttning man f&amp;aring;r. Dagens sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring och arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring &amp;auml;r ett sv&amp;aring;r&amp;ouml;versk&amp;aring;dligt lappt&amp;auml;cke av olika regler, ers&amp;auml;ttningar och bidrag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill inf&amp;ouml;ra ett och samma trygghetssystem – arbetslivstrygghet – f&amp;ouml;r den som &amp;auml;r sjuk, arbetsl&amp;ouml;s eller i behov av f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsst&amp;ouml;d. M&amp;auml;nniskor ska slippa slussas runt mellan olika myndigheter och handl&amp;auml;ggare. De ska kunna veta vart de ska v&amp;auml;nda sig, och vilken ers&amp;auml;ttning som &amp;auml;r att v&amp;auml;nta. Ers&amp;auml;ttningsniv&amp;aring;n ska vara lika stor oavsett om man &amp;auml;r sjuk eller arbetsl&amp;ouml;s.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga barn har inte r&amp;aring;d att f&amp;ouml;lja med p&amp;aring; skolutflykter och vill helst inte ta hem kompisar. Barn som lever i ekonomisk utsatthet l&amp;ouml;per st&amp;ouml;rre risk att inte f&amp;aring; en fullst&amp;auml;ndig utbildning, att f&amp;aring; s&amp;auml;mre h&amp;auml;lsa, oftare drabbas av sjukdomar, v&amp;aring;ld och olycksfall och att i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning mobbas i skolan. De &amp;auml;r oftare otrygga r&amp;auml;dda och deras liv begr&amp;auml;nsas i h&amp;ouml;gre utstr&amp;auml;ckning av l&amp;aring;g sj&amp;auml;lvk&amp;auml;nsla. Allra mest ekonomiskt utsatta &amp;auml;r barn till ensamst&amp;aring;ende kvinnor med utl&amp;auml;ndsk bakgrund. Att vara fattig i ett v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsland betyder att inte kunna delta i samh&amp;auml;llsbygget p&amp;aring; samma villkor som andra, att inte bli delaktig. Delaktighet och inflytande i samh&amp;auml;llet &amp;auml;r en av de mest grundl&amp;auml;ggande f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r en god folkh&amp;auml;lsa. Brist p&amp;aring; inflytande och m&amp;ouml;jligheter att p&amp;aring;verka den egna livssituationen har ett starkt samband med h&amp;auml;lsa.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi h&amp;auml;nvisar till Milj&amp;ouml;partiets budgetmotion f&amp;ouml;r 2013 f&amp;ouml;r vidare beskrivning av v&amp;aring;r politik f&amp;ouml;r arbetslivstrygghet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc335658972" name="_Toc335658972"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335659202" name="_Toc335659202"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335659373" name="_Toc335659373"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335660113" name="_Toc335660113"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336588797" name="_Toc336588797"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149702" name="_Toc340149702"&gt;&lt;/a&gt;En god bostadsmilj&amp;ouml;&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;auml;nniskors m&amp;ouml;jligheter att leva ett gott liv ska vara oberoende av var de bor. Det finns idag omr&amp;aring;den i Sverige som pr&amp;auml;glas av isolering, b&amp;aring;de social och fysisk. Det &amp;auml;r samh&amp;auml;llets ansvar att vidta &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka attraktiviteten i dessa omr&amp;aring;den. Genom att bryta ner den fysiska isoleringen kan ocks&amp;aring; den sociala minskas. Detta kan ske genom att omr&amp;aring;den binds samman genom str&amp;aring;k och ny bebyggelse. Planering av bostadsomr&amp;aring;den, s&amp;aring;v&amp;auml;l vid upprustning som vid nybyggnation, ska fr&amp;auml;mja trygghet genom exempelvis bra belysning. Fler m&amp;ouml;jligheter att utveckla utsatta bostadsomr&amp;aring;den genom sociala investeringar beh&amp;ouml;vs, till exempel genom att kommuner och statliga myndigheter samverkar f&amp;ouml;r att frig&amp;ouml;ra kapital till satsningar inom skola, fritidsverksamhet och jobb.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Andelen fattiga bland utrikes f&amp;ouml;dda &amp;auml;r betydligt st&amp;ouml;rre &amp;auml;n i befolkningen som helhet, inte minst p&amp;aring; grund av arbetsl&amp;ouml;shet och diskriminering. L&amp;auml;nge har barnfattigdomen varit &amp;ouml;verl&amp;auml;gset st&amp;ouml;rst bland utrikes f&amp;ouml;dda.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;ouml;jd boendekvalitet g&amp;aring;r hand i hand med &amp;ouml;kade incitament f&amp;ouml;r byggande och lokalt n&amp;auml;ringsliv. Det &amp;auml;r viktigt att utvecklingen i alla omr&amp;aring;den sker i samverkan med dem som bor och verkar p&amp;aring; platsen. I stadsdelen Roseng&amp;aring;rd i Malm&amp;ouml; har det till exempel gjorts en satsning p&amp;aring; s&amp;aring; kallade bokaler (bostad + lokal), d&amp;auml;r bost&amp;auml;der kombineras med n&amp;auml;ringslivsverksamhet p&amp;aring; gatuplan. Detta &amp;auml;r ett s&amp;auml;tt att inkludera de boende i utvecklingen av bostadsomr&amp;aring;det. Ett annat bra exempel &amp;auml;r det kommunala bostadsbolaget Telge Hovsj&amp;ouml; som &amp;auml;ger och f&amp;ouml;rvaltar l&amp;auml;genheter i stadsdelen Hovsj&amp;ouml; i S&amp;ouml;dert&amp;auml;lje. D&amp;auml;r utbildas och involveras arbetsl&amp;ouml;sa Hovsj&amp;ouml;bor i upprustningsarbetet och ungdomar f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet att sommarjobba med att utveckla och underh&amp;aring;lla omr&amp;aring;det. Det kommunala bostadsbolaget samarbetar t&amp;auml;tt med intresseorganisationer, myndigheter och f&amp;ouml;reningar, och de boende &amp;auml;r ocks&amp;aring; representerade i styrelsen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom en &amp;ouml;kad n&amp;auml;rvaro av n&amp;auml;ringsliv och offentlig verksamhet i de ber&amp;ouml;rda omr&amp;aring;dena skapas arbetstillf&amp;auml;llen, &amp;ouml;kad trygghet och minskad isolering. Segregationsperspektivet b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;ven tas i beaktande vid beslut om ut- och omlokalisering av statliga myndigheter. Ansvaret f&amp;ouml;r en god bostadsmilj&amp;ouml; ligger till stor del p&amp;aring; den kommunala niv&amp;aring;n, men det ankommer p&amp;aring; riksdag och regering att skapa f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar och minimera hinder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en kraftsamling f&amp;ouml;r bostadsomr&amp;aring;den som pr&amp;auml;glas av sociala problem.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 5 oktober 2012&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&amp;Aring;sa Romson (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Maria Ferm (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Mehmet Kaplan (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Jabar Amin (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Stina Bergstr&amp;ouml;m (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Per Bolund (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Agneta B&amp;ouml;rjesson (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Bodil Ceballos (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Esabelle Dingizian (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Tina Ehn (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Magnus Ehrencrona (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Gunvor G Ericson (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Jonas Eriksson (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Peter Eriksson (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Lotta Hedstr&amp;ouml;m (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Ulf Holm (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Helena Leander (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Annika Lillemets (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Jan Lindholm (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Agneta Luttropp (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Valter Mutt (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Lise Nordin (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Kew Nordqvist (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Mats Pertoft (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Peter R&amp;aring;dberg (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
  &lt;hr /&gt;
  &lt;table border="0" summary="contains document footnotes"&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn0" name="fn0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref0"&gt;[1]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; FN:s Human Development Report 2009. &lt;a href="http://hdr.undp.org/en/reports/global/hdr2009/"&gt;&lt;span class="fotnotstext"&gt;http://hdr.undp.org/en/reports/global/hdr2009/&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn1" name="fn1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref1"&gt;[2]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Eva Eriksson p&amp;aring; Svenska Dagbladet Br&amp;auml;nnpunkt. &lt;a href="http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/tvaarsregeln-bor-tas-bort_7309737.svd"&gt;http//www.svd.se/opinion/ brannpunkt/tvaarsregeln-bor-tas-bort_7309737.svd&lt;/a&gt; (2012-06-29).&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn2" name="fn2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref2"&gt;[3]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Vi anv&amp;auml;nder Riksrevisionens definition av ”nyanl&amp;auml;nda” som &amp;auml;r ”de som erh&amp;aring;llit uppeh&amp;aring;llstillst&amp;aring;nd av flyktingsk&amp;auml;l, andra skyddsbehov eller av humanit&amp;auml;ra sk&amp;auml;l, samt vissa av deras anh&amp;ouml;riga – som genom f&amp;ouml;rordning (1990:927) har r&amp;auml;tt att delta i kommunala introduktionsprogram”. N&amp;auml;mnda grupp &amp;aring;syftas ocks&amp;aring; i de fall termerna ”flykting” och&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt; &lt;/span&gt;”flyktingmottagande” f&amp;ouml;rekommer, medan termen ”asyls&amp;ouml;kande” &amp;aring;syftar den grupp som inte har erh&amp;aring;llit uppeh&amp;aring;llstillst&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn3" name="fn3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref3"&gt;[4]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Statskontoret. Etableringen av nyanl&amp;auml;nda – en uppf&amp;ouml;ljning av myndigheternas genomf&amp;ouml;rande av etableringsreformen (2012:22).&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn4" name="fn4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref4"&gt;[5]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; ”Start&amp;aring;lder och tidig utveckling i franska”. Forskningsprojekt vid Lunds universitet, forskningsledare Susanne Schlyter, 2009–2010. &lt;a href="http://www.sydsvenskan.se/lund/bara-fordelar-med-flersprakighet-enligt-forskarna/"&gt;http://www.sydsvenskan.se/lund/bara-fordelar-med-flersprakighet-enligt-forskarna/&lt;/a&gt;. &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn5" name="fn5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref5"&gt;[6]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Skolverkets l&amp;auml;gesbed&amp;ouml;mning 2010/11. &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn6" name="fn6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref6"&gt;[7]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Myndigheten f&amp;ouml;r skolutvecklings f&amp;ouml;rslag till nationell strategi f&amp;ouml;r utbildning av nyanl&amp;auml;nda barn och ungdomar.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn7" name="fn7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref7"&gt;[8]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Skolverket 2011-06-30. ”Antal elever forts&amp;auml;tter &amp;ouml;ka i sfi” http://www. skolverket.se /statistik-och-analys/2.1862/2.4402/2.4514/antalet-elever-fortsatter-att-oka-i-sfi-1.148441&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn8" name="fn8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref8"&gt;[9]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Skolverket 2011-06-30. ”Tv&amp;aring; tredjedelar f&amp;aring;r godk&amp;auml;nt i nationellt prov i sfi” &lt;a href="http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/2.1862/2.4402/2.4514/tva-tredjedelar-far-godkant-pa-nationellt-prov-i-sfi-1.148444"&gt;http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/2.1862/2.4402/2.4514/tva-tredjedelar-far-godkant-pa-nationellt-prov-i-sfi-1.148444&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn9" name="fn9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref9"&gt;[10]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Skolinspektionen 2011:6. &amp;Auml;ndam&amp;aring;lsenlighet och resultat i svenskundervisningen f&amp;ouml;r invandrare.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn10" name="fn10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref10"&gt;[11]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na i Stockholms stadshus. Granskning av sfi och sfi-bonus i Stockholm, maj 2010. &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn11" name="fn11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref11"&gt;[12]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Skolinspektionen. Svenskundervisning f&amp;ouml;r invandrare (sfi) – en granskning av hur utbildningen formas efter deltagarnas f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar och m&amp;aring;l 2010:7.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn12" name="fn12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref12"&gt;[13]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na i Stockholms stadshus. Granskning av sfi och sfi-bonus i Stockholm, maj 2010.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn13" name="fn13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref13"&gt;[14]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Br&amp;aring;. Diskriminering i r&amp;auml;ttsprocessen, 2008:4. &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn14" name="fn14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref14"&gt;[15]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; DN 2011-09-05. D&amp;aring;liga tolkar hotar r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerheten. &lt;span class="fotnotstext"&gt;&lt;a href="http://www.dn.se/nyheter%20/sverige/tolkar-oversatter-ofta-fel"&gt;http://www.dn.se/nyheter /sverige/tolkar-oversatter-ofta-fel&lt;/a&gt;. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn15" name="fn15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref15"&gt;[16]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Statskontoret 2012:2. En tolkningsfr&amp;aring;ga. Om auktorisation och &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r fler och b&amp;auml;ttre tolkar.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn16" name="fn16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref16"&gt;[17]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;Br&amp;aring;. Diskriminering i r&amp;auml;ttsprocessen, 2008:4.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn17" name="fn17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref17"&gt;[18]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; DO 2012-06-25. Skrivelse: B&amp;auml;ttre m&amp;ouml;jligheter att driva diskrimineringsm&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn18" name="fn18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref18"&gt;[19]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; DO 2012-06-25. Skrivelse: B&amp;auml;ttre m&amp;ouml;jligheter att driva diskrimineringsm&amp;aring;l. &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn19" name="fn19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref19"&gt;[20]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; SOU 2005:56. Det bl&amp;aring;gula glashuset – strukturell diskriminering i Sverige. &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn20" name="fn20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref20"&gt;[21]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Br&amp;aring;. Diskriminering i r&amp;auml;ttsprocessen, 2008:4.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn21" name="fn21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref21"&gt;[22]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; DO 2012-04-17. Vardagsrasism. &lt;a href="http://www.do.se/sv/Press/Pressmeddelanden-och-aktuellt/2012/Vardagsrasism/"&gt;http://www.do.se/sv/Press/Pressmeddelanden-och-aktuellt/2012/Vardagsrasism/&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn22" name="fn22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref22"&gt;[23]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;Sandmark (red.) (2011). ”Perspektiv p&amp;aring; kvinnors h&amp;auml;lsa i arbetslivet”.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn23" name="fn23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref23"&gt;[24]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Ungdomsstyrelsens utredning Hon* hen* han (2010).&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn24" name="fn24"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref24"&gt;[25]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; DO 2012-04-17. Vardagsrasism. &lt;a href="http://www.do.se/sv/Press/Pressmeddelanden-och-aktuellt/2012/Vardagsrasism/"&gt;http://www.do.se/sv/Press/Pressmeddelanden-och-aktuellt/2012/Vardagsrasism/&lt;/a&gt;. &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn25" name="fn25"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref25"&gt;[26]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Begreppet ”positiv antirasism” myntades av Daniel Poohl och Alex Bengtsson i deras bok med samma namn. &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn26" name="fn26"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref26"&gt;[27]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fotnotstext"&gt; Forum f&amp;ouml;r levande historia. Antisemitism och islamofobi – utbredning, orsaker och preventivt arbete (2011). Stycket baseras i huvudsak p&amp;aring; denna k&amp;auml;lla. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn27" name="fn27"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref27"&gt;[28]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Forskning och framsteg. Rasismen minskar, F&amp;amp;F 5/2011.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn28" name="fn28"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref28"&gt;[29]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span class="fotnotstext"&gt;Jimmie &amp;Aring;kesson. Muslimerna &amp;auml;r v&amp;aring;rt st&amp;ouml;rsta utl&amp;auml;ndska hot, Aftonbladet Debatt 2009-10-19.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn29" name="fn29"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref29"&gt;[30]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Forum f&amp;ouml;r levande historia. Islamofobi – en studie av begreppet, ungdomars attityder och unga muslimers utsatthet (2006).&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn30" name="fn30"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref30"&gt;[31]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; SOM-institutet. I framtidens skugga (2012-06-29).&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn31" name="fn31"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref31"&gt;[32]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Forum f&amp;ouml;r levande historia. Islamofobi – en studie av begreppet, ungdomars attityder och unga muslimers utsatthet (2006).&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn32" name="fn32"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref32"&gt;[33]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Forum f&amp;ouml;r levande historia. Islamofobi – en studie av begreppet, ungdomars attityder och unga muslimers utsatthet (2006).&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn33" name="fn33"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref33"&gt;[34]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Br&amp;aring;, pressmeddelande 2012-06-28. Identifierade hatbrott &amp;ouml;kade 2011 men har minskat sedan 2008.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn34" name="fn34"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref34"&gt;[35]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span class="fotnotstext"&gt;S&amp;auml;kerhetspolisen. V&amp;aring;ldsbejakande islamistisk extremism i Sverige (2010).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn35" name="fn35"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref35"&gt;[36]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; SCB. Demokratisk rapport 12 – F&amp;ouml;rtroendevalda i kommuner och landsting 2011.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn36" name="fn36"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref36"&gt;[37]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; SKL. Dekor eller deltagare? 2004. &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn37" name="fn37"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref37"&gt;[38]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; SR P4 Radio Stockholm. Vanligare med hot mot politiker med utl&amp;auml;ndsk bakgrund, 2005-09-29. &lt;a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&amp;amp;artikel=702481"&gt;http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&amp;amp;artikel=702481&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn38" name="fn38"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref38"&gt;[39]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;SCB. Demokratisk rapport 12 – F&amp;ouml;rtroendevalda i kommuner och landsting 2011. &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
  &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en mer human och öppen asyl- och migrationspolitik.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SfU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stärka arbetet med validering av utländsk utbildning och arbetslivserfarenhet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att åtgärda bristerna i etableringsreformen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:AU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om stöd till kliniker som erbjuder behandling för krigsskadade.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om stärkt modersmålsundervisning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ämnesundervisning på modersmål.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att fler elever ska få möjlighet att studera språk som talas i det mångkulturella Sverige.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UbU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att modersmål ska vara meriterande vid ansökan till högskoleutbildning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UbU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillföra mer resurser i en kvalitetssatsning på svenska för invandrare (sfi).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en förbättrad organisation för sfi.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UbU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att erbjuda sfi på modersmål för elever med kort utbildningsbakgrund.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att erbjuda nyanlända med lång utbildningsbakgrund sfi på högskolenivå.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avskaffa den s.k. sfi-bonusen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda hur ett kompetensutvecklingsprogram kan utformas för att offentligt anställda ska kunna läsa sfi inom ramen för sin anställning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:FiU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utvidga rätten för enskilda att använda modersmål vid myndighetskontakter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:KU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förbättra tolkars villkor och organisering.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:JuU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förbättra villkoren för antidiskrimineringsbyråerna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om rättegångskostnader i diskrimineringsmål.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta en fond för att driva diskrimineringsmål i domstol.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta en möjlighet att kunna föra talan om strukturell diskriminering i domstol.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett aktivt arbete inom rättsväsendet för att öka mångfalden och säkerställa allas likhet inför lagen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:JuU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning som har till uppgift att bedöma hur vanligt förekommande det är att människor diskrimineras inom rättsväsendet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:JuU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>23</nummer>
<beteckning>23</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stärka och långsiktigt säkra stödet till utsatta gruppers och antirasistiska organisationers organisering.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>24</nummer>
<beteckning>24</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om stärkt arbete mot islamofobi, antisemitism samt islamofobiska och antisemitiska hatbrott.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>25</nummer>
<beteckning>25</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en särskild statlig satsning på att motverka diskriminering och stärka ställningen i samhället för nationella minoriteter, afrosvenskar och muslimer.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>26</nummer>
<beteckning>26</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en särskild statlig satsning på att motverka diskriminering och rasism i skolan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>27</nummer>
<beteckning>27</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa flexibla helgdagar i form av en ledighetspott.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:AU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>28</nummer>
<beteckning>28</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att möjliggöra försöksverksamhet med direktvalda stadsdelsnämnder.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:KU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>29</nummer>
<beteckning>29</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att personer som är folkbokförda i Sverige och har ett annat medborgarskap än EU, Norge och Island ska ges samma rätt att delta i kommunal- och landstingsval som medborgare i EU, Norge och Island bosatta i Sverige har.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:KU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30</nummer>
<beteckning>30</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en kraftsamling på bostadsområden som präglas av sociala problem.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:CU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2012-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2012-10-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0951854268017</intressent_id>
<namn>Åsa Romson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0462699892622</intressent_id>
<namn>Maria Ferm</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0116084827614</intressent_id>
<namn>Mehmet Kaplan</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0849219210615</intressent_id>
<namn>Jabar Amin</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0401968752713</intressent_id>
<namn>Stina Bergström</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0956444284814</intressent_id>
<namn>Per Bolund</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0139948283718</intressent_id>
<namn>Agneta Börjesson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0637028706011</intressent_id>
<namn>Bodil Ceballos</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0182190010218</intressent_id>
<namn>Esabelle Dingizian</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0154189076919</intressent_id>
<namn>Tina Ehn</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0266627143525</intressent_id>
<namn>Magnus Ehrencrona</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0640669898710</intressent_id>
<namn>Gunvor G Ericson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0157062733618</intressent_id>
<namn>Jonas Eriksson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>13</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0447198048312</intressent_id>
<namn>Peter Eriksson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>14</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0699787174310</intressent_id>
<namn>Lotta Hedström</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>15</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0584183916016</intressent_id>
<namn>Ulf Holm</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>16</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0872978640827</intressent_id>
<namn>Helena Leander</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>17</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0172220256016</intressent_id>
<namn>Annika Lillemets</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>18</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0641486384014</intressent_id>
<namn>Jan Lindholm</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>19</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0919433006307</intressent_id>
<namn>Agneta Luttropp</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>20</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0280087199210</intressent_id>
<namn>Valter Mutt</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>21</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0828198456420</intressent_id>
<namn>Lise Nordin</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>22</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0427695165918</intressent_id>
<namn>Kew Nordqvist</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>23</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0488357052317</intressent_id>
<namn>Mats Pertoft</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>24</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0781648625615</intressent_id>
<namn>Peter Rådberg</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>25</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 20:37:28</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>H002A393</dok_id>
<systemdatum>2017-10-18 13:33:13</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 20:37:28</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H002A393</dok_id>
<subtitel>av Åsa Romson m.fl. (MP)</subtitel>
<filnamn>MOT_201213_A_393.doc</filnamn>
<filstorlek>240640</filstorlek>
<filtyp>doc</filtyp>
<titel>Drömmen om Sverige</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/154659A8-B1AC-4140-9C8B-64E685D02DEB</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>H002A393</dok_id>
<subtitel>av Åsa Romson m.fl. (MP)</subtitel>
<filnamn>mot_201213_a_393.pdf</filnamn>
<filstorlek>494838</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_201213_a_393</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/AD6A8C96-0A82-4CFC-A0A2-2213054790F6</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>