<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2806528</hangar_id>
 <dok_id>H002A202</dok_id>
 <rm>2012/13</rm>
 <beteckning>A202</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Kommittémotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2012/13:A202 av Josefin Brink m.fl. (V)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>V504</tempbeteckning>
 <organ>AU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>202</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2012-08-14 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2013-03-07 16:33:22</systemdatum>
 <publicerad>2012-09-18 14:57:24</publicerad>
 <titel>Arbetstid och arbetsmiljö</titel>
 <subtitel>av Josefin Brink m.fl. (V)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{7D4CEC55-1D24-4110-9523-E6545DB57673}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H002A202/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H002A202</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H002A202</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2012/13:A202&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Josefin Brink m.fl. (V)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;Arbetstid och arbetsmiljö&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;V504&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="Arbetstid och arbetsmilj&amp;ouml;" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="Berit Bengtsson" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 120619:1523 v6.02" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: St&amp;ouml;rre EAN, fria namnval (prtimotion etc), a4-funktionen, nya v-loggan, gr&amp;ouml;nmarkering, basdialogen mm --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Thu, 07 Mar 2013 16:20:00 CET" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_201213_A_202.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="RubrikInneh&amp;aring;llsf" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc335129080" name="_Toc335129080"&gt;&lt;/a&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc337535763"&gt;3&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ett m&amp;auml;nskligt arbetsliv&amp;#9;&lt;a href="#_Toc337535764"&gt;4&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;B&amp;auml;ttre arbetstider&amp;#9;&lt;a href="#_Toc337535765"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;St&amp;auml;rkt r&amp;auml;tt till heltid&amp;#9;&lt;a href="#_Toc337535766"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Ouml;kat inflytande &amp;ouml;ver arbetstidens f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc337535767"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Generell arbetstidsf&amp;ouml;rkortning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc337535768"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Minska &amp;ouml;vertidsarbetet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc337535769"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Enklare &amp;ouml;vertidsregler&amp;#9;&lt;a href="#_Toc337535770"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;B&amp;auml;ttre och enklare regler om dygnsvila&amp;#9;&lt;a href="#_Toc337535771"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;En b&amp;auml;ttre arbetsmilj&amp;ouml;&amp;#9;&lt;a href="#_Toc337535772"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inf&amp;ouml;r en nollvision mot d&amp;ouml;dsolyckor i arbetslivet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc337535773"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Arbetsrelaterade d&amp;ouml;dsfall&amp;#9;&lt;a href="#_Toc337535774"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Alla tillbud och olyckor ska rapporteras och registreras&amp;#9;&lt;a href="#_Toc337535775"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Fasa ut farligt och riskfyllt ensamarbete&amp;#9;&lt;a href="#_Toc337535776"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Offentligt anst&amp;auml;lldas arbetsmilj&amp;ouml;&amp;#9;&lt;a href="#_Toc337535777"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ut&amp;ouml;kade m&amp;ouml;jligheter att verka f&amp;ouml;r regionala skyddsombud&amp;#9;&lt;a href="#_Toc337535778"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rd &amp;aring;t alla arbetstagare&amp;#9;&lt;a href="#_Toc337535779"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Sk&amp;auml;rp arbetsgivarnas ansvar f&amp;ouml;r arbetsanpassning och rehabilitering&amp;#9;&lt;a href="#_Toc337535780"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.9&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Lag mot mobbning i arbetslivet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc337535781"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.10&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;St&amp;auml;rkt skydd f&amp;ouml;r den personliga integriteten i arbetslivet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc337535782"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.10.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Skydd f&amp;ouml;r arbetss&amp;ouml;kande, arbetstagare, inhyrda och praktikanter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc337535783"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.10.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;B&amp;auml;ttre skydd &amp;auml;n lagens ska vara till&amp;aring;tet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc337535784"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.10.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Missbruksregeln ska inte g&amp;auml;lla&amp;#9;&lt;a href="#_Toc337535785"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.10.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Samtycke &amp;auml;r inte nog&amp;#9;&lt;a href="#_Toc337535786"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.10.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Uppgifter ska bara f&amp;aring; behandlas f&amp;ouml;r det &amp;auml;ndam&amp;aring;l de samlades in&amp;#9;&lt;a href="#_Toc337535787"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.10.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Lagst&amp;ouml;d b&amp;ouml;r kr&amp;auml;vas f&amp;ouml;r utdrag ur register&amp;#9;&lt;a href="#_Toc337535788"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.10.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Tydliga regler f&amp;ouml;r medicinska unders&amp;ouml;kningar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc337535789"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.10.8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rbud mot &amp;ouml;vriga integritetskr&amp;auml;nkande &amp;aring;tg&amp;auml;rder&amp;#9;&lt;a href="#_Toc337535790"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.10.9&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;S&amp;auml;rskild reglering om personlighetstest&amp;#9;&lt;a href="#_Toc337535791"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.10.10&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Tolkningsf&amp;ouml;retr&amp;auml;de&amp;#9;&lt;a href="#_Toc337535792"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.10.11&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rhandlingsskyldighet ska g&amp;auml;lla&amp;#9;&lt;a href="#_Toc337535793"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.10.12&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;M&amp;aring;l ska handl&amp;auml;ggas som arbetstvist&amp;#9;&lt;a href="#_Toc337535794"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.10.13&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Arbetsgivare ska inte f&amp;aring; fr&amp;aring;ga om vad som helst&amp;#9;&lt;a href="#_Toc337535795"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;St&amp;auml;rk arbetslivsforskningen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc337535796"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc337535763" name="_Toc337535763"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="F&amp;ouml;rslagsrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att st&amp;auml;rka r&amp;auml;tten till heltid genom &amp;auml;ndringar i lagen om anst&amp;auml;llningsskydd som g&amp;ouml;r heltid till norm, medan anst&amp;auml;llningar p&amp;aring; deltid ska kunna ing&amp;aring;s om parterna kommer &amp;ouml;verens om detta.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att tills&amp;auml;tta en utredning med uppdrag att se &amp;ouml;ver lagstiftningen i syfte att &amp;ouml;ka arbetstagarnas inflytande &amp;ouml;ver den egna arbetstidens f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att en m&amp;aring;lmedveten strategi f&amp;ouml;r att stegvis f&amp;ouml;rkorta arbetstiden fr&amp;aring;n dagens 40 till 30&amp;nbsp;timmar i veckan snarast b&amp;ouml;r tas fram.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att taket f&amp;ouml;r den allm&amp;auml;nna &amp;ouml;vertiden b&amp;ouml;r s&amp;auml;nkas till 150 timmar per arbetstagare och &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att det b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras krav p&amp;aring; dispens fr&amp;aring;n Arbetsmilj&amp;ouml;verket f&amp;ouml;r uttag av extra &amp;ouml;vertid, inklusive extra mertid, och krav p&amp;aring; tillst&amp;aring;nd f&amp;ouml;r n&amp;ouml;dfalls&amp;ouml;vertid under l&amp;auml;ngre tid &amp;auml;n tv&amp;aring; dygn.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att mertidsbegreppet b&amp;ouml;r tas bort ur arbetstidslagen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att arbetstidslagen b&amp;ouml;r &amp;auml;ndras s&amp;aring; att perioden som ska ing&amp;aring; i dygnsvilan blir densamma som i definitionen av natt, dvs. perioden mellan kl.&amp;nbsp;22.00 och kl.&amp;nbsp;6.00.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att inf&amp;ouml;ra en nollvision mot d&amp;ouml;dsolyckor i arbetslivet med konkreta och strategiska delm&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att det m&amp;aring;ste satsas mer p&amp;aring; forskning, utbildning och tillsyn i syfte att minimera arbetsrelaterade d&amp;ouml;dsfall.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att alla tillbud och olyckor som sker p&amp;aring; svensk arbetsmarknad ska rapporteras till Arbetsmilj&amp;ouml;verket som ska ha skyldighet att registrera dem.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att inleda ett forsknings- och utvecklingsarbete i syfte att ta fram en samlad strategi f&amp;ouml;r att fasa ut allt farligt och riskfyllt ensamarbete.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r tills&amp;auml;tta en utredning som ser &amp;ouml;ver konsekvenserna av s&amp;auml;nkt personalt&amp;auml;thet i offentligt finansierade v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsverksamheter och myndigheter med serviceuppdrag och de regel&amp;auml;ndringar som genomf&amp;ouml;rts i r&amp;auml;tten till ekonomiskt bist&amp;aring;nd, ers&amp;auml;ttning fr&amp;aring;n sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen och arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen, med avseende p&amp;aring; v&amp;aring;ld och hot och psykosocial arbetsmilj&amp;ouml; f&amp;ouml;r de anst&amp;auml;llda.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regionala skyddsombud ska f&amp;aring; r&amp;auml;tt att verka p&amp;aring; f&amp;ouml;retag med kollektivavtal &amp;auml;ven om det tillf&amp;auml;lligtvis inte finns n&amp;aring;gon medlem i den kollektivavtalsb&amp;auml;rande arbetstagarorganisationen vid f&amp;ouml;retaget.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r ta initiativ till att, i samverkan med arbetsmarknadens parter, skapa en effektiv kvalitetss&amp;auml;krad f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rd som omfattar alla arbetstagare.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma med f&amp;ouml;rslag om ekonomiska sanktionsavgifter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r tills&amp;auml;tta en utredning med uppdrag att ta fram f&amp;ouml;rslag till en ny lag mot trakasserier i arbetslivet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att 39 &amp;sect; LAS ska &amp;auml;ndras s&amp;aring; att anst&amp;auml;llningsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llandet anses uppl&amp;ouml;st bara om arbetstagaren accepterar detta.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen beg&amp;auml;r att regeringen l&amp;auml;gger fram ett f&amp;ouml;rslag till lag om integritetsskydd i arbetslivet i enlighet med vad som anf&amp;ouml;rs i motionen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att tills&amp;auml;tta en utredning om hur arbetslivsforskningen kan samlas och st&amp;auml;rkas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc335129081" name="_Toc335129081"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335390109" name="_Toc335390109"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535723" name="_Toc337535723"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535764" name="_Toc337535764"&gt;&lt;/a&gt;Ett m&amp;auml;nskligt arbetsliv&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Full syssels&amp;auml;ttning &amp;auml;r m&amp;aring;let med v&amp;aring;r ekonomiska politik. Men det r&amp;auml;cker inte att alla som vill och kan arbeta har m&amp;ouml;jlighet till det. Vi &amp;auml;r m&amp;auml;nniskor – inte maskiner. Arbetslivet m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r anpassas till m&amp;auml;nskliga behov och pr&amp;auml;glas av goda villkor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Goda arbetsvillkor handlar om mycket mer &amp;auml;n vilken l&amp;ouml;n vi har f&amp;ouml;r v&amp;aring;rt arbete. Arbetstagare m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; ha m&amp;ouml;jlighet att delta i beslut p&amp;aring; arbetsplatsen, ta ansvar, ha inflytande &amp;ouml;ver den egna arbetstidens f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggning och m&amp;ouml;jligheter att utvecklas i arbetet annars &amp;auml;r risken stor att drabbas av oh&amp;auml;lsa. Ett v&amp;auml;l fungerande samarbete mellan parter i relativ maktbalans och en &amp;auml;ndam&amp;aring;lsenlig arbetsorganisation &amp;auml;r viktiga faktorer f&amp;ouml;r att m&amp;auml;nniskor ska m&amp;aring; bra p&amp;aring; jobbet. Friska arbetsplatser &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r arbetstagarnas st&amp;auml;llning, f&amp;ouml;retagens utveckling och f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llets v&amp;auml;lst&amp;aring;nd. En demokratisering av arbetslivet &amp;auml;r bra f&amp;ouml;r alla.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan 1990-talets b&amp;ouml;rjan har utvecklingen g&amp;aring;tt i rakt motsatt riktning. Maktf&amp;ouml;rskjutningen p&amp;aring; arbetsmarknaden till arbetsgivarnas f&amp;ouml;rm&amp;aring;n, &amp;ouml;kade l&amp;ouml;nsamhetskrav i n&amp;auml;ringslivet och resursbrist i offentlig verksamhet har inneburit att nya hierarkiska organisationer v&amp;auml;xt fram. Allt fler arbetsplatser k&amp;auml;nnetecknas av slimmade organisationer med h&amp;aring;rt styrt och utarmat arbete, h&amp;ouml;gt arbetstempo, h&amp;ouml;ga prestationskrav och sm&amp;aring; m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r arbetstagarna att p&amp;aring;verka sin arbetssituation.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Besparingar och rationaliseringar har medf&amp;ouml;rt att stressen och hetsen har &amp;ouml;kat p&amp;aring; arbetsplatserna. Forskningen visar p&amp;aring; samband mellan arbetsrelaterad oh&amp;auml;lsa och slimmade organisationer med h&amp;ouml;ga prestationskrav och bristen p&amp;aring; demokrati i arbetslivet. Bristen p&amp;aring; inflytande har blivit en riskfaktor f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad oh&amp;auml;lsa i arbetslivet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet anser att alla m&amp;auml;nniskor har r&amp;auml;tt att arbeta i en trygg och s&amp;auml;ker milj&amp;ouml; d&amp;auml;r de kan utvecklas och d&amp;auml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och gemenskap mellan arbetskamrater fr&amp;auml;mjas. Ett l&amp;aring;ngt yrkesverksamt liv ska kunna avslutas med h&amp;auml;lsan i beh&amp;aring;ll.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I denna motion presenterar vi ett antal f&amp;ouml;rslag g&amp;auml;llande arbetstid och arbetsmilj&amp;ouml; som kan bidra till ett m&amp;auml;nskligare arbetsliv.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc335129082" name="_Toc335129082"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335390110" name="_Toc335390110"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535724" name="_Toc337535724"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535765" name="_Toc337535765"&gt;&lt;/a&gt;B&amp;auml;ttre arbetstider&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc335129083" name="_Toc335129083"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335390111" name="_Toc335390111"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535725" name="_Toc337535725"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535766" name="_Toc337535766"&gt;&lt;/a&gt;St&amp;auml;rkt r&amp;auml;tt till heltid&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det ska vara m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r alla som arbetar att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rja sig p&amp;aring; sitt arbete. F&amp;ouml;r den som &amp;auml;r h&amp;auml;nvisad till att jobba deltid &amp;auml;r det ofta en om&amp;ouml;jlighet att klara sin egen och eventuella barns f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning. Att jobba deltid inneb&amp;auml;r i praktiken ofta att man blir beroende av n&amp;aring;gon annan f&amp;ouml;r att klara sig.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mer &amp;auml;n en miljon personer, n&amp;auml;stan var fj&amp;auml;rde sysselsatt, arbetade deltid andra kvartalet 2012.&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;Hela 70 procent av dem var kvinnor.&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;Orsakerna till deltidsarbete varierar, men var tredje deltidsarbetande vill och kan jobba mer &amp;auml;n de timmar de erbjuds av sin arbetsgivare. Det &amp;auml;r framf&amp;ouml;r allt i kvinnodominerade yrken inom v&amp;aring;rd, omsorg och privat tj&amp;auml;nstesektor som deltider &amp;auml;r det enda som erbjuds, ofta i form av otrygga anst&amp;auml;llningar som timvikariat eller behovsanst&amp;auml;llningar. Detta &amp;auml;r en av de mest grundl&amp;auml;ggande orsakerna till de stora inkomstskillnaderna mellan kvinnor och m&amp;auml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Deltidsarbete inneb&amp;auml;r inte bara en l&amp;auml;gre inkomst. Deltidsarbetare har ocks&amp;aring; s&amp;auml;mre utvecklingsm&amp;ouml;jligheter i arbetet, s&amp;auml;mre l&amp;ouml;neutveckling och l&amp;auml;gre ers&amp;auml;ttning fr&amp;aring;n socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringarna, arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen och pensionssystemet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I branscher d&amp;auml;r det mest &amp;auml;r m&amp;auml;n som arbetar har det under l&amp;aring;ng tid varit m&amp;ouml;jligt att organisera arbetet utan att m&amp;auml;n i n&amp;aring;gon st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning arbetar deltid mot sin vilja. Det m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; vara m&amp;ouml;jligt inom kvinnodominerade branscher. Det &amp;auml;r oh&amp;aring;llbart att den som v&amp;auml;ljer ett visst yrke ska vara h&amp;auml;nvisad till deltidsjobb bara f&amp;ouml;r att det &amp;auml;r smidigare f&amp;ouml;r arbetsgivaren. M&amp;ouml;jligheten att arbeta deltid f&amp;ouml;r den som s&amp;aring; &amp;ouml;nskar ska naturligtvis finnas kvar. Men normen att en anst&amp;auml;llning ska vara p&amp;aring; heltid m&amp;aring;ste st&amp;auml;rkas s&amp;aring; att det blir m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r alla yrkesgrupper att f&amp;aring; en l&amp;ouml;n som g&amp;aring;r att leva p&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;R&amp;auml;tten till heltid b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r st&amp;auml;rkas genom &amp;auml;ndringar i lagen om anst&amp;auml;llningsskydd som g&amp;ouml;r heltid till norm, medan anst&amp;auml;llningar p&amp;aring; deltid ska kunna ing&amp;aring;s om parterna kommer &amp;ouml;verens om detta. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc303588665" name="_Toc303588665"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303588902" name="_Toc303588902"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335129084" name="_Toc335129084"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335390112" name="_Toc335390112"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535726" name="_Toc337535726"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535767" name="_Toc337535767"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;kat inflytande &amp;ouml;ver arbetstidens f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hur l&amp;auml;nge och n&amp;auml;r vi arbetar &amp;auml;r av stor betydelse. Om vi ska orka med att arbeta p&amp;aring; oregelbundna och obekv&amp;auml;ma arbetstider m&amp;aring;ste vi kunna p&amp;aring;verka f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggningen av den egna arbetstiden. Forskning visar att ett &amp;ouml;kat inflytande &amp;ouml;ver arbetstiden, s&amp;aring;v&amp;auml;l dess f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggning som l&amp;auml;ngd, kan bidra till minskad stress och d&amp;auml;rmed minskad uppkomst av stressrelaterade sjukdomar. Enskilda arbetstagares &amp;ouml;kade inflytande &amp;ouml;ver den egna arbetstiden m&amp;aring;ste g&amp;aring; att kombinera med effektivitet och flexibilitet i verksamheten. Det &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt f&amp;ouml;r att kunna skapa ett utvecklande arbetsliv, &amp;ouml;kad h&amp;auml;lsa och ett mera j&amp;auml;mst&amp;auml;llt samh&amp;auml;lle.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingen p&amp;aring; senare tid har dock g&amp;aring;tt i motsatt riktning. Jobba tre timmar, f&amp;ouml;rdriv n&amp;aring;gra h&amp;aring;ltimmar och jobba sedan fyra och en halv timmar till. Ungef&amp;auml;r s&amp;aring; ser en arbetsdag ut f&amp;ouml;r allt fler. Uppdelade arbetspass och jobb dygnet runt p&amp;aring; scheman som helt styrs av krav p&amp;aring; att alltid finnas till hands n&amp;auml;r patienterna, kunderna eller passagerarna ska servas och en allt h&amp;aring;rdare kostnadspress har blivit vanligare. Inte minst arbetsgivare i servicebranscher har b&amp;ouml;rjat stycka upp arbetsdagarna i flera korta delar, s.k. delade arbetspass eller split shift. En arbetsdag p&amp;aring; sju och en halv timmar kan i praktiken bli mer &amp;auml;n elva timmar. Framf&amp;ouml;r&amp;nbsp;allt inom &amp;auml;ldre- och handikappomsorg, lantbruk och trafik blir det vanligare med delade arbetspass. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns gott om forskningsresultat som visar att kroppen tar stryk, s&amp;ouml;mnen rubbas, umg&amp;auml;nget f&amp;ouml;rsv&amp;aring;ras och att det &amp;auml;r sv&amp;aring;rare att aktivt delta i det f&amp;ouml;reningsliv som &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt f&amp;ouml;r v&amp;aring;r demokrati om vi har arbetstider som kr&amp;auml;ver f&amp;ouml;r mycket av oss. &amp;Aring;tminstone om vi har det under en l&amp;auml;ngre tid.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r tills&amp;auml;tta en utredning med uppdrag att se &amp;ouml;ver lagstiftningen i syfte att &amp;ouml;ka arbetstagarnas inflytande &amp;ouml;ver den egna arbetstidens f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggning. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc335129085" name="_Toc335129085"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335390113" name="_Toc335390113"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535727" name="_Toc337535727"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535768" name="_Toc337535768"&gt;&lt;/a&gt;Generell arbetstidsf&amp;ouml;rkortning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det m&amp;aring;ste vara m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r b&amp;aring;de kvinnor och m&amp;auml;n, arbetare och tj&amp;auml;nstem&amp;auml;n att kombinera heltidsarbete med f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraskap och fritid utan att slita ut sig. F&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; det beh&amp;ouml;vs en rad f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar i arbetslivet och i v&amp;auml;lf&amp;auml;rdssystemen. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r bl.a. st&amp;auml;rka r&amp;auml;tten till heltid, minimera de otrygga anst&amp;auml;llningarna, st&amp;auml;rka arbetsmilj&amp;ouml;arbetet och &amp;ouml;ka inflytandet &amp;ouml;ver den egna arbetssituationen. Ansvaret f&amp;ouml;r hemarbete och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraskap m&amp;aring;ste delas j&amp;auml;mnt mellan kvinnor och m&amp;auml;n. Tillg&amp;aring;ng till barnomsorg m&amp;aring;ste garanteras ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r dem som arbetar p&amp;aring; kv&amp;auml;llar, n&amp;auml;tter och helger. Och det &amp;auml;r dags att p&amp;aring; nytt v&amp;auml;cka fr&amp;aring;gan om en generell arbetstidsf&amp;ouml;rkortning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fram till 1970-talet kortades den lagstadgade veckoarbetstiden stegvis till 40 timmar. Sedan dess har den legat still, trots en enorm &amp;ouml;kning av vinster och produktivitet i n&amp;auml;ringslivet. Enligt SCB &amp;ouml;kade produktiviteten med 65&amp;nbsp;procent mellan 1980 och 2009. Under samma period minskade l&amp;ouml;neandelen av det samlade produktionsresultatet i Sverige fr&amp;aring;n strax under 76&amp;nbsp;procent till 69 (k&amp;auml;lla: RUT, dnr 2010:1914). Det ekonomiska utrymmet f&amp;ouml;r arbetstidsf&amp;ouml;rkortning med bibeh&amp;aring;llen l&amp;ouml;neniv&amp;aring; &amp;auml;r allts&amp;aring; betydande i ekonomin som helhet. F&amp;ouml;r att det utrymmet ska komma alla p&amp;aring; arbetsmarknaden till del beh&amp;ouml;vs det en lagstadgad arbetstidsf&amp;ouml;rkortning. Vi menar att f&amp;ouml;rkortningen ska genomf&amp;ouml;ras i en s&amp;aring;dan takt att arbetstagarnas inkomster inte minskar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vilka konsekvenser en f&amp;ouml;rkortning av normalarbetstiden skulle f&amp;aring; f&amp;ouml;r arbetsvillkor, syssels&amp;auml;ttning och samh&amp;auml;llsekonomin som helhet &amp;auml;r inte helt l&amp;auml;tt att f&amp;ouml;rutse och ber&amp;auml;kna. Det finns dock goda sk&amp;auml;l att anta att de samh&amp;auml;llsekonomiska effekterna av en arbetstidsf&amp;ouml;rkortning skulle bli positiva, s&amp;aring;som minskade sjuktal genom mindre stress, samt att den genomsnittliga pensions&amp;aring;ldern kan h&amp;ouml;jas, givet att arbetstidsf&amp;ouml;rkortningen inte sker till priset av &amp;ouml;kad arbetsbelastning och sjunkande inkomster. En f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r en lyckad arbetstidsf&amp;ouml;rkortning &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att den genomf&amp;ouml;rs i dialog med arbetsmarknadens parter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stora grupper p&amp;aring; arbetsmarknaden omfattas av kollektivavtal med en kortare veckoarbetstid &amp;auml;n lagens 40 timmar. Det g&amp;auml;ller fr&amp;auml;mst tj&amp;auml;nstemannagrupper. Inom kvinnodominerade LO-yrken, som handeln, restaurangbranschen, st&amp;auml;dbranschen och inom v&amp;aring;rd och omsorg, d&amp;auml;r l&amp;ouml;nerna dessutom &amp;auml;r l&amp;aring;ga, &amp;auml;r i&amp;nbsp;st&amp;auml;llet deltidsarbeten och visstidsanst&amp;auml;llningar som inneb&amp;auml;r kort och varierande veckoarbetstid s&amp;auml;rskilt vanliga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Veckoarbetstidens l&amp;auml;ngd och vad det kostar den enskilde att jobba mindre &amp;auml;n 40&amp;nbsp;timmar i veckan varierar allts&amp;aring; i&amp;nbsp;dag beroende p&amp;aring; yrke och k&amp;ouml;n. Medan en del redan i&amp;nbsp;dag f&amp;aring;r ut en heltidsl&amp;ouml;n f&amp;ouml;r att jobba mindre &amp;auml;n 40 timmar i veckan, betalar andra sj&amp;auml;lva priset f&amp;ouml;r kortare arbetstid genom deltidsarbete och d&amp;auml;rmed f&amp;ouml;ljande deltidsl&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor &amp;auml;r &amp;ouml;verrepresenterade b&amp;aring;de n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller deltidsarbete och deltidsarbetsl&amp;ouml;shet. Det avspeglar den onda cirkel som uppr&amp;auml;tth&amp;aring;ller de k&amp;ouml;nsrelaterade or&amp;auml;ttvisorna i hemmen och i arbetslivet. Kvinnor utf&amp;ouml;r fortfarande det mesta av det obetalda hemarbetet och jobbar i geng&amp;auml;ld oftare deltid.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetsvillkor, l&amp;ouml;n och arbetstid p&amp;aring;verkar ocks&amp;aring; hur l&amp;auml;nge vi orkar arbeta. Den faktiska pensions&amp;aring;ldern har ett tydligt samband med vilken typ av arbete vi har, och i de tyngsta jobben &amp;auml;ven med arbetstagarens k&amp;ouml;n. De som jobbar inom tung servicesektor utan krav p&amp;aring; yrkesutbildning orkar s&amp;auml;llan jobba &amp;auml;nda fram till 65 &amp;aring;rs &amp;aring;lder. Den faktiska pensions&amp;aring;ldern f&amp;ouml;r kvinnor och m&amp;auml;n i den h&amp;auml;r kategorin &amp;auml;r 53,6 respektive 56,1 &amp;aring;r. I&amp;nbsp;andra &amp;auml;nden av spektret finns verkst&amp;auml;llande direkt&amp;ouml;rer, h&amp;ouml;gre &amp;auml;mbetsm&amp;auml;n och specialister som har en faktisk pensions&amp;aring;lder p&amp;aring; 64,4 &amp;aring;r f&amp;ouml;r kvinnor och 64,6 f&amp;ouml;r m&amp;auml;n (k&amp;auml;lla: DU &amp;amp; Jobbet 2012-02-10).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet anser att detta m&amp;ouml;nster m&amp;aring;ste brytas. En m&amp;aring;lmedveten strategi f&amp;ouml;r att stegvis f&amp;ouml;rkorta arbetstiden fr&amp;aring;n dagens 40 till 30 timmar i veckan b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r snarast utarbetas. Ett rimligt f&amp;ouml;rsta steg &amp;auml;r att s&amp;auml;nka den lagstadgade normalarbetstiden till 37 timmar per vecka. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc335129086" name="_Toc335129086"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335390114" name="_Toc335390114"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535728" name="_Toc337535728"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535769" name="_Toc337535769"&gt;&lt;/a&gt;Minska &amp;ouml;vertidsarbetet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill leva i ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt samh&amp;auml;lle. I dag hankar sig somliga, mest kvinnor, fram p&amp;aring; deltid och tillf&amp;auml;lliga jobb. Andra, mest m&amp;auml;n, arbetar mer &amp;auml;n de vill och vad som &amp;auml;r l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbart. Om r&amp;auml;tten till heltid st&amp;auml;rks kommer det fr&amp;auml;mst att bidra till en &amp;ouml;kad andel betalt arbete f&amp;ouml;r kvinnor. En begr&amp;auml;nsning av &amp;ouml;vertidsuttaget skulle bl.a. bidra till &amp;ouml;kade m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r m&amp;auml;n att ta st&amp;ouml;rre ansvar f&amp;ouml;r det obetalda hemarbetet. De b&amp;aring;da reformerna i samverkan skulle bidra till att bryta den skeva arbetsdelningen mellan k&amp;ouml;nen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven om skillnaderna har minskat under senare &amp;aring;r &amp;auml;r l&amp;ouml;nearbetet fortfarande oj&amp;auml;mnt f&amp;ouml;rdelat mellan k&amp;ouml;nen. M&amp;auml;n l&amp;ouml;nearbetar n&amp;auml;stan 6 timmar mer per vecka &amp;auml;n kvinnor. Enligt SCB:s arbetskraftsunders&amp;ouml;kning arbetade 745&amp;nbsp;000 personer tillsammans mer &amp;auml;n 4,6 miljoner &amp;ouml;vertidstimmar under m&amp;auml;tveckan andra kvartalet 2012. M&amp;auml;n stod f&amp;ouml;r 62 procent av dessa &amp;ouml;vertidstimmar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det stora &amp;ouml;vertidsuttaget &amp;auml;r inte bara ett problem ur j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetssynpunkt. &amp;Auml;ven ur arbetsmilj&amp;ouml;synpunkt finns det goda sk&amp;auml;l f&amp;ouml;r att h&amp;aring;lla nere antalet &amp;ouml;vertidstimmar. Det &amp;auml;r v&amp;auml;l k&amp;auml;nt att stor arbetsbelastning under alltf&amp;ouml;r m&amp;aring;nga arbetstimmar sliter ut arbetstagare. Det &amp;auml;r inte acceptabelt att arbetstagare sliter ut sig i f&amp;ouml;rtid. Det &amp;auml;r en mycket viktig anledning till att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka minska &amp;ouml;vertidsuttaget i arbetslivet. D&amp;auml;r ett mer eller mindre permanent utnyttjande av &amp;ouml;vertid sker b&amp;ouml;r en del av &amp;ouml;vertidsarbetet kunna omvandlas till nya anst&amp;auml;llningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetstidslagen (1982:673) reglerar arbetstiden. Hela lagen eller delar av lagen f&amp;aring;r avtalas bort genom kollektivavtal, som dock inte f&amp;aring;r medf&amp;ouml;ra att mindre f&amp;ouml;rm&amp;aring;nliga villkor till&amp;auml;mpas &amp;auml;n vad som f&amp;ouml;ljer av EU:s arbetstidsdirektiv (2003/88/EG). S&amp;aring; har ocks&amp;aring; skett f&amp;ouml;r st&amp;ouml;rre delen av arbetsmarknaden. Regeringen s&amp;auml;ger sig ofta v&amp;auml;rna den svenska kollektivavtalsmodellen, och Sverige har ratificerat ILO:s konvention 154 och d&amp;auml;rmed f&amp;ouml;rbundit sig att fr&amp;auml;mja kollektiva f&amp;ouml;rhandlingar. Dagens &amp;ouml;vertidsregler bidrar inte till detta. Eftersom de inneb&amp;auml;r ett gynnande av arbetsgivare som v&amp;auml;ljer att inte teckna kollektivavtal riskerar de tv&amp;auml;rtom att f&amp;ouml;rsv&amp;aring;ra m&amp;ouml;jligheterna att teckna avtal och underminera kollektivavtalsmodellen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r arbetsgivare som saknar kollektivavtal ligger taket f&amp;ouml;r allm&amp;auml;n &amp;ouml;vertid p&amp;aring; maximalt 200 timmar per kalender&amp;aring;r. Ut&amp;ouml;ver den allm&amp;auml;nna &amp;ouml;vertiden &amp;auml;r det till&amp;aring;tet att ta ut extra &amp;ouml;vertid respektive extra mertid med h&amp;ouml;gst 150 timmar per arbetstagare och kalender&amp;aring;r om det finns s&amp;auml;rskilda sk&amp;auml;l f&amp;ouml;r det och situationen inte har varit m&amp;ouml;jlig att l&amp;ouml;sa p&amp;aring; annat rimligt s&amp;auml;tt. F&amp;ouml;rutom den n&amp;auml;mnda allm&amp;auml;nna och extra &amp;ouml;vertiden kan kollektivavtalsl&amp;ouml;sa arbetsgivare ocks&amp;aring; ta ut n&amp;ouml;dfalls&amp;ouml;vertid under en l&amp;auml;ngre tid &amp;auml;n tv&amp;aring; dygn utan dispens fr&amp;aring;n Arbetsmilj&amp;ouml;verket.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r v&amp;auml;l k&amp;auml;nt att &amp;ouml;vertidsarbete medf&amp;ouml;r h&amp;auml;lsorisker. Med de nuvarande reglerna, d&amp;auml;r det vare sig kr&amp;auml;vs dispens f&amp;ouml;r extra &amp;ouml;vertid eller n&amp;ouml;dfalls&amp;ouml;vertid riskerar vi att &amp;ouml;vertidsuttaget &amp;ouml;kar och arbetsgivares vilja att teckna kollektivavtal minskar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi ser behov av att minska &amp;ouml;vertidsuttaget. Taket f&amp;ouml;r den allm&amp;auml;nna &amp;ouml;vertiden b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r s&amp;auml;nkas till 150 timmar per arbetstagare och &amp;aring;r. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetsmilj&amp;ouml;verkets tillsyn beh&amp;ouml;ver ocks&amp;aring; sk&amp;auml;rpas och h&amp;auml;lsoaspekterna ska alltid beaktas n&amp;auml;r en arbetsgivare vill ta ut &amp;ouml;vertid ut&amp;ouml;ver den allm&amp;auml;nna. Det b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras krav p&amp;aring; dispens fr&amp;aring;n Arbetsmilj&amp;ouml;verket f&amp;ouml;r uttag av extra &amp;ouml;vertid inklusive mertid och krav p&amp;aring; tillst&amp;aring;nd f&amp;ouml;r n&amp;ouml;dfalls&amp;ouml;vertid under l&amp;auml;ngre tid &amp;auml;n tv&amp;aring; dygn. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc335129087" name="_Toc335129087"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335390115" name="_Toc335390115"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535729" name="_Toc337535729"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535770" name="_Toc337535770"&gt;&lt;/a&gt;Enklare &amp;ouml;vertidsregler&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regler ska vara enkla att f&amp;ouml;rst&amp;aring; och till&amp;auml;mpa. V&amp;auml;nsterpartiet vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;ouml;renkla &amp;ouml;vertidsreglerna i arbetstidslagen. Med mertid f&amp;ouml;rst&amp;aring;s s&amp;aring;dan arbetstid som vid deltidsanst&amp;auml;llning &amp;ouml;verstiger arbetstagarens ordinarie arbetstid och jourtid enligt anst&amp;auml;llningsavtalet. Allm&amp;auml;n mertid f&amp;aring;r liksom allm&amp;auml;n &amp;ouml;vertid tas ut med h&amp;ouml;gst 200 timmar under ett kalender&amp;aring;r. Det finns inget behov av att i lagen anv&amp;auml;nda skilda begrepp f&amp;ouml;r &amp;ouml;vertidsarbete vid heltids- respektive deltidsanst&amp;auml;llning. Mertidsbegreppet skapar f&amp;ouml;rvirring och b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r tas bort. Allt arbete ut&amp;ouml;ver det &amp;ouml;verenskomna &amp;auml;r &amp;ouml;vertidsarbete. R&amp;auml;tten till ers&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r &amp;ouml;vertids- och mertidsarbete regleras genom kollektivavtal och p&amp;aring;verkas inte av den f&amp;ouml;reslagna regelf&amp;ouml;renklingen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mertidsbegreppet b&amp;ouml;r tas bort ur arbetstidslagen. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc335129088" name="_Toc335129088"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335390116" name="_Toc335390116"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535730" name="_Toc337535730"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535771" name="_Toc337535771"&gt;&lt;/a&gt;B&amp;auml;ttre och enklare regler om dygnsvila&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;auml;nniskan &amp;auml;r inte anpassad f&amp;ouml;r att vara vaken och arbeta p&amp;aring; n&amp;auml;tterna. Arbetstidslagen inneh&amp;aring;ller ett f&amp;ouml;rbud mot nattarbete. Om de avtalsslutande parterna inte kommer &amp;ouml;verens om en annan f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggning av arbetstiderna &amp;auml;r det lagen som g&amp;auml;ller. Det ger arbetstagarna ett visst inflytande &amp;ouml;ver arbetstidens f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggning. Vill arbetsgivaren f&amp;ouml;rl&amp;auml;gga arbetstiden p&amp;aring; natten eller variera veckoarbetstiden m&amp;aring;ste denne f&amp;ouml;rhandla och tr&amp;auml;ffa &amp;ouml;verenskommelse om detta med den fackliga organisationen. S&amp;aring; sker ocks&amp;aring; i stor utstr&amp;auml;ckning. Arbetsgivarna k&amp;ouml;per &amp;ouml;kad flexibilitet och b&amp;auml;ttre avkastning p&amp;aring; sina investeringar genom att erbjuda kortare arbetstid och/eller ekonomisk ers&amp;auml;ttning. Natt- och skiftarbete sliter dock h&amp;aring;rt p&amp;aring; m&amp;auml;nniskor. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r viktigt med en tydlig skyddslagstiftning f&amp;ouml;r personer som arbetar p&amp;aring; obekv&amp;auml;ma och oregelbundna arbetstider.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt arbetstidslagen, 13&amp;nbsp;&amp;sect;, ska alla arbetstagare ha minst elva timmars sammanh&amp;auml;ngande ledighet under varje period om tjugofyra timmar (dygnsvila). I den dygnsvila som alla arbetstagare har r&amp;auml;tt till ska tiden mellan midnatt och kl. 5 ing&amp;aring;. I 13a&amp;nbsp;&amp;sect; samma lag anges att med natt avses perioden mellan kl.&amp;nbsp;22 och kl.&amp;nbsp;6. Forskningen har visat att m&amp;auml;nniskokroppen p&amp;aring; n&amp;auml;tter &amp;auml;r k&amp;auml;nsligare f&amp;ouml;r st&amp;ouml;rningar och &amp;auml;ven f&amp;ouml;r vissa betungande former av arbetsorganisation och att l&amp;aring;nga perioder av nattarbete kan vara h&amp;auml;lsov&amp;aring;dligt f&amp;ouml;r arbetstagare och &amp;auml;ventyra s&amp;auml;kerheten p&amp;aring; arbetsplatsen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mot bakgrund av det slitage p&amp;aring; m&amp;auml;nniskor som det inneb&amp;auml;r att arbeta natt och att det &amp;auml;r ologiskt och on&amp;ouml;digt med tv&amp;aring; olika definitioner p&amp;aring; natt i samma lag anser vi att lagen b&amp;ouml;r f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras och f&amp;ouml;renklas. Arbetstidslagens 13&amp;nbsp;&amp;sect; b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;ndras s&amp;aring; att perioden som ska ing&amp;aring; i dygnsvilan blir densamma som i definitionen av natt i 13a&amp;nbsp;&amp;sect;, dvs. perioden mellan kl.&amp;nbsp;22 och kl.&amp;nbsp;6. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc335129089" name="_Toc335129089"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335390117" name="_Toc335390117"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535731" name="_Toc337535731"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535772" name="_Toc337535772"&gt;&lt;/a&gt;En b&amp;auml;ttre arbetsmilj&amp;ouml;&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc335129090" name="_Toc335129090"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335390118" name="_Toc335390118"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535732" name="_Toc337535732"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535773" name="_Toc337535773"&gt;&lt;/a&gt;Inf&amp;ouml;r en nollvision mot d&amp;ouml;dsolyckor i arbetslivet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Varje dag g&amp;aring;r m&amp;auml;nniskor till sitt arbete och riskerar att inte komma hem igen. Arbetsolyckorna med d&amp;ouml;dlig utg&amp;aring;ng har &amp;ouml;kat de senaste &amp;aring;ren. &amp;Aring;r 2011 dog 61&amp;nbsp;personer i arbetsplatsolyckor i Sverige. Det &amp;auml;r inte acceptabelt. Sedan vi i Sverige inf&amp;ouml;rde en nollvision p&amp;aring; v&amp;aring;ra v&amp;auml;gar har antalet d&amp;ouml;dsolyckor minskat kraftigt. Det m&amp;aring;ste vara lika viktigt att r&amp;auml;dda medborgarnas liv n&amp;auml;r de befinner sig p&amp;aring; jobbet som n&amp;auml;r de befinner sig i trafiken. Det &amp;auml;r dags att inf&amp;ouml;ra en nollvision mot d&amp;ouml;dsolyckor i arbetslivet med konkreta strategiska delm&amp;aring;l. Uppdraget att konkretisera och f&amp;ouml;rverkliga visionen b&amp;ouml;r delas mellan Arbetsmilj&amp;ouml;verket, arbetslivsforskare och arbetsmarknadens parter. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc335129091" name="_Toc335129091"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335390119" name="_Toc335390119"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535733" name="_Toc337535733"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535774" name="_Toc337535774"&gt;&lt;/a&gt;Arbetsrelaterade d&amp;ouml;dsfall&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rebyggande arbetsmilj&amp;ouml;arbete r&amp;auml;ddar liv. Ut&amp;ouml;ver de som d&amp;ouml;r i arbetsolyckor finns ett stort antal d&amp;ouml;dsfall som &amp;auml;r arbetsrelaterade. Det kan t.ex. r&amp;ouml;ra sig om personer som under sitt arbetsliv kommit i kontakt med asbest. Drygt 100&amp;nbsp;personer dog p&amp;aring; grund av asbestos eller dammlunga &amp;aring;r 2007. I dessa fall kan man med h&amp;ouml;g s&amp;auml;kerhet konstatera att d&amp;ouml;dsfallen &amp;auml;r arbetsrelaterade. &amp;Auml;ven d&amp;ouml;dsfall i andra lung- och luftv&amp;auml;gssjukdomar, cancer och hj&amp;auml;rt- och k&amp;auml;rlsjukdomar kan vara arbetsrelaterade. I en rapport som gjorts p&amp;aring; uppdrag av Arbetsmilj&amp;ouml;verket anges att &amp;aring;tminstone 800 arbetsrelaterade d&amp;ouml;dsfall sker i n&amp;auml;mnda sjukdomar varje &amp;aring;r. Det m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r satsas mer p&amp;aring; forskning, utbildning och tillsyn i syfte att minimera arbetsrelaterade d&amp;ouml;dsfall. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc335129092" name="_Toc335129092"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335390120" name="_Toc335390120"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535734" name="_Toc337535734"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535775" name="_Toc337535775"&gt;&lt;/a&gt;Alla tillbud och olyckor ska rapporteras och registreras&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En v&amp;auml;l fungerande rapportering och registrering av tillbud och olyckor &amp;auml;r av stor vikt f&amp;ouml;r att det f&amp;ouml;rebyggande arbetsmilj&amp;ouml;arbetet ska vara effektivt. Det statistiska underlaget &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt f&amp;ouml;r arbetsmilj&amp;ouml;forskningen. Ett aktuellt och v&amp;auml;xande problem &amp;auml;r de stora m&amp;ouml;rkertal som antas finnas n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller arbetsskador som drabbar utl&amp;auml;ndsk arbetskraft som tillf&amp;auml;lligtvis arbetar i Sverige. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r menar vi att alla tillbud och olyckor som sker p&amp;aring; svensk arbetsmarknad ska rapporteras till Arbetsmilj&amp;ouml;verket som ska ha skyldighet att registrera dessa. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc335129093" name="_Toc335129093"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335390121" name="_Toc335390121"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535735" name="_Toc337535735"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535776" name="_Toc337535776"&gt;&lt;/a&gt;Fasa ut farligt och riskfyllt ensamarbete&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;auml;nniskor som uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r risker i arbetet ska inte beh&amp;ouml;va arbeta ensamma. Riskfyllt och farligt ensamarbete m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r fasas ut.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I arbetsmilj&amp;ouml;lagen anges att teknik, arbetsorganisation och arbetsinneh&amp;aring;ll ska utformas s&amp;aring; att arbetstagaren inte uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r fysiska eller psykiska belastningar som kan medf&amp;ouml;ra oh&amp;auml;lsa eller olycksfall. D&amp;auml;rvid ska &amp;auml;ven l&amp;ouml;neformer och f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggning av arbetstid beaktas och arbetsgivaren ska beakta den s&amp;auml;rskilda risk f&amp;ouml;r oh&amp;auml;lsa och olycksfall som kan f&amp;ouml;lja av ensamarbete. Utvecklingen mot det s.k. 24-timmarssamh&amp;auml;llet inneb&amp;auml;r &amp;ouml;kad belastning p&amp;aring; arbetstagare socialt, psykiskt och fysiskt. De som ofta arbetar p&amp;aring; kv&amp;auml;llar och n&amp;auml;tter arbetar ocks&amp;aring; ofta ensamma och l&amp;ouml;per risk att uts&amp;auml;ttas f&amp;ouml;r v&amp;aring;ld och hot. Det g&amp;auml;ller allt fler inom kvinnodominerade serviceyrken som t.ex. butiksbitr&amp;auml;den och restaurangpersonal.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Faktorer som bidragit till att ensamarbetet brett ut sig &amp;auml;r ett &amp;ouml;kat antal sm&amp;aring; f&amp;ouml;retag, h&amp;aring;rda rationaliseringar, omorganisationer p&amp;aring; arbetsplatserna, upphandlingar d&amp;auml;r det billigaste alternativet v&amp;auml;ljs och att ny teknik m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r mer ensamarbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r krafttag i syfte att fasa ut det riskfyllda ensamarbetet. F&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; det kr&amp;auml;vs en strategi och m&amp;aring;linriktade insatser inom flera omr&amp;aring;den. Det &amp;auml;r t.ex. av st&amp;ouml;rsta vikt att sanktionssystemet g&amp;ouml;rs effektivare och att Arbetsmilj&amp;ouml;verkets inspektionsverksamhet &amp;ouml;kar i syfte att uppt&amp;auml;cka och &amp;aring;tg&amp;auml;rda brister i utsatt ensamarbete. Ett forsknings- och utvecklingsarbete b&amp;ouml;r inledas f&amp;ouml;r att ta fram en samlad strategi f&amp;ouml;r att fasa ut allt farligt och riskfyllt ensamarbete. S&amp;auml;rskild uppm&amp;auml;rksamhet ska &amp;auml;gnas &amp;aring;t ungas utsatthet. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc335129094" name="_Toc335129094"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335390122" name="_Toc335390122"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535736" name="_Toc337535736"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535777" name="_Toc337535777"&gt;&lt;/a&gt;Offentligt anst&amp;auml;lldas arbetsmilj&amp;ouml;&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;auml;nniskor ska inte beh&amp;ouml;va vara r&amp;auml;dda f&amp;ouml;r att g&amp;aring; till jobbet. Hot och v&amp;aring;ld har tyv&amp;auml;rr blivit en av de vanligaste anledningarna till skador p&amp;aring; jobbet. Ett av tio allvarliga arbetsolycksfall, s&amp;aring;dana som leder till kraftiga psykiska eller fysiska besv&amp;auml;r i minst 30 dagar, orsakas av hot och v&amp;aring;ld. H&amp;auml;lften av dessa skador intr&amp;auml;ffar inom kommuner och landsting. Offentligt anst&amp;auml;llda ger i sitt arbete service till medborgarna i enlighet med politiskt fattade beslut och verkst&amp;auml;ller politiskt beslutad myndighetsut&amp;ouml;vning. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ett s&amp;auml;rskilt politiskt ansvar att offentligt anst&amp;auml;llda inte uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r v&amp;aring;ld och hot i sitt arbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r rimligt att riksdagen ges m&amp;ouml;jlighet att v&amp;auml;ga in och ta h&amp;auml;nsyn till konsekvenser f&amp;ouml;r offentligt anst&amp;auml;lldas arbetssituation innan beslut om ekonomiska medel till offentlig verksamhet och n&amp;auml;r regel&amp;auml;ndringar som ber&amp;ouml;r v&amp;auml;lf&amp;auml;rdssystemen planeras. Detsamma g&amp;auml;ller vid offentlig upphandling, d&amp;auml;r offentligt finansierad samh&amp;auml;llsservice l&amp;auml;ggs ut p&amp;aring; entreprenad. Om l&amp;aring;gt pris prioriteras framf&amp;ouml;r bra arbetsmilj&amp;ouml; och tillr&amp;auml;cklig bemanning riskerar utsattheten f&amp;ouml;r de anst&amp;auml;llda att &amp;ouml;ka. En f&amp;auml;rsk arbetsmilj&amp;ouml;unders&amp;ouml;kning bland anst&amp;auml;llda i den konkurrensutsatta sp&amp;aring;rtrafiken visade exempelvis p&amp;aring; en kraftig &amp;ouml;kning av hot och v&amp;aring;ld i samband med &amp;ouml;kad stress och mer ensamarbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hot och v&amp;aring;ld f&amp;ouml;rekommer oftast d&amp;auml;r yrkesut&amp;ouml;vningen handlar om att m&amp;auml;nniskor &amp;auml;r i beroendest&amp;auml;llning till yrkesut&amp;ouml;varen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Personalt&amp;auml;theten &amp;auml;r generellt l&amp;auml;gre i&amp;nbsp;offentligt finansierad verksamhet i dag &amp;auml;n i b&amp;ouml;rjan av 1990-talet. F&amp;auml;rre anst&amp;auml;llda utf&amp;ouml;r lika mycket, eller mer, jobb &amp;auml;n tidigare. Det &amp;ouml;kar pressen p&amp;aring; de anst&amp;auml;llda och &amp;auml;ven frustrationen hos de medborgare som tar del av de offentliga tj&amp;auml;nsterna. D&amp;auml;rmed &amp;ouml;kar ocks&amp;aring; risken f&amp;ouml;r aggressivitet och hotfulla situationer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den &amp;ouml;kade f&amp;ouml;rekomsten av hot och v&amp;aring;ld mot anst&amp;auml;llda inom skola, v&amp;aring;rd, omsorg och samh&amp;auml;llsservice kan kopplas b&amp;aring;de till de nedsk&amp;auml;rningar som genomf&amp;ouml;rts och till f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrade regler i bl.a. sjuk- och arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringarna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Urholkad v&amp;auml;lf&amp;auml;rd och &amp;ouml;kad otrygghet f&amp;ouml;r den enskilde medborgaren drabbar ocks&amp;aring; de offentligt anst&amp;auml;llda, som till skillnad fr&amp;aring;n de beslutsfattande politikerna varje arbetsdag st&amp;aring;r &amp;ouml;ga mot &amp;ouml;ga med m&amp;auml;nniskor som drabbats av v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsf&amp;ouml;rluster, t.ex. elever, sjuka, v&amp;aring;rd- och bist&amp;aring;ndsbeh&amp;ouml;vande och arbetss&amp;ouml;kande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mot bakgrund av vad som anf&amp;ouml;rts b&amp;ouml;r regeringen tills&amp;auml;tta en utredning som ser &amp;ouml;ver konsekvenserna av s&amp;auml;nkt personalt&amp;auml;thet i offentligt finansierade v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsverksamheter och myndigheter med serviceuppdrag och de regel&amp;auml;ndringar som genomf&amp;ouml;rts i r&amp;auml;tten till ekonomiskt bist&amp;aring;nd, ers&amp;auml;ttning fr&amp;aring;n sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen och arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen, med avseende p&amp;aring; v&amp;aring;ld och hot och psykosocial arbetsmilj&amp;ouml; f&amp;ouml;r de anst&amp;auml;llda. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utredningens resultat kan ge ett v&amp;auml;rdefullt underlag f&amp;ouml;r framtida diskussioner och beslut som r&amp;ouml;r offentligt finansierad verksamhet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc335129095" name="_Toc335129095"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335390123" name="_Toc335390123"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535737" name="_Toc337535737"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535778" name="_Toc337535778"&gt;&lt;/a&gt;Ut&amp;ouml;kade m&amp;ouml;jligheter att verka f&amp;ouml;r regionala skyddsombud&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regionala skyddsombud g&amp;ouml;r stor nytta f&amp;ouml;r h&amp;auml;lsa och s&amp;auml;kerhet p&amp;aring; v&amp;aring;ra arbetsplatser. Enligt nuvarande best&amp;auml;mmelser kr&amp;auml;vs att en lokal arbetstagarorganisation har en medlem p&amp;aring; ett visst arbetsst&amp;auml;lle f&amp;ouml;r att ett regionalt skyddsombud ska kunna utses f&amp;ouml;r arbetsst&amp;auml;llet. Inom vissa branscher medf&amp;ouml;r medlemskravet betydande praktiska problem. Det g&amp;auml;ller dels branscher med r&amp;ouml;rliga eller tillf&amp;auml;lliga arbetsplatser men ocks&amp;aring; branscher med allm&amp;auml;nt stor personaloms&amp;auml;ttning och d&amp;auml;r arbetet i h&amp;ouml;g grad utf&amp;ouml;rs av bemanningsf&amp;ouml;retag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om arbetsgivaren &amp;auml;r bunden av kollektivavtal s&amp;aring; m&amp;aring;ste det rimligtvis inneb&amp;auml;ra att ett regionalt skyddsombud &amp;auml;r v&amp;auml;lkommen p&amp;aring; arbetsplatsen f&amp;ouml;r att hj&amp;auml;lpa till med att bygga upp en tillfredsst&amp;auml;llande lokal arbetsmilj&amp;ouml;organisation, &amp;auml;ven om det vid vissa bes&amp;ouml;kstillf&amp;auml;llen inte finns n&amp;aring;gon medlem p&amp;aring; arbetsst&amp;auml;llet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetsmilj&amp;ouml;lagen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;ndras s&amp;aring; att regionala skyddsombud f&amp;aring;r r&amp;auml;tt att verka p&amp;aring; f&amp;ouml;retag med kollektivavtal &amp;auml;ven om det tillf&amp;auml;lligtvis inte finns n&amp;aring;gon medlem i den kollektivavtalsb&amp;auml;rande arbetstagarorganisationen vid f&amp;ouml;retaget. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc335129096" name="_Toc335129096"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335390124" name="_Toc335390124"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535738" name="_Toc337535738"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535779" name="_Toc337535779"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rd &amp;aring;t alla arbetstagare&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alla arbetstagare b&amp;ouml;r ha tillg&amp;aring;ng till en kvalitetss&amp;auml;krad f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rd. En v&amp;auml;l fungerande f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rd som bidrar till att st&amp;auml;rka det systematiska f&amp;ouml;rebyggande arbetsmilj&amp;ouml;arbetet &amp;auml;r av stor betydelse om vi ska orka arbeta fram till 65 &amp;aring;r eller l&amp;auml;ngre.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Allt f&amp;auml;rre arbetstagare har tillg&amp;aring;ng till f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rd och f&amp;ouml;r dem som &amp;auml;r anslutna till f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rden har nyttan av detta m&amp;aring;nga g&amp;aring;nger blivit mindre &amp;auml;n tidigare. Arbetsgivare saknar ofta kunskap om f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rdens roll i det systematiska f&amp;ouml;rebyggande arbetsmilj&amp;ouml;arbetet och v&amp;auml;ljer d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ofta det som blir billigast och tecknar s.k. nollavtal med f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rden. Stycketj&amp;auml;nster k&amp;ouml;ps d&amp;auml;r de &amp;auml;r billigast. Det urholkar kraftigt v&amp;auml;rdet av f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r ta initiativ till att, i samverkan med arbetsmarknadens parter, skapa en effektiv kvalitetss&amp;auml;krad f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rd som omfattar alla arbetstagare. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc335129097" name="_Toc335129097"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335390125" name="_Toc335390125"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535739" name="_Toc337535739"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535780" name="_Toc337535780"&gt;&lt;/a&gt;Sk&amp;auml;rp arbetsgivarnas ansvar f&amp;ouml;r arbetsanpassning och rehabilitering&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det f&amp;ouml;rebyggande arbetets betydelse f&amp;ouml;r att minska oh&amp;auml;lsan kan inte &amp;ouml;verskattas. Ett m&amp;auml;nskligare arbetsliv med b&amp;auml;ttre arbetsmilj&amp;ouml; &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt f&amp;ouml;r att minimera risk f&amp;ouml;r skador och sjukdom. F&amp;ouml;r att arbetsgivare ska uppfylla de regler och skyldigheter som finns redan i dag kr&amp;auml;vs att Arbetsmilj&amp;ouml;verket f&amp;aring;r ut&amp;ouml;kade resurser f&amp;ouml;r sitt tillsynsarbete. I dag n&amp;aring;r Sverige inte ens upp till ILO:s rekommendationer om antalet arbetsmilj&amp;ouml;inspekt&amp;ouml;rer. Det borde vara en miniminiv&amp;aring; f&amp;ouml;r ett land med h&amp;ouml;ga ambitioner p&amp;aring; arbetsmilj&amp;ouml;omr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetsgivarnas ansvar f&amp;ouml;r arbetsanpassning och rehabilitering beh&amp;ouml;ver ocks&amp;aring; sk&amp;auml;rpas. Redan i dag har arbetsgivare skyldighet att g&amp;ouml;ra allt som anses rimligt vad g&amp;auml;ller rehabilitering och anpassning av arbetsplats och arbetsuppgifter, men i de fall arbetsgivaren av n&amp;aring;gon anledning inte vill ha kvar den anst&amp;auml;llde &amp;auml;r incitamenten f&amp;ouml;r att efterleva dessa krav sm&amp;aring;. N&amp;aring;gra konsekvenser beh&amp;ouml;ver arbetsgivaren i allm&amp;auml;nhet inte vara r&amp;auml;dd f&amp;ouml;r. Lagstiftningens uttalade skyldigheter f&amp;ouml;r arbetsgivaren att anpassa arbetsplats och arbetsuppgifter beh&amp;ouml;ver kopplas till k&amp;auml;nnbara ekonomiska sanktionsavgifter. S&amp;aring;dana lagstiftade sanktionsavgifter kan med f&amp;ouml;rdel kombineras med reglering i kollektivavtal. Det skulle &amp;ouml;ka arbetstagarorganisationernas m&amp;ouml;jligheter att driva fall d&amp;auml;r arbetsgivare inte fullf&amp;ouml;ljt sina skyldigheter, samtidigt som avtalen m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r en b&amp;auml;ttre anpassning av reglerna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma med f&amp;ouml;rslag om ekonomiska sanktionsavgifter i enlighet med vad som anf&amp;ouml;rs i motionen. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc335129098" name="_Toc335129098"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335390126" name="_Toc335390126"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535740" name="_Toc337535740"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535781" name="_Toc337535781"&gt;&lt;/a&gt;Lag mot mobbning i arbetslivet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt Arbetsmilj&amp;ouml;verket ans&amp;aring;g sig ungef&amp;auml;r var tionde arbetstagare &amp;aring;r 2010 mobbad av sin chef eller av andra arbetstagare. S&amp;aring; kan vi inte ha det. Arbetsgivare m&amp;aring;ste f&amp;aring; ett tydligt ansvar att agera i situationer n&amp;auml;r n&amp;aring;gon blir trakasserad p&amp;aring; arbetsplatsen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag saknas en tydlig lagstiftning som skyddar den som uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r trakasserier p&amp;aring; jobbet. En lucka i lagstiftningen g&amp;ouml;r att anst&amp;auml;llda kan frysas ut och systematiskt mobbas av en chef eller av andra arbetstagare utan att n&amp;aring;gon st&amp;auml;lls till svars.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetsgivaren ska, enligt Arbetsmilj&amp;ouml;lagen, arbeta f&amp;ouml;rebyggande men den arbetsgivare som inte prioriterat det f&amp;ouml;rebyggande arbetet eller inte &amp;aring;tg&amp;auml;rdat p&amp;aring;talad mobbning beh&amp;ouml;ver i dag inte st&amp;aring; till svars ens om det g&amp;aring;r s&amp;aring; l&amp;aring;ngt att den drabbade blir sjukskriven. Mobbning p&amp;aring; jobbet leder i f&amp;ouml;rsta hand till stort psykiskt lidande, men &amp;ouml;kar ocks&amp;aring; risken att bli fysiskt sjuk. Forskare vid det danska centret f&amp;ouml;r arbetsmilj&amp;ouml; har visat att kr&amp;auml;nkningar p&amp;aring; jobbet har samma effekt som posttraumatisk stress.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I arbetsmilj&amp;ouml;lagen finns en f&amp;ouml;reskrift om kr&amp;auml;nkande s&amp;auml;rbehandling och Arbetsmilj&amp;ouml;verket kan utd&amp;ouml;ma vite f&amp;ouml;r arbetsgivare som inte sk&amp;ouml;ter sig. Det &amp;auml;r dock otillr&amp;auml;ckligt eftersom Arbetsmilj&amp;ouml;lagen &amp;auml;r en f&amp;ouml;rvaltningsr&amp;auml;ttslig lag som reglerar f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandet mellan arbetsgivaren och staten. Lagen ger ingen l&amp;ouml;sning eller uppr&amp;auml;ttelse i form av erk&amp;auml;nnande eller ekonomiskt skadest&amp;aring;nd till den som blivit trakasserad. F&amp;ouml;r att kunna f&amp;aring; sin r&amp;auml;tt pr&amp;ouml;vad i domstol beh&amp;ouml;vs det en arbetsr&amp;auml;ttslig lag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetsr&amp;auml;tten beh&amp;ouml;ver st&amp;auml;rkas s&amp;aring; att de fackliga organisationerna f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet att driva medlemmarnas &amp;auml;renden s&amp;aring; att de kan f&amp;aring; sin sak pr&amp;ouml;vad samt f&amp;aring; uppr&amp;auml;ttelse och ekonomiskt skadest&amp;aring;nd. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r beh&amp;ouml;vs en ny lag mot trakasserier i arbetslivet. Fackf&amp;ouml;rbundet Vision har formulerat ett f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; hur en s&amp;aring;dan lagstiftning skulle kunna utformas. Vi anser att f&amp;ouml;rslaget &amp;auml;r en bra utg&amp;aring;ngspunkt f&amp;ouml;r ett kommande lagstiftningsarbete. Regeringen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r tills&amp;auml;tta en utredning med uppdrag att ta fram f&amp;ouml;rslag till en ny lag mot trakasserier i arbetslivet med utg&amp;aring;ngspunkt i vad som anf&amp;ouml;rts. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I vissa fall kan trakasserier p&amp;aring; en arbetsplats f&amp;aring; till f&amp;ouml;ljd att arbetsgivaren, i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att ta itu med problemet, s&amp;auml;ger upp eller avskedar den drabbade utan saklig grund. Blir arbetsgivaren f&amp;auml;lld i Arbetsdomstolen f&amp;ouml;r ogiltig upps&amp;auml;gning, blir denne enligt 39 &amp;sect; LAS skyldig att betala skadest&amp;aring;nd till arbetstagaren. D&amp;auml;remot har den uppsagde ingen r&amp;auml;tt att f&amp;aring; sin anst&amp;auml;llning tillbaka. Det &amp;auml;r inte rimligt att arbetsgivare i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att ta sitt arbetsmilj&amp;ouml;ansvar kan k&amp;ouml;pa ut arbetstagare. V&amp;auml;nsterpartiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att 39 &amp;sect; LAS ska &amp;auml;ndras s&amp;aring; att anst&amp;auml;llningsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llandet bara anses uppl&amp;ouml;st om arbetstagaren accepterar detta. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.10&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc302645433" name="_Toc302645433"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303163938" name="_Toc303163938"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335129099" name="_Toc335129099"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335390127" name="_Toc335390127"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535741" name="_Toc337535741"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535782" name="_Toc337535782"&gt;&lt;/a&gt;St&amp;auml;rkt skydd f&amp;ouml;r den personliga integriteten i arbetslivet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;r personliga integritet m&amp;aring;ste vara skyddad b&amp;aring;de n&amp;auml;r vi &amp;auml;r p&amp;aring; jobbet och n&amp;auml;r vi s&amp;ouml;ker jobb. Kontrollen och &amp;ouml;vervakningen av anst&amp;auml;llda och arbetss&amp;ouml;kande har &amp;ouml;kat under senare &amp;aring;r. Den tekniska utvecklingen g&amp;ouml;r det allt enklare f&amp;ouml;r arbetsgivare att kontrollera och &amp;ouml;vervaka arbetstagare, inte s&amp;auml;llan utan v&amp;aring;r k&amp;auml;nnedom. &amp;Ouml;vervakning via kameror, avlyssning av telefonsamtal och inloggning p&amp;aring; anst&amp;auml;lldas datorer har blivit allt vanligare. Anst&amp;auml;llda uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r drogtester och medicinska kontroller utan tydliga motiv eller kvalitetskrav. &amp;Ouml;kad kontroll och &amp;ouml;vervakning skapar otrygghet f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor i arbetslivet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetsgivare tar sig ocks&amp;aring; allt oftare r&amp;auml;tten att kr&amp;auml;va detaljerad information om h&amp;auml;lsa och personliga f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden fr&amp;aring;n dem som s&amp;ouml;ker jobb. Antalet utdrag ur polisens belastningsregister har exempelvis &amp;ouml;kat explosionsartat p&amp;aring; senare &amp;aring;r. Enligt Rikspolisstyrelsen &amp;auml;r det arbetsgivares krav p&amp;aring; att arbetss&amp;ouml;kande ska visa upp ett utdrag som st&amp;aring;r f&amp;ouml;r hela &amp;ouml;kningen. Det &amp;auml;r en allvarlig utveckling som bidrar till en &amp;ouml;kad utsortering i arbetslivet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skyddet f&amp;ouml;r den personliga integriteten regleras i internationella konventioner, d&amp;auml;ribland Europakonventionen, som Sverige f&amp;ouml;rpliktigat sig att f&amp;ouml;lja. Staten &amp;auml;r d&amp;auml;rmed skyldig att garantera ett tillfredsst&amp;auml;llande skydd f&amp;ouml;r den personliga integriteten. Dagens lagstiftning &amp;auml;r spretig, sv&amp;aring;rgenomtr&amp;auml;nglig och otillr&amp;auml;cklig.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi beh&amp;ouml;ver en samlad och &amp;ouml;versk&amp;aring;dlig lagstiftning som s&amp;auml;tter tydliga gr&amp;auml;nser f&amp;ouml;r vad arbetsgivare har r&amp;auml;tt att ta reda p&amp;aring; om oss n&amp;auml;r vi &amp;auml;r anst&amp;auml;llda eller arbetss&amp;ouml;kande och vilka metoder de f&amp;aring;r anv&amp;auml;nda. Lagen b&amp;ouml;r utformas s&amp;aring; att den harmonierar med &amp;ouml;vrig arbetsr&amp;auml;ttslig lagstiftning och blir tydlig och enkel att till&amp;auml;mpa. I bet&amp;auml;nkandet &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Integritetsskydd i arbetslivet&lt;/span&gt; (SOU 2009:44) finns f&amp;ouml;rslag till en s&amp;aring;dan lagreglering. V&amp;auml;nsterpartiet menar att utredningens f&amp;ouml;rslag snarast b&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;ras, med de till&amp;auml;gg och f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som vi redog&amp;ouml;r f&amp;ouml;r i det f&amp;ouml;ljande.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.10.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc302645434" name="_Toc302645434"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303163939" name="_Toc303163939"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335129100" name="_Toc335129100"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335390128" name="_Toc335390128"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535742" name="_Toc337535742"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535783" name="_Toc337535783"&gt;&lt;/a&gt;Skydd f&amp;ouml;r arbetss&amp;ouml;kande, arbetstagare, inhyrda och praktikanter&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett alltmer splittrat och r&amp;ouml;rligt arbetsliv g&amp;ouml;r att lagen m&amp;aring;ste omfatta fler &amp;auml;n dem som &amp;auml;r direkt anst&amp;auml;llda hos en arbetsgivare. V&amp;auml;nsterpartiet ser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r positivt p&amp;aring; utredningens f&amp;ouml;rslag om att lagen ska till&amp;auml;mpas inte enbart p&amp;aring; arbetstagare utan &amp;auml;ven p&amp;aring; arbetss&amp;ouml;kande, p&amp;aring; dem som s&amp;ouml;ker eller fullg&amp;ouml;r praktik och p&amp;aring; dem som utf&amp;ouml;r arbete som inhyrd eller inl&amp;aring;nad arbetskraft. Den hos vilken arbetet eller praktiken s&amp;ouml;ks eller utf&amp;ouml;rs ska alltid anses som arbetsgivare i lagen.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.10.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc335390129" name="_Toc335390129"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535743" name="_Toc337535743"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535784" name="_Toc337535784"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc302645435" name="_Toc302645435"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303163940" name="_Toc303163940"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335129101" name="_Toc335129101"&gt;&lt;/a&gt;B&amp;auml;ttre skydd &amp;auml;n lagens ska vara till&amp;aring;tet &lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utredningen klarg&amp;ouml;r att kollektivavtal som ger ett b&amp;auml;ttre skydd f&amp;ouml;r arbetstagarna &amp;auml;n vad som f&amp;ouml;ljer av den f&amp;ouml;reslagna lagen ska vara till&amp;aring;tna och att parterna d&amp;auml;rut&amp;ouml;ver kan tr&amp;auml;ffa avtal om hur best&amp;auml;mmelserna ska till&amp;auml;mpas i en viss fr&amp;aring;ga eller viss bransch. Vidare f&amp;ouml;resl&amp;aring;r utredningen att lagens best&amp;auml;mmelser om f&amp;ouml;rhandlingar och ber&amp;auml;ttigade &amp;auml;ndam&amp;aring;l f&amp;ouml;r medicinska unders&amp;ouml;kningar ska vara semidispositiva, dvs. att lagens best&amp;auml;mmelser g&amp;auml;ller om parterna inte kommer &amp;ouml;verens om annat i avtal.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet st&amp;ouml;der f&amp;ouml;rslaget att det ska vara till&amp;aring;tet att tr&amp;auml;ffa avtal med b&amp;auml;ttre skydd &amp;auml;n lagens men inte s&amp;auml;mre. Lagreglerna ska vara tvingande i den mening att avtal med avvikelser fr&amp;aring;n lagen som &amp;auml;r till arbetstagarens nackdel ska sakna giltig verkan i den delen.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.10.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc302645436" name="_Toc302645436"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303163941" name="_Toc303163941"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335129102" name="_Toc335129102"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335390130" name="_Toc335390130"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535744" name="_Toc337535744"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535785" name="_Toc337535785"&gt;&lt;/a&gt;Missbruksregeln ska inte g&amp;auml;lla&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den s.k. missbruksregeln i 5&amp;nbsp;a&amp;nbsp;&amp;sect; personuppgiftslagen, PUL, inneb&amp;auml;r att flertalet av lagens best&amp;auml;mmelser inte l&amp;auml;ngre beh&amp;ouml;ver till&amp;auml;mpas f&amp;ouml;r behandling av personuppgifter som ing&amp;aring;r i ett ostrukturerat material s&amp;aring; l&amp;auml;nge det inte inneb&amp;auml;r en kr&amp;auml;nkning av den registrerades personliga integritet. Inf&amp;ouml;randet av regeln har inneburit en f&amp;ouml;rsvagning av arbetstagares integritetsskydd och r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet anser att utredningens f&amp;ouml;rslag om att PUL ska g&amp;auml;lla vid arbetsgivares behandling av personuppgifter om inte annat f&amp;ouml;ljer av den f&amp;ouml;reslagna lagen om integritetsskydd i arbetslivet &amp;auml;r bra. I syfte att f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka och f&amp;ouml;rtydliga skyddet b&amp;ouml;r i den nya lagen framg&amp;aring; att 5&amp;nbsp;a&amp;nbsp;&amp;sect; PUL inte ska g&amp;auml;lla om &amp;auml;ndam&amp;aring;let med en arbetsgivares behandling av en arbetstagares personuppgifter &amp;auml;r att &amp;ouml;vervaka och kontrollera.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.10.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc302645437" name="_Toc302645437"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303163942" name="_Toc303163942"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335129103" name="_Toc335129103"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335390131" name="_Toc335390131"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535745" name="_Toc337535745"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535786" name="_Toc337535786"&gt;&lt;/a&gt;Samtycke &amp;auml;r inte nog&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetstagare och arbetss&amp;ouml;kande st&amp;aring;r i en s&amp;aring;dan beroendest&amp;auml;llning till arbetsgivaren att ett samtycke till behandling av personuppgifter inte kan anses som fritt, och det kan inte heller &amp;aring;tertas utan att arbetstagaren eller den arbetss&amp;ouml;kande kan riskera nackdelar av det. Vi ser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r positivt p&amp;aring; utredningens f&amp;ouml;rslag om att behandlingen av personuppgifter inte ska vara till&amp;aring;ten enbart med st&amp;ouml;d av arbetstagarens samtycke.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.10.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc302645438" name="_Toc302645438"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303163943" name="_Toc303163943"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335129104" name="_Toc335129104"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335390132" name="_Toc335390132"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535746" name="_Toc337535746"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535787" name="_Toc337535787"&gt;&lt;/a&gt;Uppgifter ska bara f&amp;aring; behandlas f&amp;ouml;r det &amp;auml;ndam&amp;aring;l de samlades in&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utredningen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ett skydd mot s.k. &amp;auml;ndam&amp;aring;lsglidning. Det inneb&amp;auml;r att en arbetsgivare bara f&amp;aring;r behandla en arbetstagares personuppgifter i &amp;ouml;vervakande och kontrollerande syfte om det i samband med insamlandet har angetts att &amp;auml;ndam&amp;aring;let med behandlingen &amp;auml;r att &amp;ouml;vervaka eller kontrollera arbetstagaren i n&amp;aring;got visst syfte. V&amp;auml;nsterpartiet menar att ett s&amp;aring;dant skydd &amp;auml;r mycket viktigt och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r uttryckligen b&amp;ouml;r framg&amp;aring; av lagen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rslaget att arbetsgivaren, om det finns synnerliga sk&amp;auml;l, f&amp;aring;r behandla personuppgifter f&amp;ouml;r att &amp;ouml;vervaka och kontrollera &amp;auml;ven om uppgifterna har samlats in f&amp;ouml;r annat &amp;auml;ndam&amp;aring;l &amp;auml;r mer problematiskt. Motivtexten till lagf&amp;ouml;rslaget &amp;auml;r formulerad p&amp;aring; ett s&amp;aring;dant s&amp;auml;tt att det finns risk f&amp;ouml;r att arbetsgivare som misst&amp;auml;nker oegentligheter eller vill hitta sk&amp;auml;l att avskeda eller s&amp;auml;ga upp en viss person kan tolka det som att det &amp;auml;r till&amp;aring;tet att s&amp;ouml;ka bland uppgifter som har samlats in f&amp;ouml;r annat &amp;auml;ndam&amp;aring;l i syfte att finna s&amp;aring;dant som kan vara till arbetstagarens nackdel. Det &amp;auml;r inte acceptabelt och b&amp;ouml;r strykas. Alternativt kan en ny motivtext utarbetas d&amp;auml;r undantaget fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rbudet mot &amp;auml;ndam&amp;aring;lsglidning formuleras sn&amp;auml;vare. Om det f&amp;ouml;rsta alternativet v&amp;auml;ljs inneb&amp;auml;r det att &amp;auml;ndam&amp;aring;lsglidning inte &amp;auml;r till&amp;aring;ten &amp;ouml;ver huvud taget. Alternativ tv&amp;aring; inneb&amp;auml;r att &amp;auml;ndam&amp;aring;lsglidning kommer att vara till&amp;aring;ten n&amp;auml;r det finns synnerliga sk&amp;auml;l. Arbetstagare m&amp;aring;ste dock kunna f&amp;ouml;rutse i vilka situationer &amp;ouml;vervaknings- och kontroll&amp;aring;tg&amp;auml;rder kan komma att vidtas. Och det ska bara kunna bli aktuellt i fall d&amp;auml;r det skulle vara anst&amp;ouml;tligt att inte till&amp;aring;ta arbetsgivaren att behandla personuppgifterna. I annat fall riskeras legitimiteten &amp;auml;ven f&amp;ouml;r befogade &amp;aring;tg&amp;auml;rder.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.10.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc302645439" name="_Toc302645439"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303163944" name="_Toc303163944"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335129105" name="_Toc335129105"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335390133" name="_Toc335390133"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535747" name="_Toc337535747"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535788" name="_Toc337535788"&gt;&lt;/a&gt;Lagst&amp;ouml;d b&amp;ouml;r kr&amp;auml;vas f&amp;ouml;r utdrag ur register&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt utredningens f&amp;ouml;rslag ska en arbetsgivare inte utan st&amp;ouml;d i lag eller meddelad f&amp;ouml;rfattning f&amp;aring; beg&amp;auml;ra att en arbetstagare eller arbetss&amp;ouml;kande uppvisar ett utdrag ur belastningsregistret, misstankeregistret eller register som f&amp;ouml;rs av F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan och f&amp;ouml;r vilket sekretess g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r arbetsgivaren. Det &amp;auml;r en angel&amp;auml;gen reglering som V&amp;auml;nsterpartiet inst&amp;auml;mmer i. Vi menar att samma regler b&amp;ouml;r g&amp;auml;lla &amp;auml;ven f&amp;ouml;r Kronofogdemyndighetens register.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.10.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc302645440" name="_Toc302645440"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303163945" name="_Toc303163945"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335129106" name="_Toc335129106"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335390134" name="_Toc335390134"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535748" name="_Toc337535748"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535789" name="_Toc337535789"&gt;&lt;/a&gt;Tydliga regler f&amp;ouml;r medicinska unders&amp;ouml;kningar&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det borde vara sj&amp;auml;lvklart att en arbetsgivare bara ska f&amp;aring; beg&amp;auml;ra att en arbetstagare ska genomg&amp;aring; en medicinsk unders&amp;ouml;kning eller delge arbetsgivaren resultat fr&amp;aring;n en s&amp;aring;dan om &amp;aring;tg&amp;auml;rden sker f&amp;ouml;r ett ber&amp;auml;ttigat &amp;auml;ndam&amp;aring;l och framst&amp;aring;r som ett godtagbart ingrepp i arbetstagarens personliga integritet i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till det &amp;auml;ndam&amp;aring;l som motiverat &amp;aring;tg&amp;auml;rden. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; vad utredningen f&amp;ouml;rsl&amp;aring;r. Med medicinsk unders&amp;ouml;kning avses i utredningens lagf&amp;ouml;rslag h&amp;auml;lsounders&amp;ouml;kning och alkohol-, narkotika- eller annat drogtest. Alkoholtest som sker med anv&amp;auml;ndande av alkol&amp;aring;s i fordon r&amp;auml;knas inte som medicinsk unders&amp;ouml;kning.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;nbsp;4,KursivRubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.10.7.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc302645441" name="_Toc302645441"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303163946" name="_Toc303163946"&gt;&lt;/a&gt;Medicinsk unders&amp;ouml;kning bara f&amp;ouml;r ber&amp;auml;ttigat &amp;auml;ndam&amp;aring;l&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den lagtext som utredningen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r definieras vad som betraktas som ber&amp;auml;ttigat &amp;auml;ndam&amp;aring;l. Syftet med &amp;aring;tg&amp;auml;rden ska vara:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;1. att bed&amp;ouml;ma tillst&amp;aring;ndet hos en arbetstagare som har eller avses f&amp;aring; s&amp;aring;dana arbetsuppgifter d&amp;auml;r brister i arbetstagarens h&amp;auml;lsotillst&amp;aring;nd eller d&amp;auml;r alkohol-, narkotika- eller annan drogp&amp;aring;verkan i arbetet medf&amp;ouml;r risk f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskors liv, personlig s&amp;auml;kerhet eller h&amp;auml;lsa eller f&amp;ouml;r betydande skador p&amp;aring; milj&amp;ouml; och egendom.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;2. att utg&amp;ouml;ra ett led i rehabilitering av en arbetstagare, eller&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;3. att bed&amp;ouml;ma tillst&amp;aring;ndet hos en arbetstagare och detta &amp;auml;r av avg&amp;ouml;rande betydelse f&amp;ouml;r verksamheten p.g.a. dess speciella karakt&amp;auml;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Punkt 1 &amp;auml;r oproblematisk. Punkt 2 &amp;auml;r m&amp;ouml;jligen &amp;ouml;verfl&amp;ouml;dig eftersom rehabilitering och arbetstagarens skyldighet att medverka vid rehabilitering regleras genom arbetsmilj&amp;ouml;&amp;shy;lagen, Arbetsmilj&amp;ouml;verkets f&amp;ouml;reskrifter, lagen om allm&amp;auml;n f&amp;ouml;rs&amp;auml;kring och lagen om anst&amp;auml;llningsskydd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Punkt 3 &amp;auml;r mer problematisk eftersom det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att definiera n&amp;auml;r &amp;auml;ndam&amp;aring;let med den medicinska unders&amp;ouml;kningen &amp;auml;r av &lt;span style="font-style: italic;"&gt;avg&amp;ouml;rande betydelse&lt;/span&gt; f&amp;ouml;r verksamheten p&amp;aring; grund av dess &lt;span style="font-style: italic;"&gt;speciella karakt&amp;auml;r&lt;/span&gt;. De flesta arbetsgivare anser att deras egen verksamhet &amp;auml;r av speciell karakt&amp;auml;r, och med de f&amp;ouml;reslagna formuleringarna finns det risk f&amp;ouml;r att fler arbetsgivare kommer att anv&amp;auml;nda sig av medicinska unders&amp;ouml;kningar. Det skulle kunna motverkas genom att best&amp;auml;mmelsen kompletteras med tydliga f&amp;ouml;rarbetsuttalanden med tydliga kriterier. Det kan t.ex. handla om att unders&amp;ouml;kningen m&amp;aring;ste vara en del av ett systematiskt arbete som finns tydligt dokumenterat och som syftar till att skydda och v&amp;auml;rna just verksamhetens speciella karakt&amp;auml;r. Ett annat och kompletterande alternativ &amp;auml;r att arbetsmarknadens parter definierar de ber&amp;auml;ttigade &amp;auml;ndam&amp;aring;len i centrala kollektivavtal.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ut&amp;ouml;ver de n&amp;auml;mnda tre punkterna f&amp;ouml;resl&amp;aring;r utredningen att det genom kollektivavtal, som tecknats eller godk&amp;auml;nts av central arbetstagarorganisation, ska var m&amp;ouml;jligt att best&amp;auml;mma annat, ut&amp;ouml;ver de ovan n&amp;auml;mnda, ber&amp;auml;ttigat &amp;auml;ndam&amp;aring;l f&amp;ouml;r vilket medicinsk unders&amp;ouml;kning f&amp;aring;r beg&amp;auml;ras. Kollektivavtal &amp;auml;r, enligt v&amp;aring;r mening, en l&amp;auml;mplig form f&amp;ouml;r att reglera vilka ber&amp;auml;ttigade &amp;auml;ndam&amp;aring;l ut&amp;ouml;ver de i lagen angivna som ska kunna &amp;aring;beropas f&amp;ouml;r beg&amp;auml;ran om medicinsk unders&amp;ouml;kning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det g&amp;aring;r dock inte att avtala om vad som helst som ber&amp;auml;ttigat &amp;auml;ndam&amp;aring;l. Enligt regeringsformen, RF, f&amp;aring;r skyddet mot p&amp;aring;tvingat kroppsligt ingrepp bara begr&amp;auml;nsas f&amp;ouml;r att tillgodose &amp;auml;ndam&amp;aring;l som &amp;auml;r godtagbart i ett demokratiskt samh&amp;auml;lle. Och enligt Europakonventionen har var och en r&amp;auml;tt till respekt f&amp;ouml;r sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Denna r&amp;auml;tt f&amp;aring;r bara inskr&amp;auml;nkas om det i ett demokratiskt samh&amp;auml;lle &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt med h&amp;auml;nsyn till f&amp;ouml;rebyggande av oordning eller brott eller till skydd f&amp;ouml;r h&amp;auml;lsa och moral eller f&amp;ouml;r andra personers fri- och r&amp;auml;ttigheter. Staten har skyldighet att skydda enskilda fr&amp;aring;n att r&amp;auml;ttigheten kr&amp;auml;nks av andra enskilda.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I det fortsatta lagstiftningsarbetet &amp;auml;r det viktigt att inneb&amp;ouml;rden av avg&amp;ouml;rande betydelse f&amp;ouml;r verksamheten p&amp;aring; grund av dess speciella karakt&amp;auml;r blir tydlig och att d&amp;auml;rmed ett tillfredsst&amp;auml;llande skydd f&amp;ouml;r arbetstagarna, som &amp;auml;r f&amp;ouml;renligt med RF och Europakonventionen, uppn&amp;aring;s.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;nbsp;4,KursivRubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.10.7.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc302645442" name="_Toc302645442"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303163947" name="_Toc303163947"&gt;&lt;/a&gt;Ingreppet ska vara godtagbart&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 2.12mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den lagtext som utredningen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r definieras ett ingrepp som godtagbart bara om&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.32em; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.5pt;"&gt;den medicinska unders&amp;ouml;kningen genomf&amp;ouml;rs av h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rdspersonal, och om&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.32em; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.5pt;"&gt;prov som tas vid alkohol-, narkotika- eller annat drogtest analyseras av ett laboratorium som &amp;auml;r ackrediterat f&amp;ouml;r uppgiften enligt lagen (1992:1119) om teknisk kontroll eller av ett motsvarande laboratorium som &amp;auml;r ackrediterat f&amp;ouml;r uppgiften enligt lagstiftning i annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsomr&amp;aring;det (EES).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ovanst&amp;aring;ende g&amp;auml;ller dock inte provtagning av utandningsluft. N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller provtagning av utandningsluft kan det beh&amp;ouml;vas ett f&amp;ouml;rtydligande om att det &amp;auml;r alkoholutandningsprov som avses och att kravet f&amp;ouml;r s&amp;aring;dana &amp;auml;r att de instrument som anv&amp;auml;nds &amp;auml;r tillf&amp;ouml;rlitliga och hanteras p&amp;aring; ett korrekt s&amp;auml;tt. Det ska ocks&amp;aring; vara m&amp;ouml;jligt med en kompletterande provtagning om ett utandningsprov visar positivt resultat. Ett annat viktigt krav &amp;auml;r att utandningsprovet m&amp;aring;ste ske under v&amp;auml;rdiga former. Det b&amp;ouml;r t.ex. vara m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r arbetstagaren att g&amp;ouml;ra provet i enrum.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.10.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc302645443" name="_Toc302645443"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303163948" name="_Toc303163948"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335129107" name="_Toc335129107"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335390135" name="_Toc335390135"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535749" name="_Toc337535749"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535790" name="_Toc337535790"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rbud mot &amp;ouml;vriga integritetskr&amp;auml;nkande &amp;aring;tg&amp;auml;rder&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utredningen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r en kompletterande paragraf med rubriken &lt;span style="font-style: italic;"&gt;F&amp;ouml;rbud mot integritets&amp;shy;kr&amp;auml;nkande &amp;ouml;vervaknings- och kontroll&amp;aring;tg&amp;auml;rder i &amp;ouml;vrigt&lt;/span&gt;. Den f&amp;ouml;reslagna utformningen inneb&amp;auml;r dock inte ett f&amp;ouml;rbud mot integritetskr&amp;auml;nkande &amp;aring;tg&amp;auml;rder. Kravet f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rbud &amp;auml;r f&amp;ouml;r h&amp;ouml;gt st&amp;auml;llt, &amp;aring;tg&amp;auml;rden ska &lt;span style="font-style: italic;"&gt;p&amp;aring; ett&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;p&amp;aring;tagligt s&amp;auml;tt&lt;/span&gt; p&amp;aring;verka en arbetstagares integritet. Arbetsdomstolen ans&amp;aring;g i AD 2009 nr 36 att en &amp;aring;tg&amp;auml;rd som innebar att bl&amp;aring;sa i ett alkosk&amp;aring;p inf&amp;ouml;r sina arbetskamrater inte utg&amp;ouml;r ett s&amp;auml;rskilt stort ingrepp i arbetstagarnas integritet. Mot bakgrund av n&amp;auml;mnda dom finns det anledning att befara att en m&amp;auml;ngd &amp;aring;tg&amp;auml;rder som arbetstagare finner integritetskr&amp;auml;nkande kommer att falla utanf&amp;ouml;r best&amp;auml;mmelsen eftersom AD kommer att anse att de inte p&amp;aring; ett p&amp;aring;tagligt s&amp;auml;tt p&amp;aring;verkar arbetstagarnas personliga integritet. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r rimligt att stryka orden &lt;span style="font-style: italic;"&gt;p&amp;aring; ett p&amp;aring;tagligt s&amp;auml;tt&lt;/span&gt; ur den f&amp;ouml;reslagna lagtexten.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.10.9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc302645444" name="_Toc302645444"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303163949" name="_Toc303163949"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335129108" name="_Toc335129108"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335390136" name="_Toc335390136"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535750" name="_Toc337535750"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535791" name="_Toc337535791"&gt;&lt;/a&gt;S&amp;auml;rskild reglering om personlighetstest&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mot bakgrund av den &amp;ouml;kande anv&amp;auml;ndningen av personlighetstest och risken f&amp;ouml;r bristande kvalitet p&amp;aring; s&amp;aring;dana vore det &amp;ouml;nskv&amp;auml;rt med en s&amp;auml;rskild reglering. Utredningen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att personlighetstest ska omfattas av den kompletterande best&amp;auml;mmelsen och redog&amp;ouml;r &amp;auml;ven f&amp;ouml;r hur PUL kan bli till&amp;auml;mplig vid personlighetstest.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet menar att personlighetstest bara ska f&amp;aring; anv&amp;auml;ndas d&amp;aring; det &amp;auml;r av v&amp;auml;sentlig betydelse f&amp;ouml;r anst&amp;auml;llningen och testet genomf&amp;ouml;rs av sakkunnig personal med tillf&amp;ouml;rlitliga metoder. Arbetstagaren ska ocks&amp;aring; ges m&amp;ouml;jlighet att ta del av testresultaten innan arbetsgivaren f&amp;aring;r ta del av dem och dessutom ha m&amp;ouml;jlighet att v&amp;auml;lja att s&amp;aring; inte ska ske.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.10.10&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc302645445" name="_Toc302645445"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303163950" name="_Toc303163950"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335129109" name="_Toc335129109"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335390137" name="_Toc335390137"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535751" name="_Toc337535751"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535792" name="_Toc337535792"&gt;&lt;/a&gt;Tolkningsf&amp;ouml;retr&amp;auml;de&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tolkningsf&amp;ouml;retr&amp;auml;de inneb&amp;auml;r att den fackliga organisationens mening g&amp;auml;ller till dess fr&amp;aring;gan &amp;auml;r f&amp;auml;rdigf&amp;ouml;rhandlad. I AD 2009 nr 36 fann Arbetsdomstolen att en tvist om en arbetstagares skyldighet att underkasta sig alkoholkontroll inte &amp;auml;r en tvist om arbetsskyldighet utan en tvist om arbetstagares skyldighet att f&amp;ouml;lja en av arbetsgivaren ensidigt beslutad f&amp;ouml;reskrift. Arbetsdomstolen menade d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att de ber&amp;ouml;rda arbetstagarnas fackliga organisation inte har haft r&amp;auml;tt att ut&amp;ouml;va tolkningsf&amp;ouml;retr&amp;auml;de enligt 34&amp;nbsp;&amp;sect; MBL.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetsgivares r&amp;auml;tt att beordra en arbetstagare att underkasta sig en integritets&amp;shy;kr&amp;auml;nkande &amp;aring;tg&amp;auml;rd utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n arbetsledningsr&amp;auml;tten. F&amp;ouml;r det fall arbetsgivaren enligt arbetsledningsr&amp;auml;tten har r&amp;auml;tt att kr&amp;auml;va att arbetstagaren underkastar sig en &amp;aring;tg&amp;auml;rd har arbetstagaren en skyldighet enligt anst&amp;auml;llningsavtalet att g&amp;ouml;ra detta. Detta framg&amp;aring;r tydligt av exempelvis AD 1991 nr 45. En arbetstagare som v&amp;auml;grar underkasta sig en kontroll&amp;aring;tg&amp;auml;rd som arbetsgivaren med st&amp;ouml;d av arbetsledningsr&amp;auml;tten har r&amp;auml;tt att beg&amp;auml;ra kan skiljas fr&amp;aring;n anst&amp;auml;llningen. V&amp;auml;gran betraktas som ett brott mot anst&amp;auml;llningsavtalet. V&amp;auml;nsterpartiet delar LO:s och TCO:s syn att Arbetsdomstolens st&amp;auml;llningstagande i domen 2009 nr 36 &amp;auml;r b&amp;aring;de ologiskt och systemvidrigt och menar att tvist om arbetstagares skyldighet att underkasta sig integritetskr&amp;auml;nkande &amp;aring;tg&amp;auml;rder &amp;auml;r en tvist om arbetsskyldighet enligt avtal.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om fackliga organisationer inte har r&amp;auml;tt att ut&amp;ouml;va tolkningsf&amp;ouml;retr&amp;auml;de i dessa fr&amp;aring;gor finns en risk att arbetstagare tvingas v&amp;auml;lja mellan att underkasta sig i princip varje inte&amp;shy;gritetskr&amp;auml;nkning eller v&amp;auml;gra detta och riskera att bli uppsagd. Den enskilde arbetstagaren blir i praktiken helt utan skydd &amp;auml;ven f&amp;ouml;r grova integritetskr&amp;auml;nkningar i form av &amp;aring;tg&amp;auml;rder som vid en efterhandspr&amp;ouml;vning skulle visa sig vara otill&amp;aring;tna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den f&amp;ouml;reslagna lagen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r kompletteras med en best&amp;auml;mmelse som s&amp;auml;kerst&amp;auml;ller fackliga organisationers m&amp;ouml;jlighet att l&amp;auml;gga tolkningsf&amp;ouml;retr&amp;auml;de till medlemmarnas skydd mot integritetskr&amp;auml;nkande &amp;aring;tg&amp;auml;rder.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.10.11&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc302645446" name="_Toc302645446"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303163951" name="_Toc303163951"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335129110" name="_Toc335129110"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335390138" name="_Toc335390138"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535752" name="_Toc337535752"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535793" name="_Toc337535793"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rhandlingsskyldighet ska g&amp;auml;lla&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utredningen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att en arbetsgivare som avser att besluta om en &amp;ouml;vervaknings- eller kontroll&amp;aring;tg&amp;auml;rd som &amp;auml;r &amp;auml;gnad att p&amp;aring; ett p&amp;aring;tagligt s&amp;auml;tt p&amp;aring;verka en eller flera arbetstagares personliga integritet f&amp;ouml;rst ska f&amp;ouml;rhandla med ber&amp;ouml;rd arbetstagarorganisation p&amp;aring; det s&amp;auml;tt som anges i 11–14&amp;nbsp;&amp;sect;&amp;sect; MBL. En arbetsgivare som bryter mot den f&amp;ouml;reslagna lagen ska betala ekonomiskt och allm&amp;auml;nt skadest&amp;aring;nd. Vid brott mot de best&amp;auml;mmelser som r&amp;ouml;r &lt;span class="Normalt&amp;nbsp;indrag&amp;nbsp;Char,Normal_indrag&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char1,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indent&amp;nbsp;Char,Normal&amp;nbsp;Indrag&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char&amp;nbsp;Char"&gt;behandling av personuppgifter ska dock PUL:s skadest&amp;aring;ndsregler g&amp;auml;lla. Det &amp;auml;r en rimlig ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.10.12&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc302645447" name="_Toc302645447"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303163952" name="_Toc303163952"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335129111" name="_Toc335129111"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335390139" name="_Toc335390139"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535753" name="_Toc337535753"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535794" name="_Toc337535794"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;aring;l ska handl&amp;auml;ggas som arbetstvist&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt utredningens lagf&amp;ouml;rslag ska m&amp;aring;l handl&amp;auml;ggas enligt lagen (1974:371) om r&amp;auml;tteg&amp;aring;ng i arbetstvister. M&amp;aring;l som r&amp;ouml;r arbetss&amp;ouml;kande, de som s&amp;ouml;ker eller fullg&amp;ouml;r praktik eller utf&amp;ouml;r arbete som inhyrd eller inl&amp;aring;nad arbetskraft och m&amp;aring;l som r&amp;ouml;r personuppgiftsbehandling ska dock inte handl&amp;auml;ggas som arbetstvister. V&amp;auml;nsterpartiet finner detta ologiskt och omst&amp;auml;ndligt. Personer i de undantagna personkategorierna kan ju vara medlemmar i en arbetstagarorganisation som d&amp;aring; inte kan tillvarata sina medlemmars r&amp;auml;ttigheter p&amp;aring; ett rationellt s&amp;auml;tt. Om praxis ska bli enhetlig inom omr&amp;aring;det &amp;auml;r det av stor vikt att samtliga m&amp;aring;l pr&amp;ouml;vas av Arbetsdomstolen. V&amp;auml;nsterpartiet f&amp;ouml;respr&amp;aring;kar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att de f&amp;ouml;reslagna 14–17&amp;nbsp;&amp;sect;&amp;sect; omarbetas s&amp;aring; att f&amp;ouml;rhandlingsskyldigheten g&amp;auml;ller samtliga personkategorier och att samtliga m&amp;aring;l handl&amp;auml;ggs enligt arbetstvistlagen.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.10.13&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc302645448" name="_Toc302645448"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303163953" name="_Toc303163953"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335129112" name="_Toc335129112"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335390140" name="_Toc335390140"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535754" name="_Toc337535754"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535795" name="_Toc337535795"&gt;&lt;/a&gt;Arbetsgivare ska inte f&amp;aring; fr&amp;aring;ga om vad som helst&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt g&amp;auml;llande r&amp;auml;tt finns det i&amp;nbsp;dag f&amp;aring; begr&amp;auml;nsningar f&amp;ouml;r arbetsgivare att st&amp;auml;lla fr&amp;aring;gor till arbetstagare och arbetss&amp;ouml;kande. I direktiven ombads utredningen att &amp;ouml;verv&amp;auml;ga en lagreglering av till&amp;aring;tligheten f&amp;ouml;r en arbetsgivare att st&amp;auml;lla fr&amp;aring;gor om politisk tillh&amp;ouml;righet och facklig anslutning. Utredningen valde att inte f&amp;ouml;resl&amp;aring; n&amp;aring;got s&amp;aring;dant f&amp;ouml;rbud.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet anser dock att arbetsgivares r&amp;auml;tt att st&amp;auml;lla fr&amp;aring;gor till arbetstagare och arbetss&amp;ouml;kande b&amp;ouml;r regleras. Varken diskrimineringslagstiftningen eller PUL ger n&amp;aring;got skydd mot fr&amp;aring;gor som kan uppfattas som integritetskr&amp;auml;nkande och vars svar normalt sett &amp;auml;nd&amp;aring; inte f&amp;aring;r ligga till grund f&amp;ouml;r anst&amp;auml;ll-&lt;br /&gt;nings-, befordrans- eller andra arbetsledningsbeslut. Det kan exempelvis handla om fr&amp;aring;gor om graviditet eller planer p&amp;aring; att skaffa barn, som &amp;auml;r dokumenterat vanligt f&amp;ouml;rekommande vid anst&amp;auml;llningsintervjuer, trots att graviditet och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledighet inte f&amp;aring;r v&amp;auml;gas in vid anst&amp;auml;llningsbeslut.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den f&amp;ouml;reslagna lagen b&amp;ouml;r kompletteras med ett fr&amp;aring;gef&amp;ouml;rbud, alternativt ett krav p&amp;aring; att fr&amp;aring;gor som st&amp;auml;lls vid t.ex. anst&amp;auml;llningsintervjuer ska vara sakligt motiverade.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r l&amp;auml;gga fram ett f&amp;ouml;rslag till en lag om integritetsskydd i arbetslivet i enlighet med vad som anf&amp;ouml;rts i motionen. Detta b&amp;ouml;r riksdagen beg&amp;auml;ra.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc335129113" name="_Toc335129113"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc335390141" name="_Toc335390141"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535755" name="_Toc337535755"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc337535796" name="_Toc337535796"&gt;&lt;/a&gt;St&amp;auml;rk arbetslivsforskningen&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetslivsforskningen har minskat drastiskt och skingrats f&amp;ouml;r vinden sedan regeringen lade ned Arbetslivsinstitutet (ALI). Arbetslivsinstitutet bedrev v&amp;auml;rldsledande och v&amp;auml;rdefull forskning inom en m&amp;auml;ngd arbetsrelaterade omr&amp;aring;den som arbetsmarknad och syssels&amp;auml;ttning, arbetsr&amp;auml;tt, arbetets organisering, h&amp;auml;lsa och oh&amp;auml;lsa i arbetslivet, ergonomi och belastning, fysikaliska och kemiska h&amp;auml;lsorisker, integration och m&amp;aring;ngfald samt utvecklingsprocesser i arbetslivet. Nedl&amp;auml;ggningen inneb&amp;auml;r en stor f&amp;ouml;rskingring av kunskaper och resurser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;n att ha varit v&amp;auml;rldsledande &amp;auml;r nu svensk arbetslivsforskning satt p&amp;aring; undantag. Sverige och Portugal &amp;auml;r de enda EU-l&amp;auml;nderna utan ett arbetslivsinstitut. Vi saknar nu en &amp;ouml;verblick av l&amp;auml;get och utvecklingen i arbetslivet. Det saknas en kunskaps&amp;ouml;versikt &amp;ouml;ver intressanta resultat. Betydande kunskaper och en samlad bild av forskningen har g&amp;aring;tt f&amp;ouml;rlorad. &amp;Ouml;verf&amp;ouml;ringen av forskningsresultat har avstannat och det &amp;auml;r f&amp;auml;rre b&amp;aring;de unga och etablerade forskare som f&amp;aring;r chans att satsa p&amp;aring; arbetslivsforskning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen vill att vi alla ska st&amp;aring; till arbetsmarknadens f&amp;ouml;rfogande men vill inte investera i den forskning som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att underl&amp;auml;tta &amp;aring;terg&amp;aring;ng till arbetslivet och f&amp;ouml;r att m&amp;auml;nniskor ska kunna vara kvar l&amp;auml;ngre i arbetslivet. Arbetsmilj&amp;ouml;n blir s&amp;auml;mre n&amp;auml;r den kunskapsutveckling som skulle kunna ge oss ett b&amp;auml;ttre arbetsliv inte kan forts&amp;auml;tta. L&amp;ouml;sningar av de vardagliga problemen i arbetslivet kr&amp;auml;ver tv&amp;auml;rvetenskaplig forskning i n&amp;auml;ra samverkan med arbetsmarknadens parter. Svensk arbetslivsforskning har tidigare haft f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga till detta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det g&amp;ouml;rs nu spridda forskningsinsatser runt om i landet men det uppv&amp;auml;ger inte alls den tidigare neddragningen och splittringen av arbetslivsforskningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet menar att arbetslivs- och arbetsmilj&amp;ouml;forskningen &amp;auml;r av stor vikt f&amp;ouml;r arbetslivets utveckling. Det finns ett v&amp;auml;rde i att samla denna forskning och kompetens inom ramen f&amp;ouml;r ett nationellt kunskapscentrum som arbetar i n&amp;auml;ra kontakt med parterna p&amp;aring; arbetsmarknaden och som kan bidra till att resultatet av forskningen kommer till praktisk till&amp;auml;mpning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r tills&amp;auml;tta en utredning med uppdrag att ta fram f&amp;ouml;rslag om hur arbetslivsforskningen kan samlas och st&amp;auml;rkas. Detta b&amp;ouml;r riksdagen beg&amp;auml;ra.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 14 augusti 2012&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Josefin Brink (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Ulla Andersson (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Rossana Dinamarca (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Christina H&amp;ouml;j Larsen (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Wiwi-Anne Johansson (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Jacob Johnson (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stärka rätten till heltid genom ändringar i lagen om anställningsskydd som gör heltid till norm, medan anställningar på deltid ska kunna ingås om parterna kommer överens om detta.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:AU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning med uppdrag att se över lagstiftningen i syfte att öka arbetstagarnas inflytande över den egna arbetstidens förläggning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:AU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en målmedveten strategi för att stegvis förkorta arbetstiden från dagens 40 till 30 timmar i veckan snarast bör tas fram.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:AU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att taket för den allmänna övertiden bör sänkas till 150 timmar per arbetstagare och år.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:AU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det bör införas krav på dispens från Arbetsmiljöverket för uttag av extra övertid, inklusive extra mertid, och krav på tillstånd för nödfallsövertid under längre tid än två dygn.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:AU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att mertidsbegreppet bör tas bort ur arbetstidslagen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:AU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att arbetstidslagen bör ändras så att perioden som ska ingå i dygnsvilan blir densamma som i definitionen av natt, dvs. perioden mellan kl. 22.00 och kl. 6.00.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:AU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en nollvision mot dödsolyckor i arbetslivet med konkreta och strategiska delmål.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:AU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det måste satsas mer på forskning, utbildning och tillsyn i syfte att minimera arbetsrelaterade dödsfall.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:AU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att alla tillbud och olyckor som sker på svensk arbetsmarknad ska rapporteras till Arbetsmiljöverket som ska ha skyldighet att registrera dem.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:AU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inleda ett forsknings- och utvecklingsarbete i syfte att ta fram en samlad strategi för att fasa ut allt farligt och riskfyllt ensamarbete.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:AU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över konsekvenserna av sänkt personaltäthet i offentligt finansierade välfärdsverksamheter och myndigheter med serviceuppdrag och de regeländringar som genomförts i rätten till ekonomiskt bistånd, ersättning från sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen, med avseende på våld och hot och psykosocial arbetsmiljö för de anställda.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:AU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regionala skyddsombud ska få rätt att verka på företag med kollektivavtal även om det tillfälligtvis inte finns någon medlem i den kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisationen vid företaget.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:AU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att, i samverkan med arbetsmarknadens parter, skapa en effektiv kvalitetssäkrad företagshälsovård som omfattar alla arbetstagare.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:AU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om ekonomiska sanktionsavgifter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:AU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram förslag till en ny lag mot trakasserier i arbetslivet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:AU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att 39 § LAS ska ändras så att anställningsförhållandet anses upplöst bara om arbetstagaren accepterar detta.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:AU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>Riksdagen begär att regeringen lägger fram ett förslag till lag om integritetsskydd i arbetslivet i enlighet med vad som anförs i motionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:AU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om hur arbetslivsforskningen kan samlas och stärkas.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:AU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2012-09-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2012-09-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0116603319117</intressent_id>
<namn>Josefin Brink</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0628190530410</intressent_id>
<namn>Ulla Andersson</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0321885416125</intressent_id>
<namn>Rossana Dinamarca</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0521844714515</intressent_id>
<namn>Christina Höj Larsen</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0995355603410</intressent_id>
<namn>Wiwi-Anne Johansson</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>039984931601</intressent_id>
<namn>Jacob Johnson</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 12:39:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>H002A202</dok_id>
<systemdatum>2017-10-18 13:32:57</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 12:39:41</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H002A202</dok_id>
<subtitel>av Josefin Brink m.fl. (V)</subtitel>
<filnamn>MOT_201213_A_202.doc</filnamn>
<filstorlek>151552</filstorlek>
<filtyp>doc</filtyp>
<titel>Arbetstid och arbetsmiljö</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D3061F41-E445-437A-B6B1-01F54CE04941</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>H002A202</dok_id>
<subtitel>av Josefin Brink m.fl. (V)</subtitel>
<filnamn>mot_201213_a_202.pdf</filnamn>
<filstorlek>372003</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_201213_a_202</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/1FC85E59-18E8-43A1-B27A-8DB90DE66184</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>