<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2751653</hangar_id>
 <dok_id>GZB373</dok_id>
 <rm>2011</rm>
 <beteckning>73</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2011:73</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>73</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2011-11-21 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-03-16 08:35:00</systemdatum>
 <publicerad>2011-11-21 00:00:00</publicerad>
 <titel>På jakt efter den goda affären</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>titel</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GZB373/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GZB373</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GZB373</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;På jakt efter den goda affären&lt;/TITLE&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 195px 0px 81px 99px;padding: 0px;border: none;width: 595px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 382px;padding: 0px;border:none;width: 213px;overflow: hidden;}

#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:619px;left:351px;z-index:-1;width:132px;height:73px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:73px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 499px 0px 104px 100px;padding: 0px;border: none;width: 594px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 471px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 841px 302px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_23 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_23 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_24 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_24 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_25 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_25 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_26 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_26 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_28 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_28 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_29 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_29 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_32 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_33 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_36 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_37 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_38 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_39 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_40 #dimg1 {position:absolute;top:239px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:481px;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:416px;height:481px;}




#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_42 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_47 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_48 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_49 #dimg1 {position:absolute;top:612px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_53 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_54 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_56 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:552px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:415px;left:47px;z-index:-1;width:435px;height:317px;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:435px;height:317px;}




#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:9px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_72 #dimg1 {position:absolute;top:378px;left:1px;z-index:-1;width:430px;height:354px;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:430px;height:354px;}




#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_78 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_84 #dimg1 {position:absolute;top:578px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:118px;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:415px;height:118px;}




#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:614px;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:416px;height:614px;}




#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_86 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_93 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_96 #dimg1 {position:absolute;top:680px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:668px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:602px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:118px;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:416px;height:118px;}




#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:231px;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:413px;height:231px;}




#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_109 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_114 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_119 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_123 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_126 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_128 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:540px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:185px;left:11px;z-index:-1;width:403px;height:474px;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:403px;height:474px;}




#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_137 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_138 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_141 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_143 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_146 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_147 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_153 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_159 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_161 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_162 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_163 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_163 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_177 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_194 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_198 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_198 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_199 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_199 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_200 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_200 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}

#page_201 #dimg1 {position:absolute;top:89px;left:0px;z-index:-1;width:435px;height:365px;}
#page_201 #dimg1 #img1 {width:435px;height:365px;}




#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_204 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_204 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_206 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_206 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_207 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_207 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_208 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:604px;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:416px;height:604px;}




#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_209 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_209 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_211 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_211 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_214 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_214 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_215 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_215 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_216 #dimg1 {position:absolute;top:233px;left:29px;z-index:-1;width:453px;height:475px;}
#page_216 #dimg1 #img1 {width:453px;height:475px;}




#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_217 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_217 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:692px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_219 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_219 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_220 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_220 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_221 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_221 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_222 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_222 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_223 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:662px;}
#page_223 #dimg1 #img1 {width:415px;height:662px;}




#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_224 #dimg1 {position:absolute;top:588px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_224 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_226 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_226 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_227 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_227 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_228 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_228 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_230 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_230 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_235 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_235 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_236 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_236 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_238 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_238 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_239 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_239 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_240 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_240 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_241 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_241 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_242 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_242 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_243 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_243 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_244 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_244 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_245 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_245 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_246 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_246 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_247 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_247 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_248 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_248 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_249 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_249 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_250 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_250 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_251 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_252 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_252 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_253 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_253 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_254 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_254 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_255 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_255 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 721px;}

#page_257 #dimg1 {position:absolute;top:117px;left:0px;z-index:-1;width:365px;height:342px;}
#page_257 #dimg1 #img1 {width:365px;height:342px;}




#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_258 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_258 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_259 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_259 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_260 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_260 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_261 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_261 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_266 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_266 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_272 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_272 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_273 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_273 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_277 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_277 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_278 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_278 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_279 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_279 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_280 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_280 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_281 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_281 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_282 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_282 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_283 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_283 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_286 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_286 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_289 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_289 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_290 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_290 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_292 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_292 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_294 #dimg1 {position:absolute;top:69px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:311px;}
#page_294 #dimg1 #img1 {width:417px;height:311px;}




#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_297 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_297 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 70px;padding: 0px;border: none;width: 724px;}





#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 230px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}

#page_301 #dimg1 {position:absolute;top:63px;left:0px;z-index:-1;width:492px;height:669px;}
#page_301 #dimg1 #img1 {width:492px;height:669px;}




#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 70px;padding: 0px;border: none;width: 724px;}

#page_302 #dimg1 {position:absolute;top:63px;left:1px;z-index:-1;width:492px;height:657px;}
#page_302 #dimg1 #img1 {width:492px;height:657px;}




#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_306 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_306 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_311 #dimg1 {position:absolute;top:100px;left:49px;z-index:-1;width:440px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_311 #dimg1 #img1 {width:440px;height:1px;}




#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_312 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_312 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_313 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_313 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_314 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_314 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_316 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_316 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_317 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_317 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_318 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_318 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_319 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_319 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_320 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_320 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_321 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_321 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_322 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_322 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_323 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_323 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_326 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_326 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_327 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:414px;z-index:-1;width:62px;height:93px;}
#page_327 #dimg1 #img1 {width:62px;height:93px;}




#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_341 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_341 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_342 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_342 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_343 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_343 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_346 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_346 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_349 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_349 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_350 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_350 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_351 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_351 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_352 #dimg1 {position:absolute;top:69px;left:76px;z-index:-1;width:266px;height:223px;}
#page_352 #dimg1 #img1 {width:266px;height:223px;}




#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_354 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_354 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_355 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_355 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_357 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_357 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_359 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_359 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_360 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_360 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_361 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_361 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_362 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_362 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_364 #dimg1 {position:absolute;top:100px;left:1px;z-index:-1;width:434px;height:596px;}
#page_364 #dimg1 #img1 {width:434px;height:596px;}




#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_365 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_365 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_366 #dimg1 {position:absolute;top:170px;left:1px;z-index:-1;width:423px;height:395px;}
#page_366 #dimg1 #img1 {width:423px;height:395px;}




#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_367 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_367 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_368 #dimg1 {position:absolute;top:294px;left:1px;z-index:-1;width:423px;height:438px;}
#page_368 #dimg1 #img1 {width:423px;height:438px;}




#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_369 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_369 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_370 #dimg1 {position:absolute;top:271px;left:1px;z-index:-1;width:423px;height:437px;}
#page_370 #dimg1 #img1 {width:423px;height:437px;}




#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_371 #dimg1 {position:absolute;top:259px;left:59px;z-index:-1;width:423px;height:461px;}
#page_371 #dimg1 #img1 {width:423px;height:461px;}




#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_372 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_372 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_373 #dimg1 {position:absolute;top:101px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:641px;}
#page_373 #dimg1 #img1 {width:417px;height:641px;}




#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_374 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_374 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_375 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_375 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_376 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_376 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_380 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_380 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_382 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_382 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_383 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_383 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_384 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_384 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_385 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_385 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_386 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_386 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_387 #dimg1 {position:absolute;top:410px;left:1px;z-index:-1;width:376px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_387 #dimg1 #img1 {width:376px;height:1px;}




#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_388 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_388 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_389 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_389 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_390 #dimg1 {position:absolute;top:218px;left:29px;z-index:-1;width:460px;height:515px;}
#page_390 #dimg1 #img1 {width:460px;height:515px;}

#page_390 #inl_img1 {position:relative;width:7px;height:20px;}



#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_391 #dimg1 {position:absolute;top:194px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:430px;}
#page_391 #dimg1 #img1 {width:415px;height:430px;}




#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_392 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_392 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_393 #dimg1 {position:absolute;top:612px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_393 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_394 #dimg1 {position:absolute;top:224px;left:59px;z-index:-1;width:423px;height:496px;}
#page_394 #dimg1 #img1 {width:423px;height:496px;}




#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 61px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}

#page_395 #dimg1 {position:absolute;top:294px;left:1px;z-index:-1;width:479px;height:390px;}
#page_395 #dimg1 #img1 {width:479px;height:390px;}




#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_396 #dimg1 {position:absolute;top:294px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:354px;}
#page_396 #dimg1 #img1 {width:430px;height:354px;}




#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_399 #dimg1 {position:absolute;top:91px;left:1px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_399 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}




#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_400 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_400 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_401 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_401 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_402 #dimg1 {position:absolute;top:398px;left:59px;z-index:-1;width:423px;height:286px;}
#page_402 #dimg1 #img1 {width:423px;height:286px;}




#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_403 #dimg1 {position:absolute;top:634px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_403 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_404 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_404 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_405 #dimg1 {position:absolute;top:429px;left:1px;z-index:-1;width:465px;height:291px;}
#page_405 #dimg1 #img1 {width:465px;height:291px;}




#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_406 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_406 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_408 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_408 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_409 #dimg1 {position:absolute;top:588px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_409 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_410 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_410 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_411 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_411 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_412 #dimg1 {position:absolute;top:190px;left:59px;z-index:-1;width:427px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_412 #dimg1 #img1 {width:427px;height:1px;}




#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 111px 0px 145px 138px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_416 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 556px;overflow: hidden;}
#page_416 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 551px;overflow: hidden;}
#page_416 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_416 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}

#page_416 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_416 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}




#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 109px 0px 117px 143px;padding: 0px;border: none;width: 551px;}
#page_417 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_417 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}





#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 111px 0px 141px 136px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_418 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_418 #id_2 {border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_418 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 237px;overflow: hidden;}
#page_418 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 96px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}

#page_418 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:565px;}
#page_418 #dimg1 #img1 {width:458px;height:565px;}




#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 109px 0px 104px 137px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_419 #id_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_419 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}

#page_419 #dimg1 {position:absolute;top:16px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:509px;}
#page_419 #dimg1 #img1 {width:457px;height:509px;}




.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}

.ft0{font: 40px 'Arial';line-height: 45px;}
.ft1{font: italic 21px 'Times New Roman';line-height: 23px;}
.ft2{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft3{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft5{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft6{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft7{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft8{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft9{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft10{font: italic 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft11{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft12{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft13{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft14{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft15{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft16{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft17{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft18{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft19{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft20{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft21{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft22{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 18px;}
.ft23{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft24{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft25{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft26{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft27{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft28{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft29{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft30{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft31{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft32{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft33{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft34{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft35{font: 10px 'Symbol';line-height: 12px;}
.ft36{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft37{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft38{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft39{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft40{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft41{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft42{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft43{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft44{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft45{font: italic 9px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft46{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft47{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft48{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft49{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft50{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft51{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft52{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft53{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft54{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft55{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft56{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft57{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft58{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft59{font: 12px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft60{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft61{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft62{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft63{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft64{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft65{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft66{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft67{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft68{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft69{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft70{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft71{font: bold 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft72{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft73{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft74{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft75{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft76{font: bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft77{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft78{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft79{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 12px;}
.ft80{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 12px;}
.ft81{font: italic 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft82{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft83{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft84{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft85{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft86{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft87{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft88{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft89{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft90{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft91{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft92{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 13px;}
.ft93{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft94{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft95{font: 16px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft96{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft97{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 12px;}
.ft98{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 12px;}
.ft99{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 14px;}
.ft100{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft101{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft102{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft103{font: bold 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft104{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft105{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft106{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft107{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 13px;}
.ft108{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft109{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft110{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 14px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft111{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 1px;line-height: 13px;}
.ft112{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft113{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 13px;}
.ft114{font: bold 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft115{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft116{font: 16px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft117{font: 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft118{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft119{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft120{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 14px;}
.ft121{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft122{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft123{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft124{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 12px;}
.ft125{font: 13px 'Verdana';color: #333333;line-height: 16px;}
.ft126{font: 7px 'Times New Roman';color: #333333;line-height: 8px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft127{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft128{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft129{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft130{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft131{font: bold 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft132{font: italic 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft133{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft134{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft135{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft136{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft137{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft138{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft139{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft140{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft141{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft142{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft143{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft144{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft145{font: italic 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft146{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 14px;}
.ft147{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft148{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft149{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft150{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft151{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft152{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft153{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft154{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft155{font: 9px 'Symbol';line-height: 11px;}
.ft156{font: 6px 'Calibri';line-height: 8px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft157{font: 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft158{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft159{font: 1px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft160{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft161{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft162{font: bold 14px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft163{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft164{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft165{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft166{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft167{font: bold 16px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft168{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft169{font: 10px 'Symbol';line-height: 12px;}
.ft170{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft171{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft172{font: 15px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft173{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft174{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 18px;}
.ft175{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft176{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft177{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft178{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft179{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft180{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft181{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft182{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft183{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 26px;line-height: 18px;}
.ft184{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 37px;line-height: 20px;}
.ft185{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 19px;}
.ft186{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 18px;}
.ft187{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 16px;}
.ft188{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft189{font: italic 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: -3px;}
.ft190{font: italic 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft191{font: italic bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft192{font: italic 9px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft193{font: 16px 'Symbol';line-height: 20px;}
.ft194{font: italic 9px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 9px;}
.ft195{font: italic 9px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: -6px;}
.ft196{font: 9px 'Symbol';line-height: 11px;position: relative; bottom: 9px;}
.ft197{font: 9px 'Symbol';line-height: 11px;position: relative; bottom: -6px;}
.ft198{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: -6px;}
.ft199{font: italic 9px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: -3px;}
.ft200{font: 9px 'Symbol';line-height: 11px;position: relative; bottom: 10px;}
.ft201{font: italic 9px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 10px;}
.ft202{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft203{font: italic 8px 'Times New Roman';line-height: 9px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft204{font: 13px 'Symbol';line-height: 16px;}
.ft205{font: italic 8px 'Times New Roman';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft206{font: italic 8px 'Times New Roman';line-height: 9px;position: relative; bottom: -6px;}
.ft207{font: 8px 'Symbol';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft208{font: 8px 'Symbol';line-height: 10px;position: relative; bottom: -6px;}
.ft209{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: -6px;}
.ft210{font: italic 8px 'Times New Roman';line-height: 9px;position: relative; bottom: -4px;}
.ft211{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 17px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft212{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 24px;}
.ft213{font: italic 10px 'Times New Roman';line-height: 17px;position: relative; bottom: -3px;}
.ft214{font: italic 10px 'Times New Roman';line-height: 17px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft215{font: italic 16px 'Symbol';line-height: 25px;}
.ft216{font: italic 9px 'Times New Roman';line-height: 15px;position: relative; bottom: -3px;}
.ft217{font: italic 9px 'Times New Roman';line-height: 15px;position: relative; bottom: 8px;}
.ft218{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft219{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft220{font: italic 9px 'Times New Roman';line-height: 15px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft221{font: italic 15px 'Symbol';line-height: 24px;}
.ft222{font: italic 16px 'Symbol';line-height: 20px;}
.ft223{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: -3px;}
.ft224{font: italic 9px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft225{font: italic 14px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft226{font: italic 7px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft227{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft228{font: italic 14px 'Symbol';line-height: 17px;}
.ft229{font: italic 8px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft230{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft231{font: italic 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft232{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft233{font: italic 6px 'Times New Roman';line-height: 7px;position: relative; bottom: -4px;}
.ft234{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 7px;position: relative; bottom: -4px;}
.ft235{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft236{font: italic 10px 'Symbol';line-height: 12px;position: relative; bottom: -2px;}
.ft237{font: italic 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: -2px;}
.ft238{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: -2px;}
.ft239{font: 10px 'Symbol';line-height: 12px;position: relative; bottom: -2px;}
.ft240{font: italic 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft241{font: italic 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: -6px;}
.ft242{font: 6px 'Symbol';line-height: 7px;position: relative; bottom: -6px;}
.ft243{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: -6px;}
.ft244{font: italic 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: -4px;}
.ft245{font: italic 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: 2px;}
.ft246{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: -4px;}
.ft247{font: italic 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: -2px;}
.ft248{font: italic 13px 'Symbol';line-height: 16px;}
.ft249{font: italic 8px 'Times New Roman';line-height: 9px;position: relative; bottom: -2px;}
.ft250{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: -2px;}
.ft251{font: italic 16px 'Symbol';line-height: 21px;}
.ft252{font: italic 9px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft253{font: 12px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft254{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft255{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft256{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft257{font: bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft258{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft259{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;position: relative; bottom: -6px;}
.ft260{font: 16px 'Symbol';line-height: 20px;position: relative; bottom: -6px;}
.ft261{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft262{font: italic 10px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft263{font: italic 6px 'Times New Roman';line-height: 9px;position: relative; bottom: 3px;}
.ft264{font: 10px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft265{font: 8px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft266{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft267{font: italic 6px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft268{font: 11px 'Symbol';line-height: 17px;}
.ft269{font: italic 10px 'Times New Roman';line-height: 16px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft270{font: italic 5px 'Times New Roman';line-height: 9px;position: relative; bottom: 3px;}
.ft271{font: 10px 'Symbol';line-height: 16px;}
.ft272{font: 8px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft273{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 13px;}
.ft274{font: 5px 'Times New Roman';line-height: 5px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft275{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft276{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft277{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft278{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft279{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft280{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft281{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft282{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft283{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft284{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 15px;}
.ft285{font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft286{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}

.p0{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 482px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 236px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: justify;padding-right: 499px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-right: 458px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-right: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p16{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p17{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: left;padding-left: 256px;padding-right: 116px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -8px;}
.p20{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 143px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p29{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p32{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: left;padding-left: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: right;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 412px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p43{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p44{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p45{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p50{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p55{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p58{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p62{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p76{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 103px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 93px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 100px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: left;padding-right: 345px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p93{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p96{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 264px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: justify;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p102{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p109{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p110{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p129{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p134{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p136{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p139{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p140{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p141{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p142{text-align: right;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p143{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p144{text-align: right;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p145{text-align: right;padding-right: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p146{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p150{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p151{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p156{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p157{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: left;padding-right: 341px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 543px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 387px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p165{text-align: justify;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 172px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p170{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p171{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: justify;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 119px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p179{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 123px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p183{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p187{text-align: left;padding-right: 337px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p191{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: left;padding-right: 352px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 131px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p197{text-align: justify;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 345px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p199{text-align: justify;margin-top: 182px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 144px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: justify;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p207{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 324px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p216{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p217{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p218{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p219{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p223{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p224{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p231{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p232{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p238{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p242{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p243{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: justify;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: left;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 171px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 583px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p257{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 182px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p260{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 98px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p267{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p272{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p273{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p274{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p280{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 129px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p287{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p288{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p289{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p290{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p291{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p292{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p293{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p294{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p295{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p296{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p308{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p309{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p310{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p311{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p312{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 170px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 412px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p316{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p323{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p324{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p325{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p326{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p327{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p331{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 99px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 79px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 363px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p337{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p340{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p341{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p342{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 112px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p359{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p360{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 171px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: justify;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p373{text-align: justify;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 133px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p375{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 143px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p376{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p379{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 160px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 124px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 184px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 324px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p385{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p393{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p396{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 91px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p399{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 139px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p407{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p408{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 158px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p409{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 102px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p412{text-align: justify;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 114px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p414{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: justify;padding-right: 330px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p425{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p427{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p431{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 87px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p433{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 103px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 103px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p436{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p438{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p448{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 340px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p449{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 67px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 312px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 312px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 202px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p461{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 360px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p464{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 158px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 100px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: justify;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 97px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: justify;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p483{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p492{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p494{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 111px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 493px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p501{text-align: justify;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p509{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 116px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 229px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 366px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p521{text-align: justify;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 108px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p524{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 121px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p525{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: left;padding-right: 423px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: justify;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: left;padding-right: 341px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 380px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p537{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 79px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p543{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p544{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p545{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p546{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p551{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 365px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p553{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 124px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p555{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 343px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p557{text-align: justify;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 162px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 361px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p561{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: left;padding-left: 407px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p565{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 346px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p567{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 337px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p570{text-align: left;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p573{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 310px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p575{text-align: justify;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 87px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p577{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p578{text-align: right;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p579{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p580{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p581{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p582{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p583{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p584{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: left;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: right;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p592{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 105px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p595{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p599{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p601{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: left;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 141px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 308px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p612{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 396px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p613{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 100px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p615{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 99px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p616{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 440px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p617{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 98px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p622{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 127px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 361px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p629{text-align: left;padding-right: 320px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 159px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p631{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p635{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 212px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 300px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 302px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p642{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: left;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p652{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p653{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 645px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: justify;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 115px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p664{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 344px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p667{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: left;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 83px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p670{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p679{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p680{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 115px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p683{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p684{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p685{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: left;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 201px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p689{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 174px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: justify;margin-top: 354px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p694{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 326px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p696{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p700{text-align: center;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p701{text-align: center;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p702{text-align: center;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p703{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p704{text-align: center;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p705{text-align: left;padding-left: 6px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: justify;padding-left: 72px;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: justify;padding-left: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p711{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p712{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p713{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p714{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p715{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 311px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p716{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 323px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p722{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 160px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p724{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: justify;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p727{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 183px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: right;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p730{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p731{text-align: center;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p732{text-align: center;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p733{text-align: center;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p734{text-align: center;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p735{text-align: center;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p736{text-align: right;padding-right: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p737{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 164px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p739{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p740{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p741{text-align: center;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p742{text-align: center;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p743{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p744{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p745{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p747{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 94px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p749{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 182px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p751{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p752{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p755{text-align: left;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p757{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 119px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p759{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 184px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: right;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p764{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p767{text-align: left;padding-left: 91px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p769{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p770{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p772{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p773{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p775{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p776{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p777{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p778{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p780{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p781{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p782{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p783{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p784{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p785{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p790{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p791{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p793{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p794{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p795{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p797{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p801{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p805{text-align: left;padding-left: 273px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 342px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 301px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 438px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 309px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 427px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 392px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 330px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 448px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 397px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 352px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 398px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 433px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 425px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: left;padding-right: 122px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: left;padding-right: 243px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: left;padding-right: 151px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: left;padding-right: 212px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: left;padding-right: 231px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: left;padding-right: 152px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: left;margin-top: 353px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: left;padding-left: 377px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p835{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p837{text-align: left;padding-right: 356px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: justify;margin-top: 298px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: right;padding-right: 231px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p845{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 201px;margin-bottom: 0px;}
.p846{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: left;padding-left: 276px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: left;padding-left: 86px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: left;padding-left: 178px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 122px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 283px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 390px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p857{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 82px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 236px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p864{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p869{text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 356px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p870{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 323px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p872{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p873{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p877{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p879{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p881{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 298px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p886{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p887{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: right;padding-right: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p892{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p893{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p894{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: left;padding-right: 339px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: justify;margin-top: 256px;margin-bottom: 0px;}
.p897{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 109px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p898{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 293px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 83px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p900{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 309px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: justify;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p904{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 305px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: left;padding-left: 212px;margin-top: 200px;margin-bottom: 0px;}
.p907{text-align: left;padding-left: 244px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: left;padding-left: 249px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 382px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 377px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;text-indent: -47px;}
.p913{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 192px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p916{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p918{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 331px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p919{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p936{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 81px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: left;padding-left: 67px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 77px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 303px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p950{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: justify;padding-left: 114px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p956{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p958{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p959{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p960{text-align: justify;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p963{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p965{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p966{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p967{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p969{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p971{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p972{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p973{text-align: right;padding-right: 81px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p974{text-align: right;padding-right: 89px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p975{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 78px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p976{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p977{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p978{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p979{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p980{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p981{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p982{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p983{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p984{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p985{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p986{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p987{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p988{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p989{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p990{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p991{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 33px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p992{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p993{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p994{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p995{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p996{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p997{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 52px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p998{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p999{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1000{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1001{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1002{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1003{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 103px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1004{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 113px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1005{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 102px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1007{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 104px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1008{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 101px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1009{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1010{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 110px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1011{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1013{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1014{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 41px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1015{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1016{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 40px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1017{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 36px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1018{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 36px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1019{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1020{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1021{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 69px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1022{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1023{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1024{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1025{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 114px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1026{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 135px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1027{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1028{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1029{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p1030{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1032{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1033{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1034{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 16px;}
.p1035{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 36px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1036{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1037{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 59px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1038{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1039{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 62px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1040{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1041{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1042{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1043{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1044{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1045{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 116px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1046{text-align: left;padding-right: 104px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1047{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1048{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 114px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1049{text-align: left;padding-right: 114px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1050{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1051{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 115px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1052{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 111px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1053{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 108px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1054{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 114px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1055{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 100px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1056{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 113px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1057{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 121px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1058{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 155px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1059{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1060{text-align: left;padding-right: 51px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1061{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1062{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1063{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 39px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1064{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 49px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1065{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 86px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1066{text-align: left;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1067{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 32px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1068{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 39px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1069{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1070{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 51px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1071{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1072{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1073{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1074{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 135px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1075{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1076{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 112px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1077{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 96px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1078{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1079{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 171px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td39{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td40{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td41{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td42{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td43{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td44{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td48{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 248px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td59{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td60{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td61{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td62{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td63{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td64{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td65{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;background: #b3b3b3;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;background: #b3b3b3;}
.td68{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #b3b3b3;}
.td69{border-bottom: #b3b3b3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;background: #b3b3b3;}
.td70{border-bottom: #b3b3b3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;background: #b3b3b3;}
.td71{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #b3b3b3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #b3b3b3;}
.td72{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td73{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td74{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;}
.td77{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td78{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td79{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td80{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td81{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td86{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td87{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td88{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td89{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td90{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td103{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td104{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td105{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 261px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #83766a;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td119{border-bottom: #aaa095 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td120{border-bottom: #aaa095 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-bottom: #aaa095 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-bottom: #aaa095 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-bottom: #aaa095 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-bottom: #aaa095 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-bottom: #aaa095 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td126{border-bottom: #aaa095 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td127{border-bottom: #aaa095 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td128{border-bottom: #aaa095 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td136{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td137{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 277px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td144{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 285px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 278px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 274px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 274px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;}
.td206{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #b3b3b3;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #b3b3b3;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #b3b3b3;}
.td217{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #b3b3b3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #b3b3b3;}
.td218{border-bottom: #b3b3b3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #b3b3b3;}
.td219{border-bottom: #b3b3b3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #b3b3b3;}
.td220{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td222{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td223{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td224{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td225{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td226{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td227{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td228{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td230{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td231{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td232{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td233{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td235{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td236{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td237{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td238{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td240{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td241{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td243{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td244{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td246{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td247{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td248{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td249{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td250{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td251{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td252{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td253{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td254{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td255{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td256{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td257{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td258{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td259{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td260{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td261{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td262{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td263{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td264{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td265{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td266{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td267{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td268{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td269{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td270{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td271{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td272{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 38px;}
.tr2{height: 28px;}
.tr3{height: 37px;}
.tr4{height: 19px;}
.tr5{height: 20px;}
.tr6{height: 45px;}
.tr7{height: 14px;}
.tr8{height: 29px;}
.tr9{height: 18px;}
.tr10{height: 16px;}
.tr11{height: 52px;}
.tr12{height: 51px;}
.tr13{height: 5px;}
.tr14{height: 17px;}
.tr15{height: 3px;}
.tr16{height: 22px;}
.tr17{height: 15px;}
.tr18{height: 2px;}
.tr19{height: 6px;}
.tr20{height: 12px;}
.tr21{height: 11px;}
.tr22{height: 36px;}
.tr23{height: 4px;}
.tr24{height: 8px;}
.tr25{height: 9px;}
.tr26{height: 13px;}
.tr27{height: 7px;}
.tr28{height: 24px;}
.tr29{height: 23px;}
.tr30{height: 26px;}

.t0{width: 415px;margin-top: 148px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t1{width: 415px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t2{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t3{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t4{width: 382px;margin-left: 100px;margin-top: 1px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t5{width: 382px;margin-left: 100px;margin-top: 1px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t6{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 11px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t7{width: 487px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t8{width: 381px;margin-left: 34px;margin-top: 1px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t9{width: 381px;margin-left: 34px;margin-top: 2px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t10{width: 482px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t11{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t12{width: 426px;margin-left: 61px;margin-top: 35px;font: 12px 'Arial';}
.t13{width: 437px;margin-left: 46px;margin-top: 26px;font: 12px 'Arial';}
.t14{width: 368px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t15{width: 487px;margin-left: 9px;font: bold 9px 'Arial';}
.t16{width: 432px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t17{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 9px 'Arial';}
.t18{width: 487px;margin-left: 10px;font: bold 9px 'Arial';}
.t19{width: 432px;margin-left: 1px;margin-top: 12px;font: 12px 'Arial';}
.t20{width: 261px;margin-left: 65px;font: 12px 'Arial';}
.t21{width: 402px;margin-left: 6px;margin-top: 50px;font: 7px 'Arial';}
.t22{width: 382px;margin-left: 6px;margin-top: 50px;font: 7px 'Arial';}
.t23{width: 481px;margin-left: 6px;margin-top: 57px;font: 7px 'Arial';}
.t24{width: 415px;margin-top: 11px;font: 11px 'Times New Roman';}
.t25{width: 424px;margin-left: 65px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t26{width: 364px;margin-left: 2px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t27{width: 487px;margin-left: 6px;font: bold 9px 'Arial';}
.t28{width: 493px;margin-top: 8px;font: 6px 'Arial';}
.t29{width: 482px;margin-left: 6px;font: bold 11px 'Arial';}
.t30{width: 493px;margin-top: 54px;font: 9px 'Arial';}
.t31{width: 493px;margin-top: 7px;font: 9px 'Arial';}
.t32{width: 491px;margin-top: 29px;font: 8px 'Arial';}
.t33{width: 441px;margin-left: 48px;margin-top: 7px;font: 9px 'Arial';}
.t34{width: 432px;margin-left: 67px;margin-top: 61px;font: bold 16px 'Arial';}
.t35{width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t36{width: 436px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t37{width: 424px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t38{width: 325px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t39{width: 394px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t40{width: 302px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t41{width: 318px;margin-left: 58px;margin-top: 6px;font: 9px 'Arial';}
.t42{width: 377px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t43{width: 461px;margin-left: 28px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t44{width: 405px;margin-left: 58px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t45{width: 487px;margin-left: 15px;font: bold 9px 'Arial';}
.t46{width: 481px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t47{width: 431px;margin-left: 58px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t48{width: 432px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t49{width: 354px;margin-left: 58px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t50{width: 467px;margin-top: 13px;font: 12px 'Arial';}
.t51{width: 428px;margin-left: 58px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB3731x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;På jakt efter den goda affären&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;– analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Delbetänkande av Upphandlingsutredningen 2010&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft2"&gt;Stockholm 2011&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p5 ft4"&gt;SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft4"&gt;Orderfax: &lt;NOBR&gt;08-598&lt;/NOBR&gt; 191 91 Ordertel: &lt;NOBR&gt;08-598&lt;/NOBR&gt; 191 90 &lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft6"&gt;Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad &lt;NOBR&gt;2009-05-02)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft4"&gt;– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft4"&gt;Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft4"&gt;Omslag: Elanders Sverige AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft4"&gt;Tryckt av Elanders Sverige AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;Stockholm 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft4"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-38-23648-2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;Till Statsrådet Stefan Attefall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Genom beslut den 9 september 2010 (dir. 2010:86) bemyndigade regeringen chefen för Finansdepartementet att tillkalla en särskild utredare för att utvärdera upphandlingsregelverket och göra en översyn av upphandlingsstatistiken. Genom beslut den 15 septem- ber 2010 förordnades Anders Wijkman till särskild utredare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Som experter förordnades den 15 december 2010 avdelnings- chefen Agneeta Anderson, professorn Mats Bergman, departements- sekreteraren Charlotte Brunlid, juristen Ulrica Dyrke, närings- politiske experten Ted Ekman, upphandlingschefen Lisbeth Johnson, jur. kand. Birgitta Laurent, avdelningschefen Peter Lindblom, pro- fessorn Tom Madell, inköpsdirektören Jan Schönbeck, förbunds- juristen Eva Sveman, kanslirådet Claes Eriksson, kanslirådet Hedvig Forsselius, departementsrådet Peter Frykblom, departementsrådet Gunilla Hulting, kanslirådet Lina Kager, departementssekreteraren Magnus Lindbäck, departementssekreteraren Niclas Liss Larsson, departementssekreteraren Annika Löfgren och departementssekre- teraren Katarina Wahlgren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Som utredningens huvudsekreterare anställdes kanslirådet Åsa Edman från den 15 november 2010. Docenten Sofia Lundberg anställdes från den 1 januari 2011 som sekreterare med särskilt upp- drag gällande upphandlingsstatistiken. Jur. kand. Helena Henriksson anställdes som biträdande sekreterare från den 2 februari 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Utredningen har antagit namnet Upphandlingsutredningen 2010.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p16 ft8"&gt;Utredningen får härmed överlämna delbetänkandet &lt;SPAN class="ft9"&gt;”På jakt efter den goda affären &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;- &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;analys och erfarenheter av den offentliga upp- handlingen” &lt;/SPAN&gt;(SOU 2011:73). Utredningens arbete går vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft8"&gt;Stockholm i november 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Anders Wijkman&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;/ Åsa Edman Helena Henriksson Sofia Lundberg&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Uppdraget .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;Utredningens uppdrag.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;Betänkandets syfte...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;Betänkandets avgränsning .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;Metod för prioritering av frågor .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;1.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;Utredningens utåtriktade arbete.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;1.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;Externa uppdrag till myndigheter och konsulter...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;1.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;Upphandlingsenkäten..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;1.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;Europeiska kommissionens utvärdering.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;1.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;Definitioner och andra viktiga begrepp..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Målet med den offentliga upphandlingen och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;utgångspunkter för utredningsarbetet ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;Inledning...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;Upphandlingsdirektivens mål .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;Mål för Sveriges offentliga upphandling.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;Miljömässigt och socialt hållbar upphandling........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Verka för att de mindre företagen i ökad utsträckning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;deltar i offentlig upphandling..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;2.6 Offentlig upphandling för ökad innovation...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft18"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p25 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Upphandlingsutredningen vill ha den goda affären i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft8"&gt;fokus vid översynen av upphandlingsregelverket...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;2.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft8"&gt;Andra utgångspunkter för utredningsarbetet.........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft21"&gt;Översynen av det europeiska upphandlingsregelverket ....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;Inledning...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Bakgrund till Europeiska kommissionens utvärdering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;och översyn av upphandlingsdirektiven..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Grönbok om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling med sikte på en effektivare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;europeisk upphandlingsmarknad.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft8"&gt;Kommissionens konsultrapporter...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft8"&gt;Kommissionens slutsatser av utvärderingen...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;Den offentliga upphandlingens samhällsekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;effektivitet .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;Inledning...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Beskrivning av omfattningen av den offentliga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;upphandlingen ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;66&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Upphandlingsregelverkets transaktionskostnader och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;effektiviseringsvinster ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;4.4 Allmänt om förenklingsåtgärder .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Prövningen av upphandlingsmål i allmän&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;förvaltningsdomstol .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p30 ft8"&gt;4.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft8"&gt;Beloppsgränserna för direktupphandling................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p30 ft8"&gt;4.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft8"&gt;Förhandlad upphandling med föregående annonsering.........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p30 ft8"&gt;4.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft8"&gt;Dialog mellan upphandlande myndigheter och företag.......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Elektronisk upphandling – en förenklingsåtgärd för alla?...108&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;4.10 Ramavtal..................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft18"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;4.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td18"&gt;&lt;P class="p32 ft8"&gt;Problem att upphandla god kvalitet?....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p33 ft8"&gt;128&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;4.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;Priskontroll ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p33 ft8"&gt;131&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;4.13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p32 ft8"&gt;Relativa utvärderingsmodeller och kravet på viktning ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p33 ft8"&gt;133&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;4.14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p32 ft8"&gt;Strategiska upphandlingar och förbättrad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;upphandlingskompetens........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p33 ft8"&gt;139&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;4.15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p32 ft14"&gt;Uppföljning och utvärdering.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p33 ft8"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;4.16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;Valfrihet inom LOU..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p33 ft8"&gt;151&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;4.17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p32 ft14"&gt;Uteslutning av leverantörer...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p33 ft8"&gt;155&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;4.18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p32 ft8"&gt;Korruption och jäv vid offentlig upphandling .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p33 ft8"&gt;161&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;4.19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;Problemupphandlingar ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p33 ft8"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;styrmedel ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p33 ft12"&gt;183&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p34 ft8"&gt;183&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Miljömässigt och socialt ansvarsfull offentlig&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;upphandling............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;184&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Offentlig upphandling som ett styrmedel för att nå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;samhällspolitiska mål på hållbarhetsområdet .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;194&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Miljöhänsyn vid offentlig upphandling – lagstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;och upphandlingsprocessen...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;199&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Socialt ansvarsfull offentlig upphandling – lagstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;och upphandlingsprocessen...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;207&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Intressenternas erfarenheter av miljöhänsyn och social&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;hänsyn i offentlig upphandling .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Krav i upphandlingar som går längre än EU:s&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p32 ft8"&gt;minimilagstiftning och harmoniserande lagstiftning...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;224&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;5.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p32 ft8"&gt;Uppföljnings- och spårbarhetsproblem................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;227&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;5.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p32 ft8"&gt;Förstärkt upphandlingsstöd..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;230&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;5.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p32 ft8"&gt;Gröna innovationer och andra hållbara lösningar................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;232&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft18"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p36 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p37 ft8"&gt;5.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Livscykelanalyser....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;236&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p37 ft8"&gt;5.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;Ställa krav på villkor i nivå med svenska kollektivavtal........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;238&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p37 ft8"&gt;5.13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;Arbetsmiljökrav och krav på efterlevnad av ILOs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;kärnkonventioner vid offentlig upphandling........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;243&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p37 ft8"&gt;5.14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;Ställda krav bör även omfatta underentreprenörer ..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;245&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p37 ft8"&gt;5.15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;ILO-konvention&lt;/NOBR&gt; 94................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;246&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p37 ft8"&gt;5.16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;Upphandling eller bidragsgivning .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;248&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p37 ft8"&gt;5.17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;Reserverade kontrakt till skyddade verkstäder eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;program för skyddade anställningar......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p37 ft8"&gt;5.18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;Små och medelstora företags medverkan i offentliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;upphandlingar.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;252&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p37 ft12"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;Nationell upphandlingsstatistik ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;275&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p37 ft8"&gt;6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;275&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p37 ft8"&gt;6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;Upphandlingsutredningens statistikuppdrag .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;277&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p37 ft8"&gt;6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;Det utåtriktade arbetet – statistik .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p37 ft8"&gt;6.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Nuvarande statistikinsamling ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;280&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p37 ft8"&gt;6.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Transaktionsdatabasen...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;285&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p37 ft8"&gt;6.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;Nyttan med nationell upphandlingsstatistik ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;288&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p37 ft8"&gt;6.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;Ett sätt att definiera vad som är upphandlingsstatistik........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;296&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Upphandlingsdata i förhållande till befintliga underlag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;för rapportering till TED.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;301&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;6.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p38 ft13"&gt;Tre alternativa lösningar ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;309&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;6.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p38 ft8"&gt;Elektroniska upphandlingssystem.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;315&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;6.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p38 ft8"&gt;Upphandlande myndigheters användning av e-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p38 ft13"&gt;upphandling ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;318&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;6.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p38 ft13"&gt;Exemplet Italien .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;319&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;6.13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p38 ft13"&gt;Exemplet Skottland................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;321&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;6.14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p24 ft14"&gt;Exemplet Inköp Gävleborg ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p33 ft8"&gt;324&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;6.15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;Exemplet Försvarsmakten – projekt UEFA ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td28"&gt;&lt;P class="p33 ft8"&gt;325&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;6.16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p39 ft8"&gt;Upphandlingsutredningens bedömning och fortsatta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td28"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td21"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;arbete ......................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p33 ft8"&gt;328&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;Bilaga 1 Kommittédirektiv.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p33 ft8"&gt;331&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;Bilaga 2 Deltagare i Upphandlingsutredningens 2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td28"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;referensgrupper ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p33 ft8"&gt;345&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td30"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;Översikt över regelverk och historia ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td28"&gt;&lt;P class="p33 ft8"&gt;347&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;Bilaga 4 Upphandlingsprocessen...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td28"&gt;&lt;P class="p34 ft8"&gt;357&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;Omfattningen av den offentliga upphandlingen ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p34 ft8"&gt;366&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td30"&gt;&lt;P class="p40 ft8"&gt;En analys av transaktionskostnader vid offentlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td28"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;upphandling......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p33 ft8"&gt;385&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft18"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Upphandlingsutredningens huvudsakliga uppdrag är att utvärdera upphandlingsregelverket ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv samt se över systemet för insamling av upphandlings- statistik och vilka uppgifter som ska samlas in. Översynen görs parallellt med en motsvarande översyn inom EU. Utredningen har som uppgift att nära följa EU:s översyn och att tydliggöra viktiga svenska erfarenheter av regelverket, inklusive ge förslag till förändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft8"&gt;Det närmare syftet med utredningens uppdrag är att utreda om dagens regelverk i tillräcklig utsträckning möjliggör för upp- handlande myndigheter och enheter att göra goda affärer genom att tillvarata konkurrensen på marknaden och samtidigt använda sin köpkraft till att förbättra miljön, ta sociala och etiska hänsyn samt verka för ökade affärsmöjligheter för små och medelstora företag. Syftet med statistikuppdraget är att föreslå metoder för regel- bunden insamling samt utreda och föreslå vilka uppgifter som är nödvändiga för att den nationella upphandlingsstatistiken ska kunna användas för att utvärdera och följa upp via upphandlingen förd politik och bedöma effekterna av framtida reformer på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft8"&gt;Den översyn som genomförs på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; har bland annat omfattat en konsultation i form av en grönbok. Upphandlings- utredningen har bidragit med underlag till regeringens svar på grönboken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft8"&gt;Delbetänkandet är omvärlds- och problembeskrivande och anger utredningens vägval inför det fortsatta arbetet. Utredningen återkommer med förslag i slutbetänkandet. Detta innebär också att konsekvensanalyser och finansieringsfrågor återstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Utredningen behandlar inte förändringar av andra direktiv än de som rör det klassiska direktivet eller försörjningsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft18"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft23"&gt;Kritik mot upphandlingsreglerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Utredningsarbetet genomförs i en situation där upphandlings- regelverket och dess tillämpning är föremål för växande kritik. Synpunkter som framförs går exempelvis ut på att regelverket är krångligt, stelbent och brister i tydlighet. Många myndigheter anses vidare inte uppmärksamma upphandlingen på ett sätt som motsvarar dess betydelse. Det kan bero på resursbrist eller att frågan inte prioriteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;De många kontakter utredningen haft under arbetets gång har gett en rik och mångfacetterad bild av den offentliga upp- handlingen och förutsättningarna att göra goda affärer. Flera förslag har också väckts som syftar till förenklingar och för- bättringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Det har också framförts att offentlig sektor saknar helhetssyn på anskaffningen av varor och tjänster. Det kortsiktiga perspektivet beror bland annat på det s.k. stuprörstänkandet som förvaltnings- strukturen och budgetsystemet bidrar till. Synsättet leder inte sällan till att produkter med ett billigt inköpspris väljs trots att kostnaden blir högre på längre sikt och att produkten kan vara sämre ur ett miljöperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft23"&gt;Utgångspunkter för utredningens arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Utredningen konstaterar att upphandlingsdirektiven har som primärt mål att främja den gränsöverskridande handeln. Upp- handlingsdirektiven spelar således en viktig roll när det gäller att stärka den inre marknaden. De upphandlande myndigheterna och enheterna lägger visserligen vikt vid den förbättrade konkurrens som gränsöverskridande handel medför men deras primära syfte med upphandlingen är enligt utredningens erfarenhet att göra goda affärer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;Utredningen anser, mot bakgrund av den dialog som förts med intressenterna på området, att den huvudsakliga utgångspunkten för översynen av upphandlingsregelverket därför bör vara &lt;SPAN class="ft9"&gt;den goda affären&lt;/SPAN&gt;. Med den goda affären avses att tillgodose verksamheternas behov, inklusive kvalitativa aspekter, till lägsta möjliga total- kostnad. Den goda affären inkluderar också ett medborgar- perspektiv, eftersom merparten av det som upphandlas på ett eller annat sätt, syftar till att möjliggöra god service till medborgarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft18"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;Utredningen anser att översynen ska bidra till att förenkla den offentliga upphandlingen. Tydligare och enklare regler samt en smidigare tillämpning förväntas öka effektiviteten i upphandlingen. Därmed stimuleras också den gränsöverskridande handeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;En viktig utgångspunkt är att särskilt beakta de mindre företagens och upphandlande myndigheternas förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft23"&gt;En bild av den offentliga upphandlingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;För hela året 2010 annonserades drygt 19 000 upphandlingar. Ungefär en fjärdedel var upphandlingar över EU:s tröskelvärden medan resten avsåg upphandlingar där under. De annonserade upphandlingarnas totala värde kan inte säkerställas på samma sätt. På basis av tidigare analyser, anser utredningen att den mest rimliga uppskattningen är att det totala värdet för samtliga upp- handlingspliktiga varor och tjänster årligen uppgår till mellan 480 och 580 miljarder kronor. Det motsvarar mellan 15,5 och 18,5 procent av BNP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Sammanlagt överprövades drygt fem procent av de upp- handlingar som annonserades under 2010. Av dessa rörde ca 40 procent upphandlingar över tröskelvärdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Det förenklade respektive det öppna förfarandet är de mest förekommande upphandlingsformerna. Övriga förfaranden står endast för ett fåtal procent. En tredjedel av antalet upphandlingar beräknas ske i form av ramavtalsupphandlingar. Ramavtalen upp- skattas utgöra totalt 40 procent av det totala värdet som upp- handlas. Antalet anbud uppgår i snitt till ca 5,5 per upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Knappt 19 procent av de anbud, som företag med färre än tio anställda (mikroföretag) lägger, är vinnande anbud. Andelen för övriga företagskategorier varierar mellan 32 och 35 procent. I sammanhanget är små företag sådana som har mellan 10 och 49 anställda. De medelstora företagen har 50 till 249 anställda. Övriga företag betecknas som stora.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Drygt 40 procent av samtliga anbud lämnas av mikroföretag. Detta leder till att denna grupp står för ca 30 procent av det totala antalet vinnande anbud vilket är jämförbart med de små företagens andel. Medelstora företag vinner ca en femtedel av alla upp- handlingar och de stora företagen står enligt undersökningen för en lika stor andel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft18"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft23"&gt;Effektivitetsvinster och transaktionskostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Enligt en analys som utredningen låtit utföra konstateras att det inte föreligger några större skillnader i den tid som det tar att upphandla olika sorters varor och tjänster. Det är således inga uppenbara skillnader mellan att upphandla exempelvis städ- och konsulttjänster. Skillnaderna är däremot stora mellan olika upphandlingsförfaranden. Direktupphandling, utan krav på formell anbudsgivning, kräver minst tid att genomföra, medan det öppna förfarandet är mest tidskrävande. Den totala transaktionskostnaden för upphandlande myndigheter och enheter, som lyder under LOU eller LUF, uppskattas till ungefär 1,1 miljard per år, vilket motsvarar kostnaden för drygt 2 000 heltidsårsarbeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Undersökningar som &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; låtit utföra uppskattar att det öppna förfarandet leder till en prissänkning motsvarande 3,8 procent av kontraktets slutliga värde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Den slutsats man kan dra är att upphandlingsregelverket visserligen medför betydande transaktionskostnader men att dessa bör ses som en god investering för att erhålla billigare och bättre varor och tjänster. Slutsatsen ska inte tolkas som att den offentliga upphandlingen inte kan effektiviseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft23"&gt;En bred dialog med intressenterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Utredningens arbete har bedrivits under stor öppenhet. Utred- ningen har arrangerat ett flertal seminarier för intressenter på olika platser i Sverige. Flera hundra personer har deltagit, framförallt upphandlare, företagsrepresentanter och förtroendevalda. Särskilda temainriktade seminarier har också genomförts om statistik, miljö- och sociala hänsyn samt livsmedelsupphandlingar. Vidare har utredningen arrangerat ett seminarium på temat transformativa lösningar med inriktning på funktionsupphandling. Ett trettiotal dialogmöten med olika intressentgrupper har också genomförts. Utredningen har också en expertgrupp och två referensgrupper som har bidragit till arbetet. I februari 2011 lanserade utredningen en hemsida där olika intressenter bjuds in till diskussion och dialog. För utredningen har alla dessa kontaktytor varit av stor betydelse och utgjort ett viktigt underlag till delbetänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft18"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft23"&gt;Prioriterade frågor i utredningsarbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Utredningen har med stöd av det utåtriktade arbetet och egna analyser prioriterat följande frågeställningar/problemområden. Det har framförts att upphandlingar av vissa varor och tjänster är särskilt problematiska. Utredningen har därför valt att särskilt beskriva erfarenheter och synpunkter gällande &lt;NOBR&gt;livsmedels-,&lt;/NOBR&gt; konsult- och byggentreprenadupphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Prövning av upphandlingsmål i allmän förvaltningsdomstol&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Det ökade antalet överprövningar och de skärpta rättsmedlen har tydligt påverkat den offentliga upphandlingen. De problem som utkristalliserats är framför allt kopplade till domstolarnas handlägg- ningstider och en oförutsebar kammarrättspraxis. Denna utveck- ling har enligt intressenterna medfört att upphandlande myndig- heter försöker undvika överprövningar vilket sker på bekostnad av den goda affären. Utredningen har för avsikt att närmare analysera åtgärder som kan bidra till att antalet överprövningar minskar, att förvaltningsdomstolarnas handläggningstider förkortas och en mer förutsebar kammarrättspraxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Utredningen har i samband med regeringens grönbokssvar särskilt tagit upp ett problem som myndigheter möter i samband med överprövningar. Utredningen har framfört att det bör införas bestämmelser som innebär att de upphandlande myndigheterna kan fullgöra sina obligatoriska uppgifter under pågående domstols- prövning och under den tid som därefter krävs för att genomföra en ordinarie upphandling. Undantagsförfarandet förhandlad upp- handling utan föregående annonsering, dvs. direktupphandling, föreslås vara tillämpligt i nämnda situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft9"&gt;Beloppsgränserna för direktupphandling;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Beloppsgränsen för direktupphandling har enligt många intres- senter lett till strukturella förändringar av den offentliga upp- handlingen. Små myndigheter som upphandlar mycket sällan och tidigare inte ansett sig behöva upphandla enligt regelverket, har t.ex. i och med den införda gränsen behövt skaffa kunskap om regelverket och fått ökade kostnader. Flera intressenter menar att deras kostnader som rör upphandling har stigit sedan gränsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft18"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;införts. Intressenter som representerar små företag har framfört att de missgynnas av den införda beloppsgränsen. Andra företags- representanter anser dock att gränserna ska vara kvar eller sänkas. Utredningen överväger att föreslå att beloppsgränserna för direktupphandling höjs. Det skulle kunna innebära ett förslag, med flera olika beloppsgränser, beroende på föremålet för upp- handlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft9"&gt;Ökade möjligheter till förhandling och dialog mellan parterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Utredningen gör bedömningen att ökade möjligheter till för- handling inom den klassiska sektorn på ett verksamt sätt skulle kunna bidra till att den goda affären och, inte minst möjligheterna till innovativa lösningar, hamnar i fokus för den offentliga upphandlingen. Det förhandlade förfarandet med föregående annonsering bör få ske på samma villkor i klassisk sektor som i försörjningssektorerna. Utredningen anser vidare att det är angeläget att uppmuntra till ökad dialog mellan parterna. EU- kommissionen bör enligt utredningen komma med vägledning på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft9"&gt;Användningen av elektronisk upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Elektroniska upphandlingssystem har stor betydelse för den offentliga upphandlingens utveckling. Utökad användning av elektroniska lösningar är t.ex. något som enligt utredningens bedömning kan ha positiva effekter på små och medelstora företags intresse och möjligheter att delta i offentliga upphandlingar. Det kan i sin tur inverka positivt på konkurrensen. Upp- handlingsutredningen har för avsikt att i samråd med bl.a. Kammarkollegiet ytterligare utreda behovet, möjligheterna och problemen med att utveckla sådana elektroniska system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;Förbättra ramavtalen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Det har påtalats från många håll att reglerna om ramavtal har lett till strukturella förändringar av vissa marknader. Framför allt avses då de stora samordnade ramavtalen. Ramavtalen styr mot större leverantörer vilket försämrar konkurrensen enligt många intres-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft18"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;senters mening. Det finns även risk för att ramavtalen inte leder till goda affärer eftersom det ofta krävs att de olika beställarna kompromissar med sina önskemål. Samordnade ramavtal anses samtidigt ha ett stort värde för mindre upphandlande myndigheter med begränsade resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Utredningen menar att kravet på att minst tre leverantörer ska antas till ett ramavtal kan medföra onödiga transaktionskostnader för både upphandlande myndigheter och företag. Utredningen anser därför att det klassiska direktivet bör ändras på så sätt att ramavtal får tecknas med valfritt antal leverantörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Det finns anledning att närmare utreda behovet av och möjligheterna att införa förtydliganden eller undantag från ramavtalsbestämmelsernas krav vid avrop av vissa särskilda sociala tjänster. Utredningen överväger vidare att föreslå att förfarandet dynamiska inköpssystem införs i LOU. Enligt utredningens bedömning skulle införandet av sådana system kunna underlätta upphandlande myndigheters hantering av avrop. Utredningen överväger även förslag som syftar till att öka parternas avtalstrohet. En förbättrad inköpsstatistik och elektroniska beställningssystem är i sammanhanget viktiga åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft9"&gt;Behov av förbättrad priskontroll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Utredningen konstaterar att det bl.a. i livsmedels- och bygg- upphandlingar förekommer stora prisfluktuationer under avtals- tiden. Utredningens uppfattning är att det därför kan finnas behov av särskild vägledning om kontraktsutformning och förbättrad uppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Utvärderingsmodeller och viktningskrav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Användningen av så kallade relativa utvärderingsmodeller kan leda till godtycklig kontraktstilldelning och därmed till samhälls- ekonomiskt ineffektiva utfall. Trots det används sådana modeller i stor utsträckning. Utredningen anser att det behövs vägledning om vilka utvärderingsmodeller som är lämpliga att använda i olika situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen uppmärksammar också de problem som uppstår när viktning i procent används vid utvärderingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft18"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Risken är stor att utvärderingen blir mindre transparent och därtill mindre förutsägbar. I syfte att förenkla upphandlingsregelverket kan formuleringarna om viktning behöva ses över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft25"&gt;Den offentliga upphandlingens strategiska betydelse och förbättrad upphandlingskompetens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Flera av de uppmärksammade problemen inom den offentliga upphandlingen har ett tydligt samband med att många myndig- hetsledningar inte axlat rollen som strategiska köpare. Utredningen kommer därför att närmare utreda de offentliga upphandlings- funktionernas strategiska ställning. Syftet är att närmare analysera värdet av att upphandlingen ses som en del av en myndighets strategiska arbete, belysa goda exempel, analysera framgångs- faktorer och hur sådana kan inspirera andra upphandlande myndig- heter och enheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Utredningen överväger även att föreslå att ett nytt forsk- ningsfält etableras, bland annat genom inrättande av en professur i offentlig upphandling. En ny grundutbildning på högskolenivå är en del av detta förslag. Slutligen överväger utredningen att kraftigt förstärka den statliga upphandlingsstödjande verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Uppföljning och utvärdering av kontrakt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Utredningens arbete, bl.a. den enkät som utredningen genomfört bland upphandlande myndigheter och enheter, visar att uppfölj- ningen av avtal är mycket bristfällig. Det gör att myndigheterna riskerar att inte få det man betalar för. Ett ytterligare problem består i att få upphandlingar blir föremål för systematisk utvärdering. Det medför att de upphandlande myndigheterna och enheterna löper stor risk att gå miste om värdefulla erfarenheter inför framtida upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Förekomsten av uppföljning och utvärdering är en prioriterings- eller resursfråga som hänger nära samman med den ofta bristande förståelsen hos myndigheternas ledningar för den offentliga upp- handlingens strategiska betydelse. Förbättrad uppföljning och utvärdering är viktig, inte minst i förhållande till små och medelstora företags möjligheter och intresse av att delta i offentliga upphandlingar. Uppföljning och utvärdering av krav och kriterier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft18"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;som rör miljöhänsyn och sociala hänsyn är av särskild betydelse. Sådant arbete inkluderar bl.a. frågor om hur den upphandlande myndigheten kan spåra och kontrollera varors ursprung.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Utredningen kommer noga att överväga förslag som kan bidra till att uppföljning och utvärdering förbättras. En förbättrad natio- nell upphandlingsstatistik förväntas ge ökade förutsättningar för att utveckla både uppföljningen av enskilda kontrakt och utvär- deringen av upphandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Valfrihetsförfarande i LOU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Syftet med ett valfrihetsförfarande är att den upphandlande myndigheten ska kunna ge enskilda personer möjlighet att påverka vem som tillhandahåller exempelvis hemtjänst, äldreomsorg, skolskjuts, färdtjänst etc. Utredningen har för avsikt att närmare utreda förutsättningarna för att införa ett valfrihetsförfarande i LOU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Hur upphandlar man kvalitet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Priset spelar enligt många intressenter en allt för stor roll i många upphandlingar. Intressenterna konstaterar att det är svårt att definiera, ställa krav på och utvärdera kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Utredningen anser att förslagen om ökade förhandlings- möjligheter och förbättrad dialog kommer att bidra till kvalitets- förbättringar. Dessutom bör införandet av ett valfrihetsförfarande inom LOU rimligen leda till att den enskildes behov och uppfattningar om kvalitet hamnar i fokus. Förstärkta resurser för, och betoning av, uppföljning och utvärdering har också som syfte att förbättra kvaliteten i de varor och tjänster som upphandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Uteslutning av leverantörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Reglerna om uteslutning av leverantörer är svåra att tillämpa och bör därför förtydligas. Vidare anser utredningen att kommissionen bör komma med vägledning avseende reglernas tillämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft18"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft9"&gt;Offentlig upphandling som ett styrmedel för att nå samhällspolitiska mål på hållbarhetsområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;I syfte att utveckla och förbättra den strategiska användningen av upphandling som verktyg för att nå prioriterade samhällspolitiska mål anser utredningen att kommissionen bör ta fram en veten- skapligt baserad vägledning som tydliggör i vilka sammanhang offentlig upphandling utgör ett samhällsekonomiskt effektivt och verksamt styrmedel i arbetet för en hållbar utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;Krav i upphandlingar som går utöver EU:s minimilagstiftning och harmoniserande lagstiftning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Utredningen anser att det behövs en närmare analys av vad EU- domstolens praxis innebär för möjligheterna att i upphandlingar ställa miljökrav och sociala krav som går längre än &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; minimiregleringar och harmoniserande lagstiftning. I en sådan analys bör &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; allmänna utveckling på miljöområdet och det sociala området beaktas. Analysen förväntas också belysa vad som gäller för upphandlingar under tröskelvärdena och av B- tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft9"&gt;Gröna innovationer och andra hållbara lösningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Under utredningen har det framkommit att det finns behov av att driva på en mer hållbar affärsutveckling och av att främja inno- vationer. På många områden, exempelvis infrastrukturområdet, behövs nya hållbara lösningar som möter de upphandlande myndig- heternas behov. Marginella förändringar inom nuvarande teknik är ofta inte tillräckliga. I stället för att ställa detaljerade produktkrav bör upphandlingen specificera vilken funktion som eftersträvas. På så sätt kan offentlig upphandling lämna ett viktigt bidrag till innovationer och gröna tekniksprång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Beställarna och upphandlarna besitter en stor potential som utvecklare av den offentliga sektorn. Genom kompetenshöjande åtgärder kan denna kapacitet tas tillvara. Dessutom behövs det vägledning som på ett tydligt sätt beskriver motiv och fördelar med att ställa funktions- och prestandakrav samt hur sådana upphandl- ingar kan genomföras. De regler som tillåter informationsutbyte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft18"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;mellan parterna kan också behöva förtydligas, bl.a. bestämmelserna om konkurrenspräglad dialog och förhandlad upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft9"&gt;Livscykelanalyser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Från utredningens perspektiv framstår det som viktigt att inte begränsa hållbarhetskraven på en vara eller tjänst till själva användningsfasen. Ofta kan en betydande del av olika produkters miljöpåverkan hänföras till hur de tillverkas samt hur avfall och restprodukter hanteras. Upphandlingsutredningen har för avsikt att noga följa utvecklingen på området beträffande livscykel- analyser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft25"&gt;Krav på villkor i nivå med svenska kollektivavtal samt krav på arbetsmiljö och ILO:s kärnkonventioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Det finns utrymme att ställa krav på minimilöner, arbetsvillkor, arbetsmiljö samt att ILO:s kärnkonventioner följs vid offentliga upphandlingar. Sådana krav utformas lämpligen som särskilda kontraktsvillkor. Utredningen bedömer att det finns behov av upp- handlingsstödjande åtgärder på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Upphandling kontra bidragsgivning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;I syfte att bidra till ökad rättslig förutsägbarhet har utredningen för avsikt att försöka klarlägga vad som skiljer offentlig upphandling från bidragsgivning. Även upphandlingsstödjande åtgärder kan komma att övervägas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Reserverade kontrakt till skyddade anställningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;Upphandlingsutredningen överväger att föreslå att upphandlings- direktivens bestämmelser om reserverade kontrakt till skyddade verkstäder eller program för skyddade anställningar införs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft18"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft9"&gt;Små och medelstora företags medverkan i offentliga upphandlingar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;De problem som små och medelstora företag upplever är i stort sett gemensamma inom EU. Företagens anser att det är kompli- cerat och tar lång tid att lämna anbud. De mindre företagen saknar inte sällan kapacitet att leverera den vara eller tjänst som efterfrågas eftersom kontrakten är för omfattande. Företagen anser också att irrelevanta krav är vanliga. Vidare följs ställda krav sällan upp. Det leder till att mindre seriösa företag kan få kontrakt trots att de inte har för avsikt att leva upp till kraven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Det är emellertid svårt att från befintliga studier dra säkra slutsatser om de små och medelstora företagens deltagande i offentliga upphandlingar. En förbättrad nationell upphandlings- statistik är en viktigt del för att belysa om, när och i vilka typer av upphandlingar det är viktigt att vidta åtgärder för att öka konkurrensen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Utredningen överväger flera åtgärder i syfte att öka små och medelstora företags möjligheter att delta i offentliga upp- handlingar. Vägledning gällande uppföljning och utvärdering är en viktig åtgärd. Utökad användning av elektroniska lösningar, ökade möjligheter till förhandling, förändrade regler om ramavtal och införande av valfrihetsförfarande inom LOU är andra exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft23"&gt;En förbättrad nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen har funnit att både upphandlare och leverantörer i allmänhet ställer sig positiva till, och ser nyttan med, en förbättrad upphandlingsstatistik. Utredningen anser att det därför finns goda förutsättningar för en bättre utvecklad nationell upphandlingsstatistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;I betänkandet beskrivs tre alternativa nivåer på upphandlings- statistiken som utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Alternativ 1 utgår i princip från att förbättra dagens rutiner för den stati- stikinsamling som medlemsstaterna är ålagda att göra. I detta alternativ baseras informationen enbart på de variabler som samlas in med hjälp av de standardformulär som används för rap- porteringen till EU. Alternativ 2 innebär att alternativ 1 utökas med uppgifter om upphandlingar under tröskelvärdena. Alternativ 3 innebär en utökning av alternativ 2 med information ur andra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft18"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;upphandlingsdokument än standardformulären. Utredningen anser att alternativ 3 är att föredra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Statistikinsamlingen kan utökas med att också omfatta uppgifter från ekonomisystem och överprövningar. Det skulle bland annat förbättra möjligheten att samla in uppgifter om ramavtal och LOV- upphandlingar. En upphandlingsstatistik som bygger på informa- tion från ekonomisystemen är i princip en förutsättning för att statistiken ska nå en acceptabel kvalitet. Utan länkning – mellan ekonomisystemen, avtalsdatabaserna och annan upphandlings- relaterad information – blir bilden av den offentliga upphandlingen inte rättvisande. Utredningen anser vidare att den nationella upphandlingsstatistiken ska ägas av staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;I utredningens arbete med förslag på nationell upphandlings- statistik ska nyttan av statistiken vägas mot de resurser som krävs för att samla in och hantera denna. Upphandlingsutredningen gör bedömningen att flertalet intressenter på området – staten, enskilda upphandlande myndigheter och enheter, potentiella leverantörer och forskare – har nytta av en förbättrad statistik. Den är nödvändig för att på nationell och lokal nivå kunna utvärdera de politiska mål som den offentliga upphandlingen ska bidra till. En förbättrad statistik är också nödvändig för att en upphandlande myndighet eller enhet ska kunna följa upp sina kontrakt. Vidare ges den upphandlande myndigheten en möjlighet att identifiera eventuella anbudskarteller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;I sitt fortsatta arbete kommer utredningen att analysera frågan om och hur direktupphandlingar ska ingå i statistiken. En annan viktig fråga för det fortsatta arbetet är också hur och för vem statistiken ska vara sökbar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft18"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37323x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;1 Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen 2010 huvudsakliga uppdrag är att utvärdera upphandlingsregelverket ur ett ekonomiskt och samhälls- politiskt perspektiv samt se över systemet för insamling av upp- handlingsstatistik och vilka uppgifter som ska samlas in.&lt;A href="#page_23"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Från den 1 januari 2008 gäller lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) inom den klassiska sektorn och lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, trans- porter och posttjänster (LUF) för upphandling inom försörj- ningssektorerna. Det svenska upphandlingsregelverket och de europeiska upphandlingsdirektiven har utvecklats successivt under senare delen av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; och reglerar processen från annonser- ingen av upphandlingen till tilldelningen av upphandlings- kontraktet. För närmare beskrivning av upphandlingsregelverket, den offentliga upphandlingens historik och upphandlingsprocessen hänvisas till bilaga 3 och 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Syftet med Upphandlingsutredningens uppdrag är att utreda om regelverket i tillräcklig utsträckning möjliggör för upphandlande myndigheter och enheter att göra goda affärer genom att tillvarata konkurrensen på marknaden och samtidigt använda sin köpkraft till att förbättra miljön, ta sociala och etiska hänsyn samt verka för ökade affärsmöjligheter för små och medelstora företag. Utred- ningen ska ta fram underlag för eventuella författningsändringar och föreslå andra nödvändiga åtgärder inom det aktuella området. Syftet med statistikuppdraget är framför allt att förbättra möjlig- heterna till att prognostisera effekterna av reformer samt förbättra möjligheterna att följa upp och utvärdera den upphandlingspolitik som förs ifrån EU och i Sverige. Utredningen ska föreslå metoder för statistikinsamlingen och vilka uppgifter som ska samlas in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Dir. 2010:86, se bilaga 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft18"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37324x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Utredningen ska genomföra uppdraget på ett utåtriktat sätt i kontakt med statliga myndigheter, kommuner, landsting, arbets- marknadens parter, företag och intresseorganisationer. Utred- ningen ska också följa den europeiska kommissionens arbete med att utvärdera det europeiska upphandlingsregelverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Betänkandets syfte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Det huvudsakliga syftet med delbetänkandet är att beskriva förut- sättningarna för den offentliga upphandlingen samt vilka problem och frågeställningar som Upphandlingsutredningen bör prioritera i sitt fortsatta arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft8"&gt;Betänkandet avser att ge en bild av den offentliga upphand- lingens omfattning. Det innehåller en grundläggande analys av den samhällsekonomiska nyttan med offentlig upphandling och beskriver värdet av en förbättrad upphandlingsstatistik. I ett särskilt kapitel återges erfarenheter av miljömässigt och socialt ansvarsfull offentlig upphandling samt de små och medelstora företagens möjligheter att delta och vinna upphandlingar. Betänkandet beskriver också regelverkets och upphandlingspolitikens utveckling i Sverige och EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Delbetänkandet ska också ge regeringen ett underlag till den pågående översynen av EU:s upphandlingsdirektiv. Betänkandet återger därför de frågor som ingår i utredningens remissvar&lt;A href="#page_24"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;till regeringen i anledning av kommissionens grönbok om en moderni- sering av EU:s politik för offentlig upphandling med sikte på en effektivare europeisk upphandlingsmarknad.&lt;A href="#page_24"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;De prioriterade problemen och frågeställningarna baseras på erfarenheter, från upphandlande myndigheter, upphandlande enheter, företag, berörda intresseorganisationer, upphandlingsstödjande organisationer i statlig regi, arbetsmarknadens parter och andra viktiga intressenter, som utredningen tagit del av. Vidare bygger de prioriterade frågeställningarna på tidigare utredningars förslag och resultaten av vetenskaplig forskning som kommit till utredningens kännedom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft11"&gt;Avslutningsvis spelar delbetänkandet en viktig roll eftersom det ger intressenterna ytterligare tillfälle att ange om rätt frågor har prioriterats eller argumentera för att andra val bör göras. I det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Se avsnitt 3.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;(KOM(2011)15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37325x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;sammanhanget bör nämnas att regeringen genom yttrandet över grönboken till kommissionen&lt;A href="#page_25"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;tagit ställning i ett antal frågor. Upphandlingsutredningen kommer i det fortsatta arbetet att utgå från dessa ställningstaganden som framgår av kapitel 4 och 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Utredningen välkomnar förslag på hur de aktuella frågeställ- ningarna i övrigt kan omhändertas och åtgärdas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Betänkandets avgränsning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Utredningen behandlar inte frågor som rör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;förändringar av andra direktiv än det klassiska direktivet&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_25"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, och försörjningsdirektivet&lt;A href="#page_25"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;frågor som omfattas av &lt;/SPAN&gt;&lt;A href="http://www.regeringen.se/sb/d/14253/a/167289"&gt;betänkandet Offentlig upphandling från eget företag?! – och vissa andra frågor,&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_25"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;organisationen av det statliga upphandlingsstödet,&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_25"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;bestämmelserna om rättsmedel vid offentlig upphandling, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;tjänstekoncessioner och lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) i annat avseende än i fråga om upphandlingsstatistik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Utredningen ska därutöver endast beakta de förslag som ingår i betänkandet Innovationsupphandling.&lt;A href="#page_25"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Metod för prioritering av frågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Synpunkterna på den offentliga upphandlingen och upphandlings- regelverket förutsågs vara och har varit många och skiftande. Utredningen har därför tvingats att noga överväga vilka frågeställ- ningar som ska prioriteras i det fortsatta arbetet. Alla fråge-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Svar på Europeiska kommissionens grönbok om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling med sikte på en effektivare europeisk upphandlingsmarknad, KOM(2011) 15 slutlig, dnr S 2011/1259/RU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG Samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG Samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;SOU 2011:43.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Frågan hanteras i Upphandlingsstödutredningen (S2011:09) med kommittédir. 2011:78.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;SOU 2010:56.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft18"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37326x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;ställningar som anges i delbetänkandet och föreslås ingå i utred- ningens fortsatta arbete ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;vara tydligt förankrade i utredningens direktiv,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;tydligt bidra till utredningens effektmål, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;vara juridiskt, ekonomiskt och politiskt genomförbara.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft8"&gt;Utredningen har aktivt tagit hjälp av de personer och organisa- tioner som deltagit i utredningens utåtriktade arbete. I samband med möten och hearingar runt om i landet har deltagarna bl.a. fått i uppgift att ange vilka tre frågor som de anser vara mest angelägna för Upphandlingsutredningens arbete. Utredningens experter och referensgruppdeltagare har varit viktiga diskussionspartner i detta arbete vilket resulterat i ett omfattande underlag inför arbetet med delbetänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Utredningens utåtriktade arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Utredningens arbete har bedrivits med hjälp av en expertgrupp och referensgrupper&lt;A href="#page_26"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;för den klassiska sektorn respektive försörjnings- sektorerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen arrangerade under februari och mars 2011 sju hearingar i Umeå, Stockholm (2 möten), Jönköping, Östersund, Göteborg och Malmö. Vid dessa hearingar deltog cirka 260 personer; bl.a. inköpare från upphandlande myndigheter och enheter, förtroendevalda och företag. För att åstadkomma bästa möjliga förutsättningar för en konstruktiv dialog begränsades antalet mötesdeltagare och platserna var kvoterade. Ytterligare en hearing genomfördes i mars i samband med Landstingsförbundets upphandlingsgrupps (LFU) upphandlingskonferens i Uppsala. Vid samtliga hearingar diskuterades målet med den offentliga upphand- lingen och vilka frågor som Upphandlingsutredningen bör priori- tera i sitt arbete, inklusive olika frågeställningar med anledning av utredningens statistikuppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Särskilda hearingar om statistikuppdraget respektive miljö- hänsyn och sociala hänsyn vid offentlig upphandling genomfördes under maj och juni 2011. I augusti 2011 genomfördes en särskild hearing om upphandling av livsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Se bilaga 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Under våren 2011 genomförde utredningen dessutom dialog- möten med företrädare för ett stort antal intresseorganisationer, inklusive arbetsmarknadens parter, i syfte att bereda dem tillfälle att bidra med underlag och förslag avseende de frågor som ingår i utredningens uppdrag. De organisationer som deltog i dialog- mötena var Sveriges Kommuner och Landsting, nätverket SmåKom, Svenskt Näringsliv, Företagarna, Företagarförbundet, Föreningen Byggherrarna, Sveriges Offentliga Inköpare (SOI), Lands- organisationen (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Offentliganställdas förhandlingsråd (OFR) och Arbetsgivarverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Utredningen har därutöver på eget och andras initiativ genom- fört ett flertal möten med enskilda organisationer, bl.a. företrädare för socialt företagande, Famna – riksorganisationen för vård och omsorg utan vinstsyfte, Skatteverket, Bemanningsföretagen, upp- handlings- och miljöfrågegrupperna inom Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landstings referensgrupp för upphand- lingsfrågor, Kammarkollegiet, Återvinningsindustrierna, Tjänste- tandläkarna, Institutet för kvalitetsutveckling, branschorganisatio- nen SILF, Vinnova, Tillväxtanalys, Avfall Sverige, Försvarsmakten, Inköp Gävleborg, Göteborgs kommun och Upphandlingsbolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Utredningen har också i olika sammanhang haft kontakt med forskare och tagit del av både svenska och utländska forsknings- resultat på upphandlingsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Som en del i det utåtriktade arbetet lanserades den 4 februari 2011 utredningens hemsida www.upphandlingsutredningen.se. På webbplatsen har utredningen bjudit in till diskussion och dialog om utredningens uppdrag genom bl.a. webbenkäter, möjlighet att lämna kommentarer på rapporter och bloggar och direktkontakt med utredningen. Fram till tryckning av delbetänkandet har ett hundratal inlägg gjorts på hemsidan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Utredningen har under våren och sommaren 2011 även med- verkat vid bl.a. Upphandlingsdagarna i Stockholm, Miljöstyrnings- rådets konferens om Grön offentlig upphandling i Stockholm, LFU:s konferens i Uppsala, SOI:s årliga konferens i Tylösand, SmåKoms rikskonferens i Rättvik, Upphandlingsjuridiskt nätverk i Stockholm, Kammarkollegiets seminarium i Almedalen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Till utredningen har även inkommit särskilda skrivelser från bl.a. TCO och LO, SOI, advokatfirman Ramberg, Stockholms Handels- kammare, branschföreningen Svensk Hörsel, Servera R &amp; S AB, IT- &amp; Telekomföretagen, Forum för Frivilligt Socialt Arbete, Tieto Sweden Healthcare &amp; Welfare AB, Stena Recycling AB, föreningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft18"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37328x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Svensk Dentalhandel, Säröhus AB, Enetjärn Natur AB, New Format AB, Avanti Teckenspråkstolk och Famna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Externa uppdrag till myndigheter och konsulter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Kammarkollegiet har på Upphandlingsutredningens uppdrag redo- visat olika problem vid offentlig upphandling och lämnat lösnings- förslag baserat på myndighetens kontakter med upphandlande myndigheter, upphandlande enheter, företag m.fl. Vidare har Miljöstyrningsrådet på utredningens uppdrag bidragit till arbetet med miljöhänsyn och sociala hänsyn vid offentlig upphandling genom rapporten &lt;SPAN class="ft9"&gt;Miljö, ekonomiska och sociala hänsyn i offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;.&lt;A href="#page_28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Tillväxtverket har haft ett motsvarande uppdrag och genom rapporten &lt;SPAN class="ft9"&gt;Hur kan upphandlande myndigheter/enheter öka företagens deltagande i offentliga upphandlingar?&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_28"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;bidragit till utred- ningens arbete om små och medelstora företags medverkan vid offentliga upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;Professor Mats Bergman, Södertörns Högskola, och professor &lt;NOBR&gt;Jan-Eric&lt;/NOBR&gt; Nilsson, Statens väg- och transportforskningsinstitut, har på uppdrag av Upphandlingsutredningen tagit fram rapporten &lt;SPAN class="ft9"&gt;Hur genomförs upphandlingar i Sverige? – resultat från en stickprovs- undersökning&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_28"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och genom den bidragit till bilden av den offentliga upphandlingen som beskrivs i avsnitt 4.2 och bilaga 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Utredningen har utformat och, med hjälp av Statistiska Central- byrån, genomfört en enkätundersökning bland upphandlande myndigheter och enheter (se avsnitt 1.7). Professor Jerker Holm, Lunds universitet, har analyserat inkomna svar och med stöd av bl.a. befintlig vetenskaplig forskning lämnat en rapport till utredningen om transaktionskostnader och effektiviseringsvinster vid offentlig upphandling, &lt;SPAN class="ft9"&gt;En analys av transaktionskostnader vid offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_28"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;(se avsnitt 4.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Konsulten Dennis Pamlin har på uppdrag av utredningen planerat, genomfört och rapporterat från ett seminarium om förut- sättningarna att i större grad uppmuntra till och generera lösningar av s.k. transformativ karaktär, dvs. lösningar som går längre än&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Dnr Fi2010:06/2010/13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Dnr Fi2010:06/2011/07.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Dnr Fi2010:06/2010/2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Dnr Fi2010:06/2011/13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37329x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;effektiviseringar inom befintlig teknik, vid myndigheters upp- handling av olika varor och tjänster (se avsnitt 5.10).&lt;A href="#page_29"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft11"&gt;Vidare bör omnämnas att Konkurrensverket, på eget initiativ, till Upphandlingsutredningen tagit fram och överlämnat rapporten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft9"&gt;Bättre statistik om offentliga upphandlingar &lt;SPAN class="ft8"&gt;(rapport 2011:05) som bl.a. bidragit till utredningens arbete med statistikuppdraget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Upphandlingsenkäten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Inom ramen för sitt uppdrag ska utredningen bland annat kartlägga och redovisa upphandlande myndigheters och enheters användning och erfarenheter av förfaranden och krav som har sitt ursprung i upphandlingsregelverket. Utredningen ska välja ut ett tiotal strate- giska varor och tjänster samt redogöra för eventuella effek- tiviseringsvinster som upphandlande myndigheter och enheter har gjort genom att konkurrensutsätta upphandlingen enligt LOU respektive LUF. Utredningen ska också analysera om det råder en balans mellan den ekonomiska nyttan med och transaktionskost- naderna för de huvudsakliga förfarandena som regleras i LOU och LUF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Denna typ av analys förutsätter omfattande och detaljerad information om svensk offentlig upphandling. Mot bakgrund av att statistiken på upphandlingsområdet har stora brister valde Upp- handlingsutredningen att genomföra en enkät. Efter en avvägning mellan den tid det skulle ta att besvara enkäten och värdet av den information som olika enkätalternativ skulle kunna ge föll valet på en brett upplagd enkät riktad till i stort sett alla upphandlande myndigheter och enheter i Sverige. Enkäten gick under namnet &lt;SPAN class="ft9"&gt;Hur upphandlar Sverige?&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_29"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och utformades i samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Totalt omfattade enkäten 89 frågor och den distribuerades elektroniskt av SCB till sammanlagt 891 upphandlande myndig- heter och enheter i Sverige. Enkäten skickades ut 15 april, 2011. Efter den andra och sista påminnelsen den 11 maj 2011 hade totalt 324 myndigheter och enheter svarat på enkäten. Detta ger en svarsfrekvens på 36,4 procent. Ett fåtal upphandlande myndigheter och enheter, 27 stycken, angav: att de inte berördes av enkäten eftersom de knappt haft några upphandlingar eller avrop under&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Dnr Fi2010:06/2011/49.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Dnr Fi2010:06/2011/13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft18"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;2010, trott att enkäten inte omfattade LUF, saknade resurser att svara, ingår i en inköpsorganisation så att annan myndighet svarar för deras räkning, lagts ned under 2010 eller nyligen bildats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Upphandlingsutredningens intryck från de telefonsamtal som inkommit med anledning av enkäten är att respondenterna överlag varit positiva till enkäten, men att den uppfattats som omfattande och resurskrävande. En del rapporterade att deras organisation inte medger att man på ett enkelt sätt skaffar sig en uppfattning om myndighetens eller enhetens samlade upphandlingar och inköp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Sammantaget har 97 kommuner eller kommunala inköps- förbund, åtta landsting eller landstings alternativ regionförbund, 10 länsstyrelser, 126 statliga myndigheter av olika slag samt 83 aktiebolag svarat på enkäten. Svarsfrekvensen är relativt låg, 36,4 procent, vilket är beklagligt. Den fördelar sig dock någorlunda representativt över de olika kategorierna av respondenter, se tabell 1.1. Det är dock en något lägre andel kommuner som svarat, 29,9 procent, jämfört med deras andel av utskicket, 33,7 procent. Detta gäller också olika aktiebolag medan förhållandet är det motsatta för övriga myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p32 ft46"&gt;Tabell 1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p138 ft47"&gt;Svarsfrekvens per respondentkategori&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;P class="p20 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td35"&gt;&lt;P class="p32 ft46"&gt;Kategori&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;Antal svar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p140 ft49"&gt;Antal utskick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td37"&gt;&lt;P class="p139 ft50"&gt;Andel svar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td38"&gt;&lt;P class="p141 ft49"&gt;Andel i utskick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td39"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td35"&gt;&lt;P class="p32 ft46"&gt;Kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p142 ft46"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p143 ft46"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p142 ft46"&gt;29,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p144 ft46"&gt;33,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p32 ft46"&gt;Landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p142 ft46"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p143 ft46"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p142 ft46"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p144 ft46"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p32 ft46"&gt;Länsstyrelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p142 ft46"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p143 ft46"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p142 ft46"&gt;3,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p144 ft46"&gt;2,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p32 ft46"&gt;Aktiebolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p142 ft46"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p143 ft46"&gt;298&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p142 ft46"&gt;25,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p144 ft46"&gt;33,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft46"&gt;Annan myndighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td41"&gt;&lt;P class="p142 ft46"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p143 ft46"&gt;245&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td43"&gt;&lt;P class="p142 ft46"&gt;38,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td44"&gt;&lt;P class="p144 ft46"&gt;27,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p32 ft46"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p142 ft46"&gt;324&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p145 ft46"&gt;891&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p142 ft46"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p144 ft46"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Den information som samlats in via enkäten har, givet den låga svarsfrekvensens, tolkats med försiktighet. Professor Jerker Holm, som har haft utredningens uppdrag att analysera enkätsvaren, har bl.a. gjort en viss bortfallsanalys och en kvalitativ genomgång av enkätsvaren, samt strukit uppenbara felaktigheter (se bilaga 6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft18"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Europeiska kommissionens utvärdering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Europeiska kommissionen genomförde under hösten 2010 och våren 2011 en utvärdering och konsultation avseende Europa- parlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG Samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster, det klassiska direktivet, och direktiv 2004/17/EG Samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, försörjningsdirektivet. Utvär- deringen sammanfattas i avsnitt 3.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Utredningen har i särskilt uppdrag att följa kommissionens utvärdering och har i sammanhanget deltagit i en expertgrupp som vid två tillfällen, december 2010 och april 2011, sammanträtt och diskuterat resultaten av den pågående utvärderingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Utredningen har också, med stöd och bidrag från expert- och referensgrupperna, deltagit i kommissionens grönbokskonsultation i samband med utvärderingen av upphandlingsdirektiven genom att lämna underlag till regeringens svar. Upphandlingens remissvar redogörs för i avsnitt 3.3 och under respektive avsnitt i kapitel 4 och 5 som behandlar de aktuella frågeställningarna. Huvuddelen av Upphandlingsutredningen underlag har omhändertagits i reger- ingens svar på grönboken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Slutligen har utredningen under hösten 2011 träffat ansvariga tjänstemän på kommissionen och utvalda ledamöter av Europa- parlamentet för att påtala de mest angelägna reformbehoven som framgår av regeringens grönbokssvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Definitioner och andra viktiga begrepp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Upphandlingsbegrepp och juridiska definitioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen konstaterar att det saknas en enhetlig användning av begreppen upphandling och inköp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Begreppet &lt;/SPAN&gt;den offentliga upphandlingen &lt;SPAN class="ft8"&gt;används som en sammanfattande och övergripande term. &lt;/SPAN&gt;Upphandlingsprocessen &lt;SPAN class="ft8"&gt;används i detta betänkande som en teknisk term som inkluderar allt från behovs- och marknadsanalys till uppföljning och utvärdering (se bilaga 5). I det sammanhanget utgör själva upphandlingen det reglerade förfarandet, dvs. från annonsering till tilldelning av kont- rakt. Begreppen &lt;/SPAN&gt;inköpare &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;upphandlare &lt;SPAN class="ft8"&gt;används synonymt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft18"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37332x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Med &lt;SPAN class="ft23"&gt;avrop &lt;/SPAN&gt;avses begäran om leverans av en vara eller tjänst från ett upphandlat ramavtal eller kontrakt. Begreppen avrop och beställning ges samma innebörd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG Sam- ordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentre- prenader, varor och tjänster benämns &lt;SPAN class="ft23"&gt;det klassiska direktivet&lt;/SPAN&gt;. Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG Samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster benämns &lt;SPAN class="ft23"&gt;försörjningsdirektivet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Det klassiska direktivet har genomförts i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) och försörjningsdirektivet i lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). Upphandling inom ramen för LOU kallas också för upphandling i den &lt;SPAN class="ft23"&gt;klassiska sektorn &lt;/SPAN&gt;och upphandling enligt LUF kallas för upphandling i &lt;SPAN class="ft23"&gt;försörjnings- sektorerna&lt;/SPAN&gt;. Ytterligare beskrivning av regelverket finns i bilaga 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;I upphandlingsregelverket görs en distinktion mellan begreppen &lt;SPAN class="ft23"&gt;varor, tjänster &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft23"&gt;byggentreprenader&lt;/SPAN&gt;. I detta betänkande ingår hädanefter i begreppet tjänster även byggentreprenader om inte annat särskilt anges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;En grundläggande förutsättning för att LOU eller LUF ska vara tillämplig är att det är fråga om &lt;SPAN class="ft23"&gt;offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;. Med detta begrepp avses de åtgärder som vidtas av en upphandlande myn- dighet eller enhet i syfte att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal avseende varor, tjänster eller byggentreprenader.&lt;A href="#page_32"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Med &lt;SPAN class="ft23"&gt;upphandlande myndighet &lt;/SPAN&gt;avses statliga och kommunala myndigheter men begreppet omfattar också vissa andra offentligt styrda organ.&lt;A href="#page_32"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Med myndighet jämställs nämligen beslutande för- samlingar i kommuner och landsting, offentligt styrda organ samt sammanslutningar av en eller flera myndigheter eller församlingar eller av ett eller flera offentligt styrda organ.&lt;A href="#page_32"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Med &lt;SPAN class="ft23"&gt;offentligt styrda organ &lt;/SPAN&gt;avses bl.a. bolag och föreningar som tillgodoser behov i det allmännas intresse – annat än av industriell eller kommersiell karaktär – och som har en viss kopp- ling till staten, en kommun, ett landsting eller en upphandlande myndighet till följd av finansiering, verksamhetskontroll eller utseende av ledamöter i styrelse eller motsvarande ledningsorgan.&lt;A href="#page_32"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2 kap. 13 § LOU och 2 kap. 23 § LUF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2 kap 19 § första stycket LOU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2 kap. 19 § andra stycket LOU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;2 kap. 12 § LOU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37333x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Begreppet &lt;SPAN class="ft23"&gt;upphandlande enhet &lt;/SPAN&gt;utgår från att enheten bedriver i LUF särskilt angivna verksamheter inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. Begreppet inbegriper upphandlande myndigheter, som definieras på samma sätt som i LOU, men också sådana företag som en upphandlande myndighet kan utöva ett bestämmande inflytande över eller som bedriver viss verksamhet med stöd av en särskild rättighet eller ensamrätt.&lt;A href="#page_33"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Definitionen innebär att privata företag kan vara upphandlande enheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;Med &lt;SPAN class="ft23"&gt;leverantör &lt;/SPAN&gt;avses den som på marknaden tillhandahåller varor eller tjänster eller utför byggentreprenader. Begreppet inne- fattar också grupper av leverantörer.&lt;A href="#page_33"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;Slutligen bör LOV omnämnas.&lt;A href="#page_33"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;LOV ingår endast i Upphand- lingsutredningens statistikuppdrag (kapitel 6). Med &lt;SPAN class="ft23"&gt;valfrihets- system &lt;/SPAN&gt;avses ett förfarande där den enskilde har rätt att välja den leverantör som ska utföra tjänsten och som en upphandlande myn- dighet godkänt och tecknat kontrakt med. LOV gäller när kom- muner och landsting inför valfrihetssystem för hälsovård- och socialtjänster. LOV gäller även Arbetsförmedlingens anskaffning av vissa särskilt angivna tjänster (se bilaga 3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Ekonomiska begrepp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Med &lt;/SPAN&gt;samhällsekonomisk effektivitet &lt;SPAN class="ft8"&gt;avses i allmänhet att samhällets begränsade resurser ska användas på bästa möjliga sätt. Vid offentlig upphandling innebär samhällsekonomisk effektivitet att den leverantör ska väljas som till lägsta möjliga kostnad upp- fyller ställda krav, dvs. möter brukarens behov/önskemål. Om alla alternativ kostar lika mycket ska det alternativ väljas som ger högsta möjliga nytta i förhållande till brukarens behov/önskemål. Om alla alternativ ger samma nytta ska det alternativ som kostar minst väljas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Transaktionskostnader &lt;/SPAN&gt;är sådana kostnader som uppkommer vid ett ekonomiskt utbyte. Exempelvis behöver en köpare som letar efter en viss tjänst eller vara lägga ner en viss tid och ett visst arbete samt eventuella andra kostnader för att få till stånd en affär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2 kap. 20 § LUF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;2 kap. 11 § LOU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Utöver LOV finns ytterligare två lagar som reglerar valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen. De benämns lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och lagen (2010:536) om valfrihet hos Arbetsförmedlingen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft18"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Detsamma gäller säljaren som har kostnader för att hitta köpare till de varor och tjänster som han eller hon tillhandahåller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Livscykelkostnaden &lt;/SPAN&gt;är kostnaden för en viss utrustning under hela dess livslängd, från att den installeras till att den slutligt tas ur bruk eller att man gör sig av med den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Livscykelanalys &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN class="ft9"&gt;Life Cycle Assessment &lt;/SPAN&gt;(LCA) är en metod för att åstadkomma en helhetsbild av hur stor den totala miljöpåverkan är under en produkts livscykel från råvaruutvinning, via tillverkningsprocesser och användning till avfallshanteringen, inklusive alla transporter och all energiåtgång i mellanleden. Syftet med en LCA är att kunna jämföra olika alternativ och komma fram till vilken lösning som är mest resurseffektiv ur ett miljö- och kostnadsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft18"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;P class="p164 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Målet med den offentliga upphandlingen och utgångspunkter för utredningsarbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen konstaterar i detta avsnitt att upphand- lingsdirektivens primära mål är att främja den gränsöverskridande handeln. Utan att ifrågasätta målet på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; anser utredningen – inte minst mot bakgrund av erfarenheterna av sitt utåtriktade arbete – att utgångspunkten för översynen av både upphandlings- direktiven samt LOU och LUF bör vara den goda affären. Med den goda affären avses att tillgodose verksamheternas behov, inklusive kvalitativa aspekter, till lägsta möjliga totalkostnad. Utredningen betraktar ett främjande av den gränsöverskridande handeln som ett viktigt medel för att uppnå målet om den goda affären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Vidare lyfter utredningen vikten av att särskilt beakta de mindre upphandlande myndigheternas och företagens perspektiv i utred- ningsarbetet. Avslutningsvis ansluter utredningen sig till &lt;NOBR&gt;EU-kom-&lt;/NOBR&gt; missionens bedömning att regelverket för försörjningssektorerna fungerar relativt tillfredsställande. Utredningen anser att några sär- skilda lagstiftningsåtgärder inom försörjningssektorerna inte är nöd- vändiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft18"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37336x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Målet med den offentliga upphandlingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Upphandlingsdirektivens mål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft8"&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; utvärderingsrapport är de huvudsakliga målen med upphandlingsdirektiven att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;främja en effektiv, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-omfattande&lt;/NOBR&gt; och gränsöverskridande kon- kurrens om upphandlingskontrakt,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;att till minsta möjliga transaktionskostnader åstadkomma det bästa möjliga resultatet för skattemedlen, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;bidra till kampen mot korruption.&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_36"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft8"&gt;Logiken är sådan att direktivens bestämmelser om annonsering och samordning av upphandlingsförfarandena över vissa tröskelvärden förväntas ha direkta och positiva effekter på företagens möjligheter att delta i upphandlingar på den inre marknaden. Bestämmelsernas utformning antas sålunda leda till ökad gränsöverskridande anbuds- givning, som i sin tur antas leda till bättre upphandlingsresultat. Direktiven ska därmed bidra till att det huvudsakliga målet med den inre marknaden nås, dvs. att öka den gränsöverskridande handeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;Mer eller mindre indirekt nämns i direktivens beaktandesatser den offentliga sektorns behov av kostnadseffektiva upphandlingar och verksamheter.&lt;A href="#page_36"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Motivet till detta anges vara, att när offentliga medel förbrukas, måste offentliga inköpare väga samman andra incitament än de som driver privata företag. De privata företagen kontrolleras direkt av marknadskrafterna, är vinstdrivande och står samtidigt risken att drabbas av förluster och i slutänden att gå i konkurs. Eftersom dessa drivkrafter i det närmaste saknas i offent- lig verksamhet föreskriver upphandlingsdirektiven specifika för- faranden för att offentliga inköp ska kunna göras på ett så rationellt, överblickbart och rättvist sätt som möjligt. &lt;A href="#page_36"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Upphandlingens omfattande ekonomiska värden och nära samverkan mellan den offentliga och privata sektorn gör enligt kommissionen offentlig upphandling till ett riskområde för illojala arbetsmetoder, intressekonflikter, favorisering och bestickning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Commission staff working paper, &lt;/SPAN&gt;Evaluation Report, Impact and Effectiveness of EU Public Procurement Legislation&lt;SPAN class="ft41"&gt;, del 1, utkast, s. 151.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Beaktandesatserna 5, 13, 15 i det klassiska direktivet och beaktandesatserna 2, 20 och 23 i försörjningsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Grönbok om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling med sikte på en effektivare europeisk upphandlingsmarknad, Bryssel den 27 januari 2011 KOM(2011) 15 slutlig, s. 7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft18"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37337x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Målet med den offentliga upphandlingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p176 ft8"&gt;Upphandlingsreglernas krav på öppenhet och att anbudsgivarna ska behandlas lika anses bidra till att minska riskerna för korruption.&lt;A href="#page_37"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Mål för Sveriges offentliga upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Regeringens huvudsakliga mål med den offentliga upphandlingen framgår av budgetpropositionen för 2012. Där anges att ”[d]en offentliga upphandlingen ska vara effektiv och rättssäker och har till syfte att tillvarata konkurrensen på marknaden så att skatte- medlen används på bästa sätt till nytta för medborgarna, den offentliga sektorn och näringslivet.”&lt;A href="#page_37"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Syftet med upphandlingen är alltså att tillvarata konkurrensen, vilket antas leda till att skatte- medlen används på bästa sätt till nytta för medborgarna och samhället i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Miljömässigt och socialt hållbar upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Direktivens beaktandesatser nämner även andra mål som ska inte- greras in i det huvudsakliga målet för regelverket. Med hänvisning till artiklarna 3 och 6 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;A href="#page_37"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_37"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;anges att upphandlings- direktiven ska klargöra hur de upphandlande myndigheterna kan bidra till miljöskydd och hållbar utveckling samtidigt som myndigheterna ska kunna erhålla det bästa förhållandet mellan kvalitet och pris i sina upphandlingskontrakt.&lt;A href="#page_37"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Att offentlig upphandling kan användas för att bidra till att miljömål och sociala mål uppnås har i olika sammanhang uttryckts i europeisk och nationell politik och lagstiftning. I exempelvis kom- missionens meddelande från 2008 föreslogs bl.a. ett övergripande politiskt vägledande mål att 50 procent av upphandlingen per medlemsstat skulle vara miljöanpassad till 2010.&lt;A href="#page_37"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I Europa 2020- strategin anges att offentlig upphandling spelar en nyckelroll för att bl.a. stödja övergången till en resurssnål ekonomi med låga koldioxidutsläpp.&lt;A href="#page_37"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I meddelandet Energi 2020 – En strategi för hållbar och trygg energiförsörjning på en konkurrensutsatt mark-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Commission staff working paper, &lt;/SPAN&gt;Evaluation Report, Impact and Effectiveness of EU Public Procurement Legislation&lt;SPAN class="ft41"&gt;, del 1, utkast, s. 151.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Prop. 2011/12:1, UO 2, s. 37.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Numera artikel 3.3 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och artikel 11 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Beaktandesats 5 i det klassiska direktivet och beaktandesats 12 i försörjningsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;KOM2008(400).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;KOM2010(2020) Slutlig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft18"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37338x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Målet med den offentliga upphandlingen SOU 2011:73&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;nad – framhåller kommissionen att energikriterier bör användas vid alla offentliga upphandlingar. &lt;A href="#page_38"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft8"&gt;Ett annat mål som nämns i direktivens beaktandesatser är skyddet av sociala standarder.&lt;A href="#page_38"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I exempelvis EU:s handikappstrategi 2010- 2020&lt;A href="#page_38"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;anges att kommissionen ska undersöka om det är lämpligt att anta regler för att säkerställa att varor och tjänster tar större hänsyn till de handikappades situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;I LOU och LUF anges riksdagens och regeringens målsättning med miljöhänsyn och sociala hänsyn i samband med offentlig upp- handling. Enligt bestämmelserna &lt;SPAN class="ft9"&gt;bör &lt;/SPAN&gt;upphandlande myndigheter och enheter beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn om upphand- lingens art motiverar detta.&lt;A href="#page_38"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Vidare anges i förarbetena till bestäm- melserna att inriktningsmålen, i den nationella handlingsplanen Miljöanpassad offentlig upphandling, är ett motiv för målsättnings- paragrafen.&lt;A href="#page_38"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;De s.k. &lt;NOBR&gt;bör-reglerna&lt;/NOBR&gt; och handlingsplanen behandlas närmare i avsnitt 5.4 och 5.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Verka för att de mindre företagen i ökad utsträckning deltar i offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Ett annat mål som nämns i direktivens beaktandesatser är under- lättandet av små och medelstora företags möjligheter att delta i upphandlingar.&lt;A href="#page_38"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I juni 2008 presenterade Europeiska kommissio- nen meddelandet Tänk småskaligt först – en ”Small business Act” för Europa.&lt;A href="#page_38"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I meddelandet ingår bl.a. förslag på åtaganden som kommissionen respektive medlemsstaterna uppmanas vidta för att underlätta för små och medelstora företag att delta i offentliga upphandlingar.&lt;A href="#page_38"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Europaparlamentet har därefter riktat en uppmaning till kom- missionen om att underlätta för små och medelstora företag att få tillträde till upphandlingsmarknaderna.&lt;A href="#page_38"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Riksdag och regering anger i budgetpropositionen för 2009 och andra sammanhang att fler små&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;KOM(2010)639.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Beaktandesatserna 28, 33, 34 och 46 i det klassiska direktivet och beaktandesatserna 39, 44,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;och 55 i försörjningsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;KOM(2010)636.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;1 kap. 9 a § LOU och 1 kap. 24 a §. och Prop. 2009/10:180, s. 268 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Miljöanpassad offentlig upphandling, skr. 2006/07:54.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Beaktandesats 32 klassiska direktivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;KOM(2008)394 slutlig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, SEK (2008)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;2193.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Betänkandet om nya utvecklingstendenser inom offentlig upphandling, 2009/2175/INI.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37339x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Målet med den offentliga upphandlingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;och medelstora företag ska ges förutsättningar att delta i offentliga upphandlingar.&lt;A href="#page_39"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I detta sammanhang har olika satsningar gjorts för att fästa de upphandlande myndigheternas och enheternas upp- märksamhet på olika arbetssätt och åtgärder för att nå det angivna målet.&lt;A href="#page_39"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Offentlig upphandling för ökad innovation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Målet att öka innovationsverksamheten i Europa har föranlett kommissionen att vidta en rad åtgärder. I ett av kommissionens sju huvudinitiativ inom Europa &lt;NOBR&gt;2020-strategin,&lt;/NOBR&gt; Innovationsunionen, anges att offentlig upphandling är ett viktigt verktyg för att uppmuntra till innovationer i unionen. Kommissionen föreslår bland annat att medlemsstaterna och regionerna ska reservera medel i sina budgetar till s.k. förkommersiell upphandling&lt;A href="#page_39"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och upphandling av innovativa varor och tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Liknande mål för innovationsupphandling saknas än så länge på nationell nivå i Sverige. I Innovationsupphandlingsutredningens betänkande Innovationsupphandling (SOU 2010:56) föreslås en målsättningsbestämmelse med innebörden att upphandlande myn- digheter och enheter bör ta innovationshänsyn om upphandlingens art motiverar detta. Utredningens förslag är föremål för över- väganden i Regeringskansliet inom ramen för arbetet med en inno- vationsstrategi för Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft11"&gt;Riksdagen har i sina synpunkter på kommissionens grönbok om offentlig upphandling uttalat att det finns behov av att ytterligare främja och stimulera innovation genom offentlig upphandling.&lt;A href="#page_39"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Prop. 2008/09:100, UO 24, s. 23 och Grönbok om offentlig upphandling bet. 2010/11:FiU44, s. 13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Se budgetpropositionen för 2011, 2010/11:100, UO2, s. 44 och avsnitt 5.18 om Små och medelstora företag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se kommissionens meddelande om förkommersiell upphandling, KOM(2007)799.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Bet. 2010/11:FiU44, s. 13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft18"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37340x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Målet med den offentliga upphandlingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p182 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Upphandlingsutredningen vill ha den goda affären i fokus vid översynen av upphandlingsregelverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;I samband med Upphandlingsutredningens hearingar och möten har beslutsfattare, upphandlare, företag och olika intresseorganisa- tioner fått besvara frågan om vad de anser vara det viktigaste målet med den offentliga upphandlingen och upphandlingsregelverket. Därvid har det klart framgått att det i särklass högst prioriterade målet är att göra goda affärer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft11"&gt;Med den ”goda affären” avses sammanfattningsvis att tillgodose verksamheternas behov, inklusive kvalitativa aspekter, till lägsta möjliga totalkostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen använder begreppet ”den goda affären” i betydelsen av att tillgodose de olika verksamheternas behov av varor och tjänster. I behovet inbegrips varornas och tjänsternas kvalitativa egenskaper samt att de tillhandahålls när behovet uppstår.&lt;A href="#page_40"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Medborgarperspektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Vad som är rätt kvalitet kan endast avgöras av de som ska använda varan eller dem som tjänsten är till för. En del upphandlade varor och tjänster, som till exempel kontorsmaterial, har som primärt syfte att möta de upphandlande myndigheternas och enheternas interna behov. Men merparten av varorna och tjänsterna syftar till att möjliggöra god service till medborgarna. Detta måste stå klart för den upphandlande myndighetens eller enhetens ledning innan den beslutar att upphandla varor och tjänster. Den upphandlande myndigheten eller enheten måste därför på ett medvetet sätt axla köparrollen vilket markant skiljer sig från att bedriva verksamhet i egen regi. I köparrollen behövs andra kunskaper och färdigheter, om exempelvis marknaden, kontraktsskrivning och uppföljning, för att verksamheternas och medborgarnas behov ska tillgodoses på bästa sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Upphandlingsutredningen noterar i sammanhanget att målet för den federala upphand- lingen i USA anges vara att "satisfy the customer in terms of cost, quality, and timeliness of the delivered product or service". Artikel 1.102 Federal Acquisition Regulation (2005).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft18"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37341x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Målet med den offentliga upphandlingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Såvitt Upphandlingsutredningen kan bedöma har regeringens satsningar på den offentliga upphandlingen, till skillnad mot anskaffning enligt t.ex. lagen (2008:962) om valfrihetssystem, hit- tills inte primärt haft ett uttalat &lt;NOBR&gt;medborgar-/brukarperspektiv.&lt;/NOBR&gt; Noterbart är också att det finns begränsad forskning att tillgå med fokus på upphandlingens effekter ur ett &lt;NOBR&gt;medborgar-/brukarperspek-&lt;/NOBR&gt; tiv.&lt;A href="#page_41"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft8"&gt;Enligt Upphandlingsutredningen bör sammanfattningsvis den goda affären, där utgångspunkten är att primärt tillgodose brukarnas behov av god service, komma till större uttryck i det nationella och europeiska upphandlingsregelverket och upphandlingspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Lägsta möjliga totalkostnad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft8"&gt;Att göra goda affärer innebär enligt utredningen att den upphand- lande myndighetens eller enhetens behov ska tillgodoses till lägsta möjliga totalkostnad. Anskaffningen ska således avse kostnads- effektiva varor och tjänster, där så är möjligt med hänsyn tagen till livscykelkostnaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Totalkostnadsperspektivet inkluderar också att själva upp- handlingsprocessen i sig ska vara kostnadseffektiv. I det sam- manhanget är det digitala perspektivet viktigt. Ökat utnyttjande av &lt;NOBR&gt;e-upphandlingslösningar&lt;/NOBR&gt; bör enligt utredningen skapa goda förut- sättningar för en mer kostnadseffektiv och lättillgänglig offentlig upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Målkonflikter?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft23"&gt;Står den goda affären i konflikt med varor och tjänsters fria rörlighet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; nämner kostnadseffektivitet som ett viktigt mål för upphandlingen. Kommissionens primära fokus, med stöd i gällande fördrag, är emellertid den fria rörligheten för varor och tjänster, dvs. en väl fungerande inre marknad. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Best value for money &lt;/SPAN&gt;(den goda affären) är enligt kommissionen en indirekt effekt av en fungerade inre marknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Rådet för arkitektur, form och design, &lt;SPAN class="ft69"&gt;Kvalitet i offentlig upphandling – när medborgarnas behov styr och staten handlar&lt;/SPAN&gt;, rapport 2008:3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft18"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37342x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Målet med den offentliga upphandlingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Utredningen menar att regelverkets krav på transparens, lika- behandling och proportionalitet m.m. – som syftar till att åstad- komma en fungerande inre marknad – normalt bidrar till goda affärer. Det är dock enligt utredningen tydligt att målkonflikter förekommer. När den goda affären går förlorad, exempelvis när reglernas krav på likabehandling tolkas strikt och resulterar i att konkurrenskraftiga anbudsgivare på grund av mindre formalia fel utesluts, leder det till att stödet för regelverket minskar bland aktörerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Ett annat problem uppstår när likabehandlingsprincipen tolkas på så sätt att mindre seriösa företag inte kan uteslutas ur upp- handlingsprocessen. I sådana fall ligger det nära till hands att ifrågasätta upphandlingsdirektivens värde och bestämmelsernas legitimitet undermineras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Tillämpningen av vissa delar av regelverket leder enligt eko- nomisk forskning till ett sämre ekonomiskt utfall i upphand- lingarna jämfört med om reglerna inte fanns. I den aktuella forskningen studerades resultatet av att ta hänsyn till erfarenheter från tidigare upphandlingar i anbudsutvärderingen. Det konstatera- des att möjligheten att ta hänsyn till tidigare erfarenheter bidrog till högre kvalitet och lägre priser än jämförbara upphandlingar där tidigare erfarenheter inte beaktades.&lt;A href="#page_42"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Den goda affären synes här stå i konflikt med de principer som ligger till grund för uppdel- ningen av kvalificeringen av leverantörerna och utvärderingen av anbuden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Ett ytterligare problem inträder när transaktionskostnaderna för att genomföra upphandlingsprocessen, p.g.a. transparenskraven är, eller åtminstone upplevs vara, så höga, att de överstiger de effek- tiviseringsvinster som konkurrensen antas medföra. Det kan exempelvis handla om hur ingående varor och tjänster ska speci- ficeras i en upphandling. Allt för betungande förfrågningsunderlag leder till att mindre företag emellanåt avskräcks från att delta i offentliga upphandlingar vilket kan få en sämre affär till följd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Spagnolo, Giancarlo &amp; Pacini, Riccardo, &lt;SPAN class="ft70"&gt;Example of Gains from Introducing a Reputation (Vendor Rating) System&lt;/SPAN&gt;, opublicerad case study, Spagnolo, Giancarlo, &lt;SPAN class="ft70"&gt;Public procurement as a Policy Tool&lt;/SPAN&gt;. Presenterat vid ”The costs of different goals of public procurement”, konferens Konkurrensverket, 31 augusti 2011, samt &lt;NOBR&gt;Butler-Carbone-Conzo-Spagnolo&lt;/NOBR&gt; 2011 University of Rome II, EIEF &amp; CEPR.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft18"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Målet med den offentliga upphandlingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p192 ft23"&gt;Står den goda affären i konflikt med miljöhänsyn, sociala hänsyn och innovationshänsyn?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Miljöhänsyn, sociala hänsyn och innovationshänsyn kan i samband med inköpsprocessen tillvaratas på en rad olika sätt. Föremålet för upphandlingen kan vara en lösning för den upphandlande myndig- hetens behov som är både innovativ och hållbar ur miljösynpunkt, exempelvis en energisnål byggnad. Föremålet för en upphandling kan också vara handikappanpassning av en byggnad eller driften av en verksamhet för social återanpassning i samhället, för t.ex. perso- ner med missbruksproblematik. När själva föremålet för upphand- lingen är en vara eller tjänst som avses förbättra miljön eller har ett socialt ändamål, t.ex. ska vara tillgänglig för alla, eller ska vara en innovativ lösning på den upphandlande myndighetens eller enhet- ens behov, föreligger normalt inga konflikter i förhållande till den goda affären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft8"&gt;I andra fall – när föremålet för upphandlingen inte primärt är betingat av miljöhänsyn eller sociala hänsyn – bör enligt upphand- lingslagstiftningen relevanta miljöhänsyn och sociala hänsyn tas om upphandlingens art motiverar detta. Även om inköpare och företag normalt inte har några invändningar mot dylika hänsyn, inklusive innovationshänsyn, bidrar de ofta till att upphandlingsprocessen uppfattas som komplex. Det kan i sin tur innebära en risk att andra viktiga aspekter som krävs för att åstadkomma den goda affären kommer i skymundan. Resultatet kan i sämsta fall bli att den upphandlande myndigheten eller enheten inte i rätt tid eller till rätt kostnad får de varor och tjänster som verksamheten behöver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft23"&gt;Upphandlingsutredningens slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;De regler och hänsyn som för vissa aktörer anses skapa onödig byråkrati och krångel, värderas högt av andra aktörer. Lösningen är naturligtvis inte att ta bort alla särskilda bestämmelser som syftar till exempelvis likabehandling av företagen eller möjligheten att ta miljöhänsyn. Lösningen är i stället att finna en balans, där olika aspekter vägs samman till en helhet som sammantaget resulterar i den goda affären. Miljö- och sociala hänsyn eller särskilda åtgärder för att öka möjligheterna för små och medelstora företag att delta i upphandlingar är i normalfallet viktiga komponenter i den goda affären. Dessa hänsyn får dock självfallet inte ges ett så stort&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft18"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Målet med den offentliga upphandlingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;utrymme att verksamheternas behov inte kan tillgodoses genom upphandlingen på ett effektivt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Beaktat det anförda och att upphandlingsdirektiven har sin rättsliga grund i den fria rörligheten för varor och tjänster, anser Upphandlingsutredningen att den översyn som pågår på nationell och europeisk nivå bör syfta till att understödja den goda affären. Utredningen anser att översynen kan och bör bidra till att förenkla formerna för den offentliga upphandlingen. Detta kan i sin tur stimulera den gränsöverskridande handeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen har framfört sin syn på det huvud- sakliga målet med upphandlingslagstiftningen i sitt remissvar till regeringen i anledning av kommissionens grönbok.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Andra utgångspunkter för utredningsarbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Beakta de mindre företagen och upphandlande myndigheterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Det har i olika sammanhang framförts till Upphandlingsutred- ningen att ”dagens regelverk på upphandlingsområdet missgynnar de som är små”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Många enskilda mindre företag har aktivt lämnat kommentarer och synpunkter på den offentliga upphandlingen. Det har normalt skett på utredningens hemsida och genom hearingar. Inte sällan har negativa synpunkter framkommit om hur reglerna tolkas och hur upphandlingarna utförs. Mer sällan har kritiken handlat om själva upphandlingsreglerna. De mindre företagen är enligt utredningens direktiv en viktig målgrupp för utredningens arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen vill också särskilt nämna situationen för de små upphandlande myndigheterna och enheterna, även om dessa inte beaktas särskilt i utredningens direktiv. Små kommuner är i princip skyldiga att utföra samma uppgifter och tillhandahålla samma service som stora kommuner. De delar av regelverket som upplevs som komplicerade är naturligtvis särskilt betungande för de mindre kommunerna. Små upphandlande myndigheter och enheter har begränsade resurser och anser sig inte ha råd att skaffa nödvändig expertis för att på egen hand – och med god kvalitet – genomföra offentliga upphandlingar. Den offentliga upphandlingen upplevs ofta vara oproportionerligt resurskrävande och emellanåt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft18"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37345x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Målet med den offentliga upphandlingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;resultera i icke önskade resultat. Riskerna för överprövning – som av många upplevs ha ökat – har gjort verksamheten extra laddad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft8"&gt;Även små statliga myndigheter och enheter torde lida av bristande upphandlingsresurser trots att deras upphandling i regel inte är lika mångfacetterad som kommunernas. Upphandlings- utredningen bedömer däremot att de mindre landstingen, p.g.a. sin relativa storlek har goda möjligheter att omfördela sina resurser och är därigenom inte lika exponerade för de problem med upp- handlingen som de mindre kommunerna och statliga myndig- heterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Utredningen har för avsikt att i sitt arbete att ta särskild hänsyn till de mindre kommunernas och statliga myndigheternas förut- sättningar att genomföra goda affärer för sina respektive verksam- heter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Särskilt om upphandling inom försörjningssektorerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen har efter sitt utåtriktade arbete, inklu- sive möten med utredningens särskilda referensgrupp med rep- resentanter från försörjningssektorerna, dragit slutsatsen att regel- verket och upphandlingen inom försörjningssektorerna fungerar relativt tillfredsställande. Från många håll framförs synpunkten att regelverket för försörjningssektorerna borde vara en förebild för förändringar i det klassiska direktivet och LOU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Utredningen konstaterar att kommissionen i sin utvärdering anser att det fortfarande finns skäl att särskilt reglera försörj- ningssektorerna. Trots vissa framsteg så anser kommissionen att konkurrensen inom försörjningssektorerna fortsatt kännetecknas av begränsningar. I de fall när verksamheten blivit föremål för avreglering, och konkurrensen anses tillfredställande, har dessutom medlemsländer eller berörda upphandlande enheter, med stöd av artikel 30 i försörjningsdirektivet, möjlighet att ansöka om undantag från direktivets tillämpningsområde. Utvärderingsrappor- ten utesluter heller inte möjligheten att överväga regelförändringar i enstaka situationer där de upphandlande enheterna har som mål att effektivisera upphandlingen.&lt;A href="#page_45"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Upphandlingsutredningen har hittills inte funnit anledning att dra några andra slutsatser än kommissionen gör beträffande behovet av att reglera försörjnings- sektorerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Commission staff working paper, &lt;/SPAN&gt;Evaluation Report, Impact and Effectiveness of EU Public Procurement Legislation&lt;SPAN class="ft30"&gt;, del 1, utkast, s. 153 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft18"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37346x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p198 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Översynen av det europeiska upphandlingsregelverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Upphandlingsutredningens uppdrag har till stor del initierats av Europeiska kommissionens utvärdering och översyn av upp- handlingsdirektiven. Syftet med EU:s utvärdering är att klarlägga i vilken omfattning som upphandlingsdirektiven uppnår sina mål och analysera de upphandlande myndigheternas och leverantörernas erfarenheter av regelverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Parallellt med utvärderingen har kommissionen genomfört en konsultation med regelverkets olika intressenter. Konsultationen har skett i form av en grönbok och den utgör en andra viktig grund för de slutsatser som kommissionen dragit med avseende på upphandlingsdirektiven.&lt;A href="#page_46"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Slutsatserna från utvärderingen och konsultationen utgör de huvudsakliga motiven för de förslag till förändringar av upphandlingsdirektiven som kommissionen avser att lägga fram i slutet av 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Bakgrunden till kommissionens översyn är den kritik som riktats mot regelverkets ekonomiska rationalitet och administrativa börda samt frågan om upphandlingspolitikens användbarhet för att bidra till olika samhällspolitiska mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Grönbok om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling med sikte på en effektivare europeisk upphandlingsmarknad, Bryssel den 27.1.2011, KOM(2011)15 slutlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft18"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37347x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Översynen av det europeiska upphandlingsregelverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Bakgrund till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft71"&gt;Europeiska kommissionens utvärdering och översyn av upphandlingsdirektiven&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Montirapporten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;I maj 2010 mottog kommissionens ordförande ett förslag till en ny strategi för den inre marknaden. Den s.k. Montirapporten innehåller bl.a. rekommendationer om hur upphandlingsdirektiven men också nationell upphandlingslagstiftning bör reformeras för att bli enklare, effektivare och mindre kostsamma för nationella och lokala myndigheter.&lt;A href="#page_47"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Medlemsstaterna bör vidare ägna större uppmärksamhet åt den ”kod för bästa praxis” som antogs som en del av småföretagarlagstiftningen, &lt;SPAN class="ft9"&gt;Small Business Act&lt;/SPAN&gt;, i syfte att förbättra små och medelstora företags deltagande i offentlig upphandling.&lt;A href="#page_47"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Vidare påpekas att reglerna i fråga om s.k. intern upphandling behöver klarläggas, dvs. vilket utrymme myndigheter har att samarbeta sinsemellan. Slutligen rekommenderas att offentlig upphandling i ökad utsträckning används för att främja innovation, grön tillväxt och social integrering genom specifika och obligatoriska krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Europaparlamentets rapport&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Europaparlamentet lämnade under våren 2010 synpunkter på upphandlingsregelverket i sitt betänkande om nya utveck- lingstendenser inom offentlig upphandling.&lt;A href="#page_47"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Parlamentet uppmanar kommissionen att vid varje översyn av EU:s regler beakta målet att göra upphandlingsförfarandena enklare och mer rationella. Den komplexa lagstiftningen har lett till att de inblandade parterna har fått ökade förvaltningskostnader och att de ofta behöver extern juridisk rådgivning. Parlamentet påpekade att de upphandlande myndigheterna som en följd av denna utveckling ofta måste prioritera strikt juridiska aspekter framför politiska behov. I&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Monti, Mario, &lt;/SPAN&gt;En ny strategi för den inre marknaden, I ekonomins och samhällets tjänst för Europa&lt;SPAN class="ft33"&gt;, Rapport till Europeiska kommissionens ordförande José Manuel Barosso, 9 maj 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, Europeisk kodex för bästa praxis för att underlätta för små och medelstora företags tillträde till offentlig upphandling, Bryssel 25 juni 2008, SEC(2008) 2193.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Europaparlamentets betänkande om nya utvecklingstendenser inom offentlig upphandling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;maj 2010, (2009/2175 (INI)).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37348x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Översynen av det europeiska upphandlingsregelverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft8"&gt;kombination med trycket på de offentliga budgetarna blir resultatet att kontrakten går till den leverantör som lämnar det lägsta anbudspriset snarare än den leverantör som hade det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Parlamentet befarar att detta kommer att försvaga EU:s innovativa bas och globala konkurrenskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Sammanfattningsvis framförs kritik både mot direktivens rättsliga oklarheter och bristande samordning inom &lt;NOBR&gt;EU-kommis-&lt;/NOBR&gt; sionen. Parlamentet vill se klargöranden och åtgärder avseende bland annat: de mindre företagens möjligheter att medverka i upphandlingar, hållbar och innovativ upphandling, upphandlings- stödjande åtgärder, &lt;NOBR&gt;offentlig-privata&lt;/NOBR&gt; partnerskap samt direktivets tillämpningsområde i förhållande till stadsplaneringsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Europa &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-agendan&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft74"&gt;Kommissionen anger i meddelandet – Europa 2020, en strategi för smart och uthållig tillväxt för alla&lt;A href="#page_48"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;– prioriteringar, mål och initiativ för att möta den ekonomiska krisen och långsiktiga utmaningar som globalisering, ansträngda resurser och demografisk utveckling. Kom- missionens meddelande om Europa 2020 innehåller tre övergripande prioriteringar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Smart tillväxt baserad på kunskap och innovation,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Grön tillväxt genom en hållbar och konkurrenskraftig ekonomi, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Inkluderande tillväxt genom hög sysselsättning som leder till social sammanhållning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft8"&gt;Ett antal delmål anges i strategin. De representerar på ett inte uttömmande sätt de tre huvudsakliga prioriteringarna. Vidare föreslår kommissionen sju huvudinitiativ, &lt;SPAN class="ft9"&gt;flagship initatives&lt;/SPAN&gt;, som ska påskynda framstegen inom varje prioriterat område. Initiativen benämns Innovationsunionen, Unga på väg, En digital agenda för Europa, Ett resurseffektivt Europa, Industripolitik för en globali- serad värld, En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen och Europeisk plattform mot fattigdom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft11"&gt;I dessa huvudinitiativ anges bland annat att politiken för offentlig upphandling måste garantera att offentliga medel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Kommissionens meddelande Europa 2020 – en strategi för smart och uthållig tillväxt för alla, Bryssel 3.3.2010, KOM(2010)2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft18"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37349x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Översynen av det europeiska upphandlingsregelverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;utnyttjas så effektivt som möjligt och att marknaderna för offentlig upphandling är öppna över hela EU. Offentlig upphandling nämns i strategin som ett verktyg för att öka innovationsgraden och effektivisera energi- och resursanvändningen. Det anges att en moderniserad offentlig upphandling ska vara en del av en hori- sontell industripolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;För varje enskilt huvudinitiativ har olika styrdokument utformats. I flera av dessa dokument finns offentlig upphandling angivet som ett viktigt instrument för att uppnå de tre huvud- sakliga prioriteringarna och målen i strategin.&lt;A href="#page_49"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Inremarknadsakten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;Kommissionen presenterade i april 2011 den s.k. Inremarknads- akten&lt;A href="#page_49"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;som sammanlagt innehåller tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för den inre marknaden. Offentlig upphandling utgör en av de föreslagna åtgärderna och det anges att upphandlingsregelverket ska omarbetas och uppdateras för att få till stånd en väl avvägd politik som främjar efterfrågan på miljövänliga och innovativa varor, tjänster, bygg- och anläggnings- arbeten. Vidare påtalas behovet av socialt ansvarsfulla lösningar. Översynen bör även resultera i enklare och mer flexibla förfaranden för upphandlande myndigheter. Därtill ska översynen bidra till att förenkla företagens, särskilt de små och medelstoras, tillträde till marknaderna för offentlig upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Intressant för Upphandlingsutredningens arbete är också att kommissionen nyligen inlett diskussioner för att klarlägga för- hållandet mellan reglerna för statligt stöd, reglerna för offentlig upphandling och de bestämmelser som gäller för interna tjänster ,&lt;SPAN class="ft9"&gt;in house&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Se exempelvis följande meddelanden från kommissionen: En digital agenda för Europa, Bryssel den 26 augusti 2010, KOM(2010) 245 slutlig/2., Flaggskeppsinitiativ i Europa 2020- strategin Innovationsunionen, Bryssel 6 oktober 2010, En digital agenda för Europa, Bryssel den 26 augusti 2010, KOM(2010) 245 slutlig/2, KOM(2010)546 slutlig, A &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;resource-efficient&lt;/NOBR&gt; Europe – Flagship initiative under the Europe 2020 Strategy, Brussels, 26 januari 2011, COM(2011) 21, An Integrated Industrial Policy for the Globalisation Era Putting Competi- tiveness and Sustainability at Centre Stage, COM(2010) 614, Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning, Bryssel den 16 december 2010, KOM(2010) 758 slutlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Kommissionens meddelande Inremarknadsakten – Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden, ”Gemensamma insatser för att skapa ny tillväxt”, Bryssel den 13 april 2011, KOM(2011) 206 slutlig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft18"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Översynen av det europeiska upphandlingsregelverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p212 ft8"&gt;Kommissionen anger bl.a. att den avser att ta fram ett meddelande med åtgärder för att underlätta tillhandahållandet av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, inklusive sociala tjänster. Även andra åtgärder som exempelvis översyn av direktiven om elektroniska signaturer väntas ha stor betydelse för den offentliga upphandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Grönbok om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling med sikte på en effektivare europeisk upphandlingsmarknad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Sammanfattning av grönbokens frågeställningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Kommissionens grönbok som publicerades under våren 2011 inne- håller en mängd frågeställningar om offentlig upphandling, om det klassiska upphandlingsdirektivet och om försörjningsdirektivet. Grönboken återger tankar och tentativa förslag om hur den offentliga upphandlingens olika målsättningar kan uppnås på ett bättre sätt, men påtalar samtidigt att de olika målen kan komma i konflikt med varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Grönboken ställer frågor om hur de upphandlande myndig- heternas s.k. upphandlingsverktyg kan förbättras, dvs. hur upp- handlingsförfarandena kan moderniseras som exempelvis i vilken grad mindre myndigheter behöver särskilda regler, eller om offentlig samverkan kan eller bör underlättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Vidare innehåller grönboken frågor om hur nystartade, små och medelstora företags möjligheter att delta i upphandlingar kan underlättas. Ett avsnitt handlar om hur upphandlingen kan användas i strategiskt syfte att nå de samhällspolitiska målen för miljö och sociala hänsyn samt innovation som anges i Europa 2020- strategin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft8"&gt;Ett avsnitt behandlar vikten av att åstadkomma sunda upp- handlingar. Här ställs frågor om intressekonflikter, jäv och kor- ruption. Det sista avsnittet behandlar frågan i vilken grad som företag från tredje land, dvs. sådana som inte är medlemmar i EU, ska ha tillgång till EU:s inre marknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft11"&gt;Kommissionen redovisar att drygt 600 svar på grönboken inkommit till sista svarsdatum den 18 april 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft18"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Översynen av det europeiska upphandlingsregelverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p215 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;3.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Sammanfattning av Upphandlingsutredningens remissvar till regeringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen lämnade i april 2011 ett remissvar som syftade till att vara ett underlag till regeringens grönbokssvar. Remissvaret behandlar en rad aspekter med utgångspunkt i ofta förekommande frågeställningar i samband med utredningens utåtriktade arbete. Remissvaret, som behandlades på expertsam- manträde den 7 april 2011, beskriver vikten av att sätta den goda affären i fokus (se kapitel 2). I syfte att förbättra de upphandlande myndigheternas verktygslåda anges att kommissionen bör upp- manas att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;föreslå regler som innebär att förhandlat förfarande med före- gående annonsering tillåts som ett huvudförfarande i klassisk sektor och ta fram vägledning som närmare beskriver det juridiska utrymmet för förhandling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;uppmuntra parterna att stärka dialogen i samband med upp- handlingsprocessen och i detta syfte ta fram en vägledning som tydliggör dialogmöjligheterna vid öppet och selektivt förfarande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;föreslå bestämmelser som introducerar ett valfrihetsförfarande, för vissa varor och tjänster, i det klassiska direktivet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;föreslå ändringar av det klassiska direktivet som medger att ramavtal kan tecknas också med två leverantörer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;föreslå ändringar av bestämmelserna som avser viktning av tilldelningskriterierna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;föreslå bestämmelser som medger att förhandlat förfarande utan föregående annonsering får användas av myndigheter för att upphandla de varor och tjänster som behövs för att fullgöra obligatoriska uppgifter under den period som upphandlingen är föremål för domstolsprövning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;i direktiven eller en separat vägledning, förtydliga bestäm- melserna om uteslutning av oseriösa ekonomiska aktörer, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;överväga att föreslå regler som tillåter &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;pre-kvalificeringssystem&lt;/NOBR&gt; i den klassiska sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft8"&gt;I arbetet med översynen av de upphandlande myndigheternas verktygslåda är det enligt utredningen angeläget att kommissionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft18"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Översynen av det europeiska upphandlingsregelverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;tar hänsyn till digitaliseringens möjligheter, dvs. så långt som möjligt strävar efter lösningar som bygger på användningen av digitaliserad information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen anger i remissvaret att upphandlings- direktiven ger goda möjligheter att ta miljö- och socialpolitiska hänsyn. Den specifika kopplingen till den vara eller tjänst som upphandlas bör enligt utredningen bestå. Vidare bör upphandlings- direktiven fortsättningsvis endast reglera själva upphandlings- förfarandet, dvs. &lt;SPAN class="ft9"&gt;hur &lt;/SPAN&gt;upphandlingen ska genomföras och inte &lt;SPAN class="ft9"&gt;vad &lt;/SPAN&gt;som ska upphandlas. Vid behov av att använda offentlig upp- handling för att uppnå specifika miljömål inom olika pro- duktområden så förordar utredningen att reglering sker i särskild ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;I syfte att förbättra den strategiska användningen av upp- handling som verktyg för att nå prioriterade samhällspolitiska mål, såsom hållbar utveckling, anger Upphandlingsutredningen i sitt remissvar till regeringen att kommissionen bör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;överväga att föreslå en bestämmelse i direktiven om att livscykelkostnader ska beaktas särskilt vid upphandling av energirelaterade produkter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;ta fram en vetenskapligt baserad vägledning som tydliggör i vilka sammanhang offentlig upphandling utgör ett samhälls- ekonomiskt effektivt och kraftfullt styrmedel i arbetet för en hållbar utveckling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;förtydliga hur krav, särskilt på miljöområdet, som går längre än EU:s minimiregler respektive harmoniserade regler, kan ställas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;utveckla och precisera möjligheterna att i samband med en upphandling göra en helhetsbedömning av olika produkters och tjänsters hållbarhetsprestanda, t.ex. genom en livscykelanalys,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;se över regelverket och behovet av vägledning, om exempelvis funktionsupphandling, för att stödja innovationsupphandling för hållbarhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;vägleda de upphandlande myndigheterna om hur de kan engagera företagen i proaktiva samtal om möjliga lösningar av viktiga hållbarhetsproblem, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;klargöra hur artikel 27 i det klassiska direktivet förhåller sig till dels &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis och direktiv 96/71/EG om utstatio-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft18"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37353x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Översynen av det europeiska upphandlingsregelverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft8"&gt;nering av arbetstagare, dels kollektivavtalsmodeller av den typ som finns i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft8"&gt;Avslutningsvis anger Upphandlingsutredningen att kommissionen bör uppmanas att se över de uppgifter som lämnas i samband med efterannonseringen i Tender Electronic Daily och hur uppgifterna lämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Regeringen har i stor utsträckning tagit med utredningens synpunkter och förslag i sitt svar till kommissionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Kommissionens sammanfattning av grönbokssvaren&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft11"&gt;Kommissionen har sammanfattat de drygt 600 grönbokssvaren i ett arbetsdokument som syftar till diskussion om de framtida direktivändringsförslagen.&lt;A href="#page_53"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft23"&gt;Förenkling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;I princip samtliga av de som svarat på frågor i anledning av grönbokskonsultationen understryker vikten av att förfarandena förenklas och görs mer flexibla. En stor majoritet av de upp- handlande myndigheterna som svarat på grönboken anger att tröskelvärdena bör höjas. Av medlemsstaterna som svarat anser en knapp majoritet att en höjning bör ske. Företagen och medborgarföreträdare är emot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Det råder vidare konsensus bland alla intressentgrupper om att &lt;NOBR&gt;EU-direktiven&lt;/NOBR&gt; för försörjningssektorerna fortfarande är relevanta och tjänar sitt syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft23"&gt;Förbättrad verktygslåda för de upphandlande myndigheterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Kommissionen anger att många av respondenterna anser att upphandlingsregelverket är allt för detaljerat och hindrar de upphandlande myndigheterna att åstadkomma goda affärer. Förslag om en flexiblare reglering inkluderar framför allt ökade möjligheter till förhandling. Det är också många som föreslår att kvalifi-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Green Paper on the modernisation of EU public procurement policy, Towards a more efficient European Procurement Market, Synthesis of replies, working document of the Internal market and Services Directorate General of the European Commission.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft18"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37354x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Översynen av det europeiska upphandlingsregelverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;ceringssystem ska få användas i klassisk sektor, särskilda förfaranden för innovationsupphandling och snabbare förfaranden för kommersiella varor och tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft8"&gt;En övervägande majoritet är negativa till den nuvarande, relativt strikta, separationen mellan leverantörskvalificeringen och anbuds- utvärderingen. Majoriteten förespråkar en mer flexibel reglering. Det gäller även möjligheten för upphandlande myndigheter att beakta deras tidigare erfarenheter av en eller flera anbudsgivare. En del påpekar att det behövs regler som försäkrar en rättvis och objektiv utvärdering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft8"&gt;Det beskrivs i grönboken att Government procurement Agreement&lt;A href="#page_54"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;(GPA) ger vissa möjligheter att införa mer flexibla regler för lokala och regionala upphandlande myndigheter. Intressentgrupperna har blandade åsikter om värdet av ett sådant tillvägagångssätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft8"&gt;En majoritet av respondenterna förespråkar en &lt;NOBR&gt;EU-reglering&lt;/NOBR&gt; av myndigheters samverkan. Många förespråkar att det bör anges under vilka omständigheter som sådana avtal ska vara undantagna från upphandlingsdirektivens tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Intressenterna är i allmänhet positiva till samordnade upp- handlingar även om de flesta också ser att det finns risk för att konkurrensen hämmas samt att små och medelstora företag kan ha svårt att delta i samordnade upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;En majoritet av upphandlande myndigheter och det civila samhällets organisationer anser att de upphandlande myndig- heterna bör kunna utöva inflytande på underleverantörerna, t.ex. kunna utesluta vissa underleverantörer eller att regler införs om att endast delar av kontraktet får läggas ut på underleverantörer. Övriga intressentgrupper avvisar en sådan möjlighet. Det civila samhällets organisationer anger att upphandlande myndigheter måste kunna tvinga underleverantörer att följa exempelvis sociala krav, inklusive arbetsvillkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft23"&gt;En mer tillgänglig Europeisk upphandlingsmarknad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;Många av respondenterna anser att de små och medelstora företagens möjligheter att delta och vinna offentliga kontrakt bör förbättras. Myndigheterna är dock skeptiska till tvingande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Se bilaga 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft18"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Översynen av det europeiska upphandlingsregelverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;regleringar, t.ex. skyldighet att upphandla delkontrakt. Näringslivet har delade åsikter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;Några av respondenterna föreslår olika instrument för att försäkra rättvis konkurrens. Exempelvis anges marknadsanalyser av särskilda sektorer, begränsade möjligheter att anlita under- leverantörer om det finns risk för osund konkurrens, profes- sionalisering av inköpsverksamheterna samt vägledning för bättre upphandlingsförfaranden och upptäckt av karteller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft11"&gt;Att tillåta anbud på olika språk avvisas av en bred majoritet. Intressenterna anger dock att det finns ett stort behov av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft11"&gt;samordning av nationella system för certifikat. Upphandlande myndigheterna stödjer emellertid inte förslaget om ett europeisk prekvalificeringssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft23"&gt;Offentlig upphandling som instrument för miljö, sociala hänsyn och innovation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;En majoritet av medlemsstater, upphandlande myndigheter och det civila samhällets organisationer anser att direktiven på ett tydligare sätt bör ange hur miljöhänsyn och sociala hänsyn bör beaktas i upphandlingsprocessen. Det finns också ett stöd från exempelvis företagen att under vissa omständigheter göra det obligatoriskt att beakta livscykelkostnader. Det finns däremot ett tydligt motstånd att i upphandlingsdirektiven reglera vad man ska köpa. Det finns också stöd bland majoriteten att krav och kriterier ska fortsätta vara kopplade till den vara eller tjänst som upphandlas. Det civila samhällets organisationer är emellertid tydligt för en mer flexibel inställning. De anser att ett mindre strikt krav på koppling skulle ge de upphandlande myndigheterna ett mer kraftfullt styrmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft11"&gt;Intressenterna är klart positiva till att använda offentlig upphandling i syfte att stimulera innovationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;Det civila samhällets organisationer och en knapp majoritet av de upphandlande myndigheterna anser att sociala tjänster bör omfattas av speciella och färre, upphandlingsregler som tar hänsyn till dessa tjänsters särskilda karaktäristik. Övriga intressentgrupper är skeptiska till särbehandling av sociala tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft18"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37356x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Översynen av det europeiska upphandlingsregelverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft23"&gt;Försäkra sunda upphandlingsförfaranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Alla intressegrupper är eniga om att offentlig upphandling är ett riskområde för korruption och favorisering. De flesta anser emellertid att dessa frågor bör adresseras i nationell lagstiftning. En majoritet av företagen, det civila samhället och juridiska experter anser att det finns en anledning att på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; definiera begreppet intressekonflikter i upphandlingsdirektiven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Det råder konsensus bland intressenterna att bestämmelserna om uteslutning i artikel 45 i det klassiska direktivet (se avsnitt 4.17) är användbara för att sanktionera osunda beteenden bland före- tagen. Det finns emellertid önskemål om klarlägganden av bl.a. begreppet allvarligt fel i yrkesutövningen, och behov av att fast- ställa maximitider för uteslutning och vad som ska gälla vid s.k. &lt;SPAN class="ft9"&gt;self- cleaning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft23"&gt;Övriga frågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Andra frågor som nämns i grönbokssvaren är bl.a. behovet av att förbättra de upphandlande myndigheternas kompetens, skapa kunskapscenter för att lämna råd till upphandlare, övervaka efterlevnaden av upphandlingsdirektiven, vidta åtgärder för att hjälpa små och medelstora företag att bilda konsortium för anbudsgivning, införa särskilda regler för &lt;NOBR&gt;IT-upphandlingar&lt;/NOBR&gt; och klarlägga reglerna om orimligt låga anbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Kommissionens konsultrapporter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Flera externa studier har genomförts som en del i kommissionens utvärdering. Studierna bygger på olika källor som exempelvis data från Tender Electronic Daily, befintliga studier, enkäter, intervjuer och specifika fallstudier. Studierna avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;omfattningen av den gränsöverskridande upphandlingen över EU:s tröskelvärden,&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_56"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;upphandlingsprocessens kostnader och effektivitet,&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_56"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Rambøll Management Consulting &amp; Universtity of applied Siences HTW Chur, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Cross- border procurement, above EU thresholds&lt;/SPAN&gt;, Copenhagen, 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;PriceWaterhouseCoopers, London Economics &amp; Ecorys, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Public Procurement in Europe, procedures and techniques&lt;/SPAN&gt;, study prepared for the European Commission, March 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft18"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37357x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Översynen av det europeiska upphandlingsregelverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;kartläggning av medlemsstaternas erfarenheter av att integrera miljöhänsyn, sociala hänsyn och innovationshänsyn i sina upp- handlingspolicys och upphandlingar,&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;storleken, graden av regeländringar och konkurrens i försörj- ningssektorerna,&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_57"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;ekonometrisk analys av effekterna av ökad transparens och ökad konkurrens vid annonsering av kontrakt, inklusive de relativa besparingarna baserade på de tilldelade kontraktens slutliga priser ur efterhandsannonsen, jämfört med de kontrakts- kostnader som uppskattats i samband med annonseringen&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_57"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft8"&gt;De aktuella konsultrapporterna har vid två tillfällen diskuterats i en särskild expertgrupp i vilken Upphandlingsutredningen har del- tagit. Delar av de rapporter som nämns ovan återges närmare i kapitel 4 och 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Kommissionens slutsatser av utvärderingen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Utgångspunkter för utvärderingen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft8"&gt;Kommissionens utvärdering&lt;A href="#page_57"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;börjar med att identifiera målen med upphandlingsdirektiven i en bred historisk kontext. De tre huvudsakliga målen med direktiven anges vara att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;främja en effektiv, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-omfattande&lt;/NOBR&gt; och gränsöverskridande kon- kurrens om upphandlingskontrakt,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;till minsta möjliga transaktionskostnader åstadkomma bästa möjliga resultat för skattemedlen, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;best value for money&lt;/SPAN&gt;, samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;bidra till kampen mot korruption.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft8"&gt;Målen med direktiven och den offentliga upphandlingen beskrivs närmare i kapitel 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Adelphi, Belmont &amp; Universität der Bundeswehr München, &lt;SPAN class="ft63"&gt;Strategic Use of Public Procurement in Europé&lt;/SPAN&gt;, 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Europe Economics, &lt;/SPAN&gt;Taking stock of utilities procurement, A report for DG Internal Market&lt;SPAN class="ft41"&gt;, 2 februari 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Europe Economics, &lt;/SPAN&gt;Estimating the Benefits from the Procurement Directives, A Report for DG Internal Market&lt;SPAN class="ft41"&gt;, 13 maj 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Evaluation Report, Impact and Effectiveness of EU Public Procurement Legislation, del 1, Commission staff working paper, 27 juni 2011, SEC(2011)853 final.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Översynen av det europeiska upphandlingsregelverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;Sju grundläggande utvärderingskategorier har utpekats i utvär- deringsrapporten. Dessa är effektivitet, &lt;SPAN class="ft9"&gt;effectiveness&lt;/SPAN&gt;, relevans, kostnadseffektivitet, &lt;SPAN class="ft9"&gt;efficiency&lt;/SPAN&gt;, fördelningseffekter, konsekvenser inom andra politikområden, och vilket värde EU har tillfört den offentliga upphandlingen. Till dessa har fem nyckelfrågor formu- lerats. Dessa återges nedan tillsammans med kommissionens svar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Effektivitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Till kategorin effektivitet kopplas följande frågor. I vilken mån har upphandlingsdirektiven nått sina mål? Och i vilken mån har medlemsstaternas olika sätt att genomföra och tillämpa direktiven lett till olika resultat?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-regleringen&lt;/NOBR&gt; antas koordinera medlemsstaternas upp- handlingsförfaranden och bestämmelser vilket antas leda till att valet av leverantörer och tilldelningen av kontrakt sker på ett objektivt sätt. Det leder enligt teorin till ökad – särskilt gräns- överskridande – medverkan och ökad konkurrens om upp- handlingskontrakten, vilket antas medföra att upphandlande myndigheter och enheter anskaffar varor och tjänster till bästa möjliga värde för skattebetalarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft8"&gt;Utvärderingen ger vid handen att annonseringsbestämmelserna, tillsammans med ett begränsat antal förfaranden, har resulterat i en förbättrad öppenhet. Både de annonserade kontraktens antal och värde har ökat över tiden och spridningen av informationen om upphandlingstillfällena har förbättras tack vare olika privata och offentliga organisationer. Den ökade öppenheten har lett till en ökad konkurrens. I snitt lämnas cirka fem anbud vid varje inbjudan att lämna anbud. Enligt kommissionen visar utvärderingen att direktiven lett till mätbara besparingar genom lägre priser och, nästan säkert, även förbättrad kvalitet. Det senare är dock svårt att mäta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Kommissionen ger uttryck för att målet om ökad direkt gränsöverskridande upphandling inte har uppfyllts. Många företag verkar avstå från gränsöverskridande anbudsgivning p.g.a. en kombination av konkurrensskäl, strukturella, legala, språkliga och administrativa faktorer, verkliga eller uppfattade. Den gräns- överskridande upphandlingen varierar dock kraftigt mellan medlemsländerna. Mindre medlemsländer, inklusive Sverige, har en relativt omfattande indirekt gränsöverskridande handel, dvs. när&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft18"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Översynen av det europeiska upphandlingsregelverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;handel sker genom filialer i Sverige. Kommissionen konstaterar att direktiven varit nödvändiga men inte tillräckliga för att ta bort hindren mot gränsöverskridande upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Utvärderingen visar också att olikheterna i medlemsstaternas genomföranden och tillämpning av direktiven har medfört olika resultat i medlemsstaterna. Ett bevis för det är att tiden för att genomföra en upphandling varierar kraftigt mellan medlems- länderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Relevans&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Under avsnittet relevans ställs frågan i vilken mån direktivens mål fortfarande är lämpliga och relevanta. Kommissionen konstaterar att förväntade fördelar med direktivet har infriats när öppenhet och konkurrens har fått genomslag. Det finns dock en hel del att göra innan upphandlingsmarknaden är helt öppen och integrerad. De gäller både den klassiska sektorn och försörjningssektorerna. Kom- missionen drar slutsatsen att en ökad elektronisk upphandling och samordnade inköp kommer att göra den offentliga upphandlingen mer öppen och intressant för gränsöverskridande anbudsgivning. Utvärderingen pekar på att försörjningsdirektivet kan ses över exempelvis om det verkligen ska gälla i särskilda situationer när upphandlande enheter har egna motiv att upphandla effektivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft11"&gt;Kommissionen anser sammanfattningsvis att målen med direk- tiven fortfarande är relevanta men att det finns anledning att göra vissa förändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Kostnadseffektivitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;I utvärderingens avsnitt om kostnadseffektivitet jämförs direk- tivens transaktionskostnader med de fördelar som uppnåtts. I utvärderingen görs bedömningen att de besparingar som direktiven genererat överstiger transaktionskostnaderna för de upphandlande myndigheterna, upphandlande enheterna och anbudsgivarna med fyra eller fem gånger. Resultatet antas bli betydligt mer fördelaktig om de kvalitativa förbättringarna räknas in. Kommissionen konstaterar således att direktiven lett till en nettovinst men påtalar samtidigt att det finns flera viktiga aspekter att särskilt beakta. Utvärderingen pekar på att det finns risk för att nuvarande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft18"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37360x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Översynen av det europeiska upphandlingsregelverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;förfaranden kan vara oproportionella i förhållande till förväntade vinster, speciellt beträffande kontrakt av mindre värde. Kom- missionen konstaterar att höjda tröskelvärden visserligen skulle leda till minskade transaktionskostnader men även minskad transparens och konkurrens på europeisk nivå. Vidare påtalar kommissionen risker med att marknader stängs eller koncentreras om ramavtal används på ett vårdslöst sätt. Utvärderingen visar också att vissa undantagna tjänster och &lt;NOBR&gt;B-tjänster&lt;A href="#page_60"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_60"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;kan vara av potentiellt intresse för leverantörer från andra medlemsländer. Utvärderingen visar vidare att transaktionskostnaderna skiljer sig kraftigt åt mellan medlemsländerna. Kommissionen påpekar att det således bör finnas goda möjligheter för flera medlemsstater att minska sina transaktionskostnader genom att lära av de medlems- stater som är mest kostnadseffektiva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Konsekvenser inom andra politikområden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;I denna del av utvärderingen ställs följande frågor. Har upp- handlingsdirektiven bidragit till att mål inom andra EU- politikområden uppnås? Vilka miljömässiga och sociala effekter har upphandlingsdirektiven haft?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras att utvärderingen inte varit så utformad att man kunnat besvara denna fråga med tillräcklig säkerhet. En svårighet har bestått i att det i nuläget saknas uppföljning och kontroll, samt gemensamma riktlinjer för hur en utvärdering av dessa frågor ska gå till. Det gör det omöjligt att kvantifiera de miljömässiga och sociala effekterna som upp- handlingsdirektiven resulterat i. Kommissionen påtalar dock att en majoritet av medlemsstaternas upphandlande myndigheter anstränger sig för att köpa mer hållbara varor och tjänster vilket verkar vara framgångsrikt. Det anges dock att upphandlingens komplexitet ökar i och med att dessa hänsyn inkluderas. Vidare anges att leverantörer uttryckt oro kring att krav och standarder inte i högre grad har harmoniserats vilket leder till att företagen kan ställas inför vitt varierande miljökrav eller sociala standarder i olika medlemsländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Vilka tjänster som ingår framgår av bilaga 3 till LOU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft18"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Översynen av det europeiska upphandlingsregelverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p254 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Vilket värde har EU tillfört den offentliga upphandlingen?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Den fråga som ställs i detta avsnitt är om de förändringar som direktiven medfört hade kunnat uppnås genom enbart nationella åtgärder. Kommissionen konstaterar att det är högst osannolikt att medlemsstaterna genom nationella åtgärder skulle kunna undanröja hinder för fri rörlighet av varor och tjänster, samt att fritt etablera sig i samma omfattning eller lika effektivt som &lt;NOBR&gt;EU-gemensamma&lt;/NOBR&gt; lagstiftningsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft18"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;P class="p256 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Den offentliga upphandlingens samhällsekonomiska effektivitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen har fått i uppdrag att utvärdera upp- handlingsregelverket ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt per- spektiv. Som uppdraget är utformat anser utredningen att vad som avses är en samhällsekonomisk utvärdering. En sådan utvärdering inbegriper både ekonomiska och politiska aspekter eftersom båda bidrar till den samhällsekonomiska utvecklingen. En uppdelning görs emellertid i betänkandet mellan &lt;NOBR&gt;(samhälls-)&lt;/NOBR&gt; ekonomi och samhällspolitik eftersom utredningens direktiv har en sådan utformning (se bilaga 1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft8"&gt;I de närmast följande avsnitten 4.2 och 4.3 ges en beskrivning av den offentliga upphandlingen i Sverige. De inkluderar en uppskatt- ning av den ekonomiska nyttan satt i relation till transaktionskost- naderna. I de därpå följande avsnitten 4.4 till 4.17 beskriver utredningen de problem och frågeställningar som mest frekvent förekommit i samband med det utåtriktade arbetet. Här belyses intressenternas önskemål om förenklingsåtgärder samt deras erfarenheter, synpunkter och förslag med anledning av bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;prövningen av upphandlingsmål i allmän förvaltningsdomstol,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;beloppsgränserna för direktupphandling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;förhandlad upphandling med föregående annonsering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;dialog mellan upphandlande myndigheter och företag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;användningen av elektronisk upphandling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;ramavtalsupphandlingar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft18"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;svårigheter att upphandla kvalitet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;priskonstroll,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;relativa utvärderingsmodeller och viktningskrav,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;strategiska upphandlingar och förbättrad upphandlings- kompetens,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;uppföljning och utvärdering av avtal,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;valfrihetsförfarande i LOU, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;uteslutning av leverantörer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Vidare uppmärksammar utredningen tre typer av upphandlingar – &lt;NOBR&gt;livsmedels-,&lt;/NOBR&gt; bygg- och konsultupphandlingar – och som i mer än ett sammanhang har beskrivits som särskilt problematiska (avsnitt 4.19).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen konstaterar att samtliga frågeställ- ningar har valts ut mot bakgrund av att de prioriterats av en eller flera intressegrupper och/eller att de påtalade problemen enligt utredningens bedömning riskerar att leda till samhällsekonomisk ineffektivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft8"&gt;Där så är relevant redogörs också för den utvärdering och över- syn som sker på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; samt vilka ställningstaganden som utred- ningen och regeringen gjort i dessa sammanhang. Slutligen indike- ras vilka förslag som utredningen har för avsikt att arbeta med till slutbetänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Delbetänkandet är således omvärlds- och problembeskrivande. Utredningen återkommer med åtgärdsförslag i sitt slutbetänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Beskrivning av omfattningen av den offentliga upphandlingen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Den representativa bilden av offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft8"&gt;I utredningens uppdrag ligger att redogöra för en representativ bild av den offentliga upphandlingen. Denna analys ska visa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;• &lt;/SPAN&gt;de annonserade upphandlingarnas antal och totala värde,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft18"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37364x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p271 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;det totala antalet annonserade upphandlingar som görs enligt LOU respektive LUF uppdelade på upphandlingar över respek- tive under tröskelvärdena,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;värdet och antalet annonserade upphandlingar fördelade på varor, A- respektive &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;B-tjänster&lt;/NOBR&gt; och byggentreprenader,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;vilka upphandlingsförfaranden som tillämpats vid annonserade upphandling över respektive under tröskelvärdena, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;hur de annonserade upphandlade kontrakten har fördelats på företag av olika storlek.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft8"&gt;Avsnittet innehåller redogörelser för ett antal studier och rapporter i ett försök att ge en representativ bild av den offentliga upphand- lingen i Sverige. Beskrivningen försvåras avsevärt av att det saknas en systematiskt organiserad och tillförlitlig upphandlingsstatistik i vårt land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft8"&gt;Redogörelsen nedan baseras på rapporten Hur genomförs upp- handlingar i Sverige? – resultat från en stickprovsundersökning som har tagits fram av professor Mats Bergman, Södertörns Hög- skola, och professor &lt;NOBR&gt;Jan-Eric&lt;/NOBR&gt; Nilson, Statens väg- och transport- forskningsinstitut, på uppdrag av Upphandlingsutredningen. Mate- rial och slutsatser från de rapporter som &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; låtit ta fram vid utvärderingen av upphandlingsdirektiven finns också med. För att ytterligare belysa hur kontrakt har fördelats på företag av olika storlek redogörs till valda delar av Tillväxtverkets rapport Hur kan upphandlande myndigheter/enheter öka företagens delta- gande i offentliga upphandlingar? som verket tagit fram på uppdrag av Utredningen. Utredningen har också haft hjälp av Konkurrens- verkets rapport Bättre statistik om offentlig upphandlingar,rapport 2011:05.&lt;A href="#page_64"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft11"&gt;De siffror som redogörs för är, med något undantag, deflaterade till 2010 års prisnivå enligt konsumentprisindex (KPI) för att underlätta jämförelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;För en mer uttömmande redogörelse av rapporterna och vilka metoder som använts, se bilaga 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft18"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37365x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Upphandlingarnas antal och totala värde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft23"&gt;Antal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;När det gäller de annonserade upphandlingarnas &lt;SPAN class="ft9"&gt;antal &lt;/SPAN&gt;finns tillför- litlig statistik att tillgå. För hela året 2010 annonserades totalt 19 089 upphandlingar enligt LOU och LUF.&lt;A href="#page_65"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Som en jämförelse kan nämnas att 4 265 svenska upphandlingar annonserades 2009 över tröskelvärdena i Tender Electronic Daily (TED). Den direk- tivstyrda upphandlingen utgör således ungefär 25 procent av det totala antalet.&lt;A href="#page_65"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;I genomsnitt annonserade upphandlande myndigheter i Sverige 9,5 upphandlingar under första halvåret 2010. Större delen av myn- digheterna genomförde endast ett fåtal upphandlingar. Trettio pro- cent, eller 328 myndigheter, genomförde bara en enda annonserad upphandling. Vidare är 75 procent av alla upphandlingar första halvåret 2010 genomförda av myndigheter som annonserat mer än tio upphandlingar.&lt;A href="#page_65"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft23"&gt;Värde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;De annonserade upphandlingarnas totala &lt;SPAN class="ft9"&gt;värde &lt;/SPAN&gt;kan inte säkerställas på samma sätt som antalet upphandlingar. Fler än hälften av annon- serna i TED saknar uppgifter om värde och andelen annonser som saknar uppgift om värde tenderar att öka.&lt;A href="#page_65"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Professor Mats Bergman har tidigare, för år 2006, uppskattat det totala värdet för samtliga upphandlingspliktiga varor och tjänster till mellan 480 och 580 miljarder kronor, vilket motsvarade ungefär 15,5 till 18,5 procent av BNP.&lt;A href="#page_65"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I samma rapport uppskattades myndigheter upphandla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Visma Opic AB, Uppgifter lämnade till Upphandlingsutredningen den 1 juli 2011, dnr Fi2010:06/2011/40.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Konkurrensverket, &lt;/SPAN&gt;Siffror och fakta om offentliga upphandlingar&lt;SPAN class="ft41"&gt;, Konkurrensverkets rapportserie 2011:1, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;E-Print&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt; AB, Stockholm, 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Konkurrensverket, &lt;/SPAN&gt;Bättre statistik om offentliga upphandlingar&lt;SPAN class="ft41"&gt;, Konkurrensverkets rapportserie 2011:5, Stockholm, 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Konkurrensverket, &lt;/SPAN&gt;Bättre statistik om offentliga upphandlingar&lt;SPAN class="ft41"&gt;, Konkurrensverkets rapportserie 2011:5, Stockholm, 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Angivna ursprungsbelopp: 450 till 535 miljarder kronor. I beloppen ingår även direktupphandlingar. Se Bergman, Mats, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Offentlig upphandling och offentliga inköp,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft30"&gt;Konkurrensverkets uppdragsforskning, Konkurrensverket, Stockholm, 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37366x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft8"&gt;för omkring 360 miljarder kronor per år och offentligt styrda organ och bolag för omkring 170 miljarder kronor per år.&lt;A href="#page_66"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Den rapport som professorerna Bergman och Nilsson tagit fram för utredningens räkning är baserad på ett dataset skapat från ett slumpmässigt urval av offentliga upphandlingar som upphandlande myndigheter och upphandlande enheter har genomfört under åren 2007 och 2008. Samtliga upphandlande myndigheter ingår inte i urvalet utan endast statliga myndigheter, kommuner och landsting. Detta innebär att offentligt styrda organ&lt;A href="#page_66"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;inte ingår i studien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Baserat på sina data beräknar Bergman/Nilsson enligt den nya rapporten att statliga myndigheter, kommuner och landsting upp- handlar för ca 220 miljarder konor per år.&lt;A href="#page_66"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det ska dock observeras att i summan ingår inte direktupphandlingar och rapportförfattarna menar att beloppet bör ses som en undre gräns för de myndigheter som ingår i undersökningen. Vid en jämförelse mellan beloppet i denna senare framtagna rapport, 220 miljarder kronor, och det som uppskattades av Bergman för 2006, 360 miljarder kronor, ska det hållas i minnet att i det senare beloppet även ingår direktupphand- lingar. I rapporten från 2006 uppskattade Bergman att den sam- manlagda upphandlingspliktiga volymen som direktupphandlas uppgår till omkring &lt;NOBR&gt;107–160&lt;/NOBR&gt; miljarder kronor per år.&lt;A href="#page_66"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Bergman understryker dock att denna uppskattning är mycket osäker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;Beträffande uppdelningen mellan upphandling enligt LOU och LUF finns inte mycket data att tillgå. I en studie&lt;A href="#page_66"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;från kommissio- nen anges att värdet av upphandlingen inom försörjningssektorerna i Sverige under 2008 uppgick till ca 15 miljarder kronor under trös- kelvärdena och 18 miljarder kronor över tröskelvärdena.&lt;A href="#page_66"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Siffrorna stämmer i stort sett överens med de som Sverige rapporterade till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Ursprungsbelopp 340 respektive 158 miljarder kronor per år. Se Bergman, Mats, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Offentlig upphandling och offentliga inköp, &lt;/SPAN&gt;Konkurrensverkets uppdragsforskning, Konkurrensverket, Stockholm, 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Offentligt styrda organ är sådana bolag, föreningar och stiftelser som tillgodoser behov i det allmännas intresse, under förutsättning att behovet inte är av industriell eller kommersiell karaktär och där staten, en kommun, ett landsting eller en annan upphandlande myndighet till största delen finansierar eller kontrollerar verksamheten, 2 kap. 12 § LOU respektive LUF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Angivet värde i rapporten 215 miljarder kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;I beloppen ingår både tillåtna och otillåtna direktupphandlingar. Angivna ursprungs- värdena var &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;100–150&lt;/NOBR&gt; miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Siffrorna är baserade på medlemsstaternas inlämnade statistik enligt 2004/18/EG, GPA- rapporter och i viss mån data från Eurostat. Se Europe Economics, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Taking stock of utilities procurement – a report for DG Internal Market&lt;/SPAN&gt;, London, 11 februari 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Ursprungsbelopp 1 545 000 euro under tröskelvärdena och 1 820 000 euro över tröskelvärdena, valutakurs årsgenomsnitt 2008, deflaterade till 2010 års prisnivå. Se ”www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_kap/ack0812.xls”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft18"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37367x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;kommissionen för 2008.&lt;A href="#page_67"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Värdet av den totala årliga upphand- lingen i Sverige är omöjlig att precisera i detalj. Den uppskattning som Bergman gjorde för år 2006, dvs. 480 till 580 miljarder kronor förefaller fortfarande vara ett rimligt antagande såvida direktupp- handlingarna ska räknas med. Värdet av dessa omgärdas dock av stor osäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Upphandlingarnas värde fördelade på varor, A- respektive &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;B-tjänster&lt;/NOBR&gt; samt byggentreprenader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Enligt de uppskattningar som Bergman/Nilsson genomfört förde- lar sig upphandlingarna per kategori enligt tabellen nedan. Det totala antalet upphandlingar i tabellen är lägre än de siffror som angetts ovan. Detta beror på att bortfallet blir större när flera vari- abler studeras samtidigt. Det är därför mer relevant att se på ande- larna i de olika kategorierna än på de absoluta värdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft84"&gt;Tabell 1 Värde för olika kategorier, under och över tröskelvärde, &lt;SPAN class="ft11"&gt;(Miljarder kronor per år/andelar uttrycks i procent)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Över&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft86"&gt;tröskel-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft86"&gt;tröskel-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;värdena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;värdena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td59"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td62"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td34"&gt;&lt;P class="p287 ft46"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td55"&gt;&lt;P class="p288 ft50"&gt;Andel, %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td56"&gt;&lt;P class="p289 ft47"&gt;Värde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td57"&gt;&lt;P class="p30 ft50"&gt;Andel %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td58"&gt;&lt;P class="p290 ft46"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td58"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Andel %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td57"&gt;&lt;P class="p292 ft47"&gt;Värde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td34"&gt;&lt;P class="p293 ft46"&gt;Andel %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr14 td7"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Bygg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td7"&gt;&lt;P class="p291 ft47"&gt;entreprenad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td34"&gt;&lt;P class="p287 ft46"&gt;880&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td55"&gt;&lt;P class="p288 ft46"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td56"&gt;&lt;P class="p289 ft46"&gt;6,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td65"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td66"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td66"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td67"&gt;&lt;P class="p295 ft3"&gt;8,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td68"&gt;&lt;P class="p294 ft3"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p291 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;A-tjänst&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p287 ft3"&gt;385&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p288 ft3"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p289 ft3"&gt;0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p294 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td69"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;669&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td69"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td70"&gt;&lt;P class="p295 ft3"&gt;15,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p294 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td7"&gt;&lt;P class="p291 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;B-tjänst&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td34"&gt;&lt;P class="p287 ft3"&gt;575&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td55"&gt;&lt;P class="p288 ft3"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td56"&gt;&lt;P class="p289 ft3"&gt;20,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td57"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td72"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td72"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td73"&gt;&lt;P class="p295 ft3"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td74"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td7"&gt;&lt;P class="p291 ft3"&gt;Varor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p287 ft3"&gt;1 615&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p288 ft3"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p289 ft3"&gt;2,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td65"&gt;&lt;P class="p294 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td69"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;991&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td69"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td70"&gt;&lt;P class="p295 ft3"&gt;43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td71"&gt;&lt;P class="p294 ft3"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td7"&gt;&lt;P class="p291 ft3"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td34"&gt;&lt;P class="p289 ft3"&gt;3 609&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td56"&gt;&lt;P class="p289 ft3"&gt;29,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td72"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;1 819&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td72"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td73"&gt;&lt;P class="p295 ft3"&gt;66,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td74"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td59"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td62"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p296 ft88"&gt;Bergman/Nilssons beräkningar för upphandlingar över tröskelvär- dena kan jämföras med en studie som tagits fram på uppdrag av &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen.&lt;/NOBR&gt; Kommissionens studie är baserad på uppskatt- ningar av värdet för upphandlingar genomförda under åren 2006 till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;För året 2008 rapporterade Sverige totalt ca 145 miljarder kronor, ej deflaterat, för samtliga rapporteringspliktiga kategorier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft91"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37368x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft8"&gt;2009 och fördelar sig på varor med 38 procent, tjänster (endast A- tjänster) med 28 procent och byggentreprenader med 34 procent.&lt;A href="#page_68"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det bör observeras att upphandlingarna som ingår i underlaget till Bergmans/Nilssons siffror endast till liten del innehåller upp- handlingar genomförda enligt LUF och inte några upphandlingar genomförda av offentligt styrda organ och bolag, vilket torde vara förklaringen till att andelen byggentreprenadupphandlingar över&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft8"&gt;tröskelvärdena är lägre i jämförelse med kommissionens siffror.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Upphandlingsförfaranden och ramavtal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;Det förenklade förfarandet används enligt Bergman/Nilsson i upp- skattningsvis 95 procent av alla annonserade upphandlingar under tröskelvärdena. Över tröskelvärdena är det öppna förfarandet mest vanligt och motsvarar ca 81 procent av upphandlingarna. De av Bergman/Nilsson framtagna siffrorna stämmer överens med en studie som &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; låtit utföra. Studien baseras på upp- gifter från TED för perioden 2006 till 2010 och visar att det öppna förfarandet användes i ca 85 procent av upphandlingarna över trös- kelvärdet.&lt;A href="#page_68"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Konkurrensverket visar i en rapport att det förenklade förfaran- det är det som totalt sett används mest frekvent, dvs. när upphand- lingar både under och över tröskelvärdena räknas med. Enligt rap- porten står det förenklade förfarandet totalt för 72 procent.&lt;A href="#page_68"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;En tredjedel av antalet upphandlingar utgörs av ramavtalsupp- handlingar enligt Bergman/Nilsson. Värdemässigt är dessa upp- handlingar än mer omfattande, drygt 40 procent av det totala vär- det uppskattas vara ramavtal. Bergman/Nilsson drar slutsatsen att i de fall det funnits möjligheter att lämna anbud på delar av en ram- avtalsupphandling utses flera vinnare i merparten av upphandling- arna. När ramavtalsformen däremot används i sammanhållna upp- handlingar, utan möjlighet att lämna anbud på delkontrakt, har flertalet av dessa bara en vinnare.&lt;A href="#page_68"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Värdemässigt står dock ramavtal med multipla vinnare för merparten. Det är vidare vid ramavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;European Commission staff working paper, &lt;/SPAN&gt;Evaluation Report, Impact and Effectiveness of EU Public Procurement Legislation&lt;SPAN class="ft41"&gt;, del 1, 27 juni 2011, SEC(2011)853 final, figur 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;PwC, London Economics &amp; Ecorys, &lt;/SPAN&gt;Public Procurement in Europe, Cost and effectiveness&lt;SPAN class="ft56"&gt;, study prepared for the European Commission, mars 2011, s. 13 ff. med hänvisningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Konkurrensverket, &lt;/SPAN&gt;Bättre statistik om offentliga upphandlingar&lt;SPAN class="ft41"&gt;, Konkurrensverkets rapportserie 2011:5, Stockholm, 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Det är möjligt att kontraktera en eller fler än tre leverantörer i sådana fall, enligt 5 kap. 4 och 5 §§ LOU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft18"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37369x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;vanligare att avrop ska ske från leverantörer i enlighet med en rang- ordning än efter en förnyad konkurrensutsättning. Bergman/ Nilssons studie visar dock att ramavtal med förnyad konkur- rensutsättning värdemässigt är mer betydande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Antal anbud&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; visar i en av sina utvärderingar att det i Sverige i genomsnitt inkommer 5,6 anbud per upphandling över tröskelvär- dena. Inom hela unionen var medeltalet inkomna anbud per upphandling 5,4 anbud.&lt;A href="#page_69"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I rapporten som Bergman/Nilsson tagit fram för Utredningens räkning anges att det i medeltal lämnas 5,5 anbud per upphandling. Det är emellertid stor skillnad mellan upp- handlingar som resulterar i flera delkontrakt och upphandlingar som resulterar i ett kontrakt. I den förra kategorin är det uppskat- tade medeltalet anbud ca 14, medan genomsnittet i den senare är ca fyra anbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Fördelning av kontrakt på företag av olika storlek&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Tillväxtverket har i en studie funnit att 34 procent av de små före- tagen – med noll till 49 anställda – har lämnat ett anbud under den undersökta tolvmånadersperioden.&lt;A href="#page_69"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Av de medelstora företagen – med mellan 50 och 249 anställda – har ca 64 procent lämnat fem eller fler anbud under perioden. Ca 33 procent av de små företagen har uppgivit att de fått ett enda kontrakt och ca 34 procent av de medelstora företagen har svarat att de fått fem eller fler kontrakt under en tolvmånadersperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Bergman/Nilsson å sin sida drar slutsatsen att stora företag i större utsträckning är framgångsrika i offentliga upphandlingar. Företagens andel av vinnande anbud samt av samtliga anbud har följande fördelning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;European Commission staff working paper, &lt;/SPAN&gt;Evaluation Report, Impact and Effectiveness of EU Public Procurement Legislation&lt;SPAN class="ft41"&gt;, del 1, 27 juni 2011, SEC(2011)853 final, figur 23.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Tillväxtverket, &lt;/SPAN&gt;Hur kan upphandlande myndigheter/enheter öka företagens deltagande i offentliga upphandlingar? – en redogörelse av Tillväxtverkets uppdrag från Upphandling- sutredningen 2010&lt;SPAN class="ft33"&gt;, opublicerad. Rapporten bygger på den rikstäckande enkätstudien Företagens villkor och verklighet, i vilken omkring 30 000 företag med upp till 249 anställda har ingått, svarsfrekvens ca 60 procent. Enkäten har kompletterats med tidigare framtagna rapporter och intervjuer med företagare. Se även avsnitt 5.7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37370x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p306 ft19"&gt;SOU 2011:73 Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Tabell 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Antal bud och antal vinnande bud per storleksklass&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td80"&gt;&lt;P class="p20 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td75"&gt;&lt;P class="p307 ft47"&gt;Företagsstorlek&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td82"&gt;&lt;P class="p308 ft46"&gt;Koncern-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td55"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td83"&gt;&lt;P class="p38 ft46"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Andel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td85"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Andel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td75"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td82"&gt;&lt;P class="p309 ft46"&gt;förhållande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td55"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td83"&gt;&lt;P class="p38 ft46"&gt;vinnande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;vinnande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td85"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;av alla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;anbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td83"&gt;&lt;P class="p38 ft86"&gt;anbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft86"&gt;anbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p291 ft86"&gt;anbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td80"&gt;&lt;P class="p20 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td75"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Mikroföretag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td82"&gt;&lt;P class="p309 ft46"&gt;Ej koncern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td55"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;3 015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td83"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;576&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td84"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td85"&gt;&lt;P class="p310 ft94"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td75"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;(0–9&lt;/NOBR&gt; anst)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td82"&gt;&lt;P class="p309 ft46"&gt;I koncern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td55"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;1 123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td83"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;196&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td84"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td85"&gt;&lt;P class="p310 ft94"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td75"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p309 ft46"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;4 138&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td83"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;772&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td84"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td85"&gt;&lt;P class="p310 ft94"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td75"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Småföretag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p309 ft46"&gt;Ej koncern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;1 358&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td83"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;444&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td84"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td85"&gt;&lt;P class="p310 ft94"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td75"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;(10–49&lt;/NOBR&gt; anst)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td82"&gt;&lt;P class="p309 ft46"&gt;I koncern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td55"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;1 094&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td83"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;337&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td84"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td85"&gt;&lt;P class="p310 ft94"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td75"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p309 ft46"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;2 452&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td83"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;781&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td84"&gt;&lt;P class="p311 ft46"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td85"&gt;&lt;P class="p310 ft94"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td75"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Medelstora&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p309 ft46"&gt;Ej koncern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;863&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td83"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;280&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td84"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td85"&gt;&lt;P class="p310 ft94"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p307 ft86"&gt;företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td75"&gt;&lt;P class="p307 ft47"&gt;&lt;NOBR&gt;(50–249&lt;/NOBR&gt; anst)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td82"&gt;&lt;P class="p309 ft46"&gt;I koncern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td55"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;814&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td83"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;280&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td84"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td85"&gt;&lt;P class="p310 ft94"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td75"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td82"&gt;&lt;P class="p309 ft46"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td55"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;1 677&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td83"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;560&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td84"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td85"&gt;&lt;P class="p310 ft94"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td75"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Stora företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p309 ft46"&gt;Ej koncern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;719&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td83"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;290&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td84"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td85"&gt;&lt;P class="p310 ft94"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td75"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;(&amp;lt;250 anst)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p309 ft46"&gt;I koncern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;837&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td83"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;247&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td84"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td85"&gt;&lt;P class="p310 ft94"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td75"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td82"&gt;&lt;P class="p309 ft46"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td55"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;1 556&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td83"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;537&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td84"&gt;&lt;P class="p311 ft46"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td85"&gt;&lt;P class="p310 ft94"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td75"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td55"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;9 823&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td83"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;2 650&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td84"&gt;&lt;P class="p311 ft46"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td80"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p312 ft8"&gt;Bergman/Nilsson och Tillväxtverket visar inte hur kontrakten för- delar sig över, respektive under tröskelvärdena. Siffrorna ovan kan därför inte jämföras med motsvarande studier utförda av EU- kommissionen, som endast redovisar hur kontrakten fördelar sig över tröskelvärdena. Mikroföretagen vinner enligt kommissionens studie i genomsnitt endast 7 procent av kontrakten, de små företa- gen 19 procent och de medelstora företagen 15 procent av kon- trakten över tröskelvärdena. Enligt kommissionens studie förefaller de små och medelstora företagens andel av kontrakten för upp- handlingar över tröskelvärdena i Sverige att minska.&lt;A href="#page_70"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;DG Enterprise and Industry, &lt;/SPAN&gt;Evaluaton of SME´s access to public procurement markets in the EU&lt;SPAN class="ft30"&gt;, Final Report, september 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft18"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37371x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p315 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Upphandlingsregelverkets transaktionskostnader och effektiviseringsvinster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft23"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Detta avsnitt syftar till att redovisa transaktionskostnaderna för LOU:s och LUF:s huvudsakliga upphandlingsförfaranden. Av redogörelsen framgår att den ekonomiska nyttan med regelverket överskrider transaktionskostnaderna. Slutsatserna kommer från professor Jerker Holms rapport En analys av transaktionskostna- der vid offentlig upphandling&lt;A href="#page_71"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;som har utförts på utredningens uppdrag. Rapporten innehåller en kortfattad genomgång av trans- aktionskostnadslitteraturen, en teoretisk analys av transaktions- kostnader i offentlig upphandling och hur dessa kan beräknas. Utifrån den teoretiska analysen och den enkät&lt;A href="#page_71"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;som utredningen utformat i samarbete med SCB har statistik tagits fram som utgör underlag för beräkningarna av transaktionskostnader och effekti- vitetskonsekvenser. Dessa beräkningar vilar på hur mycket tid olika förfaranden tar samt hur många olika upphandlingar som de olika myndigheterna och enheterna uppskattar att de genomför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Transaktionskostnaderna vid offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;All upphandling är förknippad med någon form av kostnader som själva transaktionen ger upphov till. Vid genomgången av den grundläggande teorin kring transaktionskostnader framkommer att begreppet inte har en självklar definition samt att det inbegriper kostnader som kan vara svåra att fånga och mäta. Samtidigt är det ett viktigt begrepp som framgångsrikt använts i ekonomisk analys av olika institutionella lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Data om transaktionskostnader vid offentlig upphandling finns inte tillgängliga i den befintliga statistiken varför analysen av dessa kostnader sker med hjälp av svaren på den enkät som utredningen låtit genomföra.&lt;A href="#page_71"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Svaren kommer från 324 organisationer som lyder under LOU eller LUF. I enkätsammanställningen finns upp- gifter om antalet upphandlingar som de olika organisationerna gör och även uppgifter om hur lång tid olika delmoment, som exem-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se bilaga 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se avsnitt 1.7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;I sammanhanget bör nämnas att s.k. offentligrättsligt styrda organ inom ramen för LOU inte finns med i urvalet&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft18"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37372x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p319 ft8"&gt;pelvis behovsidentifiering, val av leverantör och ingående av avtal, tar för ett antal varor och tjänster. Dessa uppgifter är dessutom fördelade på olika upphandlingsförfaranden. Det konstateras att det inte föreligger några stora skillnader i den tid det tar att upp- handla olika varor och tjänster. Skillnaderna är däremot stora mel- lan de olika förfarandena. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Direktupphandling&lt;/SPAN&gt;, utan krav på formell anbudsgivning, tar i genomsnitt 23 timmar medan &lt;SPAN class="ft9"&gt;öppet förfarande&lt;/SPAN&gt;, vilket är det mest tidskrävande, tar 255 timmar. I analysen används dessa uppskattade tider för att beräkna den totala transaktions- kostnaden för de upphandlande organisationerna som lyder under LOU eller LUF. Denna kostnad uppskattas till ungefär 1,1 miljard eller 2 075 heltids årsarbeten.&lt;A href="#page_72"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Dessa siffror bör tolkas med försik- tighet då de vilar på en rad antaganden om att organisationerna som svarat på enkäten utgör ett representativt urval samt att upphand- lingsprocessen för de varor som valts ut inte avviker från organisa- tionernas upphandling av andra varor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft46"&gt;Tabell 3 Antal heltids årsarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft46"&gt;och kostnader för olika upphandlingsformer&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td80"&gt;&lt;P class="p322 ft50"&gt;Dir.upph.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p287 ft47"&gt;Förenkl.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p289 ft46"&gt;Urval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p322 ft46"&gt;Öppet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;P class="p287 ft47"&gt;Selekt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td89"&gt;&lt;P class="p323 ft50"&gt;Förh.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft46"&gt;Övr.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p26 ft47"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td91"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td92"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td93"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td91"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;årsarbeten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td84"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;659&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td34"&gt;&lt;P class="p324 ft46"&gt;714&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td45"&gt;&lt;P class="p325 ft46"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td92"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;613&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td93"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td94"&gt;&lt;P class="p326 ft50"&gt;36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td95"&gt;&lt;P class="p26 ft46"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;2 075&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Kostnad (Mkr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td84"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;344&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p324 ft46"&gt;373&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td45"&gt;&lt;P class="p325 ft46"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td92"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;320&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td93"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td94"&gt;&lt;P class="p326 ft50"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td95"&gt;&lt;P class="p26 ft46"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;1 083&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td80"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p312 ft8"&gt;Av analysen framgår att den arbetstid som de upphandlande orga- nisationerna lägger ned på överprövningar utgör ungefär fyra pro- cent av de totala transaktionskostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Är den lagreglerade upphandlingen effektiv?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft8"&gt;Vidare har rapporten jämfört den lagreglerade upphandlingen ur effektivitetssynpunkt med direktinköp från en leverantör. Det senare alternativet förväntas bli väsentligt enklare och leda till lägre transaktionskostnader hos såväl de upphandlande myndigheterna och enheterna som hos de levererande företagen. Man kan vidare förvänta sig att företagen kompenserar sig för denna transaktions- kostnad genom högre anbudspriser i jämvikt. Det ska betonas att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Siffrorna baseras på en totalkostnad för en upphandlare om 43 500 kr per månad, se vidare bilaga 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft18"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37373x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;transaktionskostnaderna vid direkta inköp från en leverantör inte är försumbara. Dock kommer besparingarna hos såväl de upp- handlande myndigheterna och enheterna som de levererande före- tagen att vara betydande. Upphandlarsidan förväntas spara 600 miljoner och anbudsgivarsidan 2 900 miljoner kronor. Om dessutom besparingarna avseende avskaffande av överprövningar räknas in blir den totala besparingen 3 550 miljoner kronor. Denna siffra ska dock ställas i relation till de övriga konsekvenser som upphandlingsregleringen ger upphov till.&lt;A href="#page_73"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;De upphandlande myndigheterna och enheterna som anser att reglerad upphandling enligt LOU och LUF leder till lägre priser och högre kvalitet är enligt enkätundersökningen väsentligt fler än de som anser att regleringen ger högre priser och lägre kvalitet. Även undersökningar som refererats till i &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; utvärderingsrapport om upphandling inom EU gör gällande att regleringen leder till lägre priser.&lt;A href="#page_73"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Europe Economics uppskattar att det öppna förfarandet över tröskelvärdena leder till en prissänk- ning motsvarande 3,8 procent på kontraktets slutliga värde.&lt;A href="#page_73"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det ska i sammanhanget noteras att kritik har framförts mot den upp- skattade besparingen.&lt;A href="#page_73"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Men med tanke på den offentliga upphand- lingens stora omfattning räcker det med en högst marginell pris- sänkning på anbuden för att motivera de högre transaktionskost- naderna som en upphandling som sker i enlighet med regelverket ger upphov till. Bedömningen blir därför att även om regleringen av den offentliga upphandlingen leder till betydande extra transak- tionskostnader så kan dessa ses som en god investering för att erhålla billigare samt bättre varor och tjänster till den offentliga sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft8"&gt;Slutsatsen att regleringen av den offentliga upphandlingen kan motiveras utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv får dock inte tas för intäkt att bestämmelserna och rutinerna kring upphand- lingen inte kan förbättras. Exempelvis påpekar Holm i analysen att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Exempelvis lägre priser samt övriga fördelar i form av reducerade risker för favorisering av leverantörer, korruption etc.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Commission staff working paper, &lt;/SPAN&gt;Evaluation Report, Impact and Effectiveness of EU Public Procurement Legislation&lt;SPAN class="ft41"&gt;, del 1, 27 juni 2011, SEC(2011)853 final.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Europe Economics, &lt;/SPAN&gt;Estimating the Benefits from the public procurement directives – A report for DG Internal Market&lt;SPAN class="ft41"&gt;, London, 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Spagnolo, Giancarlo, Anförande vid Konkurrensverkets konferens 31 augusti 2011. Professor Spagnolo talade om sitt tvivel mot den angivna besparingspotentialen, om den stämmer skulle de privata företagen använda sig av det öppna förfarandet. Spagnolo är forskare vid SITE vid Stockholms Handelshögskola och Professor vid Universitetet i Tor Vergata.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft18"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;rutinerna kring uppföljning sannolikt kan förbättras i många av de upphandlande organisationerna (se avsnitt 4.15). Beräkningar i rap- porten antyder vidare att det kan finnas skäl att höja beloppsgrän- sen för direktupphandlingar (se avsnitt 4.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om förenklingsåtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Intressenternas önskemål om förenklingsåtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Önskemål om förenklingar av upphandlingsregelverket eller den offentliga upphandlingen har framförts vid i princip samtliga intressentmöten som Upphandlingsutredningen organiserat. De allra flesta skrivelser till utredningen, inlägg på hemsidan och andra dokument tar upp behovet av att förenkla den offentliga upphand- lingen. Vad som avses med förenklingar varierar emellertid bero- ende på vem man frågar. Inte sällan framförs också önskemål om förenklingar utan närmare precisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Många som anser att regelverket behöver förenklas anger att de regler som tillämpas i Sverige under tröskelvärdena, inklusive allt- för lågt satta direktupphandlingsgränser, innebär onödigt krångel och oförsvarbart höga transaktionskostnader för de upphandlande myndigheterna (se avsnitt 4.6). Ofta föreslås en höjning av direkt- upphandlingsgränsen liksom att 15 kap. LOU avregleras. För andra intressenter innebär kraven på förenklingar främst att reglerna behöver preciseras och att ytterligare vägledning lämnas. En alltför långtgående avreglering möter också kritik eftersom den anses medföra risk för minskad konkurrensutsättning, ökad risk för korrupta beteenden och att skattemedlen därmed inte används på ett effektivt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Andra intressenter ger förslag på förenklingar som gör det enk- lare att använda offentlig upphandling som verktyg för att nå sam- hällspolitiska mål på exempelvis miljöområdet eller det sociala området. Mot sådana åtgärder invänds ofta att de riskerar öka svå- righeterna för mindre företag att delta i offentliga upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Vissa intressenter anser att regelverket i stort sett är väl utfor- mat men att tillämpningen behöver förbättras för att exempelvis underlätta för de mindre företagens deltagande. Särskilt represen- tanter för de mindre företagen framför att verksamheten skulle underlättas om förfrågningsunderlagen och kravställandet standar- diseras. Åter andra menar att sådana åtgärder riskerar medföra att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft18"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37375x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;underlagen inte är anpassade till de enskilda myndigheternas behov och att innovativa lösningar skulle riskera att aldrig se dagen ljus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Utvärdering och översyn av upphandlingsdirektiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;I samband med översynen av upphandlingsdirektiven har starka önskemål framförts från rader av intressenter – som Europaparla- mentet, medlemsstaternas regeringar och parlament, företagens organisationer m.fl. – om behovet av förenklingsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Den ansvarige kommissionären Barnier har i samband med pre- sentationen av kommissionens utvärdering av direktiven uttalat att regelverket ska förenklas. Exempelvis nämndes att kommissionen ska överväga ökade möjligheter till förhandling, minskad administ- rativ börda exempelvis genom att företagen får lämna självdeklara- tioner, ökad flexibilitet vid upphandling av tjänster, obligatorisk elektronisk upphandling och höjda tröskelvärden i syfte att minska transaktionskostnaderna.&lt;A href="#page_75"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Upphandlingsutredningens bedömning och fortsatta arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Det är enligt Upphandlingsutredningens mening en grannlaga och komplicerad uppgift att genomföra förenklingar i regelverket. Utredningens direktiv och resultatet av det utåtriktade arbetet har i mångt och mycket fått styra de frågor som utredningen valt att prioritera och därmed vilka förenklingar som behöver vidtas. Målet är att den goda affären ska stå i fokus för det fortsatta utrednings- arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;I detta betänkande beskrivs översiktligt olika tentativa lösningar till förenklingar som aktualiserats under utredningsarbetet. Vidare beskrivs de förslag som utredningen framfört i sitt remissvar till regeringen i anledning av kommissionens grönbok.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft11"&gt;Som tidigare nämnts återkommer Upphandlingsutredningen med ytterligare och mer utförliga förslag i slutbetänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Barnier, Michel, Kommissionärens tal vid högnivåmöte om kommissionens utvärdering av upphandlingsdirektiven, 30 juni 2011, ”http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do? reference=SPEECH/11/490&amp;format=HTML&amp;aged=0&amp;language=FR&amp;guiLanguage=fr.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft18"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37376x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p336 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Prövningen av upphandlingsmål i allmän förvaltningsdomstol&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft23"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;En övervägande majoritet av upphandlande myndigheter, företag och intresseorganisationer har i samband med Upphandlingsutred- ningens utåtriktade arbete (se avsnitt 1.5) framfört synpunkter både på det faktum att antalet överprövningar inom upphandlings- området ökat och på domstolarnas hantering av överprövningspro- cessen. Som utredningen konstaterar i avsnitt 1.3 ingår det inte i utredningens uppdrag att se över de rättsmedel som gäller enligt LOU och LUF. Inte heller är de s.k. rättsmedelsdirektiven&lt;A href="#page_76"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;före- mål för den europeiska översynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Det är däremot angeläget att utredningen belyser de erfarenhe- ter som många upphandlande myndigheter och företag har från överprövningsprocessen. Utredningen noterar i sammanhanget att motsvarande kritik mot skadeståndsprocessen enligt LOU och LUF inte har framförts till utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Avsnittet ger en kortfattad beskrivning av rättsmedlen och domstolsorganisationen. Därefter återger utredningen uppgifter om bl.a. antalet överprövningar och handläggningstider. Vidare redogörs för kostnaderna i samband med domstolsprövningen och de erfarenheter och problem som upphandlande myndigheter och företag upplever i samband med överprövningar. Avslutningsvis beskrivs de förslag som framförts under utredningens utåtriktade arbete i syfte att förbättra överprövningsprocessen och hur utred- ningen överväger att arbeta vidare med frågorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Rättslig bakgrund och viktiga fakta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft23"&gt;Bestämmelserna om överprövning och upphandlingsskadeavgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;En leverantör som anser sig ha lidit eller kan komma att lida skada får i en framställning till allmän förvaltningsdomstol ansöka om överprövning av en upphandling eller ett avtals giltighet.&lt;A href="#page_76"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Senast ändrade genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/66/EG av den 11 december 2007 om ändring av rådets direktiv 89/665/EEG och 92/13/EEG vad gäller effektivare förfaranden för prövning av offentlig upphandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;16 kap. 1 § LOU och LUF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft18"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37377x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p339 ft8"&gt;Om den upphandlande myndigheten eller enheten brutit mot de grundläggande principerna eller någon annan bestämmelse i LOU eller LUF – och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada – ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse gjorts.&lt;A href="#page_77"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Från och med 15 juli 2010 gäller därtill bestämmelser som påbjuder förvaltningsdomstolen att besluta om att ett avtal ska ogiltigförklaras när det har slutits utan föregående annonsering eller om en förnyad konkurrensutsättning skett i strid med ramav- talet eller relevanta bestämmelser i LOU. Avtal ska också, under vissa omständigheter, ogiltigförklaras om det har slutits i strid med bl.a. bestämmelserna om interimistiska beslut, s.k. avtalsspärr eller tiodagarsfristen i LOU eller LUF.&lt;A href="#page_77"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Om det finns tvingande hän- syn till ett allmänintresse, ska rätten besluta att avtalet ska bestå även om förutsättningarna för ogiltighet är uppfyllda.&lt;A href="#page_77"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Slutligen gäller från 15 juli 2010 att allmän förvaltningsdomstol får besluta att en upphandlande myndighet eller enhet, vid vissa regelöverträdelser, ska betala en särskild avgift (upphandlingsska- deavgift). Upphandlingsskadeavgift ska utdömas om avtalet slutits i strid med avtalsspärr utan att ha ogiltigförklarats samt om avtalet varit föremål för ogiltigförklaring men fått bestå med hänsyn till ett tvingande allmänintresse eller om annonsering inte skett i enlighet med lagen.&lt;A href="#page_77"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Tillsynsmyndigheten, dvs. Konkurrensverket, ansöker hos förvaltningsdomstol om att upphandlingsskadeavgift ska beta- las.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft11"&gt;Både överprövningsprocessen och ärenden om upphandlings- skadeavgift är som huvudregel skriftliga och handläggs enligt för- valtningsprocesslagen (1971:291).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft23"&gt;Organisationen av allmänna förvaltningsdomstolar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Första instans i överprövningsmålen och målen om upphandlings- skadeavgift är förvaltningsrätterna. Förvaltningsrätternas avgöran- den kan överklagas till kammarrätterna som är fyra till antalet. För att få ett mål prövat av kammarrätt eller i den högsta instansen, Högsta förvaltningsdomstolen, krävs att prövningstillstånd beviljas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;16 kap. 5 § LOU och LUF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;16 kap. 15 § LOU och LUF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;16 kap. 16 § LOU och LUF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;17 kap. LOU och LUF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37378x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p340 ft8"&gt;Den 15 februari 2010 trädde en ny organisation av förvaltnings- domstolarna i första instans i kraft. Antalet domkretsar minskade från 23 till 12. Länsrätterna ändrade samtidigt namn till förvalt- ningsrätter. Syftet med reformen är att skapa en långsiktigt hållbar organisation som ska ge domstolarna verktyg att utveckla sin verk- samhet och vidmakthålla en hög kompetens. Domstolarna dimen- sioneras på ett sätt som är avsett att möjliggöra specialisering, kompetensutveckling och en väl fungerande beredningsorganisa- tion. Förvaltningsdomstolarna dömer som första instans i fler än 500 olika måltyper.&lt;A href="#page_78"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft23"&gt;Antalet upphandlingsmål och handläggningstider&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen anser att det är angeläget att närmare belysa omfattningen av antalet upphandlingar som blivit föremål för överprövning i förvaltningsdomstolarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Domstolsverket redovisar att antalet inkomna mål under 2010 uppgick till 3 571 stycken. Jämfört med statistiken för 2009 ökade därmed antalet ansökningar med 170 procent.&lt;A href="#page_78"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Enligt Domstolsverkets statistik avgjordes 3 155 mål under 2010. Konkurrensverket, som analyserat målen, anger att leverantö- rens talan bifallits i 31 procent av målen. Det innebär att den upp- handlande myndigheten eller enheten ålagts att antingen rätta eller göra om upphandlingen. I 42 procent av målen fick leverantören avslag. I 27 procent av målen har domstolen har avgjort målet utan att pröva upphandlingen i sak, dvs. om den har gått rätt till.&lt;A href="#page_78"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft8"&gt;Den genomsnittliga omloppstiden&lt;A href="#page_78"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;för dessa mål i förvaltnings- rätten uppgick under 2010 i genomsnitt till 1,7 månader, medianti- den ligger på 1,4 månader och 90 procent av målen avgjordes inom loppet av 3,4 månader. De mål som inte avgörs i sak, dvs. där dom- stolen inte går in på de faktiska och juridiska omständigheterna i målet, kan normalt antas vara föremål för betydligt kortare hand- läggningstider än de som avgörs i sak. Det saknas emellertid stati- stik som belyser omloppstiderna för enbart upphandlingsmål som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Prop. 2008/09:165, &lt;/SPAN&gt;En långsiktigt hållbar organisation för de allmänna förvaltnings- domstolarna i första instans&lt;SPAN class="ft41"&gt;, s. 106 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Domstolsverket, Uppgift från Domstolsverket till Upphandlingsutredningen, 1 februari 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Konkurrensverket, &lt;/SPAN&gt;Siffror och fakta om offentliga upphandlingar&lt;SPAN class="ft41"&gt;, Konkurrensverkets rapportserie 2011:1, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;E-Print&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt; AB, Stockholm, 2011, s. 25.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Tiden det tar från det att målet inkom till dess att det avgjorts kallas omloppstid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft18"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37379x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;har avgjorts i sak. Omloppstiderna under 2011(t.o.m. augusti), baserat på ca 2 000 avgjorda mål, visar på en tydlig ökning.&lt;A href="#page_79"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Av uppgifter som utredningen tagit del av framgår att samman- lagt 1005 upphandlingar – med sista anbudsdag under 2010 – över- prövats under 2010. Ingen av dessa mål avsåg ogiltigförklaring av avtal eller upphandlingsskadeavgift. Ca 40 procent av upphandling- arna var direktivstyrda och övriga reglerades av 15 kap. LOU och LUF.&lt;A href="#page_79"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Anledningen till att uppgifterna om det faktiska antalet upphandlingar, som var föremål för överprövning, skiljer sig åt från Domstolsverkets statistik är att en enskild upphandling kan omfattas av flera målnummer. Det kan ske om exempelvis flera anbudsgivare begär överprövning.&lt;A href="#page_79"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft8"&gt;Enligt uppgift publicerades under 2010 knappt 19 200 upphand- lingar.&lt;A href="#page_79"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det innebär att drygt fem procent av 2010 års annonserade upphandlingar var föremål för överprövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft23"&gt;De upphandlande myndigheternas och enheternas tidsåtgång&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Jerker Holm har i rapporten till Upphandlingsutredningen beräk- nat de upphandlande myndigheternas och enheternas tidsåtgång för att hantera överprövningar. Beräkningarna bygger på uppgifter som samlats in i den upphandlingsenkät som utredningen genomfört. De reservationer som gäller allmänt för enkäten bör därför tas i beaktande (se avsnitt 1.7). Av de organisationer som svarade på enkäten angav 49 procent att någon upphandling under 2010 över- prövats i förvaltningsrätten. Det totala antalet överprövningar bland respondenterna var 626. I enkäten samlades in uppgifter om hur mycket extra arbetstid en typisk överprövning kräver. Den genomsnittliga arbetstiden ligger mellan en och tre arbetsveckor. Nedlagd arbetstid varierar dock kraftigt mellan respondenterna. Enligt Holms beräkningar utgör arbetet med överprövningar fyra procent av den totala tid som upphandlingsprocessen i sin helhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Den genomsnittliga omloppstiden uppgår till 2,1 månader och mediantiden 1,7 månader..&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;procent av målen avgjordes inom 3,1 månader.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Visma Opic AB, Uppgifter lämnade till Upphandlingsutredningen 1 juli 2011, dnr Fi2010:06/2011/40.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Konkurrensverket, &lt;/SPAN&gt;Siffror och fakta om offentliga upphandlingar&lt;SPAN class="ft41"&gt;, Konkurrensverkets rap- portserie 2011:1, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;E-Print&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt; AB, Stockholm, 2011, s. 74.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Visma Opic AB, Uppgifter lämnade till Upphandlingsutredningen 1 juli 2011, dnr Fi2010:06/2011/40. Visma Opic har samtliga annonser som har publicerats i sin, Allegos och Mercells databaser samt i övriga kända källor (upphandlingssystem som &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-Avrop,&lt;/NOBR&gt; EU- Supply, Avantra, Kommers etc.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37380x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;kräver. Holm anser att den totala tid som används ännu så länge är relativt begränsad och inte svår att motivera ur ett rättssäkerhets- perspektiv.&lt;A href="#page_80"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;En konsultrapport, som ligger till grund för &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; utvärdering av upphandlingsdirektiven, redovisar resultaten av bl.a. en omfattande enkät till upphandlande myndigheter och företag. Det konstateras att kostnader för rättsliga processer i genomsnitt är låga. Många upphandlande myndigheter anger att de inte har några kostnader för klagomålshantering och rättsprocesser medan ett fåtal rapporterat mycket höga kostnader. Det framgår att 25 procent av de upphandlingar som omfattades av studien rapporte- rade kostnader och att dessa i genomsnitt uppgick till åtta person- dagar. Det innebär att det årligen går åt totalt ca 350 000 personda- gar för att hantera klagomål och rättsprocesser mot upphandlande myndigheter i EU- och &lt;NOBR&gt;EES-länderna.&lt;A href="#page_80"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Såväl Holm som kommissionens konsult anger att rädslan för överprövning riskerar att leda till att de upphandlande myndighe- terna väljer säkra förfaranden som inte alltid är de mest kostnads- effektiva (se avsnitt 4.5.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft23"&gt;Domstolarnas kostnader för upphandlingsmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Vad gäller domstolarnas kostnader redovisar Domstolsverket att den genomsnittliga styckkostnaden under 2010 för upphandlings- mål i förvaltningsrätterna uppgick till 13 340 kronor. Som jämfö- relse kan nämnas att den genomsnittliga styckkostnaden för samt- liga mål i förvaltningsrätten under 2010 uppgick till 7 900 kronor. Under samma period var snittkostnaden för upphandlingsmål i kammarrätterna 16 520 kronor&lt;A href="#page_80"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och 13 560 kronor&lt;A href="#page_80"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;för motsva- rande måltyp i Högsta förvaltningsdomstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Styckkostnader beräknas för de olika målkategorierna genom att relatera domstolarnas kostnader till antalet avgjorda mål. Baserat på Domstolsverkets statistik för 2010 över antalet avgjorda upphand-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Holm, Jerker, &lt;/SPAN&gt;En analys av transaktionskostnader vid offentlig upphandling&lt;SPAN class="ft41"&gt;, dnr Fi2010:06/2011/13. Se vidare bilaga 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;PwC, London Economics &amp; Ecorys, &lt;/SPAN&gt;Public Procurement in Europe, Cost and effectiveness&lt;SPAN class="ft41"&gt;, study prepared for the European Commission, mars 2011, s. 80.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Styckkostnaden för 2009 var 24 780 kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Styckkostnaden för 2009 var 11 128 kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft18"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37381x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;lingsmål i allmän förvaltningsdomstol, uppgick kostnaderna för dessa till drygt 52 miljoner kronor.&lt;A href="#page_81"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft23"&gt;Företagens tidsåtgång och processkostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;För att göra bilden komplett skulle även företagens tidsåtgång eller processkostnader behöva redovisas. Upphandlingsutredningen har dock inte kunnat få tillgång till några sådana uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Intressenternas erfarenheter och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft23"&gt;Långa handläggningstider&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Den mest diskuterade frågan bland både upphandlande myndighe- ter och leverantörer i samband med utredningens utåtriktade verk- samhet har varit kopplad till domstolsprövningen med särskild fokus på de långa handläggningstiderna. Det har påtalats att en prövning i två instanser kan ta upp emot ett år och i bland ännu längre tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft8"&gt;SKL, SOI och olika upphandlande myndigheter har framfört att de långa handläggningstiderna ofta leder till att det är svårt att till- handahålla varor och tjänster som offentlig sektor enligt lag är skyldiga att tillhandahålla. I sådana fall kan myndigheterna tvingas att välja vilken lagstiftning som de ska bryta mot. Som regel fram- står allmänintresset, exempelvis medborgarnas behov av vaccin, skolskjutsar och skolmat eller myndigheternas behov av funge- rande telefonväxlar, som långt viktigare än upphandlingsregelver- kets tidsfrister och krav på annonsering. I det kortare perspektivet riskerar ett kontrakt, där klagomål framförts om att det tilldelats i strid med gällande regler, att stoppas genom att talan förs om kon- traktets ogiltigförklaring. Även om hänsyn till allmänintresset för- anleder att kontraktet får bestå är tillsynsmyndigheten skyldig att väcka talan om upphandlingsskadeavgift.&lt;A href="#page_81"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft11"&gt;Det har påtalats att långvariga domstolsprocesser leder till ökade kostnader för samhället i och med att exempelvis en byggentrepre- nad försenas – och tillfälliga lokaler måste hyras – eller att mindre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;Under 2010 avgjordes 3 154 upphandlingsmål i förvaltningsrätterna, 544 i kammarrätterna och 107 i högsta förvaltningsdomstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;49&lt;/SPAN&gt;17 kap. 1 och 2 § LOU och LUF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37382x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft8"&gt;kostnadseffektiva och, i många fall, otillåtna direktupphandlingar behöver genomföras under den tid som domstolsprocessen pågår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Särskilt de mindre företagen anger att de har svårt att reservera resurser och stå fast vid sina anbud under långvariga domstolspro- cesser. Det har kommit till Upphandlingsutredningens kännedom att risken för långdragna domstolsprocesser lett till att företag, sär- skilt de med en alternativ marknad, väljer att avstå från att lägga anbud i offentliga upphandlingar. Utredningen anser att denna inställning är relativt utbredd i olika branscher. Särskilda problem i detta sammanhang har bl.a. påtalats av leverantörsföreningen Svensk Hörsel&lt;A href="#page_82"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;i samband med upphandling av hörselhjälpmedel, av nätverket Småkom&lt;A href="#page_82"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;i samband med livsmedelsupphandlingar&lt;A href="#page_82"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och av Bemanningsföretagen&lt;A href="#page_82"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;vid upphandling av bemannings- tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft23"&gt;Motstridig och ifrågasatt rättspraxis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;En ofta förekommande problembeskrivning handlar om att kam- marrätterna, i några viktiga frågor för de upphandlande myndighe- terna och företagen, har kommit till olika slutsatser trots att i prin- cip likadana sakfrågor verkar ha varit föremål för bedömningarna. Kammarrätternas bedömningar i vilken utsträckning som refe- renstagning avseende erfarenheter och kompetens får användas som tilldelningskriterium utgör ett exempel på detta.&lt;A href="#page_82"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Två av de motstridiga kammarrättsavgörandena har överklagats men Högsta förvaltningsdomstolen meddelade inte prövningstillstånd. Ett annat exempel på vad som verkar vara motstridig kammarrätts- praxis, rör frågan huruvida en kommuns överlämnande av renhåll- ningsverksamheten till ett kommunalt bolag är att betrakta som en upphandling av tjänst eller en tjänstekoncession.&lt;A href="#page_82"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;55 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Annan till synes&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Svensk Hörsel, Skrivelse till Upphandlingsutredningen, 10 mars 2011, dnr Fi 2010:06/2011/16.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Upphandlingsutredningens möte med Småkom, 27 januari 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Servera AB, Skrivelse till Upphandlingsutredningen, 8 april 2011, dnr Fi 2010:06/2011/17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Upphandlingsutredningens möte med Bemanningsföretagen 26 april 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Jämför Kammarrättens i Göteborgs dom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2008-1229&lt;/NOBR&gt; i mål nr &lt;NOBR&gt;5910-08,&lt;/NOBR&gt; dom &lt;NOBR&gt;2009-02-03&lt;/NOBR&gt; i mål nr &lt;NOBR&gt;7332-08&lt;/NOBR&gt; och dom &lt;NOBR&gt;2009-04-07&lt;/NOBR&gt; i mål nr &lt;NOBR&gt;6411-08&lt;/NOBR&gt; med Kammarrätten i Stockholms dom &lt;NOBR&gt;2008-12-19&lt;/NOBR&gt; i mål nr &lt;NOBR&gt;5512-08&lt;/NOBR&gt; och dom &lt;NOBR&gt;2009-10-01&lt;/NOBR&gt; i mål nr &lt;NOBR&gt;3582-09&lt;/NOBR&gt; samt Kammarrättens i Sundsvall dom &lt;NOBR&gt;2009-02-12&lt;/NOBR&gt; i mål nr &lt;NOBR&gt;3474-08.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Kammarrättens i Göteborg domar &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2010-06-21,&lt;/NOBR&gt; mål nr &lt;NOBR&gt;3917-09&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;2011-05-23,&lt;/NOBR&gt; mål nr &lt;NOBR&gt;6515-10.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft18"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37383x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;motstridig praxis rör frågan om möjligheten att pröva upphand- lingar där anbudens giltighetstid löpt ut.&lt;A href="#page_83"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen konstaterar att andelen beviljade prövningstillstånd till kammarrätterna enligt Domstolsverkets sta- tistik har ökat kraftigt mellan åren 2009 och 2010.&lt;A href="#page_83"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Samtidigt beviljar Högsta förvaltningsdomstolen prövningstillstånd i endast ett fåtal mål.&lt;A href="#page_83"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Detta förhållande är uppenbart en del av förklar- ingen till den ”spretiga” praxisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Företrädare för olika upphandlande myndigheter har vid samtal med utredningen ifrågasatt domstolarnas tolkning av begreppet tvingande hänsyn till ett allmänintresse i 16 kap. 16 § LOU och LUF. Tolkningen anses inte stämma överens med &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Upphandlingsutredningen kan för dagen inte uttrycka en klar åsikt i frågan. Utredningen kan dock konstatera att parternas ofta framförda yrkanden, om att den ansvariga domstolen bör begära förhandsbesked från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen,&lt;/NOBR&gt; regelmässigt avslås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft23"&gt;Risken för överprövning medför val av säkra alternativ och suboptimering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;SOI, Kammarkollegiets Upphandlingsstöd samt många upphand- lare och företag har uppmärksammat utredningen på att rädslan för överprövning har resulterat i en strukturell påverkan på den offent- liga upphandlingen.&lt;A href="#page_83"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Redan risken för överprövning leder enligt många intressenter till att upphandlingen allt mindre handlar om att åstadkomma goda affärer. Fokus ligger i stället på att undvika överprövningar, vilket ofta får till följd att den upphandlande myn- digheten väljer säkra alternativ i processen – en sannolik anledning till att upphandlingar till lägsta pris, med många obligatoriska krav, är relativt vanliga. Rädslan för överprövning leder emellanåt till att upphandlande myndigheter undviker vad som uppfattas som mera krävande, men tillåtna, upphandlingsmoment p.g.a. att de präglas av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Kammarrätten i Stockholm beslut i domar i mål nr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;4488-09,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;4512-09&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;4513-09&lt;/NOBR&gt; samt dom i mål nr &lt;NOBR&gt;6097-09,&lt;/NOBR&gt; kammarrätten i Göteborg dom i mål nr &lt;NOBR&gt;3356-09,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;6708-09&lt;/NOBR&gt; och 4963-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Kammarrätterna beviljade under 2009 överprövningstillstånd i 39 procent av de överklagade målen. Motsvarande siffra för 2010 var 87,7 procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Högsta förvaltningsdomstolen får, enligt Domstolsverkets statistik årligen ca &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;100-120&lt;/NOBR&gt; begäranden om prövningstillstånd i upphandlingsmål. Under 2010 beviljades två procent prövningstillstånd. Motsvarande siffra för 2009 var sju procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Kammarkollegiets redovisning av uppdrag till Upphandlingsutredningen 2010, 21 januari 2011, dnr Fi2010:06/2010/5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37384x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;en rättslig osäkerhet. Risken för överprövningar anges vara en anledning till att myndigheterna inte sällan avstår från att exempel- vis utvärdera kvalitet, beakta alternativa anbud, förhandla och föra dialog med anbudsgivare, pröva upphandlingsformer som skulle kunna främja utvecklingen av innovativa varor och tjänster, exem- pelvis på miljöområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Även den konsult som &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; anlitat i sin utvärde- ring anger att rädslan för rättsliga processer och klagomål är en viktig faktor när de upphandlande myndigheterna väljer ett speci- fikt upphandlingsförfarande. Säkerhetstänkandet anses kunna leda till suboptimeringar. Konsulten i fråga har dock inte kunnat kvan- tifiera omfattningen av denna företeelse.&lt;A href="#page_84"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft23"&gt;Intressenternas åtgärdsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Vid utredningens intressentmöten har olika lösningar på proble- matiken i samband med överprövningarna förts fram. Förslag som diskuterats har bl.a. gällt att lösningen på de långa handläggningsti- derna och den spretiga rättspraxisen skulle kunna vara en special- domstol, alternativt en koncentration av upphandlingsmålen till vissa förvaltningsdomstolar eller att ett speciellt forum, exempelvis en förvaltningsmyndighet, inrättas som första instans. I det senare fallet har flera upphandlande myndigheter och företag förordat att Sverige borde införa en klagonämnd enligt dansk modell. Detta har exempelvis tagits upp av SKL som en lösning både på de långa handläggningstiderna och en upplevd bristande kompetens.&lt;A href="#page_84"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Andra har föreslagit att upphandlingsmålen förs över till Mark- nadsdomstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft9"&gt;Kort om den danska klagenämnden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft11"&gt;Den danska klagenämnden för upphandling är en oberoende administrativ ”domstolsliknande” instans som framför allt han- terar klagomål mot offentliga upphandlingar som omfattas av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;PwC, London Economics &amp; Ecorys, &lt;/SPAN&gt;Public Procurement in Europe, Cost and effectiveness&lt;SPAN class="ft41"&gt;, study prepared for the European Commission, mars 2011, s. 80.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Se exempelvis Sveriges Kommuners och landstings remissvar till Justitiedepartementet på betänkandet Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol, SOU 2010:44, JU2010/5515/DOM.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft18"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37385x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p357 ft8"&gt;upphandlingsdirektiven och den danska tillbudsloven&lt;A href="#page_85"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Klage- nämnden är sammansatt av en ordförande och ett antal vice ordföranden, som är domare, samt ett antal sakkunniga.&lt;A href="#page_85"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft8"&gt;Under 2010 tog nämnden emot 182 klagomål. Uppgifter baserat på klagomålshandläggningen under andra halvåret 2010 anger att den genomsnittliga handläggningstiden var 194 dagar. Klagenämndens beslut kan överklagas till allmän domstol. Enligt uppgift från nämnden sker detta endast i ett fåtal fall per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft8"&gt;Nämnden kan efter en lagändring, som trädde i kraft 1 juli 2011, inte längre träffa avgöranden som går utöver de påstådda, rättsliga och faktiska förhållanden som parterna har anfört.&lt;A href="#page_85"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft8"&gt;Vissa intressenter har i samband med utredningens mötesverksam- het påpekat att ledamöter med särskild expertis bör delta i upp- handlingsmål vilket är fallet vid exempelvis mål enligt kommunalla- gen (1990:900).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Några intressenter menar att en mer centraliserad prövning skulle kunna stärka kunskapen om LOU och tillhörande domstols- praxis hos leverantörer, upphandlare och domstolar samt leda till en mer enhetlig lagtolkning. Sannolikt kan handläggningstiderna kortas om upphandlingsärendena blir den dömande instansens kärnverksamhet. &lt;A href="#page_85"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;SKL och SOI har vid dialog med utredningen uttryckt att det bör finnas möjlighet att direktupphandla varor och tjänster som behövs under den tid som en överprövningsprocess pågår. Lik- nande åsikter har även tagits upp i samband med utredningens hea- ringar. Det har också nämnts att man bör se över reglerna om s.k. förlängd avtalsspärr.&lt;A href="#page_85"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Syftet skulle vara att tydliggöra att domsto- larna ska göra en riskbedömning när en ansökan om överprövning kommer in och att någon automatisk spärr mot att ingå avtal inte ska inträda. En sådan bedömning skulle avse å ena sidan den kla- gande anbudsgivarens, å andra sidan den upphandlande myndighe-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;62&lt;/SPAN&gt;Bekendtgørelse nr. 1410 af 7. december 2007 af lov om indhentning af tilbud på visse offentlige og offentligt støttede kontrakter (tilbudsloven).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se Klagenämndens hemsida ”www.klfu.dk.”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Lov nr. 618 af 14. juni 2011 om ændring af lov om håndhævelse af udbudsreglerne m.v. og lov om indhentning af tilbud på visse offentlige og offentligt støttede kontrakter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Se bl.a. Stockholms Handelskammares skrivelse till Upphandlingsutredningen, 3 maj 2011, dnr Fi2020:06/2011/19.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;16 kap. 9 § LOU och LUF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37386x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;tens/enhetens risk att lida skada om upphandlingen inte stoppas respektive stoppas. I det fall myndighetens eller enhetens risk för skada överväger ska någon förlängd avtalsspärr inte inträda och det rättsmedel som återstår för en skadelidande anbudsgivare är då skadestånd.&lt;A href="#page_86"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Många enskilda upphandlare och företag och bl.a. nätverket Småkom liksom SKLs referensgrupp för upphandlingsfrågor&lt;A href="#page_86"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, föreslår att regeringen återigen prövar möjligheten att införa en bestämmelse, som begränsar möjligheterna att föra talan om fel i förfrågningsunderlaget efter den dag. som angetts som sista dag för att lämna in anbud (preklusionsfrist).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Några har också påpekat att införandet av avgifter för dom- stolsprövning skulle kunna vara ett medel för att minska antalet ansökningar om överprövningar. Andra anger dock att en sådan avgift skulle försvåra särskilt för de mindre företagen att ta tillvara sina rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft8"&gt;Ett par organisationer bl.a. Svenskt Näringsliv, Almega&lt;A href="#page_86"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och SOI, välkomnar en ökad dialog mellan de upphandlande myndig- heterna och företagen och anger att en sådan utveckling sannolikt skulle leda till att en rad oklarheter och problem kunde lösas utan- för domstolarna (se avsnitt 4.8).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Utvärdering och översyn av upphandlingsdirektiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Rättsmedelsdirektiven är som tidigare nämnts inte föremål för den pågående direktivöversynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen har dock i sitt remissvar till reger- ingen, med anledning av kommissionens grönbok, angett att det bör föreslås bestämmelser som medför att de upphandlande myn- digheterna kan fortsätta att fullgöra sina obligatoriska uppgifter under pågående domstolsprövning och under den tid som krävs att genomföra en ordinarie upphandling efter det att slutligt beslut eller dom meddelats. Det skulle exempelvis kunna ske genom att undantagsförfarandet ”förhandlad upphandling utan föregående annonsering” utvidgas till att omfatta situationer som dessa. Regeringen har beaktat utredningens förslag i sitt grönbokssvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;16 kap &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;20–21&lt;/NOBR&gt; §§ LOU samt LUF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Upphandlingsutredningens möte med SKL:s referensgrupp för upphandlingsfrågor 16 februari 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Almegas remissvar till Socialdepartementet med anledning av kommissionens grönbok om offentlig upphandling (KOM(2011)15), 9 mars 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft18"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37387x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Upphandlingsutredningens fortsatta arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Utredningen har för avsikt att närmare analysera frågor rörande handläggningstidernas längd och de påtalade problemen med spre- tig kammarrättspraxis och, vid behov, lämna förslag på förbätt- ringsåtgärder. I det sammanhanget överväger utredningen att stu- dera hur Danmark, Finland och Norge organiserat sin prövning av upphandlingsmål och ta del av dessa länders erfarenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Vidare kommer Upphandlingsutredningen att beakta Målutred- ningens betänkande som bl.a. behandlar vissa typer av mål som har behov av särskild skyndsamhet eller särskild kompetens i dom- stolsförfarandet. I betänkandet behandlas ett antal verktyg och metoder som är tänkbara att använda i dessa fall.&lt;A href="#page_87"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen har för avsikt att bidra med ytterli- gare underlag till förslaget om att tillåta förhandlat förfarande utan föregående annonsering, dvs. direktupphandling, i samband med överprövningar. I det sammanhanget kan det vara av intresse att studera hur andra nordiska länder löst frågan.&lt;A href="#page_87"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;71 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Utredningen har uppmärksammats på att det kan finnas ett behov av att se över av de nationella bestämmelserna om förlängd avtalsspärr. Det ligger emellertid inte inom ramen för utredningens uppdrag (se avsnitt 1.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Frågan om införande av preklusionsfrist har behandlas av en tidigare utredning&lt;A href="#page_87"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och den redogörs utförligt för i samband med de senaste lagändringarna i LOU och LUF. Regeringen gjorde då bedömningen att en preklusionsfrist för ansökningar om överpröv- ning, avseende de inledande momenten i en upphandling, inte bör införas.&lt;A href="#page_87"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Som tidigare angetts ingår frågan om rättsmedelsbestäm- melserna inte i utredningens uppdrag. Det får till följd att frågan om ändrade preklusionsregler inte heller blir en del av utredningens fortsatta arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;SOU 2010:44, &lt;/SPAN&gt;Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol&lt;SPAN class="ft33"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se exempelvis 93 § i den finska lagen om offentlig upphandling 30.3.2007/348.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;SOU 2006:28, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Nya upphandlingsregler 2&lt;/SPAN&gt;, s. 288 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Prop. 2009/10:180, &lt;/SPAN&gt;Nya rättsmedel på upphandlingsområdet&lt;SPAN class="ft30"&gt;, s. 155 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37388x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Beloppsgränserna för direktupphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft23"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Under Upphandlingsutredningens utåtriktade arbete har många olika aktörer nämnt att beloppsgränsen för direktupphandling i LOU är ett problem. Många upphandlande myndigheter och leve- rantörer,liksom representanter i utredningens expert- och referens- grupper, har angett att beloppsgränsen för direktupphandling bör vara ett av de högst prioriterade områdena för utredningens arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Avsnittet innehåller först en redogörelse för reglerna om direktupphandling, därefter finns en sammanfattning över dessa reglers tillkomst, samt en redogörelse över beloppsgränser i andra medlemsstater. I avsnittet återger utredningen också intres- senternas erfarenheter och förslag rörande de fastställda beloppsgränserna. Hur utredningens överväger att arbeta vidare med frågan beskrivs avslutningsvis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Regelverket om direktupphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft8"&gt;Med direktupphandling avses en upphandling utan krav på anbud i viss form.&lt;A href="#page_88"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Detta innebär bl.a. att en direktupphandling inte behö- ver föregås av en annons. Förfarandet direktupphandling får vidare användas om kontraktet uppgår till högst 15 procent av tröskelvär- det för varor och tjänster, dvs. 287 000 kronor.&lt;A href="#page_88"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;75 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;För försörjnings- sektorerna uppgår summan till högst 577 000 kronor.&lt;A href="#page_88"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;76 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Vidare får direktupphandling användas i tillämplig omfattning både i den klas- siska sektorn och i försörjningssektorerna i de fall förutsättning- arna för förhandlat förfarande utan föregående annonsering är uppfyllda, eller om det finns synnerliga skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;En av de viktigaste utgångspunkterna med upphandlingsregel- verket är att upphandlingar ska annonseras så att så många leve- rantörer som möjligt ska få möjlighet att lämna anbud. Undantag från skyldigheten att annonsera en upphandling, med hänvisning till synnerliga skäl, ska således tillämpas strikt. I förarbetena&lt;A href="#page_88"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;77 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;anges vidare att direktupphandling är avsett att användas för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2 kap. 23 § LOU respektive 2 kap. 26 § LUF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;15 kap. 3 § andra stycket LOU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;15 kap. 3 § andra stycket LUF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Prop. 2006/07:128, &lt;/SPAN&gt;Ny lagstiftning om offentlig upphandling och upphandling inom områ- dena vatten, energi, transporter och posttjänster&lt;SPAN class="ft30"&gt;, s. 429.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft18"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37389x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;oförutsedda händelser som den upphandlande myndigheten inte själv kunnat råda över eller vid exempelvis auktioner, då varor kunnat anskaffas väsentligt under marknadsvärdet. Undantaget omfattar också sådana &lt;NOBR&gt;hälso-,&lt;/NOBR&gt; sjukvårds- och socialtjänster där relationen mellan vårdgivare och vård- och omsorgstagare skulle störas och vården eller omsorgen skulle försämras eller det endast finns ett möjligt vård- och boendealternativ. Även sådana fall där patientens fria val av vårdgivare omöjliggör upphandling enligt något av de angivna förfarandena bör enligt förarbetena kunna grunda rätt till att använda direktupphandling. Det är den upphandlande myndigheten som har bevisbördan för att de omständigheter som föranlett undantagets tillämplighet föreligger i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Utredningar om beloppsgränser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Fram till och med den 15 juli 2010 gällde att förfarandet direkt- upphandling fick användas om kontraktets värde var lågt eller om det i övrigt fanns synnerliga skäl. Vad som avsågs med begreppet ”lågt värde” framgick inte av lagen utan den upphandlande myn- digheten eller enheten skulle vid behov besluta om riktlinjer för när direktupphandling skulle kunna användas.&lt;A href="#page_89"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;78 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Varje upphandlande myndighet eller enhet avgjorde således vilken kostnadsgräns som skulle tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Frågan om fastställande av ett bestämt belopp som gräns har utretts ett flertal gånger. Upphandlingskommittén anförde i del- betänkandet Effektivare offentlig upphandling; För fortsatt välfärd, trygghet och tillväxt (SOU 1999:139) att ett system med fixerade beloppsgränser skulle leda alltför långt och medföra praktiska pro- blem för de upphandlande myndigheterna. Kommittén föreslog att den upphandlande myndigheten själv skulle få bestämma procedur- reglerna om upphandlingens värde beräknades understiga sju bas- belopp.&lt;SPAN class="ft28"&gt;79 &lt;/SPAN&gt;Förslaget genomfördes emellertid inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen 2004 (SOU 2006:28) lät genomföra undersökningar av hur begreppet ”lågt värde” tolkades av olika myndigheter. Resultatet visade stor variation. Tillämpningen av begreppet ”lågt värde” varierade mellan 0,3 och 10 prisbasbelopp för olika upphandlande myndigheter och olika upphandlingsföre-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Prop. 2006/07:128, s. 428f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;SOU 2001:31, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Mer värde för pengarna&lt;/SPAN&gt;, s. 336.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37390x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;mål. Av en enkätundersökningen framgick att flertalet av de kom- muner och statliga myndigheter som besvarat enkäten ansåg att ”lågt värde” skulle behållas och någon fast gräns inte införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen 2004 föreslog i slutbetänkandet att direktupphandling skulle få användas om upphandlingens värde uppgick till högst 10 procent av tröskelvärdet för varor och tjänster och till högst 1 procent av tröskelvärdet för byggentreprenader. Vidare kunde gränsen höjas till 20 procent av tröskelvärdet för varor och tjänster om det förelåg särskilda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Regeringen föreslog i prop. 2009/2010:180 med stöd av den stora variationen i tillämpningen av uttrycket ”lågt värde” att detta skulle ersättas med ett i lagen angivet belopp.&lt;A href="#page_90"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;80 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I förenklande syfte borde beloppsgränserna, enligt regeringens mening, fastställas i förhållande till enbart ett tröskelvärde per lag och inte flera så som Upphandlingsutredningen 2004 föreslagit. Inte heller möjligheten till höjning av gränsen till 20 procent av tröskelvärdet för varor och tjänster i särskilda fall sammanföll med regeringens förenklings- syfte. Förslaget byggde till stor del på en rapport till Expertgrup- pen för studier i offentlig ekonomi (ESO)&lt;A href="#page_90"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;81 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;där bl.a. redogörs för transaktionskostnader och vinster förenade med offentlig upp- handling. Enligt rapporten är ett gränsvärde för direktupphandling på omkring 150 000 – 200 000 kronor väl motiverat. Remissutfallet var dock blandat och med tonvikt åt det kritiska hållet. Regering- ens förslag beslutades av riksdagen och trädde i kraft 15 juli 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Beloppsgränser i andra medlemsstater&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;En utblick till andra medlemsstater i EU ger en mycket varierad bild. Samtliga medlemsstater har en fastställd gräns för när det är tillåtet att handla direkt från en leverantör utan krav på föregående annonsering. För Nederländerna och Ungern gäller direktivens tröskelvärden som gräns för direkttilldelning av kontrakt. Med- lemsstater vilka har lägre värden är till exempel Frankrike som har 4 000 euro, Belgien med 5 500 euro och Cypern med 1 700 euro. Bland de länder som har högre gräns finns Österrike med 40 000 euro inom den klassiska sektorn, Tjeckien med 70 000 euro för den klassiska sektorn för varor och tjänster men 210 000 euro för bygg-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Prop. 2006/07:128, s. 288.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Molander, Per, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Regelverk och praxis offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;, Rapport till expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) 2009:2, Edita Sverige AB, Stockholm, 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft18"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37391x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;entreprenader. I Danmark behöver annonsering av upphandlingar understigande 67 000 euro inte göras, i Finland gäller en gräns på 150 000 euro för byggentreprenader, samma gäller i Portugal men där gäller en lägre gräns om 75 000 euro för varor och tjänster. Flera medlemsstater har olika gränser för byggentreprenader respektive varor och tjänster.&lt;SPAN class="ft28"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Intressenternas erfarenheter och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Beloppsgränsen för direktupphandling har varit föremål för ingå- ende diskussion vid utredningens möten med företrädare för bl.a. SmåKom, SOI, SKL, SKL:s referensgrupp för offentlig upphand- ling, arbetsmarknadens parter (Arbetsgivarverket) och Byggher- rarna. Dessa organisationer har samtliga menat att gränsen bör höjas. Även vid utredningens hearingar ute i landet har frågan om gränsen för direktupphandling regelmässigt kommit upp. Det har också framförts att beloppsgränsen bör ligga kvar på nuvarande nivå. De synpunkter som kommit in under utredningens utåtrik- tade arbete överensstämmer i mångt och mycket med de som framfördes då förslaget med fasta beloppsgränser remitterades under hösten 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;SOI har framfört att den införda gränsen har lett till strukturella förändringar i inköpsmönstret hos upphandlande myndigheter. Vid ett expertgruppsmöte anfördes att myndigheter, som upphandlar mycket sällan och tidigare inte ansett sig behöva upphandla enligt regelverket, i och med den införda gränsen har behövt skaffa kun- skap om regelverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Ett skäl till att höja gränsen, som har framförts från leverantörs- sidan, är att det är förenat med höga kostnader att delta i offentliga upphandlingar. Kostnaderna för att delta i en direktupphandling anses vara avsevärt lägre. Framför allt är det administrationen kring en direktupphandling som anses vara enklare, både för upphand- lande myndigheter och anbudsgivare. Sedan beloppsgränsen fast- ställts i lag gör flera intressenter bedömningen att kostnaderna har stigit. I samband med en hearing uttalades också att det behövs klargöranden för hur beräkningen av kontraktsvärdet ska ske och därmed hur själva gränsen för direktupphandling ska tolkas. Nuva-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;82 &lt;/SPAN&gt;Vilka regler, rörande exempelvis förfaranden, tidsfrister, annonsering, rättsmedel m.m. som gäller mellan gränsen för direktupphandling och direktivens gränser varierar också stort mellan medlemsstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft18"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37392x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;rande regler anses inte ge ett tydligt besked. Det har också fram- förts att den gräns som införts inte har någon bärighet på själva föremålet för upphandlingen och att komplexiteten, eller avsakna- den av en sådan, också borde påverka om direktupphandling får ske eller inte. Kritikerna menar att en fastställd beloppsgräns är allt för oflexibel och att andra hänsyn kan behöva tas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Leverantörer som representerar små företag har framfört att de missgynnas av den införda beloppsgränsen. De menar att en högre, eller mer flexibel gräns skulle leda till bättre möjligheter för små och medelstora företags att få kontrakt. Denna ståndpunkt stöds bl.a. av organisationen SmåKom. Det är, enligt SmåKom framför allt den upplevda byråkratiska hanteringen av upphandlingsproces- sen som skrämmer de små företagen att delta. Det hävdas av intres- senter att de små företagen har störst möjlighet att få kontrakt som omfattar värden vilka understiger gränsvärdena för direktupphand- ling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft8"&gt;Organisationen Företagarna, som företräder små företag, och även Svenskt Näringsliv, vars medlemmar till 70 procent består av små företag, har dock en annan inställning. I remissvaren inför lag- ändringen anförde de att den föreslagna gränsen är för hög, ett argument de upprepat i samtal med utredningen. De förespråkade tillsammans med Almega, Stockholms Handelskammare och Kon- kurrenskommissionen&lt;A href="#page_92"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;83 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;en gräns om högst 100 000 kronor, som organisationerna senare justerat till 200 000 kronor. Som skäl angavs bl.a. att den föreslagna gränsen skulle minska små och medelstora företags möjligheter att konkurrera eftersom företagen inte får kännedom om upphandlingar som inte annonseras ut. Vidare menade organisationerna att en hög gräns skulle leda till en större frestelse att dela upp upphandlingar för att undvika EU:s regelverk. Den föreslagna gränsen om 287 000 kronor ansågs också vara högt över den nivå då det är samhällsekonomisk lönsamt att använda upphandlingsreglerna.&lt;SPAN class="ft28"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft8"&gt;Att beloppsgränsen är låg, framför allt gällande byggentreprena- der, har framförts vid ett antal möten från exempelvis SKL, SKL:s referensgrupp för upphandlingsfrågor och föreningen Byggher- rarna. Den sistnämnda föreningen menar att det är föremålets komplexitet, tillsammans med den beloppsmässiga storleken på det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Konkurrenskommissionen är en expertgrupp inom Stiftelsen den nya välfärden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Molander, Per, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Regelverk och praxis offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;, Rapport till expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) 2009:2, Edita Sverige AB, Stockholm, 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft18"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37393x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;avsedda kontraktet, som borde vara styrande när det gäller vilken detaljnivå på förfarandet som ska krävas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;Det har också anförts att själva utgångspunkten för diskussio- nen om direktupphandling är felaktig. Det är inte så att upphand- lingar under beloppsgränsen görs utan beaktande av konkurrens menar flera aktörer. Det är mycket vanligt att upphandlande myn- digheter och enheter har regler för hur en direktupphandling ska gå till, hur många leverantörer som ska tillfrågas etc. Det är enligt flera upphandlare således inte fråga om att underlåta konkurrensutsätt- ning i samband med ett inköp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Flera intressenter kritiserar rapporten Regelverk och praxis i offentlig upphandling&lt;A href="#page_93"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;85 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;som ligger till grund för den nuvarande beloppsgränsen för direktupphandling. I rapporten anges att en formaliserad upphandlingsprocedur blir lönsam redan vid ganska låga värden. Enligt kritikerna bygger rapporten på ett bristande empiriskt underlag och de beräkningar som lett fram till de angivna summorna utgår från att ett direktinköp inte är föremål för någon form av konkurrensutsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Ett flertal intressenter har anfört att gränserna för direktupp- handling bör följa de av EU fastställda tröskelvärdena. SOI har framfört att en lagom nivå för direktupphandling enligt deras erfa- renhet skulle vara 600.000 kronor. SKL är av samma åsikt och menar att gränsen av effektiviseringsskäl bör läggas på denna nivå. SKL hänvisar till hur Danmark har organiserat direktupphandlingar och menar att detta tillvägagångssätt kan tjäna som förebild för Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Önskemål om något slags tekniskt stöd för små upphandlande myndigheter, vars kontraktsvärden till stor del understiger grän- serna för direktupphandling, har också framförts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Flera intressenter menar att det bör utredas ytterligare på vilken nivå en gräns bör ligga för att det ska vara lönsamt för både upp- handlande myndigheter och enheter samt för leverantörer. Det har framförts att i en sådan utredning bör ingå hur en höjning av kun- skaps- och kompetensnivån påverkar transaktionskostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft11"&gt;Från upphandlande enheter som har att tillämpa LUF och den högre gräns för direktupphandling som finns i denna lagstiftning har några klagomål eller synpunkter inte framförts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;85 &lt;/SPAN&gt;Molander, Per, &lt;SPAN class="ft69"&gt;Regelverk och praxis offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;, Rapport till expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) 2009:2, Edita Sverige AB, Stockholm, 2009, s. 125 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37394x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Upphandlingsutredningens fortsatta arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;Utredningen konstaterar att det föreligger en omfattande kritik mot den rapport som ligger till grund för fastställandet av belopps- gränserna för direktupphandling som införts i LOU och LUF. Det empiriska underlaget anses bl.a. vara bristfälligt och de jämförelser som görs mellan reglerade förfaranden och direktupphandling byg- ger på en felaktigt föreställning om att direktupphandling inte är föremål för någon form av konkurrensutsättning. Som tidigare nämnts har Professor Jerker Holm vid Lunds universitet för Upp- handlingsutredningens räkning analyserat transaktionskostnaderna i samband med offentlig upphandling.&lt;A href="#page_94"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;86 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Givet de uppskattningar som görs om transaktionskostnaderna är slutsatsen i analysen, att om det allmänna i snitt får 2,5 procent lägre pris genom att använda regelverket för offentlig upphandling, uppgår det kritiska värdet – dvs. gränsen när det är effektivt att använda förfarandereglerna i 15 kap. LOU och LUF – till drygt 845 000 kronor. Uppgår prissänkningen till i snitt 5 procent, vilket enligt författaren är en något optimistisk siffra, är den effektiva gränsen, eller det kritiska värdet, ca 423 000 kr. Om vi i stället antar att offentlig upphandling leder till en prissänkning om endast 1 procent så uppgår det kritiska värdet till hela 2,1 miljoner kronor. Jerker Holm menar att gränsen för direktupphandling enligt LOU är för låg och före- språkar en höjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft8"&gt;Analysens slutsatser är intressanta och är i linje med vad som framförts under utredningens utåtriktade arbete och vad flera remissinstanser anförde inför lagändringen. Utredningen överväger därför att i sitt slutbetänkande föreslå att beloppsgränserna för direktupphandling höjs. Ett sådant förslag skulle kunna innebära införandet av flera olika beloppsgränser beroende på föremålet för upphandlingen. I vart fall finns det anledning att överväga att höja beloppsgränsen för direktupphandling avseende upphandling av byggentreprenader till en högre gräns än för varor och tjänster. I sammanhanget måste utredningen beakta &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis&lt;A href="#page_94"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;87 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;om offentliga upphandlingar av gränsöverskridande intresse och &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; eventuella arbete med att förtydliga begreppets&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se vidare avsnitt 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Bl.a. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-231/03&lt;/NOBR&gt; Coname, &lt;NOBR&gt;C-59/00&lt;/NOBR&gt; Bent Mousten Vestergaard och &lt;NOBR&gt;C-507/03&lt;/NOBR&gt; Kommis- sionen mot Irland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft18"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37395x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;innebörd i samband med direktivöversynen.&lt;A href="#page_95"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;88 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Utredningen bedömer att upphandlande myndigheter och enheter behöver vägledning om hur direktupphandlingar kan genomföras och hur bestämmelserna ska tolkas. Utredningen välkomnar den vägledning som Kammarkollegiet nyligen har publicerat gällande direkt- upphandling.&lt;A href="#page_95"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Förhandlad upphandling med föregående annonsering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Bestämmelser om förhandling och förhandlat förfarande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Den upphandlande myndigheten får enligt gällande rätt förhandla med en eller flera anbudsgivare vid förenklad upphandling eller urvalsupphandling enligt 15 kap. LOU och LUF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Förhandlat förfarande &lt;SPAN class="ft9"&gt;med &lt;/SPAN&gt;föregående annonsering är ett huvudförfarande vid upphandling över tröskelvärdena som omfat- tas av LUF. Det är däremot ett undantagsförfarande vid upphand- ling över tröskelvärdena enligt LOU. Förhandlat förfarande &lt;SPAN class="ft9"&gt;utan &lt;/SPAN&gt;föregående annonsering är ett undantagsförfarande enligt både LOU och LUF. Respektive lagstiftning anger under vilka omstän- digheter som förhandlat förfarande utan föregående annonsering får ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Vid förhandlat förfarande med föregående annonsering sker först en kvalificering och eventuellt en begränsning av antalet anbudssökande. Den upphandlande myndigheten ska förhandla med anbudsgivarna om de anbud som de har lämnat för att anpassa anbuden till de krav som den upphandlande myndigheten har angett i annonsen, förfrågningsunderlaget etc. och för att få fram det bästa anbudet enligt den valda utvärderingsgrunden.&lt;A href="#page_95"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;90 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;En upp- handlande myndighet får i annonsen eller förfrågningsunderlaget ange att förhandlat förfarande med föregående annonsering ska äga rum i successiva steg för att minska det antal anbud som förhand-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se Kommissionens grönbok KOM (2011) 15 slutlig, fråga 29 och Kommissionens tolk- ningsmeddelande om gemenskapsrättens tillämplighet på upphandlingskontrakt som inte, eller bara delvis omfattas av direktiven om offentlig upphandling (2006/C 179/02).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Kammarkollegiet, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Direktupphandling, &lt;/SPAN&gt;vägledning 2011:06, 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;4 kap. 3 § LOU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37396x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;lingen ska omfatta. Därvid ska de tilldelningskriterier som anges i annonsen, förfrågningsunderlaget etc. tillämpas.&lt;A href="#page_96"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft8"&gt;Motsvarande bestämmelser saknas i LUF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Önskemål om ökade förhandlingsmöjligheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen har i sitt utåtriktade arbete erfarit att en av de upphandlande myndigheternas mest prioriterade önskemål är ökade möjligheter till förhandling vid upphandlingar som regleras i det klassiska direktivet (2004/18/EG). Myndigheterna ställer sig frågande till att det förhandlade förfarandet med föregående annonsering är ett huvudförfarande inom försörjningssektorerna men inte i den klassiska sektorn. SOI och SKL har i möten med utredningen understrukit behovet av ökade förhandlingsmöjlighe- ter. Upphandlingsutredningen har genom sin utåtriktade verksam- het uppfattat att många enskilda företag också anser att det skulle finnas fördelar med ökade förhandlingsmöjligheter. Flera av företa- gens intresseorganisationer har emellertid framfört uppfattningen att nuvarande förhandlingsmöjligheter är tillräckliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;Många företag anger i intervjuer att de vill minska beroendet av det skriftliga materialet i anbudsprocessen.&lt;A href="#page_96"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;92 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;För att uppnå detta vill de ha större möjligheter att kommunicera med de upphand- lande myndigheterna. I Tillväxtverkets särskilda rapport till utred- ningen framkommer att flera tjänsteföretag på &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; upple- ver att det är svårt att åstadkomma en god och flexibel relation med kunder inom offentlig sektor. Detta förhållande upplevs sedan sätta hinder i vägen för effektivast möjliga problemlösning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Omfattande och komplexa förfrågningsunderlag bidrar till att inte minst de mindre företagen upplever att offentlig upphandling är krånglig och ibland till och med så besvärlig att de avstår från att lämna anbud.&lt;A href="#page_96"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;93 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;”Krångelfaktorn” har enligt Företagarnas panel- undersökning ökat under de senaste tre åren.&lt;A href="#page_96"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft11"&gt;Stockholms Handelskammare anser att användningen av för- handlad upphandling över tröskelvärdena skulle kunna breddas för att möjliggöra större flexibilitet i samspelet mellan upphandlare och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;4 kap. 4 § LOU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Nutek, &lt;/SPAN&gt;Offentlig upphandling – vad tycker företagen är krångligt?, &lt;SPAN class="ft33"&gt;R 2008:06, 2008, s. 27.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Tillväxtverket, &lt;/SPAN&gt;Hur kan upphandlande myndigheter/enheter öka företagens deltagande i offentliga upphandlingar? – en redogörelse av Tillväxtverkets uppdrag från Upphandling- sutredningen 2010&lt;SPAN class="ft41"&gt;, opublicerad, s. 23.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Företagarna, &lt;/SPAN&gt;Offentlig upphandling – något för små företag?&lt;SPAN class="ft30"&gt;, juli 2011, s. 6 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft18"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37397x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;leverantör. Handelskammaren anger att det främsta syftet med förhandling är att möjliggöra goda affärer och att i detta hänseende skiljer sig inte offentliga upphandlingar från inköp i den privata sektorn. Handelskammaren anger att förhandling borde vara ett viktigt verktyg för upphandlare, särskilt vid upphandlingar under tröskelvärdena. De upphandlande myndigheterna utnyttjar alltför sällan förhandlingsmöjligheterna när de tillåts.&lt;A href="#page_97"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Under utredningens utåtriktade möten har framförts att de begränsade förhandlingsmöjligheterna (vid det öppna och selektiva förfarandena) leder till komplexa förfrågningsunderlag, med ofta alltför många krav, som i sin tur hindrar innovationsfrämjande upphandling. Företag har i intervjuer angett att de vill ha ökade kommunikationsmöjligheter så att de kan erbjuda alternativa och nya tekniker och lösningar till de upphandlande myndigheterna.&lt;A href="#page_97"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Komplexa förfrågningsunderlag riskerar i större utsträckning att bli felaktiga. I och med det löper de upphandlande myndigheterna sannolikt också högre risk för att den enskilda upphandlingen blir föremål för överprövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Samtidigt som många krav har ställts om ökade möjligheter till förhandling har synpunkten framförts att det saknas praktisk väg- ledning eller riktlinjer för vad som får omfattas av förhandlingen och när sådan är tillåten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft8"&gt;Vad avses t.ex. med &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis om ”förändrade för- utsättningar”?&lt;A href="#page_97"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;97 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det råder vidare delade meningar om priset kan vara föremål för förhandling. Får man exempelvis förhandla om ett &lt;NOBR&gt;”skall-krav”&lt;/NOBR&gt; som inte uppfyllts eller om en höjd nivå på uppfyllan- det av ett &lt;NOBR&gt;”bör-krav”?&lt;/NOBR&gt; Vidare har framförts önskemål om bättre vägledning om hur en förhandling bör dokumenteras.&lt;A href="#page_97"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Det har också framförts att upphandlande myndigheter ibland saknar tillräckliga resurser för att genomföra professionella för- handlingar. Som bevis på detta nämns att förhandlingar relativt säl- lan tillämpas trots att de är tillåtna vid många typer av upphand- lingsförfaranden.&lt;A href="#page_97"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;99 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Vidare har det påpekats att ökade förhandlings- möjligheter leder till ökad risk för skönsmässighet och därmed ökat utrymme för korrupta beteenden och protektionistiska val.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Handelskammarens skrivelse till Upphandlingsutredningen, 3 maj 2011, dnr Fi2010:06/2011/19.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Nutek, R 2008:06, s. 27.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;C-454/06&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; Pressetext Nachrichtenagentur, punkterna 44 och 46.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Advokatfirman Ramberg, skrivelse till Upphandlingsutredningen, 28 mars 2011, dnr Fi2010:06/2011/17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Se exempelvis avsnitt 5.3 i bilaga 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Upphandlingsutredningens bedömning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;Utredningen anser att goda affärer uppkommer först när både myndigheter och leverantörer rätt förstår behoven, förfrågnings- underlaget, anbudet, villkoren och förväntningarna på avtalet. Utredningen bedömer att utökade möjligheter till förhandling inom klassisk sektor på ett verksamt sätt skulle kunna bidra till att den goda affären åter hamnar i fokus för den offentliga upphand- lingen. Utredningen anser också att mycket talar för att dagens situation, med ofta mycket långtgående kravspecifikationer, leder till att upphandlande myndigheter, som regel oavsiktligt, begränsar möjligheterna för olika företag att lämna anbud med nya eller inno- vativa lösningar på myndighetens behov. Ökade möjligheter till förhandling och klargörande av möjligheterna att föra dialog fram- står som en viktig förutsättning för att underlätta den tekniska utvecklingen mot varor och tjänster med minskad påverkan på miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen anser att risken för missbruk och korruption inte ska underskattas men att sådana avarter ska hante- ras inom ramen för de nationella jävs- och straffrättsbestämmel- serna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft8"&gt;Utredningen anser också att förhandlat förfarande med föregå- ende annonsering, bör få ske på samma villkor i klassisk sektor som i försörjningssektorerna. Det ska således redan i annonseringsske- det stå klart för företagen om förhandling kommer att ske. Det bör också tydligt framgå av direktiven att förhandlingen ska doku- menteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft8"&gt;Det har också kommit till utredningens kännedom att Kammar- kollegiets upphandlingsstöd har för avsikt att inom kort publicera en vägledning om dialog och förhandling samt en vägledning för att undvika korruption och jäv i upphandlingar. Vägledningen väl- komnas eftersom behovet av stödjande åtgärder, bl.a. mot bak- grund av Jerker Holms analys (se ovan under avsnitt 4.3), verkar vara omfattande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft18"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB37399x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Utvärdering och översyn av upphandlingsdirektiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft23"&gt;Grönboken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Frågan om utökade förhandlingsmöjligheter har ingående behand- lats i utredningens remissvar till regeringen med anledning av kommissionens grönbok.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen anger också att kommissionen bör ge närmare vägledning i frågor om var exempelvis gränserna för lika- behandlingsprincipen går, vad som avses med väsentliga förändr- ingar i en upphandling, vad som krävs för att förfarandet ska anses tillräckligt transparent m.m. Regeringen har tagit ställning för att förhandlat förfarande med föregående annonsering bör vara ett huvudförfarande i det klassiska direktivet sitt svar till kommissio- nen. Frågan har dessutom givits särskild prioritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft23"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; utvärdering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Av kommissionens utvärderingsrapport framgår att den genom- snittliga tid som det förhandlade förfarandet tar från annonsering till dess att ansökningarna inkommit om att delta i upphandlingen uppgår till 40 dagar. Därefter tar det i snitt 127 dagar i anspråk för upphandlande myndigheter/enheter och anbudsgivare att slutföra upphandlingen. Tiden är beräknad mot bakgrund att det i snitt inkommer 4.8 anbud vid förhandlade förfaranden.&lt;A href="#page_99"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Siffran om 167 dagar (40+127) kan jämföras med de genom- snittliga siffrorna för öppet förfarande (49+53 dagar) och selektivt förfarande (40+160 dagar).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Skillnaden i tid mellan ett förhandlat och öppet förfarande för- klaras främst av att det tar tid att genomföra förhandlingar. Skillna- den kan möjligen också förklaras av att det förhandlade förfarandet normalt rör upphandlingar av mera komplex natur. Förhandlat förfarande används enligt utvärderingen oftare av större upphand- lande myndigheter och enheter med lång erfarenhet av upphand- ling. Studierna visar också att fler gränsöverskridande kontrakt sluts vid förhandlat förfarande jämfört med snittet för övriga förfa- randen.&lt;A href="#page_99"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;I det öppna förfarandet inkommer i snitt 5.7 anbud och i det selektiva förfarandet 5.5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Commission staff working paper, &lt;/SPAN&gt;Evaluation Report, Impact and Effectiveness of EU Public Procurement Legislation&lt;SPAN class="ft33"&gt;, del 1, 27 juni 2011, SEC(2011)853 final, s. 118 ff. Se även PwC, London Economics &amp; Ecorys, &lt;/SPAN&gt;Public Procurement in Europe, Cost and effectiveness, &lt;SPAN class="ft33"&gt;study prepared for the European Commission, mars 2011, s. 103 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft18"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373100x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p212 ft8"&gt;Under avsnitt 4.4 nämns att den ansvarige kommissionären uttalat att kommissionen överväger utökade förhandlingsmöjlig- heter med tillkommande dokumentationskrav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Upphandlingsutredningens fortsatta arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen kommer att bistå regeringen med nöd- vändigt underlag inför det fortsatta direktivöversynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Ytterligare upphandlingsstödjande åtgärder kan också komma att övervägas i syfte att tydliggöra och underlätta de upphandlande myndigheternas och företagens förhandlingsmöjligheter enligt LOU. Med upphandlingsstödjande åtgärder avses framför allt nya uppgifter och resursförstärkning av det statliga upphandlingsstö- det. I september 2011 beslutade Regeringen att tillsätta en ny utredning som ska se över organisationen av det statliga upphand- lingsstödet (s 2011:9). Upphandlingsutredningen kommer att föra samtal med denna utredning och även med Kammarkollegiet som i dag ansvarar för det huvudsakliga stödet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Utredningen vill i sammanhanget understryka att det är angelä- get att eventuella åtgärder – förutom att beakta juridiska utgångs- punkter – även ska ta hänsyn till relevant ekonomisk forskning. Vad som avses är framför allt forskning om och när det är lämpligt att genomföra förhandlingar samt om och hur förhandlingar kan genomföras i syfte att bidra till den goda affären.&lt;A href="#page_100"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Dialog mellan upphandlande myndigheter och företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Bestämmelser om dialog&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft23"&gt;Teknisk dialog&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;I den åttonde beaktandesatsen i det klassiska direktivet anges att den upphandlande myndigheten – innan ett upphandlingsförfa- rande inleds – genom en ”teknisk dialog” kan söka eller godta råd från potentiella leverantörer för att användas när specifikationerna utarbetas, dock under förutsättning att sådana råd inte leder till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;102 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Se exempelvis Tadelis, Steven, &lt;/SPAN&gt;Auctions Versus Negotiations in Procurement, An Empirical Analysis, &lt;SPAN class="ft56"&gt;Journal of Law, Economics and Organization, Oxford University Press vol 25 (2) s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;372–399,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt; oktober 2009 och Bajari, Patrick, Houghton, Stephanie och Tadelis, Steven,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft69"&gt;Bidding for Incomplete Contracts – An Empirical Analysis of Adaptation Costs, &lt;SPAN class="ft30"&gt;the National Bureau of Economic Research, 11 oktober 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft18"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373101x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;hinder för konkurrensen. Beaktandesatsen införlivar genom en positiv omformulering artikel 4 GPA (Government procurement agreement).&lt;A href="#page_101"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;103 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Motsvarande formuleringar saknas dock i den svenska lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft23"&gt;Konkurrenspräglad dialog&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Förfarandet innefattar en möjlighet för den upphandlande myndig- heten att föra en dialog med utvalda leverantörer för att identifiera och definiera hur myndighetens behov bäst ska kunna tillgodoses. Avsikten är att konkurrenspräglad dialog ska vara en flexibel pro- cedur för tilldelning av särskilt komplicerade kontrakt när ett öppet, selektivt eller förenklat förfarande eller urvalsförfarande inte medger tilldelning av kontrakt. &lt;A href="#page_101"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Förfarandet får användas när den upphandlande myndigheten i stort har klart för sig vilket slutresultat som ska uppnås, men är oklar över exempelvis kontraktets finansiella eller rättsliga utform- ning eller tekniska lösningar. Konkurrenspräglad dialog får använ- das vid upphandling av byggentreprenader, varor eller tjänster.&lt;A href="#page_101"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;105 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Motsvarande bestämmelser saknas i LUF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Intressenternas erfarenheter och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft23"&gt;Intressenternas erfarenheter och synpunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Leverantörer, enskilda upphandlare och upphandlande myndigheter samt deras respektive intresseorganisationer har uttryckt att dialo- gen mellan parterna bör öka och att det finns behov av vägledning om utrymmet att föra dialog.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft9"&gt;Begreppet dialog&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft8"&gt;Med dialog avses i detta sammanhang samtal mellan upphand- lande myndigheter och presumtiva eller befintliga leverantörer utan att de inblandade specifikt förhandlar om pris eller villkor i ett framtida eller existerande kontrakt. Dialog före upphand-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;GPA förklaras närmare i bilaga 3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;4 kap. 10 § LOU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;4 kap. 11 § LOU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373102x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p391 ft8"&gt;lingen syftar till att förmedla information om kommande upp- handlingstillfällen och den upphandlande myndighetens kom- mande upphandlingsbehov samt ta del av företagens kunskaper och erfarenheter inför utformningen av förfrågningsunderlaget. Under upphandlingens gång kan dialogen bidra till att klargöra och förtydliga förfrågningsunderlag och anbud. Efter upphand- lingen kan dialogen avse en diskussion om upphandlingens resultat och hur upphandlingsprocessen gått till. Dialogen med den vinnande leverantören handlar också om att tillgodose att villkoren i upphandlingskontraktet uppfylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft11"&gt;Det viktiga är att den upphandlande myndigheten eller enheten kan åstadkomma en god dialog utan att för den delen ge någon enskild leverantör en otillbörlig fördel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft8"&gt;Flera intressenter har uttryckt önskemål om att utveckla dialogen mellan upphandlande myndigheter/enheter och presumtiva leve- rantörer både innan, under och efter upphandlingen. Via dialogen får företagen och de upphandlade myndigheterna/enheterna insikt i och kunskap om varandras förutsättningar och önskemål. Att ge ökade möjligheter till dialog kan enligt både upphandlare och företag medföra att företagen får bättre förståelse för den upp- handlande myndighetens behov och förfrågningsunderlagets krav. Dialogen kan också ge upphandlande myndigheter bättre förståelse för anbuden och de lösningar som marknaden har att erbjuda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;En förbättrad dialog mellan parterna medför sannolikt att för- troendet ökar. Bland annat Almega och SOI anger att en dialog innan upphandlingen påbörjas kan leda till att fel undviks som annars kan föranleda omfattande ändringsprocesser, avbrutna upp- handlingar eller till och med överprövningar i ett senare skede av upphandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft8"&gt;Det har också påtalats att dialogen kan vara innovationsfräm- jande eftersom företagen under dialogen kan föra fram olika lös- ningar med sikte på framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Näringslivsföreträdare påpekar att en följd av den bristande dialogen är att leverantörerna ofta upplever att upphandlande myn- digheter ibland efterfrågar varor och tjänster som inte tillgodoser de faktiska behoven, exempelvis för att de inte avspeglar den aktu- ella tekniknivån på marknaden. Mer kommunikation och dialog skulle öka förutsättningarna för att kommande upphandlingar ger&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft18"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373103x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet SOU 2011:73&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;varor och tjänster som bättre tillfredsställer offentlig sektors behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft8"&gt;En orsak till att upphandlarna endast i begränsad utsträckning genomför dialog anges vara osäkerhet inför vad som är tillåtet inom ramen för bl.a. principerna om likabehandling och transparens och, i förlängningen, en upplevd risk för överprövning. Att genomföra dialog med presumtiva leverantörer tar också tid och resurser i anspråk. Många upphandlare vittnar om att sådana resurser saknas eller att denna del av upphandlingsprocessen inte prioriteras. Det saknas även praktisk vägledning om hur en strukturerad dialog kan gå till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;En viktig aspekt som ofta förs fram är att ökad dialog skapar bättre förutsättningar för att kommande leveranser sker i enlighet med det upphandlade kontraktet. Dialog efter upphandlingen kan bl.a. användas till att förbättra och utveckla framtida upphand- lingsförfaranden. Frågor om avtalsuppföljning och utvärdering av upphandlingsprocessen behandlas i avsnitt 4.15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft23"&gt;Intressenternas förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Det har under utredningens arbete framkommit olika förslag på hur dialogen mellan upphandlande myndigheter/enheter och före- tag skulle kunna förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Företagarna rekommenderar att de upphandlande myndighe- terna på lämpligt sätt och i god tid informerar företagen på mark- naden om framtida upphandlingsplaner. &lt;A href="#page_103"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Det har också påtalats vikten av att sådan information också publiceras på exempelvis den upphandlande myndighetens eller enhetens hemsida, i en förhandsannons i Tender Electronic Daily (TED) eller i de nationella s.k. allmänt tillgängliga elektroniska databaserna. För en större och välkänd upphandlande myndighet eller enhet kan det räcka att annonsera på myndighetens hemsida. Ett exempel på detta är Trafikverket, som har ambitionen att på sin hemsida publicera alla större upphandlingar som verket planerar att genomföra under de kommande tolv månaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft11"&gt;Det finns enligt Företagarna och andra aktörer även ett värde i att ha uppföljande dialog med företagen som deltagit i och lämnat anbud i en genomförd upphandling.&lt;A href="#page_103"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;107 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I det sammanhanget fram-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Företagarna, &lt;/SPAN&gt;Offentlig upphandling – något för små företag?&lt;SPAN class="ft33"&gt;, juli 2011, s. 18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Företagarna, &lt;/SPAN&gt;Offentlig upphandling – något för små företag?&lt;SPAN class="ft30"&gt;, juli 2011, s. 18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373104x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;hålls SVT upphandlingsenhet som ett gott exempel. SVT ringer i nära anslutning till tilldelningsbeslutet upp de anbudsgivare som inte tilldelades kontraktet för att ge dem en muntlig förklaring till varför de gick miste om kontraktet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Det finns fler exempel, bl.a. har Borlänge, Trollhättan, Skellef- teå, Sigtuna och Södertälje kommuner samt Inköp Gävleborg, goda erfarenheter av dialog med företagen.&lt;A href="#page_104"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;108 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Dessa kommuner genom- för eller deltar i regelbundna möten där de informerar om kom- mande upphandlingar samt diskuterar erfarenheterna av nyligen genomförda upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Ett annat sätt att skapa dialog är att inrätta och medverka i bransch- eller upphandlingsråd i vilka både upphandlande myndig- heter och företag ingår. Där kan parterna exempelvis diskutera generella upphandlingsfrågor, utbyta erfarenheter och på så sätt öka förståelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Almega har framfört till utredningen att dialogen skulle kunna omfatta hela eller delar av ett preliminärt förfrågningsunderlag, innan annonsering sker i enlighet med LOU och LUF. Syftet med Almegas förslag är att ge presumtiva leverantörer möjlighet att lämna synpunkter på underlaget. På så sätt kan den upphandlande myndigheten eller enheten undvika att upphandlingen, p.g.a. felak- tiga eller olagliga krav, stoppas upp i ett senare skede. Vidare kan den som upphandlar få återkoppling om de krav som ställts över huvudtaget är relevanta och lämpliga i den aktuella upphandlingen. Stockholms läns landsting har tillämpat denna metod vid en upp- handling av batterier. Möjligheten att tycka till om förfrågningsun- derlaget annonserades i tillbörlig annonsdatabas och det prelimi- nära förfrågningsunderlaget lades ut på myndighetens hemsida. Åtgärden var enligt näringslivsorganisationen mycket uppskattad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Utvärdering och översyn av upphandlingsdirektiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Förslaget om utökade förhandlingsmöjligheter (avsnitt 4.7) hänger nära samman med möjligheterna till dialog och bör därför enligt upphandlingsutredningen ses över i ett sammanhang. Utredningen har i sitt remissvar till regeringen, med anledning av kommissio- nens grönbok, angett att kommissionen bör uppmuntra dialog&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;108 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Tillväxtverket, &lt;/SPAN&gt;Hur kan upphandlande myndigheter/enheter öka företagens deltagande i offentliga upphandlingar? – en redogörelse av Tillväxtverkets uppdrag från Upphandlings- utredningen 2010&lt;SPAN class="ft30"&gt;, opublicerad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft18"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373105x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;mellan parterna och ta fram en vägledning som tydliggör dialog- möjligheterna inom ramen för de grundläggande principerna för den offentliga upphandlingen. Regeringen har beaktat och tagit ställning för frågan i sitt grönbokssvar till &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft11"&gt;Såvitt utredningen kunnat bedöma har kommissionen ännu inte tagit ställning om den har för avsikt att vidta någon åtgärd som skulle underlätta en ökad dialog mellan parterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Upphandlingsutredningens fortsatta arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen noterar med tillförsikt att Kammarkol- legiets upphandlingsstöd har för avsikt att inom kort publicera en vägledning om dialog före, under och efter upphandlingen. Behovet av ytterligare upphandlingsstödjande förslag från utredningen får ta sin utgångspunkt i den kommande vägledningen samt i &lt;NOBR&gt;EU-kom-&lt;/NOBR&gt; missionens kommande förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Elektronisk upphandling &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;– &lt;/SPAN&gt;en förenklingsåtgärd för alla?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Intressenternas erfarenheter och synpunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;Nästan samtliga intressentgrupper pekar ut den elektroniska upp- handlingen som en viktig åtgärd att förenkla den offentliga upp- handlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft23"&gt;Upphandlande myndigheters inställning till &lt;NOBR&gt;e-upphandling&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Upphandlingsstödet på Kammarkollegiet genomförde under 2010 en undersökning av upphandlande myndigheters användning av e- upphandling&lt;A href="#page_105"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Den visar att 45 % av de upphandlande myndighe- terna använder någon form av &lt;NOBR&gt;e-verktyg&lt;/NOBR&gt; för hela, men i flertalet fall delar, av upphandlingsprocessen. De moment där verktygen används mest är vid utformning av annons och annonsering, han- tering och publicering av frågor och svar, öppning och registrering av anbud samt utformning och distribution av tilldelningsbeslut. De moment där verktygen används minst är vid kontroll och kvali-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;109 &lt;/SPAN&gt;Med &lt;NOBR&gt;e-upphandling&lt;/NOBR&gt; avses den del av inköpsprocessen som börjar med framtagande av förfrågningsunderlag och avslutas med kontraktsskrivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373106x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;ficering av anbudsgivare, utvärdering av anbud samt utformning av kontrakt/avtal. Det finns många fördelar med &lt;NOBR&gt;e-upphandling&lt;/NOBR&gt; för både upphandlande myndigheter och de företag som lämnar anbud. Den mest märkbara är tidsvinsten när den manuella hanteringen av anbuden försvinner. En viktig synpunkt är att verktygen i sig inte automatiskt ger besparingar. Det krävs också att de upphandlande myndigheterna samtidigt ser över sina upphandlings- och avrops- rutiner, förbättrar den interna kommunikationen och samarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft11"&gt;Intresset för &lt;NOBR&gt;e-upphandling&lt;/NOBR&gt; är stort och inom två år beräknar ytterligare 26 procent av de upphandlande myndigheterna att ha infört elektroniskt upphandlingsförfarande.&lt;A href="#page_106"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;110&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft23"&gt;Företagens inställning till &lt;NOBR&gt;e-upphandling&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Det finns ingen svensk studie som specifikt avser anbudsgivarnas synpunkter på elektronisk upphandling. Av bredare studier över företagens, inte minst de små och medelstora, inställning till offentlig upphandling i allmänhet, kan man dock dra slutsatsen att de över lag har en positiv inställning till elektronisk upphandling.&lt;A href="#page_106"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;111 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Att slippa den omfattande fysiska pappershanteringen av anbud, oftast i flera exemplar, ser man som en avsevärd effektivisering. Automatiska kvalitetskontroller och checklistor lyfts också fram som värdefulla. I olika sammanhang har farhågor rests att anbuds- givarna, och då kanske särskilt små och medelstora företag, kan tycka att verktygen och systemen är svåra att hantera och att det faktum, att olika &lt;NOBR&gt;e-upphandlingssystem&lt;/NOBR&gt; ser olika ut, kan innebära problem. Att så skulle vara fallet går dock inte att läsa ut av de genomförda studierna. Betydligt större problem utgörs av de stora variationerna mellan hur upphandlande myndigheter utformar kra- ven och kriterierna kring sina förfrågningsunderlag, som i grunden inte påverkas av &lt;NOBR&gt;e-upphandlingssystemen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft11"&gt;Att elektroniska upphandlingsförfaranden skulle innebära sär- skilda problem för mindre anbudsgivare motsägs också av att flera upphandlande myndigheter säger sig ha noterat att små och medel-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;110&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Kammarkollegiet, &lt;/SPAN&gt;Uppföljning av upphandlande myndigheters användning av &lt;NOBR&gt;e-upp-&lt;/NOBR&gt; handling&lt;SPAN class="ft41"&gt;, 24 januari 2011, s. 3 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;111&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se t.ex. Nutek, &lt;/SPAN&gt;Offentlig upphandling – vad tycker företagen är krångligt&lt;SPAN class="ft33"&gt;? R 2008:06, Nutek, &lt;/SPAN&gt;Offentliga upphandlingar och elektroniska upphandlingssystem&lt;SPAN class="ft33"&gt;, R 2009:04, Konkur- rensverket, &lt;/SPAN&gt;Åtgärder för bättre konkurrens – förslag&lt;SPAN class="ft33"&gt;, Rapport 2009:4, Stockholms Handels- kammare, &lt;/SPAN&gt;Åtgärder för en effektivare offentlig upphandling&lt;SPAN class="ft33"&gt;, analys 2008:2, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;EU-kommissionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt; DG Enterprise and Industry, &lt;/SPAN&gt;Evaluation of SME’s access to Public procurement in the EU&lt;SPAN class="ft33"&gt;, 28 September 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373107x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;stora företag är de som oftast kommer med önskemål om övergång till elektroniska upphandlingsförfaranden.&lt;A href="#page_107"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;112&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft23"&gt;Synpunkter och önskemål i samband med den fortsatta utvecklingen av &lt;NOBR&gt;e-upphandling&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Den ökade användningen av &lt;NOBR&gt;e-upphandling&lt;/NOBR&gt; har dock aktualiserat frågor kring ansvaret för fel och brister i de elektroniska verktyg som erbjuds på marknaden.&lt;A href="#page_107"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Av de upphandlande myndigheter som inte använder &lt;NOBR&gt;e-upp-&lt;/NOBR&gt; handling anser ca en tredjedel att de skulle behöva extern hjälp vid övergången till ett elektroniskt förfarande. Exempelvis efterfrågas allmän information och vägledning om &lt;NOBR&gt;e-upphandling,&lt;/NOBR&gt; aktuella programvaror, stöd för processer samt hjälp med kravställning, utvärdering och implementering av olika verktyg. I det samman- hanget är det av intresse att nämna att Kammarkollegiets upphand- lingsstöd har för avsikt att i början av 2012 publicera en praktisk vägledning om införandet av elektroniska upphandlingssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Att kunna lära av andra upphandlande myndigheters erfarenhe- ter av &lt;NOBR&gt;e-upphandling&lt;/NOBR&gt; liksom att skapa bättre förutsättningar för gemensam upphandling av &lt;NOBR&gt;e-system&lt;/NOBR&gt; är andra åtgärder som efterfrå- gas. Kammarkollegiet ska enligt uppgift under början av 2012 där- till publicera en rapport med tips och råd samt goda exempel från upphandlande myndigheter som har infört &lt;NOBR&gt;e-upphandlingssystem.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Flera intressenter har också efterfrågat ett centralt ramavtal för &lt;NOBR&gt;e-upphandlingsverktyg.&lt;/NOBR&gt; &lt;A href="#page_107"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;114&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Det bör också nämnas att Kammarkollegiet förespråkar en nationell databas för annonsering av upphandlingar bl.a. för att underlätta för anbudsgivare att hitta offentliga upphandlingar.&lt;A href="#page_107"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;115 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Frågan har i övrigt inte uppmärksammats särskilt under Upphand- lingsutredningens utåtriktade arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;112&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Kammarkollegiet, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Framtida arkitektur för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;e-upphandling&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; förstudie, 19 april 2011, s. 10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Norman, Pernilla, &lt;/SPAN&gt;Elektronisk upphandling, men vem tar ansvar?&lt;SPAN class="ft41"&gt;, JP Upphandlingsnet, artikel 24 maj 2011 och Förvaltningsrättens i Stockholm dom den 14 januari 2011, mål nr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;39865-10&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt; m.fl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;114&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Kammarkollegiet, &lt;/SPAN&gt;Uppföljning av upphandlande myndigheters användning av e- upphandling&lt;SPAN class="ft41"&gt;, 24 januari 2011, s. 7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;115&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Kammarkollegiet, &lt;/SPAN&gt;Framtida arkitektur för &lt;NOBR&gt;e-upphandling&lt;SPAN class="ft30"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt; 19 april 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373108x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Kommissionens utvärdering av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-upphandling&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Kommissionen genomförde under 2010 en särskild utvärdering av handlingsplanen för &lt;NOBR&gt;e-upphandling&lt;/NOBR&gt; från 2004. Det konstaterades att utvecklingen gått framåt men att målen i handlingsplanen inte uppnåtts.&lt;A href="#page_108"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;116 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I syfte att ta ett samlat grepp om den fortsatta utveck- lingen har kommissionen tagit fram en grönbok om &lt;NOBR&gt;e-upphand-&lt;/NOBR&gt; ling.&lt;A href="#page_108"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;117 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Grönboken pekar ut ett antal prioriterade områden där kommissionen ser störst möjligheter att påverka utvecklingen och bidra till en mer utbredd användning av &lt;NOBR&gt;e-upphandling.&lt;/NOBR&gt; Samman- fattningsvis konstateras att det finns en stark politisk vilja och att både kommissionen och medlemsstaterna på olika sätt vill skynda på och styra införandet av &lt;NOBR&gt;e-upphandling.&lt;A href="#page_108"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;118&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Kommissionen belyser i grönboken behovet av politiska åtgär- der, exempelvis förtydliganden kring vad som gäller om medlems- stater vill införa &lt;NOBR&gt;e-upphandling&lt;/NOBR&gt; som ett obligatorium. Kommissio- nen resonerar också kring att införa obligatoriska krav på &lt;NOBR&gt;e-upp-&lt;/NOBR&gt; handling i upphandlingsdirektiven. Noteras bör att den svenska regeringen i sitt grönbokssvar tydligt tagit ställning mot en sådan utveckling.&lt;A href="#page_108"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;119 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;En majoritet (53 procent) av de som svarat på grönboken är emellertid positiva till att göra &lt;NOBR&gt;e-upphandling&lt;/NOBR&gt; till ett obligatorium på &lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;/NOBR&gt; En majoritet (65 procent) anser också att det tydligt bör framgå av direktiven att enskilda medlemsstater har rätt göra &lt;NOBR&gt;e-upphandling&lt;/NOBR&gt; till ett obligatorium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;I övrigt föredrar respondenterna andra åtgärder än lagstiftnings- åtgärder i syfte att förbättra den gränsöverskridande &lt;NOBR&gt;e-upphand-&lt;/NOBR&gt; lingen. Av det dokument som sammanfattar grönbokssvaren fram- går att kommissionens ansvariga avdelningar identifierat fyra åtgär- der som är av särskilt intresse för respondenterna. De mest efter- frågade åtgärderna är att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;116&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Commission staff working document, &lt;/SPAN&gt;Evaluation of the 2004 action plan for electronic procurement&lt;SPAN class="ft41"&gt;, 18 oktober 2010, SEC(2010) 1214 final.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;117&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Europeiska Kommissionen&lt;/SPAN&gt;, Grönbok om en ökad användning av &lt;NOBR&gt;e-upphandling&lt;/NOBR&gt; i EU&lt;SPAN class="ft41"&gt;, Bryssel den 18 oktober 2010 KOM(2010) 571 slutlig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;118&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Kammarkollegiet, &lt;/SPAN&gt;Uppföljning av upphandlande myndigheters användning av e- upphandling&lt;SPAN class="ft41"&gt;, 24 januari 2011, s. 7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;119&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Svenskt yttrande över kommissionens Grönbok om en ökad användning av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-upp-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft30"&gt;handling i EU (KOM (2010) 571 slutlig), 11 februari 2011, Socialdepartementets dnr S2011/92/RU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft18"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373109x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p406 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;klargöra vilka krav som gäller för autentisering och identifika- tion vid &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-upphandling,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;förbättra interoperabiliteten mellan olika &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-upphandlingslös-&lt;/NOBR&gt; ningar,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;tillhandahålla grundläggande krav för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-upphandling&lt;/NOBR&gt; (en minimiuppsättning av gemensamma egenskaper för &lt;NOBR&gt;e-upphand-&lt;/NOBR&gt; lingsplattformar och &lt;NOBR&gt;e-system),&lt;/NOBR&gt; samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;standardisera och förenkla certifikaten och kraven på leverantö- rerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_109"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;120&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft8"&gt;Slutligen påtalas i grönboken att kommissionen och medlemssta- terna bör fortsätta utveckla strategier för att uppmuntra små och stora företag att delta i &lt;NOBR&gt;e-upphandling&lt;/NOBR&gt; och för att säkerställa att de &lt;NOBR&gt;e-upphandlingssystem&lt;/NOBR&gt; som används är optimalt användbara.&lt;A href="#page_109"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;121&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Upphandlingsutredningens fortsatta arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen har för avsikt att, söka samarbete med Kammarkollegiet, för att analysera om utredningen på något sätt kan bidra till att komma till rätta med de flaskhalsar som hindrar en snabb utveckling av den elektroniska upphandlingen i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Ramavtal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Bestämmelser om ramavtal och dynamiska inköpssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft23"&gt;Ramavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;Ramavtal definieras i LOU som avtal vilka ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren för senare tilldelning av kontrakt under&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;120&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;DG Markt services working document, &lt;/SPAN&gt;A summary of responses to the green paper on expanding the use of &lt;NOBR&gt;e-procurement&lt;/NOBR&gt; in the EU&lt;SPAN class="ft56"&gt;, “http://ec.europa.eu/internal_market/ &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;consultations/docs/2010/e-procurement/synthesis_en.pdf”&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;121&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Grönbok om en ökad användning av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-upphandling&lt;/NOBR&gt; i EU, Bryssel den 18 oktober 2010 KOM(2010) 571 slutlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373110x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;en given tidsperiod. Ett ramavtal får löpa under längre tid än fyra år endast om särskilda skäl föreligger.&lt;A href="#page_110"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;122&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft8"&gt;Enligt LUF får en upphandlande enhet, vid tilldelning av kon- trakt baserat på ramavtal, tillämpa förhandlat förfarande utan före- gående annonsering.&lt;A href="#page_110"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;123&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Beroende på om en eller flera leverantörer omfattas av avtalet gäller olika bestämmelser i LOU vid tilldelning av kontrakt inom ramavtalet. Om ramavtalet slutits med en leverantör ska villkoren i kontrakten överensstämma med villkoren i ramavtalet. Vid tilldel- ning av sådana kontrakt får den upphandlande myndigheten skrift- ligen samråda med ramavtalsleverantören och vid behov uppmana leverantören att komplettera sitt anbud. En komplettering får emellertid inte innebära att anbudet går utöver eller på annat sätt avviker från ramavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft11"&gt;Vid ramavtal med fler än två leverantörer kan avtalets samtliga villkor vara antingen fastställda eller inte fastställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft8"&gt;Vid tillämpning av ramavtal med samtliga villkor fastställda sker tilldelning av kontrakt utan förnyad inbjudan att lämna anbud. Istället krävs att ramavtalet innehåller villkor i form av rangordning eller annan fördelningsnyckel som säkrar att tilldelningen sker på ett objektivt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft8"&gt;Vid tillämpning av ramavtal där samtliga villkor inte är fast- ställda ska den upphandlande myndigheten bjuda in ramavtalsleve- rantörerna till s.k. förnyad konkurrensutsättning. Vid förnyad konkurrensutsättning ska ramavtalsleverantörerna bjudas in att på nytt lämna anbud i enlighet med de villkor som anges i ramavtalet. Dessa villkor får, om det är nödvändigt, preciseras och vid behov kompletteras med andra villkor som angetts i förfrågningsunderla- get till ramavtalet. Den upphandlande myndigheten ska tilldela varje enskilt kontrakt till den anbudsgivare som har lämnat det bästa anbudet på grundval av de tilldelningskriterier som angetts i ramavtalets förfrågningsunderlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;122&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;2 kap. 15 § LOU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;123&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Upphandlande enheter får även välja att tilldela kontrakt i enlighet med något av de förfaranden för ramavtal som framgår av 5 kap. LOU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft18"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373111x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft23"&gt;Dynamiska inköpssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;I upphandlingsdirektiven finns regler för hur ett dynamiskt inköps- system ska organiseras.&lt;A href="#page_111"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;124 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Dessa bestämmelser har inte imple- menterats i svensk rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Ett dynamiskt inköpssystem är en helt elektronisk process för anskaffning av standardprodukter till en upphandlande myndighet. Upphandlingsförfarandet är avsett för att effektivisera anskaff- ningen av väl definierade ”enkla” produkter som anskaffas löpande och är återkommande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Kortfattat kan sägas om ett dynamiskt inköpssystem att vid upprättande av denna process följer den upphandlande myndighe- ten det öppna förfarandet fram till kontraktstilldelning. Den upp- handlande enheten ska utvärdera de ekonomiska aktörernas anbud inom 15 dagar från och med anbudets lämnande, dock finns det möjlighet att förlänga denna tidsfrist. Därefter ska myndigheten snarast möjligt underrätta anbudsgivaren om dennes anbud är medtaget i systemet eller om det har förkastats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft11"&gt;En skillnad mellan ramavtal och dynamiska inköpssystem är att i det senare finns möjlighet att ansluta leverantörer i efterhand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Intressenternas erfarenheter och synpunkter samt förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft23"&gt;Stora samordnade ramavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft9"&gt;Intressenternas erfarenheter och synpunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;I samband med det utåtriktade arbetet har Upphandlingsutred- ningen fått ta del av många invändningar från både upphandlande myndigheter och företag mot lagstiftningen om, och tillämpningen av ramavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;SOI har i samband med sitt dialogmöte med utredningen påtalat att reglerna om ramavtal som trädde i kraft den 1 januari 2008 har föranlett strukturella förändringar av de marknader som berörs av dem. Det gäller framför allt samordnade ramavtal som omfattar stora delar av vissa marknader. SOI:s uppfattning är att dessa ram- avtal styr mot stora leverantörer vilket försämrar konkurrensen. Företagarna och Företagarförbundet har beskrivit den problematik som omfattande ramavtal föranleder, framför allt för de mindre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;124 &lt;/SPAN&gt;Artikel 33 klassiska direktivet och artikel 15 försörjningsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373112x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;företagen. Dessa problem har också under många år påpekats av Konkurrensverket. Även Tillväxtverket lyfter frågeställningen i sin rapport till Upphandlingsutredningen.&lt;A href="#page_112"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;125&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft8"&gt;Också företagen själva har hört av sig till utredningen för att berätta om svårigheterna att delta i upphandlingar av stora ramav- tal. De är kritiska mot avtalens produkt- och tidsmässiga omfatt- ning men framför allt mot mängden krav och den administrativa börda som de anser att anbudsförfarandet tyngs av. Dessa fråge- ställningar behandlas vidare i avsnitt 5.17 som behandlar de små och medelstora företagens medverkan i offentliga upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Det har under utredningens arbete framförts särskild kritik mot de ramavtal som upphandlas och samordnas inom den statliga inköpssamordningen. De som beställer från avtalen har klagat på att avropen, i förhållande till värdet på varan eller tjänsten, kan ta oproportionellt mycket tid i anspråk att genomföra. Avrop som sker i form av förnyad konkurrensutsättning upplevs inte sällan ställa väldigt höga krav på den som ska göra avropet. Vidare har det påpekats att priset för varor och tjänster inom ramavtalen inte upplevs som särskilt fördelaktiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;En ytterligare nackdel som utredningen uppmärksammats på är att samordnade ramavtal ökar avståndet mellan de som upphandlar avtalen och de som ska använda varorna och tjänsterna. Det riske- rar att medföra att varorna och tjänsterna är sämre anpassade för den enskilda myndighetens behov. &lt;A href="#page_112"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;126 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det har också påpekats att samordnade ramavtal leder till administrativa vinster i form av minskade transaktionskostnader. I det sammanhanget har det också nämnts att dessa vinster kan användas till förbättrade behovs- och marknadsanalyser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft9"&gt;Intressenternas förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Ett sätt att underlätta för de mindre företagen att delta i samord- nade statliga ramavtalsupphandlingar är att regeringen tydliggör att deras deltagande befrämjas genom att exempelvis upphandlingarna eller kontrakten ska delas upp i geografiskt eller produktmässigt mindre delar, att kraven på företagens omsättning ska vara väl&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;125&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Tillväxtverket, &lt;/SPAN&gt;Hur kan upphandlande myndigheter/enheter öka företagens deltagande i offentliga upphandlingar? – en redogörelse av Tillväxtverkets uppdrag från Upphandlings- utredningen 2010&lt;SPAN class="ft41"&gt;, opublicerad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;126&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Bergman m.fl, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Samordnade ramavtal&lt;/SPAN&gt;, Konkurrensverkets uppdragsforskning 2010:5, Konkurrensverket, 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft18"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373113x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;övervägda och rimliga i förhållande till det som upphandlas samt att elektronisk upphandling och beställning från avtal ska tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;I syfte att förenkla avropen för avnämarna på de statliga sam- ordnade ramavtalen har det framkommit önskemål från Kammar- kollegiet om att kunna använda sig av s.k. kombinationsavtal. Med kombinationsavtal avses ett ramavtal med mer än en avropsord- ning. Exempelvis skulle en upphandlande myndighet kunna upp- handla ramavtal som upp till vissa uppskattade kontraktsvärden medger avrop enligt rangordning och förnyad konkurrensutsätt- ning vid belopp därutöver.&lt;A href="#page_113"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;127&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Det har också framförts önskemål från Kammarkollegiet och SKL:s referensgrupp för upphandlingsfrågor om att införa bestämmelser om s.k. dynamiska inköpssystem i upphandlingsla- garna i syfte att underlätta avrop från ramavtal.&lt;A href="#page_113"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;128 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I samband med propositionen Nya rättsmedel på upphandlingsområdet övervägdes att införa bestämmelserna om sådana system men något förslag lämnades emellertid inte. Innovationsupphandlingsutredningen föreslog därefter i sitt betänkande att bestämmelserna om dyna- miska inköpssystem borde införas i LOU och LUF. Utredningen bedömde att sådana system kan medverka till att stärka konkurren- sen mellan olika leverantörer av produkter samtidigt som systemen främjar introduktion av allt bättre produkter. I detta avseende ansågs dynamiska inköpssystem kunna vara innovationsvänliga.&lt;A href="#page_113"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;129&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft11"&gt;Vid utredningens dialogmöten med SOI och SKL har det framförts att LUFs bestämmelser om ramavtal bör gälla även vid upphandling enligt LOU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft23"&gt;Ramavtal med två leverantörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen har uppmärksammats på ett specifikt problem inom direktiven som rör hindret mot att sluta ramavtal med två leverantörer. De upphandlande myndigheterna och deras intresseorganisationer har svårt att se någon godtagbar anledning till att ramavtal får slutas med endast en eller minst tre leverantörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;127&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se RÅ 2010 ref 97.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;128&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Kammarkollegiets remissvar till regeringen med anledning av kommissionens grönbok om offentlig upphandling, Socialdepartementets dnr S 2011/1259/RU och Upphandlingsutredningens möte med SKL:s upphandlingsgrupp &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2011-02-16.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;129&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;SOU 2010:56, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Innovationsupphandling&lt;/SPAN&gt;, s. 225.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373114x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft23"&gt;Avrop enligt LOU svårt vid vissa typer av tjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft9"&gt;Intressenternas erfarenheter och synpunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Det har påtalats för utredningen att ramavtalens krav på förnyad konkurrensutsättning eller rangordning är särskilt svåra att tillämpa när varan eller tjänsten behöver anpassas till enskilda individers personliga förhållanden och önskemål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Exempelvis upphandlas sociala tjänster ofta i form av ramavtal med ett stort antal utförare. Med sociallagstiftningens krav på att sätta individens behov i centrum och brukarmedverkan&lt;A href="#page_114"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;130 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;innebär LOU:s krav på rangordning eller förnyad konkurrensutsättning ett stort problem. Det kan vara så att exempelvis placeringen av en ung person i ett visst hem för vård och boende &lt;NOBR&gt;(HVB-hem)&lt;/NOBR&gt; inte är lämplig eftersom andra personer som placerats/bor där kan ha en negativ inverkan den unge eller ungas rehabiliteringsmöjligheter. En ung person kan p.g.a. sin särskilda problematik också ha behov av att bo i ett &lt;NOBR&gt;HVB-hem&lt;/NOBR&gt; på en viss ort. Dylika behov kan enligt intressenterna vara svåra att tillgodose inom ramen för LOU och LOV. Motsvarande problematik gäller enligt SKL på hälso- och sjukvårdsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft8"&gt;Ett område som utredningen uppmärksammats på är upphand- ling av tandteknik, dvs. tandproteser. Intresseföreningarna Tjäns- tetandläkarna och Sveriges Tandteknikerförbund anser att kravet på rangordning leder till problem med patientsäkerheten. Intres- senterna anser att kvalitetssäkringen av inopererade tandproteser kräver en kontinuitet och nära dialog mellan tandläkare och tand- tekniker.&lt;A href="#page_114"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;131&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Intressenternas förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;I förarbetena till ramavtalsreglerna anges att det kan uppkomma svårigheter om den upphandlande myndigheten inte helt på egen hand kan formulera sitt behov. Det kan t.ex. vara fråga om avtal om komplicerade medicinska produkter eller tjänster som beror på behandlande läkares val av behandlingsmetod eller på vissa patien- ters speciella behov. En upphandlande myndighet måste följaktli-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;130&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Begreppet avser både den enskildes medverkan i sin egen process och hur patienten/ brukaren kan medverka i verksamhetens utveckling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;131&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Tjänstetandläkarna, Skrivelse till Upphandlingsutredningen, 30 juni 2011, dnr Fi2010:06/2011/37 och Sveriges Tandteknikerförbund, Skrivelse till Upphandlings- utredningen, 7 december 2010, dnr Fi2010:06/2010/16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft18"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373115x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;gen under vissa förutsättningar ha möjlighet att frångå den i ram- avtalet fastställda rangordningen. Möjligheten till avvikelse ska därtill framgå av förfrågningsunderlaget och ingå i ramavtalet.&lt;A href="#page_115"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;132 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Undantaget från rangordningsreglerna bör enligt intressentförsla- get uttryckligen omfatta även avrop av tjänster som en behörig beslutsfattare bedömt nödvändiga mot bakgrund av sociallagstift- ningens krav och den enskildes behov. Detta gäller såväl vid tvångsvård som vid andra omständigheter där det krävs en profes- sionell bedömning av utförarens lämplighet i det enskilda fallet. Bedömda behov hos individen ska enligt förslaget vara överordnat leverantörernas rätt till tilldelning av kontrakt.&lt;A href="#page_115"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;133&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Tjänstetandläkarna och Sveriges Tandteknikerförbund har före- slagit att tandtekniska tjänster i sin helhet bör undantas från upp- handling enligt LOU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Det har också i flera sammanhang framförts förslag om att införa ett valfrihetsförfarande i LOU som liknar det som gäller enligt LOV. Syftet vore att – inom förfarandets ramar och den upphandlande myndighetens budgetrammar – ge den enskilde bättre möjligheter att välja de varor eller tjänster som passar honom eller henne bäst (se avsnitt 4.16).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft23"&gt;Reglering av ramavtalens avtalstider&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft9"&gt;Intressenternas erfarenheter, synpunkter och förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Vid köp av platser i exempelvis bostäder för funktionshindrade eller boenden för personer i livets slutskede utgör begränsningen av avtalstidernas längd ett problem. Det har påtalats att det knappast kan anses vara etiskt försvarbart eller förenligt med sociallagstift- ningen att flytta en person från en långvarig placering när han eller hon har oförändrade vård- och boendebehov samt dessutom vill bo kvar, på grund av att ramavtalets löptid är begränsad till fyra år.&lt;A href="#page_115"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;134 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Möjligheterna till direktupphandling p.g.a. synnerliga skäl anses inte erbjuda tillräckliga möjligheter för att kunna tillgodose indivi- dens behov och inte följa sociallagstiftningen i övrigt. Vissa tjänster föreslås helt och hållet undantas från skyldighet att upphandla. De gäller de tjänster som består i att tillhandahålla enstaka platser för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;132&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Prop. 2006/07:128, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ny upphandlingslagstiftning&lt;/SPAN&gt;, s. 175 och 179.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;133&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Skrivelse från Huddinge kommun, Annika Asplind, 16 mars 2011, dnr 2010:06/2011/18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;134&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Se 5 kap. 3 § LOU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373116x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;enskilda individer i permanenta boenden men däremot inte drift- entreprenader av hela verksamheter.&lt;A href="#page_116"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;135&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Det har även från andra håll förts fram önskemål om att regleringen om avtalstider vid ramavtal bör ses över. Ett större företag inom &lt;NOBR&gt;IT-branschen&lt;/NOBR&gt; anser att fyraårsregelns längd är allt för kort med tanke på hur lång tid det tar att justera ett &lt;NOBR&gt;IT-verksam-&lt;/NOBR&gt; hetsstöd i syfte att passa exempelvis en kommuns verksamhet inom individ- och familjeomsorgen. Långa avtalstider anses samtidigt av många intressenter – i synnerhet mindre företag och deras intres- seorganisationer – skapa inlåsningseffekter vilket riskerar att för- sämra konkurrensen i kommande upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft23"&gt;Låg avtalstrohet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft9"&gt;Intressenternas erfarenheter och synpunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Ett problem som ofta påtalas i samband med ramavtal är att många myndigheters personal avstår från att avropa från gällande ramavtal och i stället köper varor och tjänster från leverantörer som inte omfattas av ramavtalet. En liknande problematik uppstår när varor och tjänster köps från ramavtalsleverantörer trots att just dessa varor och tjänster inte omfattas av ramavtalet. Problemen gäller inte minst vid livsmedelsupphandlingar (se avsnitt 4.19). Den risk som avses, är att myndigheter som agerar utanför ramavtalet förlo- rar pengar på att köpa varor och tjänster som inte är upphandlande. Vidare har det påtalats att transaktionskostnaderna blir väldigt höga när ”kommunen har minst ett par anställda som varje vardag går och handlar på IKEA.”&lt;A href="#page_116"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;136 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Beteendet är i vissa fall oförenligt med upphandlingslagstiftningen och kan också utgöra ett avtalsbrott (se avsnitt 4.12 om priskontroll).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft9"&gt;Intressenternas förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Flera intressenter menar att problematiken kring låg avtalstrohet åtminstone delvis kan hanteras inom ramen för den lagstiftning som syftar till att stävja olagliga direktupphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;135&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Skrivelse från Huddinge kommun, Annika Asplind, 16 mars 2011, dnr 2010:06/2011/18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;136&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Uppgifter som lämnats av Botkyrka kommun i samband med utredningens Statistik- hearing den 30 maj 2011 och vid utredningens möte med Inköp Gävleborg den 15 september 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft18"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373117x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;För att förbättra avtalstroheten i decentraliserade organisationer krävs, enligt upphandlande myndigheters erfarenhet, tydlig styr- ning från ledningen. Vidare bör nyttan och vikten med att avropa från ramavtal tydligt kommuniceras till verksamheterna. Dessa måste givetvis också känna till avtalen, vem som får avropa från dem, hur avtalen ska tillämpas, hur avrop får ske etc. Ett visst mått av internkontroll bidrar till ökad avtalsefterlevnad. Det finns goda exempel på upphandlande myndigheter, exempelvis Botkyrka, Lidingö kommun och Växjö kommuner samt Inköp Gävleborg, som framgångsrikt arbetar med att förbättra avtalstroheten. En nödvändig åtgärd för att åstadkomma ökad avtalstrohet är enligt många upphandlande myndigheter att införa elektroniska beställ- ningssystem. Ekonomistyrningsverket har regeringens uppdrag att leda införandet av webbaserade elektroniska beställningssystem i staten senast den 1 januari 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;Det har också påpekats att man behöver balansera åtgärder för att öka de upphandlande myndigheternas avtalstrohet med åtgärder för att öka leverantörernas avtalstrohet. Det anges att köp utanför avtalet, dvs. från andra leverantörer, kan fungera som en säkerhets- ventil för myndigheterna och som ett incitament för ramavtalsleve- rantörerna att faktiskt respektera villkoren i avtalet. Ensidiga åtgär- der mot upphandlarsidan ökar risken för att leverantörerna ägnar sig åt osunda strategiska beteenden, dvs. agerar i strid med ramav- talen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft23"&gt;Osund strategisk anbudsgivning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft9"&gt;Intressenternas erfarenheter och synpunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;En annan ofta förekommande frågeställning inom utredningens arbete har gällt vissa former av tillämpningen av ramavtal och s.k. osund strategisk anbudsgivning&lt;A href="#page_117"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;137&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Lundvall och Pedersen&lt;A href="#page_117"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;138 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;har identifierat tre typfall som kan sammanfattas enligt följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;137 &lt;/SPAN&gt;Enlig Lundvall och Pedersen kan ”osund strategisk anbudsgivning” definieras som situationer där en anbudsgivare ensam, eller tillsammans med andra, bryter mot villkoren, eller i vart fall intentionerna, som den upphandlande myndigheten har rörande hur anbuds- givare ska agera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;138 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Lundvall &amp; Pedersen, &lt;/SPAN&gt;Osund strategisk anbudsgivning i offentlig upphandling&lt;SPAN class="ft30"&gt;, Uppdrags- forskningsrapport 2011:1, Konkurrensverket, 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373118x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p271 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Anbudsgivaren håller inte vad han eller hon lovat genom att underlåta att leverera lågt prissatta varor eller tjänster och i stäl- let hänvisa till dyrare alternativ.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Två eller flera företag, typiskt sett i samma koncern, anpassar sina anbud så att de i en ramavtalsupphandling rangordnas efter varandra. Vid avrop bjuder de endast på ”normalt” prissatta produkter och skickar vidare avrop på lågt prissatta produkter till en koncernkollega.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Ett företag lämnar ett ”bulvananbud” för att underlätta för ett annat företag att vinna en upphandling där en relativ utvärde- ringssmodell används.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft11"&gt;Samtliga fall av osund strategisk anbudsgivning leder enligt Lund- vall och Pedersen entydigt till ett, för den upphandlande myndig- heten, sämre utfall i upphandlingen.&lt;A href="#page_118"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;139&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft9"&gt;Åtgärdsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;Lundvall och Pedersen föreslår att problemen med osund strategisk anbudsgivning åtgärdas genom att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;ändra bestämmelserna i 12 kap. 3 § och 15 kap. 17 § LOU så att bevisbördan för att ett onormalt lågt anbud är seriöst menat åvilar leverantören. Det skulle enligt författarna öka möjlighe- terna att avvisa extremt låga anbud.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;använda bättre, och i första hand absoluta, utvärderingsmodeller (se avsnitt 4.13). Sådana minskar risken för såväl koncernstrate- gisk anbudsgivning som manipulation av relativa utvärderings- modeller.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Bättre uppföljning av avtal och dialog för att kunna åtgärda situationer där leverantörer inte håller vad de lovar (se avsnitt 4.12 och 4.15). Viten och andra sanktioner bör vara lätta att till- lämpa, proportionerliga och kunna avräknas mot kommande fakturor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Bättre avtal som tydliggör leveransskyldigheterna för leverantö- rerna samt vilket pris och övriga villkor som ska gälla. Förplik-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;139 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Lundvall &amp; Pedersen, &lt;/SPAN&gt;Osund strategisk anbudsgivning i offentlig upphandling&lt;SPAN class="ft30"&gt;, Uppdrags- forskningsrapport 2011:1, Konkurrensverket, 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft18"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373119x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p428 ft8"&gt;tiga leverantören att ge samma villkor för ersättningsprodukter som för ursprungliga produkter. Villkoren behöver dock vara balanserade och ta hänsyn till de mindre företagens särskilda situation.&lt;SPAN class="ft28"&gt;140&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Utvärdering av upphandlingsdirektiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;I kommissionens utvärdering och den underliggande konsultrap- porten görs bedömningen att upphandling av ramavtal är den upp- handlingsform som föranleder lägst transaktionskostnader för både upphandlande myndigheter och företag. Transaktionskostnaderna vid ramavtal uppskattas uppgå till 75 procent av genomsnittskost- naden för en upphandling. Motsvarande siffror för leverantörerna är 83 procent av genomsnittet. Besparingarna ligger i att de huvud- sakliga kostnaderna, som är förknippade med valet av leverantör och anbud, fördelas på de individuella kontrakten som avropas från ramavtalet. Ett ramavtal kan omfatta en stor mängd individuella kontrakt. Transaktionskostnaderna som är förknippade med varje enskilt kontrakt inom ett ramavtal blir därför betydligt lägre jäm- fört med om dessa kontrakt skulle vara föremål för separata upp- handlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;Samordnade upphandlingar är i sig enligt utvärderingen inte mindre kostsamma än genomsnittet om man inte tar hänsyn till att alternativet till samordnade upphandlingar är att de upphandlande myndigheter eller enheter, som ingår i samordningen, i stället skulle upphandla var för sig. Tar man dessutom hänsyn till möjliga skalfördelar finns enligt kommissionens utvärdering goda förut- sättningar att göra besparingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Det verkar vara väl känt bland upphandlande myndigheter och enheter att ramavtal har relativt sett låga transaktionskostnader. Kommissionen pekar på att tillämpningen av ramavtal har ökat drastiskt inom EU från 6 837 år 2006 till 25 563 år 2009. Enligt kommissionens utvärderingsrapport resulterar 17 procent av de svenska upphandlingarna i ramavtal.&lt;A href="#page_119"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;141 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Siffran ligger nära EU:s genomsnitt på 16 procent. Den ökade användningen av såväl ram-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;140&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Lundvall &amp; Pedersen, &lt;/SPAN&gt;Osund strategisk anbudsgivning i offentlig upphandling&lt;SPAN class="ft41"&gt;, Uppdrags- forskningsrapport 2011:1, Konkurrensverket, 2011, s. 65.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;141&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;I Bergmans/Nilssons studie som redovisas i avsnitt 4.2. framkommer att en tredjedel av de studerade upphandlingarna resulterat i ramavtal. De utgjorde drygt 40 procent av det totala värdet. Det bör noteras att siffrorna, till skillnad mot för kommissionens studie, avser upphandlingar både över och under tröskelvärdena.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373120x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;avtal som samordnade upphandlingar inom EU innebär enligt kommissionen en strukturell förändring av upphandlingsmarkna- den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft8"&gt;Kommissionen och den underliggande konsultrapporten fram- håller både för- och nackdelar med ramavtal och samordnade upp- handlingar. Förutom lägre kostnader anger de upphandlande myn- digheterna att avtalens flexibilitet beträffande volymer, behovet av färre formella förfaranden och tidsbesparing är några av fördelarna med ramavtal. Ramavtalen kritiseras ur konkurrensperspektiv p.g.a. att de kan leda till att vissa marknader stängs för – inte minst mindre – företag som inte är part i ramavtalet. Ett annat konkur- rensproblem som nämns uppkommer om den upphandlande myn- digheten gynnar befintliga leverantörer i kommande upphand- lingar. Det anges dock att konkurrensproblematiken kan bemästras genom en professionell hantering, men att detta kräver kompetens och erfarenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Företagen rapporterar enligt kommissionens utvärdering att de i samband med ramavtal lägger mer vikt på priskonkurrens än i annan upphandling. Vidare anser företagen att kostnaderna för att lägga anbud vid ramavtal är jämförbara med upphandlingar av ”van- liga” kontrakt. Företagen delar sålunda inte de upphandlande myn- digheternas uppfattning om ramavtalens effektivitet. Företagen anser också att transparensen och likabehandlingen vid ramavtals- upphandlingar är betydligt sämre än vad de upphandlande myndig- heterna anger. Konkurrensen vid anbudsgivningen anses vid ram- avtalen vara tuffare än vid annan upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;Det finns enligt kommissionen anledning att noga följa utveck- lingen av ramavtalsupphandlingar, särskilt beträffande hur konkur- rensen utvecklas på lång sikt.&lt;A href="#page_120"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;142&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;142 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Commission staff working paper, &lt;/SPAN&gt;Evaluation Report, Impact and Effectiveness of EU Public Procurement Legislation, &lt;SPAN class="ft33"&gt;del 1, 27 juni 2011, SEC(2011)853 final, s. 99. Se även PwC, London Economics &amp; Ecorys, &lt;/SPAN&gt;Public Procurement in Europe, Cost and effectiveness&lt;SPAN class="ft33"&gt;, study prepared for the European Commission, mars 2011, s. 78 och 114 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373121x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p432 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.10.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Upphandlingsutredningens bedömning, remissvar och fortsatta arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft23"&gt;Upphandlingsutredningens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Ramavtalen är ur en ekonomisk utgångspunkt lämpliga när det råder osäkerhet kring volym, leveranstidpunkter och den exakta utformningen av föremålet för upphandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Den svenska förvaltningsmodellen karaktäriseras av många små organisationer. Små och medelstora myndigheter har begränsade resurser och har ibland inte nödvändig upphandlings- och bestäl- larkompetens. Sådana myndigheter saknar ofta resurser att förvalta och följa upp ingångna avtal. För dessa myndigheter är möjligheten att ingå i samordnade ramavtal i det närmaste en nödvändighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Det är dock inte möjligt att entydigt uttala sig om att stora samordnade ramavtal leder till skalfördelar. I en nyligen publicerad forskningsrapport gör professor Mats Bergman en prisjämförelse mellan samordnade statliga ramavtal och kommunala ramavtal inom sju avtalsområden. De statliga ramavtalens värde var i medel- tal ca tio gånger högre än de kommunala avtalens. Priserna var något lägre i de kommunala avtalen. Studien ger således inget stöd för att omfattande ramavtal pressar priserna. Studien utesluter där- emot inte att köparnas transaktionskostnader blir lägre med hjälp av ramavtal.&lt;A href="#page_121"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;143 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Kommissionens utvärdering visar, som tidigare nämnts, att ramavtalsupphandling är den &lt;NOBR&gt;upphandlings-/avtalsform&lt;/NOBR&gt; som föranleder lägst transaktionskostnader. &lt;A href="#page_121"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;144&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Det finns dock risker med stora samordnade avtal som gör att den goda affären kan gå förlorad. Bergmans m.fl. studie pekar på att stora samordnade ramavtal ökar avståndet mellan den som gör upphandlingen och den som ska använda varan eller tjänsten som upphandlas. Omfattande samordning medför att beställarna måste kompromissa med sina önskemål. Det gör att varorna och tjäns- terna i denna typ av avtal i bland inte fyller de offentliga verksam- heternas behov. &lt;A href="#page_121"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;145 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Upphandlingsutredningen bedömer att de många krav som ställs vid stora samordnade upphandlingar kan ha sin grund i den ansvariga upphandlande myndighetens ambition att tillgodose så många önskemål som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;143&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Bergman m.fl, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Samordnade ramavtal&lt;/SPAN&gt;, Konkurrensverkets uppdragsforskning 2010:5, Konkurrensverket, 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;144&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Evaluation Report, Impact and Effectiveness of EU Public Procurement Legislation, del 1, Commission staff working paper, 27 juni 2011, SEC(2011)853 final, s. 124.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;145&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Bergman m.fl, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Samordnade ramavtal&lt;/SPAN&gt;, Konkurrensverkets uppdragsforskning 2010:5, Konkurrensverket, 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Utredningen anser att den enskilt viktigaste omständigheten för att åstadkomma goda affärer är att det finns en hög kompetens och professionalism i den organisation som genomför upphandlingen. Om förekomsten av gemensamma upphandlingar/samordnade upphandlingar medför att sådana resurser sammanförs i en och samma organisation finns enligt utredningen goda möjligheter för de mindre upphandlande myndigheterna att minska sina transak- tionskostnader. Vidare finns det förbättrade möjligheter till specia- lisering både beträffande olika varor och tjänster men även beträf- fande miljöhänsyn och sociala hänsyn samt främjandet av innova- tiva lösningar och små och medelstora företags medverkan i enskilda upphandlingar. Upphandlingsutredningen är därför positiv till möjligheten för upphandlande myndigheter att samordna sina inköp och göra gemensamma upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;De avropande myndigheterna kan uppleva att de riskerar att förlora sin beställarkompetens och förmåga att bedöma om de får bästa värde för pengarna, om de använder ett ramavtal som sam- ordnats på central nivå. Detta är säkert anledningen till att det finns regionalt samordnade ramavtal i relativt stor utsträckning. Det är enligt Upphandlingsutredningen sannolikt också en god anledning till att de samordnande statliga ramavtalen även i framtiden bör vara frivilliga för de upphandlande myndigheterna att ansluta sig till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft23"&gt;Utredningens remissvar med anledning av grönboken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen har i sitt remissvar till regeringen, med anledning av kommissionens grönbok, lämnat flera förslag som borde kunna bidra till en förenklad och förbättrad ramavtalsupp- handling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft8"&gt;Kravet på att minst tre leverantörer ska ingå kan enligt Upp- handlingsutredningen medföra onödiga transaktionskostnader för både myndigheterna och företagen. Utredningen anser därför att kommissionen bör föreslå en ändring av artikel 32.4 i det klassiska direktivet som medför att ramavtal får tecknas med valfritt antal leverantörer. Regeringen har i sitt svar på grönboken också tagit ställning för en sådan förändring av det klassiska direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft18"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373123x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen anser vidare att kommissionen bör överväga att införa ett valfrihetsförfarande&lt;A href="#page_123"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;146 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;i det klassiska direkti- vet (se avsnitt 4.16).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen har i sitt remissvar till regeringens svar på &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; grönbok, också påtalat att webblös- ningar som möjliggör för konsumenterna att jämföra olika företags priser för varor och tjänster också kan vara en modell för den offentliga upphandlingen samt ett alternativ till ramavtalsupphand- lingar. Syftet är att förenkla upphandlingen av handelsvaror och – tjänster genom att tillåta köp från leverantörer som ansluter sig till dylika webblösningar alternativt att en särskild ”europeisk” webb- lösning för prisjämförelser inrättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen har angett i sitt remissvar att s.k. prekvalificeringssystem&lt;A href="#page_123"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;147 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;bör införas även i klassisk sektor. Elektroniska prekvalificeringssystem bör kunna minska den admi- nistrativa bördan, framför allt för de mindre företagen, att delta vid upphandlingar av samordnade ramavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;De generella förslag som utredningen lagt i sitt remissvar till regeringen om ökade förhandlingsinslag och bättre vägledning om de möjligheter till dialog som finns kommer sannolikt också att kunna bidra till att förbättra och förenkla verksamheten vid ram- avtal. Vidare torde förslaget om att se över viktningskravet kunna föranleda en minskning i tillämpningen av relativa utvärderingsmo- deller vilket i sin tur begränsar möjligheterna till osund strategisk anbudsgivning (avsnitt 4.10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Utredningen konstaterar att regeringen i sitt grönbokssvar bl.a. tagit ställning för ett valfrihetsförfarande i det klassiska direktivet, och att elektroniska prekvalificeringssystem bör övervägas i den klassiska sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;146&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Det föreslagna valfrihetsförfarandet ska inte förväxlas med valfrihetssystem enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Valfrihetssystemen är tjänstekoncessioner medan valfrihets- förfarandet utmynnar i ett upphandlingskontrakt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;147&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;En upphandlande enhet i försörjningssektorerna får ha ett särskilt kvalificeringssystem för urval på förhand av leverantörer som får delta och lämna anbud i selektivt förfarande eller förhandlat förfarande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft18"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373124x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft23"&gt;Upphandlingsutredningens fortsatta arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft9"&gt;Stora samordnade ramavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen har för avsikt att i samråd med bl.a. Kammarkollegiet ytterligare utreda behovet, möjligheterna och problemen med att utveckla elektroniska beställningssystem i syfte att underlätta för beställning från de ramavtal som upphandlas inom ramen för den statliga inköpssamordningen. Av samma anledning kan det finnas anledning att föreslå att direktivets bestämmelser om dynamiska inköpssystem införs. Utredningen överväger också att föreslå ytterligare åtgärder i syfte att öka de mindre företagens möjligheter att delta i upphandlingar inom den statliga inköpssamordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Enligt Upphandlingsutredningens tolkning av ett avgörande från Regeringsrätten finns möjligheter att i enlighet med LOU tillämpa kombinationsavtal.&lt;A href="#page_124"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;148 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Upphandlingsutredningen bedömer därför att frågan inte behöver behandlas ytterligare i det fortsatta utredningsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Avreglering, klargöranden och undantag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;I princip regleras inte avropen, dvs. hur kontakt inom ett ramavtal får tilldelas, i LUF. Förslaget att tillämpa dessa regler vid ramav- talsupphandling enligt LOU innebär därför en återgång till vad som gällde innan nuvarande ramavtalsregler trädde i kraft 1 januari 2008. Upphandlingsutredningen ställer sig tveksam till en fullstän- dig avreglering mot bakgrund av ramavtalens omfattning och hur de påverkar strukturen på de marknader som omfattas av avtalen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen överväger att närmare utreda om det finns behov av och möjligheter att införa ytterligare förtydliganden eller t.o.m. undantag från ramavtalsbestämmelsernas krav vid avrop av sådana sociala tjänster, som behöriga beslutsfattare i kommuner, bedömer vara nödvändiga mot bakgrund av sociallagstiftningens krav och den enskildes behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;148 &lt;/SPAN&gt;Se avsnitt 4.10. 4 och Regeringsrättens dom 19 oktober 2010 i mål nr &lt;NOBR&gt;3344-09&lt;/NOBR&gt; och 3345- 09.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft18"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft9"&gt;Ökad avtalstrohet och osund strategisk anbudsgivning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen överväger att gå vidare med att föreslå åtgärder som syftar till att stimulera en förbättrad avtalstrohet för- slagsvis genom att föreslå upphandlingsstödjande åtgärder, som kan beskriva goda exempel och värdet av att följa ingångna ramavtal samt hur man kan gå tillväga för att öka avtalstroheten. Utred- ningen noterar också att eventuella åtgärder på upphandlarsidan behöver balanseras med åtgärder för att öka också leverantörernas avtalstrohet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Utredningen har för avsikt att närmare överväga Lundvalls och Pedersens förslag mot osund strategisk anbudsgivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Problem att upphandla god kvalitet?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Bestämmelser om kvalitet i LOU och LUF&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;LOU och LUF innehåller två utvärderingsgrunder. De innebär att en upphandlande myndighet eller enhet måste ange om den avser att anta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;det anbud som har lägst pris.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft8"&gt;Enligt den första utvärderingsgrunden är det möjligt att anta ett anbud som har ett högre pris men som man bedömer har en högre kvalitet. Den upphandlande myndigheten eller enheten ska ange i annonsen eller förfrågningsunderlaget etc. vilka kriterier som den kommer att tillmäta betydelse. I lagen exemplifieras olika tänkbara kriterier bl.a. leveranstid, kvalitet, estetiska egenskaper, driftkost- nader, tekniskt stöd, miljöpåverkan och service. Vidare finns krav på viktning eller rangordning av kriterierna (se avsnitt 4.13).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Det finns också bestämmelser i 6 kap. LOU och LUF om tek- niska specifikationer m.m. som naturligtvis också kan ge uttryck för den kvalitet som den upphandlande myndigheten och enheten eftersträvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft18"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373126x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Intressenternas erfarenheter och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft23"&gt;Erfarenheter och synpunkter på kvalitet i offentlig upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;I samband med Upphandlingsutredningens hearingar fördes en ingående diskussion om målet med den offentliga upphandlingen. En bred majoritet av deltagarna betonar betydelsen av kvalitet (se kapitel 2). Många upphandlare konstaterar samtidigt att det ofta innebär vissa svårigheter att definiera kvalitet i samband med upp- handlingen av varor, men framför allt vid tjänster inte minst s.k. ”mjuka tjänster”. Det upplevs särskilt svårt att ställa krav eller utvärdera ”upplevd kvalitet”, exempelvis hur man fångar upp aspekter som att de äldre ska få ett gott och värdigt bemötande i samband med hemtjänster. I dylika sammanhang får referenser och referenstagning en viktig roll. Mot den bakgrunden har det under- strukits att det ofta är svårt för nystartade företag att delta i offentliga upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;I många fall har det från företagarhåll påtalats att, enligt deras uppfattning, spelar priset en alltför avgörande roll i de allra flesta upphandlingar och att den ensidiga prisfokuseringen är negativ för de upphandlade varornas och tjänsternas kvalitet. Vidare har påta- lats att mindre företag, som erbjuder en hög grad av specialkom- petens, har svårt att delta i upphandlingar när priset står starkt i fokus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft8"&gt;I avsnitt 4.5 redogörs för att den risk för överprövningar som många upphandlare upplever gör att myndigheterna inte sällan avstår från att utvärdera kvalitet. Skälet är att det anses svårt att definiera och utvärdera kvalitet på ett klanderfritt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;I sammanhanget är det viktigt att klargöra att lägstaprisupp- handlingar inte betyder att den upphandlande myndigheten eller enheten ”tummar på” kvaliteten. Advokatfirman Ramberg påpekar att om den upphandlande myndigheten ställer höga (obligatoriska) kvalitetskrav, och därefter väljer anbudet med lägst pris, leder upp- handlingen till att varor och tjänster av hög kvalitet införskaffas. Ramberg påtalar också att många upphandlingar som sker enligt utvärderingsgrunden ”det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet” har konstruerats på ett sätt så att priset ofta ges en helt avgörande betydelse p.g.a. att kvaliteten värderats lågt i förhållande till pri- set.&lt;A href="#page_126"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;149&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;149 &lt;/SPAN&gt;Advokatfirman Ramberg, Skrivelse till Upphandlingsutredningen, 28 mars 2011, dnr Fi2010:06/2011/7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft18"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373127x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft23"&gt;Intressenternas förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Många av intressentförslagen som beskrivs i delbetänkandet syftar till att höja kvaliteten på de varor och tjänster som upphandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Ytterligare åtgärder är bl.a. nätverket Småkoms förslag om stat- liga bidrag till kompetenssatsningar i små kommuner.&lt;A href="#page_127"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;150 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Advokatfirman Ramberg föreslår att det tas fram bättre vägled- ningar om kravställnings- och upphandlingsteknik samt förslag på utbildningsinsatser, baserade på dessa vägledningar. Vidare föreslås att intervjuer används i större utsträckning i syfte att säkerställa att anbudsgivaren lever upp till förfrågningsunderlagets kvalitativa aspekter. Det konstateras samtidigt att likabehandlingsprincipen ställer stora krav vilket gör att genomförandet av de föreslagna intervjuerna kan bli tidsödande. I syfte att rationalisera anbudsut- värderingen föreslås att det uttryckligen medges en möjlighet att dela upp en utvärdering i två steg där ett sista utvärderingssteg av central betydelse, exempelvis intervju eller detaljerad referenstag- ning, endast genomförs med de anbudsgivare som har en verklig chans att vinna kontraktet.&lt;A href="#page_127"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;151&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Upphandlingsutredningens fortsatta arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Upphandlingsutredningens tolkning av begreppet ”den goda affä- ren” handlar framför allt om att tillgodose verksamheternas behov av varor och tjänster. I behovet läggs stor vikt vid varornas och tjänsternas kvalitativa egenskaper. Vidare ska de tillhandahållas när behovet uppstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Det är de upphandlande myndigheterna eller enheterna som ska avgöra vad som är önskvärd kvalitet i samband med en upphand- ling. Det finns emellertid anledning att överväga hur det statliga upphandlingsstödet kan bidra till att underlätta de upphandlande myndigheternas och enheternas arbete med att ställa och utvärdera olika kvalitetskrav. Viss vägledning finns redan men det är möjligt att den kan behöva utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Flera av förslagen i delbetänkandet syftar till att höja kvaliteten i de varor och tjänster som upphandlas. Exempelvis kan nämnas att förslagen i avsnitt 4.7 och 4.8 om ökade förhandlingsmöjligheter och förbättrad dialog. Förslagen om absoluta utvärderingsmodeller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;150&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Upphandlingsutredningens dialogmöte med Småkom, den 27 januari 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;151&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Advokatfirman Ramberg, Skrivelse till Upphandlingsutredningen, 28 mars 2011, dnr Fi2010:06/2011/7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373128x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;i avsnitt 4.13 har som målsättning att förbättra utfallet beträffande både kvalitet och pris. Det i avsnitt 4.16 beskrivna valfrihetsförfa- randet syftar till att ställa den enskilde individens behov och upp- fattningar av kvalitet i fokus. Vidare syftar utredningens fortsatta arbete med uppföljning och utvärdering i avsnitt 4.15 till att de upphandlande myndigheterna och enheterna dels ska få den kvalitet de efterfrågar, dels förbättra utformningen av kvalitetskra- ven/kriterierna och kvaliteten (behovsuppfyllnaden) i framtida upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen vill betona att det i sammanhanget finns en hel del forskning, internationella erfarenheter och tidigare utredningar att ta del av och vidareutveckla.&lt;A href="#page_128"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;152&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Priskontroll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Det finns branscher, eller områden där det är vanligt med stora prisförändringar. Det kan också vara fråga om att varor slutar tillverkas under ett kontrakts löptid och som därmed måste bytas ut mot en annan, kanske dyrare, produkt. LOU och LUF reglerar inte hur detta får gå till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Enligt praxis från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; är det inte tillåtet att omför- handla de väsentliga villkoren i ett kontrakt utan att genomföra en ny upphandling.&lt;A href="#page_128"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;153 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Om parterna i kontraktet omförhandlar de väsentliga villkoren ska ny upphandling ske eftersom det i sådana fall anses handla om ett helt nytt kontrakt. Är det så att ändringen innebär att det är fråga om ett helt nytt kontrakt skulle andra leve- rantörer kunna vara med och tävla om kontraktet.&lt;A href="#page_128"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;154 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Hur stora förändringar det är möjligt att göra i ett kontrakt utan att en ny upphandling behöver genomföras är dock inte klarlagt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;152&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Se exempelvis Björnestedt, Jonas, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Konkurrens och kvalitet&lt;/SPAN&gt;, Konkurrensverkets rapport 2006:5, Remaking Federal Procurement, working paper no 3, Public Contracts Law Journal, 2002 och Rådet för arkitektur, form och design, &lt;SPAN class="ft63"&gt;Kvalitet i offentlig upphandling – när medborgarnas behov styr och staten handlar&lt;/SPAN&gt;, rapport 2008:3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;153&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;C-337/98&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; Kommissionen mot Franska republiken, punkt 44 och 46.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;154&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;C-454/06&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; Pressetext Nachrichtenagentur, punkt 35 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373129x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Intressenternas erfarenheter och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Utredningen har blivit uppmärksammad på att det åtminstone inom vissa områden förekommer stora prisfluktuationer under avtalstiden. Det är vanligt att kontrakten gällande livsmedel är föremål för många förändringar under löptiden. Det anses vara normalt med prisökningar på 25 procent liksom att en stor del av sortimentet byts ut. &lt;A href="#page_129"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;155 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;När det gäller byggentreprenader är det inte ovanligt att det av olika skäl tillkommer arbeten som vanligen inte upphandlas separat.&lt;A href="#page_129"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;156 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det har framkommit att det inte heller är ovanligt med stora skillnader i pris mellan anbud och utfall när det gäller t.ex. upphandlingar av byggentreprenader. Vidare förekom- mer det att leverantörer offererar varor eller tjänster som de visar sig sakna möjlighet eller ens ha för avsikt att leverera.&lt;A href="#page_129"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;157 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det kan då innebära att avtalen, som bygger på vad som offererats i anbuden, inte omfattar de varor eller tjänster som sedan levereras och att pri- set inte heller överensstämmer med det avtalade, och att det då är fråga om en väsentlig förändring av kontraktsvillkoren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;Inom vissa branscher är det brukligt att använda standardavtal. Detta gäller exempelvis byggentreprenader. Det är emellertid vik- tigt att vara uppmärksam på att regleringar av ändrings- och tilläggsarbeten i standardavtalen inte nödvändigtvis behöver över- ensstämma med bestämmelserna för sådana arbeten i LOU och LUF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Det finns olika typer avtalslösningar för produkter som har stora variationer i pris eller där det är svårt att förutse hur markna- den kommer att utvecklas. Incitamentsavtal, dvs. avtal som är base- rade på en överenskommen riktkostnad, inklusive vinst- och för- lustdelning, är en lösning. Andra former av incitamentsavtal finns också. Ersättningen kan t.ex. göras beroende av hur god prestanda ett hus eller en anläggning har eller så kan ersättningen göras bero- ende av hur snabbt en byggnation utförs.&lt;A href="#page_129"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;158 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Indexreglering av priser i kontrakt är en ytterligare lösning.&lt;SPAN class="ft28"&gt;159&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;155&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se vidare avsnitt 4.19.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;156&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Kompletterande, eller upprepade byggentreprenader behöver inte upphandlas separat om viss förutsättningar är uppfyllda, 4 kap. 8 § LOU. För att undantaget ska vara tillämpligt måste det bl.a. handla om oförutsedda omständigheter som den upphandlande myndigheten inte kunnat förutse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;157&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Problemet finns beskrivet i rapporten Lundvall &amp; Pedersen, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Osund strategisk anbudsgivning i offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;, Uppdragsforskningsrapport 2011:1, Konkurrens- verket, 2011, se även avsnitt 4.10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;158&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Byggandets kontraktskommitté, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ersättningsformer för entreprenader&lt;/SPAN&gt;, 2007:11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;159&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Bergman, Mats, Indén, Tobias, Lundberg, Sofia &amp; Madell, Tom, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Offentlig upphandling På rätt sätt och till rätt pris&lt;/SPAN&gt;, Studentlitteratur, 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373130x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p445 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.12.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Upphandlingsutredningens fortsatta arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft8"&gt;Om innehållet i ett upphandlat kontrakt förändras så mycket att det anses väsentligen ändrat kan det leda till allvarliga konsekven- ser. Det kan innebära att den upphandlande myndigheten inte får den vara eller tjänst som det ursprungliga kontraktet omfattar, men det kan också leda till att kontraktet anses så förändrat att det kan komma att utgöra ett helt nytt som parterna har slutit i strid med upphandlingsreglerna. Val av ersättningsform och andra villkor i kontrakt samt uppföljning av kontrakt är därmed viktiga även ur denna synvinkel. Upphandlingsutredningens uppfattning är att det finns behov av vägledning gällande utformning av kontrakt. Utred- ningen har också för avsikt att noga överväga förslag som kan bidra till att uppföljningen förbättras. Den förbättrade vägledningen bör även omfatta kontraktsvillkoren när det gäller olika tillvägagångs- sätt för att hantera felaktiga leveranser, dröjsmål och underlåtenhet att leva upp till andra villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft8"&gt;Utredningen har för avsikt att överväga förslag som kan bidra till att uppföljning av offentliga upphandlingar förbättras.&lt;A href="#page_130"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;160 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Utred- ningens vidare arbete i denna del kan komma att inkludera frågor om priskontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Relativa utvärderingsmodeller och kravet på viktning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.13.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Bestämmelser om kontraktstilldelning och viktning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft8"&gt;Som nämns under avsnitt 4.11 kan den upphandlande myndigheten välja att tilldela kontraktet till den anbudsgivare som lämnat det anbud som har lägst pris alternativt till den anbudsgivare som har lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Vid bedöm- ningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga ska myndigheten ta hänsyn till olika kriterier som är kopplade till föremålet för kontraktet exempelvis pris, miljöegenskaper och kva- litet.&lt;A href="#page_130"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;161&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft11"&gt;Vid sådan upphandling över tröskelvärdena, dvs. den direktivs- tyrda upphandlingen, ska den upphandlande myndigheten eller enheten ange hur tilldelningskriterierna kommer att viktas inbör-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;160&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Se också avsnitt 4.15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;161&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;12 kap. 1 § och 15 kap. 16 § LOU respektive LUF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft18"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373131x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet SOU 2011:73&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;des. Kriterieviktningen får anges i intervall med en lämplig största tillåtna spridning. Om det enligt den upphandlande myndigheten eller enheten inte är möjligt att ange viktningen av de olika kriteri- erna, ska dessa anges i fallande prioritetsordning, dvs. rangord- nas.&lt;A href="#page_131"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;162 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;De exempel på viktning som anges i förarbetena utgår från att viktningen ska göras med hjälp av procentsatser.&lt;A href="#page_131"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;163&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Vid upphandling som inte, eller endast i begränsad mån (B- tjänster), omfattas av direktiven får den upphandlande myndighe- ten fritt välja mellan viktning och rangordning av tilldelningskrite- rierna. Kriterieviktningen får anges som intervall med en lämplig största tillåtna spridning. &lt;A href="#page_131"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;164&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Kriterieviktningen eller prioritetsordningen ska anges i annon- sen om upphandling, i ansökningsinbjudan eller i förfrågningsun- derlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.13.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Vad är en relativ anbudsutvärderingsmodell?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft110"&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Vid tillämpningen av tilldelningsgrunden ”det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet” tillämpas någon form av utvärderingsmodell. Det är förhållandevis vanligt att pris översätts till poäng, vilken sedan viktas mot den kvalitetspoäng som anbudet fått. I en av de mest frekvent förekommande modellerna, den s.k. relativa utvärde- ringsmodellen,&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_131"&gt;165 &lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;tilldelas anbudet dessutom prispoäng som relate- ras till övriga anbud som lämnats i den aktuella upphandlingen. Det sker genom att anbudet får poäng i förhållande till exempelvis det anbud som har det lägsta priset. Anbudet kan också tilldelas poäng i förhållande till exempelvis ett medianvärde eller medelvärde som baseras på alla inkomna anbud. &lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_131"&gt;166&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;162&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Artikel 53.2 klassiska direktivet, artikel 55.2 försörjningsdirektivet och 12 kap. 2 § LOU och LUF&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;163&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Prop. 2006/07:128, &lt;/SPAN&gt;Ny lagstiftning om offentlig upphandling och upphandling inom områ- dena vatten, energi, transporter och posttjänster&lt;SPAN class="ft41"&gt;, s. 406.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;164&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;15 kap. 16 § tredje och fjärde stycket LOU och LUF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;165&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Relativa utvärderingsmodeller går under olika namn, exempelvis poängvägningsmodellen. De kan också specificeras på olika sätt. För praktiska exempel se Bergman, Mats &amp; Lundberg, Sofia, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Att utvärdera anbud - utvärderingsmodeller i teori och praktik&lt;/SPAN&gt;, uppdrags- forskning 2009:10, Konkurrensverket 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;166&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Bergman, Mats &amp; Lundberg, Sofia, &lt;/SPAN&gt;Tender Evaluation and Award Methodologies in Public Procurement&lt;SPAN class="ft30"&gt;, Umeå Economic Studies, No 821, 2011&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373132x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.13.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Intressenternas erfarenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;Synpunkter på utvärderingsmodeller har förts fram i samband med Upphandlingsutredningens utåtriktade arbete.&lt;A href="#page_132"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;167 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Stockholms Han- delskammare påtalar att många av de mest använda utvärderings- modellerna, s.k. relativa utvärderingsmodeller, tenderar att ge fel- aktiga resultat. Utvärderingsmodellerna upplevs ofta som kom- plexa och icketransparenta.&lt;A href="#page_132"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;168 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Vidare har det påpekats att relativa utvärderingsmodeller omöjliggör tillämpningen av bestämmelserna om begränsad kontroll av anbudsgivare och anbudssökande&lt;A href="#page_132"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;169 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;som syftar till att minska den administrativa bördan för företagen samt de upphandlande myndigheterna och enheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Relativa utvärderingsmodeller är också problematiska och kan manipuleras när anbuden ska innehålla flera prisuppgifter. Detta framkommer i ett avgörande från Kammarrätten i Jönköping.&lt;A href="#page_132"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;170 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Problematiken beskrivs också av Karl Lundvall och Christian Pedersen i rapporten Osund strategisk anbudsgivning i offentlig upphandling och refereras till i avsnitt 4.10 om ramavtal.&lt;A href="#page_132"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;171&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.13.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Relevant forskning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Professor Mats Bergman och docent Sofia Lundberg har uppmärk- sammat de transparensproblem som relativa utvärderingsmodeller leder till och den komplexitet som procentuell viktning av tilldel- ningskriterierna bidrar till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;När utvärderingen av det enskilda anbudet är beroende av inkomna anbud uppstår en transparensproblematik som leder till att anbudsgivaren har svårt att optimera sitt anbud, dvs. lämna den mest konkurrenskraftiga kombinationen av pris och kvalitet. Det medför, i sin tur, att det, från samhällets sida, potentiellt bästa anbudet kanske aldrig lämnas i den enskilda upphandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Den relativa utvärderingsmodellen leder till en godtycklig kon- traktstilldelning och ett godtyckligt resultat för den upphandlande myndigheten eller enheten. Det beror på att utvärderingsresultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;167&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Se exempelvis Advokatfirman Ramberg, Skrivelse till Upphandlingsutredningen, 28 mars 2011, dnr 2010:06/2011/17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;168&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Stockholms handelskammare, Skrivelse till Upphandlingsutredningen, 3 maj 2011, dnr Fi2010:06/2011/19.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;169&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;11 kap. 17 § och 15 kap. 13b § LOU samt 11 kap. 13 § och 15 kap. 13b § LUF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;170&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Kammarrätten i Jönköping 20 juni 2011, mål nr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1418-11.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;171&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Lundvall &amp; Pedersen, &lt;/SPAN&gt;Osund strategisk anbudsgivning i offentlig upphandling, &lt;SPAN class="ft30"&gt;Uppdrags- forskningsrapport 2011:1, Konkurrensverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft18"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373133x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;inte kan simuleras på förhand utan är beroende av vilka anbud som faktiskt kommer in. &lt;A href="#page_133"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;172&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;Bland annat Anders Lunander, Arne Andersson, Bergman och Lundberg har uppmärksammat att bestämmelserna, inklusive förarbetena, om viktning av tilldelningskriterierna har formulerats på ett sätt som bidragit till missuppfattningen att viktning &lt;SPAN class="ft9"&gt;måste &lt;/SPAN&gt;ske i procentuella/relativa termer.&lt;A href="#page_133"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;173 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Procentuell viktning är proble- matiskt då det leder till en uppenbar risk att upphandlingens utfall blir sämre än nödvändigt. Vidare bidrar procentuell viktning till att komplexiteten och bristen på transparens ökar ytterligare. Det går också att visa att viktningen, även i absoluta utvärderingsmodeller, egentligen saknar betydelse och bara bidrar till onödig komplexitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft72"&gt;&lt;A href="#page_133"&gt;174&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft23"&gt;Forskarnas förslag till lösning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Det finns enligt Bergman och Lundberg tre modeller för anbudsut- värdering som inte har de oönskade egenskaper som redogjorts för ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;(1)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Ren priskonkurrens (lägsta pris) till given kvalitetsnivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;(2)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Ren kvalitetskonkurrens till givet pris.&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_133"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;175&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;(3)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Utvärderingsmodeller med absoluta påslag eller avdrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft8"&gt;I utvärderingsmodellen (3) kan antingen påslag eller avdrag till- lämpas.&lt;A href="#page_133"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;176 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det är således modeller där kvalitativa egenskaper till- mäts värden i monetära termer. Utvärderingen sker genom att pri- set justeras för den kvalitet som anbudet uppfyller. Minimal och maximal kvalitetsstandard specificeras i förfrågningsunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;172&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Bergman, Mats &amp; Lundberg, Sofia, &lt;/SPAN&gt;Tender Evaluation and Award Methodologies in Public Procurement&lt;SPAN class="ft41"&gt;, Umeå Economic Studies, No 821, 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;173&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Bergman, Mats &amp; Lundberg, Sofia, &lt;/SPAN&gt;Att utvärdera anbud - utvärderingsmodeller i teori och praktik&lt;SPAN class="ft41"&gt;, uppdragsforskning 2009:10, Konkurrensverket 2009, Lunander, Anders, &lt;/SPAN&gt;En logisk fälla – relativ poängsättning vid anbudsutvärdering i offentlig upphandling&lt;SPAN class="ft41"&gt;, uppdragsforskning, 2009:12, Konkurrensverket 2009 och Lunander, Anders &amp; Andersson, Arne, &lt;/SPAN&gt;Metoder vid utvärdering av pris och kvalitet i offentlig upphandling, en inventering och analys av utvärderingsmodeller inom offentlig upphandling&lt;SPAN class="ft41"&gt;, uppdragsforskning 2004:1, Konkurrens- verket 2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;174&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Bergman, Mats &amp; Lundberg, Sofia, &lt;/SPAN&gt;Tender Evaluation and Award Methodologies in Public Procurement&lt;SPAN class="ft41"&gt;, Umeå Economic Studies, No 821, 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;175&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Jämför exempelvis LOV:s krav på att priset för en viss tjänst som omfattas av ett val- frihetssystem ska vara givet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;176&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Om påslag tillämpas, läggs påslaget till priset för att justera för att anbudet kvalitetsmässigt avviker från den maximala kvalitet som den upphandlande myndigheten eller enheten har tänkt sig. Om avdrag tillämpas, dras avdraget bort från det inlämnade priset för att justera för att budet reflekterar en högre kvalitet än den minimikvalitet som den upphandlande myndigheten eller enheten tänkt sig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft18"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373134x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p212 ft8"&gt;Anbudsgivarens pris räknas antingen upp eller ner – beroende av vilken modell som tillämpas – med det belopp som kvaliteten i anbudet svarar mot. Den anbudsgivare som erbjuder det lägsta justerade priset ska få kontraktet. Det pris som beräknas efter påslag eller avdrag kallas utvärderingspris och används bara i sam- band med utvärderingen. Det pris som faktiskt betalas till den vin- nande anbudsgivaren är det ojusterade anbudspriset.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft23"&gt;Exempel på absolut utvärderingsmodell: &lt;SPAN class="ft8"&gt;Vid en upphandling av morötter ges avdrag på anbudspriset med minimalt 10 kronor och maximalt 30 kronor om morötterna är 1. tvättade, 2. ekologiska eller 3. krispiga. Om lämnade anbudspriset är 100 kronor och de offererade morötterna uppfyller samtliga kvalitetskriterier, dvs. är tvättade, ekologiska och krispiga, blir utvärderingspriset 70 kronor. Om detta är det vinnande anbudet ska den upphandlande myndigheten betala 100 kronor för morötterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Exempel på relativ modell: &lt;/SPAN&gt;För en upphandling av frukt baserades utvärderingen på pris, kvalitet och service med relativa påslag för avvikelse från maximal kvalitet och service. Utvärderingspriset utgjordes av det offererade priset uppräknat med det enskilda anbudets kvalitetsnivå förhållande till maxnivå för kvalitet och service (vilket var 60 poäng).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft8"&gt;Utvärderingspris= offererat pris x 60&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft8"&gt;uppnådd kvalitetspoäng Anbudsgivare 1: pris 32 kr och 59 poäng för kvalitet= 32,50 kr&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft8"&gt;i utvärderingspris&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft8"&gt;Anbudsgivare 2: pris 22 kr och 54 poäng för kvalitet = 24,40 kr i utvärderingspris (antogs)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft8"&gt;Utvärderingsmodellen innebär att kvaliteten värderades olika för de två anbudsgivarna. För anbudsgivare 1 var varje kvalitetspoäng värt (32/60) 0,53 kronor men för anbudsgivare 2 var varje poäng endast värt (22/60) 0,37 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft8"&gt;Modellen som sådan är transparent, dvs. om man bortser från de svårigheter som finns med själva kvalitetsbegreppet (se avsnitt 4.11). Värdet med att väga samman pris och kvalitet på det angivna sättet är att den upphandlande myndigheten eller enheten tvingas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft18"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373135x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;vara tydlig i sin värdering av kvalitet. Det möjliggör för den upp- handlande myndigheten eller enheten att uppnå en optimal avväg- ning mellan pris och kvalitet oberoende av de anbud som senare inkommer i upphandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;En anbudsgivare kan på förhand simulera hur olika pris och kvalitetskombinationer kommer falla ut i utvärderingen. Om kon- kurrensen förväntas vara svag kommer leverantören förstås att göra ett relativt stort prispåslag och vise versa. Utvärderingsmodellen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft8"&gt;(3) är vidare svår att strategiskt manipulera. Karl Lundvall och Kristian Pedersen föreslår, som nämnts i avsnitt 4.10 (om ramav- tal), att absoluta utvärderingsmodeller används för att förhindra osund strategisk anbudsgivning i offentlig upphandling.&lt;A href="#page_135"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;177&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Viktning i procent blir i denna typ av utvärderingsmodell en onödig och krånglig omväg. Den betydelse som de olika kriterierna tillmäts framgår av påslagen alternativt avdragen. Viktningen bidrar i detta fall enbart med komplexitet.&lt;A href="#page_135"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;178&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.13.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Utvärdering och översyn av upphandlingsdirektiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen har i sitt remissvar till regeringen med anledning av grönboken understrukit vikten av att offentlig sektor vid sin upphandling tillämpar lämpliga utvärderingsmodeller. Utredningen har även indikerat att det kan finnas anledning att se över bestämmelserna om viktning i artikel 53 i det klassiska direk- tivet och artikel 55 i försörjningsdirektivet. Dessa bestämmelser skulle kunna utformas mer ändamålsenligt i syfte att underlätta för de upphandlande myndigheterna och enheterna att göra goda affä- rer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;Regeringen har i sitt svar på grönboken tagit ställning för att bestämmelserna om viktning kan behöva ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.13.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Upphandlingsutredningens fortsatta arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;De lösningar som förordas av forskarna kräver inte några regel- förändringar utan är möjliga att tillämpa med dagens regler. Tilldelningsgrunden lägsta pris anges uttryckligen i upphandlings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;177&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Lundvall &amp; Pedersen, &lt;/SPAN&gt;Osund strategisk anbudsgivning i offentlig upphandling, &lt;SPAN class="ft41"&gt;Uppdrags- forskningsrapport 2011:1, Konkurrensverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;178&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Bergman m.fl. &lt;/SPAN&gt;Offentlig upphandling på rätt sätt och till rätt pris, &lt;SPAN class="ft33"&gt;Studentlitteratur, 2011, s.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;150&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373136x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft8"&gt;lagstiftningen och kvalitetskonkurrens till givet pris kan åstad- kommas inom ramen för tilldelningsgrunden det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Detsamma gäller utvärderingsmodeller med absoluta påslag eller avdrag.&lt;A href="#page_136"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;179 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Modellerna tillämpas också i varie- rande utsträckning redan i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;I syfte att förenkla upphandlingsregelverket kan formulering- arna om kriteriernas viktning dock behöva ses över för att signalera det mindre lämpliga i att vikta i procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen konstaterat att upphandlare normalt känner till de beskrivna problemen men att relativa utvärderings- modeller trots det är vanligt förekommande. Såvitt utredningen har förstått saken föreligger en pedagogisk uppgift i att nå ut med väg- ledning om vilka modeller som är lämpliga respektive mindre lämpliga att använda. Detta föranleder utredningen att överväga behovet av upphandlingsstödjande åtgärder på det aktuella området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4.14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Strategiska upphandlingar och förbättrad upphandlingskompetens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.14.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Intressenternas erfarenheter och synpunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Företrädare för upphandlande myndigheter och företag, deras respektive intresseorganisationer samt upphandlingsstödjande myndigheter och andra organisationer har samtliga framfört till utredningen att offentlig sektor inte förstår den offentliga upp- handlingens strategiska värde och man har även påpekat vikten av att ledningen tar ansvar för upphandlingarna i respektive myndig- het. Det är enligt intressenterna nödvändigt för att säkerställa att upphandlingarna står i överensstämmelse med ledningens mål för att den goda affären – för offentlig sektor och medborgare – ska bli verklighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft23"&gt;Ledningens intresse och ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;I samband med utredningens utåtriktade verksamhet har ett stort antal intressenter förmedlat att upphandlingsfrågor hos många myndigheter inte betraktas som strategisk verksamhet. Intresset för att använda upphandlingen som verktyg för att uppnå miljömål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;179 &lt;/SPAN&gt;För att leva upp till det formella kravet på viktning kan lika vikt ges till pris och kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373137x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;och sociala mål synes vara relativt utbrett. Förståelsen för upp- handlingens strategiska betydelse för de offentliga verksamheternas kvalitet verkar normalt vara begränsad hos beslutsfattare i stat, kommun och landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Samtidigt är det ett faktum att stora delar av den offentliga sektorns kärnverksamheter är starkt beroende av upphandlade varor och tjänster. Inte sällan är de tjänster som upphandlas syno- nymt med den faktiska kärnverksamheten, exempelvis upphandling av driften av särskilda boenden, valfrihetssystem inom primärvår- den, avfallshantering och driften av kollektivtrafik. Regelmässigt är de upphandlade varornas standard och kvalitet viktiga faktorer som påverkar medborgarnas uppfattning om den offentliga sektorns kärnverksamheter. Som exempel kan nämnas funktionella skol- byggnader, skolmat, medicinteknik, hjälpmedel, vägar och järnvä- gar. Offentlig upphandling berör därför i allra högsta grad själva kärnan i myndigheternas verksamhet, helt oavsett om verksamhe- ten bedrivs i egen regi eller är föremål för konkurrensutsättning. Det är därför av strategisk betydelse att personer i ledande ställning på myndighetsnivå tar en aktiv roll i den egna organisationens upp- handlingsverksamhet. Därigenom kan ledningen försäkra sig om att de principer som satts upp för verksamheten får genomslag i praktiken.&lt;A href="#page_137"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;180&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft11"&gt;Övergången från egenregiproduktion till konkurrensutsättning innebär enligt professor Steven Kelman&lt;A href="#page_137"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;181 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;att de upphandlande myndigheterna måste&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;utveckla en affärsstrategi som anger vad som ska köpas, vilken typ av kontrakt, inklusive incitament, som bör användas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;välja rätt leverantör, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;administrera det upphandlade kontraktet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft8"&gt;Det krävs således annan typ av kunskap som markant skiljer sig från de kunskaper som behövs för att bedriva tjänste- eller varu- produktion i egen regi. Ju mer offentlig verksamhet som konkur- rensutsätts desto viktigare är det att offentlig sektor utvecklas till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;180&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Sveriges kommuner och landsting, &lt;/SPAN&gt;Offentlig och privat driven verksamhet – vilka legala skillnader finns, &lt;SPAN class="ft41"&gt;publikation 2011, samt Sveriges kommuner och landsting, &lt;/SPAN&gt;Alternativa drifts- former, &lt;SPAN class="ft41"&gt;publikation 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;181&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Dr. Kelman, professor i offentlig förvaltning på Harvarduniversitetet. Mellan åren 1993 och 1997 spelade Kelman en viktig roll i den amerikanska administrationens program ”rein- venting government”. Han ansvarade bl.a. för reformeringen av det federala upphandlings- regelverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373138x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;en smart köpare av varor och tjänster för att kunna tillgodose kärn- verksamheternas och allmänhetens behov. Kelman anser t.o.m. att offentlig upphandling i sig kan betraktas som en kärnverksamhet. Han grundar detta på det fall då en upphandlande myndighet lägger ut sin strategiska verksamhet på entreprenad eller när en övervä- gande del av myndighetens budget går till upphandling av varor och tjänster.&lt;A href="#page_138"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;182&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft8"&gt;Genom att ledningen tar aktiv del i upphandlingsverksamheten ökar också förståelsen för upphandlingens förutsättningar och begränsningar. Upphandlingsutredningen noterar att svag led- ningsförankring leder till stor risk för att upphandlarnas uppdrag är oklart. Konflikter kan då lätt uppstå i förhållande till andra aktivi- teter inom myndigheten. Upphandlingarna löper därigenom risk att resultera i misslyckade leveranser och, därtill, ett valhänt genomförande av exempelvis sociala och miljömässiga mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Utredningen noterar att kritiken mot bristande ledning och engagemang inom upphandlingen inte bara avser de upphandlande myndigheterna på lokal nivå. Även regeringen har kritiserats för att ha brustit i sin styrning av exempelvis den statliga inköpssamord- ningen&lt;A href="#page_138"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;183 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och, för att frågor om sociala hänsyn i samband med offentlig upphandling saknar tydlig hemvist i Regeringskansliet&lt;A href="#page_138"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;184&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;I sammanhanget bör också nämnas att de mindre upphandlande myndigheternas och enheternas förutsättningar att arbeta strate- giskt med upphandlingarna i mångt och mycket handlar om sam- verkan med exempelvis geografiskt närliggande myndigheter.&lt;A href="#page_138"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;185 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Se också avsnitt 4.10 om samordnade inköp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft23"&gt;Upphandlarnas ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Upphandlarna kan enligt deras intresseorganisation SOI bli bättre på att tydliggöra nyttan och värdet av ett professionellt upphand- lings- och inköpsarbete inom respektive myndighet. Upphand- lingsansvariga i Växjö kommun, Botkyrka kommun, Region Skåne och Sveriges Television AB är i sammanhanget goda förebilder. SOI menar att upphandlingsverksamhetens status förbättras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;182&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Kelman, Steven, &lt;/SPAN&gt;Remaking federal procurement, working paper no 3, Visions of government in the 21th century&lt;SPAN class="ft41"&gt;, John F Kennedy School of Government.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;183&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Riksrevisionen, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Samordnade inköp&lt;/SPAN&gt;, RiR 2005:10, och Riksrevisionen, &lt;SPAN class="ft63"&gt;Uppföljningsrapport 2010&lt;/SPAN&gt;, dnr: &lt;NOBR&gt;30-2009-1333.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;184&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Miljöstyrningsrådets rapport till Upphandlingsutredningen, s. 67.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;185&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Småkoms skrivelse till Upphandlingsutredningen, dnr Fi2010:06/2011/1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373139x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;genom att upphandlarna är pålästa och kunniga om den egna verk- samheten – men även om andra myndigheters verksamheter – i syfte att kunna jämföra inköpsmönster och visa på förbättrings- möjligheter. Upphandlarna behöver i mycket större omfattning föra dialog med myndighetsledningarna om värdet av strategisk upphandling. För att det ska bli verklighet krävs enligt SOI ytterli- gare kompetenssatsningar. Vidare bör upphandlarnas ansvarsom- råde breddas till att omfatta alla typer av inköp och investeringar samt uppföljning av kontrakten i syfte att åstadkomma en helhets- syn på upphandlingen.&lt;A href="#page_139"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;186&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft23"&gt;Rekryteringsproblem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Under utredningsarbetet har det framförts att upphandlingsfunk- tionernas generellt sett låga prioritet i respektive organisation bidragit till att upphandlaryrket fått en relativt sett låg status. Synen på yrket har påverkats av att offentlig upphandling både internt och externt ofta betraktas som både byråkratiskt och besvärligt. Det har i sin tur bidragit till svårigheter för de upp- handlande myndigheterna och enheterna att rekrytera upphandlare. Det stora antalet platsannonser vittnar också om att offentlig sek- tor lider brist på upphandlare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;Det är enligt upphandlingsansvariga även svårt att rekrytera per- sonal från beställarverksamheterna, dvs. de verksamheter vars varu- eller tjänstebehov ska täckas, att delta i upphandlingsprojekt. Det innebär sammanfattningsvis att det är en utmaning för offentlig sektor att attrahera kompetent personal till olika upphandlings- funktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.14.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Förbättrad upphandlingskompetens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft23"&gt;Intressenternas erfarenheter och synpunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;De upphandlande myndigheterna och enheterna i vårt land är dryga tusentalet organisationer. De uppvisar sinsemellan stora olikheter både vad gäller storlek, verksamhetsområden, associationsformer, styrning, resurser m.m. Deras behov av varor och tjänster är nästan lika varierande. Hur väl en enskild upphandling genomförs och hur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;186 &lt;/SPAN&gt;SOI, &lt;NOBR&gt;E-postmeddelande&lt;/NOBR&gt; till Upphandlingsutredningen, 25 augusti 2011, dnr Fi2010:06/2011/42.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373140x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;god affären blir hänger nära samman med kompetensen hos de som deltar i upphandlingen. Kompetens handlar om att kunna utföra tilldelade uppgifter och att möta förväntningarna i förhållande till den roll man innehar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Vid utredningens utåtriktade arbete har behovet av förbättrad kompetens hos de som upphandlar varit en vanligt förekommande frågeställning. Framför allt har många företag påpekat att tjänste- männen ofta har otillräckliga kunskaper om hur marknader och produkter utvecklas samt hur upphandlingarna och förfrågnings- underlagen ska utformas för att optimera den goda affären. Det påtalas – som tidigare nämnts – att upphandlande myndigheter fokuserar alltför mycket på priset vilket leverantörerna anser sker på bekostnad av varornas eller tjänsternas kvalitativa aspekter. Företagen är också kritiska mot den som regel begränsade dialogen mellan dem och de upphandlande myndigheterna (se avsnitt 4.8).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Det har också påpekats att kompetensfrågorna är svåra att komma åt om man inte tar ett samlat grepp om upphandlingens position i organisationerna samt behovet av uppföljning och utvär- dering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft8"&gt;Även företagens kompetens att delta i upphandlingar och utforma anbud har varit föremål för kritik. Inte sällan anser upp- handlarna att företagen inte tar sig tid att tillräckligt noggrant läsa förfrågningsunderlagen eller leva upp till ställda krav. Resultatet blir att dessa företag riskerar att uteslutas från upphandlingen vil- ket i sin tur kan få en försämrad konkurrens till följd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Från företagshåll har det påtalats att statens satsningar på upp- handlingsstöd framför allt gynnat upphandlande myndigheter och inte i någon större utsträckning kommit företagen till godo. Det har också framförts önskemål om mer vägledning till samtliga par- ter och kritik mot att rådgivningen från olika statliga upphand- lingsstödjande organisationer går isär, i så måtto att man lämnar olika svar på samma frågeställningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Rådet för arkitektur, form och design pekar på att intresset för forskning om och metodutveckling av anskaffningsprocessen i den offentliga sektorn är låg. Rådet menar att det är bekymmersamt att det i princip saknas vetenskapliga analyser, bearbetad kunskap och forskning som kan bidra till att kvaliteten i den offentliga upp- handlingen kan stärkas.&lt;A href="#page_140"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;187 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;SOI har i dialog med utredningen också påtalat behovet av ytterligare forskning på upphandlingsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;187 &lt;/SPAN&gt;Rådet för arkitektur, form och design, &lt;SPAN class="ft69"&gt;Kvalitet i offentlig upphandling – när medborgarnas behov styr och staten handlar, &lt;/SPAN&gt;rapport 2008:3, s. 38.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft18"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373141x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Forskning behövs för att allmänt öka kunskapen på området, men också mer specifikt för rensa i den flora av myter som anses omge den offentliga upphandlingen. &lt;A href="#page_141"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;188&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen har tagit del av SOIs pågående arbete i syfte att utveckla ett certifieringsprogram för upphandlare/ inköpare. För att bli certifierad kommer att det att krävas två års upphandlingspraktik samt kunskaper inom områdena affärs- mannaskap, juridik, organisationskunskap, ekonomi/kalkyler samt analytiska och kommunikativa färdigheter. SOI planerar att ansvara för certifieringsprocessen som väntas komma i gång under 2012. I sammanhanget bör nämnas att SIPU&lt;A href="#page_141"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;189&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, numera tillsammans med Stockholms universitet, under flertalet år tillhandahållit en akade- misk utbildning på temat offentlig upphandling motsvarande 30 poäng. Vidare finns på Företagsekonomiska institutet som yrkes- högskoleutbildning en flerårig kurs om strategiska inköp.&lt;A href="#page_141"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;190 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Därtill bedriver företaget Silf Competens AB en särskild certifieringsut- bildning för inköpare med inriktning mot framför allt privat sektor, men utbildningen är även tillgänglig för offentliga upphandlare. Utredningen har också kontaktats av bl.a. Handelshögskolan i Jön- köping som överväger att tillhandahålla kurser på mastersnivå om offentlig upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.14.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Intressenternas förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Under utredningsarbetets gång har det framkommit flera intres- santa exempel på hur ledningen vid olika myndigheter gett upp- handlingsfrågorna stark prioritet i syfte att optimera verksamheten eller öka genomslaget för exempelvis en kommuns miljöpolitik. Goda exempel på upphandlande myndigheter och enheter som inom olika områden åstadkommit detta eller arbetar för att åstad- komma detta är Försvarsmakten (avsnitt 6.15), Kommunalförbun- det Inköp Gävleborg (avsnitt 6.14), Botkyrka, Halmstad, Linkö- pings, Luleå, Skellefteå och Växjö kommuner samt Västernorrlands läns landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft11"&gt;Olika förslag har rests om lämpliga åtgärder för att stärka både självkänslan och kvalitén i upphandlingsarbetet. Som till exempel att upphandlingsorganisationer som kontinuerligt arbetar med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;188&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Upphandlingsutredningens dialogmöte med SOI, 10 januari 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;189&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;SIPU är ett utbildnings- och konsultföretag som arbetar med utveckling av myndigheter, företag och organisationer i Sverige och internationellt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;190&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Se FEI, ”http://www.fei.se.”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373142x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;verksamhetsutveckling – och uppfyller vissa ställda krav – skulle kunna ges kraftfulla regellättnader vid upphandling under tröskel- värdena. Det finns i sammanhanget även lärdomar att dra från den privata sektorn.&lt;A href="#page_142"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;191&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Det finns en allmän efterfrågan på kunskapshöjande satsningar inom myndighetsledningar, upphandlare och företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft8"&gt;I syfte att öka kunskapsbildningen på upphandlingsområdet föreslår Rådet för arkitektur, form och design att ett nytt forsk- ningsfält etableras genom att en professur i offentlig upphandling inrättas, Vidare föreslås att en grundutbildning på högskolenivå etableras. Ekonomi, beteendevetenskap, historia, statistik, etik, sociologi, antropologi, estetik, juridik och design är några av de ämnen som anges vara aktuella för en tvärsektoriell upphandlings- utbildning.&lt;A href="#page_142"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;192&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft8"&gt;Slutligen föreslås att det statliga upphandlingsstödet ges väsent- ligt ökade resurser – för att kunna utveckla upphandlingsverktyg, metodstöd och annan vägledning till de upphandlande myndighe- terna och enheterna samt, inte minst, de företag som önskar delta i offentliga upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Det har också påtalats att det är viktigt att ny kunskap, nya forskningsresultat samt rättsutvecklingen inom EU och i Sverige kommer till uttryck i det metodstöd och de vägledningar som läm- nas inom upphandlingsstödet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.14.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Utvärdering och översyn av upphandlingsdirektiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft23"&gt;Grönboken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Upphandlingsutredningens remissvar till regeringen i anledning av kommissionens grönbok innehåller inga förslag på allmänna och övergripande kompetenshöjande åtgärder från EU:s håll. Däremot uppmanas kommissionen att ta fram bättre vägledning kring frågor som ökat utnyttjande av förhandling och dialog, uteslutningsgrun- derna i artikel 45, upphandling med hållbara förtecken och funk- tionsupphandling – allt i syfte att höja kunskapen om upphand- lingsregelverket och därmed underlätta dess implementering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;191&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Copenhagen Economics, &lt;/SPAN&gt;Vad kan offentliga beställare lära sig av privata&lt;SPAN class="ft41"&gt;, på uppdrag av Konkurrensverket, 10 februari 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;192&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Rådet för arkitektur, form och design, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Kvalitet i offentlig upphandling – när medborgarnas behov styr och staten handlar&lt;/SPAN&gt;, rapport 2008:3, s. 44.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft18"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373143x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft23"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; utvärdering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Kommissionen har inte särskilt adresserat frågan om behovet av kompetens- och statushöjande åtgärder i sin utvärderingsrapport. Kommissionen konstaterar dock att skillnaderna mellan medlems- staterna beträffande den tid det tar att genomföra en upphandling - och de kostnader det medför – tyder på att det inom ramen för nuvarande direktiv finns ett stort utrymme inom flera medlems- stater att minska transaktionskostnaderna och effektivisera verk- samheten genom att lära av erfarenheterna i de mest effektiva medlemsstaterna.&lt;A href="#page_143"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;193&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft11"&gt;Den ansvarige kommissionären har berört behovet av kompe- tenssatsningar i samband med ett tal om den fortsatta översynen av upphandlingsdirektiven.&lt;A href="#page_143"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;194&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.14.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Upphandlingsutredningens fortsatta arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen konstaterar inledningsvis att flera av de uppmärksammade problemen inom den offentliga upphandlingen, t.ex. bristande kunskaper om upphandlingens omfattning, kritik mot upphandlande varor och tjänsters kvalitet samt brister i upp- följning och utvärdering har ett tydligt samband med att många myndighetsledningar inte axlat rollen som strategiska köpare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen överväger att närmare utreda de offentliga upphandlingsfunktionernas strategiska ställning. Syftet är att bl.a. närmare analysera värdet av ett strategiskt upphandlings- arbete, belysa goda exempel, analysera framgångsfaktorer och hur sådana skulle kunna inspirera andra upphandlande myndigheter och enheter. I sammanhanget finns det anledning att analysera vilka lärdomar från privat sektor som offentliga upphandlingsverksam- heter skulle kunna dra nytta av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen har också för avsikt att närmare överväga de förslag som lämnats av Rådet för arkitektur, form och design om att etablera ett nytt forskningsfält genom att inrätta en professur i offentlig upphandling och etablera en ny grundutbild- ning på högskolenivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;193&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Commission staff working paper, &lt;/SPAN&gt;Evaluation Report, Impact and Effectiveness of EU Public Procurement Legislation&lt;SPAN class="ft56"&gt;, del 1, 27 juni 2011, SEC(2011)853 final, s. 154.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;194&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Barnier, Michel, Kommissionärens tal vid högnivåmöte om kommissionens utvärdering av upphandlingsdirektiven, 30 juni 2011, språk: franska, ”http://europa.eu/rapid/pressReleases Action.do?reference=SPEECH/11/490&amp;format=HTML&amp;aged=0&amp;language=FR&amp;guiLan guage=fr.”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft18"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373144x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p340 ft8"&gt;Slutligen kommer utredningen att överväga behovet av att för- stärka den statliga upphandlingsstödjande verksamheten. I både detta och nästa kapitel har föreslagits att det statliga upp- handlingsstödet ges ansvar för ytterligare vägledning och andra stödåtgärder. Utredningen kommer i denna del av arbetet att sam- råda med den utredare som fått i uppdrag att se över det statliga upphandlingsstödets organisering.&lt;A href="#page_144"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;195&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4.15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Uppföljning och utvärdering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.15.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Definition av begreppen uppföljning och utvärdering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Med uppföljning avses i detta sammanhang att den upphandlande myndigheten eller enheten följer upp kontrakt och kontrakterade leverantörer under avtalsperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Med utvärdering avses en systematisk efterhandsbedömning av utfallet av en genomförd upphandling (se bilaga 4). Uppföljningen avser således det &lt;SPAN class="ft9"&gt;aktuella &lt;/SPAN&gt;upphandlingskontraktet medan utvärde- ringen tar sikte på att förbättra &lt;SPAN class="ft9"&gt;framtida &lt;/SPAN&gt;upphandlingar/kontrakt både vad gäller förfarandet och det som upphandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Upphandlingslagstiftningen reglerar inte uppföljning av kon- trakt och leverantörer under kontraktstiden. Inte heller regleras hur utförda upphandlingar och kontrakt ska utvärderas. Likabe- handlingsprincipen utövar dock ett visst inflytande på frågan om upphandlande myndigheters och enheters skyldighet att åtmin- stone kunna följa upp de krav som ställts i upphandlingen som sedan fått genomslag i kontraktet.&lt;A href="#page_144"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;196&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.15.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Intressenternas synpunkter och erfarenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft23"&gt;Uppföljning av kontrakt och leverantörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Under utredningsarbetet har leverantörer och näringslivsorganisa- tioner ofta framfört att kontrakt och genomförda upphandlingar alltför sällan följs upp eller utvärderas. Det har påtalats av många intressenter att kontraktsuppföljning måste ske för att offentlig sektor ska kunna försäkra sig om att få de varor och tjänster till det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;195&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Dir 2011:78, &lt;/SPAN&gt;Utredningen om ett samordnat och effektivare statligt upphandlingsstöd &lt;SPAN class="ft41"&gt;(S 2011:09).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;196&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; avgörande &lt;NOBR&gt;C-448/01&lt;/NOBR&gt; EVN AG och Wienstrom GmbH, punkt 72.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373145x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;pris och kvalitet som kontraktet stipulerar. Miljöstyrningsrådet understryker i en rapport till utredningen vikten av att följa upp krav och kriterier som avser miljö, sociala och etiska hänsyn. Syftet är naturligtvis att säkerställa att de ställda kraven har avsedd effekt.&lt;A href="#page_145"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;197 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Avvikelser från kraven kan vara svåra att notera för dem som använder de upphandlade varorna och tjänsterna, varför en systematisk uppföljning krävs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Skatteverket understryker vikten av att följa upp kontrakterade leverantörer och deras underleverantörer i syfte att komma åt överträdelser av bl.a. skattelagstiftningen.&lt;A href="#page_145"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;198&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Många företag framhåller betydelsen av uppföljning och utvär- dering. Om uppföljning inte sker finns det risk för att mindre nog- räknade företag anger att de lever upp till ställda krav trots att så inte är fallet. Uppföljning är en förutsättning för att företag ska våga satsa offensivt på miljöförbättrande åtgärder samt sociala och etiska åtaganden. Många leverantörer har framhållit att de vill bli föremål för uppföljning för att få bekräftelse på att levererade varor och tjänster möter de upphandlande myndigheternas och enheter- nas behov. Mot den redovisade bakgrunden är det inte svårt att inse att den offentliga upphandlingen utsätts för allvarlig kritik på grund av att uppföljningen är så dålig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Den rapport som professor Jerker Holm tagit fram på uppdrag av utredningen ger stöd till de beskrivna erfarenheterna. Rapporten innehåller bl.a. en analys av utredningens enkät (se avsnitt 1.7). Enkätsvaren visar att en bred majoritet av de upphandlande myn- digheterna och enheterna anger att de inte har noterat några brister vid utförande av de kontrakt som ingicks under 2010. Bilden är skenbart positiv eftersom den huvudsakliga anledningen till att inga brister uppmärksammats torde vara att kontrakten inte följts upp. Endast i 24 procent av enkätsvaren anges att kontrakten kontinu- erligt följs upp. Det är också hos dessa upphandlande myndigheter och enheter som bristerna identifierats. Av enkätsvaren framkom- mer också att 51 procent av myndigheterna och enheterna uttrycker en önskan att följa upp kontrakten, men anser sig sakna resurser till detta. Denna situation torde, enligt Holm, lämna utrymme för opportunistiskt beteende bland leverantörerna vilket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;197&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Ryding, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Sven-Olof,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt; &lt;/SPAN&gt;Miljö, ekonomiska och sociala hänsyn i offentlig upphandling, uppdrag åt Upphandlingsutredningen del 1&lt;SPAN class="ft41"&gt;, Miljöstyrningsrådet 15 september 2011, s.45.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;198&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Skatteverket, Remissvar till regeringen med anledning av kommissionens grönbok om offentlig upphandling. 11 mars 2011, dnr Fi2010:06/2011/11, fråga 77 och 104.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373146x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;innebär risk för att leverantörerna avviker från utlovad kvalitet i syfte att tjäna mer pengar.&lt;A href="#page_146"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;199&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft11"&gt;I sammanhanget bör några goda exempel som, bl.a. Inköp Gävleborg (se avsnitt 6.14) och Halmstad kommun, lyftas fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft8"&gt;Det har i sammanhanget påtalats att en seriös uppföljning kräver att den upphandlande myndigheten eller enheten vidtar konkreta åtgärder om den upptäcker brister hos leverantören eller den leve- rerade varan eller tjänsten. Det innebär i klartext en beredskap att tillämpa viten och andra sanktioner som normalt reglerats i kon- traktet (eller i relevant köprättslig lagstiftning). Samtidigt har det understrukits att sanktioner kan medföra problem för den verk- samhet som är beroende av den aktuella varan eller tjänsten. Enligt vad utredningen erfar håller Kammarkollegiets upphandlingsstöd för närvarande på att ta fram en vägledning för uppföljningen av kontrakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft23"&gt;Utvärdering av kontrakt och upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;En utvärdering kan avse exempelvis i vilken utsträckning upphand- lingen har uppfyllt verksamhetens behov och om eventuella kvali- tetsbrister uppmärksammats under kontraktstiden. Verksamhe- terna eller brukarna av den upphandlade tjänsten eller varan kan vara missnöjda med kvalitet och utförande trots att kontraktet genomförts till punkt och pricka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Flera aktörer har särskilt påtalat vikten av att utvärdera ställda miljö, sociala och etiska krav samt åtgärder för att främja innova- tion och små och medelstora företags medverkan i offentliga upp- handlingar. Utvärderingen bör analysera om kraven eller kriterierna lett till önskvärda effekter, dvs. uppnår samhällsmålen, likaså om de har utformats på ett optimalt sätt i den enskilda upphandlingen. Utvärderingen kan således också avse själva upphandlingsförfaran- det. Svenskt Näringsliv, Almega och Företagarna har efterlyst ökad dialog mellan upphandlande myndigheter/enheter och företag om hur enskilda upphandlingar genomförts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;199 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Holm, Jerker, &lt;/SPAN&gt;En analys av transaktionskostnader vid offentlig upphandling, &lt;SPAN class="ft30"&gt;10 september 2011, dnr Fi2010:06/2011/1113, avsnitt 5.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft18"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373147x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.15.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Utvärdering och översyn av upphandlingsdirektiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Såvitt utredningen kan bedöma har frågor om uppföljning och utvärdering inte behandlats särskilt i kommissionens utvärdering och översyn av upphandlingsdirektiven. Kommissionären Barnier har dock betonat behovet av kompetenshöjande och upphandlings- stödjande åtgärder.&lt;A href="#page_147"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;200&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;I regeringens grönbokssvar understryks vikten av uppföljning. Vidare behandlas frågan och svårigheterna att följa upp särskilt ställda miljökrav och sociala krav (se avsnitt 5.8).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.15.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Upphandlingsutredningens fortsatta arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen konstaterar att det finns stora behov av ökad vägledning och förbättrade verktyg som hjälper de upphand- lande myndigheterna och enheterna i genomförandet av regelmäs- siga, kvalitetsmedvetna och strukturerade uppföljningar och utvär- deringar. En förbättrad uppföljnings- och utvärderingsverksamhet är en resursfråga och hänger nära samman med den bristande för- ståelsen för den offentliga upphandlingens strategiska betydelse för de offentliga verksamheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Utredningen har för avsikt att noga överväga förslag som kan bidra till att uppföljningen och utvärderingen förbättras. I sam- manhanget är det angeläget att visa på den nytta som bättre upp- följning och utvärdering kan bidra till. Den förbättrade vägled- ningen bör även omfatta kontraktets roll när det gäller olika tillvä- gagångssätt för att hantera felaktiga leveranser, dröjsmål och underlåtenhet att leva upp till andra villkor. Vidare är det nödvän- digt att den upphandlande myndigheten eller enheten har funge- rande system som gör det möjligt att följa upp kontrakten. Utred- ningen ser med tillförsikt fram emot Kammarkollegiets vägledning om uppföljning (som publiceras efter att betänkandet gått i tryck).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;Som nämnts i avsnitt 4.8 om förbättrad dialog mellan upphand- lande myndigheter/enheter och företag finns det uttalade önskemål om att dialogen mellan myndigheter/enheter och företag inte minst efter upphandlingen bör öka. Dialogen anses vara en förutsättning för att kunna utvärdera upphandlingsförfarandet, exempelvis om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;200 &lt;/SPAN&gt;Barnier, Michel, Kommissionärens tal vid högnivåmöte om kommissionens utvärdering av upphandlingsdirektiven, 30 juni 2011, språk: franska, ”http://europa.eu/rapid/pressReleases Action.do?reference=SPEECH/11/490&amp;format=HTML&amp;aged=0&amp;language=FR&amp;guiLan guage=fr.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft18"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373148x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;förfrågningsunderlaget varit tydligt och förståeligt för leverantö- rerna liksom hur den valda utvärderingsmodellen har fungerat, i syfte att utveckla och förbättra kommande upphandlingar. I sam- band med utvärderingen huruvida den upphandlade varan eller tjänsten uppfyller det allmännas behov kan det vara lämpligt att lyfta fram befintliga metoder för att analysera kvalitetsbristkostna- der som syftar till att förbättra kvaliteten i framtida upphand- lingar.&lt;A href="#page_148"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;201&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4.16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Valfrihet inom LOU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.16.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Bestämmelser om valfrihetssystem i LOV&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Svenska upphandlande myndigheter, företag och privatpersoner har goda erfarenheter av ett koncessionsförfarande enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) som omfattar bl.a. hälso- och sjukvårdstjänster samt sociala tjänster. Den enskilde ges i ett valfrihetssystem möjlighet att, bland kvalificerade utförare, själv bestämma vem eller vilket företag han eller hon vill ska tillhanda- hålla en viss tjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Vid upphandling av valfrihetssystem enligt LOV gäller de grundläggande unionsrättsliga principerna. När en upphandlande myndighet har beslutat att införa ett s.k. valfrihetssystem upprättar den ett förfrågningsunderlag som bland annat anger vilken slags tjänst som avses, kraven på leverantören och tjänsten samt det pris till vilket tjänsten ska utföras. Att priset fastställs på förhand inne- bär att fokus flyttas från pris- till kvalitetskonkurrens. LOV sti- mulerar således till kvalitetskonkurrens utan att, i normalfallet, skapa budgetmässiga överraskningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Förfrågningsunderlaget anger de grundläggande krav på den avsedda tjänsten som leverantören måste uppfylla. Därutöver kan leverantören erbjuda högre kvalitet för att attrahera den enskilde (t.ex. större tillgänglighet, olika specialistkompetenser, särskilda språkkunskaper etc.). Valfrihetssystemet annonseras löpande i en nationell databas som handhas av Kammarkollegiet. Företag, som är intresserade av att tillhandahålla tjänsterna, kan – oberoende av anbudstider – under valfrihetssystemets livslängd lämna in sina ansökningar om att delta. Det åligger de upphandlande myndighe-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;201 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Svenska Kommunförbundet, &lt;/SPAN&gt;Brister i kvaliteten – kostar det? Metoder och erfarenheter i kvalitetsarbetet&lt;SPAN class="ft30"&gt;, Svenska Kommunförbundet nr 11, 2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft18"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373149x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;ten att skyndsamt behandla företagets ansökan. Någon övre gräns för hur många företag som får ingå i valfrihetssystem enligt LOV får inte finnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;Ett företag som anser att en upphandlande myndighet brutit mot bestämmelserna exempelvis om utformningen av förfråg- ningsunderlag eller godkännande av ansökan att delta i systemet, har möjlighet att ansöka om rättelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;För att ett valfrihetssystem ska stimulera till kvalitetskonkur- rens krävs att den enskilde har ett tydligt incitament att välja utfö- rare av den tjänst som han eller hon har rätt till. Vidare måste det finnas en mångfald av utförare och en möjlighet för den enskilde att göra informerade val mellan dessa. I valfrihetssystem enligt LOV ersätts tjänsteutföraren först i samband med att denne levere- rar tjänster till den enskilde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Det har påtalats att valfrihetssystem inom ramen för LOV mar- kant underlättar för små företag att konkurrera om offentliga kon- trakt. Vidare öppnar valfrihetssystemen för produkt- och kvalitets- utveckling på ett sätt som visat sig svårt att uppnå inom ramen för upphandlingar enligt LOU.&lt;A href="#page_149"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;202 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Även &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; företag inom den sociala sektorn har ställt sig positiva till valfrihetssyste- men. Dessa kan utgöra en lösning på de problem som de ickevinst- drivande företagen upplever i fråga om brutna vårdkedjor och allt- för detaljerade kravspecifikationer som emellanåt leder till att dessa organisationers koncept för vård och rehabilitering förfelas.&lt;A href="#page_149"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;203&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.16.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Intressenternas synpunkter och önskemål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Det bör inledningsvis nämnas att LOV inte är föremål för Upp- handlingsutredningens arbete. Det finns emellertid önskemål från upphandlande myndigheter, företag, näringslivsorganisationer m.fl. att, inom ramen för upphandlingslagstiftningen, införa en möjlig- het för den enskilde att välja utförare av tjänster men också av varor som används av den enskilde (valfrihetsförfarande). Ett valfrihets- förfarande skulle kunna bidra till att underlätta tillhandahållandet av välfärdstjänster där medborgarens behov står i fokus. Enligt vad Upphandlingsutredningen erfarit finns önskemål om att tillämpa valfrihetsförfarande på både A- och &lt;NOBR&gt;B-tjänster.&lt;/NOBR&gt; Förutom sociala&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;202 &lt;/SPAN&gt;Svensk Hörsel, Skrivelse till Upphandlingsutredningen, 10 mars 2011, dnr Fi2010:06/2011/16.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;203 &lt;/SPAN&gt;Famna, Skrivelse till Upphandlingsutredningen, 18 april 2011, dnr Fi2010:06/2010/15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373150x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;tjänster, hälso- och sjukvårdstjänster skulle förfarandet också kunna användas för exempelvis platser i särskilda boenden, färd- och hemtjänst för äldre och handikappade, tolktjänster samt skol- skjutstjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Det finns också önskemål om att tillämpa ett valfrihetsförfa- rande på varor som ska användas av enskilda personer och kräver ett visst mått av anpassning till hans eller hennes behov och öns- kemål. Exempel på sådana varor är portionsmat till äldre personer och patienter på sjukhus, hjälpmedel i form av exempelvis hörsel- apparater, rullstolar och proteser, eller hygienartiklar, exempelvis inkontinensskydd, vid vård i särskilda boenden eller på sjukhus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;De upphandlande myndigheternas möjligheter att ställa krav på kvalitet som avspeglar varje individs behov har visat sig svåra att tillgodose inom ramen för upphandlingsregelverket. Att överlämna valet till den enskilde skulle ge, om inte en fullständig lösning på problemet, åtminstone en möjlighet för den enskilde att göra ett val som bättre matchar hans eller hennes behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Famna – branschorganisationen för vård och social omsorg utan vinstsyfte – har uppmärksammat Upphandlingsutredningen på att offentliga upphandlingar riskerar att splittra beprövade och funge- rande vårdkedjor. Vissa insatser anses ofta svåra att ta med i tradi- tionella upphandlingsförfaranden, de kan exempelvis vara svåra att avropa i enlighet med LOU:s avropsregler (se avsnitt 4.10). En del av den ideella sektorns särart är enligt Famna, att den arbetar med en kontinuerlig relation med den enskilde vårdtagaren. Relationen riskerar att gå förlorad om upphandlingen inte omfattar hela vård- kedjan. Ett valfrihetsförfarande anges kunna underlätta tillhanda- hållandet av mer sammanhängande vårdtjänster till enskilda.&lt;A href="#page_150"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;204&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.16.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Upphandlingsutredningens bedömning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Syftet med ett valfrihetsförfarande är att den upphandlandemyn- digheten ska kunna ge enskilda personer möjlighet att påverka vem som tillhandahåller honom eller henne exempelvis hemtjänst, äldreomsorg, missbruksvård, skolskjuts eller färdtjänst. Om man hamnar på sjukhus ska man kunna ges möjlighet att välja bland olika leverantörers maträtter till lunch eller middag. Det ska också vara möjligt att få hjälp med hörselhjälpmedel hos valfri audionom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;204 &lt;/SPAN&gt;Famna, Skrivelse till Upphandlingsutredningen, 18 april 2011, dnr Fi2010:06/2010/15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373151x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p339 ft8"&gt;Ett valfrihetsförfarande i LOU ska möjliggöra för den enskilde att ”avropa” från ramavtalet. Det är således naturligt att utforma ett valfrihetsförfarande kring varor och tjänster som riktar sig direkt till individer. Den upphandlande myndigheten bör få ett tydligt ansvar för att upprätta informationssystem som möjliggör för den enskilde att faktiskt välja och – vid behov – även välja en annan vara eller tjänsteutförare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen anser att ett valfrihetsförfarande i övrigt skulle kunna utformas som ett s.k. öppet ramavtal. Bestäm- melserna om sådana ramavtal i UNCITRAL:s modellag för offentlig upphandling&lt;A href="#page_151"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;205 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;kan enligt Upphandlingsutredningen tjäna som en förebild. Ett öppet ramavtal tillåter att leverantörer succes- sivt ansluter sig till avtalet. Ramavtalen bör annonseras löpande för att åstadkomma verklig valfrihet och en väl fungerande konkurrens. För att ett valfrihetsförfarande ska fungera måste även rättsmedlen ses över och anpassas till de särskilda förutsättningar, bl.a. respek- ten för den enskildes val, som gäller vid dessa förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.16.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Utvärdering och översyn av upphandlingsdirektiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Införandet av ett valfrihetsförfarande för olika typer av varor och tjänster i LOU kräver sannolikt en ändring av det klassiska upp- handlingsdirektivet. Upphandlingsutredningen har därför i sitt remissvar till regeringen i anledning av grönboken påtalat att kom- missionen bör överväga införandet av ett valfrihetsförfarande i det klassiska direktivet. Regeringen har tagit ställning för att valfri- hetsförfarande för varor och tjänster bör tillåtas i LOU. Frågan återfinns som ett prioriterat förslag i regeringens svar på kommis- sionens grönbok.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft11"&gt;Kommissionen har i sin hittillsvarande utvärdering inte kom- menterat frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Europaparlamentets ansvariga utskott har i sitt förslag till grön- bokssvar angett att direktiven bör tillåta att medlemsstaterna har förfaranden som liknar valfrihetsförfarandet.&lt;A href="#page_151"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;206&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;205&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Se &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;”http://www.uncitral.org/pdf/english/texts/procurem/ml-procurement-2011/pre-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;model-2011.pdf”&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;206&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Se Committee on the Internal Market and Consumer Protection, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Report on modernisation of public procurement &lt;/SPAN&gt;(2011/2048(INI)), punkt 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373152x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.16.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Upphandlingsutredningens fortsatta arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen kommer att bistå regeringen i det fort- satta arbete inom ramen för direktivöversynen. Utredningen har, med beaktande av den fortsatta direktivöversynen, för avsikt att närmare utreda förutsättningarna för att införa ett valfrihetsförfa- rande i 15 kap. LOU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Det bör i sammanhanget nämnas att frågor om fritt val av hjälpmedel även ingår i hjälpmedelsutredningens uppdrag.&lt;A href="#page_152"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;207 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Utredningarna för diskussioner om hur frågorna ska omhändertas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4.17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Uteslutning av leverantörer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Under utredningens arbete har det framförts oro över att oseriösa leverantörer får kontrakt med det allmänna. Oron gäller exempelvis förekomsten av svart arbetskraft i företag som vinner upphand- lingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.17.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Bestämmelser om uteslutning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;I LOU och LUF finns bestämmelser som innebär att en upphand- lande myndighet eller enhet &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;respektive &lt;SPAN class="ft9"&gt;får &lt;/SPAN&gt;utesluta leverantörer från att delta i en upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;De omständigheter som ska medföra uteslutning av leverantörer gäller för samtliga upphandlingar över beloppsgränserna för direkt- upphandling.&lt;A href="#page_152"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;208 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Bestämmelserna bygger på artikel 45.1 i det klas- siska direktivet och den brottslighet som anges beskrivs genom hänvisning till olika &lt;NOBR&gt;EU-rättsakter&lt;/NOBR&gt; och omfattar deltagande i en kriminell organisation, bestickning, bedrägeri och penningtvätt.&lt;A href="#page_152"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;209 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I LOU och LUF anges vidare att om leverantören är en juridisk per- son ska denne uteslutas om en företrädare för den juridiska perso- nen har dömts för något av de uppräknade brotten.&lt;A href="#page_152"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;210 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Begreppet företrädare är inte definierat men innebörden är densamma som i skattelagstiftningen.&lt;A href="#page_152"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;211 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Om det finns särskilda skäl, får en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;207&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Fritt val av hjälpmedel, S 2011:02.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;208&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;10 kap. 1 § LOU respektive LUF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;209&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;I artiklarna 53.3 (om kvalificeringssystem) och 54.4 (om kvalitativa urvalskriterier) i försörjningsdirektivet anges att artikel 45.1 i det klassiska direktivet ska gälla för upphandlande enheter som är upphandlande myndigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;210&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;10 kap. 1 § LOU och LUF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;211&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Prop. 2006/07:128, s. 226 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373153x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet SOU 2011:73&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;upphandlade myndighet emellertid avstå från att utesluta en leverantör som dömts för sådan brottslighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;Även andra skäl för uteslutning kan enligt upphandlingsregel- verket föreligga vid upphandlingar som överstiger direktupphand- lingsgränserna.&lt;A href="#page_153"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;212 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Uteslutningsgrunderna som är angivna i bestäm- melserna är inte obligatoriska. De handlar till stor del om att en leverantör inte har fullgjort sina ekonomiska skyldigheter, exem- pelvis att leverantören är i, eller föremål för, konkurs, likvidation eller tvångsförvaltning eller inte har fullgjort sina åligganden avse- ende socialförsäkringsavgifter eller skatt. Enligt bestämmelserna finns även möjligheter att utesluta en leverantör som enligt en lagakraftvunnen dom är dömd för brott avseende yrkesutövningen eller som har gjort sig skyldig till ett allvarligt fel i yrkesutöv- ningen. I det sistnämnda fallet ligger ansvaret på den upphandlande myndigheten att föra fram bevis om att sådana omständigheter föreligger. Det finns dessutom möjligheter att utesluta en leveran- tör som i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar, eller lämnat felaktiga upplysningar ,som en upp- handlande myndighet eller enhet begärt i en utredning om uteslut- ningsgrund. Om leverantören är en juridisk person får leverantören uteslutas om en företrädare för den juridiska personen är dömd för brott avseende yrkesutövningen, eller har gjort sig skyldig till ett allvarligt fel i yrkesutövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft8"&gt;För de ickeobligatoriska uteslutningsgrunderna gäller att den upphandlande myndigheten får begära att leverantören visar att det inte finns någon grund för uteslutning och då, liksom i de tving- ande fallen, godta utdrag ur register eller likvärdig handling. Även intyg från behörig myndighet eller registrering i en officiell för- teckning över godkända leverantörer är giltiga bevis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft11"&gt;Vidare anges i artikel 45.2 i det klassiska direktivet att medlems- staterna i enlighet med nationell rätt och med hänsyn till unions- rätten ska fastställa villkoren för tillämpning av denna punkt.&lt;A href="#page_153"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;213&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;212&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Dessa omständigheter anges i 10 kap. 2 § LOU och 10 kap. 3 § LUF och motsvarar artikel 45.2 i det klassiska direktivet. Se 15 kap. 13 § LOU samt LUF för direktupphandlings- gränserna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;213&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;EU-domstolen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; har i de förenade målen &lt;NOBR&gt;C-224/04&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;C-228/04&lt;/NOBR&gt; La Casina Soc. coop. arl m.fl. uttalat att tanken med artikeln inte är att de skäl för uteslutning som anges i artikeln ska tillämpas på ett enhetligt sätt inom unionen. Se också prop. 2006/07:128, s. 241.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft18"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373154x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.17.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Intressenternas synpunkter och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft8"&gt;Under utredningens arbete har det framkommit att såväl myndig- heter som företag anser att det är ett stort problem att oseriösa leverantörer är med och tävlar om och vinner kontrakt. Det är framför allt Skatteverket, men även upphandlande myndigheter, intresseorganisationer samt en hel del leverantörer som har upp- märksammat utredningen på problemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Reglerna om uteslutning av anbudsgivare anses inte vara tydliga nog och detta skapar osäkerhet när de ska tillämpas. Exempelvis ska en leverantör som deltar i en ”kriminell organisation” uteslutas från att delta i en upphandling. Emellertid saknas begreppet krimi- nell organisation i svensk lagstiftning och det är därför svårt att använda som uteslutningsgrund även om upphandlande myndig- heter är skyldiga att göra det. Det framstår heller inte som klart vilken personkrets hos anbudsgivaren eller anbudssökanden som omfattas av uteslutningsbestämmelserna och vad som gäller i för- hållande till underleverantörer. Enligt Skatteverket opererar oseri- ösa aktörer ofta som underentreprenörer eller leverantörer av arbetskraft längre ned i entreprenadkedjan. Huvudentreprenören saknar många gånger kännedom om underentreprenörerna bedriver sin verksamhet i enlighet eller i strid med gällande regler och bestämmelser. Skatteverket uppger att myndigheten uppmärksam- mat fall där huvudentreprenörens huvudsakliga skäl till ett lågt anbudspris är att de räknat med att använda billiga, oseriösa under- entreprenörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft8"&gt;Stora infrastrukturprojekt bemannas enligt Skatteverket ofta i huvudsak av bemanningsföretag. Vissa stora internationella bygg- bolag uppges ha så mycket som 80 procent av sin personalstyrka utlagd på underleverantörer och bemanningsföretag i långa kedjor. Även om detta inte på något sätt är olagligt blir det svåröverskåd- ligt och det öppnar möjligheter för oseriösa aktörer att utnyttja situationen för att undgå att betala skatter och avgifter. Skattever- ket menar att oseriösa aktörer kan agera på detta sätt därför att det är möjligt att verka i Sverige under en tid utan att betala några skatter och avgifter, registrera filial eller ansöka om &lt;NOBR&gt;f-skattsedel&lt;/NOBR&gt; i enlighet med den s.k. &lt;NOBR&gt;183-dagarsregeln.&lt;A href="#page_154"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;214&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Intressenter som varit i kontakt med utredningen menar vidare att det är oklart vad som krävs för att en upphandlande myndighet ska få göra en kontroll av en anbudsgivare eller underleverantör, i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;214 &lt;/SPAN&gt;Den s.k. &lt;NOBR&gt;183-dagarsreglen&lt;/NOBR&gt; härrör ur OECD:s modellavtal, artikel 15:2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373155x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;syfte att undersöka om det finns en uteslutningsgrund. Det är också osäkert vad som krävs för att styrka att det verkligen finns en grund för uteslutning, samt i vad mån upphandlande myndigheter och enheter får använda sig av sina tidigare erfarenheter &lt;SPAN class="ft115"&gt;- &lt;/SPAN&gt;eller andras erfarenheter &lt;SPAN class="ft115"&gt;- &lt;/SPAN&gt;för att utesluta oseriösa anbudsgivare, inklu- sive underleverantörer. Hur lång tid och vilka omständigheter som krävs för att ett företag, som uteslutits med stöd av de obligato- riska eller fakultativa uteslutningsgrunderna, åter ska få delta i upp- handlingar igen är även det oklart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft23"&gt;Intressenternas förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Skatteverket har till utredningen överlämnat förslag till lösningar på de problem som redogjorts för i det föregående.&lt;A href="#page_155"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;215 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Enligt Skatteverket bör det införas skyldigheter i regelverket innebärande att upphandlande myndigheter ska göra uppföljningar av kontrakterade leverantörer. Det måste också bli lättare att göra kontroller och uppföljningar av leverantörer. Ett sätt är enligt Skatteverket att införa möjligheter att använda sig av entreprenadansvar. Sådant ansvar innebär att den kontrakterade leverantören kan krävas på skatt om denne anlitat en underleverantör, som inte skött sina inbetalningar. Detta skulle göra det mer riskabelt för leverantörer att använda sig av oseriösa underleverantörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;SOI påtalar, under förutsättning att proportionalitetsprincipen respekteras, att det bör kunna ställas krav på att vissa underentre- prenörer inte får anlitas. Ett önskemål är att det införs möjligheter att utesluta underleverantörer som, i strid med gällande regler, inte betalar skatter och avgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Skatteverket anser vidare att det bör vara möjligt att ställa krav på att leverantörer och deras underleverantörer inklusive arbets- kraftsleverantörer (bemanningsföretag) registrerar sig i Sverige för att vara kvalificerade för att lämna anbud. Registreringen skulle avse filial eller registrering i handelsregistret. En sådan registrering underlättar enligt verket kontroll och uppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;215 &lt;/SPAN&gt;Skatteverket, Skrivelse till Upphandlingsutredningen, dnr 2010:06/2010/10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373156x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p212 ft8"&gt;Ökade möjligheter för upphandlande myndigheter att utbyta information med upphandlande myndigheter från andra medlems- stater inom EU är något som också nämns.&lt;SPAN class="ft28"&gt;216&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft8"&gt;Flera företrädare för leverantörer samt upphandlande myndig- heter har också nämnt regelbunden utvärdering och uppföljning av både avtal och upphandlingar som en lösning på problemet med oseriösa leverantörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Fackförbuden TCO och LO menar att den kontroll som de fackliga organisationerna bedriver bör tas till vara. Dessa vet ofta vilka företag som är seriösa och vilka som bör kontrolleras extra noga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft8"&gt;Det har vidare uttryckts önskemål om vägledning om hur ute- slutningsgrunderna ska tolkas och tillämpas. Sådan vägledning bör komma från kommissionen menar vissa av intressenterna. Småkom menar att regler om uteslutning ska finnas men att det genom en analys av praktiska fall bör undersökas om bestämmelserna om ute- slutning är tillräckliga eller om tillkommande eller utökade regler behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Det finns exempel på att problemet med oseriösa aktörer upp- levs som stort. Både myndigheter och andra organisationer har på olika sätt försökt ge vägledning, hjälp och information till upp- handlande myndigheter och leverantörer om hur man kan komma till rätta med svartarbete och oseriösa aktörer. Byggbranschens arbetsgivar- och fackförbund har t.ex. gett ut en skrift tillsammans med förslag på olika åtgärder. Några exempel från denna lista är att upphandlande myndigheter ska ställa krav på obligatorisk ID- och närvaroredovisning på byggarbetsplatser (ett projekt benämnt ID06), att Skatteverket ska få göra oanmälda arbetsplatsbesök på samma sätt som gäller för restauranger och frisörer, att krav ställs på skriftliga avtal vid uthyrning av arbetskraft, m.m. Även andra initiativ har tagits.&lt;SPAN class="ft28"&gt;217&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;216&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Remissvar till regeringen med anledning av kommissionens grönbok om offentlig upphandling, Konkurrensverkets dnr 141/2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;217&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Se bl.a. broschyren &lt;/SPAN&gt;Vita jobb – en förutsättning för konkurrens på lika &lt;SPAN class="ft30"&gt;villkor som inne- håller information bl.a. från Konkurrensverket, Skatteverket, Almega Serviceentrepre- nörerna, Svenska Taxiförbundet och Ekobrottsmyndigheten, m.fl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft18"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.17.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Utvärdering och översyn av upphandlingsdirektiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft23"&gt;Grönboken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Utredningen poängterar i sitt remissvar till regeringen med anled- ning av kommissionens grönbok, att det är angeläget att det finns verktyg för att komma till rätta med oseriösa aktörer och uppma- nar därför kommissionen att förtydliga direktivens bestämmelser om uteslutning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Regeringens grönbokssvar innehåller också en uppmaning till kommissionen att förtydliga reglerna. Regeringen menar att möj- ligheterna för upphandlande myndigheter att inom unionen utbyta information, och få tillgång till information, från myndigheter inom respektive medlemsstats rättsväsende bör klarläggas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft23"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; utvärdering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;I kommissionens grönbok finns ett avsnitt som handlar om ute- slutning av oseriösa anbudsgivare med därtill hörande frågor. Kommissionen har dock inte särskilt nämnt tolkningen och oklar- heterna beträffande problematiken kring oseriösa anbudsgivare eller om artikel 45 i sin utvärderingsrapport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.17.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Upphandlingsutredningens fortsatta arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Bestämmelserna om uteslutningsgrunder ställer höga krav på de upphandlande myndigheterna och enheterna som har att tillämpa dem. Det krävs inte bara kunskap om de specifika &lt;NOBR&gt;EU-rättsakterna&lt;/NOBR&gt; som direktiven hänvisar till och om en leverantörs organisation, utan också kunskap om, när och hur en utredning om uteslut- ningsgrunder får eller bör ske. Skulle det dessutom röra sig om en leverantör från ett annat medlemsland ställs än högre krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Det förslag som Skatteverket lämnat om ett utvidgat entrepre- nadansvar är intressant. Emellertid kan denna fråga inte anses falla under upphandlingsregelverket. Frågan ligger därmed inte inom utredningens uppdrag utan får belysas i ett annat sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Eftersom reglerna om uteslutning av leverantörer bygger på rättsakter från EU bör kommissionen förtydliga hur dessa ska tol- kas. Utredningen har påpekat detta i remissvar till regeringen med anledning av kommissionens grönbok.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft18"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373158x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p212 ft8"&gt;Enligt utredningen är de förslag som tidigare diskuterats om utvärdering av upphandlingar och uppföljning av kontrakt relevanta för problem med oseriösa leverantörer (avsnitt 4.15). I tidigare avsnitt beskrivs också utredningens överväganden om att närmare utreda de offentliga upphandlingsfunktionernas strategiska ställ- ning för att därigenom analysera värdet av ett strategiskt upphand- lingsarbete (avsnitt 4.14).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4.18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Korruption och jäv vid offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Den offentliga upphandlingen omfattar som tidigare nämnts stora summor och innebär att den offentliga och den privata sektorn samverkar nära varandra. Upphandlingen är därför ett riskområde för korruption och intressekonflikter exempelvis i form av anbuds- karteller, bedrägerier, bestickning och mutbrott. Det kan också handla om att personer, som fattar beslut i upphandlingar, har per- sonliga eller finansiella intressen i enskilda kontrakt som försvårar för dem att på ett objektivt sätt genomföra sitt uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.18.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Bestämmelser om korruption och jäv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Ett av de huvudsakliga målen med regelverket kring offentlig upp- handling är enligt kommissionen att det ska bidra till kampen mot korruption.&lt;A href="#page_158"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;218 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;All upphandling ska därför ske i enlighet med de grundläggande principerna som anges i 1 kap. 9 § LOU och 1 kap. 24 § LUF. Principen om öppenhet innebär exempelvis att upp- handlingar normalt ska annonseras och att de som har deltagit i en upphandling ska informeras om resultatet. Principerna om likabe- handling och &lt;NOBR&gt;icke-diskriminering&lt;/NOBR&gt; innebär vidare att samtliga leve- rantörer, även presumtiva sådana, ska behandlas lika i alla delar av upphandlingsförfarandet. Viktigt att nämna i detta sammanhang är också bestämmelserna om uteslutning av leverantörer som enligt en lagakraftvunnen dom är dömd för brott som innefattar deltagande i en kriminell organisation, bestickning, bedrägeri och penningtvätt, se vidare avsnitt 4.17 ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;218 &lt;/SPAN&gt;Se t.ex. till Commission staff working paper, &lt;SPAN class="ft70"&gt;Evaluation Report, Impact and Effectiveness of EU Public Procurement Legislation&lt;/SPAN&gt;, del 1, 27 juni 2011, SEC(2011)853 final, s. 151. Se också Stockholmsprogrammet, Rådets dokument 17024/09, antaget av Europeiska rådet den &lt;NOBR&gt;10-11&lt;/NOBR&gt; december 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373159x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Upphandlingslagarna saknar bestämmelser om jäv och förvalt- ningslagens (1986:223) jävsbestämmelser är därmed tillämpliga.&lt;SPAN class="ft28"&gt;219 &lt;/SPAN&gt;I 11 § nämnda lag finns jävsgrunderna angivna och dessa är &lt;NOBR&gt;sakägar-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;intresse-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;släktskaps-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;ställföreträdar-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;tvåinstans-,&lt;/NOBR&gt; ombuds- och biträdesjäv samt om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för personen som handlägger ärendet i fråga. Den som är jävig i ett ärende får enligt 12 § förvalt- ningslagen inte vidta åtgärder i ärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.18.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Intressenternas erfarenheter och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Frågan om s.k. konsultjäv har väckts av myndigheten för tillväxt- politiska utvärderingar och analyser, Tillväxtanalys. När en konsult deltagit i ett projekt som kommer att utmynna i en offentlig upp- handling kan företaget ha en konkurrensfördel . Detsamma gäller om konsulten tagit hand om stora delar av en upphandling för en upphandlande myndighets räkning och sedan är med och lämnar anbud. Konsulten eller företaget har då i regel kunskaper om upp- handlingen som övriga anbudsgivare saknar. Liknande problematik kan uppstå när anställda byter arbetsgivare under en pågående upp- handlingsprocess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen har träffat Göteborgs kommun för att bl.a. ta reda på hur kommunen arbetar för att stärka öppenheten och begränsa möjligheterna till olika former av korruption, mutor och bestickning. Kommunen har vidtagit omfattande åtgärder och arbetar med utvärdering och förstärkning av den interna kontrol- len, utveckling av en gemensam byggupphandlingsprocess, översyn av interna policys och riktlinjer, rutiner för uppföljning och kon- troll av policys och riktlinjer, obligatoriska utbildningssatsningar m.m. Kommunen har också upphandlat en separat tipsfunktion (&lt;SPAN class="ft9"&gt;whistleblower&lt;/SPAN&gt;) dit anställda ska kunna vända sig anonymt för att påtala oegentligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;219 &lt;/SPAN&gt;Se 11 och 12 §§ förvaltningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373160x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.18.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Utvärdering och översyn av upphandlingsdirektiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft23"&gt;Grönboken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Kommissionen har ställt ett antal frågor som rör jävs- och korrup- tionsproblematik i grönboken. Frågorna rör bl.a. behovet av att införa regler om intressekonflikter och bestickning i upphand- lingsdirektiven. Vidare ställs frågor om det skydd som finns på unionsnivå är tillräckligt för att förebygga intressekonflikter och om unionen bör agera för att minska risker för bestickning på upp- handlingsmarknaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Utredningen har inte berört dessa frågor i sitt remissvar till regeringens i anledning av kommissionens grönbok. Regeringen tar i sitt svar ställning mot att särskilda bestämmelser avseende intres- sekonflikter införs i upphandlingsdirektiven. Vidare anges att ris- kerna för favorisering och bestickning bekämpas mest effektivt med ökad öppenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft23"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; utvärdering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft8"&gt;Enligt den senast genomförda eurobarometern&lt;A href="#page_161"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;220 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;har medborgarna uttryckt en stor förståelse för den offentliga upphandlingens bety- delse som verktyg mot korruption. Två tredjedelar av de svarande menar att EU:s upphandlingsregler hjälper till i kampen mot kor- ruption och favorisering.&lt;A href="#page_161"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;221 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Undersökningen visar också att medborgarna har stor förståelse för vikten av att öppna den offent- liga upphandlingsprocessen för konkurrens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.18.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Upphandlingsutredningens fortsatta arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Frågor om korruption och jäv i samband med offentlig upphand- ling kommer inte att utredas ytterligare inom ramen för Upphand- lingsutredningens arbete. Orsaken till detta är främst att det för närvarande pågår ett flertal utredningar och att andra åtgärder kommer att vidtas. Utredningen om mutor har överlämnat ett betänkande med förslag på förändringar av straffbestämmelserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;220&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Opinionsundersökning som regelbundet genomförs i medlemsstaterna för att få bättre underlag för beslutsfattande och hjälp att utvärdera unionsarbete,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;221&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Eurobarometer/TNS Sofres 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373161x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p489 ft8"&gt;om mutbrott och en uppförandekod om gåvor m.m.&lt;SPAN class="ft28"&gt;222 &lt;/SPAN&gt;Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Regeringen har vidare gett Statskontoret i uppdrag att ta fram underlag för bedömning av förekomsten av korruption i kommu- ner och landsting.&lt;SPAN class="ft28"&gt;223 &lt;/SPAN&gt;Därtill kommer Kammarkollegiet att publicera en vägledning om hur korruption och jäv kan undvikas i offentliga upphandlingar. Vägledningen publiceras efter det att delbetänkan- det tryckts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4.19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Problemupphandlingar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Under utredningsarbetet har det framförts att upphandlingar av vissa typer av varor och tjänster är särskilt problematiska. Ofta har både upphandlande myndigheter och leverantörer, samt deras intresseorganisationer, framfört kritik mot att upphandlingarna inom vissa branscher och för vissa varor och tjänster fungerar mindre väl. Utredningen har därför valt att beskriva intressenternas problem, frågeställningar och lösningar beträffande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;livsmedelsupphandlingar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;konsultupphandlingar, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;byggentreprenadupphandlingar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.19.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Upphandling av livsmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Upphandling av livsmedel har ofta nämnts under de hearingar som utredningen anordnat som ett särskilt problemområde och utred- ningen har även tagit emot många skrivelser som rör livsmedels- upphandling. Upphandlingen av livsmedel har under utredningens arbete också varit föremål för omfattande uppmärksamhet i media.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;För att få en samlad bild av vilka problem som finns på livsme- delsområdet har utredningen anordnat ett särskilt seminarium. Deltagarna representerade såväl myndigheter, upphandlare, leve- rantörer som vissa intresseorganisationer.&lt;SPAN class="ft28"&gt;224&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;222&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Utredningen om mutor Ju 2009:05, betänkandet (SOU 2010:38) Mutbrott.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;223&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Regeringsbeslut Fi2011/2882 (delvis).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;224&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Socialdepartementet, Landsbygdsdepartementet, Miljöstyrningsrådet, Lantbrukarnas riks- förbund, Servera AB, Svensk Cater AB, Svenskt Sigill, Växjö kommun, Dalslands kom- munförbund, Norrbottens läns landsting, Västra Götalandsregionen (kostchefer samt upp-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft18"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373162x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p491 ft8"&gt;De huvudsakliga problem med upphandlingen av livsmedel som utredningen tagit del av avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;brister i konkurrensen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;att avtalade priser och sortiment blir föremål för omfattande revidering under kontraktstiden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;många överprövningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;att stor oklarhet råder om vilka krav som är möjliga att ställa, exempelvis krav på djurskydd och transporter – samt hur de kan utformas, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;brister i uppföljningen av de upphandlingar och avtal som gjorts.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft11"&gt;Flera av dessa problem finns redan beskrivna i tidigare avsnitt. I redogörelsen nedan förekommer ytterligare exempel på problem, specifika för upphandlingen av livsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft23"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Det finns ofta en uttalad vilja i både kommuner och landsting att genom upphandling av livsmedel tillgodose olika politiska mål, som att erbjuda närproducerade, ekologiska och näringsriktiga livsmedel som har framställts på ett djurhumant, klimatsmart och i övrigt miljöanpassat sätt. Sådana ambitioner backas som regel upp av en stark folkopinion, som därtill ofta har synpunkter på den mat som serveras på förskolor, skolor, sjukhus och särskilda boenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;De offentliga inköpen av livsmedel uppgick 2009 till omkring 8,4 miljarder kronor, vilket värdemässigt motsvarar 4 procent av den totala konsumtionen av livsmedel i Sverige. Försäljningen av livsmedel till den offentliga sektorn anses till stor del vara en egen marknad, skild från den privata, eftersom upphandlande myndig- heter har specifika krav på förpackningar vad gäller storlek m.m. och delvis behov av andra varor. Konkurrens på området sker främst mellan ett begränsat antal rikstäckande livsmedelsgrossis- ter.&lt;SPAN class="ft28"&gt;225&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft11"&gt;Livsmedel upphandlas oftast i ett sammanhang med logistiklös- ningar och det är vanligt med samordnade upphandlingar. Det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft41"&gt;handlare), Västerås kommun, Kramfors kommun, Vi konsumenter, Advokatfirman Delphi fanns bland deltagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;225 &lt;/SPAN&gt;Konkurrensverket, &lt;SPAN class="ft69"&gt;Mat och marknad – offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;, Rapportserie 2011:4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373163x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;genomförs omkring 20 samordnade livsmedelsupphandlingar per år i landet, och varje sådan upphandling har normalt ett kontrakts- värde mellan 50 och 100 miljoner kronor.&lt;SPAN class="ft28"&gt;226 &lt;/SPAN&gt;Upphandlingar av livs- medel är således i allmänhet omfattande både till volym och geo- grafiskt område. Inom varje upphandlande myndighet finns det som regel en mängd olika typer av beställare, med olika behov, som avropar från de ramavtal som upphandlats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Jämfört med upphandlingsverksamheten i sin helhet har antalet överprövningar på livsmedelsområdet varit stort. Under perioden 1 januari 2007 till och med den 31 juli 2010 offentliggjordes sam- manlagt 212 annonser om upphandling av livsmedel. Under samma tid avgjorde domstolarna 121 mål som avsåg upphandling av livs- medel. Antalet överprövade mål var dock lägre, eftersom det kan finnas mer än en ansökan om överprövning och mer än ett avgö- rande per upphandling. Det kan också bli flera målnummer när en samordnad upphandling överprövas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Tendensen under senare år har varit att antalet överprövningar ökar. Antalet avgöranden under de första sju månaderna 2010 över- stiger det totala antalet för varje föregående år. Ansökningarna om överprövning följer samma mönster som överprövningar i allmän- het. Den vanligaste grunden för en ansökan är kritik mot förfråg- ningsunderlagets utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Andelen ansökningar som fått bifall i domstolen uppgår till 41 procent. Den faktiska eller reella bifallsfrekvensen är sannolikt högre. En orsak till detta är att den upphandlade myndigheten, under pågående domstolsprocess, ibland avbryter upphandlingen och påbörjar en ny. Det förekommer också att den upphandlande myndigheten frivilligt gör den rättelse som leverantören önskat. Målet avskrivs i båda fallen och är i formell mening inte en fram- gång för leverantören som ansökt om överprövning.&lt;SPAN class="ft28"&gt;227&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft23"&gt;Intressenternas synpunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft9"&gt;Små och medelstora företags deltagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;Utredningen kan konstatera att det finns en betydande medveten- het bland upphandlarna om vikten av konkurrens. Flera upphand- lare har uppgett att de på flera olika sätt försöker få med små och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;226&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Konkurrensverket, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Mat och marknad – offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;, Rapportserie 2011:4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;227&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Advokatfirman Delphi, &lt;/SPAN&gt;Studie av överprövningsmål – Livsmedelsupphandlingar under åren &lt;NOBR&gt;2007-2010,&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft30"&gt;april 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;medelstora företag i upphandlingarna och se till att så många före- tag som möjligt kan vara med och lämna anbud. En vanlig målsätt- ning i livsmedelsupphandlingar är att försöka få med närproduce- rade livsmedel. Samtidigt finns en medvetenhet hos upphandlarna om att det inte är tillåtet att särbehandla sådana varor. Det är ofta uppgivna miljöskäl eller en önskan att stödja företag i närområdet, som är det bakomliggande motivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Närproducerat behöver inte vara detsamma som miljöanpassat. Varor som har producerats längre bort – t.ex. i en annan del av Europa – kan mycket väl ha framställts på ett mer miljöanpassat sätt än det närproducerade. Allt är beroende på produktionsfor- men, insatsvaror samt, i förekommande fall, transporternas miljö- påverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft8"&gt;Flera upphandlare uppger att de inför stora livsmedelsupphand- lingar regelmässigt bjuder in presumtiva leverantörer till informa- tions- eller dialogmöten för att berätta om förestående upphand- lingar. Många upphandlare har delat upp kontrakten och gjort det möjligt att lämna anbud på, ibland mycket små, delar för att möj- liggöra små producenter i närområdet att lämna anbud. En erfaren- het är att mindre företags medverkan i upphandling av livsmedel normalt kräver att logistiken hålls isär från själva upphandlingen. En liten producent, eller en producent som vunnit en mindre del av en upphandling, har ofta inte möjligheter att leverera till en hel kommun eller region eftersom det kan vara fråga om hundratals leveransställen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft8"&gt;Det finns exempel på kommuner som försökt lösa logistikfrå- gan. Växjö kommun, som har kommit långt på detta område, menar att det krävs ett omfattande arbete för att få med små före- tag. Att tillmötesgå mindre leverantörer, t.ex. ge möjlighet att lämna anbud på mindre volymer, utvärdera per varuposition, till- handahålla en (separat) logistikapparat samt ett elektroniskt beställningssystem, kräver att upphandlingsavdelningen har till- räckliga resurser. Ett exempel från en upphandling av livsmedel genomförd av Växjö kommun, som också upphandlade för flera andra kommuners räkning, visar att det totalt inkom 17 anbud och att samtliga antogs. Ett annat exempel från Norrbottens läns landsting visar att utfallet blev 14 anbud och 8 antagna leverantörer. I det förra fallet upphandlades logistiken för sig och kommunen har en samlastningscentral. Norrbottens läns landsting har endast fyra leveransställen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft18"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Noteras bör att många upphandlande myndigheter sannolikt inte har möjlighet att upphandla transporterna separat från varorna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft9"&gt;Vanligt med stora prishöjningar och att sortimentet byts ut under avtalstid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Ett problem som utredningen uppmärksammats på är att det före- kommer stora pris- och produktfluktuationer under ett avtals löptid. Många upphandlare menar att de därför har behov av att hålla livsmedelsavtalen ”levande”. Såvitt utredningen uppfattat det kan ett avtal komma att prisjusteras så ofta som fyra gånger per år. Det pris som lämnats i anbudet är således inte det som den upp- handlande myndigheten i slutänden fått betala. Prisökningar på 25 procent uppges inte vara ovanliga. Så mycket som 20 till 40 procent av sortimentet byts normalt ut under en tre- eller fyraårsperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Det har påtalats att det ofta är strid på kniven vad gäller priset i samband med anbuden. Ett stort grossistföretag har informerat att man valt att inte vara med och tävla om livsmedelskontrakt, efter- som konkurrenterna regelmässigt lägger sig på en prisnivå som företaget anser omöjlig att matcha. Företaget menar att ingen i branschen klarar av att leverera till sådana låga marginaler. Enda sättet att få affären att gå ihop är att priserna höjs under avtalstiden och att myndigheterna inte får de priser eller de varor som angetts i anbuden. Bilden bekräftas av flera upphandlare. De vinnande före- tagen satsar således på att öka sina intäkter genom omförhandlingar och köp vid sidan av ramavtalen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;Överprövningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Upphandlingar av livsmedel blir, som nämnts, ofta överprövade. Det leder ofta till problem när en upphandling blir överprövad eftersom den upphandlande myndigheten har ett krav på sig att leverera eller servera mat i vissa verksamheter. Någon möjlighet att invänta nästa upphandling har kommunerna eller landstingen inte. LOU medger heller ingen rätt att direktupphandla under den tid en upphandling blir överprövad. Vad som då återstår för den upp- handlande myndigheten är ofta att, i strid med reglerna, låta det tidigare upphandlade kontraktet bestå under tiden upphandlingen blir överprövad. En otillåten direktupphandling, som det då nor-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft18"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;malt är fråga om, kan bli föremål för sanktioner och blir därför dyrköpt för den upphandlande myndigheten. Det har påtalats att vissa leverantörer har satt i system att begära överprövning i syfte att få kontraktsperioden förlängd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft11"&gt;Leverantörsledet hävdar å andra sidas att upphandlingar över- prövas för att lyfta problem, som t.ex. när det gäller otydliga krav i upphandlingen, respektive krav som är svåra att verifiera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft9"&gt;Kravställandet brister&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Flera upphandlare menar att det är bekymmersamt när centrala organ på upphandlingsområdet ger olika råd och anvisningar om vilka krav och kriterier som är tillåtna. Det gäller inte minst vilka djurskyddskrav som får ställas. Dessa oklarheter har enligt intres- senterna lett till att miljö- och djurskyddskrav inte ställs i önskad omfattning. De avgöranden som finns i svenska domstolar anses inte klargörande – snarare tvärtom. Följden är en praxis som spre- tar p.g.a. att inget mål som gäller miljö- eller djurskyddskrav ännu har nått högsta instans. Rädslan för överprövningar uppges vara stor. Många upphandlare menar också att de av resursskäl inte kan ställa samtliga krav som de skulle önska. Vidare råder det osäkerhet om hur olika krav ska kunna verifieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Från leverantörshåll klagas det på att förfrågningsunderlagen ofta är alltför omfattande och att det är krångligt att lämna anbud. Många leverantörer menar att upphandlande myndigheter ofta brister i kunskap om LOU och att priset i många fall ges större tyngd än kvaliteten. Vidare hävdas från leverantörshåll att det ofta ställs krav som inte är möjliga att verifiera eller som upphandlarna inte kräver verifiering av. Det här innebär att oseriösa anbudsgivare har goda möjligheter att vinna upphandlingar utan att ha för avsikt att tillhandahålla önskad kvalitet eller leva upp till ställda krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Många upphandlare påpekar att de i genomsnitt upphandlar livsmedel en gång vart fjärde år medan leverantörerna lämnar anbud flera gånger varje år. Upphandlarna menar att de kompetensmässigt inte kan nå samma nivå som leverantörerna eftersom dessa kan koncentrera sig endast på livsmedel medan upphandlarna inte har samma möjligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft18"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft9"&gt;Uppföljning och utvärdering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Ett önskemål som framförts av flera leverantörer är att ramavtal och de kontrakt som ingås inom ramen för dessa blir föremål för noggrann uppföljning och utvärdering. Genomförda upphandlingar behövs utvärderas för att dra lärdom av erfarenheter inför nästa upphandling. Det är emellertid en mängd krav som måste följas upp och det saknas ofta resurser hos myndigheterna att följa upp dem på en tillräckligt detaljerad nivå. De personella resurserna är ofta begränsade. En upphandlingsfunktion kan bestå av &lt;SPAN class="ft9"&gt;en &lt;/SPAN&gt;medar- betare, vars ansvar det är att handla upp för flera kommuner eller en hel region.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Leverantörerna menar att bristande uppföljning leder till osund konkurrens eftersom leverantörer som uppfyller högt ställda krav, på t.ex. miljöområdet, jämförs med leverantörer som inte gör det. Prisjämförelserna utfaller ofta till den förras nackdel och den upp- handlande myndigheten får inte det som avtalats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Många aktörer har påpekat att om upphandlarna får nödvändiga resurser skulle upphandlingsresultatet bli bättre för alla parter. Exemplet Växjö kommun visar att det krävs en ordentlig satsning för att skaffa kontroll över ramavtalen. Växjös erfarenhet är bl.a. att en effektiv upphandling förutsätter ett &lt;NOBR&gt;e-upphandlingssystem&lt;/NOBR&gt; som kan användas vid upphandlingen, beställningarna/avropen och uppföljningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft23"&gt;Intressenternas förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Många intressenter uppger att de anser det vara nödvändigt att satsa på elektronisk upphandling/elektroniska beställningssystem, inte bara för att hantera livsmedelsupphandlingen, utan också för att ge upphandlarna bättre möjligheter att följa upp ramavtal och de kontrakt som träffas med utgångspunkt i dessa samt att utvärdera upphandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft11"&gt;Samtliga intressentgrupper förespråkar mer dialog som ett sätt att på ett tidigt stadium komma till rätta med olika problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;Att ramavtalsreglerna blir mer flexibla så att upphandlande myndigheter t.ex. kan kontraktera två leverantörer är ytterligare önskemål som lämnats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Ytterligare förslag som kommit från både upphandlare och leve- rantörer är att det tas fram tydliga vägledningar både vad gäller de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft18"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;krav som kan ställas och deras verifiering. Upphandlare och leve- rantörer menar också att det finns ett stort behov av vägledande domstolspraxis för livsmedelsupphandlingar. Det bör vidare finnas en tillsynsmyndighet som har kapacitet att övervaka att gällande regler på upphandlingsområdet följs. Ett förslag innebär införande av specialregler för livsmedelsupphandlingar, som skulle tillåta direktupphandling av livsmedel motsvarande en viss andel, exem- pelvis 5 procent, av den upphandlade totala volymen hos en upp- handlande myndighet. Varje sådan ”enklare upphandling” skulle enligt förslaget annonseras åtminstone på lokal nivå. Fördelarna med en sådan nyordning skulle enligt förespråkarna vara att ande- len närodlade livsmedel skulle öka, vilket bl.a. skulle kunna leda till positiva miljöeffekter, ökad tillgång till färska livsmedel och ett tillmötesgående av en, ofta stark, lokal opinion. Det lokala närings- livet skulle enligt förslagsställaren gynnas på ett positivt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft18"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373169x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft23"&gt;Kommissionens utvärdering av upphandlingsdirektiven&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Kommissionen har bl.a. låtit utvärdera små och medelstora företags deltagande i offentliga upphandlingar, se vidare avsnitt 5.18. Studien visade bl.a. att små företag inte tenderar att erhålla kontrakt gällande läkemedel, handelsvaror och livsmedel eller maskiner och utrustning, men att de är mer framgångsrika vid upphandlingar av byggentreprenader, företagstjänster eller varor (andra än maskiner och utrustning).&lt;SPAN class="ft28"&gt;228 &lt;/SPAN&gt;Elektronisk upphandling är som nämnts ett särskilt prioriterad område, se vidare avsnitt 4.9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft23"&gt;Upphandlingsutredningens bedömning och fortsatta arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Enligt Upphandlingsutredningen är upphandling av livsmedel ett mycket tydligt exempel på behovet av att lyfta den offentliga upp- handlingen till en strategisk nivå inom de upphandlande myndig- heterna. Vad som framkommit i utredningens arbete visar att bris- ten på resurser, och i en del fall kompetens, har lett till allvarliga problem bl.a. vad gäller konkurrensen och möjligheterna för upp- handlande myndigheter att få de livsmedel som efterfrågas. Utred- ningen överväger bl.a. av dessa orsaker att närmare utreda upp- handlingsfunktionernas strategiska ställning samt även om det finns behov av att förstärka den statliga upphandlingsstödjande verksamheten, se avsnitt 4.14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Elektronisk upphandling utgör ett särskilt prioriterat område för kommissionen och utredningen uppmärksammar vikten av att sådana system tas fram och används inte minst i samband med livsmedelsupphandlingar, se vidare avsnitt 4.9. Ökade möjligheter till dialog är något som utredningen förespråkar vilket framgår av avsnitt 4.8. Mer flexibla ramavtalsregler kan enligt utredningens bedömning vara till fördel för upphandling av livsmedel, se vidare avsnitt 4.10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;Beträffande önskemålen om att kunna upphandla närproduce- rade livsmedel noterar utredningen att &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; grön- bok innehåller ett avsnitt om behovet av att närmare precisera begreppet gränsöverskridande intresse. En sådan precisering kom- mer att påverka medlemsstaternas handlingsutrymme på områ- det.&lt;A href="#page_171"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;229 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Se också avsnitt 4.6 om beloppsgränserna för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;228&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Commission staff working paper, &lt;/SPAN&gt;Evaluation Report, Impact and Effectiveness of EU Public Procurement Legislation&lt;SPAN class="ft41"&gt;, del 1, 27 juni 2011, SEC(2011)853 final, s. 108.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;229&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;KOM (2011) 15 slutlig, s. 21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373170x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft8"&gt;direktupphandling där det framgår att utredningen överväger att i slutbetänkandet föreslå att gränserna för direktupphandling i LOU höjs. Oavsett om EU:s grundläggande principerna är tillämpliga eller inte påminner utredningen om att krav i samband med livsmedelsupphandlingar, i likhet med upphandlingar som rör andra typer av varor eller tjänster, måste utformas på ett sätt som inte ger utrymme för skönsmässiga bedömningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;I avsnitt 5.7 finns ytterligare diskussion om krav i upphand- lingar som går utöver vad som anges i EU:s minimilagstiftning och harmoniserande lagstiftning. Här framgår att utredningen har för avsikt att följa kommissionens arbete och att utredningen övervä- ger en fördjupad rättslig analys av frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.19.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Upphandling av konsulttjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Flera aktörer har påtalat att det är skärskilt problematiskt att upp- handla kvalificerade konsulttjänster. Det har bl.a. framhållits att LOU är formulerad för att passa varor men inte tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft23"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Med ett tjänstekontrakt avses ett kontrakt som gäller utförande av tjänster vilka är angivna i en bilaga till LOU respektive LUF.&lt;SPAN class="ft28"&gt;230 &lt;/SPAN&gt;Tjänster kan vidare vara antingen &lt;NOBR&gt;A-tjänster,&lt;/NOBR&gt; som exempelvis &lt;NOBR&gt;underhålls-,&lt;/NOBR&gt; reparations- &lt;NOBR&gt;telekommunikations-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;finansiella-,&lt;/NOBR&gt; organi- sationskonsulttjänster m.m. eller &lt;NOBR&gt;B-tjänster&lt;/NOBR&gt; som tjänster inom ho- tell och restaurang, undervisning, hälsovård, socialtjänster och fri- tidsverksamhet. För upphandling av &lt;NOBR&gt;A-tjänster&lt;/NOBR&gt; gäller upphand- lingsdirektiven i sin helhet. För &lt;NOBR&gt;B-tjänster&lt;/NOBR&gt; gäller, oavsett värde, de grundläggande principerna för offentlig upphandling tillsammans med de särskilda nationella procedurregler angivna i 15 kap. LOU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft8"&gt;Anställningar är särskilt undantagna från LOU:s respektive LUF:s tillämpningsområde.&lt;SPAN class="ft28"&gt;231&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft8"&gt;I 12 kap. 1 § LOU finns ingen uttömmande lista på vilka krite- rier för tilldelning som upphandlande myndigheter får tillämpa när grunden, det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, har valts. EU- domstolen har ett flertal gånger påpekat att det är viktigt att hålla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;230&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;2 kap. 18 § LOU samt 2 kap. 19 § LUF&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;231&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;1 kap. 6 § p. 5 LOU och 1 kap 19 § p. 4 LUF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373171x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;isär kontrollen av leverantörens lämplighet (kvalifikation) från till- delningen (eller utvärderingen) av anbud. Frågan om tidigare erfa- renheter kan användas som ett utvärderingskriterium har varit föremål för &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; prövning. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har fastställt att kriterier som rör leverantörens förmåga att utföra ett projekt inte kan utgöra tilldelningskriterier. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har exemplifie- rat att en anbudsgivares erfarenhet, personalstyrka och utrusning samt förmåga att utföra projektet inom den fastställda tidsfristen inte kan anses utgöra tilldelningskriterier. Domstolen påtalade i det aktuella målet att de tilldelningskriterier som den upphandlande myndigheten angett i förfrågningsunderlaget huvudsakligen avsåg vilken erfarenhet och faktisk kapacitet som anbudsgivaren förfo- gade över.&lt;SPAN class="ft28"&gt;232 &lt;/SPAN&gt;Avgörandet har lett till osäkerhet om det är möjligt att ta hänsyn till erfarenhet och kompetens vid utvärderingen av anbud och kammarrätternas bedömningar i frågan är inte entydiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft23"&gt;Intressenternas erfarenheter och förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Det uppges från både leverantörer och upphandlare att det är ett problem om och på vilket sätt som det är möjligt att ta hänsyn till leverantörers tidigare erfarenhet. Önskemål finns att kunna ställa tjänsteföretags olika erfarenheter och kvalifikationer mot varandra och utvärdera dem. En tjänsteleverantörs kvalifikationer kan vara väsentliga och i det närmaste omöjliga att skilja från kvaliteten på den önskade tjänsten. I dag råder det inom många branscher osä- kerhet om, hur och när erfarenhet kan premieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;En leverantör som arbetar med verksamhets- och ledarskapsut- veckling samt coachning menar att det kan vara mycket svårt att i skrift beskriva den tjänst som är föremålet för upphandlingen. Detta innebär också att det resultat som upphandlingen ska leda till blir svårt att beskriva och kan många gånger inte uppnås. Leveran- törens erfarenhet är att komplicerade konsulttjänster upphandlas med fokus på konsulters timpris vilket får till följd att det förvän- tade målet eller behovet inte tillfredställs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Från upphandlarhåll anses att nuvarande upphandlingsdirektiv är alltför detaljerade, opraktiska och otidsenliga. De förefaller vara konstruerade för upphandlingar av enkla standardprodukter och inte för upphandlingar av komplexa system, avancerad teknik eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;232 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-532/06&lt;/NOBR&gt; Emm. G. Lianakis AE m.fl. mot Dimos Alexandroupolis m.fl.. punkt 29 f med hänvisningar samt sammanfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373172x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;komplicerade tjänsteupphandlingar, är åsikter som förts fram. En statlig myndighet, Tillväxtanalys, beskriver upphandling av kon- sulttjänster som upphandling av kreativitet, till skillnad från upp- handling av kapacitet som det annars normalt är fråga om. Det handlar om att köpa in en tjänst som myndigheten inte själva kan utföra och som säljaren egentligen är bäst skickad att beskriva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Vidare anger Tillväxtanalys att LOU:s tidsramar lämpar sig illa för exempelvis stabsmyndigheter under regeringen i de fall kon- sulter behöver upphandlas för att utföra uppdrag som efterfrågas med kort varsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Från leverantörssidan har det framkommit att det är vanligt med krav på finansiell styrka, som omsättningsnivå, och/eller bred kompetens som mindre företag som är verksamma som konsulter har svårt att nå upp till. Kraven upplevs många gånger onödigt högt ställda. Det ställs ofta krav på att inkomma med referenser och inte sällan förekommer det att ett företag lämnas åt sidan enbart därför att en referensperson inte kunnat nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Flera intressenter hävdar också att LOU är uppbyggd på ett så- dant sätt att det är lättare att motivera val utifrån pris än kvalitet vilket anses vara ett särskilt problem när det gäller tjänsteupphand- lingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft8"&gt;Det har vidare kommit till utredningens kännedom att det före- kommer att samma upphandlande myndighet har olika krav på kompetens trots att föremålet för upphandlingen är likartat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft8"&gt;Ökade möjligheter till förhandling föreslås av såväl leverantörer som upphandlande myndigheter. Förhandling och dialog anses bl.a. kunna leda till bättre förståelse för anbudsgivarens situation och bidra till bättre förfrågningsunderlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Ett förslag som kommit från Advokatfirman Ramberg och ett företag som arbetar med bl.a. verksamhetsutveckling (Resultat Direkt) är att använda intervjuer som ett utvärderingskriterium för att på så sätt kunna väga in mer mjuka värden. I förfrågningsun- derlaget ska det tydligt beskrivas hur intervjun ska genomföras, vad som ska tillmätas betydelse samt hur bedömningen av utfallet ska ske.. Det kan vara resurskrävande att genomföra intervjuer med samtliga anbudsgivare när det inkommer många anbud. Utvärde- ringen föreslås därför kunna utföras i två steg och gå ut på att intervjuer bara behöver ske med de anbudsgivare som har faktisk möjlighet att vinna kontraktet.&lt;SPAN class="ft28"&gt;233&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;233 &lt;/SPAN&gt;Efter att den första utvärderingen resulterat i en rangordning skulle intervju i första hand ske med den högst rankade anbudsgivaren. Därefter intervjuas nummer två men det sker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft18"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373173x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Det är enligt LOU uttryckligen tillåtet att vid upphandling av byggentreprenader begära in intyg för att styrka att de viktigaste byggentreprenaderna utförts på ett tillfredsställande sätt.&lt;A href="#page_174"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;234 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Emellertid saknas motsvarande möjligheter vid upphandling av varor och tjänster. SOI och SKL har påtalat att nämnda bestäm- melse uttryckligen bör omfatta alla kategorier av upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft23"&gt;Utvärdering och översyn av upphandlingsutredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Kommissionens grönbok innehåller ett avsnitt som handlar om urval och tilldelning av kontrakt samt ett om möjligheter att beakta en leverantörs tidigare erfarenhet eller resultat. Regeringen uppma- nar kommissionen i sitt svar på grönboken att utreda möjligheten till större flexibilitet beträffande i vilken ordning som urval och tilldelningskriterier ska granskas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft23"&gt;Upphandlingsutredningens bedömning och fortsatta arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Upphandling av intellektuella tjänster är ett speciellt område inte minst för myndigheter som inte styr över sin tidsplanering, exem- pelvis stabsmyndigheter under regeringen. Sådana upphandlande myndigheter, men även andra, upphandlar ofta breda ramavtal som omfattar många skilda kompetensområden för att kunna utföra ålagda uppgifter. Mindre konsultföretag med smal specialistkom- petens tillhör sällan vinnarna i sådana upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Att genomföra intervjuer som ett led i utvärderingen är kompli- cerat och ställer höga krav på den upphandlande myndigheten. Det är således en fråga om kompetens och resurser. Som tidigare fram- hållits överväger utredningen, bl.a. mot bakgrund av ovanstående problematik, att närmare utreda de offentliga upphandlingsfunk- tionernas strategiska ställning samt behovet av att förstärka den statliga upphandlingsstödjande verksamheten, se avsnitt 4.14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft11"&gt;Det finns forskning som visar att det är främjande för både konkurrensen och kvaliteten att ta hänsyn till tidigare erfarenheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft41"&gt;först om tvåan har en hypotetisk möjlighet att gå om ettan. Enligt samma förslag skulle i stället för intervju i detta andra steg ett annat sista utvärderingskriterium av central betydelse kunna användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;234 &lt;/SPAN&gt;11 kap. 11 § p. 1 LOU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373174x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p507 ft8"&gt;av leverantörer i upphandlingar.&lt;A href="#page_174"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;235 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Något uttryckligt förbud mot att ta hänsyn till en leverantörs erfarenhet finns inte i upphand- lingslagstiftningen. Det handlar snarare om att noga överväga hur sådana krav eller hänsynstaganden ska formuleras för att inte stå i strid med de grundläggande principerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Det finns också forskning som visar när det är mest effektivt att upphandla enligt timpris (enkla tjänster) och när det är bättre att fokusera på ett uppnått resultat (mer komplexa tjänster).&lt;A href="#page_175"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;236 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Den forskning som finns tillgänglig borde bättre kunna tas till vara i syfte att utveckla den offentliga upphandlingen i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;I övrigt kan enligt utredningens bedömning de förslag som läm- nats om utökade möjligheter till förhandling samt vägledning dia- logmöjligheter leda till bättre upphandlingar av komplicerade kon- sulttjänster. De förslag som finns i avsnittet om ramavtal kan också bidra till förbättrade förutsättningar att genomföra tjänsteupp- handlingar som gynnar den goda affären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.19.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Upphandling av byggentreprenader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft8"&gt;Under det utåtriktade arbetet som utredningen bedrivit har flera intressenter påpekat att offentlig upphandling av byggentreprena- der behäftas med en särskild problematik som utredningen bör undersöka närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft23"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Begreppet byggentreprenadkontrakt definieras som utförande, eller både projektering och utförande av arbeten som kan knytas till en verksamhet som anges i bilaga 1 till LOU respektive LUF.&lt;SPAN class="ft28"&gt;237 &lt;/SPAN&gt;De verksamheter som nämns i bilagan är bl.a. uppförande av byggna- der, grundarbeten markundersökning och takarbeten. Med pro- jektering avses tjänster förknippade med byggentreprenader såsom arkitekt- och ingenjörsarbeten. Dessutom kan ett byggentrepre-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;235&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Spagnolo, Giancarlo &amp; Pacini, Riccardo, &lt;/SPAN&gt;Example of Gains from Introducing a Reputation (Vendor Rating) System&lt;SPAN class="ft56"&gt;, opublicerad case study och Spagnolo, Giancarlo, &lt;/SPAN&gt;Public procurement as a Policy Tool&lt;SPAN class="ft56"&gt;, presenterad vid ”The costs of different goals of public procurement”, Konkurrensverkets konferens, 31 augusti 2011. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Butler-Carbone-Conzo-Spagnolo,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt; &lt;/SPAN&gt;Repu- tation and Entry&lt;SPAN class="ft56"&gt;, pågående arbete, 2011, presenterad vid Konkurrensverkets konferens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;236&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Levin, Jonathan &amp; Tadelis, Steven, &lt;/SPAN&gt;Contracting for government services: theory and evidence from U.S. cities&lt;SPAN class="ft41"&gt;, The Journal of Industrial Economics, 58(3), September 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;237&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Se 2 kap. 3 § LOU respektive 2 kap. 3 § LUF&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373175x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;nadkontrakt vara ett kontrakt som medför att ett byggnadsverk uppförs enligt krav uppställda av den upphandlande myndigheten eller enheten. Upphandling av byggentreprenader ska ske på samma sätt som upphandling av varor och tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Vid upphandlingar av byggentreprenader över tröskelvärdena beror de tillämpliga förfarandena på om upphandlingen omfattas av LOU eller LUF. För byggentreprenadupphandlingar, som sker med stöd av LUF, kan det förhandlade förfarandet med föregående annonsering fritt väljas. Vid byggupphandlingar över tröskelvär- dena enligt LOU får det förhandlade förfarandet användas endast i vissa angivna undantagsfall, exempelvis när det är fråga om ett sär- skilt komplicerat projekt.&lt;SPAN class="ft28"&gt;238 &lt;/SPAN&gt;Det är också tillåtet att använda det förhandlade förfarandet vid kompletterande och upprepade bygg- entreprenader.&lt;SPAN class="ft28"&gt;239 &lt;/SPAN&gt;Den upphandlande myndigheten måste kunna motivera att det finns grund för att använda det förhandlade förfa- randet i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;För byggentreprenadupphandlingar under direktivens tröskel- värden får som huvudregel förhandling ske. Det finns också sär- skilda bestämmelser om byggupphandlingar i LOU som avser kontroll av leverantörernas lämplighet respektive vilka bevis som får begäras in.&lt;SPAN class="ft28"&gt;240&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Annan lagstiftning som har stor betydelse för upphandling av byggentreprenader är plan- och bygglagen, miljöbalken m.fl. För- utom att en kommun är beställare av en byggentreprenad innehar den också planmonopol och är således både tillstånds- och till- synsmyndighet.&lt;SPAN class="ft28"&gt;241 &lt;/SPAN&gt;Byggbranschens standardavtal är också centrala i sammanhanget.&lt;A href="#page_176"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;242&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft23"&gt;Intressenternas erfarenheter och förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Vid dialogmöte med föreningen Byggherrarna har det bl.a. fram- förts att en beställare av byggprojekt kan behöva använda tiotals olika konsulter med olika typer av kompetens för att kunna genomföra ett byggprojekt. Vissa menar att det kan röra sig om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;238&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se 4 kap. 2 § LOU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;239&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se 4 kap. 8 § LOU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;240&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;11 kap. 11 § p. 1 LOU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;241&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Se vidare t.ex. Madell, Tom &amp; Indén, Tobias, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Offentlig-privat&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt; samverkan – Rättsliga förutsättninar och utmaningar&lt;/SPAN&gt;, Skrifter från juridiska institutionen vid Umeå universitet/Nr 22, 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;242&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Standardavtalen är gemensamt utarbetade av byggsektorns parter och utgivna av Byg- gandets Kontraktskommitté (BKK), ex. Allmänna bestämmelser för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;byggnads-,&lt;/NOBR&gt; anläggnings- och installationsentreprenader, AB 04 och Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende &lt;NOBR&gt;byggnads-,&lt;/NOBR&gt; anläggnings- och installationsarbeten ABT 06.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373176x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;många fler än så. Det hävdas att om varje behov av kompetens måste upphandlas separat tar detta mycket tid och resurser i anspråk. Förvaltning av avtal kräver också resurser av den upp- handlande myndigheten. Detta leder enligt upphandlaren till att det normalt tecknas stora ramavtal med stora företag som besitter den breda kompetens och kapacitet som erfordras. När mindre och mer specialiserade företag deltar i offentliga kontrakt gör de ofta det i egenskap av underentreprenörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Ett problem som nämnts av flera intressentgrupper, bl.a. av föreningen Byggherrarna och Småkom, är att det är särskilt svårt för små kommuner att förfoga över den särskilda kompetens som krävs för upphandling av byggentreprenader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Den omfattande användningen av standardkontrakt inom bygg- branschen är något som flera aktörer uppfattar som positivt medan andra menar att detta leder till inlåsning och att byggbranschen cementeras. Flera aktörer menar att bruket av standardavtal också motverkar utveckling och innovationer på området. Det förhållan- det att beställare, t.ex. kommuner, gör avsteg från standardavtalen och väljer att ställa särkrav anses å andra sidan vara kostnadsdri- vande. Att betrakta varje byggprojekt som unikt gynnar inte någon och driver inte utvecklingen framåt, är ytterligare synpunkter som förts fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Det har redogjorts i avsnittet 4.6 att gränsen för direktupp- handling, som i sig inte korrelerar med tröskelvärdet enligt EU- direktivet för byggentreprenader, utgör ett av problemen vid bygg- upphandlingarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Både leverantörer och upphandlare anser att det är mycket vik- tigt att tidigt påbörja ett samarbete mellan beställare och entrepre- nör vid stora projekt. Det normala tillvägagångssättet är att entre- prenörerna upphandlas först när byggprojektet redan är färdigdefi- nierat. Föreningen Byggherrarna förespråkar att det traditionella sättet att upphandla överges till förmån för samverkansformer såsom ”partnering”.&lt;SPAN class="ft28"&gt;243 &lt;/SPAN&gt;Föreningen menar att erfarenheter från England visar att projektkostnaderna i snitt minskat med 7,5 procent när sådana samverkansformer använts. Det råder dock delade meningar om upphandlingslagstiftningen medger tillämp- ning av sådana samverkansformer. Några upphandlande myndig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;243 &lt;/SPAN&gt;Någon överenskommen definition av begreppet ”partnering” finns inte. Enligt Före- ningen Byggherrarna handlar ”partnering” om att samla viktiga nyckelaktörer för ett, eller flera på varandra följande, projekt tidigt i processen och arbeta tillsammans med gemensamma mål och gemensam ekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373177x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;heter har bl.a. av detta skäl avstått från att driva projekt i sam- verkansform med hänsyn till risken för överprövning och de problem sådana kan medföra. Föreningen Byggherrarna menar att länder som Storbritannien och Danmark har kommit en bra bit på väg när det gäller nya samarbetsformer vid genomförande av bygg- entreprenader. Föreningen anser att upphandlare av entreprenader i Sverige är alltför försiktiga. Samtidigt visar uppgifter från Tyskland att det inte är tillåtet att använda någon annan entreprenadform än delentreprenad p.g.a fara för negativ påverkan på konkurrensen samt risk för korruption. Samverkansformer som ”partnering” är därför inte tillåtna i Tyskland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Statskontoret har pekat på risken med för hög grad av samarbete mellan aktörerna och den negativa påverkan detta kan få på en redan svag konkurrenssituation på byggmarknaden. Detta är en av anledningarna till att Statskontoret inte ser positivt på att använda samverkansformer som ”partnering”.&lt;SPAN class="ft28"&gt;244&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Representanter för olika leverantörer riktar kritik mot att beställare ofta ställer oproportionerliga krav på leverantörerna. Som exempel nämns krav på att vissa nyckelpersoner hos leverantörerna ska ha lång erfarenhet. Det innebär att leverantören får svårt att introducera nya medarbetare. Vidare anser flera leverantörer att det ofta är stora brister i transparensen i förfrågningsunderlagen, vilket medför att det kan vara svårt för leverantörerna att avgöra om det finns en chans att vinna upphandlingen. Det hävdas att upphand- lande myndigheter inte skiljer mellan krav på leverantören (kvalifi- kationskrav) och krav på byggentreprenaden eller tjänsten (tek- niska krav eller funktionskrav) i förfrågningsunderlagen, vilket är ett krav enligt praxis från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen.&lt;/NOBR&gt; Ett annat problem är att den upphandlande myndigheten sällan administrerar och sköter en upphandling av en byggentreprenad. Administrationen hanteras många gånger av tekniska konsulter, fristående från den upphand- lande myndigheten. Enligt en leverantör kan detta leda till affärs- mässiga brister. Det bör i stället vara så att beställaren ansvarar för styrningen av entreprenaden. Det krävs också enligt Föreningen Byggherrarna ett tydligare mål med investeringar i byggprojekt. Kopplingen mellan byggsektorn och samhället behöver vidare stär- kas och förenas i gemensamma samhälleliga värden menar före- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;244 &lt;/SPAN&gt;Sega gubbar? En uppföljning av Byggkommissionens betänkande ”Skärpning gubbar!”, 2009:6, Statskontoret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p511 ft8"&gt;Flera upphandlande myndigheter anser att förändrade ramav- talsregler skulle underlätta genomförandet av byggprojekt. Öns- kemål om avskaffandet av de svenska reglerna under &lt;NOBR&gt;EU-direkti-&lt;/NOBR&gt; vets tröskelvärden har framförts från dessa aktörer. Reglerna bör ändras för att bättre relatera till upphandlingsföremålets komplex- itet, inklusive beloppsmässiga storlek. Det skulle enligt föresprå- karna leda till bättre affärer och att små företag kan delta i upp- handlingarna och vinna kontrakt. Förslagsställarna önskar således att 15 kap. LOU och LUF ska utgå till förmån för mer flexibla regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft8"&gt;Flera intressentgrupper vill se en ökad användning av funk- tionsupphandlingar vid byggentreprenader. De som företräder denna åsikt menar att sådana upphandlingar skulle lösa, i vart fall en del av problemen, med den svaga produktivitetsutvecklingen inom byggbranschen Att ta större hänsyn till livscykelkostnader menar många skulle ha positiva effekter både på kostnader och miljö. De som förespråkar ”partnering” menar att denna samverkansform bidrar till ett effektivare byggande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft8"&gt;Vissa respondenter förordar i sina remissvar till regeringen i anledning av kommissionens grönbok att definitionen av byggent- reprenadkontrakt i upphandlingsdirektiven skulle tjäna på att för- enklas. Att definiera ett begrepp genom hänvisning till en omfat- tande bilaga anses leda till tolkningsproblem. Ytterligare problem som utredningen uppmärksammats på inom området byggentre- prenadupphandlingar är att det förekommer stora prisskillnaderna mellan anbud och utfall. Vidare är det inte ovanligt att ändrings- och tilläggsarbetena av olika skäl är omfattande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft23"&gt;Utvärdering och översyn av upphandlingsdirektiven&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft9"&gt;Grönboken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft8"&gt;Utredningen har i sitt remissvar till regeringen med anledning av kommissionens grönbok lämnat ett flertal förslag som skulle kunna bidra till att förbättra möjligheterna att genomföra byggentrepre- nadupphandlingar på ett mer ändamålsenligt sätt. Här avses fram- för allt de förslag som utredningen lagt om ökade möjligheter till förhandling och utökad vägledning om vilka möjligheter till dialog som redan finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft18"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373179x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft9"&gt;Kommissionens utvärdering m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Kommissionen har i grönboken särskilt uppmärksammat bygg- sektorn som en marknad med konkurrensbegränsningar. Kommis- sionen påpekar vikten av att upphandlarna skaffar sig god känne- dom om den aktuella marknadsstrukturen och anpassar sina upp- handlingsstrategier därefter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Den ansvarige kommissionären Barnier, har i ett tal sagt att det kan behövas nya förfaranden för att befrämja innovativa lösningar. Barnier nämnde i detta sammanhang närmare samverkan mellan upphandlande myndigheter och företag som en tänkbar lösning.&lt;SPAN class="ft28"&gt;245&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Kommissionen har för avsikt att ge ut ett meddelande om håll- bar konkurrenskraft avseende byggsektorn och dess företag. Berörda aktörer har under hösten 2011 möjlighet att besvara en enkät och på så sätt bidra med underlag till kommissionens arbete.&lt;SPAN class="ft28"&gt;246&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft23"&gt;Upphandlingsutredningens bedömning och fortsatta arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Utredningen noterar att flera initiativ tagits i syfte att komma till- rätta med olika typer av problem som kan finnas vid upphandlingar av byggentreprenader. Regeringen har bl.a. tillsatt Produktivitets- kommittén som har till uppgift att följa upp och analysera de stat- liga beställarnas agerande för att förbättra produktiviteten och innovationsgraden i anläggningsbranschen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;247 &lt;/SPAN&gt;Projektet Förnyelse i anläggningsbranschen (FIA) startades 2003 på initiativ av general- direktörerna på dåvarande Banverket och Vägverket. FIA försöker i projektform att finna lösningar som kan tillämpas i praktiken och på så sätt driva utvecklingen framåt på området. FIA:s medlemmar består av representanter för både beställare och entreprenadföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Utredningens bedömning är att de överväganden som finns i avsnittet om strategiska upphandlingar och upphandlings- kompetens (avsnitt 4.14) även kommer bidra till att stärka byggherre- och beställarrollen. Vikten av att upphandlande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;245&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Barnier, Michel, Kommissionärens tal vid högnivåmöte om kommissionens utvärdering av upphandlingsdirektiven, 30 juni 2011, ”http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=SPEECH/11/490&amp;format=HT ML&amp;aged=0&amp;language=FR&amp;guiLanguage=fr.”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;246&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Se ”http://ec.europa.eu/enterprise/sectors/construction/competitiveness/public- consultation/index_en.htm.”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;247&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Kommitténs analys och förslag till åtgärder ska slutredovisas senast den 30 juni 2012, dir 2009:92.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Upphandlingsregelverkets samhällsekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;myndigheter agerar som strategiska köpare är tydliga inte minst vid byggentreprenadupphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft8"&gt;I avsnitt 4. 7 anger utredningen att utökade möjligheter till för- handling inom den klassiska sektorn kan bidra till att upphandlande myndigheter kan nå den goda affären. Den ansvarige kommissionä- ren Barnier har vidare uttalat att kommissionen överväger utökade förhandlingsmöjligheter, se avsnitt 4.7. Upphandlingsutredningen har också i sitt remissvar till regeringen, med anledning av kommis- sionens grönbok, angett att kommissionen bör uppmuntra dialog mellan parterna och ta fram en vägledning som tydliggör vilka möj- ligheter som finns (avsnitt 4.8).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Det finns enligt utredningen också flera omständigheter som talar för att det nuvarande fokus på detaljerade skriftliga underlag leder till att företagen kan har svårt att lämna anbud med nya eller innovativa lösningar som svarar mot myndighetens behov. Se även avsnitt 5.10 om Gröna innovationer och andra hållbara lösningar där utredningen för resonemang om vikten av att upphandla funk- tion i stället för specifika produktkrav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;I avsnitt 4.6 om direktupphandlingar anges att utredningen överväger att föreslå en höjd beloppsgräns för direktupphandling av byggentreprenader. Vidare har utredningen i sitt remissvar till regeringen, med anledning av kommissionens grönbok, bl.a. uppmanat kommissionen att ramavtalsreglerna bör ändras på så sätt att ramavtal ska få tecknas med valfritt antal leverantörer (avsnitt 4.10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft8"&gt;Utredningen har också uppmärksammat att det finns behov av vägledning beträffande utformning av kontrakt och kontraktsvill- kor (avsnitt 4.12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Utredningen kommer därtill att följa kommissionens arbete och eventuella förslag om nya samverkansmodeller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft18"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;


&lt;P class="p520 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen har fått i uppdrag att kartlägga och analysera erfarenheterna av olika åtgärder som syftar till att verka för samhällspolitiska mål nås. De prioriterade målen är miljöhänsyn, sociala och etiska hänsyn samt ökad medverkan av små och medelstora företag i offentliga upphandlingar. Utred- ningen ska också utreda behovet av ytterligare åtgärder för att upphandlande myndigheter och enheter ska kunna använda sin köpkraft i syfte att verka för att de prioriterade samhällsmålen nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;I utredningens uppdrag ligger också att specifikt redogöra för olika exempel som ger en bild av vilka effekter som krav och kriterier i upphandlingar kan åstadkomma på miljön, det sociala och etiska området samt små och medelstora företags medverkan i offentliga upphandlingar. Denna del av uppdraget återkommer utredningen till i slutbetänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Utredningen kan inledningsvis konstatera att behovet av forsk- ning är stort på detta område. Det gäller både vad avser upp- handlingens roll och effekt i fråga om miljöhänsyn och sociala hänsyn samt vad avser medverkan från små och medelstora företag. I vissa studier ges till exempel intrycket att dessa företagstyper är relativt väl representerade inom den offentliga upphandlingen, i andra – inte minst på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; – framhålls att de små företagen inte får kontrakt med det allmänna som motsvarar deras betydelse i ekonomin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Att använda den offentliga upphandlingen som politiskt styrmedel har diskuterats i samband med utredningens hearingar och vid de möten utredningen har haft med olika organisationer, företag och forskare. Frågan har också haft en framträdande plats i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft18"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;samband de sammanträden utredningen hållit med expert- och referensgrupperna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;Kapitlet innehåller en genomgång av utvecklingen av den offentliga upphandlingen som politiskt styrmedel, både på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; och i Sverige, för att nå miljömål och sociala mål. Vidare beskrivs den rättsliga bakgrunden och möjligheterna att inom gällande regelverk beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn i samband med offentlig upphandling. Därefter redogörs för den rapport som Miljöstyrningsrådet tagit fram på uppdrag av utredningen., bl.a. återges intressenternas erfarenheter av miljö- och sociala hänsyn i offentliga upphandlingar. I separata avsnitt &lt;NOBR&gt;(5.7–5.17)&lt;/NOBR&gt; redovisas de problem och frågeställningar som intressenterna och utredningen funnit anledning att prioritera inom området miljöhänsyn och sociala hänsyn. I dessa avsnitt redogörs även för om och hur frå- gorna hanteras inom ramen för den pågående direktivöversynen samt i vilken utsträckning utredningen har för avsikt att beakta respektive frågeställning i det fortsatta arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Kapitlet avslutas med en genomgång av olika frågeställningar som har anknytning till små och medelstora företags medverkan i upphandlingsverksamheten. Här finns också en redogörelse för Tillväxtverkets rapport, Hur kan upphandlande myndigheter/ enheter öka företagens deltagande i offentliga upphandlingar, som tagits fram på uppdrag av utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Syftet med kapitlet är att beskriva nuläget. I avsnittet redovisas vilka frågeställningar som utredningen har för avsikt att arbeta vidare med. Utredningen återkommer med åtgärdsförslag i sitt slutbetänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Miljömässigt och socialt ansvarsfull offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Definition av miljöhänsyn och sociala hänsyn vid offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; har i olika sammanhang delgivit sin syn på hur miljöanpassad och socialt ansvarsfull upphandling ska definieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;I ett meddelande från &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; har miljöanpassad offentlig upphandling exempelvis definierats som ”en process där offentliga organisationer upphandlar varor, tjänster och entrepre- nader med låg miljöpåverkan under sin livscykel jämfört med varor,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft18"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373183x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;tjänster och entreprenader med samma funktioner som annars skulle upphandlas utan dessa miljöaspekter”.&lt;A href="#page_183"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; har vidare definierat socialt ansvarsfull upphandling som ”upphandlingsaktiviteter som tar hänsyn till en eller flera av följande sociala aspekter: sysselsättningsmöjligheter, anständigt arbete, överensstämmelse med sociala rättigheter och social integration, arbetstagares rättigheter (inbegripet personer med funktionshinder) och lika möjligheter, utformning som ger tillgänglighet för alla, beaktande av hållbarhetskriterier, frågor om etisk handel och ett bredare frivilligt iakttagande av företagens sociala ansvar, samtidigt som principerna i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; och upp- handlingsdirektiven efterlevs”.&lt;A href="#page_183"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Utvecklingen av miljömässigt ansvarsfull upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft23"&gt;Offentlig upphandling för en miljömässigt hållbar utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Snart tjugofem år har gått sedan Bruntlandrapporten ”Vår gemensamma framtid” om hållbar utveckling presenterades.&lt;A href="#page_183"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Rap- porten var det första riktiga försöket på internationell nivå att angripa frågan hur en sammanvägning av ekonomiska, sociala och miljömässiga målsättningar för utvecklingen skulle kunna ske. Produktions- och konsumtionsmönstren i samhället stod i fokus. En av grundtankarna i Bruntlandrapporten var att bryta (&lt;SPAN class="ft9"&gt;decouple&lt;/SPAN&gt;) det hittills starka sambandet mellan tillväxt i ekonomin och efterfrågan på energi och råvaror. Samtidigt väcktes förslag om att, inom biståndets ram, ge brett stöd för satsningar på ”grön” teknik och tekniksprång inom utvecklingsländerna. Med facit i hand konstateras att många av målsättningarna i Bruntlandrapporten kommit på skam. Resursanvändningen har visserligen blivit mer effektiv i många industriländer. Men effektiviseringarna har som regel snabbt ätits upp genom att tillväxten i ekonomin ökat.&lt;A href="#page_183"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Communication from the Commission to the European Parliament, the Council: The European Economic and Social Committee and the Committee of the Regions: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Public procurement for a better environment &lt;/SPAN&gt;(Impact assessment), COM (2008)400 final.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Europeiska kommissionen, &lt;/SPAN&gt;Socialt ansvarfull upphandling - En handledning till sociala hänsyn i offentlig upphandling&lt;SPAN class="ft41"&gt;., Europeiska unionens publikationsbyrå, 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Brundtlandrapporten, hämtad från Nationalencyklopedin, ”http://www.ne.se/lang/brundtlandrapporten”, 10 oktober 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Naturvårdsverket, &lt;/SPAN&gt;Rekyleffekten och effektivitetsfällan – att jaga sin egen svans i miljö- politiken, &lt;SPAN class="ft30"&gt;rapport 5623, 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft18"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373184x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p339 ft8"&gt;Vad gäller tekniksprång i utvecklingsländerna har sådana skett främst på telekommunikationsområdet. Inom områdena energi, transporter, infrastruktur, kemikalier, jordbruk och textilier – där både resursanvändningen och miljöpåverkan traditionellt sett är stor – finns få exempel på länder som avvikit från den utveckling av produktions- och konsumtionsmönstren som varit normen i industriländerna. Resultatet är att miljö, klimat- och resurssitua- tionen på jorden enligt en lång rad forskarrapporter är avsevärt mer problematisk nu än vid tiden för Bruntlandrapporten.&lt;A href="#page_184"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;För att uppnå de ofta upprepade målen om en långsiktigt hållbar utveckling kommer det därför att krävas omfattande åtgärder på politisk nivå för att kraftigt minska den negativa påverkan från produktions- och konsumtionssystemen på både klimat och ekosystem. Generella styrmedel i form av skatter, avgifter, standar- der och förbud kommer självklart i första rummet. Därutöver kommer att behövas kompletterande styrmedel, varav offentlig upphandling är ett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Befolkningen och ekonomierna växer. Problemet är att jorden inte växer. Den enda resurs som hela tiden tillförs är solenergi och den kan utnyttjas långt bättre än i dag. För många viktiga resurser finns en gräns för hur mycket människan kan använda på ett hållbart sätt.&lt;A href="#page_184"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Människan står inför en helt ny situation. Fram till nyligen framstod både jordens resurser och det tillgängliga miljöutrymmet som oändligt stort. Få kunde föreställa sig att människan har förmåga att på allvar störa de livsuppehållande processerna på jorden. Bevisen på motsatsen blir dock allt fler. Nobelpristagaren Paul Crutzen, vars forskning bidrog till att klarlägga hoten mot ozonlagret, har beskrivit utvecklingen som att jorden befinner sig i en ny geologisk era, antropocen, där människan utgör den största geologiska kraften på jorden.&lt;A href="#page_184"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det innebär att den samlade påverkan från snart sju miljarder människor och deras produktions- och konsumtionssystem bedöms vara större än de naturliga bio- fysiska och geologiska processerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;IPCC 4th AR 2007, Millenium Ecosystem Assessment, 2005. Rockström et al, Planetary Boundaries, Nature, september 2009&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Communication from the Commission to the European Parliament, the Council, the European Economic and Social Committee and the Committee of Regions, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Roadmap for a &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Resource-Efficient&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt; Europé&lt;/SPAN&gt;, Bryssel den 20 september 2011, COM (2011) 571 final.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Se till exempel Crutzen, Paul, J, &lt;/SPAN&gt;Artificial increases of the stratospheric nitrogene oxide content&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft69"&gt;and possible consequenses for the atmospheric ozone&lt;SPAN class="ft30"&gt;, Report, Institute of Meteorology, University of Stockholm, 1974.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373185x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;En bred internationell forskargrupp under ledning av professor Johan Rockström beskriver situationen i termer av ”planetens gränsvillkor” och har sammanlagt identifierat ett tiotal områden – varav påverkan på atmosfären är en – där människan måste iaktta stor försiktighet.&lt;A href="#page_185"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Budskapet är att människan inte i längden kan negligera att de biofysiska processerna är satta under stark påverkan och stress. Forskarna bakom rapporten anger, som villkor för en fortsatt välfärdsutveckling på jorden, att en balans snarast måste uppnås mellan människans ekonomiska aktiviteter och biosfären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft8"&gt;När regeringar eller enskilda hushåll lever över sina finansiella tillgångar är sambanden ganska enkla att förstå. Tillgångar och skulder går inte ihop. Obalanserna i naturen är svårare att uppfatta. En primär orsak är bristerna i bokföringen. När tropiska skogar kalhuggs eller haven töms på fisk redovisas resultatet som en pluspost i &lt;NOBR&gt;BNP-statistiken.&lt;/NOBR&gt; Att naturkapitalet totalt sett förlorat i värde, och kanske aldrig återhämtar sig, redovisas ingenstans. Att utarmade ekosystem dessutom riskerar att överskrida tröskel- värden, vilket kan få katastrofala konsekvenser, finns inte heller med i nationalräkenskaperna. Sådana konsekvenser är exempelvis att innanhav som Östersjön dör, att Amazonas regnskogar torkar ut eller att monsunsystemen i tropikerna kraftigt förskjuts.&lt;A href="#page_185"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Ett ytterligare memento för utvecklingen gäller den långsiktiga tillgången på ändliga resurser som olja, fosfor och vissa sällsynta metaller. Världen har den billiga oljan att tacka för den enastående standardökning som delar av den upplevt under &lt;NOBR&gt;1900-talet.&lt;/NOBR&gt; Nu tyder allt fler bevis på att den tiden är förbi. Flera analyser pekar på att utvinningen av råolja inom kort kommer att plana ut och därefter börja minska. Priset på olja riskerar att stiga kraftigt. Beredskapen för detta är dålig i de allra flesta länder. Fattiga länder, som redan har svårt att betala för sin oljeimport, kommer att tvingas till ransonering. Vissa sektorer, exempelvis transporter och jordbruk saknar substitut till oljan och kommer att drabbas extra hårt. Många bedömare talar om risker för en djupgående kris i världsekonomin.&lt;A href="#page_185"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; presenterade nyligen &lt;SPAN class="ft25"&gt;Roadmap for a &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Resource-Efficient&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt; Europe &lt;/SPAN&gt;i vilken understryks att välfärdsutveck-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Rockström et al, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Planetary Boundaries&lt;/SPAN&gt;, Nature, september 2009&lt;SPAN class="ft117"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;PNAS, Timothy M. Lenton,, Hermann Held, Elmar Kriegler,, Jim W. Hall, Wolfgang Lucht,, Stefan Rahmstorf and Hans Joachim Schellnhuber, vol 105, no 6, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2008-02-12.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;IEA, World Energy Outlook 2010; US Joint Forces Command, JOE 2008 and JOE 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373186x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft8"&gt;lingen hittills byggt på en tillväxt som varit utpräglat resurs- intensiv.&lt;A href="#page_186"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;En konsekvens har blivit att våra samhällen domineras av strukturer, teknologier och konsumtionsmönster som är ineffek- tiva vad gäller att utnyttja energi och material. Samtidigt kan konstateras att prisutvecklingen för både energi och många viktiga råvaror sedan ett tiotal år tillbaka är i kraftigt stigande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Motiven för att radikalt förbättra effektiviteten i resurs- användningen är därför starka, enligt kommissionens förslag. Bland tänkbara åtgärder föreslås att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;ersätta dagens, mer eller mindre, linjära materialflöden med till övervägande delen slutna kretslopp, där återbruk och åter- vinning samt längre livslängd på produkterna blir normen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;ge naturkapitalet och ekosystemens tjänster ett tydligt värde i den ekonomiska modellen, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;stärka tryggheten i energiförsörjningen genom en snabb utbyggnad av alternativa energiformer samt ökade investeringar i energieffektivitet. En bonuseffekt skulle vara att utsläppen av växthusgaser samtidigt minskar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft8"&gt;Vad som under alla förhållanden krävs är nya och utvecklade incitamentsstrukturer inom ekonomin för att uppmuntra investe- ringar i såväl förnybar energi som effektivare energi- och materialanvändning. För att uppnå detta krävs beslut i form av regleringar och ekonomiska styrmedel, både på internationell och nationell nivå. Erfarenheten visar att sådana beslut, inte minst på internationell nivå, är svåra att genomföra. Kompletterande styr- medel, som till exempel offentlig upphandling, kommer därför att behöva prövas för att bidra till utvecklingen mot ett mera hållbart samhälle.&lt;A href="#page_186"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Communication from the Commission to the European Parliament, the Council, the European Economic and Social Committee and the Committee of Regions, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Roadmap for a &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Resource-Efficient&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt; Europé&lt;/SPAN&gt;, Bryssel den 20 september 2011, COM (2011) 571 final.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;IPCC 2007 4th AR, MEA, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Millenium Ecosystem Assessment&lt;/SPAN&gt;, 2005, Planetary Boundaries, Nature september 2009, Roadmap to a &lt;NOBR&gt;Resource-Efficient&lt;/NOBR&gt; Europé, EC, september 2011, JOE 2008 och JOE 2010 och IEA World Energy Outlook 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft18"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373187x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p533 ft23"&gt;Europeisk och nationell politik för miljöanpassad offentlig upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Principerna för miljöanpassad upphandling började utvecklas i slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; i ett antal europeiska länder. Under den s.k. Cardiffprocessen 1999 beslutades om integrering av miljöhänsyn i EU:s samtliga beslut. Offentlig upphandling nämns i det samman- hanget som ett strategiskt styrmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;I den s.k. Lissabonstrategin från år 2000 formulerade EU målet att till 2010 göra Europa till ”den mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomin, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en hög grad av social sammanhållning”.&lt;A href="#page_187"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Ett tillägg till strategin markerade en vändpunkt. Den framhåller att ekonomisk tillväxt och social sammanhållning måste ske utan att miljön förstörs.&lt;A href="#page_187"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Under 2001 lade &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; fram ett meddelande om möjligheterna att inom ramen för upphandlingsdirektiven kunna inkludera miljökriterier i offentliga upphandlingar.&lt;A href="#page_187"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I ett senare meddelande om integrerad produktpolitik, IPP, omnämndes för första gången att den miljöanpassade upphandlingen har god potential att bidra till att nå de fastställda miljömålen inom EU.&lt;A href="#page_187"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; rekommenderade EU:s medlemsländer att senast under 2006 utveckla nationella handlingsplaner för miljö- anpassad offentlig upphandling. I slutet av 2009 hade 18 medlems- länder påbörjat arbetet med handlingsplaner för att stärka och effektivisera den miljöanpassade offentliga upphandlingen.&lt;A href="#page_187"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I den svenska handlingsplanen, Miljöanpassad offentlig upphandling, uttalas att miljökrav dittills inte ställs i den utsträckning som är möjlig. I planen anges att andelen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;offentliga upphandlingar med välformulerade miljökrav bör öka,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;statliga ramavtal med välformulerade miljökrav bör öka, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;myndigheter inom stat, kommun och landsting som regelbundet ställer välformulerade miljökrav bör öka.&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_187"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Lisbon European Council, Presidency Conclusions, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;23-24&lt;/NOBR&gt; mars 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;COM (2000)264 final.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Commission Interpretative Communication on the Community law applicable to public procurement and the possibilities for integrating environmental considerations into public procurement. COM (2002) 274 final.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Integrated Product Policy on Environmental &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Life-Cycle&lt;/NOBR&gt; Thinking. COM (2003) 302 final.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Adelphi, &lt;/SPAN&gt;Strategic use of public procurement in Europe&lt;SPAN class="ft41"&gt;, Final report to the European Commisson, MARKT72010/02/C, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;69-80.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Regeringen, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Miljöanpassad offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;, regeringens skrivelse 2006/07:54.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373188x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Naturvårdsverket har regelbundet följt upp målen i handlings- planen samt utvärderat och lämnat förslag på hur planen kan revideras.&lt;A href="#page_188"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft8"&gt;Utöver de nationella handlingsplanerna förutsåg &lt;NOBR&gt;EU-kommis-&lt;/NOBR&gt; sionen behovet av att stärka informationsinsatserna till de upp- handlande myndigheterna i syfte att deras upphandlingar ska bli mer miljöanpassade. Resultatet blev en handbok, förslaget om en verktygslåda med miljökrav och lanseringen av en särskild hemsida om miljöanpassad offentlig upphandling. &lt;A href="#page_188"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;I 2004 års upphandlingsdirektiv beskrivs möjligheterna att på frivillig basis ställa miljökrav vid offentlig upphandling. Direktiven medger att miljökrav får ställas i olika faser av upphandlings- processen under förutsättning att de är förenliga med de grund- läggande principerna om &lt;NOBR&gt;icke-diskriminering,&lt;/NOBR&gt; likabehandling, transparens (öppenhet och förutsägbarhet), proportionalitet och ömsesidigt erkännande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Under 2004 lanserade kommissionen även en handlingsplan för att stimulera användningen av miljöteknik i syfte att minska de ekonomiska, finansiella och institutionella hinder som förekommer i arbetet med att främja utveckling av ny miljöteknik. Offentlig upphandling omnämns här som ett instrument för att förbättra marknadsförutsättningarna för och underlätta tillämpningen av miljöteknik.&lt;A href="#page_188"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Samma år publicerade the &lt;/SPAN&gt;High Level Group on the Revision of Lisbon Strategy for Growth and Employment &lt;SPAN class="ft8"&gt;en rapport i vilken det också rekommenderades att myndigheter på det nationella planet ska utarbeta handlingsplaner.&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_188"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Inom ramen för EU:s strategi för hållbar utveckling fastställdes målet att samtliga medlemsstater år 2010 skulle ställa miljökrav i samma omfattning som de medlemsländer som ledde utvecklingen 2006. Målet ingick också i den övergripande handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion och hållbar industripolitik, under beteckningen SCP/SIP, som innehåller ramar för genom-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Naturvårdsverket, &lt;/SPAN&gt;Förslag till reviderad handlingsplan för miljöanpassad offentlig upp- handling&lt;SPAN class="ft41"&gt;, rapport 6329, januari 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;European Commission, &lt;/SPAN&gt;Buying green! A handbook on environmental public procurement&lt;SPAN class="ft41"&gt;. Office for Official Pubilcatoins for the European Communites , 2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och social kommittén samt regionkommittén, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Rapport om handlingsplanen för miljöteknik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft33"&gt;&lt;NOBR&gt;(2005–2006),&lt;/NOBR&gt; SEK (2004) 413.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Kok, W., Ed. (2004). Facing the Challenge. The Lisbon strategy for growth and employ- ment. Luxembourg. European Communities.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373189x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;förande av ett paket med olika instrument för att förbättra produkters energieffektivitet och miljöprestanda.&lt;A href="#page_189"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Under 2008 presenterade kommissionen sitt förslag om offent- lig upphandling för en bättre miljö med en uppföljning och vidareutveckling av målen för den offentliga upphandlingen, i enlighet med handlingsplanen för SCP/SIP.&lt;A href="#page_189"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Därutöver föreslogs ett gemensamt politiskt mål att 50 procent av den offentliga upphandlingen ska kunna betecknas som miljöanpassad senast vid utgången av 2010.&lt;A href="#page_189"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Utvecklingen av socialt ansvarsfull offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft23"&gt;Offentlig upphandling för en socialt hållbar utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Offentlig upphandling har under en lång tid använts som ett instrument för att nå sociala mål. USA, England och Frankrike ställde redan på &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; sociala krav på företag som ville teckna kontrakt med offentlig sektor. Brittiska House of Commons antog också 1891 en resolution om rättvisa löner. Resolutionen innebar att ministerierna blev skyldiga, att i alla kontrakt med privata företag, inkludera en klausul om att arbetarna skulle betalas allmänt accepterade lönenivåer för utfört arbete. Efter första världskriget utvecklades användningen av sociala hänsyn till att inkludera invalidiserade, före detta soldaters behov av arbete. Detta synsätt utvecklades ytterligare efter andra världskriget och då inkluderades även andra personer med funktionshinder. Under denna tid etable- rades möjligheten att reservera kontrakt till s.k. skyddade verk- städer, där personer med funktionsnedsättningar är anställda. Där- efter har utvecklingen fortsatt i syfte att minska diskrimineringen av olika grupper i samhället och för att främja större jämlikhet. Under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; började olika europeiska upphandlande myndig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Communication from the Commission to the European Parliament, the Council, the European Economic and Social Committee and the Community of the Regions: The Sustainable Consumption and Production and the Sustainable Industry Policy (Action Plan), COM (2006) 397 final, Brussels.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Communication from the Commission to the European Parliament, the Council, The European Economic and Social Committee and the Committe of the Regions: the Sustainable Consumption and Production and Sustainable Industrial Policy (Action Plan). COM (2008) 397 final. Brussels.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Communication from the Commission to the European Parliament, the Council: The European Economic and Social Committee and the Committe of the Regions: Public procurement for a better environment (Impact assessment). COM (2010)400 final, Brussels.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft18"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373190x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;heter, bl.a. tyska förbundsstater och italienska kommuner, att använda offentlig upphandling för att motverka diskriminering på grund av kön.&lt;A href="#page_190"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;Både i Sverige och på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; förs sedan många år en bred diskussion om förutsättningarna att främja sociala mål i samband med offentlig upphandling. De områden som oftast nämns är sysselsättningspolitiska mål, jämställdhet, &lt;NOBR&gt;anti-diskriminering,&lt;/NOBR&gt; att bryta socialt utanförskap, att särskilt uppmärksamma människor med olika handikapp, rättvis handel samt tillämpningen av ILO:s kärnkonventioner. Från fackliga organisationer framhålls också krav på att kontrakt med utländska leverantörer ska innehålla bestämmelser om att de anställnings- och lönekrav som tillämpas är i nivå med svenska kollektivavtal inom branschen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;På &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; refereras ofta till EU:s sociala modell och därmed avses en utveckling som är hållbar både ur miljömässig och social synpunkt. Särskild uppmärksamhet ges åtgärder som syftar till att allmänt förbättra människors arbets- och levnadsförhållanden. Kommissionen har i handledningen ”Socialt ansvarsfull upp- handling – En handledning till sociala hänsyn i offentlig upp- handling” angett följande potentiella fördelar med att ställa sociala krav i samband med offentlig upphandling:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;bidra till att social- och arbetslagstiftning efterlevs, bland annat relaterade nationella och internationella politiska åtaganden/ agendor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;stimulera socialt medvetna marknader,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;visa på en socialt ansvarsfull samhällsstyrning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;stimulera integration, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;säkra effektivare användning av de offentliga utgifterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_190"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft11"&gt;Utredningen delar i allt väsentligt kommissionens syn på vilka fördelar som finns med att ta sociala hänsyn i samband med offentlig upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;McCrudden, Christopher, &lt;/SPAN&gt;Using public procurement to achieve social outcomes&lt;SPAN class="ft41"&gt;, Natural Resources Forum 28 (2004), s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;257–267.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Europeiska kommissionen, &lt;/SPAN&gt;Socialt ansvarsfull upphandling, en handledning till sociala hänsyn i offentlig upphandling&lt;SPAN class="ft30"&gt;, 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373191x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft23"&gt;Europeisk politik för socialt ansvarsfull offentlig upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Det var länge relativt oklart om, hur och när sociala hänsyn kunde beaktas vid offentlig upphandling. &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; tog därför under 2001 fram ett tolkningsmeddelande för att förtydliga möjlig- heten att beakta och integrera sociala hänsyn i processerna kring offentlig upphandling mot bakgrund av gällande lagstiftning.&lt;A href="#page_191"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det rättsliga utrymmet att beakta sociala hänsyn i offentlig upphandling befästes i och med tillkomsten av 2004 års upphandlingsdirektiv. I direktiven anges i vilka delar av upphandlingsförfarandet som de upphandlande myndigheterna och enheterna får beakta sociala hänsyn (se avsnitt 5.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Under de senaste tjugo åren har EU steg för steg utvecklat den sociala dimensionen. Under 2008 antogs exempelvis den förnyade sociala agendan. Här anges bl.a. vilka möjligheter som finns att ta sociala hänsyn vid offentlig upphandling och den visar hur sociala hänsyn kan integreras i unionens inremarknadspolitik.&lt;A href="#page_191"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;I sammanhanget bör även nämnas Europaparlamentets resolu- tion om rättvis handel och utveckling i vilken europeiska myndig- heter uppmanas att kräva rättvisemärkta produkter i sina upphandl- ingar. Parlamentet uppmanar också kommissionen att anta rikt- linjer för upphandling av rättvisemärkta produkter.&lt;A href="#page_191"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;I ett meddelande från 2009 tar kommissionen upp möjligheterna att ställa etiska krav i offentlig upphandling. En av många frågor som tas upp i meddelandet rör rättvisemärkning. Kommissionen understryker att upphandlande myndigheter inte kan ställa speci- fika krav på att varorna ska vara rättvisemärkta, eftersom det skulle kunna utesluta varor, som inte har just denna märkning, men som uppfyller liknande standarder för rättvis handel. Kommissionen påpekar också att etiska krav måste ha ett samband med föremålet för upphandlingen. Om etiska krav avser genomförandet av det upphandlade kontraktet så ska kraven vara kopplade till genom- förandet, t.ex. minimilön för de arbetstagare som ska utföra det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Om gemenskapslagstiftning med tillämpning på offentlig upphandling och om möjlig- heterna att ta sociala hänsyn vid offentlig upphandling. Tolkningsmeddelande KOM (2001)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;566&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;slutlig, 15 oktober 2001.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Meddelande till kommissionen från Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionala kommittén om en ”En förnyad social agenda: Möjlig- heter, tillgång och solidaritet i framtidens Europa”. KOM (2008) 412 slutlig, av den 2 juli 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;European Parliament, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Report on fair trade and development&lt;/SPAN&gt;, 6 juni 2006 final (2005/2245(INI)).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft18"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373192x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p489 ft8"&gt;arbete som omfattas av upphandlingen.&lt;A href="#page_192"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Under 2010 publicerade kommissionen också en vägledning om socialt ansvarsfull upp- handling med syfte att förtydliga vilka möjligheter som finns att beakta sociala hänsyn.&lt;A href="#page_192"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Kommissionen har även tagit fram ett meddelande och en vägledning om s.k. sociala tjänster i allmänhetens intresse och vad som gäller för dessa tjänster i förhållande till EU:s upp- handlingsregelverk.&lt;A href="#page_192"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Offentlig upphandling som ett styrmedel för att nå samhällspolitiska mål på hållbarhetsområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Det finns som ovan nämnts tydliga politiska ambitioner inom EU att använda den offentliga upphandlingen som instrument för att främja hållbar utveckling utifrån miljömässiga och sociala utgångs- punkter. Förutom upphandlingsdirektiven och de dokument och strategier som ovan nämns framgår detta också av olika rådsslut- satser i frågor som bl.a. rör hållbar utveckling, klimat, kemikalie- användningen, hushållningen med energi och naturresurser (inklu- sive färskvatten), skyddet av biologisk mångfald och grundläggande arbetsförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Den svenska handlingsplanen för miljöanpassad offentlig upp- handling anger, förutom målet att rent allmänt driva på marknaden för miljö- och klimatanpassade produkter, att den miljöanpassade upphandlingen också förväntas ha potential att stimulera inno- vation och tekniksprång inom olika sektorer.&lt;A href="#page_192"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Motsvarande handlingsplan saknas på det sociala området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Om och när offentlig upphandling ska övervägas som styrmedel inom områden som miljöhänsyn&lt;A href="#page_192"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och sociala hänsyn bör en jäm- förelse alltid ske gentemot effektiviteten av andra styrmedel. Resurserna är begränsade och en bedömning behöver göras för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Kommissionens meddelande, &lt;/SPAN&gt;Att bidra till en hållbar utveckling: rättvis handel och icke- statliga handelsrelaterade system för hållbar utveckling&lt;SPAN class="ft41"&gt;, KOM(2009) 215 slutlig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Europeiska kommissionen, &lt;/SPAN&gt;Socialt ansvarsfull upphandling, en handledning till sociala hänsyn i offentlig upphandling&lt;SPAN class="ft41"&gt;, 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Kommissionens meddelande &lt;/SPAN&gt;Tjänster av allmänt intresse, däribland sociala tjänster av all- mänt intresse – ett nytt europeiskt åtagande&lt;SPAN class="ft56"&gt;, KOM(2007) 724 slutlig. Se också Commission staff working document, &lt;/SPAN&gt;Guide to the application of the European Union rules on state aid, public procurement and the internal market to services of general economic interest, and in particular to social services of general interest&lt;SPAN class="ft56"&gt;, SEC (2010)1545 final.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Regeringen, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Miljöanpassad offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;, regeringens skrivelse 2006/07:54.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Med begreppet avses hänsyn till miljö, klimat och resursanvändningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373193x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft8"&gt;komma fram till om styrmedlet är kostnadseffektivt i det enskilda fallet. Utifrån ett samhällsperspektiv är generella styrmedel, av typen miljöskatter, avgifter och obligatoriska normer, som regel att föredra. De omfattar, till skillnad från offentlig upphandling, alla aktörer och tvingar samhället i stort att främja ett särskilt mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Specifikt för miljöområdet kan konstateras, att för miljö- problem, där ekonomiska styrmedel ger god måluppfyllelse, finns egentligen inget behov av kompletterande styrmedel. Många gene- rella styrmedel har också introducerats under årens lopp, både på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; och i Sverige. För de allra flesta miljöproblem är det dock långt till måluppfyllelse. Miljömålsrådet konstaterade till exempel i en rapport år 2008 att majoriteten av de svenska miljömålen inte kommer att nås med de politiska åtgärder som hittills tillämpats. Det är därför naturligt att söka efter kompletterande styrmedel, som exempelvis offentlig upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Ett avgörande problem i sammanhanget består i bristen på vetenskapliga studier och erfarenhetsunderlag. Såvitt utredningen har kunnat bedöma saknas helt och hållet studier av den socialt ansvarsfulla upphandlingens effektivitet som styrmedel. På miljö- området finns ett fåtal studier och ett par av dem omnämns i den följande texten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;I en rapport till Konkurrensverket beskriver författarna Brännlund, Lundberg och Marklund hur miljöhänsyn i samband med offentlig upphandling kan ses som ett komplement eller substitut till andra styrmedel.&lt;A href="#page_193"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;De konstaterar samtidigt att offentlig upphandling endast under särskilda omständigheter kan betraktas som ett kostnadseffektivt styrmedel på miljöområdet. I en rapport från OECD görs samma typ av konstaterande. &lt;A href="#page_193"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;När krav på miljöhänsyn övervägs inom upphandlingen finns enligt Brännlund m.fl. anledning att särskilt beakta följande aspekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;vilka miljö, klimat- eller resursproblem förorsakar den vara som är föremål för en upphandling?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;omfattas denna typ av påverkan av andra typer av regleringar, och är i sådana fall dessa regleringar tillräckliga för att möta de miljömål som är uppställda?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Brännlund, Lundberg och Marklund, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Miljöhänsyn i offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;, Konkurrens- verkets uppdragsforskning 2009:1, 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;The Environment Performance of Public Procurement&lt;SPAN class="ft30"&gt;, 2003.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373194x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p544 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;är föremålet för upphandlingen tillräckligt signifikant för att ha en påverkan på marknaden?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;är kostnaden för att genomföra åtgärden – i detta fall kravet på miljö- eller klimathänsyn – rimlig i förhållande till den uppskattade nyttan?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;hur förhåller sig kostnaden för att genomföra åtgärden till andra tänkbara styrmedel?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;vilken betydelse ska miljökraven ges i relation till andra krav inom den planerade upphandlingen och hur ska avvägningen slutligt ske?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft8"&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;OECD-rapporten&lt;/NOBR&gt; fungerar offentlig upphandling bäst som styrmedel när det offentliga är en stor aktör, som till exempel beträffande försvarsmaterial och investeringar i infrastruktur. När det offentliga svarar för en mindre del av marknaden, krävs god koordinering mellan olika offentliga myndigheter för att effekten på marknaden ska vara märkbar. I studien framhålls också att specifika miljökrav inom upphandlingen kan ha stor effekt på lokal nivå, där generella styrmedel som regel inte är möjliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;I &lt;NOBR&gt;OECD-studien&lt;/NOBR&gt; lyfts särskilt den offentliga upphandlingens betydelse i samband med utvecklingen av innovativa lösningar och produkter. Erfarenheterna från NUTEKs teknikupphandlingar under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; pekar också på detta. I &lt;NOBR&gt;OECD-studien&lt;/NOBR&gt; hänvisas till motsvarande internationella erfarenheter, inte minst inom området energiutrustning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Avsaknaden i stort av detaljerade studier vad gäller använd- ningen av den offentliga upphandlingen som styrmedel för ökad miljö- och klimathänsyn och vilka effekter de har lett till, gör det svårt att dra generella slutsatser på området. Detta framhålls för övrigt i den rapport som Miljöstyrningsrådet utarbetat för utred- ningens räkning. Miljöstyrningsrådet framhåller ”I de slutsatser som Miljöstyrningsrådet drar måste det tyvärr konstateras att det i nuläget inte är möjligt att någorlunda detaljerat uttala sig om vilka miljöeffekter som kan förväntas av den miljöanpassade offentliga upphandlingen eftersom det saknas empiriska underlag för en sådan bedömning – endast hypotetiska resonemang är möjliga att föra.”&lt;A href="#page_194"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Vetenskapliga studier av effekterna av sociala krav och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Miljöstyrningsrådets, &lt;/SPAN&gt;Miljö, ekonomiska och sociala hänsyn i offentlig upphandling&lt;SPAN class="ft56"&gt;, rapport till Upphandlingsutredningen 2010, den 15 september 2011, s. 111. Uttalandet är hämtat&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft18"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373195x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;kriterier i samband med offentlig upphandling finns, såvitt utred- ningen kunnat bedöma, inte alls att tillgå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft8"&gt;Detta är också bakgrunden till att utredningen, i sitt remissvar till regeringen i anledning av &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; grönbok, påtalade att kommissionen bör uppmanas att utveckla en vetenskapligt baserad vägledning som tydliggör i vilka sammanhang offentlig upphandling utgör ett samhällsekonomiskt effektivt och kraftfullt styrmedel i arbetet för en hållbar utveckling. I avvaktan på en sådan mera genomgripande analys och därpå följande vägledning blir uppgiften att så noga det går göra en bedömning av i vilka sammanhang den offentliga upphandlingen kan utgöra ett verksamt styrmedel vad gäller att ta miljömässiga eller sociala hänsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft8"&gt;Kostnadseffektivitet&lt;A href="#page_195"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;är en viktig utgångspunkt när det gäller att avgöra i vilken utsträckning offentlig upphandling ska utnyttjas som politiskt styrmedel, men även andra aspekter måste noga övervägas. Utredningen konstaterar att det – utöver kostnads- effektivitet – finns ett antal kriterier som bör beaktas vid valet av styrinstrument inom miljö- och klimatpolitiken. Dessa är &lt;SPAN class="ft9"&gt;måluppfyllelse – &lt;/SPAN&gt;dvs. graden av träffsäkerhet&lt;SPAN class="ft9"&gt;, flexibilitet – &lt;/SPAN&gt;enkel och specifik att tillämpa &lt;SPAN class="ft9"&gt;– och rättvisa – &lt;/SPAN&gt;kan bidra till att hjälpa till att adressera miljö- och sociala problem i olika utvecklingsländer&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_195"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Både vad gäller flexibilitet och måluppfyllelse, men också för att påverka miljö- och sociala förhållanden utanför vårt lands gränser, kan offentlig upphandling vara ett verksamt styrmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Utredningen vill bredda resonemanget genom att redovisa ett antal typfall då specifika krav på miljö- eller sociala hänsyn kan vara aktuella att ställa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;När till exempel föremålet för upphandlingen representerar ett bättre miljöalternativ, som till exempel när en kommun väljer att prioritera lågenergihus eller handikappanpassade hus för olika kommunala institutioner, utgör detta exempel på ett val med hög grad av måluppfyllelse och som måste anses legitimt utifrån upphandlingsregelverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;När en upphandlande myndighet, till exempel en kommun, väljer att ge prioritet åt vissa miljökvalitetskrav, som till exempel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;från Statskontoret, &lt;/SPAN&gt;Miljökrav vid offentlig upphandling – samhällsekonomiska konsekvense&lt;SPAN class="ft41"&gt;r, Rapport 1999:28.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Dvs. allokering av åtgärder som leder till att uppsatta mål nås till lägsta kostnad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Henley, Nick, Jason Shogren och Ben White, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Environmental Economics in Theory and Practice&lt;/SPAN&gt;, Basinstoke: Palgrave Macmillan, 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft18"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p428 ft8"&gt;ekologiskt odlade livsmedel, i en ambition att till exempel erbjuda sina skolelever mat med mindre risk för kontamination av bekämpningsmedel. Detta är primärt en demokratifråga och bör inte kunna ifrågasättas. Här är graden av måluppfyllelse hög.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;När den offentliga upphandlingen ställer specifika miljökrav på produkter som ska användas i en kommun, där motivet kan vara att miljön i kommunen är särskilt känslig och där generella styrmedel, exempelvis miljöskatter, inte är aktuella, antingen p.g.a. politiska skäl eller därför att de inte förmår fånga upp det lokala problemet tillräckligt väl. Denna situation är inte sällan förekommande, inte minst eftersom många kommuner valt att ha högre ambitioner när det till exempel gäller utsläpp från trafiken eller användningen av kemikalier, än vad som gäller på nationell nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;När miljö- och klimatkrav ställs primärt i syfte att påverka miljö- eller klimatprestanda hos en produkt, inklusive påverkan under produktionsfasen, dvs. i den mån &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; medger det. Det är i dylika situationer som en avvägning mot andra styr- medel framstår som både angelägen och nödvändig. Här är det kostnadseffektiviteten som avgör och här är, som redan anförts, bristen på erfarenhetsunderlag ett problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;När syftet är att driva fram innovativa lösningar, t.ex. av transformativ karaktär. I sådana sammanhang är det orealistiskt att räkna med att marknaden spontant skulle erbjuda vad som långsiktigt framstår som erforderlig nivå i form av miljö- prestanda. Väl riktade krav inom en offentlig upphandling kan erfarenhetsmässigt ge goda resultat i form av kraftigt lägre klimat- eller miljöpåverkan, inte minst om de nya lösningarna accepteras av marknaden i övrigt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;När en upphandlande myndighet vill bidra till att varor som importeras från utvecklingsländer producerats enligt socialt eller miljömässigt ansvarsfulla förhållanden. Kriteriet i detta sam- manhang handlar om global rättvisa. Både arbetsmässiga och miljömässiga villkor, i det land från vilket importen sker, kan påverkas till det bättre.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft11"&gt;Som redan understrukits saknas många gånger vetenskapligt underlag för att bedöma kostnadseffektiviteten i samband med ställandet av miljökrav. Samtidigt måste det återigen konstateras att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft18"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373197x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;vad gäller många typer av miljöpåverkan, inte minst klimat- påverkan, visar forskningen att de beslut som hittills fattat inte räcker till för att möta uppställda mål. Vad gäller klimatutsläppen är den officiella målsättningen inom EU att minska utsläppen med &lt;NOBR&gt;80–90&lt;/NOBR&gt; % till 2050 vilket gör att krav på klimathänsyn inom upphandlingen i det stora flertalet borde kunna ge positiva bidrag i arbetet med att nå målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen anser slutligen att det finns klara fördelar med att låta de upphandlande myndigheterna och enheterna själva besluta om vad de ska upphandla. Styrning från central nivå, dvs. vad som ska upphandlas och hur kraven ska vara utformade, riskerar att hamna fel i förhållande till den enskilda upphandlande myndighetens eller enhetens behov och begränsar den offentliga upphandlingens möjligheter att vara ett flexibelt styrinstrument. Upphandlingsutredningen anser således att upp- handlingsdirektiven bör fortsätta att huvudsakligen reglera hur upphandlingsförfarandet ska gå till och inte vad som ska upphandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Utredningen utesluter därmed inte att det kan finnas behov av att använda offentlig upphandling för att uppnå exempelvis miljö- mål inom vissa produktområden, genom att i vissa fall ange vad som ska upphandlas. Ett aktuellt exempel är den särskilda lag- stiftningen om bl.a. miljökrav på statliga myndigheters bilar och bilresor.&lt;A href="#page_197"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Utredningen anser att kommissionen noga bör analysera på vilka områden liknande regleringar skulle kunna vara ett effek- tivt styrmedel. Denna typ av reglering bör dock ske i särskild lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Miljöhänsyn vid offentlig upphandling – lagstiftning och upphandlingsprocessen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Allmänt om EU:s miljölagstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;EU:s miljölagstiftning har utvecklats successivt allt sedan fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, Rom- fördraget, 1957. Framför allt den Europeiska enhetsakten (1987), Maastrichtfördraget (1993), Amsterdamfördraget (1999) och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Förordningen (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor. Riksrevisionen reviderar för närvarande effekterna av den aktuella förordningen. Utredningen har för avsikt att återge Riksrevisionens slutsatser i slutbetänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft18"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373198x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Lissabonfördraget (2009) har inneburit att miljöpolitiken succes- sivt flyttat fram positionerna i förhållande till EU:s övriga politikområden. Artikel 11 &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; föreskriver att ”[m]iljö- skyddskraven ska integreras i utformningen och genomförandet av unionens politik och verksamhet, särskilt i syfte att främja hållbar utveckling.” I dag hör bindande miljöregler till EU:s mer omfat- tande lagstiftningsområden. EU:s lagstiftning på miljöområdet har sin grund dels i fördragets artiklar om miljöskydd, dels i de artiklar som syftar till att underlätta rörligheten på den inre marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Den miljölagstiftning som antas i syfte att underlätta den inre marknadens funktion återfinns artikel 114 &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Denna lagstiftning skapar en harmoniserad nivå för miljöskyddet inom EU som inte medger att enskilda medlemsländer inför strängare bestämmelser på de harmoniserade områdena annat än i vissa undantagsfall. De regler som rör miljöskydd återfinns i artiklarna 191, 192 och 193 &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Här beskrivs målen och prin- ciperna för miljöpolitiken. Dessa bestämmelser är den rättsliga grunden för EU:s befogenhet att anta rättsakter och minimiregler på miljöområdet. I artikel 193 anges att det är möjligt för en medlemsstat att anta strängare åtgärder för att skydda vissa särskilt angivna miljöaspekter, förutsatt att åtgärderna är förenliga med fördragen och anmäls till kommissionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;LOU:s och LUF:s &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bör-regler&lt;/NOBR&gt; om miljöhänsyn och sociala hänsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;I LOU och LUF anges riksdagens och regeringens målsättning med miljöhänsyn och sociala hänsyn i samband med offentlig upphandling.&lt;A href="#page_198"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Enligt bestämmelserna bör upphandlande myndig- heter och enheter beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta. I propositionen ”Nya rättsmedel på upphandlingsområdet” anges att motivet till bestämmelserna är den ökade betoningen av miljö- hänsyn och sociala aspekter i unionsrätten samt Sveriges inställning i dessa frågor. Målsättningsbestämmelserna syftar till att skapa incitament för upphandlande myndigheter och enheter som ännu inte prövat möjligheten att integrera miljöhänsyn och sociala hänsyn i sina upphandlingar. Att miljöhänsyn och sociala hänsyn bör beaktas om upphandlingens art motiverar detta innebär enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;1 kap. 9 a § LOU och 1 kap. 24 a § LUF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373199x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p176 ft8"&gt;förarbetena framför allt att eventuella krav ska vara relevanta och förenliga med &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;A href="#page_199"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Särskild lagstiftning som reglerar miljöhänsyn vid offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Utöver LOU:s och LUF:s generella bestämmelser finns ett antal speciallagar som reglerar miljöhänsyn vid offentliga upphandlingar. Några är tvingande och andra är frivilliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft8"&gt;Inom EU finns bl.a. en förordning om miljömärkning för att främja produkter som har hög miljöprestanda. Förordningen anger bl.a. att medlemsstaterna bör överväga att fastställa mål för den offentliga upphandlingen av miljöanpassade produkter.&lt;A href="#page_199"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;I EU:s förordning om effektivitetsmärkning regleras att statliga myndigheter, som upphandlar kontorsutrustning över tröskel- värdena, ska ange samma energieffektivitetskrav som i de gemen- samma specifikationerna enligt EU:s program Energy Star.&lt;A href="#page_199"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Det s.k. energitjänstedirektivet föreskriver bland annat att medlemsstaterna ska se till att den offentliga sektorn föregår med gott exempel när det gäller effektiv slutanvändning av energi.&lt;A href="#page_199"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Sverige har i det sammanhanget beslutat att genomföra ett antal åtgärder som gäller vid offentlig upphandling.&lt;A href="#page_199"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Enligt energimärkningsdirektivet ska upphandlande myndig- heter sträva efter att enbart upphandla produkter, dvs. sådana varor som omfattas av direktivet, som uppfyller kriterierna för de högsta prestandanivåerna och tillhör den högsta energieffektiviserings- klassen. Av den svenska lagstiftning som genomför direktivet framgår att uppmaningen gäller vid upphandlingar enligt LOU som överstiger tröskelvärdena.&lt;A href="#page_199"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;I direktivet om rena och energieffektiva vägtransportfordon och den svenska lagstiftning som genomför direktivet anges att upphandlande myndigheter och enheter är skyldiga att ta hänsyn till energiförbrukning och miljöpåverkan när de upphandlar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Prop. 2009/10:180, s. 268 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;66/2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;106/2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Direktiv 2006/32/EG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Se förordningen (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter och förordning (2009:1533) om statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Direktiv 2010/30/EU och lagen (2011:721) om märkning av energirelaterade produkter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373200x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p489 ft8"&gt;vägtransportfordon.&lt;A href="#page_200"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Liknande krav återfinns i förordningen (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor. Vidare finns i förordningen om statliga myndigheters miljöledningsarbete krav på miljöanpassning av myndigheternas upphandlingar.&lt;A href="#page_200"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;I &lt;NOBR&gt;EU-förordningen&lt;/NOBR&gt; om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter finns harmoniserade bestämmelser för eko- logisk produktion. Vid offentlig upphandling av ekologiska livs- medel ska hänvisning ske till dessa regler.&lt;A href="#page_200"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Utöver den ovan beskrivna lagstiftningen finns en förordning och riktlinjer för det frivilliga miljöledningssystemet EMAS (Eco- management and audit scheme). Förordningen anger att myndig- heter bör hänvisa till EMAS eller motsvarande miljöledningssystem som särskilda villkor för fullgörande av byggentreprenad- och tjänstekontrakt.&lt;A href="#page_200"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Miljöhänsyn i upphandlingsprocessen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;De olika moment som vanligtvis ingår i en upphandlingsprocess är behovsanalys, marknadsanalys, upprättande av förfrågnings- underlag, annonsering, uteslutning och kvalificering av leveran- törer, anbudsutvärdering, kontraktstilldelning (tilldelningsbeslut och kontraktsskrivning), avrop och uppföljning (se bilaga 4). Enligt upphandlingsreglerna får upphandlande myndigheter och enheter beakta miljöhänsyn i hela upphandlingsprocessen. Reglerna och förutsättningarna för hur det ska gå till varierar mellan förfarandets olika delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Direktiv 2009/33 och lagen (2011:846) om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Förordning 1221/2009/EG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373201x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p560 ft46"&gt;Tabell 5.1 Olika typer av upphandlingskriterier, vad de syftar till, deras innebörd samt exempel&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td98"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Kriterieslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Innebörd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Exempel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td102"&gt;&lt;P class="p20 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td103"&gt;&lt;P class="p20 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td104"&gt;&lt;P class="p20 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Kvalificeringskrav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Krav på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;För uteslutning eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft47"&gt;Krav på teknisk förmåga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;anbudsgivaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;kvalificering av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft47"&gt;och kapacitet att utföra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p20 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft86"&gt;anbudsgivare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft86"&gt;uppdraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td98"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Teknisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Krav på det som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;För att tydliggöra sitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft47"&gt;Krav på en föreskriven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p307 ft86"&gt;specifikation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft86"&gt;ska upphandlas,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft86"&gt;behov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft47"&gt;miljöklassning av fordon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;dvs. på ”före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;eller på att livsmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;målet för upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;ska vara ekologiskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p20 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft86"&gt;handlingen”&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft86"&gt;producerade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td98"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Tilldelnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Bedömning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft47"&gt;För bedömning av ”det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Omfattning av energi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;kriterier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;graden av miljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;mest ekonomiskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;förbrukning eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p20 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft86"&gt;prestanda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft47"&gt;fördelaktiga anbudet”&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft86"&gt;användning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;dvs. den kvalitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;förnybara bränslen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;(miljö/hållbarhet)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p20 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft86"&gt;man är beredd att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;betala extra för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td98"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Särskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Krav som ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;För tillkommande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft47"&gt;Redovisa införandet av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p307 ft86"&gt;kontraktsvillkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft86"&gt;uppfyllas under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft86"&gt;krav, som ej behöver&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft47"&gt;miljöledningssystem, att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;avtalsperioden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;vara uppfyllda när&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft47"&gt;förare genomgått kurs i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;anbud lämnas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;”Eco-Driving”&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p20 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft86"&gt;möjliggör bl.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;”infasning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;leverantörer”&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td98"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Bedömning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Säkerställande att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft47"&gt;Krav på dokumentation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;uppfyllande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;man får en seriös&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;som redogör för hur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;kontraktsvillkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;leverantör samt att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;krav/kriterier uppfylls,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p20 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft86"&gt;leveranser överens-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft47"&gt;t.ex. en miljöredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;stämmer med avtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;enligt EMAS.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p561 ft23"&gt;Behovs- och marknadsanalys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft8"&gt;Behovsanalysen syftar till att ge information om vilket eller vilka behov som föreligger i en organisation och som ska bli föremål för upphandling. Marknadsanalysen syftar till att ge information om vad marknaden har att erbjuda. Dessa två inledande faser i upp- handlingsprocessen varken regleras eller definieras i upphandlings- lagstiftningen. De upphandlande myndigheterna och enheterna har med andra ord stor frihet att definiera vad som ska upphandlas, t.ex. fordon som drivs med biogas eller har en viss bränsle-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft18"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373202x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;effektivitet. Behovs- och marknadsanalysen, utgör grunden för innehållet i förfrågningsunderlaget, har stor inverkan på vilken teknik som upphandlas och vilka miljöhänsyn eller miljöaspekter som kan och bör beaktas i den enskilda upphandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft23"&gt;Krav på leverantören&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Krav på leverantören syftar till att bedöma potentiella leverantörers ekonomiska kapacitet och tekniska förmåga att leverera eller utföra de tjänster som upphandlingen avser. Kraven kan således avse exempelvis utbildning, yrkeserfarenheter och personalens kvalifika- tioner. Den upphandlande myndigheten eller enheten kan också ställa krav på anbudsgivarens miljöarbete där så är relevant. Vid vissa typer av upphandlingar får en upphandlande myndighet således, beaktat unionsrätten, begära att leverantörerna anger de miljöskyddsåtgärder som de kommer att vidta när de utför kontraktet.&lt;A href="#page_202"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;De krav som ställs kan tas ur kriteriedokumenten för olika miljöledningssystem som finns på marknaden. Som ett bevis på att en anbudsgivare uppfyllt kraven kan i sådana fall vara certifikat enligt miljöledningssystemen ISO 14001 eller EMAS, men också likvärdiga bevis måste tillåtas. Bestämmelserna i LUF om ”miljöskyddsåtgärder” är något mer flexibla i jämförelse med motsvarande bestämmelser i LOU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft8"&gt;Anbudsgivare som har brutit mot miljölagstiftning kan uteslutas från upphandlingen om det finns en lagakraftvunnen dom för brott avseende yrkesutövningen. Det är också möjligt att utesluta en leverantör som har gjort sig skyldig till ett allvarligt fel i yrkesutövningen utan att det föreligger en dom. Det krävs då att den upphandlande myndigheten på annat sätt kan visa på det begångna felet.&lt;A href="#page_202"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft23"&gt;Krav på varan eller tjänsten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Kraven på varan eller tjänsten som är föremål för upphandlingen formuleras i en kravspecifikation.&lt;A href="#page_202"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;55 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Kraven styrs av den upp- handlande myndighetens eller enhetens behov. Den tekniska specifikationen ska hänvisa till en teknisk standard eller utformas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;11 kap. 11 § 7 p. LOU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se 10 kap. 2 § LOU och 10 kap. 3 § LUF och avsnitt 4.17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;6 kap. 1 till och med 4 §§ LOU och LUF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373203x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;som prestanda- eller funktionskrav. Myndigheten kan även ställa exempelvis miljökrav på materialinnehåll i en vara.&lt;A href="#page_203"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Prestanda- och funktionskrav kan även de omfatta miljöegenskaper. Den upp- handlande myndigheten får också under vissa förutsättningar använda sig av tekniska specifikationer som återfinns i miljö- märkningskriterier.&lt;A href="#page_203"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I sådana fall kan olika miljömärken som är kopplade till kriterierna utgöra ett bevismedel för att kraven är uppfyllda. Den upphandlande myndigheten eller enheten kan emel- lertid inte kräva att en vara är försedd med ett specifikt miljömärke, utan måste acceptera även andra likvärdiga bevismedel. Till- verkningsprocessen kan i vissa fall beaktas i upphandlingen. Det framgår bl.a. av &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; avgörande i &lt;SPAN class="ft9"&gt;Preussen Elektra &lt;/SPAN&gt;som behandlar frågan om det är förenligt med &lt;NOBR&gt;EG-fördragets&lt;/NOBR&gt; bestäm- melser, om förbud mot kvantitativa importrestriktioner, att i nationell lagstiftning kräva att vissa upphandlande enheter köper lokalproducerad el från förnybara källor.&lt;A href="#page_203"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft23"&gt;Tilldelningskriterier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Upphandlande myndigheter och enheter kan välja mellan att anta det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga eller det anbud som har det lägsta priset. När den förstnämnda utvärderings- grunden väljs ska myndigheten eller enheten i förfrågnings- underlaget ange vilka kriterier som den tar hänsyn till i utvär- deringen av anbuden.&lt;A href="#page_203"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Vid beaktande av ”det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet” finns det möjligheter att väga in även andra alternativ än priset, såsom exempelvis miljöprestanda eller sociala prestanda. I &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; avgörande i &lt;SPAN class="ft9"&gt;Concordia Bus &lt;/SPAN&gt;ville den upphandlande myndigheten i anbudsutvärderingen premiera bussar med lägre utsläpp av luftföroreningar inom tätorter. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; konstaterade att det är tillåtet att tillämpa &lt;NOBR&gt;icke-ekonomiska&lt;/NOBR&gt; tilldelningskriterier under förutsättning att de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;är kopplade till kontraktsföremålet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;är specifika och objektivt kvantifierbara,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;RÅ 2010 ref 78.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;6 kap. 7 § LOU och LUF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; avgörande i mål &lt;NOBR&gt;C-448/01&lt;/NOBR&gt; EVN Wienstrom. Beträffande ekologisk produktion se rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;12 kap. 1 § LOU och LUF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373204x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;har offentliggjorts i förväg, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;är förenliga med &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; grundläggande principer. &lt;A href="#page_204"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Vid val av det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet är det således upp till den upphandlande myndigheten att avgöra i vilken grad de önskar att miljöhänsyn ska vara avgörande vid valet av anbuds- givare. I &lt;SPAN class="ft9"&gt;EVN Wienstrom &lt;/SPAN&gt;behandlade &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; frågan om det är tillåtet att i samband med utvärderingsgrunden ”det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet” ta hänsyn till att bl.a. den el som upphandlas kommer från förnybara energikällor. Av domen framkommer att ett sådant tilldelningskriterium är tillåtet, men att det måste vara förenat med krav som gör det möjligt att säkerställa en verklig kontroll av att korrekt information lämnats i anbuden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Som tidigare beskrivits finns även krav på viktning eller rangordning av tilldelningskriterierna.&lt;A href="#page_204"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I samband med upp- handlingar med utvärderingsgrunden ”lägsta pris” kan miljö- kriterier inte beaktas vid utvärderingen men väl utgöra obliga- toriska krav på varan eller tjänsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft23"&gt;Information om miljöskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;För att underlätta framför allt för utländska anbudsgivare kan den upphandlande myndigheten eller enheten informera om de bestäm- melser om bl.a. miljöskydd som gäller för att utföra kontraktet. Myndigheten kan även informera om var sådana upplysningar finns att tillgå. Det kan ha betydelse eftersom tillämpliga nationella regler bör beaktas när anbudet utformas.&lt;A href="#page_204"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft23"&gt;Särskilda villkor för fullgörande av kontraktet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Särskilda kontraktsvillkor kan användas på olika sätt för att förvissa sig om att en leverantör tar tillfredsställande miljöhänsyn vid kontraktets utförande.&lt;A href="#page_204"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Kontraktsvillkoren behöver inte vara uppfyllda vid anbudsgivningen men väl under kontraktstiden och ger således den kontrakterade leverantören möjlighet till omställ- ning. Exempel på sådana kontraktsvillkor kan röra tjänstens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; avgörande i mål &lt;NOBR&gt;C-513/99&lt;/NOBR&gt; Concordia Bus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se avsnitt 4.13 som behandlar viktningskravet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;6 kap. 12 § LOU och 6 kap. 13 § LUF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;6 kap. 13 § LOU och 6 kap. 14 § LUF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373205x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;utförande t.ex. att löpande rapportera och redovisa genomfört arbete, införande av ett helt eller delar av ett miljöledningssystem eller viss utbildning av personal i miljöanpassad körning (Eco- driving). Villkoren ska vara förenliga med de grundläggande princi- perna och framgå av förfrågningsunderlaget eller annonsen. Om en anbudsgivare inte accepterar kontraktsvillkoren ska dennes anbud förkastas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft23"&gt;Uppföljning och utvärdering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;En uppföljning säkerställer att leverantören följer sina åtaganden och håller utlovad kvalitet bland annat beträffande ställda miljö- krav. Om den upphandlande myndigheten eller enheten inte följer upp kraven i ett kontrakt kan det leda till att leverantören inte tar ställda krav på allvar. Det finns således en risk för att konkurrensen snedvrids om den kontrakterade leverantören – till skillnad från hans eller hennes konkurrenter – inte lever upp till ställda krav.&lt;A href="#page_205"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Med utvärdering avses en systematisk efterhandsbedömning av utfallet av en genomförd upphandling. Syftet med utvärderingen är framåtsyftande, att exempelvis utveckla och förbättra upp- handlingsrutinerna och förfrågningsunderlagen inför framtida upphandlingar. Utvärderingen av miljökrav kan leda fram till att de får en annan utformning. Utvärderingen kan exempelvis visa att miljömålen skulle kunna uppnås på ett mer effektivt sätt om kraven i förfrågningsunderlaget justerades. En systematisk utvärdering bidrar till att höja upphandlingsverksamhetens kvalitet och resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Socialt ansvarsfull offentlig upphandling – lagstiftning och upphandlingsprocessen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Allmänt om EU:s sociala lagstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Den sociala lagstiftningen inom EU har likt lagstiftningen gällande miljö utvecklats successivt. Genom den Europeiska enhetsakten (1987) tillfördes bestämmelser till fördraget som innebar att rådet genom kvalificerad majoritet kunde anta minimikrav för att ”i fråga om arbetsmiljön, främja förbättringar av arbetstagares hälsa och säkerhet”. Till Maastrichtfördraget (1993) antogs det sociala proto-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;Se även avsnitt 4.15 om uppföljning och utvärdering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373206x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p568 ft8"&gt;kollet som en bilaga till fördraget, vilket utvidgade gemenskapens befogenheter på det sociala området. Protokollets mål var bl.a. att främja sysselsättning, förbättra levnads- och arbetsvillkor och integrera mindre gynnade personer på arbetsmarknaden. Genom Amsterdamfördraget (1999) utökades EU:s inflytande ytterligare i frågor om bl.a. sysselsättning, socialpolitik och jämställdhet. Lissabonfördraget (2009) bekräftar tidigare fördrags rättigheter på det sociala området. De grundläggande sociala rättigheterna, som fastställts i EU:s stadga om de grundläggande fri- och rättigheterna, görs rättsligt bindande. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har också genom fördraget givits större möjligheter att se till att stadgan tillämpas korrekt&lt;SPAN class="ft115"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft11"&gt;I artiklarna 8, 9 och 10 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; anges att unionen i all sin verksamhet ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan män och kvinnor och främja jämställdhet mellan dem,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;beakta krav som är förknippade med främjandet av bl.a. hög sysselsättning, fullgott socialt skydd, kamp mot social utestängning, samt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;söka bekämpa all diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft8"&gt;Med stöd av &lt;NOBR&gt;EUF-fördragets&lt;/NOBR&gt; artiklar 8, 9 och 10 har flera rättsakter antagits. Ett direktiv om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet antogs 2006.&lt;A href="#page_206"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;65 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Direktivet ersatte fyra äldre direktiv och behandlar lika tillträde till anställning (inklusive befordran och yrkes- utbildning), arbetsvillkor (inklusive lön) och företags- eller yrkesbaserade system för social trygghet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Ett annat direktiv som grundar sig på ovanstående fördrags- artiklar har som syfte att fastställa allmänna ramar för att garantera respekten för principen om likabehandling av alla människor i Europeiska unionen, oavsett deras religion eller övertygelse, even- tuella funktionshinder, ålder eller sexuella läggning, när det gäller tillträde till anställning eller yrke, befordran, yrkesutbildning, anställnings- och arbetsvillkor samt medlemskap i vissa organisa- tioner&lt;SPAN class="ft125"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_206"&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft129"&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft91"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373207x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p569 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;5.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Relevant lagstiftning vid socialt hänsynstagande i samband med offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft23"&gt;Upphandlingsdirektiven, LOU och LUF&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;2004 års upphandlingsdirektiv samt LOU och LUF anger uttryck- ligen olika sätt att ta sociala hänsyn i samband med offentlig upphandling. Det finns möjlighet för t.ex. bekämpning av arbets- löshet, inklusive särskilda åtgärder riktade till ungdomar. Det finns också möjligheter att tillgodose speciella behov hos särskilt miss- gynnade befolkningsgrupper som i sin tur är användare av bygg- nader, kollektivtrafik eller olika tjänster t.ex. bussar med låga golv eller datorer med blindskrift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Den s.k. &lt;NOBR&gt;bör-regeln&lt;/NOBR&gt; gäller även sociala hänsyn. Den anger att upphandlande myndigheter och enheter bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta (se avsnitt 5.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Det anges uttryckligen i upphandlingsdirektiven att ILOs s.k. kärnkonventioner kan beaktas i offentliga upphandlingar i form av villkor för fullgörande av kontraktet.&lt;A href="#page_207"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft23"&gt;ILOs kärnkonventioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;International Labour Organization (ILO) är FN:s fackorgan som utarbetar konventioner för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. Genom 1998 års deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet kom alla &lt;NOBR&gt;ILO-medlemmar&lt;/NOBR&gt; överens om att varje medlemsstat är skyldig att främja grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. Det gäller även de stater som inte har ratificerat de s.k. kärnkonventionerna. EU:s medlemsstater, EES- länderna och Schweiz m.fl. har ratificerat kärnkonventionerna som har en särställning jämfört med andra konventioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;67 &lt;/SPAN&gt;Beaktandesats 34 i det klassiska direktivet och beaktandesats 45 i försörjningsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373208x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel SOU 2011:73&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft46"&gt;Tabell 5.2 Översikt, &lt;NOBR&gt;ILO-konventioner&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft46"&gt;Kärnkonventionerna&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p572 ft47"&gt;&lt;NOBR&gt;ILO-konvention&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Innebörd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td91"&gt;&lt;P class="p572 ft46"&gt;Nr 87 och 98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td106"&gt;&lt;P class="p20 ft47"&gt;Om förenings- och förhandlingsrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p572 ft46"&gt;Nr 138&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td106"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Om barnarbete/minimiålder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td107"&gt;&lt;P class="p572 ft46"&gt;Nr 100 och 111 Om lika lön och diskriminering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p572 ft46"&gt;Nr 29 och 105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td106"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Om förbud mot tvångs- och slavarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p572 ft46"&gt;Nr 182&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td106"&gt;&lt;P class="p20 ft49"&gt;Om de värsta formerna av barnarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td105"&gt;&lt;P class="p20 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p227 ft23"&gt;Lagstiftning som avser sociala hänsyn vid offentlig upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Utöver LOUs och LUFs bestämmelser, inklusive den ovan beskrivna &lt;NOBR&gt;bör-regeln,&lt;/NOBR&gt; om sociala hänsyn finns anledning att kort redogöra för speciallagstiftningen på området. Den lagstiftning som avses är &lt;NOBR&gt;EU-regler&lt;/NOBR&gt; och nationella bestämmelser om sociala hänsyn som upphandlande myndigheter och enheter måste beakta vid offentlig upphandling. Hit hör exempelvis direktivet om minimikrav på hälsa och säkerhet&lt;A href="#page_208"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, utstationeringsdirektivet&lt;A href="#page_208"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och överlåtelsedirektivet&lt;A href="#page_208"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Det finns även andra arbetsrättsliga bestäm- melser om samverkansförhandlingar och fackligt veto som kan komma att aktualiseras vid offentliga upphandlingar.&lt;A href="#page_208"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Vidare är kommuner och landsting som sluter avtal med privata utförare skyldiga att beakta intresset av att, genom avtal, till- försäkra sådan information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn i hur kommunala uppgifter utförs.&lt;A href="#page_208"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;De största statliga myndigheterna i Sverige är skyldiga att använda s.k. antidiskrimineringsklausuler i vissa upphandlings- kontrakt. Syftet med klausulerna är att öka medvetenheten om och efterlevnaden av diskrimineringslagstiftningen. Klausulerna regleras i antidiskrimineringsförordningen&lt;A href="#page_208"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och Konkurrensverket har utarbetat allmänna råd för förordningens tillämpning.&lt;A href="#page_208"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft11"&gt;EU:s förordning om kollektivtrafik på järnväg och väg anger att behöriga myndigheter får fastställa sociala och kvalitetsmässiga kriterier för att upprätthålla och höja kvalitetsstandarden inom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Direktiv 92/57/EEG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Direktiv 96/71/EG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Direktiv 2001/23/EG&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;11, 12, 14 och 38 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;3 kap. 19 a § kommunallagen (1991:900).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;SFS 2006:260.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;KKVFS 2010:2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373209x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;olika sociala områden. Exempel på sådana kriterier är minimikrav för arbetsvillkor, passagerares rättigheter, behov hos personer med nedsatt rörlighet, miljöskydd, passagerarnas säkerhet och arbets- tagarnas säkerhet. Kriterierna kan vara skyldigheter enligt kollaktivavtal samt andra bestämmelser och överenskommelser om arbetsplatser och social trygghet.&lt;A href="#page_209"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;75 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Bestämmelserna genomförs i lagen om kollektivtrafik som träder i kraft den 1 januari 2012.&lt;A href="#page_209"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Sociala hänsyn i upphandlingsprocessen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft23"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Utrymmet för att beakta sociala hänsyn i offentlig upphandling följer i stort samma principer som för den miljöanpassade offentlig upphandlingen. Viktiga moment under inköpsprocessen, som inte regleras i upphandlingslagarna, är således behovs- och marknads- analysen samt kontraktsuppföljningen.&lt;A href="#page_209"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft23"&gt;Krav på leverantören&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;När en social tjänst, exempelvis vård av missbrukare, utgör före- målet för upphandlingen är det naturligt att efterfråga nödvändig kompetens och erfarenhet för att tjänsten ska utföras med önskvärd kvalitet. Men även om föremålet för upphandlingen inte är av direkt social karaktär kan det finnas anledning att beakta sociala aspekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Av upphandlingslagarna framgår, som tidigare nämnts, att en leverantör får uteslutas från att delta i upphandlingen om leveran- tören genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott avseende yrkesutövningen respektive har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande myndigheten eller enheten kan visa detta.&lt;A href="#page_209"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;78 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;De relaterade bestämmelserna avser inte uttryck- ligen sociala hänsyn men är enligt förarbetena tillämpliga vid brott mot social lagstiftning och vid allvarliga fel i yrkesutövningen som rör sociala frågor.&lt;A href="#page_209"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;79 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det innebär att uteslutningsgrunderna kan vara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Förordning 1370/2007/EG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Lagen (2010:1065) om kollektivtrafik. Prop. 2009/10:200 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ny kollektivtrafiklag&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Se avsnitt 5.4 och bilaga 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;10 kap. 2 § första stycket 3 och 4 LOU och 10 kap. 3 § första stycket 3 och 4 LUF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Prop. 2009/10:180, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Nya rättsmedel på upphandlingsområdet&lt;/SPAN&gt;, , s. 269. Se också avsnitt 4.17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373210x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;tillämpliga vid överträdelser av sådan lagstiftning som syftar till att främja arbetsmarknads- eller socialpolitiska mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft23"&gt;Krav på varan eller tjänsten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Upphandlingsreglerna anger uttryckligen att en upphandlande myndighet bör bestämma tekniska specifikationer med hänsyn till tillgänglighet för personer med funktionshinder eller utformning med tanke på samtliga användares behov.&lt;A href="#page_210"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;80 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Detta kan exempelvis handla om tillgänglighetsanpassning av en byggnad eller anpassning av kollektiva färdmedel för att underlätta för funktionshindrade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft23"&gt;Tilldelningskriterier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;I upphandlingsdirektiven anges att sociala hänsyn kan användas som tilldelningskriterium när upphandlande myndigheter och enheter ska avgöra vilket anbud som är det ekonomiskt mest för- delaktiga. Sociala tilldelningskriterier kan användas om de hjälper till att bedöma kvaliteten hos en tjänst som är avsedd för exempelvis en viss missgynnad samhällsgrupp.&lt;A href="#page_210"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;81 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det finns emel- lertid olika tolkningar om hur detta får gå till.&lt;A href="#page_210"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;82 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; avgörande &lt;SPAN class="ft9"&gt;Nord &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Pas-de-Calais&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; &lt;/SPAN&gt;avser frågan om en lokal åtgärd för att bekämpa arbetslöshet kunde ingå i upphandlingen såsom ett tilldelningskriterium vid utvärderingen av det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Domstolen konstaterade att direktivet inte utesluter all möjlighet för de upphandlande myndigheterna att som kriterium använda ett villkor som har samband med att bekämpa arbetslöshet. Förutsättningen är att kriteriet är förenligt med alla grundläggande principer i gemenskapsrätten, särskilt &lt;NOBR&gt;icke-diskrimi-&lt;/NOBR&gt; neringsprincipen. Domstolen prövade inte om kriteriet i den aktuella upphandlingen var diskriminerande eller inte.&lt;A href="#page_210"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;6 kap. 1 § LOU och LUF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Beaktandesats 46 det klassiska direktivet och beaktandesats 55 försörjningsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Se exempelvis kommissionens tolkning av &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Nord Pas de Calais &lt;/SPAN&gt;i Socialt ansvarsfull upp- handling, en handledning till socialt ansvarsfull upphandling, s. 40.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; avgörande, mål &lt;NOBR&gt;C-225/98.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373211x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft23"&gt;Information om arbetarskydd och arbetsvillkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Upphandlingslagarna anger att gällande lagar, förordningar och kollektivavtal om anställningsvillkor och arbetarskydd, på såväl nationell nivå som unionsnivå, är tillämpliga vid fullgörandet av ett offentlig kontrakt om dessa bestämmelser och tillämpningen av dem överensstämmer med unionsrätten. En upphandlande myndig- het får i förfrågningsunderlaget upplysa om vilka organisationer som kan lämna anbudssökande och anbudsgivare information om de bestämmelser som gäller vid de tjänster eller byggentreprenader som omfattas av upphandlingen. Om den upphandlande myndig- heten har lämnat upplysningar om arbetarskydd och arbetsvillkor ska den begära att anbudssökande eller anbudsgivare bekräftar att hänsyn tagits till bestämmelserna vid utformningen av anbudet.&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_211"&gt;84 &lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;I &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; avgörande &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Rüffert &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;behandlas bl.a. frågan om det i nationell lag är tillåtet att reglera att upphandlade entreprenörer ska betala löner i enlighet med det kollektivavtal som gäller på den ort där tjänsten ska utföras. Avgörandet, som behandlas närmare i avsnitt 5.12, har i vissa avseenden betydelse för möjligheterna att införa nationella regler om krav på villkor i kollektivavtal i samband med offentliga upphandlingar. &lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_211"&gt;85&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft23"&gt;Särskilda villkor för fullgörande av kontraktet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;I &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; avgörande i &lt;SPAN class="ft9"&gt;Beentjes &lt;/SPAN&gt;från 1987 behandlas bl.a. frågan om att, genom särskilda kontraktsvillkor, ålägga den antagne leverantören att anlita arbetslösa i närområdet vid fullgörande av kontraktet. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; ansåg att sådana krav är förenliga med upphandlingsdirektivet, under förutsättning att de inte är direkt eller indirekt diskriminerande och att de anges i annonsen som föregår upphandlingen.&lt;A href="#page_211"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;86 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Numera är det uttryckligen angivet i lagtexten att det är tillåtet att ställa krav på social hänsyn i form av särskilda villkor för kontraktets utförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;De särskilda villkoren anses vara den del av upphandlings- processen där det finnas störst möjligheter att beakta arbets- och anställningsvillkor. Det är framför allt möjligt att ställa sådana villkor vid köp av tjänster och byggentreprenader eftersom de rör kontraktets utförande. Villkoren ska avse den del av leverantörens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;6 kap. 12 § LOU och 6 kap. 13 § LUF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; avgörande, mål &lt;NOBR&gt;C-346/06.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; avgörande, mål &lt;NOBR&gt;C-31/87.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373212x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;verksamhet som upphandlas och inte leverantörens verksamhet i allmänhet. Särskilda kontraktsvillkor om exempelvis arbetsmiljö kan tillämpas vid varuupphandling där varan ännu inte har tillverkats, dvs. om den tillverkas på uppdrag eller efter beställning av den upphandlande myndigheten.&lt;A href="#page_212"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft11"&gt;Exempel på vad som kan omfattas av ett tillkommande kontraktsvillkor är krav på efterlevnad av ILO:s kärnkonventioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft8"&gt;– under vissa förutsättningar – villkor i svenska kollektivavtal, krav på att anställa arbetslösa eller anordna utbildning för arbetslösa eller ungdomar i samband med kontraktets utförande, antidiskri- mineringsklausuler enligt antidiskrimineringsförordningen och åtaganden avseende arbetsmiljön under kontraktets utförande.&lt;A href="#page_212"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Vid beaktande av sociala hänsyn förekommer att upphandlande myndigheter fastställer en uppförandekod som leverantörer ska eller bör följa. Ofta används branschrelaterade, regionala eller internationella standarder och konventioner som fastställts av exempelvis ILO eller inom FN:s Global Compact.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft23"&gt;Sociala märkningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Det finns ett antal sociala märkningssystem, t.ex. rättvisemärkt/ fairtrade, Rain Forest Alliance m.fl. Märkena innehåller specifika- tioner om ett företags hantering av socialt ansvarstagande i sin verksamhet. Sociala faktorer rör arbetsförhållanden hos leveran- tören och är därför av organisatorisk karaktär. Eftersom de rör leverantörer hör de hemma i kvalificeringsfasen i en upphandling eller får användas som ett särskilt kontraktsvillkor som måste uppfyllas först när kontraktet ska utföras. I den mån specifika- tionerna är förenliga med &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; kan den sociala märkningen utgöra ett av flera bevismedel på att kraven är uppfyllda.&lt;A href="#page_212"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft23"&gt;Uppföljning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Att beakta på vilket sätt man kan säkerställa att leverantörerna verkligen lever upp till de krav som ställts framstår som särskilt viktigt när det gäller sociala hänsyn. Normalt begär de upphandlade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Prop. 2006/07:128, &lt;/SPAN&gt;Ny upphandlingslagstiftning om offentlig upphandling och upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster&lt;SPAN class="ft41"&gt;, s. 201.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Konkurrensverket, &lt;/SPAN&gt;Miljöhänsyn och sociala hänsyn i offentlig upphandling&lt;SPAN class="ft33"&gt;, 2011, s. 39 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Miljöhänsyn och sociala hänsyn i offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;, skrift 2011, s. 36.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373213x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;myndigheterna att leverantörerna skriftligen bekräftar att de följer ställda krav genom ingivande av självdeklarationer, men det finns också möjlighet att utföra revisioner som inkluderar stickprovs- kontroller av leverantörer, uppfyllande av specifikt ställda mål, redovisning av indikatorer samt genomförda utbildningar och kurser m.m.&lt;A href="#page_213"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;90 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Svårigheterna med uppföljning uppmärksammas i avsnitt 5.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Intressenternas erfarenheter av miljöhänsyn och social hänsyn i offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen har som en av sina uppgifter att beskriva erfarenheterna av att ta miljö- och sociala hänsyn inom verk- samheten. I Miljöstyrningsrådets rapport till utredningen görs en genomgång av utvecklingen på detta område. Enligt rapporten har den offentliga upphandlingen på relativt kort tid kommit att utvecklas till ett allt mera aktivt instrument för i första hand miljömässiga hänsyn. Sociala hänsyn beaktas också i ökande grad även om det inte sker i samma omfattning som miljöhänsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Erfarenheter på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Både &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; och svenska regeringen har tagit en rad initiativ för att stärka den offentliga upphandlingens roll i arbetet för en mer hållbar utveckling. Ett tydligt exempel på EU:s ambition på området är de mål som satts upp för unionen i förslaget ”Proposal on Public Procurement for a Better Environ- ment” från 2008 avseende omfattningen av miljökrav i offentlig upphandling.&lt;A href="#page_213"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;91 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Där föreslogs ett gemensamt politiskt mål om att hälften av den offentliga upphandlingen skulle betraktas som ”grön” år 2010. Andra exempel är fastställandet av de s.k. Europa &lt;NOBR&gt;2020-målen,&lt;/NOBR&gt; EU:s Energistrategi och &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; grönbok om modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling med sikte på en effektivare europeisk upphandlingsmarknad och effek- tivare upphandlingsregler. Till detta kan nämnas den s.k. Montirapporten om en ny strategi för Europas gemensamma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Miljöstyrningsrådet, &lt;/SPAN&gt;Miljö, ekonomiska och sociala hänsyn i offentlig upphandling&lt;SPAN class="ft41"&gt;, rapport till Upphandlingsutredningen 2010, den 15 september 2011, s. 23.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;COM (2008) 400 final.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373214x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p489 ft8"&gt;marknad.&lt;A href="#page_214"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;92 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I rapporten anges bl.a. vikten av att nya innovativa marknader med hållbar inriktning, s.k. &lt;SPAN class="ft9"&gt;lead markets&lt;/SPAN&gt;, utvecklas. De bör vara anpassade till det allmänna syftet med den interna marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; arbetar med att förmedla aktuell information i frågor om miljöanpassad offentlig upphandling. Man anordnar t.ex. regelbundna möten för miljöupphandlingsexperter, GPP Expert Meetings, där representanter från medlemsländerna deltar. Kommissionen har också tagit fram en särskild hemsida om miljö- anpassad offentlig upphandling som bl.a. länkar till motsvarande initiativ inom medlemsländerna och på det internationella planet. Kommissionen har också påbörjat uppbyggnaden av en verktygs- låda med miljökriterier för upphandlade varor, tjänster och entre- prenader. Hittills har miljökriterier utvecklats för arton olika produktområden.&lt;A href="#page_214"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;EU:s ambitioner inom den miljöanpassade upphandlingen står dessvärre inte i samklang med de resurser som avsatts för att leda arbetet. Ett fåtal personer på kommissionens miljödirektorat ansvarar för EU:s arbete på detta område. Detta begränsar möjlig- heterna för kommissionen att ta egna initiativ och driva utveck- lingen i den omfattning som frågans höga prioritet motiverar. De begränsade personella resurserna leder också till ett stort behov av att anlita utomstående experter i arbetet att exempelvis utveckla &lt;NOBR&gt;EU-gemensamma&lt;/NOBR&gt; upphandlingskriterier för olika produktområden. De konsulter som anlitats har haft olika kunskaper och erfarenheter, vilket lett till ojämn kvalitet i de förslag till kriterier som hittills utvecklats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Erfarenheter i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft23"&gt;Upphandlingsstöd och handlingsplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Den svenska regeringen var tidigt ute med att etablera former för ett samlat nationellt upphandlingsstöd för miljöanpassad offentlig upphandling. En kommitté för ekologisk hållbar upphandling (EKU) tillsattes 1998 med uppgift att utveckla kriterier för miljö- mässigt hållbar upphandling. En del av uppgiften bestod i att utarbeta en gemensam och allmänt tillgänglig databas, EKU-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Redogörelse finns i kapitel 3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Se ”http://ec.europa.eu/environment/gpp/index_en.htm”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373215x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;verktyget, med förslag på lämpliga upphandlingskriterier. Under 2003 överfördes utvecklingen av &lt;NOBR&gt;EKU-verktyget&lt;/NOBR&gt; till Miljö- styrningsrådet och namnet ändrades till Miljöstyrningsrådets upphandlingsverktyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft8"&gt;Ambitionerna manifesterades också i andra beslut, där generella upphandlingsmål kopplades till olika prioriterade miljöproblem. Ett exempel är fastställandet av mål för upphandling av miljöbilar och ekologiska livsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Under 2007 antog riksdagen en svensk handlingsplan för miljö- anpassad offentlig upphandling.&lt;A href="#page_215"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;94 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I handlingsplanen slog regeringen fast visioner och nationella mål som skulle gälla fram till 2010. Aktiviteterna inom handlingsplanen, följs upp vart tredje år, och avser bl.a. utveckling av miljökriterier för olika områden och stöd i anslutning till användningen av miljökriterierna, t.ex. i form av rådgivning och riktade utbildningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Regeringen har en tradition att söka samarbete med marknadens olika parter i olika frågor. Miljöanpassad upphandling är ett sådant område. Genom näringslivets deltagande i utvecklingen och fram- tagandet av olika miljökriterier säkerställs att företagens kunskaper om produkterna, allt ifrån produktionsmetoder till innehåll och miljöprestanda, tas tillvara. Näringslivet har visat engagemang och intresse av att samverka i dessa frågor samt har på det sättet bl.a. kunnat ge företagen tidig insikt kring kommande miljökrav. Ett problem i sammanhanget är dock att det i regel är svårt för mindre och medelstora företag att delta i den samverkan som erbjuds. Det gör att näringslivets synpunkter i allt väsentligt tillhandahålls av representanter för stora företag och branschorganisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Under våren 2010 föreslog regeringen att vikten av hållbar upphandling skulle förtydligas ytterligare i LOU och LUF. Försl- aget ledde som tidigare nämnts till de s.k. &lt;NOBR&gt;bör-reglerna.&lt;A href="#page_215"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_215"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Bestäm- melserna ska ses som en målformulering som förmedlar statsmakternas intentioner att upphandlande myndigheter och enheter inte bara får utan också bör beakta miljö- och sociala aspekter. Vilka effekter som införandet av &lt;NOBR&gt;bör-reglerna&lt;/NOBR&gt; har lett till har ännu inte varit föremål för utvärdering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Regeringens skrivelse 2006/07:54, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Miljöanpassad offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Se avsnitt 5.4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373216x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft23"&gt;Miljökrav och sociala krav i upphandling – en ökande trend&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Trenden att allt fler ställer miljökrav i offentliga upphandlingar har dokumenterats på olika sätt. Ett exempel härrör från arbetet med regeringens handlingsplan, där Naturvårdsverket fick ansvar för att kartlägga i vilken omfattning miljökrav ställs inom den offentliga sektorn.&lt;A href="#page_216"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft46"&gt;Diagram 5.1 Svar på Naturvårdsverkets enkät 2009 avseende användningen av Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft133"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p21 ft133"&gt;57%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p24 ft133"&gt;1%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p138 ft133"&gt;7%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p21 ft134"&gt;34%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td108"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td109"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td75"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft133"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft133"&gt;50%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p289 ft133"&gt;0% 6%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p21 ft134"&gt;43%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td110"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td113"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p295 ft133"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft133"&gt;42%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td116"&gt;&lt;P class="p577 ft133"&gt;6%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p578 ft133"&gt;13%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td93"&gt;&lt;P class="p21 ft134"&gt;39%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td119"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td120"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td121"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td122"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td123"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td124"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td127"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td128"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td118"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft133"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p21 ft133"&gt;10%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p579 ft133"&gt;20%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td115"&gt;&lt;P class="p580 ft133"&gt;30%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p30 ft133"&gt;40%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td116"&gt;&lt;P class="p24 ft133"&gt;50%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p288 ft133"&gt;60%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p581 ft133"&gt;70%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td93"&gt;&lt;P class="p582 ft133"&gt;80%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td117"&gt;&lt;P class="p21 ft133"&gt;90%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p21 ft133"&gt;100%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p295 ft135"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft135"&gt;Ibland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p141 ft135"&gt;Vet ej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p324 ft135"&gt;Inget svar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p583 ft135"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td118"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p584 ft88"&gt;En återspegling av den allt större omfattningen av miljökrav i den offentliga upphandlingen är att användningen av Miljöstyrnings- rådets upphandlingskriterier har ökat från 42 procent (2004) till 57 procent (2009). När man analyserar utfallen för respektive mål- grupp framkommer att landsting och kommuner använder sig av miljökriterier i betydligt större utsträckning (89 respektive 75 pro- cent) än vad gäller för statliga myndigheter. D&lt;SPAN class="ft8"&gt;är används kriteri- erna i endast 27 procent av upphandlingarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft138"&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Naturvårdsverket, &lt;/SPAN&gt;Tar den offentliga sektorn miljöhänsyn vid upphandling, En enkätstudie 2009, &lt;SPAN class="ft137"&gt;Rapport 9957, oktober 2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft140"&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Miljöstyrningsrådet, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Miljö-,&lt;/NOBR&gt; ekonomiska och social hänsyn i offentlig upphandling, den 15 september 2011, s. 32.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft91"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373217x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p340 ft8"&gt;Många enskilda upphandlare anser att även de sociala kraven i offentliga upphandlingar ökar. Här finns dock inte tillgång till statistik som motsvarar den som finns på miljöområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;I en &lt;NOBR&gt;EU-studie&lt;/NOBR&gt; om grön och hållbar offentlig upphandling som presenterades 2010 placerade sig Sverige i topp jämfört med andra ledande medlemsländer.&lt;A href="#page_217"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;98 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;EU-studien&lt;/NOBR&gt; utvärderade olika länders arbete med att ta fram upphandlingskriterier och hjälpmedel till upphandlare i form av miljökrav med tillhörande förslag till lämpliga verifikat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft8"&gt;I en parallell utvärdering av organisationen World Economy, Ecology &amp; Development av &lt;NOBR&gt;EU-ländernas&lt;/NOBR&gt; arbete med socialt ansvarsfull upphandling placerade sig Sverige också i topp i jämförelse med andra &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt; Forskningsdirektör Kerstin Ahlberg, Stockholms universitet, och professor Niklas Bruun, Helsingfors universitet, är emellertid av en annan uppfattning. De har påtalat att Sverige, i mindre grad än Danmark, Finland, Frankrike och Tyskland, betonar möjligheten och skyldigheten att beakta sociala hänsyn, särskilt vad gäller arbetstagares rättigheter, vid tilldelning av kontrakt.&lt;A href="#page_217"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;99 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Ahlberg och Bruun anger att det aktuella tillståndet inte tycks vara ett resultat av en övervägd policy utan snarare en följd av överdriven försiktighet om vilka krav som kan ställas, i kombination med en brist på politisk vilja att utnyttja de möjligheter som finns. Ytterligare skäl som nämns är en, enligt författarna låg motivation hos konkurrensmyndigheten att driva frågan. Den senare kommentaren föranleds bl.a. av att Konkur- rensverket föreslagit att förordningen om antidiskriminerings- villkor i samband med upphandlingskontrakt bör upphävas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft8"&gt;I Naturvårdsverkets uppföljning av den miljöanpassade offentliga upphandlingen konstaterades vikten av klara och tydliga regler för att de upphandlande myndigheterna ska vilja miljö- anpassa sina upphandlingar ytterligare och göra så kallade gröna inköp.&lt;A href="#page_217"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;100 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Sociala krav upplevs som väl så aktuella av många upphandlare, som därtill har svårt att se varför en åtskillnad görs när resultatet av upphandlingarna ska vara hållbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft11"&gt;Enligt Miljöstyrningsrådet finns det behov av en nationell upphandlingspolicy som omfattar både visioner, klara mål och åtgärder för att uppnå målsättningar inom hela området för hållbar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;AEA Group, &lt;/SPAN&gt;Assessment and Comparison of National Green Public Procurement Criteria and Underlying Schemes – Preliminary Report to the European Commission, &lt;SPAN class="ft56"&gt;juni 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Ahlberg, Kerstin och Bruun, Niklas, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Upphandling och arbete i EU, &lt;/SPAN&gt;Sieps 2010:3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Naturvårdsverket, &lt;/SPAN&gt;Miljöanpassad offentlig upphandling – en fråga om att kunna, vilja och förstå, &lt;SPAN class="ft30"&gt;Rapport 6326, 2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft18"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373218x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;utveckling. Miljöstyrningsrådet konstaterar i sammanhanget att det saknas en samlad hemvist för frågor om hållbar upphandling både i regeringen och på myndighetsplanet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Erfarenheter bland upphandlande myndigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Miljöstyrningsrådet konstaterar i sin rapport till utredningen att intresset för hållbarhetsfrågor inom den offentliga upphandlingen har ökat påtagligt under senare år. Ett stort antal myndigheter har numera allmänt tillgängliga upphandlingspolicys som ger inköparna stöd i deras arbete med miljökrav och sociala krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft8"&gt;Medias kritik&lt;A href="#page_218"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;101 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;mot att landstingen tidigare inte tog angelägna sociala hänsyn i sina upphandlingar har vänts till en positiv utveck- ling. Tre landsting – Stockholms Läns Landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne – startade efter ingående mediegranskning ett samarbetsprojekt som ledde till en gemensam uppförandekod på temat sociala hänsyn. Detta har lett till att landstingen i dag arbetar systematiskt med uppföljning i sina leverantörsled. Sedan januari 2010 har samarbetet konsoliderats och omfattar numera samtliga landsting i Sverige. Stockholms läns landsting har vidare deltagit i arbetet med framtagande av standarden ISO 26000 som är en internationell standard för socialt ansvarstagande.&lt;A href="#page_218"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Naturvårdsverkets senaste enkätundersökning av den miljö- anpassade upphandlingen visar en positiv trend, även om utvecklingen går långsamt och det fortfarande återstår grund- läggande problem som bl.a. härrör från bristande kunskap, osäkerhet gällande regelverket och ett ofta svagt politiskt engagemang.&lt;A href="#page_218"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;De senaste åren har medvetenheten ökat inom myndigheterna om möjligheterna att använda livscykelkostnadsberäkningar (LCK) som ett verktyg för att beräkna den totala kostnaden för varor som upphandlas, inkluderande drift och ev. kostnader för avfalls- hanteringen. En konsultstudie baserad på LCK som EU- kommissionen låtit utföra visade att en tillämpning av sådana kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Swedwatch, &lt;/SPAN&gt;Vita rockar och vassa saxar&lt;SPAN class="ft33"&gt;, rapport 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Standarden innehåller endast frivilliga riktlinjer, inte krav, och leder därför inte till någon certifiering, se &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;”http://www.sis.se/tema/iso26000/varfor-iso-26000/”.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Naturvårdsverket, &lt;/SPAN&gt;Miljöanpassad offentlig upphandling – en fråga om att kunna, vilja och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;förstå, &lt;/SPAN&gt;rapport 6326, 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft18"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373219x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;medföra besparingar. För svenskt vidkommande uppskattades besparingspotentialen årligen till drygt 1,2 procent .&lt;A href="#page_219"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft8"&gt;Det finns också andra exempel på upphandlingsmetoder som kan leda till minskade kostnader för offentlig sektor. Det handlar i regel om olika former av incitamentsupphandlingar, framför allt på energieffektiviseringsområdet. Exempel är s.k. energiprestanda- avtal, Energy Performance Contracting (EPC), ett koncept som har börjat praktiseras under senare år. EPC är en form av funktionsupphandling, där den på förhand garanterade energi- besparingen används för att betala de kapitalinvesteringar som behövs för att genomföra reduktionen. EPC bedöms vara ett intressant koncept med goda användningsmöjligheter även utanför energieffektiviseringsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Miljöstyrningsrådet menar att en bidragande orsak till att den offentliga upphandlingen inte utnyttjas till fullo för att driva miljöutveckling och social utveckling framåt till stor del hör samman med avsaknaden av tillräcklig politisk uppbackning. Upp- handlingsfunktionens organisation och bemanning spelar också roll, liksom graden av samarbete med enheter med specifik sak- kompetens, t.ex. miljöförvaltningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Ett problem som särskilt uppmärksammas i Miljöstyrnings- rådets rapport är en ofta bristande helhetssyn på upphandlings- processen. Istället för att basera miljökraven på strategiska beslut, miljömål, behovs- och marknadsanalyser, tenderar miljökraven i många fall att läggas till på slutet, när förfrågningsunderlaget är i princip klart. Ett ytterligare problem i sammanhanget är att lagstiftningen inte sällan tolkas på olika sätt på central nivå. Ett aktuellt exempel består i Miljöstyrningsrådets och Konkur- rensverkets skilda tolkningar om möjligheterna att ställa djur- skyddskrav i samband med upphandlingen av livsmedel.&lt;A href="#page_219"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Sociala krav i form av arbetsrättsliga förhållanden och anställ- ningsvillkor är ett tämligen nytt inslag i den svenska offentliga upphandlingen, och har inte sällan lett till politiska diskussioner. Området anses vara i stort behov av stödjande och kompetens- utvecklande åtgärder.&lt;A href="#page_219"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;PriceWaterhouseCoopers, Significant and Ecofys, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Collection of statistical information on Green Public Procurement in the EU- report on data collection results, &lt;/SPAN&gt;januari 2009, s. 34, och avser andra halvåret 2008 och är baserad på tio utvalda varor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Konkurrensverkets ståndpunkt, se ”http://www.konkurrensverket.se/t/&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft56"&gt;Page____5246.aspx”. Miljöstyrningsrådets vägledning. Se ”http://www.msr.se/sv/Livsmedel/ &lt;NOBR&gt;Upphandla-livsmedel/Krav-pa-miljo--och-djurskydd/”.&lt;/NOBR&gt; Hämtade den 25 oktober 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;106 &lt;/SPAN&gt;Se avsnitt 5.9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373220x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p590 ft8"&gt;Uppföljning av ingångna avtal och att leverans &lt;SPAN class="ft9"&gt;de facto &lt;/SPAN&gt;sker av de varor, tjänster och entreprenader som kontrakterats är en viktig del av alla upphandlingar, inte minst vad gäller miljöhänsyn och sociala hänsyn. Här föreligger betydande brister och svårigheter.&lt;A href="#page_220"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;107 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Ytterligare ett område där behovet av klarhet är stort gäller förutsättningarna att ställa funktions- och prestandakrav inom den offentliga upphandlingen. Alltför detaljerade krav kan vara kontra- produktiva på områden där en snabb teknisk utveckling sker. Detaljkrav kan leda till att leverantörer inte kan offerera sina mest innovativa produkter ur miljösynpunkt. I sådana sammanhang kan i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft8"&gt;stället funktions- och prestandakrav vara att föredra.&lt;A href="#page_220"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;108&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Erfarenheter bland företagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft11"&gt;I en studie huruvida leverantörer uppfattar miljökrav som konkur- renshämmande, som Miljöstyrningsrådet låtit genomföra, dras följande slutsatser:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;En av tretton leverantörer uppgav att de avstått från att lämna anbud vid något enstaka fall på grund av de miljökrav som ställts. Miljökraven uppfattas i regel som lätta att uppfylla vilket gör att andra faktorer är mer pådrivande på miljöområdet, t.ex. lagstiftning, opinion, miljömärkningskrav och krav från den privata sektorn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Två av tretton leverantörer uppgav att de upplever miljökraven som konkurrenshämmande. Några anser att det inte är kraven i sig, utan sättet på vilket de ställs, som kan vara konkur- renshämmande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;De flesta av de tillfrågade företagen menade att deras varor och tjänster blivit mer miljöanpassade sett över en längre period, Kraven i offentliga upphandlingar är en bidragande orsak till detta men även krav från andra företag, krav från konsumenter och den allmänna opinionen är pådrivande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft8"&gt;Miljökraven formuleras oftast som kvalificeringskrav. Flera av de tillfrågade leverantörerna upplever, och välkomnar, att miljöhänsyn i ökad omfattning förekommer som tilldelningskriterier vid utvär- deringen av det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Många av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se avsnitt 5.8, se även avsnitt 4.15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;108&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Se avsnitt 5.10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373221x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;företagen skulle gärna se att det förekom fler miljökrav i form av särskilda kontraktsvillkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Allmänt efterfrågas uppföljning t.ex. i form av kontraktsvillkor med inplanerade revisioner eller löpande rapportering. Flera av leverantörerna vill se mer övergripande miljökrav med hänsyn taget utifrån ett livscykelperspektiv och de ser gärna längre avtals- perioder och mer genomtänkta kontraktslösningar för att våga investera i ny dyr teknik. Många leverantörer välkomnar också ett större inslag av sociala hänsyn. &lt;A href="#page_221"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Ett ofta framfört argument är att förekomsten av miljökrav och sociala krav verkar hämmande för små och medelstora företags möjligheter att delta i upphandlingar. Tillväxtverket har genomfört en studie där den miljöanpassade offentliga upphandlingen belystes, sett utifrån ett småföretagsperspektiv. Inte heller i denna undersökning upplevs ställandet av miljökrav som ett dominerande problem. Drivkrafterna för att sälja miljöanpassade varor och tjänster till den offentliga sektorn verkar överlag vara starka bland de småföretag som redan säljer sådana produkter. Tillväxtverket konstaterar i sin undersökning att över hälften av de småföretag som deltagit i offentliga upphandlingar säljer miljöanpassade varor och tjänster, jämfört med bara 30 procent av de småföretag som inte deltagit i offentliga upphandlingar.&lt;A href="#page_221"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;110&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Att införa miljökrav och sociala krav i förfrågningsunderlagen innebär dock självklart att fler krav ska uppfyllas. Detta blir än tydligare när olika upphandlande myndigheters krav och prefe- renser på hållbarhetsområdet skiljer sig åt, trots att det gäller samma produkter. Detta upplevs som ett problem, inte minst bland de mindre företagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Samtidigt har det dock visat sig att många små och medelstora företag som ligger i frontlinjen av utvecklingen av innovativ miljö- teknik mycket väl kan svara upp mot förhållandevis omfattande miljökrav. Medan företagsrepresentanter, tillika ofta leverantörer, i många fall är positiva till förhållandevis långtgående och drivande miljökrav, dvs. så länge dessa är objektiva och relevanta, framhåller representanter för branschorganisationer emellanåt en avvikande uppfattning. De motiverar ofta sin inställning med ett behov av en försiktig hållning för att undvika överprövningar. Ett sådant&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Miljöstyrningsrådet, &lt;/SPAN&gt;Är miljökrav vid upphandling konkurrenshämmande? - kvalitativ undersökning, &lt;SPAN class="ft41"&gt;Rapport 2008:E3, studien är baserad på intervjuer med 13 utvalda leverantörer från tre olika branscher som samtliga deltar i offentliga upphandlingar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;110&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Tillväxtverket, &lt;/SPAN&gt;Försäljning av miljöanpassade varor och tjänster – en bra affär för små- företagen, &lt;SPAN class="ft30"&gt;Rapport 0006, Rev A, juni 2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft18"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373222x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;agerande innebär, enligt Miljöstyrningsrådet, att nya innovativa lösningar och miljökrav inom vissa delar av livscykeln aldrig blir prövade, dvs. potentialen med miljöanpassad och hållbar upp- handling förblir outnyttjad. Även om det är förståeligt att bransch- organisationer bevakar sina medlemmars olika intressen behövs, enligt Miljöstyrningsrådet, också ett uttalat stöd till de leverantörer som vill ligga i frontlinjen med progressiva lösningar på olika miljö- och sociala problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Krav i upphandlingar som går längre än EU:s minimilagstiftning och harmoniserande lagstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Intressenternas erfarenheter och synpunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Miljöstyrningsrådet, Sveriges Kommuner och Landsting, Lant- brukarnas Riksförbund, Småkom och olika upphandlande myndig- heter har i samband med utredningens utåtriktade arbete gett uttryck för att utvecklingen i nationell domstolspraxis försvårar för de upphandlande myndigheterna att ställa, i synnerhet djurskydds- krav, men även andra miljökrav som går utöver vad som anges i EU:s minimilagstiftning och harmoniserande lagstiftning. Den påtalade problematiken har sin grund i ett antal domar från allmän förvaltningsdomstol. Dessa anger att krav i upphandlingar som stipulerar en högre djurskyddsnivå, än &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftning&lt;/NOBR&gt; på mot- svarande område, utgör otillåtna importrestriktioner.&lt;A href="#page_222"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;111 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Miljöstyr- ningsrådet påtalar i sammanhanget att synsättet inte överens- stämmer med EU:s definition av miljöanpassad offentlig upp- handling. Den går enligt Miljöstyrningsrådet ut på att ställa krav som går längre än lagstiftningen på det aktuella området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft8"&gt;Intressenterna har också påpekat att resultatet av förvalt- ningsdomstolarnas domar om djurskyddskrav innebär att upp- handlande myndigheter och enheter hindras från att närmare bestämma föremålet för upphandlingen. Det går enligt intres- senterna emot uppfattningen att upphandlande myndigheter och enheter har stor frihet att bestämma föremålet för upphandlingen vilket bland annat kommer till uttryck i det s.k. Triclosanmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;111 &lt;/SPAN&gt;Se bl.a. Kammarrätten i Göteborg mål nr &lt;NOBR&gt;2216-2221-10&lt;/NOBR&gt; och Förvaltningsrätten i Uppsala mål nr &lt;NOBR&gt;8227-10.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373223x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p596 ft9"&gt;Triclosanmålet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft8"&gt;Det aktuella avgörandet rörde frågan om den upphandlande myndigheten fick kräva att en vara inte skulle få innehålla ett visst miljöfarligt ämne, triclosan. Regeringsrätten konstaterar att upphandlande myndigheter har stor frihet att närmare bestämma föremålet för upphandlingen, bl.a. i fråga om dess miljöegenskaper. Det angavs att ställda krav måste avse och påverka just den efterfrågade produkten. Ett krav som innebär att produkten av miljöskäl inte får innehålla ett visst ämne har enligt domstolen en sådan koppling. Regeringsrätten fann, med hänvisning till att kravet bl.a. inte framstod som godtyckligt eller uppenbart osakligt, inte anledning att pröva frågan om det medförde någon egentlig miljövinst.&lt;A href="#page_223"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;112&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft8"&gt;En principiell fråga som har väckts i sammanhanget är om krav och kriterier i enskilda upphandlingar är att jämställa med lagstift- ningsåtgärder eller importrestriktioner av generell karaktär.&lt;A href="#page_223"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Sammanfattningsvis anser intressenterna att det behöver klargöras, vid behov i upphandlingsregelverket, i vilken utsträck- ning det är möjligt att ställa krav som går utöver såväl &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; minimiregleringar som harmoniserad lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Utvärdering och översyn av upphandlingsdirektiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen har i sitt remissvar till regeringen med anledning av &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; grönbok angett att kommis- sionen bör förtydliga i vilken omfattning det är tillåtet att i samband med offentlig upphandling ställa krav och använda krite- rier som går utöver krav som följer av EU:s minimiregleringar och harmoniserade bestämmelser på motsvarande områden. Regeringen har i sitt svar till kommissionen, som en av ett fåtal särskilt prioriterade frågor, tagit ställning till att sådan vägledning behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft11"&gt;Såvitt utredningen kan bedöma har denna fråga hittills inte behandlats i kommissionens utvärdering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;112&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;RÅ 2010 ref 78.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Möll, Christina, &lt;/SPAN&gt;Därför kan djurskyddskrav ställas i livsmedelsupphandlingar, &lt;SPAN class="ft30"&gt;En under- sökning utförd av Europakontoret i Skåne AB på uppdrag av Lantbrukarnas Riksförbund, s. 11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft18"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373224x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Upphandlingsutredningens analys och fortsatta arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft8"&gt;Utredningen noterar att &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; avgörande i &lt;SPAN class="ft9"&gt;Contse&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_224"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;114 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;ger vägledning såtillvida att krav och kriterier i samband med enskilda offentliga upphandlingar sannolikt ska betraktas som åtgärder av generell karaktär. Det innebär att man, &lt;SPAN class="ft9"&gt;i upphandlingar av grän- söverskridande intresse&lt;/SPAN&gt;, ska ställa sig frågan om krav eller kriterier – som går utöver EU:s motsvarande lagstiftning på området – utgör en inskränkning av varors och tjänsters fria rörlighet eller en inskränkning i etableringsfriheten. Om så bedöms vara fallet ska kraven och kriterierna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;vara motiverade utifrån ett undantag i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; eller, i enlighet med &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis, vara berättigade på grund av ett tvingande hänsyn till allmänintresset,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;vara ägnade att säkerställa förverkligandet av den målsättning som eftersträvas och inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå denna målsättning, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;tillämpas på ett ickediskriminerande sätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_224"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;115&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Contse &lt;/SPAN&gt;innebär sammanfattningsvis att de krav och kriterier som ställs i en upphandling måste vägas mot frågan om de innebär en inskränkning i den fria rörligheten. Om så är fallet måste kraven och kriterierna motiveras. Såvitt Upphandlingsutredningen kan bedöma har &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; i sin rättspraxis, om sociala hänsyn och miljöhänsyn vid offentlig upphandling&lt;A href="#page_224"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;116&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, inte gjort den ingående bedömning som beskrivs i &lt;SPAN class="ft9"&gt;Contse&lt;/SPAN&gt;. Det finns därför anledning att klargöra hur &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; avgöranden, som medger att miljö- hänsyn och sociala hänsyn beaktas i offentliga upphandlingar, hänger samman med den rättspraxis som följer av &lt;SPAN class="ft9"&gt;Contse&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;114&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; avgörande i mål &lt;NOBR&gt;C-234/03,&lt;/NOBR&gt; p. 25. Målet rörde två upphandlingar av hemrespiratorbehandling och andra tekniker för andningsstöd i två spanska provinser. I upphandlingsdokumenten för båda upphandlingarna föreskrevs att anbudsgivarna skulle förfoga över åtminstone en lokal som var öppen för allmänheten i den aktuella provinsens huvudstad. Som tilldelningskriterium angavs att företräde bl.a. skulle ges till anbud som lämnats av företag som hade egna anläggningar för tillverkning, beredning och påfyllning av syrgas belägna inom 100 mil från provinshuvudstaden där tjänsten skulle tillhandahållas. Om flera anbudsgivare erhöll samma poäng skulle den som tidigare tillhandahållit tjänsten ges företräde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;115&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se exempelvis &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; avgörande i mål &lt;NOBR&gt;C-243/01&lt;/NOBR&gt; Gambelli, p. 64 och 65.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;116&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;De avgöranden som avses är framför allt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-448/01&lt;/NOBR&gt; EVN Wienstrom, &lt;NOBR&gt;C-379/98&lt;/NOBR&gt; Preussen Elektra, &lt;NOBR&gt;C-513/99&lt;/NOBR&gt; Concordia Bus, &lt;NOBR&gt;C-225/98&lt;/NOBR&gt; Nord Pas de Calais, &lt;NOBR&gt;C-31/87&lt;/NOBR&gt; Beentjes. Avgörandena refereras i 5.4 och 5.5 (avsnitten om miljöhänsyn och sociala hänsyn i upphandlingsprocessen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft18"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373225x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p340 ft8"&gt;Utredningen anser därtill att det behövs en närmare analys av vad &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom i &lt;SPAN class="ft9"&gt;Contse &lt;/SPAN&gt;innebär för möjligheten att i upphandlingar ställa miljökrav och sociala krav som går utöver EU- rättsliga minimiregleringar och harmoniserande bestämmelser. I analysen bör &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; allmänna utveckling på miljöområdet och det sociala området beaktas. Vilken betydelse har exempelvis artikel 11 &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; dvs. skyldigheten att integrera miljöskyddskrav i utformningen och genomförandet av unionens politik och verksamhet, för möjligheterna att ställa miljökrav som går utöver minimilagstiftning och harmoniserad lagstiftning?&lt;A href="#page_225"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;117 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Samma analys bör göras beträffande &lt;NOBR&gt;EUF-fördragets&lt;/NOBR&gt; bestämmelser som anger att unionen i all sin verksamhet ska undanröja, beakta respektive söka bekämpa olika samhälleliga problem av social natur.&lt;A href="#page_225"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;118 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det finns också anledning att ta domstolens praxis om tvingande hänsyn till allmänintresset i beaktande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft8"&gt;Det är även av intresse att närmare belysa i vad mån ovanstående analys gäller för upphandlingar som inte, eller endast i begränsad mån, omfattas av upphandlingsdirektiven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Avsikten med analysen är att försöka bringa klarhet i hur stort utrymmet är för upphandlande myndigheter att ställa miljökrav och sociala krav som går längre än &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftning&lt;/NOBR&gt; med mini- mistandarder eller harmoniserande bestämmelser på det berörda området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Uppföljnings- och spårbarhetsproblem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Erfarenheter och synpunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;En allmän princip är att inte ställa krav som inte går att följa upp. Denna princip har dessvärre låg efterlevnad, vidimerat både i Miljö- styrningsrådets rapport, den myndighetsenkät som utredningen genomfört.&lt;A href="#page_225"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;119 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Om ställda krav inte följs upp är risken stor att kontrakt kan gå till en leverantör som inte lever upp till kraven. Hela syftet med att ställa miljökrav och sociala krav kan därmed ifrågasättas. Orsakerna till den bristande uppföljningen är flera, varav den viktigaste verkar vara resursbrist. Ett annat viktigt problemområde rör de bevis och verifikat som leverantörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;117&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Se avsnitt 5.4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;118&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Se exempelvis artiklarna 8, 9 och 10. Se avsnitt 5.5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;119&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Se också avsnitt 4.15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373226x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;inkommer med till den upphandlande myndigheten. Dessa är ofta svåra att bedöma, inte minst vad gäller sociala och etiska krav. Här behövs, enligt Miljöstyrningsrådet, en nationell samling för att ta fram verktyg för stöd och hjälp. Sak samma gäller problemet att kontrollera varors ursprung. Leverantörskedjor för många varor och tjänster kan vara båda långa och komplexa. Okunskap om var produktionen sker och hur den, särskilt i andra länder, går till tenderar att särskilt öka risken att leverantörerna inte följer grundläggande sociala krav. En negativ erfarenhet är också bristen på kunniga och erfarna externa revisorer som kan genomföra leverantörsuppföljningar.&lt;A href="#page_226"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;120&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;SKL Kommentus Inköpscentral har nyligen tagit ett intressant initiativ. I samarbete med ett &lt;NOBR&gt;40-kommuner&lt;/NOBR&gt; satsar man på att utveckla ett system för samordnad uppföljning av sociala och etiska krav. Ett ramavtal har tecknats med ett antal företag som efter avrop kan utföra inspektioner på t.ex. fabriker, jordbruk och stenbrott runtom i världen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Upphandlingsutredningens bedömning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Sammanfattningsvis finns det ett stort behov av att utveckla gemensamma tillvägagångssätt för uppföljning och verifiering. Gemensamma uppföljningsmallar ska underlätta för upphandlande myndigheter att genomföra uppföljningen samtidigt som de skulle leda till större tydlighet för leverantörerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Det finns i dag vissa generella mallar för uppföljning framtagna av det nationella upphandlingsstödet. Mallarna finns på Kam- markollegiets hemsida.&lt;A href="#page_226"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;121 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det allmänt tillgängliga verktyget för sociala upphandlingsfrågor, &lt;NOBR&gt;CSR-kompassen,&lt;/NOBR&gt; innehåller en stegvis uppföljningsmodell.&lt;A href="#page_226"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;122 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Den är i huvudsak inriktad på varor och tjänster producerade i andra världsdelar. Sociala krav ska naturlig- tvis även omfatta varor och tjänster som produceras på plats i Sverige. I det sammanhanget påtalar de fackliga centralorganisa- tionerna att deras medlemmar och representanter kan vara behjälpliga i uppföljningen. Vidare finns som tidigare beskrivet goda exempel i form av landstingens uppförandekoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;120&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Miljöstyrningsrådet, &lt;/SPAN&gt;Socially responsible purchasing in the supply chain: The present state in Sweden and lessons for the future&lt;SPAN class="ft41"&gt;. Rapport 2008:E8, 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;121&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se ”http://www.projekt.umu.se/modell/genomfora.html”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;122&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Se &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;”http://offentlig.csr-kompassen.se/uppfoljningsprocessen”.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373227x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Ett ofta påtalat problem avseende uppföljning av krav i förädlingskedjan är att dokumentation om spårbarhet från källan ofta saknas hos leverantörerna. Det gäller särskilt i de fall det rör sig om många underleverantörer. Detta är en frågeställning som länge diskuterats vad avser upphandling av skogsråvara, som bl.a. resulterat i utveckling av nya märkningssystem. Ett annat nu aktuellt exempel är inom livsmedelssektorn, där leverantörer ofta påtalar att de inte har tillgång till efterfrågad information om sina råvaror. Här är helt uppenbart ett område där behovet av metodutveckling är stort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Vissa av de hinder som kan förknippas med svårigheterna att kontrollera och följa upp ställda krav har aktualiserats på senare tid genom några domstolsavgöranden och genom divergerande uttalanden av tillsynsmyndigheten Konkurrensverket och Miljö- styrningsrådet.&lt;A href="#page_227"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;123&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Utvärdering och översyn av upphandlingsdirektiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Regeringen har i sitt grönbokssvar betonat vikten av att upp- följning av krav och villkor i upphandlade kontrakt sker. Reger- ingen menar att kommissionen bör lägga vikt vid bestämmelser om standardisering, spårbarhet och verifikat av produkter på markna- den. Spårbarhet, märkning m.m. bör regleras med hjälp av lagstiftning inom respektive sektor, med syfte att få spridning inom hela den inre marknaden och de varor som finns där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Vad utredningen erfar har uppföljnings- och spårbarhetsfrågor inte särskilt behandlats i kommissionens utvärdering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Upphandlingsutredningens fortsatta arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Utredningen har som tidigare nämnts, för avsikt att närmare följa problematiken med bristande uppföljning.&lt;A href="#page_227"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;124 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Frågor om spårbarhet har ett nära samband med detta. Till viss del är de problem som uppdagats att hänföra till resursbrist hos de upphandlande myndig- heterna och enheterna. Utredningen överväger därför att närmare&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td22"&gt;&lt;P class="p309 ft30"&gt;Konkurrensverkets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td129"&gt;&lt;P class="p600 ft30"&gt;ståndpunkt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft30"&gt;Se&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td131"&gt;&lt;P class="p21 ft30"&gt;”http://www.konkurrensverket.se/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft141"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td132"&gt;&lt;P class="p20 ft41"&gt;t/Page____5246.aspx”.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td129"&gt;&lt;P class="p20 ft41"&gt;Miljöstyrningsrådets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td133"&gt;&lt;P class="p21 ft41"&gt;vägledning; Se ”http://www.msr.se/sv/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft41"&gt;&lt;NOBR&gt;Livsmedel/Upphandla-livsmedel/Krav-pa-miljo--och-djurskydd/”&lt;/NOBR&gt; samt Förvaltningsrätten i Falun den 1 augusti 2011 dom i mål &lt;NOBR&gt;5694-10&lt;/NOBR&gt; och Förvaltningsrätten i Uppsala den 29 april 2011 dom i mål nr &lt;NOBR&gt;8227-10.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;124 &lt;/SPAN&gt;Se avsnitt 4.15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373228x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;utreda de offentliga upphandlingsfunktionernas strategiska ställning i syfte bl.a. att analysera nyttan och behovet av särskilda satsningar på ett mera uttalat strategiskt upphandlingsarbete.&lt;A href="#page_228"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;125 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Utredningen överväger dessutom behovet av att förstärka den statliga upphandlingsstödjande verksamheten i fråga om uppfölj- ningsåtgärder. Utredningen kommer att noga följa frågan både på nationell nivå och på &lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;/NOBR&gt; Utredningen är medveten om att det redan i dag finns märkningssystem inom olika varugrupper som kan utgöra en lösning i arbetet med att spåra och kontrollera varors ursprung. Vidare kan initiativ av det slag som tagits av SKL Kommentus Inköpscentral vara en effektiv väg att gå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft11"&gt;Utredningen kommer också att följa upp resultatet av de initiativ som tagits på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; på detta område, som till exempel vad gäller frågan om import av hållbart timmer.&lt;A href="#page_228"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;126&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Förstärkt upphandlingsstöd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Intressenternas erfarenheter och synpunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen har i samband med sitt utåtriktade arbete fått kännedom om att det finns omfattande behov av upphandlingsstödjande åtgärder framför allt på det sociala/etiska området men även i viss mån på miljöområdet. Det finns också ett uttalat önskemål om ett sammanhållet stöd eftersom det ofta är svårt för den enskilde upphandlaren att kombinera olika upp- handlingsverktyg och vägledningar. Som redovisats ovan föreligger ett stort behov av hjälp och stöd beträffande spårbarhet och uppföljning, särskilt när det gäller ställda miljö- och etiska krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;LO och TCO har uttryck ett allmänt önskemål om att Upp- handlingsutredningen bör medverka till att klargöra hur sociala och etiska krav vid offentlig upphandling lämpligen kan utformas. Exempelvis nämner organisationerna att det behövs information om när reglerna om verksamhetsövergång kan bli tillämpliga vid offentliga upphandlingar. Vidare vill man se exempel på hur kraven på efterlevnad av ILO:s kärnkonventioner kan utformas. LO och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;125&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se avsnitt 4.14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;126&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010, av den 20 oktober 2010, om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft18"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373229x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;TCO har dessutom lyft frågan om möjligheterna att ställa krav på meddelarskydd i offentliga kontrakt.&lt;A href="#page_229"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;127&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft8"&gt;De arbetsintegrerande företagen/sociala företagen har också påtalat behovet av konkret vägledning framför allt om hur särskilda kontraktsvillkor kan utformas i syfte att verka för att företag – som anställer arbetslösa, funktionshindrade eller andra utsatta grupper – ges bättre möjligheter att delta i offentliga upphandlingar.&lt;A href="#page_229"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;128&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Naturvårdsverket har i en enkätundersökning funnit att en viktig orsak till att miljöhänsyn inte tas i den offentliga upp- handlingen beror på osäkerhet om hur miljökrav får utformas i förhållande till det regelverk som styr den offentliga upp- handlingen.&lt;A href="#page_229"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;129 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Miljöstyrningsrådet anger i sin rapport till utred- ningen att det överlag saknas närmare vägledning inom vissa områden, exempelvis hur miljöledningssystem kan komma till användning i upphandlingsprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Upphandlingsstödjande åtgärder, inklusive information och vägledning, bör inte bara komma upphandlande myndigheter och enheter till godo. Även anbudsgivare och leverantörerna bör få tillgång till hjälp och stöd. Näringslivsorganisationerna har upp- märksammat utredningen på att särskilt de mindre företagen möter svårigheter när det ställs krav på uppföljning av sociala krav och miljökrav i deras underleverantörsled.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Upphandlingsutredningens fortsatta arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen överväger att föreslå ytterligare sats- ningar på upphandlingsstödjande åtgärder för att underlätta både för upphandlande myndigheter och enheter samt leverantörer att beakta miljö- och sociala hänsyn i samband med upphandling, anbudsgivning och fullgörande av kontrakt. I det sammanhanget kommer Upphandlingsutredningen att föra diskussioner med den pågående Upphandlingsstödsutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft11"&gt;Det bör i sammanhanget nämnas att Justitieministern aviserat avsikten att låta utreda frågan om meddelarskyddet bör utvidgas till privata verksamheter som är finansierade med skattemedel.&lt;A href="#page_229"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;130&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;127&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;TCO &amp; LO, Skrivelse till Upphandlingsutredningen, 4 mars 2011, dnr Fi2010:06:2011/8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;128&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Upphandlingsutredningens möte med Companion, Famna och Pust, 23 februari 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;129&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Naturvårdsverket, &lt;/SPAN&gt;Miljöanpassad offentlig upphandling. En fråga om att kunna, vilja och förstå&lt;SPAN class="ft41"&gt;, rapport 2009:6326.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;130&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Beatrice Ask, debattartikel publicerad på ”www.newsmill.se”, 29 juni 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373230x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Gröna innovationer och andra hållbara lösningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;När offentlig upphandling hittills använts för att främja olika miljö- och hållbarhetsmål har fokus främst legat på förbättringar inom existerande strukturer och teknik. Krav har ställts på att exempelvis fordon som upphandlas ska ge lägre &lt;NOBR&gt;CO2-utsläpp&lt;/NOBR&gt; eller att IT- utrustning ska vara mer energieffektiv. I Sverige finns flera exempel på hur denna typ av upphandling drivit utvecklingen framåt och samtidigt gett konkurrensfördelar till de företag som varit leveran- törer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Utmaningarna vad gäller miljömässigt hållbar utveckling har dock accentuerats under senare år. Marginella förbättringar i redan existerande teknik bedöms inte vara tillräckliga. På flera områden, inte minst utsläppen av koldioxid, förväntas reduktionen fram till 2050 behöva uppgå till 80 procent eller mera. Det innebär att det redan i dag finns behov av att överväga helt nya tekniska lösningar som är extremt resurseffektiva och med mycket låga &lt;NOBR&gt;CO2-utsläpp.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Vad är transformativa lösningar?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Transformativa lösningar skiljer sig markant från till exempel konventionell miljöteknik. Medan konventionell miljöteknik oftast innebär marginella förbättringar i form av lägre utsläpp eller effektivare resursanvändning är transformativa lösningar sådana som utgår från vad som är globalt hållbart på sikt. De definieras ofta som lösningar som ger samma eller bättre service som konventionell teknik men till ett energi- eller resursutnyttjande som är minst 80% lägre. Transformativa lösningar bygger i stor utsträckning på en underliggande digital infrastruktur som möjliggör dematerialisering och optimal kontroll&lt;A href="#page_230"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;131&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. De möjliggör en långsiktig balans mellan produktions- och konsumtions- systemen och den ekologiska basen. Sådana lösningar består i att, med hjälp av innovationer, åstadkomma både tekniksprång och nya sätt att leverera den service som efterfrågas. Fokus riktas mot nya system och lösningar, inte minst inom byggande och infrastruktur, transport och mobilitet, energiproduktion samt produktionen av livsmedel, dvs. områden där omsättningen av energi och material i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;131 &lt;/SPAN&gt;Med optimal kontroll avses de möjligheter som informationstekniken erbjuder för att i olika sammanhang kontrollera och optimera energi och resursåtgång, exempelvis smarta hus, industriella processer och trafiksystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft18"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p176 ft8"&gt;dag är stor. Exempel på transformativa lösningar kan identifieras på följande områden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Mobilitet: I stället för pendling med bensinsnåla fordon till arbetsplatsen möjliggöra arbete från valfri plats med hjälp av avancerad informations- och kommunikationsteknik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Möten: I stället för fysiska möten och konferenser, med utnyttjande av bl.a. mer bränsleeffektiva flygtransporter, arran- gera virtuella möten, t.ex. videokonferenser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Boende: Fokus flyttas från bättre isolerade hus med mer energieffektiv utrustning, till passiva hus som är netto- producenter av el.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Läsande: Gå från återvunnet och miljömärkt papper till läsning av tidningar/böcker med hjälp av digitala media.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft8"&gt;Listan kan göras längre och innehålla allt från nutrition till kulturell inspiration. Det viktiga är att fokusera på vilken tjänst som faktiskt efterfrågas och inte på de verktyg som tidigare använts för att leverera tjänsten eller varan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Intressenternas synpunkter och erfarenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft8"&gt;Vid ett särskilt seminarium i utredningens regi, arrangerat i samarbete med Ericsson, diskuterades, med deltagare från både företag, forskningsinstitutioner och myndigheter, förutsätt- ningarna att inom den offentliga upphandlingens ram utveckla incitament för transformativa lösningar. Därvid framkom bl.a. att transformativa lösningar uppmuntrar till nya och mer hållbara affärsmodeller. Kommentaren gjordes att dagens offentliga upphandling ofta stöder linjära och produktfokuserade affärs- modeller. Upphandlingen fokuserar på att anskaffa så billiga produkter som möjligt utan att större hänsyn tas till de sammantagna kostnaderna över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft8"&gt;Genom att efterfråga en service eller funktion, snarare än en produkt, kan företag uppmuntras att tänka mer långsiktigt och cirkulärt. Det klassiska exemplet är Xerox som gick från att sälja kopieringsapparater till att sälja kopior. Detta innebar att Xerox började designa sina kopieringsapparater i moduler, med syfte att kostnaden över hela livscykeln skulle vara så låg som möjligt. I dag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft18"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;finns svenska &lt;NOBR&gt;IT-företag&lt;/NOBR&gt; som säljer funktionen ”dokument”, vilket innebär att all information digitaliseras och görs tillgänglig för kunderna oavsett var de fysiskt befinner sig. Nya modeller för mobilitet innebär att distansarbete med avancerat &lt;NOBR&gt;IT-stöd,&lt;/NOBR&gt; kollek- tivtrafik och fordonslösningar kombineras för att möta de behov som finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;En viktig aspekt som många företag lyft fram är betydelsen av transformativa lösningar för att vara attraktiva på snabbt växande marknader i t.ex. Kina och Indien. Dessa länder ser behovet av resurseffektiva lösningar, inte minst av säkerhetspolitiska skäl, eftersom naturresurserna är knappa och föremål för höjda och fluktuerande priser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Det pågår olika intressanta försök med delvis nya former för offentlig upphandling som fokuserar på hållbara lösningar. Storbritannien har tagit flera initiativ för att öka dialogen mellan myndigheter och företag om vilka långsiktiga mål för hållbarhet som är önskvärda och vilken typ av lösningar som är tänkbara. Bland annat testar man hur upphandlingsprocesser, som enbart ställer upp generella mål av hållbarhetsnatur och inte specificerar prestanda på produktnivå, kan utnyttjas. Bakgrunden till det sistnämnda är erfarenheten att specifika produktkrav ofta kan utgöra ett hinder för innovativa lösningar. Denna synpunkt bekräftas i Miljöstyrningsrådets rapport till utredningen. Miljö- styrningsrådet menar att alltför detaljerade krav vid en upphandling kan vara direkt kontraproduktiva på områden där en snabb teknisk utveckling sker. De kan leda till inlåsningseffekter och till att olika leverantörer avstår från att offerera sina bästa innovativa produkter ur hållbarhetssynpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Upphandlingsutredningens bedömning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Transformativa lösningar skulle enligt utredningen radikalt kunna minska den direkta miljöpåverkan och samtidigt stödja utveck- lingen av en hållbar underliggande infrastruktur. De kan också driva på en mer hållbar affärsutveckling, där innovation, service och tjänster står i centrum. Genom att vara en stor aktör på en rad områden, inte minst vad gäller upphandling av infrastruktur, kan den offentliga upphandlingen medverka till innovativa teknik- språng och nya lösningar genom att göra transformativa lösningar till föremålet för upphandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft18"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373233x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;Utvecklingen av transformativa lösningar innebär naturligtvis inte att arbetet för en effektivisering inom gängse system, produkter och arbetsformer ska avslutas. Målet är att sådana ansträngningar kompletteras med ytterligare en nivå. Men istället för att se innovationsfrämjande upphandling som en ny börda, bör beställarna och upphandlarna betraktas som utvecklare av den offentliga sektorn. Det är dock nödvändigt att satsa på bl.a. kompetenshöjande åtgärder för att nå dit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Enligt Upphandlingsutredningen är funktionskrav att föredra. De leder emellertid till ett merarbete för den upphandlande myndigheten. Det behövs därför vägledning som på ett över- skådligt sätt beskriver motiv och fördelar med att ställa funktions- och prestandakrav. Vägledningen bör även ge praktiska tips och råd om hur upphandlingar med funktions- och prestandakrav kan genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Ett konkret exempel på nya och innovativa sätt att arbeta utgörs av LCB Healthcare. Det är ett partnerskap mellan Storbritannien, Norge, Polen och Nederländerna för att utveckla kolsnåla bygg- nadslösningar &lt;NOBR&gt;(low-carbon&lt;/NOBR&gt; building solutions) inom hälso- sektorn.&lt;A href="#page_233"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;132&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.10.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Utvärdering och översyn av upphandlingsdirektiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen anger i sitt remissvar till regeringen i anledning av kommissionens grönbok att &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; bör uppmanas att stödja och skynda på innovation för hållbara lös- ningar som möter de upphandlande myndigheternas behov. Bland annat påtalas att upphandlingsdirektiven bör förtydligas alternativt bör en vägledning tas fram. Vägledningen bör klargöra hur offentlig upphandling kan användas för att stödja innovation för hållbarhet. Vidare föreslår utredningen att kommissionen tar fram goda exempel på hur upphandlande myndigheter kan engagera olika delar av näringslivet i proaktiva samtal kring lösningar på viktiga hållbarhetsproblem. Kommissionen bör också ge förslag på hur myndigheterna genom offentlig upphandling kan bli ligga i frontlinjen vad gäller hållbarhetslösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft8"&gt;Regeringen har i sitt grönbokssvar tagit ställning för att kommissionen bör se över regelverket och behovet av vägledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;132 &lt;/SPAN&gt;Se &lt;NOBR&gt;”http://lowcarbon-healthcare.eu/”,&lt;/NOBR&gt; hämtad den 26 oktober 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;om exempelvis funktionsupphandling i syfte att stödja innova- tionsupphandling för hållbarhet..&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.10.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Upphandlingsutredningens fortsatta arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen kommer att arbeta vidare för att tydliggöra och belysa konsekvenserna av att upphandla funktion istället för specifika produktkrav. Utredningen är medveten om att funktions- och prestandakrav kan vara svåra att formulera på ett tillfredsställande sätt för att uppfylla principerna om transparens och likabehandling. Ett sätt att närma sig problemet kan vara att satsa på att förtydliga de upphandlingsregler som tillåter informa- tionsutbyte mellan parterna, bl.a. genom förfarandena konkur- renspräglad dialog och förhandlad upphandling, för att säkerställa utformningen av krav som kan ställas för att uppnå bästa prestanda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Livscykelanalyser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Livscykelanalys (Life Cycle Assessment, LCA) är en metod för att åstadkomma en helhetsbedömning av hur stor en produkts totala miljöpåverkan är. I den mest långtgående definitionen av LCA, ska produktens hela livscykel ingå, redan från råvaruutvinningen, över tillverkningsprocesser och användning av produkten, inklusive samtliga transporter och all energiåtgång i mellanleden. Produktens avfallshantering ska också ingå i beräkningen, ända fram till dess att produkten inte längre existerar. Det brukar sägas att LCA visar en produkts påverkan från vaggan till graven, alternativt från vaggan till vaggan. Det sista gäller i de fall restprodukterna kommer till förnyad användning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;LCA har utvecklats successivt sedan början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; och utgör i dag ett ofta använt instrument inom både forskarvärlden och företagen för att bedöma olika produkters miljöpåverkan. Det bör understrykas att LCA inte är ett enhetligt begrepp. Det finns olika metoder för LCA på marknaden, både vad gäller vad som ska omfattas och hur olika typer av miljöpåverkan ska värderas. En jämförelse mellan olika metoder kan vara svår. LCA kan vara ett värdefullt verktyg när en helhetsbedömning av en produkts miljöpåverkan ska göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft18"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373235x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p212 ft8"&gt;Begreppet LCA ska inte blandas samman med livscykelkostnad. Det senare handlar om att beräkna en produkts totalkostnad under dess livslängd. I livscykelkostnader ingår investeringskostnader och kostnader för installation samt kostnader för drift och omhänder- tagande när produkten tas ur bruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Upphandlingsutredningens bedömning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft8"&gt;Kommissionen har som nämnts i olika sammanhang delgivit sin syn på vad som är miljöanpassad, hållbar upphandling och särskilt understrukit vikten av att beakta en produkts livscykel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;LCA innehåller som belysts ovan, ett flertal moment och innebär en sammanvägning av ett mycket stort antal faktorer. På några produktområden finns i dag data att tillgå för att göra sådana analyser. Även om kommissionen är tydlig i att företräde ska ges till miljöanpassade produkter förekommer det diskussioner huru- vida ett helhetsgrepp, som LCA är, skulle stå i konflikt med EU- rätten. Här avses framför allt &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis om att krav som ställs på en produkt måste vara kopplade till kontrakts- föremålet.&lt;A href="#page_235"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;133 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Frågan gäller om det är förenligt med unionsrätten att ställa krav på produktionsprocesser och på transporter av varor. &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; är inte tydlig på denna punkt. I vissa fall är det tillåtet att beakta produktionsprocessen och andra inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft8"&gt;Från utredningens perspektiv framstår det som viktigt att inte begränsa kraven på en vara eller tjänst till att omfatta bara de tekniska eller funktionsmässiga egenskaperna vid varans eller tjänstens användning. En stor del av produkternas miljöpåverkan kan hänföras till hur de är tillverkade samt till hur avfall och restprodukter hanteras. Slutna kretslopp för ingående material skulle till exempel innebära en stor fördel för den totala miljöbelastningen, både i form av energi- och råvaruanvändning. Att utesluta vissa miljöaspekter i en produkts livscykel skulle kunna medföra stora risker för felaktiga prioriteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;133 &lt;/SPAN&gt;Se avsnitt 5.4 samt 5.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373236x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Utvärdering och översyn av upphandlingsdirektiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;I utredningens remissvar till regeringens i anledning av kommissionens grönbok uppmanas kommissionen att utveckla och precisera möjligheterna att i samband med en upphandling göra en helhetsbedömning av olika produkters och tjänsters hållbarhets- prestanda, t.ex. genom en livscykelanalys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Upphandlingsutredningens fortsatta arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Utredningen har för avsikt att noga följa utvecklingen på området beträffande LCA och bistå regeringen i den vidare dialogen med kommissionen och därvid framhålla betydelsen av att kunna välja varor och tjänster vars miljöpåverkan är lägst ur ett livs- cykelperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Ställa krav på villkor i nivå med svenska kollektivavtal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft12"&gt;Riksdagens tillkännagivande och andra synpunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Riksdagen har tillkännagett för regeringen att lagen om offentlig upphandling bör ändras så att krav på villkor enligt svenska kollektivavtal får ställas vid offentliga upphandlingar.&lt;A href="#page_236"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;134&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft11"&gt;LO och TCO har uttryckt ett allmänt önskemål om att Upphandlingsutredningen bör medverka till att klargöra hur dessa krav lämpligen bör utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Gällande rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft23"&gt;Upphandlingsregelverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Gällande lagar, förordningar och kollektivavtal om anställnings- villkor och arbetarskydd, på såväl nationell nivå som unionsnivå, är tillämpliga vid fullgörandet av ett offentlig kontrakt om dessa bestämmelser och tillämpningen av dem överensstämmer med unionsrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;134 &lt;/SPAN&gt;Se Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2010/11:AU3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373237x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p340 ft8"&gt;En upphandlande myndighet får i förfrågningsunderlaget upplysa om vilka organisationer som kan lämna anbudssökande och anbudsgivare information om de bestämmelser som gäller vid de tjänster eller byggentreprenader som omfattas av upphandlingen. Om den upphandlande myndigheten har lämnat upplysningar om arbetarskydd och arbetsvillkor ska den begära att anbudssökande eller anbudsgivare bekräftar att hänsyn tagits till bestämmelserna vid utformningen av anbudet.&lt;A href="#page_237"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;135&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft23"&gt;Utstationeringsdirektivet och utstationeringslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster&lt;A href="#page_237"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;136 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;reglerar framför allt vilket lands arbets- och anställningsvillkor som ska tillämpas när ett företag som är etablerat i en medlemsstat utstatio- nerar arbetstagare i en annan medlemsstat för att tillhandahålla en tjänst där. Medlemsstaterna ska se till att de utstationerade arbets- tagarna garanteras de arbets- och anställningsvillkor i värdlandet som är fastställda i lag eller i allmängiltiga kollektivavtal för arbete som avser byggverksamhet på följande områden, dvs. den s.k. hårda kärnan:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;längsta arbetstid och kortaste vilotid,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;minsta antal betalda semesterdagar per år,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;minimilön,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;villkor för att ställa arbetstagare till förfogande, särskilt genom företag för uthyrning av arbetskraft,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;säkerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;skyddsåtgärder med hänsyn till arbets- och anställningsvillkor för gravida kvinnor och kvinnor som nyligen fött barn samt för barn och unga,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;lika behandling av kvinnor och män samt andra bestämmelser om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-diskriminerande&lt;/NOBR&gt; behandling.&lt;A href="#page_237"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;137&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;135&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;6 kap. 12 § LOU och 6 kap. 13 § LUF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;136&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;96/71/EG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;137&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Artikel 3.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373238x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Om en medlemsstat inte har något system för allmängiltig- förklaring av kollektivavtal eller skiljedomar kan den staten i stället, under vissa förutsättningar, utgå från andra typer av kollektivavtal. Kollektivavtalet ska dock gälla allmänt för alla likartade företag inom den aktuella sektorn eller det aktuella arbetet och inom det aktuella geografiska området. Vidare får medlemsstaterna även utgå från kollektivavtal som har ingåtts av de mest representativa arbetsmarknadsorganisationerna på nationell nivå och som gäller inom hela det nationella territoriet. Direktivet hindrar inte att arbets- och anställningsvillkor på andra områden än de som ingår i den hårda kärnan tillämpas, om bestämmelserna rör &lt;SPAN class="ft9"&gt;ordre public&lt;/SPAN&gt;.&lt;A href="#page_238"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;138&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Utstationeringsdirektivets bestämmelser genomförs i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare, utstationeringslagen. Av förarbetena till utstationeringslagen framgår att för svenska förhållanden ska de minimilöner, som en utstationerade arbetstagare har rätt till, återfinnas i ett ”centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen.” Det finns enligt förarbetena flera kollektivavtal av sådan karaktär.&lt;A href="#page_238"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;139 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Vidare anges vilka bestämmelser, i bl.a. semester- lagen (1977:480), föräldraledighetslagen (1995:584), diskrimine- ringslagen (2008:567) och arbetstidslagen (1982:673), som hör till den hårda kärnan och ska tillämpas i förhållande till utstationerade arbetstagare. Lagen hindrar inte att arbetsgivare tillämpar bestäm- melser eller villkor som är förmånligare för arbetstagaren än de villkor som följer av angivna lagar.&lt;A href="#page_238"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;140&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft23"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; avgörande i Rüffert&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Huruvida det är möjligt att genom lagstiftning reglera att krav i kollektivavtal ska gälla vid offentliga upphandlingar, och inte vid motsvarande privata upphandlingar, har bland annat behandlats av &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; i &lt;SPAN class="ft9"&gt;Rüffert&lt;/SPAN&gt;.&lt;A href="#page_238"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;141&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; fick i det aktuella målet en fråga från tysk dom- stol om det är en omotiverad inskränkning i friheten att till- handahålla tjänster&lt;A href="#page_238"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;142 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;att en upphandlande myndighet vid en bygg-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;138&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Artikel 3.10, se också &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; avgörande i mål &lt;NOBR&gt;C-319/06&lt;/NOBR&gt; Kommissionen mot Luxemburg, p. 60 – 66. Med o&lt;SPAN class="ft63"&gt;rdre public &lt;/SPAN&gt;avses tvingande regler som rör grunderna för den nationella rättsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;139&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Åtgärder med anledning av Lavaldomen, prop. 2009/10:48.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;140&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;5 § utstationeringslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;141&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; avgörande i mål &lt;NOBR&gt;C-346/06,&lt;/NOBR&gt; Rüffert.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;142&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Enligt artikel 49 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; som numera återfinns som artikel 56 &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373239x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;entreprenadupphandling, enligt en tysk delstats lag, endast får anta anbud från företag som skriftligen åtar sig att för utförandet av de aktuella tjänsterna betala sina arbetstagare minst den lön som fastställs i det kollektivavtal som är tillämpligt på den ort där tjänsterna utförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft8"&gt;I målet vid den nationella domstolen var det fråga om ett företag, etablerat i Polen, som med anledning av ett upphandlat byggentreprenadkontrakt, utstationerade arbetstagare&lt;A href="#page_239"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;143 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;i den tyska delstaten. Dessa förhållanden innebar enligt &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; att det s.k. utstationeringsdirektivet (96/71/EG) skulle tillämpas. I utsta- tioneringsdirektivet anges på vilka sätt som minimilöner får fastställas för att gälla för utstationerade arbetstagare. Tyskland har ett system för att allmängiltigförklara kollektivavtal. &lt;NOBR&gt;EU-dom-&lt;/NOBR&gt; stolen påtalade att Tyskland är tvungen att hålla sig till det valda systemet, dvs. utgå från de minimilöner som fastställts inom det allmängiltigförklarade kollektivavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Tyska staten framförde att lagstiftningsåtgärden var motiverad utifrån tvingande skäl av allmänintresse.&lt;A href="#page_239"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;144 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Man anförde som tvingande skäl skyddet av arbetstagare, den självständiga organi- seringen av yrkeslivet genom fackföreningar och den ekonomiska stabiliteten i systemen för social trygghet&lt;A href="#page_239"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;145&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Domstolen ansåg av olika skäl att lagstiftningsåtgärden inte kunde anses motiverad utifrån någon av de angivna intressena. Bland annat påpekades att lagstiftningsåtgärden endast gäller vid offentlig upphandling och inte vid privat upphandling. Medlemsstaten hade enligt domstolen inte motiverat varför enskilda arbetstagare som deltar i utförandet av offentliga kontrakt är mer skyddsvärda än arbetstagare som utför motsvarande arbete i enlighet med kontrakt som tillkommit efter privat upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft11"&gt;Den lagstiftningsåtgärd som den tyska delstaten vidtagit ansågs inte uppfylla utstationeringsdirektivets krav och åtgärden utgjorde därför ett hinder mot tjänsters fria rörlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;143&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Med utstationerad arbetstagare avses varje arbetstagare som under en begränsad tid utför arbete i en annan medlemsstats territorium än där han vanligtvis arbetar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;144&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Om ett tvingande skäl till allmänintresset föreligger finns under vissa förutsättningar grund för att göra undantag från &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; bestämmelse om bl.a. varor och tjänster fria rörlighet. Se avsnitt 5.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;145&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;EU-domstolen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; har i bl.a. mål &lt;NOBR&gt;C-372/04,&lt;/NOBR&gt; Watts, funnit åtgärder som vidtas, för att undvika att den ekonomiska balansen i sociala trygghetssystem allvarligt rubbas, kan utgöra ett tvingande skäl av allmänintresset.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft18"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373240x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Utvärdering och översyn av upphandlingsdirektiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Utredningen har i sitt remissvar till regeringen med anledning av kommissionens grönbok angett att det behövs ett klargörande avseende hur upphandlingsdirektivens artikel 27 respektive artikel 39 med beaktandesatser ska tolkas i ljuset av &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis i bl.a. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Rüffert &lt;/SPAN&gt;och i förhållande till utstationeringsdirektivet och fördraget. Regeringen har i sitt grönbokssvar uppmanat kommis- sionen att lämna ett tydligt klargörande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.12.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Upphandlingsutredningens fortsatta arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Utstationeringsdirektivet och utstationeringslagen anger hur minimilöner och andra grundläggande arbetsvillkor får fastställas för att gälla i förhållande till arbetsgivare som utstationerar arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen bedömer att det, med beaktande av utstationeringsdirektivet och utstationeringslagen, finns möjlighet att i offentliga upphandlingar ställa krav på att minimilöner enligt svenska kollektivavtal ska följas vid utförande av byggentre- prenader och andra tjänster&lt;A href="#page_240"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;146 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;i Sverige. Vidare finns också ett utrymme för att ställa krav på att de arbetsvillkor som ingår i den hårda kärnan efterlevs. Det är emellertid inte möjligt att genom förändringar av LOU och LUF åstadkomma ökade möjligheter att ställa dylika krav vid upphandlingar som är av gränsöverskridande intresse. Det beror på att de möjligheter eller begränsningar som råder, följer av utstationeringsdirektivet och &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Mot bakgrund av &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom i &lt;SPAN class="ft9"&gt;Rüffert &lt;/SPAN&gt;synes det dessutom vara mycket tveksamt om ensidiga lagstiftningsåtgärder för offentlig upphandling kan anses förenliga med &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Inom det utrymme som finns kan emellertid krav på mini- milöner och arbetsvillkor ställas vid offentliga upphandlingar som avser utförande av en byggentreprenad eller tjänst i Sverige. Sådana krav utformas lämpligen som särskilda kontraktsvillkor (se avsnitt 5.4). Utredningen bedömer att enskilda upphandlande myndig- heter kan behöva hjälp och stöd vid utformningen av dylika kontraktsvillkor. Upphandlingsstödjande åtgärder kommer därför att övervägas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;146 &lt;/SPAN&gt;Utstationeringslagen är tillämplig i samband med tillhandahållande av tjänster över gränserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373241x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p212 ft8"&gt;Som tidigare angetts har utredningen för avsikt att närmare analysera upphandlande myndigheters möjligheter att ställa krav som går utöver EU:s minimilagstiftning och harmoniserande lag- stiftning (se avsnitt 5.7). Denna analys kan vara av intresse för upphandlande myndigheter också när det gäller vilka arbets- och anställningsvillkor som kan krävas i enskilda upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Utredningen konstaterar vidare att möjligheterna att ställa krav på minimilöner kan skilja sig åt beroende på om upphandlingen omfattas av upphandlingsdirektiven eller inte. Om det gränsöver- skridande intresset saknas blir enligt &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; rättspraxis de grundläggande &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; principerna inte tillämpliga.&lt;A href="#page_241"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;147 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Låt vara att Sverige valt att reglera att de grundläggande principerna gäller från första kronan vid upphandling enligt LOU och LUF.&lt;A href="#page_241"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;148 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Även denna fråga kan dock komma att belysas ytterligare i utredningens fortsatta arbete (se avsnitt 5.7 och 4.6 om gränserna för direktupphandling).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Arbetsmiljökrav och krav på efterlevnad av ILOs kärnkonventioner vid offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.13.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Bestämmelser om arbetsmiljökrav m.m. i upphandlingsregelverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Den upphandlande myndigheten får ställa krav på arbetsmiljön i form av särskilda kontraktsvillkor när en leverantör utför arbete inom ramen för ett upphandlingskontrakt. De är däremot begränsade till att använda sådana villkor vid upphandlingar som avser tjänster och byggentreprenader samt upphandling av varor som tillverkas på myndighetens eller enhetens beställning. Särskilda kontraktsvillkor reglerar nämligen, som tidigare nämnts, upp- dragets utförande. De särskilda kontraktsvillkoren ska vara förenliga med ickediskriminerings- och proportionalitetsprin- ciperna samt övriga &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; grundprinciper. Andra exempel på vad upphandlande myndigheter och enheter får reglera i tillkom-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;147&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; avgörande i mål &lt;NOBR&gt;C-231/03&lt;/NOBR&gt; Coname, punkt 20 och &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; tolkningsmeddelande om gemenskapsrättens tillämplighet på upphandlingskontrakt som inte, eller bara delvis, omfattas av direktiven om offentlig upphandling, (2006/C 179/02).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;148&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Sverige har valt att reglera tillämpningen av de grundläggande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; principerna utan att begränsa deras tillämpning till upphandlingar av gränsöverskridande intresse. Se 1 kap. 9 § LOU och 1 kap. 24 § LUF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft18"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373242x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;mande kontraktsvillkor är efterlevnad av ILOs kärnkonventioner och antidiskrimineringskrav (se avsnitt 5.5).&lt;A href="#page_242"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;149&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Vidare kan en leverantörs överträdelser av arbets- miljölagstiftning, antidiskrimineringslagstiftning och kärnkonven- tionerna enligt förarbetena till LOU och LUF komma att utgöra grund för att utesluta leverantören ur en upphandling eftersom en sådan överträdelse kan anses utgöra ett brott eller allvarligt fel i yrkesutövningen.&lt;A href="#page_242"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;150&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.13.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Riksdagens tillkännagivande samt ytterligare förslag och synpunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Riksdagen har tillkännagett för regeringen att lagen om offentlig upphandling bör ändras så att arbetsmiljöhänsyn kan tas vid upphandlingar.&lt;A href="#page_242"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;151&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;Utredningen om arbetsmiljölagen föreslog att arbetsmiljölagen (1977:1160) skulle kompletteras med bl.a. en skyldighet för både offentliga och privata upphandlare, som inhämtar anbud vid tjänsteupphandlingar som överstiger 1 000 000 kronor, att beakta att de personer som ska utföra arbetet inte får utsättas för risker som kan leda till ohälsa och olycksfall.&lt;A href="#page_242"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;152 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Föreslaget har inte lett till lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;LO och TCO har i sin skrivelse till Upphandlingsutredningen påtalat att det bör klarläggas att upphandlande myndigheter vid upphandling där arbetet kan komma att utföras utanför Sverige får ställa krav på att grundläggande &lt;NOBR&gt;ILOs-konventioner&lt;/NOBR&gt; efterlevs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.13.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Upphandlingsutredningens bedömning och fortsatta arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen konstaterar att det inom ramen för upphandlingsregelverket finns möjligheter att beakta sociala hänsyn med avseende på arbetsmiljö, inklusive beaktande av ILO:s kärnkonventioner och antidiskrimineringsklausuler. Hur stort utrymmet är beror på i vilken mån som upphandlande myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;149&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Prop. 2006/07:128, s. 200 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;150&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;10 kap. 2 § LOU och LUF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;151&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2010/11:AU3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;152&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;SOU 2007:43 &lt;/SPAN&gt;Bättre arbetsmiljöregler II&lt;SPAN class="ft30"&gt;, s. 117 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373243x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;får ställa krav som går utöver EU:s minimiregleringar och harmo- niserande bestämmelser på de aktuella områdena.&lt;A href="#page_243"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;153&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Det har påtalats att det föreligger svårigheter för upphandlande myndigheter och enheter att själva utforma de aktuella kraven och i det sammanhanget överväger utredningen att föreslå upphandlings- stödjande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Vidare lyfter utredningen frågan att vissa typer av krav, i exempelvis upphandlingar som rör tillverkning i tredje land, kan vara svåra att följa upp.&lt;A href="#page_243"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;154&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft144"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5.14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Ställda krav bör även omfatta underentreprenörer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.14.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Riksdagens tillkännagivande och andra synpunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Fullgörandeklausuler är enligt riksdagen effektiva när det gäller anställnings- och arbetsvillkor för arbetstagare som deltar i utförande av kontraktet. I vissa fall är det enligt Riksdagen av vikt att upphandlande myndigheter kan och får kontrollera även underleverantörer.&lt;A href="#page_243"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;155&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;LO och TCO anger att det är väsentligt att de arbetsrättsliga villkor som ställs i samband med offentliga upphandlingar även omfattar underleverantörer. De fackliga centralorganisationerna anger att det är viktigt att ställda krav följs upp. Det torde normalt räcka med en relativt översiktlig kontroll eftersom de som arbetar i verksamheten och deras fackliga organisationer övervakar att bestämmelserna följs på svenska arbetsplatser.&lt;A href="#page_243"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;156 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Vid misstanke om missförhållanden måste emellertid den upphandlande myndig- hetens eller enhetens kontroll fördjupas eller tillsynsmyndigheten varskos.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.14.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Upphandlingsutredningens fortsatta arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen anser att det följer av allmän avtalsrätt att huvudleverantören ansvarar för eventuella underleverantörer som anlitas för att fullgöra ett upphandlat kontrakt. Den upp-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;153&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Se avsnitt 5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;154&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Se avsnitt 5.8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;155&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Finansutskottets betänkande 2010/11:FiU44.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;156&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;TCO &amp; LO, Skrivelse till Upphandlingsutredningen, 4 mars 2011, dnr Fi2010:06:2011/8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373244x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;handlande myndighetens kontrakt gäller i förhållande till huvud- leverantören. Det innebär att myndigheten ska vända sig till huvudleverantören med eventuella klagomål som avser brister i underleverantörens utförande. Detsamma gäller om ett avtalsbrott föranleder eventuella sanktioner. Huvudleverantören får i sin tur se till att reglera förhållandena mellan huvudentreprenören och underleverantören.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen anser vidare att det är viktigt att ställda krav kan följas upp men konstaterar samtidigt att det kan vara svårt i vissa fall, exempelvis när kontraktet utförs av under- leverantörer i tredje land.&lt;A href="#page_244"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;157&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft11"&gt;Upphandlingsutredningen anser därmed att frågan, dvs. huruvida ställda krav även omfattar underleverantörer, inte behöver utredas ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5.15&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;ILOs-konvention&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; 94&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Redan 1949 antog ILOs konvention nr 94 som förbjuder social dumpning vid offentlig upphandling. Konventionen anger att upp- handlande myndigheter i sina upphandlingskontrakt ska reglera att leverantörens arbetstagare inte omfattas av &lt;NOBR&gt;löne-,&lt;/NOBR&gt; arbetstids- och övriga arbetsvillkor som är mindre gynnsamma än de som gäller för arbete av samma art i det område där arbetet utförs. Vad som avses är villkor som fastställts i bl.a. kollektivavtal eller nationell lag- stiftning. Konventionen kräver inte att företaget är kollektiv- avtalsbundet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.15.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Riksdagens tillkännagivande och fackliga önskemål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;För att en konvention ska gälla i Sverige krävs att Riksdagen godkänner den och att den införs i den nationella lagstiftningen. Sverige har inte ratificerat konventionen. Riksdagen tillkännagav senast våren 2011 för regeringen att Sverige bör ratificera ILOs- konvention 94.&lt;A href="#page_244"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;158 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;LO och TCO har också verkat för att konven- tionen ska ratificeras. Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) har emellertid påtalat för utredningen att lämpligheten i att ratificera konventionen, dvs. vilka effekter en ratifikation får i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;157&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se avsnitt 4.15 och 5.8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;158&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2010/11:AU10. Se även 2005/06:AU3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373245x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p176 ft8"&gt;praktiken, behöver tas i beaktande om ratifikationsfrågan ska utredas. SACO agerar inte för en ratificering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.15.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Utvärdering och översyn av upphandlingsdirektiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;I regeringens grönbokssvar anges att det behövs ett rättsligt klargörande avseende frågan om möjligheten för en &lt;NOBR&gt;EU-medlems-&lt;/NOBR&gt; stat att ratificera &lt;NOBR&gt;ILOs-konvention&lt;/NOBR&gt; 94 och om konventionens förhållande till &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.15.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Upphandlingsutredningens fortsatta arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen 2004 behandlade ingående frågan om Sveriges ratifikation av konventionen i betänkandet Nya upp- handlingsregler 2. Utredningen belyste framför allt frågan om konventionens materiella bestämmelser är förenliga med upp- handlingsdirektiven. Vidare analyserades Sveriges behörighet att ratificera konventionen. Utredningen konstaterade att det var osäkert om en tillämpning av de krav som konventionen ställer är förenliga med upphandlingsdirektiven och andra &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; bestämmelser. Vidare kunde inget tydligt svar lämnas på frågan om Sverige hade kompetens att ratificera konventionen. Utredningen konstaterade dock att det föreföll uteslutet att Sverige skulle ha exklusiv kompetens inom hela det materiella området som konventionen täcker. I den mån kompetensen är delad är unionen och medlemsstaten skyldiga att samarbeta.&lt;A href="#page_245"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;159&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;Norge – som är medlem av det Europeisk ekonomiska samar- betsområdet och bl.a. ska följa upphandlingsdirektiven – ratifi- cerade konventionen 1996. EFTAs&lt;A href="#page_245"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;160 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;övervakningsorgan European Surveillance Authority, ESA, har under sommaren 2009 inlett ett överträdelseförfarande mot Norge i anledning av ratifikationen. ESA anser sammanfattningsvis att det norska regelverket&lt;A href="#page_245"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;161&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, som genomför &lt;NOBR&gt;ILOs-konventionen,&lt;/NOBR&gt; står i strid med den grundläggande friheten att tillhandahålla tjänster och utstationeringsdirektivet, särskilt i ljuset av &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; avgörande i &lt;SPAN class="ft9"&gt;Rüffert&lt;/SPAN&gt;.&lt;A href="#page_245"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;162&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;159&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;SOU 2006:28, s. 315 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;160&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Efta, European Free Trade Association.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;161&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;FOR &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2008-02-08&lt;/NOBR&gt; nr 112: Forskrift om lønns- og arbeidsvilkår i offentlige kontrakter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;162&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Motiverat yttrande från Efta Surveillance Authority, Bryssel 29 juni 2011, Case No: 64849, EventNo:602658.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft18"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373246x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Frågan om ratifikation av &lt;NOBR&gt;ILOs-konvention&lt;/NOBR&gt; 94 handlar dels om konventionens materiella innehåll är förenligt med utstatio- neringsdirektivet och den grundläggande &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; om tjänster fria rörlighet, dels om Sverige – i förhållande till kommissionen – har den nödvändiga kompetensen. Till detta tillkommer den viktiga frågan om det är lämpligt att Sverige ratificerar konventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Utredningen anser att samtliga aspekter ligger utanför utred- ningens uppdrag och kommer således inte att behandla frågan om ratifikation av &lt;NOBR&gt;ILOs-konvention&lt;/NOBR&gt; 94 i det fortsatta arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5.16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Upphandling eller bidragsgivning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.16.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Gällande rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Sociala tjänster utgör s.k. &lt;NOBR&gt;B-tjänster&lt;/NOBR&gt; (se bilaga 3). Dessa omfattas endast av ett begränsat antal bestämmelser i upphandlings- direktiven&lt;A href="#page_246"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;163 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och i övrigt av grundprinciperna i &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen,&lt;/NOBR&gt; bl.a. &lt;NOBR&gt;icke-diskriminering&lt;/NOBR&gt; och öppenhet. Kontrakt under tröskel- värdet omfattas enligt &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; av dessa grundprinciper när det föreligger ett gränsöverskridande intresse. Motsvarande begräns- ning för principernas tillämpning finns inte i LOU och LUF.&lt;A href="#page_246"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;164&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;För att en åtgärd ska klassificeras som en offentlig upphandling krävs att en upphandlande myndighet eller enhet vidtar den i syfte att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal avseende varor, tjänster eller byggentreprenader.&lt;A href="#page_246"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;165 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Med kontrakt i upphandlings- lagstiftningens mening avses ett skriftligt avtal med ekonomiska villkor som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;sluts mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;avser utförandet av byggentreprenad, leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;undertecknas av parterna eller signeras av dem med en elektr- onisk signatur.&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_246"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;166&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;163&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Bestämmelserna som rör tekniska specifikationer och offentliggörande av resultaten av upphandlingen blir tillämpliga vid upphandling av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;B-tjänster&lt;/NOBR&gt; som överstiger tröskelvärdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;164&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;1 kap. 9 § LOU och 1 kap. 24 § LUF anger inte att principernas tillämpning är avhängigt av att det föreligger ett gränsöverskridande intresse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;165&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2 kap. 13 § LOU och 2 kap. 23 § LUF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;166&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;2 kap. 10 § LOU och LUF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373247x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft8"&gt;Enligt artikel 107 &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; gäller ett principiellt förbud mot alla former av statsstöd, t.ex. bidrag, fördelaktiga lån, garantier, skatteförmåner m.m. om de snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen och inte är förenliga med den inre marknaden. Förbudet gäller inte endast stöd från staten utan omfattar även stöd från kommuner och landsting. Det finns dock flera undantag från förbudet som tillåter att stöd lämnas till exempelvis utbildning av anställda och sysselsättningsstöd.&lt;A href="#page_247"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;167&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft11"&gt;Det finns också undantag för så kallat stöd av mindre betydelse. Det kan handla om bidrag, lån m.m. som understiger 200 000 euro under en treårsperiod. &lt;A href="#page_247"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;168&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.16.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Intressenternas synpunkter och önskemål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft8"&gt;Famna, branschorganisation för vård och social omsorg utan vinstsyfte, har i dialog med Upphandlingsutredningen pekat på att deras medlemmar samt kommuner och landsting behöver juridisk vägledning om när bidragsgivning är tillåten respektive regelverket för offentlig upphandling ska tillämpas. De juridiska oklarheterna har lett till att vissa kommuner lämnar bidrag till en viss verksamhet medan andra uppfattar att samma verksamhet ska upphandlas.&lt;A href="#page_247"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;169&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Forum för frivilligt socialt arbete har uppmärksammat utred- ningen på att den offentliga upphandlingen och lagen om valfrihetssystem krockar med de ideella föreningarnas rätt att styra sig själva och äga sin egen verksamhet. Forum för frivilligt social arbete har presenterat ett koncept, s.k. idéburet partnerskap, som syftar till att kombinera nödvändiga resurser och handlingskraft med föreningarnas rätt till oberoende. Konceptet är enligt organisationen en tredje väg mellan föreningsbidrag och offentlig upphandling. Avgörande är om den verksamhet som den idéburna organisationen bedriver enligt &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; är att betrakta som en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;167&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;I artikeln ges vissa exempel på former av stöd som är förenligt med den inre marknaden t.ex. stöd av social karaktär och stöd för att avhjälpa allvarliga skador. Dessutom kan andra stöd vara förenliga med den inre marknaden, t.ex. stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i en region med onormalt låg levnadsstandard. Härtill finns också kom- missionens förordningar (EG) nr 68/2001 om stöd till utbildning och nr 2204/2002 om sysselsättningsstöd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;168&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre betydelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;169&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Upphandlingsutredningens dialogmöte med Famna, 23 februari 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373248x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;ekonomisk tjänst av allmänt intresse eller en &lt;NOBR&gt;icke-ekonomisk&lt;/NOBR&gt; tjänst av allmänt intresse.&lt;A href="#page_248"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;170&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.16.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Upphandlingsutredningens fortsatta arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;I syfte att bidra till ökad rättslig förutsägbarhet har utredningen för avsikt att försöka klarlägga vad som skiljer offentlig upphandling från bidragsgivning. Det kan också finnas anledning att överväga upphandlingsstödjande åtgärder. Utredningen konstaterar att frågeställningen tidigare har uppmärksammats av både &lt;NOBR&gt;EU-kom-&lt;/NOBR&gt; missionen och olika forskare.&lt;A href="#page_248"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;171&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5.17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Reserverade kontrakt till skyddade verkstäder eller program för skyddade anställningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.17.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Bestämmelser om reserverade kontrakt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Upphandlingsdirektiven ger medlemsstaterna möjlighet att införa och tillämpa bestämmelser om så kallade reserverade kontrakt. Bestämmelserna innebär att medlemsstaterna får reservera upp- handlingar för s.k. skyddade verkstäder eller föreskriva att kontrakten ska fullgöras inom ramen för ett program för skyddad anställning. En förutsättning är att majoriteten av de berörda arbetstagarna är personer med funktionshinder som p.g.a. funktionshindrets art eller svårighet inte kan utöva yrkes- verksamhet på normala villkor. Bestämmelserna syftar till att bidra till social integration och det anges att skyddade verkstäder och skyddade anställningar aktivt bidrar till att människor med funktionshinder kan komma in på eller återvända till arbets- marknaden. Det anges vara lämpligt att låta medlemsstaterna reservera kontrakt för skyddade verkstäder eftersom dessa kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;170&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;”http://www.socialforum.se/upload/ideburet-offentligtpartnerskap4.pdf”.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;171&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Se bl.a Madell, Tom, &lt;/SPAN&gt;Tjänster av allmänt intresse – ett svenskt perspektiv&lt;SPAN class="ft56"&gt;, SIEPS 2011:8. Kommissionens meddelande, Inremarknadsakten &lt;/SPAN&gt;– &lt;SPAN class="ft56"&gt;tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden, &lt;/SPAN&gt;Gemensamma insatser för att skapa ny tillväxt&lt;SPAN class="ft56"&gt;, KOM(2011) 206 slutlig Bryssel den 13 april 2011, och Commission staff working document,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft69"&gt;Guide to the application of the European Union on state aid, public procurement and the internal market so services of general interest, and in particular to social services of general interest&lt;SPAN class="ft30"&gt;, Bryssel 7 december 2010, SEC(2010)1545 final.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft18"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373249x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;SOU 2011:73 Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft8"&gt;sakna möjlighet att få kontrakt under normala konkurrens- förhållanden.&lt;A href="#page_249"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;172&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft8"&gt;Vid genomförandet av 2004 års upphandlingsdirektiv över- vägdes införandet av bestämmelserna om reserverade kontrakt. I förarbetena till LOU och LUF anges att flera remissinstanser ansett att begreppen skyddade verkstäder och program för skyddad anställning bör definieras närmare. Det har även framförts att förslaget skulle kunna få ogynnsamma marknadsstörande effekter eftersom Samhall AB ansågs vara det enda svenska företag som uppfyller förutsättningarna.&lt;A href="#page_249"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;173 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Regeringen angav dessa skäl och konstaterade att bestämmelserna för närvarande inte bör genomföras.&lt;A href="#page_249"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;174&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.17.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Intressenternas synpunkter och önskemål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Det har föreslagits att det klassiska direktivets bestämmelser om reserverade kontrakt bör genomföras i LOU. Det har därvid angetts att bestämmelserna om reserverade kontrakt skulle kunna bidra till att ge människor med funktionshinder meningsfulla arbeten. Det har också anförts att kommuner, som enligt lag har befogenheter att bedriva affärsverksamhet för att hjälpa människor med funktionshinder i arbete&lt;A href="#page_249"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;175 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;också borde ha möjlighet att köpa tjänster eller varor direkt från företag som anställer funktions- hindrade. Det sägs också finnas ett stort antal sociala företag – inom och utanför Sveriges gränser – som skulle kunna kvalificera sig för möjligheten att tilldelas reserverade kontrakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.17.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Upphandlingsutredningens fortsatta arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;Upphandlingsutredningen avvaktar remissutfallet på detta betänk- ande och kommer därefter att överväga behovet och förutsätt- ningarna för att införa de aktuella bestämmelserna i LOU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;172&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Artikel 19 och beaktandesats 28 klassiska direktivet samt artikel 28 och beaktandesats 28 i försörjningsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;173&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;SOU 2005:22, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Nya Upphandlingsregler&lt;/SPAN&gt;, s. 205.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;174&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Prop. 2006/07:128, 186 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;175&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Lagen (1970:663) om vissa kommunala befogenheter i fråga om sysselsättning för handi- kappade ger kommunerna befogenheter att under vissa omständigheter driva affärs- verksamhet i syfte att ge arbetsanställning åt handikappade personer i kommunen. Den kommunala verksamheten får inte bli mer omfattande än vad som behövs för att täcka behovet av arbetsanställningar för handikappade.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft18"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373250x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;I sammanhanget är det av intresse att nämna att regeringen har beslutat om att ta fram en handlingsplan för att bland annat undersöka vilka hinder och möjligheter sociala företag har att lämna anbud i offentliga upphandlingar.&lt;A href="#page_250"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;176 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Ansvarigt departement meddelar att man avvaktar Upphandlingsutredningens förslag innan närmare åtgärder vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5.18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Små och medelstora företags medverkan i offentliga upphandlingar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.18.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen ska kartlägga och analysera erfaren- heterna av att verka för ökad medverkan av små och medelstora företag i offentliga upphandlingar. Avsnittet inleds med en redo- görelse för hur synpunkter och erfarenheter samlats in, vilka avgränsningar som gjorts samt några definitioner som är särskilt viktiga för läsningen av avsnittet. Utvecklingen av den nationella och europeiska politiken på området redovisas i korthet i ett eget avsnitt. Därefter redovisas relevanta rättsregler. Tillväxtverkets rapport ”Hur kan upphandlande myndigheter/enheter öka före- tagens deltagande i offentliga upphandlingar”, som verket tagit fram på uppdrag av utredningen redogörs för särskilt. Efter detta finns en beskrivning av de övriga synpunkter och förslag som kommit till utredningen. Avslutningsvis redogörs för utredningens underlag till regeringens svar på kommissionens grönbok och för &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; särskilda utvärdering. Avsnittet avslutas med en redogörelse för utredningens överväganden gällande det fort- satta arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.18.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Metod, avgränsningar samt definitioner av begrepp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Utredningen har i sitt arbete fått motta många synpunkter på de små och medelstora företagens deltagande i offentlig upphandling. Synpunkter har lämnats vid utredningens hearingar, vid dialog- möten, expert- och referensgrupper, genom särskilda skrivelser samt på utredningens hemsida. Tillväxtverket har bidragit genom rapporten ”Hur kan upphandlande myndigheter/enheter öka före-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;176 &lt;/SPAN&gt;Näringsdepartementet, dnr N2010/1894/ENT.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373251x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft8"&gt;tagens deltagande i offentliga upphandlingar?”. &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; har i en särskild rapport utvärderat små och medelstora företags möjligheter att delta i offentliga upphandlingar. Det finns också en del tidigare framtaget material, bl.a. av Företagarna, Nutek, Almega och ARS Research AB som utredningen beaktat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft11"&gt;Den officiella definitionen av vilka företag som är små och medelstora framgår i det följande.&lt;A href="#page_251"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;177&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft8"&gt;Med mikroföretag aves företag som har färre än 10 anställda och en årlig försäljning eller balansomslutning på högst 2 miljoner euro.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft8"&gt;Med små företag avses företag som har mellan 10 och 49 personer anställda och en årlig försäljning eller balansomslutning på högst 10 miljoner euro. I allmänhet ingår mikroföretagen i begrep- pet små företag om inte särskilt anges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Medelstora företag är sådana som har mellan 50 och 249 perso- ner anställda och en årlig försäljning om högst 50 miljoner euro eller en balansomslutning på högst 43 miljoner euro.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Stora företag är företag som har mer än 250 personer anställda och vars årliga försäljning eller balansomslutning överstiger den för de medelstora företagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;När redogörelsen specifikt avser den svenska marknaden tas inte hänsyn till årlig försäljning eller balansomslutning. Företagen klassificeras endast från utgångspunkt i hur många de företagen har. Utredningen har gjort bedömningen att denna statistik är jämförbar med den statistik som utgår från samtliga kriterier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.18.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Utvecklingen av den nationella och europeiska politiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Sedan tidigt &lt;NOBR&gt;1990-tal&lt;/NOBR&gt; har unionen på olika sätt försökt främja de små och medelstora företagens deltagande i offentliga upp- handlingar.&lt;A href="#page_251"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;178 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Flera olika studier har dock visat att vare sig de små, men inte heller de medelstora företagen, har erhållit kontrakt i relation till sin betydelse för den totala ekonomin.&lt;A href="#page_251"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;179&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;177&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Kommissionens rekommendation 2003/361/EU av den 20 maj 2003.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;178&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Se bl.a. EC (1998), Public procurement: Commission communication outlines policy priorities, IP/98/233, Brussels, 11 March 1998; EC (1990), Communication from the Commission COM(90)166, Brussels, 7 May 1990; EC (1992), &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Promoting SME participation in public procurement in the Community, &lt;/SPAN&gt;SEC(92)722, Brussels, 1 June 1992.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;179&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;GHK och Technopolis, &lt;/SPAN&gt;Evaluation of SME Access to Public Procurement Markets in the EU&lt;SPAN class="ft30"&gt;, slutrapport, “http://ec.europa.eu/enterprise/newsroom/cf/document.cfm? action=display&amp;doc_id=3691&amp;userservice_id=1&amp;request.id=0.”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft18"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373252x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Åtgärder som vidtagits inom unionen är bl.a. inrättande av SOLVIT som är ett nätverk för problemlösning inom EU och EES och som i kommissionens regi har till uppgift att på informell väg försöka lösa hinder som uppstår på EU:s inre marknad.&lt;A href="#page_252"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;180 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Kom- missionen har också tagit fram ett verktyg, &lt;NOBR&gt;e-Certis,&lt;/NOBR&gt; för att göra det lättare att lämna anbud i andra &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;A href="#page_252"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;181&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_252"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Verktyget är ett informationsverktyg som innehåller detaljerad information om certfikat, bevis och attester och det kan även användas för att underlätta jämförelser mellan motsvarande dokument i olika medlemsstater. Kommissionen har också en webbplats där information som kan hjälpa små och medelstora företag finns samlad.&lt;A href="#page_252"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;182&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;I ”Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” anges att små och medelstora företag är centrala i strävan att nå de fastställda målen.&lt;A href="#page_252"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;183&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;Kommissionen har vidare inom ramen för ”Tänk småskaligt först – en Small Business Act för Europa” bl.a. tagit fram en europeisk kodex med bästa praxis för att underlätta små och medelstora företags tillträde till offentlig upphandling.&lt;A href="#page_252"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;184 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Väg- ledningen beskriver de hinder som företagen anser vara mest besvärliga och vilka åtgärder som kan minska hindren, inklusive olika goda exempel från medlemsstaterna. Intressenter som deltagit i framtagandet av vägledningen betonar att de inte ser ändringar av lagstiftningen som det viktigaste. Vad som främst förordas är en förändring av de upphandlande myndigheternas upphandlings- kultur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;Europaparlamentet antog en resolution den 18 maj 2010 om nya utvecklingstendenser inom offentlig upphandling.&lt;A href="#page_252"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;185 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Parlamentet uppmanar här &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; att verka för att syftena med direktiven förverkligas. I resolutionen anges några prioriterade områden och som ett av dessa ingår att stärka de små, inklusive mikroföretagens, och medelstora företagens medverkan i offentliga upphandlingar. Bland de åtgärder som nämns är förenklingar i del olika förfarandena, att upphandlande myndigheter uppmärksam- mas på vikten av att upphandla delkontrakt och att själv-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;180&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;SOLVIT startades 2002, Ansvarig myndighet i Sverige är Kommerskollegium.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;181&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se vidare på verktygets egen webbsida ”http://ec.europa.eu/markt/ecertis/login.do.”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;182&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Se &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;”http://ec.europa.eu/small-business/index_sv.htm.”&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;183&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;KOM (2010) 2020 slutlig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;184&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Europeisk kodex för bästa praxis för att underlätta små och medelstora företags tillträde till offentlig upphandling &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;(SEC[2008] 2193).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;185&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Betänkande om nya utvecklingstendenser inom offentlig upphandling, (2009/2175 (INI)).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373253x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;deklarationer bör tillåtas. Dessutom anser parlamentet att det kan finnas anledning att överväga om det behövs särskilda regler för tilldelning av underentreprenadkontrakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft8"&gt;Michel Barnier, ansvarig kommissionär, har i samband med utvärderingen av upphandlingsdirektiven understrukit de små och medelstora företagens stora betydelse för utvecklingen av tillväxt, arbetstillfällen, och innovationer. Kommissionens utgångspunkt i samband med översynen är att de små och medelstora företagens andel av kontrakten ska öka. Barnier propagerar för förenklings- åtgärder, som att t.ex. endast vinnande anbudsgivare ska behöva skicka in all dokumentation i samband med en upphandling samt en utökad användning av &lt;NOBR&gt;e-upphandlingssystem.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EU-kommis-&lt;/NOBR&gt; sionens utvärdering visar därutöver att uppdelningen av stora kontrakt i mindre delar är positivt för de små och medelstora företagen. Vidare övervägs införande av regler som begränsar de upphandlande myndigheternas möjlighet att ställa allt för höga krav på anbudsgivares omsättning och finansiella styrka.&lt;A href="#page_253"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;186&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;I Sverige har frågan om små och medelstora företags deltagande i offentliga upphandlingar varit föremål för intresse under en längre tid.. Problem som diskuterats har handlat om att många upp- handlingar är alltför omfattande för att passa mindre företag samt att upphandlande myndigheter i alltför stor utsträckning prioriterar kortsiktiga intressen såsom lägsta inköpspris.&lt;A href="#page_253"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;187&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Både Konkurrensverket och Kammarkollegiet har bl.a. till upp- gift att verka för att små och medelstora företag deltar i offentliga upphandlingar.&lt;A href="#page_253"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;188 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Kammarkollegiet tillhandahåller ett webbaserat stöd och har också tagit fram särskilda vägledningar.&lt;A href="#page_253"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;189 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Kon- kurrensverket har genom sin uppdragsforskning bidragit till att belysa bilden av små och medelstora företags deltagande i offentliga upphandlingar.&lt;A href="#page_253"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;190&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Den 15 juli 2010 infördes regelförenklingar i LOU och LUF med syfte bl.a. att underlätta deltagandet för små och medelstora&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;186&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Barnier, Michel, Kommissionärens tal vid högnivåmöte om kommissionens utvärdering av upphandlingsdirektiven, 30 juni 2011, ”http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do? reference=SPEECH/11/490&amp;format=HTML&amp;aged=0&amp;language=FR&amp;guiLanguage=fr.”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;187&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Se bl.a. SOU 1999:139 s. 140 f med hänvisningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;188&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Konkurrensverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv, Regeringsbeslut I 26 22 december 2010, s 3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;189&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Se ”www.upphandlingsstod.se”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;190&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;ARS Research AB, &lt;/SPAN&gt;Behovet av stöd och hjälp till små och medelstora företag vid offentlig upphandling&lt;SPAN class="ft56"&gt;, Konkurrensverkets uppdragsforskning, maj 2008. Copenhagen Economics,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft69"&gt;Vad kan offentliga upphandlare lära sig av privata – En explorativ studie&lt;SPAN class="ft30"&gt;, Konkurrensverkets uppdragsforskning, 10 februari 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft18"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373254x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;företag. Bestämmelser om inhämtande av uppgifter, fasta gränser för direktupphandling samt en rätt att åberopa andra företags kapacitet för upphandlingar under tröskelvärdet infördes.&lt;A href="#page_254"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;191 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Själv- deklarationer tillåts numera under vissa förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.18.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Juridiska ramar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Ett av de huvudsakliga målen med upphandlingsdirektiven är att främja en effektiv, &lt;NOBR&gt;EU-omfattande&lt;/NOBR&gt; och gränsöverskridande kon- kurrens om upphandlingskontrakt. Den offentliga marknaden ska därför vara öppen för samtliga aktörer oavsett dess storlek. Leverantörer ska i enlighet med de grundläggande principerna, som de är angivna i upphandlingsdirektiven samt i LOU och LUF, behandlas lika och &lt;NOBR&gt;icke-diskriminerande.&lt;/NOBR&gt; Detta innebär att små och medelstora företag ska ha lika möjligheter som stora att erhålla kontrakt med det allmänna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;De finns regler som syftar till att små och medelstora företag ska kunna delta i offentliga upphandlingar på lika villkor som andra företag. En leverantör vid behov får åberopa andra företags ekonomiska, tekniska och yrkesmässiga kapacitet.&lt;A href="#page_254"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;192 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Ett småföretag som på egen hand inte klarar kraven kan med stöd av reglerna stödja sig på ett annat företags styrka och på så sätt kvalificera sig vidare i upphandlingsprocessen. Det finns också bestämmelser som reglerar att grupper av leverantörer har rätt att ansöka om att få lämna anbud, och lämna anbud i upphandlingar utan krav på någon juridisk form när anbudsansökan eller anbudet ges in. Sådana krav kan dock ställas på en grupp som blivit tilldelad kontrakt.&lt;SPAN class="ft28"&gt;193&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.18.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Kartläggning av erfarenheter – rapport från Tillväxtverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;Redogörelsen är baserad på Tillväxtverkets rapport ”Hur kan upp- handlande myndigheter/enheter öka företagens deltagande i offent- liga upphandlingar” som tagits fram på uppdrag av utredningen.&lt;A href="#page_254"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;194&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;191&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se prop. 2009/10:180, s. 273 ff. angående förändringar i 15 kap. 2 – 23 §§.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;192&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;11 kap. 12 § LOU respektive 11 kap. 5 § LUF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;193&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;1 kap. 11 § LOU och 1 kap. 30 § LUF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;194&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Uppdrag till Tillväxtverket dnr 2010:06/2011:7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373255x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p631 ft8"&gt;Rapporten redogör för små och medelstora företags vanligaste erfarenheter av upphandlingsregelverket och dess tillämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft23"&gt;Metod&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft8"&gt;Tillväxtverket har i rapporten använt sig av den årliga enkätstudien ”Företagens villkor och verklighet”, som 2011 utökades med frågor som är särskilt relevanta för utredningen. Studien påbörjades i september 2010 och pågick till mars 2011, och avser den före- gående tolvmånadersperioden. Enkäten sändes ut till ett repre- sentativt urval om 30 000 små och medelstora företag i Sverige med upp till 249 anställda. Svarsfrekvensen uppgick till 60 procent. Resultatet från enkäten har kompletterats med tidigare gjorda studier, både inom Tillväxtverket och andra organisationer. Tillväxtverket har också genomfört särskilda intervjuer med små och medelstora företag. Företagen som deltog i intervjuerna valdes ut för att få en storleks- och branschmässig variation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft23"&gt;Varför deltar inte företag i offentliga upphandlingar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft8"&gt;Enligt enkätundersökningen har ca 34 procent av de små företagen lämnat ett anbud under de senaste 12 månaderna. Kontrakt har erhållits i ungefär samma omfattning. Undersökningen visar också att medelstora företag erhåller fler kontrakt än små företag.&lt;SPAN class="ft28"&gt;195&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft8"&gt;Det finns enligt Tillväxtverket också tydliga skillnader mellan hur frekvent företag inom olika branscher deltar i offentliga upphandlingar, se tabell 5.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;195 &lt;/SPAN&gt;Se vidare avsnitt 4.2 samt bilaga 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft18"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel SOU 2011:73&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Tabell 5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td134"&gt;&lt;P class="p20 ft47"&gt;SME deltagande fördelat per bransch&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td135"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td136"&gt;&lt;P class="p20 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td137"&gt;&lt;P class="p20 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td138"&gt;&lt;P class="p20 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td32"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Bransch&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td134"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td135"&gt;&lt;P class="p20 ft47"&gt;Andel SME som deltagit i en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;P class="p20 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p20 ft47"&gt;upphandling under de senaste&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td136"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td137"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td138"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;12 månaderna, procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td32"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td134"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td135"&gt;&lt;P class="p138 ft46"&gt;19,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td32"&gt;&lt;P class="p291 ft49"&gt;Byggverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td134"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td135"&gt;&lt;P class="p138 ft46"&gt;17,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td139"&gt;&lt;P class="p291 ft47"&gt;Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td135"&gt;&lt;P class="p138 ft46"&gt;14,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p291 ft86"&gt;stödtjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;P class="p20 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p20 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td139"&gt;&lt;P class="p291 ft47"&gt;Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td135"&gt;&lt;P class="p138 ft46"&gt;14,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td139"&gt;&lt;P class="p291 ft49"&gt;Försörjning av el, gas, värme, kyla, vatten, avloppsrening,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td135"&gt;&lt;P class="p138 ft46"&gt;13,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td139"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;avfallshantering och sanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td135"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td32"&gt;&lt;P class="p291 ft50"&gt;Vård och omsorg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td134"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td135"&gt;&lt;P class="p138 ft46"&gt;13,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td139"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Informations- och kommunikationsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td135"&gt;&lt;P class="p138 ft46"&gt;11,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td139"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Transport och magasinering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td135"&gt;&lt;P class="p138 ft46"&gt;11,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td139"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Utvinning av material, tillverkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td135"&gt;&lt;P class="p138 ft46"&gt;9,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td139"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Handel, rep av bil och mc&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td135"&gt;&lt;P class="p138 ft46"&gt;8,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td139"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Hotell- och restaurang&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td135"&gt;&lt;P class="p138 ft46"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td139"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Kultur, nöje och fritid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td135"&gt;&lt;P class="p138 ft46"&gt;5,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td136"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td137"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td138"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Av tabellen framgår att det är företag som sysslar med utbildning som står för högst andel deltagande, tätt följt av företag inom byggbranschen De branscher som deltar i lägst utsträckning är enligt tabellen kultur, nöjen och fritid samt hotell och restaurang- verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Det finns också olikheter vad beträffar deltagandet i olika delar av landet. Följande tabell visar en sådan uppdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft18"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373257x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p637 ft19"&gt;SOU 2011:73 Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td140"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Tabell 5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td141"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Andel SME som deltagit i en upphandling under de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td140"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td141"&gt;&lt;P class="p20 ft47"&gt;senaste 12 månaderna fördelat länsvis, andel i procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td142"&gt;&lt;P class="p20 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td143"&gt;&lt;P class="p20 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td144"&gt;&lt;P class="p20 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td145"&gt;&lt;P class="p20 ft149"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td140"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td146"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td147"&gt;&lt;P class="p20 ft47"&gt;Andel deltagande SME, procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td142"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td143"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td144"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td145"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td140"&gt;&lt;P class="p291 ft47"&gt;Stockholms län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td146"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td148"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;12,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td145"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Uppsala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td146"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td148"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;9,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td145"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td149"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Södermanlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td148"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;8,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td145"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td149"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Östergötlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td148"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;13,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td145"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;P class="p291 ft47"&gt;Jönköpings län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td146"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td148"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;7,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td145"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td140"&gt;&lt;P class="p291 ft47"&gt;Kronoberg län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td146"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td148"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;12,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td145"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Kalmar län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td146"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td148"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;9,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td145"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Gotlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td146"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td148"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;12,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td145"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td140"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Blekinge län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td146"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td148"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;11,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td145"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Skåne län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td146"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td148"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;10,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td145"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Hallands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td146"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td148"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;10,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td145"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td149"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Västra Götalands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td148"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td145"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;P class="p291 ft47"&gt;Värmlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td146"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td148"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;13,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td145"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Örebro län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td146"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td148"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;10,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td145"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td149"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Västmanlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td148"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;8,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td145"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Dalarnas län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td146"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td148"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;12,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td145"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;P class="p291 ft47"&gt;Gävleborgs län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td146"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td148"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;13,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td145"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td149"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Västernorrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td148"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td145"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;P class="p291 ft47"&gt;Jämtlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td146"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td148"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td145"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td149"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Västerbottens län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td148"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;17,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td145"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td140"&gt;&lt;P class="p291 ft47"&gt;Norrbottens län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td146"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td148"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;16,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td145"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td142"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td143"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td144"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td145"&gt;&lt;P class="p20 ft141"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p638 ft8"&gt;Slutsatsen är att andelen små och medelstora företag som deltar i offentliga upphandlingar är större i norra Sverige än i mellersta Sverige. I Västerbottens län är andelen högst, medan den är lägst i Jönköpings län&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft23"&gt;Enkätsvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft11"&gt;När det gäller orsakerna till varför små och medelstora företag inte deltar i offentliga upphandlingar fördelar sig enkätsvaren enligt följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;”det är inte aktuellt att delta” – 68 procent av de små, respektive 76 procent av de medelstora företagen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft18"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373258x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;”det är för komplicerat” – 16,2 procent av de små, respektive 9,7 procent av de medelstora företagen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;”det tar för lång tid” – 13,9 procent av de små, respektive 12,2 procent av de medelstora företagen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;”kontrakten är för stora” – 11,8 procent av de små, respektive 3,1 procent av de medelstora företagen samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;”annat” – 5,8 procent av de små, respektive 7,1 procent av de medelstora företagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft9"&gt;Det är för komplicerat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Företagens uppfattning är att hindren mot deras deltagande bl.a. består av omfattningen på de krav som ställs på dem i upp- handlingar samt att olika upphandlande myndigheter och enheter använder sig av olika utvärderingsmodeller.&lt;A href="#page_258"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;196 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Företagen upplever ofta upphandlingsprocessen som krånglig och svårförståelig och har svårt att se nyttan av att lära sig hur processen fungerar.&lt;A href="#page_258"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;197 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Företagen upplever vidare att upphandlingarna är alltför styrda av förfrågningsunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;Det tar för lång tid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Av en grupp företagare, som tidigare lämnat anbud och som anser att offentlig upphandling är ett tillväxthinder, menar 60 procent att det är företags tid och kostnader för framtagande av anbud som utgör hinder för att delta i offentliga upphandlingar.&lt;A href="#page_258"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;198&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Kontrakten är för stora&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Enligt undersökningen som Nutek genomförde 2005 uppgav 33 procent av företagen, som såg offentlig upphandling som ett tillväxthinder, att företaget saknade kapacitet att leverera efter- frågade volymer. I samma rapport redogörs för en telefon-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;196&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Nutek, S&lt;/SPAN&gt;måföretag och offentlig upphandling – Hinder och möjligheter för små företag att delta i offentliga upphandlingar&lt;SPAN class="ft41"&gt;, (R 2005:21), 2005.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;197&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Synpunkterna har lämnats i Tillväxtverkets projekt &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Miljödrivna marknader&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;198&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Nutek, S&lt;/SPAN&gt;måföretag och offentlig upphandling – Hinder och möjligheter för små företag att delta i offentliga upphandlingar&lt;SPAN class="ft30"&gt;, (R 2005:21), 2005, s. 25.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373259x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft8"&gt;undersökning. Av denna framgår att 13 procent av de intervjuade företagsledarna uppgav att företaget saknade kapacitet att leverera de volymer som efterfrågades.&lt;A href="#page_259"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;199 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Enligt en rapport framtagen av organisationen Företagarna har företagen skilda uppfattningar beroende på var i landet de har sin verksamhet. Nästan hälften, 44 procent, av småföretagen på Gotland menar att kontrakten är för omfattande och andelen av småföretagen i Uppsala som har samma åsikt uppgår till 36 procent. I Gävleborgs, Skåne och Kronobergs län anser endast några få procent av företagen att kontrakten är för omfattande.&lt;A href="#page_259"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;200&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Flera företag som deltagit i Tillväxtverkets intervjuer påpekar att det blivit vanligare med uppdelade kontrakt och att företagen får lämna anbud på delar. Företagen välkomnar också att det oftare framgår av förfrågningsunderlagen att företag kan gå samman och lämna gemensamma anbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft23"&gt;Intervjusvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Utöver ovanstående svar som varit alternativ i enkäten har Till- växtverket identifierat några ytterligare orsaker till att små och medelstora företag inte deltar i offentliga upphandlingar genom intervjuer med företagare. Dessa är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;förekomsten av irrelevanta krav i upphandlingarna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;bristfällig uppföljning och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;avsaknad av dialog.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Det ställs irrelevanta krav i upphandlingarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;Företagarna konstaterar i en undersökning från 2008 att ungefär 60 procent av företagen som tillfrågades i undersökningen har erfarenheter av att det ställs krav som inte är relevanta för den vara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;199&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Nutek, S&lt;/SPAN&gt;måföretag och offentlig upphandling – Hinder och möjligheter för små företag att delta i offentliga upphandlingar&lt;SPAN class="ft41"&gt;, (R 2005:21), 2005.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;200&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Företagarna, &lt;/SPAN&gt;Stora upphandlingar och små företag&lt;SPAN class="ft30"&gt;, 25 januari 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft18"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373260x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p489 ft8"&gt;eller tjänst som upphandlas.&lt;A href="#page_260"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;201 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Siffran hade ökat till 80 procent i en motsvarande undersökning som genomfördes 2011.&lt;A href="#page_260"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;202&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;Det har också framkommit att företag anser att det är vanligt att det ställs krav som syftar till att uppnå olika samhälleliga mål i upphandlingen – som t.ex. miljö- eller sociala hänsyn – där sådana krav inte kommer att leda till några effekter. Företagen upplever vidare att det kan vara svårt att förstå vad som avses med vissa miljökrav eller med sociala hänsyn. Det är således utformningen av kraven som företagen anser vara problematiska. Andra problem som företagen lyft är att för stort fokus på förfrågningsunderlaget och formaliteter kan leda till problem. Myndigheten riskerar att inte få det bästa anbudet eftersom det kan komma att uteslutas p.g.a. någon smärre formell brist som egentligen inte påverkar anbudets reella innebörd.&lt;A href="#page_260"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;203&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Företagen anser att det är svårt att få genomslag för skillnader i kvalitet eller för miljöanpassade produktionsvillkor. I förfrågnings- underlaget kan det exempelvis anges att vissa miljökrav är särskilt viktiga för upphandlingen, men i slutändan leder utvärderings- modellen ändå till att priset ensamt blir avgörande. Upplevelsen är ofta att utvärderingen av anbuden inte går till på så sätt som anges i förfrågningsunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Flera företag har under intervjuerna för Tillväxtverkets rapport påpekat att många upphandlare numera undviker att tillmäta s.k. mjuka värden betydelse. Kunskap och kvalitet borde enligt många företag värderas högre. Företagen menar att priset får orimligt stor vikt på grund av bristande beställarkompetens. Denna tar sig i uttryck i svårigheter att definiera och värdera kvalitet. Ett företag i textilbranschen menar t.ex. att många upphandlare verkar vilja ha något mer, eller till och med något annat än det som finns beskrivet i förfrågningsunderlaget. Företagen uppger att skillnaderna är stora mellan olika upphandlingar både vad gäller innehåll och hur kvalitet definieras. Tillväxtverkets uppfattning är att de små företagen ofta ser kvalitet som sitt främsta konkurrensmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Vid Tillväxtverkets intervjuer framkom också att det utrymme som finns att förhandla vid upphandlingar av vård och omsorg sällan utnyttjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;201 &lt;/SPAN&gt;Företagarna, &lt;SPAN class="ft63"&gt;Små företag och offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;, mars 2008. Undersökningen genomfördes av &lt;NOBR&gt;SIFO-Research&lt;/NOBR&gt; och var stratifierat med avseende på bransch, storlek och region. 7 427 företag ingick och svarsfrekvensen uppgick till ca 52 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;202&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Företagarna, &lt;/SPAN&gt;Offentlig upphandling – något för små företag&lt;SPAN class="ft33"&gt;, juli 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;203&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Nutek 2005 och Nutek, &lt;/SPAN&gt;Offentlig upphandling – vad tycker företagen är krångligt?, &lt;SPAN class="ft30"&gt;R 2008:06.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373261x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Ställda krav följs inte upp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Flera företag påpekar att de upphandlande myndigheterna kräver att företagen ska följa upp sina underleverantörer i flera led, trots att någon uppföljning av detta inte sker från myndighetens sida. Detta kan innebära att mindre seriösa företag deltar i upp- handlingar väl medvetna om att någon uppföljning inte kommer att ske samtidigt som seriösa företag avstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Bristfällig dialog&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Företag som deltagit i Tillväxtverkets program Miljödrivna marknader har uttryckt att de har svårt att erbjuda nya lösningar till det allmänna. Ett minskat beroende av det skriftliga materialet i anbudsprocessen och ökade möjligheter till dialog med upphandlande myndigheter och enheter skulle enligt dessa företag kunna bereda vägen för mer innovativa lösningar. Innovations- kraften som finns hos många små företag skulle bättre tas till vara vilket företagen önskar. Företagen anser också att det ofta kan vara svårt för upphandlarna att värdera skillnader mellan olika produkter med utgångspunkt enbart i en teknisk beskrivning. I de flesta fall förekommer det inte någon dialog mellan företag och upp- handlande myndigheter eller enheter inför och under ett upphandlingsförfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Ett tjänsteföretag inom &lt;NOBR&gt;IT-branschen&lt;/NOBR&gt; uppger att det är svårt att få en bra relation med kunder inom offentlig sektor. Jämfört med en affärsrelation mellan två privata företag framstår det som besvärligare med parter inom det offentliga. Exempelvis gäller detta när problem behöver lösas under ett pågående kontrakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Inte något av de intervjuade företagen har uttryckt oro för att ökade kontakter mellan det privata näringslivet och det offentliga skulle leda till förhöjd risk att upphandlingarna genomförs felaktigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft8"&gt;Tillväxtverket menar att de intervjuer som har genomförts inom ramen för uppdraget bekräftar att företagen inte anser att upp- handlingsreglerna i sig är krångliga eller hindrar deltagande. Före- tagen anser snarare att reglerna är tydliga.&lt;A href="#page_261"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;204 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Tillväxtverkets upp- fattning är att synen på offentlig upphandling domineras av ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;204 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Se också Nutek, &lt;/SPAN&gt;Småföretag och offentlig upphandling – Hinder och möjligheter för små företag att delta i offentliga upphandlingar&lt;SPAN class="ft30"&gt;, R 2005:21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft18"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;juridiskt förhållningssätt med fokus på att upphandlingen ska följa förfarandereglerna i LOU och en rädsla för att göra fel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.18.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Intressenternas erfarenheter och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Under de möten och hearingar som utredningen arrangerat i olika delar av landet har rader av synpunkter framförts från företrädare för små och medelstora företag på den offentliga upphandlingen. Till stor del sammanfaller synpunkterna med vad som rapporteras i Tillväxtverkets ovan redovisade rapport. En ståndpunkt som ofta lyfts fram är det enligt många små och medelstora företags mening alltför låga gränsvärdet för direktupphandling. Många röster har höjts för en höjd gräns som en metod att positivt påverka möjligheterna för små och medelstora företags möjligheter att få kontrakt. Se även avsnitt 4.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Organisationen Företagarna menar t.ex. att de små företagen inte är så aktiva inom offentlig upphandling som de skulle kunna vara. De viktigaste orsakerna är enligt organisationen att upp- handlingarna ofta är alldeles för omfattande, att det tar för lång tid och är för krångligt att sätta sig in i förfrågningsunderlagen och lämna anbud. Det ställs ofta krav i upphandlingar som inte är relevanta, och det är också enligt Företagarna vanligt med oproportionella krav. Krav på exempelvis hög omsättning eller bankgarantier, omfattande referensuppdrag, &lt;NOBR&gt;ISO-certifieringar&lt;/NOBR&gt; eller krav på villkor enligt kollektivavtal kan vara försvårande för små företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;Organisationen Företagarförbundet menar att införandet av ramavtalsreglerna 2008 har lett till att förbundets medlemmar har fått svårare att få kontrakt med det allmänna. Företagarförbundets uppfattning är också att det är krångligt och tidskrävande för företagen att vara med och tävla i offentliga upphandlingar. Upphandlingarna tenderar också att blir större. Kommuner upphandlar oftare tillsammans vilket ställer högre krav på leveran- törerna. Inom vissa branscher, för t.ex. sjukvårdsartiklar, har detta lett till att antalet företag som konkurrerar om kontrakten sjunkit pga. uppköp och att företag går samman. Företagen har blivit större och det påverkar konkurrensgraden. Företagarförbundet menar att införandet av s.k. småföretagarkvot leder till att de små företagens potential tas till vara. Ett annat förslag som Före- tagarförbundet för fram är att det ska tas fram fler standarder inom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft18"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;området och att fler upphandlande myndigheter använder sig av e- upphandlingssystem. Utökad användning av &lt;NOBR&gt;e-lösningar&lt;/NOBR&gt; är ett önskemål som de allra flesta intressenter framfört till utredningen (se också avsnitt 4.9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Organisationen Företagarna delar inte Företagarförbundets önskemål om införandet av en kvot för småföretag. Inställningen är istället att regler och vägledningar ska formuleras med utgångs- punkt i att de ska vara bra för små företag. Eftersom 99 procent av alla företag i Sverige är små och medelstora leder en sådan inställning till att reglerna blir bra för alla. Företagarna önskar därför inte några särregler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Föreningen SmåKom menar också att förfrågningsunderlagen ofta är alltför omfattande vilket ställer höga krav på de små företagen vid författandet av anbud. SmåKom tillägger att kravet på långa anbudstider medför stora problem för småföretagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;SOI anser, liksom Företagarförbundet, att ramavtalsreglerna styr mot stora leverantörer på bekostnad av de mindre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft8"&gt;Svenskt Näringsliv menar också att inköpssamverkan kan ha negativ inverkan på de små och medelstora företagens deltagande i offentliga upphandlingar. Vidare framhåller organisationen att det är viktigt att upphandlarna får tillräcklig tid att genomföra upp- handlingar så att det finns möjligheter att beakta de små och medelstora företagens utsikter att vinna kontrakt. Kommunernas näringspolitiska program saknar ofta beskrivningar som rör hur upphandling kan användas som ett näringspolitiskt verktyg, och Svenskt Näringsliv rekommenderar därför att kommunerna tar fram sådana styrverktyg. Tydliga styrdokument kan enligt orga- nisationen leda till ett ökad deltagande av små och medelstora företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;I samband med utredningen har särskilt frågan rests om situationen för mindre företag som är verksamma som konsulter av intellektuella tjänster. Därvid har framkommit att krav ofta ställs på omsättningsnivåer som gör att företagen slås ut på förhand. Ett annat problem kan vara att den upphandlande myndigheten ställer mycket breda krav på den kompetens som anses behövas vid upphandlingen, krav som ofta upplevs som onödigt höga och som gör det svårt för mindre konsultföretag att konkurrera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Vid dialogmöte med olika företag som drivs utan vinstsyfte, bl.a. sociala företag framfördes att det kan uppstå problem i samband med att upphandlingar delas upp. Dessa företag har erfarenheter av att de inte kunnat lämna anbud, eftersom den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft18"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;verksamhetsidé de företräder inte går att genomföra därför att när upphandlingen är uppdelad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;Ett mindre företag som är verksamt inom hotell och konferens menar att det finns en tendens att upphandlande myndigheter övergår till att upphandla bokningscentraler eller mäklartjänster i stället för hotell- och konferenstjänster. Det leder enligt företaget till flera negativa effekter. Det kan bl.a. finnas företag i mäklar- firmornas utbud som inte uppfyller de upphandlande myndig- heternas krav men som ändå finns med i utbudet. Företagen måste vidare betala en avgift till mäklaren eller centralen för att kunna vara med. Företaget menar att det kan uppfattas som ett kring- gående av LOU och att det inte borde vara möjligt att upphandla konferenstjänster på detta sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;En företagare, verksam inom tjänstesektorn, delar åsikt med Företagarna när det gäller de upphandlande myndigheternas finansiella krav och påpekar att det ibland ställs krav på minsta omsättning eller andra bevis på finansiell soliditet, krav på miljöledningssystem, jämställdhetsplan, säkerhetsledningssystem eller kvalitetsledningssystem som småföretagare har svårt, eller alls inte möjlighet, att svara mot. Företagaren i fråga anser att sådana krav är oproportionella till kontraktsföremålet. Vidare menar före- tagaren att det inte är ovanligt att upphandlande myndigheter anger att de inte kan garantera något uppdrag under gällande avtalstid. Detta är en anledning till att avstå från att lämna anbud. Det är också vanligt att det förväntas att leverantören ska stå för vissa kostnader som det är brukligt att beställaren står för. Här avses resekostnader och att inte kunna omförhandla ersättningen när t.ex. löner och övriga kostnader stiger. Företagaren tillägger att stora företag kan ha en heltidsanställd eller flera personer som bara arbetar med att skriva anbud, medan en småföretagare får utföra sådant arbete utanför ordinarie arbetstid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft8"&gt;Det har vidare lämnats en del kommentarer på utredningens hemsida som rör SME. Kommentarerna har bl.a. handlat om SKL/Kommentus upphandlingar. Deras upphandlingar anses för stora och omfattande samt inte skapa god konkurrens. De förslag och önskemål som förts fram på hemsidan rör införandet av en kvot för småföretag, utökad användning av &lt;NOBR&gt;e-lösningar&lt;/NOBR&gt; samt att myndigheterna i större utsträckning ska använda möjligheten att upphandla delkontrakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft18"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.18.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Utvärdering och översyn av upphandlingsdirektiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft23"&gt;Riksdagens synpunkter på grönboken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Riksdagen anser att nuvarande regelverk inte är småföretagarvänligt och förespråkar förenklingar. Riksdagen menar att det stora antal intyg som ofta krävs i urvalsprocessen utgör en tung administrativ börda för företagen och att det förekommer att urvalskriterier sätts på en så hög nivå att det kan vara svårt för små och medelstora företag att nå upp till dem. Upphandling av delkontrakt är ett förslag som förs fram. Riksdagen anser dock att det inte att ska vara obligatoriskt utan att varje upphandlande myndighet bör avgöra när sådan upphandling ska användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft23"&gt;Regeringen och utredningens svar i anledning av grönboken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen har i sitt remissvar till regeringen, med anledning av kommissionens grönbok angett att flera av utred- ningens förslag kan bidra till att öka de ekonomiska aktörernas nytta av den offentliga upphandlingen. Utredningen nämner särskilt förslaget om införandet av bestämmelser om valfrihets- förfarande i LOU (avsnitt 4.16) och vägledning kring uteslutnings- grunderna (avsnitt 4.17). Att se över viktningsbestämmelserna i syfte att göra anbudsutvärderingen mer transparent kommer enligt utredningen att leda till att företagens arbete med anbuden förenklas (avsnitt 4.13). Vidare kommer förslaget om &lt;NOBR&gt;pre-kvalifi-&lt;/NOBR&gt; ceringssystem i det klassiska direktivet att underlätta företagens hantering av bevis och intyg. Upphandlingsutredningen anser också att ökade förhandlingsmöjligheter och vägledning om möjligheterna att föra dialog kommer att kunna bidra till att företagens möjligheter att delta i upphandlingar underlättas (avsnitten 4.7 och 4.8).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft23"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; utvärdering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Till skillnad från rapporterna från Tillväxtverket, Bergman/Nilsson, Företagarna m.fl. som det redogörs respektive refereras till ovan, berör kommissionens utvärdering endast små och medelstora företags deltagande i offentliga upphandlingar &lt;SPAN class="ft9"&gt;över &lt;/SPAN&gt;tröskelvärdena&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft18"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373266x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Det är viktigt att ha i minnet vid läsningen av nedanstående redogörelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;Av kommissionens utvärdering och den underliggande konsult- rapporten framgår att små och medelstora företags andel av kontrakt över tröskelvärdena inte har förändrats under de senaste åren.&lt;A href="#page_266"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;205 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Fortfarande får de små och medelstora företagen inte kontrakt med det allmänna i förhållande till sin betydelse i den totala ekonomin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;I konsultrapporten framgår att de vanligaste hindren mot små och medelstora företags deltagande handlar om att företagen inte får eller kan skaffa sig tillräcklig information om kommande upphandlingar, att informationen kommer för sent eller är otillräcklig. Det finns ofta inte möjligheter att ställa frågor och underlagen är ofta svåra att förstå. Vidare är kontrakten alltför stora och det ställs alltför höga krav på tekniska kvalifikationer, certifikat och finansiell styrka. Vissa upphandlande myndigheter tillåter inte små företag att gå samman och lämna anbud och andra lämnar inte information om varför en viss leverantör blev vald. Företagen menar också att det är för stort fokus på pris i upphandlingarna till nackdel för kvalitet och flexibilitet. Dessutom menar många leverantörer att betalningsvillkoren är oförmånliga och att betalning regelmässigt sker för sent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft8"&gt;Av konsultrapporten framgår att det framför allt är kontrakt som omfattar lägre värden som ligger inom räckhåll för små företag och mikroföretag. Det är sålunda när upphandlande myndigheter ger möjligheter att lämna anbud på delkontrakt som dessa företag i större utsträckning erhåller kontrakt. Möjligheter för små företag att åberopa andra företags kapacitet har också visat sig ge effekt. Andra åtgärder som lett till resultat är mer och bättre information om kommande offentliga upphandlingar samt dialog och besva- rande av frågor under anbudstiden. Att på olika sätt underlätta den administrativa bördan för företagen har också ökat möjligheterna för små och medelstora företag att vinna kontrakt. Enligt rapporten har ovanstående åtgärder vidtagits mer frekvent under de senaste tre åren. Framförallt har det blivit mer vanligt att dela upp stora kontrakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Enligt studien menar 36 procent av de upphandlande myndig- heterna att de tror att de kan göra mer i framtiden för att underlätta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;205 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;DG Enterprise and Industry, &lt;/SPAN&gt;Evaluation of SMES’ access to Public Procurement markets in the EU&lt;SPAN class="ft56"&gt;, Final Report, September 2010. Utvärderingen grundar sig på statistik från TED för åren 2006 – 2008, som kompletterats med intervjuer av företag och organisationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft18"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft8"&gt;för små och medelstora företag. För närvarande är hindren mot ytterligare åtgärder framförallt att myndigheter saknar interna handlings- eller styrprogram, att det saknas resurser samt att det råder osäkerhet angående de juridiska ramarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Utvärderingen visar också att det blivit mer vanligt med centrala eller samordnade inköp. Användning av ramavtal har vidare ökat markant. Det skiljer sig en hel del åt mellan medlemsstaterna även om det till stor del beror på hur upphandlande myndigheter är organiserade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;I rapporten lämnas flera förslag inför det fortsatta arbetet att verka för att små och medelstora företag ökar sin medverkan i offentliga upphandlingar. När det gäller främjandet av innovationer handlar det bl.a. om bättre dialog och kommunikation med marknaden samt att funktionsupphandlingar används i stället för detaljerade tekniska specifikationer och att möjligheter finns att lämna alternativa anbud. Utbyte av erfarenheter mellan centrala aktörer och inrättande av nätverk på olika nivåer är andra åtgärder som nämns i rapporten. Att använda och utveckla &lt;NOBR&gt;e-upphandling&lt;/NOBR&gt; är något som också förespråkas. Vidare behöver statistiken förbättras så att det blir möjligt att mäta de små och medelstora företagens tillträde till offentliga upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Förfarandena behöver förenklas och den administrativa bördan bör minskas. Detta kan enligt rapporten ske genom användande av checklistor, kvalificeringssystem och självdeklarationer. För att nå ut till presumtiva leverantörer bör upphandlande myndigheter använda sig av olika kanaler för kommunikation, med en tyngd- punkt på elektroniska system. Mer dialog, inför under pågående upphandling är något som också förordas liksom tydliga besked om hur upphandlingen slutfördes, vem som vann och varför och hur de som inte vann kan förbättra sig till nästa gång. Möjligheter att lämna anbud på delkontrakt förordas också.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft23"&gt;Offentlig upphandling som styrmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Små och medelstora företag är inte någon homogen grupp. Olika företag har olika drivkrafter, produktionsteknologi, erfarenheter, mål och syften. Det finns tydliga politiska ambitioner att upphandlande myndigheter och enheter ska öka möjligheterna för små och medelstora företag att delta i offentliga upphandlingar. Som argument för detta framhålls att det kan stimulera konkur-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft18"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;rensen, skapa arbetstillfällen, leda till minskad miljöpåverkan och stimulera till innovationer. Frågan är om, när och i vilka typer av upphandlingar som det är viktigt att särskilt underlätta för små och medelstora företag att delta i offentliga upphandlingar. När kan små och medelstora företag ha effekter på t.ex. konkurrensen och i vilka sammanhang drivs utvecklingen framåt av deras deltagande?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Det finns säkert en rad skillnader mellan stora och små företag. Mindre företag har som regel sämre skalavkastning i produktionen, inte minst i samband med typiska standardprodukter. Ett stort företag har större möjligheter, generellt sett, att använda sina produktionsfaktorer på ett mer effektivt sätt än ett litet företag (allt annat lika) och har därför lägre kostnad per producerad enhet (genomsnittskostnad). Det gör att det ofta är svårt för små och medelstora företag att prismässigt matcha de stora företagens anbud. Vad gäller vissa typer av verksamhet som till exempel intellektuella tjänster, kan dessa skillnader dock vara mindre framträdande. Huruvida små och medelstora företag utgör konkurrenter till de stora företagen är en fråga som behöver studeras vidare. Utfallet kommer säkert att variera beroende på vilken marknad som studeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;De små och medelstora företagen kommer som regel inte att delta i upphandlingar om de inte har en reell chans att vinna kontrakt som ger rimlig avkastning. Det kan dock finnas andra skäl än pris till varför de små och medelstora företagen bör uppmuntras till att delta i offentliga upphandlingar. Om dessa erbjuder varor och tjänster som har högre kvalité eller är viktiga ur ett miljö- perspektiv kan de, givet att prioritet ges till detta i utvärderingen av anbuden, ha en chans att vinna kontrakt. De små och medelstora företagen kan vidare vara mer flexibla eller ha andra önskvärda kvalitéer, t.ex. vara viktiga arbetsgivare. Dessa frågor diskuteras sällan och kan behöva belysas för att närmare komma fram till när det är särskilt viktigt att underlätta för små och medelstora företags deltagande i offentliga upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft23"&gt;Andra överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Det bör i sammanhanget påpekas att det även är förenat med kostnader att bearbeta kunder och företag på den privata marknaden. Även om många små och medelstora företag upplever att det är mycket enklare att lämna anbud i den privata sektorn så&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft18"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;krävs ändå mycket arbete innan en överenskommelse har nåtts och utgången av arbetet är ofta ovisst. Vad som skiljer tillväga- gångssätten torde framförallt vara att utrymmet för personliga kontakter mellan köpare och säljare är betydligt större vid försälj- ning till privata företag än vad som är fallet vid offentlig upp- handling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft8"&gt;De rapporter och utvärderingar som utredningen refererar till ovan visar att de problem som små och medelstora företag upplever i stort sett är gemensamma inom medlemsstaterna. På den nationella nivån har samma hinder eller problem uppmärksammats under en längre tid. Företagen anser att det är för komplicerat att lämna anbud, att det tar för mycket tid att ta fram anbud och att kontrakten är för stora för att de ska ha kapacitet att leverera varan eller tjänsten som efterfrågas. Närmare efterforskningar visar att företagen uppfattar att krav som ställs i upphandlingar inte alltid är relevanta, att de är svåra att förstå och att de utvärderingsmodeller som används inte är förutsebara eller ofta bara pekar ut priset som den viktigaste faktorn. Företagen menar också att de inte ges möjligheter att offerera sina bästa produkter. Enligt kommis- sionens utvärderingsrapport förefaller de små och medelstora företagens andel av kontrakten för upphandlingar över tröskel- värdena i Sverige att minska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft8"&gt;Genomgången av de olika studierna ovan och i tidigare avsnitt ger ett intryck av att de små och medelstora företagen är underrepresenterade som anbudsgivare och att de inte erhåller kontrakt i den omfattning som de skulle kunna. Uppgifterna är emellertid divergerande. De stora företagens andel av vunna kontrakt kan emellertid uppfattas som stor i förhållande till hur liten andel som de stora företagen utgör totalt sett. Rapporterna visar att det inkommer runt 5 anbud eller mer i varje upphandling i genomsnitt. Vad rapporterna emellertid inte visar är i vilka typer av upphandlingar, produkt- eller geografiska områden som de olika kategorierna av företag vinner kontrakt, eller vilka åtgärder som lett till ökad medverkan. Rapporterna visar heller inte om företagen givits möjlighet att offerera sina bästa produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft18"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.18.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Upphandlingsutredningens fortsatta arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Ovanstående redogörelse besvarar inte frågor om när, i vilka typer av upphandlingar eller om det är viktigt att underlätta för små och medelstora företag att delta i offentliga upphandlingar. Som utredningen tidigare konstaterat finns det stora behov av ökad vägledning och förbättrade verktyg som kan hjälpa upphandlande myndigheter och enheter vid uppföljningar och utvärderingar av upphandlingar och kontrakt. Utredningen har för avsikt att noga överväga förslag som kan bidra till att uppföljning och utvärdering förbättras. Utredningen noterar med tillförsikt att Kammar- kollegiet kommer att publicera en vägledning med syfte att under- lätta för mindre leverantörer att delta i offentlig upphandling. Vägledningen kommer att publiceras efter delbetänkandet har tryckts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;Andra överväganden och förslag som också kan ha positiva effekter på konkurrensen och därmed på små och medelstora företags deltagande i offentliga upphandlingar är utökad använd- ning av elektroniska lösningar, ökade möjligheter till förhandling, förändrade regler gällande ramavtal och införande av valfrihets- förfarande inom LOU. Tydliggörande av när och hur upp- handlande myndigheter kan föra dialog med potentiella leveran- törer kan också komma att leda till ökad konkurrens och att fler små och medelstora företag deltar i offentliga upphandlingar. Ett förstärkt upphandlingsstöd är en viktig del i genomförandet av nämnda åtgärder. Utredningen har också för avsikt att närmare överväga etablering av ett nytt forskningsfält om offentlig upp- handling. En förbättrad nationell upphandlingsstatistik kan också leda till att belysa när och hur det är viktigt att vidta åtgärder för att öka konkurrensen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen ställer sig dock med hänsyn till likabehandlingsprincipen tveksam till möjligheterna att införa en s.k. småföretagarkvot men utesluter inte att frågan kan komma att beröras ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Utredningen menar vidare att det vore mindre lämpligt att i EU- lagstiftning ställa krav på att kontrakt ska delas upp i flera delar eller detaljreglera vilka krav som den upphandlande myndigheten eller enheten får ställa på leverantörerna vad gäller t.ex. krav på omsättning. Målet om den goda affären kräver att regelverket medger flexibilitet för den upphandlande myndigheten eller enheten. Utredningen förordar istället att kommissionen utvecklar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft18"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Offentlig upphandling som samhällspolitiskt styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;den ovan nämnda koden för bästa praxis för att underlätta för små och medelstora företag att delta i offentliga upphandlingar. Koden bör successivt byggas ut med ytterligare goda exempel som kan tjäna som inspiration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Utredningen kommer också att bistå regeringen i det fortsatta arbetet med översynen av upphandlingsdirektiven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft18"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373272x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;6 Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen 2010 har i uppdrag att se över systemet för insamling av nationell upphandlingsstatistik och vilka uppgifter som ska samlas in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft8"&gt;Den upphandlingsstatistik som i dagsläget samlas in är av bristande kvalitet och omfattar inte all offentlig upphandling. Det är i stort sett enbart upphandlingar som överstiger tröskelvärdena som syns i statistiken i dag. Denna statistik är dock bristfällig. Konkurrensverket rapporterar att information om upphandlingens värde saknas i drygt hälften av de upphandlingar som rapporteras till EU. &lt;A href="#page_272"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft8"&gt;När det gäller upphandlingar understigande tröskelvärdena finns viss information om statliga myndigheter och upphandlande enheter. För kommuner, landsting och offentligt ägda bolag saknas statistik om upphandlingar understigande tröskelvärdena.&lt;A href="#page_272"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Bristerna i den befintliga statistiken och frånvaron av statistik inom vissa delar av upphandlingen gör det svårt att få en korrekt bild av den offentliga upphandlingens omfattning i Sverige. Det är i dagsläget i det närmaste omöjligt att svara på så grundläggande frågor som vad och hur den offentliga sektorn upphandlar, vem som köper vad och värdet av den samlade upphandlingen. Bristerna i upphandlingsstatistiken är problematiska då det försvårar uppföljning, utvärdering och forskning på upphandlingsområdet.&lt;A href="#page_272"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Detta är särskilt bekymmersamt mot bakgrund av att de beräk- ningar som gjorts gällande den svenska offentliga upphandlingens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Konkurrensverket (2011), &lt;/SPAN&gt;Bättre statistik om offentliga upphandlingar&lt;SPAN class="ft33"&gt;, Rapport 2011:5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Konkurrensverket (2011), &lt;/SPAN&gt;Bättre statistik om offentliga upphandlingar&lt;SPAN class="ft33"&gt;, Rapport 2011:5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Konkurrensverket (2011), &lt;/SPAN&gt;Bättre statistik om offentliga upphandlingar&lt;SPAN class="ft30"&gt;, Rapport 2011:5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373273x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;omfattning indikerar att den utgör en betydande del av den svenska ekonomin.&lt;A href="#page_273"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;Vikten av möjlighet till uppföljning, utvärdering och forskning understryks av de tydliga ambitionerna att använda den offentliga upphandlingen som ett styrmedel inom flera politikområden, exempelvis miljö, näringsliv och arbetsmarknad. Bristen på natio- nell upphandlingsstatistik gör det svårt att följa upp den offentliga upphandlingen som styrmedel för att nå samhälleliga mål. Detta gäller för upphandlingspolitik som förs av EU, regeringen, lands- ting och kommuner. Bristerna försvårar även bedömningar av effekterna av eventuella lagändringar på upphandlingsområdet. En förbättrad statistik kan möjliggöra för enskilda upphandlande myndigheter och enheter att jämföra sina inköp med den allmänna bilden av upphandlingen i Sverige. Potentiella leverantörer kan ges förbättrade möjligheter att identifiera intressanta affärsmöjligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Kapitlets upplägg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Avsnitt 6.3 innehåller en beskrivning av utredningens statistik- uppdrag följt av en redogörelse för erfarenheter från det utåtriktade uppdraget i avsnitt 6.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft8"&gt;I avsnitt 6.5 presenteras den nuvarande statistikinsamlingen. Denna presentation baseras i stort på Konkurrensverkets rapport ”Bättre statistik om offentliga upphandlingar”.&lt;A href="#page_273"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Avsnittet inne- håller också en kort redogörelse för Räkenskapssammandraget (RS) baserad på information från dialogmöte med SKL och SOI samt SCB:s hemsida. Den så kallade transaktionsdatabasen, som innehåller viss information om statliga upphandlingar och kan vara av intresse i översynen, presenteras i avsnitt 6.6. Olika aktörers nytta och syften med nationell upphandlingsstatistik diskuteras i avsnitt 6.7. I avsnitt 6.8 definieras upphandlingsstatik utifrån tre olika nivåer; &lt;NOBR&gt;upphandlings-,&lt;/NOBR&gt; delkontrakts- och anbudsnivå. Utgångs- punkten är ett traditionellt fastprisavtal vilket medför att ramavtals- och &lt;NOBR&gt;LOV-upphandlingar&lt;/NOBR&gt; behandlas i särskild ordning. Med utgångspunkt i dessa tre nivåer presenteras i avsnitt 6.9 den information som efterfrågas i de standardformulär som utgör grunden för rapporteringen till TED. Detta kompletteras med en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Bergman, Mats (2008), &lt;/SPAN&gt;Offentlig upphandling och offentliga inköp. Omfattning och sam- mansättning&lt;SPAN class="ft41"&gt;, Konkurrensverket, forskningsrapport.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Konkurrensverket, &lt;/SPAN&gt;Bättre statistik om offentliga upphandlingar&lt;SPAN class="ft30"&gt;, 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;presentation av andra tänkbara informationskällor. Upphandlings- utredningen identifierar tre olika huvudalternativ för nationell upphandlingsstatistik och de presenteras i avsnitt 6.10. Med anledning av att utredningen förespråkar att insamlingen av stati- stiken i så hög grad som möjligt ska ske elektroniskt återges de huvudsakliga slutsatserna från Kammarkollegiets rapporter om elektroniska upphandlingssystem, se avsnitt 6.11, och upp- handlande myndigheters användning av elektroniska upphandlings- system, se avsnitt 6.12. I avsnitt 6.13 redogörs för hur man i Italien, med hjälp av upphandlingsdata, arbetar systematiskt med upp- följning av den offentliga upphandlingen. I Skottland har offentlig upphandling varit föremål för utredning och ett utfall av denna var nationell upphandlingsstatistik. Erfarenheterna från Skottland åter- ges i avsnitt 6.14 följt av en redogörelse av Inköp Gävleborgs arbete med uppföljning och statistik i avsnitt 6.15 samt Försvarsmaktens &lt;NOBR&gt;UEFA-projekt,&lt;/NOBR&gt; se avsnitt 6.16. Avsnitt 6.17 innehåller en sam- manfattande diskussion samt några frågor som utredningen bör se över i sitt fortsatta arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Upphandlingsutredningens statistikuppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Upphandlingsutredningens uppdrag om nationell upphandlings- statistik omfattar att utveckla och föreslå metoder för regelbunden statistikinsamling. Denna ska möjliggöra jämförelser över tid men även tillåta att nya uppgiftskrav läggs till eller att gamla revideras. Vidare ska utredningen utreda, tydligt motivera och föreslå vilka uppgifter som är nödvändiga för att den nationella upphandlings- statistiken ska kunna användas som ett instrument för att utvärdera och följa upp genomförd politik eller beräkna effekterna av fram- tida reformer på upphandlingsområdet. Inom ramen för uppdraget ska behovet av att kunna följa upp i vilken omfattning företag av olika storlek deltar i offentliga upphandlingar särskilt beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft8"&gt;Så långt det är möjligt ska utredningen redogöra för i vilken omfattning de uppgifter som upphandlande myndigheter och enheter ska lämna in till den nationella upphandlingsstatistiken också har ett värde för myndigheten eller enheten. I de fall företag berörs av insamlingen av upphandlingsstatistiken ska den admini- strativa bördan förenat med detta minimeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft18"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Utredningen ska överväga om, och i så fall i vilken omfattning, privatägda upphandlande enheter som omfattas av LUF bör omfattas av utredningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Avslutningsvis ska utredningen lämna sådana författningsförslag som anses motiverade. När det gäller utredningens statistikuppdrag omfattas även LOV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen tolkar uppdraget som att den natio- nella upphandlingsstatistiken ska innehålla upphandlande myndig- heters och enheters genomförda upphandlingar över tid och att rutinerna för insamlingen av denna statistik bör vara så pass flexibla att nya uppgifter kan läggas till eller att befintliga uppgifter ändras eller tas bort. Tidsaspekten gör att de data som samlas in ska finnas kvar oavsett vem som handhar själva statistikinsamlingen. Ruti- nerna för insamling av statistiken bör alltså inte vara avhängiga utföraren av densamma. Utredningen utgår från att den nationella statistiken ska vara tillbakablickande och ägas av staten. Med tillbakablickande menas att statistiken omfattar avslutade upp- handlingar där insamling sker på årsbasis och analys över tiden, bakåt, är möjlig. Baserat på information om genomförda upp- handlingar kan lärdomar av nytta inför framtida upphandlingar dras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;Med anledning av att den nationella upphandlingsstatistiken ska göra det möjligt att följa upp förd politik i form av exempelvis deltagande från företag av olika storlek, miljömässiga eller sociala hänsyn finns det goda skäl att nogsamt överväga vilken information som ska samlas in och vilken detaljeringsnivå data ska hålla. Utgångspunkten i detta arbete är att väga nyttan av ytterligare detaljeringsgrad mot kostnaden för att samla in och hantera denna information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;I delbetänkandet redogör utredningen för tre olika alternativa lösningar avseende detaljeringsgrad gällande den nationella upp- handlingsstatistiken. Det är inte utredningens avsikt att i del- betänkandet peka ut det scenario som med hänsyn tagen till kostnaderna vore mest lämpligt för Sverige. Delbetänkandet kommer inte heller att behandla frågan om hur insamlingen ska organiseras eller hur statistiken ska vara sökbar och för vem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Avsikten med delbetänkandet är att utifrån gällande förut- sättningar när det gäller nuvarande statistikinsamling, förekomst och bruk av elektroniskt upphandlingsstöd, erfarenheter från Italien, Skottland och svenska exempel identifiera alternativa lös-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft18"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;ningar för Sverige och de frågor som behöver ytterligare beredning inför slutbetänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft11"&gt;I det fortsatta diskuteras statistikfrågan generellt för LOU, LUF och LOV. Eventuella avvikelser beroende på lagstiftning eller typ av kontrakt hanteras i särskild ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Det utåtriktade arbetet – statistik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Inom ramen för utredningens utåtriktade arbete diskuterades behovet av nationell upphandlingsstatistik vid åtta möten runt om i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft8"&gt;Statistikfrågan har också behandlats vid särskilda möten om bl.a. erfarenheter från Skottland, Konkurrensverkets statistikuppdrag och exempel från kommuner och landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Statistik på &lt;NOBR&gt;LOV-området&lt;/NOBR&gt; har också behandlats vid ett dialog- möte med Kammarkollegiet och representanter för Sveriges Kom- muner och Landsting, (SKL) och Sverige Offentliga Inköpare (SOI). Statistik inom ramen för uppföljning och som en del av det inköpsstrategiska arbetet har diskuterats vid dialogmöte med Inköp Gävleborg. Statistikfrågan har också behandlats som en bland andra frågor vid övriga dialogmöten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Den samlade bilden av de möten som hölls runt om i landet är att såväl upphandlande myndigheter och enheter som potentiella leverantörer är positiva till förbättrad nationell statistik på upp- handlingsområdet. Deltagarna identifierade en hel del frågor och från upphandlarna finns en viss oro för en ökad arbetsbörda i samband med inrapportering. Generellt uttryckte upphandlarna ett behov av avtalsuppföljning och angav att det i nuläget inte sker i tillräcklig grad. Som orsak nämndes bristande resurser samt att upphandlingsfrågorna inte har den strategiska betydelse i den egna organisationen som upphandlarna tycker att den borde ha.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;SKL och SOI har i samband med expertgruppsmöten uttryckt att det är viktigt att beakta den resursåtgång som är förenad med deras medlemmars inrapportering av statistiken. De understryker även vikten av att den nationella upphandlingsstatistiken är till nytta för deras medlemmar. SOI har i dialogmöte med utredningen understrukit vikten av att den nuvarande statistikinsamlingen förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Upphandlingsutredningens generella intryck är att olika aktörer är positiva eller i alla fall inte negativa till inrättandet av en nationell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft18"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373277x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;upphandlingsstatistik samt att de kan identifiera en nytta för den egna verksamheten och ett behov av analyser på en mer aggregerad nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Nuvarande statistikinsamling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Konkurrensverket har sedan 2007 ansvaret för att samla in statistik på upphandlingsområdet. Myndigheten har gett Statistiska Central- byrån (SCB) i uppdrag att samla in de uppgifter som Sverige enligt EU:s direktiv och GPA är skyldiga att publicera i Tenders Elec- tronic Daily (TED).&lt;A href="#page_277"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det är i huvudsak uppgifter om upp- handlingar som överstiger tröskelvärdena som samlas in, men för statliga myndigheter och upphandlingar inom försörjningssekto- rerna omfattas även upphandlingar under tröskelvärdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Statistiken om upphandlingar över tröskelvärdena baseras i huvudsak på de efterannonser som rapporteras till TED. Det finns områden som är undantagna från skyldigheten att rapportera till TED och därför inte ingår i statistiken. Några av dessa områden är kontrakt som inte omfattas av direktiven,&lt;A href="#page_277"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;B-tjänster,&lt;/NOBR&gt; tjänste- koncessioner, valfrihetssystem enligt LOV, kontrakt som tilldelats enligt annan lagstiftning och kontrakt som rör väsentliga säker- hetsintressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft8"&gt;De uppgifter som samlas in via TED publiceras på Eurostat&lt;A href="#page_277"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;under ”Statliga finanser” och där mer specifikt ”Övriga statliga indikatorer”. Här finns information på medlemsstatsnivå gällande annonserade upphandlingar över tröskelvärdena som andel av total offentlig upphandling&lt;A href="#page_277"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och som andel av bruttonationalprodukten (BNP).&lt;A href="#page_277"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Kommissionens förordning (EG) NR 1564/2005 fastställer de standardformulär som utgör grunden för meddelanden inom ramen för upphandlingsdirektiven och därmed underlag till de uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;TED är EU:s gemensamma elektroniska databas för annonsering och efterannonsering av upphandlingar som överstiger tröskelvärdena.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Exempelvis vissa typer av förvärv, anskaffning, utveckling, produktion eller samproduktion av programmaterial avsett för radio- och TV program, finansiella tjänster, anställningar, forskning och utveckling, verksamhet kopplad till förvaltning av statsskulden eller som avser tjänster från en centralbank. Se Konkurrensverket, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Bättre statistik om offentliga upp- handlingar&lt;/SPAN&gt;, Rapport 2011:5, 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Se ”http://appsso.eurostat.ec.europa.nu.”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Se ”http://appsso.eurostat.ec.europa.nu” för en beskrivning av hur detta beräknas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;De upphandlingar som saknar uppgift om värde har i denna statistik tilldelas ett värde motsvarande genomsnittsvärdet för de upphandlingar där detta redovisats.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373278x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p661 ft8"&gt;som publiceras i TED. Totalt finns 13 olika standardformulär.&lt;A href="#page_278"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;De myndigheter och enheter som är skyldiga att rapportera till TED kan göra detta via standardformulären med det finns också möjlighet att lämna in uppgifter i elektroniskt format via eNotices eller eSenders.&lt;A href="#page_278"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft8"&gt;Den information som finns i TED finns inte tillgänglig i andra former än de som nämnts ovan. De data som utgör underlag för beräkningarna finns alltså inte publikt tillgängliga i ett format som medger systematisk filtrering eller analys av data. Detta är en brist som påpekats av forskare i juridik och ekonomi i samband med en konferens organiserad av Konkurrensverket.&lt;A href="#page_278"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Dessa data brukar dock användas av de konsulter som i olika sammanhang har EU- kommissionens uppdrag att utreda olika upphandlingsrelaterade frågeställningar. En publicering av de data som ligger till grund för de uppgifter som i dag redovisas på Eurostat’s hemsida gör statistiken tillgänglig för forskare, inom olika discipliner, och därmed finns, menar forskarna, förutsättningar för bättre besluts- underlag till &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; i form av forskningsbaserade rapporter. Utredningen delar den uppfattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;Vilken typ av information som samlas in varierar för olika typer av upphandlande myndigheter och enheter samt beroende på om upphandlingen regleras av LOU eller LUF. Den statistik som samlas in baseras på den lägsta kravnivån när det gäller vad som måste samlas in. Den innerhåller i huvudsak information om antal kontrakt, värden och förfaranden. Det finns ingen information om till exempel antalet anbudsgivare eller de anbud som lämnats in.&lt;A href="#page_278"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Statistik om upphandlingar under tröskelvärdet samlas in via två enkätundersökningar som årligen genomförs av SCB. Enkäten omfattar även direktupphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft11"&gt;Det förekommer i dagsläget ingen systematisk insamling av statistik om &lt;NOBR&gt;LOV-upphandlingar.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft8"&gt;Nedan följer en genomgång, baserad på Konkurrensverkets rapport från 2011&lt;A href="#page_278"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;av vilka uppgifter som ingår i den befintliga statistiken gällande LOU och LUF. Dessutom diskuteras förut- sättningarna för statistik gällande &lt;NOBR&gt;LOV-reglerade&lt;/NOBR&gt; upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se avsnitt 6.9 för en redogörelse av de olika standardformulären.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se “http://simap.europa.eu”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Konferensen ”The cost of different Goals of public procurement”, den 31 augusti 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Se Konkurrensverket, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Bättre statistik om offentliga upphandlingar&lt;/SPAN&gt;, Rapport 2011:5, 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Se Konkurrensverket, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Bättre statistik om offentliga upphandlingar&lt;/SPAN&gt;, Rapport 2011:5, 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373279x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Detta baseras på en rapport från Kammarkollegiet från 2010,&lt;A href="#page_279"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;information på valfrihetswebben samt dialogmöte med Kammar- kollegiet. De statliga ramavtalen omfattas av den så kallade tran- saktionsdatabasen. Med anledning av att denna också ger vissa förutsättningar för statistikinsamling presenteras delar ur Stats- kontorets rapport från 2010 gällande ett utvecklat upphandlings- stöd.&lt;A href="#page_279"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Statistik inom ramen för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LOU-upphandlingar&lt;/NOBR&gt; över tröskelvärdena&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft11"&gt;För upphandlingar som överstiger tröskelvärdena ska enligt det klassiska direktivet&lt;A href="#page_279"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;samt GPA följande uppgifter minst samlas in:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;antal tilldelade kontrakt per upphandlande myndighet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;kontraktets värde,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;upphandlingsförfarande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;CPV-kod,&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;nationalitet på den leverantör som tilldelats kontraktet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;totalt kontraktsvärde i de fall förhandlat förfarande utan föregående annonsering tillämpats, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;totalt kontraktsvärde när tilldelning skett enligt undantag från GPA.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;Uppgifterna ska delas upp så att det är möjligt att filtrera antalet kontrakt per myndighet och kontraktsvärden på upphandlings- förfarande, &lt;NOBR&gt;CPV-kod&lt;/NOBR&gt; samt nationalitet på den leverantör som tilldelats kontraktet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft11"&gt;Undantag enligt GPA avser bland annat skydd av säkerhets- intressen vid upphandling av vapen, ammunition eller annan krigsmateriel.&lt;A href="#page_279"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Kammarkollegiet, &lt;/SPAN&gt;Målgruppernas användning av Valfrihetswebben&lt;SPAN class="ft41"&gt;, 27 augusti 2010, dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;24.1-5248-10,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt; rapport till regeringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Statskontoret, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ett utvecklat upphandlingsstöd&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;2010/95-5,&lt;/NOBR&gt; 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Artikel &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;75-76&lt;/NOBR&gt; i direktiv 2004/18/EG samt artikel 19 punkt 5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;CPV-kod,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; CPV står för ”Common Procurement Vocabulary” och är en huvudordlista för att beskriva föremålet för upphandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Artikel 23 GPA.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373280x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;B-tjänster&lt;/NOBR&gt; över tröskelvärdet behöver inte annonseras i TED men måste efterannonseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Motsvarande information samlas in om statliga myndigheters upphandlingar över tröskelvärdena. Men när förhandlat förfarande utan föregående annonsering tillämpats ska även skälen till till- lämpningen redovisas. För upphandlingar under tröskelvärdet som genomförs av statliga myndigheter samlas det totala kontrakts- värdet per upphandlande myndighet in. Denna statistik omfattar inte exempelvis &lt;NOBR&gt;B-tjänster.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Statistik inom ramen för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LUF-upphandlingar&lt;/NOBR&gt; över tröskelvärdena&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft8"&gt;För upphandlingar över tröskelvärdet ska enligt försörjnings- direktivet GPA följande uppgifter minst samlas in:&lt;A href="#page_280"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;totalt värde av tilldelade kontrakt per upphandlande enhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;CPV-kod&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;totalt kontraktsvärde i de fall förhandlat förfarande utan före- gående annonsering tillämpats&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;totalt kontraktsvärde när tilldelning skett enligt undantag från GPA.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft8"&gt;Uppgifterna ska göra det möjligt att filtrera kontraktsvärde bero- ende på vad upphandlingen avser. För upphandlingar understigande tröskelvärdena ingår endast ett totalt värde per verksamhets- kategori, t.ex. post, transporter eller distribution av gas eller värme, distribution av el, samt den information som är nödvändig för att kontrollera tillämpningen av GPA. SCB samlar in denna informa- tion via en enkät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Artikel 19 punkt 5 &lt;NOBR&gt;(a-d).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373281x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p669 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Statistik gällande statliga myndigheters upphandlingar under tröskelvärdena&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft11"&gt;För statliga myndigheters upphandlingar understigande tröskel- värdena, inklusive direktupphandling, samlas följande uppgifter in:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;värdet av upphandlingar som avslutades under året, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;uppskattat värde av under året upphandlande ramavtal (ej värdet av avrop från ramavtal).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft8"&gt;Dessa uppgifter samlas in via en enkät som utformas av Kon- kurrensverket och hanteras av SCB. Uppgifterna redovisas som ett totalbelopp för varor, tjänster och byggentreprenader. Det sker alltså ingen särredovisning av ramavtalen. Uppgifterna redovisas som totalbelopp fördelade på varor, tjänster och byggentre- prenader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Statistik i Räkenskapssammandraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Viss information om inköp genomförda av kommuner och lands- ting återfinns i Räkenskapssammandraget (RS). Statistiken i RS baseras på kommunernas och landstingens bokslut och samlas in av SCB.&lt;A href="#page_281"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;RS består av ekonomisk statistik och syftar till att på årsbasis ge information om kommunernas och landstingens ekonomi, nuläge och utveckling. Inrapporteringen till RS sker via blanketter och är ett resurskrävande arbete som kräver en hel del manuellt arbete från kommunernas och landstingens sida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Uppgifterna i RS används bland annat till att skapa nyckeltal för att beskriva vad olika verksamheter kostar i kommun och landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Verksamhet producerad i egen regi och av annan tillhandahållare (privata företag, stiftelser, personalkooperativ, etc.) redovisas var för sig. Det gör att RS statistiken kan användas för att ge en bild av hur stor del av kommunernas respektive landstingens ekonomier som utgörs av produktion i egen regi kontra av andra tillhanda- hållare, dvs. köp av verksamhet. Det senare ska inte förväxlas med offentlig upphandling då RS även innehåller inköp som är undantagna från upphandlingslagstiftningen. I RS saknas möjlighet att från köp av verksamhet urskilja inköp som regleras av LOU, LUF eller LOV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Se ”www.scb.se”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373282x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Statistik inom ramen för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LOV-upphandlingar&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft8"&gt;Kammarkollegiet handhar och har utvecklat en nationell databas, valfrihetswebben,&lt;A href="#page_282"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;för annonsering inom de områden som regleras av LOV. Valfrihetswebben omfattar i första hand hälso- och sjuk- vård samt socialtjänster men sedan i juli 2010 kan även Arbets- förmedlingen välja att tillämpa LOV vid upphandlingar inom ramen för sitt arbetsmarknadspolitiska uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;En utvärdering genomförd under 2010 visar bland annat att landstingen inte använder valfrihetswebben i någon högre utsträck- ning utan i första hand tycks välja de egna hemsidorna eller andra annonsplatser som kommunikationskanal. Det synes också gälla för kommunerna.&lt;A href="#page_282"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Valfrihetswebben innehåller inte någon systematiserad och sökbar statistik på de upphandlingar som annonserats där. Det som finns är alltså bristfälliga uppgifter om antalet annonser på Valfrihetswebben. Det går inte att utläsa av den befintliga informationen hur många och vilka valfrihetssystem som finns i Sverige. Det saknas också information om hur många och vilka leverantörer som är anslutna till valfrihetssystemen. Enligt Kammarkollegiet kan frånvaron av gemensamma definitioner av viktiga begrepp inom sjuk- och hälsovården skapa problem vid ett införande av nationell statistik om &lt;NOBR&gt;LOV-upphandlingar.&lt;/NOBR&gt; Vidare anser Kammarkollegiet att &lt;NOBR&gt;CPV-koderna&lt;/NOBR&gt; är alltför generella för att på ett rättvisande sätt spegla de tjänster som upphandlas inom ramen för LOV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Transaktionsdatabasen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Ekonomistyrningsverket (ESV) har på uppdrag av regeringen utvecklat en transaktionsdatabas (TDB) som innehåller uppgifter om statliga myndigheters inköp av varor och tjänster från utom- statliga leverantörer. Statskontoret har på uppdrag av regeringen utvärderat TDB.&lt;A href="#page_282"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Den initiala ambitionen var att TDB skulle täcka 90 procent av de statliga myndigheternas inköp men den ambi- tionen har inte uppnåtts. Uppskattningsvis omfattar TDB 50 procent av de statliga inköpen. Inledningsvis ingick 70 statliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se ”www.valfrihetswebben.se”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Kammarkollegiet, Målgruppernas &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;användning av Valfrihetswebben&lt;/SPAN&gt;, 27 augusti 2010, dnr &lt;NOBR&gt;24.1-5248-10,&lt;/NOBR&gt; rapport till regeringen, 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Statskontoret, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Ett utvecklat upphandlingsstöd&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;2010/95-5,&lt;/NOBR&gt; 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373283x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;myndigheter i TDB men av olika anledningar har sex av dem utgått.&lt;A href="#page_283"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft8"&gt;Grundtanken med TDB var att skapa förutsättningar för en effektiv och rationell upphandlingsprocess och därmed identifiera förutsättningar för fler statliga ramavtal. Dessutom skulle TDB fungera som ett stöd för andra statliga myndigheter, bidra till en effektivisering av beräkningen av &lt;NOBR&gt;EU-avgiften&lt;/NOBR&gt; samt kunna användas av inrapporterande myndigheter. De myndigheter som ingår i den statliga inköpssamordningen använder TDB för analyser, för att följa upp befintliga ramavtal och för att kontrollera leverantörernas inrapportering av försäljningsstatistik då det är leverantörerna som sköter inrapporteringen till TDB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;TDB innehåller uppgifter om myndigheters inköp, leverantörers namn och organisationsnummer, inköpets belopp och konto för inköpet. Myndigheternas inköp klassificeras efter &lt;NOBR&gt;s-koder.&lt;A href="#page_283"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_283"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Data- basen har utretts vid ett flertal tillfällen och det gemensamma intrycket tycks vara att TDB används i mindre utsträckning än vad som förväntades. Flera av de myndigheter som är ansvariga för den statliga inköpssamordningens ramavtal använder sig av andra verktyg för kontroll och uppföljning. Huvudskälen till detta tycks vara problem med TDB:s tillförlitlighet och täckningsgrad. Även Statskontorets utredning visar på brister med TDB och att det huvudsakliga användningsområdet för TDB tycks vara att kontrol- lera avtalstroheten och att leverantörerna sköter inrapporteringen till databasen. Databasen används också, om än i mindre omfatt- ning, i samband med att nya ramavtal ska tecknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft8"&gt;Statskontoret&lt;A href="#page_283"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;rapporterar att en hel del av inköpen inte s- klassificeras vilket gör att en stor andel av inköpen hamnar i kategorin ”övrigt”. Statskontoret menar vidare att &lt;NOBR&gt;s-koderna&lt;/NOBR&gt; inte på ett rättvisande sätt visar vilka varor och tjänster som köps. Det saknas också information om inköpet är ett avrop från ett statligt ramavtal eller någon annan form av upphandling. Detta begränsar TDB:s användbarhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft8"&gt;Driftskostnaden för TDB rapporteras vara relativt låg. Enligt Statskontoret&lt;A href="#page_283"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;ligger de faktiska driftskostnaderna i intervallet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Dessa är Arbetsförmedlingen, Trafikverket, Linnéuniversitetet, Lärarhögskolan I Stock- holm, Pensionsmyndigheten och Riksförsäkringsverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;S-kod&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; står för statlig inrapporteringskod och används i samband med inrapportering av ekonomisk information till statsredovisningen. &lt;NOBR&gt;S-koderna&lt;/NOBR&gt; har samma struktur som den statliga baskontoplanen men är mindre detaljerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Statskontoret, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ett utvecklat upphandlingsstöd&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;2010/95-5,&lt;/NOBR&gt; 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Statskontoret, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Ett utvecklat upphandlingsstöd&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;2010/95-5,&lt;/NOBR&gt; 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft8"&gt;50 000 till 100 000 kronor per år. Till detta kommer en beräknad kostnad för inrapporterande myndigheter motsvarande cirka 170 000 kronor per år. Ekonomistyrningsverket har aviserat en uppgradering av TDB, vilket beräknas kosta 2 miljoner kronor. Till intäktssidan räknas besparingar i form av lägre priser och administrativa skalfördelar. Det är dock enligt Statskontoret svårt att få en bra bild av hur stora intäkterna är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Statskontoret menar att det finns förutsättningar för en förbättrad uppföljning och utveckling av den upphandlings- stödjande verksamheten om det årligen samlas in uppgifter om omfattningen av myndigheters inköp, vilka leverantörer som leve- rerat varor och/eller tjänster, uppgifter om vilken typ av inköp som har gjorts (avrop på statligt eller eget ramavtal, upphandling, sam- ordnad upphandling eller direktupphandling) och fördelning av inköp på produktkategorier. En sådan databas gör det möjligt att bedöma inom vilka produktområden det finns behov och potential för gemensamma insatser, analysera små- och medelstora företags möjligheter att delta i statliga upphandlingar, samt utvärdera om det allmänna upphandlingsstödet verkligen ges inom de områden där det tycks ha störst relevans. Med en förbättrad databas blir det också möjligt att följa upp och utvärdera via upphandlingen förd politik i EU och Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft8"&gt;Statskontoret föreslår att TDB i sin nuvarande form avvecklas och menar att det finns skäl att överväga en utveckling av en ny databas. Införandet av en ny databas bygger enligt Statskontoret på att upphandlande myndigheter ställer krav i upphandlingar på att leverantörer ska märka varor och tjänster med produktkoder, att det skapas enhetliga standarder för pris- och produktinformation, att det utvecklas &lt;NOBR&gt;e-handelslösningar&lt;/NOBR&gt; och ekonomisystem som kan hantera informationen samt att transaktionsdatabasen kan hantera informationen. Detta kräver enligt Statskontoret en utvecklad inrapportering som kan ske via det system för &lt;NOBR&gt;e-beställning&lt;/NOBR&gt; som utarbetas av Ekonomistyrningsverket och att en upphandlings- myndighet förvaltar den utvecklade databasen. Förslaget innebär att en och samma myndighet står för upphandlingsstöd och förvaltning av databasen. Databasen föreslås finansieras via ram- avtalsavgifterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft18"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Nyttan med nationell upphandlingsstatistik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Inrättande av nationell statistik om offentlig upphandling kan motiveras utifrån flera centrala syften varav utredningen har identi- fierat möjlighet till jämförelser och analys, utvärdering av via den offentliga upphandlingen förd politik, systematiserad avtals- uppföljning och korruptionsbekämpning. En nationell upp- handlingsstatistik baserad på genomförda upphandlingar kan alltså vara till nytta för olika aktörer i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Möjlighet till jämförelser och analys&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Nationell upphandlingsstatistik kan ge möjligheter till jämförelser och analys för enskilda myndigheter eller enheter, potentiella leverantörer, beslutsfattare och forskare. Nedan diskuteras nyttan för dessa aktörer förutsättningslöst, dvs. utan att ta hänsyn till hur statistiken ska organiseras eller för vem den ska vara sökbar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft23"&gt;Den enskilda myndigheten eller enheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Med en nationell upphandlingsstatistik blir det möjligt för den enskilda myndigheten eller enheten att jämföra sig upphandlings- mässigt med ett snitt av Sverige. Beroende på hur statistiken ser ut kan det också bli möjligt att jämföra sig med ett snitt av myndigheter och enheter inom till exempel samma verksam- hetsområde, av samma storlek eller samma geografiska lokalisering. Jämförelsen kan till exempel göras med avseende på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;vilka företag som får kontrakt (finns det dominanta företag som i stort sett får kontrakt med alla myndigheter och enheter i Sverige eller är marknaden mer splittrad?)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;vad som köps in (väljer jämförbara upphandlande myndigheter eller enheter att bedriva det, som den egna myndigheten eller enheten upphandlar, i egen regi?)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;vad andra myndigheter eller enheter betalar för samma typ av vara, tjänst eller byggentreprenad som den egna myndigheten eller enheten upphandlar (är priset rimligt?)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft18"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373286x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p271 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;vilken typ av avtal andra myndigheter och enheter ingår när vissa varor eller tjänster upphandlas (ramavtal eller traditionella avtal)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;vilka lärdomar som kan dras av hur andra myndigheter eller enheter utformar sina upphandlingar med avseende på t.ex. förfarande, utvärderingsgrund, antal delkontrakt i en och samma upphandling, kontraktstider och optionstider?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Dessa omständigheter kan påverka konkurrensgraden, prisbilden och varans, tjänstens eller entreprenadens kvalitetsnivå och borde därför vara av intresse för den enskilda myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Genom att filtrera data kan intressanta samband utvärderas. Det kan t.ex. vara av intresse att, givet att en upphandling överstiger tröskelvärdet, se om förfarandet har betydelse för konkurrens- graden eller priset. En annan intressant filtrering är huruvida upp- handlingar som omfattar ett kontrakt tycks attrahera färre, lika många eller fler anbudsgivare än upphandlingar omfattande flera delkontrakt. Det är inte bara av intresse att se hur själva kon- kurrensgraden påverkas, det kan också vara av intresse att se vilka företag som visar intresse för upphandlingen beroende på hur denna är utformad. En sådan analys kan visa vilka effekter upphandlingens utformning har på intresset från företag som tidigare inte deltagit i upphandlingar. Om det är nya typer av företag i termer av geografisk hemvist, ägarformer&lt;A href="#page_286"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;eller storlek som är intresserade, eller om det är samma företag och samma typ av företag som lägger anbud oavsett hur upphandlingen är utformad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft8"&gt;Analysen är relevant inför utformningen av framtida upp- handlingar och kan underlätta för upphandlande myndigheter och enheter att identifiera samordningsmöjligheter och eventuella förbättringsmöjligheter för att därmed göra bättre upphandlingar i termer av högre kvalitet, bättre avtalsvillkor, och lägre priser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Statistiken kan sammanfattningsvis användas som en viktig del i det inköpsstrategiska arbetet och utgör en viktig komponent i myndighetens eller enhetens arbete med att se över hur effektivt uppdragen genomförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;FAMNA &lt;NOBR&gt;(non-profitföretagens&lt;/NOBR&gt; förbund) har till utredningen framfört att kommuner och landsting bör åläggas att lämna in uppgifter om omfattningen av inköp från idéburna organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft18"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft23"&gt;Potentiella leverantörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Nationell upphandlingsstatistik kan även vara till nytta för potentiella leverantörer. Statistiken kan utformas och vara sökbar på ett sådant sätt att den kan underlätta för potentiella leverantörer att identifiera intressanta marknader. Om statistiken innehåller information om enskilda kontrakts avtalstider kan potentiella leverantörer identifiera upphandlingscyklerna, dvs. se när intres- santa kontrakt kommer att upphandlas igen och förbereda sig för detta. Nationell upphandlingsstatistik skulle därmed kunna leda till minskade inträdeströsklar vilket i sin tur kan ha en positiv effekt på konkurrensgraden och leda till lägre priser och högre kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft23"&gt;Aggregerad analys på nationell eller regional nivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Den befintliga upphandlingsstatistiken omfattar i första hand uppgifter om upphandlingar som överstiger tröskelvärdena. Baserat på de annonser som publiceras i TED kan Sverige jämföras med övriga EU; enskilda stater, delar eller hela EU. Jämförelsen kan göras utifrån de i TED annonserade upphandlingarnas andel av den offentliga sektorns totala offentliga upphandling eller som andel av brutto nationalprodukten (BNP). Rapporteringen till TED är som tidigare nämnts bristfällig. Med tanke på att viss upphandling under tröskelvärdena inte ingår i de uppgifter som rapporteras in till EU kan denna statistik behöva förbättras och utvidgas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Den befintliga statistiken om offentliga upphandling i Sverige ger enligt Upphandlingsutredningen inte en tillräcklig grund för en övergripande kvalitativ analys av vilka värden som svensk offentlig upphandling uppgår till, vad som upphandlas eller ens enkla indikatorer på hur upphandlingarna går till såsom förfarande och utvärderingsgrund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Förbättrad statistik som också innehåller offentliga upp- handlingar under tröskelvärdena, &lt;NOBR&gt;B-tjänster&lt;/NOBR&gt; oavsett värde och kanske direktupphandling skulle kunna ge en god grund för en analys av den offentliga upphandlingen i Sverige. Genom tillgång till kvalitativa data om den offentliga upphandlingen kan vi förutom de grundläggande uppgifterna om belopp, typ av inköp och utformning av själva upphandlingen, t.ex. förfarande, utvärderingsgrund, avtalstid och optionstid, analysera vilka effekter olika utformning av upphandlingen får på t.ex. konkurrensgrad och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft18"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;prisnivå. Den analys som de enskilda upphandlande myndigheterna och enheterna kan göra kan alltså även göras för delar av landet (regional nivå) eller för landet som helhet (nationell nivå).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Väl utformad statistik på upphandlingsområdet gör det möjligt att initiera, analysera och utvärdera förutsättningarna för en effek- tivare upphandling. Nationell upphandlingsstatistik är också en förutsättning för att utvärdera och analysera effekter av förändr- ingar av upphandlingsregelverket, exempelvis förstärkta rättsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft23"&gt;Forskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Forskning är ett viktigt komplement till de analyser och utvär- deringar som genomförs av t.ex. myndigheter, privata konsulter och olika intresseorganisationer. Offentlig upphandling är ett ämne som forskningsmässigt är intressant för flera discipliner men som det forskas relativt lite på. Frågor relaterade till offentlig upp- handling kan studeras av t.ex. jurister, nationalekonomer, företags- ekonomer, ingenjörer, beteendevetare och historiker. Ämnes- området lämpar sig förmodligen väl för tvärvetenskapliga analyser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Forskning om offentlig upphandling baserad på någon form av upphandlingsdata av någorlunda hög detaljeringsgrad bygger i dagsläget på att forskaren själv samlar in och processar data. Det finns för närvarande inte någon databas (i Sverige eller på EU- nivå), offentlig eller kommersiell, som på ett enkelt och systematiskt sätt gör det möjligt för forskare att få tillgång till sådana data. De annonsdatabaser som finns underlättar identifika- tionen av genomförda upphandlingar men den information som finns i annonser, förfrågningsunderlag, tekniska beskrivningar och avtalsutkast måste i regel kompletteras med anbudssamman- ställning och beslutsprotokoll för att ge en någorlunda fullständig bild av den genomförda upphandlingen. Denna typ av dokument måste relativt ofta hämtas från upphandlande myndigheter eller enheter. Därefter skapas databasen manuellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft8"&gt;Det säger sig själv att denna typ av datainsamling är resurs- krävande och kan effektiviseras. En nationell upphandlingsstatistik med goda filtreringsmöjligheter underlättar forskningen och kan stimulera till ökad empirisk forskning på upphandlingsområdet av värde för både praktiker och beslutsfattare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft18"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373289x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p682 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Utvärdering av den offentliga upphandlingen som politiskt styrmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft8"&gt;Från politiskt håll inom EU och i Sverige framförs den offentliga upphandlingen som ett medel för att nå samhälleliga mål. Grund- tanken är att upphandlande myndigheter eller enheter som betydande aktörer på de marknaderna där de agerar har möjlighet att påverka leverantörerna till en miljömässig och socialt mer hållbar produktion samt stimulera till innovationer. Ett annat område som prioriteras är de små och medelstora företagens förutsättningar att delta i offentliga upphandlingar och erhålla offentliga kontrakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Detta gör den offentliga upphandlingen till ett politiskt styr- instrument och precis som i fallet med andra politiska styr- instrument kan det behöva utvärderas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Utvärderingen kan dels avse den offentliga upphandlingen i förhållande till andra styrinstrument och dels i förhållande till något specifikt eller några specifika politiskt mål. Detta gör att nationell upphandlingsstatistik har ett policyvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Utan nationell upphandlingsstatistik blir det svårt och sannolikt resurskrävande att utvärdera den offentliga upphandlingen som styrinstrument utifrån till exempel kriterierna kostnadseffektivitet, måleffektivitet, rättvisa eller flexibilitet.&lt;A href="#page_289"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Nedan ges en kort förklaring till begreppen och för enkelhetens skull utgår presen- tationen från offentlig upphandling som medel för att hantera miljöproblem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Kostnadseffektivitetskriteriet innebär att vi bör välja sådana styrinstrument som kan åtgärda (miljö)problemet till lägst kostnad.&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_289"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Kravet på måleffektivitet innebär att vi ska välja styrinstrument som når uppsatta (miljö)mål. Måleffektiva styrinstrument är inte alltid kostnadseffektiva men kan vara motiverade ändå, vid t.ex. (miljö)problem som måste åtgärdas snabbt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Henley, Nick, Jason Shogren och Ben White, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Environmental Economics in Theory and Practice&lt;/SPAN&gt;, Basinstoke: Palgrave Macmillan, 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Detta innebär att den marginella reningskostnaden skall vara lika stor för samtliga källor till problemet. Det betyder att två företag med olika produktionsteknologi på marginalen (den sist producerade enheten) ska ha lika kostnad för att anpassa sig till de krav och kriterier som ställts. Se även Lundberg, Sofia, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Per-Olov&lt;/NOBR&gt; Marklund och Runar Brännlund,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft69"&gt;Assessment of Green Public Procurement as a Policy Tool, &lt;NOBR&gt;Cost-efficiency&lt;/NOBR&gt; and Competition Considerations&lt;SPAN class="ft30"&gt;, Umeå Economic Studies No 775, 2009, för en diskussions av miljöhänsyn i offentlig upphandling och kostnadseffektivitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft18"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373290x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p271 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Rättvisekriteriet kan förenklat sägas beröra fördelningsmässiga aspekter på (miljö)politik. Det kan till exempel vara så att olika delar av populationen eller geografiska områden påverkas olika av ett styrinstrument. Styrinstrument kan vara kostnads- effektiva och/eller måleffektiva men orättvisa och därför svåra att tillämpa. Det kan alltså finnas fördelningsmässiga skäl att välja ett annat styrinstrument men det medför i så fall ett högre resursuttag än ett kostnadseffektivt alternativ.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Flexibilitetskriteriet kan t.ex. handla om styrinstrumentets för- måga att hantera specifika situationer i form av t.ex. lokala miljöproblem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft8"&gt;En nationell upphandlingsstatistik som ska göra det möjligt att utvärdera via upphandlingen förd politik ställer särskilda krav på statistiken. Det räcker till exempel inte enbart att veta om det har ställts sociala krav eller miljökrav eller tagits social- eller miljö- mässiga hänsyn vid anbudsutvärderingen för att veta om den offentliga upphandlingen bidrar till ett socialt och miljömässigt hållbart samhälle. Förutom att kunskap behövs om hur&lt;A href="#page_290"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och vilken hänsyn som togs, i termer av utvärdering av anbud, krävs infor- mation om vilka sociala eller miljömässiga problem som hänsynen avsett att åtgärda eller bidra till reduktion av. Vid miljöhänsyn behövs också information om olika produkters miljöprestanda och hur miljöanpassade produkter skiljer sig åt från icke miljöanpassade produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft8"&gt;Information om hur olika hänsyn tagits kan fås ur de dokument som omger enskilda upphandlingar, t.ex. förfrågningsunderlag. Det är dock tveksamt om upphandlingsdokumenten innehåller information om vilka problem som hänsynen avsett att åtgärda, miljöprestanda, utsläppsnivåer, energiförbrukning eller andra i förhållande till hänsynens syfte relevanta mått.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Utan denna information blir det svårt att utvärdera upp- handlingens effekt på de problem som den särskilda hänsynen avser att åtgärda eller analysera den offentliga upphandlingens effekter på sociala eller miljömässiga förhållanden i förhållande till andra styrinstrument, t.ex. skatter, subventioner, riktade satsningar och regleringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Se Lundberg, Sofia och &lt;NOBR&gt;Per-Olov&lt;/NOBR&gt; Marklund, &lt;SPAN class="ft70"&gt;The Pivotal Nature of Award Methods in Green Public Procurement, Environmental Economics&lt;/SPAN&gt;, 2(3), 2011, s. &lt;NOBR&gt;61-70,&lt;/NOBR&gt; för en beskrivning av utvärderingsmodellens betydelse för upphandlingens funktion som styrinstrument inom miljöområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Det är sannolikt för resurskrävande att samla in denna typ av information inom ramen för den nationella upphandlings- statistiken. En rimlig utgångspunkt är därför att betrakta upp- handlingsstatistiken som en bra grund för urval av upphandlingar för att sedan, om möjligt, göra en djupare analys av offentlig upphandling som styrinstrument inom olika politikområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Karteller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Den nationella upphandlingsstatistiken kan utgöra ett viktigt underlag för att följa upp den offentliga upphandlingen i syfte att förebygga och underlätta upptäckt av eventuella anbudskarteller. Här avses främst anbudskarteller mellan olika anbudsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Anbudsdata kan underlätta upptäckter av anbudskarteller eller indikera beteenden från anbudsgivarna som kan vara intressanta att närmare analysera. Det är dock inte rimligt att tro att analyser av karteller baserade på anbudsdata ensamt kan fälla en anbudskartell i domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;I dag kan en upphandlande myndighet eller enhet på eget initiativ följa upp och analysera de upphandlingar som genomförts vid den egna myndigheten eller enheten. Genom en systematisk genomgång av genomförda upphandlingar finns en möjlighet att upptäcka avvikande mönster i anbudsgivarnas beteende. Exempel på sådana mönster är att anbudsgivarna turas om att över tid vinna olika upphandlingar eller inom ramen för en upphandling har delat upp olika delkontrakt mellan sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Ett annat sätt att organisera anbudskarteller är geografisk upp- delning eller någon slags turordning där anbudsgivarna alternerar mellan olika upphandlande myndigheter eller enheter. För sådana upptäckter räcker det inte med att analysera anbudsdata hos den enskilda myndigheten eller enheten. Nationell upphandlings- statistik kan däremot bidra till sådana upptäckter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Avtalsuppföljning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Vid utredningens utåtriktade arbete och den enkätundersökning som utredningen genomfört har det framkommit att det finns ett stort behov av, men för lite resurser till, avtalsuppföljning (se avsnitt 4.15). Även Produktivitetskommittén belyser vikten av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft18"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373292x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft8"&gt;goda förutsättningar för uppföljning av ingångna ramavtal och att det finns skäl att misstänka att denna kan förbättras.&lt;A href="#page_292"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft8"&gt;Avtalsuppföljning kan dels ske i syfte att se till att ingångna kontrakt följs, dels för att tillse att inköp och avrop sker i enlighet med upphandlingsreglerna och med ingångna ramavtal. Otillåten direktupphandling medför att den upphandlande myndigheten eller enheten riskerar att få betala en upphandlingsskadeavgift och avtalsbrott medför risk för skadeståndstalan gentemot myndig- heten eller enheten. Det finns också en risk för att inköp utanför ramavtalen medför sämre villkor och en lägre kvalitet även om inköpet vid inköpstillfället verkar vara identisk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Brister i avtalstroheten kan påverka upphandlande myndighets eller enhets trovärdighet i förhållande till potentiella leverantörer. Det är rimligt att utgå från att potentiella leverantörer inte finner det motiverat att investera resurser i anbud och kontrakt i ram- avtalsupphandlingar som med hög sannolikhet kommer att leda till få eller inga avrop riktade mot det egna företaget. Detta riskerar i en förlängning att medföra negativa effekter på konkurrensgraden vid den upphandlande myndigheten eller enhetens framtida upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft8"&gt;Nationell upphandlingsstatistik som också länkar till ekonomi- administrativa system och särskilt fakturahantering kan göra det möjligt för den enskilda myndigheten eller enheten att själv kontrollera hur inköpen förhåller sig till ingångna avtal alternativt om det sker inköp av sådan art som borde ha upphandlats. Den nationella statistiken blir då ett verktyg i den egna verksamhets- utvecklingen. Detta kan vara av särskilt stort värde hos stora, decentraliserade, myndigheter där det är långt mellan den avdelning som sköter upphandlingarna och beställarna som gör inköpen. Statistiken ger därmed myndigheten eller enheten ett verktyg i dess strategiska inköpsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft8"&gt;Frågan om länkning till ekonomisystem kommer att behandlas vidare under den del av kapitlet som behandlar tänkbara alternativ för en nationell upphandlingsstatistik. Denna fråga är också starkt kopplad till frågan om hur, i vilka delar och för vem statistiken ska vara sökbar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Produktivitetskommitténs tredje rapport, N2009:10/2011/7, promemoria.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p688 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Ett sätt att definiera vad som är upphandlingsstatistik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Enligt Svenska akademins ordlista är statistik ”vetenskapen om metoder för insamling, bearbetning, redovisning och analys av data”. I detta avsnitt behandlas frågan om vad upphandlingsstatistik är i termer av vilka olika typer av data som denna kan tänkas omfatta. Avsnittet utgår från det som kan betraktas som en traditionell upphandling, dvs. en upphandling omfattande ett eller flera delkontrakt där såväl omfattning som pris avtalas i och med att kontraktet undertecknas. Vidare diskuteras eventuella skillnader i möjligheten att samla in data om ramavtalsupphandlingar och upphandlingar enligt LOV. Viss data blir nämligen känd i och med att upphandlingen publiceras via annons och förfrågningsunderlag medan annan data blir känd i och med att upphandlingen avslutas. I vissa typer av upphandlingar är det dessutom så att viss informa- tion, t.ex. volym och pris, inte alltid blir kända i och med att upphandlingen avslutats. Det kan krävas information från ekonomisystem för att få kännedom om detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft8"&gt;Upphandlingsdata kan grovt delas in i tre nivåer (se figur 6.1):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Upphandlingsnivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Delkontraktsnivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Anbudsnivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Upphandlingsnivå omfattar uppgifter avseende själva upphandl- ingen. Delkontraktsnivå utgörs av uppgifter om i en och samma upphandling ingående delkontrakt. Anbudsnivå är uppgifter om de anbud som lämnats på delkontrakten. En upphandling kan omfatta ett eller flera kontrakt. På var och ett av delkontrakten kan i sin tur ett eller flera anbud lämnas. Vilken typ av data som kan samlas in under respektive nivå diskuteras nedan. Avsnittet innehåller också en diskussion kring överprövningar och insamling av sådana uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft18"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373294x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft46"&gt;Figur 6.1 Nivåer i upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Upphandlingsnivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Data på upphandlingsnivå är den mest aggregerade nivån och utgörs i huvudsak av uppgifter om hur själva upphandlingen är utformad. Uppgifter på upphandlingsnivå är gemensamma för alla i en och samma upphandling ingående delkontrakt. Annons, för- frågningsunderlag, efterannons och tilldelningsbeslut utgör tänk- bara underlag för insamling av statistik på denna nivå. Från dokument av den här typen kan information hämtas om till exempel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;vilka som upphandlar, dvs. information om upphandlande myndighet eller enhet (officiellt namn, typ av myndighet eller enhet och huvudsakliga verksamheter),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;tidpunkt för upphandlingen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;föremålet för upphandlingen (myndighetens egen benämning, om det är vara, tjänst, tjänstekategori, byggentreprenad, bygg- koncession eller projekttävlan, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;NUTS-kod&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;CPV-kod),&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;plats för genomförande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft18"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;lagstiftning (LOU, LUF eller LOV),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;förfarande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;om upphandlingen är samordnad eller inte (vilka som är med i den samordnade upphandlingen),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;vilka krav som ställts på leverantören och föremålet för upp- handlingen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;utvärderingsgrund (lägsta pris eller ekonomiskt mest fördel- aktiga anbud),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;utvärderingsmodell,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;upphandlingens värde,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;kontraktsvillkor så som avtalsform (traditionellt avtal eller ramavtal), kontraktsperiod och eventuell optionstid,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;antalet inkomna och kvalificerade anbud, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;vinnaren och dennes anbud när upphandlingen omfattar ett enda kontrakt (vid flera delkontrakt återfinns denna information på delkontraktsnivå).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft8"&gt;Det är på upphandlingsnivån som det framgår om till exempel sociala eller miljömässiga hänsyn tagits vid kvalificeringen av anbudsgivare, via kravspecifikationen, i utvärderingen av anbuden eller som särskilda kontraktsvillkor. Detta är sådan information som kan vara till nytta vid utvärderingen av den offentliga upphandlingen som styrinstrument inom olika politikområden. För en någorlunda kvalitativ utvärdering av upphandling som styr- instrument krävs dock också information om vilka krav och kriterier som ställts och bland annat hur dessa har beaktats i utvärderingen av anbuden (utvärderingsmodell) samt vilket problem hänsynen syftat till att åtgärda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;Det är viktigt att ta hänsyn till uppgifter på upphandlingsnivå vid jämförelser mellan flera upphandlingar från samma eller olika produktområden och mellan olika upphandlande myndigheter och enheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft18"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Delkontraktsnivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Data omfattande upphandlingar på delkontraktsnivå inkluderar sådan information som skiljer sig åt mellan olika delkontrakt i en upphandling. Det kan röra sig om karaktäristika hos själva före- målet för det enskilda delkontraktet, leveransort, antalet anbuds- givare, vem som erhöll delkontraktet och vinnande pris. Vid t.ex. städtjänstupphandlingar förekommer upphandlingar som omfattar flera delkontrakt. Delkontrakten skiljer sig då åt i objektsstyp, dvs. om det exempelvis är en skola, barnomsorgslokal eller kontorslokal som ska städas. Delkontrakten kan också skilja sig åt i volym. Delkontraktsspecifika uppgifter är information som är viktiga att ta hänsyn till vid jämförelser mellan flera olika delkontrakt, mellan och inom enskilda upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Anbudsnivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Data på anbudsnivå ger information om vilka företag som deltagit i upphandlingen, vilka delkontrakt de lagt anbud på och vilka anbud de lagt. Om anbudssammanställningen läggs till de dokument som kan utgöra grund för statistiken kan information om hur enskilda anbudsgivare utvärderats i olika kvalitetsdimensioner också utvin- nas. En utvärdering eller analys av hur företag av olika storlek eller typ alternativt geografisk hemvist beter sig i upphandlingar eller vilka chanser de har att vinna kontrakt kräver att företagens organisationsnummer också läggs till statistiken. Det möjliggör att information hämtas från andra databaser som innehåller företags- specifik information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Ytterligare information&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Utöver de uppgifter som nämnts ovan kan det vara av intresse att känna till om upphandlingen överprövats i domstol och i så fall vad överprövningen resulterade i. Visma Opic AB och Konkur- rensverket tillhandahåller i dag databaser omfattande över- prövningar i upphandlingsmål. Denna information kan naturligtvis också hämtas från Domstolsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft18"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373297x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p693 ft8"&gt;Konkurrensverket&lt;A href="#page_297"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;förespråkar att upphandlingsstatistiken även ska innehålla information om i vilken databas upphandlingen annonserats. Detta motiveras med att det i regel är en av de olika befintliga annonsdatabaserna som tar emot och kvalitetssäkrar annonsen. Det är från ett konkurrensperspektiv viktigt att tillhandahållarna byter annonser med varandra. Denna information finns i regel i likhet med information om eventuell överprövning och val av annonsdatabas inte i de standarddokument&lt;A href="#page_297"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;som normalt omger en upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Ramavtal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;En del av den information som nämnts på &lt;NOBR&gt;upphandlings-,&lt;/NOBR&gt; del- kontrakts- och anbudsnivå finns av förklarliga skäl inte tillgänglig för ramavtal. Värde, pris och volym är i regel okända vid tid- punkten för upphandlingen. Den faktiska volymen, det faktiska värdet för hela avtalsperioden och vad olika delar av upphandlingen betingat för pris är som regel inte kända förrän avtalsperioden, inklusive eventuella optioner löpt, ut. Om denna information ska ingå i den nationella upphandlingsstatistiken måste den samlas in på annat sätt t.ex. genom länkning till ekonomisystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;LOV-upphandlingar&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;En del av den information som nämnts ovan är inte relevant när det gäller upphandlingar inom valfrihetssystem enligt LOV. Det finns bl.a. bara ett reglerat förfarande. LOV är ett öppet system med löpande kvalificering och det saknas motsvarande information om anbudspriser, värde, volym, utvärderingsgrunder, utvärderings- modeller eller antal sökanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Konkurrensverket, &lt;/SPAN&gt;Bättre statistik om offentliga upphandlingar&lt;SPAN class="ft33"&gt;, Rapport 2011:5, 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Med standarddokument menas här annons, förfrågningsunderlag, efterannons samt anbudssammanställning och tilldelningsbeslut. Av dessa är det egentligen bara annons och efterannons som följer ett standardformat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft18"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p695 ft144"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;Upphandlingsdata i förhållande till befintliga underlag för rapportering till TED&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;I tabell 6.1 presenteras den information som skulle kunna utgöra grunden för nationell upphandlingsstatistik. Syftet med tabellen är dels att visa på vilken information som är möjlig att utvinna ur TED:s standardformulär, dels att diskutera detta utifrån infor- mation som därutöver genereras under en upphandlingsprocess, avtalsperiod och eventuell överprövning. Standardformulären är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft8"&gt;(1) Förhandsmeddelande, (2) Meddelande om upphandling, (3) Meddelande om tilldelning av kontrakt, (4) Periodiskt vägledande meddelande – försörjningssektorerna, (5) Meddelande om upp- handling – försörjningssektorerna, (6) Meddelande om tilldelning av kontrakt – försörjningssektorerna, (7) Kvalificeringssystem – försörjningssektorerna, (8) Meddelande om upphandlarprofil, (9) Meddelande om förenklat anbudsförfarande inom ramen för förenklat inköpssystem, (10) Koncession avseende offentliga bygg- entreprenader, (11) Meddelande om upphandling – kontrakt som tilldelas av koncessionshavare som inte är upphandlande myndig- het, (12) Meddelande om upphandling och (13) Meddelande om resultat av projekttävling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;All information som begärs i standardformulären är inte obligatorisk och rapporteras inte in. Se avsnitt 6.5 för beskrivning av vad som är obligatoriskt att rapportera in. Standardformulären kan vara en utgångspunkt för vilken information som ska samlas in om upphandlingsstatiken ska inkludera upphandlingar under tröskelvärdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Tabell 6.1 är organiserad utifrån de nivåer som presenterades i avsnitt 6.7 och utifrån den lagstiftning som omfattas av utred- ningens uppdrag i statistikdelen, dvs. LOU, LUF och LOV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft8"&gt;Ett &lt;SPAN class="ft9"&gt;ja &lt;/SPAN&gt;i kolumnen ”finns i formulär” indikerar att data kan finnas tillgängliga i de standardformulär som utgör grunden för rap- porteringen till TED. Det senare gäller dock enbart för upp- handlingar reglerade av LOU eller LUF vilka överstiger tröskel- värdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft11"&gt;Tabell 6.1 innehåller 47 huvudposter varav några kommenteras i den text som följer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft11"&gt;Den första posten i tabellen ”lag” (1) indikerar att det är möjligt att utvinna information om vilken lag (LOU, LUF eller LOV) som tillämpats i den aktuella upphandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft18"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;På upphandlingsnivå följer ett antal poster om den upp- handlande myndighetens identitet (2). Standardformulären begär inte information om myndighetens eller enhetens organisations- nummer (upphandlingsnivå). Det finns inte heller något mot- svarande uppgiftskrav om det företag (37) som tilldelats kontrakt (delkontraktsnivå). Variablen ”organisationsnummer” (45) finns av denna anledning med under ”annan information” som, trots att den inte finns i standardformulären, anses vara möjlig att via andra informationskällor lägga till statistiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Information om föremålet för upphandlingen (4) återfinns i standardformulären. Denna inkluderar upphandlande myndig- hetens eller enhetens egen benämning på föremålet, &lt;NOBR&gt;CPV-kod,&lt;/NOBR&gt; om föremålet är en vara, tjänst eller byggentreprenad, samt NUTS- kod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft8"&gt;Typ av förfarande (5) avser något av de förfaranden som kan väljas vid upphandlingar under respektive över tröskelvärdena. Det förra återfinns enbart i annonsen eller förfrågningsunderlaget medan det senare också finns i standardformulären. Vid påskyndat selektivt och förhandlat förfarande innehåller standardformulären även en motivering till valet av förfarande. Vid konkurrenspräglad dialog och förhandlat förfarande redovisas minskningen av antalet aktörer under dialogen respektive förhandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Standardformulären begär information om begränsningar av antal aktörer som inbjuds att lämna anbud eller delta i upp- handlingen (6). Denna information inkluderar uppgifter om planerat antal aktörer (LOU) eller om huruvida det är ett med- delande om inbjudan till anbudsgivning (LUF). I formuläret anges planerat lägsta antal inbjudna aktörer och i förekommande fall högsta antal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;När det gäller en enskild upphandlings uppskattade (9) och slutliga värde (11 och 38) kan detta anges i standardformulären exklusive moms och inklusive moms och i det senare fallet kan momssatsen specificeras. Det går också att utläsa av standard- formulären i vilken enhet det slutliga värdet mäts; det anges antingen som pris per månad eller pris per år. För ramavtal anges det uppskattade värdet för hela ramavtalsperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;I de fall kontraktstiden (15) varierar för delkontrakt som ingår i en och samma upphandling (ingående) specificeras denna för varje delkontrakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;De uppgifter som ska rapporteras till TED avser upphandlingar av varor, tjänster, byggentreprenader men också projekttävlingar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft18"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p698 ft8"&gt;och byggkoncessioner. I fallet med projekttävling finns det vissa skillnader i de uppgifter som ska rapporteras in. Det finns krav på om tävlingen genererade en eller flera vinnare men det finns inga uppgifter som motsvarar det som i fallet med varor, tjänster och byggentreprenader motsvarar det slutliga värdet, eller priset. Det ska i standardformulären redovisas om ersättning eller priser ges till deltagarna alternativt vinnaren i projekttävlingen (32).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td152"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Tabell 6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td153"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Översikt över data på &lt;NOBR&gt;upphandlings-,&lt;/NOBR&gt; delkontrakts- och anbudsnivå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td154"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td155"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td155"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td158"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td161"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td162"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td155"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td155"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td158"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p699 ft152"&gt;Lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td164"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td165"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td56"&gt;&lt;P class="p700 ft153"&gt;Ram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td154"&gt;&lt;P class="p701 ft152"&gt;Finns i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td155"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Typ av data/information (variabler)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td159"&gt;&lt;P class="p699 ft153"&gt;LOU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td61"&gt;&lt;P class="p702 ft153"&gt;LUF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td89"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;LOV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td62"&gt;&lt;P class="p700 ft152"&gt;avtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td162"&gt;&lt;P class="p701 ft152"&gt;formulär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td155"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td167"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;UPPHANDLINGSNIVÅ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td161"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td162"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td168"&gt;&lt;P class="p572 ft152"&gt;1.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td169"&gt;&lt;P class="p293 ft50"&gt;Lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td165"&gt;&lt;P class="p703 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p699 ft152"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td154"&gt;&lt;P class="p704 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td168"&gt;&lt;P class="p572 ft152"&gt;2.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td170"&gt;&lt;P class="p293 ft50"&gt;Upphandlande myndighet/enhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td165"&gt;&lt;P class="p703 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p699 ft152"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td154"&gt;&lt;P class="p704 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td163"&gt;&lt;P class="p291 ft155"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td164"&gt;&lt;P class="p293 ft50"&gt;Identitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td165"&gt;&lt;P class="p703 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td55"&gt;&lt;P class="p702 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td94"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td154"&gt;&lt;P class="p704 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td163"&gt;&lt;P class="p291 ft155"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td171"&gt;&lt;P class="p293 ft50"&gt;Typ av myndighet/enhet och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td165"&gt;&lt;P class="p703 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td154"&gt;&lt;P class="p704 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td168"&gt;&lt;P class="p572 ft152"&gt;3.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td170"&gt;&lt;P class="p293 ft50"&gt;Samordnad upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td165"&gt;&lt;P class="p703 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p703 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p704 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td168"&gt;&lt;P class="p572 ft152"&gt;4.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td170"&gt;&lt;P class="p293 ft50"&gt;Föremålet för upphandlingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p703 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p703 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td154"&gt;&lt;P class="p704 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td163"&gt;&lt;P class="p291 ft155"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td164"&gt;&lt;P class="p293 ft50"&gt;Benämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td165"&gt;&lt;P class="p703 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td55"&gt;&lt;P class="p703 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td94"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td56"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td154"&gt;&lt;P class="p704 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td163"&gt;&lt;P class="p291 ft155"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p293 ft50"&gt;CPV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p703 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p703 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td154"&gt;&lt;P class="p704 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td163"&gt;&lt;P class="p291 ft155"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td171"&gt;&lt;P class="p293 ft50"&gt;Typ av föremål (vara, tjänst, byggentreprenad)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p703 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p703 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td154"&gt;&lt;P class="p704 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td163"&gt;&lt;P class="p291 ft155"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p293 ft50"&gt;&lt;NOBR&gt;NUTS-kod&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p703 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p703 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td154"&gt;&lt;P class="p704 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td168"&gt;&lt;P class="p572 ft152"&gt;5.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td170"&gt;&lt;P class="p293 ft50"&gt;Typ av förfarande&lt;SPAN class="ft156"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td165"&gt;&lt;P class="p703 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td55"&gt;&lt;P class="p702 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td56"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td154"&gt;&lt;P class="p704 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td168"&gt;&lt;P class="p572 ft152"&gt;6.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr26 td170"&gt;&lt;P class="p293 ft152"&gt;Begränsningar av antalet aktörer som inbjuds att lämna anbud eller att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td165"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td168"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td172"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td154"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr21 td152"&gt;&lt;P class="p20 ft157"&gt;delta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td165"&gt;&lt;P class="p703 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td55"&gt;&lt;P class="p702 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td56"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td154"&gt;&lt;P class="p704 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td168"&gt;&lt;P class="p572 ft152"&gt;7.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td170"&gt;&lt;P class="p293 ft50"&gt;Obligatoriska krav (föremålet)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p703 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p702 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td154"&gt;&lt;P class="p704 ft153"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td168"&gt;&lt;P class="p572 ft152"&gt;8.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td170"&gt;&lt;P class="p293 ft50"&gt;Huvudplats för byggentreprenad, leverans eller utförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p703 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p699 ft152"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td154"&gt;&lt;P class="p704 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td168"&gt;&lt;P class="p572 ft152"&gt;9.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td170"&gt;&lt;P class="p293 ft50"&gt;Uppskattad kostnad/värde (exkl. moms)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p703 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p702 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td154"&gt;&lt;P class="p704 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td173"&gt;&lt;P class="p572 ft50"&gt;10.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Total mängd eller omfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td165"&gt;&lt;P class="p703 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p703 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td154"&gt;&lt;P class="p704 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td173"&gt;&lt;P class="p572 ft50"&gt;11.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Det slutliga totala värdet av kontraktet/kontrakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p703 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p702 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td168"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td172"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td154"&gt;&lt;P class="p704 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td173"&gt;&lt;P class="p572 ft50"&gt;12.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Typ av kontrakt (trad. upphandling, koncession eller ramavtal)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p703 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p702 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td154"&gt;&lt;P class="p704 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td173"&gt;&lt;P class="p572 ft50"&gt;13.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Om ramavtal (antalet eller högsta antal lev. anges)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td165"&gt;&lt;P class="p703 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p699 ft152"&gt;ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td154"&gt;&lt;P class="p704 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td173"&gt;&lt;P class="p572 ft50"&gt;14.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Antal delkontrakt (med CPV kod)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p703 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p702 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td154"&gt;&lt;P class="p704 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td173"&gt;&lt;P class="p572 ft50"&gt;15.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Kontraktstid &amp; Optionstid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p703 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p702 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td154"&gt;&lt;P class="p704 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td173"&gt;&lt;P class="p572 ft50"&gt;16.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Juridisk, ekonomisk, finansiell och teknisk information&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p703 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p702 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td154"&gt;&lt;P class="p704 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td173"&gt;&lt;P class="p572 ft50"&gt;17.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Accepteras alternativa anbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td165"&gt;&lt;P class="p703 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p702 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p700 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td154"&gt;&lt;P class="p704 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td155"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td155"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td158"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td161"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td162"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td155"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td158"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td172"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td154"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;I LOV är en förfarande lagstiftning varför frågan om vilket förfarande som tillämpats besvaras av sig själv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft18"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373301x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p32 ft152"&gt;18.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td175"&gt;&lt;P class="p293 ft50"&gt;Tilldelning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p291 ft155"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Utvärderingsgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td174"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td118"&gt;&lt;P class="p291 ft155"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td176"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Kriterier (lista samt vikt)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td174"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td118"&gt;&lt;P class="p291 ft155"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td176"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Utvärderingsmodell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td174"&gt;&lt;P class="p32 ft152"&gt;19.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td175"&gt;&lt;P class="p293 ft50"&gt;Förekomst av elektronisk auktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td174"&gt;&lt;P class="p32 ft152"&gt;20.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td175"&gt;&lt;P class="p293 ft50"&gt;Referensnummer på upphandlingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td174"&gt;&lt;P class="p32 ft152"&gt;21.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td175"&gt;&lt;P class="p293 ft50"&gt;Omfattas upphandlingen av avtalet om offentlig upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td174"&gt;&lt;P class="p32 ft152"&gt;22.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td175"&gt;&lt;P class="p293 ft50"&gt;Tidigare offentliggörande angående samma upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td174"&gt;&lt;P class="p32 ft152"&gt;23.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td175"&gt;&lt;P class="p293 ft50"&gt;Villkor för att erhålla FFU etc.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td174"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;P class="p291 ft155"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td176"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Sista datum för begäran om handlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td174"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td118"&gt;&lt;P class="p291 ft155"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td176"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Är handlingarna avgiftsbelagda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td174"&gt;&lt;P class="p32 ft152"&gt;25.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td175"&gt;&lt;P class="p293 ft152"&gt;Sista datum för mottagande av anbud/projekt el. projektansökan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p32 ft152"&gt;26.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td175"&gt;&lt;P class="p293 ft152"&gt;Datum för avsändande av inbjudan till utvalda sökande att lämna anbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr21 td177"&gt;&lt;P class="p32 ft157"&gt;eller delta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft157"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft157"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft159"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft157"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft157"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td174"&gt;&lt;P class="p32 ft152"&gt;27.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p293 ft152"&gt;Det/de språk som kan användas i anbud eller anbudsansökningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td174"&gt;&lt;P class="p32 ft152"&gt;28.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td175"&gt;&lt;P class="p293 ft50"&gt;Minimiperiod under vilken anbudsgivaren är bunden av sitt anbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td174"&gt;&lt;P class="p32 ft152"&gt;29.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td175"&gt;&lt;P class="p293 ft152"&gt;Datum, plats, klockslag och närvarande personer vid anbudsöppning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td174"&gt;&lt;P class="p32 ft152"&gt;30.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td175"&gt;&lt;P class="p293 ft50"&gt;Kompletterande upplysningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td174"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;P class="p291 ft155"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td176"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Återkommande upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td174"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p291 ft155"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p20 ft152"&gt;Är kontraktet knutet till projekt och/eller program som finansieras med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr21 td177"&gt;&lt;P class="p32 ft157"&gt;gemenskapsmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft157"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft157"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft159"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft157"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft157"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p32 ft152"&gt;31.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td175"&gt;&lt;P class="p293 ft50"&gt;Överprövningsförfaranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td174"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;P class="p291 ft155"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td176"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Behörigt organ vid överprövning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td174"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;P class="p291 ft155"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td176"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Behörigt organ vid medling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td174"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td118"&gt;&lt;P class="p291 ft155"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td176"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Sista datum för överprövning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p32 ft152"&gt;32.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td175"&gt;&lt;P class="p293 ft50"&gt;Priser kommer att delas ut/ ev. ersättning38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td178"&gt;&lt;P class="p32 ft152"&gt;33.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td179"&gt;&lt;P class="p293 ft50"&gt;Juryledamöter&lt;A href="#page_301"&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;(namn)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p706 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Gäller endast vid projekttävlan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Gäller endast vid projekttävlan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft18"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373302x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p709 ft50"&gt;DELKONTRAKTSNIVÅ&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td177"&gt;&lt;P class="p572 ft50"&gt;Kontraktstilldelning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td116"&gt;&lt;P class="p710 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td116"&gt;&lt;P class="p711 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td45"&gt;&lt;P class="p711 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td116"&gt;&lt;P class="p710 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td55"&gt;&lt;P class="p712 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p572 ft152"&gt;34.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td181"&gt;&lt;P class="p713 ft50"&gt;Datum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p572 ft152"&gt;35.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td181"&gt;&lt;P class="p713 ft50"&gt;Antal mottagna anbud/antal ansökningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p572 ft152"&gt;36.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td181"&gt;&lt;P class="p713 ft50"&gt;Antal utländska deltagare40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;&lt;A href="#page_302"&gt;Ja&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;&lt;A href="#page_302"&gt;Ja&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p572 ft152"&gt;37.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td181"&gt;&lt;P class="p713 ft50"&gt;Namn och adress till den aktör som tilldelats kontraktet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p572 ft152"&gt;38.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td181"&gt;&lt;P class="p713 ft50"&gt;Upplysningar om kontraktets värde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td182"&gt;&lt;P class="p20 ft155"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td176"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Uppskattat total värde av kontraktet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td182"&gt;&lt;P class="p20 ft155"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td176"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Det slutliga totala värdet av kontraktet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td182"&gt;&lt;P class="p20 ft155"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td176"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Enhet (månads- eller årsvärden)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td1"&gt;&lt;P class="p572 ft152"&gt;39.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td181"&gt;&lt;P class="p713 ft152"&gt;Är det troligt att kontraktet kommer att delas upp på underlev.? Om ja,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr21 td177"&gt;&lt;P class="p572 ft157"&gt;anges värde.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft157"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft157"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft159"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft157"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft157"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p572 ft152"&gt;40.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td181"&gt;&lt;P class="p713 ft50"&gt;Erlagt pris vid förmånliga inköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p572 ft152"&gt;41.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td181"&gt;&lt;P class="p713 ft50"&gt;Värde på priserna (projekttävling)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr23 td183"&gt;&lt;P class="p20 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td183"&gt;&lt;P class="p572 ft50"&gt;ANBUDSNIVÅ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p572 ft152"&gt;42.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td181"&gt;&lt;P class="p713 ft50"&gt;Namn på samtliga anbudsgivare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td116"&gt;&lt;P class="p710 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td116"&gt;&lt;P class="p711 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td45"&gt;&lt;P class="p711 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td116"&gt;&lt;P class="p710 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td55"&gt;&lt;P class="p714 ft50"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p572 ft152"&gt;43.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td181"&gt;&lt;P class="p713 ft50"&gt;Samtliga anbudsgivares anbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p710 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p711 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p710 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p714 ft50"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr23 td183"&gt;&lt;P class="p20 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td183"&gt;&lt;P class="p572 ft50"&gt;ANNAN INFORMATION&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td1"&gt;&lt;P class="p572 ft152"&gt;44.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td181"&gt;&lt;P class="p713 ft50"&gt;Om överprövat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td116"&gt;&lt;P class="p710 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td116"&gt;&lt;P class="p711 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td45"&gt;&lt;P class="p711 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td116"&gt;&lt;P class="p710 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p714 ft50"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td182"&gt;&lt;P class="p20 ft155"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td176"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Instans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p710 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p711 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p711 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p710 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p714 ft50"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td182"&gt;&lt;P class="p20 ft155"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td176"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Utfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p710 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p711 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p711 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p710 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p714 ft50"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p572 ft152"&gt;45.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td181"&gt;&lt;P class="p713 ft50"&gt;Organisationsnummer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p710 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p711 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p711 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p710 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p714 ft50"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p572 ft152"&gt;46.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td181"&gt;&lt;P class="p713 ft50"&gt;Utbetalda belopp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p710 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p710 ft50"&gt;ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p711 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p710 ft50"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p714 ft50"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td184"&gt;&lt;P class="p20 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td185"&gt;&lt;P class="p20 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td186"&gt;&lt;P class="p20 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p715 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Statistik om LOU- och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LUF-reglerade&lt;/NOBR&gt; upphandlingar i TED och andra informationskällor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft8"&gt;Med utgångspunkt i tabell 6.1 konstaterar utredningen att den information som via standardformulären rapporteras till TED inne- håller detaljerade uppgifter på såväl upphandlings- som del- kontraktsnivå men att information om själva anbuden saknas. Det är endast identiteten på vinnande anbudsgivare (37) som framgår av standardformulären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Denna information finns inte i standardformulären för LOU och LUF, upphandlingar av byggentreprenader, varor och tjänster. Den finns i standardformuläret för meddelande om projekttävlan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft18"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;När det gäller uppgifter om faktisk volym (10) och slutligt värde (11 och 38) är det bara uppgifter om ramavtalen som saknas i den befintliga statistiken för upphandlingar över tröskelvärdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft8"&gt;I standardformulären saknas information om obligatoriska krav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft8"&gt;(7) på föremålet för upphandlingen och vilken typ av utvär- deringsmodell som tillämpats. Detta kan t.ex. försvåra en utvär- dering av politik som förs via upphandlingen och av relationen mellan kravnivå och konkurrensgrad. Denna information kan dock hämtas ur förfrågningsunderlagen eller dess bilagor. Det framgår av standardformulären om utvärderingsgrunden lägsta pris alternativt det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet (18) tillämpats. I det fall utvärderingsgrunden ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet till- lämpats finns information om vilka kriterier som beaktats och dess vikter. Vilka krav som ställts, samt vilka utvärderingskriterier och utvärderingsmodeller som tillämpats är av intresse vid studier av upphandlingens utformning i förhållande exempelvis till vilka och hur många som lägger anbud samt vilka anbud de lägger. Det är också intressant i samband med utvärdering av upphandling som styrinstrument inom olika politikområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft8"&gt;Underlaget till TED innehåller också information om antalet anbudsgivare per upphandling (35) och delkontrakt men inte vilka företag som lämnat anbud (42) eller vilka anbud de lämnat (43). Informationen i TED gör det möjligt att i de fall slutligt värde finns t.ex. analysera sambandet mellan pris och konkurrensgrad men inte frågor relaterade till små och medelstora företags agerande eller förutsättningar i offentliga upphandlingar. Den begränsade infor- mationen om anbuden gör det också svårt att identifiera eventuella tecken på anbudskarteller. Den information som krävs för denna typ av analyser kan istället hämtas från öppningsprotokoll och anbudssammanställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Från ett policyperspektiv kan det vara av intresse att analysera förekomsten av överprövningar i allmän förvaltningsdomstol (44), hur stor andel av dessa som prövas av kammarrätt och, om det är möjligt, utfallet av prövningen. Denna information finns i dag i sökbara databaser hos Domstolsverket, Konkurrensverket och Visma Opic AB. Vid en systematisk analys av relevans för t.ex. lärdomar kring upphandlingens utformning kan det vara av intresse att på ett relativt enkelt sätt kunna komplettera den information som finns i dessa databaser (domar) med information om själva upphandlingen. Så är inte fallet i dagsläget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft18"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p212 ft8"&gt;Sammanfattningsvis utgör den typ av information som rapporteras till TED en god grund för nationell upphandlings- statistik på de områden som omfattas av LOU och LUF med relevans för samtliga nyttoområden som identifierades under avsnitt 6.7. För upphandlingar över tröskelvärdena är utgångs- punkten standardformulären och för upphandlingar under tröskel- värdena kan (sannolikt) liknande formulär skapas för inrap- portering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Statistik om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LOV-reglerade&lt;/NOBR&gt; upphandlingar i TED och andra informationskällor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Data om &lt;NOBR&gt;LOV-upphandlingar&lt;/NOBR&gt; finns det ingen skyldighet att rapportera till TED. De standardformulär som nämnts ovan kan därför inte användas som utgångspunkt för vilka uppgifter som finns tillgängliga. Utgångspunkten får istället vara annonser och förfrågningsunderlag. För dessa upphandlingar finns i stort sett samma information som för upphandlingar enligt LOU och LUF när det gäller vad som upphandlas, vem som upphandlar och vilka kriterier som ställs på tjänstens utförande. Information om LOV- förfarandet ges av lagstiftningen. Inom ramen för LOV godkänns de leverantörer som uppfyller ställda krav. Det används således inga utvärderingsgrunder och utvärderingsmodeller. Leverantörer kan löpande ansöka om att bli godkända som leverantörer inom ramen för LOV. Leverantörerna i ett valfrihetssystem får ersättning i enlighet med de i förfrågningsunderlaget fastställda ersättnings- modellerna. Hur mycket varje enskild leverantör får beror på hur många brukare som denne lyckas attrahera till sin verksamhet. Sådana uppgifter baseras på faktiskt utbetalda belopp, som bör återfinns i ekonomisystemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft8"&gt;Information om vem som godkänns genereras löpande i det öppna ansökningssystemet. Det kan från ett policyperspektiv vara av intresse att veta hur många och vilka aktörer det finns på en delmarknad (geografiskt område eller typ av tjänst). Det finns dock enligt Kammarkollegiet inte någon systematisk insamling av sådana data. Dessa data kan inte heller enkelt utvinnas ur övriga dokument som omgärdar &lt;NOBR&gt;LOV-upphandlingarna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Det kan exempelvis ur policyperspektiv vara av intresse att kunna ta reda på i vilken mån &lt;NOBR&gt;LOV-upphandlingar&lt;/NOBR&gt; överprövas och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft18"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;länka dessa uppgifter till den information som omger själva upp- handlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Upphandlingsutredningens bedömning om upphandlingsdata&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Upphandlingsutredningens bedömning är att den information som lämnas till TED är relativt detaljerad och kan utgöra en god grund för nationell statistik på upphandlingsområdet. Den bör komplet- teras med information från andra källor. De dokument som omger upphandlingen, de databaser som finns gällande överprövningar och information ur ekonomisystem kan vara intressanta komple- ment. En upphandlingsstatistik som bygger på information från upphandlingsannonser, efterannonsering, avtalsdatabaser och ekonomisystem förutsätter att någon form av system för identi- fikation upprättas för att transaktioner i ekonomisystemet ska kunna kopplas samman med rätt kontrakt och upphandlings- information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Vilka data som ska ingå i den nationella upphandlingsstatistiken aktualiserar därmed en rad frågor. Frågorna omfattar ambitions- nivå, vilka uppgifter som ska samlas in, om upphandlingar under tröskelvärdena ska ingå, om statistiken ska inkludera uppgifter från ekonomisystem och huruvida direktupphandlingar och information om överprövning ska ingå. Frågan om omfattning ska ställas mot nyttan med statistiken i förhållande till resursåtgång i samband med insamling och handhavande. Till detta kommer frågor om hur statistikinsamlingen ska organiseras och för vem den ska vara sökbar. Frågan om organisationen av den nationella statistiken behandlas inte närmare här men utredningen ser den nationella upphandlingsstatistiken som ett komplement till de annons- databaser som finns i dag. Det finns alltså, enligt vår mening, ingen uppenbar konkurrenssituation mellan dessa och skapandet av nationell upphandlingsstatistik, snarare tvärtom. Annonsdata- baserna utgör sannolikt en viktig komponent i detta arbete. Den nationella upphandlingsstatistiken ska dock ägas av staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Det är inte heller utredningens avsikt att i detta skede besvara frågan för vem statistiken ska vara sökbar, men detta kommer att beröras nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft11"&gt;I nästa avsnitt presenteras tre olika tänkbara alternativ för den nationella upphandlingsstatistiken. Dessa tre varierar i detaljerings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft18"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373306x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;grad för de data som ska samlas in och i frågan om LOU- och &lt;NOBR&gt;LUF-upphandlingar&lt;/NOBR&gt; understigande tröskelvärdena ska ingå i statistiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Tre alternativa lösningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;I detta avsnitt presenteras tre alternativa lösningar för den natio- nella upphandlingsstatiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft8"&gt;Direktupphandlingarna förutsätter inget formaliserat upp- handlingsförfarande varför insamling av data om dessa kan tendera att, i förhållande till nytta, bli allt för resurskrävande. En möjlighet är att samla in ett minimum av uppgifter om direktupphandlingar som överstiger ett visst belopp. Ett annat alternativt är att direkt- upphandlingar endast ingår i den del av statistiken som gäller volym och slutligt värde. I så fall krävs dock en länkning till ekonomi- systemen; det är sannolikt inte rimligt i förhållande till direkt- upphandlingarnas värde att kräva manuell rapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Obetingat omfattningen av de uppgifter som ska samlas in bör inrapporteringen i så hög grad som möjligt ske elektroniskt och i samband med annan obligatorisk rapportering till TED eller annonsering i andra annonsdatabaser. Utgångspunkten är att den nationella upphandlingsstatistiken ska vara systematiskt och elektroniskt sökbar med goda filtreringsmöjligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Alternativ 1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Det första alternativet är att statistiken baseras på de uppgifter som lämnas in till TED. Det betyder att den nationella statistiken när det gäller LOU och LUF endast kommer att omfatta upp- handlingar som överstiger tröskelvärdena. Med anledning av bristerna i rapporteringen till TED måste denna förbättras så att de inlämnade uppgifterna på ett bättre sätt än i dag representerar de LOU- och LUF- upphandlingar som överstiger tröskelvärdena.&lt;A href="#page_306"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det behöver således bli en skärpning gällande antalet upp- handlingar som rapporteras in och en högre kvalitet på de svar som lämnas. Vidare måste det ske en översyn av vilka uppgifter som ska vara obligatoriska. Flera av uppgifterna som efterfrågas i standard- formulären är inte obligatoriska att rapportera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Konkurrensverket, &lt;/SPAN&gt;Bättre statistik om offentliga upphandlingar&lt;SPAN class="ft30"&gt;, Rapport 2011:5, 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;På motsvarande sätt kan statistik om &lt;NOBR&gt;LOV-upphandlingar&lt;/NOBR&gt; baseras på de annonser som finns på valfrihetswebben eller i andra annonsdatabaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Alternativ 1 innebär att den nationella upphandlingsstatistiken kommer att sakna de variabler i Tabell 6.1 som är markerade med ett &lt;SPAN class="ft9"&gt;nej &lt;/SPAN&gt;i kolumnen ”finns i formulär”. Statistiken kommer därmed att innehålla data på upphandlings- och delkontraktsnivå. Det kommer inte att finnas några uppgifter på upphandlingar under tröskelvärdena eller direktupphandlingar eller anbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Alternativ 1 gör det möjligt att få en bild av svensk offentlig upphandling för upphandlingar över tröskelvärdena samt LOV- upphandlingar. En korrekt bild av vad som upphandlas och för hur mycket det handlas kräver dock att statistiken bygger på informa- tion från ekonomisystem. Alternativ 1 gör det möjligt för upp- handlande myndigheter och enheter att analysera den del av upphandlingen som överstiger tröskelvärdena. Detta innebär förmodligen att statistiken får ett lägre värde för upphandlande myndigheter och enheter som inte genomför eller deltar i upp- handlingar över tröskelvärdena. Statistiken kan inom ramen för alternativ 1 ha ett visst värde för leverantörer i den meningen att de kan identifiera upphandlingscykler och intressanta marknader för större upphandlingar. Det kommer dock inte att vara en tillräcklig grund för en sådan analys och inte heller relevant för företag som primärt är intresserade av de mindre omfattande upphandlingarna. I den mån alternativ 1 har ett värde för forskningen kommer den endast att kunna fokusera på upphandlingar överstigande tröskel- värdena. Samma sak gäller för utvärdering av den offentliga upp- handlingen som styrinstrument inom olika politikområden. Det kommer att vara möjligt att identifiera de upphandlingar över tröskelvärdena som kan vara intressanta att analysera vidare. En sådan analys kräver dock komplettering med information från andra källor (se tidigare diskussion). Det blir dock svårt att på ett enkelt sätt identifiera upphandlingar som kan vara intressanta att studera utifrån små och medelstora företags förutsättningar att delta i offentliga upphandlingar eller i vilken grad upphandlingen stimulerat till innovationer. För detta krävs data på anbudsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft8"&gt;Utan data på anbudsnivå försvåras även möjligheten att använda statistiken för upptäckta karteller. Utan länk till ekonomisystem och avtalsdatabaser kan inte den nationella upphandlingsstatistiken utgöra en grund för avtalsuppföljning eller ge en representativ bild&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft18"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;av faktiskt utbetalda belopp eller vad som köps in. Det senare är särskilt problematiskt i samband med ramavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Om information om ovanstående är önskvärt behövs ytterligare uppgifter ur förfrågningsunderlag, öppningsprotokoll, anbudssam- manställning, ekonomisystem eller databaser omfattande överpröv- ningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Alternativ 1 inkluderar inte upphandlingar under tröskelvärdena och utgör därför inte en tillräcklig grund för att ge en rättvisande bild av den totala offentliga upphandlingen i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Alternativ 2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Alternativ 2 innebär att alternativ 1 kompletteras med LOU- och &lt;NOBR&gt;LUF-reglerade&lt;/NOBR&gt; upphandlingar under tröskelvärdena. Avsaknaden av standardformulär för upphandlingar understigande tröskel- värdena gör att alternativ 2 förutsätter att någon form av rutin för detta upprättas. Helst ska statistik för upphandlingar under och över tröskelvärdena omfattas av samma rutin och om möjligt harmoniserade (elektroniska) formulär. Alternativ 2 innebär att statistiken innehåller all information markerad med &lt;SPAN class="ft9"&gt;ja &lt;/SPAN&gt;i kolumnen ”finns i formulär” i tabell 6.1 men inte de variabler som i samma kolumn är markerad med ett &lt;SPAN class="ft9"&gt;nej&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Detta innebär att det blir möjligt för myndigheter och enheter att få en bättre bild av enskilda upphandlingar, ett urval av upp- handlingar eller upphandlingen som helhet, vilket även är bra för leverantörer och forskare. Alternativ 2 ger också, jämfört med alternativ 1, en bättre grund för en helhetsbild av svensk offentlig upphandling. De brister som nämndes under alternativ 1 kvarstår om inte data kompletteras med information från andra källor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Alternativ 3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Alternativ 3 innebär att alternativ 2 kompletteras med information från förfrågningsunderlag, öppningsprotokoll och anbudssamman- ställning. Alternativ 3 innebär att den nationella upphandlings- statistiken kommer att innehålla data på samtliga nivåer, dvs. upp- &lt;NOBR&gt;handlings-,&lt;/NOBR&gt; delkontrakts- och anbudsnivå. Detta alternativ inkluderar upphandlingar över och under tröskelvärdena samt &lt;NOBR&gt;LOV-upphandlingar&lt;/NOBR&gt; och innebär att variabler markerade med &lt;SPAN class="ft9"&gt;ja&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft18"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;och &lt;SPAN class="ft9"&gt;nej &lt;/SPAN&gt;i kolumnen ”finns i formulär” i tabell 6.1 kommer att ingå i statistiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;Alternativ 3 ger, jämfört med alternativ 1 och 2, sannolikt förutsättningar för en statistik och analyser av hög kvalitet. Det blir även möjligt att med hjälp av upphandlingsdata hitta indikatorer på karteller. Jämfört med alternativ 1 och 2 blir det inom ramen för alternativ 3 även möjligt att göra något mer omfattande utvär- deringar av via upphandlingen förd politik. I och med att anbuds- givarna och deras anbud blir synliga i statistiken kan olika typer av företags (storlek, ägarform etc.) förutsättningar att delta i offent- liga upphandlingar analyseras. Givet att obligatoriska krav och utvärderingsmodell dokumenteras kan statistiken utgöra ett under- lag för att analysera offentlig upphandlings bidrag till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle. För att studera effek- terna på innovationsbenägenheten krävs information om t.ex. förekomsten av dialog och förhandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft8"&gt;För avtalsuppföljning och uppgifter om värden och volymer i samband med ramavtal krävs en länkning till ekonomisystem. I enlighet med alternativ 1 och 2 kan alternativ 3 också utvidgas till att innehålla information om eventuell överprövning. Alternativ 3 är sannolikt, jämfört med alternativ 1 och 2, förenat med en högre nytta för enskilda myndigheter, leverantörer och forskare. Det är alltså inte bara förutsättningar för kartellspårning och bättre analys av den aggregerade offentliga upphandlingen som blir resultatet av alternativ 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Sammanfattande kommentarer om alternativa lösningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft8"&gt;Valet av alternativ eller varianter av dessa bör baseras på en av- vägning mellan resursåtgång och nytta. De olika alternativen i för- hållande till omfattning och nivå på statistiken och tänkbar användar- nytta för olika aktörer eller syften sammanfattas i tabell 6.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft18"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;SOU 2011:73 Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td152"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Tabell 6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td187"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Alternativa lösningar i förhållande till olika aktörers nytta med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td152"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td190"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td191"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td152"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft163"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td193"&gt;&lt;P class="p20 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td194"&gt;&lt;P class="p20 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td167"&gt;&lt;P class="p20 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td190"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td191"&gt;&lt;P class="p729 ft50"&gt;Alternativ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td152"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td193"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td194"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td167"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td189"&gt;&lt;P class="p572 ft46"&gt;Nivå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td190"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td191"&gt;&lt;P class="p729 ft46"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td16"&gt;&lt;P class="p730 ft46"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td152"&gt;&lt;P class="p731 ft50"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td193"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td194"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td167"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td189"&gt;&lt;P class="p572 ft47"&gt;Upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td190"&gt;&lt;P class="p711 ft46"&gt;Över tröskelvärdena (Ö)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td191"&gt;&lt;P class="p731 ft152"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td16"&gt;&lt;P class="p732 ft152"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td152"&gt;&lt;P class="p731 ft152"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td190"&gt;&lt;P class="p711 ft47"&gt;Under tröskelvärdena (U)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td191"&gt;&lt;P class="p733 ft50"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p732 ft152"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td152"&gt;&lt;P class="p731 ft152"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td190"&gt;&lt;P class="p711 ft46"&gt;Direktupphandling (D)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td191"&gt;&lt;P class="p731 ft152"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p730 ft46"&gt;?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td152"&gt;&lt;P class="p731 ft50"&gt;?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td190"&gt;&lt;P class="p711 ft46"&gt;LOV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td191"&gt;&lt;P class="p731 ft152"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p732 ft152"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td152"&gt;&lt;P class="p731 ft152"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td189"&gt;&lt;P class="p572 ft46"&gt;Delkontrakt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td190"&gt;&lt;P class="p711 ft46"&gt;Över tröskelvärdena (Ö)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td191"&gt;&lt;P class="p731 ft152"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p732 ft152"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td152"&gt;&lt;P class="p731 ft152"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td190"&gt;&lt;P class="p711 ft47"&gt;Under tröskelvärdena (U)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td191"&gt;&lt;P class="p733 ft50"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p732 ft152"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td152"&gt;&lt;P class="p731 ft152"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td190"&gt;&lt;P class="p711 ft46"&gt;Direktupphandling (D)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td191"&gt;&lt;P class="p731 ft152"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p730 ft46"&gt;?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td152"&gt;&lt;P class="p731 ft50"&gt;?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td190"&gt;&lt;P class="p711 ft46"&gt;LOV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td191"&gt;&lt;P class="p733 ft50"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p732 ft152"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td152"&gt;&lt;P class="p731 ft152"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td189"&gt;&lt;P class="p572 ft46"&gt;Anbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td190"&gt;&lt;P class="p711 ft46"&gt;Över tröskelvärdena (Ö)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td191"&gt;&lt;P class="p731 ft152"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p734 ft50"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td152"&gt;&lt;P class="p731 ft152"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td190"&gt;&lt;P class="p711 ft47"&gt;Under tröskelvärdena (U)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td191"&gt;&lt;P class="p733 ft50"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p732 ft152"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td152"&gt;&lt;P class="p731 ft152"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td190"&gt;&lt;P class="p711 ft46"&gt;Direktupphandling (D)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td191"&gt;&lt;P class="p731 ft152"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p734 ft50"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td152"&gt;&lt;P class="p731 ft152"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td190"&gt;&lt;P class="p711 ft46"&gt;LOV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td191"&gt;&lt;P class="p733 ft50"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p732 ft152"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td152"&gt;&lt;P class="p731 ft152"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td193"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td194"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td167"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td189"&gt;&lt;P class="p572 ft46"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td190"&gt;&lt;P class="p711 ft46"&gt;Karteller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td191"&gt;&lt;P class="p731 ft152"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td16"&gt;&lt;P class="p734 ft50"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td152"&gt;&lt;P class="p731 ft152"&gt;Ö &amp; U&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td190"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td191"&gt;&lt;P class="p733 ft50"&gt;Nej, kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p732 ft50"&gt;Nej, kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td152"&gt;&lt;P class="p735 ft50"&gt;Nej, kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td190"&gt;&lt;P class="p711 ft46"&gt;Avtalsuppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td191"&gt;&lt;P class="p731 ft50"&gt;kompletteras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td16"&gt;&lt;P class="p732 ft50"&gt;kompletteras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td152"&gt;&lt;P class="p731 ft50"&gt;kompletteras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td190"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td191"&gt;&lt;P class="p733 ft50"&gt;Nej, kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td152"&gt;&lt;P class="p735 ft50"&gt;Nej, kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td190"&gt;&lt;P class="p711 ft46"&gt;Överprövning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td191"&gt;&lt;P class="p731 ft50"&gt;kompletteras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td152"&gt;&lt;P class="p731 ft50"&gt;kompletteras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td193"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td194"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td167"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td189"&gt;&lt;P class="p572 ft50"&gt;Användarnytta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td190"&gt;&lt;P class="p711 ft46"&gt;Enskild myndighet el.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td191"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td152"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p711 ft86"&gt;enhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td191"&gt;&lt;P class="p736 ft86"&gt;Ö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p732 ft152"&gt;Ö &amp; U&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td152"&gt;&lt;P class="p731 ft152"&gt;Ö &amp; U&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td190"&gt;&lt;P class="p711 ft46"&gt;Leverantör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td191"&gt;&lt;P class="p736 ft46"&gt;Ö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p732 ft152"&gt;Ö &amp; U&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td152"&gt;&lt;P class="p731 ft152"&gt;Ö &amp; U&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td190"&gt;&lt;P class="p711 ft46"&gt;Övergripande analys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td191"&gt;&lt;P class="p736 ft46"&gt;Ö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p732 ft152"&gt;Ö &amp; U&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td152"&gt;&lt;P class="p731 ft152"&gt;Ö &amp; U&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td190"&gt;&lt;P class="p711 ft46"&gt;Forskare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td191"&gt;&lt;P class="p736 ft46"&gt;Ö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p732 ft152"&gt;Ö &amp; U&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td152"&gt;&lt;P class="p731 ft152"&gt;Ö &amp; U&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td190"&gt;&lt;P class="p711 ft46"&gt;Politik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td191"&gt;&lt;P class="p736 ft46"&gt;Ö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p732 ft152"&gt;Ö &amp; U&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td152"&gt;&lt;P class="p731 ft152"&gt;Ö &amp; U&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td193"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td194"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td167"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;Alternativ 1 är minst resurskrävande men innebär i förhållande till alternativ 2 och 3 en lägre nytta för de olika intressenter som diskuterats. Alternativ 3 är det mest resurskrävande alternativet men ger också förutsättningar för mer välgrundade analyser än de andra alternativen. Sammanfattningsvis kan den nationella statistiken oavsett alternativ kompletteras med information från ekonomisystem och databaser omfattande överprövningar. Detta ger 12 olika möjliga utfall och de sammanfattas i tabell 6.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft18"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373311x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p738 ft46"&gt;Tabell 6.3 Möjliga utfall för de tre alternativen för nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td196"&gt;&lt;P class="p739 ft50"&gt;Alternativ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p740 ft46"&gt;Möjlig omfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td198"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p741 ft50"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td200"&gt;&lt;P class="p741 ft50"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td201"&gt;&lt;P class="p742 ft50"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td202"&gt;&lt;P class="p743 ft50"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p741 ft50"&gt;Enbart baserad på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td200"&gt;&lt;P class="p742 ft47"&gt;Koppling till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td201"&gt;&lt;P class="p742 ft47"&gt;Koppling till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td202"&gt;&lt;P class="p20 ft47"&gt;”Helhetsbild”&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p741 ft50"&gt;upphandlingsrelaterad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td200"&gt;&lt;P class="p741 ft49"&gt;ekonomisystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td201"&gt;&lt;P class="p742 ft50"&gt;överprövningsdom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td202"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p741 ft47"&gt;information&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td200"&gt;&lt;P class="p742 ft49"&gt;(inklusive&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td201"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td202"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td200"&gt;&lt;P class="p742 ft49"&gt;avtalsdatabas)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td201"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td202"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td196"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td203"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td204"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td198"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td199"&gt;&lt;P class="p743 ft50"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p741 ft50"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td200"&gt;&lt;P class="p742 ft47"&gt;1+2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td201"&gt;&lt;P class="p742 ft47"&gt;1+3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td202"&gt;&lt;P class="p743 ft47"&gt;1+2+3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td199"&gt;&lt;P class="p743 ft50"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p741 ft50"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td200"&gt;&lt;P class="p742 ft47"&gt;1+2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td201"&gt;&lt;P class="p742 ft47"&gt;1+3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td202"&gt;&lt;P class="p743 ft47"&gt;1+2+3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td199"&gt;&lt;P class="p743 ft50"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p741 ft50"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td200"&gt;&lt;P class="p742 ft47"&gt;1+2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td201"&gt;&lt;P class="p742 ft47"&gt;1+3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td202"&gt;&lt;P class="p743 ft47"&gt;1+2+3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td196"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td203"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td204"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td198"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Notera att direktupphandlingarnas vara eller icke vara i den nationella upphandlingsstatistiken är en komplicerad fråga, vilket i tabell 6.2 indikeras i form av ett frågetecken. Det är självklart att direktupphandlingarna ska vara med om den nationella upp- handlingsstatistiken ska besvara frågan om hur mycket den offentliga sektorns totala anskaffningar uppgår till. Men frågan är om det är rimligt i förhållande till de resurser en sådan insamling skulle kräva. Direktupphandlingarna skulle i bästa fall kunna ingå i statistiken om insamlingen baseras på information ur ekonomi- system. Men eftersom det inte krävs något formaliserat förfarande i samband med själva direktupphandlingen finns det ingen tillgänglig information om själva tillvägagångssättet eller hur många leveran- törer som tillfrågats. Det finns därmed inga standardformulär att bygga statistikinsamlingen på. För en någorlunda kvalitativ statistik om direktupphandlingar krävs formaliserad dokumentation, t.ex. hur många leverantörer som tillfrågats. Nyttan med sådan statistik bör dock övervägas noga och vara motiverad i förhållande till resursutgången. Den är sannolikt oproportionerlig med tanke på direktupphandlingsgränsen och det stora antalet direktupp- handlingar som avser mycket små värden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft8"&gt;Oavsett vilket alternativ som så småningom pekas ut som det mest lämpliga anser utredningen att inrapporteringen i så hög grad som möjligt ska samordnas med den rapportering som är obligatorisk och i övrigt också karaktäriseras av skalfördelar samt ske elektroniskt. Det gör att samordning med annonsdatabaser och elektroniska upphandlingssystem inklusive avtalsdatabaser bör eftersträvas. Statistikinsamlingen bör också utmynna i en databas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft18"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373312x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;som är systematiskt och elektroniskt sökbar med goda filtrerings- möjligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Detta föranleder frågan om hur marknaden för annonsdatabaser och elektroniska upphandlingssystem ser ut. Kammarkollegiet har på regeringens uppdrag gjort en kartläggning som även omfattar upphandlande myndigheters användning av &lt;NOBR&gt;e-upphandling.&lt;A href="#page_312"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Elektroniska upphandlingssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Kammarkollegiet ska bidra till att skapa förutsättningar för en helt igenom elektronisk upphandlingsprocess. Inom ramen för detta arbete har marknaden för systemstöd i samband med upphandling kartlagts. Denna kartläggning omfattar processen från annons till dess att kontrakt tecknas och baseras på enkäter, vilka följts upp med samtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft11"&gt;Inledningsvis identifierades 20 systemleverantörer som relevanta för kartläggningen. Av dessa valde 13 att delta i undersökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft8"&gt;När det gäller annonsering och annonsdatabaser rapporteras att tio av de 13 systemleverantörerna har elektroniska funktioner för att skapa underlag för annonsering av förfrågningsunderlag. Publi- cering sker då antingen i egen annonsdatabas eller någon annan leverantörs databas. I de fall upphandlingens värde överstiger tröskelvärdena sker också publicering i TED.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Kammarkollegiet rapporterar att de olika leverantörernas annons- databaser skiljer sig åt i omfattning och täckning. Visma Opic AB täcker 95 procent av marknaden för annonser från svenska upp- handlande myndigheter. Resterande del av marknaden utgörs i huvudsak av Mercell Sverige AB och Eniro AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Elektroniska upphandlingssystem utgör ett komplement till annonsdatabaserna och samtliga leverantörer i Kammarkollegiets kartläggning säger sig kunna tillhandahålla detta. De olika leveran- törernas system är dock olika utvecklade när det gäller t.ex. hantering av utvärderingsmodeller, kombinationsupphandlingar, pris- och produktkataloger samt användandet av intelligent stöd i upphandlingsprocessen. Systemen varierar också i förmåga att tillhandahålla avtalsdatabaser, uppföljning och statistik. Gemen- samt för alla leverantörer i kartläggningen är att drift av system och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Kammarkollegiet, &lt;/SPAN&gt;Kartläggning av marknaden för elektroniska upphandlingssystem och annonsdatabaser&lt;SPAN class="ft30"&gt;, 1 oktober 2010, Dnr 95 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;2962-10&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt; och Kammarkollegiet, &lt;/SPAN&gt;Uppföljning av upp- handlande myndigheters användning av &lt;NOBR&gt;e-upphandling&lt;SPAN class="ft30"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt; 24 januari 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft18"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373313x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;databaser ligger på systemleverantörernas servrar, vilket kallas Software as a Service (SaaS).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;Systemen riktar sig i första hand in sig på upphandlingar över och under tröskelvärdena men de kan även hantera direktupp- handlingar. Av kartläggningen framgår att det vid en direkt- upphandling inom ramen för flera av systemen är möjligt att skicka en elektronisk förfrågan till en eller flera leverantörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Anbud kan lämnas inom ramen för de elektroniska upp- handlingssystemen direkt på systemleverantörens webbplats. Obligatoriska krav besvaras via formulär innehållandes ja- och nej- frågor. Det finns möjlighet att publicera utvärderingsmodell och till denna kopplade vikter, poängskalor eller kriterier så att anbudsgivaren själv kan simulera utfallet av sitt anbud. Detta förutsätter dock att upphandlaren inte brukar en modell där endogena referenspriser&lt;A href="#page_313"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;tillämpas (se avsnitt 4.13 om utvär- deringsmodeller). De elektroniska systemen kan hämta informa- tion från anbuden och automatiskt sammanställa öppnings- protokoll. Enligt samma princip kan systemen även generera utvärderingsrapporter, utvärderingsprotokoll och tilldelnings- beslut. Baserat på den information som finns i förfrågnings- underlaget kan systemen generera kontrakt. Kontraktsinforma- tionen kan i relevanta delar sedan överföras till en avtalsdatabas och i vissa fall till beställnings- och ekonomisystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Nästan alla i kartläggningen deltagande leverantörer tillhanda- håller någon form av avtalsdatabas och det finns möjlighet att hantera ramavtal i systemen. Detta kan antingen göras i ett angränsande beställningssystem eller i en separat avtalsdatabas. Det finns även möjlighet att hantera avrop från ramavtalen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Även marknaden för elektroniska auktioner verkar väl utvecklad då flertalet leverantörer tillhandahåller denna funktion, antingen via det egna systemet eller via annan leverantörs system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft8"&gt;Möjligheten att föra över information mellan olika upphandlings- system eller mellan upphandlingssystem, avtalsdatabaser och ekonomisystem kräver utformning av gränssnitt för kommunika- tion mellan systemen. Leverantörerna menar att det är fullt möjligt att skapa sådana gränssnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Av Kammarkollegiets rapport framgår att det ur samtliga upphandlingssystem går att få fram någon form av statistik, även&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Med endogent referenspris menas att utvärderingen av ett anbud sker i förhållande till något eller några av de övriga anbuden i samma upphandling (eller på samma delkontrakt). Det är relativt vanligt att ett anbud utvärderas i förhållande till lägsta inkomna anbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft18"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373314x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;om den i dagsläget inte är organiserad som en systematiskt sökbar databas. Enskilda myndigheter kan använda den egna statistiken till uppföljning av sina upphandlingar och tecknade kontrakt. Uppfölj- ning kan ske med avseende på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;resultatet från en enskild upphandling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;befintliga leverantörer och deras leveranser,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;avrop på befintliga ramavtal,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;avrops- och inköpsstatistik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;hur en upphandling genomförts, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;bevakning av planerade eller påbörjade upphandlingar i syfte att hitta samordningsmöjligheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft8"&gt;Upphandlingsutredningens bedömning är att det utifrån den befintliga marknaden för elektroniska upphandlingssystem finns goda förutsättningar att skapa nationell upphandlingsstatistik. De befintliga systemen är, oavsett vilket alternativ när det gäller omfattningen på statistiken som väljs, sannolikt en viktig kompo- nent i insamlingen av statistiken och visar att elektroniska lösningar är möjliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft8"&gt;Av Kammarkollegiets utredning framgår att det är möjligt att utveckla gränssnitt som möjliggör kommunikation mellan olika ekonomisystem och mellan ekonomisystem, avtalsdatabaser och annonsdatabaser. Detta kräver dock att någon form att metod, standardisering, för identifikation och länkning av upphandlingar, delkontrakt och transaktioner, t.ex. avrop, så att transaktionerna i ekonomisystemen länkas till rätt avtal och rätt upphandlings- information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Till frågan om förekomsten av elektroniska upphandlingssystem kommer frågan om i vilken utsträckning systemen används av upphandlande myndigheter och enheter. Detta har kartlagts av Kammarkollegiet 2011.&lt;A href="#page_314"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Resultatet från den kartläggningen återges i korthet i nästa avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Kammarkollegiet, &lt;/SPAN&gt;Uppföljning av upphandlande myndigheters användning av &lt;NOBR&gt;e-upp-&lt;/NOBR&gt; handling&lt;SPAN class="ft30"&gt;, 24 januari 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft18"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p748 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Upphandlande myndigheters användning av e- upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Kammarkollegiet har via en webbenkätundersökning kartlagt svenska upphandlande myndigheters användning av så kallad e- upphandling. Enkätundersökningen genomfördes i november 2010 och riktade sig till 483 upphandlande myndigheter (290 kom- muner, 21 landsting och 172 statliga myndigheter). Av dessa svarade 63 procent (kommuner 58 procent, landsting 67 procent och statliga myndigheter 72 procent).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;I likhet med utredningens erfarenheter från hearings- och dialogmöten finner Kammarkollegiet att det finns delade meningar om vad som avses med elektronisk upphandling, &lt;NOBR&gt;e-upphandling.&lt;/NOBR&gt; En definition som förekommer och användes i undersökningen är ”en helt obruten elektronisk process från framtagande av förfråg- ningsunderlag till färdigt kontrakt där inmatad information återanvänds genom hela processen och inte behöver registreras flera gånger”. Kammarkollegiet hänvisar till uppgifter från Visma Opic AB som visar att 30 till 35 procent av alla upphandlande myndigheter införskaffat elektroniska upphandlingssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Undersökningen visar att 56 procent av kommunerna, 50 pro- cent av landstingen och 28 procent av de statliga myndigheterna har någon form av &lt;NOBR&gt;e-upphandling.&lt;/NOBR&gt; Den relativt låga andelen för statliga myndigheter förklaras av hög andel små myndigheter som i första hand nyttjar de statliga ramavtalen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Bland de svarande anger 17 procent av kommunerna, 29 procent av landstingen och 31 procent av de statliga myndigheterna att de har påbörjat införskaffning eller avser att införskaffa &lt;NOBR&gt;e-upp-&lt;/NOBR&gt; handlingssystem inom de närmaste två åren. En något mindre andel av respektive myndighetstyp rapporteras ha en intention att införskaffa &lt;NOBR&gt;e-upphandlingssystem&lt;/NOBR&gt; på längre sikt. Sammanfatt- ningsvis visar undersökningen att 85 procent av kommunerna antingen har, eller avser att inom två år eller på längre sikt införskaffa &lt;NOBR&gt;e-upphandlingssystem.&lt;/NOBR&gt; Motsvarande siffra för lands- tingen är 93 procent (vilket i princip motsvarar alla utom ett landsting) och 78 procent för de statliga myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Det tycks finnas en positiv korrelation mellan myndigheter som gör många upphandlingar och i vilken grad elektronisk upphandling tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Bland de som säger sig tillämpa elektronisk upphandling är det långt ifrån alla som tillämpar detta för en upphandlings alla nio&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft18"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373316x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p623 ft8"&gt;delmoment.&lt;A href="#page_316"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;En förklaring till detta var att en del av de myndigheter som infört system gjort detta relativt nyligt och därför inte implementerat alla funktioner ännu.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft8"&gt;En del respondenter menade att elektroniska upphandlings- system inte passar för alla typer produkter som upphandlas, t.ex. byggentreprenader pekas ut som problematiska. I rapporten fram- hålls att det finns flera fördelar med elektroniska upphandlings- system. De ger exempelvis möjlighet att simulera utfall av olika utvärderingsmodeller, det gör annonsering lättare och det kvali- tetssäkrar anbuden genom att minska risken för formella fel. Vidare kan elektronisk upphandling ge tidsbesparingar i samband med hantering av inkomna anbud, utformning av förfrågningsunderlag och avtal samt stöd för kontroll av anbudsgivare mot kredit- upplysningsföretag och Skatteverket. En undersökning gjord av Tillväxtverket på vårt uppdrag visar också att införandet av elektroniska upphandlingssystem kan underlätta små- och medel- stora företags deltagande i offentliga upphandlingar.&lt;A href="#page_316"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Enligt Kammarkollegiet såg flera av respondenterna ett behov av centralt upphandlat ramavtal för &lt;NOBR&gt;e-upphandlingssystem.&lt;/NOBR&gt; Detta skulle bidra till mer enhetlighet inom offentlig elektronisk upp- handling men samtidigt vara flexibelt i förhållande till enskilda myndigheters behov (se avsnitt 4.9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Upphandlingsutredningens bedömning är det tycks finnas goda möjligheter till att basera insamlingen av en nationell upphandlings- statistik på elektroniska upphandlingssystem eftersom en över- vägande majoritet av de tillfrågade myndigheterna i Kammar- kollegiets undersökning redan infört sådana system eller är på god väg att göra detta. Frågan är dock hur representativ denna bild är för de myndigheter och enheter som inte träffades av enkäten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Exemplet Italien&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft11"&gt;I Italien ansvarar myndigheten ”Authority for the Supervision for Public Contracts for works, services and supplies” för insamling av data omfattande offentliga upphandlingar av byggentreprenader,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;För en redogörelse av de nio delmomenten se Kammarkollegiet, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Uppföljning av upp- handlande myndigheters användning av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;e-upphandling&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; 24 januari 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Tillväxtverket, &lt;/SPAN&gt;Hur kan upphandlande myndigheter/enheter öka företagens deltagande i offentliga upphandlingar? &lt;SPAN class="ft30"&gt;En redogörelse för Tillväxtverkets uppdrag från Upphandlings- utredningen 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft18"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373317x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;varor och tjänster.&lt;A href="#page_317"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det huvudsakliga syftet med databasen är att tillhandahålla olika nyckeltal (indikatorer) för att tillse att regler- ingen av den offentliga upphandlingen karaktäriseras av tran- sparens, förenklingar och konkurrens. De upphandlingsdata som samlas in används för att kartlägga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;marknadskaraktäristika. I detta arbete används information om upphandlingarnas antal och värde fördelat på lokalisering, upphandlande myndighet eller enhet och tilldelningsförfarande. Denna information publiceras regelbundet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;i vilken utsträckning krav på effektivitet och bästa värde för pengarna beaktas under upphandlingsprocessen. I databasen lagras därför kontraktsvillkor. I kartläggningen ingår också en analys, baserad på olika index, av i vilken mån upphandlings- marknaderna fungerar effektivt. De index som används reflekterar förekomsten av orimliga rabatter, antalet anbud fördelat på tilldelningsförfarande och kontrakterade företags geografiska hemvist i förhållande till upphandlande myndighets geografiska hemvist. Baserat på information från en databas med information om företag inom byggbranschen, ”Construction Companies Data Base”, kan analysen filtreras med avseende på företagens juridiska form, antalet kvalificerade anbudsgivare i förhållande till marknadspotential (för olika regioner), kvoten mellan antalet kvalificerade företag och regional BNP, i vilken mån företag deltar i upphandlingar utanför den egna regionen samt markandskoncentration.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;Enligt myndigheten själv utgör databasen utgör en viktig del i dess arbete med certifiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen finner det italienska exemplet intres- sant och tycker att de analyser som görs inom ramen för den italienska myndighetens arbete har relevans även för svensk offentlig upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;Se myndighetens hemsida för mer information: ”http://www.avcp.it/portal/public/classic/_english/marketAnalysis.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft18"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373318x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Exemplet Skottland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Skottland har relativt nyligen reformerat och tagit ett helhetsgrepp på landets offentliga upphandling. I den reformagenda som låg till grund för arbetet underströks vikten av en förbättrad upp- handlingsstatistik.&lt;A href="#page_318"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft8"&gt;Skottlands centrala upphandlingsmyndighet; Scottish Procure- ment Directorate&lt;A href="#page_318"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;ansvarar bland annat för insamlingen av upp- handlingsstatistik.&lt;A href="#page_318"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Myndigheten lyder direkt under den skotska regeringen och har cirka 150 anställda samt en budget på cirka 15 miljoner pund.&lt;A href="#page_318"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Offentlig upphandling i Skottland omsätter årligen cirka 9 miljarder pund och 99 procent av detta fördelar sig på 180 upphandlande myndigheter. För den sista procentenheten svara tusentalet små upphandlande myndigheter. Offentlig upp- handling i Skottland karaktäriseras av en decentraliserad struktur. Det finns så kallade sektoriella ”centres of expertise” som bistår myndigheterna med råd och sluter ramavtal för de som så önskar. Reformarbetet har ett starkt fokus på den enskilda myndighetens nytta av statistiken. Arbetet karaktäriseras också av en tydlig införandeplan och kommunikation, bred politisk vilja, resurser avsatta för genomförandet, plan för användning av informationen, support och utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft8"&gt;Projektet med att skapa en nationell upphandlingsstatistik har resulterat i en databas som innehåller upphandlingsstatistik av hög detaljeringsgrad med goda filtreringsmöjligheter. Datainsamlingen hanteras av ett upphandlat bolag, Spikes Cavell, och är organiserad i tre steg:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;utvinning av information ur ekonomisystem (fakturaradnivå) som ger det statistiska grundunderlaget,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;koppling mot kontraktsregister baserat på efterannonsering i nationell annonsdatabas, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;koppling mot elektroniskt beställningssystem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Nils Fjelkegård, tid. vid Kammarkollegiet har vid utredningens statistikhearing redogjort för den skotska modellen för upphandlingsstaitsik. Mer om reformarbetet finns att läsa i McClelland John F., &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Review of Public Procurement in Scottland, Report and Recom- mendations, Edinburgh. &lt;/SPAN&gt;2006. Rapporten återfinns på ”www.scottland.gov.uk”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se ”http://scotland.gov.uk/Topics/Government/Procurement/”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Myndighetens verksamhet är uppdelad på tre huvudområden: (1) Procurement Scottland som i huvudsak sysslar med ramavtalsslutande på nationell nivå. (2) Procurement Deve- lopment som handar policyfrågor, utveckling, vägledning, annonsportal och statistik. (3) eProcurement Scotl@nd som hanterar elektronisk upphandling, elektronisk beställning och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-fakturering.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Den 12:e september 2011 motsvarar 100 SEK 9,14 GBP.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373319x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Data utvinns ur &lt;NOBR&gt;excell-mallar&lt;/NOBR&gt; och script som körs mot ekonomi- system. Spikes Cavell bearbetar informationen och identifierar unika förekomster av leverantörer och transaktioner kopplade till varje enskild leverantör. Informationen matchas sedan mot natio- nella bolagsregister för manuell komplettering med information om företagsstorlek, omsättning, geografiska områden och huvud- saklig klassificering av företags verksamhetsområden (påminner om &lt;NOBR&gt;SNI-koder&lt;A href="#page_319"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;).&lt;/NOBR&gt; Data uppdateras årligen och sammanställs och presenteras i ett webbaserat verktyg (SPD Information Hub). Med tiden har antalet upphandlande myndigheter som ingår i statistiken minskat och baseras på de 124 största upphandlande myndig- heterna. Detta innebär att statistiken täcker cirka 96 procent av den totala upphandlingsvolymen i Skottland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft8"&gt;Det är ett så kallat &lt;SPAN class="ft9"&gt;de facto &lt;/SPAN&gt;obligatorium&lt;A href="#page_319"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;för de upphandlande myndigheterna att bidra med uppgifter till statistiken och den beräknade tidsåtgången till detta är två till tre arbetsdagar per myndighet och år. Den totala tiden för bearbetning av informa- tionen för Spikes Cavell uppgår årligen till cirka 4 månader. Den totala årskostnaden för den nationella upphandlingsstatistiken är cirka 450 000 pund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Den statistik som finns i databasen är endast är synlig för den enskilda myndigheten. I övrigt presenteras informationen i aggre- gerat format för t.ex. grupper av produkter, geografiska områden eller typer av myndigheter. Databasen har goda filtrerings- möjligheter. En enskild myndighet kan t.ex. jämföra sin egen upphandling med myndigheter som upphandlat samma typ av produkt, i samma i geografiska område eller inom samma myndig- hetstyp (t.ex. universitet). Statistiken utgör underlag för den samlade bilden av upphandlingen i Skottland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft11"&gt;Statistiken möjliggör analyser ur tre huvudsakliga perspektiv som utifrån de tre insamlingsmomenten är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft8"&gt;Steg 1: Ekonomisystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Möjlighet till samarbete eller potential för ramavtal. Statistiken kan visa fördelning av upphandlande myndigheter på samma leverantör och fördelning av leverantörer per produktområde.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;SNI står för Svensk näringsgrensindelning och används för att klassificera företags aktiviteter (bransch). Ett företag kan alltså ha flera SNI koder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;De facto &lt;/SPAN&gt;obligatoriet innebär att alla trots att det inte är ett lagstadgat obligatorium bidrar till statistiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373320x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p754 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Nationell statistik som policyunderlag, som innebär att informationen grupperas efter små- och medelstora företag, upphandlande myndighets eller företagens geografiska hemvist och produktområde.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Verktyg för upphandlare. Statistiken möjliggör inköpsanalys, leverantörsberoenden, fakturavolymer (fördelat på faktura- storlek och leverantör), jämförelser, samarbetsmöjligheter och kontakter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft11"&gt;Steg 2: Koppling till kontraktsregister baserat på efterannonsering i nationell annonsdatabas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Möjlighet att analysera vad som köps inom och utanför upp- handlade kontrakt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Möjlighet för enskilda myndigheter att identifiera bristande rutiner i samband med upphandling och inköp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Möjlighet till nationell tillsyn (en fråga som noga måste utredas särskilt för svensk del)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;Steg 3: Koppling mot elektroniskt beställningssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Möjlighet att på orderradnivå jämföra kostnadsskillnader mellan myndigheter och leverantörer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft8"&gt;Skottlands databas är i huvudsak inte offentlig och inte heller tillgänglig för forskare. Viss aggregerad information finns dock tillgänglig på en hemsida.&lt;A href="#page_320"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Den offentliga upphandlingen i Skottland skiljer sig från den i Sverige med avseende på omsättning och organisationsstruktur men det utesluter inte att Sverige kan lära sig mycket av Skottlands modell för nationell upphandlingsstatistik. En viktig fråga att hantera är i vilken utsträckning tillsynsmyndigheten ska ha tillgång till enskilda poster i statistiken när denna baseras på ekonomi- system och medger spårning av inköp som ligger utanför upphandlade avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;Se ”http://www.spotlightonspend.org.uk”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373321x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6.14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Exemplet Inköp Gävleborg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Inköp Gävleborgs arbete med upphandlingsstatistik och upp- följning är &lt;SPAN class="ft9"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;svenskt exempel&lt;A href="#page_321"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;55 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;på organisation som pekar på betydelsen av uppföljning i syfte att göra goda affärer.&lt;A href="#page_321"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft8"&gt;Inköp Gävleborg är ett kommunalförbund som består av 10 kom- muner (Bollnäs, Gävle, Hofors, Hudiksvall, Ljusdal, Nordanstig, Ockelbo, Ovanåker, Söderhamn och Älvkarleby) och har 40 offentliga ”kunder”, t.ex. en enhet eller förvaltning inom någon av medlemskommunerna. Förbundet styrs av en politisk direktion och är en upphandlande myndighet. Verksamheten leds av en för- bundsdirektör och har tio lokalkontor, fyra upphandlingsteam med sammanlagt 28 medarbetare. Inköp Gävleborg genomför för sina medlemmars räkning upphandlingar och ger stöd och rådgivning. Under 2011 genomfördes 400 upphandlingar varav hälften var samordnade. Det totala värdet uppgick till 2,5 miljarder kronor fördelade på 1 200 avtal. Direktupphandlingen motsvarar cirka en fjärdedel av upphandlingen. Verksamheten finansieras av medlem- marna och avgiften är 0,62 procent i förhållande till inköpsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;Inköp Gävleborg arbetar med systematisk uppföljning av sin upphandling. Uppföljningsarbetet baseras på statistik som utvinns ur ett elektroniskt upphandlingssystem, en avtalsdatabas och medlemskommunernas ekonomisystem (leverantörsreskontra). Ett analysverktyg länkar informationen mellan de olika systemen och möjliggör därmed identifikation av olika upphandlingsmönster. Trots fem olika ekonomisystem och olika kontoplaner fungerar länkningen mellan upphandlings- och ekonomisystem. Systemet är helt öppet för medlemmarna och ses inom förbundet som en god plattform för dialog om upphandlingsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Statistiken används bland annat till att analysera relationen mellan konkurrensgrad och pris, som ett stöd i avtalsuppföljning och för att följa upp t.ex. i vilken utsträckning upphandlingen omfattar miljöhänsyn och om ställda miljökrav följer Miljö- styrningsrådets rekommendationer. Det finns möjlighet att basera analyserna på data från 2007 och framåt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Statistiken omfattar 75 procent av inköpsvolymen. Byggentre- prenader, tjänsteupphandlingar inom utbildning, hälso- och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Redogörelsen baseras på ett dialogmöte med Johan Almesjö från Inköp Gävleborg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Det finns fler exempel på svenska upphandlande myndigheter och enheter som syste- matiskt arbetar med uppföljning och statistik, t.ex. Stockholms lokaltrafik, Solna kommun, Botkyrka kommun, Växjö kommun, Falun och Borlänge kommuner i samarbete, Linköping och Norrköping kommuner i samarbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft18"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373322x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;sjukvård, socialtjänst, kultur, fritids och idrottsverksamhet ingår normalt inte i Inköp Gävleborgs verksamhet och därmed inte heller i statistiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft8"&gt;Upphandlingssystemet innehåller också en förenklad modul för direktupphandling varigenom det bland annat är möjligt att hantera förfrågan om intresse till leverantörerna. Den statistik om direkt- upphandlingarna som generas via analysverktyget innehåller bland annat information om hur många leverantörer som tillfrågats och hur många som visat intresse för en upphandling. Det är också möjligt att koppla information om konkurrensgrad till avtals- villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft8"&gt;Inköp Gävleborg deltar i något som kallas ”Benchmark i Norr”.&lt;A href="#page_322"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Där utbyter man erfarenheter tillsammans med företrädare från Härnösand, Luleå, Skellefteå, Sundsvall, Umeå och Örnsköldsvik kommuner. Syftet är att förbättra sin egen upphandling och uppföljning. Samtliga kommuner i ”Benchmark i Norr” arbetar med upphandlingsstatistik och uppföljning men de har kommit olika långt i detta arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Inom Inköp Gävleborg och Benchmark i Norr betraktas upp- följningsrutiner som en viktig del i att förvalta skattemedel på ett så ansvarsfullt sätt som möjligt. Uppföljningen via statistiken ses som en viktig komponent i mätning av produktivitet och som en naturlig del av arbetet med att utveckla olika verksamheter och upphandlingsprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Utifrån den givna beskrivningen av Inköp Gävleborgs verk- samhet och statistikrutiner tycks det enligt utredningen finnas stora likheter med de initiativ rörande upphandlingsstatistik som tagits i Skottland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6.15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Exemplet Försvarsmakten – projekt UEFA&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;I detta avsnitt redogörs för Försvarsmaktens arbete med statistik och uppföljning på inköpsområdet. Redogörelsen baseras på kontakter med Ingela Kostet (Projektledare UEFA) vid Försvars- makten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;UEFA-projektet,&lt;/NOBR&gt; Utveckling och Effektivisering av Försvars- maktens Anskaffningsverksamhet, startade 2009. Projektet syftar till att utveckla och effektivisera Försvarsmaktens anskaff-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;Benchmark i Norr upphandlar för cirka 600 000 invånares räkning och omfattar drygt 900 avtal. Antalet avtal per upphandlare att hantera varierar mellan 35 och 51.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft18"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373323x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Nationell upphandlingsstatistik SOU 2011:73&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;ningsverksamhet och därigenom sänka totalkostnaden för myndighetens köp från externa leverantörer.&lt;A href="#page_323"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;Projekt UEFA är starten på ett långsiktigt och genomgripande förändringsarbete där målet är att Försvarsmaktens linjeorgani- sation tillägnar sig ett nytt arbetssätt, nya verktyg och nya kompetenser. Försvarsmaktens egenhanterade inköp uppgår till cirka 7 miljarder kronor per år och genom så kallat strategiskt varu- gruppsarbete räknar myndigheten med att i ett första skede spara 5 procent av den samlade inköpsvolymen, vilket motsvarar mer än 300 miljoner kronor per år i externa kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Till grund för planering och prioritering av den strategiska inköpsverksamheten och som utgångspunkt för myndighetens referenskalkyl, har projekt UEFA tagit fram en s.k. spendanalys (dvs. en detaljerad kartläggning av den externa inköpsvolymen). Spendanalysen kopplar samtliga inköpstransaktioner under två på varandra följande kalenderår till en av projekt UEFA utvecklad varugruppsstruktur (dvs. en kategorisering av samtliga köpta tjänster och produkter). Initialt sammanställdes spendanalysen med hjälp av en separat databas, men i och med utrullningen av system PRIO&lt;A href="#page_323"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;säkrar projektet att varugruppsstrukturen imple- menteras i systemstödet och att myndigheten på sikt har tillgång till automatiserad spendanalys för stora delar av inköpsvolymen. Spendanalysen möjliggör redan i dag spårbarhet ned till varu- gruppsnivå (t.ex. Kontorsmaterial), men kommer i och med införande av bl.a. elektroniska beställningskataloger i system PRIO att medföra spårbarhet ned till artikelnivå (t.ex. Kulspetspenna).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft8"&gt;Den årliga besparingspotentialen baseras på myndighetens samlade inköpsvolym för kalenderåret 2008 fördelat på ca 80 definierade varugruppsklasser eller kategorier. Med hjälp av erfarenhetsvärden &lt;NOBR&gt;(benchmark-data&lt;/NOBR&gt; insamlat av konsultbolag) från strategiska inköpsaktiviteter inom motsvarande varugruppsklasser hos andra verksamheter inom privat och offentlig sektor beräknade projekt UEFA sedan besparingsintervall per varugruppsklass. Besparingsintervallen validerades med representanter för Försvars- maktens anskaffningsverksamhet och den totala aggregerade besparingspotentialen identifierades till 5 till 9 procent av adres- serad inköpsvolym.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;UEFA omfattar enbart Försvarsmaktens egna externa inköpsvolymer och inte de som hanteras av t.ex. FMV, FOI och Fortifikationsverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;PRIO är ett integrerat affärsstödssystem vid Försvarsmakten. Logistik och inköp utgör en del av PRIO. För mer information se &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;”www.forsvarsmakten.se/Om-forsvarsmakten/&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Ekonomi-och-planering/Projekt-Prio/”.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft18"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;I och med omställningen till strategiskt inköpsarbete genomför Försvarsmakten genomgripande förändringar i anskaffningsverk- samheten. Tillgång till kvalificerad personal, de befintliga avtalens utformning, organisationens förmåga att säkra styrning och efterlevnad av avtal, framförs som viktiga kompententer för att säkra lägre totalkostnad för Försvarsmaktens externa köp. Sedan augusti 2010 arbetar projekt UEFA med implementeringen av strategiskt varugruppsarbete i Försvarsmakten. Hittills har 12 strategiska varugruppsinitiativ eller genomförandeprojekt initierats av UEFA och vinsthemtagningen är på god väg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;I de enskilda varugruppsinitiativen kompletteras data från den egna spendanalysen med detaljerad inköpsstatistik från samtliga relevanta leverantörer. Den samlade statistiken nyttjas för detaljerad analys av myndighetens inköpsmönster i syfte att upptäcka och definiera besparingsmöjligheter. Inköpsstatistiken utgör därmed en nyckelkomponent i myndighetens faktabaserade varugruppsstrategier. Därtill nyttjas statistiken ofta som grund för utformning av sortiment och förfrågningsunderlag (FFU).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;I efterföljande skede, när den beslutade varugruppsstrategin omsätts i t.ex. nya leverantörsavtal, bevakar Försvarsmakten avtals- trohet, sortimentsefterlevnad och nya inköpsmönster med hjälp av egen spendanalys, samt med hjälp av detaljerad inköpsstatistik som avkrävs leverantörerna. Dokumenterade avvikelser från beslutad varugruppsstrategi, t.ex. köp från fel leverantör eller utanför godkänt sortiment, följs upp och åtgärdas för att säkra att de i strategin beskrivna besparingarna också realiseras i konkreta inköp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft11"&gt;För att bevaka och säkra vinsthemtagningen följer projekt UEFA upp besparingarna i fyra steg:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft8"&gt;Identifierade besparingar är de besparingar som Försvarsmakten identifierat på varugruppsklassnivå med stöd av extern benchmark- data enligt processen som beskrivits ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Planerade besparingar är de besparingar som Försvarsmakten beskrivit genom en Varugruppsstrategi. Varugruppsstrategin utar- betas av tvärfunktionella team och innehåller en detaljerad analys och handlingsplan för att reducera Försvarsmaktens kostnader för berörd varugrupp eller kombination av varugrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Säkrade besparingar är de besparingar som möjliggörs genom t.ex. ett förändrat regelverk för den egna organisationens köp- beteende eller ett nytt avtal med fastslagen prisnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Realiserade besparingar är slutligen de faktiska besparingar som kommer Försvarsmakten tillhanda när en inköpstransaktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft18"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;genomförts i enlighet med den nya varugruppsstrategin, till exempel när en vara inhandlats av en &lt;NOBR&gt;Försvarsmakten-anställd&lt;/NOBR&gt; till ett nytt lägre pris som i sig är ett resultat av den beslutade varugruppsstrategin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen anser att Försvarsmaktens projekt visar hur upphandlingsstatistik kan användas i det strategiska inköpsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6.16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Upphandlingsutredningens bedömning och fortsatta arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen har inom ramen för sitt utåtriktade arbete funnit att upphandlare och leverantörer generellt ställer sig positiva till och ser nyttan med en förbättrad upphandlingsstatistik. Erfarenheter från Italien, Skottland, Inköp Gävleborg och Försvarsmakten, kartläggning av marknaden för elektronisk upp- handling och upphandlarnas bruk av elektroniskt stöd, de rutiner som finns för inrapportering av statistik till EU och svenska initiativ visar att det finns förutsättningar för en förbättrad natio- nell upphandlingsstatistik. Stöd för en förbättrad statistik återfinns också bland forskare och i rapporter skrivna av t.ex. Kammar- kollegiet, Konkurrensverket, Produktivitetskommittén och Stats- kontoret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen presenterar därför i delbetänkandet tre alternativa nivåer på upphandlingsstatistiken som utgångspunkt för sitt fortsatta arbete. De tre nivåerna varierar i hur omfattande statistiken kan vara. Alternativ 1 utgår i princip från att rutinerna förbättras för den statistikinsamling som Sverige är ålagd att göra inom ramen för upphandlingar över tröskelvärdena och att informationen enbart baseras på de variabler som genereras via de standardformulär som utgör grunden för rapporteringen till EU. Alternativ 2 innebär att alternativ 1 utökas med upphandlingar under tröskelvärdena med motsvarande innehåll i statistiken som i alternativ 1. Alternativ 3 innebär en utökning av alternativ 2 med variabler som skapas från andra upphandlingsdokument än standardformulären (förfrågningsunderlag, anbudssammanställning etc.). Oavsett vilket alternativ som diskuteras kan statistik- insamlingen utökas med att också omfatta uppgifter från ekonomisystem och överprövningar. Detta förbättrar bland annat möjligheten att få en rättvisande bild av vad som upphandlas och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft18"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373326x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft8"&gt;för hur omfattande svensk offentlig upphandling är. Det gör det även möjligt att på ett bättre sätt inkludera ramavtal och LOV- upphandlingar i statistiken liksom att bättre förstå överpröv- ningarna. Utredningen anser att det är mycket som talar för alternativ 3 eller möjligen alternativ 2 och att upphandlings- statistiken också bör baseras på information från ekonomisystem. Alternativ 2 är från ett kvalitetsmässigt perspektiv sämre än alternativ 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft8"&gt;Utredningen anser att statistiken ska ägas av staten även om privata lösningar för annonsering och elektroniskt upphandlings- stöd kan utgöra en del av insamlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen bör i sitt fortsatta arbete fundera kring frågan om och i så fall hur direktupphandlingar ska ingå i statistiken. En annan viktig fråga för det fortsatta arbetet är hur och för vem statistiken ska vara sökbar. Utredningen har också i sitt fortsatta arbete att överväga om, och i så fall i vilken omfattning, privatägda upphandlande enheter som omfattas av LUF bör omfattas av utredningens förslag och se över kostnaderna för en nationell upphandlingsstatistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Oavsett vilket alternativ som så småningom pekas ut som det mest lämpliga för Sverige anser utredningen att inrapporteringen i så hög grad som möjligt ska samordnas med den rapportering som är obligatorisk och i övrigt också karaktäriseras av skalfördelar och ske elektroniskt. Det gör att samordning med annonsdatabaser och elektroniska upphandlingssystem&lt;A href="#page_326"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;bör eftersträvas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Statistikinsamlingen bör också utmynna i en databas som är systematiskt och elektroniskt sökbar med goda filtrerings- möjligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Utredningen har förstått att mindre myndigheter och enheter inte i lika hög grad som större använder sig av elektroniskt stöd i upphandlingsprocessen. Detta gör att utredningen även bör fundera på om alla upphandlande myndigheter och enheter ska ingå i statistiken. Skottland har ju valt att fokusera på de större myndigheterna och dessutom ingår inte volymmässigt små upphandlingar i statistiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft18"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373327x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p761 ft19"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft165"&gt;Kommittédirektiv&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td205"&gt;&lt;P class="p307 ft166"&gt;Utvärdering av upphandlingsregelverket och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td129"&gt;&lt;P class="p763 ft167"&gt;Dir.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td205"&gt;&lt;P class="p307 ft167"&gt;översyn av upphandlingsstatistiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td129"&gt;&lt;P class="p763 ft167"&gt;2010:86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td206"&gt;&lt;P class="p20 ft141"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td207"&gt;&lt;P class="p20 ft141"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p764 ft88"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 9 september 2010&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft168"&gt;Sammanfattning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft88"&gt;En särskild utredare ska utvärdera upphandlingsregelverket ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv. Syftet är att utreda om upphandlingsreglerna i tillräcklig utsträckning möjliggör för upphandlande myndigheter och enheter att göra goda ekonomiska affärer genom att tillvarata konkurrensen på marknaden och samtidigt använda sin köpkraft till att förbättra miljön, ta sociala och etiska hänsyn samt verka för ökade affärsmöjligheter för små och medelstora företag. Utredaren ska ta fram underlag för even- tuella författningsändringar och föreslå andra nödvändiga åtgärder inom det aktuella området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft88"&gt;Vidare ska utredaren se över systemet för insamling av upp- handlingsstatistik och vilka uppgifter som ska samlas in. Syftet med statistikuppdraget är framför allt att förbättra möjligheterna till att prognostisera effekterna av reformer samt förbättra möjligheterna att följa upp och utvärdera den upphandlingspolitik som förs i EU och Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft88"&gt;Utredaren ska bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;kartlägga och redovisa upphandlande myndigheters och enhe- ters samt leverantörers användning och erfarenheter av för- faranden och krav som har sitt ursprung i upphandlings- regelverket,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;kartlägga och analysera erfarenheterna av att använda offentlig upphandling som medel för att verka för samhällspolitiska mål som avser miljöhänsyn, sociala och etiska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft91"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p771 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;hänsyn samt ökad medverkan av små och medelstora företag i offentliga upphandlingar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;analysera om det råder en balans mellan den ekonomiska nyttan med och transaktionskostnaderna för upphandlingsregelverkets huvudsakliga förfaranden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;lämna förslag på åtgärder som kan förbättra den offentliga upphandlingens ekonomiska effektivitet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;analysera behovet av ytterligare åtgärder för att upphandlande myndigheter och enheter ska kunna använda sin köpkraft i syfte att verka för att prioriterade samhällsmål uppnås,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;utveckla och föreslå metoder för regelbunden statistikinsamling, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;utreda och föreslå vilka uppgifter som är nödvändiga för att den nationella upphandlingsstatistiken ska kunna användas som instrument för att utvärdera och följa upp genomförd politik eller beräkna effekterna av framtida reformer på upphandlings- området.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft8"&gt;Utredaren ska genomföra uppdraget på ett utåtriktat sätt i kontakt med statliga myndigheter, kommuner, landsting, arbetsmarknadens parter, företag och intresseorganisationer.Uppdraget ska redovisas senast den 28 juni 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft23"&gt;Uppdraget att utvärdera upphandlingsregelverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Utvärdering av regelverket ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Målet för den offentliga upphandlingen är att den ska vara effektiv och rättssäker samt ha till syfte att ta till vara konkurrensen på marknaden så att skattemedlen används på bästa sätt till nytta för medborgarna, den offentliga sektorn och näringslivet (prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:FiU1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft8"&gt;I olika sammanhang framförs det emellertid ibland kritik mot upphandlingsreglernas ekonomiska rationalitet, dvs. huruvida den relativt reglerade offentliga upphandlingen faktiskt lönar sig jäm- fört med en mer avreglerad form av upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft18"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p774 ft8"&gt;Andra invändningar mot regelverket som uttalats är att det begränsar statens, kommunernas och landstingens möjligheter att använda sin köpkraft för att förbättra miljön, ta sociala och etiska hänsyn samt verka för ökade affärsmöjligheter för små och medelstora företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft8"&gt;Den övervägande delen av bestämmelserna i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, förkortad LOU, och lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, förkortad LUF, är föranledda av genomförande av &lt;NOBR&gt;EU-direktiv.&lt;/NOBR&gt; I 15 kap. LOU och LUF finns dock bestämmelser som reglerar upphandlingar som inte alls, eller endast i mycket begränsad omfattning, styrs av direktivens obligatoriska bestäm- melser. Sådan upphandling omfattas emellertid av EU:s primärrätt och de grundläggande &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; principerna om bland annat ickediskriminering, likabehandling, proportionalitet och ömsesidigt erkännande. Möjligheterna för regeringen och riksdagen att genomföra genomgripande reformer på upphandlingslagstift- ningens område är således begränsade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft8"&gt;Europeiska kommissionen har meddelat att den har för avsikt att genomföra en utvärdering av EU:s upphandlingsregler (Evaluation of directives 2004/17/EC and 2004/18/EC, CC/2010/05). Kom- missionen avser att bland annat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;beskriva den ekonomiska omfattningen av den offentliga upp- handling som EU:s upphandlingsregelverk är tillämplig på,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;undersöka upphandlande myndigheters, leverantörers och andra huvudintressenters erfarenheter av krav och förfaranden som har sitt ursprung i EU:s upphandlingsreglering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;kartlägga och analysera den administrativa börda som är kopplad till upphandlingsreglernas förfaranden och krav,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;kartlägga och analysera nationella erfarenheter av att bland annat använda upphandling för att nå olika samhällspolitiska mål,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;undersöka hur upphandlingsreglerna påverkat mönster och strukturer på upphandlingsmarknaden och vilka konsekvenser regelverket medfört för konkurrensen och den gränsöver- skridande handeln, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;försöka analysera makroekonomiska konsekvenser av EU:s upp- handlingsregler.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft18"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Den samlade informationen ska hjälpa kommissionen att utvärdera direktivens kostnadseffektivitet och upphandlingspolitikens använd- barhet för att bidra till andra samhällspolitiska mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft8"&gt;Europaparlamentet har lämnat synpunkter på upphandlings- regelverket i sitt betänkande om nya utvecklingstendenser inom offentlig upphandling (2009/2175 [INI]). Parlamentet anser att syftet med 2004 års översyn av upphandlingsdirektiven ännu inte uppnåtts. Det gäller särskilt beträffande målen att förenkla reglerna och att skapa ett tydligare rättsläge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft8"&gt;Kommissionens ordförande fick den 9 maj 2010 ett förslag till en ny strategi för den inre marknaden. Den s.k. &lt;NOBR&gt;Monti-rapporten&lt;/NOBR&gt; innehåller rekommendationer om hur EU:s upphandlingsregler bör reformeras för att bli enklare, effektivare och mindre kostsamma för nationella och lokala myndigheter. Vid sidan av denna förändring rekommenderas i rapporten att små och medelstora företags medverkan i offentlig upphandling bör stärkas. Vidare anges att upphandlingen i ökad utsträckning, genom specifika och obligatoriska krav, bör kunna användas för att på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; uppnå mål om grön tillväxt, social integrering och främjandet av inno- vation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft8"&gt;Det finns anledning för regeringen att – mot bakgrund av kommissionens aviserade utvärdering, Europaparlamentets ytt- rande och Montirapporten – låta kartlägga, analysera och utvärdera vilka möjligheter och hinder som EU:s och Sveriges upphandlings- regelverk föranleder. Utredningens förslag ska således belysa relevant &lt;NOBR&gt;EU-rätt&lt;/NOBR&gt; men även beakta internationella överenskom- melser på området. Syftet är att ta fram underlag för eventuella författningsändringar och föreslå andra nödvändiga åtgärder på det aktuella området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft8"&gt;Upphandlingar enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem, för- kortad LOV, omfattas inte av denna del av uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft9"&gt;Upphandlingsreglernas ekonomiska effektivitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft11"&gt;Den offentliga upphandlingen omfattar stora summor och sanno- likt genomförs årligen i Sverige tiotusentals upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft8"&gt;Upphandlingen är både omfattande och av varierande komplexitet. Den omfattar allt från inköp av kopieringspapper till byggande av nya sjukhus och genomförs av tjänstemän i offentliga och privata organisationer med olika erfarenheter och kunskaper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft18"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;om upphandlingsförfaranden och regelverk. Även leverantörerna består av en heterogen samling av bland annat stora och små aktiebolag samt kooperativa och ideella föreningar, som alla har varierande kunskaper och erfarenheter av offentlig upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft8"&gt;Det har emellanåt gjorts gällande att upphandlingsreglerna anses hindra de upphandlande myndigheterna från att göra goda ekono- miska affärer. Tillämpningen av regelverket anges också vara betungande för såväl dem som upphandlar som dem som lämnar anbud. Mot denna bakgrund är det av intresse att undersöka om den offentliga sektorns upphandlingar har lett till effektiviseringar. Effektiviseringar kan bestå av t.ex. besparingar eller att kvaliteten på varan eller tjänsten förbättras utan att priset höjs i motsvarande mån. Utebliven effektivisering skulle kunna bero på att exempelvis konkurrensen i vissa fall inte fungerar eller att transaktions- kostnaderna för vissa upphandlingsförfaranden är alltför höga. Det är emellertid i det närmaste ogörligt att beräkna de samlade makro- ekonomiska effekterna av regelverket, bland annat på grund av avsaknaden av tillräcklig statistik på området. En analys av ett urval av strategiska varor och tjänster bör dock kunna ge en god bild av effektiviseringsmöjligheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft8"&gt;En annan invändning mot regleringen som ibland framförs är att den i vissa fall tvingar upphandlande myndigheter att, på grund av vad som uppfattas som ”mindre angelägna” formella grunder, utesluta anbudsgivare som lämnat konkurrenskraftiga anbud. De begränsade möjligheterna att kunna förhandla med anbudsgivarna är en ytterligare invändning som ofta nämns som ett hinder vid upphandling över tröskelvärdena enligt bestämmelserna i LOU. Vidare har det framförts kritik mot att det exempelvis saknas till- räckligt empiriskt underlag för de tröskelvärden som valts i upphandlingsdirektiven. Det anges att regelverket är dåligt anpassat till upphandling av s.k. intellektuella tjänster och att det i många fall är svårt att definiera vad som avses med god kvalitet. Införande av elektroniska upphandlingssystem framförs i vissa fall som en möjlighet att tydliggöra och förenkla upphandlingsförfarandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft8"&gt;På europeisk nivå har Europaparlamentet framfört kritik bland annat mot att tillämpningen av upphandlingsdirektiven är betung- ande. I Montirapporten påtalas ett behov av att omforma politiken för offentlig upphandling för att förenkla, effektivisera och minska kostnaderna för nationella och lokala myndigheter. Kommis- sionens utvärderingsinitiativ ger också uttryck för att det finns ett gemensamt europeiskt intresse att se över upphandlingsregelverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft18"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;ur ett kostnadseffektivitetsperspektiv. Sverige bör således ta till- fället i akt och försöka påverka det framtida &lt;NOBR&gt;EU-regelverkets&lt;/NOBR&gt; utformning i syfte att få till stånd regeländringar som är motiverade ur ett effektivitetsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft8"&gt;Bestämmelserna i 15 kap. LOU och LUF reglerar, både volym- och antalsmässigt, större delen av de offentliga upphandlingar som genomförs i Sverige. Det kan därför inte uteslutas att det finns problem i upphandlingssammanhang som behöver lösas genom förändringar av 15 kap. LOU och LUF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft8"&gt;Utredaren ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;kartlägga och redovisa ett representativt urval av upphandlande myndigheters och enheters samt, särskilt mindre, leverantörers användning och erfarenheter av förfaranden och krav som har sitt ursprung i upphandlingsregelverket,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;med utgångspunkt i de regler som gäller sedan Sverige blev medlem i EU, redogöra för de strukturella förändringar och ändrade inköpsmönster som upphandlande myndigheter och enheter samt leverantörer anser att upphandlingsreglerna har medfört,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;redogöra för en representativ bild av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;de annonserade upphandlingarnas antal och totala värde,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;det totala antalet annonserade upphandlingar som görs enligt LOU respektive LUF uppdelade på upphandlingar över respektive under tröskelvärdena,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;värdet och antalet annonserade upphandlingar fördelade på varor, A- respektive &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;B-tjänster&lt;/NOBR&gt; och byggentreprenader,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;vilka upphandlingsförfaranden som tillämpats vid annonserad upphandling över respektive under tröskelvärdena, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;hur de annonserade upphandlade kontrakten har fördelats på företag av olika storlek,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;beräkna transaktionskostnaderna för LOU:s och LUF:s huvud- sakliga upphandlingsförfaranden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;välja ut ett tiotal strategiska varor och tjänster för att beräkna och redogöra för vilka eventuella effektiviseringsvinster som upphandlande myndigheter och enheter har gjort genom att konkurrensutsätta upphandlingen enligt LOU respektive LUF&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft18"&gt;336&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p791 ft8"&gt;jämfört med att köpa varan eller tjänsten utan föregående konkurrensutsättning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;analysera om det råder en balans mellan den ekonomiska nyttan med och transaktionskostnaderna för de huvudsakliga för- farandena som regleras i LOU och LUF,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;lämna förslag på åtgärder som kan förbättra den offentliga upphandlingens ekonomiska effektivitet, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;överväga om, och i så fall i vilken omfattning, privatägda upphandlande enheter som omfattas av LUF bör omfattas av utredningens förslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft9"&gt;Offentlig upphandling som medel för att uppnå samhällspolitiska mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Den offentliga upphandlingen uppgår till stora belopp under direkt kontroll av offentliga organ. Det har lett till att upphandling betraktas som ett viktigt medel för att nå mål inom andra politik- områden som inte är direkt kopplade till rättsområdet offentlig upphandling. De politikområden som ofta nämns i samband med offentlig upphandling är miljö, sociala och etiska frågor, innovation samt främjandet av små och medelstora företags deltagande i offentliga upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft8"&gt;Även på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; vill man använda de upphandlande myndig- heternas köpkraft för att påverka utvecklingen mot olika samhälls- politiska mål. I ”Europa &lt;NOBR&gt;2020-strategin”&lt;/NOBR&gt; anges att upphandling är ett av de marknadsbaserade instrument som bör användas för att förbättra innovation och bidra till omställningen mot en mer energieffektiv och klimatvänlig ekonomi. Kommissionen anger att utvärderingen av EU:s upphandlingsregelverk ska inkludera frågan om behovet av att på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; vidta åtgärder för att främja att offentlig upphandling används för att uppnå samhällspolitiska mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft8"&gt;Regeringens målsättning på miljöområdet och det sociala området kommer till uttryck i LOU och LUF, där det anges att upphandlande myndigheter och enheter bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta (1 kap. 9 a § LOU respektive 1 kap. 24 § LUF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft8"&gt;Sverige har en väl utvecklad nationell politik för miljövänlig offentlig upphandling genom bland annat den nationella handlings- planen för miljöanpassad offentlig upphandling (skrivelsen Miljö- anpassad offentlig upphandling, 2006/07:54) och det arbete som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft18"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;AB Svenska Miljöstyrningsrådet bedriver. Även kommuner och landsting bedriver ett omfattande miljöarbete på upphandlings- området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft8"&gt;Det har dock framförts önskemål om att möjligheterna att inkludera sociala och etiska hänsyn i offentliga upphandlingar bättre bör tas till vara (Upphandling och arbete i EU, Sieps 2010:3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft8"&gt;Målet att öka innovationen i Europa har föranlett kommissionen att vidta åtgärder. Bland annat har kommissionen tagit fram ett meddelande om s.k. förkommersiell upphandling (KOM[2007] 799). Innovationsupphandlingsutredningen (N 2009:12) har utrett frågor om innovationsupphandlingen i Sverige (betänkandet Inno- vationsupphandling, SOU 2010:56). Betänkandet innehåller bland annat en redovisning av olika former av innovationsupphandling i och utanför Sverige, lagförslag och åtgärder för att öka inno- vationsupphandlingen i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft8"&gt;Små och medelstora företags ökade medverkan i offentlig upp- handling är också föremål för både europeiskt och svenskt intresse. Kommissionens ansvariga avdelningar har inom ramen för ”tänk småskaligt först – En Small Business Act för Europa” bland annat tagit fram en europeisk kodex med bästa praxis för att underlätta små och medelstora företags tillträde till offentlig upphandling (SEC[2008] 2193). I Sverige har Konkurrensverket och Kammar- kollegiet i uppgift att verka för att små och medelstora företag deltar i offentlig upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft8"&gt;Emellanåt påtalas att målet att verka för små och medelstora företags medverkan i offentlig upphandling är svårt att förena med övriga prioriterade samhällspolitiska mål. I andra sammanhang anges att just småföretagen är vinnarna när upphandlande myndig- heter ställer exempelvis tuffa miljökrav (Försäljning av miljö- anpassade varor och tjänster – en bra affär för &lt;NOBR&gt;små-företagen!&lt;/NOBR&gt; Tillväxtverket, rapport 0006, rev A).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft8"&gt;För att kunna ta ställning till om det är motiverat att upphandlande myndigheter och enheter i sin upphandling ställer krav som tar hänsyn till miljö, sociala och etiska aspekter samt små och medelstora företag är det angeläget att veta vilka resultat sådana krav kan åstadkomma och har åstadkommit inom respektive politikområde. Det är dock en alltför omfattande uppgift att undersöka detta för varje prioriterat politikområde. Den nuvarande bristfälliga statistiken gör uppgiften närmast omöjlig. Genom att välja ut och redogöra för några olika exempel bör det dock vara möjligt att ge en inblick i vilka effekter som krav och kriterier i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft18"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;samband med upphandlingar kan åstadkomma på miljön, det sociala och etiska området och beträffande små och medelstora företags medverkan i offentliga upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft8"&gt;I sammanhanget är det angeläget att utredaren beaktar att den offentliga upphandlingen ska vara ekonomiskt hållbar och foku- serar på skattebetalarnas intresse av varor och tjänster av god kvalitet till ett ekonomiskt fördelaktigt pris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft8"&gt;Utredaren ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;kartlägga och analysera både positiva och negativa erfarenheter av att använda offentlig upphandling som medel för att verka för samhällspolitiska mål som avser miljöhänsyn, sociala och etiska hänsyn samt ökad medverkan av små och medelstora företag i offentliga upphandlingar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;redogöra för olika exempel som ger en bild av vilka effekter som krav och kriterier i upphandlingar kan åstadkomma på miljön, det sociala och etiska området och beträffande små och medelstora företags medverkan i offentliga upphandlingar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;analysera behovet av ytterligare åtgärder för att verka för de ovan angivna samhällspolitiska målen och lämna nödvändiga förslag med beaktande av de &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; ramarna,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;beakta Innovationsupphandlingsutredningens förslag, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;överväga om, och i så fall i vilken omfattning, privatägda upp- handlande enheter som omfattas av LUF bör omfattas av utred- ningens förslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft23"&gt;Uppdraget att se över upphandlingsstatistiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft9"&gt;Behovet av en förbättrad nationell upphandlingsstatistik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Att den offentliga upphandlingen har stor påverkan på samhälls- ekonomin är väl känt. En vanligt förekommande men inte statistiskt säkerställd uppgift är att den offentliga upphandlingen uppgår till ca 500 miljarder kronor årligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft8"&gt;Medlemsstaterna är enligt upphandlingsdirektiven skyldiga att årligen lämna uppgifter för statistikändamål avseende kontrakt över tröskelvärdena som upphandlande myndigheter eller enheter till- delat under föregående år. Uppgifter för upphandlingar över tröskelvärdena är hämtade framför allt från meddelanden om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft18"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;efterannonsering av genomförda upphandlingar som publiceras i databasen Tender Electronic Daliy. Efterannonseringen är brist- fällig vilket medför att statistiken för upphandlingar över tröskel- värdena inte är tillförlitlig. Den statistik avseende upphandlingar under tröskelvärdena som medlemsstaterna är skyldiga att lämna omfattar endast upphandlingar genomförda av statliga myndigheter och av enheter inom försörjningssektorerna. De uppgifter som lämnas bygger dessutom i många fall på myndigheternas och enheternas skönsmässiga bedömningar och sällan på uppgifter om vilka upphandlingar som faktiskt genomförts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft8"&gt;Det saknas också statistik som visar på företagens deltagande i offentliga upphandlingar. Vidare saknas statistik som över tid visar hur de upphandlande kontrakten fördelas på företag av olika storlek. Detsamma gäller uppgifter om i vilken utsträckning som små och medelstora företag deltar i offentliga upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft8"&gt;LOV medger ett alternativ till upphandling enligt LOU och bör därför omfattas av statistikuppdraget. Valfrihetssystem enligt LOV får tillämpas på upphandlingar av bl.a. omsorgs- och stöd- verksamheter för äldre och för personer med funktionsnedsättning liksom på hälso- och sjukvårdstjänster. I augusti 2010 hade en majoritet av landets kommuner infört eller beslutat att införa valfrihetssystem enligt LOV. Genom en ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) är det fr.o.m. den 1 januari 2010 obligatoriskt för landstingen att inrätta valfrihetssystem inom primärvården. Så kallade vårdvalssystem finns numera i hela landet. Det är, enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, även obligatoriskt för Arbetsförmedlingen att tillämpa LOV vid upphandling av s.k. etableringslotsar. Vidare får Arbetsförmedlingen, enligt lagen (2010:536) om valfrihet hos Arbetsförmedlingen, tillämpa valfrihetssystem för att upphandla också andra tjänster inom den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft8"&gt;Bristerna i den nationella statistiken försvårar uppföljning och utvärdering av den upphandlingspolitik som EU, regeringen, landstingen och kommunerna genomför. Lika svårt är det att prognostisera effekterna av den politik som dessa aktörer vill genomföra. Det går således inte att med trovärdighet ange exempelvis vilket aggregerat resultat som miljökrav i samband med offentlig upphandling har uppnått. Inte heller går det i dagsläget att beräkna i vilken omfattning kostnaderna för upphandlande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft18"&gt;340&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p801 ft8"&gt;myndigheter och enheter samt leverantörer kan antas minska om regelverket förenklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft9"&gt;Betungande att lämna statistiska uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Det har i olika sammanhang framhållits att upphandlande myndig- heter, enheter och företag inte sällan upplever att uppgifts- lämnandet är betungande. Statistik över upphandlande myndig- heters och enheters tilldelade upphandlingar samlas in med hänvisning till framför allt LOU, LUF och LOV. Uttryckliga lagstadgade skyldigheter att bistå med statistikuppgifter finns dock inte i någon av dessa lagar. Konkurrensverket ansvarar för att samla in uppgifter som har med tilldelning av vissa kontrakt enligt LOU och LUF att göra, dvs. de uppgifter som Sverige enligt upphandlingsdirektiven är skyldig att lämna till kommissionen. Konkurrensverket, Tillväxtverket och Tillväxtanalys har i uppdrag att följa upp införandet av valfrihetssystem och vårdvalssystem vilket innebär att de bland annat samlar in uppgifter avseende tillämpningen av LOV (dnr S2008/7698, S2009/5070 och N2010/4747). Självklart minskar inte bördan av att flera olika statliga myndigheter samlar in statistiska uppgifter om upphandling enligt LOU, LUF och LOV. Det har även framförts kritik mot att ansvariga myndigheter samlar in samma sorts uppgifter. Vilken myndighet som ska ansvara för att samla in statistik utreds emellertid av Statskontoret (dnr Fi2010/2735).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft11"&gt;I de fall företag berörs av statistikinsamlingen ska nyttan med statistikkraven vägas mot den administrativa börda som kraven innebär för företagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft9"&gt;Synergieffekter vid insamling av lokal och nationell statistik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;En viktig aspekt i sammanhanget är vilka behov och vilken nytta som de upphandlande myndigheterna, enheterna och företagen kan ha av att förbättra sin egen inköpsstatistik. Upphandlande myndigheter och enheter kan ha nytta av gemensam inköpsstatistik eftersom den gör det möjligt att sinsemellan jämföra priser, analysera inköpsmönster och leverantörsberoenden. Med en jämförbar inköpsstatistik kan upphandlande myndigheter och enheter, med liknande inköpsbehov, hitta samarbetspartner för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft18"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;exempelvis utbyta erfarenheter eller samordna sin upphandling med eller på annat sätt förbättra det inköpsstrategiska arbetet. En förbättrad inköpsstatistik som kopplas till den upphandlande myndighetens eller enhetens avtal ger också kontroll över avtalstrohet och direktupphandlingar. Statistikarbete på lokal nivå bedrivs av bl.a. Nacka, Östersunds och Jönköpings kommuner samt kommunalförbundet Inköp Gävleborg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft8"&gt;Det är angeläget att, så långt som möjligt, de uppgifter upp- handlande myndigheter och enheter ska lämna till den nationella upphandlingsstatistiken också har ett värde för myndigheten eller enheten. Erfarenheter från Skottland visar att en förbättrad inköpsstatistik kan vara ett användbart verktyg i upphandlande myndigheters inköpsverksamhet och samtidigt bidra till att insamlingen och kvaliteten på den nationella statistiken förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft8"&gt;Utredaren ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;utveckla och föreslå metoder för regelbunden statistikinsamling som möjliggör jämförelser över tid men även tillåter att nya uppgiftskrav läggs till eller att gamla ändras,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;utreda, tydligt motivera och föreslå vilka uppgifter som är nöd- vändiga för att den nationella upphandlingsstatistiken ska kunna användas som instrument för att utvärdera och följa upp genomförd politik eller beräkna effekterna av framtida reformer på upphandlingsområdet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;särskilt beakta behovet av att kunna följa upp i vilken omfatt- ning företag av olika storlek deltar i offentliga upphandlingar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;så långt det är möjligt, redogöra för i vilken omfattning de uppgifter som upphandlande myndigheter och enheter ska lämna till den nationella upphandlingsstatistiken också har ett värde för myndigheten eller enheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;i de fall företag berörs, minimera den administrativa börda som statistikinsamlingen ger upphov till,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;överväga om, och i så fall i vilken omfattning, privatägda upphandlande enheter som omfattas av LUF bör omfattas av utredningens förslag, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;lämna sådana författningsförslag som anses motiverade.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft18"&gt;342&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p399 ft23"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Förslag som resulterar i eventuellt ökade kostnader ska finansieras inom nuvarande ekonomiska ramar för den offentliga upp- handlingen. Om förslaget medför ökade kostnader utöver de eko- nomiska ramarna, ska utredaren föreslå hur dessa ska finansieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft23"&gt;Genomförande och redovisning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Utredaren ska genomföra uppdraget på ett utåtriktat sätt i kontakt med statliga myndigheter, kommuner, landsting, arbetsmarknadens parter, företag, och intresseorganisationer. Vidare ska utredaren ta initiativ till dialog med berörda intresseorganisationer för att uppmärksamma dem på möjligheten att bidra med underlag och förslag avseende de frågor som ingår i uppdraget. Samråd ska ske med Näringslivets regelnämnd. Utredaren ska också följa kommis- sionens utvärdering av &lt;NOBR&gt;EU-regelverket.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft11"&gt;Uppdraget ska redovisas senast den 28 juni 2012. Om utredaren anser det lämpligt, får delar av uppdraget redovisas i ett del- betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft8"&gt;(Finansdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft18"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;


&lt;P class="p761 ft19"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft58"&gt;Deltagare i Upphandlingsutredningens 2010 referensgrupper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft26"&gt;Deltagare i referensgruppen för klassisk sektor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft8"&gt;Anders Lunander – Örebro Universitet Andrea Sundstrand – Stockholms Universitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft8"&gt;Anna Nitzelius – Offentliganställdas förhandlingsråd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft8"&gt;Annika Bondesson – Kammarkollegiets statliga inköpssamordning Bosse Bliderman – Partnerskapet för utveckling av sociala företag Catharina Piper – Sjukvårdsleverantörerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft8"&gt;Dennis Pamlin – konsult&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft11"&gt;Elisabet Sundén Ingeström – Arbetsgivarverket Eva Eiderström – Naturskyddsföreningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft8"&gt;Göran Söderlöf – Sveriges Kommuner och Landsting Henrik Fröjmark – Svenska kyrkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft8"&gt;Ingemar Hamskär – Tjänstemännens Centralorganisation &lt;NOBR&gt;Jan-Eric&lt;/NOBR&gt; Nilsson – Statens väg- och transportforskningsinstitut Jenny Oltner fram till september 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft8"&gt;därefter Tomas Chicote – Naturvårdsverket Kalle Krall – SKL Kommentus&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft11"&gt;Kenneth Nygren – Swedish Association for Testing, Inspection and Certification&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft8"&gt;Kerstin Eriksson – Riksorganisationen för vård och omsorg utan vinstsyfte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft8"&gt;Lars &lt;NOBR&gt;Bager-Sjögren&lt;/NOBR&gt; – Tillväxtanalys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft8"&gt;Lena Svensson – Sveriges Kommuner och Landsting Marcus Gränsmark fram till juni 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft8"&gt;därefter Mats Assarsson – Företagarförbundet Maria Losman – konsult&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft11"&gt;Maria Vredin Johansson – Konjunkturinstitutet Mats Goffé – Ekonomistyrningsverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft18"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p823 ft8"&gt;Nils Fjelkegård – Kammarkollegiets upphandlingsstöd (fram till september 2011 därefter &lt;NOBR&gt;E-legitimationsnämnden)&lt;/NOBR&gt; Niklas Tideklev – Tillväxtverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;Per-Olov&lt;/NOBR&gt; Marklund – Umeå Universitet Ronny Svensson – nätverket Småkom Sofie Rehnström – Landsorganisationen Stefan Jönsson – Konkurrensverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;Sven-Olof&lt;/NOBR&gt; Ryding – AB Svenska Miljöstyrningsrådet Torbjörn Andersson – Diskrimineringsombudsmannen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft26"&gt;Deltagare referensgruppen försörjningssektorerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft11"&gt;Andrea Sundstrand – Stockholms Universitet Andreas Lindström – Svensk Energi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft8"&gt;Birgitta Laurent – Svenskt Näringsliv Christina Nyberg – Stockholm Vatten AB David Sundgren – Svenska Kraftnät&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft8"&gt;Jan Schönbeck – Trafikverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft11"&gt;Lars Sjövall – Svensk Kollektivtrafik, fram till juli 2011, och därefter Anna Grönblad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft8"&gt;Marcus Miettinen – Luftfartsverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft8"&gt;Pia Joutsenvirta – Luftfartsverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft18"&gt;346&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373342x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p830 ft19"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft7"&gt;Översikt över regelverk och historia&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft26"&gt;Fördragen och de grundläggande principerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;I &lt;NOBR&gt;EU-fördragen&lt;/NOBR&gt; finns ingen artikel som uttryckligen reglerar offentlig upphandling. Fördragen innehåller dock flera bestämmel- ser som utgör grund för direktiven på upphandlingsområdet. Dessa, och de principer som utvecklats ur fördragets bestämmelser, kan även ha direkt betydelse för upphandlingar som inte eller endast i begränsad omfattning regleras i direktiven. Vad som avses är upphandlingar vars värde understiger tröskelvärdena eller upp- handling av &lt;NOBR&gt;B-tjänster&lt;/NOBR&gt; oavsett värde. Fördragsbestämmelserna och de grundläggande principerna, om exempelvis likabehandling och transparens, blir enligt &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; tillämpliga om de kontrakt som upphandlas har ett bestämt gränsöverskridande intresse.&lt;A href="#page_342"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Av särskilt intresse på upphandlingsområdet är bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt &lt;NOBR&gt;(EUF-fördra-&lt;/NOBR&gt; get) om &lt;NOBR&gt;icke-diskriminering&lt;/NOBR&gt; i artikel 18, om förbudet mot kvanti- tativa restriktioner i artiklarna 34 och 35, om etableringsrätt i arti- kel 49 och om fri rörlighet av tjänster i artikel 56.&lt;A href="#page_342"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Bestämmelserna ger uttryck för och har lett till utvecklingen av flera grundläggande unionsrättsliga principer som &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; ofta åberopar i upp- handlingsmål. De som avses är principerna om &lt;NOBR&gt;icke-diskriminering,&lt;/NOBR&gt; likabehandling, transparens och öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkännande.&lt;A href="#page_342"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;De kan kortfattat beskrivas på följande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Se bl.a. domarna i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; mål &lt;NOBR&gt;C-59/00&lt;/NOBR&gt; Vestergaard, &lt;NOBR&gt;C-411/00&lt;/NOBR&gt; Felix Swoboda, C- 264/03 kommissionen mot Frankrike, &lt;NOBR&gt;C-507/03&lt;/NOBR&gt; kommissionen mot Irland, &lt;NOBR&gt;C-532/03&lt;/NOBR&gt; kom- missionen mot Irland och &lt;NOBR&gt;C-226/09&lt;/NOBR&gt; kommissionen mot Irland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Bestämmelserna återfanns tidigare i artiklarna 12, 28, 29, 43 och 49 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Kommissionens tolkningsmeddelande om gemenskapsrättens tillämplighet på upp- handlingskontrakt som inte, eller bara delvis, omfattas av direktiven om offentlig upp- handling, 2006/C 179/2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft18"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_343"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373343x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p241 ft176"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;Ickediskrimineringsprincipen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;innebär ett förbud mot att diskriminera leverantörer på grund av deras nationalitet (med- borgarskap, etablerings- eller verksamhetsland).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;Likabehandlingsprincipen &lt;/SPAN&gt;innebär att leverantörer ska behand- las lika och utan ovidkommande hänsyn. En upphandlande myndighet får inte behandla lika fall olika eller olika fall lika, om det inte finns sakliga skäl för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft176"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;Transparensprincipen eller öppenhetsprincipen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;innebär att upphandlingar ska präglas av öppenhet och förutsebarhet. Den upphandlande myndigheten får exempelvis inte väsentligt för- ändra förutsättningarna under pågående upphandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Proportionalitetsprincipen &lt;/SPAN&gt;innebär att åtgärder som en upp- handlande myndighet vidtar i samband med en upphandling inte får gå utöver vad som är nödvändigt för den aktuella upphand- lingen. Dessutom måste de krav som ställs vara effektiva, dvs. möjliga att kontrollera och ägnade att leda till att det avsedda syftet uppnås. Krav och kriterier i en upphandling ska ha ett samband med kontraktsföremålet och stå i rimlig proportion till det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft176"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;Principen om ömsesidigt erkännande &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;innebär att en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;EU-med-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; lemsstats myndigheter är skyldiga att erkänna och acceptera handlingar, t.ex. betyg, intyg och certifikat, som utfärdats av behöriga myndigheter i de andra medlemsstaterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft8"&gt;Dessa grundläggande principer är tillämpliga i alla skeden av ett upphandlingsförfarande och gäller i förhållande till alla leverantörer alldeles oavsett om dessa har lämnat anbud i upphandlingen eller inte. Så som svensk rätt genomför principerna gäller dessa oavsett om kontraktet har ett gränsöverskridande intresse eller inte.&lt;A href="#page_343"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Prop. 2006/07:128, &lt;/SPAN&gt;Ny lagstiftning om offentlig upphandling och upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, &lt;SPAN class="ft30"&gt;s. 132 och s. 151.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;348&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_344"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft26"&gt;EU:s upphandlingsdirektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft12"&gt;Förfarandedirektiven&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;De fördragsfästa principerna om ickediskriminering och likabe- handling ansågs inte tillräckliga för att skapa en gemensam marknad för offentlig upphandling. Olika nationella upphandlings- regelverk tillsammans med avsaknaden av en skyldighet att konkur- rensutsätta upphandlingskontrakt på den inre marknaden ledde till att medlemsstaternas upphandlingsmarknader förblev nationella. Medlemsstaterna ansåg det därför vara nödvändigt att introducera gemensam lagstiftning på upphandlingsområdet. Rådet antog där- för i början av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; direktiv 71/305/EEG om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader för att göra det lättare för företag att utöva sin etableringsrätt och fri- het att tillhandahålla tjänster i konkurrensen om offentliga bygg- entreprenadkontrakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;Några år senare antogs direktiv 77/62/EEG om samordning av förfarandet vid offentlig upphandling av varor som komplement till förbudet mot restriktioner för den fria rörligheten för varor. Båda direktiven baserades på tre huvudprinciper:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;offentliggörande av upphandlingar inom hela gemenskapen i syfte att utveckla verklig konkurrens mellan leverantörerna i samtliga medlemsstater,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;förbud mot tekniska specifikationer som diskriminerar potenti- ella utländska anbudsgivare, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;tillämpning av objektiva kriterier för val av anbudsgivare och tilldelning av kontrakt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft8"&gt;Dessa direktiv ledde dock inte till önskat resultat. Tillämpningen på nationell nivå färgades fortfarande i allt för stor utsträckning av nationell protektionism. För att råda bot på detta reviderades direktiven och de viktigaste förändringarna rörde:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Definition av direktivets tillämpningsområde,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;information om villkor för anbudsgivning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;ett mer transparent, annonserat, förhandlat förfarande, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;definition av de tekniska specifikationerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft18"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_345"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Nästa stora utveckling av sekundärrätten om offentlig upphandling kom när det första försörjningsdirektivet, direktiv 90/531/EEG, antogs. Detta var på många sätt en betydande förändring, inte minst på grund av direktivets tillämpningsområde. Det omfattade inte bara upphandlande myndigheter utan också offentliga och pri- vata företag som bedrev verksamhet med stöd av särskilda eller exklusiva rättigheter. Ett annat villkor för tillämpningen av direkti- vet, var att de upphandlande enheterna skulle bedriva verksamhet inom någon av de fyra sektorer som omfattades av direktivet, dvs. vatten, energi, transporttjänster eller telekommunikation. Försörj- ningsdirektivet byggde på samma tre principer som direktiven för byggentreprenader och varor men dess konkreta genomförandet var något annorlunda. Med tanke på att flera av de upphandlande enheterna var privata företag angavs i skälen (skäl 33) till direktivet att reglerna bör upprätta en ram för god affärssed och vara så flex- ibla som möjligt. Det materialiserade sig i bl.a. ett högre tröskel- värde för varukontrakt, ett fritt val mellan öppet, selektivt och annonserat förhandlat förfarande, fler undantag, och möjligheten att använda kvalifikationssystem eller periodiska meddelanden som ett sätt att uppmana till anbudsgivning avseende i normalfallet mer än ett visst kontrakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft8"&gt;Nästa väsentliga förändring skedde genom antagandet av rådets direktiv 92/50/EEG om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av tjänster. Direktivet byggde på samma principer som de tidigare direktiven och hade samma struktur. Vissa tjänster uteslöts helt och hållet, medan andra &lt;NOBR&gt;(B-tjänster)&lt;/NOBR&gt; omfattades endast av ett fåtal regler. De tjänster &lt;NOBR&gt;(A-tjänster)&lt;/NOBR&gt; som omfattades ansågs kunna bidra till att den gränsöverskridande handelns fulla potential skulle kunna förverkligas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; reviderades byggentreprenaddirektivet, varu- direktivet och försörjningsdirektivet i omgångar bl.a. för att åter- spegla innehållet i 1994 års Government Procurement Agreement (GPA, beskrivs nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Förutom bl.a. materiella ändringar och tillägg innebar antagan- det av det klassiska direktivet, 2004/18/EG, den 31 mars 2004 att regler i de tre äldre direktiven för klassisk sektor sammanfördes i en rättsakt. Genom direktivet introducerades nya upphandlings- förfaranden som konkurrenspräglad dialog och dynamiska inköps- system. Elektronisk upphandling uppmuntrades genom möjlighe- ten till elektroniska auktioner och annan elektronisk anbudsgiv- ning. Vidare infördes bestämmelserna om ramavtal. Försörjningsdi-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft18"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_346"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373346x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;rektivet 2004/17/EG av den 31 mars 2004 ersatte samtidigt det äldre försörjningsdirektivet. Telekommunikationssektorn utmönstra- des och posttjänstesektorn inkluderades i direktivets tillämp- ningsområdet. Vidare infördes en möjlighet att ansöka om undan- tag från direktivets tillämpningsområde för verksamheter som är direkt konkurrensutsatta på marknader med fritt tillträde.&lt;A href="#page_346"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft12"&gt;Rättsmedelsdirektiv och annan sekundärrätt om offentlig upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Erfarenheterna av de första förfarandedirektiven om offentlig upp- handling visade att det fanns ett behov av att se till att företag i hela EU skulle få tillgång till effektiva metoder för prövning av upp- handlingar som tilldelats i strid med förfarandebestämmelserna. Effektiva och rättvisa förfaranden är avgörande för att kontrakten i slutändan ska tilldelas de företag som har lämnat det bästa anbudet och syftar till att skapa förtroende för den offentliga upphand- lingen bland företag och allmänhet. Det antogs således rättsme- delsdirektiv för den klassiska sektorn, 89/665/EEG, respektive för- sörjningssektorerna,92/13/EG. Dessa direktiv har nyligen ändrats genom direktiv 2007/66/EG.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Den 13 juli 2009 utfärdades Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG om samordning av förfarandena vid tilldel- ning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säker- hetsområdet. I sammanhanget infördes även vissa ändringar i det klassiska direktivet och försörjningsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Slutligen kan nämnas att bestämmelser om tilldelning av avtal om allmän trafik finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1370/2007 av den 23 oktober 2007 om kollektivtrafik på järnväg och väg och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1191/69, och (EEG) nr 1107/70.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Commission staff working paper, &lt;/SPAN&gt;Evaluation report Impact and effectiveness of EU public procurement&lt;SPAN class="ft30"&gt;, Part 2, SEC(2011) 853 final, 27 juni 2011, s. 175.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft18"&gt;351&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_347"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft12"&gt;Government Procurement Agreement&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Inom Världshandelsorganisationen finns sedan 1994 en mellanstat- lig överenskommelse om offentlig upphandling – Government Procurement Agreement (GPA). Överenskommelsen syftar till att undanröja handelshindrande och diskriminerande upphandlingsla- gar i de anslutna medlemsstaterna. GPA trädde i kraft den 1 januari 1996 och har för närvarande 28 anslutna medlemmar, bland annat EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;GPA är en överenskommelse med rättigheter och skyldigheter som gäller i förhållande till parternas nationella lagar och andra föreskrifter samt förfaranden och praxis för statlig upphandling, &lt;SPAN class="ft9"&gt;government procurement&lt;/SPAN&gt;. Dessa rättigheter och skyldigheter är genomförda i upphandlingsdirektiven samt till följd av detta inför- livade i LOU och LUF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Viktiga grundprinciper i GPA är ickediskriminering och öppen- het. Det är exempelvis inte tillåtet att positivt särbehandla natio- nella företag och det ställs krav på publicering av lagar, andra före- skrifter, förfaranden och praxis kring den upphandling som omfattas av GPA. Det krävs att medlemsstaterna har nationella förfaranden i vilka förfördelade leverantörer kan begära prövning av upphandlingsbeslut. Vidare är medlemmarna skyldiga att lämna statistik till övriga avtalsparter avseende sådan upphandling som omfattas av avtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;GPA omfattar inte all offentlig upphandling i medlemsstaterna utan endast sådan upphandlings som vissa särskilt listade upp- handlande myndigheter och enheter gör. Vidare omfattar avtalet varor men enbart vissa listade tjänster och byggentreprenader. Avtalet blir tillämpligt först när de särskilt angivna tröskelvärdena överskrids. Vilka upphandlande myndigheter och enheter samt tjänster, byggentreprenader och tröskelvärden som avses framgår av bilagor till GPA. Inom GPA räknas tröskelvärdena i särskilda dragningsrätter. Särskilda dragningsrätter definieras i termer av en korg av större valutor som används i internationell handel och finans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;GPA lämnar i några begränsade avseenden större frihet för de upphandlande myndigheterna än vad upphandlingsdirektiven, LOU och LUF medger. Det är exempelvis tillåtet att förhandla och använda s.k. kvalifikationssystem inom den klassiska sektorn. Vidare finns utrymme för att ta sociala hänsyn vid anbudsutvärde- ringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft18"&gt;352&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_348"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p212 ft8"&gt;Unionsrätten har en monistisk inställning gentemot folkrätten. De ingångna internationella avtalen utgör en del av unionens rättskällor. I händelse av konflikt mellan internationella förpliktel- ser och EU:s sekundärrätt har internationella bestämmelser i regel företräde, enligt artikel &lt;NOBR&gt;260-267&lt;/NOBR&gt; FEUF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Svensk upphandlingshistoria&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft8"&gt;Redan under &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; fanns vissa bestämmelser för hur statliga myndigheter skulle genomföra sina upphandlingar. De äldsta bestämmelserna hade sin grund hos militära organisationer. Mer moderna upphandlingsregler beslutades genom 1920 års upphand- lingsförordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Främst genom 1952 års upphandlingskungörelse infördes regler som uppvisar likheter med nuvarande regelverk. Exempelvis fanns i det regelverket inte längre några bestämmelser som gav svenska varor företräde framför utländska. Upphandlingskungörelsen utgjorde en instruktion för myndigheterna men innehöll också några bestämmelser som var direkt bindande för motparten. Fram till mitten av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; gällde även vissa företrädesrätter för några utpekade leverantörer, t.ex. fångvårdsanstalterna och Statskonsult.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Under 1973 fick de statliga myndigheterna en ny upphandlings- kungörelse (1973:600) med anvisningar utfärdade av Riksrevi- sionsverket. Under 1980 års ändringar bytte regelverket namn till Upphandlingsförordningen. Därefter genomfördes ändringar, bl.a. på grund av nya regler om skattekontroll och genom riksdagens beslut om att Sverige skulle anslutas till det allmänna tull- och han- delsavtalet, &lt;SPAN class="ft9"&gt;General Agreement on Tariffs and Trade, GATT&lt;/SPAN&gt;, om offentlig upphandling. Till regelverket hörde föreskrifter, allmänna råd och kommentarer som Riksrevisionsverket utgivit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;På grundval av Upphandlingskommitténs betänkande, SOU 1971:88, och efter en överenskommelse mellan kommittén, Riksrevisionsverket, Svenska Kommunförbundet och Lands- tingsförbundet utarbetade de båda förbunden ett normförslag för ett kommunalt upphandlingsreglemente. Kommunförbundets styrelse beslöt 1973 att rekommendera samtliga kommuner och landsting att anta såväl reglementet som anvisningarna. När lagen (1992:1528) om offentlig upphandling, äldre LOU, trädde i kraft hade samtliga landsting och i stort sett alla kommuner antagit upp- handlingsreglementena. Dessa normer betraktades dock i praktiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft18"&gt;353&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_349"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373349x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;som mer eller mindre dispositiva. Upphandlingsreglementet och Upphandlingsförordningen var 1973 sakligt och språkligt i det närmaste identiska. De största skillnaderna var att statliga myndig- heters upphandlingsbeslut inte fick överklagas medan den kommu- nala besvärsrätten var tillämplig också på beslut i upphandlings- ärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Den äldre LOU trädde i kraft den 1 januari 1994, väsentligen till följd av Sveriges anslutning till det Europeiska ekonomiska samar- betsområdet och senare genom vårt medlemskap i EU. Sedan dess har upphandlingslagstiftningen genomgått relativt många föränd- ringar. De har genomförts till följd av kommissionens krav på bättre överensstämmelse med upphandlingsdirektiven, förändrade och nya direktiv och nationell regelöversyn.&lt;A href="#page_349"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft12"&gt;Det svenska upphandlingsregelverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Regler om upphandling återfinns i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU, och lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, LUF. Dessa lagar trädde i kraft den 1 januari 2008 och ersatte då lagen (1992:1528) om offentlig upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;LOU reglerar förfaranden m.m. för offentlig upphandling som görs av, förenklat uttryckt, myndigheter och offentligt styrda organ. Genom LOU genomförs således det klassiska direktivet. LUF reglerar förfaranden m.m. för upphandling inom försörjnings- sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster. Liksom LOU gäller LUF för upphandling som görs av myndigheter och offentligt styrda organ. Därutöver gäller LUF för upphandling som görs dels av företag vilka en myndighet har ett bestämmande infly- tande över, s.k. offentliga företag, dels av privata företag som bedriver verksamhet inom försörjningssektorerna. Upphandling inom de områden som omfattas av LUF har undantagits från till- lämpningsområdet för LOU. Genom LUF genomförs försörj- ningsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Utöver bestämmelser om upphandling på direktivstyrda områ- den innehåller LOU och LUF också regler som inte styrs eller endast delvis styrs av &lt;NOBR&gt;EU-direktiven&lt;/NOBR&gt; (15 kap. i båda lagarna). Dessa bestämmelser reglerar bl.a. upphandlingar vilkas värde understiger&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Hentze, Sylvén, &lt;SPAN class="ft69"&gt;Offentlig upphandling – en lagkommentar&lt;/SPAN&gt;, u 1:4, Nordstedts juridik AB 1998, s. 11 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;354&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_350"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373350x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;de s.k. tröskelvärden som avgränsar tillämpningsområdet för direktiven samt upphandling av s.k. &lt;NOBR&gt;B-tjänster&lt;A href="#page_350"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_350"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;som huvudsakligen faller utanför direktivens tillämpningsområde. Tröskelvärdena publiceras i ett tillkännagivande.&lt;A href="#page_350"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Lagbestämmelser på upphandlingsområdet finns även i lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) som trädde i kraft den 1 januari 2009. I denna lag finns regler om vad som gäller för de kommuner och landsting som vill konkurrensutsätta kommunala verksamheter genom att överlåta valet av utförare av stöd, vård och omsorgstjänster till brukaren eller patienten. Kontrakt inom ett valfrihetssystem har i lagstiftningsarbetet bedömts vara tjänstekon- cessioner.&lt;A href="#page_350"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Enligt 5 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) finns en skyldighet för landstingen att organisera primärvården med till- lämpning av LOV så att invånarna fritt kan välja utförare av pri- märvårdens tjänster. Det ska alltså finnas vårdvalssystem för pri- märvården i alla landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft8"&gt;Vidare finns bestämmelser i lagen (2010:197) om etableringsin- satser för vissa nyanlända invandrare om att Arbetsförmedlingen i vissa fall är skyldig att tillämpa LOV. Arbetsförmedlingen får också tillämpa valfrihetssystem för övrig arbetsmarknadspolitisk verk- samhet med stöd av lagen (2010:536) om valfrihet hos Arbetsför- medlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se Bilaga 3, LOU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Tillkännagivande (2011:1037) av tröskelvärden vid offentlig upphandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Prop. 2008/09:29, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Lag om valfrihetssystem&lt;/SPAN&gt;, s. 52.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;355&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_351"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373351x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p841 ft19"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft7"&gt;Upphandlingsprocessen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft26"&gt;Upphandlingsprocessen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft8"&gt;I denna bilaga återfinns en beskrivning av upphandlingsprocessen. Syftet med beskrivningen är att ge en bakgrund och referensram till de frågeställningar som beskrivs i kapitel &lt;NOBR&gt;4–6.&lt;/NOBR&gt; Beskrivningen åter- speglar till stor del upphandlingsprocessen utifrån ett legalt och avtalsmässigt perspektiv. Upphandlingsprocessen kan dock givetvis även beskrivas på andra sätt, t.ex. med tyngdpunkt i ett effektivise- ringsperspektiv.&lt;A href="#page_351"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft8"&gt;Upphandlingsprocessen kan delas in i tre faser: förberedelsen, upphandlingen, uppföljningen/utvärderingen.&lt;A href="#page_351"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Hur omfattande den upphandlande myndighetens eller enhetens arbete är i den enskilda upphandlingen beror på olika omständigheter, exempelvis varans eller tjänstens ekonomiska och strategiska betydelse, den aktuella marknaden eller den upphandlande myndighetens eller enhetens upphandlingsresurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Ett exempel på det senare är den beskrivning av upphandlingsprocessen som återfinns i Ekonomistyrningsverkets förstudierapport ESV 2008:14. Där ligger fokus på de delar som inträffar efter kontraktstilldelningen, dvs. beställning och &lt;NOBR&gt;e-faktura.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2&lt;/SPAN&gt;Informationen kommer huvudsakligen från Krall, Kalle &amp; Sandberg, &lt;NOBR&gt;Eva-Lotta,&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft69"&gt;Strategiska offentliga inköp – en praktisk vägledning&lt;/SPAN&gt;, Solna 2010, Kammarkollegiets webbplats upp- handlingsstod.se och Konkurrensverkets webbplats kkv.se.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft18"&gt;357&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_352"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373352x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft46"&gt;Figur 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft24"&gt;UPPHANDLING&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft24"&gt;FÖRBEREDELSE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft24"&gt;AVTALSPERIOD&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen vill understryka vikten av att se upp- handlingsprocessen som en cyklisk process där erfarenheter från tidigare upphandlingar och avtalsperioder tillvaratas i efterkom- mande upphandlingar och avtal. Upphandlingsprocessen är, utöver en metod att anskaffa varor och tjänster, en lärande process som ständigt kan utvecklas och förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft12"&gt;Förberedelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;I förberedelsefasen ingår att analysera den aktuella situationen för det som ska upphandlas. I en &lt;SPAN class="ft23"&gt;nulägesbeskrivning &lt;/SPAN&gt;analyseras för- och nackdelar med det avtal som den upphandlande myndigheten eller enheten har avseende den aktuella varan eller tjänsten som har betydelse för den kommande anskaffningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Därefter följer en &lt;SPAN class="ft23"&gt;behovsanalys &lt;/SPAN&gt;som omfattar en genomgång av resultatet från nulägesanalysen samt en analys och sammanställning av de faktiska behoven som den upphandlande myndigheten eller enheten har. Behovsanalysen beskriver de övergripande kraven på det som behöver anskaffas och när behovet kommer att uppstå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Upphandlingar kan leda till förändringar. Inför betydelsefulla förändringar bör en &lt;SPAN class="ft23"&gt;konsekvensanalys &lt;/SPAN&gt;genomföras. Vid upphand- ling av exempelvis ett äldreboende kan analysen belysa konsekven- serna för de äldre, deras anhöriga och de anställda. Konsekvens-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft18"&gt;358&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_353"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;analysen kan även beskriva olika alternativ till att genomföra en upphandling. Resultatet av konsekvensanalysen beaktas vid utformningen av förfrågningsunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft8"&gt;Därefter vidtar en &lt;SPAN class="ft23"&gt;marknads- och omvärldsanalys &lt;/SPAN&gt;som går ut på att belysa leverantörsmarknaden och om den kan tillgodose den upphandlande myndighetens eller enhetens behov. I marknadsana- lysen ingår också att ta fram information om priser och sådant som kan påverka kostnadsstrukturer, utvärderingsmodeller och andra aspekter i förfrågningsunderlaget. Marknadsanalysen kan föranleda bedömningen att ett kontrakt ska delas in i mindre delar för att exempelvis åstadkomma en fungerade konkurrens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;I en &lt;SPAN class="ft23"&gt;investeringsanalys &lt;/SPAN&gt;klargörs budgetramarna för upphand- lingen. En sådan analys består av investeringskalkyl, nyttokalkyl och fastställande av mål för det affärsresultat som ska uppnås. Det finns flera vedertagna kalkylmetoder för investeringsbedömningar. I nyttokalkylen redovisas besparingar eller intäkter som en upp- handling kan leda till. De affärsmässiga och ekonomiska ramarna för en planerad upphandling formuleras utifrån investerings- och nyttokalkylerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Den upphandlande myndigheten eller enheten kan därtill utforma &lt;SPAN class="ft23"&gt;mål för upphandlingsprocessen &lt;/SPAN&gt;som följs upp vid leve- ransen. En realistisk och detaljerad &lt;SPAN class="ft23"&gt;tid- och aktivitetsplan &lt;/SPAN&gt;för upphandlingsprocessen tydliggör viktiga kontrollpunkter, dvs. när vissa aktiviteter ska vara genomförda för att varorna och tjänsterna ska kunna levereras när verksamhetens behov uppstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft11"&gt;Resultaten av de genomförda analyserna i förberedelsefasen sammanställs i ett &lt;SPAN class="ft176"&gt;förslag till anskaffningsbeslut &lt;/SPAN&gt;som därefter till- ställs behörig beslutsfattare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft12"&gt;Upphandlingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft23"&gt;Val av upphandlingsförfarande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;När upphandlingsfasen påbörjas ska den upphandlande myndighe- ten eller enheten besluta om vilket upphandlingsförfarande som ska tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Det &lt;SPAN class="ft23"&gt;öppna förfarandet &lt;/SPAN&gt;kännetecknas av att alla leverantörer får delta och lämna anbud. I det &lt;SPAN class="ft23"&gt;selektiva och förhandlade förfaran- det med föregående annonsering &lt;/SPAN&gt;får alla leverantörer ansöka om att få lämna anbud., men endast de anbudssökande som kvalificerat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft18"&gt;359&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_354"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373354x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;sig inbjuds av den upphandlande myndigheten att delta i upphand- lingen och får lämna anbud. Förhandling får inte ske vid det öppna eller det selektiva förfarandet. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Konkurrenspräglad dialog &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;får till- lämpas vid särskilt komplicerade kontrakt och innefattar en möj- lighet för den upphandlande myndigheten att föra en dialog med utvalda leverantörer för att identifiera och definiera hur myndig- hetens behov bäst ska kunna tillgodoses. &lt;/SPAN&gt;Med &lt;SPAN class="ft114"&gt;projekttävling &lt;/SPAN&gt;menas en tävling som är öppen för alla och som anordnas av en upphandlande myndighet för att förvärva en ritning eller en projektbeskrivning som en jury utsett till vinnande bidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft8"&gt;Vid upphandling som omfattas av LOU, dvs. i den klassiska sektorn, blir valet av upphandlingsförfarande beroende av vem som upphandlar (statliga myndigheter eller övriga), vad som upphandlas (byggentreprenad, vara, A- eller &lt;NOBR&gt;B-tjänst&lt;A href="#page_354"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;)&lt;/NOBR&gt; och kontraktets upp- skattade värde. Vid upphandling enligt LOU av kontrakt som överskrider EU:s tröskelvärden&lt;A href="#page_354"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;gäller som huvudregel att öppet eller selektivt förfarande ska tillämpas. Förhandlat förfarande med eller utan föregående annonsering får tillämpas undantagsvis och under i lagen särskilt angivna omständigheter. Från och med 15 juli 2010 får även konkurrenspräglad dialog tillämpas vid upphandling oavsett värde i den klassiska sektorn. Det gäller även projekttäv- lingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;Vid upphandling enligt LUF, i försörjningssektorerna, beror förfarandena på föremålet för upphandlingen och kontraktets upp- skattade värde. Som huvudregel får öppet förfarande, selektivt för- farande men även förhandlat förfarande med föregående annonse- ring tillämpas. Förhandlat förfarande utan föregående annonsering får dock endast undantagsvis tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Vid upphandling enligt både LOU och LUF som understiger tröskelvärdena och upphandling av &lt;NOBR&gt;B-tjänster&lt;/NOBR&gt; oavsett värde, får förenklat förfarande och urvalsförfarande tillämpas. Det finns inte heller något legalt hinder mot att använda de förfaranden som är tillämpliga vid upphandling över tröskelvärdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;I ett &lt;SPAN class="ft23"&gt;förenklat förfarande &lt;/SPAN&gt;har alla leverantörer rätt att delta och lämna anbud. I &lt;SPAN class="ft23"&gt;urvalsförfarandet &lt;/SPAN&gt;har samtliga leverantörer rätt att ansöka om att få lämna anbud men endast de som kvalificerar sig inbjuds att delta och lämna anbud. Det förenklade förfarandet och urvalsförfarandet utgör mindre reglerade varianter av det öppna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;B-tjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; finns definierat i bilaga 3 till LOU respektive LUF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Tillämpliga tröskelvärden framgår av tillkännagivandet (2010:53) av tröskelvärden vid offentlig upphandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;360&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_355"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373355x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;och selektiva förfarandena. En viktig skillnad är dock att förhand- ling är tillåten vid förenklat förfarande och urvalsförfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Med &lt;SPAN class="ft23"&gt;direktupphandling &lt;/SPAN&gt;avses upphandling utan krav på ett sär- skilt anbudsförfarande. Många upphandlande myndigheter och enheter har dock riktlinjer för hur direktupphandlingar får genom- föras. Direktupphandling får användas om kontraktets värde upp- går till högst vissa angivna beloppsgränser. Beloppsgränsen vid direktupphandling enligt LOU är ca 287 000 kronor och ca 577 000 kronor gäller som högsta beloppsgräns enligt LUF.&lt;A href="#page_355"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Direktupphandling får, vid upphandling under EU:s tröskelvärden eller av &lt;NOBR&gt;B-tjänster&lt;/NOBR&gt; oavsett värde, tillämpas om det föreligger sådana särskilda omständigheter som anges i LOU eller vid synnerliga skäl.&lt;A href="#page_355"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft23"&gt;Andra strategiska frågeställningar i upphandlingsfasen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Senast i det inledande skedet av upphandlingsfasen bör den upp- handlande myndigheten eller enheten ta ställning till om anbud från egenregiverksamhet ska tillåtas. Det är också nödvändigt att senast i detta skede ta ställning till om anbud ska kunna lämnas på hela upphandlingen eller om anbud ska tillåtas på enskilda delar eller kombinationer av delar av upphandlingen. Beslut bör också fattas bland annat om upphandlingen ska resultera i ett avtal för en enskild vara eller tjänst eller om ett ramavtal ska tecknas som omfattar flera olika varor eller tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft23"&gt;Annonsen och förfrågningsunderlaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;I princip ska all offentlig upphandling som omfattas av LOU och LUF annonseras. Annonseringen görs på olika sätt beroende på vilket upphandlingsförfarande som tillämpas. Direktupphandlingar behöver inte annonseras och annonsering behöver inte heller ske i vissa särskilt i lagen angivna situationer vid förhandlat förfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Förfrågningsunderlaget är det underlag för anbud som en upp- handlande myndighet eller enhet tillhandahåller en leverantör inför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Beloppsgränsen är högst 15 procent av ett visst angivet tröskelvärde vilket framgår av 15 kap. 3 § LOU respektive LUF samt tillkännagivande (2010:53) av tröskelvärden vid offentlig upphandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Se 15 kap. 3 § LOU som hänvisar till 4 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;5–9&lt;/NOBR&gt; §§ LOU och 15 kap. 3 § LUF som hänvisar till 4 kap 2 och 3 §§ LUF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft18"&gt;361&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_356"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;en upphandling. Till förfrågningsunderlaget hör även de handlingar som kompletterar det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;Ett förfrågningsunderlag består normalt av en &lt;SPAN class="ft23"&gt;anbudsinbjudan &lt;/SPAN&gt;som beskriver den vara eller tjänst som upphandlingen avser och vilka administrativa krav som gäller i den aktuella upphandlingen, exempelvis vilket förfarande som tillämpas, anbudstider, hur länge anbuden ska vara giltiga, om alternativa anbud tillåts, och om för- handling kan komma att ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Vid selektivt och förhandlat förfarande och urvalsförfarande ska bl.a. &lt;SPAN class="ft23"&gt;kraven på leverantören &lt;/SPAN&gt;framgå av annonsen. Vidare ska det framgå hur många som kommer att väljas ut för att få lämna anbud och vilka krav som gäller för att väljas ut, dvs. leverantörs- krav/kvalifikationskrav. Vid öppet och förenklat förfarande ska kraven på leverantören framgå av förfrågningsunderlaget. Kraven kan exempelvis gå ut på att leverantören ska ha tillräcklig teknisk kompetens och viss ekonomisk ställning för att kunna genomföra kontraktet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Av förfrågningsunderlaget ska &lt;/SPAN&gt;kraven på varan eller tjänsten &lt;SPAN class="ft8"&gt;framgå. Kraven kan exempelvis vara funktionella, resultatinriktade eller tekniska. Att formulera kraven faller normalt på de verksam- heter som har behov av varan eller tjänsten. Ofta kan dock extern expertis behöva tillfrågas för att exempelvis formulera krav gällande form, design eller arkitektur.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Anbudsutvärderingen &lt;/SPAN&gt;ska resultera i att anbudet med det lägsta priset eller det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet antas. Det ska framgå av förfrågningsunderlaget vilken av grunderna som används. Om det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet ska antas, ska det framgå av förfrågningsunderlaget vilka kriterier som till- mäts betydelse. Exempel på tilldelningskriterier är pris, leveranstid, driftkostnader, miljöegenskaper eller kvalitet. Dessa kriterier ska som huvudregel viktas eller, i undantagsfall, rangordnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;De &lt;SPAN class="ft23"&gt;kommersiella villkoren &lt;/SPAN&gt;samlas ofta i en avtalsförlaga som bifogas förfrågningsunderlaget. Exempel på kommersiella krav är avtalstid, leverans- och betalningsvillkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Den upphandlande myndigheten eller enheten får ställa särskilda sociala, miljömässiga eller andra &lt;SPAN class="ft23"&gt;villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras&lt;/SPAN&gt;. Sådana villkor ska anges i förfrågningsunderlaget eller i annonsen om upphandlingen. Exempel på särskilda villkor kan vara att en antagen leverantör ska tillhandahålla praktikplatser för arbetslösa eller att en transporttjänst ska genomföras med fordon med viss miljöprestanda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft18"&gt;362&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_357"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373357x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft23"&gt;Anbudsöppning, anbudsprövning och förhandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Minst två personer som utsetts i förväg öppnar och förtecknar inkomna anbud i ett öppningsprotokoll. Därefter vidtar anbuds- prövningen som omfattar prövning om kraven på leverantören uppfyllts, om kraven på varan eller tjänsten uppfyllts, att de kom- mersiella villkoren accepterats samt därefter utvärdering av anbu- den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Vid förhandlat och förenklat förfarande, urvalsförfarande och direktupphandling finns möjlighet att förhandla. Förhandlingen kan ske med en eller flera anbudsgivare som uppfyller de ställda kraven i förfrågningsunderlaget. Utgångspunkten ska vara att en förhandling inte får innebära risk för särbehandling eller konkur- rensbegränsning. Syftet med förhandlingen är enligt 4 kap. 3 § LOU att anpassa anbuden till de krav som den upphandlande myn- digheten har angett i annonsen om upphandling och i förfrågnings- underlaget, samt för att få fram det bästa anbudet enligt den utvär- deringsmodell som valts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft23"&gt;Upphandlingens avslutande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Snarast möjligt efter fattat beslut ska samtliga anbudsgivare och anbudssökanden underrättas om skälen till &lt;SPAN class="ft23"&gt;tilldelningsbeslutet&lt;/SPAN&gt;. Underrättelsen ska skickas samtidigt till alla anbudsgivare. Även vid ett beslut om att avbryta en upphandling eller att upphand- lingen ska göras om, ska samtliga anbudsgivare underrättas. Under- rättelsen ska innehålla skälen till beslutet och information om under vilken tid kontrakt inte får ingås, dvs. avtalsspärrens längd.&lt;A href="#page_357"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Till och med avtalsspärrens utgång har anbudsgivare som anser sig ha blivit förfördelade möjlighet att ansöka om &lt;SPAN class="ft23"&gt;överprövning &lt;/SPAN&gt;i all- män förvaltningsdomstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Efter att avtalsspärren löpt ut och om upphandlingen inte blivit föremål för överprövning &lt;SPAN class="ft23"&gt;får upphandlingskontrakt &lt;/SPAN&gt;ingås genom att parterna undertecknar det skriftliga avtalet eller signerar det med en elektronisk signatur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Om upphandlingens värde överstiger tröskelvärdena upprättas en &lt;SPAN class="ft23"&gt;annons över resultatet &lt;/SPAN&gt;som skickas till Europeiska unionens tidning. En upphandlande myndighet eller enhet ska &lt;SPAN class="ft23"&gt;dokumentera &lt;/SPAN&gt;skälen för sina beslut och vad som i övrigt förekommit av betydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;9 kap. 9 § LOU respektive LUF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;363&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_358"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;vid upphandlingsförfarandet. I arkivlagen (1990:782), LOU och LUF finns krav på &lt;SPAN class="ft23"&gt;arkivering &lt;/SPAN&gt;av handlingar som förevarit under upphandlingsprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft12"&gt;Avtalsperioden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft23"&gt;Avtalsadministration&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Under avtalsperioden administreras upphandlingskontraktet. De som har möjlighet och skyldighet att avropa på eventuella ramavtal behöver informeras om dessa. De behöver få information om hur avrop ska ske, exempelvis vilken slags avropsordning som gäller, och om elektroniska beställningssystem ska tillämpas. Vidare ska fakturering ske enligt kontraktet eller ramavtalet och interna faktu- rahanteringsrutiner, exempelvis gäller sedan 2008 elektronisk fak- turahantering inom staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft176"&gt;Leveranskontroller och annan kontrakts- eller avtals- och leverantörsuppföljning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;För att fastställa om den upphandlande myndigheten eller enheten får det som det upphandlande kontraktet omfattar finns anledning att systematiskt genomföra leveranskontroller och följa upp dem. I samband med leverans kontrolleras exempelvis om den levererade varans typ och kvantitet överensstämmer med beställning och kontrakt eller ramavtal, om målet med tjänsten uppfyllts och att leveransen sker i rätt tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Uppföljningsåtgärderna kan behöva varieras utifrån vilket slags kontrakt som följs upp. Kontrakts eller avtalsuppföljningen kan behandla frågor om ställda mål har uppnåtts, om leverantören utför leveranserna enligt avtalade villkor, om leverantörens utfästelser uppfylls, ekonomisk revision, leverantörskontroller etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft23"&gt;Intern kontroll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Ibland ansvarar upphandlingsavdelningarna för att genomföra interna kontroller av att verksamhetens köp av varor och tjänster sker i enlighet med upphandlingslagstiftningen och interna upp- handlingspolicydokument. Det kan handla om att göra stickprovs-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft18"&gt;364&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_359"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373359x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;kontroller av att fakturering sker mot upphandlade kontrakt eller att avrop sker i enlighet med upphandlade ramavtal och interna delegationsordningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft23"&gt;Utvärdering av upphandlingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Med utvärdering avses en systematisk efterhandsbedömning av utfallet av en genomförd upphandling. En systematisk utvärdering bidrar till att höja upphandlingsverksamhetens kvalitet och resultat. Syftet med utvärderingen är framåtsyftande – att utveckla och för- bättra upphandlingsrutinerna inför framtida upphandlingar. Utvär- deringen kan avse olika aspekter av en upphandling, exempelvis i vilken utsträckning upphandlingen har uppfyllt verksamhetens behov eller om eventuella kvalitetsbrister uppmärksammats. I det sammanhanget kan det vara lämpligt att genomföra en analys av varans eller tjänstens kvalitetsbristkostnad för att komma fram till vilka åtgärder som bör förbättras till nästa upphandling.&lt;A href="#page_359"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Utvärderingen kan även inkludera hur dialogen med anbudsgi- varna fungerat, om förfrågningsunderlaget varit tydligt och förstå- eligt för leverantörerna, hur effektiv konkurrensen var vid upp- handlingen, hur den valda utvärderingsmodellen fungerade, att upphandlingen har följt lagbestämmelser och interna riktlinjer på den upphandlande myndigheten m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Svenska Kommunförbundet, &lt;/SPAN&gt;Brister i kvaliteten – kostar det? Metoder och erfarenheter i kvalitetsarbetet&lt;SPAN class="ft30"&gt;, nr 11, 2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft18"&gt;365&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_360"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373360x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p841 ft19"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft178"&gt;Omfattningen av den offentliga upphandlingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft26"&gt;Hur genomförs upphandlingar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft26"&gt;i Sverige? Resultat från en stickprovsundersökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft8"&gt;Rapporten är framtagen av professor Mats Bergman, Södertörns Högskola och professor &lt;NOBR&gt;Jan-Eric&lt;/NOBR&gt; Nilsson, Statens väg- och transp- ortforskningsinstitut på uppdrag av Upphandlingsutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft8"&gt;Rapporten är baserad på ett slumpmässigt urval av offentliga upphandlingar som upphandlande myndigheter, och upphandlande enheter i begränsad omfattning, har genomfört under åren 2007 och 2008. Samtliga upphandlande myndigheter ingår dock inte i urvalet, utan endast statliga myndigheter, kommuner och landsting. Detta innebär att offentligt styrda organ&lt;A href="#page_360"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;inte ingår i studien. Eftersom flertalet upphandlingar enligt LUF görs av bolag är antalet upphandlingar enligt denna lag mycket litet i materialet och de redovisas därför inte separat. Hädanefter betecknar begreppet upphandlande myndighet därför endast de aktörer som ingått i undersökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft23"&gt;Metod&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft8"&gt;Bergman/Nilsson har använt följande metod vid framtagande av statistiken. Med hjälp av ett slumpmässigt sannolikhetsurval valdes 20 statliga myndigheter och 20 kommuner och landsting ut. Meto- den innebär i korthet att stora myndigheter valdes ut med en högre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Offentligt styrda organ är sådana bolag, föreningar och stiftelser som tillgodoser behov i det allmännas intresse, under förutsättning att behovet inte är av industriell eller kom- mersiell karaktär och där staten, en kommun, ett landsting eller en annan upphandlande myndighet till största delen finansierar eller kontrollerar verksamheten, 2 kap. 12 § LOU respektive LUF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft18"&gt;367&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_361"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373361x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;sannolikhet än små myndigheter och syftar till att öka effekti- viteten i den statistiska skattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;De utvalda myndigheterna ombads upprätta en förteckning över samtliga upphandlingar, utom direktupphandlingar, som genom- förts under åren 2007 och 2008. Om en myndighet genomfört 20 eller färre upphandlingar inkluderades samtliga upphandlingar i urvalet. Från myndigheter som genomfört fler än 20 upphandlingar drogs ett slumpmässigt urval av 20 upphandlingar. Totalt resul- terade detta i ett datamaterial som omfattar ca 650 upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;För varje utvald upphandling begärdes kopior in av förfråg- ningsunderlag, samtliga inkomna anbud, och tilldelningsbeslut.&lt;A href="#page_361"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Ett stort antal uppgifter hämtades från underlagen och omvandlades sedan till de variabler som återfinns i datamaterialet, exempelvis typ av produkt, det i förväg uppskattade värdet, inkomna anbud, upphandlingsförfarande, avtalsform och så vidare. För utredningens räkning tillfördes kompletterande uppgifter om anbudsgivarna.&lt;A href="#page_361"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I den följande redovisningen har i flertalet fall en korrigering gjorts för urvalsmetoden – sannolikhetsurvalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Enligt Bergman/Nilsson är det rimligt att anta att den beskrivna metoden innebär att antalet upphandlingar och värdet av dessa underskattats. Ett av skälen till detta är att vissa myndigheter inte lyckats identifiera samtliga upphandlingar som man faktiskt har genomfört under den efterfrågade perioden. Detta kan enligt Bergman/Nilsson bero på att upphandlingarna har genomförts på decentraliserad nivå, av en extern konsult eller av ett kommunal- förbund eller motsvarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;I cirka en tredjedel av de 650 undersökta upphandlingarna finns ingen uppskattning av det totala värdet i något av de efterfrågade dokumenten. Myndigheten har i stället angivit ett pris per enhet eller motsvarande och har inte alltid angett hur många enheter som behovet omfattar. Bergman/Nilsson ser tecken på att en upp- skattning av värdet ofta saknas i större upphandlingar än i mindre, vilket i så fall resulterar i att även värdet per upphandling under- skattas. I viss mån är det enligt författarna möjligt att kompensera för denna effekt, se vidare under nästföljande rubrik. Vidare menar Bergman/Nilsson att eftersom bortfallet är mindre för övriga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Rapportförfattarnas avsikt var från början att få med statistik om avrop från ramavtal. Eftersom uppgifter om avrop från ramavtal så ofta helt saknades och informationen i övrigt var så bristfällig att den inte kunde användas beslutade Bergman/Nilsson att inte ta med avrop från ramavtal i det redovisade materialet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Uppgifterna om anbudsgivarna tillfördes av företaget Infotorg AB genom ett särskilt upp- drag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;368&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_362"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373362x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;variabler är det troligt att resultaten från undersökningen är mer tillförlitliga exempelvis vad gäller fördelningen mellan olika upp- handlingsförfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft23"&gt;Resultat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Rapporten visar att myndigheter, dvs. statliga myndigheter, kom- muner och landsting, under de aktuella åren 2007 och 2008 genom- förde närmare 8 700 offentliga upphandlingar per år. Statliga myndigheter svarar för 36 procent av dessa, eller drygt en tredjedel. Bergman/Nilsson menar, som nämnts, att antalet troligen är underskattat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Enligt statistiken för 2009 uppgick antalet annonser införda i TED av kommuner, statliga myndigheter och landsting till drygt 3 200 och av dessa var ca 31 procent statliga.&lt;A href="#page_362"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det bör observeras att de upphandlingar som annonseras i TED endast är sådana vars värde överstiger tröskelvärdena medan stickprovsundersökningen avser upphandlingar såväl över som under tröskelvärdena. Bergman/Nilsson menar att eftersom ca två tredjedelar av stickprovsundersökningens upphandlingar avser kontrakt vars värden understiger tröskelvärdena är överensstämmelsen mellan denna studie och den officiella statistiken god. För detta talar enligt författarna också att antalet annonserade upphandlingar år 2009 var ca tre till fyra procent högre än de två föregående åren. Den slutsats som rapportförfattarna drar av detta är att bortfallet av &lt;SPAN class="ft9"&gt;antal &lt;/SPAN&gt;upphandlingar är litet ovan tröskelvärdena och att detta sannolikt gäller även under tröskelvärdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Det genomsnittliga värdet per upphandling uppskattar Bergman/Nilsson uppgår till knappt 18 miljoner kronor för statliga myndigheter och drygt 16 miljoner kronor för upphandlingar genomförda av kommuner och landsting. Detta innebär att staten skulle stå för ca 38 procent av &lt;SPAN class="ft9"&gt;värdet &lt;/SPAN&gt;av upphandlingar som genomförs av statliga myndigheter, kommunala myndigheter och av landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Det totala värdet av de offentliga upphandlingar som myndigheterna upphandlar för skulle enligt denna beräkning uppgå till ca 145 miljarder kronor per år. Skulle det vara möjligt att anta att urvalet är statistiskt representativt innebär detta enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Konkurrensverket, &lt;/SPAN&gt;Siffror och fakta om offentlig upphandling&lt;SPAN class="ft30"&gt;, Rapportserie 2011:1, 2011, utdrag ur tabell s. 17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft18"&gt;369&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_363"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Bergman/Nilsson att den statistiska säkerheten i skattningen är plus/minus ca 15 miljarder kronor. Rapportförfattarna menar dock att det finns en tydlig tendens att det vid ramavtalsupphandlingar och andra upphandlingar som resulterar i många delkontrakt inte anges något uppskattat värde. Samtidigt representerar sådana upphandlingar i genomsnitt större värden. Bergman/Nilsson menar att en korrigering för denna effekt höjer det uppskattade värdet från 145 miljarder kronor till ca 215 miljarder kronor. Därtill kommer att den statistiska undersökningen troligen underskattar det totala antalet upphandlingar, om än inte så mycket, varför 215 miljarder kronor enligt Bergman/Nilsson bör ses som en &lt;SPAN class="ft9"&gt;undre &lt;/SPAN&gt;gräns för värdet av offentliga upphandlingar genomförda av de myndigheter som ingår i studien. Till denna summa kommer således offentliga upphandlingar genomförda av offentligt styrda organ och bolag som har att tillämpa LOU och LUF och vars upphandlingar inte ingått i studien. Vidare omfattas – som tidigare nämnts – inte direktupphandlingar av studien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft23"&gt;Upphandlingar över och under tröskelvärdena samt fördelning mellan varor, A- och &lt;NOBR&gt;B-tjänster&lt;/NOBR&gt; och byggentreprenader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Av tabell 1 framgår hur upphandlingarna fördelar sig mellan olika typer av produkter – varor, A- och &lt;NOBR&gt;B-tjänster&lt;/NOBR&gt; och byggentre- prenader. Även fördelningen över och under tröskelvärdena framgår av tabellen. De summor som redovisas i tabellen är lägre än de 145 och 215 miljarder kronor som ovan angivits. Detta beror enligt Bergman/Nilsson på att bortfallet blir större när flera variabler studeras samtidigt. Det är, enligt författarna därför mer relevant att se på andelar i de olika kategorierna, än på värden i tabellen nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft18"&gt;370&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_364"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373364x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p862 ft46"&gt;Tabell 1 Värde för olika kategorier, under och över tröskelvärde,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft46"&gt;Miljarder kronor per år, andelar i procent&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p572 ft46"&gt;Under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Över&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td92"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td210"&gt;&lt;P class="p572 ft86"&gt;tröskel-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p291 ft86"&gt;tröskel-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td211"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p572 ft46"&gt;värdena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td213"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;värdena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td210"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td34"&gt;&lt;P class="p30 ft50"&gt;Andel, %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td117"&gt;&lt;P class="p288 ft47"&gt;Värde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td57"&gt;&lt;P class="p30 ft50"&gt;Andel %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td34"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td92"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Andel %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td116"&gt;&lt;P class="p293 ft46"&gt;Värde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td34"&gt;&lt;P class="p713 ft46"&gt;Andel %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td210"&gt;&lt;P class="p863 ft46"&gt;880&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p138 ft46"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td117"&gt;&lt;P class="p325 ft46"&gt;6,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td57"&gt;&lt;P class="p322 ft46"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td115"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Bygg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td214"&gt;&lt;P class="p322 ft3"&gt;159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td215"&gt;&lt;P class="p310 ft3"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td216"&gt;&lt;P class="p310 ft3"&gt;8,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td68"&gt;&lt;P class="p310 ft3"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td115"&gt;&lt;P class="p291 ft47"&gt;entreprenad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td215"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td216"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p291 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;A-tjänst&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td210"&gt;&lt;P class="p863 ft3"&gt;385&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p138 ft3"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td117"&gt;&lt;P class="p325 ft3"&gt;0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p322 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td217"&gt;&lt;P class="p322 ft3"&gt;669&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td218"&gt;&lt;P class="p310 ft3"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td219"&gt;&lt;P class="p310 ft179"&gt;15,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p310 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td115"&gt;&lt;P class="p291 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;B-tjänst&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td210"&gt;&lt;P class="p863 ft3"&gt;575&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td34"&gt;&lt;P class="p138 ft3"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td117"&gt;&lt;P class="p325 ft3"&gt;20,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td57"&gt;&lt;P class="p322 ft3"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td74"&gt;&lt;P class="p310 ft3"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td220"&gt;&lt;P class="p310 ft3"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td221"&gt;&lt;P class="p310 ft3"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td74"&gt;&lt;P class="p325 ft3"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td115"&gt;&lt;P class="p291 ft3"&gt;Varor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p863 ft3"&gt;1615&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p138 ft3"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td117"&gt;&lt;P class="p325 ft3"&gt;2,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p322 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td217"&gt;&lt;P class="p322 ft3"&gt;991&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td218"&gt;&lt;P class="p310 ft3"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td219"&gt;&lt;P class="p310 ft3"&gt;43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td71"&gt;&lt;P class="p310 ft3"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td115"&gt;&lt;P class="p291 ft3"&gt;Totalt*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td210"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;3 609&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td117"&gt;&lt;P class="p325 ft3"&gt;29,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td74"&gt;&lt;P class="p310 ft3"&gt;1 819&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td220"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td221"&gt;&lt;P class="p310 ft179"&gt;66,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td74"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td211"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td212"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td213"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p864 ft88"&gt;Tabell 1 visar att ca två tredjedelar av antalet och knappt en tredjedel av värdet ligger utanför det direktivstyrda området. Varor står för den största delen av värdet, ca två tredjedelar, av upphandlingar över tröskelvärdena. Denna andel är väsentligt högre än andelen enligt den officiella statistiken som för år 2009 var 26 miljarder kronor av totalt 155 miljarder kronor vilket motsvarar mindre än en femtedel. Bergman/Nilsson menar att detta möjligen kan bero på de bortfallsproblem som stickprovsstudien har. Av tabellen framgår vidare att det område som dominerar utanför det direktivstyrda området utgörs av upphandling av &lt;NOBR&gt;B-tjänster.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft168"&gt;Upphandlingsförfaranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft88"&gt;Enligt Bergman/Nilsson har det förenklade förfarandet använts i uppskattningsvis 95 procent av alla upphandlingar under tröskel- värdena. Urvalsförfarande har använts i två procent och öppet förfarande också i två procent av upphandlingarna som ingått i studien. Vidare har selektivt förfarande respektive förhandlat för- farande använts i knappt en halv procent vardera av alla upp- handlingar under tröskelvärdena.&lt;A href="#page_364"&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Med förhandlat förfarande avses&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft129"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Bergman/Nilsson menar att kodningsrutinerna kan vara en orsak till att till att dessa förfaranden observeras under tröskelvärdet. När den upphandlande myndigheten inte uppgett om upphandlingen är över eller under tröskelvärdena och om värdet inte har kunnat observeras har upphandlingen nämligen kodats som härrörande under tröskelvärdet. Detta kan vara ett felaktigt antagande i ett fåtal fall uppger författarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft91"&gt;371&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_365"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373365x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;här både när upphandlingen har föregåtts av en annons och när så inte skett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Det öppna förfarandet har används mest frekvent i upp- handlingar över tröskelvärdena, ca 81 procent. Därtill har det förhandlade förfarandet använts i uppskattningsvis 12 procent av fallen och selektivt förfarande i ca fyra procent av de observerade upphandlingarna ovan tröskelvärdena. Den förhållandevis högt uppskattade andelen förhandlat förfarande har enligt Bergman/ Nilsson till större delen orsakats av en enda myndighet, dåvarande Banverket&lt;A href="#page_365"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;som använde metoden i flera av de observerade upp- handlingarna. Om Banverkets upphandlingar inte räknas med minskar den skattade andelen där förhandlat förfarande använts till ca 4 procent. Anmärkningsvärt är att det förenklade förfarandet har använts i ca tre procent av upphandlingarna över tröskelvärdena trots att detta inte är tillåtet. Författarna till rapporten uppger att de inte haft möjlighet att utröna skälen till detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft23"&gt;Ramavtal, delkontrakt och multipla vinnare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Ramavtal kan tecknas antingen med en leverantör eller med flera. Avrop från ett ramavtal som har flera anslutna leverantörer kan ske antingen genom en förnyad konkurrensutsättning eller genom den rangordning eller fördelningsnyckel som angivits i ramavtalet. Även vid upphandlingar som inte rubricerats som ramavtals- upphandlingar finns ibland möjligheter att lämna anbud på delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;I tabell 2 nedan redovisas antal upphandlingar och värde upp- delat på ramavtal och övriga avtal, samt upphandlingar som resulterat i ett enda eller i flera delkontrakt. Ramavtalsupp- handlingar står enligt tabellen för knappt en tredjedel av antalet upphandlingar men för drygt 40 procent av värdet. På ungefär motsvarande sätt står upphandlingar som har delats upp i delkontrakt bara för ca sju procent av antalet upphandlingar, men för drygt 20 procent av värdet. Enligt tabellen är kombinationen av upphandlingar som är uppdelade i delkontrakt och som leder till ett traditionellt avtalsslutande mycket ovanlig. Denna typ står dock för en inte obetydlig andel av värdet.&lt;A href="#page_365"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I praktiken torde ramavtals- upphandlingar och upphandlingar som resulterar i flera kontrakt per upphandling vara underrepresenterade i tabellerna nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Banverket ingår fr.o.m. 1 april 2010 i Trafikverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Bortfallet är också här större när data redovisas i kategorier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;372&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_366"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373366x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p319 ft8"&gt;Anledningen till detta är att det är mer sannolikt att värdet inte anges för dessa typer av upphandlingar och då uppstår ett bortfall i denna analys. Detta bortfall är också förklaringen till att det totala antalet upphandlingar är mindre än i tidigare skattningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft46"&gt;Tabell 2 Värde och antal upphandlingar för ramavtal, respektive delkontrakt. Miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td222"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td223"&gt;&lt;P class="p581 ft46"&gt;ANTAL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td224"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td210"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;ANDEL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td225"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td222"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td223"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td224"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td210"&gt;&lt;P class="p294 ft47"&gt;(av antal)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td225"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td226"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td227"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td228"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td229"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td212"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td230"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td222"&gt;&lt;P class="p30 ft50"&gt;Ramavtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td223"&gt;&lt;P class="p20 ft47"&gt;Ej ramavtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td94"&gt;&lt;P class="p30 ft47"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td224"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td210"&gt;&lt;P class="p138 ft50"&gt;Ramavtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td225"&gt;&lt;P class="p30 ft47"&gt;Ej ramavtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p294 ft47"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td169"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Delkontrakt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td222"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;340&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td223"&gt;&lt;P class="p581 ft46"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td94"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;413&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td224"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Delkontrakt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td225"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td95"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td169"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Ej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td222"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;1 211&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td223"&gt;&lt;P class="p581 ft46"&gt;3 944&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td94"&gt;&lt;P class="p30 ft47"&gt;5 155&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td224"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Ej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td225"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td95"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td169"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;delktontrakt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td222"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td223"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td224"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;delkontrakt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td225"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td169"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;TOTALT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td222"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;1 551&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td223"&gt;&lt;P class="p579 ft46"&gt;4 017&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td94"&gt;&lt;P class="p30 ft47"&gt;5 568&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td224"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td225"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td95"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td226"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td227"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td228"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td229"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td212"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td230"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td222"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td223"&gt;&lt;P class="p581 ft46"&gt;Värde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td224"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td210"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;Andel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td225"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td222"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td223"&gt;&lt;P class="p581 ft46"&gt;(mdr kr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td224"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td210"&gt;&lt;P class="p294 ft49"&gt;(av värde)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td225"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td226"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td227"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td228"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td229"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td212"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td230"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td222"&gt;&lt;P class="p30 ft50"&gt;Ramavtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td223"&gt;&lt;P class="p20 ft47"&gt;Ej Ramavtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td94"&gt;&lt;P class="p30 ft47"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td224"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td210"&gt;&lt;P class="p294 ft47"&gt;Ramavtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td225"&gt;&lt;P class="p30 ft47"&gt;Ej ramavtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td95"&gt;&lt;P class="p294 ft47"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td169"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Delkontrakt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td222"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;9,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td223"&gt;&lt;P class="p581 ft46"&gt;11,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td94"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;20,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td224"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Delkontrakt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td225"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td95"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td169"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Ej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td222"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;29,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td223"&gt;&lt;P class="p581 ft46"&gt;43,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td94"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;72,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td224"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Ej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td210"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td225"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td95"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td169"&gt;&lt;P class="p291 ft86"&gt;delkontrakt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td222"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td223"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td224"&gt;&lt;P class="p20 ft86"&gt;delkontrakt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td225"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td226"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;TOTALT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td227"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;39,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td228"&gt;&lt;P class="p579 ft46"&gt;54,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;93,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td229"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;TOTALT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td212"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td230"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td90"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p870 ft8"&gt;I följande tabell redovisas antal upphandlingar och värdet av dessa, uppdelat på typ av vinnare. Det stora flertalet upphandlingar resulterar således i att avtal skrivs med en enda leverantör. Värdemässigt är upphandlingar som resulterar i mutipla kontrakt dock lika betydelsefulla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft46"&gt;Tabell 3 Värde och antal upphandlingar med olika antal vinnande bud (värde i miljarder kronor)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td142"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p310 ft49"&gt;Unik vinnare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p310 ft47"&gt;Flera likställda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td231"&gt;&lt;P class="p294 ft50"&gt;Flera rangordnade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td140"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Medelvärde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;12,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td75"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;138&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td232"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;42,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td140"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;per upph.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td75"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td232"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td140"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Totalt värde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td38"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;88,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td75"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;49,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td232"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;37,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td140"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td38"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;7 420&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td75"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;355&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td232"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;882&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td142"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td231"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p872 ft8"&gt;Av rapporten framgår att vid ramavtalsupphandling som delats upp i flera olika delar, utses flera vinnare i merparten av upphandlingarna När ramavtalsformen används i sammanhålla upphandlingar, dvs. utan möjlighet för anbudsgivarna att lämna anbud på och få kontrakt på delar, har flertalet av dessa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft18"&gt;373&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_367"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373367x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;upphandlingar bara en vinnare. Beträffande &lt;SPAN class="ft9"&gt;värdet &lt;/SPAN&gt;står dock upphandlingar med multipla vinnare för merparten av värdet även i sammanhållna upphandlingar. Räknat i antal är det enligt Bergman/ Nilsson vanligare att antagna leverantörer till ramavtal är rang- ordnade än att de antagna leverantörerna är likställda och en förnyad konkurrensutsättning ska ske vid avrop. Undersökningen visar dock att den senare varianten värdemässigt är mer betydande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft23"&gt;Antal anbud&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Rapporten visar att det i medeltal lämnas 5,5 anbud per upphandling. Det är emellertid stor skillnad mellan upphandlingar som resulterar i flera kontrakt och upphandlingar som resulterar i ett. I den förra kategorin är det uppskattade medeltalet anbud ca 14, medan antalet i den senare är något mindre än fyra anbud enligt rapporten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft23"&gt;Anbudsgivarnas storlek&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;De vinnande anbudsgivarna i studien omsätter i medeltal ca 1,75 miljarder kronor, medan anbudsgivarna i medeltal omsätter ca 1 miljard kronor.&lt;A href="#page_367"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Rapporten redovisar således en tendens att de större företagen i större utsträckning än de mindre är fram- gångsrika i offentliga upphandlingar. Medelvärdet påverkas enligt Bergman/Nilsson i hög grad av ett relativt litet antal anbudsgivare med mycket hög omsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Ett annat sätt att belysa konkurrensen mellan stora och små företag är att se på antalet anbud och antalet vinnande anbud för företag i olika storleksklasser. Detta visas i tabell 4 som baseras på information om den undersökta populationen och den är inte justerad för urvalsmetoden. Bergman/Nilson menar att det är rimligt att anta att små företag är mer framgångsrika i upp- handlingar som genomförs av små myndigheter. Detta innebär enligt författarna att andelen upphandlingar som resulterar i kontrakt med små företag sannolikt underskattas i tabellen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft11"&gt;Det tycks inte spela någon större roll om det företag som lägger ett anbud ingår i en koncern eller inte av tabell 4 att döma. Detta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Dessa värden gäller för de studerade upphandlingarna och är alltså inte, till skillnad från övriga resultat av undersökningen, en uppskattning av medelvärdena för hela populationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;374&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_368"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373368x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p875 ft8"&gt;gäller dock inte de största företagen för vilka detta tycks vara en nackdel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft8"&gt;För mikroföretagen&lt;A href="#page_368"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;gäller enligt tabellen, att ett anbud i medeltal är ett vinnande anbud med en sannolikhet på endast 19 procent, medan andelen för övriga storlekskategorier varierar mellan 32 och 35 procent. Trots detta står mikroföretagen, enligt tabellens sista kolumn, för den största andelen av samtliga anbud, ca 42 procent. Det förhållande att mikroföretagen lämnar så många anbud leder till att de trots allt vinner 30 procent av alla kontrakt (772/2650). Detta är ungefär lika mycket som de små företagen. För de medelstora företagen gäller att de vinner ca en femtedel av alla upphandlingar och samma siffra gäller för de stora företagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft46"&gt;Tabell 4 Antal bud och antal vinnande bud per storleksklass.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td233"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Företagsstorlek&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Koncern-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td222"&gt;&lt;P class="p26 ft46"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td83"&gt;&lt;P class="p38 ft46"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td234"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Andel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td223"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Andel av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft47"&gt;förhållande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td222"&gt;&lt;P class="p26 ft46"&gt;antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td83"&gt;&lt;P class="p38 ft46"&gt;vinnande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td234"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;vinnande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td223"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;alla anbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td235"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td227"&gt;&lt;P class="p26 ft46"&gt;anbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p38 ft46"&gt;anbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td236"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;anbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td228"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td233"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Mikroföretag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td83"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Ej koncern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td222"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;3 015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td83"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;576&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td234"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td223"&gt;&lt;P class="p310 ft94"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td233"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;(0–9&lt;/NOBR&gt; anst)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;I koncern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td222"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;1 123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td83"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;196&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td234"&gt;&lt;P class="p878 ft46"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td223"&gt;&lt;P class="p310 ft94"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td222"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;4 138&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td83"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;772&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td234"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td223"&gt;&lt;P class="p310 ft94"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td233"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Småföretag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td83"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Ej koncern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td222"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;1 358&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td83"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;444&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td234"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td223"&gt;&lt;P class="p310 ft94"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td233"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;(10–49&lt;/NOBR&gt; anst)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;I koncern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td222"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;1 094&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td83"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;337&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td234"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td223"&gt;&lt;P class="p310 ft94"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td222"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;2 452&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td83"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;781&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td234"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td223"&gt;&lt;P class="p310 ft94"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td233"&gt;&lt;P class="p307 ft47"&gt;Medelstora företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Ej koncern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td222"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;863&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td83"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;280&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td234"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td223"&gt;&lt;P class="p310 ft94"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td233"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;(50–249&lt;/NOBR&gt; anst)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;I koncern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td222"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;814&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td83"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;280&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td234"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td223"&gt;&lt;P class="p310 ft94"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td222"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;1 677&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td83"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;560&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td234"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td223"&gt;&lt;P class="p310 ft94"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td233"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Stora företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td83"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;Ej koncern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td222"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;719&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td83"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;290&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td234"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td223"&gt;&lt;P class="p310 ft94"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td233"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;(&amp;lt;250 anst)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td83"&gt;&lt;P class="p291 ft46"&gt;I koncern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td222"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;837&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td83"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;247&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td234"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td223"&gt;&lt;P class="p310 ft94"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td222"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;1 556&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td83"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;537&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td234"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td223"&gt;&lt;P class="p310 ft94"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td235"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;9 823&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td79"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;2 650&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td236"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p879 ft26"&gt;Rapport om statistik från Konkurrensverkets&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft11"&gt;Konkurrensverket har i rapporten ”Bättre statistik om offentliga upphandlingar” bl.a. redovisat en sammanställning av information om upphandlingar som genomförts under perioden 1 &lt;NOBR&gt;januari–30&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Med mikroföretag avses här företag med noll till nio anställda, med småföretag tio till 49 anställda, medelstora företag 50 till 249 anställda och stora företag minst 250 anställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft18"&gt;375&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_369"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373369x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;juni 2010.&lt;A href="#page_369"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Sammanställningen har genomförts av företaget Visma Opic AB på uppdrag av Konkurrensverket.&lt;A href="#page_369"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;Databasen som Visma Opic AB tagit fram innehåller uppgifter om 10 442 annonserade upphandlingar. I dessa ingår dock 269 upphandlingar som ligger utanför annonseringskravet.&lt;A href="#page_369"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Som jäm- förelse annonserades 4 265 upphandlingar i TED och 13 300 upphandlingar under tröskelvärdena för hela 2009.&lt;A href="#page_369"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;För varje upphandling har flera uppgifter samlats in. Bl.a. uppgifter om vilken upphandlande myndighet som genomfört upphandlingen, vilket förfarande och vilken tilldelningsgrund som använts, om upphandlingen blivit överprövad, leveransort, avtals- tid, antal anbudsgivare och information om antagen anbudsgivare. Uppgifter om kontraktsvärden eller om ramavtal har enligt Konkurrensverket inte kunnat samlas in då några sådana uppgifter inte har registrerats i annonsdatabasen som uppgifterna hämtas från under perioden. Några uppgifter om samordnade upp- handlingar har inte heller kunnat erhållas ur databasen eftersom den endast innehåller uppgift om en upphandlande myndighet per upphandling. Rapporten saknar av samma anledning uppgifter om vilka upphandlingar som genomförts enligt LOU och vilka som genomförts enligt LUF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Under det första halvåret 2010 har varje upphandlade myndighet som ingår i databasen annonserat 9,5 upphandlingar i genomsnitt. Större delen av myndigheterna har genomfört ett fåtal upphandlingar. Trettio procent, 328 myndigheter, har bara genom- fört en enda annonserad upphandling. De 834 myndigheter som genomfört tio eller färre upphandlingar, har tillsammans genomfört 2 615 upphandlingar under perioden vilket motsvarar 25 procent. Detta innebär att 75 procent av upphandlingarna har genomförts av myndigheter som står för fler än tio annonserade upphandlingar. Den myndighet som annonserat flest upphandlingar är Vägverket med 294 upphandlingar, Göteborg Stad kommer som tvåa med 239, därefter Banverket med 132, tätt följd av Fortifikationsverket med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Denna statistikinsamling ska inte blandas samman med den officiella statistikinsamling som Konkurrensverket genomför, den officiella statistiken och hur den samlas in redovisas i kapitel 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Syftet med sammanställningen är att visa vilken information som kan hämtas ur de befintliga annonsdatabaserna utan att det krävs någon lagändring och utan några merkostnader för upphandlande myndigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;I de 10 442 annonserna ingår tio annonser genomförda av organ som inte omfattas av LOU eller LUF, 154 annonser som gäller direktupphandlingar och 105 annonser som avser upphandlingar publicerade den 1 juli 2010, dvs. efter den studerade tidsperioden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Konkurrensverket, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Siffror och fakta om offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;, Rapportserie 2011:1, 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;376&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_370"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373370x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p319 ft8"&gt;131 och Stockholms stad med 130 antal annonserade upp- handlingar. Härefter följer Kommunalförbundet Inköp Gävleborg med 120 annonserade upphandlingar och Stockholms läns landsting med 112.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft23"&gt;Upphandlingsförfaranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft8"&gt;Nedan följer en tabell över vilka förfaranden som använts i de 10 442 annonserade upphandlingarna för perioden 1 &lt;NOBR&gt;januari–30&lt;/NOBR&gt; juni 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft46"&gt;Tabell 5 Använt förfarande – första halvåret 2010&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td237"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Förfarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td238"&gt;&lt;P class="p863 ft50"&gt;Antal upphandlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td212"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;Andel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td239"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Förenklat förfarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td240"&gt;&lt;P class="p886 ft46"&gt;7 555&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td210"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;72 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td239"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Öppet förfarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p886 ft46"&gt;2 185&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td210"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;21 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td239"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Förhandlat förfarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td240"&gt;&lt;P class="p886 ft46"&gt;246&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;2 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td239"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Urvalsförfarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td240"&gt;&lt;P class="p886 ft46"&gt;191&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;2 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td239"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Direktupphandling&lt;SPAN class="ft160"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td240"&gt;&lt;P class="p886 ft46"&gt;154&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td210"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;1 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td239"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Selektivt förfarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td240"&gt;&lt;P class="p886 ft46"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td210"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;1 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td239"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Tjänstekoncessioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td240"&gt;&lt;P class="p886 ft46"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td239"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Projekttävling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p886 ft46"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td210"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td239"&gt;&lt;P class="p307 ft47"&gt;Konkurrenspräglad dialog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td240"&gt;&lt;P class="p886 ft46"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td239"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Övriga&lt;SPAN class="ft160"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td240"&gt;&lt;P class="p886 ft46"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td210"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td237"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td238"&gt;&lt;P class="p886 ft46"&gt;10 442&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td212"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;100 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p872 ft8"&gt;Eftersom uppgifter om kontraktsvärdena saknas finns heller ingen uppdelning som visar hur många annonser som avser upp- handlingar som genomförts inom respektive utanför det direktiv- styrda området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft23"&gt;Antal anbudsgivare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft8"&gt;Uppgifter om hur många anbudsgivare som lämnat anbud finns med i Konkurrensverkets rapport. Sammanställningen visar att det inkom anbud från 4,4 anbudsgivare i genomsnitt per upphandling. Se vidare tabell 6 nedan. Det bör observeras att i den ovan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Med direktupphandling avses enligt 2 kap. 23 § LOU en upphandling utan krav på anbud i viss form, det ställs således exempelvis inte krav på att upphandlingen annonseras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;I de 10 upphandlingarna ingår sådana genomförda av aktörer som inte omfattas av LOU eller LUF men som ändå annonserat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft18"&gt;377&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_371"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373371x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;refererade rapporten av Bergman/Nilsson redovisas i stället antal inkomna anbud. Skälet till varför Konkurrensverkets rapport grundar sig på antalet anbudsgivare är att en anbudsgivare endast registreras en gång per upphandling i den databas som samman- ställningen baseras på. Detta gäller oavsett om anbudsgivaren lämnar fler anbud än ett. Rapporterna är således inte jämförbara i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft11"&gt;Av Konkurrensverkets rapport framgår att i genomsnitt utsågs 1,5 anbudsgivare till vinnare per upphandling. Detta innebär att 37 procent av alla anbudsgivare är vinnare av ett kontrakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft46"&gt;Tabell 6 Genomsnittligt antal anbudsgivare&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Förfarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td190"&gt;&lt;P class="p891 ft50"&gt;Antal anbudsgivare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td106"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p892 ft50"&gt;per upphandling i genomsnitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td105"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td193"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Projekttävling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td190"&gt;&lt;P class="p893 ft46"&gt;31,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Selektivt förfarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td190"&gt;&lt;P class="p892 ft50"&gt;7,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft47"&gt;Påskyndat förhandlat förfarande&lt;SPAN class="ft182"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td190"&gt;&lt;P class="p892 ft50"&gt;7,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Direktupphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td190"&gt;&lt;P class="p892 ft50"&gt;5,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Tjänstekoncession&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td190"&gt;&lt;P class="p892 ft50"&gt;5,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Konkurrenspräglad dialog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td190"&gt;&lt;P class="p892 ft50"&gt;5,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Öppet förfarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td190"&gt;&lt;P class="p892 ft50"&gt;4,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Urvalsförfarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td190"&gt;&lt;P class="p892 ft50"&gt;4,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Förenklat förfarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td190"&gt;&lt;P class="p892 ft50"&gt;4,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Förhandlat förfarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td190"&gt;&lt;P class="p892 ft50"&gt;3,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td190"&gt;&lt;P class="p892 ft50"&gt;4,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td105"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td193"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Konkurrensverket menar att hur många anbudsgivare som lämnar anbud skiljer sig åt mellan olika branscher och också mellan olika delar av landet. Av rapporten framgår vidare att den upphandling som genererat flest antal anbudsgivare under perioden, 183 stycken, genomfördes av Försvarsmaktens logistik. 151 anbuds- givare antogs i den upphandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Detta är egentligen ingen särskild upphandlingsform utan det fråga om användandet av förhandlat förfarande i 4 kap. LOU men med förkortning av tidsfristen att komma in med anbud p.g.a. tidsbrist i enlighet med 8 kap. 8 § LOU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft18"&gt;378&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_372"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373372x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p895 ft12"&gt;Hur kan upphandlande myndigheter/enheter öka företagens deltagande i offentliga upphandlingar? Rapport från Tillväxtverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;Tillväxtverket har på utredningens uppdrag tagit fram en rapport för att bl.a. belysa företagens erfarenheter av upphandlings- regelverket och dess tillämpning.&lt;A href="#page_372"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Rapporten bygger på en enkätstudie som kompletterats med intervjuer samt till viss del tidigare framtagna rapporter. Enkätstudien, Företagens villkor och verklighet, är en rikstäckande studie som Tillväxtverket har genom- fört tre gånger tidigare (2002, 2005 och 2008 av dåvarande Nutek) och som omfattar många fler frågor än det uppdrag som Tillväxtverket fått av Upphandlingsutredningen. Statistiska Central- byrån har på uppdrag av Tillväxtverket genomfört enkätunder- sökningen. Urvalet har omfattat omkring 30 000 företag med upp till 249 anställda och svarsfrekvensen har uppgått till ca 60 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft23"&gt;Resultatet av Tillväxtverkets undersökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Resultatet från enkätundersökningen visar att 34 procent av de små företagen med 0 till 49 anställda har lämnat ett anbud under de senaste 12 månaderna.&lt;A href="#page_372"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Av de medelstora företagen med mellan 50 och 249 anställda har störst andel, ca 64 procent lämnat fem eller fler anbud under perioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Se vidare avsnitt 5.18 för en mer utförlig redogörelse för Tillväxtverkets rapport.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Enkäten sändes ut under september 2010 fram till mars 2011 och omfattar den föregående&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;månadersperioden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;379&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_373"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZB373/GZB373373x1.jpg" style="width:433px;height:668px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p897 ft46"&gt;Diagram 1 Antal anbud som företag lämnat i en offentlig upphandling under de senaste 12 månaderna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft8"&gt;När det gäller fördelningen av kontrakt så har ca 33 procent av de små företagen svarat att de fått ett kontrakt. Av de medelstora företagen har ca 34 procent svarat att de fått fem kontrakt eller fler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft46"&gt;Diagram 2 Antal kontrakt som företag fått i en offentlig upphandling under de senaste 12 månaderna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft18"&gt;380&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_374"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373374x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Diagrammen visar att en större andel av de små och medelstora företagen har lämnat flera anbud men inte erhållit kontrakt i samma omfattning. Det bör noteras att 34,3 procent respektive 18,9 procent inte har besvarat frågan om företaget har erhållit något kontrakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft26"&gt;Kommissionens utvärdering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Som en del i kommissionens utvärdering har flera studier genom- förts. Studierna bygger på olika källor som exempelvis data från Tender Electronic Daily, befintliga studier, enkäter, intervjuer och specifika fallstudier. I denna bilaga redogörs för den del av dessa studier som ytterligare kan belysa hur den offentliga upphandlingen organiseras i Sverige. Det bör observeras att Tender Electronic Daily sällan innehåller några uppgifter om kontrakts- värden varför angivna värden bygger på skattningar.&lt;A href="#page_374"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft23"&gt;Fördelning mellan varor, tjänster och byggentreprenader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;En studie visar fördelningen av det totala (uppskattade) kontrakts- värdet fördelat på tjänster (28 procent), varor (38 procent) och byggentreprenader (34 procent) för Sverige för åren &lt;NOBR&gt;2006–2009.&lt;A href="#page_374"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_374"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Siffrorna gäller upphandling inom det klassiska direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Samma studie visar att fördelningen mellan de tre olika kate- gorierna varierar mycket mellan olika medlemsländer. I exempelvis Liechtenstein uppgår andelen för byggentreprenader till hela 86 procent och i Portugal till 60 procent. Som jämförelse kan nämnas Danmark där andelen för byggentreprenader uppgår till 15 procent och i Malta endast 2 procent. Andelen tjänstekontrakt är högre i till exempel Estland (57 procent), i Storbritannien (46 procent) och i Bulgarien och Danmark (44 procent).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Public procurement indicators 2009, Brussels, 11 november 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;European Commission staff working paper, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Evaluation Report, Impact and Effectiveness of EU Public Procurement Legislation&lt;/SPAN&gt;, del 1, Brussels 27.6.2011 SEC (2011) 853 final, figur 6. Jämför Tabell 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft18"&gt;381&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_375"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373375x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Bilaga 5 SOU 2011:73&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft23"&gt;Upphandlingsförfaranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Av en studie som behandlar upphandlingsprocessens kostnader och effektivitet finns en del statistik gällande användandet av olika upphandlingsförfaranden över tröskelvärdena. Analysen grundar sig på uppgifter från Tender Electronic Daily som byggts på med uppskattade kontraktsvärden.&lt;A href="#page_375"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Statistiken visas i tabeller där användandet av de olika förfarandet redovisas både med avseende på frekvens och på värde, med angivandet av median, för perioden &lt;NOBR&gt;2006–2010.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Medianvärdet för öppet förfarande låg på ca 350 miljoner euro och Sverige ligger över detta värde på ca 500 000 euro (högst hade Danmark med ca 800 000 euro). Totalt användes öppet förfarande i medeltal i strax över 70 procent av alla upphandlingar över tröskel- värdena medan det för Sverige redovisade användandet uppgick till ca 85 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Selektivt förfarande användes i Sverige enligt studien i ca 4 procent av upphandlingarna och medianen uppgick till ca 600 000 euro vilket också är medianen för samtliga medlemsstater. För- handlat förfarande med föregående av en annons användes i Sverige i 8 procent av upphandlingarna &lt;NOBR&gt;2006–2010&lt;/NOBR&gt; vilket också var medeltalet för hela unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft8"&gt;Beträffande värdet för förhandlat förfarande med föregående av&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;en annons låg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td241"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;dock Sverige över medianen på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;en nivå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td168"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;ca&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td129"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;1 100 000 euro&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p291 ft8"&gt;medan median för hela unionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td84"&gt;&lt;P class="p293 ft8"&gt;uppgick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft8"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td168"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;ca&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft8"&gt;800 000 euro. I studien finns också en redogörelse för förhandlat förfarande utan föregående annonsering. Detta förfarande användes under perioden i ca 1 procent medan det användes i genomsnitt i ca 6 procent i samtliga medelstater. Beträffande värdet var medianen för Sverige ca 300 000 euro, vilket också var medianen totalt.&lt;A href="#page_375"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;PwC, London Economics and Ecorys, &lt;/SPAN&gt;Public Procurement in Europe – Cost and effec- tiveness&lt;SPAN class="ft41"&gt;, s. 13 ff m. hänvisningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Jämför tabell 5 ovan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;382&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_376"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373376x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft23"&gt;Fördelning av kontrakt på företag av olika storlek&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft8"&gt;En annan studie&lt;A href="#page_376"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;visar bl.a. hur kontrakt fördelats på företag av olika storlekt. Grunduppgifterna härrör från Tender Electronic Daily och avser åren 2006 till 2008. För Svensk del var fördelningen 41 procent till &lt;NOBR&gt;SME-företag&lt;/NOBR&gt; avseende värdet av tilldelade kontrakt över tröskelvärdena för den aktuella perioden. I studien redovisas också en finare nedbrytning utvisande att mikroföretagen får 7 procent, de små företagen 19 procent och de medelstora företagen 15 procent.&lt;A href="#page_376"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Som en jämförelse kan nämnas att medelvärdet inom unionen enligt studien uppgick till följande: mikroföretagens andel var 6 procent, de små företagens andel 11 procent, de medelstora företagens andel 17 procent (totalt till &lt;NOBR&gt;SME-företag&lt;/NOBR&gt; 34 procent) innebärande att de stora företagens andel var 66 procent för den undersökta perioden 2006 till 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;I samma studie redovisas att &lt;NOBR&gt;SME-företagens&lt;/NOBR&gt; andel av kontrakten i Sverige förefaller att minska. Detta gäller om två- årsperioden &lt;NOBR&gt;2005–2006&lt;/NOBR&gt; jämförs med tvåårsperioden &lt;NOBR&gt;2007–2008.&lt;/NOBR&gt; En annan jämförelse visar skillnaden mellan &lt;NOBR&gt;SME-företagens&lt;/NOBR&gt; andel av totalekonomin och andelen av offentlig upphandling i genomsnitt för åren &lt;NOBR&gt;2006–2008.&lt;/NOBR&gt; För svensk del visar denna jämförelse &lt;NOBR&gt;-11&lt;/NOBR&gt; procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft23"&gt;Upphandling inom försörjningssektorerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;En studie redovisar att det i Sverige upphandlades inom försörj- ningssektorerna för 1 820 000 euro under tröskelvärdena 2008.&lt;A href="#page_376"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Summan över tröskelvärdena uppgick till 1 545 000 euro för samma period.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;DG Entrerprise and Industry, &lt;/SPAN&gt;Evaluation of SME´s access to public procurement markets in the EU&lt;SPAN class="ft41"&gt;, Final Report, September 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Jämför med tabell 4. Sifforna skiljer sig åt en hel del. Observera att kommissionen, förutom antal anställda, även använder omsättningssiffror för att kategorisera företagen storleksmässigt. För mikroföretagen gäller färre än tio anställda och högst 2 miljoner euro i omsättning, för små företag &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;10–49&lt;/NOBR&gt; anställda och högst 10 miljoner euro i omsättning och för medelstora företag mellan &lt;NOBR&gt;50–249&lt;/NOBR&gt; anställda och omsättningen får uppgå till högst 50 miljoner euro &lt;SPAN class="ft63"&gt;eller &lt;/SPAN&gt;ha balansomslutning på högst 43 miljoner euro.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Europe Economics, &lt;/SPAN&gt;Taking stock of utilities procurement – a report for DG Internal Market&lt;SPAN class="ft33"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;february 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;383&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_377"&gt;


&lt;P class="p841 ft19"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft178"&gt;En analys av transaktionskostnader vid offentlig upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft8"&gt;En rapport författad av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft8"&gt;Jerker Holm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft8"&gt;på uppdrag av Upphandlingsutredningen vid Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;2011-10-19&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft18"&gt;385&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_378"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft26"&gt;1 Introduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;All upphandling är förknippad med någon form av kostnader som själva transaktionen ger upphov till. Denna rapport syftar till att analysera transaktionskostnaderna i offentlig upphandling i Sverige och är skriven på uppdrag av Upphandlingsutredningen vid Socialdepartementet. Uppsatsen består av ett par huvudmoment. Det första är en kortfattad litteraturgenomgång av transaktions- kostnadslitteraturen samt en teoretisk analys av transaktions- kostnader i offentlig upphandling och hur dessa kan beräknas. I detta sammanhang betonas hur svåra sådana bestämningar kan vara. Utifrån den teoretiska analysen och en enkät som utformats av SCB i samråd med Upphandlingsutredningen tas statistik fram som utgör underlag för beräkningar av transaktionskostnader samt effektivitetskonsekvenser. Dessa beräkningar vilar på hur mycket tid olika förfarande tar samt hur många olika upphandlingar som de olika myndigheterna och enheterna uppskattar att de har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Uppdraget och begränsningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Uppskattningen av transaktionskostnaderna bygger på enkätsvar. Ett problem med dessa är att svarsfrekvensen på enkäten var tämligen låg (cirka 36 %). Detta gör att frågor kring de svarandes representativitet är berättigade. Ett annat problem är att kvaliteten på svaren från de upphandlande organisationerna är av varierande kvalitet. Dessa problem påtalades tidigt av rapportförfattaren och efter diskussioner med uppdragsgivaren blev beslutet att utifrån föreliggande material trots allt försöka slutföra uppdraget och göra dessa beräkningar. För att hantera de största problemen med enkäten inom en begränsad tidsperiod har en kortfattad bortfalls- analys genomförts samt vissa uppenbara felaktiga svar i enkäten korrigerats och andra har utelämnats. Där det har varit möjligt har vidare jämförelser gjorts med de siffror som tas fram i EU- kommissionens utvärderingsrapport. Varken bortfallsanalysen eller jämförelserna med &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; siffror ger anledning till att misstänka att de siffror som tas fram i rapporten är helt felaktiga. Det måste emellertid betonas att man bör tolka de siffror som presenteras med stor försiktighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft18"&gt;386&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_379"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;Upplägg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Rapporten inleder med en teori och litteraturgenomgång av transaktionskostnadsanalysen. Här framgår bland annat att begreppet inte är lätt att operationalisera samt att det finns flera konkurrerande definitioner i litteraturen. I nästföljande kapitel presenteras SCBs enkät och för att undersöka om de svarande avviker från de &lt;NOBR&gt;icke-svarande&lt;/NOBR&gt; görs en bortfallsanalys. Därefter följer ett kapitel som beräknar transaktionskostnaderna på upp- handlingssidan. Dessa bygger på vilken tidsåtgång som ett mindre antal varor och tjänster förbrukar hos de organisationer som är skyldiga att tillämpa LOU eller LUF enligt enkäten. Utifrån samma enkät görs i det följande kapitlet som följer en effekti- vitetsanalys av upphandlingsregleringen. Här studeras även överprövningarnas resursförbrukning samt hur tidsåtgången fördelar sig på olika delmoment i upphandlingsprocessen. Rap- porten avslutar med några sammanfattande slutsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;Transaktionskostnader och upphandling: teori och problem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Länge bortsåg ekonomisk teori från att det faktiskt tar resurser i anspråk att köpa och sälja varor och tjänster. Detta är inte så konstigt eftersom många av vardagens upprepade transaktioner är ganska okomplicerade och kräver små resurser att genomföra. Saken blir emellertid genast annorlunda när något mindre vanligt och mer komplicerat ska köpas eller säljas. Ett exempel kan vara att sälja en villa. Många säljare väljer att mot en ganska hög avgift anlita en mäklare som underlättar transaktionen. Hade denna transaktion varit riskfri och okomplicerad, det vill säga förenad med försum- bara transaktionskostnader är det svårt att tro att människor skulle varit beredda att betala tiotusentals kronor för denna tjänst. Transaktionskostnader är en realitet och i detta avsnitt ska något kort sägas om litteraturen om detta begrepp. I samband härmed ska forskningen kring transaktionskostnader och upphandling kom- menteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft18"&gt;387&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_380"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373380x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Transaktionskostnader – bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Den som på allvar först introducerade transaktionskostnader i ekonomisk teori är Ronald Coase.&lt;A href="#page_380"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I den klassiska artikeln ”The Nature of the Firm” frågar sig Coase varför vissa aktiviteter organiseras inom ett företag och andra utanför företaget via prismekanismen på olika marknader. Om det inte fanns några kostnader förknippade med marknadstransaktioner är det inte uppenbart varför något alls skulle organiseras inom företag och därmed skulle deras existens bli något av en gåta. I artikeln används inte transaktionskostnadsbegreppet direkt, istället talas om ”the cost of organizing a transaction”. Coase gör ej heller något verkligt försök att definiera dessa kostnader men talar bland annat om kostnaden att använda prismekanismen (Coase, 1937, s. 390).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Efter att Coase introducerat sin teori att olika allokeringssystem ger upphov till olika transaktionskostnader har en mängd eko- nomer försökt definiera begreppet och även utvecklat det. Oliver Williamson (1985) liknar transaktionskostnader med friktion i fysiken och hänvisar bland annat till Kenneth Arrows tämligen abstrakta beskrivning av dessa kostnader som ”the costs of running the economic system”. Mer handfasta definitioner ges t.ex. av Cooter och Ulen (1997, s.84) som menar att transaktionskostnader helt enkelt är ”byteskostnader” och kan kategoriseras som sök- kostnader, förhandlingskostnader, och kostnader att genomdriva bytet. De abstrakta och delvis olika definitionerna har lett till viss kritik mot begreppet. Exempelvis har vissa ekonomer menat att då transaktionskostnader inte tydligt avgränsats kan det mesta förklaras av dem (se Fisher, 1977). Samtidigt finns det vissa aspek- ter som begreppets förespråkare menar att det råder konsensus om. Williamson (1979, p. 234) nämner att man är överens om följande: 1. Opportunism är centralt i transaktionskostnadsanalys. 2. Oppor- tunism är särskilt viktigt för ekonomiska aktiviteter när trans- aktionsspecifika investeringar måste göras. 3. Effektiv informa- tionshantering är en väsentlig komponent i transaktionskostnads- analyser. 4. Transaktionskostnadsanalyser ska ses som komparativa studier av olika institutionella lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Det finns vissa kontroverser om vem som först introducerade detta begrepp (se t.ex. Klaes, 2000). Ekonomer hade diskuterat denna typ av kostnader innan Coase artikel från 1937. Få torde dock hävda att någon innan 1937, analyserat transaktionskostnaderna och dess konsekvenser lika djupgående som Coase gjorde i sin artikel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;388&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_381"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p340 ft8"&gt;En ytterligare komponent i transaktionskostnadsanalys är att man antar att det sker en selektion av institutionella lösningar som ekonomiserar transaktionskostnaderna. De lösningar som karak- täriseras av höga transaktionskostnader antas försvinna och ersättas av institutioner med lägre transaktionskostnader. Hur denna selektion går till i detalj har dock inte riktigt förklarats (se Shelanski och Klein, 1995).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;Empirisk forskning om transaktionskostnader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft8"&gt;De senaste decennierna har stor möda lagts ned på empiriska studier där transaktionskostnader utgör en central förklarings- variabel. Det man försöker förklara är den institutionella lösningen som kan sägas vara den typiska ”beroende variabeln” i dessa studier. Detta gör att man brukar inordna transaktions- kostnadsanalyser under den riktning som går under samlings- termen ”den nya institutionella ekonomiska teorin”. De institutio- nella lösningar som undersökts är bland annat beslutet att köpa en vara externt, att tillverka varan inom företaget, eller att integrera företaget med producenten av denna vara (se t.ex. Monteverde och Teece, 1982). Även olika utformningar av kontrakt har studerats. Joskow (1985) och Pirrong (1993) studerar hur transaktions- kostnader påverkar kontraktslängden, Williamson (1976) samt Gallick (1984) undersöker förekomsten av franchisekontrakt respektive exklusivitetskontrakt som lösningar på vissa trans- aktionskostnadsrelaterade problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft8"&gt;Bortsett från i de enklaste marknadstransaktionerna kan trans- aktionskostnader inte direkt observeras. Man måste istället uppskatta dessa baserat på antal faktorer som det finns skäl för att tro är viktiga för transaktionskostnaderna. De ”oberoende vari- ablerna” i de empiriska studierna utgörs därför av faktorer som antas påverka transaktionskostnaderna. Dessa faktorer utgörs framför allt: av 1. investeringarnas grad av transaktionsspecificitet, 2. graden av osäkerhet, 3. transaktionens komplexitet, 4. trans- aktionernas frekvens (se Shelanski och Klein, 1995). Det torde inses att bortsett från den sista faktorn rör det sig om svårmätbara faktorer. Man använder sig därför av diverse proxyvariabler som antas samvariera med faktorerna. Exempelvis har arbetsspecifikt humankapital och fysiska avstånd mellan produktionsenheter utgjort proxyvariabler på investeringars grad av transaktions-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft18"&gt;389&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_382"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373382x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;specificitet. I andra studier har man använt enkäter där represen- tanter i den bransch som undersöks får ange hur transaktions- specifika investeringarna är och om transaktionen karaktäriseras av stor osäkerhet (se ibid.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;För denna rapport har denna tidigare litteratur relevans, men det bör påpekas att den i första hand baseras på lösningar på privata marknader och framför allt i USA. Dessutom är inte fråge- ställningen för denna rapport i första hand är att undersöka varför en viss institutionell lösning valts utan snarare vilka trans- aktionskostnader som är förknippade med den föreliggande upphandlingsregleringen inom den offentliga sektorn i Sverige. Detta är relativt outforskat område. Det finns forskning om olika aspekter inom offentlig upphandling.&lt;A href="#page_382"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Däremot saknas forskning som direkt koncentrerar sig på transaktionskostnaderna. Det finns emellertid en nyligen publicerad rapport från &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(EU-kommissionen,&lt;/NOBR&gt; 2011) som i ett kapitel just behandlar den offentliga upphandlingens transaktionskostnader inom EU. Den föreliggande rapporten kommer att referera till denna längre fram i rapporten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Transaktionskostnader i upphandling – problem och avgränsningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Det torde ha framgått att det finns en del problem med att bestäm- ma transaktionskostnader empiriskt. Det finns olika definitioner och vissa är genuint svåra att operationalisera. Det är rimligt att anta att (åtminstone i samband med offentlig upphandling) transaktionskostnaden huvudsakligen består av den tid som förbrukas i olika moment i samband med upphandlingen. Denna utgångspunkt ligger närmast Cooters och Ulens (1997) definition av transaktionskostnader (se avsnitt 2.1. ovan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Exempelvis undersöker Lundberg (2005) hur olika restriktioner i kontraktspecifikationer kan påverka graden av konkurrens i kommunala upphandlingar i Sverige, Dalen, Moen och Riis (2006) studerar olika teoretiska modeller för att bibehålla kvalitet i offentliga upp- handlingar, Uyarra och Flanagan (2010) analyserar hur offentlig upphandling inverkar på innovationer. För en litteraturgenomgång om utvärdering av offentlig upphandling, se Mukhopadhyay (2011).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft18"&gt;390&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_383"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373383x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p917 ft8"&gt;Det finns transaktionskostnader både på upphandlingssidan och på försäljningssidan.&lt;A href="#page_383"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Att skatta försäljningssidans transaktions- kostnader ingick inte i uppdraget varför fokus ligger på upp- handlingssidans transaktionskostnader. Det finns dock viss information i &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; rapport om försäljningssidans transaktionskostnader. Dessa baseras i sin tur på siffror från en rapport av PriceWaterhouse Coopers, London Economics och Ecorys (som fortsättningsvis betecknas PWC, 2011). Enligt den senare rapporten utgjorde försäljnings- och upphandlingssidans nedlagda arbetstid i genomsnitt 85 % respektive 15 % av den totala tid som lades ner i upphandlingsprocessen i Sverige (se PWC, figur 2.9, s. 83).&lt;A href="#page_383"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Då det ur ett helhetsperspektiv finns ett värde i att inkludera företagens transaktionskostnader när olika institutionella lösningar jämförs återkommer vi till dessa siffror när en sammanfattande bedömning görs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Effektivitetskonsekvenser och transaktionskostnader – problem och avgränsningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Studier av effektivitetskonsekvenser förutsätter att olika upp- handlingsformer och eventuellt organisationsformer jämförs, vilket i Williamsons terminologi (se avsnitt 2.1. ovan) motsvaras av komparativa studier av institutionella lösningar. Denna typ av studier är förenade med ett par ytterligare komplikationer. Den första avser vilka effektivitetsvinster respektive förluster som ska inbegripas. En fullt inkluderande studie bör inbegripa samtliga kostnads- och kvalitetsförändringar som uppstår när man går från ett alternativ till ett annat. En sådan studie är mycket svår att genomföra eftersom den kräver information om alternativa lös- ningars konsekvenser och även om de upphandlande organisa- tionernas värdering av varornas eller tjänsternas olika egenskaper. Dessutom bör dessa konsekvenser kunna värderas mot varandra i pekuniära termer. Även om det är möjligt att få fram detaljerad information om den upphandlingsform som för tillfället tillämpas,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Dessa kan vara betydande på försäljningssidan då det är normalt är flera leverantörer som tävlar om ett potentiellt värdefullt kontrakt och därför har anledning att investera tid i att lägga bud som har en positiv sannolikhet att vinna kontraktet. Inom den så kallade ”contest- teorin” kan det visas att de deltagandes resursförbrukning i vissa tävlingar kan bli betydande och i vissa fall motsvara det totala värde som man tävlar om (se t.ex. Tullock, 1980).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Anledningen till att huvuddelen av den nedlagda arbetstiden återfinns hos leverantörerna är att det är flera företag (i genomsnitt 5,6) som lägger ned arbete på att vinna varje upp- handling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft18"&gt;391&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_384"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373384x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;kan det vara mycket svårt att få fram säker information om hypotetiska alternativ eller om sådana som inte har tillämpats sedan lång tid tillbaka. Exempelvis skulle det krävas att man har kunskap om hur säljande företag skulle agera ifall andra hypotetiska upphandlingsförfarande brukades, vilket man naturligtvis inte kan veta med säkerhet. Ett sätt att minska informationskraven är att jämföra olika kostnadskomponenter för de upphandlingsformer som används mot motsvarande komponenter hos ett givet rimligt alternativ och anta att allt annat är lika (ceteris paribus). Detta innebär att det råder en viss osäkerhet om alternativet är det bästa, men sådana jämförelser är åtminstone möjliga att göra. I denna studie har alternativet som valts varit att upphandla direkt från leverantören utan krav på anbud i viss form. Dessutom avgränsas jämförelsen i första hand till olika transaktionskostnader på beställarsidan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Beräkning av transaktionskostnaderna i teorin&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;I detta avsnitt presenteras ett sätt att bestämma trans- aktionskostnaderna hos de upphandlande organisationerna i teorin givet att all relevant information vore tillänglig. I kapitel 4 beskrivs hur skattningar gjorts utifrån den information som finns i SCBs enkät, vilket avviker något från det som presenteras här. Detta avsnitt tjänar därmed främst som en teoretisk bakgrund till dessa skattningar och kan hoppas över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Det antas att transaktionskostnaden ges av den arbetstid som läggs ned på upphandlingen. I denna tid inkluderas samtliga delmoment som upphandlingen ger upphov till. Detta innebär att delmoment innan (t.ex. behovsidentifiering), under (t.ex. för- handling) och efter (t.ex. arbete med överprövningar) upphandl- ingen görs ingår. Kostnaden bestäms av den totala tid som läggs ned på upphandlingarna multiplicerat med lönekostnaden. Detta kan uttryckas mer formellt genom att numrera de olika typer av varor och tjänster som organisationerna upphandlar. Detta kan göras med en lista i=1,2,3,…, &lt;SPAN class="ft9"&gt;V &lt;/SPAN&gt;där &lt;SPAN class="ft9"&gt;i &lt;/SPAN&gt;betecknar en viss vara (t.ex. lokalvård) och &lt;SPAN class="ft9"&gt;V &lt;/SPAN&gt;betecknar den vara med högst nummer (och därmed också antalet olika varutyper).&lt;A href="#page_384"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;På samma sätt kan man göra en lista över alla organisationer som lyder under LOU eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;För att förenkla framställningen betecknas det som upphandlas som ”varor” trots att upp- handlingen kan avse även tjänster och byggentreprenader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;392&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_385"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373385x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;LUF. En sådan lista ges av j=1,2,3,…, &lt;SPAN class="ft9"&gt;M &lt;/SPAN&gt;där &lt;SPAN class="ft9"&gt;j &lt;/SPAN&gt;betecknar en organi- sation (t.ex. Tullverket) och M numret på den sista organisationen och även det totala antalet sådana organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft11"&gt;Den arbetstid som behövs för upphandlingen av de olika varorna samt den lönekostnad organisationen har för denna tid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft8"&gt;måste även betecknas. Med &lt;SPAN class="ft188"&gt;t&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;j &lt;/SPAN&gt;betecknas det totala antalet timmar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft8"&gt;som organisationen j använder för att upphandla varan &lt;SPAN class="ft9"&gt;i &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft191"&gt;w&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;j &lt;/SPAN&gt;betecknar den lönekostnad per timme som organisationen &lt;SPAN class="ft9"&gt;j &lt;/SPAN&gt;har för sin upphandlande personal. För att bestämma total upphandlings- kostnad för varorna i=1,2,3,…, V på organisationen &lt;SPAN class="ft9"&gt;j &lt;/SPAN&gt;summeras helt enkelt produkten av lönekostnaden och arbetstiden för de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft8"&gt;varor som upphandlas enligt följande formel: &lt;SPAN class="ft188"&gt;C &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;j &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;= &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;=&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;=&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft198"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;V &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;t&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;j &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;w &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;j &lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft8"&gt;Notera att för vissa varor är &lt;SPAN class="ft188"&gt;t&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;j &lt;/SPAN&gt;, då organisationen inte upphandlar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft8"&gt;samtliga varor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft8"&gt;Total upphandlingskostnad för hela landet och därmed trans- aktionskostnaden kräver att man summerar över samtliga organisa- tioner som omfattas av LOU/LUF. Detta ges av följande uttryck:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft201"&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;C &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;= &lt;/SPAN&gt;j&lt;SPAN class="ft195"&gt;j&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft200"&gt;=&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;=&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft198"&gt;1&lt;/SPAN&gt;M &lt;SPAN class="ft188"&gt;C &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;j &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;= &lt;/SPAN&gt;j&lt;SPAN class="ft195"&gt;j&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft200"&gt;=&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;=&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft198"&gt;1&lt;/SPAN&gt;M i&lt;SPAN class="ft195"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft200"&gt;=&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;=&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft198"&gt;1&lt;/SPAN&gt;V &lt;SPAN class="ft188"&gt;t&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;j &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;w&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;j&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft8"&gt;För att bestämma detta uttryck krävs information om samtliga organisationers tidsanvändning för samtliga varor som upphandlas samt den organisationsspecifika upphandlingslönen. Den senare torde vara mindre svår att få en uppfattning om eftersom den finns tillgänglig. Dessutom finns aggregerad lönestatistik att utgå ifrån vid skattningar. Tidsanvändningen mäts dock normalt inte i orga- nisationerna och finns således inte tillgänglig. Denna information skulle vidare sannolikt vara mycket kostsam att inhämta om det krävdes att den skulle vara heltäckande för samtliga varor och tjänster samt för samtliga organisationer.&lt;A href="#page_385"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Konsekvensen av detta innebär att transaktionskostnaderna måste vila på mer eller mindre säkra uppskattningar, vilket kommer att framgå i kapitlen fram- över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Dessutom skulle information om olika upphandlingsförfarandens tidsförbrukning vara nödvändig. Detta kommer att tydliggöras i avsnitt 4.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft18"&gt;393&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_386"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373386x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft26"&gt;3 Data och material&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;SCB hade i samråd med Upphandlingsutredningen uppgiften att utforma en enkät som skulle skickas ut till de viktigaste typerna av organisationer som är skyldiga att följa LOU eller LUF.&lt;A href="#page_386"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;7, 8 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Antalet sådana organisationer var initialt av 891 organisationer. Av dessa uppgav sex att de var nedlagda eller av någon anledning inte hade upphandlingar. Dessutom angav fem att de hade någon form av samordnade upphandlingar med en organisation som skulle svara. Om dessa tas bort är 880 organisationer är skyldiga att följa LOU/LUF och gör upphandlingar. Denna siffra bygger emellertid på antagandet att samtliga organisationer som av olika anledningar inte upphandlar har svarat. Sannolikt finns det fler sådana organi- sationer. Om det antas att andelen (som ej upphandlar) är samma bland de svarande som de &lt;NOBR&gt;icke-svarande,&lt;/NOBR&gt; försvinner ytterligare 19 organisationer. Om hänsyn till detta tas blir det skattade antalet organisationer som är skyldiga att följa LOU eller LUF 861. Denna siffra kommer att användas i fortsättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;Det fanns flera syften med enkäten och analys av trans- aktionskostnader var endast ett. När enkäten utformades gjordes också ett val mellan en mindre omfattande enkät med potentiellt högre svarsfrekvens och en mer omfattande med lägre svars- frekvens. Valet föll på det senare alternativet. Svar kom in från 324 organisationer, vilket utgör drygt 36 % av de organisationer som fick en enkät. Denna relativt låga svarsprocent är naturligtvis problematisk när det gäller skattningar av olika kostnader som avses gälla hela landet och därmed samtliga upphandlande organisationer. SCB gjorde ingen bortfallsanalys varför det också är svårt att med säkerhet veta hur pass representativa de organi- sationer är som har svarat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;För att få någon uppfattning om respondenternas grad av representativitet kommer därför här göras en rudimentär bort- fallsanalys där respondenternas fördelning av organisationstyper jämförs med motsvarande fördelning bland de &lt;NOBR&gt;icke-svarande.&lt;/NOBR&gt; Dessutom jämförs respondenterna mot &lt;NOBR&gt;icke-svarande&lt;/NOBR&gt; i en organisa- tionstyp som kan förväntas vara jämförbara och som dessutom utgör en viktig grupp, nämligen kommunerna. Av denna bort-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Enkäten gick ut till alla kommuner, landsting och statliga myndigheter. Dessutom fick de som är upphandlande enheter i försörjningssektorerna (och som får Konkurrensverkets statistikenkät) utredningens enkät.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Det generella samlingsbegreppet ”organisation” kommer att användas för att beteckna de myndigheter och enheter som är skyldiga att följa LOU eller LUF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;394&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_387"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373387x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p319 ft8"&gt;fallsanalys framgår att det finns vissa skillnader mellan de svarande och &lt;NOBR&gt;icke-svarande,&lt;/NOBR&gt; vilket motiverar att man är försiktig med siffror som förutsätter att de svarande utgör en representativ grupp. Samtidigt är skillnaderna tämligen begränsade och knappast alar- merande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;Bortfallsanalys avseende organisationstyp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft8"&gt;Man kan tänka sig att olika kategorier av organisationer har olika upphandlingsbehov och även genomför upphandlingar på olika vis. Det är därför av intresse att veta hur pass representativa de svarande är i detta avseende. I ett dokument om enkäten som Upphandlingsutredningen ställt till förfogande framgår att det bland de svarande finns 97 kommuner (eller inköpsförbund), 10 länsstyrelser, 126 statliga myndigheter, 83 aktiebolag samt åtta landsting (eller regionförbund). I samma dokument finns svars- frekvenser för de olika organisationstyperna som framgår av nedan- stående tabell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft46"&gt;Tabell 1&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Kategori&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td225"&gt;&lt;P class="p310 ft50"&gt;Antal svar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td234"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Svars-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td224"&gt;&lt;P class="p325 ft50"&gt;Andel svar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p293 ft46"&gt;Andel i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td242"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td230"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;utskick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td236"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;frekvens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td229"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td63"&gt;&lt;P class="p293 ft46"&gt;utskick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td22"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td55"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td234"&gt;&lt;P class="p863 ft46"&gt;32,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td224"&gt;&lt;P class="p325 ft46"&gt;29,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td57"&gt;&lt;P class="p138 ft46"&gt;33,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td234"&gt;&lt;P class="p863 ft46"&gt;29,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td224"&gt;&lt;P class="p325 ft46"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p138 ft46"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Länsstyrelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td234"&gt;&lt;P class="p863 ft46"&gt;47,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td224"&gt;&lt;P class="p325 ft46"&gt;3,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p138 ft46"&gt;2,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td22"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Aktiebolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td55"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;298&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td234"&gt;&lt;P class="p863 ft46"&gt;27,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td224"&gt;&lt;P class="p325 ft46"&gt;25,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td57"&gt;&lt;P class="p138 ft46"&gt;33,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;P class="p307 ft47"&gt;Myndighet annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;245&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td234"&gt;&lt;P class="p863 ft46"&gt;51,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td224"&gt;&lt;P class="p325 ft46"&gt;38,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p138 ft46"&gt;27,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td242"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td230"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;324&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;891&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td236"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;36,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td229"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p138 ft46"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p928 ft47"&gt;Svarsfrekvens baserat på organisationskategori&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft8"&gt;I Tabell 1 framgår att vissa kategorier av respondenter har högre svarsfrekvens än andra. Statliga myndigheter och länsstyrelser är överrepresenterade bland de svarade medan kommuner, landsting samt aktiebolag är underrepresenterade. Även om dessa skillnader bör noteras så bör det också uppmärksammas att samtliga organisationstyper är väl representerade och att variationen i svarsfrekvenserna trots allt är begränsad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft18"&gt;395&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_388"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373388x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Bortfallsanalys avseende budget och upphandlingsandel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;En viktig aspekt i transaktionskostnadsanalysen är hur omfattande upphandlingsprocessen är bland de svarande. En grundläggande restriktion för organisationernas upphandling är deras budget. Det är därför viktigt att det inte finns någon stor skevhet i urvalet i detta avseende, t.ex. att endast organisationer med en stor budget och resurser svarar medan de mindre låter bli. För att undersöka detta valdes undergruppen kommuner ut för att undersöka huru- vida det finns skillnad mellan de svarande kommunernas budgetar och de &lt;NOBR&gt;icke-svarandes.&lt;/NOBR&gt; Kommuner valdes ut bland annat då verksamheterna i denna kategori organisationer är likartade och även de regleringar som de lyder under. Dessutom finns data om budget lättillgänglig hos SCB för samtliga kommuner. Från årsredovisningar kan man få fram varje kommuns totala kostnader under 2010, vilket ger en god indikation på omfattningen av verksamheten och därmed också upphandlingsbehovet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft8"&gt;Genomsnittskostnaden bland kommuner som svarade var 1,6 miljarder och den var 1,8 miljarder bland de icke svarande. Detta är en tämligen marginell skillnad och man kan alltså sluta sig till att omfattningen på verksamheten bland de svarande och icke- svarande är ungefär lika stor. Det ska dock noteras att gruppen som svarat är mer homogen än gruppen som inte svarat. Gruppen som svarat innehåller ingen riktigt stor kommun (varken Stockholm, Göteborg eller Malmö tillhör de som svarat), men heller inte oproportionerligt många små. Det innebär att variansen i kostnads- fördelningen i denna grupp är väsentligt lägre än motsvarande varians i gruppen som inte svarat.&lt;A href="#page_388"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;Även om den totala omfattningen av de svarande kommunernas verksamhet är ungefärligen lika stor som de som inte svarat är det möjligt att de svarande kommunerna har en högre andel upp- handling. Exempelvis är det inte omöjligt att kommuner som anser att upphandling är ett bra sätt att sköta delar av den offentliga verksamheten också är mer motiverade att svara på en omfattande enkät. Det finns ingen lättillgänglig statistik över hur mycket kommunerna upphandlar totalt. Däremot har SCB statistik på hur stor andel av kommunernas verksamhetsbudget för ett antal verksamhetsområden som är upphandlad. Detta kan användas som en grov indikator på kommunernas upphandlingsbenägenhet. Om man studerar andelen som är upphandlad inom verksam-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Ett så kallat &lt;NOBR&gt;Kolmogorov-Smirnov&lt;/NOBR&gt; test förkastar att de två kostnadsfördelningarna är lika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;396&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_389"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373389x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;hetsområdet infrastuktur så framgår att gruppen som svarat har en genomsnittlig andel upphandlad verksamhet på 17,3 %. Mot- svarande siffra är något högre bland de som inte svarat (20,5 %). Dessa siffror ger inte stöd åt att de kommuner som svarat skiljer sig markant i upphandlingsbenägenhet från övriga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft26"&gt;4 Uppskattning av transaktionskostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;I detta kapitel beskrivs hur transaktionskostnaderna skattas utifrån svar på SCBs enkät och siffror inhämtade från Visma Opic AB. Metoden är att skatta kostnaden genom att välja ut upphandlingen av ett fåtal varor och tjänster enligt de olika upphandlings- förfaranden som kan tillämpas enligt LOU/LUF. Genom att studera det antal timmar som genomsnittsorganisationen behöver för att göra en upphandling av olika varor och enligt olika upphandlingsförfaranden kan man få en uppfattning om vilket spann upphandlingskostnaderna rör sig inom. När dessa uppgifter är framtagna kommer olika sammanvägningar att diskuteras som baseras på att den ”vägda” tiden för en typisk upphandling multipliceras med det antal upphandlingar som görs. I samband med att siffrorna tas fram och skattningarna görs, problematiseras vissa aspekter i metoden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;Tidsåtgång&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;Ett huvudproblem i en uppskattning av transaktionskostnaden på det sätt som presenterades i det teoretiska avsnittet (se avsnitt 2.5) är att bestämma upphandlingarnas tidsåtgång. Antag att det totala antalet timmar en organisation ägnar åt upphandling under ett år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft8"&gt;ges av &lt;SPAN class="ft202"&gt;T &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;j &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft204"&gt;= &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft207"&gt;=&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;=&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft209"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;V &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;t&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft210"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;j &lt;/SPAN&gt;. Då &lt;SPAN class="ft188"&gt;t&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;j &lt;/SPAN&gt;anger den totala tid organisationen lägger&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft11"&gt;ner på upphandling av en viss vara under ett år kan man förmoda att denna är starkt beroende av antalet sådana upphandlingar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft218"&gt;organisationen gör.&lt;A href="#page_389"&gt;&lt;SPAN class="ft211"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Om &lt;SPAN class="ft212"&gt;n&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;j &lt;/SPAN&gt;är antalet upphandlingar organisa- tionen gör av vara i under ett år och &lt;SPAN class="ft215"&gt;t &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;j &lt;/SPAN&gt;är tidsåtgången för en genomsnittlig (eller typisk) upphandling av denna vara i orga-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;I enlighet med avsnitt 2.5 och för att förenkla framställningen betecknas det som upp- handlas som ”vara” trots att upphandlingen också kan avse såväl tjänster som byggentre- prenader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft18"&gt;397&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_390"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373390x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p235 ft218"&gt;nisationen kan tidsåtgången skattas av &lt;SPAN class="ft219"&gt;t&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;j &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;n&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;j&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft221"&gt;t &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;j &lt;/SPAN&gt;. En komplikation avseende &lt;SPAN class="ft215"&gt;t&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;j &lt;/SPAN&gt;är att man kan förmoda att denna beror på vilket upp-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft11"&gt;handlingsförfarande (direktupphandling, öppet förfarande m.m.) som tillämpas. För upphandlingsförfarandet &lt;SPAN class="ft25"&gt;u &lt;/SPAN&gt;har vi information om tidsåtgången för organisationen &lt;SPAN class="ft25"&gt;j &lt;/SPAN&gt;avseende vara &lt;SPAN class="ft25"&gt;i&lt;/SPAN&gt;. Denna kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft8"&gt;betecknas med &lt;SPAN class="ft222"&gt;t &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;j&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft223"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;u &lt;/SPAN&gt;. Vi kan använda dessa observationer till att få&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft11"&gt;fram organisationernas genomsnittliga tidsanvändning för en typisk upphandling av varan &lt;SPAN class="ft25"&gt;i &lt;/SPAN&gt;med förfarandet &lt;SPAN class="ft25"&gt;u &lt;/SPAN&gt;genom att utgå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft8"&gt;från formeln: &lt;SPAN class="ft222"&gt;t &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft224"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft224"&gt;u &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;= &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft201"&gt;M&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;j&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;=&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft198"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;t &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;j&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft223"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;u &lt;/SPAN&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZB373390xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;M &lt;/SPAN&gt;.&lt;A href="#page_390"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I Tabell 2 framgår skattningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;av tidsanvändning till upphandling för olika varor baserat på upphandlingsform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;De formella kraven på de olika upphandlingsförfarandena (förenklat, urval, öppet, selektivt samt förhandlat) finns reglerat i LOU samt LUF. När det gäller direktupphandling ”avses en upphandling som genomförts utan krav på anbud i viss form”.&lt;A href="#page_390"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft46"&gt;Tabell 2&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td210"&gt;&lt;P class="p30 ft47"&gt;Dir.upph.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;Förenkl.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td243"&gt;&lt;P class="p24 ft46"&gt;Urval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p935 ft46"&gt;Öppet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p138 ft46"&gt;Selektivt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td245"&gt;&lt;P class="p138 ft47"&gt;Förhandl.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td225"&gt;&lt;P class="p293 ft46"&gt;Vägt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td212"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td246"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td247"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td249"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td250"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td252"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td253"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td230"&gt;&lt;P class="p293 ft47"&gt;genomsn.*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Lokalvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td210"&gt;&lt;P class="p30 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;(29)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td254"&gt;&lt;P class="p21 ft86"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p294 ft47"&gt;(50)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td243"&gt;&lt;P class="p579 ft86"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td244"&gt;&lt;P class="p21 ft50"&gt;(5)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td83"&gt;&lt;P class="p141 ft86"&gt;333 &lt;SPAN class="ft47"&gt;(59)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td255"&gt;&lt;P class="p21 ft86"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p138 ft47"&gt;(1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td245"&gt;&lt;P class="p138 ft86"&gt;100 &lt;SPAN class="ft47"&gt;(1)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td225"&gt;&lt;P class="p294 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;177 &lt;/SPAN&gt;(145)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Datorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td210"&gt;&lt;P class="p30 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;(25)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p21 ft46"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p294 ft47"&gt;(9)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td243"&gt;&lt;P class="p579 ft46"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p21 ft50"&gt;(1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td83"&gt;&lt;P class="p141 ft46"&gt;306 &lt;SPAN class="ft47"&gt;(16)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td255"&gt;&lt;P class="p21 ft46"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p138 ft47"&gt;(1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td245"&gt;&lt;P class="p138 ft46"&gt;250 &lt;SPAN class="ft47"&gt;(1)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td225"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;123 &lt;SPAN class="ft47"&gt;(53)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Int. tjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p30 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;(82)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td254"&gt;&lt;P class="p21 ft46"&gt;102&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td8"&gt;&lt;P class="p294 ft47"&gt;(77)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td243"&gt;&lt;P class="p579 ft46"&gt;114&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td244"&gt;&lt;P class="p21 ft50"&gt;(5)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td83"&gt;&lt;P class="p141 ft46"&gt;197 &lt;SPAN class="ft47"&gt;(49)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td255"&gt;&lt;P class="p21 ft46"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td2"&gt;&lt;P class="p138 ft47"&gt;(6)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td245"&gt;&lt;P class="p138 ft46"&gt;120 &lt;SPAN class="ft47"&gt;(12)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td225"&gt;&lt;P class="p294 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;97 &lt;/SPAN&gt;(231)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Fastigh.sk.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p30 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;(11)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td25"&gt;&lt;P class="p21 ft46"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p294 ft47"&gt;(9)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td243"&gt;&lt;P class="p579 ft46"&gt;125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td244"&gt;&lt;P class="p21 ft50"&gt;(2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td83"&gt;&lt;P class="p141 ft46"&gt;221 &lt;SPAN class="ft47"&gt;(18)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td2"&gt;&lt;P class="p138 ft46"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td245"&gt;&lt;P class="p138 ft46"&gt;290 &lt;SPAN class="ft47"&gt;(2)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td225"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;143 &lt;SPAN class="ft47"&gt;(42)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td210"&gt;&lt;P class="p30 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;(8 )&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td254"&gt;&lt;P class="p21 ft46"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p294 ft47"&gt;(13)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td243"&gt;&lt;P class="p579 ft46"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p21 ft50"&gt;(3)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td83"&gt;&lt;P class="p141 ft46"&gt;142 &lt;SPAN class="ft47"&gt;(28)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td255"&gt;&lt;P class="p21 ft46"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p138 ft47"&gt;(1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td245"&gt;&lt;P class="p138 ft46"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td225"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;100 &lt;SPAN class="ft47"&gt;(53)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Livsm.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;22 &lt;SPAN class="ft47"&gt;(4)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td25"&gt;&lt;P class="p21 ft46"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p294 ft47"&gt;(7)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td244"&gt;&lt;P class="p21 ft46"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td83"&gt;&lt;P class="p141 ft46"&gt;327 &lt;SPAN class="ft47"&gt;(17)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td2"&gt;&lt;P class="p138 ft46"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td245"&gt;&lt;P class="p138 ft46"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td225"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;219 &lt;SPAN class="ft47"&gt;(28)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Vägt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p30 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;(159)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p294 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;95 &lt;/SPAN&gt;(165)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td117"&gt;&lt;P class="p21 ft47"&gt;105 &lt;SPAN class="ft49"&gt;(16)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td83"&gt;&lt;P class="p141 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;255 &lt;/SPAN&gt;(187)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td255"&gt;&lt;P class="p21 ft46"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td2"&gt;&lt;P class="p138 ft47"&gt;(9)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td245"&gt;&lt;P class="p138 ft46"&gt;148 &lt;SPAN class="ft47"&gt;(16)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td225"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft47"&gt;genomsn.**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td256"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td245"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td225"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td212"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td246"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td247"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td249"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td250"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td252"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td253"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td230"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p506 ft30"&gt;Organisationernas genomsnittliga tidsanvändning i timmar för olika förfarande och olika&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft119"&gt;varor (&lt;SPAN class="ft225"&gt;t &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft226"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft226"&gt;u &lt;/SPAN&gt;). Siffror i parentes anger antal organisationer som genomsnittet bygger på. * Vägt genomsnitt för vara baserat på frekvens av upphandlingsformer. ** Vägt genomsnitt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft30"&gt;för upphandlingsform baserat på frekvens av varor (&lt;SPAN class="ft228"&gt;t &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft229"&gt;u &lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft235"&gt;&lt;SPAN class="ft230"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Denna formel gäller för det fall att samtliga &lt;SPAN class="ft231"&gt;M &lt;/SPAN&gt;organisationer svarar samt har uppgivit att de har haft upphandling av en viss vara (&lt;SPAN class="ft231"&gt;i&lt;/SPAN&gt;) upphandlingsform (&lt;SPAN class="ft231"&gt;u&lt;/SPAN&gt;). Då inte alla organisationer svarat på enkäten samt endast en begränsad andel av dessa har genomfört upphandlingar av en viss vara och upphandlingsform betecknar vi antalet organisationer som har sådana upphandlingar med &lt;SPAN class="ft232"&gt;M &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft234"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;u &lt;/SPAN&gt;. När vi bestämmer denna utifrån enkätsvaren blir formeln något modifierad till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft236"&gt;t &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft237"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft238"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft237"&gt;u &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft239"&gt;= &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft240"&gt;M&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft241"&gt;j&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft242"&gt;=&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft243"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft236"&gt;t &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft244"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft245"&gt;j&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft246"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft244"&gt;u &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;M&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft244"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft246"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft244"&gt;u &lt;/SPAN&gt;där &lt;SPAN class="ft248"&gt;t &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft249"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;j&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft250"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft249"&gt;u &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft204"&gt;= &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;0 &lt;/SPAN&gt;för organisationer som inte svarat eller uppgett att de haft någon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft30"&gt;upphandling av denna typ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;ordalydelse följer LOU (2 kap. 23§) och användes genomgående i enkäten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;398&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_391"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373391x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft11"&gt;När man läser tabellen bör man vara försiktigt med de siffror som endast baseras på ett fåtal observationer. Det finns emellertid en del viktig information i tabellen. För det första uppvisar olika upp- handlingsförfaranden en stor variation i hur mycket tid som organisationerna lägger på dem. Det upphandlingsförfarande som tar minst tid är inte oväntat direktupphandlingar med minsta genomsnittsantal timmar för lokalvård på 15 timmar och högsta för intellektuella tjänster på 26 timmar. Det vägda genomsnittet för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft11"&gt;upphandlingsformen som kan betecknas med &lt;SPAN class="ft251"&gt;t &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft252"&gt;u &lt;/SPAN&gt;erhålls om man tar genomsnittet över de olika varorna men låter varornas vikt bestämmas av hur vanliga eller frekventa de är. Det vägda genomsnittet för direktupphandling är 23 timmar. Detta kan jämföras med öppet förfarande där det lägsta genomsnittet ligger på 142 timmar (för avfall) och det högsta på 333 timmar (för lokalvård). Det vägda genomsnittet för detta förfarande är 255 timmar vilket är drygt elva gånger högre än för direktupphandling. Man kan även notera att det förenklade förfarandet har en genomsnittlig tidskostnad som ligger någonstans mittemellan direktupphandling och öppet förfarande med ett vägt genomsnitt om 95 timmar. Detta är logiskt då syftet med detta förfarande är att vara något enklare än det öppna men ändå uppfylla vissa krav (för upphandlingar under tröskelvärdena).&lt;A href="#page_391"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;När det gäller de övriga upphandlingsförfarandena bör man vara försiktig med att dra några slutsatser då antalet observationer för dessa är lågt. Ett tydligt mönster är dock att upphandlingsförfarandena som tillåts under tröskelvärdena (direktupphandling, förenklat förfarande samt urvalsförfarande) kräver samtliga mindre tid än de som måste tillämpas för upphandlingar över tröskelvärdena. Detta är fullt begripligt då den förra typen av upphandlingar gäller mindre kontraktsvärden än de senare.&lt;A href="#page_391"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Dessutom genererar upphandlingar över tröskelvärdena sannolikt fler anbud än de som ligger under,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Det finns något olika tröskelvärden för statliga myndigheter och övriga upphandlande myndigheter (kommuner, landsting m.fl.). För de förra är tröskelvärdet drygt 1,2 miljoner och för de senare är det drygt 1,9 miljoner kronor avseende upphandling av varor och tjänster. För upphandling av byggentreprenader gäller ett väsentligt högre tröskelvärde.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Det finns ingen ekonomisk ”naturlag” som säger att högre kontraktsvärden kräver mer tidsåtgång av upphandlaren. Dock finns några troliga mekanismer som leder till detta. Man kan exempelvis förmoda att variansen (mätt i kronor) i de flesta fall är positivt korrelerad med kontraktsvärdet och om då sannolikheten att hitta det bästa anbudet är bestämd av den tid som organisationen lägger ner i upphandlingen (oavsett kontraktsvärde), kommer det att vara lönsamt att spendera mer tid på upphandlingar med höga kontraktsvärden än på upphandlingar med låga kontraktsvärden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft18"&gt;399&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_392"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373392x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft11"&gt;vilket borde göra att vissa moment (som t.ex. utvärdering av leverantörer) tar längre tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;Det kan här vara på sin plats att jämföra dessa siffror med EU- kommissionens som rapporterar att en upphandling i Sverige kräver 21 arbetsdagar hos den upphandlande organisationen.&lt;A href="#page_392"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Med åtta timmars arbetsdag motsvarar detta 168 timmar. Denna siffra gäller emellertid de mer reglerade upphandlingsförfarandena över tröskelvärdena (dvs. motsvarande öppet, selektivt och förhandlat) där antalet anbud i genomsnitt är 5,6. Om vi tar ett vägt genom- snitt över dessa förfaranden (igen baserat på frekvens) erhålls 239 arbetstimmar, vilket är en högre siffra än den som anges i EU- kommissionens rapport. De två siffrorna är emellertid inte väsens- skilda och vilken oro man bör hysa över skillnaderna beror på den precision man behöver i sina siffror.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Avseende upphandlingen av olika typer av varor och tjänster är det viktigt att notera att även om det finns en viss variation i tidsåtgången så är denna väsentligt mindre än den mellan upp- handlingsförfarandena. Det går naturligtvis även att beräkna den vägda genomsnittliga tidsåtgången för olika varor och tjänster (där de olika upphandlingsförfarandenas vikt bestäms av deras respek- tive frekvens). Om vi bortser från de varor som har mindre än 50 observationer (dvs. portionsförpackad livsmedel och fastighets- skötsel) används i genomsnitt 97 timmar vid upphandling av intellektuella tjänster, vilket har lägst tidskostnad och 177 timmar på lokalvård som har högst tidskostnad. Detta innebär att den vara med högst genomsnittlig tidskostnad har knappt dubbelt så hög tidskostnad som den vara med lägst. Om det kan antas att detta mönster även gäller för de varor som inte tagits med i enkäten så har det den viktiga implikationen att upphandlingsformen är viktigare att ta hänsyn till än varutyp när det gäller uppskattningar av tidskostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Antal upphandlingar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;I enkäten ingick frågor om antalet upphandlingar som gjordes vid organisationen under 2010 (dvs. &lt;SPAN class="ft9"&gt;n&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;j&lt;/SPAN&gt;). Ett problem med dessa frågor är dock att de är tämligen informationskrävande vilket innebär att kvaliteten på svaren varierar mycket. För att säkerställa en högre tillförlitlighet i antalet upphandlingar har därför siffror inhämtats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Se PWC, 2011, figur 2.9, s. 83.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_393"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373393x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft8"&gt;från Visma Opic AB som räknat samtliga upphandlingar som under 2010 annonserats i kända databaser och upphandlingssystem.&lt;A href="#page_393"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Denna statistik avser fem av de reglerade förfaranden som behandlats tidigare, nämligen förenklat, urval, öppet, selektivt och förhandlat. Dessa står för merparten av antalet reglerade upp- handlingar (se Tabell 3). Utöver detta har Visma Opic registrerat 344 upphandlingar. Av dessa utgör 326 upphandlingar under tröskelvärdet (45 tjänstekoncessioner, 176 ersättningsetableringar och 105 ”ej angivna”) och 18 över tröskelvärdet (6 kvalifika- tionssystem, 8 konkurrenspräglade dialoger och 4 byggkonces- sioner).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Det finns emellertid inga uppgifter om antalet direkt- upphandlingar i Visma Opics statistik. För att få en uppskattning av dessa används uppgifterna från SCBs enkät. Om det antas att genomsnittet av samtliga organisationernas uppgifter om andelen direktupphandlingar är korrekt kan denna siffra i kombination med Visma Opics siffror användas för att få erhålla en uppskattning över antalet direktupphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Ett problem med SCBs enkät är att begreppet direkt- upphandling kan tolkas på olika sätt. Enligt enkäten klargjordes att ”Med direktupphandling avses upphandlingar som genomförts utan krav på anbud i viss form”. Denna definition utesluter i princip inte högst vardagliga inköp (som t.ex. kaffebröd till fikarasten). Då enkäten ställts till upphandlingsansvariga har emellertid inte avsikten varit att få in uppgifter om denna typ av inköp utan upphandlingar av sådan betydelse att ansvariga för upphandling engageras i dem. Efter en del korrigeringar av enkätsvaren för att utesluta bl.a. denna typ av tolkningar kan man komma fram till att direktupphandlingarna utgörs av cirka 73 procent av det totala antalet upphandlingar.&lt;A href="#page_393"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det ska sägas att denna siffra är osäker och beror något på vilka svar som inkluderas i SCBs enkät. Vid fram- räknandet av andelen direktupphandlingar har två inkluderings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Detta inkluderar bl.a. Allegos och Mercells databaser samt upphandlingssystemen e- Avrop, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-Supply,&lt;/NOBR&gt; samt Avantra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Det finns en mängd olika sätt att missförstå frågorna om antalet upphandlingar i SCBs enkät. Därför har endast svar som är trovärdiga och någorlunda konsistenta tagits med. Ett antal olika problem upptäcktes vid en genomgång av svaren. Vanliga fel var att respondenten inte inkluderade direktupphandlingarna i det totala antalet upphandlingar, att man angav antal när man skulle ange procentandel, att andelarna för de olika upphandlingsformerna ej summerade till 100%, att man i direktupphandlingar sannolikt tog med alla typer av inköp, att man angav ”noll” som svar p.g.a. att man inte ansåg sig kunna svara på frågan om antal. Efter att korrigeringar för svar där det fanns uppenbara missuppfattningar, inkluderades endast svar där andelar summerade till 100% och där svaren om antal i övrigt bedömdes som någorlunda rimliga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft18"&gt;401&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_394"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373394x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;metoder använts, den första tillämpade ”generös” inkludering och resulterade i andel på 79 procent, den andra som ställde något mer strikta krav gav andelen 67 procent. Siffran som används (73 procent) är ett vägt genomsnitt av dessa uppskattningar. Om antalet upphandlingar som inte är direktupphandlingar uppgår till 19089 innebär det att antalet direktupphandlingar kan skattas till 51 611 och att det totala antalet upphandlingar blir 70 700 (se Tabell 3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft46"&gt;Tabell 3&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p287 ft47"&gt;Dir upph&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p294 ft47"&gt;Förenkl&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td249"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;Urv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p322 ft46"&gt;Öppet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td257"&gt;&lt;P class="p289 ft47"&gt;Selekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td90"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;Förh&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td90"&gt;&lt;P class="p289 ft46"&gt;Övr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td64"&gt;&lt;P class="p294 ft47"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft253"&gt;Antal (totalt,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft254"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td92"&gt;&lt;P class="p20 ft254"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft254"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td92"&gt;&lt;P class="p20 ft254"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft254"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft254"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft254"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft254"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td140"&gt;&lt;P class="p710 ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;n&lt;/SPAN&gt;u &lt;SPAN class="ft46"&gt;)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p287 ft46"&gt;51 611&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;13 526&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td243"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;310&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p322 ft46"&gt;4 326&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td209"&gt;&lt;P class="p289 ft46"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;443&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p289 ft46"&gt;344&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;70 700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Andel ( %)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td61"&gt;&lt;P class="p287 ft46"&gt;73,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td87"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;19,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td249"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td87"&gt;&lt;P class="p322 ft46"&gt;6,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td257"&gt;&lt;P class="p289 ft46"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td90"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;0,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td90"&gt;&lt;P class="p289 ft46"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td64"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p941 ft255"&gt;Antal (totalt) anger hur många upphandlingar av en viss form respondenterna hade. Genomsnittsantal anger det genomsnittliga antalet upphandlingar av en viss form för en organisation. Andel anger det totala antalet upphandlingar av en viss form dividerat med det totala antalet upphandlingar (70 700).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft8"&gt;Av Tabell 3 bör det omedelbart stå klart att direktupphandling är det vanligaste upphandlingsförfarandet och att det förenklade förfarandet är näst vanligast med 19 procent. Därefter kommer det öppna förfarandet med 6 procent.&lt;A href="#page_394"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;De övriga upphandlings- formernas antal utgör endast någon enstaka procentenhet till- sammans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Uppskattning av tidsåtgång och transaktionskostnader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Vi använder de uppgifter om antal timmar som de olika upp- handlingsförfarandena tar enligt Tabell 2. För att betona osäker- heten i uppskattningen återges i Tabell 4 dels det lägsta genom- snittliga antal timmar (Min tid) som ett upphandlingsförfarande tar för en vara och dels det högsta (Max tid). Vi använder även det vägda antal timmar som ett upphandlingsförfarande (Vägt) tar. Därefter multipliceras antalet upphandlingar av varje förfarande med de olika tiderna och olika totaltider erhålls, vilka i sin tur summeras över samtliga upphandlingsförfaranden (i kolumnen längst till höger i Tabell 4 nedan). Den totaltid som erhålls när man&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Det kan noteras att i &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; rapport som inte hade med direktupphandlingar och förenklade upphandlingar, var även öppet förfarande det vanligaste upphandlingsformen inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft18"&gt;402&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_395"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373395x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p943 ft8"&gt;tar den minsta upphandlingstiden för varje vara bör kunna betraktas som en undre gräns för den tid som upphandlingen tar.&lt;A href="#page_395"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Enligt denna uppskattning ligger den undre gränsen för den tid som används till upphandling på cirka 2,3 miljoner arbetstimmar, vilket motsvarar cirka 1 250 heltids årsarbeten (beräknat på 1 800 timmar/år). Den övre gränsen ligger på ungefär det dubbla nämligen 4,5 miljoner arbetstimmar år eller cirka 2 500 heltids årsarbeten. Någonstans mellan dessa gränser bör den totala upp- handlingstiden ligga under ett år. Använder man de vägda tids- uppgifterna blir siffran 3,7 miljoner arbetstimmar eller 2 075 heltids årsarbeten. Denna siffra bedöms som den bästa uppskattningen utifrån det material som föreligger.&lt;A href="#page_395"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft46"&gt;Tabell 4&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td258"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td157"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;Dir.upph&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td230"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;Förenkl&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;Urval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td230"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;Öppet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;Selekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td259"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;Förh&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;Övr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td230"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td260"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td164"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td225"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td225"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td261"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td225"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td260"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;(totalt)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td164"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;51 611&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td225"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;13 526&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td57"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;310&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td225"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;4 326&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td57"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td261"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;443&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td57"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;344&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td225"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;70 700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td260"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Min tid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td225"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td225"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;142&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td261"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;76&lt;SPAN class="ft256"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td225"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td260"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Max tid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td164"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td225"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td225"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;333&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td261"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;290&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;165&lt;SPAN class="ft256"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td225"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td260"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Vägt tid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td164"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td225"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td225"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;255&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td261"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;148&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;131&lt;SPAN class="ft256"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td225"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td260"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Totaltid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td164"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td225"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td225"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td261"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td225"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td260"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;min&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td164"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;774 165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td225"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;770 982&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td57"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;15 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td225"&gt;&lt;P class="p30 ft46"&gt;614 292&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td57"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;7 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td261"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;44 300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td57"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;26 168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td225"&gt;&lt;P class="p30 ft47"&gt;2 252 407&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td260"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Totaltid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td164"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td225"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td225"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td261"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td225"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td260"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;max&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td164"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;1 341 886&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td225"&gt;&lt;P class="p30 ft47"&gt;1 514 912&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td57"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;38 750&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td225"&gt;&lt;P class="p30 ft47"&gt;1 440 558&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td57"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;28 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td261"&gt;&lt;P class="p294 ft47"&gt;128 470&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td57"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;56 778&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td225"&gt;&lt;P class="p30 ft47"&gt;4 549 354&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td260"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Totaltid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td164"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td225"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td225"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td261"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td225"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td258"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;vägd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td157"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;1 187 053&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td230"&gt;&lt;P class="p30 ft47"&gt;1 284 970&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td63"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;32 550&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td230"&gt;&lt;P class="p30 ft47"&gt;1 103 130&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td63"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;16 380&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td259"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;65 564&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td63"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;45 099&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td230"&gt;&lt;P class="p30 ft47"&gt;3 734 746&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p945 ft255"&gt;Antal upphandlingar samt tider (mätt i timmar) som olika upphandlingsformer tar genomsnittligen och totalt. Tiden för kolumnen med övriga upphandlingar (Övr) har skattats som ett vägt genomsnitt av de fem förfaranden som tas upp i Visma Opics statistik och vars tidsåtgång finns i Tabell 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft8"&gt;Det är okomplicerat att omvandla denna tidsåtgång i kronor om vi utgår från att detta arbete utförs av upphandlare och att det antas att kostnaden helt enkelt består av lönekostnaden för dessa. Medellönen för upphandlare är ungefär 30 000 kr/månaden. Detta är en siffra som är medvetet ungefärlig och väger in olika&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Det är återigen viktigt att påminna om att detta resonemang förutsätter bland annat att de som svarat på enkäten och vars svar kan användas är någorlunda representativa. Det förutsätter också att de varor som vi har tidsuppgifter om också är någorlunda representativa för de upphandlingar som görs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Givet att antaganden om representativitet m.m. är uppfyllda så skulle detta vara den siffra som användes.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft18"&gt;403&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_396"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373396x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;aspekter.&lt;A href="#page_395"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Den totala lönekostnaden inkluderar emellertid även arbetsgivaravgifter samt avtalsförsäkringar som tillsammans innebär ett påslag om cirka 45 % av lönen (för tjänstemän). Lönekostnaden per månad blir därmed 30 000*1,45= 30 000*1,45=43 500 kr/månad. Används denna siffra får vi en lönekostnad per år om 522 000 för varje heltids årsarbete och i Tabell 5 har kostnaden räknats fram baserat på olika förfarande med de vägda tidsuppgifterna. Den vägda uppskattningen av kostnaden blir cirka 1,1 miljard. Om den undre respektive den övre gränsen för arbetstiden används erhålls drygt 0,6 miljarder samt 1,3 miljarder som gränser för upphandlingssidans årliga totala transaktionskostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft46"&gt;Tabell 5&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td236"&gt;&lt;P class="p139 ft50"&gt;Dir.upph&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td259"&gt;&lt;P class="p324 ft49"&gt;Förenkl&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p310 ft47"&gt;Urval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p863 ft50"&gt;Öppet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p325 ft50"&gt;Selekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p322 ft47"&gt;Förh&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td251"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;Övr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p138 ft47"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td234"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td261"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td92"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td154"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;årsarbeten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td234"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;659&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td261"&gt;&lt;P class="p949 ft46"&gt;714&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td56"&gt;&lt;P class="p949 ft46"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td92"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;613&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td154"&gt;&lt;P class="p949 ft46"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td94"&gt;&lt;P class="p287 ft46"&gt;36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td255"&gt;&lt;P class="p138 ft46"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td34"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;2 075&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td234"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td261"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td92"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td154"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;(Mkr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td236"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;344&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td259"&gt;&lt;P class="p322 ft46"&gt;373&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td62"&gt;&lt;P class="p949 ft46"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td87"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;320&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td162"&gt;&lt;P class="p949 ft46"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td89"&gt;&lt;P class="p287 ft46"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td251"&gt;&lt;P class="p138 ft46"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p294 ft46"&gt;1 083&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p506 ft47"&gt;Antal heltids årsarbete och kostnader för olika upphandlingsformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Med tanke på den osäkerhet som råder kring siffrorna om direktupphandlingarna kan det vara befogat att även ange vilka transaktionskostnader som avser samtliga upphandlingsförfaranden exklusive direktupphandlingarna. Dessa siffror måste naturligtvis bli lägre men samtidigt kan de betraktas som säkrare. Det totala (vägda) antalet arbetstimmar blir i detta fall drygt 2,5 miljoner vilket motsvarar drygt 1400 heltidsarbeten. I kronor blir den (vägda) totala transaktionskostnaden knappt 740 miljoner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Uppgifterna bygger på en artikel i upphandling24 från &lt;NOBR&gt;2009-04-09.&lt;/NOBR&gt; Den exakta genom- snittslönen var 30 443 kr/månaden. Denna siffra är något hög eftersom den inkluderar även privata upphandlare, vilka har en något högre lön än de offentligt anställda. Samtidigt är löneuppgifterna två år gamla varför lönerna torde ha stigit ett par procentenheter. Det skall också påpekas att olika grupper är inblandade i olika stadier i upphandlingsprocessen. Detta gäller såväl upphandlingschefer och upphandlingsjurister med högre löner som upp- handlingsassistenter med lägre löner. Om detta vägs samman är det rimligt att utgå från upphandlarens lönekostnad, vilken ligger mellan de med höga och låga lönerna. Sammantaget och för att göra läsaren uppmärksam på att siffran är ungefärlig väljs 30 000 kr/månaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft18"&gt;404&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_397"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft26"&gt;5 Effektivitetskonsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Olika upphandlingsregleringar torde ha en mängd olika konse- kvenser. Exempelvis kan en reglering som tvingar till mer transparenta förfaranden leda till fler anbud, ökad konkurrens och därmed lägre priser. Vidare, kan reglering få upphandlande organi- sationer att mer noggrant specificera klausuler om varors egenskaper som leder till högre kvalitet. Ur ett samhälls- ekonomiskt perspektiv innebär, grovt uttryckt, en effektiv upp- handlingsreglering att uppdraget att producera varan allokeras till den leverantör som kan tillhandahålla varan med en acceptabel kvalitet till lägst kostnad samt att själva upphandlingsprocessen kräver så litet resurser som möjligt. En jämförande analys mellan olika upphandlingsregleringar kräver då information om regler- ingens konsekvenser i termer av de upphandlade varornas kvalitet och pris samt om resurserna upphandlingsprocessen kräver. Denna information finns inte tillgänglig i sin helhet och har dimensioner som kan vara svårfångade. I enkäten finns emellertid en del frågor som möjliggör en viss analys givet att förväntningarna på precision är rimliga. När effektivitetsvinster analyseras ska här tas upp följande frågor: 1.Vilka effekter ger LOU och LUF på pris och kvalitet? Denna fråga analyseras utifrån upphandlarnas egna erfarenheter. 2. Vilka effektivitetsvinster eller förluster innebär LOU och LUF på den tid som används på anbudssidan vid de olika förfarandena? När denna fråga analyseras kommer jämförelse- alternativet att vara direkta inköp av leverantörer. Vi kommer att utgå från den framräknade tidsåtgången för de olika förfarandena under rådande reglering och jämföra med oreglerade direkta inköp. Vi kommer även här att analysera siffror på de olika upphandlings- momentens andelar av tidsåtgången. Då överprövningar är en del av den föreliggande upphandlingsregleringen kommer kostnaden för dessa också att analyseras. Avslutningsvis kommer försäljnings- sidans transaktionskostnader att kort diskuteras samt en samman- vägning av olika konsekvenser analyseras, vilket bland annat har implikationer för vilka tröskelvärden som kan motiveras ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft18"&gt;405&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_398"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft257"&gt;&lt;SPAN class="ft257"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft258"&gt;Effekter av LOU och LUF&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft12"&gt;på pris och kvalitet enligt upphandlarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;I enkäten fick upphandlarna jämföra pris och kvalitet mellan upphandling enligt LOU eller LUF och direktinköp utan någon formaliserad konkurrensutsättning. Respondenterna ombads utgå från den erfarenhet som fanns från deras respektive enheter. Detta torde vara den grupp som har bäst information om vilka konse- kvenser olika upphandlingsformer får.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Det framgår tydligt att upphandlarna har olika uppfattning om vilket förfarande som ger bäst kvalitet. Av de drygt 300 som svarade denna fråga så anser 19 % att direktinköp leder till bäst kvalitet, medan 31 % anser att upphandling enligt LOU/LUF ger det. Den största gruppen (49 %) anser dock att det inte finns någon skillnad mellan dessa former i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft8"&gt;Om vi går vidare och undersöker huruvida de olika upphandlings- formerna leder till lägre eller högre priser bibehålls den splittrade bilden. Av de 293 som svarat på frågan om prisförändringar anger 125 (42,7 %) att priset blir lägre med upphandlingar enligt LOU/LUF medan 40 (13,7 %) anser att direktinköp leder till lägre priser. Den största gruppen, 128 (43,7 %), anser att det inte blir någon prisskillnad. Även om uppfattningarna skiljer sig åt bör det noteras att det är tre gånger fler som anser att formaliserad upphandling enligt LOU/LUF ger lägre priser än direkta inköp. Vidare, om man ser på den grupp som anser att båda sätten ger likvärdig kvalitet, anser här mer en tre gånger fler att formaliserad upphandling leder till lägre priser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;I Tabell 6 sammanfattas svaren avseende hur stora pris- förändringar man uppskattar att olika upphandlingsformer leder till. Svaren är indelade i olika grupper betingat av huruvida respondenten anser att direktinköp ger bättre, sämre eller lika god kvalitet (kolumnindelning). Därefter är svaren uppdelade utifrån om de anger att direktinköp leder till högre, lägre eller lika priser jämfört med upphandling enligt LOU/LUF. Siffrorna som anges är uppskattade genomsnittliga prisskillnader för respektive grupp. Siffrorna inom parentes anger storleken på respektive svarsgrupp, vilka är intressanta i sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft18"&gt;406&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_399"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373399x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p954 ft46"&gt;Tabell 6&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td240"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Kvalitetseffekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td262"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Direkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Offentlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td255"&gt;&lt;P class="p293 ft46"&gt;Ingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td154"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td115"&gt;&lt;P class="p139 ft49"&gt;Antal svar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td240"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td262"&gt;&lt;P class="p20 ft86"&gt;upphandling ger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p20 ft47"&gt;upphandling ger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td263"&gt;&lt;P class="p293 ft86"&gt;skillnad i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td240"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Priseffekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td262"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;bäst kvalitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td46"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;bäst kvalitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td263"&gt;&lt;P class="p293 ft46"&gt;kvalitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td262"&gt;&lt;P class="p20 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p20 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td154"&gt;&lt;P class="p20 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td264"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td162"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td211"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td240"&gt;&lt;P class="p307 ft86"&gt;% prisskillnad om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td262"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td154"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td240"&gt;&lt;P class="p308 ft224"&gt;&lt;SPAN class="ft259"&gt;p&lt;/SPAN&gt;DIR &lt;SPAN class="ft260"&gt;= &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft259"&gt;p&lt;/SPAN&gt;OU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td262"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;8,3 &lt;SPAN class="ft261"&gt;(9)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td46"&gt;&lt;P class="p863 ft46"&gt;12,0 &lt;SPAN class="ft47"&gt;(71)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td255"&gt;&lt;P class="p21 ft46"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td154"&gt;&lt;P class="p935 ft261"&gt;(45)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td115"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td240"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;% prisskillnad om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td262"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td46"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td154"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td240"&gt;&lt;P class="p308 ft224"&gt;&lt;SPAN class="ft259"&gt;p&lt;/SPAN&gt;DIR &lt;SPAN class="ft260"&gt;= &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft259"&gt;p&lt;/SPAN&gt;OU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td262"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;-10,4&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft261"&gt;(24)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td46"&gt;&lt;P class="p863 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;-11,2&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft261"&gt;(4)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td255"&gt;&lt;P class="p21 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;-11,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td154"&gt;&lt;P class="p935 ft261"&gt;(12)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td115"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td240"&gt;&lt;P class="p308 ft224"&gt;&lt;SPAN class="ft259"&gt;p&lt;/SPAN&gt;DIR &lt;SPAN class="ft260"&gt;= &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft259"&gt;p&lt;/SPAN&gt;OU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td262"&gt;&lt;P class="p140 ft261"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;0 &lt;/SPAN&gt;(26)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td46"&gt;&lt;P class="p863 ft261"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;0 &lt;/SPAN&gt;(22)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td255"&gt;&lt;P class="p21 ft46"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td154"&gt;&lt;P class="p935 ft261"&gt;(80)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td115"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;128&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td240"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Antal svar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td262"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td46"&gt;&lt;P class="p863 ft46"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td154"&gt;&lt;P class="p935 ft46"&gt;137&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td115"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;293&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td264"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td162"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td211"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p955 ft265"&gt;Siffrorna anger den genomsnittliga procentuella prisskillnaden för den grupp som svarat: i) att priset för direktinköp är minst lika högt priser som offentlig upphandling ( &lt;SPAN class="ft262"&gt;p&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft263"&gt;DIR &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft264"&gt;= &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft262"&gt;p&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft263"&gt;OU &lt;/SPAN&gt;) ii) att priset för offentlig upphandling är minst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft272"&gt;lika högt priser som vid direktinköp( &lt;SPAN class="ft266"&gt;p&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft267"&gt;DIR &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft268"&gt;= &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft266"&gt;p&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft267"&gt;OU &lt;/SPAN&gt;) samt iii) priset ej skiljer sig åt mellan upphandlingsformerna. Den genomsnittliga prisskillnaden anger direktinköpspriset minus upphandlingspriset via LOU/LUF ( &lt;SPAN class="ft269"&gt;p&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft270"&gt;DIR &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft271"&gt;- &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft269"&gt;p&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft270"&gt;OU &lt;/SPAN&gt;). Ett negativt värde betyder att direktinköp anses billigast. Siffrorna i parentes anger antal svar i respektive grupp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft8"&gt;En sak som måste kommenteras i Tabell 6 är att svaren på vad respondenterna anser om prisskillnaderna har ett starkt samband med deras uppfattning avseende kvalitetsskillnaderna, vilket fram- går av siffrorna inom parentes. I den grupp som anser att direktinköp ger bäst kvalitet anger 41 % att priserna blir lägre vid direktinköp och 15 % att de blir lägre vid formell upphandling. Motsvarande siffror i gruppen som anser att formell upphandling ger bäst kvalitet är 4 % respektive 73 %. En möjlig förklaring till detta är att många upphandlare har sina ”favoritupphandlings- former” som de anser fördelaktiga ur flera dimensioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft8"&gt;Sammanfattningsvis kan det konstateras att även om det finns olika uppfattningar bland de svarande så är den dominerande uppfattningen att formell offentlig upphandling enligt LOU/LUF ger bättre eller likvärdig kvalitet samt att denna form av upphandling ger lägre eller samma priser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft18"&gt;407&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_400"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373400x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Effekter av LOU/LUF avseende transaktionskostnader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;I detta avsnitt ska LOU/LUFs konsekvenser för transaktions- kostnaden analyseras. I kapitel 4 framgick att olika upphandlings- förfarandena förbrukar olika lång arbetstid. Ur detta perspektiv leder en förändring till upphandlingsformer som tar kortare tid en effektivitetsvinst medan en förändring som leder till längre tider blir en effektivitetsförlust. Tabell 2 kan användas för att sätta siffror på dessa vinster eller förluster. Om det vore lagligt skulle exempelvis en organisation som endast tillämpar öppet förfarande (som förbrukar 255 timmar i genomsnitt) göra en genomsnittlig effektivitetsvinst på 160 timmar på varje upphandling om den övergick till förenklat förfarande (som tar 95 timmar). Av det hypotetiska resonemanget ovan framgår att effektivitetskonse- kvenser beror på vilka alternativ som jämförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;De intressantaste alternativen att jämföra är rimligen den nuvarande mixen av upphandlingsförfaranden med oreglerade direkta inköp från leverantörer. Det är viktigt att notera att det senare alternativet också kräver arbetstid. Exempelvis krävs tid till behovsidentifiering och uppföljning i båda fallen. Det finns inga direkta uppgifter vilka resurser oreglerade direkta inköp skulle kräva eftersom de upphandlingsförfaranden som enkäten samlat uppgifter om är mer eller mindre reglerade. I denna rapport approximeras tiden för oreglerade direkta inköp från leverantörer med den tid direktupphandling tar eftersom detta förfarande är minst reglerat och det finns inga särskilda krav på anbud. En sådan approximation är emellertid inte oproblematisk eftersom direktupphandling främst sker för upphandlingar där kontraktets värde understiger 15 % av tröskelvärdet (vilket för närvarande innebär upphandlingar som understiger 287 000kr för de flesta upphandlande organisationer).&lt;A href="#page_400"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Sannolikt lägger upphandlare ner mer tid på upphandlingar gällande stora kontraktsvärden än på små och detta indikerades i avsnitt 4.1. Om detta är fallet kommer den tid direktupphandlingar tar (enligt enkätsvaren) att underskatta den tid direkta inköp skulle förbruka eftersom detta förfarande då också måste tillämpas på väsentligt större kontraktsvärden. Det finns emellertid andra mekanismer som talar för att direkt- upphandlingar skulle kunna överskatta tiden direkta inköp skulle&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Den upphandlande organisationen kan tillämpa direktupphandling för högre belopp om synnerliga skäl föreligger. Det kan även noteras att det finns ett separat gränsvärde för direktupphandling inom försörjningssektorerna, (dvs. inom LUF) som för närvarande uppgår till 577 000 kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;408&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_401"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373401x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft8"&gt;ta. Om exempelvis en organisation är mycket nöjd med en leverantör är det möjligt att organisationen vid nästa upphandling skulle låta denne utföra uppdraget igen utan att göra de prisjämförelser som bör göras (när så är möjligt) under direktupphandling.&lt;A href="#page_401"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft8"&gt;Nu görs en grov uppskattning av effektivitetskonsekvenserna av LOU/LUF jämfört med direkta inköp. De vägda siffrorna i Tabell 4 används och om samma antal upphandlingar skulle göras i de olika alternativen skulle fortfarande 70 700 inköp göras men genomsnittstiden för varje upphandling skulle krympa till 23 timmar om direktupphandling istället tillämpas. Den totala upp- handlingstiden skulle då bli 1626100 timmar, vilket ska jämföras med de 3734746 timmar som det nuvarande systemet förbrukar. Effektivitetsförlusten av LOU/LUF blir med denna uppskattning ungefär 2,1 miljoner arbetstimmar, vilket motsvarar 1170 heltids- arbeten. I kronor blir denna kostnad drygt 600 miljoner.&lt;A href="#page_401"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;Uppskattningen ovan är beroende av tidsdifferensen mellan direktupphandling och de övriga förfarandena. Då uppgifterna om direktupphandlingarnas tidsåtgång är något osäkra kan det vara värt att notera att då samtliga upphandlingar (exklusive direktupp- handlingar) har en tidskostnad om knappt 740 miljoner (se avsnitt 4.3) så kan denna siffra i viss mening betraktas som en övre gräns för effektivitetsvinsterna. Denna siffra anger nämligen vad effektivitetsvinsten skulle bli om alternativets tidskostnad var noll. Det ska noteras att siffran inte är baserad på uppgifter om direktupphandlingarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;Upphandlingens delmoment och deras tidsåtgång&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;I samband med effektivitetsanalysen är det intressant att studera tidsåtgången i upphandlingens delmoment. I enkäten ingick en uppgift att fördela tidsåtgången procentuellt. Utifrån denna presenteras i Tabell 7 hur stor andel av tiden olika moment tar för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Detta är naturligtvis ett tveksamt sätt att upphandla på men ganska troligt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft273"&gt;Det skall understrykas att då direktupphandlingar används som jämförelsealternativ påverkas inte den uppskattade effektivitetsvinsten av osäkerheten kring antalet direkt- upphandlingar. En konsekvens av detta är att den skattade effektivitetsvinstens storlek i termer av minskade transaktionskostnader är säkrare än uppskattningen av transaktions- kostnadernas totala storlek (i avsnitt 4.3).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft18"&gt;409&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_402"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373402x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;de tre olika varor som hade flest respondenter.&lt;A href="#page_402"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det ska sägas att det även här finns osäkerhet när det gäller dessa siffror eftersom vissa respondenter tycks ha missuppfattat frågorna. Svaren ger ändå en ganska sammanhållen bild av vilka moment som är tidskrävande. Ur tabellen framgår att behovsidentifiering, utformning av för- frågningsunderlag samt utvärdering av leverantörer är de del- moment som kräver mest tid. Tillsammans förbrukar dessa moment ungefär två tredjedelar av den tid som används i upphandlingen. Det framgår också att vissa moment tar tämligen kort tid som annonsering, uteslutning samt eventuell förhandling. Att eventuella förhandlingar tar så kort tid är värt att notera då en köpare med starka drivkrafter att få en vara eller tjänst av bästa kvalitet ofta torde ha en viss möjlighet att förbättra sina villkor i en förhandling, åtminstone när upphandlingsförfarandet tillåter detta (som t.ex. vid direktupphandling, förenklat förfarande och förhandlat förvarande), vilket är fallet i majoriteten av upp- handlingarna. Möjligen finns det utrymme att förbättra rutinerna för de upphandlande organisationerna i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft46"&gt;Tabell 7&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td265"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Vara / Tjänst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td225"&gt;&lt;P class="p310 ft49"&gt;Lokalvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td266"&gt;&lt;P class="p310 ft49"&gt;Datorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td267"&gt;&lt;P class="p30 ft47"&gt;Intellektuella Tjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td268"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Delmoment&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td230"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td269"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td270"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td265"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Behovsidentifiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td225"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td266"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td267"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td265"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Annonsering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td225"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td266"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td267"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td265"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Utf. av förfrågn. underl.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td225"&gt;&lt;P class="p878 ft46"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td266"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td267"&gt;&lt;P class="p325 ft46"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td265"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Publ/distr av förfrågan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td225"&gt;&lt;P class="p878 ft46"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td266"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td267"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td265"&gt;&lt;P class="p22 ft47"&gt;Besvara frågor från anbg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td225"&gt;&lt;P class="p878 ft46"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td266"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td267"&gt;&lt;P class="p325 ft46"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td265"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Uteslutning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td225"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td266"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td267"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td265"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Kvalificering leverantör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td225"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td266"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td267"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td265"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Utvärdering av lev.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td225"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td266"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td267"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td265"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Ev. förhandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td225"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td266"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td267"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td265"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Val av leverantör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td225"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td266"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td267"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td265"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Ingående av avtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td225"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td266"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td267"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td265"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Avtalsuppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td225"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td266"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td267"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td268"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td230"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td269"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td270"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p961 ft50"&gt;Procentuella andelar av hur lång tid olika moment tar &lt;A href="#page_402"&gt;&lt;SPAN class="ft274"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Det kan noteras att ”inköp av datorer” hade lika många respondenter som ”transport av hushållsavfall”. Den förstnämnda varan valdes för att erhålla variation då såväl ”lokalvård” och ”intellektuella tjänster” redan representerar typiska tjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Dessa siffror bygger på att respondenternas svar om procentsatser tidsandelar har sum- merats för varje moment och sedan divideras med den summan av procentsatser för alla moment. Ett problem här är att vissa respondenter har fördelat mer eller mindre än och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft18"&gt;410&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_403"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373403x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft8"&gt;Ett annat intressant delmoment är avtalsuppföljning eftersom hantering av opportunism efter att ett kontrakt ingåtts är ett centralt tema i transaktionskostnadsanalysen (se avsnitt 2.1).&lt;A href="#page_403"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;En allmän fråga om detta delmoment ställdes speciellt i enkäten. Trots att viss tid läggs på detta moment tycks uppföljningen variera starkt mellan organisationerna då 51 % anser att de har en önskan att följa upp avtal men att de inte har resurser till detta. Detta torde lämna utrymme för opportunistiskt beteende bland leveran- törerna.&lt;A href="#page_403"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Den rimliga hållningen är att kontinuerligt följa upp sina avtal, men detta gör endast 24 % av organisationerna. Om man studerar andelen kontrakt som upprättats under 2010 och som utförts på ett bristfälligt sätt så ger siffrorna en skenbart positiv bild då den stora majoriteten organisationer angav att denna andel var noll. Tyvärr, tycks den dominerande anledningen till detta vara att man inte följer upp avtalen och det är naturligtvis svårt att hitta brister när ingen ordentlig uppföljning görs. Om man tittar på den minoritet organisationer som angav en positiv andel av kontrakt som utförts på ett bristfälligt sätt så är det talande att samtliga dessa också kontinuerligt följer upp sina avtal. Ett annat sätt att uttrycka det att inte en enda organisation som inte kontinuerligt följer upp avtalen har hittat brister. Man tycker att någon upphandlande organisation av tillfällighet borde upptäcka någon leverantör som inte sköter sina åtagande, men detta är alltså inte fallet. Det är därför troligt att det även när det gäller uppföljning finns utrymme till förbättrade rutiner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft8"&gt;Avslutningsvis kan man utifrån tidsanvändningen resonera om vilka moment som skulle bli mindre eller mer tidskrävande med en alternativ upphandlingsreglering. Vissa moment torde vara svåra att göra något åt som behovsidentifiering, utvärdering av leverantör, ingående av avtal, avtalsuppföljning, medan andra som annonsering, utformning av förfrågningsunderlag, val av leverantör möjligen kunde förenklas eller i vissa fall undvikas. Det kan emellertid inte bortses från att vissa moment som förhandling skulle kunna kräva&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft41"&gt;100%. Detta torde dock inte vara ett större problem om dessa respondenter i övrigt är representativa med avseende på tidsfördelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Med opportunism avses här att leverantören efter att ha vunnit upphandlingen ej fullföljer kontraktet helt, vilket ofta är lönsamt för densamme (åtminstone på kort sikt). Avvikelser från kontraktet kan framförallt förväntas avseende dimensioner som är svåra att kontraktera och kontrollera (som t.ex. kvalitetsegenskaper).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Utrymmet till opportunistisk beteende beror naturligtvis på varan eller tjänstens karaktär och kräver därmed olika grad av uppföljning. Det är exempelvis naturligt att mer tid läggs ned på uppföljning lokalvårdstjänster än på uppföljning av datorinköp, vilket också framgår i Tabell 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft18"&gt;411&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_404"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373404x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;mer tid och andra som exponering för marknadsföring skulle möjligen tillkomma. Det är emellertid inte meningsfullt att spekulera i några siffror i detta avseende då tidsanvändningen i alternativet direkta oreglerade inköp är förenat med en rad andra frågetecken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Överprövningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Den analys som hittills gjorts har inte tagit hänsyn till att anbuds- givare kan överpröva upphandlingar i Förvaltningsrätten. Denna typ av processer förbrukar resurser och man kan anta att under alternativet (oreglerat direkt inköp av leverantör) skulle denna resursförbrukning inte ske. Det är därför rimligt att ta hänsyn till dessa resurser vid effektivitetsanalyser av transaktionskostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Av de organisationer som svarade på enkäten angav 49 % att någon upphandling under 2010 hade överprövats i förvaltnings- rätten. Det totala antalet överprövningar bland dessa var 626 och det genomsnittliga antalet överprövningar hos de organisationer som hade någon överprövning var 3,96. I en rapport av Konkurrensverket (se Jönsson och Eriksson, 2011) framgår att antalet mål om överprövning som avgjorts i förvaltningsrätt under 2010 var 3 154 i hela landet.&lt;A href="#page_404"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det framgår vidare i samma rapport att det vanligaste utfallet av en överprövning är att den avslås eller ej sakprövas (73 procent av målen) samt att i 31 procent av målen bifalls leverantören helt eller delvis. Det sistnämnda indikerar att det finns utrymme för vissa organisationer att förbättra sina upphandlingsrutiner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Enkäten innehöll också frågor om överprövningar för de varor och tjänster vars tidsåtgång analyserades i kapitel 4. Uppgifterna i Tabell 8 bygger delvis på en fråga där respondenterna ombads att utgå från en ”typisk” upphandling av varan eller tjänsten och därefter ange hur många upphandlingar som överprövades av tio upphandlingar. De flesta organisationer anger siffran noll här. Andelen som anger minst ett överklagande per tio varierar mellan varorna (från 13 % för fastighetsskötsel till 35 % för portions- förpackad livsmedel) och har ett genomsnitt på 22 %. En intressant uppgift är sannolikheten för att en upphandling ska bli överprövad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Nu överskattar denna siffra antalet överprövade upphandlingar eftersom en överprövad upphandling kan få flera målnummer. Detta sker när flera organisationer samordnat sin upphandling och denna överprövas. Varje organisation kan då erhålla ett separat målnummer (se ibid.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;412&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_405"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373405x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p963 ft8"&gt;En uppskattning av denna erhålls om man summerar det genomsnittliga antalet överprövningar (per typisk upphandling) och dividerar med det totala antalet organisationer som upphandlar varan i fråga. Sannolikheten ligger som lägst på 2 % (för fastighetsskötsel) och som högst på 14 % (för portionsförpackad livsmedel). Man kan med utgångspunkt från dessa siffror hävda att överprövningar är mer undantag än regel.&lt;A href="#page_405"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft8"&gt;I enkäten samlades även uppgifter in om hur mycket extra arbetstid en typisk överprövning kräver. I tabellen framgår att den genomsnittliga tidsåtgången för en överprövning ligger mellan 46 timmar (fastighetsskötsel) och 124 timmar (portionsförpackad livsmedel), vilket alltså handlar om mellan en och tre arbetsveckor. Ett förhållande att betona är att det finns en stor variation i hur mycket arbetstid de olika organisationerna lägger ner på över- prövningarna. Exempelvis angav en organisation att en över- prövning endast krävde två timmars extra arbete medan en annan menade att den krävde 580 timmar. Det är möjligt att det finns en naturlig förklaring till detta, men det kan också avspegla stor variation i effektivitet och/eller ambition när det gäller hur överprövningar hanteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft46"&gt;Tabell 8&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td200"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p572 ft46"&gt;Lokal-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p294 ft47"&gt;Datorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td266"&gt;&lt;P class="p26 ft46"&gt;Int.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td115"&gt;&lt;P class="p310 ft49"&gt;Fastigh.sk.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Transport&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p32 ft46"&gt;Livsm.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Genom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td200"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p572 ft46"&gt;vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td266"&gt;&lt;P class="p26 ft46"&gt;tjänst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;hush.avf.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p32 ft46"&gt;portion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;snitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td203"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td269"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td211"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td212"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td226"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td200"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td266"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td200"&gt;&lt;P class="p307 ft47"&gt;somupphandlar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td58"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td58"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td266"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;207&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td115"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td210"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td55"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td169"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;104&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td200"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Antal som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td266"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td200"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;anger minst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td266"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td200"&gt;&lt;P class="p307 ft86"&gt;10 % öv.pr.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p139 ft86"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p310 ft86"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td266"&gt;&lt;P class="p140 ft86"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td115"&gt;&lt;P class="p140 ft86"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td210"&gt;&lt;P class="p139 ft86"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p140 ft86"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td169"&gt;&lt;P class="p310 ft86"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td200"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Andel med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td266"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td200"&gt;&lt;P class="p307 ft86"&gt;minst 10 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td266"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td200"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;öv.pr.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td58"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;0,18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td58"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;0,19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td266"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;0,29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td115"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;0,13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td210"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;0,16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td55"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;0,35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td169"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;0,22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td200"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Andel öv.pr.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td266"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td200"&gt;&lt;P class="p307 ft47"&gt;per upphandl.&lt;SPAN class="ft275"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;0,07&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;0,07&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td266"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;0,06&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td115"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;0,02&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;0,06&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;0,14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td169"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;0,07&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td200"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;Genomsnittlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td266"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td200"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;arbetstid för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td266"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td203"&gt;&lt;P class="p307 ft46"&gt;öv.pr.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td64"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;61,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td64"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;51,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td269"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;46,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td211"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;46,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p139 ft46"&gt;77,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td61"&gt;&lt;P class="p140 ft46"&gt;124&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td226"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p966 ft50"&gt;Uppgifter om antal överprövningar samt arbetstidsåtgång för en typisk överprövning för sex olika varor och tjänster. *Anger genomsnittligt antal överprövningar som en ”typisk” upphandling leder till bland samtliga organisationer som upphandlar varan eller tjänsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Detta hindrar emellertid inte att upphandlande organisationer kan påverkas av överprövningar. Exempelvis kan risken för överprövning driva upphandlare till en överdriven försiktighet, vilket kan leda till ekonomiskt ofördelaktiga upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft18"&gt;413&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_406"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373406x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;De siffror som här tagits fram kan användas för en grov uppskattning av hur kostsamt överprövningarna är för de organisationer som lyder under LOU/LUF. Det totala antalet överprövningar i Sverige 2010 var 3154. Av dessa blev 27 procent inte i prövade i sak t.ex. på grund av att ansökan om överprövning kommit in för sent (se ibid.). Då dessa överprövningar knappast krävde några resurser av de upphandlande organisationerna är det rimligt att räkna bort dessa. Kvar blir då 2302 överprövningar i sak. Om vi tar ett genomsnitt för vilken extra arbetstid som en överprövning kräver bland de sex varor och tjänster i tabellen erhålls 68 arbetstimmar. Multipliceras detta antal timmar med antal överprövningar erhålls 156565 timmar, vilket motsvarar 87 heltids årsarbete. Detta är naturligtvis en betydande mängd arbetstid, men ställs den i relation till tiden som själva upphandlingsprocessen kräver (2 075 årsarbete) så är den relativt marginell och utgör endast fyra procent av denna tid. Av den uppskattade effektivitets- vinsten (1 070 årsarbete) som direkta inköp av leverantör skulle leda till utgör den drygt åtta procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft8"&gt;Avslutningsvis kan det konstateras att överprövningar leder till extraarbete för de upphandlande organisationerna och förseningar avseende tillhandahållandet av vissa varor och tjänster, vilket inte ska försummas och det är vidare oroande att antalet överprövningar tycks ha ökat kraftigt (se ibid.).&lt;A href="#page_406"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Samtidigt är den totala tid som förbrukas i dessa processer ännu så länge tämligen begränsad och inte svår att motivera ur ett rättssäkerhetsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Effekter för företagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;En fråga som undvikits är hur olika former av upphandling påverkar försäljningssidans kostnader. Det är rimligt att anta att försäljarsidans transaktionskostnader är inbegripet i varans eller tjänstens jämviktspris. Frågan är då i vilken grad olika upp- handlingsformer påverkar dessa priser. Det finns skäl att tro att den reglerade offentliga upphandlingen inom EU leder till fler anbud och därmed till ökad konkurrens (se &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen,&lt;/NOBR&gt; 2011). Allt annat lika, torde detta leda till att fler företag har kostnader för att förbereda bud m.m., vilket ökar jämviktspriserna jämfört med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Det skall också nämnas att överprövningar kräver resurser av anbudsgivarna samt av rättsystemet (i Förvaltningsrätterna, Kammarrätterna samt i Regeringsrätten). Det är möjligt att resursförbrukningen i form av tid är större här, men denna fråga ligger utanför uppdraget och lämnas därför obesvarad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;414&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_407"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;ett oreglerat förfarande där den upphandlade sidan direkt vänder sig till en eller ett fåtal leverantörer. Samtidigt är antagandet att allt annat är lika inte realistiskt då ett oreglerat förfarande sannolikt via den mindre konkurrensen skulle leda till högre jämviktspriser på grund av att företagen då får ökad marknadsmakt. Detta resonemang illustrerar att man i en heltäckande effektivitetsanalys inte bara kan studera upphandlingslagstiftningens konsekvenser på transaktionskostnaderna, effekterna på jämviktspriserna av förändringar i konkurrens måste också inbegripas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Olika upphandlingsregler kan också ha andra effekter. Exempel- vis torde risken för korruption vara lägre vid reglerade upp- handlingsförfaranden, vilket ger lägre priser och högre kvalitet. Samtidigt kan man inte bortse från möjligheten att leverantörerna hade valt en annan form av marknadsföringsstrategi om beställarna inte varit bundna av upphandlingslagstiftningen. Exempelvis är det inte omöjligt att leverantörerna på ett annat sätt försökt klarlägga köparnas behov och även i större utsträckning använt standardi- serade kontrakt som i mindre utsträckning exponerade leveran- törerna för olika former av risker. Det skulle kunna ligga vissa kostnadsbesparingar både på köpar- och säljarsidan här. När det gäller behovsidentifiering kan man tänka sig att en kommun som ska göra en upphandling av en tjänst som sällan upphandlas, måste spendera relativt mycket resurser på att utröna vilka behov som föreligger. Om denna del istället hanterades av en leverantör som kanske redan hade levererat samma tjänst till ett hundratal kommuner, kan man förvänta sig att leverantören har bättre information om vilka behov som kommunen har. Med en reglerad upphandling under LOU/LUF är det vidare inte omöjligt att säljaren måste anpassa sig till olika former av irrationella egenheter hos den upphandlande parten som kan bero på oerfarenhet. Man kan även tänka sig att på sikt skulle en friare upphandlingsform kunna påverka leverantörerna produktutvecklingsstrategi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft8"&gt;Ovanstående resonemang har försökt tydliggöra att upp- handlingslagstiftningen sannolikt har en mängd konsekvenser för företagen på säljarsidan och att bena ut dessa är en omfattande uppgift. Det finns emellertid vissa intressanta uppgifter i PWC (2011) om företagens kostnader som kort bör nämnas. I denna rapport framkommer att den genomsnittliga tid som företagen på försäljningssidan lägger ner på en upphandling är uppskattad till 116 arbetsdagar, vilket kan jämföras med de 21 dagar som de upphandlande organisationerna behöver per upphandling (se PWC,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft18"&gt;415&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_408"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373408x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;2011, figur 2.9, p.83). Denna siffra är baserad på den tid ett genom- snittligt företag säger sig lägga på en upphandling (över tröskel- värdet). Därefter har man multiplicerat denna tid med det antal bud som läggs fram i genomsnitt. I samma rapport presenteras även vad företagen i de olika medlemsländerna anser om den offentliga upphandlingsprocessen när denna jämförs med den privata. Det framkommer att de anser att privat upphandling är snabbare och mer effektiv, men också att den karaktäriseras av mindre konkurrens och lägre grad av transparens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Man kan använda ovanstående uppgifter tillsammans med de uppgifter som tagits fram i rapporten för att få fram en mycket grov uppskattning av de totala transaktionskostnaderna för företagen. Det antas att samtliga reglerade upphandlingar över tröskelvärdet (dvs. motsvarande öppet, selektivt och förhandlat) förbrukar 116 arbetsdagar, vilket antyder att företagen förbrukar 85 % och de upphandlande organisationerna 15 % av den totala tid som dessa upphandlingar kräver. Om det antas att detta förhållande är konstant över upphandlingsförfarandena kan man från värdena i Tabell 5 få fram att företagen lägger ner knappt 11 760 heltids årsarbeten på de offentliga upphandlingarna.&lt;A href="#page_408"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;För att ta fram en siffra på hur mycket extra arbetstid företagen lägger ner under rådande reglering jämfört med att upphandlingarna gjorts som direktupphandling antas att tiden i det senare fallet skulle vara 130 timmar per upphandling.&lt;A href="#page_408"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Detta oreglerade upphandlingssätt skulle då kräva drygt 5 100 årsarbete varför effektivitetsvinsten för leverantörerna stannar vid drygt 6 600 årsarbete, eller knappt 2 900 miljoner kronor.&lt;A href="#page_408"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Sammanvägning av olika effekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Regleringen av den offentliga upphandlingen enligt LOU och LUF påverkar med stor sannolikhet transaktionskostnaderna. Alterna- tivet med enbart direktupphandling skulle ge organisationerna en rejäl tidsbesparing som här uppskattats till drygt 1 170 heltids- arbeten om året. Dessutom skulle arbetet med överprövningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Om antalet arbetsdagar som företagen lägger ner betecknas med x kan det antagna procentförhållandet användas för att lösa ut x: 2 075/(2 075 + x) = 0,15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Om direktupphandling tar 23 timmar (vägt) för den upphandlande organisationen tar det 23/0,15=153 timmar för företagen och den upphandlande organisationen totalt. Vidare, är&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;% av 153 lika med 130.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Denna siffra är baserad på att anbudslämnarnas tjänstemän har en lön på 35 000 kr i måna- den, vilket avser avspegla att lönerna i den privata sektorn ligger något högre än i den offentliga sektorn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft18"&gt;416&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_409"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373409x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;SOU 2011:73 Bilaga 6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;motsvarande 87 heltidsarbeten kunna sparas in på organisationerna. I kronor motsvarar detta totalt ungefär 650 miljoner kronor årligen. Det är vidare så att företagens arbete med reglerade offentliga upphandlingar blir större än det varit vid direkta inköp. Enligt ekonomisk teori måste denna kostnad täckas på sikt och inkluderas i det så kallade jämviktspriset. Kostnaden på försäljnings- sidans extra arbete har uppskattats till 2 900 miljoner, vilket alltså torde övervältras på de upphandlande organisationerna i form av högre priser. Den totala kostnaden för ökningen av arbetstid på grund av LOU/LUF uppskattas därmed vara 3 550 miljoner. Detta är ett betydande belopp, men det måste ställas i relation till de övriga effekter som uppnås med offentlig upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;De är väsentligt fler upphandlare som anser att upphandling enligt LOU/LUF leder till högre kvalitet och lägre priser än de som anser det motsatta. I &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; rapport fram- kommer vidare att man under de senaste åren försökt skatta hur mycket lägre priserna blir med reglering av upphandlingen. De siffror som nämns ligger mellan 2,5 och 10 procent av upp- handlingens värde (se &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen,&lt;/NOBR&gt; kapitel 8).&lt;A href="#page_409"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det totala värdet av den offentliga upphandlingen har skattats på olika vis (se Bergman, 2008) men de siffror som ofta nämns ligger runt 500 miljarder. Om vi försiktigt antar att priserna sjunker med 2,5 procent motsvarar det en kostnadsbesparing inom den offentliga sektorn på 12,5 miljarder. Denna siffra ska ställas mot de 650 miljoner som upphandlingslagstiftningen kostar extra.&lt;A href="#page_409"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Även om omfattningen av den offentliga upphandlingen vore mindre och transaktionskostnaderna något högre så är det högst osannolikt att kostnadsbesparingen skulle vara mindre än de enstaka miljarder som LOU/LUF uppskattas kosta i termer av ökade transak- tionskostnader.&lt;A href="#page_409"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Lägger man där till att de flesta upphandlare anser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Man hävdar vidare att denna prissänkning till största del består i att företagen ökar sin effektivitet på grund av den ökade konkurrensen. Prissänkningen skall alltså inte ses som en ren överföring från den privata sektorn till den offentliga. Det bör emellertid påpekas att skattningar av dessa effekter är metodmässigt utmanande och vilar på en rad olika anta- ganden. Detta framkommer inte minst i Europe Economics (2011) senaste rapport.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Det bör noteras att företagens 2 900 miljoner utgör ett antaget prispålägg. Dessa skall inte räknas in när man väger transaktionskostnader mot prissänkningsvinster efter detta skulle leda till att företagens kostnader räknades ”dubbelt”. Prissänkningar på grund av t.ex. ökad konkurrens vid reglerad upphandling sker ju trots att företagen samtidigt kompenserar sig för de ökade transaktionskostnaderna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p969 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Enligt en preliminär rapport av professorerna Mats Bergman och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Jan-Eric&lt;/NOBR&gt; Nilsson för Upphandlingsutredningen bedöms den undre gränsen för värdet av den offentliga upphandlingen vara 215 miljarder kronor. Även med ett så lågt värde på upphandlingen skulle kostnadsbesparingen (5,4 miljarder) klart överstiga ökningen i transaktionskostnaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft18"&gt;417&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_410"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373410x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;att LOU/LUF leder till samma eller högre kvalitet och att företag inom EU anser att regleringen ökar transparensen blir bilden att upphandlingsregleringen är en tydlig vinst för såväl de offentliga finanserna som för samhället i stort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Samhällsekonomiska tröskelvärden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Informationen om de förväntade prissänkningarna och transak- tionskostnaderna kan även användas i en analys av de kontrakts- värdeströsklar” som i dag bestämmer inom vilka intervall vissa förfaranden är tillåtna. Mot förfarandenas tidskostnader (i Tabell 2) kan man nämligen ställa de besparingar som väntas bli följden av lägre priser genom att mer reglerade förfaranden tillämpas. Detta har implikationer för vilka tröskelvärden som är samhälls- ekonomiskt effektiva. Det är naturligtvis önskvärt att offentligt finansierade organisationer använder förfaranden som leder till låga upphandlingspriser men detta måste balanseras mot hur admini- strativt kostsamma förfarandena är. I detta avsnitt ska vi anta att övergången från ett mindre reglerat förfarande till ett mer reglerat ger en prissänkning om ett visst antal procentenheter. Vi låter prissänkningen variera mellan en och fem procent och vi beräknar vid vilket kritiskt kontraktsvärde tidskostnaden hos den upp- handlande organisationen exakt motsvaras av prissänkningen. Vi studerar två ”kritiska kontraktsvärde”, ett lägre (som i dag motsvaras av 287 000kr och 15 % av det av EU reglerade tröskel- värdet, vilket gäller för de flesta upphandlande organisationer) och ett högre (motsvarande 1,9 miljoner kronor, motsvarande det så kallade tröskelvärdet).&lt;A href="#page_410"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft8"&gt;Vid det lägre tröskelvärdet är det relevant att jämföra direkt- upphandling mot de förfaranden som är tillåtna i detta intervall, nämligen det förenklade förfarandet samt urvalsförfarandet. Det vägda antalet timmar som en direktupphandling förbrukar är 23 timmar motsvarande en arbetskostnad på 6 670 kr. Den vägda tiden av en kombination av det förenklade förfarandet och urvals- förfarandet blir 95,8 timmar, vilket motsvarar en kostnad om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Som antytts tidigare finns också ett tröskelvärde för statliga myndigheter. Detta är något lägre (drygt 1,2 miljoner) än för övriga myndigheter. För att förenkla framställningen utgår diskussionen främst från det tröskelvärde som gäller för övriga myndigheter (kommuner, landsting, allmännyttiga bolag och stiftelser) då dessa är flest.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft18"&gt;418&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_411"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373411x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p507 ft8"&gt;27 806 kr.&lt;A href="#page_411"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Nettokostnaden för en övergång till dessa förfaranden blir då 21 136 kr. Denna extra kostnad kan motiveras om prissänkningen som väntas bli följden av dessa något mer reglerade förfaranden är tillräckligt stor. Denna beror på kontraktsvärdets storlek samt den procentuella prissänkningen. För en given prissänkning om &lt;SPAN class="ft9"&gt;x % &lt;/SPAN&gt;kan det kritiska kontraktsvärdet &lt;SPAN class="ft9"&gt;(b) &lt;/SPAN&gt;beräknas som &lt;SPAN class="ft9"&gt;b=100c/x&lt;/SPAN&gt;, där &lt;SPAN class="ft9"&gt;c &lt;/SPAN&gt;är nettokostnaden. Exempelvis blir det kritiska beloppet 845 440 kr om vi använder siffrorna ovan och antar att den procentuella prissänkningen blir 2,5 procent. I Tabell 9 nedan finns beräkningar av dessa kritiska värden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Vid en övergång från direktupphandling till en kombination av de än mer reglerade förfarandena (dvs. öppet, selektivt, samt förhandlat) stiger tidskostnaden ytterligare. Man kan då göra liknande beräkningar avseende de kritiska kontraktsvärden som beskrivs ovan. Den vägda förbrukade tiden av en kombination av de mer reglerade förfaranden blir 241 timmar per upphandling, vilket motsvarar en kostnad om 69 909 kr. En övergång från direktupphandling till dessa förfaranden kostar då i genomsnitt 63 239 kr per upphandling. Följaktligen blir de kritiska kontrakts- värden där en viss procentuell minskning av upphandlingspriset balanserar den högre transaktionskostnaden högre detta fall, vilket framgår av tabellen nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft8"&gt;Tabellen visar att de kritiska värdena i de flesta fall understiger de gränser eller ”trösklar” som i dag gäller för de olika för- farandena. I synnerhet är detta fallet för den lägre gränsen där direktupphandling blir otillåten. Vi ser här att även om pris- sänkningen blir så pass stor som fem procent så motsvarar denna prissänkning ändå inte de extra upphandlingskostnader som de mer arbetskrävande förfarandena ger upphov till. En slutsats är då att den övre beloppsgränsen för att tillåta direktupphandling (som i dag är 287 000kr) är för låg och borde höjas. När det gäller den övre gränsen så är slutsatsen mindre uppenbar. Det nuvarande tröskelvärdet på drygt 1,9 miljoner balanserar upphandlings- kostnaderna om prissänkningen ligger på 3,3 procent. Detta är inte en orealistisk siffra och ligger inte långt ifrån vissa skattningar av vilka prissänkningar som de mer reglerade förfarandena leder till.&lt;A href="#page_411"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Möjligen kan man hävda att tröskelvärdet för statliga myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Notera att det här vägs in att det förenklade förfarandet är mycket vanligare en urvals- förfarandet och därför får en större vikt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Europe Economics (2011) uppskattar att det vanligaste reglerade förfarandet över tröskel- värdena (dvs. öppet förfarande) leder till en prissänkning på ungefär tre procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft18"&gt;419&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_412"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373412x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;borde höjas något, då detta ligger så lågt som 1,2 miljoner och ”kräver” 5 procents prissänkning för att motivera de extra kostna- derna. Baserat på dessa siffror finns det inte skäl att höja tröskelvärdet nämnvärt, däremot borde man överväga att höja gränsen för direktupphandlingar så att dessa tillåts upp till mellan &lt;NOBR&gt;20–40&lt;/NOBR&gt; % av tröskelvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft46"&gt;Tabell 9&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p886 ft46"&gt;Dir.upph. Kritiskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td271"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Förenkl/Urv. Kritiskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p294 ft50"&gt;Öppet/Sel./Förh.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p971 ft46"&gt;värde*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td272"&gt;&lt;P class="p972 ft46"&gt;värde**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;vägd tid (tim)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p973 ft46"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td271"&gt;&lt;P class="p974 ft46"&gt;95,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;241,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;kostnad (kr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;P class="p973 ft46"&gt;6 670&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td271"&gt;&lt;P class="p974 ft46"&gt;27 806&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;69 909&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;Nettokostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td271"&gt;&lt;P class="p974 ft46"&gt;21 136&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p322 ft46"&gt;63 239&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;prissänkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;2 113 600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td271"&gt;&lt;P class="p972 ft46"&gt;6 323 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;(1 %)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td271"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;prissänkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;845 440&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td271"&gt;&lt;P class="p972 ft46"&gt;2 529 560&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;(2,5 %)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td271"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;prissänkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;P class="p310 ft46"&gt;422 720&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td271"&gt;&lt;P class="p972 ft46"&gt;1 264 780&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft46"&gt;(5 %)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td271"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td272"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p975 ft50"&gt;Jämförelse avseende olika förfaranden. Kritiska värden anger belopp där upphandlingskostnaden balanseras av prissänkningen.*Anger kritiskt värde vid övergång från direktupphandling till en kombination av förenklat förfarande och urvalsförfarande. **Anger kritiskt värde vid övergång från direktupphandling till en kombination av öppet, selektivt samt förhandlat förfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft26"&gt;6 Sammanfattande slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft8"&gt;Denna rapport analyserar de transaktionskostnader som är för- knippade med offentlig upphandling. Vid en genomgång av den grundläggande teorin kring transaktionskostnader framkommer att begreppet inte har en självklar definition samt att det inbegriper kostnader som kan vara svåra att fånga och mäta. Samtidigt är det ett viktigt begrepp som framgångsrikt använts i ekonomisk analys av olika institutionella lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Data om transaktionskostnader vid offentlig upphandling finns inte tillgänglig i den befintliga statistiken varför rapporten analy- serar dessa kostnader med hjälp av svar från en enkät. Dessa svar kommer från 324 organisationer som lyder under LOU eller LUF. I enkäten finns uppgifter om antalet upphandlingar som de olika organisationerna gör och även tidsuppgifter avseende hur lång tid olika delmoment (som t.ex. behovsidentifiering, val av leverantör, ingående av avtal) tar för ett antal varor samt tjänster. Dessa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft18"&gt;420&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_413"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;uppgifter är dessutom uppdelade på olika upphandlingsförfaranden. Medan det inte föreligger några stora skillnader i upphandlings- tiden mellan olika varor så är skillnaderna stora mellan de olika förfarandena. Direktupphandling utan krav på formell anbuds- givning tar i genomsnitt 23 timmar medan öppet förfarande, vilket är det mest tidskrävande, tar 255 timmar. Rapporten använder vidare dessa uppskattade tider för att beräkna den totala transak- tionskostnaden för de upphandlande organisationerna som lyder under LOU eller LUF. Denna uppskattas till ungefär 1,1 miljard eller 2075 heltids årsarbeten. Dessa siffror bör tolkas med försiktighet då de vilar på en rad antaganden om att organisa- tionerna som svarat på enkäten utgör ett representativt urval samt att upphandlingsprocessen för de varor som valts ut inte avviker från organisationernas upphandling av andra varor. En analys av den arbetstid som de upphandlande organisationerna lägger ned på överprövningar görs också, och kostnaden för denna tid utgör ungefär fyra procent av de totala transaktionskostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft8"&gt;Rapporten innehåller vidare en effektivitetsanalys där den föreliggande lagreglerade upphandlingen jämförs med direkt inköp av leverantör. Det senare alternativet förväntas bli väsentligt enklare och leda till lägre transaktionskostnader hos såväl upp- handlande organisationer som för de levererande företagen. Man kan vidare förvänta sig att företagen kompenserar sig för denna transaktionskostnad genom högre anbudspriser i jämvikt. Det ska betonas att transaktionskostnaderna även med direkta inköp av leverantör inte skulle vara försumbara. Dock kommer besparing- arna hos såväl de upphandlande organisationerna som de leve- rerande företagen att vara betydande. Upphandlingssidan förväntas spara 600 miljoner och anbudssidan 2900 miljoner. Om dessutom besparingar avseende avskaffande av överprövningar räknas in blir den totala besparingen 3550 miljoner. Denna siffra ska dock ställas i relation till de övriga konsekvenser som upphandlingsregleringen ger upphov till. De upphandlande organisationerna som anser att reglerad upphandling enligt LOU/LUF leder till lägre priser och högre kvalitet är väsentligt fler än de som anser att regleringen ger högre priser och lägre kvalitet. Även undersökningar som refererats till av &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; senaste rapport om upphandling inom EU gör gällande att regleringen leder till lägre priser. Med tanke på den offentliga upphandlingens stora omfattning räcker en högst marginell prissänkning på anbuden för att motivera de högre transaktionskostnaderna. Bedömningen blir därför att även om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft18"&gt;421&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_414"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;SOU 2011:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;regleringen av den offentliga upphandlingen leder till betydande extra transaktionskostnader så kan dessa ses som en god investering för att erhålla billigare samt bättre varor och tjänster till den offentliga sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Slutsatsen att regleringen av den offentliga upphandlingen kan motiveras utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv får dock inte skymma att regleringen och rutinerna kring densamma kan förbättras. Exempelvis påpekas i rapporten att rutinerna kring uppföljning sannolikt kan förbättras i många av de upphandlande organisationerna. Beräkningar i denna rapport antyder vidare att det kan finnas skäl att höja beloppsgränsen för direkt- upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft26"&gt;7 Litteratur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft8"&gt;Bergman, Mats, 2008, “Offentlig upphandling och offentliga inköp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft8"&gt;– Omfattning och sammansättning”, Forskningsrapport: Konkurrensverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft11"&gt;Coase, Ronald. 1937. “The Nature of the Firm.” &lt;SPAN class="ft25"&gt;Economica &lt;/SPAN&gt;4: 386– 405.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft8"&gt;Cooter Ulen, 1997, &lt;SPAN class="ft9"&gt;Law and Economics&lt;/SPAN&gt;. &lt;NOBR&gt;Addison-Wesley:Reading:&lt;/NOBR&gt; Mass.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft8"&gt;Dalen, Dag, Moen, Espen och Riis, Christian, 2006, Dalen, &lt;SPAN class="ft13"&gt;“&lt;/SPAN&gt;Contract renewal and incentives in public procurement.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft25"&gt;Journal of Industrial Organization &lt;SPAN class="ft11"&gt;24: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;269–285.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;EU-kommissionen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; 2011, Evaluation Report, Impact and Effective-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft8"&gt;ness of EU Public Procurement Legislation, &lt;SPAN class="ft9"&gt;Commission staff working paper &lt;/SPAN&gt;(utkast).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft8"&gt;Europe Economics, 2011, “Estimating the Benefits from the Pro- curement Directives – A Report for DG Internal Market” &lt;NOBR&gt;(www.europe-economics.com).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft8"&gt;Klaes, Matthias. “The History of the Concept of Transaction Costs: Neglected Aspects.”&lt;SPAN class="ft9"&gt;Journal of the History of Economic Thought &lt;/SPAN&gt;22(2): &lt;NOBR&gt;191–216.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft8"&gt;Gallick, Edward, 1984, “Exclusive Dealing and Vertical Integration: The Efficiency of Contracts in the Tuna Industry.” &lt;SPAN class="ft9"&gt;Bureau of Economics Staff Report to the Federal Trade Commission&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft277"&gt;Jönsson, Stefan och Eriksson, Anette, 2011, “Bättre statistik om offentliga upphandlingar”. &lt;SPAN class="ft276"&gt;Konkurrensverkets rapportserie &lt;/SPAN&gt;2011:15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft18"&gt;422&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_415"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;SOU 2011:73 Bilaga 6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft8"&gt;Joskow, Paul, 1985, “Vertical Integration and &lt;NOBR&gt;Long-Term&lt;/NOBR&gt; Con- tracts: The Case of Coal Burning Electric Generating Plants.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft25"&gt;Journal of Law, Economics &amp; Organization &lt;SPAN class="ft11"&gt;1: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;33–80.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; Monteverde, Kirk och Teece, David, 1982, “Supplier Switching&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft8"&gt;Cost and Vertical Integration in the Automobile Industry, &lt;SPAN class="ft9"&gt;Bell Journal of Economics &lt;/SPAN&gt;13: &lt;NOBR&gt;206–213.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft8"&gt;Mukhopadhyay, Bappaditya, 2011, “Evaluating Public Procure- ment,” &lt;SPAN class="ft9"&gt;Review of Market Integration &lt;/SPAN&gt;3: &lt;NOBR&gt;21–68.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft8"&gt;Fischer, Stanley, 1977, &lt;NOBR&gt;“Long-Term&lt;/NOBR&gt; Contracting, Sticky Prices, and Monetary Policy: Comment.” &lt;SPAN class="ft9"&gt;Journal of Monetary Economics &lt;/SPAN&gt;3: &lt;NOBR&gt;317–323.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft8"&gt;Lundberg, Sofia, 2005, “Restrictions on Competition in Municipal Competitive Procurement in Sweden.” &lt;SPAN class="ft9"&gt;International Advances in Economic Research &lt;/SPAN&gt;11(3): &lt;NOBR&gt;353–366.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft8"&gt;Pirrong, Stephen, 1993, “Contracting Practices in Bulk Shipping Markets: A Transactions Cost Explanation.” &lt;SPAN class="ft9"&gt;Journal of Law and Economics &lt;/SPAN&gt;36: &lt;NOBR&gt;937–76.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft11"&gt;PWC, 2011, “Public Procurement in Europe Cost and Effective- ness – A study on procurement&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft8"&gt;regulation.” Rapport framställd av PricewaterhouseCoopers, London Economics, Ecorys på uppdrag av &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft8"&gt;Shelanski Howard och Klein, Peter, 1995, “Empirical Research in Transaction Cost Economics: A Review and Assessment”,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft25"&gt;Journal of Law, Economics &amp; Organization &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;11:335–361.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; Tullock, Gordon, 1980, ”Efficient Rent Seeking i James M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft8"&gt;Buchanan, Robert D. Tollison och Gordon Tullock (red.),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft9"&gt;Toward a Theory of the &lt;NOBR&gt;Rent-Seeking&lt;/NOBR&gt; Society&lt;SPAN class="ft8"&gt;. Texas A&amp;M University Press: College Station: TX, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;97–112.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft8"&gt;Uyarra, Elvira och Flanagan, Kieron, 2010, “Understanding the Innovation Impacts of Public Procurement.” &lt;SPAN class="ft9"&gt;European Planning Studies &lt;/SPAN&gt;18: &lt;NOBR&gt;123–143.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft8"&gt;Williamson, Oliver, 1976, “Franchise Bidding for Natural &lt;NOBR&gt;Monopolies-in&lt;/NOBR&gt; General and with Respect CATV,” &lt;SPAN class="ft9"&gt;The Bell Journal of Economics &lt;/SPAN&gt;7, &lt;NOBR&gt;73–104.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;------,&lt;/NOBR&gt; 1979, &lt;NOBR&gt;“Transaction-Cost&lt;/NOBR&gt; Economics: The Governance of Contractual Relations,” &lt;SPAN class="ft9"&gt;Journal of Law, Economics &amp; Economics&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft8"&gt;22: &lt;NOBR&gt;233–261.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;-----,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; 1985, &lt;/SPAN&gt;The Economic of Institutions of Capitalism&lt;SPAN class="ft8"&gt;. The Free Press: New York, NY.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft18"&gt;423&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_416"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373416x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft165"&gt;Statens offentliga utredningar 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft6"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p987 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft279"&gt;Svart på vitt – om jämställdhet i akademin. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft279"&gt;Välfärdsstaten i arbete. Inkomsttrygghet och omfördelning med incitament till arbete. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft279"&gt;Sanktionsavgifter på trygghetsområdet. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft279"&gt;Genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar i svensk rätt. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft279"&gt;Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft279"&gt;Missbruket, Kunskapen, Vården. Missbruksutredningens forskningsbilaga. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft279"&gt;Transporter av frihetsberövade. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft279"&gt;Den framtida gymnasiesärskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft90"&gt;– en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning. U.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft279"&gt;Barnen som samhället svek.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft90"&gt;Åtgärder med anledning av övergrepp och allvarliga försummelser i samhällsvården. S.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Antidopning Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft90"&gt;En ny väg för arbetet mot dopning. Ku.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Långtidsutredningen 2011. Huvud- betänkande. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Medfinansiering av transportinfrastruktur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft90"&gt;– utvärdering av förhandlingsarbetet jämte överväganden om brukaravgifter och lånevillkor. N.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Uppföljning av signalspaningslagen. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Kunskapsläget på kärnavfalls- området 2011 – geologin, barriärerna, alternativen. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Rehabiliteringsrådets slutbetänkande. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft281"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft280"&gt;Allmän skyldighet att hjälpa nödställda? Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Förvar. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Strålsäkerhet – gällande rätt i ny form. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Tid för snabb flexibel inlärning. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p1001 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Dataskydd vid europeiskt polisiärt och straffrättsligt samarbete. Dataskyddsrambeslutet, Europolanställdas befattning med hemliga uppgifter. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Utrikesförvaltning i världsklass. UD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;22.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Spirit of Innovation. UD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Revision av livsmedelskedjans kontroll- myndigheter. L.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Sänkt restaurang- och cateringmoms. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;25.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Utökat polissamarbete i Norden och EU. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;26.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Studiemedel för gränslös kunskap. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;27.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. – En bit på väg. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;28.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Cirkulär migration och utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft282"&gt;förslag och framåtblick. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;29.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Samlat, genomtänkt och uthålligt?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft90"&gt;En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter &lt;NOBR&gt;2006–2009.&lt;/NOBR&gt; + Lättläst + Daisy + Punkt- skrift. A.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;30.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Med rätt att välja&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft282"&gt;flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;31.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Staten som fastighetsägare och hyresgäst. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;32.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;En ny upphovsrättslag. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;33.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Rapportera, anmäla och avhjälpa missför- hållanden – för barns och elevers bästa. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;34.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Etappmål i miljömålssystemet. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;35.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Bättre insatser vid missbruk och beroende&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft282"&gt;Individen, kunskapen och ansvaret. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;36.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Forskning och utveckling samt försvars- logistik – i det reformerade försvaret. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;37.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Rovdjurens bevarandestatus. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;38.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Ett myndighetsgemensamt servicecenter. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;39.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Likvärdiga förutsättningar – Översyn av den kommunala utjämningen + Bilagor. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_417"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p119 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;40.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Månadsuppgifter – snabbt och enkelt. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;41.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Alkoholservering på särskilda boenden. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;42.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;En reformerad domstolslagstiftning. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;43.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Offentlig upphandling från eget företag?!&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft282"&gt;och vissa andra frågor. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;44.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Fjärrvärme i konkurrens. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;45.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Förundersökning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft282"&gt;objektivitet, beslag, dokumentation m.m. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;46.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;FRANS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft90"&gt;Framtida regelverk och ansvars- förhållanden på naturgasmarknaden i Sverige. N.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;47.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;En samlad ekobrottsbekämpning. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;48.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Vård efter behov och på lika villkor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft282"&gt;en mänsklig rättighet. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;49.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Medfinansiering av transportinfrastruktur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft282"&gt;Ett nytt system för den långsiktiga planeringen av transportinfrastruktur samt riktlinjer och processer för med- finansiering. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;50.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Fud-program&lt;/NOBR&gt; 2010. M.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;51.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Fortsatt föräldrar - om ansvar, ekonomi, och samarbete för barnets skull. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;52.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäk- ringen. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;53.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Ny instansordning för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;va-målen.&lt;/NOBR&gt; S.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;54.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Större ekonomisk trygghet för förtroendevalda. Rätt till ersättning vid arbetslöshet. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;55.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Kommunaliserad hemsjukvård. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;56.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Kunskap på djupet – kunskapsunderlag för havsplanering. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1019 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;57.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;En bättre arbetsmiljö genom effektivare sanktioner. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;58.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Skolans dokument – insyn och sekretess. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;59.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Spara i goda tider&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft282"&gt;för en stabil kommunal verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft90"&gt;+ Bilagedel. Fi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;60.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Ett nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljö&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft90"&gt;– behov och förutsättningar. A.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;61.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Vanvård i social barnavård. Slutrapport. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;62.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Underhållsansvaret för statens renskötsel- anläggningar. L.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;63.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Framgångsrik företagshälsovård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft90"&gt;– möjligheter och metoder. S.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;64.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Asylsökande ensamkommande barn. En översyn av mottagandet. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1024 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;65.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Statens roll i framtidens vård- och omsorgssystem – en kartläggning. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;66.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Sveriges internationella engagemang på narkotikaområdet + Bilagor 4 och 5. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;67.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – vägen till effektivare &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-förvaltning.&lt;/NOBR&gt; N.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;68.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Rörelsereglering för försäkring och tjänstepension. Del 1 + 2. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;69.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Olagligt statsstöd. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;70.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Sänkt moms på vissa tjänster? Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;71.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Utlämning. Del I + II. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;72.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Gymnasial lärlingsutbildning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft282"&gt;med fokus på kvalitet! Hur stärker vi kvaliteten i gymnasial lärlingsutbildning? U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;73.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;På jakt efter den goda affären&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1028 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft282"&gt;analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_418"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373418x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft165"&gt;Statens offentliga utredningar 2011&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft6"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1029 ft283"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft90"&gt;Transporter av frihetsberövade. [7]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft281"&gt;Allmän skyldighet att hjälpa nödställda? [16] Förvar. [17]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft90"&gt;Dataskydd vid europeiskt polisiärt och straff- rättsligt samarbete. Dataskyddsrambeslutet, Europolanställdas befattning med hemliga uppgifter. &lt;SPAN class="ft4"&gt;[20]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft281"&gt;Utökat polissamarbete i Norden och EU. [25] Cirkulär migration och utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft281"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft284"&gt;förslag och framåtblick. [28] En ny upphovsrättslag. [32]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft4"&gt;En reformerad domstolslagstiftning. [42] Förundersökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft285"&gt;objektivitet, beslag, dokumentation m.m. [45]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft4"&gt;En samlad ekobrottsbekämpning. [47]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft4"&gt;Asylsökande ensamkommande barn. En översyn av mottagandet. [64]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft4"&gt;Utlämning. Del I + II. [71]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1038 ft283"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1039 ft281"&gt;Utrikesförvaltning i världsklass. [21] Spirit of Innovation. [22]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1038 ft283"&gt;Försvarsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft90"&gt;Uppföljning av signalspaningslagen. [13]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft90"&gt;Forskning och utveckling samt försvarslogistik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft90"&gt;– i det reformerade försvaret. [36]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft283"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft90"&gt;Sanktionsavgifter på trygghetsområdet. [3]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft90"&gt;Missbruket, Kunskapen, Vården. Missbruksutredningens forskningsbilaga. [6]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft90"&gt;Barnen som samhället svek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft90"&gt;Åtgärder med anledning av övergrepp och allvarliga försummelser i samhällsvården. [9]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft90"&gt;Rehabiliteringsrådets slutbetänkande. [15]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft90"&gt;Staten som fastighetsägare och hyresgäst. [31]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft90"&gt;Bättre insatser vid missbruk och beroende – Individen, kunskapen och ansvaret. [35]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1046 ft286"&gt;Ett myndighetsgemensamt servicecenter. [38] Månadsuppgifter – snabbt och enkelt. [40] Alkoholservering på särskilda boenden. [41]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft90"&gt;Vård efter behov och på lika villkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1047 ft90"&gt;– en mänsklig rättighet. [48]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1048 ft90"&gt;Fortsatt föräldrar – om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull. [51]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1049 ft281"&gt;Ny instansordning för &lt;NOBR&gt;va-målen.&lt;/NOBR&gt; [53] Kommunaliserad hemsjukvård. [55] Vanvård i social barnavård. Slutrapport. [61]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft90"&gt;Framgångsrik företagshälsovård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1047 ft90"&gt;– möjligheter och metoder. [63]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft90"&gt;Statens roll i framtidens vård- och omsorgs- system – en kartläggning. [65]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1052 ft90"&gt;Sveriges internationella engagemang på narkotikaområdet + Bilagor 4 och 5. [66]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft90"&gt;På jakt efter den goda affären&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1053 ft90"&gt;– analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen. [73]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft283"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft90"&gt;Välfärdsstaten i arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft90"&gt;Inkomsttrygghet och omfördelning med incitament till arbete. [2]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1055 ft90"&gt;Långtidsutredningen 2011. Huvudbetänkande. [11]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft90"&gt;Sänkt restaurang- och cateringmoms. [24]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft90"&gt;Likvärdiga förutsättningar – Översyn av den kommunala utjämningen + Bilagor. [39]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft90"&gt;Offentlig upphandling från eget företag?!&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1047 ft90"&gt;– och vissa andra frågor. [43]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1057 ft90"&gt;Spara i goda tider – för en stabil kommunal verksamhet + Bilagedel. [59]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1058 ft90"&gt;Rörelsereglering för försäkring och tjänstepension. Del 1 + 2. [68]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft90"&gt;Sänkt moms på vissa tjänster? [70]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_419"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB373419x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft283"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft90"&gt;Svart på vitt – om jämställdhet i akademin. [1]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft90"&gt;Den framtida gymnasiesärskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1059 ft90"&gt;– en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning. [8]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft281"&gt;Tid för snabb flexibel inlärning. [19] Studiemedel för gränslös kunskap. [26]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft90"&gt;Med rätt att välja&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft90"&gt;– flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp. [30]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft90"&gt;Rapportera, anmäla och avhjälpa missför- hållanden – för barns och elevers bästa. [33]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft90"&gt;Skolans dokument – insyn och sekretess. [58]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft90"&gt;Gymnasial lärlingsutbildning – med fokus på kvalitet! Hur stärker vi kvaliteten i gymnasial lärlingsutbildning? [72]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft283"&gt;Landsbygdsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1064 ft90"&gt;Revision av livsmedelskedjans kontroll- myndigheter. [23]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft90"&gt;Underhållsansvaret för statens renskötselanläggningar. [62]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft283"&gt;Miljödepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft90"&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft281"&gt;– geologin, barriärerna, alternativen. [14] Strålsäkerhet – gällande rätt i ny form. [18] Etappmål i miljömålssystemet. [34] Rovdjurens bevarandestatus. [37]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1067 ft90"&gt;Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s Fud- program 2010. [50].&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft90"&gt;Kunskap på djupet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft90"&gt;– kunskapsunderlag för havsplanering. [56]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft283"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft90"&gt;Genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar i svensk rätt. [4]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft90"&gt;Medfinansiering av transportinfrastruktur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1069 ft90"&gt;– utvärdering av förhandlingsarbetet jämte överväganden om brukaravgifter och lånevillkor. [12]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1070 ft90"&gt;Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. – En bit på väg. [27]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft90"&gt;Fjärrvärme i konkurrens. [44]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft90"&gt;FRANS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1071 ft90"&gt;Framtida regelverk och ansvarsförhållanden på naturgasmarknaden i Sverige. [46]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft90"&gt;Medfinansiering av transportinfrastruktur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1072 ft90"&gt;– Ett nytt system för den långsiktiga planeringen av transportinfrastruktur samt riktlinjer och processer för med- finansiering. [49]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1073 ft90"&gt;Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – vägen till effektivare &lt;NOBR&gt;e-förvaltning.&lt;/NOBR&gt; [67]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft90"&gt;Olagligt statsstöd. [69]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft283"&gt;Kulturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft90"&gt;Antidopning Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1047 ft90"&gt;En ny väg för arbetet mot dopning. [10]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft283"&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1074 ft90"&gt;Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige. [5]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft90"&gt;Samlat, genomtänkt och uthålligt?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1075 ft90"&gt;En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter &lt;NOBR&gt;2006–2009.&lt;/NOBR&gt; + Lättläst + Daisy + Punkt- skrift. [29]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1076 ft90"&gt;Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen. [52]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft90"&gt;Större ekonomisk trygghet för förtroendevalda. Rätt till ersättning vid arbetslöshet. [54]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft90"&gt;En bättre arbetsmiljö genom effektivare sanktioner. [57]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1079 ft90"&gt;Ett nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1047 ft90"&gt;– behov och förutsättningar. [60]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZB373</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2011__73.pdf</filnamn>
<filstorlek>4027438</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>På jakt efter den goda affären</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D977FFE5-232F-4F46-BFE3-B46912F1E354</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>