2729121GZB360201160sousouStatens offentliga utredningar 2011:60Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar6002012-01-01 00:00:002016-03-16 08:35:002012-01-01 00:00:00Ett nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljö- behov och förutsättningartitelhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GZB360/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GZB360https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GZB360
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:40px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1z{position:absolute;top:619px;left:420px;z-index:-1;width:132px;height:73px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:73px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:77px 0px 25px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_3 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_3 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_5 #dimg1z{position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_5 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_9 #dimg1z{position:absolute;top:665px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_9 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_10 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_10 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_13 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_13 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_14 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_14 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_15 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_15 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_16 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_16 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_22 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_22 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_23 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_23 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_62 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_64 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_69 #dimg1z{position:absolute;top:665px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_70 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_73 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_75 #dimg1z{position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_79 #dimg1z{position:absolute;top:665px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_80 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_83 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_84 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_85 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_86 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_92 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_93 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_132 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_134 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_138 #dimg1z{position:absolute;top:665px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_139 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:27px 0px 32px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_142 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_142 #dimg1z{position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:26px 0px 44px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:27px 0px 29px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_144 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:24px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_144 #dimg1z{position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:682px;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:458px;height:682px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:27px 0px 29px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_145 #dimg1z{position:absolute;top:14px;left:0px;z-index:-1;width:221px;height:503px;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:221px;height:503px;}
.ft0{font: 20px 'Verdana' !important;l-h: 42px;}
.ft1{font: 22px 'Verdana' !important;l-h: 40px;}
.ft2{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft6{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft7{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft8{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft9{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft10{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft11{font: 12px 'Courier New' !important;l-h: 17px;}
.ft12{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 17px;}
.ft13{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft14{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft15{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft16{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft17{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 24px;}
.ft18{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft19{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft20{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft21{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft22{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft23{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft24{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft25{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;}
.ft26{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft27{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft28{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft29{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft30{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft31{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft32{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft33{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft34{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft35{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft36{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;}
.ft37{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 29px;}
.ft38{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 29px;}
.ft39{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft40{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft41{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft42{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft43{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft44{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft45{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 12px;}
.ft46{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft47{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;}
.ft48{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft49{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft50{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft51{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;}
.ft52{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft53{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft54{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 15px;}
.ft55{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft56{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;}
.ft57{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft58{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 19px;}
.ft59{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft60{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft61{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft62{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft63{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft64{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;}
.ft65{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;}
.ft66{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft67{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;}
.ft68{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 19px;}
.ft69{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 20px;}
.ft70{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft71{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 20px;}
.ft72{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft73{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 20px;}
.ft74{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 20px;}
.ft75{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 19px;}
.ft76{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;}
.ft77{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft78{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;}
.ft79{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft80{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft81{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;}
.ft82{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 18px;}
.ft83{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft84{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;}
.ft85{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 18px;}
.ft86{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 17px;}
.ft87{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;}
.ft88{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft89{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft90{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft91{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 14px;}
.ft92{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft93{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft94{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft95{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft96{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft97{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft98{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 15px;}
.ft99{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft100{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;margin-top: 436px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-right: 672px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-right: 609px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;}
.p13{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p15{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p16{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p17{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p18{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p19{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p20{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p30{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 211px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p36{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p37{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p38{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p42{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p67{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 443px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p80{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 13px;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 13px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 13px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 13px;}
.p96{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p98{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 252px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p119{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p121{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p132{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p135{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p136{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 192px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-right: 462px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p145{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;padding-right: 546px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p174{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p175{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p176{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 196px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p208{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 224px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p221{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 172px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 162px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 499px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p276{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p280{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p282{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p283{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;margin-top: 541px;margin-bottom: 0px !important;}
.p285{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;}
.p286{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 179px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;}
.p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;}
.p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;}
.p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p296{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 594px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: left;padding-right: 483px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p299{text-align: left;padding-right: 462px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p301{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p305{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p309{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p311{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p315{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;}
.p316{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p320{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 13px;}
.p323{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p324{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p331{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 302px;margin-bottom: 0px !important;}
.p332{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p343{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p353{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p356{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p358{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p361{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;}
.p370{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p377{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p378{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p380{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p381{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p385{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p386{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p387{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p389{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p391{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p392{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p395{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p396{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p398{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p399{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p400{text-align: left;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p402{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p406{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p407{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p408{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p409{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p410{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p411{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 252px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 386px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 455px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 263px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 246px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 14px;}
.tr1{heightzzz: 22px;}
.tr2{heightzzz: 17px;}
.tr3{heightzzz: 18px;}
.tr4{heightzzz: 21px;}
.tr5{heightzzz: 37px;}
.tr6{heightzzz: 38px;}
.tr7{heightzzz: 19px;}
.tr8{heightzzz: 28px;}
.tr9{heightzzz: 16px;}
.tr10{heightzzz: 51px;}
.t0{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 430px;margin-top: 31px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 456px;margin-top: 148px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 530px;f:bold 15px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 420px;margin-leftZ: 100px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 420px;margin-leftZ: 100px;margin-top: 2px;f:14px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 420px;margin-leftZ: 100px;margin-top: 1px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 420px;margin-leftZ: 100px;margin-top: 1px;f:14px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 530px;margin-top: 4px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 530px;f:bold 10px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB3601x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Ett nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljö</P>
<P class="p1 ft1">– behov och förutsättningar</P>
<P class="p2 ft2">En skrift från Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet</P>
<P class="p3 ft2">Stockholm 2011</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft3">SOU 2011:60</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p5 ft4">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p6 ft5">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm</P>
<P class="p7 ft4">Orderfax: <NOBR>08-598</NOBR> 191 91 Ordertel: <NOBR>08-598</NOBR> 191 90 <NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P>
<P class="p8 ft6">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad <NOBR>2009-05-02)</NOBR></P>
<P class="p9 ft4">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P>
<P class="p8 ft4">Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.</P>
<P class="p10 ft4">Omslag: Elanders Sverige AB.</P>
<P class="p11 ft4">Tryckt av Elanders Sverige AB.</P>
<P class="p4 ft4">Stockholm 2011</P>
<P class="p11 ft4">ISBN <NOBR>978-91-38-23621-5</NOBR></P>
<P class="p4 ft4">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB3603x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft7">Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet</P>
<P class="p12 ft8">I september 2008 beslöt regeringen att bilda ett Arbetsmiljöpolitiskt kunskapsråd. Ordförande i Kunskapsrådet är Eva Vingård, professor vid Uppsala universitet, och rådets sekreterare är Svend Erik Mathiassen, professor vid Högskolan i Gävle. Rådet var verksamt fram till och med augusti 2011.</P>
<P class="p13 ft10">Kunskapsrådet, som hade sin bas i Arbetsmarknadsdepartementet, hade enligt sitt direktiv<SPAN class="ft9">1 </SPAN>två huvudsakliga uppgifter:</P>
<P class="p14 ft8"><SPAN class="ft11">-</SPAN><SPAN class="ft12">att lyfta fram och belysa viktig utvecklingstendenser inom arbetsmiljöområdet</SPAN></P>
<P class="p15 ft8"><SPAN class="ft11">-</SPAN><SPAN class="ft12">att bidra med kunskap som stöd för utformningen av arbetsmiljöpolitiken</SPAN></P>
<P class="p16 ft8">Genom Kunskapsrådet önskade departementet att få bättre insyn i forskningen om de kopplingar som finns mellan en god arbetsmiljö och ett väl fungerande arbetsliv. Departementet vill öppna upp arbetslivet för grupper som annars har svårt att ta sig in och stanna kvar i arbete, i enlighet med den övergripande idén att alla som vill och kan arbeta ska kunna få göra det. Arbetsmiljöpolitiken ses som ett redskap att nå detta mål. Dessutom framhåller man att en god arbetsmiljö innebär en framgångspotential, t.ex. vad gäller produktivitet och kreativitet.</P>
<P class="p17 ft8">En klok arbetsmiljöpolitik som motsvarar dessa problem och möjligheter i arbetslivet tar hjälp av forskningen, samtidigt som att den verkar för att de kunskaper forskningen tar fram kommer till användning i arbetslivet där så är möjligt.</P>
<P class="p13 ft8">I Kunskapsrådet ingick därför förutom rådets ordförande och sekreterare sex välmeriterade forskare, som även de var politiskt obundna. Forskarna täckte tillsammans in en arbetsmiljökunskap som räckte från skademekanismer i musklerna till nationalekono-</P>
<P class="p18 ft14"><SPAN class="ft13">1 </SPAN>Kommittédirektiv 2008:101;http://www.sou.gov.se/kunskapsradet/pdf/dir2008_101.pdf</P>
<P class="p19 ft15">3</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft8">miska perspektiv på arbetsmarknaden. Dessutom var företrädare för fyra viktiga arbetslivsaktörer knutna till rådet.</P>
<P class="p22 ft8">För att nå en större publik gav Kunskapsrådet ut skrifter både i tryckt och elektroniskt format. Skrifterna kan laddas ner från Kunskapsrådets hemsida: http://www.sou.gov.se/kunskapsradet/.</P>
<P class="p23 ft10">Frågor om Rådet kan riktas till Rådets sekreterare, Svend Erik Mathiassen</P>
<P class="p24 ft8">I Kunskapsrådet ingick:</P>
<P class="p25 ft10">Eva Vingård, Arbets- och miljömedicin, Uppsala universitet (Rådets ordförande)</P>
<P class="p26 ft8">Svend Erik Mathiassen, Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle (Rådets sekreterare)</P>
<P class="p27 ft8">Gunnar Ahlborg, Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen</P>
<P class="p28 ft8">Jörgen Eklund, Skolan för teknik och hälsa, KTH, Huddinge</P>
<P class="p29 ft8">Irene Jensen, Sektionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet</P>
<P class="p25 ft8">Bengt Järvholm, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet</P>
<P class="p30 ft8">Birgitta Södergren, Institutet för personal- och företagsutveckling, Uppsala</P>
<P class="p31 ft17">Eskil Wadensjö, Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hans Augustson, AFA försäkring</P>
<P class="p32 ft8">Carin Håkansta, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS)</P>
<P class="p28 ft8">Jan Ottosson, Arbetsmiljöverket</P>
<P class="p33 ft8">Annika <NOBR>Zika-Viktorsson,</NOBR> Verket för innovationssystem (Vinnova)</P>
<P class="p34 ft15">4</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB3605x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft7">Förord</P>
<P class="p12 ft8">Arbetsmarknadsdepartementets tankeram <SPAN class="ft18">Arbetsmiljön och utanförskapet </SPAN>från 2008<SPAN class="ft19">1 </SPAN>lyfter särskilt fram två positiva effekter av en god arbetsmiljö: den bidrar till företagens konkurrenskraft genom att främja exempelvis produktivitet, kvalitet, närvaro och kreativitet, och den bidrar till att minska utanförskapet i arbetslivet genom att öppna för flera att kunna få ett jobb trots eventuella brister i arbetsförmåga.</P>
<P class="p35 ft8">Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådets skrift <SPAN class="ft18">God arbetsmiljö – en framgångsfaktor?</SPAN><SPAN class="ft19">2 </SPAN>tog sig an frågan om arbetsmiljöns betydelse för företagens välmående. I skriften <SPAN class="ft18">Inkluderande arbetsliv</SPAN><SPAN class="ft20">3 </SPAN>ägnade sig Kunskapsrådet åt aspekter av den andra frågan: arbetsmiljöns grundläggande betydelse för om grupper som vanligtvis har svårt att få tillträde, stanna kvar eller återgå till arbetslivet kan lyckas med det.</P>
<P class="p36 ft8">I denna tredje skrift fokuserar Kunskapsrådet en avgörande förutsättning för att skapa en både lönsam och inkluderande arbetsmiljö: att den kunskap som forskare och praktiker utvecklar om arbetsmiljöfrågor bevakas, tas om hand och sprids på ett sätt som gör den tillgänglig för dem som kan och bör dra praktisk nytta av den i Sveriges företag och organisationer, på lärosätena och i politiken.</P>
<P class="p37 ft23">Behovet av kunskapsbevakning, kunskapsvård och kunskapsförmedling på arbetsmiljöområdet har uppmärksammats under många år, både av arbetsmarknadens parter, av politiskt aktiva på området och av arbetsmiljöforskarna själva. Arbetslivsinstitutet hade en viktig roll i denna diskussion. I och med Regeringens skrivelse <SPAN class="ft21">En förnyad arbetsmiljöpolitik med en nationell handlingsplan </SPAN><NOBR><SPAN class="ft21">2010–2015</SPAN><SPAN class="ft22">4</SPAN></NOBR><SPAN class="ft22"> </SPAN>har frågan fått förnyad aktualitet. I skriften markerar Regeringen att insatser ska riktas mot fyra mål. Ett är: <SPAN class="ft21">Medvetenhet och kunskap om arbetsmiljöfrågor ska öka i hela samhället</SPAN>. I diskussionen av hur detta mål kan</P>
<P class="p38 ft26"><SPAN class="ft24">1</SPAN><SPAN class="ft25">Ds 2008:16.</SPAN></P>
<P class="p39 ft26"><SPAN class="ft24">2</SPAN><SPAN class="ft25">SoU 2009:47.</SPAN></P>
<P class="p39 ft28"><SPAN class="ft24">3</SPAN><SPAN class="ft27">SoU 2009:93.</SPAN></P>
<P class="p39 ft14"><SPAN class="ft24">4</SPAN><SPAN class="ft29">Skr. 2009/10:248.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<P class="p40 ft8">nås pekar Regeringen på att det är <SPAN class="ft18">svårt att följa och få grepp om aktuella forskningsrön</SPAN>, trots att forskningen har stor betydelse för det praktiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna. Därför vill Regeringen <SPAN class="ft18">närmare utreda behov och förutsättningar för en sammanhållande aktör för kunskapsförmedling inom arbetsmiljöområdet</SPAN>.</P>
<P class="p41 ft8">Kunskapsrådet vill med denna skrift ge sin värdering av behov och förutsättningar för en sådan nationell aktör; ett Kunskapscentrum för arbetsmiljö. Skriften innehåller inledningsvis Kunskapsrådets sammanfattande synpunkter på ett Kunskapscentrums inriktning och verksamhet, mot bakgrund av att Kunskapsrådet anser att det finns ett nationellt behov för en aktör som kan säkra tillgänglighet och stödja implementering av arbetsmiljökunskap. En engelsk översättning av synpunkterna finns som Appendix C. Ett följande kapitel ger en grundligare diskussion och förklaring av de insatser Kunskapsrådet föreslår. Denna diskussion visar att insatserna inte bara rör kunskapsförmedling utan även bör innefatta långsiktig kunskapsbevakning och kunskapsvård som en bas för denna förmedling, och att målgrupperna för kunskapsfrämjande insatser måste vara samtliga de aktörer som färdas i och har inflytande på arbetsmiljön. I sin diskussion har Kunskapsrådet tagit intryck av ett stort antal intervjuer med aktörer inom arbetsmiljöforskning och arbetsmiljöpraktik (se Appendix A), vilka sammanfattas i skriftens tredje kapitel. Intervjuerna gjordes av Carin Håkansta och Bengt Rolfer på uppdrag av Kunskapsrådet; för sammanställningen svarar även Kunskapsrådets sekreterare Svend Erik Mathiassen. Kunskapsrådet vill gärna tacka samtliga aktörer för att generöst ha ägnat både tid och engagemang åt dessa intervjuer.</P>
<P class="p42 ft8">Stockholm i augusti 2011</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p20 ft8">Eva Vingård</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p20 ft8">Birgitta Södergren</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p20 ft8">Svend Erik Mathiassen</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p20 ft8">Eskil Wadensjö</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p20 ft8">Gunnar Ahlborg</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p20 ft8">Hans Augustson</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p20 ft8">Jörgen Eklund</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p20 ft8">Carin Håkansta</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p20 ft8">Irene Jensen</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p20 ft8">Jan Ottosson</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p20 ft8">Bengt Järvholm</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p20 ft8">Annika <NOBR>Zika-Viktorsson</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<P class="p4 ft7">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td4"><SPAN class="p20 ft30">Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p43 ft31">3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td4"><SPAN class="p20 ft31">Förord.................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p43 ft31">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p20 ft31">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p44 ft31">Ett nationellt Kunskapcentrum för arbetsmiljö</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p20 ft32"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p20 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p44 ft31">syfte och verksamhet ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p43 ft31">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td4"><SPAN class="p20 ft8">Behov och förutsättningar för ett nationellt</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p20 ft32"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p20 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p44 ft33">Kunskapscentrum för arbetsmiljö ............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p43 ft8">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td4"><SPAN class="p20 ft8">Kunskapscentrets övergripande syfte, mål och signum..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p43 ft8">10</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td4"><SPAN class="p20 ft33">Kunskapscentrets verksamheter.......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p43 ft8">11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td4"><SPAN class="p20 ft33">Kunskapscentrets målgrupper..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p43 ft8">12</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td4"><SPAN class="p20 ft8">Kunskapscentrets organisation och hemvist ...................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p43 ft8">12</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p20 ft31">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p44 ft31">Ett nationellt Kunskapscentrum för arbetsmiljö?</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p20 ft32"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p20 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p44 ft30">Kunskapsrådets synpunkter på behov, förutsättningar,</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p20 ft32"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p20 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p44 ft31">syfte och verksamhet ..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p43 ft31">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td4"><SPAN class="p20 ft8">Arbetsmiljö, arbetsmiljökunskap, arbetsmiljöaktörer ....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p43 ft8">14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td4"><SPAN class="p20 ft33">Kunskapsförmedling, kunskapsvård ................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p43 ft8">16</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td4"><SPAN class="p20 ft8">En nationell representant i arbetsmiljöfrågor..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p43 ft8">19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td4"><SPAN class="p20 ft8">Förutsättningar för ett nationellt Kunskapscentrum .....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p43 ft8">19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td4"><SPAN class="p20 ft8">Kunskapscentrets organisation och hemvist ...................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p43 ft8">20</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft15">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p20 ft16">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td9"><SPAN class="p46 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td8"><SPAN class="p47 ft31">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td10"><SPAN class="p20 ft34">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td5"><SPAN class="p20 ft32"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p20 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p20 ft31">inom arbetsmiljöområdet.............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p43 ft31">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p47 ft8">3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p20 ft35">Sammanfattningar av intervjusvaren .......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p43 ft8">24</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft8"><SPAN class="ft8">3.2</SPAN><SPAN class="ft36">Nyhetsbevakning av nationell och internationell</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p20 ft33">arbetsmiljöforskning ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p43 ft8">28</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft8"><SPAN class="ft8">3.3</SPAN><SPAN class="ft36">Upprätta och underhålla publikationsdatabaser över</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p20 ft35">svensk arbetsmiljöforskning....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p43 ft8">34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft8"><SPAN class="ft8">3.4</SPAN><SPAN class="ft36">Upprätta och underhålla register över svenska</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p20 ft8">forskargrupper inom arbetsmiljöområdet ..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p43 ft8">36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft8"><SPAN class="ft8">3.5</SPAN><SPAN class="ft36">Tillhandahålla webbportal/länksamling med svenska</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p43 ft8">aktörer på arbetsmiljöområdet ................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p43 ft8">38</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p43 ft8">3.6 Erbjuda biblioteksservice på arbetsmiljöområdet ..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p43 ft8">40</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft8"><SPAN class="ft8">3.7</SPAN><SPAN class="ft36">Samordna/bevaka nationella register/databaser med</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p20 ft35">relation till arbetsmiljön...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p43 ft8">43</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft8"><SPAN class="ft8">3.8</SPAN><SPAN class="ft36">Genomföra återkommande nationella</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p20 ft35">arbetsmiljöundersökningar......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p43 ft8">45</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft8"><SPAN class="ft8">3.9</SPAN><SPAN class="ft36">Ta fram kunskapssammanställningar om aktuella och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td14"><SPAN class="p20 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td15"><SPAN class="p50 ft33">relevanta arbetsmiljöfrågor ......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p43 ft8">47</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p20 ft8">3.10</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p50 ft8">Arrangera kunskapsmöten / workshops / konferenser /</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p20 ft32"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td14"><SPAN class="p20 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td15"><SPAN class="p50 ft35">seminarier för avnämare i arbetslivet.......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p43 ft8">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p20 ft8">3.11</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p50 ft8">Vara internationell kontaktpunkt inom</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p20 ft32"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p20 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p50 ft33">arbetsmiljöområdet ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p43 ft8">53</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p20 ft8">3.12</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p50 ft35">Ytterligare förslag och kommentarer......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p43 ft8">55</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td16"><SPAN class="p20 ft31">Appendix A........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p43 ft31">61</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td16"><SPAN class="p20 ft31">Appendix B........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p43 ft31">65</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td16"><SPAN class="p20 ft31">Appendix C........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p43 ft31">69</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft15">8</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB3609x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p52 ft38"><SPAN class="ft7">1</SPAN><SPAN class="ft37">Ett nationellt Kunskapcentrum för arbetsmiljö</SPAN></P>
<P class="p53 ft7">syfte och verksamhet</P>
<P class="p54 ft8">Texten nedan uttrycker i sammanfattning Kunskapsrådets synpunkter och förslag gällande en sammanhållande aktör för kunskapsförmedling inom arbetsmiljöområdet<SPAN class="ft19">1</SPAN>, eller med Kunskapsrådets formulering: ett nationellt Kunskapscentrum för arbetsmiljö. Förslagen bygger på de diskussioner som förts i Kunskapsrådet, bl.a. mot bakgrund av den omfattande insamling av synpunkter från arbetsmiljöaktörer inom forskning och praktik som Kunskapsrådet genomförde under senvåren 2011, och mot bakgrund av de politiska texter<SPAN class="ft19">2 </SPAN>som ligger till grund för Regeringens arbetsmiljöpolitiska handlingsplan<SPAN class="ft19">3</SPAN>.</P>
<P class="p55 ft39">Behov och förutsättningar för ett nationellt</P>
<P class="p56 ft39">Kunskapscentrum för arbetsmiljö</P>
<P class="p57 ft8">I sina tidigare skrifter har Kunskapsrådet visat att en god arbetsmiljö och ett klokt arbetsmiljöarbete är avgörande faktorer för organisationer och företags lönsamhet, effektivitet och konkurrenskraft<SPAN class="ft19">4</SPAN>, och för att arbetslivet kan ta emot grupper som idag har svårt at ta sig in eller stanna kvar där<SPAN class="ft19">5</SPAN>. Ett klokt och effektivt arbetsmiljöarbete förutsätter i sin tur att den aktuella arbetsmiljökunskap som finns bland forskare och praktiker når relevanta användare, och att insikten om arbetsmiljöns betydelse är förankrad hos dessa användare.</P>
<P class="p58 ft26"><SPAN class="ft24">1</SPAN><SPAN class="ft25">cf. Skr. 2009/10:248.</SPAN></P>
<P class="p39 ft26"><SPAN class="ft24">2</SPAN><SPAN class="ft25">Särskilt Ds 2008:16.</SPAN></P>
<P class="p39 ft28"><SPAN class="ft24">3</SPAN><SPAN class="ft27">Skr. 2009/10:248.</SPAN></P>
<P class="p39 ft41"><SPAN class="ft24">4</SPAN><SPAN class="ft40">God arbetsmiljö – en framgångsfaktor? </SPAN><SPAN class="ft28">SOU 2009:47.</SPAN></P>
<P class="p39 ft43"><SPAN class="ft24">5</SPAN><SPAN class="ft42">Inkluderande arbetsliv</SPAN><SPAN class="ft14">. SOU 2009:93.</SPAN></P>
<P class="p19 ft15">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB36010x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Ett nationellt Kunskapcentrum för arbetsmiljö - syfte och verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft8">Med stöd från ett flertal av de intervjuade arbetsmiljöaktörerna bland såväl parterna som arbetsmiljöpraktiker och forskare konstaterar Kunskapsrådet att detta kunskapsflöde inte fungerar tillfredsställande. Den förvisso omfattande kunskapsförmedling som flera aktörer bedriver sker mot bakgrund av dessa aktörers specifika intressen, och inte utifrån en övergripande nationell behovsanalys. I många fall finns ingen säker långsiktighet i vare sig engagemang, finansiering eller inriktning. En gedigen kunskapsförmedling på nationell nivå måste emellertid ha ett långsiktigt perspektiv, både vad gäller tillgång till information om arbetsmiljön och insikt om arbetsmiljöns utveckling. Kunskapsrådet anser därför att det finns ett nationellt behov av och ansvar för att stabilt och långsiktigt vårda, uppdatera och stödja den starka bas av kunskap om arbetsmiljöns beskaffenhet och möjligheter som finns i Sverige. Det finns även ett i dagsläget ouppfyllt behov av en svensk nationell representant i vissa internationella organ och nätverk på arbetsmiljöområdet.</P>
<P class="p60 ft8">Kunskapsrådet konstaterar också att det finns goda förutsättningar för att uppfylla dessa nationella behov. Regeringen har genom sin arbetsmiljöpolitiska handlingsplan markerat att arbetsmiljön är en nationell politisk angelägenhet, arbetsmarknadens parter prioriterar arbetsmiljöfrågor högt, och Sveriges arbetsmiljöforskning är fortfarande internationellt framstående även om Kunskapsrådet understryker den oro för dess framtid som tidigare framförts av andra aktörer<SPAN class="ft19">6</SPAN>. Kunskapsrådet finner alltså att det finns en stark bas för att, i någon organisatorisk form, skapa en framstående och effektiv nationell aktör för förmedling och vård av arbetsmiljökunskap, i samförstånd och samverkan med befintliga aktörer.</P>
<P class="p61 ft39">Kunskapscentrets övergripande syfte, mål och signum</P>
<P class="p62 ft8">Kunskapscentret ska långsiktigt och ur ett nationellt perspektiv verka för att aktuell kunskap om arbetsmiljö är tillgänglig och användbar för relevanta aktörer i arbetslivet, utbildningssektorn och politiken.</P>
<P class="p63 ft8">Det långsiktiga målet med Kunskapscentrets verksamhet är att säkra att arbetsmiljöarbetet i Sveriges företag och organisationer bygger på gedigen och aktuell kunskap om arbetsmiljöns betydelse för hälsa, lönsamhet och välstånd.</P>
<P class="p64 ft43"><SPAN class="ft13">6 </SPAN>Svensk arbetslivsforskning – en resurs för välfärd, hälsa och tillväxt. <SPAN class="ft14">Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap 2009.</SPAN></P>
<P class="p65 ft15">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td18"><SPAN class="p20 ft44">Ett nationellt Kunskapcentrum för arbetsmiljö - syfte och verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft8">Kunskapscentrets verksamhet kännetecknas av trovärdighet, effektivitet och framsynthet.</P>
<P class="p67 ft39">Kunskapscentrets verksamheter</P>
<P class="p68 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft46">Omvärldsbevakning</SPAN></P>
<P class="p69 ft8">Kunskapscentret ska långsiktigt bevaka den nationella utvecklingen av arbetsmiljön, och i sin verksamhet ta hänsyn till vilka frågor som anses viktiga av dem som arbetar med arbetsmiljö i praktiken.</P>
<P class="p70 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft46">Kunskapsbevakning</SPAN></P>
<P class="p69 ft10">Kunskapscentret ska bevaka och förmedla arbetsmiljöforskningens aktuella resultat, särskilt i relation till de arbetsmiljöfrågor som identifierats som mest angelägna.</P>
<P class="p71 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft46">Tillgänglighet av kunskap</SPAN></P>
<P class="p72 ft8">Kunskapscentret ska underlätta för arbetsmiljöaktörer och forskare inom arbetsmiljö att nå varandra samt verka för att relevanta forskningsresultat kan nås och förstås av dem som arbetar med arbetsmiljö i praktiken</P>
<P class="p70 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft46">Kunskapssammanställning</SPAN></P>
<P class="p69 ft8">Kunskapscentret ska ansvara för sammanställningar av arbetsmiljökunskap på områden som anses angelägna ur ett nationellt perspektiv, och där ingen annan aktör bidrar. Detta kan inkludera både metodorienterade och tematiska frågor.</P>
<P class="p70 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft46">Nationell representation</SPAN></P>
<P class="p69 ft8">Kunskapscentret ska representera Sverige i vissa internationella organ och nätverk inom arbetsmiljöområdet och vara en remissinstans i internationella frågor på området.</P>
<P class="p73 ft8">På sikt kan Kunskapscentret möjligen ge sig in på ytterligare verksamhetsområden, exempelvis med inriktning mot långsiktig bevakning av arbetsmiljökunskapens infrastruktur (nationella register, återkommande arbetsmiljöundersökningar), eller med fokus på insatser inom arbetsmiljöutbildning och arbetsmiljödebatt. Kunskapsrådet anser dock att kärnområdena ovan vore en lämplig avgränsning i ett första skede.</P>
<P class="p74 ft15">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Ett nationellt Kunskapcentrum för arbetsmiljö - syfte och verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft39">Kunskapscentrets målgrupper</P>
<P class="p76 ft8">Kunskapscentrets målgrupper är de som antingen har en aktiv roll i hur arbetsmiljön formas eller som bidrar till att skapa och sprida arbetsmiljökunskap. Detta vill exempelvis säga politiska beslutsfattare på områden som direkt eller indirekt har konsekvenser för arbetsmiljön, arbetsmiljöaktörer i näringsliv och offentliga organisationer, lärare på arbetsmiljörelevanta utbildningar, forskare med intresse av att nå sina avnämare i arbetslivet och aktörer som utvecklar och förmedlar arbetsmiljöprodukter.</P>
<P class="p77 ft39">Kunskapscentrets organisation och hemvist</P>
<P class="p62 ft8">Kunskapsrådet anser att det är nödvändigt att fatta beslut om syfte och verksamhet för ett nationellt Kunskapscentrum innan frågor som volym, organisation och hemvist kan diskuteras annat än på en hypotetisk nivå.</P>
<P class="p78 ft15">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB36013x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p79 ft48"><SPAN class="ft7">2</SPAN><SPAN class="ft47">Ett nationellt Kunskapscentrum för arbetsmiljö? Kunskapsrådets synpunkter på behov, förutsättningar, syfte och verksamhet</SPAN></P>
<P class="p80 ft8">Frågan om kunskapsbevakning, kunskapsvård och kunskapsförmedling på arbetsmiljöområdet har uppmärksammats under många år av arbetsmarknadens parter, av politiskt aktiva på området och av arbetsmiljöforskarna själva. En återkommande synpunkt som flertalet av dessa aktörer verkar dela är att den starka och relevanta forskning som görs både i Sverige och internationellt på arbetsmiljöområdet i en oförtjänt och olyckligt liten grad kommer till praktisk användning. Av olika skäl stannar många relevanta forskningsresultat inom forskarsamhället, i vetenskapliga artiklar och avhandlingar, och når endast i en otillräcklig omfattning dem som arbetar med arbetsmiljöfrågor i praktiken, exempelvis företagshälsovården, fackliga ombud, arbetsgivarrepresentanter, tekniker, chefer, politiska beslutsfattare och de som utvecklar kommersiella arbetsmiljöprodukter. En hel del av arbetsmiljöforskningen kan därför anses ineffektiv ur ett rent nyttoperspektiv, samtidigt som det är viktigt att förstå att det inte är all forskning med utgångspunkt i arbetsmiljöfrågor som kan eller ens är gjord för att tolkas i termer av praktisk handling på kort sikt.</P>
<P class="p81 ft8">I och med Regeringens skrivelse <SPAN class="ft18">En förnyad arbetsmiljöpolitik med en nationell handlingsplan </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">2010–2015</SPAN><SPAN class="ft20">1</SPAN></NOBR><SPAN class="ft20"> </SPAN>har frågan om forskningens tillgänglighet och användbarhet fått förnyad aktualitet. I skriften markerar Regeringen att insatser ska riktas mot fyra mål, varav ett är att <SPAN class="ft18">Medvetenhet och kunskap om arbetsmiljöfrågor ska</SPAN></P>
<P class="p42 ft14"><SPAN class="ft13">1 </SPAN>Skr. 2009/10:248.</P>
<P class="p82 ft15">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB36014x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft15">Ett nationellt Kunskapscentrum för arbetsmiljö? Kunskapsrådets synpunkter på behov, förutsättningar,</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">syfte och verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft8"><SPAN class="ft18">öka i hela samhället</SPAN>. I diskussionen av hur detta mål kan nås pekar Regeringen på att det är <SPAN class="ft18">svårt att följa och få grepp om aktuella forskningsrön, </SPAN>trots att forskningen har stor betydelse för det praktiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna. Därför vill Regeringen <SPAN class="ft18">närmare utreda behov och förutsättningar för en sammanhållande aktör för kunskapsförmedling inom arbetsmiljöområdet.</SPAN></P>
<P class="p84 ft39">Arbetsmiljö, arbetsmiljökunskap, arbetsmiljöaktörer</P>
<P class="p62 ft8">Vilka förhållanden och faktorer i arbetslivet som omfattas av begreppet <SPAN class="ft18">arbetsmiljö </SPAN>är inte enkelt att definiera. Ett tecken på att begreppet är svårt att bemästra är att den svenska arbetsmiljölagen inte tydligt definierar vad arbetsmiljön är, utan ringar in den, som i 2 Kap <SPAN class="ft18">Arbetsmiljöns beskaffenhet</SPAN><SPAN class="ft20">2 </SPAN>:</P>
<P class="p85 ft33">1§. Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Vid fartygsarbete skall arbetsmiljön vara tillfredsställande också med hänsyn till sjösäkerhetens krav.</P>
<P class="p86 ft33">Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende.</P>
<P class="p87 ft49">Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete.</P>
<P class="p88 ft33">Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Därvid skall även löneformer och förläggning av arbetstid beaktas. Starkt styrt eller bundet arbete skall undvikas eller begränsas.</P>
<P class="p86 ft49">Det skall eftersträvas att arbetet ger möjligheter till variation, social kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter.</P>
<P class="p89 ft33">Det skall vidare eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjligheter till personlig och yrkesmässig utveckling liksom till självbestämmande och yrkesmässigt ansvar.</P>
<P class="p90 ft8">Lagtexten beskriver alltså indirekt arbetsmiljön som de krav och villkor som den enskilde utsätts för och upplever i sitt arbete, och framhåller ett antal faktorer som påverkar dessa villkor. Arbetets organisation, innehåll och tekniska utformning anses vara just sådana faktorer som bestämmer individens belastningar. Den parts-</P>
<P class="p91 ft14"><SPAN class="ft13">2 </SPAN>https://lagen.nu/1977:1160#K1P1.</P>
<P class="p92 ft15">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB36015x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft15">SOU 2011:60Ett nationellt Kunskapscentrum för arbetsmiljö? Kunskapsrådets synpunkter på behov, förutsättningar, syfte och verksamhet</P>
<P class="p93 ft8">gemensamma föreningen Prevent ansluter sig till samma omfamnande syn på vad arbetsmiljön är genom att på sin hemsida<SPAN class="ft19">3 </SPAN>ställa frågan <SPAN class="ft18">Vad är arbetsmiljö? </SPAN>och ge svaret:</P>
<P class="p94 ft33">Det är allt som påverkar människor på jobbet. Människan påverkas av såväl fysiska som psykosociala arbetsmiljöfaktorer. Det handlar om allt från luft, ljud, kemikalier och maskiner till arbetsmängd, arbetsinnehåll, stress och möjlighet till återhämtning.</P>
<P class="p95 ft50">Även de sociala behoven ingår som en del i arbetsmiljön: arbetet ger tillfälle till utveckling, ny kunskap och gemenskap med arbetskamrater.</P>
<P class="p96 ft8">Med så pass vida ramar för vad arbetsmiljön täcker in anser Kunskapsrådet att den ”kunskap” som en eventuell <SPAN class="ft18">sammanhållande aktör </SPAN>inriktas mot bör definieras av de områden och utfall där arbetsmiljön spelar en viktig roll, och/eller som har en väsentlig betydelse för hur arbetsmiljön ser ut. Det betyder att kunskapen inte får avgränsas till typiska individorienterade arbetsmiljöeffekter som hälsa och ohälsa, utan även måste innefatta arbetsmiljöns inflytande på exempelvis folkhälsa, på individers och organisationers utveckling, på lönsamhet, effektivitet och konkurrenskraft för företag samt på arbetsmarknadens struktur. Även kunskaper om hur arbetsmiljön kan utvecklas och förändras, både naturligt över tid och genom målmedvetna insatser, måste beaktas. Omvänt är även kunskap om faktorer som påverkar arbetsmiljön, men som kanske inte primärt är riktade ditåt, relevant. Ett exempel är effekten på psykiska och fysiska arbetsvillkor av rationaliseringar som genomdrivs av hänsyn till verksamhetens effektivitet och kvalitet. Arbetsmiljökunskap omfattar alltså både arbetsmiljöns resultat i vid mening och de faktorer som påverkar arbetsmiljön. Av denna vida beskrivning av arbetsmiljökunskap framgår att den berör kunskapsfält som inte vanligtvis förknippas med arbetsmiljöarbete, exempelvis företagsekonomi, produktionsutveckling, produktionsteknik och organisationspsykologi.</P>
<P class="p97 ft8">En annan konsekvens av att ge arbetsmiljöbegreppet vida ramar är att det inte enbart är de som direkt tar sig an frågor om exempelvis arbetarskydd och hälsofrämjande som är aktörer i arbetsmiljön. Varje anställd eller egenföretagare är en arbetsmiljöaktör, i så måtto att han eller hon är en del av sitt eget och oftast andras arbetsliv. Eftersom en god arbetsmiljö är en framgångsfaktor<SPAN class="ft19">4</SPAN>, bör därför vem som helst som vill hjälpa sitt företag eller organisation till framgång ta sitt ansvar för arbetsmiljön. Samtidigt</P>
<P class="p98 ft26"><SPAN class="ft24">3</SPAN><NOBR><SPAN class="ft25">http://www.prevent.se/sv/Om-arbetsmiljo/</SPAN></NOBR> Avläst 15 juni 2011.</P>
<P class="p99 ft14"><SPAN class="ft24">4</SPAN><SPAN class="ft29">cf. Kunskapsrådets två tidigare skrifter, SOU 2009:47 och SOU 2009:93.</SPAN></P>
<P class="p82 ft15">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB36016x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft15">Ett nationellt Kunskapscentrum för arbetsmiljö? Kunskapsrådets synpunkter på behov, förutsättningar,</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">syfte och verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft8">finns det naturligtvis aktörer i arbetslivet som har ett särskilt tydligt inflytande på arbetsmiljön; både de vars arbetsuppgifter definieras av arbetsmiljön, exempelvis skyddsombud, och de som beslutar om produktion och organisation, exempelvis chefer. Många av dessa aktörer är eller bör vara utbildade i arbetsmiljökunskap, och därför spelar även de som utbildar, exempelvis på universitet och högskolor eller genom parternas försorg, en central roll för vilken kunskap som så småningom speglas i praktisk handling.</P>
<P class="p100 ft8">Ett brett perspektiv på vad arbetsmiljökunskap innefattar och vem som är arbetsmiljöns viktiga aktörer stämmer mycket väl med intentionerna i arbetsmiljöpolitiken<SPAN class="ft19">5</SPAN>, där Regeringen tydligt poängterar dels att arbetsmiljön spelar en viktig roll för folkhälsan – arbetets potential för att främja individens hälsa ska särskilt beaktas – dels att de företagsekonomiska framgångsfaktorerna i en god arbetsmiljö måste lyftas fram, och dels att det finns behov av att utveckla effektiva pedagogiska insatser för att främja arbetsmiljökunskaperna i arbetslivet hos alla de som har ett inflytande på arbetsmiljön.</P>
<P class="p101 ft39">Kunskapsförmedling, kunskapsvård</P>
<P class="p102 ft8">Regeringen talar alltså i sin skrivelse om <SPAN class="ft18">… en sammanhållande aktör för kunskapsförmedling inom arbetsmiljöområdet </SPAN>och påpekar att medvetenhet och kunskap om arbetsmiljöns betydelse för individens hälsa och företagens framgång måste öka – det finns mycket intressant forskning, men den är svår att hitta och begripa för dem som ska dra nytta av den.</P>
<P class="p103 ft8">Kunskapsrådet tolkar ”kunskapsförmedling” i detta sammanhang som en aktivitet där tyngdpunkten ligger på att ta in information och kunskap, framför allt från arbetsmiljöforskningen, och på olika sätt föra ut den – eventuellt i en tolkad skepnad – till avnämare i arbetslivet och politiken. Kunskapsrådet är helt överens med Regeringens skrivelse om att detta är ett eftersatt behov i dag. Med den struktur och finansiering av <NOBR>(arbetsmiljö-)</NOBR> forskningen som gäller i dagsläget kan man inte förvänta sig att aktörer inom forskarleden i någon särskild omfattning lägger ett kunskapsförmedlande perspektiv på sin verksamhet. Flera forskningsfinansiärer anser inte att stöd till att praktiskt implementera forskningsresultat ingår i deras uppdrag, och de forskare som får projekt- och</P>
<P class="p104 ft14"><SPAN class="ft13">5 </SPAN>Skr. 2009/10:248;se även Ds 2008:16.</P>
<P class="p92 ft15">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<P class="p4 ft15">SOU 2011:60Ett nationellt Kunskapscentrum för arbetsmiljö? Kunskapsrådets synpunkter på behov, förutsättningar, syfte och verksamhet</P>
<P class="p93 ft8">programstöd motiveras därför inte att prioritera kunskapsförmedling till praktikfältet. Forskningspolitikens uttalade prioritering av forskningsmiljöer som är excellenta enligt inomvetenskapliga kvalitetskriterier driver också forskarna att fokusera på att vinna externa anslag och publicera sig i välrenommerade vetenskapliga tidskrifter. Denna prioritering förstärks ytterligare av att flertalet forskningsinstitutioner fördelar även sina interna forskningsmedel i konkurrens och då enligt likartade inomvetenskapliga principer. Genom att förstärka forskningens tillhörighet till universitet och högskolor, markera att inomvetenskaplig excellens bör vara det dominerande kriteriet för anslagsfördelning, och allokera betydande forskningsresurser till korta <NOBR>(2–4</NOBR> år) projektanslag har alltså forskningspolitiken skapat en situation där forskarna i liten grad motiveras att ta steget till en långsiktig praktisk uttolkning och tillämpning av sina egna resultat och än mindre andras.</P>
<P class="p105 ft8">Kunskapsrådets intervjuundersökning bland arbetsmiljöaktörer i forskning och praktik visade att många av dessa aktörer ägnar sig åt kunskapsförmedling i någon form, både genom skrifter och information på webben, och genom olika typer av kursverksamhet. Inom forskningen handlar denna förmedling fram för allt om att visa upp resultat från den egna gruppen, och endast i mycket begränsad omfattning om att sammanställa kunskap eller tolka den för praktisk användning där så vore möjligt. Flera starka aktörer vid sidan om forskarsamhället har en sådan verksamhet, men den är naturligt nog styrd av respektive aktörs särskilda intressen, särskilda målgrupper eller specifika uppdrag. Kunskapsrådet saknar en kunskapsförmedling som formas utifrån övergripande värderingar av behov i arbetslivet, både vad gäller inriktning och målgrupper, men som naturligtvis samtidigt bejakar de omfattande insatser som redan görs av många aktörer. I det arbetet måste den nationella aktören visa upp framsynthet i så måtto att man tar sig an frågor som är aktuella och angelägna för målgrupperna, och ibland även framåtskådande mot vad som tros bli framtidens viktiga arbetsmiljöfrågor. Framsyntheten måste också ge sig uttryck i en verksamhet som bygger på den breda uppfattning om arbetsmiljö och arbetsmiljöfrågor som beskrivits ovan, inklusive synen på ett gediget arbetsmiljöarbete som en stark framgångsfaktor på organisations- och samhällsnivå. Framsynthet måste även prägla den pedagogik som används för att nå målgrupperna på arbetsmiljöområdet, både i termer av medier och kommunikationsform. De grupper som har en roll att spela inom arbetsmiljöns</P>
<P class="p106 ft15">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<P class="p4 ft15">Ett nationellt Kunskapscentrum för arbetsmiljö? Kunskapsrådets synpunkter på behov, förutsättningar,</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">syfte och verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft8">vardag och utveckling är i olika grad vana vid att hitta och tolka information, och har olika preferenser vad gäller informationskällor. De behöver därför nås längs olika vägar.</P>
<P class="p108 ft8">Samtidigt anser Kunskapsrådet också att den avgränsning som bokstavligt ligger i ordet ”kunskapsförmedling” är för snäv, och att det finns ett behov av att diskutera en nationell aktör med ett vidare uppdrag än så – ett nationellt Kunskapscentrum. En effektiv, gedigen och kompetent kunskapsförmedling förutsätter inte bara en dagsaktuell insikt i forskningens framsteg utan även ett mera långsiktigt angreppssätt som inkluderar de delvis överlappande områdena kunskapsbevakning och kunskapsvård. Kunskapsbevakning innebär att ha tillgång till och vara uppdaterad på aktuell kunskap som tas fram av andra aktörer. Kunskapsvård innebär att bevara, bejaka och återanvända tidigare insamlad kunskap. I så måtto kan alltså ”aktuell” kunskap mycket väl vara gammal kunskap som trots sin relevans fallit i glömska, eller som behöver tolkas i ett nytt ljus. Kunskapsvård innefattar – för en aktör som inte själv ska bedriva primärforskning – att säkerställa långsiktig insamling av information som inte nödvändigtvis är direkt knuten till en konkret fråga inom forskning eller förmedling, men som är en oumbärlig basis för att få ett historiskt perspektiv på arbetsmiljöns utveckling.</P>
<P class="p109 ft8">Om Kunskapscentret ska axla sin nationella roll är det avgörande att dess produkter och resultat uppfattas som trovärdiga av målgrupperna. Trovärdighet måste i sin tur bygga på kompetens och professionellt agerande. Kunskapsrådet anser därför att det är mycket viktigt att Kunskapscentret har en stabil tillgång till den bäst möjliga expertisen i att följa, analysera, tolka och förmedla aktuell arbetsmiljöforskning. En ytterligare förutsättning för att Kunskapscentret ska nå en position som en accepterad och uppskattad aktör bland avnämarna är att verksamheten är effektiv. Kunskapscentret måste kunna ge tydliga och användbara svar på ställda och oställda frågor som motsvarar avnämarnas behov medan dessa frågor fortfarande är aktuella.</P>
<P class="p110 ft8">Kunskapsrådet anser alltså att det finns ett nationellt behov av ett ökat kunskapsflöde mellan forskare och arbetsmiljöaktörer, och även av en långsiktig, aktiv bevakning av arbetsmiljökunskap, mot bakgrund av specifika syften och frågor som definieras av forskare och avnämare utifrån nationella intressen. Att ge ett nationellt kunskapscentrum en vidare roll än kunskapsförmedling motsvarar</P>
<P class="p111 ft15">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<P class="p4 ft15">SOU 2011:60Ett nationellt Kunskapscentrum för arbetsmiljö? Kunskapsrådets synpunkter på behov, förutsättningar, syfte och verksamhet</P>
<P class="p112 ft18"><SPAN class="ft8">väl synpunkter i Regeringens </SPAN>En förnyad arbetsmiljöpolitik med en nationell handlingsplan <NOBR>2010–2015<SPAN class="ft8">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> exempelvis om nödvändigheten av att bevaka trender i arbetslivet, och behovet av en riktad kunskapsutveckling.</SPAN></P>
<P class="p113 ft39">En nationell representant i arbetsmiljöfrågor</P>
<P class="p57 ft8">Eftersom ett nationellt Kunskapscentrum för arbetsmiljö måste vila på just nationella intressen och ha nationell legitimitet – i motsats till flertalet av de arbetsmiljöaktörer som finns i Sverige i dag, som naturligtvis bevakar sina särintressen – vore det en uppenbar möjlighet att ge Kunskapscentret i uppdrag att representera Sverige i vissa nordiska, europeiska och internationella organ och nätverk där nationen i dag saknar representation, liksom att vara en av Sveriges nationella remissinstanser i frågor på arbetsmiljöområdet. Kunskapsrådet är av samma uppfattning som nästan samtliga de intervjuade aktörerna: Sverige måste kunna agera på den internationella scenen genom en nationell representant i arbetsmiljöfrågor. Kunskapsrådet anser också att detta är en förutsättning för att Sverige ska kunna bevara det anseende som föregångsland inom arbetsmiljökunskap och arbetsmiljöarbete som byggts upp under decennier.</P>
<P class="p114 ft39">Förutsättningar för ett nationellt Kunskapscentrum</P>
<P class="p57 ft8">Av Kunskapsrådets intervjuundersökning framgår tydligt att Sverige erbjuder utmärkta förutsättningar på en rad avgörande områden för att uppfylla de nationella behov som beskrivits ovan. Regeringen har genom sin arbetsmiljöpolitiska handlingsplan markerat att arbetsmiljön är en nationell politisk angelägenhet, och att man är medveten om behovet av att göra en insats för att arbetsmiljöforskning i en högre grad görs tillgänglig och användbar för målgrupper i arbetslivet. Arbetsmarknadens parter delar ett stort intresse för arbetsmiljöfrågor, liksom synen på att en god arbetsmiljö är en framgångsfaktor för organisationer och företag, och ett etiskt imperativ i relation till individers arbetsvillkor. Svensk arbetsmiljöforskning har en lång och stark historia och är fortfarande internationellt framstående. Med nödvändiga insatser för att långsiktigt säkra finansiering och återväxt kan denna position i internationella frontlinjen</P>
<P class="p115 ft15">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<P class="p4 ft15">Ett nationellt Kunskapscentrum för arbetsmiljö? Kunskapsrådets synpunkter på behov, förutsättningar,</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">syfte och verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft8">upprätthållas. Det finns alltså inom nationen en stark kunskapsbas och kompetens, och en insikt hos nyckelaktörer att arbetsmiljökunskap är ett nödvändigt verktyg för framgång, både på samhällsorganisations- och individnivå. Samtidigt finns det mycket kvar att utveckla och förbättra då det gäller förutsättningarna för en effektiv nationell insats för kunskapsförmedling på arbetsmiljöområdet. Ett exempel är arbetsmiljöpolitikens strikta knytning till Arbetsmarknadsdepartementet. Arbetsmiljön är, enligt Kunskapsrådets uppfattning, ett område som mycket tydligt har relevans även för andra politikområden; särskilt näringslivsutveckling och socialförsäkrings- och folkhälsofrågor.</P>
<P class="p116 ft8">Många av de aktörer som deltog i Kunskapsrådets intervjuundersökning bedriver kunskapsbevakning, kunskapsförmedling och kunskapsvård i olika former, även om det sker utifrån varje aktörs specifika syften. Det kommer att vara ett nödvändigt inledande uppdrag för ett nationellt Kunskapscentrum att placera sig rätt i det kunskapspussel som redan finns på arbetsmiljöområdet, och göra så i nära samarbete med de befintliga aktörerna.</P>
<P class="p77 ft39">Kunskapscentrets organisation och hemvist</P>
<P class="p76 ft8">Kunskapsrådet anser att det inte är meningsfullt att diskutera frågor som volym, organisation och hemvist för Kunskapscentret innan beslut har fattats om dess syfte och verksamhet. Kunskapsrådet önskar därför inte i dagsläget ge några synpunkter i frågan, men vill peka på att det med de förutsättningar som Sverige erbjuder finns en mångfald tänkbara alternativ för både organisationsform och placering.</P>
<P class="p117 ft15">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<P class="p118 ft52"><SPAN class="ft7">3</SPAN><SPAN class="ft51">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN></P>
<P class="p119 ft53">Behoven av kunskapsförmedling inom arbetsmiljöområdet tillgodoses i större eller mindre grad av aktörer som redan finns i Sveriges arbetsmiljölandskap. Insikten att aktörerna är många och landskapet svårt att överblicka motiverade Kunskapsrådet att söka upp ett brett urval av aktörer inom både forskningen och praktiken (Appendix A) för att avtäcka dess åsikter om kunskapsbevakning, kunskapsförmedling och kunskapsvård på arbetsmiljöområdet. Vilka är de viktigaste behoven? På vilka områden finns det redan en fungerande verksamhet i Sverige? Är den i så fall väl organiserad och effektiv? Skulle Sverige vinna på att inrätta ett nationellt kunskapscentrum, och i så fall med vilka uppdrag?</P>
<P class="p120 ft8">Som grund för intervjuerna ställde Kunskapsrådet samman en intervjuguide (Appendix B). Intervjuguiden innehöll 11 konkreta uppdrag inom kunskapsförmedling (i vid mening), och de intervjuade aktörerna fick för var och ett av dessa uttala sig om relevans, behov och befintliga aktiviteter. Dessutom fick aktörerna lägga fram egna idéer som inte var med på Kunskapsrådets lista.</P>
<P class="p121 ft8">Kunskapsrådet verkställde sin intervjuundersökning under april– juni 2011. Intervjuerna genomfördes och dokumenterades på Kunskapsrådets uppdrag av Carin Håkansta (organisationer inom arbetsmiljöpraktik och arbetsmiljöpolitik) och Bengt Rolfer (arbetsmiljöforskare). Från de olika avnämarorganisationerna intervjuades i enstaka fall en person men oftast två eller flera. I några fall hade intervjuerna föregåtts av diskussioner inom organisationen, varför de intervjuade kunde presentera en tämligen representativ bild av den organisationens åsikter. I de flesta fall består emellertid svaren till stor del av de intervjuade personernas egna åsikter. Vi har i denna rapport utgått ifrån att de framlagda synpunkterna inte alltför mycket</P>
<P class="p122 ft15">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB36022x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft15">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft8">avviker från organisationens åsikt och låter dem därför representera hela organisationens åsikt i respektive fråga.</P>
<P class="p63 ft8">Sammanlagt 54 personer deltog i intervjuerna, av vilka 15 var forskare knutna till olika lärosäten. De intervjuade representerar 26 avnämarorganisationer och 11 lärosäten (Se Appendix A). Intervjuerna spelades in och transkriberades. Det som framställs i denna skrift är en tolkning som Arbetsmiljöpolitiska Kunskapsrådet gjort av de tankar och idéer som de intervjuade delat med sig av. Vi har strävat efter ett objektivt perspektiv i denna filtreringsprocess. Vår strävan att göra en text som är översiktlig och lättläst har med nödvändighet lett till att många enskilda tankar och idéer inte refereras.</P>
<P class="p123 ft8">Sammanfattningarna av intervjuerna presenteras för sex olika aktörsgrupper:</P>
<P class="p124 ft8"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft55">Fackliga organisationer (4) </SPAN>Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Svenska Metallindustriarbetareförbundet (IF Metall) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO)</P>
<P class="p125 ft57"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft56">Arbetsgivar- och branschorganisationer (7) </SPAN><SPAN class="ft10">Almega, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Arbetsgivarverket, Teknikföretagen, Svenskt Näringsliv, Byggföretagen, Föreningen för svensk företagshälsovård</SPAN></P>
<P class="p126 ft62"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft58">Statliga myndigheter och departement</SPAN><SPAN class="ft59">1 </SPAN>(4) <SPAN class="ft60">Arbetsmarknadsdepartementet, Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan, Delegationen för kunskapsområdet företagshälsovård </SPAN><NOBR><SPAN class="ft60">(FHV-delegationen).</SPAN><SPAN class="ft61">2</SPAN></NOBR></P>
<P class="p127 ft18"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft55">Informations- och utbildningsaktörer </SPAN><SPAN class="ft8">(7) Metodicum AB, Nordiska Institutionen för Vidareutbildning inom Arbetsmiljöområdet/ Nordic Institute for Advanced Training in Occupational Health (NIVA), Prevent, Arbetsmiljöhögskolan, Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor/ European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions (EURO- FOUND), Arbetslivsjournalisterna, Arbetsmiljöforum</SPAN></P>
<P class="p128 ft28"><SPAN class="ft63">1</SPAN><SPAN class="ft64">Även FAS, Vinnova och Svenska </SPAN><NOBR>ESF-rådet</NOBR> är myndigheter men placerades i gruppen forskningsfinansiärer eftersom de har en delvis annorlunda roll i det här sammanhanget än övriga myndigheter.</P>
<P class="p129 ft66"><SPAN class="ft24">2</SPAN><NOBR><SPAN class="ft65">FHV-delegationen</SPAN></NOBR> är ingen myndighet men kontaktades ändå pga. företagshälsovårdens centrala roll inom arbetsmiljöområdet. Dess sekreterare, Professor Rune Åberg, är dessutom f.d. Huvudsekreterare för FAS med stor erfarenhet av de frågor som denna rapport rör.</P>
<P class="p130 ft15">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB36023x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft10"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft67">Forskningsfinansiärer (4) </SPAN>AFA Försäkring, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), Sveriges innovationsmyndighet (Vinnova), Svenska <NOBR>ESF-rådet.</NOBR> (European Social Fund)</P>
<P class="p132 ft8"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft46">Forskare </SPAN>(sammanlagt fjorton personer vid tolv olika lärosäten)</P>
<P class="p133 ft8">Den eventuella framtida kunskapsorganisationen benämndes med olika namn i intervjuerna, exempelvis kunskapsaktör, kunskapscentrum, organisation, aktör. Vi har valt i denna redovisning att använda den beteckning som de intervjuade själva använde eftersom det i viss mån kan spegla dess syn på aktörens möjliga uppdrag.</P>
<P class="p134 ft8">Representanterna från arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna var i allmänhet arbetsmiljöexperter eller motsvarande på central organisationsnivå, vilket innebar att de inte kunde ge en fullständig bild av kunskapsbehovet i medlemsförbunden eller på lokal nivå<SPAN class="ft19">3</SPAN>.</P>
<P class="p36 ft8">Under intervjuarna visade det sig att fråga 8 i intervjuguiden (”Ta fram och underhålla litteraturdatabaser med arbetsmiljörelevans”) inte uppfattades på det sätt som Kunskapsrådet avsett. Frågan syftade på litteraturdatabaser i termer av exempelvis kvalitetsgranskade och sökbara kataloger över publicerade exponeringsdata i olika yrken, men uppfattades av nästan alla som en upprepning av fråga 5 (”Erbjuda biblioteksservice på arbetsmiljöområdet”). Fråga 8 är därför utelämnad i redovisningen nedan.</P>
<P class="p135 ft8">Här följer en sammanfattning av aktörernas svar på var och en av de tio kvarvarande delfrågorna, samt dess synpunkter på ytterligare behov. I avsnitten 3.2. till 3.12 följer därefter utförligare redovisningar av svaren.</P>
<P class="p136 ft26"><SPAN class="ft13">3 </SPAN>På central nivå präglas kunskapsbehovet av de arbetsmiljöfrågor som drivs inom Arbetsmiljöverket, i olika regeringsdelegationer eller i det internationella arbetet med till exempel ILO, EU OSHA (Bilbao), EUROFOUND (Dublin) och <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> i Bryssel och Luxemburg.</P>
<P class="p82 ft15">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft15">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p137 ft39"><SPAN class="ft39">3.1</SPAN><SPAN class="ft68">Sammanfattningar av intervjusvaren</SPAN></P>
<P class="p62 ft8">Siffran efter de enskilda frågorna refererar till intervjuguiden (Appendix B).</P>
<P class="p138 ft18">Nyhetsbevakning av nationell och internationell arbetsmiljö forskning (1)</P>
<P class="p102 ft8">En bred, systematisk och långsiktig nyhetsbevakning ansågs av de flesta som en önskvärd kärnuppgift för en framtida kunskapsaktör. Behovet av sådan kunskap finns, menade de intervjuade, framför allt bland företagare, fackliga organisationer, skyddsombud och inom företagshälsovården. Den nyhetsbevakning som i dag pågår bl.a. på forskningsinstitutioner, arbets- och miljömedicinska kliniker, utbildningsföretag och forskningsfinansiärer ansågs sakna översiktlig och opartisk presentation av ny information.</P>
<P class="p23 ft8">På grund av aktörernas mångfald menade man att samordningen och presentationen av kunskapen måste hålla hög kvalitet för att kunna tillföra ett mervärde till den nyhetsspridning som redan sker.</P>
<P class="p23 ft8">Många påpekade att de saknar den kontakt med forskningsfronten som fanns tidigare genom Arbetslivsinstitutets forskare, bibliotek och informationsverksamhet. I dag verkar nyhetsbevakningen ske mer osystematiskt och ensidigt genom personliga kontakter med enstaka forskare eller organisationer.</P>
<P class="p139 ft18">Upprätta och underhålla publikationsdatabaser över svensk arbetsmiljöforskning (2)</P>
<P class="p102 ft8">Med undantag från de fackliga organisationerna, som var positiva, rådde delade meningar om denna punkt. Internet och biblioteken verkar i ganska hög grad täcka de behov som finns av att söka kunskap från publikationer. Däremot framfördes att en kunskapsaktör skulle kunna underlätta tillgängligheten, framför allt för praktiker, till olika databaser och att det vore bra att kunna samla publicerade och opublicerade publikationer, så kallad ”grå litteratur”, på ett och samma ställe.</P>
<P class="p140 ft15">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p141 ft18">Upprätta och underhålla register över svenska forskargrupper inom arbetsmiljöområdet (3)</P>
<P class="p142 ft8">De flesta ansåg att en sådan översikt skulle vara till nytta. Det vanligaste förslaget var att lägga ut existerande register samt beskrivningar av svenska forskargrupper på Internet men det fanns även förslag om en informationstjänst som skulle kunna besvara de förfrågningar som sedan nedläggningen av Arbetslivsinstitutet nu hamnar hos andra organisationer. De flesta såg nyttan av denna tjänst framför allt för praktiker och utländska intressenter eftersom forskarna i allmänhet känner till kollegorna inom det egna forskningsfältet.</P>
<P class="p143 ft18">Tillhandahålla webbportal/länksamling med svenska aktörer på arbetsmiljöområdet (4)</P>
<P class="p57 ft8">De flesta tillfrågade såg denna verksamhet som en naturlig del av en framtida kunskapsaktörs verksamhet. Eftersom ett stort antal webbsidor och länksamlingar redan finns inom arbetsmiljöområdet framfördes att mycket hög kvalitet krävs om portalen ska användas. Förslag framfördes bl.a. om att lägga ut verksamheten på en professionell aktör eller till högskoleinstitutioner som skulle få ansvaret att bevaka olika områden. Det föreslogs även att en ny portal borde skapa synergi med andra portaler och att en sökmotor skulle underlätta användningen.</P>
<P class="p144 ft18">Erbjuda biblioteksservice på arbetsmiljöområdet (5)</P>
<P class="p145 ft8">Samtliga tillfrågade fackliga organisationer var positiva. I övrigt rådde tveksamhet eller delade meningar om denna punkt. De positiva menade att ett bibliotek skulle underlätta för praktiker som har svårt att hitta information genom Internet. Andra menade att ett bibliotek skulle kunna ge tillgång till tidskrifter som är svåra att hitta på andra bibliotek, internationella standarder och opublicerad litteratur. De som var negativa menade att den fysiska varianten av bibliotek numera är överflödig men att modernare typer av biblioteksservice vore en bra idé, till exempel ett virtuellt bibliotek eller en sökmotor. Några ansåg att den pågående återupplivningen av Arbetslivsinstitutets databas Arbline kommer att göra ett bibliotek överflödigt.</P>
<P class="p146 ft15">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft15">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft18">Samordna/bevaka nationella register/databaser med relation till arbetsmiljön (6)</P>
<P class="p76 ft53">De flesta tyckte att detta var en bra idé men inte av högsta prioritet. Några tyckte att man skulle samordna de databaser och register som finns och bättre utnyttja dem, till exempel genom Svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst, Arbetsmiljöverket och Svensk Nationell Datatjänst. Vissa ansåg att kunskapsaktören, förutom att samordna registren, även borde identifiera och lyfta fram kunskapsluckor samt agera för kvalitetsförbättringar i nationella data.</P>
<P class="p84 ft18">Genomföra återkommande nationella arbetsmiljöundersökningar (7)</P>
<P class="p62 ft8">Åsikten i denna fråga berodde på den intervjuades åsikter om de underökningar som nu görs av Arbetsmiljöverket och SCB. De som var positiva till dagens undersökningar tyckte inte att den nya aktören borde ägna sig åt detta. Från Arbetsmiljöverkets sida menade man att förslaget skulle uppfattas som en försvagning av verkets mandat och verka negativt på deras uppbyggnad av statistik och omvärldsanalys. Andra menade emellertid att en ny aktör skulle kunna samverka med Arbetsmiljöverket och SCB för att utveckla enkäterna och användningen av data. Bland forskarna efterlystes förbättrade nationella enkäter och kompletterande mätdata för att skapa objektiva indikatorer.</P>
<P class="p148 ft18">Ta fram kunskapssammanställningar om aktuella och relevanta arbetsmiljöfrågor (9)</P>
<P class="p62 ft23">Nästan alla tillfrågade ansåg att denna funktion skulle vara relevant för en kunskapsaktör. Vid sidan av de sammanställningar som redan görs sporadiskt av FAS och mer regelbundet av framför allt AFA Försäkring och Arbetsmiljöverket, ansågs att regelbundna, översiktliga sammanställningar av kunskap om olika problemområden skulle berika arbetsmiljöområdet, framför allt för praktikerna.</P>
<P class="p149 ft15">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p150 ft21">Arrangera kunskapsmöten/workshops/konferenser/ seminarier för avnämare i arbetslivet (10)</P>
<P class="p151 ft23">De flesta ansåg att någon typ av konferenser skulle vara en naturlig del av ett kunskapscentrums aktiviteter men att de i så fall borde skilja sig från de kunskapsmöten som redan arrangeras i dag. Medan några efterlyste konferenser som är mer översiktliga och opartiska än de som arrangeras i dag, menade andra att sådana möten borde ingå i en medveten strategi att lyfta särskilt angelägna frågor.</P>
<P class="p152 ft18">Vara internationell kontaktpunkt inom arbetsmiljöområdet (11)</P>
<P class="p57 ft53">Nästan samtliga menade att en tydlig internationell kontaktpunkt skulle gynna Sverige och arbetsmiljöforskningen. Flera tyckte att en ny organisation skulle kunna stärka den svenska representationen i olika fora inom arbetsmiljöområdet. Ett av dessa är EUROFOUND, där en kunskapsaktör skulle möjliggöra större svenskt engagemang och inflytande. Vidare skulle aktören kunna fungera som stöd för de internationella kontakter och samarbeten som andra myndigheter och departement har inom området. Även forskare menade att de skulle avlastas i arbetet att svara på internationella förfrågningar som tidigare gick till Arbetslivsinstitutet.</P>
<P class="p144 ft18">Ytterligare kommentarer och förslag</P>
<P class="p57 ft8">Bland kommentarer om den nya kunskapsaktörens organisation framkom att många önskade en opartisk aktör. Även om några menade att den nya aktören kunde ligga på FAS, Arbetsmiljöverket eller på ett eller flera lärosäten, såg de flesta framför sig en ny och självständig konstruktion. Tveksamheterna kring FAS och Arbetsmiljöverket som hemvist gällde en upplevd risk att verksamhets- och ansvarsområden sammanblandas och att verksamheten då skulle bli mer sårbar vid eventuella omorganiseringar. Tveksamheter kring lärosäten som hemvist hängde samman med en rädsla för det revirtänkande som man menade präglar universitetsvärlden, vilket skulle kunna ha negativa konsekvenser för samverkan med andra lärosäten.</P>
<P class="p135 ft8">Flera ville att en ny aktör bygger vidare på redan existerande strukturer snarare än att skapa något helt nytt, till exempel de</P>
<P class="p153 ft15">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft15">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft8">bibliotek, forskarnätverk och informationsplattformar som redan finns och framför allt de som skapats efter ALI:s nedläggning.</P>
<P class="p22 ft8">Beträffande kunskapsaktörens aktiviteter framfördes framför allt önskan om en samlad informationspunkt där man kan lätt kan hitta forskningsresultat och aktiva forskargrupper. Starkast intresse fanns för forskning i bearbetad form, dvs. hellre kunskapssammanställningar och kunskapsmöten än databaser och register. Flera menade vidare att aktören gärna får vara mer aktiv än de elva förslag som presenterades i intervjun, t.ex. genom att identifiera forskningsbehov samt själv kunna beställa forskning och utvärderingar.</P>
<P class="p116 ft8">Många uttryckte oro för att det skulle skapas ännu ett i raden av organ vars möten lockar få personer och vars webbsida inte används. För att uppnå den bredd och den spetskompetens som behövs för verksamhet av hög kvalitet, föreslogs att aktören skulle lägga ut bevakningsuppdrag inom olika delområden på forskare och att professionella organisationer skulle få i uppdrag att hålla i möten och annan kunskapsspridning. Många såg möjligheten att skapa en organisation som fungerar bättre än Arbetslivsinstitutet gjorde, men att man då noga måste överväga aktörens utformning.</P>
<P class="p154 ft70"><SPAN class="ft39">3.2</SPAN><SPAN class="ft69">Nyhetsbevakning av nationell och internationell arbetsmiljöforskning</SPAN></P>
<P class="p155 ft18">Fackliga organisationer</P>
<P class="p102 ft8">De fackliga organisationerna var eniga om att nyhetsbevakning hör till en framtida kunskapsaktörs viktigaste uppgifter och att en sådan skulle användas av såväl facken som andra organisationer. Efter Arbetslivsinstitutets nedläggning uppgav de intervjuade att det har blivit svårare att följa utvecklingen inom arbetsmiljöforskningen. Flera var positiva till de kunskapssammanställningar som Arbetsmiljöverket och AFA Försäkring utgivit under de senare åren men saknade den helhet och systematik som fanns tidigare. Förmedlingen av information under ALI:s tid skedde enligt de intervjuade bland annat i form av seminarier och publikationer, men även genom direktkontakt med <NOBR>ALI-anställda</NOBR> forskare och den, som man upplevde, kompetenta och hjälpsamma bibliotekspersonalen. I dag sker nyhetsbevakningen mer osystematiskt. Den oftast angivna källan av information var AFA Försäkring, via hem-</P>
<P class="p156 ft15">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft8">sidan eller deras seminarier, eller de personliga nätverken. Även FAS och Prevent nämndes som informationskällor som ibland används. Direktkontakter med forskare verkade ske mer sällan. IF Metall uppgav att de i så fall oftast kontaktar forskare knutna till Swerea IVF och IVL Svenska miljöinstitutet.</P>
<P class="p121 ft8">Ett återkommande tema var missnöjet med företagshälsovården. Detta framgick även i en debattartikel i Dagens Nyheter skriven av förbundsordförandena Hans Tilly, Byggnads, och Stefan Löfvén, IF Metall (”Vilka arbetare står på tur att dö under juni månad?”, DN Debatt 110608, s.4). Facken framförde kunskapsbehoven i den kvalitetshöjning de önskar av företagshälsovården med tydligare inriktning på förebyggande insatser. I artikeln föreslås bland annat att Arbetslivsinstitutet eller en liknande myndighet återinrättas och att medlen för arbetslivsforskning ökar. I Kunskapsrådets intervju med IF Metall framkom att diskussioner pågår med arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen om att skapa kunskapscentrum i olika delar av landet. Dessa skulle samla forskningsrapporter, tillhandahålla information och delge kunskap om branschspecifika frågor och/eller frågor inom olika arbetsmiljöområden. Ur intervjun med IF Metall sades:</P>
<P class="p158 ft33">Vi måste bli bättre att ställa krav på företagshälsovården. Och kan de inte leva upp till dessa så går vi till någon annan. Om det skulle finnas ett kunskapscentrum där företagarna kan vända sig för att hämta kompetens, ett kompetenscenter som är branschinriktat till exempel, som den gamla branschhälsan som fanns tidigare. Eller om man tar det på andra ledden, att det är olika områden, kemi på något ställe, ergonomi på ett annat ställe. Såna skulle kunna finnas på olika universitet och högskolor, yrkesmedicinska klinikerna, som jag tycker vi använder alldeles för lite, och även IVF Swerea. Sånt pratar vi om med arbetsgivarna. Sedan blir det väl inte precis som ALI, det förstår ju vi också, men någon typ av light version.</P>
<P class="p159 ft18">Arbetsgivar- och branschorganisationer</P>
<P class="p142 ft8">I likhet med de fackliga organisationerna tyckte de intervjuade att denna punkt var väsentlig för egen räkning och för Sverige. Däremot fanns en tydligare önskan än hos facken om effektiv samordning för att bättre möjliggöra tillämpningen av forskningsresultat, gärna i form av lättillgängliga instrument som kan användas av arbetsgivare vid behov. En av kommentarerna löd:</P>
<P class="p160 ft15">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft15">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p161 ft33">Någon form av funktion som tar till sig forskning, stimulerar forskning, gör forskningen tillämpbar, bevakar utvecklingen och sådant. Det ser vi att det finns ett behov av.</P>
<P class="p162 ft8">Några påpekade att de var särskilt intresserade av att följa forskning om ”nya” arbetsmiljörisker, till exempel av psykosocial art, friskfaktorer och behandlingsorienterad forskning. Tillgång till metoder och utvärderingar av metoder efterlystes av flera. De intervjuade meddelade att de framför allt vänder sig till Internet för sin nyhetsbevakning, antingen via sökmotorer eller hemsidor, exempelvis den som presenteras av Prevent (Arbetsmiljöupplysningen) eller Arbetsmiljöverket. Arbetsgivarverket genomför en del eget utredningsarbete och behovsanalyser i vilka samarbete med forskare förekommer. Teknikföretagen bedriver egen nyhetsbevakning på nationell och internationell nivå. Den sker bland annat genom de kontaktytor som deras utbildningsverksamhet genererar. Medan Svenskt Näringsliv endast sporadiskt kontaktar olika forskningscentrum, är Sveriges Byggindustrier mer aktiva i sin bevakning och informationsspridning till medlemmarna, även om ambitionsnivån är betydligt lägre än för ett par decennier sedan:</P>
<P class="p163 ft33">Jag gick ju direkt ifrån Bygghälsan över till Sveriges Byggindustrier och egentligen för att fortsätta den forskning och den sammanhållande verksamhet som Bygghälsan hade haft en gång i tiden. Men nu är det en person alltså som gör det. Vi har ju fortfarande kunskapssammanställningar, vi ger fortfarande ut skrifter och information till branschen, men naturligtvis inte i samma omfattning som det var en gång tidigare. Och jag har ju inga möjligheter alls till den överblick och den kunskapsinhämtning som man ändå hade med 450 anställda och ett nätverk som täckte i stort sett allt.</P>
<P class="p164 ft8">Liksom Teknikföretagen inhämtar Sveriges kommuner och landsting (SKL) kunskap genom sina olika funktioner och kontaktytor, till exempel i styrelsen för Stressforskningsinstitutet. SKL kommer också i kontakt med forskning genom den arbetslivsutveckling och forskningsfinansiering som sker i samarbete med AFA Försäkring. Resultat av dessa satsningar finns på webbsidan www.suntliv.nu</P>
<P class="p77 ft18">Statliga myndigheter och departement</P>
<P class="p102 ft10">Även statliga myndigheter och departement var positiva till denna punkt. På Arbetsmiljöverket bedrivs en alltmer medveten egen omvärldsbevakning som förutom forskning även omfattar institu-</P>
<P class="p130 ft15">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft8">tionsmodeller, effektivisering m.m. Alla medarbetare bidrar till omvärldsspaningen men det finns även en särskild analysavdelning. En ny kunskapsaktör skulle välkomnas eftersom Arbetsmiljöverket inte upplevde sig ha tillräckligt mycket tid och resurser för denna aktivitet. Tillsynsarbetet och <NOBR>EU-samarbetet</NOBR> är några av de kontaktytor som Arbetsmiljöverket använder för att hämta ny kunskap.</P>
<P class="p113 ft18">Informations- och utbildningsaktörer</P>
<P class="p166 ft8">De flesta informations- och utbildningsaktörer var positiva till nyhetsbevakning och några påpekade att de skulle kunna bidra till denna uppgift. Däremot menade flera att de bara skulle använda sig av en sådan tjänst om den var bättre än den kunskapsinhämtning som redan sker inom respektive organisation.</P>
<P class="p36 ft8">Projektet ”Användbart” finansieras av AFA Försäkrings program ”Från ord till handling” och drivs av journalistkollektivet Arbetslivsjournalisterna. Syftet med projektet är att förmedla forskningsresultat till praktiker inom tre olika branscher, vilket sker genom webbsidan Arbetsmiljöforskning.se och en tidning. Eftersom projektet är tidsbegränsat ansåg de ansvariga att en ny plattform för kunskapsförmedling skulle kunna vara en möjlighet att bygga vidare på det arbete de påbörjat.</P>
<P class="p120 ft8">Även Prevent, som ägs och främst riktar sig till parterna i det privata näringslivet, ägnar sig åt nyhetsbevakning. Prevent sprider kunskap genom tidningen Arbetsliv, webben, utbildningar och utbildningsmaterial som består av handböcker, faktaböcker och checklistor. Kunskapsupphämtningen sker främst i projektform i vilka parterna samarbetar och Prevent bidrar med förstudier. Särskilt till dessa förstudier skulle en kunskapsplattform vara användbar. Prevent ansåg att det har blivit svårare med kunskapsinhämtning sedan ALI lades ned men att nya kanaler har utvecklats. Bland annat samarbetar man nu tätare med AFA Försäkring, vilket upplevdes som positivt även om de såg viss risk att missa den forskning som inte finansieras av AFA Försäkring.</P>
<P class="p167 ft8">En av de intervjuade menade att det skulle behövas ett slags ”spider” som söker av webben på nyheter inom området i Sverige och utlandet.</P>
<P class="p121 ft10">Metodicum AB, som säljer konferenser och utbildningar, utarbetar frågeformulär och driver förlag, har täta kontakter forskarvärlden. De bedriver en systematisk omvärldsbevakning vilket innebär att alla</P>
<P class="p168 ft15">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft15">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft8">anställda tar del av nyhetsbrev, media, fackpress, forskningskonferenser mm. Dessutom samlas kunskap in då de arbetar med medarbetarundersökningar, vilket görs i samarbete med forskare från Stressforskningsinstitutet. Så här sade man på Metodicum om sin konferensverksamhet:</P>
<P class="p169 ft33">Man kan väl säga att vi jobbar som att ha örat på rälsen, fångar upp signaler genom våra informella nätverk och kontakter och sökvägar och så sätter vi ihop ett program som vi tror är intressant och så hyr vi in expertkompetensen som föreläsare (…)</P>
<P class="p170 ft8">Arbetsmiljöforum bedriver liksom Prevent och Metodicum utbildning och ger även ut tidningen <SPAN class="ft18">Du och jobbet</SPAN>. Liksom på Metodicum medverkar alla anställda i systematisk nyhetsbevakning som organiseras genom olika idéråd och redaktionsråd, i vilka forskare och arbetsmarknadens parter ingår. För att kunna bidra med något som inte redan finns menade Arbetsmiljöforum att en nationell kunskapaktör måste hålla hög kvalitet och helst köpa tjänster från professionella aktörer:</P>
<P class="p171 ft33">Vill man nå någonstans så kanske man måste ha fyra aktörer som är proffs på sin grej. Likaväl som man är proffs på att sortera och analysera så är det ett helt annat proffseri att komma ut med en information eller dra ihop tusen personer till ett seminarium eller på ett genomslagsmedia.</P>
<P class="p172 ft8">Arbetsmiljöhögskolan, som bedriver arbetsmiljöutbildningar i samverkan med forskare från olika lärosäten, var däremot kritisk till idén och menade att det vore bättre att ge stöd och vidareutveckla sådana aktiviteter som redan pågår:</P>
<P class="p169 ft33">(…) jag är inte säker på att det här ämnet ens mår bra av att det finns någon som pekar ut vad som är relevant arbetsmiljö- och arbetslivsforskning, utan det tycker jag ska ligga på universiteten.</P>
<P class="p173 ft18">Forskningsfinansiärer</P>
<P class="p102 ft8">Forskningsfinansiärerna var i allmänhet positiva till denna punkt. De bedriver inte nyhetsbevakning i någon större skala men kommer genom sin anslagsverksamhet i kontakt med den pågående forskningen, dels genom de ansökningar som kontinuerligt kommer in och bedöms, dels genom olika slags informationsaktiviteter knutna till forskningen de finansierar.</P>
<P class="p61 ft15">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft8">Svenska <NOBR>ESF-rådet</NOBR> bedriver man så många projekt (3 <NOBR>000–4</NOBR> 000 per projektperiod) att bevakning behövs av den egna verksamheten. För detta har man skapat fem temagrupper i samarbete med forskare på olika lärosäten som ska samla in kunskap från projekten och sprida den vidare. Dessutom finns processtöd till temagrupperna för att detta ska fungera bra.</P>
<P class="p175 ft8">AFA Försäkring bedriver omvärldsbevakning på uppdrag av parterna.</P>
<P class="p36 ft10">Från Vinnova uttrycktes tveksamhet till en alltför bred nyhetsbevakning eftersom den då skulle kunna riskera att bli för tunn och ointressant.</P>
<P class="p176 ft18">Forskare</P>
<P class="p142 ft8">Bland forskarna menade de flesta att nyhetsbevakning redan bedrivs av dem själva inom sina respektive fält. De uppgav att de håller sig uppdaterade genom Internet, till exempel PubMed, men även genom konferenser, nyhetsbrev, nätverk, handledning av doktorander bedömningar av forskningsprojekt och artiklar. Däremot bedömdes det som en viktig funktion för det övriga samhället, såväl praktiker som politiker. En av kommentarerna löd:</P>
<P class="p177 ft33">Så det är framför allt för regeringens del som det här skulle vara viktigt, inte för forskarna. Den forskare som inte själv håller koll är snabbt ute ur branschen.</P>
<P class="p133 ft8">Medan de flesta var positiva till samordning av bevakning och förmedling av strategiska områden gick ett par forskare ett steg längre och pekade på vikten av kompetenta mottagare:</P>
<P class="p178 ft33">Det krävs också folk på departementsnivå som kan ta till sig kunskapen och föra den vidare.</P>
<P class="p179 ft8">Flera betonade också vikten av långsiktig nyhetsbevakning. De arbets- och miljömedicinska klinikerna har försökt bygga nationella nätverk men upplever en osäker situation pga. den tillfälliga finansieringen. Forskare med närmare anknytning till forskningens praktiska tillämpning verkade mer positiva till nyhetsbevakning. En av dessa sa:</P>
<P class="p180 ft33">Ett kunskapscentrum skulle ha till uppgift att systematiskt gå igenom vetenskaplig litteratur och även ha en överblick över grå litteratur och hemsidor för att sedan förmedla detta under olika rubriker. Detta</P>
<P class="p181 ft15">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft15">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p161 ft33">skulle vara mycket värdefullt, inte minst för oss som arbetar i gränslandet mellan forskning och utveckling av verksamheter och som lämnar förslag på åtgärder till företagshälsovård och skyddsombud eller håller utbildningar i de här frågorna.</P>
<P class="p182 ft72"><SPAN class="ft39">3.3</SPAN><SPAN class="ft71">Upprätta och underhålla publikationsdatabaser över svensk arbetsmiljöforskning</SPAN></P>
<P class="p183 ft18">Fackliga organisationer</P>
<P class="p102 ft10">Representanterna som intervjuades var samtliga positiva till sådana databaser.</P>
<P class="p184 ft18">Arbetsgivar- och branschorganisationer</P>
<P class="p102 ft8">Arbetsgivar- och branschorganisationerna var inte emot publikationsdatabaser men påpekade att om sådan skall drivas av en framtida kunskapsaktör så bör organiseringen vara flexibel och kostnadseffektiv. Teknikföretagen menade att de borde upprättas i nära samarbete med biblioteken för att undvika dubbelarbete.</P>
<P class="p84 ft18">Statliga myndigheter och departement</P>
<P class="p62 ft8">Statliga myndigheter och departement var något tveksamma till denna punkt eftersom sådan service redan tillhandahålls genom Internet och bibliotek.</P>
<P class="p173 ft18">Informations- och utbildningsaktörer</P>
<P class="p62 ft8">Med undantag av Arbetsmiljöhögskolan (se nedan i avsnitt 3.6.) var de intervjuade svagt positiva till förslaget men ansåg inte att det är ett högprioriterat område.</P>
<P class="p173 ft18">Forskningsfinansiärer</P>
<P class="p62 ft8">Forskningsfinansiärerna var positiva till att ha databaser och register samlade på ett ställe men inga starka åsikter om detaljerna. FAS menade att det vore viktigt om en framtida aktör kunde bidra till</P>
<P class="p111 ft15">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft8">att det blir enklare för forskare och andra att få tillgång till publikationsdatabaser.</P>
<P class="p67 ft18">Forskare</P>
<P class="p185 ft8">Bland forskarna fanns såväl negativa som positiva åsikter. De som var negativa menade att bra forskning går att hitta på Internet genom söktjänster som PubMed och eller Google. Vissa menade att det i så fall vore bättre att använda och utveckla de aktörer som redan finns i Sverige, exempelvis Sveriges Nationella Datatjänst (SND), sammanställningar som görs av de arbets- och miljömedicinska klinikerna, Arbline och tidskriften <SPAN class="ft18">Arbete och Hälsa. </SPAN>Ytterligare andra ifrågasatte varför just arbetsmiljöforskningen skulle särbehandlas.</P>
<P class="p17 ft8">De forskare som var positiva till förslaget menade framför allt att en sådan databas skulle vara till nytta för praktiker, till exempel företagshälsovården, och vikten av att ha både publicerad och opublicerad, s.k. grå litteratur, samlat på ett ställe. Flera framhöll att en sökmotor som omfattar flera databaser skulle underlätta sökningar och att en nationell aktör skulle lösa den osäkra situation som i dag råder då varken Arbline eller de arbets- och miljömedicinska klinikerna har stabil framtida finansiering. Så här uttryckte sig en av forskarna:</P>
<P class="p186 ft33">Det är inte den mest högprioriterade uppgiften. Det mesta som publiceras och är av något värde ligger på nätet. Däremot skulle det kanske vara på plats att tillhandahålla någon form av sökhjälp, till exempel för företagshälsovården och skyddsombuden så att de kan få hjälp att hitta rätt. Som forskare har man tillgång till kommersiella tjänster som universitetsbiblioteken köper in, till exempel Web of Science, PubMed och Medline, men det är dyrt att prenumerera på dem. Google används ju också allt mer. För gemene man är det den viktigaste källan. Men där kan det vara svårt att avgöra vad som är seriös kunskap och vad som är mindre seriöst.</P>
<P class="p187 ft15">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft15">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p188 ft72"><SPAN class="ft39">3.4</SPAN><SPAN class="ft71">Upprätta och underhålla register över svenska forskargrupper inom arbetsmiljöområdet</SPAN></P>
<P class="p183 ft18">Fackliga organisationer</P>
<P class="p102 ft10">De intervjuade fackliga representanterna var för ett sådant register, vilket skulle underlätta kontakter med forskare inom ett specifikt område vid behov.</P>
<P class="p130 ft18">Arbetsgivar- och branschorganisationer</P>
<P class="p102 ft8">Arbetsgivar- och branschorganisationerna såg ett värde i en översikt av forskargrupper men återigen med förbehållet att det borde ske på ett flexibelt och kostnadseffektivt sätt. I en sammanfattande PM som överlämnades till Kunskapsrådet från Teknikföretagen står följande:</P>
<P class="p189 ft33">Vi har svårt att överblicka vem som gör vad inom området, även om vissa kontaktnät naturligtvis finns. Via Högskoleverket har vi bl. a. försökt få en bild av var kurser och forskning kring arbetsmiljö och arbetsvetenskap bedrivs och vad de/den innehåller, men det har varit svåröverblickbart.</P>
<P class="p190 ft18">Statliga myndigheter och departement</P>
<P class="p102 ft8">De myndigheter och departement som intervjuades var positiva till en systematisk överblick över svenska forskargrupper men samtidigt tveksamma till genomförbarheten eftersom forskare ofta är verksamma inom flera olika forskningsfält och dessutom tenderar att röra på sig mellan olika forskningsmiljöer. En myndighet föreslog att den framtida kunskapsaktören skulle kunna hjälpa forskare och andra att hitta sådan information och även initiera forskningssamarbeten mellan forskare och mellan forskare och praktiker.</P>
<P class="p77 ft18">Informations- och utbildningsaktörer</P>
<P class="p62 ft8">De flesta informations- och utbildningsaktörer såg detta som något angeläget. En av de intervjuade efterlyste även ett kalendarium där journalister och andra kan följa vad som händer i forskarvärlden, t.ex. konferenser. En annan föreslog att ett urval av de bästa</P>
<P class="p156 ft15">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft8">forskningsprojekten skulle kunna presenteras på kunskapsaktörens hemsida med möjlighet att gå in på de olika medverkande för att se vilken profil de har. En tredje aktör efterlyste en samlad bild av forskarna eftersom man upplevde svårigheter att bli insläppta i forskarnas egna nätverk och föreningar.</P>
<P class="p13 ft8">Nordiska Institutionen för Vidareutbildning inom Arbetsmiljöområdet (NIVA) menade att denna punkt skulle vara till stor hjälp i deras arbete. Antalet svenska kursdeltagare och <NOBR>NIVA-kurser</NOBR> organiserade i Sverige har sjunkit stort sedan ALI:s nedläggning, vilket enligt NIVA delvis kan förklaras med att deras svenska intressentregister med 7 000 svenska namn sedan ALI:s nedläggning inte längre uppdateras.</P>
<P class="p120 ft8">Arbetsmiljöhögskolan, vars arbete med uppdragsutbildning genererar automatiskt kunskap om aktiva forskargrupper, uttryckte tveksamhet till behovet av ett register eftersom det anser att det är relativt lätt att ta reda på vilka forskare som håller på med vad genom Internet.</P>
<P class="p113 ft18">Forskningsfinansiärer</P>
<P class="p142 ft8">Forskningsfinansiärerna var positiva till att en samlande punkt för databaser och register. FAS och Vinnova har egna intressentregister som kanske skulle kunna användas tillsammans med de uppgifter som finns hos AFA Försäkring. En av de intervjuade nämnde ett samarbete mellan forskningsfinansiärerna vid man forskning.nu där funktionen ”expertsvar” för journalister ska möjliggöra kontakter med forskare inom ett speciellt ämne. Problemet med denna funktion, enligt personen, är att den inte har en tillräckligt stark identitet och därför inte används i den utsträckning som vore möjlig.</P>
<P class="p55 ft18">Forskare</P>
<P class="p191 ft8">Forskarna var nästan genomgående positiva. En av dem sa:</P>
<P class="p192 ft33">Det skulle vara väldigt bra att ha en sådan förteckning. Inom forskarvärlden är vi visserligen en ganska liten familj, men alla känner inte varann och dessutom finns det forskare inom områden som gränsar till arbetsmiljön som det kan vara bra att känna till. Ett sådant register skulle också vara bra för folk utanför forskarvärlden som journalister, myndigheter, fackliga organisationer, arbetsgivarorganisationer och de som jobbar inom företagshälsovården.</P>
<P class="p193 ft15">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft15">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft8">Enligt en medlem av det <NOBR>FAS-finansierade</NOBR> nätverket för forskning om företagshälsovård är ett nationellt register under uppbyggnad men nätverket oroar sig för framtiden då anslaget tar slut.</P>
<P class="p22 ft8">Några ansåg att en internetportal vore bra som samlar de register som finns. Där skulle svenska forskargrupper kunna presenteras med länkar till deras hemsidor, något som framför allt skulle vara av nytta för avnämarna och utländska intressenter. Andra menade att det borde finnas en informationstjänst som kan besvara de förfrågningar som tidigare gick till Arbetslivsinstitutet och som nu framför allt skickas till Arbetsmiljöverket och de arbets- och miljömedicinska klinikerna.</P>
<P class="p194 ft8">Forskare som var tveksamma till förslaget menade att det skulle kräva mycket arbete att sköta ett sådant register och att det även kan vara komplicerat, vilket erfarenheter från Arbetslivsinstitutet visade då ett register över svenska arbetslivsforskare upprättades strax innan nedläggningen. Andra menade att forskare inom respektive forskningsfält känner till sina kollegor och i andra fall relativt lätt kan ta reda på det genom Internet, till exempel via www.fou.nu.</P>
<P class="p195 ft72"><SPAN class="ft39">3.5</SPAN><SPAN class="ft71">Tillhandahålla webbportal/länksamling med svenska aktörer på arbetsmiljöområdet</SPAN></P>
<P class="p183 ft18">Fackliga organisationer</P>
<P class="p62 ft8">Detta framhölls av de fackliga organisationerna som bra och nödvändigt.</P>
<P class="p173 ft18">Arbetsgivar- och branschorganisationer</P>
<P class="p102 ft8">De intervjuade var positiva till en webbportal men bara om den är av så hög kvalitet att den kan bidra med något utöver den information som finns att tillgå på de portaler som redan finns. Flera påpekade att de webbsidor som finns i dag inte används i någon stor utsträckning pga. alltför snäv inriktning och otillräcklig kvalitet. Almega påpekade att en sökportal, där man genom länkar kan söka informationen själv, kan vara bättre än en innehållsportal. En sådan skulle även vara enklare att administrera.</P>
<P class="p196 ft15">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft18">Statliga myndigheter och departement</P>
<P class="p166 ft10">De myndigheter och departement som intervjuades var positiva. Från Företagshälsovårdsdelegationen framhölls att deras hemsida är välbesökt och att många ringer, vilket tyder på att behovet finns.</P>
<P class="p176 ft18">Informations- och utbildningsaktörer</P>
<P class="p185 ft8">De intervjuade informations- och utbildningsaktörerna har i allmänhet egna portaler eller hemsidor och var i varierande grad positiva till förslaget. Alla pekade på vikten av att portalen uppnår och lyckas hålla mycket hög kvalitet. Arbetslivsjournalisterna menade att synergieffekter skulle vara möjliga genom samarbete med och utbyggnad av Forskning.se, som är finansierad av ett antal myndigheter.</P>
<P class="p120 ft8">Metodicum såg behovet av en övergripande portal av hög klass men menade samtidigt att det kan vara svårt att hålla en sådan uppdaterad. Några föreslog att webbverksamheten skulle kunna läggas ut på entreprenad till en professionell firma. Ett annat förslag var att överlåta ansvaret till användarna genom att låta intresserade personer lägga upp sin forskning eller forskningsbehov på webben för att på så sätt skapa kontakter med andra forskare och användare.</P>
<P class="p197 ft18">Forskningsfinansiärer</P>
<P class="p166 ft8">Även forskningsfinansiärerna var positiva till förslaget. Den intervjuade personen från FAS framförde vikten av att underlätta för den som söker information genom att noga välja ut länkar och tillhandahålla en sökmotor:</P>
<P class="p94 ft33">Det tror jag är en bra funktion för en aktör. Länka och koppla vidare, men risken är att den blir en passiv anslagstavla med en lång lista av länkar, så det är viktigt att fånga upp och se vad som är relevant i olika sammanhang. Jag trior att alla i den här branschen lider av, om inte drunkningsdöd så i alla fall snorklingssyndrom. Man mäktar inte med.</P>
<P class="p72 ft33">(…) Ska man ha en webbportal måste man även ha en enklare sökmotor för oftast om man följer en länk så kommer man till en ny hemsida och så måste man söka där. Jag tror även att de är bra att ha en slags anslagstavla som ger överblick, där man kan se vad som är på gång.</P>
<P class="p198 ft15">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft15">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft18">Forskare</P>
<P class="p102 ft8">I stort sett alla de intervjuade forskarna såg en webbportal som en naturlig del av den nya aktörens ansvarsområden där nyhetsbevakning, register, länksamling och annat presenteras för allmänheten:</P>
<P class="p169 ft33">Det saknas i dag och det vore jättebra om det fanns. Det vore utmärkt att ha en övergripande webbportal med sammanställningar av forskningsenheter, forskare och forskningsprojekt, men också utbildningsenheter och kurser, liksom konsulter och andra aktörer, så att man kan hitta allt på samma ställe.</P>
<P class="p162 ft8">Flera initiativ finns redan, till exempel de arbets- och miljömedicinska klinikernas hemsida och samarbetet kring företagshälsovårdsforskning, men situationen för dessa är osäker pga. tidsbegränsad finansiering. Flera påpekade vikten av kvalitetsgranskning och att en ny portal borde vara bättre och annorlunda än alla de portaler som redan existerar. Några föreslog att ansvaret för webbinnehållet skulle decentraliseras till olika högskoleinstitutioner som skulle utses som nationell expertresurs inom olika områden. Den mest tveksamme forskaren menade att de portaler som redan existerar, bland andra www.fhv.nu, fungerar bra både för forskare, media och andra brukare.</P>
<P class="p199 ft39"><SPAN class="ft39">3.6</SPAN><SPAN class="ft68">Erbjuda biblioteksservice på arbetsmiljöområdet</SPAN></P>
<P class="p200 ft18">Fackliga organisationer</P>
<P class="p102 ft8">Alla de fackliga organisationer som intervjuades var positiva till biblioteksservice, helst av den typ som fanns på Arbetslivsinstitutet. LO menade att många av deras medlemmar inte klarar av att hitta informationen via Internet och att det slags biblioteksfunktion som fanns på ALI, med en lättillgänglig samling samt kunnig och hjälpsam personal, borde finnas i den nya organisationen.</P>
<P class="p77 ft18">Arbetsgivart och branschorganisationer</P>
<P class="p102 ft10">Organisationerna som kontaktades var i allmänhet tveksamma till behovet av biblioteksservice. Almega menade att forskare i dag söker sin egen information och att ett särskilt bibliotek skulle vara</P>
<P class="p201 ft15">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft8">överflödigt. För egen del menade Almega att de varken har kunskap, tid eller resurser att söka information från bibliotek och att organisationens främsta intresse är tillämpningen av forskningen. SKL saknar ALI:s bibliotek och hade tidigare ett eget bibliotek, vilket även det är nedlagt. I intervjun med Svenska Byggindustrier sades följande:</P>
<P class="p202 ft33">Det är väl frågan om man ska ha det hos sig. Det finns ju universitetsbiblioteken i dag och det finns ju många sätt att sammanlänka bibliotek.</P>
<P class="p203 ft8">Även från Teknikföretagens sida saknades behovet av en särskild biblioteksservice:</P>
<P class="p204 ft33">Vi får tyvärr erkänna att vi i begränsad omfattning i dag använder den biblioteksservice som redan finns, bl. a. via universiteten och det gäller även Arbetslivsinstitutets bibliotek, som i dag ligger på Stockholm Universitets bibliotek</P>
<P class="p67 ft18">Statliga myndigheter och departement</P>
<P class="p166 ft8">Myndigheterna och departementet var tveksamma till denna punkt. Arbetsmarknadsdepartementet menade att ett särskilt bibliotek inte behövdes eftersom man kan söka på Internet och uppsöka vanliga bibliotek, särskilt i ljuset av att få specialområden har ett eget bibliotek i dag</P>
<P class="p113 ft18">Informations- och utbildningsaktörer</P>
<P class="p145 ft8">De intervjuade aktörerna hade delade meningar om denna punkt. Arbetslivsjournalisterna menade att de saknar den hjälp och de kontakter de fick genom ALI:s bibliotek. Arbetsmiljöhögskolan, som tillsammans med Föreningen för arbetslivsforskning (FALF) numera organiserar ALI:s forskningsbibliotek Arbline, menar att det inte behövs ett bibliotek eftersom det redan har återuppstått, om än i annorlunda skepnad. Databasen har förts över till bibliotek på Lunds universitet och finns tillgänglig i samarbete med Libris som en nationell resurs på Kungliga Biblioteket. För att kunna låna böcker krävs emellertid medlemskap i FALF. Stockholms universitet har fortfarande en del av <NOBR>ALI-bibliotekets</NOBR> monografier, medan delar av litteraturen körts till Lund. Strategiska medel har skjutits till från Lunds universitet att köpa in ny litteratur och finansiera</P>
<P class="p205 ft15">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft15">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft8">delar av en bibliotekarietjänst. Nyinköpt litteratur består till största möjliga del av <NOBR>e-böcker</NOBR> och en viktig del av databasen består av s.k. ”grått material”, dvs. opublicerad litteratur som examensarbeten och rapporter.</P>
<P class="p84 ft18">Forskningsfinansiärer</P>
<P class="p102 ft8">Bland de tillfrågade forskningsfinansiärerna rådde delade meningar om ett arbetsmiljöbibliotek. <NOBR>ESF-rådet</NOBR> såg en möjlighet att kunna sprida de egna rapporterna genom ett sådant. På Vinnova uttrycktes tveksamhet då man inte upplevt att någon saknar ALI:s bibliotek. Från FAS föreslogs att ett existerande bibliotek kunde utses till att vara ansvarsbibliotek för arbetsmiljöfrågor, till exempel ett universitetsbibliotek, med uppgift att främja en positiv utveckling för bibliotek och <NOBR>IT-stöd:</NOBR></P>
<P class="p171 ft33">Bibliotek är ju ett ganska gammaldags begrepp. Informationen flyter ju omkring överallt. Att ha en infrastruktur när det gäller IT, var det finns böcker, tidskrifter och hur man kommer åt dom. Däremot att ansvara för det själv kanske blir svårt. Inte ens vi har ju ett bibliotek, man hinner inte riktigt.</P>
<P class="p184 ft18">Forskare</P>
<P class="p102 ft10">I denna fråga skiljde sig forskarnas åsikter åt. Några enstaka menade att det inte är nödvändigt eftersom universitetsbiblioteken och Arbline fungerar väl:</P>
<P class="p206 ft33">Det känns mindre angeläget. Det mest digitaliseras i dag och finns tillgängligt på webben. Sitter man på universitet har man tillgång till nästan alla vetenskapliga tidskrifter i elektronisk form. Allt som kommer från universiteten egenpubliceras också där och kan hämtas gratis. Så det här sköter sig delvis av sig själv.</P>
<P class="p90 ft10">Några tyckte att ett stort arbetslivsbibliotek liknande det som fanns på Arbetslivsinstitutet borde inrättas med såväl publikationer som den opublicerade ”grå” litteraturen:</P>
<P class="p206 ft33">Det vore suveränt om ett kunskapscentrum skulle kunna ha denna service, speciellt för högskolor och mindre universitet som inte har råd med PubMed eller liknande databaser. Dessutom finns ett stort antal rapporter från universiteten som aldrig kommer ut där, men som det vore bra att hålla koll på, framför allt för praktikerna.</P>
<P class="p156 ft15">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft8">Majoriteten av de tillfrågade menade emellertid att en begränsad biblioteksresurs borde skapas, även om delade meningar rådde om hur den skulle begränsas. Flera menade att en fysisk lokal för biblioteket inte var nödvändig men att en sökmotor eller virtuellt <NOBR>webb-bibliotek</NOBR> skulle vara användbart. Någon efterlyste tillgång till sådana tidskrifter som inte finns på biblioteken. En annan efterlyste tillgång till standarder, vilket i dag är komplicerat och dyrt. Flera nämnde vikten av kunnig personal som skulle kunna ge vägledning eller beställa den litteratur som behövs, eventuellt genom en telefontjänst ”on demand”.</P>
<P class="p207 ft72"><SPAN class="ft39">3.7</SPAN><SPAN class="ft71">Samordna/bevaka nationella register/databaser med relation till arbetsmiljön</SPAN></P>
<P class="p208 ft18">Fackliga organisationer</P>
<P class="p166 ft8">De fackliga organisationerna menade att det vore bra att samla länkar till register och databaser på ett ställe.</P>
<P class="p67 ft18">Arbetsgivar- och branschorganisationer</P>
<P class="p57 ft8">De organisationer som tillfrågades menade att en sådan funktion skulle vara av nytta om den fanns samlad på ett ställe av en opartisk organisation som förmedlar information om var kunskap och resurser finns. Föreningen för svensk företagshälsovård håller på att bygga en egen databas: ”Jobbhälsobarometern”. Den bygger på data från årliga telefonintervjuer med 5 000 svenskar som genomförts sedan 2007 med frågor om hälsa, arbete och företagshälsovård. Arbetsgivarverket har en databas med goda exempel på arbetsmiljöarbete.</P>
<P class="p209 ft15">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft15">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft18">Statliga myndigheter och departement</P>
<P class="p102 ft8">Myndigheterna och departementet tyckte att denna funktion låg på gränsen till det nödvändiga för en ny aktör.</P>
<P class="p173 ft18">Informations- och utbildningsaktörer</P>
<P class="p62 ft8">Informations- och utbildningsaktörerna uttryckte sig inte direkt negativt om en denna punkt men ansåg inte heller att det är ett högprioriterat område. Arbetsmiljöhögskolan har fått ett uppdrag genom företagshälsovårdsdelegationen satt bygga upp en casedatabas där praktiker ska kunna bygga case för företagshälsovårdsutbildningar. Syftet med den är att skapa en pedagogisk databas som läggs i anslutning till Arbline.</P>
<P class="p77 ft18">Forskningsfinansiärer</P>
<P class="p210 ft8">Forskningsfinansiärerna var positiva till ökad överblick över vilka register som finns och hur de kan användas. Både FAS och Vinnova har intresse och ansvar för att sådana finns inom arbetsmiljöområdet.</P>
<P class="p211 ft8">AFA Försäkring skiljer sig från de andra finansiärerna genom sin arbetskadedatabas som ofta används den forskning som de finansierar.</P>
<P class="p212 ft8">FAS påpekade att det skulle vara intressant att tillhandahålla policyrelevant, evidensbaserad kunskap liknande den verksamhet som i dag bedrivs av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU):</P>
<P class="p189 ft33">Då handlar det ju (…) om att utveckla metoder för mätanalyser och ge stöd till systematiska översikter och kartläggningar . Att ha databaser och register samlade på ett ställe. (…) Mycket går ju åt två spår. Det ena spåret handlar om att nyttiggöra forskning. Den förra modellen handlade mer om att komma ut i kapillärerna, till skyddsombuden. Spåret nu verkar mer gå åt hur ska politiken kunna använda kunskapen och fatta kloka beslut. Båda delarna är ju viktiga men inte bara databaser utan att göra kunskapsöversikter.</P>
<P class="p213 ft15">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft18">Forskare</P>
<P class="p166 ft8">Nästan alla forskare var positiva till denna samordning utom ett par som menade att funktionen redan finns och fungerar väl genom Arbetsmiljöverket och Sveriges Nationella Datatjänst (SND) i Göteborg:</P>
<P class="p192 ft33">Detta finns redan i viss mån på Arbetsmiljöverket och om det ska byggas ut bör det ligga där. Vi har bra databaser i dag men de används inte av forskarna. Det ser jag som det stora problemet. Det finns bra databaser här på SND i Göteborg, de arkiverar och bjuder tjänstvilligt ut av allt som finns. Jag ser ingen anledning till att just arbetsmiljön ska ha en speciell funktion för detta.</P>
<P class="p96 ft8">Några föreslog att aktören skulle kunna göra olika databaser tillgängliga på organisationens webbportal. Flera tyckte att aktören skulle kunna gå ytterligare ett steg genom att även kvalitetsgranska registren, agera som påtryckare och identifiera behov. Någon menade att organisationen borde förbättra indikatorerna i de offentliga register och undersökningar för att få en mer detaljerad bild av vad som händer i svenskt arbetsliv:</P>
<P class="p177 ft33">Den offentliga statistiken har ett fåtal indikatorer, till exempel sjuktal och antal anmälda arbetsskador. Dessa kan fördjupas betydligt. Om man tittar på EU:s arbetsmiljöbarometrar så utvecklas Sveriges arbetsmiljö inte på ett bra sätt, i synnerhet inte för kvinnor. Men enligt den svenska statistiken ser man inte motsvarande sak. Troligen mäter man inte samma sak. För att samhället ska veta var man ska sätta in sina insatser måste vi ha en gemensam bild av hur verkligheten ser ut. detta är inte främst ett behov för forskningen, utan för prioriteringen av samhällets insatser.</P>
<P class="p214 ft72"><SPAN class="ft39">3.8</SPAN><SPAN class="ft71">Genomföra återkommande nationella arbetsmiljöundersökningar</SPAN></P>
<P class="p208 ft18">Fackliga organisationer</P>
<P class="p57 ft8">Från fackligt håll framhölls vikten av en avgränsning mellan Arbetsmiljöverkets roll som tillsynsmyndighet och den nya organisationens roll att ge service till forskare och kunskapsuppbyggnad. TCO och LO menade därför att denna uppgift även fortsättningsvis borde ligga på Arbetsmiljöverket men att en eventuell ny kunskapsaktör skulle kunna samarbeta med Arbetsmiljöverket och SCB för att utveckla och vårda den nationella</P>
<P class="p168 ft15">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft15">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft8">statistiken. LO föreslog vidare att den nya aktören skulle kunna bidra med en mer samordnad statistikbehandling ab Arbetsmiljöverket och Arbetsgivarverket.</P>
<P class="p173 ft18">Arbetsgivar- och branschorganisationer</P>
<P class="p62 ft8">De tillfrågade organisationerna var tveksamma till att överlämna ansvaret från Arbetsmiljöverket/SCB utom Almega som menade att de olika aktörerna skulle kunna samarbeta. Svenskt Näringsliv och Sveriges Byggindustrier påpekade att det största problemet i dag är den sjunkande svarsfrekvensen, vilken ifrågasätter undersökningens relevans.</P>
<P class="p84 ft18">Statliga myndigheter och departement</P>
<P class="p62 ft8">Myndigheterna och departementet var negativa till att denna funktion skulle föras över från Arbetsmiljöverket eller delas. Departementet menade att arbetet måste utvecklas och göras bättre men att Arbetsmiljöverket bör ha det ansvaret. Arbetsmiljöverket menade att om de skulle förlora den uppgiften skulle det skicka fel signaler till omvärlden – att regeringen medvetet försökte försvaga verkets position. Dessutom utgör statistiken en stomme i det analysarbete som Arbetsmiljöverket nu försöker bygga upp och utöka.</P>
<P class="p77 ft18">Informations- och utbildningsaktörer</P>
<P class="p102 ft10">Informations- och utbildningsaktörerna uttryckte sig inte direkt negativt om idén men ansåg det inte heller vara av hög prioritet.</P>
<P class="p184 ft18">Forskningsfinansiärer</P>
<P class="p102 ft8">FAS menade att SCB och Arbetsmiljöverket borde ha fortsatt ansvar för undersökningen men att en ny aktör skulle kunna ta initiativ till riktade analyser, fundera på hur man kan använda och utveckla de data som finns.</P>
<P class="p51 ft15">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft18">Forskare</P>
<P class="p166 ft8">Bland forskarna var drygt hälften positiva till denna fråga. De menade att ett nytt kunskapscentrum borde samarbeta med SCB och Arbetsmiljöverket för att förstärka den arbetsmiljöundersökning som finns liksom arbetsmiljödelarna i de existerande folkhälsoenkäterna. De som var negativa menade att funktionen borde förbli helt och hållet i SCB:s och Arbetsmiljöverkets regi. En person nämnde att rapporteringen över arbetsskador, det s.k. ISA- registret, borde förbättras och vara del av aktörens ansvar. En annan menade att undersökningarna borde breddas från dagens enkätform:</P>
<P class="p186 ft33">Det är viktigt, men inte bara i enkätform. Man behöver mäta annat också för att ha mer objektiva indikatorer. Det kan ske antingen via registerdata från annat håll eller att man gör återkommande mätprogram på vissa nyckelexponeringar som damm och buller och annat som vi vet påverkar de anställdas hälsa. Det finns något som heter hälsorelaterad miljöövervakning som Naturvårdsverket stöder. Vi har föreslagit Arbetsmiljöverket att man ska ha hälsorelaterad arbetsmiljöövervakning.</P>
<P class="p215 ft72"><SPAN class="ft39">3.9</SPAN><SPAN class="ft71">Ta fram kunskapssammanställningar om aktuella och relevanta arbetsmiljöfrågor</SPAN></P>
<P class="p208 ft18">Fackliga organisationer</P>
<P class="p145 ft8">Detta ansågs som mycket viktigt av de fackliga organisationerna. De var även positiva till det ökande antal initiativ som redan tas av Arbetsmiljöverket och AFA Försäkring.</P>
<P class="p67 ft18">Arbetsgivar- och branschorganisationer</P>
<P class="p145 ft8">Även arbetsgivar- och branschorganisationerna ansåg denna punkt mycket viktig. Dessa organisationer förmedlar aktuell information bl.a. via nyhetsbrev. Oftast handlar den emellertid snarare om nya föreskrifter och dylikt än nya forskningsrön vilket delvis beror på att resurser och tid saknas för att följa forskningen. Enligt de intervjuade personerna skulle regelbundna, uppdaterade kunskapssammanställningar inom olika problemområden och branscher,</P>
<P class="p198 ft15">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft15">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft8">med tyngdvikt på forskningens tillämpning, underlätta organisationernas informationsarbete och utbildning gentemot sina medlemmar.</P>
<P class="p22 ft8">Almega påpekade att kunskapssammanställningar även skulle kunna ligga som underlag för de bedömningar som görs av projekt finansierade av AFA Försäkring eller Prevent.</P>
<P class="p63 ft8">På Arbetsgivarverket genereras en del översikter av egna FoU- aktiviteter, till exempel de som bedrevs mellan 2002 och 2009 inom ramen för programmet Satsa friskt.</P>
<P class="p63 ft8">Även SKL förmedlar resultaten från den egna <NOBR>FoU-verksam-</NOBR> heten, framför allt den som utförs och finansieras tillsammans med AFA Försäkring.</P>
<P class="p217 ft8">Teknikföretagen skriver i sitt underlag till Kunskapsrådet:</P>
<P class="p169 ft33">Att det finns kunskapssammanställningar om relevanta arbetsmiljöfrågor är angeläget. Det är en relativt splittrad bild i dag och svårt att överblicka allt som finns. Det är också en svårighet att värdera det som finns då utbudet inom vissa områden är stort. Arbetsmiljöverkets temasidor är uppskattade och lättillgängliga och eftersom de är en myndighet som står bakom känner många att de kan ”lita på” att det som står är relevant och korrekt. De kunskapssammanställningar Arbetsmiljöverket tagit fram är ett bra initiativ och vi följer och bevakar utvecklingen av dessa.</P>
<P class="p218 ft8">Även Sveriges byggindustrier, men inte Svenskt Näringsliv, skapar egna kunskapsöversikter. Då rör det sig om förenklade skrifter på <NOBR>4–8</NOBR> sidor som sammanfattar vad som är viktigt att tänka på i en viss fråga</P>
<P class="p219 ft18">Statliga myndigheter och departement</P>
<P class="p102 ft8">Även de tillfrågade myndigheterna och departementet var positiva. Syftet med Arbetsmiljöverkets sammanställningar, enligt Arbetsmarknadsdepartementet, är framför allt att tillgodose Arbetsmiljöverkets egna kunskapsbehov medan syftet med den nya aktörens sammanställningar skulle vara att främja kunskapsspridning med flera målgrupper. Från FHV_delegationen föreslogs att regelbundna kunskapssammanställningar, kanske på årsbasis, skulle kunna sammanställas av den nya aktören. Även representanten från Försäkringskassan menade att kunskapssammanställningar, där olika kunskapsunderlag bearbetats, vore av stor vikt. Särskilt om de kommer från en neutral aktör.</P>
<P class="p220 ft15">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft18">Informations- och utbildningsaktörer</P>
<P class="p166 ft8">Informations- och utbildningsaktörerna var positiva till kunskapssammanställningar. Arbetslivsjournalisterna menade att Arbetsmiljöverkets sammanställningar är alltför specialiserade för att vara användbara för t.ex. skyddsombud. Prevent utarbetar egna kunskapssammanställningar i sina omvärldsanalyser och förstudier till projektverksamheten. Enligt Prevent har Arbetsmiljöverket fått något av en dubbel roll med tillsynsverksamhet å ena sidan och det utökade analysarbete å andra sidan. De intervjuade framhävde vikten av tydliga gränsdragningar mellan Arbetsmiljöverkets olika roller och mellan Arbetsmiljöveket och en eventuell ny myndighet.</P>
<P class="p55 ft18">Forskningsfinansiärer</P>
<P class="p151 ft8">Forskningsfinansiärerna är själva spridare av forskningsresultat men med vissa begränsningar. För det första presenteras i allmänhet bara den forskning som finansieras av respektive finansiär. Undantag är sporadiska utvärderingar av vissa forskningsfält som gjorts av FAS och kunskapsöversikter framställda av Arbetsmiljöverket och AFA Försäkring. För det andra presenteras sällan forskningen förrän projekten är avslutade, vilket kan vara år efter det att forskningsverksamheten startade.</P>
<P class="p221 ft8">Även om såväl AFA Försäkring, Arbetsmiljöverket och andra på senare år börjat producera kunskapsöversikter sågs mer övergripande och heltäckande sammanställningar som ett välkommet tillskott av finansiärerna.</P>
<P class="p13 ft8">Svenska <NOBR>ESF-rådet</NOBR> efterlyste analyser av problemområden. ESF- Rådets temagrupper genererar sammanställningar av forskning (se även ovan). Syftet med de kunskapsöversikter som AFA Försäkring framställer är bättre faktabakgrund för skaderegleringen men också en översiktsbild av pågående forskning. Även SBU kommer att göra kunskapsöversikter på uppdrag från Försäkringskassan.</P>
<P class="p222 ft15">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft15">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft18">Forskare</P>
<P class="p102 ft8">Alla var positiva till denna punkt utom en som menade att det vore bättre att förstärka de verksamheter som redan bedrivs, bl.a. genom Arbetsmiljöverket, tidskriften <SPAN class="ft18">Arbete och Hälsa </SPAN>och andra vetenskapliga tidskrifter, och systematiska översikter, till exempel Cochrane Reviews.</P>
<P class="p23 ft8">De som var positiva menade att det är bra att flera aktörer numera ägnar sig åt kunskapsöversikter men att Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) präglas av ett alltför medicinskt tänkesätt och Arbetsmiljöverket av en alltför problemorienterad och tillsynsdominerad inriktning. De efterlyste en aktör med bred överblick över arbetsmiljöfältet som skulle kunna beställa kunskapssammanställningar utifrån frågan om hur den framtida arbetsmiljön ska se ut för att vara konkurrenskraftig:</P>
<P class="p223 ft33">Det finns ett påtagligt behov av detta och någon måste göra dem. Jag kan tänka mig att ett kunskapscentrum skulle kunna fungera som spindeln i nätet. Sådana här sammanställningar är värdefulla för samhället som helhet. Mängden litteratur är så stor och det är svårt för den som inte är insatt att förstå de kritiska frågeställningarna och vad som pågår just nu. Det kan handla om stress eller kemikalier eller olyckor i arbetslivet och var man hittar kunskap om detta.</P>
<P class="p90 ft8">Några önskade sig en positivare typ av kunskapssammanställningar som handlar om hur man gör rätt från början. Vidare föreslogs att framställaningarna borde göras i akademiska miljöer, antingen i ett kunskapsråd som instiftas inom den nya organisationen, eller att uppdrag läggs ut på institutioner.</P>
<P class="p224 ft72"><SPAN class="ft39">3.10</SPAN><SPAN class="ft73">Arrangera kunskapsmöten/workshops/ konferenser/seminarier för avnämare i arbetslivet</SPAN></P>
<P class="p183 ft18">Fackliga organisationer</P>
<P class="p62 ft8">De intervjuade angav att de uppskattar kunskapsmöten anordnade av bland andra AFA Försäkring och FAS men att dessa oftast drar till sig samma grupp människor. En mer övergripande nivå än de oftast områdesspecifika möten som arrangeras i dag skulle enligt de intervjuade kunna dra till sig fler deltagare och en mer heterogen skara.</P>
<P class="p225 ft15">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft18">Arbetsgivar- och branschorganisationer</P>
<P class="p142 ft8">De intervjuade organisationerna var i allmänhet positiva till kunskapsspridande möten. Egen produktion av seminarier och kurser ingår i många arbetsgivarorganisationers verksamhet. Teknikföretagen skriver i sitt underlag:</P>
<P class="p226 ft33">Om en sammanhållande resurs skapas så måste den naturligtvis också använda alla medel och vägar att sprida och förmedla sitt arbete. En väg kan vara via seminarier/workshops och konferenser.</P>
<P class="p133 ft8">Det framhölls att många organiserar detta slags aktiviteter i dag och att det är viktigt att ytterligare möten bidrar med något som inte redan finns. Flera nämnde den nya mötesplats som AFA Försäkring och Prevent vill skapa för forskare och praktiker diskussioner om aktuella forskningsområden, framtidens arbetsplatser, forskningsbehov och hur forskningsresultaten ska omvandlas i praktisk tillämpning. Tanken är att mötesplatsen ska organiseras vartannat år.</P>
<P class="p197 ft18">Statliga myndigheter och departement</P>
<P class="p166 ft10">Statliga myndigheter och departement var försiktigt positiva till seminarieverksamhet men gav inte högsta prioritet med tanke på den mångfald aktiviteter som redan finns.</P>
<P class="p176 ft18">Informations- och utbildningsaktörer</P>
<P class="p185 ft8">Informations- och utbildningsaktörerna var i princip positiva till denna punkt men flera menade att aktiviteterna helst borde organiseras av professionella organisatörer för att kunna tillföra något utöver de mötesverksamheter som redan pågår.</P>
<P class="p13 ft8">De flesta av dessa organisationer arrangerar själva konferenser och utbildningar inom arbetsmiljöområdet, även om ägarformerna och målgrupperna skiljer sig åt. Metodicum menade att den nya aktören skulle kunna bidra till samma mål som de själva strävar mot, dvs. att vara en aktör mellan forskningen och näringslivet. En idé som Metodicum vill utveckla är ett virtuellt forum med en expertpanel som deltagare kan kommunicera med via Internet vid särskilda tidpunkter. Detta skulle underlätta kunskapsspridning utanför storstäderna, där de flesta konferenser hålls i dag.</P>
<P class="p168 ft15">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft15">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p227 ft8">NIVA organiserar nordisk eller internationell utbildning inom arbetsmiljöområdet. Forskare tar själva initiativet till att hålla en kurs men kan inte räkna med någon hög lön. Detta har efter ALI:s nedläggning lett till att få svenska forskare har råd att lägga sin tid på dessa kurser. Enligt NIVA skulle synergieffekter med en eventuell ny aktör i Sverige kunna verka positivt i framtiden.</P>
<P class="p23 ft8">Arbetsmiljöhögskolan menade att FALF har en växande betydelse som samlande kraft bland arbetslivsforskare i Sverige och att detta nätverk borde ses som en del av den nya lösningen.</P>
<P class="p173 ft18">Forskningsfinansiärer</P>
<P class="p62 ft8">Forskningsfinansiärerna, framför allt AFA Försäkring, organiserar konferenser och seminarier för att presentera och diskutera aktuell forskning. AFA Försäkring planerar nu även regionala konferenser. Dessutom diskuteras ”Mötesplats ny arbetsmiljö” som ny arena där forskare och praktiker kan mötas (se ovan under Arbetsgivar- och branschorganisationer). FAS menade att en ny aktör skulle kunna bidra till synergi och gemensamma satsningar mellan olika organisationer:</P>
<P class="p189 ft33">Det finns ett antal aktörer som gör ett viktigt program och tar ganska bra betalt. Man skulle kunna hitta en samverkan mellan arbetsmarknadens parter, finansiärer, Socialfonden och andra för att göra större gemensamma satsningar. Nu på arbetsmiljöområdet förekommer ett antal återkommande konferenser så man får inte dubblera det som är på gång.</P>
<P class="p190 ft18">Forskare</P>
<P class="p102 ft8">Bland forskarna rådde delade meningar. De positiva menade att det skulle vara naturligt för ett kunskapscentrum att kommunicera det man kommit fram till och att konferenser är nödvändiga mötesplatser mellan forskare och brukare. Liksom flera avnämare menade forskarna att en medveten kommunikationsstrategi är viktig för att skilja sig från den verksamhet som kommersiella aktörer bedriver:</P>
<P class="p223 ft33">Ja det är viktigt, framför allt ur ett avnämarperspektiv. Det måste finnas möjlighet till kommunikation om de här frågorna. I dag anordnas mycket av privata aktörer, men det blir ofta lite populistiskt. Vissa ämnen är gångbara, andra inte. Jag tror att det behövs någon som kan fånga upp vad som händer och ha en strategi för vad man behöver</P>
<P class="p201 ft15">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p228 ft33">sprida kunskap om och det tror jag inte marknaden klarar. Det behövs en kvalitetshöjning och då krävs långsiktiga statliga medel till detta, det är jag övertygad om. Det kanske inte ska ligga i kunskapscentret, men det är heller inget som kommer att komma av sig själv. Statliga medel behövs för att stötta verksamheten.</P>
<P class="p229 ft8">Vidare framhölls att ett kunskapscentrum borde komplettera den existerande debatten genom att lyfta utvalda arbetsmiljöproblem. Det ansågs viktigt att våga ta upp frågor som ligger i framtiden och som är av vikt för landet och beslutsfattarna.</P>
<P class="p13 ft10">De som var negativa till idén menade att det redan finns så många arrangörer av konferenser, till exempel Elmia, och att forskarna inte hinner gå på allt som finns.</P>
<P class="p230 ft70"><SPAN class="ft39">3.11</SPAN><SPAN class="ft74">Vara internationell kontaktpunkt inom arbetsmiljöområdet</SPAN></P>
<P class="p191 ft18">Fackliga organisationer</P>
<P class="p166 ft8">De fackliga organisationerna menade att detta är viktigt och flera, inklusive TCO, menade att en eventuell ny aktör borde ta över ansvaret som svensk kontaktpunkt för EUROFOUND från det konsultföretag (Oxford Research) som har det i dag</P>
<P class="p113 ft18">Arbetsgivar- och branschorganisationer</P>
<P class="p145 ft8">De organisationer som tillfrågades ansåg att detta var väsentligt. Sveriges byggindustrier menade emellertid att arbetet är omfattande och kräver en hel del resurser.</P>
<P class="p67 ft18">Statliga myndigheter och departement</P>
<P class="p57 ft8">Statliga myndigheter och departement var i allmänhet positiva. Arbetsmiljöverket menade att en sådan funktion skulle avlasta deras eget internationella arbete.</P>
<P class="p36 ft8">Arbetsmarknadsdepartementet, som i dag får många av de internationella förfrågningar som tidigare gick till ALI, menade att en sådan funktion skulle underlätta även deras arbete. Departementet sa vidare att den svenska representationen i EU OSHA även i framtiden kommer att skötas av Arbetsmiljöverket men att en</P>
<P class="p231 ft15">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft15">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft8">kunskapsaktör skulle möjliggöra större svenskt engagemang i EUROFOUND:s arbete, inte minst i dess rådgivande kommittéer.</P>
<P class="p173 ft18">Informations- och utbildningsaktörer</P>
<P class="p102 ft8">Informations- och utbildningsaktörerna var positiva men såg inte detta som högsta prioritet, med undantag för den person som tidigare arbetade för EUROFOUND. Hon menade att en kunskapsaktör skulle göra det möjligt för svenska forskare att marknadsföra sig internationellt och för svenska forskare att hitta internationella forskare. NIVA var positiva till samarbete på den här punkten (se även ovan under avsnitt 3.10).</P>
<P class="p77 ft18">Forskningsfinansiärer</P>
<P class="p62 ft8">Forskningsfinansiärerna var positiva och såg en sådan aktivitet som en naturlig del av den nya organisationens arbete. Svenska ESF- rådet utgör själva en del av en internationell organisation, medan såväl FAS som Vinnova arbetar i olika internationella samarbetsprojekt och nätverk, vilket skulle skapa naturliga band med en ny aktör.</P>
<P class="p219 ft18">Forskare</P>
<P class="p62 ft8">Samtliga forskare var positiva till denna verksamhet utom en person som menade att den borde läggas på Arbetsmiljöverket eller de arbets- och miljömedicinska klinikerna. Flera forskare använde ordet ”pinsamt” för att beskriva Sveriges situation utan central myndighet som kan representera landet i <NOBR>EU-organ,</NOBR> WHO, det europeiska nätverket för arbetsmiljöforskning (PEROSH) och svara på förfrågningar från utlandet:</P>
<P class="p223 ft33">Ja det behövs. Alla våra internationella kontakter försvann nästan när Arbetslivsinstitutet lades ner och många samarbetsprojekt gick om intet. Detta har mottagits med stor förvåning och förvirring utomlands och i dag möts svensk arbetsmiljöforskning med större skepsis. Man vet inte vem som representerar Sverige för ingen har det uppdraget i dag.</P>
<P class="p232 ft15">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft8">Flera menade även att kontakter med internationella forskare försvårats och att Sverige missar gemensamma <NOBR>EU-satsningar.</NOBR> Vidare menade man att Sverige tappat i anseende och inflytande pga. avsaknaden av en naturlig aktör som kan agera på europeisk nivå och hävda Sveriges uppfattning till exempel då ramprogrammen formuleras eller då lobbyarbete behövs för att driva arbetsmiljön som en viktig folkhälsofråga.</P>
<P class="p234 ft39"><SPAN class="ft39">3.12</SPAN><SPAN class="ft75">Ytterligare förslag och kommentarer</SPAN></P>
<P class="p8 ft18">Fackliga organisationer</P>
<P class="p151 ft8">Flera förespråkade en ny myndighet som helst skulle vara departementsövergripande för att undvika problemen med ”stuprör” mellan de olika departementen, framför allt <NOBR>Arbetsmarknads-,</NOBR> <NOBR>Social-,</NOBR> <NOBR>Närings- ,</NOBR> och Utbildningsdepartementet.</P>
<P class="p175 ft10">Några förordade att ett eller flera kunskapscentrum skapas med kompetens inom olika branscher eller områden.</P>
<P class="p235 ft8">Flera ville att en ny aktör övertar samordningen av företagshälsovården efter nedläggningen av <NOBR>FHV-delegationen</NOBR> 2012 med uppgift att samordna utbildningar, utforma forskningsprioriteringar, insamla och sprida kunskap. Många ville även att aktören samordnar andra utbildningar inom arbetsmiljöområdet, till exempel för fackligt förtroendevalda, och för ut forskningsresultat till företagsläkare som inte längre befinner sig i utbildning. Vidare förslogs följande aktiviteter:</P>
<P class="p236 ft10"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft76">Identifiera forskningsbehov inom arbetsmiljöområdet på basis av kunskapssammanställningar och arbetsmiljöundersökningar.</SPAN></P>
<P class="p237 ft8"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft77">Agera som rådgivande beredningsorgan till regeringen i frågor om arbetsmiljöforskningens inriktning och omfattning för att bidra till att forskningsprioriteringar bättre svarar på arbetslivets behov. Viss styrning av forskningen ansågs nödvändig pga. signalerna om problem i arbetslivet är för svaga för att nå forskarna i rimlig tid, eftersom de i sin tur måste omformulera problemen och söka forskningsmedel efter det.</SPAN></P>
<P class="p238 ft10"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft76">Tillhandahålla statliga medel för att hyra in forskare som hjälper de fackliga medlemmarna att formulera forskningsproblem.</SPAN></P>
<P class="p239 ft15">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft15">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p240 ft10"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft78">Göra upphandlingar i områden där kunskap saknas för att få fram den information som behövs för att tillfredsställa olika slags avnämare.</SPAN></P>
<P class="p241 ft10"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft78">Öka forskning om ekonomiska drivkrafter för att förbättra arbetsmiljön och förhindra olyckor.</SPAN></P>
<P class="p184 ft18">Arbetsgivar- och branschorganisationer</P>
<P class="p155 ft8">Följande förslag nämndes i intervjuerna:</P>
<P class="p242 ft10"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft78">Större krav på forskare att deras resultat ska vara tillämpbara och kunna kommuniceras.</SPAN></P>
<P class="p243 ft10"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft78">Mer förmedling av forskning om tjänstesektorns problem, t.ex. organisationsfrågor och delaktighet.</SPAN></P>
<P class="p241 ft10"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft78">Förmedling av evidensbaserade metodarsenaler, både för rehabilitering och förebyggande arbetsmiljöarbete.</SPAN></P>
<P class="p243 ft10"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft78">Mer salutogena aspekter och mindre av den problemorienterade syn som ofta förekommer på t.ex. Arbetsmiljöverket.</SPAN></P>
<P class="p244 ft8"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft79">Evidensbaserade resultat.</SPAN></P>
<P class="p242 ft10"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft78">Bättre utnyttjande av branschforskningsinstituten och de yrkesmedicinska klinikerna som brygga mellan forskare och praktiker.</SPAN></P>
<P class="p243 ft10"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft78">Bättre utnyttjande av de data som inrapporteras till Arbetsmiljöverket.</SPAN></P>
<P class="p241 ft10"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft78">Att kunskapscentrum lägger ut uppdrag till organisationer och forskare om att bevaka ett visst forskningsområde.</SPAN></P>
<P class="p243 ft10"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft78">Förmedling av rapportserie med årliga aktuella sammanställningar av olika arbetsmiljöområden.</SPAN></P>
<P class="p245 ft10"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft78">Kunskapsframställning för företagshälsovården och nationellt ansvar för utbildningarna och kunskapsspridning till dess yrkeskårer.</SPAN></P>
<P class="p246 ft15">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft18">Statliga myndigheter och departement</P>
<P class="p142 ft8">Flera ansåg att aktörens aktiviteter inte borde sluta vid att presentera forskningsresultat utan även bearbeta informationen till en användbar form, exempelvis i kunskapssammanställningar eller årsrapporter. Arbetsmarknadsdepartementet:</P>
<P class="p192 ft33">(…) hur ser kunskapsläget ut inom stressområdet, finns det något nytt framtaget? Eller vi har de här eller de där problemen. Så det är det vi ser, den här möjligheten att hitta information, att samla informationen på ett ställe men också där det finns en aktivitet att också fånga upp och sprida den informationen. Inte bara en passiv databank så att säga, utan någonting som man också självklart själv arbetar med på olika sätt och höjer kunskapen inom området.</P>
<P class="p247 ft18">Informations- och utbildningsaktörer</P>
<P class="p191 ft8">De intervjuade föreslog att en framtida aktör:</P>
<P class="p248 ft10"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft76">Tillhandahåller ett kalendarium över forskningsrelaterade händelser av typen konferenser.</SPAN></P>
<P class="p132 ft8"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft77">Har fokus på framtiden.</SPAN></P>
<P class="p249 ft10"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft76">Möjliggör en mötesplats eller nätverk av människor som arbetar med arbetsmiljö.</SPAN></P>
<P class="p250 ft10"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft76">Själv utför forskning och utvärderingar av olika arbetsmiljöinsatser, liksom identifierar områden som skulle behöva beforskas.</SPAN></P>
<P class="p251 ft10"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft78">Skapar kontinuitet, vilket saknas i de excellenscentra som skapats för arbetslivsforskningen på vissa lärosäten.</SPAN></P>
<P class="p247 ft18">Forskningsfinansiärer</P>
<P class="p191 ft8">De intervjuade föreslog att en framtida aktör skulle kunna:</P>
<P class="p248 ft10"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft76">Ge initieringsmedel till nya initiativ för att stimulera forskning i första steget.</SPAN></P>
<P class="p237 ft10"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft76">Bidra med tvärvetenskapliga mötesplatser som omfattar dialog, arenor och policyutveckling.</SPAN></P>
<P class="p252 ft10"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft76">Hålla i den internationella bevakningen av arbetsmiljöområdet gentemot EU och världen, vilket även skulle kunna omfatta </SPAN><NOBR>ILO-frågorna.</NOBR></P>
<P class="p253 ft15">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft15">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p240 ft10"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft78">Ansvara för översikter och sammanställningar som en mindre version av SBU.</SPAN></P>
<P class="p244 ft8"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft79">Se på behov för arbetslivet i dag, i framtiden och i världen.</SPAN></P>
<P class="p242 ft8"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft79">Undersöka kunskapsutnyttjande i praktiken, vilket även omfattar hur systemet fungerar samt vilka aktörer och möjligheter som finns.</SPAN></P>
<P class="p219 ft18">Forskare</P>
<P class="p254 ft8">De flesta menade att en ny kunskapsaktör inom arbetsmiljöområdet är viktigt:</P>
<P class="p85 ft33">Arbetsmiljön är ett kunskapsintensivt område där kunskaperna ständigt förnyas och förändras. Det har hänt enormt mycket sedan 1970- talet. Fältet är så vitt att ingen människa kan ha en total överblick. Det är också ett kunskapsområde som många i samhället vill ta del av på olika avancerad nivå. Arbetsmiljön röner stor medial och politisk uppmärksamhet, samtidigt som arbetsmarknadens parter är aktiva. Många behöver någon form av digererad kunskap på det här området. Det är alltså ett centralt forskningsområde för samhället och det finns ett stort behov av att vidmakthålla och vårda de här kunskaperna, men i dag finns det ingen aktör som gör detta. Sverige har kommit ganska långt på det här området. Vill vi ha kvar den positionen kan vi inte luta oss tillbaka, utan se till att hålla kunskaperna vid liv.</P>
<P class="p254 ft10">Några var emellertid tveksamma till att gå tillbaka till en organisation som liknar Arbetslivsinstitutet:</P>
<P class="p255 ft33">Ett nytt kunskapscentrum behövs av många olika skäl, men glöm tanken på ett nytt institut. Det går inte att gräva upp liket, det är politiskt omöjligt. Men någon form av offentligt stödd funktion som tar fram och sprider kunskap om arbetslivet är nödvändig. Jobben är den politiska huvuduppgiften och om arbetsmiljön påverkar hälsan på ett negativt sätt så innebär det enorma kostnader. I teorin ska chefer och arbetsgivare själva se till att produktionen fungerar smidigt och att man inte skadar de anställdas hälsa och därmed arbetsförmåga. Men det gör de inte och därför är det värt ganska mycket pengar för samhället att stötta det.</P>
<P class="p256 ft8">En forskare var helt negativ till att bilda en ny organisation och menade att det redan finns resurser i landet som tillgodoser behoven:</P>
<P class="p257 ft33">Det finns kunskapsförmedling vid universitet och högskolor och därmed goda möjligheter att få fram kunskap, inte minst vid de arbets- och miljömedicinska klinikerna. Dessutom finns Arbetsmiljöverket</P>
<P class="p101 ft15">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p228 ft33">och dess regionala kontor. Prevent är också en väsentlig aktör här. Därför tycker jag inte att det behövs en ny central aktör på det här området. Jag tror att det är bra med den här spridningen. (…) Arbetslivsinstitutet var väldigt Stockholmscentrerat och det som gjordes ute i landet negligerades ofta. Möjligen kunde det behövas en samordnande funktion, men den kunde ligga på Arbetsmiljöverket. Dessutom kan Sverige behöva en nationell representant i sådana här sammanhang och då tycker jag man kan ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att utse personer med lämplig erfarenhet till det.</P>
<P class="p229 ft8">Följande informationsrelaterade aktiviteter föreslogs av olika forskare: ta över och höja kvaliteten på de existerande tidskrifterna <SPAN class="ft18">Arbete och hälsa </SPAN>samt <SPAN class="ft18">Arbetsliv i omvandling</SPAN>; ge ut ett nyhetsbrev, bland annat med skyddsombuden som målgrupp; skapa en gemensam projektdatabas med arbetsmiljöprojekt finansierade av AFA, FAS, Vinnova och andra.</P>
<P class="p36 ft8">Vidare föreslogs att organisationen borde följa utvecklingen av svenska arbetsmiljöutbildningar, undersöka behovet av förbättringar av existerande utbildningar och skapa nya. Det föreslogs även att aktören skulle kunna bevaka tillväxten av forskare genom att finansiera en forskarskola samt postdoc- och doktorandtjänster.</P>
<P class="p13 ft8">Som del i aktörens samhällsservice föreslogs dels en rådgivningsfunktion under ledning av kunnig personal, dels översikter av svensk arbetsmiljö för att olika aktörer ska kunna identifiera problem och kunskapsluckor. Somliga menade att personalen borde ha forskarkompetens:</P>
<P class="p202 ft33">Sedan är det en annan sak var ett sådant kunskapscentrum ska ligga och hur det ska organiseras. Jag har väldigt svårt att se hur de här kunskapsförmedlande uppgifterna ska ske från en aktör som är helt frikopplad från forskning. Det blir sällan bra kunskapsförmedling om man inte håller på med forskning också. På ALI hade vi ett fantastiskt bibliotek med närhet till forskarna och som hela världen hade kontakt med. Det går inte att bygga upp igen, men många som söker kunskaper vill vända sig direkt till källan, det vill säga forskarna.</P>
<P class="p258 ft8">Några forskare menade att ett framtida kunskapscentrum måste ha bra resurser och vara pådrivande och utvecklande genom att föra en bred debatt om arbetsmiljö om strategier för en förbättrad arbetsmiljö. En del menade att en nära koppling är önskvärd mellan organisationen och politikerna så att inriktningen på arbetet leder till kunskap som är av nytta för regering och riksdag:</P>
<P class="p259 ft50">Tillsyn och inspektion är en sak, men kunskapsspridning behövs också. Jag vill se en central funktion för normbildning och för att</P>
<P class="p205 ft15">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft15">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p161 ft33">presentera konkreta lösningar, men också föra att hålla koll på vad vi vet och vad vi inte vet. Det vore ett mycket effektivt sätt att använda skattepengar och ett viktigt inslag i arbetslinjen.</P>
<P class="p170 ft8">På det internationella planet förslogs att aktören borde fungera som lobbyist inom EU samt att man borde återupprätta arbetsmiljöattachéerna och skicka ut dem i världen. Vidare föreslogs att man borde vidareutveckla det utvecklingsarbete som Sverige länge bedrivit i låg- och medelinkomstländer och som nu, i mindre skala, sker genom de arbets- och miljömedicinska klinikerna</P>
<P class="p23 ft8">Till slut påpekades vikten av ett ”helikopterperspektiv” och att stödja tvärvetenskaplig forskning. Det framfördes även att organisationen borde bidra till att mer forskning kommer till nytta genom att minska avståndet mellan forskning och praktik samt omformulera praktikernas problem till frågor som går att forska på.</P>
<P class="p260 ft15">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<P class="p261 ft7">Appendix A</P>
<P class="p262 ft39">Intervjuade aktörer</P>
<P class="p263 ft8">Följande aktörer intervjuades under perioden <NOBR>april–juni</NOBR> 2011 av Carin Håkansta och Bengt Rolfer enligt en intervjuguide som återfinns i Appendix B.</P>
<P class="p264 ft31">Organisationer inom arbetsmiljöpraktik och arbetsmiljöpolitik (intervjuade av Carin Håkansta)</P>
<P class="p265 ft8">Svenskt Näringsliv</P>
<P class="p266 ft8">Bodil Mellblom</P>
<P class="p267 ft8">Teknikföretagen</P>
<P class="p266 ft8">Björn Hammar</P>
<P class="p267 ft8">Byggföretagen</P>
<P class="p266 ft8">Björn Samuelsson</P>
<P class="p267 ft8">Almega</P>
<P class="p266 ft8">Marie Silfverstolpe, Jan Johansson</P>
<P class="p267 ft8">SKL</P>
<P class="p266 ft8">Ned Carter</P>
<P class="p267 ft8">Arbetsgivarverket</P>
<P class="p266 ft8">Gunnar Sundqvist, Elisabet Sundén Ingeström</P>
<P class="p267 ft8">LO</P>
<P class="p266 ft8">Sven Bergström, Sten Gellerstedt</P>
<P class="p268 ft15">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Appendix A</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft8">TCO</P>
<P class="p56 ft8">Jana Fromm, Mats Essemyr</P>
<P class="p269 ft8">IF Metall</P>
<P class="p56 ft8">Stefan Wiberg</P>
<P class="p269 ft8">SACO</P>
<P class="p56 ft8">Åke Zettermark</P>
<P class="p269 ft8">Arbetsmiljöverket</P>
<P class="p56 ft8">Mikael Sjöberg, Magnus Falk</P>
<P class="p269 ft8">Arbetsmarknadsdepartementet</P>
<P class="p56 ft8">Per Nyström, Marie Åkhagen</P>
<P class="p269 ft8">Vinnova</P>
<P class="p56 ft8">Lars Wärngård</P>
<P class="p269 ft8">Försäkringskassan</P>
<P class="p56 ft8"><NOBR>Lars-Åke</NOBR> Brattlund</P>
<P class="p269 ft8">NIVA</P>
<P class="p56 ft8">Mia Latta</P>
<P class="p270 ft8">Föreningen för svensk företagshälsovård Lars Hjalmarson</P>
<P class="p269 ft8"><NOBR>FHV-delegationen</NOBR></P>
<P class="p56 ft8">Rune Åberg</P>
<P class="p269 ft8">Svenska <NOBR>ESF-rådet</NOBR></P>
<P class="p56 ft8">Sven Jansson</P>
<P class="p269 ft8">Eurofound</P>
<P class="p56 ft8">Elisabeth Lagerlöf (f.d. anställd)</P>
<P class="p269 ft8">Prevent</P>
<P class="p56 ft8">Maria Schönefeld, Marie Antman, Robert Jakobsson</P>
<P class="p271 ft15">62</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td22"><SPAN class="p20 ft44">Appendix A</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p272 ft8">AFA försäkring</P>
<P class="p266 ft8">Hans Augustsson, Anita Johansson, Anette Westlander, Eva Berkeryd</P>
<P class="p267 ft8">Arbetsmiljöforum</P>
<P class="p266 ft8">Carina Lindvall</P>
<P class="p267 ft8">Arbetslivsjournalisterna</P>
<P class="p266 ft8">Mats Utbult, Eva Ekelöf</P>
<P class="p267 ft8">Arbetsmiljöhögskolan</P>
<P class="p266 ft8">Måns Svensson</P>
<P class="p267 ft8">Metodicum AB</P>
<P class="p266 ft8">Veronica Österdahl, Jonas Gustafsson, Jenny Forsling,</P>
<P class="p273 ft31">Arbetsmiljöforskare (intervjuade av Bengt Rolfer)</P>
<P class="p274 ft10">Umeå universitet, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Bengt Järvholm</P>
<P class="p275 ft10">Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning Svend Erik Mathiassen</P>
<P class="p276 ft8">Uppsala universitet, Arbets- och miljömedicin</P>
<P class="p266 ft8">Eva Vingård</P>
<P class="p277 ft10">Mälardalens högskola, Avdelningen för samhällsvetenskap, Västerås Kaj Frick</P>
<P class="p276 ft8">Stockholm Stress Center</P>
<P class="p266 ft8">Torbjörn Åkerstedt</P>
<P class="p278 ft10">Karolinska institutet, Avdelningen för arbets- och miljömedicin Magnus Svartengren</P>
<P class="p276 ft8">KTH, Skolan för teknik och hälsa</P>
<P class="p266 ft8">Jörgen Eklund</P>
<P class="p267 ft8">Örebro universitet, Hälsoakademin</P>
<P class="p266 ft8"><NOBR>Lars-Gunnar</NOBR> Gunnarsson, Håkan Westberg, <NOBR>Lars-Erik</NOBR> Warg</P>
<P class="p279 ft15">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Appendix A</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p280 ft8">Göteborgs universitet, Institutionen för arbetsvetenskap Annika Härenstam</P>
<P class="p281 ft8">Göteborgs universitet, Arbets- och miljömedicin Mats Hagberg</P>
<P class="p282 ft8">Linnéuniversitetet, Centrum för arbetslivsvetenskap Bo Hagström</P>
<P class="p283 ft8">Lunds universitet / Lunds Tekniska Högskola, Metalund Maria Albin, Mats Bohgard</P>
<P class="p284 ft15">64</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<P class="p4 ft7">Appendix B</P>
<P class="p285 ft39">För intervjuerna användes följande intervjuguide</P>
<P class="p8 ft80">Bakgrunden</P>
<P class="p166 ft8">Kunskapsrådets överväganden om inriktningen för en nationell aktör:</P>
<P class="p286 ft8">Kunskapsrådet anser att den ”kunskap” som avses definieras av de områden/utfall där vi vet att arbetsmiljön har en väsentlig betydelse. Det betyder att kunskapen inte är avgränsad till typiska arbetsmiljöresultat som hälsa och ohälsa i arbetslivet, utan även innefattar kunskap om arbetsmiljöns betydelse för exempelvis produktion och kvalitet, lönsamhet och framgång för företag, individens och organisationens utveckling, och folkhälsan. Även kunskaper om hur arbetsmiljön kan utvecklas, både naturligt över tid och genom målmedvetna insatser, ingår.</P>
<P class="p221 ft8">Kunskapsrådet anser dessutom att en nationell aktör bör ha en inriktning som sträcker sig vidare än ”kunskapsförmedling” i betydelsen att ta in information, fram för allt från arbetsmiljöforskningen, och på olika sätt föra ut den – eventuellt i en tolkad skepnad – till avnämare i arbetslivet, politiken eller FoU- sektorn. Ytterligare eftersatta behov är långsiktig kunskapsbevakning och kunskapsvård. Kunskapsbevakning innebär att ha tillgång till och vara uppdaterat på aktuell kunskap som tas fram av andra aktörer, kunskapsvård innebär att bejaka och bevara tidigare insamlad kunskap.</P>
<P class="p287 ft15">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Appendix B</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft80">Intervjun</P>
<P class="p102 ft10">För var och en av 11 nedan stående uppdrag/aktiviteter/intresseområden ställs frågor om följande (utom för aktivitet 11, för vilken endast <NOBR>C-frågan</NOBR> är relevant):</P>
<P class="p241 ft10"><SPAN class="ft8">A.</SPAN><SPAN class="ft81">Hur väsentlig tycker du att aktiviteten är ur ditt eget avnämarperspektiv (hur mycket använder / skulle du själv eller din organisation använda den?).</SPAN></P>
<P class="p288 ft10"><SPAN class="ft35">B.</SPAN><SPAN class="ft82">Hur väsentlig tycker du att aktiviteten är för Sverige i en vidare mening, dvs. bortom de specifika behov som din egen organisation har?</SPAN></P>
<P class="p241 ft8"><SPAN class="ft8">C.</SPAN><SPAN class="ft83">Vilka är dina befintliga källor om du vill få fram just denna typ av information (där frågan är relevant)?</SPAN></P>
<P class="p125 ft8"><SPAN class="ft8">D.</SPAN><SPAN class="ft84">Hur tycker du att aktiviteten/uppdraget/området sköts i Sverige? Vad gör din egen institution/organisation?</SPAN></P>
<P class="p289 ft10"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft85">Nyhetsbevakning av nationell och internationell arbetsmiljöforskning.</SPAN></P>
<P class="p290 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft86">Upprätta och underhålla publikationsdatabaser över svensk arbetsmiljöforskning.</SPAN></P>
<P class="p291 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft86">Upprätta och underhålla register över svenska forskargrupper inom arbetsmiljöområdet.</SPAN></P>
<P class="p292 ft10"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft85">Tillhandahålla webbportal/länksamling med svenska aktörer på arbetsmiljöområdet.</SPAN></P>
<P class="p244 ft8"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft86">Erbjuda biblioteksservice på arbetsmiljöområdet</SPAN></P>
<P class="p292 ft10"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft85">Samordna/bevaka nationella register/databaser med relation till arbetsmiljön.</SPAN></P>
<P class="p290 ft8"><SPAN class="ft8">7.</SPAN><SPAN class="ft86">Genomföra återkommande nationella arbetsmiljöundersökningar.</SPAN></P>
<P class="p293 ft8"><SPAN class="ft8">8.</SPAN><SPAN class="ft86">Ta fram och underhålla litteraturdatabaser med arbetsmiljörelevans.</SPAN></P>
<P class="p292 ft10"><SPAN class="ft8">9.</SPAN><SPAN class="ft85">Ta fram kunskapssammanställningar om aktuella och relevanta arbetsmiljöfrågor</SPAN></P>
<P class="p294 ft8"><SPAN class="ft8">10.</SPAN><SPAN class="ft77">Arrangera kunskapsmöten/workshops/konferenser/seminarier för avnämare i arbetslivet.</SPAN></P>
<P class="p295 ft15">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td22"><SPAN class="p20 ft44">Appendix B</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft8">11. Vara internationell kontaktpunkt inom arbetsmiljöområdet.</P>
<P class="p133 ft8">Efter genomgången av de 11 aktiviteter ovan ställs frågor som rör eventuella ytterligare aktiviteter:</P>
<P class="p175 ft8">Anser du att det finns ytterligare aktiviteter som en sammanhållande nationell aktör för kunskapsförmedling, kunskapsvård och kunskapsbevakning inom arbetsmiljöområdet borde ägna sig åt?</P>
<P class="p175 ft8">Är detta i så fall aktiviteter som redan finns i Sverige, men i en ineffektiv/okoordinerad form, eller finns de inte alls?</P>
<P class="p296 ft15">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB36069x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft7">Appendix C</P>
<P class="p285 ft39">A National Knowledge Centre for the Work Environment</P>
<P class="p297 ft70">– Objectives and Activities (English translation of chapter 1)</P>
<P class="p185 ft8">The following text gives a summary of the viewpoints and suggestions of the Scientific Advisory Committee for the Work Environment Policy (Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet) regarding a coordinating agent for the dissemination of work environment knowledge<SPAN class="ft19">1 </SPAN>or, in the words of the Advisory Committee, a</P>
<P class="p298 ft18">National Knowledge Centre for the Work Environment<SPAN class="ft8">. The Advisory Committee has developed these suggestions with due consideration to the opinions of a multitude of stakeholders in work environment practice and research as interviewed by the Advisory Committee in late spring 2011, and with consideration to policy documents</SPAN><SPAN class="ft19">2 </SPAN><SPAN class="ft8">behind the Government’s 2010 action plan</SPAN><SPAN class="ft19">3 </SPAN><SPAN class="ft8">for the work environment policy.</SPAN></P>
<P class="p299 ft70">Needs and opportunities for a National Knowledge Centre for the Work Environment</P>
<P class="p142 ft8">In earlier reports the Advisory Committee has shown that a good work environment and wise routines for managing the work environment are decisive factors for profitability, efficiency, and competitive power in both business and public organisations<SPAN class="ft19">4</SPAN>, and for increasing the feasibility for groups with demonstrated diffi-</P>
<P class="p300 ft26"><SPAN class="ft24">1</SPAN><SPAN class="ft25">cf. Skr. 2009/10:248.</SPAN></P>
<P class="p39 ft26"><SPAN class="ft24">2</SPAN><SPAN class="ft25">In particular Ds. 2008:16.</SPAN></P>
<P class="p39 ft28"><SPAN class="ft24">3</SPAN><SPAN class="ft27">Skr. 2009/10:248.</SPAN></P>
<P class="p301 ft14"><SPAN class="ft24">4</SPAN><SPAN class="ft42">God arbetsmiljö – en framgångsfaktor? </SPAN>SOU 2009:47 (in Swedish with summaries in English).</P>
<P class="p302 ft15">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB36070x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Appendix C</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft8">culties in attaining or retaining a job to be part of working life<SPAN class="ft19">5</SPAN>. A wise and effective work environment management requires that up- <NOBR>to-date</NOBR> knowledge from researchers and practitioners is appropriately disseminated, and that those receiving the information recognize the importance of work environment issues.</P>
<P class="p63 ft8">The Advisory Committee has concluded that the current level of dissemination of knowledge is dissatisfactory, a view supported by a majority of the interviewed stakeholders who represent worker representatives and employers, practitioners and researchers. Several stakeholders did, indeed, demonstrate knowledge dissemination, but did so from their own standpoint to meet specific commissions rather than in response to a recognized national need. In many cases, these endeavours lacked <NOBR>long-term</NOBR> stability in commitment, economy and focus. A solid dissemination of knowledge at a national level requires a <NOBR>long-term</NOBR> perspective regarding access to information on the work environment as well as an understanding of the <NOBR>long-term</NOBR> development of the work environment. The Advisory Committee is therefore of the opinion that there is both a need and a responsibility at the national level to develop, manage, update and support a strong centralized knowledge base concerning work environment conditions and effective development strategies for the work environment, and to do so with a stable, <NOBR>long-term</NOBR> commitment The Advisory Committee also emphasizes the fact that Sweden needs an official representation in certain international bodies and networks in the work environment sector.</P>
<P class="p304 ft8">The Advisory Committee believes there are currently favourable conditions for realizing these national needs. The Swedish government has stressed that the work environment is a national concern through its action plan for the work environment policy, and the worker representatives and employers prioritize work environment issues. Also, the high standard of Swedish work environment research continues to be reputed internationally, although the Advisory Committee underscores their anxiety for its future, as expressed in reports by other authorities<SPAN class="ft19">6</SPAN>. Thus, the Advisory Committee concludes that there is a strong base for creating – in some organisational form – an eminent and effective national centre for the dissemination and preservation of work environment</P>
<P class="p305 ft26"><SPAN class="ft63">5</SPAN><SPAN class="ft87">Inkluderande arbetsliv</SPAN>. SOU 2009:93 (in Swedish with summaries in English).</P>
<P class="p306 ft43"><SPAN class="ft63">6</SPAN><SPAN class="ft88">Svensk arbetslivsforskning – en resurs för välfärd, hälsa och tillväxt</SPAN><SPAN class="ft14">. In Swedish; Swedish Council for Working Life and Social research, 2009.</SPAN></P>
<P class="p65 ft15">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td22"><SPAN class="p20 ft44">Appendix C</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft8">knowledge, in <NOBR>co-operation</NOBR> and agreement with present stakeholders.</P>
<P class="p307 ft39">Superior aims, goals and marks of the Knowledge Centre</P>
<P class="p166 ft8">The National Knowledge Centre shall, from a <NOBR>long-term</NOBR> and national perspective, work to make present knowledge about the work environment accessible and useful for relevant stakeholders in working life, education and politics.</P>
<P class="p175 ft8">The <NOBR>long-term</NOBR> goal of the Knowledge Centre’s activities shall be to ensure that work environment management in Swedish enterprises and organisations is based on solid and <NOBR>up-to-date</NOBR> knowledge on the effects of the work environment on health, profitability and prosperity.</P>
<P class="p308 ft8">The activities of the Knowledge Centre shall be characterized by credibility, effectiveness and foresight.</P>
<P class="p67 ft39">Activities of the Knowledge Centre</P>
<P class="p309 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft46">Watch the work environment</SPAN></P>
<P class="p69 ft8">The Knowledge Centre shall, with a <NOBR>long-term</NOBR> perspective, follow developments of the work environment, and focus its activities on issues considered important by practitioners dealing with the work environment.</P>
<P class="p310 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft46">Follow knowledge developments</SPAN></P>
<P class="p72 ft10">The Knowledge Centre shall keep track of and disseminate recent results from work environment research, in particular within the issues identified as the most important.</P>
<P class="p132 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft46">Make knowledge accessible</SPAN></P>
<P class="p69 ft8">The Knowledge Centre shall facilitate contacts between work environment practitioners and researchers, and act to make relevant results from research accessible and useful for work environment practitioners.</P>
<P class="p310 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft46">Review knowledge</SPAN></P>
<P class="p69 ft8">The Knowledge Centre shall be responsible for reviews of work environment knowledge in areas considered important from a national perspective, and where no other stakeholder acts. This can include methodological as well as thematic issues.</P>
<P class="p311 ft15">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Appendix C</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft18"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft55">Be a national representative</SPAN></P>
<P class="p313 ft10">The Knowledge Centre shall represent Sweden in certain international work environment bodies and networks, and act as a national reviewer on international matters within its area.</P>
<P class="p314 ft8">In the long run, additional activities may be appropriate for the Knowledge Centre, including: initiatives towards the development of infrastructure to facilitate <NOBR>long-term</NOBR> <NOBR>follow-up</NOBR> on issues concerning the work environment, for example, national registers, and recurrent work environment surveys; and initiatives towards engagement in work environment education and debate. However, the Advisory Committee believes that the core activities outlined above represent a reasonable initial portfolio.</P>
<P class="p77 ft39">Target groups of the Knowledge Centre</P>
<P class="p62 ft8">The target groups for the Knowledge Centre are those with either an active role in the formation of the work environment, or those who contribute to creating and disseminating work environment knowledge. This would include, but is not limited to: political decision makers on issues that directly or indirectly have a bearing on the work environment; work environment practitioners in enterprises and public organisations; teachers in education programmes related to the work environment; researchers interested in reaching practitioners in working life; and people who develop and mediate work environment products.</P>
<P class="p101 ft39">Organisation and location of the Knowledge Centre</P>
<P class="p62 ft8">The Advisory Committee considers it necessary to decide about the aims and activities of a National Knowledge Centre before discussions on issues such as resources, organisation, and location are relevant at anything more than a hypothetical level.</P>
<P class="p315 ft15">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB36073x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft7">Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet</P>
<P class="p12 ft8">I september 2008 beslöt regeringen att bilda ett Arbetsmiljöpolitiskt kunskapsråd. Ordförande i Kunskapsrådet är Eva Vingård, professor vid Uppsala universitet, och rådets sekreterare är Svend Erik Mathiassen, professor vid Högskolan i Gävle. Rådet var verksamt fram till och med augusti 2011.</P>
<P class="p13 ft10">Kunskapsrådet, som hade sin bas i Arbetsmarknadsdepartementet, hade enligt sitt direktiv<A href="#page_73"><SPAN class="ft9">1 </SPAN></A>två huvudsakliga uppgifter:</P>
<P class="p14 ft8"><SPAN class="ft11">-</SPAN><SPAN class="ft12">att lyfta fram och belysa viktig utvecklingstendenser inom arbetsmiljöområdet</SPAN></P>
<P class="p15 ft8"><SPAN class="ft11">-</SPAN><SPAN class="ft12">att bidra med kunskap som stöd för utformningen av arbetsmiljöpolitiken</SPAN></P>
<P class="p16 ft8">Genom Kunskapsrådet önskade departementet att få bättre insyn i forskningen om de kopplingar som finns mellan en god arbetsmiljö och ett väl fungerande arbetsliv. Departementet vill öppna upp arbetslivet för grupper som annars har svårt att ta sig in och stanna kvar i arbete, i enlighet med den övergripande idén att alla som vill och kan arbeta ska kunna få göra det. Arbetsmiljöpolitiken ses som ett redskap att nå detta mål. Dessutom framhåller man att en god arbetsmiljö innebär en framgångspotential, t.ex. vad gäller produktivitet och kreativitet.</P>
<P class="p17 ft8">En klok arbetsmiljöpolitik som motsvarar dessa problem och möjligheter i arbetslivet tar hjälp av forskningen, samtidigt som att den verkar för att de kunskaper forskningen tar fram kommer till användning i arbetslivet där så är möjligt.</P>
<P class="p13 ft8">I Kunskapsrådet ingick därför förutom rådets ordförande och sekreterare sex välmeriterade forskare, som även de var politiskt obundna. Forskarna täckte tillsammans in en arbetsmiljökunskap som räckte från skademekanismer i musklerna till nationalekono-</P>
<P class="p18 ft14"><SPAN class="ft13">1 </SPAN>Kommittédirektiv 2008:101;http://www.sou.gov.se/kunskapsradet/pdf/dir2008_101.pdf</P>
<P class="p19 ft15">3</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft8">miska perspektiv på arbetsmarknaden. Dessutom var företrädare för fyra viktiga arbetslivsaktörer knutna till rådet.</P>
<P class="p22 ft8">För att nå en större publik gav Kunskapsrådet ut skrifter både i tryckt och elektroniskt format. Skrifterna kan laddas ner från Kunskapsrådets hemsida: http://www.sou.gov.se/kunskapsradet/.</P>
<P class="p23 ft10">Frågor om Rådet kan riktas till Rådets sekreterare, Svend Erik Mathiassen</P>
<P class="p24 ft8">I Kunskapsrådet ingick:</P>
<P class="p25 ft10">Eva Vingård, Arbets- och miljömedicin, Uppsala universitet (Rådets ordförande)</P>
<P class="p26 ft8">Svend Erik Mathiassen, Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle (Rådets sekreterare)</P>
<P class="p27 ft8">Gunnar Ahlborg, Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen</P>
<P class="p28 ft8">Jörgen Eklund, Skolan för teknik och hälsa, KTH, Huddinge</P>
<P class="p29 ft8">Irene Jensen, Sektionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet</P>
<P class="p25 ft8">Bengt Järvholm, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet</P>
<P class="p30 ft8">Birgitta Södergren, Institutet för personal- och företagsutveckling, Uppsala</P>
<P class="p31 ft17">Eskil Wadensjö, Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hans Augustson, AFA försäkring</P>
<P class="p32 ft8">Carin Håkansta, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS)</P>
<P class="p28 ft8">Jan Ottosson, Arbetsmiljöverket</P>
<P class="p33 ft8">Annika <NOBR>Zika-Viktorsson,</NOBR> Verket för innovationssystem (Vinnova)</P>
<P class="p34 ft15">4</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB36075x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft7">Förord</P>
<P class="p12 ft8">Arbetsmarknadsdepartementets tankeram <SPAN class="ft18">Arbetsmiljön och utanförskapet </SPAN>från 2008<A href="#page_75"><SPAN class="ft19">1 </SPAN></A>lyfter särskilt fram två positiva effekter av en god arbetsmiljö: den bidrar till företagens konkurrenskraft genom att främja exempelvis produktivitet, kvalitet, närvaro och kreativitet, och den bidrar till att minska utanförskapet i arbetslivet genom att öppna för flera att kunna få ett jobb trots eventuella brister i arbetsförmåga.</P>
<P class="p35 ft8">Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådets skrift <SPAN class="ft18">God arbetsmiljö – en framgångsfaktor?</SPAN><A href="#page_75"><SPAN class="ft19">2 </SPAN></A>tog sig an frågan om arbetsmiljöns betydelse för företagens välmående. I skriften <SPAN class="ft18">Inkluderande arbetsliv</SPAN><A href="#page_75"><SPAN class="ft20">3 </SPAN></A>ägnade sig Kunskapsrådet åt aspekter av den andra frågan: arbetsmiljöns grundläggande betydelse för om grupper som vanligtvis har svårt att få tillträde, stanna kvar eller återgå till arbetslivet kan lyckas med det.</P>
<P class="p36 ft8">I denna tredje skrift fokuserar Kunskapsrådet en avgörande förutsättning för att skapa en både lönsam och inkluderande arbetsmiljö: att den kunskap som forskare och praktiker utvecklar om arbetsmiljöfrågor bevakas, tas om hand och sprids på ett sätt som gör den tillgänglig för dem som kan och bör dra praktisk nytta av den i Sveriges företag och organisationer, på lärosätena och i politiken.</P>
<P class="p37 ft23">Behovet av kunskapsbevakning, kunskapsvård och kunskapsförmedling på arbetsmiljöområdet har uppmärksammats under många år, både av arbetsmarknadens parter, av politiskt aktiva på området och av arbetsmiljöforskarna själva. Arbetslivsinstitutet hade en viktig roll i denna diskussion. I och med Regeringens skrivelse <SPAN class="ft21">En förnyad arbetsmiljöpolitik med en nationell handlingsplan </SPAN><NOBR><SPAN class="ft21">2010–2015</SPAN><A href="#page_75"><SPAN class="ft22">4</SPAN></A></NOBR><A href="#page_75"><SPAN class="ft22"> </SPAN></A>har frågan fått förnyad aktualitet. I skriften markerar Regeringen att insatser ska riktas mot fyra mål. Ett är: <SPAN class="ft21">Medvetenhet och kunskap om arbetsmiljöfrågor ska öka i hela samhället</SPAN>. I diskussionen av hur detta</P>
<P class="p38 ft26"><SPAN class="ft24">1</SPAN><SPAN class="ft25">Ds 2008:16.</SPAN></P>
<P class="p39 ft26"><SPAN class="ft24">2</SPAN><SPAN class="ft25">SoU 2009:47.</SPAN></P>
<P class="p39 ft28"><SPAN class="ft24">3</SPAN><SPAN class="ft27">SoU 2009:93.</SPAN></P>
<P class="p39 ft14"><SPAN class="ft24">4</SPAN><SPAN class="ft29">Skr. 2009/10:248.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<P class="p316 ft8">mål kan nås pekar Regeringen på att det är <SPAN class="ft18">svårt att följa och få grepp om aktuella forskningsrön</SPAN>, trots att forskningen har stor betydelse för det praktiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna. Därför vill Regeringen <SPAN class="ft18">närmare utreda behov och förutsättningar för en sammanhållande aktör för kunskapsförmedling inom arbetsmiljöområdet</SPAN>.</P>
<P class="p41 ft8">Kunskapsrådet vill med denna skrift ge sin värdering av behov och förutsättningar för en sådan nationell aktör; ett Kunskapscentrum för arbetsmiljö. Skriften innehåller inledningsvis Kunskapsrådets sammanfattande synpunkter på ett Kunskapscentrums inriktning och verksamhet, mot bakgrund av att Kunskapsrådet anser att det finns ett nationellt behov för en aktör som kan säkra tillgänglighet och stödja implementering av arbetsmiljökunskap. En engelsk översättning av synpunkterna finns som Appendix C. Ett följande kapitel ger en grundligare diskussion och förklaring av de insatser Kunskapsrådet föreslår. Denna diskussion visar att insatserna inte bara rör kunskapsförmedling utan även bör innefatta långsiktig kunskapsbevakning och kunskapsvård som en bas för denna förmedling, och att målgrupperna för kunskapsfrämjande insatser måste vara samtliga de aktörer som färdas i och har inflytande på arbetsmiljön. I sin diskussion har Kunskapsrådet tagit intryck av ett stort antal intervjuer med aktörer inom arbetsmiljöforskning och arbetsmiljöpraktik (se Appendix A), vilka sammanfattas i skriftens tredje kapitel. Intervjuerna gjordes av Carin Håkansta och Bengt Rolfer på uppdrag av Kunskapsrådet; för sammanställningen svarar även Kunskapsrådets sekreterare Svend Erik Mathiassen. Kunskapsrådet vill gärna tacka samtliga aktörer för att generöst ha ägnat både tid och engagemang åt dessa intervjuer.</P>
<P class="p317 ft8">Stockholm i augusti 2011</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p20 ft8">Eva Vingård</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p20 ft8">Birgitta Södergren</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p20 ft8">Svend Erik Mathiassen</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p20 ft8">Eskil Wadensjö</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p20 ft8">Gunnar Ahlborg</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p20 ft8">Hans Augustson</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p20 ft8">Jörgen Eklund</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p20 ft8">Carin Håkansta</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p20 ft8">Irene Jensen</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p20 ft8">Jan Ottosson</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p20 ft8">Bengt Järvholm</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p20 ft8">Annika <NOBR>Zika-Viktorsson</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<P class="p4 ft7">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td4"><SPAN class="p20 ft30">Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p43 ft31">3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td4"><SPAN class="p20 ft31">Förord.................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p43 ft31">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p20 ft31">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p44 ft31">Ett nationellt Kunskapscentrum för arbetsmiljö</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p20 ft32"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p20 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p44 ft31">syfte och verksamhet ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p43 ft31">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td4"><SPAN class="p20 ft8">Behov och förutsättningar för ett nationellt</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p20 ft32"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p20 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p44 ft33">Kunskapscentrum för arbetsmiljö ............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p43 ft8">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td4"><SPAN class="p20 ft8">Kunskapscentrets övergripande syfte, mål och signum..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p43 ft8">10</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td4"><SPAN class="p20 ft33">Kunskapscentrets verksamheter.......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p43 ft8">11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td4"><SPAN class="p20 ft33">Kunskapscentrets målgrupper..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p43 ft8">12</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td4"><SPAN class="p20 ft8">Kunskapscentrets organisation och hemvist ...................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p43 ft8">12</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p20 ft31">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p44 ft31">Ett nationellt Kunskapscentrum för arbetsmiljö?</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p20 ft32"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p20 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p44 ft30">Kunskapsrådets synpunkter på behov, förutsättningar,</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p20 ft32"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p20 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p44 ft31">syfte och verksamhet ..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p43 ft31">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td4"><SPAN class="p20 ft8">Arbetsmiljö, arbetsmiljökunskap, arbetsmiljöaktörer ....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p43 ft8">14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td4"><SPAN class="p20 ft33">Kunskapsförmedling, kunskapsvård ................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p43 ft8">16</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td4"><SPAN class="p20 ft8">En nationell representant i arbetsmiljöfrågor..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p43 ft8">19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td4"><SPAN class="p20 ft8">Förutsättningar för ett nationellt Kunskapscentrum .....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p43 ft8">19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td4"><SPAN class="p20 ft8">Kunskapscentrets organisation och hemvist ...................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p43 ft8">20</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft15">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p20 ft16">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td9"><SPAN class="p46 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td8"><SPAN class="p47 ft31">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td10"><SPAN class="p20 ft34">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td5"><SPAN class="p20 ft32"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p20 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p20 ft31">inom arbetsmiljöområdet.............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p43 ft31">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p47 ft8">3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p20 ft35">Sammanfattningar av intervjusvaren .......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p43 ft8">24</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft8"><SPAN class="ft8">3.2</SPAN><SPAN class="ft36">Nyhetsbevakning av nationell och internationell</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p20 ft33">arbetsmiljöforskning ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p43 ft8">28</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft8"><SPAN class="ft8">3.3</SPAN><SPAN class="ft36">Upprätta och underhålla publikationsdatabaser över</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p20 ft35">svensk arbetsmiljöforskning....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p43 ft8">34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft8"><SPAN class="ft8">3.4</SPAN><SPAN class="ft36">Upprätta och underhålla register över svenska</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p20 ft8">forskargrupper inom arbetsmiljöområdet ..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p43 ft8">36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft8"><SPAN class="ft8">3.5</SPAN><SPAN class="ft36">Tillhandahålla webbportal/länksamling med svenska</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p43 ft8">aktörer på arbetsmiljöområdet ................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p43 ft8">38</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p43 ft8">3.6 Erbjuda biblioteksservice på arbetsmiljöområdet ..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p43 ft8">40</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft8"><SPAN class="ft8">3.7</SPAN><SPAN class="ft36">Samordna/bevaka nationella register/databaser med</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p20 ft35">relation till arbetsmiljön...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p43 ft8">43</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft8"><SPAN class="ft8">3.8</SPAN><SPAN class="ft36">Genomföra återkommande nationella</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p20 ft35">arbetsmiljöundersökningar......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p43 ft8">45</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft8"><SPAN class="ft8">3.9</SPAN><SPAN class="ft36">Ta fram kunskapssammanställningar om aktuella och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td14"><SPAN class="p20 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td15"><SPAN class="p50 ft33">relevanta arbetsmiljöfrågor ......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p43 ft8">47</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p20 ft8">3.10</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p50 ft8">Arrangera kunskapsmöten / workshops / konferenser /</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p20 ft32"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td14"><SPAN class="p20 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td15"><SPAN class="p50 ft35">seminarier för avnämare i arbetslivet.......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p43 ft8">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p20 ft8">3.11</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p50 ft8">Vara internationell kontaktpunkt inom</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p20 ft32"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p20 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p50 ft33">arbetsmiljöområdet ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p43 ft8">53</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p20 ft8">3.12</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p50 ft35">Ytterligare förslag och kommentarer......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p43 ft8">55</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td16"><SPAN class="p20 ft31">Appendix A........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p43 ft31">61</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td16"><SPAN class="p20 ft31">Appendix B........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p43 ft31">65</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td16"><SPAN class="p20 ft31">Appendix C........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p43 ft31">69</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft15">8</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB36079x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p318 ft38"><SPAN class="ft7">1</SPAN><SPAN class="ft37">Ett nationellt Kunskapscentrum för arbetsmiljö</SPAN></P>
<P class="p53 ft7">syfte och verksamhet</P>
<P class="p54 ft8">Texten nedan uttrycker i sammanfattning Kunskapsrådets synpunkter och förslag gällande en sammanhållande aktör för kunskapsförmedling inom arbetsmiljöområdet<A href="#page_79"><SPAN class="ft19">1</SPAN></A>, eller med Kunskapsrådets formulering: ett nationellt Kunskapscentrum för arbetsmiljö. Förslagen bygger på de diskussioner som förts i Kunskapsrådet, bl.a. mot bakgrund av den omfattande insamling av synpunkter från arbetsmiljöaktörer inom forskning och praktik som Kunskapsrådet genomförde under senvåren 2011, och mot bakgrund av de politiska texter<A href="#page_79"><SPAN class="ft19">2 </SPAN></A>som ligger till grund för Regeringens arbetsmiljöpolitiska handlingsplan<A href="#page_79"><SPAN class="ft19">3</SPAN></A>.</P>
<P class="p55 ft39">Behov och förutsättningar för ett nationellt</P>
<P class="p56 ft39">Kunskapscentrum för arbetsmiljö</P>
<P class="p145 ft8">I sina tidigare skrifter har Kunskapsrådet visat att en god arbetsmiljö och ett klokt arbetsmiljöarbete är avgörande faktorer för organisationer och företags lönsamhet, effektivitet och konkurrenskraft<A href="#page_79"><SPAN class="ft19">4</SPAN></A>, och för att arbetslivet kan ta emot grupper som idag har svårt at ta sig in eller stanna kvar där<A href="#page_79"><SPAN class="ft19">5</SPAN></A>. Ett klokt och effektivt arbetsmiljöarbete förutsätter i sin tur att den aktuella arbetsmiljökunskap som finns bland forskare och praktiker når relevanta användare, och att insikten om arbetsmiljöns betydelse är förankrad hos dessa användare.</P>
<P class="p58 ft26"><SPAN class="ft24">1</SPAN><SPAN class="ft25">cf. Skr. 2009/10:248.</SPAN></P>
<P class="p39 ft26"><SPAN class="ft24">2</SPAN><SPAN class="ft25">Särskilt Ds 2008:16.</SPAN></P>
<P class="p39 ft28"><SPAN class="ft24">3</SPAN><SPAN class="ft27">Skr. 2009/10:248.</SPAN></P>
<P class="p39 ft41"><SPAN class="ft24">4</SPAN><SPAN class="ft40">God arbetsmiljö – en framgångsfaktor? </SPAN><SPAN class="ft28">SOU 2009:47.</SPAN></P>
<P class="p39 ft43"><SPAN class="ft24">5</SPAN><SPAN class="ft42">Inkluderande arbetsliv</SPAN><SPAN class="ft14">. SOU 2009:93.</SPAN></P>
<P class="p19 ft15">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB36080x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Ett nationellt Kunskapscentrum för arbetsmiljö …</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft8">Med stöd från ett flertal av de intervjuade arbetsmiljöaktörerna bland såväl parterna som arbetsmiljöpraktiker och forskare konstaterar Kunskapsrådet att detta kunskapsflöde inte fungerar tillfredsställande. Den förvisso omfattande kunskapsförmedling som flera aktörer bedriver sker mot bakgrund av dessa aktörers specifika intressen, och inte utifrån en övergripande nationell behovsanalys. I många fall finns ingen säker långsiktighet i vare sig engagemang, finansiering eller inriktning. En gedigen kunskapsförmedling på nationell nivå måste emellertid ha ett långsiktigt perspektiv, både vad gäller tillgång till information om arbetsmiljön och insikt om arbetsmiljöns utveckling. Kunskapsrådet anser därför att det finns ett nationellt behov av och ansvar för att stabilt och långsiktigt vårda, uppdatera och stödja den starka bas av kunskap om arbetsmiljöns beskaffenhet och möjligheter som finns i Sverige. Det finns även ett i dagsläget ouppfyllt behov av en svensk nationell representant i vissa internationella organ och nätverk på arbetsmiljöområdet.</P>
<P class="p60 ft8">Kunskapsrådet konstaterar också att det finns goda förutsättningar för att uppfylla dessa nationella behov. Regeringen har genom sin arbetsmiljöpolitiska handlingsplan markerat att arbetsmiljön är en nationell politisk angelägenhet, arbetsmarknadens parter prioriterar arbetsmiljöfrågor högt, och Sveriges arbetsmiljöforskning är fortfarande internationellt framstående även om Kunskapsrådet understryker den oro för dess framtid som tidigare framförts av andra aktörer<A href="#page_80"><SPAN class="ft19">6</SPAN></A>. Kunskapsrådet finner alltså att det finns en stark bas för att, i någon organisatorisk form, skapa en framstående och effektiv nationell aktör för förmedling och vård av arbetsmiljökunskap, i samförstånd och samverkan med befintliga aktörer.</P>
<P class="p61 ft39">Kunskapscentrets övergripande syfte, mål och signum</P>
<P class="p62 ft8">Kunskapscentret ska långsiktigt och ur ett nationellt perspektiv verka för att aktuell kunskap om arbetsmiljö är tillgänglig och användbar för relevanta aktörer i arbetslivet, utbildningssektorn och politiken.</P>
<P class="p63 ft8">Det långsiktiga målet med Kunskapscentrets verksamhet är att säkra att arbetsmiljöarbetet i Sveriges företag och organisationer bygger på gedigen och aktuell kunskap om arbetsmiljöns betydelse för hälsa, lönsamhet och välstånd.</P>
<P class="p64 ft43"><SPAN class="ft13">6 </SPAN>Svensk arbetslivsforskning – en resurs för välfärd, hälsa och tillväxt. <SPAN class="ft14">Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap 2009.</SPAN></P>
<P class="p65 ft15">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td24"><SPAN class="p20 ft44">Ett nationellt Kunskapscentrum för arbetsmiljö …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft8">Kunskapscentrets verksamhet kännetecknas av trovärdighet, effektivitet och framsynthet.</P>
<P class="p67 ft39">Kunskapscentrets verksamheter</P>
<P class="p68 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft46">Omvärldsbevakning</SPAN></P>
<P class="p69 ft8">Kunskapscentret ska långsiktigt bevaka den nationella utvecklingen av arbetsmiljön, och i sin verksamhet ta hänsyn till vilka frågor som anses viktiga av dem som arbetar med arbetsmiljö i praktiken.</P>
<P class="p70 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft46">Kunskapsbevakning</SPAN></P>
<P class="p69 ft10">Kunskapscentret ska bevaka och förmedla arbetsmiljöforskningens aktuella resultat, särskilt i relation till de arbetsmiljöfrågor som identifierats som mest angelägna.</P>
<P class="p71 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft46">Tillgänglighet av kunskap</SPAN></P>
<P class="p72 ft8">Kunskapscentret ska underlätta för arbetsmiljöaktörer och forskare inom arbetsmiljö att nå varandra samt verka för att relevanta forskningsresultat kan nås och förstås av dem som arbetar med arbetsmiljö i praktiken</P>
<P class="p70 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft46">Kunskapssammanställning</SPAN></P>
<P class="p69 ft8">Kunskapscentret ska ansvara för sammanställningar av arbetsmiljökunskap på områden som anses angelägna ur ett nationellt perspektiv, och där ingen annan aktör bidrar. Detta kan inkludera både metodorienterade och tematiska frågor.</P>
<P class="p70 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft46">Nationell representation</SPAN></P>
<P class="p69 ft8">Kunskapscentret ska representera Sverige i vissa internationella organ och nätverk inom arbetsmiljöområdet och vara en remissinstans i internationella frågor på området.</P>
<P class="p73 ft8">På sikt kan Kunskapscentret möjligen ge sig in på ytterligare verksamhetsområden, exempelvis med inriktning mot långsiktig bevakning av arbetsmiljökunskapens infrastruktur (nationella register, återkommande arbetsmiljöundersökningar), eller med fokus på insatser inom arbetsmiljöutbildning och arbetsmiljödebatt. Kunskapsrådet anser dock att kärnområdena ovan vore en lämplig avgränsning i ett första skede.</P>
<P class="p74 ft15">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Ett nationellt Kunskapscentrum för arbetsmiljö …</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft39">Kunskapscentrets målgrupper</P>
<P class="p76 ft8">Kunskapscentrets målgrupper är de som antingen har en aktiv roll i hur arbetsmiljön formas eller som bidrar till att skapa och sprida arbetsmiljökunskap. Detta vill exempelvis säga politiska beslutsfattare på områden som direkt eller indirekt har konsekvenser för arbetsmiljön, arbetsmiljöaktörer i näringsliv och offentliga organisationer, lärare på arbetsmiljörelevanta utbildningar, forskare med intresse av att nå sina avnämare i arbetslivet och aktörer som utvecklar och förmedlar arbetsmiljöprodukter.</P>
<P class="p77 ft39">Kunskapscentrets organisation och hemvist</P>
<P class="p62 ft8">Kunskapsrådet anser att det är nödvändigt att fatta beslut om syfte och verksamhet för ett nationellt Kunskapscentrum innan frågor som volym, organisation och hemvist kan diskuteras annat än på en hypotetisk nivå.</P>
<P class="p78 ft15">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB36083x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p79 ft48"><SPAN class="ft7">2</SPAN><SPAN class="ft47">Ett nationellt Kunskapscentrum för arbetsmiljö? Kunskapsrådets synpunkter på behov, förutsättningar, syfte och verksamhet</SPAN></P>
<P class="p80 ft8">Frågan om kunskapsbevakning, kunskapsvård och kunskapsförmedling på arbetsmiljöområdet har uppmärksammats under många år av arbetsmarknadens parter, av politiskt aktiva på området och av arbetsmiljöforskarna själva. En återkommande synpunkt som flertalet av dessa aktörer verkar dela är att den starka och relevanta forskning som görs både i Sverige och internationellt på arbetsmiljöområdet i en oförtjänt och olyckligt liten grad kommer till praktisk användning. Av olika skäl stannar många relevanta forskningsresultat inom forskarsamhället, i vetenskapliga artiklar och avhandlingar, och når endast i en otillräcklig omfattning dem som arbetar med arbetsmiljöfrågor i praktiken, exempelvis företagshälsovården, fackliga ombud, arbetsgivarrepresentanter, tekniker, chefer, politiska beslutsfattare och de som utvecklar kommersiella arbetsmiljöprodukter. En hel del av arbetsmiljöforskningen kan därför anses ineffektiv ur ett rent nyttoperspektiv, samtidigt som det är viktigt att förstå att det inte är all forskning med utgångspunkt i arbetsmiljöfrågor som kan eller ens är gjord för att tolkas i termer av praktisk handling på kort sikt.</P>
<P class="p81 ft8">I och med Regeringens skrivelse <SPAN class="ft18">En förnyad arbetsmiljöpolitik med en nationell handlingsplan </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">2010–2015</SPAN><A href="#page_83"><SPAN class="ft20">1</SPAN></A></NOBR><A href="#page_83"><SPAN class="ft20"> </SPAN></A>har frågan om forskningens tillgänglighet och användbarhet fått förnyad aktualitet. I skriften markerar Regeringen att insatser ska riktas mot fyra mål, varav ett är att <SPAN class="ft18">Medvetenhet och kunskap om arbetsmiljöfrågor ska</SPAN></P>
<P class="p42 ft14"><SPAN class="ft13">1 </SPAN>Skr. 2009/10:248.</P>
<P class="p82 ft15">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB36084x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Ett nationellt Kunskapscentrum för arbetsmiljö? …</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft8"><SPAN class="ft18">öka i hela samhället</SPAN>. I diskussionen av hur detta mål kan nås pekar Regeringen på att det är <SPAN class="ft18">svårt att följa och få grepp om aktuella forskningsrön, </SPAN>trots att forskningen har stor betydelse för det praktiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna. Därför vill Regeringen <SPAN class="ft18">närmare utreda behov och förutsättningar för en sammanhållande aktör för kunskapsförmedling inom arbetsmiljöområdet.</SPAN></P>
<P class="p84 ft39">Arbetsmiljö, arbetsmiljökunskap, arbetsmiljöaktörer</P>
<P class="p62 ft8">Vilka förhållanden och faktorer i arbetslivet som omfattas av begreppet <SPAN class="ft18">arbetsmiljö </SPAN>är inte enkelt att definiera. Ett tecken på att begreppet är svårt att bemästra är att den svenska arbetsmiljölagen inte tydligt definierar vad arbetsmiljön är, utan ringar in den, som i 2 Kap <SPAN class="ft18">Arbetsmiljöns beskaffenhet</SPAN><A href="#page_84"><SPAN class="ft20">2 </SPAN></A>:</P>
<P class="p85 ft33">1§. Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Vid fartygsarbete skall arbetsmiljön vara tillfredsställande också med hänsyn till sjösäkerhetens krav.</P>
<P class="p86 ft33">Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende.</P>
<P class="p87 ft49">Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete.</P>
<P class="p88 ft33">Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Därvid skall även löneformer och förläggning av arbetstid beaktas. Starkt styrt eller bundet arbete skall undvikas eller begränsas.</P>
<P class="p86 ft49">Det skall eftersträvas att arbetet ger möjligheter till variation, social kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter.</P>
<P class="p89 ft33">Det skall vidare eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjligheter till personlig och yrkesmässig utveckling liksom till självbestämmande och yrkesmässigt ansvar.</P>
<P class="p90 ft8">Lagtexten beskriver alltså indirekt arbetsmiljön som de krav och villkor som den enskilde utsätts för och upplever i sitt arbete, och framhåller ett antal faktorer som påverkar dessa villkor. Arbetets organisation, innehåll och tekniska utformning anses vara just sådana faktorer som bestämmer individens belastningar. Den partsgemensamma föreningen Prevent ansluter sig till samma</P>
<P class="p319 ft14"><SPAN class="ft13">2 </SPAN>https://lagen.nu/1977:1160#K1P1.</P>
<P class="p92 ft15">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB36085x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td25"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p20 ft44">Ett nationellt Kunskapscentrum för arbetsmiljö? …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft8">omfamnande syn på vad arbetsmiljön är genom att på sin hemsida<A href="#page_85"><SPAN class="ft19">3 </SPAN></A>ställa frågan <SPAN class="ft18">Vad är arbetsmiljö? </SPAN>och ge svaret:</P>
<P class="p321 ft33">Det är allt som påverkar människor på jobbet. Människan påverkas av såväl fysiska som psykosociala arbetsmiljöfaktorer. Det handlar om allt från luft, ljud, kemikalier och maskiner till arbetsmängd, arbetsinnehåll, stress och möjlighet till återhämtning.</P>
<P class="p322 ft33">Även de sociala behoven ingår som en del i arbetsmiljön: arbetet ger tillfälle till utveckling, ny kunskap och gemenskap med arbetskamrater.</P>
<P class="p96 ft8">Med så pass vida ramar för vad arbetsmiljön täcker in anser Kunskapsrådet att den ”kunskap” som en eventuell <SPAN class="ft18">sammanhållande aktör </SPAN>inriktas mot bör definieras av de områden och utfall där arbetsmiljön spelar en viktig roll, och/eller som har en väsentlig betydelse för hur arbetsmiljön ser ut. Det betyder att kunskapen inte får avgränsas till typiska individorienterade arbetsmiljöeffekter som hälsa och ohälsa, utan även måste innefatta arbetsmiljöns inflytande på exempelvis folkhälsa, på individers och organisationers utveckling, på lönsamhet, effektivitet och konkurrenskraft för företag samt på arbetsmarknadens struktur. Även kunskaper om hur arbetsmiljön kan utvecklas och förändras, både naturligt över tid och genom målmedvetna insatser, måste beaktas. Omvänt är även kunskap om faktorer som påverkar arbetsmiljön, men som kanske inte primärt är riktade ditåt, relevant. Ett exempel är effekten på psykiska och fysiska arbetsvillkor av rationaliseringar som genomdrivs av hänsyn till verksamhetens effektivitet och kvalitet. Arbetsmiljökunskap omfattar alltså både arbetsmiljöns resultat i vid mening och de faktorer som påverkar arbetsmiljön. Av denna vida beskrivning av arbetsmiljökunskap framgår att den berör kunskapsfält som inte vanligtvis förknippas med arbetsmiljöarbete, exempelvis företagsekonomi, produktionsutveckling, produktionsteknik och organisationspsykologi.</P>
<P class="p323 ft8">En annan konsekvens av att ge arbetsmiljöbegreppet vida ramar är att det inte enbart är de som direkt tar sig an frågor om exempelvis arbetarskydd och hälsofrämjande som är aktörer i arbetsmiljön. Varje anställd eller egenföretagare är en arbetsmiljöaktör, i så måtto att han eller hon är en del av sitt eget och oftast andras arbetsliv. Eftersom en god arbetsmiljö är en framgångsfaktor<A href="#page_85"><SPAN class="ft19">4</SPAN></A>, bör därför vem som helst som vill hjälpa sitt företag eller organisation till framgång ta sitt ansvar för arbetsmiljön. Samtidigt finns det naturligtvis aktörer i arbetslivet som har ett särskilt</P>
<P class="p324 ft26"><SPAN class="ft24">3</SPAN><NOBR><SPAN class="ft25">http://www.prevent.se/sv/Om-arbetsmiljo/</SPAN></NOBR> Avläst 15 juni 2011.</P>
<P class="p99 ft14"><SPAN class="ft24">4</SPAN><SPAN class="ft29">cf. Kunskapsrådets två tidigare skrifter, SOU 2009:47 och SOU 2009:93.</SPAN></P>
<P class="p82 ft15">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB36086x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Ett nationellt Kunskapscentrum för arbetsmiljö? …</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft8">tydligt inflytande på arbetsmiljön; både de vars arbetsuppgifter definieras av arbetsmiljön, exempelvis skyddsombud, och de som beslutar om produktion och organisation, exempelvis chefer. Många av dessa aktörer är eller bör vara utbildade i arbetsmiljökunskap, och därför spelar även de som utbildar, exempelvis på universitet och högskolor eller genom parternas försorg, en central roll för vilken kunskap som så småningom speglas i praktisk handling.</P>
<P class="p100 ft8">Ett brett perspektiv på vad arbetsmiljökunskap innefattar och vem som är arbetsmiljöns viktiga aktörer stämmer mycket väl med intentionerna i arbetsmiljöpolitiken<A href="#page_86"><SPAN class="ft19">5</SPAN></A>, där Regeringen tydligt poängterar dels att arbetsmiljön spelar en viktig roll för folkhälsan – arbetets potential för att främja individens hälsa ska särskilt beaktas – dels att de företagsekonomiska framgångsfaktorerna i en god arbetsmiljö måste lyftas fram, och dels att det finns behov av att utveckla effektiva pedagogiska insatser för att främja arbetsmiljökunskaperna i arbetslivet hos alla de som har ett inflytande på arbetsmiljön.</P>
<P class="p101 ft39">Kunskapsförmedling, kunskapsvård</P>
<P class="p62 ft8">Regeringen talar alltså i sin skrivelse om <SPAN class="ft18">… en sammanhållande aktör för kunskapsförmedling inom arbetsmiljöområdet </SPAN>och påpekar att medvetenhet och kunskap om arbetsmiljöns betydelse för individens hälsa och företagens framgång måste öka – det finns mycket intressant forskning, men den är svår att hitta och begripa för dem som ska dra nytta av den.</P>
<P class="p23 ft8">Kunskapsrådet tolkar ”kunskapsförmedling” i detta sammanhang som en aktivitet där tyngdpunkten ligger på att ta in information och kunskap, framför allt från arbetsmiljöforskningen, och på olika sätt föra ut den – eventuellt i en tolkad skepnad – till avnämare i arbetslivet och politiken. Kunskapsrådet är helt överens med Regeringens skrivelse om att detta är ett eftersatt behov i dag. Med den struktur och finansiering av <NOBR>(arbetsmiljö-)</NOBR> forskningen som gäller i dagsläget kan man inte förvänta sig att aktörer inom forskarleden i någon särskild omfattning lägger ett kunskapsförmedlande perspektiv på sin verksamhet. Flera forskningsfinansiärer anser inte att stöd till att praktiskt implementera forskningsresultat ingår i deras uppdrag, och de forskare som får projekt- och programstöd motiveras därför inte att prioritera kunskapsförmedling till praktikfältet. Forskningspolitikens uttalade prioriter-</P>
<P class="p325 ft14"><SPAN class="ft13">5 </SPAN>Skr. 2009/10:248;se även Ds 2008:16.</P>
<P class="p92 ft15">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td25"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p20 ft44">Ett nationellt Kunskapscentrum för arbetsmiljö? …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft8">ing av forskningsmiljöer som är excellenta enligt inomvetenskapliga kvalitetskriterier driver också forskarna att fokusera på att vinna externa anslag och publicera sig i välrenommerade vetenskapliga tidskrifter. Denna prioritering förstärks ytterligare av att flertalet forskningsinstitutioner fördelar även sina interna forskningsmedel i konkurrens och då enligt likartade inomvetenskapliga principer. Genom att förstärka forskningens tillhörighet till universitet och högskolor, markera att inomvetenskaplig excellens bör vara det dominerande kriteriet för anslagsfördelning, och allokera betydande forskningsresurser till korta <NOBR>(2–4</NOBR> år) projektanslag har alltså forskningspolitiken skapat en situation där forskarna i liten grad motiveras att ta steget till en långsiktig praktisk uttolkning och tillämpning av sina egna resultat och än mindre andras.</P>
<P class="p105 ft8">Kunskapsrådets intervjuundersökning bland arbetsmiljöaktörer i forskning och praktik visade att många av dessa aktörer ägnar sig åt kunskapsförmedling i någon form, både genom skrifter och information på webben, och genom olika typer av kursverksamhet. Inom forskningen handlar denna förmedling fram för allt om att visa upp resultat från den egna gruppen, och endast i mycket begränsad omfattning om att sammanställa kunskap eller tolka den för praktisk användning där så vore möjligt. Flera starka aktörer vid sidan om forskarsamhället har en sådan verksamhet, men den är naturligt nog styrd av respektive aktörs särskilda intressen, särskilda målgrupper eller specifika uppdrag. Kunskapsrådet saknar en kunskapsförmedling som formas utifrån övergripande värderingar av behov i arbetslivet, både vad gäller inriktning och målgrupper, men som naturligtvis samtidigt bejakar de omfattande insatser som redan görs av många aktörer. I det arbetet måste den nationella aktören visa upp framsynthet i så måtto att man tar sig an frågor som är aktuella och angelägna för målgrupperna, och ibland även framåtskådande mot vad som tros bli framtidens viktiga arbetsmiljöfrågor. Framsyntheten måste också ge sig uttryck i en verksamhet som bygger på den breda uppfattning om arbetsmiljö och arbetsmiljöfrågor som beskrivits ovan, inklusive synen på ett gediget arbetsmiljöarbete som en stark framgångsfaktor på organisations- och samhällsnivå. Framsynthet måste även prägla den pedagogik som används för att nå målgrupperna på arbetsmiljöområdet, både i termer av medier och kommunikationsform. De grupper som har en roll att spela inom arbetsmiljöns vardag och utveckling är i olika grad vana vid att hitta och tolka</P>
<P class="p74 ft15">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Ett nationellt Kunskapscentrum för arbetsmiljö? …</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft8">information, och har olika preferenser vad gäller informationskällor. De behöver därför nås längs olika vägar.</P>
<P class="p326 ft8">Samtidigt anser Kunskapsrådet också att den avgränsning som bokstavligt ligger i ordet ”kunskapsförmedling” är för snäv, och att det finns ett behov av att diskutera en nationell aktör med ett vidare uppdrag än så – ett nationellt Kunskapscentrum. En effektiv, gedigen och kompetent kunskapsförmedling förutsätter inte bara en dagsaktuell insikt i forskningens framsteg utan även ett mera långsiktigt angreppssätt som inkluderar de delvis överlappande områdena kunskapsbevakning och kunskapsvård. Kunskapsbevakning innebär att ha tillgång till och vara uppdaterad på aktuell kunskap som tas fram av andra aktörer. Kunskapsvård innebär att bevara, bejaka och återanvända tidigare insamlad kunskap. I så måtto kan alltså ”aktuell” kunskap mycket väl vara gammal kunskap som trots sin relevans fallit i glömska, eller som behöver tolkas i ett nytt ljus. Kunskapsvård innefattar – för en aktör som inte själv ska bedriva primärforskning – att säkerställa långsiktig insamling av information som inte nödvändigtvis är direkt knuten till en konkret fråga inom forskning eller förmedling, men som är en oumbärlig basis för att få ett historiskt perspektiv på arbetsmiljöns utveckling.</P>
<P class="p327 ft8">Om Kunskapscentret ska axla sin nationella roll är det avgörande att dess produkter och resultat uppfattas som trovärdiga av målgrupperna. Trovärdighet måste i sin tur bygga på kompetens och professionellt agerande. Kunskapsrådet anser därför att det är mycket viktigt att Kunskapscentret har en stabil tillgång till den bäst möjliga expertisen i att följa, analysera, tolka och förmedla aktuell arbetsmiljöforskning. En ytterligare förutsättning för att Kunskapscentret ska nå en position som en accepterad och uppskattad aktör bland avnämarna är att verksamheten är effektiv. Kunskapscentret måste kunna ge tydliga och användbara svar på ställda och oställda frågor som motsvarar avnämarnas behov medan dessa frågor fortfarande är aktuella.</P>
<P class="p328 ft8">Kunskapsrådet anser alltså att det finns ett nationellt behov av ett ökat kunskapsflöde mellan forskare och arbetsmiljöaktörer, och även av en långsiktig, aktiv bevakning av arbetsmiljökunskap, mot bakgrund av specifika syften och frågor som definieras av forskare och avnämare utifrån nationella intressen. Att ge ett nationellt kunskapscentrum en vidare roll än kunskapsförmedling motsvarar väl synpunkter i Regeringens <SPAN class="ft18">En förnyad arbetsmiljöpolitik med en nationell handlingsplan </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">2010–2015</SPAN>,</NOBR> exempelvis om nödvändigheten</P>
<P class="p329 ft15">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td25"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p20 ft44">Ett nationellt Kunskapscentrum för arbetsmiljö? …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft8">av att bevaka trender i arbetslivet, och behovet av en riktad kunskapsutveckling.</P>
<P class="p67 ft39">En nationell representant i arbetsmiljöfrågor</P>
<P class="p57 ft8">Eftersom ett nationellt Kunskapscentrum för arbetsmiljö måste vila på just nationella intressen och ha nationell legitimitet – i motsats till flertalet av de arbetsmiljöaktörer som finns i Sverige i dag, som naturligtvis bevakar sina särintressen – vore det en uppenbar möjlighet att ge Kunskapscentret i uppdrag att representera Sverige i vissa nordiska, europeiska och internationella organ och nätverk där nationen i dag saknar representation, liksom att vara en av Sveriges nationella remissinstanser i frågor på arbetsmiljöområdet. Kunskapsrådet är av samma uppfattning som nästan samtliga de intervjuade aktörerna: Sverige måste kunna agera på den internationella scenen genom en nationell representant i arbetsmiljöfrågor. Kunskapsrådet anser också att detta är en förutsättning för att Sverige ska kunna bevara det anseende som föregångsland inom arbetsmiljökunskap och arbetsmiljöarbete som byggts upp under decennier.</P>
<P class="p330 ft39">Förutsättningar för ett nationellt Kunskapscentrum</P>
<P class="p57 ft8">Av Kunskapsrådets intervjuundersökning framgår tydligt att Sverige erbjuder utmärkta förutsättningar på en rad avgörande områden för att uppfylla de nationella behov som beskrivits ovan. Regeringen har genom sin arbetsmiljöpolitiska handlingsplan markerat att arbetsmiljön är en nationell politisk angelägenhet, och att man är medveten om behovet av att göra en insats för att arbetsmiljöforskning i en högre grad görs tillgänglig och användbar för målgrupper i arbetslivet. Arbetsmarknadens parter delar ett stort intresse för arbetsmiljöfrågor, liksom synen på att en god arbetsmiljö är en framgångsfaktor för organisationer och företag, och ett etiskt imperativ i relation till individers arbetsvillkor. Svensk arbetsmiljöforskning har en lång och stark historia och är fortfarande internationellt framstående. Med nödvändiga insatser för att långsiktigt säkra finansiering och återväxt kan denna position i internationella frontlinjen upprätthållas. Det finns alltså inom nationen en stark kunskapsbas och kompetens, och en insikt hos nyckelaktörer att arbetsmiljö-</P>
<P class="p115 ft15">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Ett nationellt Kunskapscentrum för arbetsmiljö? …</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft8">kunskap är ett nödvändigt verktyg för framgång, både på samhällsorganisations- och individnivå. Samtidigt finns det mycket kvar att utveckla och förbättra då det gäller förutsättningarna för en effektiv nationell insats för kunskapsförmedling på arbetsmiljöområdet. Ett exempel är arbetsmiljöpolitikens strikta knytning till Arbetsmarknadsdepartementet. Arbetsmiljön är, enligt Kunskapsrådets uppfattning, ett område som mycket tydligt har relevans även för andra politikområden; särskilt näringslivsutveckling och socialförsäkrings- och folkhälsofrågor.</P>
<P class="p100 ft8">Många av de aktörer som deltog i Kunskapsrådets intervjuundersökning bedriver kunskapsbevakning, kunskapsförmedling och kunskapsvård i olika former, även om det sker utifrån varje aktörs specifika syften. Det kommer att vara ett nödvändigt inledande uppdrag för ett nationellt Kunskapscentrum att placera sig rätt i det kunskapspussel som redan finns på arbetsmiljöområdet, och göra så i nära samarbete med de befintliga aktörerna.</P>
<P class="p77 ft39">Kunskapscentrets organisation och hemvist</P>
<P class="p76 ft8">Kunskapsrådet anser att det inte är meningsfullt att diskutera frågor som volym, organisation och hemvist för Kunskapscentret innan beslut har fattats om dess syfte och verksamhet. Kunskapsrådet önskar därför inte i dagsläget ge några synpunkter i frågan, men vill peka på att det med de förutsättningar som Sverige erbjuder finns en mångfald tänkbara alternativ för både organisationsform och placering.</P>
<P class="p331 ft15">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<P class="p118 ft52"><SPAN class="ft7">3</SPAN><SPAN class="ft51">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare inom arbetsmiljöområdet</SPAN></P>
<P class="p119 ft53">Behoven av kunskapsförmedling inom arbetsmiljöområdet tillgodoses i större eller mindre grad av aktörer som redan finns i Sveriges arbetsmiljölandskap. Insikten att aktörerna är många och landskapet svårt att överblicka motiverade Kunskapsrådet att söka upp ett brett urval av aktörer inom både forskningen och praktiken (Appendix A) för att avtäcka dess åsikter om kunskapsbevakning, kunskapsförmedling och kunskapsvård på arbetsmiljöområdet. Vilka är de viktigaste behoven? På vilka områden finns det redan en fungerande verksamhet i Sverige? Är den i så fall väl organiserad och effektiv? Skulle Sverige vinna på att inrätta ett nationellt kunskapscentrum, och i så fall med vilka uppdrag?</P>
<P class="p120 ft8">Som grund för intervjuerna ställde Kunskapsrådet samman en intervjuguide (Appendix B). Intervjuguiden innehöll 11 konkreta uppdrag inom kunskapsförmedling (i vid mening), och de intervjuade aktörerna fick för var och ett av dessa uttala sig om relevans, behov och befintliga aktiviteter. Dessutom fick aktörerna lägga fram egna idéer som inte var med på Kunskapsrådets lista.</P>
<P class="p121 ft8">Kunskapsrådet verkställde sin intervjuundersökning under april– juni 2011. Intervjuerna genomfördes och dokumenterades på Kunskapsrådets uppdrag av Carin Håkansta (organisationer inom arbetsmiljöpraktik och arbetsmiljöpolitik) och Bengt Rolfer (arbetsmiljöforskare). Från de olika avnämarorganisationerna intervjuades i enstaka fall en person men oftast två eller flera. I några fall hade intervjuerna föregåtts av diskussioner inom organisationen, varför de intervjuade kunde presentera en tämligen representativ bild av den organisationens åsikter. I de flesta fall består emellertid svaren till stor del av de intervjuade personernas egna åsikter. Vi har i denna rapport utgått ifrån att de framlagda synpunkterna inte alltför mycket</P>
<P class="p122 ft15">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB36092x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft8">avviker från organisationens åsikt och låter dem därför representera hela organisationens åsikt i respektive fråga.</P>
<P class="p63 ft8">Sammanlagt 54 personer deltog i intervjuerna, av vilka 15 var forskare knutna till olika lärosäten. De intervjuade representerar 26 avnämarorganisationer och 11 lärosäten (Se Appendix A). Intervjuerna spelades in och transkriberades. Det som framställs i denna skrift är en tolkning som Arbetsmiljöpolitiska Kunskapsrådet gjort av de tankar och idéer som de intervjuade delat med sig av. Vi har strävat efter ett objektivt perspektiv i denna filtreringsprocess. Vår strävan att göra en text som är översiktlig och lättläst har med nödvändighet lett till att många enskilda tankar och idéer inte refereras.</P>
<P class="p123 ft8">Sammanfattningarna av intervjuerna presenteras för sex olika aktörsgrupper:</P>
<P class="p124 ft8"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft55">Fackliga organisationer (4) </SPAN>Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Svenska Metallindustriarbetareförbundet (IF Metall) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO)</P>
<P class="p125 ft57"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft56">Arbetsgivar- och branschorganisationer (7) </SPAN><SPAN class="ft10">Almega, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Arbetsgivarverket, Teknikföretagen, Svenskt Näringsliv, Byggföretagen, Föreningen för svensk företagshälsovård</SPAN></P>
<P class="p126 ft62"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft58">Statliga myndigheter och departement</SPAN><A href="#page_92"><SPAN class="ft59">1 </SPAN></A>(4) <SPAN class="ft60">Arbetsmarknadsdepartementet, Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan, Delegationen för kunskapsområdet företagshälsovård </SPAN><NOBR><SPAN class="ft60">(FHV-delegationen).</SPAN><A href="#page_92"><SPAN class="ft61">2</SPAN></A></NOBR></P>
<P class="p127 ft18"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft55">Informations- och utbildningsaktörer </SPAN><SPAN class="ft8">(7) Metodicum AB, Nordiska Institutionen för Vidareutbildning inom Arbetsmiljöområdet/ Nordic Institute for Advanced Training in Occupational Health (NIVA), Prevent, Arbetsmiljöhögskolan, Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor/ European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions (EURO- FOUND), Arbetslivsjournalisterna, Arbetsmiljöforum</SPAN></P>
<P class="p128 ft28"><SPAN class="ft63">1</SPAN><SPAN class="ft64">Även FAS, Vinnova och Svenska </SPAN><NOBR>ESF-rådet</NOBR> är myndigheter men placerades i gruppen forskningsfinansiärer eftersom de har en delvis annorlunda roll i det här sammanhanget än övriga myndigheter.</P>
<P class="p129 ft66"><SPAN class="ft24">2</SPAN><NOBR><SPAN class="ft65">FHV-delegationen</SPAN></NOBR> är ingen myndighet men kontaktades ändå pga. företagshälsovårdens centrala roll inom arbetsmiljöområdet. Dess sekreterare, Professor Rune Åberg, är dessutom f.d. Huvudsekreterare för FAS med stor erfarenhet av de frågor som denna rapport rör.</P>
<P class="p130 ft15">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB36093x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td28"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft10"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft67">Forskningsfinansiärer (4) </SPAN>AFA Försäkring, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), Sveriges innovationsmyndighet (Vinnova), Svenska <NOBR>ESF-rådet.</NOBR> (European Social Fund)</P>
<P class="p132 ft8"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft46">Forskare </SPAN>(sammanlagt fjorton personer vid tolv olika lärosäten)</P>
<P class="p133 ft8">Den eventuella framtida kunskapsorganisationen benämndes med olika namn i intervjuerna, exempelvis kunskapsaktör, kunskapscentrum, organisation, aktör. Vi har valt i denna redovisning att använda den beteckning som de intervjuade själva använde eftersom det i viss mån kan spegla dess syn på aktörens möjliga uppdrag.</P>
<P class="p134 ft8">Representanterna från arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna var i allmänhet arbetsmiljöexperter eller motsvarande på central organisationsnivå, vilket innebar att de inte kunde ge en fullständig bild av kunskapsbehovet i medlemsförbunden eller på lokal nivå<A href="#page_93"><SPAN class="ft19">3</SPAN></A>.</P>
<P class="p36 ft8">Under intervjuarna visade det sig att fråga 8 i intervjuguiden (”Ta fram och underhålla litteraturdatabaser med arbetsmiljörelevans”) inte uppfattades på det sätt som Kunskapsrådet avsett. Frågan syftade på litteraturdatabaser i termer av exempelvis kvalitetsgranskade och sökbara kataloger över publicerade exponeringsdata i olika yrken, men uppfattades av nästan alla som en upprepning av fråga 5 (”Erbjuda biblioteksservice på arbetsmiljöområdet”). Fråga 8 är därför utelämnad i redovisningen nedan.</P>
<P class="p135 ft8">Här följer en sammanfattning av aktörernas svar på var och en av de tio kvarvarande delfrågorna, samt dess synpunkter på ytterligare behov. I avsnitten 3.2. till 3.12 följer därefter utförligare redovisningar av svaren.</P>
<P class="p136 ft26"><SPAN class="ft13">3 </SPAN>På central nivå präglas kunskapsbehovet av de arbetsmiljöfrågor som drivs inom Arbetsmiljöverket, i olika regeringsdelegationer eller i det internationella arbetet med till exempel ILO, EU OSHA (Bilbao), EUROFOUND (Dublin) och <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> i Bryssel och Luxemburg.</P>
<P class="p82 ft15">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p137 ft39"><SPAN class="ft39">3.1</SPAN><SPAN class="ft68">Sammanfattningar av intervjusvaren</SPAN></P>
<P class="p62 ft8">Siffran efter de enskilda frågorna refererar till intervjuguiden (Appendix B).</P>
<P class="p138 ft18">Nyhetsbevakning av nationell och internationell arbetsmiljö forskning (1)</P>
<P class="p102 ft8">En bred, systematisk och långsiktig nyhetsbevakning ansågs av de flesta som en önskvärd kärnuppgift för en framtida kunskapsaktör. Behovet av sådan kunskap finns, menade de intervjuade, framför allt bland företagare, fackliga organisationer, skyddsombud och inom företagshälsovården. Den nyhetsbevakning som i dag pågår bl.a. på forskningsinstitutioner, arbets- och miljömedicinska kliniker, utbildningsföretag och forskningsfinansiärer ansågs sakna översiktlig och opartisk presentation av ny information.</P>
<P class="p23 ft8">På grund av aktörernas mångfald menade man att samordningen och presentationen av kunskapen måste hålla hög kvalitet för att kunna tillföra ett mervärde till den nyhetsspridning som redan sker.</P>
<P class="p23 ft8">Många påpekade att de saknar den kontakt med forskningsfronten som fanns tidigare genom Arbetslivsinstitutets forskare, bibliotek och informationsverksamhet. I dag verkar nyhetsbevakningen ske mer osystematiskt och ensidigt genom personliga kontakter med enstaka forskare eller organisationer.</P>
<P class="p139 ft18">Upprätta och underhålla publikationsdatabaser över svensk arbetsmiljöforskning (2)</P>
<P class="p102 ft8">Med undantag från de fackliga organisationerna, som var positiva, rådde delade meningar om denna punkt. Internet och biblioteken verkar i ganska hög grad täcka de behov som finns av att söka kunskap från publikationer. Däremot framfördes att en kunskapsaktör skulle kunna underlätta tillgängligheten, framför allt för praktiker, till olika databaser och att det vore bra att kunna samla publicerade och opublicerade publikationer, så kallad ”grå litteratur”, på ett och samma ställe.</P>
<P class="p140 ft15">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td28"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p141 ft18">Upprätta och underhålla register över svenska forskargrupper inom arbetsmiljöområdet (3)</P>
<P class="p142 ft8">De flesta ansåg att en sådan översikt skulle vara till nytta. Det vanligaste förslaget var att lägga ut existerande register samt beskrivningar av svenska forskargrupper på Internet men det fanns även förslag om en informationstjänst som skulle kunna besvara de förfrågningar som sedan nedläggningen av Arbetslivsinstitutet nu hamnar hos andra organisationer. De flesta såg nyttan av denna tjänst framför allt för praktiker och utländska intressenter eftersom forskarna i allmänhet känner till kollegorna inom det egna forskningsfältet.</P>
<P class="p143 ft18">Tillhandahålla webbportal/länksamling med svenska aktörer på arbetsmiljöområdet (4)</P>
<P class="p57 ft8">De flesta tillfrågade såg denna verksamhet som en naturlig del av en framtida kunskapsaktörs verksamhet. Eftersom ett stort antal webbsidor och länksamlingar redan finns inom arbetsmiljöområdet framfördes att mycket hög kvalitet krävs om portalen ska användas. Förslag framfördes bl.a. om att lägga ut verksamheten på en professionell aktör eller till högskoleinstitutioner som skulle få ansvaret att bevaka olika områden. Det föreslogs även att en ny portal borde skapa synergi med andra portaler och att en sökmotor skulle underlätta användningen.</P>
<P class="p144 ft18">Erbjuda biblioteksservice på arbetsmiljöområdet (5)</P>
<P class="p145 ft8">Samtliga tillfrågade fackliga organisationer var positiva. I övrigt rådde tveksamhet eller delade meningar om denna punkt. De positiva menade att ett bibliotek skulle underlätta för praktiker som har svårt att hitta information genom Internet. Andra menade att ett bibliotek skulle kunna ge tillgång till tidskrifter som är svåra att hitta på andra bibliotek, internationella standarder och opublicerad litteratur. De som var negativa menade att den fysiska varianten av bibliotek numera är överflödig men att modernare typer av biblioteksservice vore en bra idé, till exempel ett virtuellt bibliotek eller en sökmotor. Några ansåg att den pågående återupplivningen av Arbetslivsinstitutets databas Arbline kommer att göra ett bibliotek överflödigt.</P>
<P class="p146 ft15">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft18">Samordna/bevaka nationella register/databaser med relation till arbetsmiljön (6)</P>
<P class="p76 ft53">De flesta tyckte att detta var en bra idé men inte av högsta prioritet. Några tyckte att man skulle samordna de databaser och register som finns och bättre utnyttja dem, till exempel genom Svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst, Arbetsmiljöverket och Svensk Nationell Datatjänst. Vissa ansåg att kunskapsaktören, förutom att samordna registren, även borde identifiera och lyfta fram kunskapsluckor samt agera för kvalitetsförbättringar i nationella data.</P>
<P class="p84 ft18">Genomföra återkommande nationella arbetsmiljöundersökningar (7)</P>
<P class="p62 ft8">Åsikten i denna fråga berodde på den intervjuades åsikter om de underökningar som nu görs av Arbetsmiljöverket och SCB. De som var positiva till dagens undersökningar tyckte inte att den nya aktören borde ägna sig åt detta. Från Arbetsmiljöverkets sida menade man att förslaget skulle uppfattas som en försvagning av verkets mandat och verka negativt på deras uppbyggnad av statistik och omvärldsanalys. Andra menade emellertid att en ny aktör skulle kunna samverka med Arbetsmiljöverket och SCB för att utveckla enkäterna och användningen av data. Bland forskarna efterlystes förbättrade nationella enkäter och kompletterande mätdata för att skapa objektiva indikatorer.</P>
<P class="p148 ft18">Ta fram kunskapssammanställningar om aktuella och relevanta arbetsmiljöfrågor (9)</P>
<P class="p62 ft23">Nästan alla tillfrågade ansåg att denna funktion skulle vara relevant för en kunskapsaktör. Vid sidan av de sammanställningar som redan görs sporadiskt av FAS och mer regelbundet av framför allt AFA Försäkring och Arbetsmiljöverket, ansågs att regelbundna, översiktliga sammanställningar av kunskap om olika problemområden skulle berika arbetsmiljöområdet, framför allt för praktikerna.</P>
<P class="p149 ft15">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td28"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p150 ft21">Arrangera kunskapsmöten/workshops/konferenser/ seminarier för avnämare i arbetslivet (10)</P>
<P class="p151 ft23">De flesta ansåg att någon typ av konferenser skulle vara en naturlig del av ett kunskapscentrums aktiviteter men att de i så fall borde skilja sig från de kunskapsmöten som redan arrangeras i dag. Medan några efterlyste konferenser som är mer översiktliga och opartiska än de som arrangeras i dag, menade andra att sådana möten borde ingå i en medveten strategi att lyfta särskilt angelägna frågor.</P>
<P class="p152 ft18">Vara internationell kontaktpunkt inom arbetsmiljöområdet (11)</P>
<P class="p57 ft53">Nästan samtliga menade att en tydlig internationell kontaktpunkt skulle gynna Sverige och arbetsmiljöforskningen. Flera tyckte att en ny organisation skulle kunna stärka den svenska representationen i olika fora inom arbetsmiljöområdet. Ett av dessa är EUROFOUND, där en kunskapsaktör skulle möjliggöra större svenskt engagemang och inflytande. Vidare skulle aktören kunna fungera som stöd för de internationella kontakter och samarbeten som andra myndigheter och departement har inom området. Även forskare menade att de skulle avlastas i arbetet att svara på internationella förfrågningar som tidigare gick till Arbetslivsinstitutet.</P>
<P class="p144 ft18">Ytterligare kommentarer och förslag</P>
<P class="p57 ft8">Bland kommentarer om den nya kunskapsaktörens organisation framkom att många önskade en opartisk aktör. Även om några menade att den nya aktören kunde ligga på FAS, Arbetsmiljöverket eller på ett eller flera lärosäten, såg de flesta framför sig en ny och självständig konstruktion. Tveksamheterna kring FAS och Arbetsmiljöverket som hemvist gällde en upplevd risk att verksamhets- och ansvarsområden sammanblandas och att verksamheten då skulle bli mer sårbar vid eventuella omorganiseringar. Tveksamheter kring lärosäten som hemvist hängde samman med en rädsla för det revirtänkande som man menade präglar universitetsvärlden, vilket skulle kunna ha negativa konsekvenser för samverkan med andra lärosäten.</P>
<P class="p135 ft8">Flera ville att en ny aktör bygger vidare på redan existerande strukturer snarare än att skapa något helt nytt, till exempel de</P>
<P class="p153 ft15">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft8">bibliotek, forskarnätverk och informationsplattformar som redan finns och framför allt de som skapats efter ALI:s nedläggning.</P>
<P class="p22 ft8">Beträffande kunskapsaktörens aktiviteter framfördes framför allt önskan om en samlad informationspunkt där man kan lätt kan hitta forskningsresultat och aktiva forskargrupper. Starkast intresse fanns för forskning i bearbetad form, dvs. hellre kunskapssammanställningar och kunskapsmöten än databaser och register. Flera menade vidare att aktören gärna får vara mer aktiv än de elva förslag som presenterades i intervjun, t.ex. genom att identifiera forskningsbehov samt själv kunna beställa forskning och utvärderingar.</P>
<P class="p116 ft8">Många uttryckte oro för att det skulle skapas ännu ett i raden av organ vars möten lockar få personer och vars webbsida inte används. För att uppnå den bredd och den spetskompetens som behövs för verksamhet av hög kvalitet, föreslogs att aktören skulle lägga ut bevakningsuppdrag inom olika delområden på forskare och att professionella organisationer skulle få i uppdrag att hålla i möten och annan kunskapsspridning. Många såg möjligheten att skapa en organisation som fungerar bättre än Arbetslivsinstitutet gjorde, men att man då noga måste överväga aktörens utformning.</P>
<P class="p154 ft70"><SPAN class="ft39">3.2</SPAN><SPAN class="ft69">Nyhetsbevakning av nationell och internationell arbetsmiljöforskning</SPAN></P>
<P class="p155 ft18">Fackliga organisationer</P>
<P class="p102 ft8">De fackliga organisationerna var eniga om att nyhetsbevakning hör till en framtida kunskapsaktörs viktigaste uppgifter och att en sådan skulle användas av såväl facken som andra organisationer. Efter Arbetslivsinstitutets nedläggning uppgav de intervjuade att det har blivit svårare att följa utvecklingen inom arbetsmiljöforskningen. Flera var positiva till de kunskapssammanställningar som Arbetsmiljöverket och AFA Försäkring utgivit under de senare åren men saknade den helhet och systematik som fanns tidigare. Förmedlingen av information under ALI:s tid skedde enligt de intervjuade bland annat i form av seminarier och publikationer, men även genom direktkontakt med <NOBR>ALI-anställda</NOBR> forskare och den, som man upplevde, kompetenta och hjälpsamma bibliotekspersonalen. I dag sker nyhetsbevakningen mer osystematiskt. Den oftast angivna källan av information var AFA Försäkring, via hem-</P>
<P class="p156 ft15">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td28"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft8">sidan eller deras seminarier, eller de personliga nätverken. Även FAS och Prevent nämndes som informationskällor som ibland används. Direktkontakter med forskare verkade ske mer sällan. IF Metall uppgav att de i så fall oftast kontaktar forskare knutna till Swerea IVF och IVL Svenska miljöinstitutet.</P>
<P class="p121 ft8">Ett återkommande tema var missnöjet med företagshälsovården. Detta framgick även i en debattartikel i Dagens Nyheter skriven av förbundsordförandena Hans Tilly, Byggnads, och Stefan Löfvén, IF Metall (”Vilka arbetare står på tur att dö under juni månad?”, DN Debatt 110608, s.4). Facken framförde kunskapsbehoven i den kvalitetshöjning de önskar av företagshälsovården med tydligare inriktning på förebyggande insatser. I artikeln föreslås bland annat att Arbetslivsinstitutet eller en liknande myndighet återinrättas och att medlen för arbetslivsforskning ökar. I Kunskapsrådets intervju med IF Metall framkom att diskussioner pågår med arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen om att skapa kunskapscentrum i olika delar av landet. Dessa skulle samla forskningsrapporter, tillhandahålla information och delge kunskap om branschspecifika frågor och/eller frågor inom olika arbetsmiljöområden. Ur intervjun med IF Metall sades:</P>
<P class="p158 ft33">Vi måste bli bättre att ställa krav på företagshälsovården. Och kan de inte leva upp till dessa så går vi till någon annan. Om det skulle finnas ett kunskapscentrum där företagarna kan vända sig för att hämta kompetens, ett kompetenscenter som är branschinriktat till exempel, som den gamla branschhälsan som fanns tidigare. Eller om man tar det på andra ledden, att det är olika områden, kemi på något ställe, ergonomi på ett annat ställe. Såna skulle kunna finnas på olika universitet och högskolor, yrkesmedicinska klinikerna, som jag tycker vi använder alldeles för lite, och även IVF Swerea. Sånt pratar vi om med arbetsgivarna. Sedan blir det väl inte precis som ALI, det förstår ju vi också, men någon typ av light version.</P>
<P class="p159 ft18">Arbetsgivar- och branschorganisationer</P>
<P class="p142 ft8">I likhet med de fackliga organisationerna tyckte de intervjuade att denna punkt var väsentlig för egen räkning och för Sverige. Däremot fanns en tydligare önskan än hos facken om effektiv samordning för att bättre möjliggöra tillämpningen av forskningsresultat, gärna i form av lättillgängliga instrument som kan användas av arbetsgivare vid behov. En av kommentarerna löd:</P>
<P class="p160 ft15">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p161 ft33">Någon form av funktion som tar till sig forskning, stimulerar forskning, gör forskningen tillämpbar, bevakar utvecklingen och sådant. Det ser vi att det finns ett behov av.</P>
<P class="p162 ft8">Några påpekade att de var särskilt intresserade av att följa forskning om ”nya” arbetsmiljörisker, till exempel av psykosocial art, friskfaktorer och behandlingsorienterad forskning. Tillgång till metoder och utvärderingar av metoder efterlystes av flera. De intervjuade meddelade att de framför allt vänder sig till Internet för sin nyhetsbevakning, antingen via sökmotorer eller hemsidor, exempelvis den som presenteras av Prevent (Arbetsmiljöupplysningen) eller Arbetsmiljöverket. Arbetsgivarverket genomför en del eget utredningsarbete och behovsanalyser i vilka samarbete med forskare förekommer. Teknikföretagen bedriver egen nyhetsbevakning på nationell och internationell nivå. Den sker bland annat genom de kontaktytor som deras utbildningsverksamhet genererar. Medan Svenskt Näringsliv endast sporadiskt kontaktar olika forskningscentrum, är Sveriges Byggindustrier mer aktiva i sin bevakning och informationsspridning till medlemmarna, även om ambitionsnivån är betydligt lägre än för ett par decennier sedan:</P>
<P class="p163 ft33">Jag gick ju direkt ifrån Bygghälsan över till Sveriges Byggindustrier och egentligen för att fortsätta den forskning och den sammanhållande verksamhet som Bygghälsan hade haft en gång i tiden. Men nu är det en person alltså som gör det. Vi har ju fortfarande kunskapssammanställningar, vi ger fortfarande ut skrifter och information till branschen, men naturligtvis inte i samma omfattning som det var en gång tidigare. Och jag har ju inga möjligheter alls till den överblick och den kunskapsinhämtning som man ändå hade med 450 anställda och ett nätverk som täckte i stort sett allt.</P>
<P class="p164 ft8">Liksom Teknikföretagen inhämtar Sveriges kommuner och landsting (SKL) kunskap genom sina olika funktioner och kontaktytor, till exempel i styrelsen för Stressforskningsinstitutet. SKL kommer också i kontakt med forskning genom den arbetslivsutveckling och forskningsfinansiering som sker i samarbete med AFA Försäkring. Resultat av dessa satsningar finns på webbsidan www.suntliv.nu</P>
<P class="p77 ft18">Statliga myndigheter och departement</P>
<P class="p102 ft10">Även statliga myndigheter och departement var positiva till denna punkt. På Arbetsmiljöverket bedrivs en alltmer medveten egen omvärldsbevakning som förutom forskning även omfattar institu-</P>
<P class="p130 ft15">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td28"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft8">tionsmodeller, effektivisering m.m. Alla medarbetare bidrar till omvärldsspaningen men det finns även en särskild analysavdelning. En ny kunskapsaktör skulle välkomnas eftersom Arbetsmiljöverket inte upplevde sig ha tillräckligt mycket tid och resurser för denna aktivitet. Tillsynsarbetet och <NOBR>EU-samarbetet</NOBR> är några av de kontaktytor som Arbetsmiljöverket använder för att hämta ny kunskap.</P>
<P class="p113 ft18">Informations- och utbildningsaktörer</P>
<P class="p166 ft8">De flesta informations- och utbildningsaktörer var positiva till nyhetsbevakning och några påpekade att de skulle kunna bidra till denna uppgift. Däremot menade flera att de bara skulle använda sig av en sådan tjänst om den var bättre än den kunskapsinhämtning som redan sker inom respektive organisation.</P>
<P class="p36 ft8">Projektet ”Användbart” finansieras av AFA Försäkrings program ”Från ord till handling” och drivs av journalistkollektivet Arbetslivsjournalisterna. Syftet med projektet är att förmedla forskningsresultat till praktiker inom tre olika branscher, vilket sker genom webbsidan Arbetsmiljöforskning.se och en tidning. Eftersom projektet är tidsbegränsat ansåg de ansvariga att en ny plattform för kunskapsförmedling skulle kunna vara en möjlighet att bygga vidare på det arbete de påbörjat.</P>
<P class="p120 ft8">Även Prevent, som ägs och främst riktar sig till parterna i det privata näringslivet, ägnar sig åt nyhetsbevakning. Prevent sprider kunskap genom tidningen Arbetsliv, webben, utbildningar och utbildningsmaterial som består av handböcker, faktaböcker och checklistor. Kunskapsupphämtningen sker främst i projektform i vilka parterna samarbetar och Prevent bidrar med förstudier. Särskilt till dessa förstudier skulle en kunskapsplattform vara användbar. Prevent ansåg att det har blivit svårare med kunskapsinhämtning sedan ALI lades ned men att nya kanaler har utvecklats. Bland annat samarbetar man nu tätare med AFA Försäkring, vilket upplevdes som positivt även om de såg viss risk att missa den forskning som inte finansieras av AFA Försäkring.</P>
<P class="p167 ft8">En av de intervjuade menade att det skulle behövas ett slags ”spider” som söker av webben på nyheter inom området i Sverige och utlandet.</P>
<P class="p121 ft10">Metodicum AB, som säljer konferenser och utbildningar, utarbetar frågeformulär och driver förlag, har täta kontakter forskarvärlden. De bedriver en systematisk omvärldsbevakning vilket innebär att alla</P>
<P class="p168 ft15">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft8">anställda tar del av nyhetsbrev, media, fackpress, forskningskonferenser mm. Dessutom samlas kunskap in då de arbetar med medarbetarundersökningar, vilket görs i samarbete med forskare från Stressforskningsinstitutet. Så här sade man på Metodicum om sin konferensverksamhet:</P>
<P class="p169 ft33">Man kan väl säga att vi jobbar som att ha örat på rälsen, fångar upp signaler genom våra informella nätverk och kontakter och sökvägar och så sätter vi ihop ett program som vi tror är intressant och så hyr vi in expertkompetensen som föreläsare (…)</P>
<P class="p170 ft8">Arbetsmiljöforum bedriver liksom Prevent och Metodicum utbildning och ger även ut tidningen <SPAN class="ft18">Du och jobbet</SPAN>. Liksom på Metodicum medverkar alla anställda i systematisk nyhetsbevakning som organiseras genom olika idéråd och redaktionsråd, i vilka forskare och arbetsmarknadens parter ingår. För att kunna bidra med något som inte redan finns menade Arbetsmiljöforum att en nationell kunskapaktör måste hålla hög kvalitet och helst köpa tjänster från professionella aktörer:</P>
<P class="p171 ft33">Vill man nå någonstans så kanske man måste ha fyra aktörer som är proffs på sin grej. Likaväl som man är proffs på att sortera och analysera så är det ett helt annat proffseri att komma ut med en information eller dra ihop tusen personer till ett seminarium eller på ett genomslagsmedia.</P>
<P class="p172 ft8">Arbetsmiljöhögskolan, som bedriver arbetsmiljöutbildningar i samverkan med forskare från olika lärosäten, var däremot kritisk till idén och menade att det vore bättre att ge stöd och vidareutveckla sådana aktiviteter som redan pågår:</P>
<P class="p169 ft33">(…) jag är inte säker på att det här ämnet ens mår bra av att det finns någon som pekar ut vad som är relevant arbetsmiljö- och arbetslivsforskning, utan det tycker jag ska ligga på universiteten.</P>
<P class="p173 ft18">Forskningsfinansiärer</P>
<P class="p102 ft8">Forskningsfinansiärerna var i allmänhet positiva till denna punkt. De bedriver inte nyhetsbevakning i någon större skala men kommer genom sin anslagsverksamhet i kontakt med den pågående forskningen, dels genom de ansökningar som kontinuerligt kommer in och bedöms, dels genom olika slags informationsaktiviteter knutna till forskningen de finansierar.</P>
<P class="p61 ft15">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td28"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft8">Svenska <NOBR>ESF-rådet</NOBR> bedriver man så många projekt (3 <NOBR>000–4</NOBR> 000 per projektperiod) att bevakning behövs av den egna verksamheten. För detta har man skapat fem temagrupper i samarbete med forskare på olika lärosäten som ska samla in kunskap från projekten och sprida den vidare. Dessutom finns processtöd till temagrupperna för att detta ska fungera bra.</P>
<P class="p175 ft8">AFA Försäkring bedriver omvärldsbevakning på uppdrag av parterna.</P>
<P class="p36 ft10">Från Vinnova uttrycktes tveksamhet till en alltför bred nyhetsbevakning eftersom den då skulle kunna riskera att bli för tunn och ointressant.</P>
<P class="p176 ft18">Forskare</P>
<P class="p142 ft8">Bland forskarna menade de flesta att nyhetsbevakning redan bedrivs av dem själva inom sina respektive fält. De uppgav att de håller sig uppdaterade genom Internet, till exempel PubMed, men även genom konferenser, nyhetsbrev, nätverk, handledning av doktorander bedömningar av forskningsprojekt och artiklar. Däremot bedömdes det som en viktig funktion för det övriga samhället, såväl praktiker som politiker. En av kommentarerna löd:</P>
<P class="p177 ft33">Så det är framför allt för regeringens del som det här skulle vara viktigt, inte för forskarna. Den forskare som inte själv håller koll är snabbt ute ur branschen.</P>
<P class="p133 ft8">Medan de flesta var positiva till samordning av bevakning och förmedling av strategiska områden gick ett par forskare ett steg längre och pekade på vikten av kompetenta mottagare:</P>
<P class="p178 ft33">Det krävs också folk på departementsnivå som kan ta till sig kunskapen och föra den vidare.</P>
<P class="p179 ft8">Flera betonade också vikten av långsiktig nyhetsbevakning. De arbets- och miljömedicinska klinikerna har försökt bygga nationella nätverk men upplever en osäker situation pga. den tillfälliga finansieringen. Forskare med närmare anknytning till forskningens praktiska tillämpning verkade mer positiva till nyhetsbevakning. En av dessa sa:</P>
<P class="p180 ft33">Ett kunskapscentrum skulle ha till uppgift att systematiskt gå igenom vetenskaplig litteratur och även ha en överblick över grå litteratur och hemsidor för att sedan förmedla detta under olika rubriker. Detta</P>
<P class="p181 ft15">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p161 ft33">skulle vara mycket värdefullt, inte minst för oss som arbetar i gränslandet mellan forskning och utveckling av verksamheter och som lämnar förslag på åtgärder till företagshälsovård och skyddsombud eller håller utbildningar i de här frågorna.</P>
<P class="p182 ft72"><SPAN class="ft39">3.3</SPAN><SPAN class="ft71">Upprätta och underhålla publikationsdatabaser över svensk arbetsmiljöforskning</SPAN></P>
<P class="p183 ft18">Fackliga organisationer</P>
<P class="p102 ft10">Representanterna som intervjuades var samtliga positiva till sådana databaser.</P>
<P class="p184 ft18">Arbetsgivar- och branschorganisationer</P>
<P class="p102 ft8">Arbetsgivar- och branschorganisationerna var inte emot publikationsdatabaser men påpekade att om sådan skall drivas av en framtida kunskapsaktör så bör organiseringen vara flexibel och kostnadseffektiv. Teknikföretagen menade att de borde upprättas i nära samarbete med biblioteken för att undvika dubbelarbete.</P>
<P class="p84 ft18">Statliga myndigheter och departement</P>
<P class="p62 ft8">Statliga myndigheter och departement var något tveksamma till denna punkt eftersom sådan service redan tillhandahålls genom Internet och bibliotek.</P>
<P class="p173 ft18">Informations- och utbildningsaktörer</P>
<P class="p62 ft8">Med undantag av Arbetsmiljöhögskolan (se nedan i avsnitt 3.6.) var de intervjuade svagt positiva till förslaget men ansåg inte att det är ett högprioriterat område.</P>
<P class="p173 ft18">Forskningsfinansiärer</P>
<P class="p62 ft8">Forskningsfinansiärerna var positiva till att ha databaser och register samlade på ett ställe men inga starka åsikter om detaljerna. FAS menade att det vore viktigt om en framtida aktör kunde bidra till</P>
<P class="p111 ft15">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td28"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft8">att det blir enklare för forskare och andra att få tillgång till publikationsdatabaser.</P>
<P class="p67 ft18">Forskare</P>
<P class="p185 ft8">Bland forskarna fanns såväl negativa som positiva åsikter. De som var negativa menade att bra forskning går att hitta på Internet genom söktjänster som PubMed och eller Google. Vissa menade att det i så fall vore bättre att använda och utveckla de aktörer som redan finns i Sverige, exempelvis Sveriges Nationella Datatjänst (SND), sammanställningar som görs av de arbets- och miljömedicinska klinikerna, Arbline och tidskriften <SPAN class="ft18">Arbete och Hälsa. </SPAN>Ytterligare andra ifrågasatte varför just arbetsmiljöforskningen skulle särbehandlas.</P>
<P class="p17 ft8">De forskare som var positiva till förslaget menade framför allt att en sådan databas skulle vara till nytta för praktiker, till exempel företagshälsovården, och vikten av att ha både publicerad och opublicerad, s.k. grå litteratur, samlat på ett ställe. Flera framhöll att en sökmotor som omfattar flera databaser skulle underlätta sökningar och att en nationell aktör skulle lösa den osäkra situation som i dag råder då varken Arbline eller de arbets- och miljömedicinska klinikerna har stabil framtida finansiering. Så här uttryckte sig en av forskarna:</P>
<P class="p186 ft33">Det är inte den mest högprioriterade uppgiften. Det mesta som publiceras och är av något värde ligger på nätet. Däremot skulle det kanske vara på plats att tillhandahålla någon form av sökhjälp, till exempel för företagshälsovården och skyddsombuden så att de kan få hjälp att hitta rätt. Som forskare har man tillgång till kommersiella tjänster som universitetsbiblioteken köper in, till exempel Web of Science, PubMed och Medline, men det är dyrt att prenumerera på dem. Google används ju också allt mer. För gemene man är det den viktigaste källan. Men där kan det vara svårt att avgöra vad som är seriös kunskap och vad som är mindre seriöst.</P>
<P class="p187 ft15">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p188 ft72"><SPAN class="ft39">3.4</SPAN><SPAN class="ft71">Upprätta och underhålla register över svenska forskargrupper inom arbetsmiljöområdet</SPAN></P>
<P class="p183 ft18">Fackliga organisationer</P>
<P class="p102 ft10">De intervjuade fackliga representanterna var för ett sådant register, vilket skulle underlätta kontakter med forskare inom ett specifikt område vid behov.</P>
<P class="p130 ft18">Arbetsgivar- och branschorganisationer</P>
<P class="p102 ft8">Arbetsgivar- och branschorganisationerna såg ett värde i en översikt av forskargrupper men återigen med förbehållet att det borde ske på ett flexibelt och kostnadseffektivt sätt. I en sammanfattande PM som överlämnades till Kunskapsrådet från Teknikföretagen står följande:</P>
<P class="p189 ft33">Vi har svårt att överblicka vem som gör vad inom området, även om vissa kontaktnät naturligtvis finns. Via Högskoleverket har vi bl. a. försökt få en bild av var kurser och forskning kring arbetsmiljö och arbetsvetenskap bedrivs och vad de/den innehåller, men det har varit svåröverblickbart.</P>
<P class="p190 ft18">Statliga myndigheter och departement</P>
<P class="p102 ft8">De myndigheter och departement som intervjuades var positiva till en systematisk överblick över svenska forskargrupper men samtidigt tveksamma till genomförbarheten eftersom forskare ofta är verksamma inom flera olika forskningsfält och dessutom tenderar att röra på sig mellan olika forskningsmiljöer. En myndighet föreslog att den framtida kunskapsaktören skulle kunna hjälpa forskare och andra att hitta sådan information och även initiera forskningssamarbeten mellan forskare och mellan forskare och praktiker.</P>
<P class="p77 ft18">Informations- och utbildningsaktörer</P>
<P class="p62 ft8">De flesta informations- och utbildningsaktörer såg detta som något angeläget. En av de intervjuade efterlyste även ett kalendarium där journalister och andra kan följa vad som händer i forskarvärlden, t.ex. konferenser. En annan föreslog att ett urval av de bästa</P>
<P class="p156 ft15">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td28"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft8">forskningsprojekten skulle kunna presenteras på kunskapsaktörens hemsida med möjlighet att gå in på de olika medverkande för att se vilken profil de har. En tredje aktör efterlyste en samlad bild av forskarna eftersom man upplevde svårigheter att bli insläppta i forskarnas egna nätverk och föreningar.</P>
<P class="p13 ft8">Nordiska Institutionen för Vidareutbildning inom Arbetsmiljöområdet (NIVA) menade att denna punkt skulle vara till stor hjälp i deras arbete. Antalet svenska kursdeltagare och <NOBR>NIVA-kurser</NOBR> organiserade i Sverige har sjunkit stort sedan ALI:s nedläggning, vilket enligt NIVA delvis kan förklaras med att deras svenska intressentregister med 7 000 svenska namn sedan ALI:s nedläggning inte längre uppdateras.</P>
<P class="p120 ft8">Arbetsmiljöhögskolan, vars arbete med uppdragsutbildning genererar automatiskt kunskap om aktiva forskargrupper, uttryckte tveksamhet till behovet av ett register eftersom det anser att det är relativt lätt att ta reda på vilka forskare som håller på med vad genom Internet.</P>
<P class="p113 ft18">Forskningsfinansiärer</P>
<P class="p142 ft8">Forskningsfinansiärerna var positiva till att en samlande punkt för databaser och register. FAS och Vinnova har egna intressentregister som kanske skulle kunna användas tillsammans med de uppgifter som finns hos AFA Försäkring. En av de intervjuade nämnde ett samarbete mellan forskningsfinansiärerna vid man forskning.nu där funktionen ”expertsvar” för journalister ska möjliggöra kontakter med forskare inom ett speciellt ämne. Problemet med denna funktion, enligt personen, är att den inte har en tillräckligt stark identitet och därför inte används i den utsträckning som vore möjlig.</P>
<P class="p55 ft18">Forskare</P>
<P class="p191 ft8">Forskarna var nästan genomgående positiva. En av dem sa:</P>
<P class="p192 ft33">Det skulle vara väldigt bra att ha en sådan förteckning. Inom forskarvärlden är vi visserligen en ganska liten familj, men alla känner inte varann och dessutom finns det forskare inom områden som gränsar till arbetsmiljön som det kan vara bra att känna till. Ett sådant register skulle också vara bra för folk utanför forskarvärlden som journalister, myndigheter, fackliga organisationer, arbetsgivarorganisationer och de som jobbar inom företagshälsovården.</P>
<P class="p193 ft15">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft8">Enligt en medlem av det <NOBR>FAS-finansierade</NOBR> nätverket för forskning om företagshälsovård är ett nationellt register under uppbyggnad men nätverket oroar sig för framtiden då anslaget tar slut.</P>
<P class="p22 ft8">Några ansåg att en internetportal vore bra som samlar de register som finns. Där skulle svenska forskargrupper kunna presenteras med länkar till deras hemsidor, något som framför allt skulle vara av nytta för avnämarna och utländska intressenter. Andra menade att det borde finnas en informationstjänst som kan besvara de förfrågningar som tidigare gick till Arbetslivsinstitutet och som nu framför allt skickas till Arbetsmiljöverket och de arbets- och miljömedicinska klinikerna.</P>
<P class="p194 ft8">Forskare som var tveksamma till förslaget menade att det skulle kräva mycket arbete att sköta ett sådant register och att det även kan vara komplicerat, vilket erfarenheter från Arbetslivsinstitutet visade då ett register över svenska arbetslivsforskare upprättades strax innan nedläggningen. Andra menade att forskare inom respektive forskningsfält känner till sina kollegor och i andra fall relativt lätt kan ta reda på det genom Internet, till exempel via www.fou.nu.</P>
<P class="p195 ft72"><SPAN class="ft39">3.5</SPAN><SPAN class="ft71">Tillhandahålla webbportal/länksamling med svenska aktörer på arbetsmiljöområdet</SPAN></P>
<P class="p183 ft18">Fackliga organisationer</P>
<P class="p62 ft8">Detta framhölls av de fackliga organisationerna som bra och nödvändigt.</P>
<P class="p173 ft18">Arbetsgivar- och branschorganisationer</P>
<P class="p102 ft8">De intervjuade var positiva till en webbportal men bara om den är av så hög kvalitet att den kan bidra med något utöver den information som finns att tillgå på de portaler som redan finns. Flera påpekade att de webbsidor som finns i dag inte används i någon stor utsträckning pga. alltför snäv inriktning och otillräcklig kvalitet. Almega påpekade att en sökportal, där man genom länkar kan söka informationen själv, kan vara bättre än en innehållsportal. En sådan skulle även vara enklare att administrera.</P>
<P class="p196 ft15">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td28"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft18">Statliga myndigheter och departement</P>
<P class="p166 ft10">De myndigheter och departement som intervjuades var positiva. Från Företagshälsovårdsdelegationen framhölls att deras hemsida är välbesökt och att många ringer, vilket tyder på att behovet finns.</P>
<P class="p176 ft18">Informations- och utbildningsaktörer</P>
<P class="p185 ft8">De intervjuade informations- och utbildningsaktörerna har i allmänhet egna portaler eller hemsidor och var i varierande grad positiva till förslaget. Alla pekade på vikten av att portalen uppnår och lyckas hålla mycket hög kvalitet. Arbetslivsjournalisterna menade att synergieffekter skulle vara möjliga genom samarbete med och utbyggnad av Forskning.se, som är finansierad av ett antal myndigheter.</P>
<P class="p120 ft8">Metodicum såg behovet av en övergripande portal av hög klass men menade samtidigt att det kan vara svårt att hålla en sådan uppdaterad. Några föreslog att webbverksamheten skulle kunna läggas ut på entreprenad till en professionell firma. Ett annat förslag var att överlåta ansvaret till användarna genom att låta intresserade personer lägga upp sin forskning eller forskningsbehov på webben för att på så sätt skapa kontakter med andra forskare och användare.</P>
<P class="p197 ft18">Forskningsfinansiärer</P>
<P class="p166 ft8">Även forskningsfinansiärerna var positiva till förslaget. Den intervjuade personen från FAS framförde vikten av att underlätta för den som söker information genom att noga välja ut länkar och tillhandahålla en sökmotor:</P>
<P class="p94 ft33">Det tror jag är en bra funktion för en aktör. Länka och koppla vidare, men risken är att den blir en passiv anslagstavla med en lång lista av länkar, så det är viktigt att fånga upp och se vad som är relevant i olika sammanhang. Jag trior att alla i den här branschen lider av, om inte drunkningsdöd så i alla fall snorklingssyndrom. Man mäktar inte med.</P>
<P class="p72 ft33">(…) Ska man ha en webbportal måste man även ha en enklare sökmotor för oftast om man följer en länk så kommer man till en ny hemsida och så måste man söka där. Jag tror även att de är bra att ha en slags anslagstavla som ger överblick, där man kan se vad som är på gång.</P>
<P class="p198 ft15">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft18">Forskare</P>
<P class="p102 ft8">I stort sett alla de intervjuade forskarna såg en webbportal som en naturlig del av den nya aktörens ansvarsområden där nyhetsbevakning, register, länksamling och annat presenteras för allmänheten:</P>
<P class="p169 ft33">Det saknas i dag och det vore jättebra om det fanns. Det vore utmärkt att ha en övergripande webbportal med sammanställningar av forskningsenheter, forskare och forskningsprojekt, men också utbildningsenheter och kurser, liksom konsulter och andra aktörer, så att man kan hitta allt på samma ställe.</P>
<P class="p162 ft8">Flera initiativ finns redan, till exempel de arbets- och miljömedicinska klinikernas hemsida och samarbetet kring företagshälsovårdsforskning, men situationen för dessa är osäker pga. tidsbegränsad finansiering. Flera påpekade vikten av kvalitetsgranskning och att en ny portal borde vara bättre och annorlunda än alla de portaler som redan existerar. Några föreslog att ansvaret för webbinnehållet skulle decentraliseras till olika högskoleinstitutioner som skulle utses som nationell expertresurs inom olika områden. Den mest tveksamme forskaren menade att de portaler som redan existerar, bland andra www.fhv.nu, fungerar bra både för forskare, media och andra brukare.</P>
<P class="p199 ft39"><SPAN class="ft39">3.6</SPAN><SPAN class="ft68">Erbjuda biblioteksservice på arbetsmiljöområdet</SPAN></P>
<P class="p200 ft18">Fackliga organisationer</P>
<P class="p102 ft8">Alla de fackliga organisationer som intervjuades var positiva till biblioteksservice, helst av den typ som fanns på Arbetslivsinstitutet. LO menade att många av deras medlemmar inte klarar av att hitta informationen via Internet och att det slags biblioteksfunktion som fanns på ALI, med en lättillgänglig samling samt kunnig och hjälpsam personal, borde finnas i den nya organisationen.</P>
<P class="p77 ft18">Arbetsgivart och branschorganisationer</P>
<P class="p102 ft10">Organisationerna som kontaktades var i allmänhet tveksamma till behovet av biblioteksservice. Almega menade att forskare i dag söker sin egen information och att ett särskilt bibliotek skulle vara</P>
<P class="p201 ft15">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td28"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft8">överflödigt. För egen del menade Almega att de varken har kunskap, tid eller resurser att söka information från bibliotek och att organisationens främsta intresse är tillämpningen av forskningen. SKL saknar ALI:s bibliotek och hade tidigare ett eget bibliotek, vilket även det är nedlagt. I intervjun med Svenska Byggindustrier sades följande:</P>
<P class="p202 ft33">Det är väl frågan om man ska ha det hos sig. Det finns ju universitetsbiblioteken i dag och det finns ju många sätt att sammanlänka bibliotek.</P>
<P class="p203 ft8">Även från Teknikföretagens sida saknades behovet av en särskild biblioteksservice:</P>
<P class="p204 ft33">Vi får tyvärr erkänna att vi i begränsad omfattning i dag använder den biblioteksservice som redan finns, bl. a. via universiteten och det gäller även Arbetslivsinstitutets bibliotek, som i dag ligger på Stockholm Universitets bibliotek</P>
<P class="p67 ft18">Statliga myndigheter och departement</P>
<P class="p166 ft8">Myndigheterna och departementet var tveksamma till denna punkt. Arbetsmarknadsdepartementet menade att ett särskilt bibliotek inte behövdes eftersom man kan söka på Internet och uppsöka vanliga bibliotek, särskilt i ljuset av att få specialområden har ett eget bibliotek i dag</P>
<P class="p113 ft18">Informations- och utbildningsaktörer</P>
<P class="p145 ft8">De intervjuade aktörerna hade delade meningar om denna punkt. Arbetslivsjournalisterna menade att de saknar den hjälp och de kontakter de fick genom ALI:s bibliotek. Arbetsmiljöhögskolan, som tillsammans med Föreningen för arbetslivsforskning (FALF) numera organiserar ALI:s forskningsbibliotek Arbline, menar att det inte behövs ett bibliotek eftersom det redan har återuppstått, om än i annorlunda skepnad. Databasen har förts över till bibliotek på Lunds universitet och finns tillgänglig i samarbete med Libris som en nationell resurs på Kungliga Biblioteket. För att kunna låna böcker krävs emellertid medlemskap i FALF. Stockholms universitet har fortfarande en del av <NOBR>ALI-bibliotekets</NOBR> monografier, medan delar av litteraturen körts till Lund. Strategiska medel har skjutits till från Lunds universitet att köpa in ny litteratur och finansiera</P>
<P class="p205 ft15">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft8">delar av en bibliotekarietjänst. Nyinköpt litteratur består till största möjliga del av <NOBR>e-böcker</NOBR> och en viktig del av databasen består av s.k. ”grått material”, dvs. opublicerad litteratur som examensarbeten och rapporter.</P>
<P class="p84 ft18">Forskningsfinansiärer</P>
<P class="p102 ft8">Bland de tillfrågade forskningsfinansiärerna rådde delade meningar om ett arbetsmiljöbibliotek. <NOBR>ESF-rådet</NOBR> såg en möjlighet att kunna sprida de egna rapporterna genom ett sådant. På Vinnova uttrycktes tveksamhet då man inte upplevt att någon saknar ALI:s bibliotek. Från FAS föreslogs att ett existerande bibliotek kunde utses till att vara ansvarsbibliotek för arbetsmiljöfrågor, till exempel ett universitetsbibliotek, med uppgift att främja en positiv utveckling för bibliotek och <NOBR>IT-stöd:</NOBR></P>
<P class="p171 ft33">Bibliotek är ju ett ganska gammaldags begrepp. Informationen flyter ju omkring överallt. Att ha en infrastruktur när det gäller IT, var det finns böcker, tidskrifter och hur man kommer åt dom. Däremot att ansvara för det själv kanske blir svårt. Inte ens vi har ju ett bibliotek, man hinner inte riktigt.</P>
<P class="p184 ft18">Forskare</P>
<P class="p102 ft10">I denna fråga skiljde sig forskarnas åsikter åt. Några enstaka menade att det inte är nödvändigt eftersom universitetsbiblioteken och Arbline fungerar väl:</P>
<P class="p206 ft33">Det känns mindre angeläget. Det mest digitaliseras i dag och finns tillgängligt på webben. Sitter man på universitet har man tillgång till nästan alla vetenskapliga tidskrifter i elektronisk form. Allt som kommer från universiteten egenpubliceras också där och kan hämtas gratis. Så det här sköter sig delvis av sig själv.</P>
<P class="p90 ft10">Några tyckte att ett stort arbetslivsbibliotek liknande det som fanns på Arbetslivsinstitutet borde inrättas med såväl publikationer som den opublicerade ”grå” litteraturen:</P>
<P class="p206 ft33">Det vore suveränt om ett kunskapscentrum skulle kunna ha denna service, speciellt för högskolor och mindre universitet som inte har råd med PubMed eller liknande databaser. Dessutom finns ett stort antal rapporter från universiteten som aldrig kommer ut där, men som det vore bra att hålla koll på, framför allt för praktikerna.</P>
<P class="p156 ft15">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td28"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft8">Majoriteten av de tillfrågade menade emellertid att en begränsad biblioteksresurs borde skapas, även om delade meningar rådde om hur den skulle begränsas. Flera menade att en fysisk lokal för biblioteket inte var nödvändig men att en sökmotor eller virtuellt <NOBR>webb-bibliotek</NOBR> skulle vara användbart. Någon efterlyste tillgång till sådana tidskrifter som inte finns på biblioteken. En annan efterlyste tillgång till standarder, vilket i dag är komplicerat och dyrt. Flera nämnde vikten av kunnig personal som skulle kunna ge vägledning eller beställa den litteratur som behövs, eventuellt genom en telefontjänst ”on demand”.</P>
<P class="p207 ft72"><SPAN class="ft39">3.7</SPAN><SPAN class="ft71">Samordna/bevaka nationella register/databaser med relation till arbetsmiljön</SPAN></P>
<P class="p208 ft18">Fackliga organisationer</P>
<P class="p166 ft8">De fackliga organisationerna menade att det vore bra att samla länkar till register och databaser på ett ställe.</P>
<P class="p67 ft18">Arbetsgivar- och branschorganisationer</P>
<P class="p57 ft8">De organisationer som tillfrågades menade att en sådan funktion skulle vara av nytta om den fanns samlad på ett ställe av en opartisk organisation som förmedlar information om var kunskap och resurser finns. Föreningen för svensk företagshälsovård håller på att bygga en egen databas: ”Jobbhälsobarometern”. Den bygger på data från årliga telefonintervjuer med 5 000 svenskar som genomförts sedan 2007 med frågor om hälsa, arbete och företagshälsovård. Arbetsgivarverket har en databas med goda exempel på arbetsmiljöarbete.</P>
<P class="p209 ft15">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft18">Statliga myndigheter och departement</P>
<P class="p102 ft8">Myndigheterna och departementet tyckte att denna funktion låg på gränsen till det nödvändiga för en ny aktör.</P>
<P class="p173 ft18">Informations- och utbildningsaktörer</P>
<P class="p62 ft8">Informations- och utbildningsaktörerna uttryckte sig inte direkt negativt om en denna punkt men ansåg inte heller att det är ett högprioriterat område. Arbetsmiljöhögskolan har fått ett uppdrag genom företagshälsovårdsdelegationen satt bygga upp en casedatabas där praktiker ska kunna bygga case för företagshälsovårdsutbildningar. Syftet med den är att skapa en pedagogisk databas som läggs i anslutning till Arbline.</P>
<P class="p77 ft18">Forskningsfinansiärer</P>
<P class="p210 ft8">Forskningsfinansiärerna var positiva till ökad överblick över vilka register som finns och hur de kan användas. Både FAS och Vinnova har intresse och ansvar för att sådana finns inom arbetsmiljöområdet.</P>
<P class="p211 ft8">AFA Försäkring skiljer sig från de andra finansiärerna genom sin arbetskadedatabas som ofta används den forskning som de finansierar.</P>
<P class="p212 ft8">FAS påpekade att det skulle vara intressant att tillhandahålla policyrelevant, evidensbaserad kunskap liknande den verksamhet som i dag bedrivs av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU):</P>
<P class="p189 ft33">Då handlar det ju (…) om att utveckla metoder för mätanalyser och ge stöd till systematiska översikter och kartläggningar . Att ha databaser och register samlade på ett ställe. (…) Mycket går ju åt två spår. Det ena spåret handlar om att nyttiggöra forskning. Den förra modellen handlade mer om att komma ut i kapillärerna, till skyddsombuden. Spåret nu verkar mer gå åt hur ska politiken kunna använda kunskapen och fatta kloka beslut. Båda delarna är ju viktiga men inte bara databaser utan att göra kunskapsöversikter.</P>
<P class="p213 ft15">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td28"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft18">Forskare</P>
<P class="p166 ft8">Nästan alla forskare var positiva till denna samordning utom ett par som menade att funktionen redan finns och fungerar väl genom Arbetsmiljöverket och Sveriges Nationella Datatjänst (SND) i Göteborg:</P>
<P class="p192 ft33">Detta finns redan i viss mån på Arbetsmiljöverket och om det ska byggas ut bör det ligga där. Vi har bra databaser i dag men de används inte av forskarna. Det ser jag som det stora problemet. Det finns bra databaser här på SND i Göteborg, de arkiverar och bjuder tjänstvilligt ut av allt som finns. Jag ser ingen anledning till att just arbetsmiljön ska ha en speciell funktion för detta.</P>
<P class="p96 ft8">Några föreslog att aktören skulle kunna göra olika databaser tillgängliga på organisationens webbportal. Flera tyckte att aktören skulle kunna gå ytterligare ett steg genom att även kvalitetsgranska registren, agera som påtryckare och identifiera behov. Någon menade att organisationen borde förbättra indikatorerna i de offentliga register och undersökningar för att få en mer detaljerad bild av vad som händer i svenskt arbetsliv:</P>
<P class="p177 ft33">Den offentliga statistiken har ett fåtal indikatorer, till exempel sjuktal och antal anmälda arbetsskador. Dessa kan fördjupas betydligt. Om man tittar på EU:s arbetsmiljöbarometrar så utvecklas Sveriges arbetsmiljö inte på ett bra sätt, i synnerhet inte för kvinnor. Men enligt den svenska statistiken ser man inte motsvarande sak. Troligen mäter man inte samma sak. För att samhället ska veta var man ska sätta in sina insatser måste vi ha en gemensam bild av hur verkligheten ser ut. detta är inte främst ett behov för forskningen, utan för prioriteringen av samhällets insatser.</P>
<P class="p214 ft72"><SPAN class="ft39">3.8</SPAN><SPAN class="ft71">Genomföra återkommande nationella arbetsmiljöundersökningar</SPAN></P>
<P class="p208 ft18">Fackliga organisationer</P>
<P class="p57 ft8">Från fackligt håll framhölls vikten av en avgränsning mellan Arbetsmiljöverkets roll som tillsynsmyndighet och den nya organisationens roll att ge service till forskare och kunskapsuppbyggnad. TCO och LO menade därför att denna uppgift även fortsättningsvis borde ligga på Arbetsmiljöverket men att en eventuell ny kunskapsaktör skulle kunna samarbeta med Arbetsmiljöverket och SCB för att utveckla och vårda den nationella</P>
<P class="p168 ft15">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft8">statistiken. LO föreslog vidare att den nya aktören skulle kunna bidra med en mer samordnad statistikbehandling ab Arbetsmiljöverket och Arbetsgivarverket.</P>
<P class="p173 ft18">Arbetsgivar- och branschorganisationer</P>
<P class="p62 ft8">De tillfrågade organisationerna var tveksamma till att överlämna ansvaret från Arbetsmiljöverket/SCB utom Almega som menade att de olika aktörerna skulle kunna samarbeta. Svenskt Näringsliv och Sveriges Byggindustrier påpekade att det största problemet i dag är den sjunkande svarsfrekvensen, vilken ifrågasätter undersökningens relevans.</P>
<P class="p84 ft18">Statliga myndigheter och departement</P>
<P class="p62 ft8">Myndigheterna och departementet var negativa till att denna funktion skulle föras över från Arbetsmiljöverket eller delas. Departementet menade att arbetet måste utvecklas och göras bättre men att Arbetsmiljöverket bör ha det ansvaret. Arbetsmiljöverket menade att om de skulle förlora den uppgiften skulle det skicka fel signaler till omvärlden – att regeringen medvetet försökte försvaga verkets position. Dessutom utgör statistiken en stomme i det analysarbete som Arbetsmiljöverket nu försöker bygga upp och utöka.</P>
<P class="p77 ft18">Informations- och utbildningsaktörer</P>
<P class="p102 ft10">Informations- och utbildningsaktörerna uttryckte sig inte direkt negativt om idén men ansåg det inte heller vara av hög prioritet.</P>
<P class="p184 ft18">Forskningsfinansiärer</P>
<P class="p102 ft8">FAS menade att SCB och Arbetsmiljöverket borde ha fortsatt ansvar för undersökningen men att en ny aktör skulle kunna ta initiativ till riktade analyser, fundera på hur man kan använda och utveckla de data som finns.</P>
<P class="p51 ft15">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td28"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft18">Forskare</P>
<P class="p166 ft8">Bland forskarna var drygt hälften positiva till denna fråga. De menade att ett nytt kunskapscentrum borde samarbeta med SCB och Arbetsmiljöverket för att förstärka den arbetsmiljöundersökning som finns liksom arbetsmiljödelarna i de existerande folkhälsoenkäterna. De som var negativa menade att funktionen borde förbli helt och hållet i SCB:s och Arbetsmiljöverkets regi. En person nämnde att rapporteringen över arbetsskador, det s.k. ISA- registret, borde förbättras och vara del av aktörens ansvar. En annan menade att undersökningarna borde breddas från dagens enkätform:</P>
<P class="p186 ft33">Det är viktigt, men inte bara i enkätform. Man behöver mäta annat också för att ha mer objektiva indikatorer. Det kan ske antingen via registerdata från annat håll eller att man gör återkommande mätprogram på vissa nyckelexponeringar som damm och buller och annat som vi vet påverkar de anställdas hälsa. Det finns något som heter hälsorelaterad miljöövervakning som Naturvårdsverket stöder. Vi har föreslagit Arbetsmiljöverket att man ska ha hälsorelaterad arbetsmiljöövervakning.</P>
<P class="p215 ft72"><SPAN class="ft39">3.9</SPAN><SPAN class="ft71">Ta fram kunskapssammanställningar om aktuella och relevanta arbetsmiljöfrågor</SPAN></P>
<P class="p208 ft18">Fackliga organisationer</P>
<P class="p145 ft8">Detta ansågs som mycket viktigt av de fackliga organisationerna. De var även positiva till det ökande antal initiativ som redan tas av Arbetsmiljöverket och AFA Försäkring.</P>
<P class="p67 ft18">Arbetsgivar- och branschorganisationer</P>
<P class="p145 ft8">Även arbetsgivar- och branschorganisationerna ansåg denna punkt mycket viktig. Dessa organisationer förmedlar aktuell information bl.a. via nyhetsbrev. Oftast handlar den emellertid snarare om nya föreskrifter och dylikt än nya forskningsrön vilket delvis beror på att resurser och tid saknas för att följa forskningen. Enligt de intervjuade personerna skulle regelbundna, uppdaterade kunskapssammanställningar inom olika problemområden och branscher,</P>
<P class="p198 ft15">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft8">med tyngdvikt på forskningens tillämpning, underlätta organisationernas informationsarbete och utbildning gentemot sina medlemmar.</P>
<P class="p22 ft8">Almega påpekade att kunskapssammanställningar även skulle kunna ligga som underlag för de bedömningar som görs av projekt finansierade av AFA Försäkring eller Prevent.</P>
<P class="p63 ft8">På Arbetsgivarverket genereras en del översikter av egna FoU- aktiviteter, till exempel de som bedrevs mellan 2002 och 2009 inom ramen för programmet Satsa friskt.</P>
<P class="p63 ft8">Även SKL förmedlar resultaten från den egna <NOBR>FoU-verksam-</NOBR> heten, framför allt den som utförs och finansieras tillsammans med AFA Försäkring.</P>
<P class="p217 ft8">Teknikföretagen skriver i sitt underlag till Kunskapsrådet:</P>
<P class="p169 ft33">Att det finns kunskapssammanställningar om relevanta arbetsmiljöfrågor är angeläget. Det är en relativt splittrad bild i dag och svårt att överblicka allt som finns. Det är också en svårighet att värdera det som finns då utbudet inom vissa områden är stort. Arbetsmiljöverkets temasidor är uppskattade och lättillgängliga och eftersom de är en myndighet som står bakom känner många att de kan ”lita på” att det som står är relevant och korrekt. De kunskapssammanställningar Arbetsmiljöverket tagit fram är ett bra initiativ och vi följer och bevakar utvecklingen av dessa.</P>
<P class="p218 ft8">Även Sveriges byggindustrier, men inte Svenskt Näringsliv, skapar egna kunskapsöversikter. Då rör det sig om förenklade skrifter på <NOBR>4–8</NOBR> sidor som sammanfattar vad som är viktigt att tänka på i en viss fråga</P>
<P class="p219 ft18">Statliga myndigheter och departement</P>
<P class="p102 ft8">Även de tillfrågade myndigheterna och departementet var positiva. Syftet med Arbetsmiljöverkets sammanställningar, enligt Arbetsmarknadsdepartementet, är framför allt att tillgodose Arbetsmiljöverkets egna kunskapsbehov medan syftet med den nya aktörens sammanställningar skulle vara att främja kunskapsspridning med flera målgrupper. Från FHV_delegationen föreslogs att regelbundna kunskapssammanställningar, kanske på årsbasis, skulle kunna sammanställas av den nya aktören. Även representanten från Försäkringskassan menade att kunskapssammanställningar, där olika kunskapsunderlag bearbetats, vore av stor vikt. Särskilt om de kommer från en neutral aktör.</P>
<P class="p220 ft15">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td28"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft18">Informations- och utbildningsaktörer</P>
<P class="p166 ft8">Informations- och utbildningsaktörerna var positiva till kunskapssammanställningar. Arbetslivsjournalisterna menade att Arbetsmiljöverkets sammanställningar är alltför specialiserade för att vara användbara för t.ex. skyddsombud. Prevent utarbetar egna kunskapssammanställningar i sina omvärldsanalyser och förstudier till projektverksamheten. Enligt Prevent har Arbetsmiljöverket fått något av en dubbel roll med tillsynsverksamhet å ena sidan och det utökade analysarbete å andra sidan. De intervjuade framhävde vikten av tydliga gränsdragningar mellan Arbetsmiljöverkets olika roller och mellan Arbetsmiljöveket och en eventuell ny myndighet.</P>
<P class="p55 ft18">Forskningsfinansiärer</P>
<P class="p151 ft8">Forskningsfinansiärerna är själva spridare av forskningsresultat men med vissa begränsningar. För det första presenteras i allmänhet bara den forskning som finansieras av respektive finansiär. Undantag är sporadiska utvärderingar av vissa forskningsfält som gjorts av FAS och kunskapsöversikter framställda av Arbetsmiljöverket och AFA Försäkring. För det andra presenteras sällan forskningen förrän projekten är avslutade, vilket kan vara år efter det att forskningsverksamheten startade.</P>
<P class="p221 ft8">Även om såväl AFA Försäkring, Arbetsmiljöverket och andra på senare år börjat producera kunskapsöversikter sågs mer övergripande och heltäckande sammanställningar som ett välkommet tillskott av finansiärerna.</P>
<P class="p13 ft8">Svenska <NOBR>ESF-rådet</NOBR> efterlyste analyser av problemområden. ESF- Rådets temagrupper genererar sammanställningar av forskning (se även ovan). Syftet med de kunskapsöversikter som AFA Försäkring framställer är bättre faktabakgrund för skaderegleringen men också en översiktsbild av pågående forskning. Även SBU kommer att göra kunskapsöversikter på uppdrag från Försäkringskassan.</P>
<P class="p222 ft15">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft18">Forskare</P>
<P class="p102 ft8">Alla var positiva till denna punkt utom en som menade att det vore bättre att förstärka de verksamheter som redan bedrivs, bl.a. genom Arbetsmiljöverket, tidskriften <SPAN class="ft18">Arbete och Hälsa </SPAN>och andra vetenskapliga tidskrifter, och systematiska översikter, till exempel Cochrane Reviews.</P>
<P class="p23 ft8">De som var positiva menade att det är bra att flera aktörer numera ägnar sig åt kunskapsöversikter men att Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) präglas av ett alltför medicinskt tänkesätt och Arbetsmiljöverket av en alltför problemorienterad och tillsynsdominerad inriktning. De efterlyste en aktör med bred överblick över arbetsmiljöfältet som skulle kunna beställa kunskapssammanställningar utifrån frågan om hur den framtida arbetsmiljön ska se ut för att vara konkurrenskraftig:</P>
<P class="p223 ft33">Det finns ett påtagligt behov av detta och någon måste göra dem. Jag kan tänka mig att ett kunskapscentrum skulle kunna fungera som spindeln i nätet. Sådana här sammanställningar är värdefulla för samhället som helhet. Mängden litteratur är så stor och det är svårt för den som inte är insatt att förstå de kritiska frågeställningarna och vad som pågår just nu. Det kan handla om stress eller kemikalier eller olyckor i arbetslivet och var man hittar kunskap om detta.</P>
<P class="p90 ft8">Några önskade sig en positivare typ av kunskapssammanställningar som handlar om hur man gör rätt från början. Vidare föreslogs att framställaningarna borde göras i akademiska miljöer, antingen i ett kunskapsråd som instiftas inom den nya organisationen, eller att uppdrag läggs ut på institutioner.</P>
<P class="p224 ft72"><SPAN class="ft39">3.10</SPAN><SPAN class="ft73">Arrangera kunskapsmöten/workshops/ konferenser/seminarier för avnämare i arbetslivet</SPAN></P>
<P class="p183 ft18">Fackliga organisationer</P>
<P class="p62 ft8">De intervjuade angav att de uppskattar kunskapsmöten anordnade av bland andra AFA Försäkring och FAS men att dessa oftast drar till sig samma grupp människor. En mer övergripande nivå än de oftast områdesspecifika möten som arrangeras i dag skulle enligt de intervjuade kunna dra till sig fler deltagare och en mer heterogen skara.</P>
<P class="p225 ft15">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td28"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft18">Arbetsgivar- och branschorganisationer</P>
<P class="p142 ft8">De intervjuade organisationerna var i allmänhet positiva till kunskapsspridande möten. Egen produktion av seminarier och kurser ingår i många arbetsgivarorganisationers verksamhet. Teknikföretagen skriver i sitt underlag:</P>
<P class="p226 ft33">Om en sammanhållande resurs skapas så måste den naturligtvis också använda alla medel och vägar att sprida och förmedla sitt arbete. En väg kan vara via seminarier/workshops och konferenser.</P>
<P class="p133 ft8">Det framhölls att många organiserar detta slags aktiviteter i dag och att det är viktigt att ytterligare möten bidrar med något som inte redan finns. Flera nämnde den nya mötesplats som AFA Försäkring och Prevent vill skapa för forskare och praktiker diskussioner om aktuella forskningsområden, framtidens arbetsplatser, forskningsbehov och hur forskningsresultaten ska omvandlas i praktisk tillämpning. Tanken är att mötesplatsen ska organiseras vartannat år.</P>
<P class="p197 ft18">Statliga myndigheter och departement</P>
<P class="p166 ft10">Statliga myndigheter och departement var försiktigt positiva till seminarieverksamhet men gav inte högsta prioritet med tanke på den mångfald aktiviteter som redan finns.</P>
<P class="p176 ft18">Informations- och utbildningsaktörer</P>
<P class="p185 ft8">Informations- och utbildningsaktörerna var i princip positiva till denna punkt men flera menade att aktiviteterna helst borde organiseras av professionella organisatörer för att kunna tillföra något utöver de mötesverksamheter som redan pågår.</P>
<P class="p13 ft8">De flesta av dessa organisationer arrangerar själva konferenser och utbildningar inom arbetsmiljöområdet, även om ägarformerna och målgrupperna skiljer sig åt. Metodicum menade att den nya aktören skulle kunna bidra till samma mål som de själva strävar mot, dvs. att vara en aktör mellan forskningen och näringslivet. En idé som Metodicum vill utveckla är ett virtuellt forum med en expertpanel som deltagare kan kommunicera med via Internet vid särskilda tidpunkter. Detta skulle underlätta kunskapsspridning utanför storstäderna, där de flesta konferenser hålls i dag.</P>
<P class="p168 ft15">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p227 ft8">NIVA organiserar nordisk eller internationell utbildning inom arbetsmiljöområdet. Forskare tar själva initiativet till att hålla en kurs men kan inte räkna med någon hög lön. Detta har efter ALI:s nedläggning lett till att få svenska forskare har råd att lägga sin tid på dessa kurser. Enligt NIVA skulle synergieffekter med en eventuell ny aktör i Sverige kunna verka positivt i framtiden.</P>
<P class="p23 ft8">Arbetsmiljöhögskolan menade att FALF har en växande betydelse som samlande kraft bland arbetslivsforskare i Sverige och att detta nätverk borde ses som en del av den nya lösningen.</P>
<P class="p173 ft18">Forskningsfinansiärer</P>
<P class="p62 ft8">Forskningsfinansiärerna, framför allt AFA Försäkring, organiserar konferenser och seminarier för att presentera och diskutera aktuell forskning. AFA Försäkring planerar nu även regionala konferenser. Dessutom diskuteras ”Mötesplats ny arbetsmiljö” som ny arena där forskare och praktiker kan mötas (se ovan under Arbetsgivar- och branschorganisationer). FAS menade att en ny aktör skulle kunna bidra till synergi och gemensamma satsningar mellan olika organisationer:</P>
<P class="p189 ft33">Det finns ett antal aktörer som gör ett viktigt program och tar ganska bra betalt. Man skulle kunna hitta en samverkan mellan arbetsmarknadens parter, finansiärer, Socialfonden och andra för att göra större gemensamma satsningar. Nu på arbetsmiljöområdet förekommer ett antal återkommande konferenser så man får inte dubblera det som är på gång.</P>
<P class="p190 ft18">Forskare</P>
<P class="p102 ft8">Bland forskarna rådde delade meningar. De positiva menade att det skulle vara naturligt för ett kunskapscentrum att kommunicera det man kommit fram till och att konferenser är nödvändiga mötesplatser mellan forskare och brukare. Liksom flera avnämare menade forskarna att en medveten kommunikationsstrategi är viktig för att skilja sig från den verksamhet som kommersiella aktörer bedriver:</P>
<P class="p223 ft33">Ja det är viktigt, framför allt ur ett avnämarperspektiv. Det måste finnas möjlighet till kommunikation om de här frågorna. I dag anordnas mycket av privata aktörer, men det blir ofta lite populistiskt. Vissa ämnen är gångbara, andra inte. Jag tror att det behövs någon som kan fånga upp vad som händer och ha en strategi för vad man behöver</P>
<P class="p201 ft15">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td28"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p228 ft33">sprida kunskap om och det tror jag inte marknaden klarar. Det behövs en kvalitetshöjning och då krävs långsiktiga statliga medel till detta, det är jag övertygad om. Det kanske inte ska ligga i kunskapscentret, men det är heller inget som kommer att komma av sig själv. Statliga medel behövs för att stötta verksamheten.</P>
<P class="p229 ft8">Vidare framhölls att ett kunskapscentrum borde komplettera den existerande debatten genom att lyfta utvalda arbetsmiljöproblem. Det ansågs viktigt att våga ta upp frågor som ligger i framtiden och som är av vikt för landet och beslutsfattarna.</P>
<P class="p13 ft10">De som var negativa till idén menade att det redan finns så många arrangörer av konferenser, till exempel Elmia, och att forskarna inte hinner gå på allt som finns.</P>
<P class="p230 ft70"><SPAN class="ft39">3.11</SPAN><SPAN class="ft74">Vara internationell kontaktpunkt inom arbetsmiljöområdet</SPAN></P>
<P class="p191 ft18">Fackliga organisationer</P>
<P class="p166 ft8">De fackliga organisationerna menade att detta är viktigt och flera, inklusive TCO, menade att en eventuell ny aktör borde ta över ansvaret som svensk kontaktpunkt för EUROFOUND från det konsultföretag (Oxford Research) som har det i dag</P>
<P class="p113 ft18">Arbetsgivar- och branschorganisationer</P>
<P class="p145 ft8">De organisationer som tillfrågades ansåg att detta var väsentligt. Sveriges byggindustrier menade emellertid att arbetet är omfattande och kräver en hel del resurser.</P>
<P class="p67 ft18">Statliga myndigheter och departement</P>
<P class="p57 ft8">Statliga myndigheter och departement var i allmänhet positiva. Arbetsmiljöverket menade att en sådan funktion skulle avlasta deras eget internationella arbete.</P>
<P class="p36 ft8">Arbetsmarknadsdepartementet, som i dag får många av de internationella förfrågningar som tidigare gick till ALI, menade att en sådan funktion skulle underlätta även deras arbete. Departementet sa vidare att den svenska representationen i EU OSHA även i framtiden kommer att skötas av Arbetsmiljöverket men att en</P>
<P class="p231 ft15">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft8">kunskapsaktör skulle möjliggöra större svenskt engagemang i EUROFOUND:s arbete, inte minst i dess rådgivande kommittéer.</P>
<P class="p173 ft18">Informations- och utbildningsaktörer</P>
<P class="p102 ft8">Informations- och utbildningsaktörerna var positiva men såg inte detta som högsta prioritet, med undantag för den person som tidigare arbetade för EUROFOUND. Hon menade att en kunskapsaktör skulle göra det möjligt för svenska forskare att marknadsföra sig internationellt och för svenska forskare att hitta internationella forskare. NIVA var positiva till samarbete på den här punkten (se även ovan under avsnitt 3.10).</P>
<P class="p77 ft18">Forskningsfinansiärer</P>
<P class="p62 ft8">Forskningsfinansiärerna var positiva och såg en sådan aktivitet som en naturlig del av den nya organisationens arbete. Svenska ESF- rådet utgör själva en del av en internationell organisation, medan såväl FAS som Vinnova arbetar i olika internationella samarbetsprojekt och nätverk, vilket skulle skapa naturliga band med en ny aktör.</P>
<P class="p219 ft18">Forskare</P>
<P class="p62 ft8">Samtliga forskare var positiva till denna verksamhet utom en person som menade att den borde läggas på Arbetsmiljöverket eller de arbets- och miljömedicinska klinikerna. Flera forskare använde ordet ”pinsamt” för att beskriva Sveriges situation utan central myndighet som kan representera landet i <NOBR>EU-organ,</NOBR> WHO, det europeiska nätverket för arbetsmiljöforskning (PEROSH) och svara på förfrågningar från utlandet:</P>
<P class="p223 ft33">Ja det behövs. Alla våra internationella kontakter försvann nästan när Arbetslivsinstitutet lades ner och många samarbetsprojekt gick om intet. Detta har mottagits med stor förvåning och förvirring utomlands och i dag möts svensk arbetsmiljöforskning med större skepsis. Man vet inte vem som representerar Sverige för ingen har det uppdraget i dag.</P>
<P class="p232 ft15">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td28"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft8">Flera menade även att kontakter med internationella forskare försvårats och att Sverige missar gemensamma <NOBR>EU-satsningar.</NOBR> Vidare menade man att Sverige tappat i anseende och inflytande pga. avsaknaden av en naturlig aktör som kan agera på europeisk nivå och hävda Sveriges uppfattning till exempel då ramprogrammen formuleras eller då lobbyarbete behövs för att driva arbetsmiljön som en viktig folkhälsofråga.</P>
<P class="p234 ft39"><SPAN class="ft39">3.12</SPAN><SPAN class="ft75">Ytterligare förslag och kommentarer</SPAN></P>
<P class="p8 ft18">Fackliga organisationer</P>
<P class="p151 ft8">Flera förespråkade en ny myndighet som helst skulle vara departementsövergripande för att undvika problemen med ”stuprör” mellan de olika departementen, framför allt <NOBR>Arbetsmarknads-,</NOBR> <NOBR>Social-,</NOBR> <NOBR>Närings- ,</NOBR> och Utbildningsdepartementet.</P>
<P class="p175 ft10">Några förordade att ett eller flera kunskapscentrum skapas med kompetens inom olika branscher eller områden.</P>
<P class="p235 ft8">Flera ville att en ny aktör övertar samordningen av företagshälsovården efter nedläggningen av <NOBR>FHV-delegationen</NOBR> 2012 med uppgift att samordna utbildningar, utforma forskningsprioriteringar, insamla och sprida kunskap. Många ville även att aktören samordnar andra utbildningar inom arbetsmiljöområdet, till exempel för fackligt förtroendevalda, och för ut forskningsresultat till företagsläkare som inte längre befinner sig i utbildning. Vidare förslogs följande aktiviteter:</P>
<P class="p236 ft10"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft76">Identifiera forskningsbehov inom arbetsmiljöområdet på basis av kunskapssammanställningar och arbetsmiljöundersökningar.</SPAN></P>
<P class="p237 ft8"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft77">Agera som rådgivande beredningsorgan till regeringen i frågor om arbetsmiljöforskningens inriktning och omfattning för att bidra till att forskningsprioriteringar bättre svarar på arbetslivets behov. Viss styrning av forskningen ansågs nödvändig pga. signalerna om problem i arbetslivet är för svaga för att nå forskarna i rimlig tid, eftersom de i sin tur måste omformulera problemen och söka forskningsmedel efter det.</SPAN></P>
<P class="p238 ft10"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft76">Tillhandahålla statliga medel för att hyra in forskare som hjälper de fackliga medlemmarna att formulera forskningsproblem.</SPAN></P>
<P class="p239 ft15">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p240 ft10"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft78">Göra upphandlingar i områden där kunskap saknas för att få fram den information som behövs för att tillfredsställa olika slags avnämare.</SPAN></P>
<P class="p241 ft10"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft78">Öka forskning om ekonomiska drivkrafter för att förbättra arbetsmiljön och förhindra olyckor.</SPAN></P>
<P class="p184 ft18">Arbetsgivar- och branschorganisationer</P>
<P class="p155 ft8">Följande förslag nämndes i intervjuerna:</P>
<P class="p242 ft10"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft78">Större krav på forskare att deras resultat ska vara tillämpbara och kunna kommuniceras.</SPAN></P>
<P class="p243 ft10"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft78">Mer förmedling av forskning om tjänstesektorns problem, t.ex. organisationsfrågor och delaktighet.</SPAN></P>
<P class="p241 ft10"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft78">Förmedling av evidensbaserade metodarsenaler, både för rehabilitering och förebyggande arbetsmiljöarbete.</SPAN></P>
<P class="p243 ft10"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft78">Mer salutogena aspekter och mindre av den problemorienterade syn som ofta förekommer på t.ex. Arbetsmiljöverket.</SPAN></P>
<P class="p244 ft8"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft79">Evidensbaserade resultat.</SPAN></P>
<P class="p242 ft10"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft78">Bättre utnyttjande av branschforskningsinstituten och de yrkesmedicinska klinikerna som brygga mellan forskare och praktiker.</SPAN></P>
<P class="p243 ft10"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft78">Bättre utnyttjande av de data som inrapporteras till Arbetsmiljöverket.</SPAN></P>
<P class="p241 ft10"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft78">Att kunskapscentrum lägger ut uppdrag till organisationer och forskare om att bevaka ett visst forskningsområde.</SPAN></P>
<P class="p243 ft10"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft78">Förmedling av rapportserie med årliga aktuella sammanställningar av olika arbetsmiljöområden.</SPAN></P>
<P class="p245 ft10"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft78">Kunskapsframställning för företagshälsovården och nationellt ansvar för utbildningarna och kunskapsspridning till dess yrkeskårer.</SPAN></P>
<P class="p246 ft15">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td28"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft18">Statliga myndigheter och departement</P>
<P class="p142 ft8">Flera ansåg att aktörens aktiviteter inte borde sluta vid att presentera forskningsresultat utan även bearbeta informationen till en användbar form, exempelvis i kunskapssammanställningar eller årsrapporter. Arbetsmarknadsdepartementet:</P>
<P class="p192 ft33">(…) hur ser kunskapsläget ut inom stressområdet, finns det något nytt framtaget? Eller vi har de här eller de där problemen. Så det är det vi ser, den här möjligheten att hitta information, att samla informationen på ett ställe men också där det finns en aktivitet att också fånga upp och sprida den informationen. Inte bara en passiv databank så att säga, utan någonting som man också självklart själv arbetar med på olika sätt och höjer kunskapen inom området.</P>
<P class="p247 ft18">Informations- och utbildningsaktörer</P>
<P class="p191 ft8">De intervjuade föreslog att en framtida aktör:</P>
<P class="p248 ft10"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft76">Tillhandahåller ett kalendarium över forskningsrelaterade händelser av typen konferenser.</SPAN></P>
<P class="p132 ft8"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft77">Har fokus på framtiden.</SPAN></P>
<P class="p249 ft10"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft76">Möjliggör en mötesplats eller nätverk av människor som arbetar med arbetsmiljö.</SPAN></P>
<P class="p250 ft10"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft76">Själv utför forskning och utvärderingar av olika arbetsmiljöinsatser, liksom identifierar områden som skulle behöva beforskas.</SPAN></P>
<P class="p14 ft10"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft76">Skapar kontinuitet, vilket saknas i de excellenscentra som skapats för arbetslivsforskningen på vissa lärosäten.</SPAN></P>
<P class="p247 ft18">Forskningsfinansiärer</P>
<P class="p191 ft8">De intervjuade föreslog att en framtida aktör skulle kunna:</P>
<P class="p248 ft10"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft76">Ge initieringsmedel till nya initiativ för att stimulera forskning i första steget.</SPAN></P>
<P class="p237 ft10"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft76">Bidra med tvärvetenskapliga mötesplatser som omfattar dialog, arenor och policyutveckling.</SPAN></P>
<P class="p252 ft10"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft76">Hålla i den internationella bevakningen av arbetsmiljöområdet gentemot EU och världen, vilket även skulle kunna omfatta </SPAN><NOBR>ILO-frågorna.</NOBR></P>
<P class="p253 ft15">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p240 ft10"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft78">Ansvara för översikter och sammanställningar som en mindre version av SBU.</SPAN></P>
<P class="p244 ft8"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft79">Se på behov för arbetslivet i dag, i framtiden och i världen.</SPAN></P>
<P class="p242 ft8"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft79">Undersöka kunskapsutnyttjande i praktiken, vilket även omfattar hur systemet fungerar samt vilka aktörer och möjligheter som finns.</SPAN></P>
<P class="p219 ft18">Forskare</P>
<P class="p254 ft8">De flesta menade att en ny kunskapsaktör inom arbetsmiljöområdet är viktigt:</P>
<P class="p85 ft33">Arbetsmiljön är ett kunskapsintensivt område där kunskaperna ständigt förnyas och förändras. Det har hänt enormt mycket sedan 1970- talet. Fältet är så vitt att ingen människa kan ha en total överblick. Det är också ett kunskapsområde som många i samhället vill ta del av på olika avancerad nivå. Arbetsmiljön röner stor medial och politisk uppmärksamhet, samtidigt som arbetsmarknadens parter är aktiva. Många behöver någon form av digererad kunskap på det här området. Det är alltså ett centralt forskningsområde för samhället och det finns ett stort behov av att vidmakthålla och vårda de här kunskaperna, men i dag finns det ingen aktör som gör detta. Sverige har kommit ganska långt på det här området. Vill vi ha kvar den positionen kan vi inte luta oss tillbaka, utan se till att hålla kunskaperna vid liv.</P>
<P class="p254 ft10">Några var emellertid tveksamma till att gå tillbaka till en organisation som liknar Arbetslivsinstitutet:</P>
<P class="p255 ft33">Ett nytt kunskapscentrum behövs av många olika skäl, men glöm tanken på ett nytt institut. Det går inte att gräva upp liket, det är politiskt omöjligt. Men någon form av offentligt stödd funktion som tar fram och sprider kunskap om arbetslivet är nödvändig. Jobben är den politiska huvuduppgiften och om arbetsmiljön påverkar hälsan på ett negativt sätt så innebär det enorma kostnader. I teorin ska chefer och arbetsgivare själva se till att produktionen fungerar smidigt och att man inte skadar de anställdas hälsa och därmed arbetsförmåga. Men det gör de inte och därför är det värt ganska mycket pengar för samhället att stötta det.</P>
<P class="p256 ft8">En forskare var helt negativ till att bilda en ny organisation och menade att det redan finns resurser i landet som tillgodoser behoven:</P>
<P class="p257 ft33">Det finns kunskapsförmedling vid universitet och högskolor och därmed goda möjligheter att få fram kunskap, inte minst vid de arbets- och miljömedicinska klinikerna. Dessutom finns Arbetsmiljöverket</P>
<P class="p101 ft15">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td28"><SPAN class="p20 ft44">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p228 ft33">och dess regionala kontor. Prevent är också en väsentlig aktör här. Därför tycker jag inte att det behövs en ny central aktör på det här området. Jag tror att det är bra med den här spridningen. (…) Arbetslivsinstitutet var väldigt Stockholmscentrerat och det som gjordes ute i landet negligerades ofta. Möjligen kunde det behövas en samordnande funktion, men den kunde ligga på Arbetsmiljöverket. Dessutom kan Sverige behöva en nationell representant i sådana här sammanhang och då tycker jag man kan ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att utse personer med lämplig erfarenhet till det.</P>
<P class="p229 ft8">Följande informationsrelaterade aktiviteter föreslogs av olika forskare: ta över och höja kvaliteten på de existerande tidskrifterna <SPAN class="ft18">Arbete och hälsa </SPAN>samt <SPAN class="ft18">Arbetsliv i omvandling</SPAN>; ge ut ett nyhetsbrev, bland annat med skyddsombuden som målgrupp; skapa en gemensam projektdatabas med arbetsmiljöprojekt finansierade av AFA, FAS, Vinnova och andra.</P>
<P class="p175 ft8">Vidare föreslogs att organisationen borde följa utvecklingen av svenska arbetsmiljöutbildningar, undersöka behovet av förbättringar av existerande utbildningar och skapa nya. Det föreslogs även att aktören skulle kunna bevaka tillväxten av forskare genom att finansiera en forskarskola samt postdoc- och doktorandtjänster.</P>
<P class="p13 ft8">Som del i aktörens samhällsservice föreslogs dels en rådgivningsfunktion under ledning av kunnig personal, dels översikter av svensk arbetsmiljö för att olika aktörer ska kunna identifiera problem och kunskapsluckor. Somliga menade att personalen borde ha forskarkompetens:</P>
<P class="p202 ft33">Sedan är det en annan sak var ett sådant kunskapscentrum ska ligga och hur det ska organiseras. Jag har väldigt svårt att se hur de här kunskapsförmedlande uppgifterna ska ske från en aktör som är helt frikopplad från forskning. Det blir sällan bra kunskapsförmedling om man inte håller på med forskning också. På ALI hade vi ett fantastiskt bibliotek med närhet till forskarna och som hela världen hade kontakt med. Det går inte att bygga upp igen, men många som söker kunskaper vill vända sig direkt till källan, det vill säga forskarna.</P>
<P class="p258 ft8">Några forskare menade att ett framtida kunskapscentrum måste ha bra resurser och vara pådrivande och utvecklande genom att föra en bred debatt om arbetsmiljö om strategier för en förbättrad arbetsmiljö. En del menade att en nära koppling är önskvärd mellan organisationen och politikerna så att inriktningen på arbetet leder till kunskap som är av nytta för regering och riksdag:</P>
<P class="p259 ft50">Tillsyn och inspektion är en sak, men kunskapsspridning behövs också. Jag vill se en central funktion för normbildning och för att</P>
<P class="p205 ft15">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Resultat från intervjuer med forskare och avnämare …</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p161 ft33">presentera konkreta lösningar, men också föra att hålla koll på vad vi vet och vad vi inte vet. Det vore ett mycket effektivt sätt att använda skattepengar och ett viktigt inslag i arbetslinjen.</P>
<P class="p170 ft8">På det internationella planet förslogs att aktören borde fungera som lobbyist inom EU samt att man borde återupprätta arbetsmiljöattachéerna och skicka ut dem i världen. Vidare föreslogs att man borde vidareutveckla det utvecklingsarbete som Sverige länge bedrivit i låg- och medelinkomstländer och som nu, i mindre skala, sker genom de arbets- och miljömedicinska klinikerna</P>
<P class="p23 ft8">Till slut påpekades vikten av ett ”helikopterperspektiv” och att stödja tvärvetenskaplig forskning. Det framfördes även att organisationen borde bidra till att mer forskning kommer till nytta genom att minska avståndet mellan forskning och praktik samt omformulera praktikernas problem till frågor som går att forska på.</P>
<P class="p260 ft15">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<P class="p261 ft7">Appendix A</P>
<P class="p262 ft39">Intervjuade aktörer</P>
<P class="p263 ft8">Följande aktörer intervjuades under perioden <NOBR>april–juni</NOBR> 2011 av Carin Håkansta och Bengt Rolfer enligt en intervjuguide som återfinns i Appendix B.</P>
<P class="p264 ft31">Organisationer inom arbetsmiljöpraktik och arbetsmiljöpolitik (intervjuade av Carin Håkansta)</P>
<P class="p265 ft8">Svenskt Näringsliv</P>
<P class="p266 ft8">Bodil Mellblom</P>
<P class="p267 ft8">Teknikföretagen</P>
<P class="p266 ft8">Björn Hammar</P>
<P class="p267 ft8">Byggföretagen</P>
<P class="p266 ft8">Björn Samuelsson</P>
<P class="p267 ft8">Almega</P>
<P class="p266 ft8">Marie Silfverstolpe, Jan Johansson</P>
<P class="p267 ft8">SKL</P>
<P class="p266 ft8">Ned Carter</P>
<P class="p267 ft8">Arbetsgivarverket</P>
<P class="p266 ft8">Gunnar Sundqvist, Elisabet Sundén Ingeström</P>
<P class="p267 ft8">LO</P>
<P class="p266 ft8">Sven Bergström, Sten Gellerstedt</P>
<P class="p268 ft15">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Appendix A</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft8">TCO</P>
<P class="p56 ft8">Jana Fromm, Mats Essemyr</P>
<P class="p269 ft8">IF Metall</P>
<P class="p56 ft8">Stefan Wiberg</P>
<P class="p269 ft8">SACO</P>
<P class="p56 ft8">Åke Zettermark</P>
<P class="p269 ft8">Arbetsmiljöverket</P>
<P class="p56 ft8">Mikael Sjöberg, Magnus Falk</P>
<P class="p269 ft8">Arbetsmarknadsdepartementet</P>
<P class="p56 ft8">Per Nyström, Marie Åkhagen</P>
<P class="p269 ft8">Vinnova</P>
<P class="p56 ft8">Lars Wärngård</P>
<P class="p269 ft8">Försäkringskassan</P>
<P class="p56 ft8"><NOBR>Lars-Åke</NOBR> Brattlund</P>
<P class="p269 ft8">NIVA</P>
<P class="p56 ft8">Mia Latta</P>
<P class="p270 ft8">Föreningen för svensk företagshälsovård Lars Hjalmarson</P>
<P class="p269 ft8"><NOBR>FHV-delegationen</NOBR></P>
<P class="p56 ft8">Rune Åberg</P>
<P class="p269 ft8">Svenska <NOBR>ESF-rådet</NOBR></P>
<P class="p56 ft8">Sven Jansson</P>
<P class="p269 ft8">Eurofound</P>
<P class="p56 ft8">Elisabeth Lagerlöf (f.d. anställd)</P>
<P class="p269 ft8">Prevent</P>
<P class="p56 ft8">Maria Schönefeld, Marie Antman, Robert Jakobsson</P>
<P class="p271 ft15">62</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td22"><SPAN class="p20 ft44">Appendix A</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p272 ft8">AFA försäkring</P>
<P class="p266 ft8">Hans Augustsson, Anita Johansson, Anette Westlander, Eva Berkeryd</P>
<P class="p267 ft8">Arbetsmiljöforum</P>
<P class="p266 ft8">Carina Lindvall</P>
<P class="p267 ft8">Arbetslivsjournalisterna</P>
<P class="p266 ft8">Mats Utbult, Eva Ekelöf</P>
<P class="p267 ft8">Arbetsmiljöhögskolan</P>
<P class="p266 ft8">Måns Svensson</P>
<P class="p267 ft8">Metodicum AB</P>
<P class="p266 ft8">Veronica Österdahl, Jonas Gustafsson, Jenny Forsling,</P>
<P class="p273 ft31">Arbetsmiljöforskare (intervjuade av Bengt Rolfer)</P>
<P class="p274 ft10">Umeå universitet, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Bengt Järvholm</P>
<P class="p275 ft10">Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning Svend Erik Mathiassen</P>
<P class="p276 ft8">Uppsala universitet, Arbets- och miljömedicin</P>
<P class="p266 ft8">Eva Vingård</P>
<P class="p277 ft10">Mälardalens högskola, Avdelningen för samhällsvetenskap, Västerås Kaj Frick</P>
<P class="p276 ft8">Stockholm Stress Center</P>
<P class="p266 ft8">Torbjörn Åkerstedt</P>
<P class="p278 ft10">Karolinska institutet, Avdelningen för arbets- och miljömedicin Magnus Svartengren</P>
<P class="p276 ft8">KTH, Skolan för teknik och hälsa</P>
<P class="p266 ft8">Jörgen Eklund</P>
<P class="p267 ft8">Örebro universitet, Hälsoakademin</P>
<P class="p266 ft8"><NOBR>Lars-Gunnar</NOBR> Gunnarsson, Håkan Westberg, <NOBR>Lars-Erik</NOBR> Warg</P>
<P class="p279 ft15">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Appendix A</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p280 ft8">Göteborgs universitet, Institutionen för arbetsvetenskap Annika Härenstam</P>
<P class="p281 ft8">Göteborgs universitet, Arbets- och miljömedicin Mats Hagberg</P>
<P class="p282 ft8">Linnéuniversitetet, Centrum för arbetslivsvetenskap Bo Hagström</P>
<P class="p283 ft8">Lunds universitet / Lunds Tekniska Högskola, Metalund Maria Albin, Mats Bohgard</P>
<P class="p284 ft15">64</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<P class="p4 ft7">Appendix B</P>
<P class="p285 ft39">För intervjuerna användes följande intervjuguide</P>
<P class="p8 ft80">Bakgrunden</P>
<P class="p166 ft8">Kunskapsrådets överväganden om inriktningen för en nationell aktör:</P>
<P class="p286 ft8">Kunskapsrådet anser att den ”kunskap” som avses definieras av de områden/utfall där vi vet att arbetsmiljön har en väsentlig betydelse. Det betyder att kunskapen inte är avgränsad till typiska arbetsmiljöresultat som hälsa och ohälsa i arbetslivet, utan även innefattar kunskap om arbetsmiljöns betydelse för exempelvis produktion och kvalitet, lönsamhet och framgång för företag, individens och organisationens utveckling, och folkhälsan. Även kunskaper om hur arbetsmiljön kan utvecklas, både naturligt över tid och genom målmedvetna insatser, ingår.</P>
<P class="p221 ft8">Kunskapsrådet anser dessutom att en nationell aktör bör ha en inriktning som sträcker sig vidare än ”kunskapsförmedling” i betydelsen att ta in information, fram för allt från arbetsmiljöforskningen, och på olika sätt föra ut den – eventuellt i en tolkad skepnad – till avnämare i arbetslivet, politiken eller FoU- sektorn. Ytterligare eftersatta behov är långsiktig kunskapsbevakning och kunskapsvård. Kunskapsbevakning innebär att ha tillgång till och vara uppdaterat på aktuell kunskap som tas fram av andra aktörer, kunskapsvård innebär att bejaka och bevara tidigare insamlad kunskap.</P>
<P class="p287 ft15">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Appendix B</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft80">Intervjun</P>
<P class="p102 ft10">För var och en av 11 nedan stående uppdrag/aktiviteter/intresseområden ställs frågor om följande (utom för aktivitet 11, för vilken endast <NOBR>C-frågan</NOBR> är relevant):</P>
<P class="p241 ft10"><SPAN class="ft8">A.</SPAN><SPAN class="ft81">Hur väsentlig tycker du att aktiviteten är ur ditt eget avnämarperspektiv (hur mycket använder / skulle du själv eller din organisation använda den?).</SPAN></P>
<P class="p288 ft10"><SPAN class="ft35">B.</SPAN><SPAN class="ft82">Hur väsentlig tycker du att aktiviteten är för Sverige i en vidare mening, dvs. bortom de specifika behov som din egen organisation har?</SPAN></P>
<P class="p241 ft8"><SPAN class="ft8">C.</SPAN><SPAN class="ft83">Vilka är dina befintliga källor om du vill få fram just denna typ av information (där frågan är relevant)?</SPAN></P>
<P class="p125 ft8"><SPAN class="ft8">D.</SPAN><SPAN class="ft84">Hur tycker du att aktiviteten/uppdraget/området sköts i Sverige? Vad gör din egen institution/organisation?</SPAN></P>
<P class="p289 ft10"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft85">Nyhetsbevakning av nationell och internationell arbetsmiljöforskning.</SPAN></P>
<P class="p290 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft86">Upprätta och underhålla publikationsdatabaser över svensk arbetsmiljöforskning.</SPAN></P>
<P class="p291 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft86">Upprätta och underhålla register över svenska forskargrupper inom arbetsmiljöområdet.</SPAN></P>
<P class="p292 ft10"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft85">Tillhandahålla webbportal/länksamling med svenska aktörer på arbetsmiljöområdet.</SPAN></P>
<P class="p244 ft8"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft86">Erbjuda biblioteksservice på arbetsmiljöområdet</SPAN></P>
<P class="p292 ft10"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft85">Samordna/bevaka nationella register/databaser med relation till arbetsmiljön.</SPAN></P>
<P class="p290 ft8"><SPAN class="ft8">7.</SPAN><SPAN class="ft86">Genomföra återkommande nationella arbetsmiljöundersökningar.</SPAN></P>
<P class="p293 ft8"><SPAN class="ft8">8.</SPAN><SPAN class="ft86">Ta fram och underhålla litteraturdatabaser med arbetsmiljörelevans.</SPAN></P>
<P class="p292 ft10"><SPAN class="ft8">9.</SPAN><SPAN class="ft85">Ta fram kunskapssammanställningar om aktuella och relevanta arbetsmiljöfrågor</SPAN></P>
<P class="p294 ft8"><SPAN class="ft8">10.</SPAN><SPAN class="ft77">Arrangera kunskapsmöten/workshops/konferenser/seminarier för avnämare i arbetslivet.</SPAN></P>
<P class="p295 ft15">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td22"><SPAN class="p20 ft44">Appendix B</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft8">11. Vara internationell kontaktpunkt inom arbetsmiljöområdet.</P>
<P class="p133 ft8">Efter genomgången av de 11 aktiviteter ovan ställs frågor som rör eventuella ytterligare aktiviteter:</P>
<P class="p175 ft8">Anser du att det finns ytterligare aktiviteter som en sammanhållande nationell aktör för kunskapsförmedling, kunskapsvård och kunskapsbevakning inom arbetsmiljöområdet borde ägna sig åt?</P>
<P class="p175 ft8">Är detta i så fall aktiviteter som redan finns i Sverige, men i en ineffektiv/okoordinerad form, eller finns de inte alls?</P>
<P class="p296 ft15">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB360138x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft7">Appendix C</P>
<P class="p285 ft39">A National Knowledge Centre for the Work Environment</P>
<P class="p297 ft70">– Objectives and Activities (English translation of chapter 1)</P>
<P class="p185 ft8">The following text gives a summary of the viewpoints and suggestions of the Scientific Advisory Committee for the Work Environment Policy (Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet) regarding a coordinating agent for the dissemination of work environment knowledge<A href="#page_138"><SPAN class="ft19">1 </SPAN></A>or, in the words of the Advisory Committee, a</P>
<P class="p298 ft18">National Knowledge Centre for the Work Environment<SPAN class="ft8">. The Advisory Committee has developed these suggestions with due consideration to the opinions of a multitude of stakeholders in work environment practice and research as interviewed by the Advisory Committee in late spring 2011, and with consideration to policy documents</SPAN><A href="#page_138"><SPAN class="ft19">2 </SPAN></A><SPAN class="ft8">behind the Government’s 2010 action plan</SPAN><A href="#page_138"><SPAN class="ft19">3 </SPAN></A><SPAN class="ft8">for the work environment policy.</SPAN></P>
<P class="p299 ft70">Needs and opportunities for a National Knowledge Centre for the Work Environment</P>
<P class="p142 ft8">In earlier reports the Advisory Committee has shown that a good work environment and wise routines for managing the work environment are decisive factors for profitability, efficiency, and competitive power in both business and public organisations<A href="#page_138"><SPAN class="ft19">4</SPAN></A>, and for increasing the feasibility for groups with demonstrated diffi-</P>
<P class="p300 ft26"><SPAN class="ft24">1</SPAN><SPAN class="ft25">cf. Skr. 2009/10:248.</SPAN></P>
<P class="p39 ft26"><SPAN class="ft24">2</SPAN><SPAN class="ft25">In particular Ds. 2008:16.</SPAN></P>
<P class="p39 ft28"><SPAN class="ft24">3</SPAN><SPAN class="ft27">Skr. 2009/10:248.</SPAN></P>
<P class="p301 ft14"><SPAN class="ft24">4</SPAN><SPAN class="ft42">God arbetsmiljö – en framgångsfaktor? </SPAN>SOU 2009:47 (in Swedish with summaries in English).</P>
<P class="p302 ft15">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB360139x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Appendix C</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft8">culties in attaining or retaining a job to be part of working life<A href="#page_139"><SPAN class="ft19">5</SPAN></A>. A wise and effective work environment management requires that up- <NOBR>to-date</NOBR> knowledge from researchers and practitioners is appropriately disseminated, and that those receiving the information recognize the importance of work environment issues.</P>
<P class="p63 ft8">The Advisory Committee has concluded that the current level of dissemination of knowledge is dissatisfactory, a view supported by a majority of the interviewed stakeholders who represent worker representatives and employers, practitioners and researchers. Several stakeholders did, indeed, demonstrate knowledge dissemination, but did so from their own standpoint to meet specific commissions rather than in response to a recognized national need. In many cases, these endeavours lacked <NOBR>long-term</NOBR> stability in commitment, economy and focus. A solid dissemination of knowledge at a national level requires a <NOBR>long-term</NOBR> perspective regarding access to information on the work environment as well as an understanding of the <NOBR>long-term</NOBR> development of the work environment. The Advisory Committee is therefore of the opinion that there is both a need and a responsibility at the national level to develop, manage, update and support a strong centralized knowledge base concerning work environment conditions and effective development strategies for the work environment, and to do so with a stable, <NOBR>long-term</NOBR> commitment The Advisory Committee also emphasizes the fact that Sweden needs an official representation in certain international bodies and networks in the work environment sector.</P>
<P class="p304 ft8">The Advisory Committee believes there are currently favourable conditions for realizing these national needs. The Swedish government has stressed that the work environment is a national concern through its action plan for the work environment policy, and the worker representatives and employers prioritize work environment issues. Also, the high standard of Swedish work environment research continues to be reputed internationally, although the Advisory Committee underscores their anxiety for its future, as expressed in reports by other authorities<A href="#page_139"><SPAN class="ft19">6</SPAN></A>. Thus, the Advisory Committee concludes that there is a strong base for creating – in some organisational form – an eminent and effective national centre for the dissemination and preservation of work environment</P>
<P class="p305 ft26"><SPAN class="ft63">5</SPAN><SPAN class="ft87">Inkluderande arbetsliv</SPAN>. SOU 2009:93 (in Swedish with summaries in English).</P>
<P class="p306 ft43"><SPAN class="ft63">6</SPAN><SPAN class="ft88">Svensk arbetslivsforskning – en resurs för välfärd, hälsa och tillväxt</SPAN><SPAN class="ft14">. In Swedish; Swedish Council for Working Life and Social research, 2009.</SPAN></P>
<P class="p65 ft15">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td22"><SPAN class="p20 ft44">Appendix C</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft8">knowledge, in <NOBR>co-operation</NOBR> and agreement with present stakeholders.</P>
<P class="p307 ft39">Superior aims, goals and marks of the Knowledge Centre</P>
<P class="p166 ft8">The National Knowledge Centre shall, from a <NOBR>long-term</NOBR> and national perspective, work to make present knowledge about the work environment accessible and useful for relevant stakeholders in working life, education and politics.</P>
<P class="p175 ft8">The <NOBR>long-term</NOBR> goal of the Knowledge Centre’s activities shall be to ensure that work environment management in Swedish enterprises and organisations is based on solid and <NOBR>up-to-date</NOBR> knowledge on the effects of the work environment on health, profitability and prosperity.</P>
<P class="p308 ft8">The activities of the Knowledge Centre shall be characterized by credibility, effectiveness and foresight.</P>
<P class="p67 ft39">Activities of the Knowledge Centre</P>
<P class="p309 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft46">Watch the work environment</SPAN></P>
<P class="p69 ft8">The Knowledge Centre shall, with a <NOBR>long-term</NOBR> perspective, follow developments of the work environment, and focus its activities on issues considered important by practitioners dealing with the work environment.</P>
<P class="p310 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft46">Follow knowledge developments</SPAN></P>
<P class="p72 ft10">The Knowledge Centre shall keep track of and disseminate recent results from work environment research, in particular within the issues identified as the most important.</P>
<P class="p132 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft46">Make knowledge accessible</SPAN></P>
<P class="p69 ft8">The Knowledge Centre shall facilitate contacts between work environment practitioners and researchers, and act to make relevant results from research accessible and useful for work environment practitioners.</P>
<P class="p310 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft46">Review knowledge</SPAN></P>
<P class="p69 ft8">The Knowledge Centre shall be responsible for reviews of work environment knowledge in areas considered important from a national perspective, and where no other stakeholder acts. This can include methodological as well as thematic issues.</P>
<P class="p311 ft15">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft16">Appendix C</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2011:60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft18"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft55">Be a national representative</SPAN></P>
<P class="p313 ft10">The Knowledge Centre shall represent Sweden in certain international work environment bodies and networks, and act as a national reviewer on international matters within its area.</P>
<P class="p314 ft8">In the long run, additional activities may be appropriate for the Knowledge Centre, including: initiatives towards the development of infrastructure to facilitate <NOBR>long-term</NOBR> <NOBR>follow-up</NOBR> on issues concerning the work environment, for example, national registers, and recurrent work environment surveys; and initiatives towards engagement in work environment education and debate. However, the Advisory Committee believes that the core activities outlined above represent a reasonable initial portfolio.</P>
<P class="p77 ft39">Target groups of the Knowledge Centre</P>
<P class="p62 ft8">The target groups for the Knowledge Centre are those with either an active role in the formation of the work environment, or those who contribute to creating and disseminating work environment knowledge. This would include, but is not limited to: political decision makers on issues that directly or indirectly have a bearing on the work environment; work environment practitioners in enterprises and public organisations; teachers in education programmes related to the work environment; researchers interested in reaching practitioners in working life; and people who develop and mediate work environment products.</P>
<P class="p101 ft39">Organisation and location of the Knowledge Centre</P>
<P class="p62 ft8">The Advisory Committee considers it necessary to decide about the aims and activities of a National Knowledge Centre before discussions on issues such as resources, organisation, and location are relevant at anything more than a hypothetical level.</P>
<P class="p315 ft15">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB360142x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p4 ft89">Statens offentliga utredningar 2011</P>
<P class="p332 ft6">Kronologisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p333 ft92"><SPAN class="ft90">1.</SPAN><SPAN class="ft91">Svart på vitt – om jämställdhet i akademin. U.</SPAN></P>
<P class="p334 ft92"><SPAN class="ft90">2.</SPAN><SPAN class="ft91">Välfärdsstaten i arbete. Inkomsttrygghet och omfördelning med incitament till arbete. Fi.</SPAN></P>
<P class="p335 ft92"><SPAN class="ft90">3.</SPAN><SPAN class="ft91">Sanktionsavgifter på trygghetsområdet. S.</SPAN></P>
<P class="p336 ft92"><SPAN class="ft90">4.</SPAN><SPAN class="ft91">Genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar i svensk rätt. N.</SPAN></P>
<P class="p337 ft92"><SPAN class="ft90">5.</SPAN><SPAN class="ft91">Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige. A.</SPAN></P>
<P class="p338 ft92"><SPAN class="ft90">6.</SPAN><SPAN class="ft91">Missbruket, Kunskapen, Vården. Missbruksutredningens forskningsbilaga. S.</SPAN></P>
<P class="p339 ft92"><SPAN class="ft90">7.</SPAN><SPAN class="ft91">Transporter av frihetsberövade. Ju.</SPAN></P>
<P class="p335 ft92"><SPAN class="ft90">8.</SPAN><SPAN class="ft91">Den framtida gymnasiesärskolan</SPAN></P>
<P class="p340 ft92">– en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning. U.</P>
<P class="p335 ft92"><SPAN class="ft90">9.</SPAN><SPAN class="ft91">Barnen som samhället svek.</SPAN></P>
<P class="p341 ft92">Åtgärder med anledning av övergrepp och allvarliga försummelser i samhällsvården. S.</P>
<P class="p342 ft92"><SPAN class="ft90">10.</SPAN><SPAN class="ft93">Antidopning Sverige.</SPAN></P>
<P class="p343 ft92">En ny väg för arbetet mot dopning. Ku.</P>
<P class="p344 ft92"><SPAN class="ft90">11.</SPAN><SPAN class="ft93">Långtidsutredningen 2011. Huvudbetänkande. Fi.</SPAN></P>
<P class="p342 ft92"><SPAN class="ft90">12.</SPAN><SPAN class="ft93">Medfinansiering av transportinfrastruktur</SPAN></P>
<P class="p345 ft92">– utvärdering av förhandlingsarbetet jämte överväganden om brukaravgifter och lånevillkor. N.</P>
<P class="p342 ft92"><SPAN class="ft90">13.</SPAN><SPAN class="ft93">Uppföljning av signalspaningslagen. Fö.</SPAN></P>
<P class="p346 ft92"><SPAN class="ft90">14.</SPAN><SPAN class="ft93">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2011 – geologin, barriärerna, alternativen. M.</SPAN></P>
<P class="p342 ft92"><SPAN class="ft90">15.</SPAN><SPAN class="ft93">Rehabiliteringsrådets slutbetänkande. S.</SPAN></P>
<P class="p347 ft95"><SPAN class="ft90">16.</SPAN><SPAN class="ft94">Allmän skyldighet att hjälpa nödställda? Ju.</SPAN></P>
<P class="p342 ft92"><SPAN class="ft90">17.</SPAN><SPAN class="ft93">Förvar. Ju.</SPAN></P>
<P class="p342 ft92"><SPAN class="ft90">18.</SPAN><SPAN class="ft93">Strålsäkerhet – gällande rätt i ny form. M.</SPAN></P>
<P class="p342 ft92"><SPAN class="ft90">19.</SPAN><SPAN class="ft93">Tid för snabb flexibel inlärning. U.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p348 ft92"><SPAN class="ft90">20.</SPAN><SPAN class="ft93">Dataskydd vid europeiskt polisiärt och straffrättsligt samarbete. Dataskyddsrambeslutet, Europolanställdas befattning med hemliga uppgifter. Ju.</SPAN></P>
<P class="p99 ft92"><SPAN class="ft90">21.</SPAN><SPAN class="ft93">Utrikesförvaltning i världsklass. UD.</SPAN></P>
<P class="p342 ft92"><SPAN class="ft90">22.</SPAN><SPAN class="ft93">Spirit of Innovation. UD.</SPAN></P>
<P class="p349 ft92"><SPAN class="ft90">23.</SPAN><SPAN class="ft93">Revision av livsmedelskedjans kontrollmyndigheter. L.</SPAN></P>
<P class="p342 ft92"><SPAN class="ft90">24.</SPAN><SPAN class="ft93">Sänkt restaurang- och cateringmoms. Fi.</SPAN></P>
<P class="p350 ft92"><SPAN class="ft90">25.</SPAN><SPAN class="ft93">Utökat polissamarbete i Norden och EU. Ju.</SPAN></P>
<P class="p342 ft92"><SPAN class="ft90">26.</SPAN><SPAN class="ft93">Studiemedel för gränslös kunskap. U.</SPAN></P>
<P class="p351 ft92"><SPAN class="ft90">27.</SPAN><SPAN class="ft93">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. – En bit på väg. N.</SPAN></P>
<P class="p99 ft92"><SPAN class="ft90">28.</SPAN><SPAN class="ft93">Cirkulär migration och utveckling</SPAN></P>
<P class="p343 ft92"><SPAN class="ft92">–</SPAN><SPAN class="ft96">förslag och framåtblick. Ju.</SPAN></P>
<P class="p342 ft92"><SPAN class="ft90">29.</SPAN><SPAN class="ft93">Samlat, genomtänkt och uthålligt?</SPAN></P>
<P class="p352 ft92">En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter <NOBR>2006–2009.</NOBR> + Lättläst + Daisy + Punktskrift. A.</P>
<P class="p342 ft92"><SPAN class="ft90">30.</SPAN><SPAN class="ft93">Med rätt att välja</SPAN></P>
<P class="p353 ft92"><SPAN class="ft92">–</SPAN><SPAN class="ft96">flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp. U.</SPAN></P>
<P class="p354 ft92"><SPAN class="ft90">31.</SPAN><SPAN class="ft93">Staten som fastighetsägare och hyresgäst. S.</SPAN></P>
<P class="p342 ft92"><SPAN class="ft90">32.</SPAN><SPAN class="ft93">En ny upphovsrättslag. Ju.</SPAN></P>
<P class="p355 ft92"><SPAN class="ft90">33.</SPAN><SPAN class="ft93">Rapportera, anmäla och avhjälpa missförhållanden – för barns och elevers bästa. U.</SPAN></P>
<P class="p342 ft92"><SPAN class="ft90">34.</SPAN><SPAN class="ft93">Etappmål i miljömålssystemet. M.</SPAN></P>
<P class="p99 ft92"><SPAN class="ft90">35.</SPAN><SPAN class="ft93">Bättre insatser vid missbruk och beroende</SPAN></P>
<P class="p343 ft92"><SPAN class="ft92">–</SPAN><SPAN class="ft96">Individen, kunskapen och ansvaret. S.</SPAN></P>
<P class="p356 ft92"><SPAN class="ft90">36.</SPAN><SPAN class="ft93">Forskning och utveckling samt försvarslogistik – i det reformerade försvaret. Fö.</SPAN></P>
<P class="p342 ft92"><SPAN class="ft90">37.</SPAN><SPAN class="ft93">Rovdjurens bevarandestatus. M.</SPAN></P>
<P class="p354 ft92"><SPAN class="ft90">38.</SPAN><SPAN class="ft93">Ett myndighetsgemensamt servicecenter. S.</SPAN></P>
<P class="p357 ft92"><SPAN class="ft90">39.</SPAN><SPAN class="ft93">Likvärdiga förutsättningar – Översyn av den kommunala utjämningen + Bilagor. Fi.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<P class="p39 ft92"><SPAN class="ft90">40.</SPAN><SPAN class="ft93">Månadsuppgifter – snabbt och enkelt. S.</SPAN></P>
<P class="p342 ft92"><SPAN class="ft90">41.</SPAN><SPAN class="ft93">Alkoholservering på särskilda boenden. S.</SPAN></P>
<P class="p342 ft92"><SPAN class="ft90">42.</SPAN><SPAN class="ft93">En reformerad domstolslagstiftning. Ju.</SPAN></P>
<P class="p342 ft92"><SPAN class="ft90">43.</SPAN><SPAN class="ft93">Offentlig upphandling från eget företag?!</SPAN></P>
<P class="p343 ft92"><SPAN class="ft92">–</SPAN><SPAN class="ft96">och vissa andra frågor. Fi.</SPAN></P>
<P class="p342 ft92"><SPAN class="ft90">44.</SPAN><SPAN class="ft93">Fjärrvärme i konkurrens. N.</SPAN></P>
<P class="p99 ft92"><SPAN class="ft90">45.</SPAN><SPAN class="ft93">Förundersökning</SPAN></P>
<P class="p358 ft92"><SPAN class="ft92">–</SPAN><SPAN class="ft96">objektivitet, beslag, dokumentation m.m. Ju.</SPAN></P>
<P class="p342 ft92"><SPAN class="ft90">46.</SPAN><SPAN class="ft93">FRANS</SPAN></P>
<P class="p359 ft92">Framtida regelverk och ansvarsförhållanden på naturgasmarknaden i Sverige. N.</P>
<P class="p342 ft92"><SPAN class="ft90">47.</SPAN><SPAN class="ft93">En samlad ekobrottsbekämpning. Ju.</SPAN></P>
<P class="p342 ft92"><SPAN class="ft90">48.</SPAN><SPAN class="ft93">Vård efter behov och på lika villkor</SPAN></P>
<P class="p343 ft92"><SPAN class="ft92">–</SPAN><SPAN class="ft96">en mänsklig rättighet. S.</SPAN></P>
<P class="p342 ft92"><SPAN class="ft90">49.</SPAN><SPAN class="ft93">Medfinansiering av transportinfrastruktur</SPAN></P>
<P class="p360 ft92"><SPAN class="ft92">–</SPAN><SPAN class="ft96">Ett nytt system för den långsiktiga planeringen av transportinfrastruktur samt riktlinjer och processer för medfinansiering. N.</SPAN></P>
<P class="p361 ft92"><SPAN class="ft90">50.</SPAN><SPAN class="ft93">Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s </SPAN><NOBR>Fud-program</NOBR> 2010. M.</P>
<P class="p362 ft92"><SPAN class="ft90">51.</SPAN><SPAN class="ft93">Fortsatt föräldrar - om ansvar, ekonomi, och samarbete för barnets skull. S.</SPAN></P>
<P class="p363 ft92"><SPAN class="ft90">52.</SPAN><SPAN class="ft93">Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen. A.</SPAN></P>
<P class="p342 ft92"><SPAN class="ft90">53.</SPAN><SPAN class="ft93">Ny instansordning för </SPAN><NOBR>va-målen.</NOBR> S.</P>
<P class="p364 ft92"><SPAN class="ft90">54.</SPAN><SPAN class="ft93">Större ekonomisk trygghet för förtroendevalda. Rätt till ersättning vid arbetslöshet. A.</SPAN></P>
<P class="p342 ft92"><SPAN class="ft90">55.</SPAN><SPAN class="ft93">Kommunaliserad hemsjukvård. S.</SPAN></P>
<P class="p365 ft92"><SPAN class="ft90">56.</SPAN><SPAN class="ft93">Kunskap på djupet – kunskapsunderlag för havsplanering. M.</SPAN></P>
<P class="p366 ft92"><SPAN class="ft90">57.</SPAN><SPAN class="ft93">En bättre arbetsmiljö genom effektivare sanktioner. A.</SPAN></P>
<P class="p367 ft92"><SPAN class="ft90">58.</SPAN><SPAN class="ft93">Skolans dokument – insyn och sekretess. U.</SPAN></P>
<P class="p342 ft92"><SPAN class="ft90">59.</SPAN><SPAN class="ft93">Spara i goda tider</SPAN></P>
<P class="p343 ft92"><SPAN class="ft92">–</SPAN><SPAN class="ft96">för en stabil kommunal verksamhet</SPAN></P>
<P class="p343 ft92">+ Bilagedel. Fi.</P>
<P class="p368 ft92"><SPAN class="ft90">60.</SPAN><SPAN class="ft93">Ett nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljö</SPAN></P>
<P class="p343 ft92">– behov och förutsättningar. A.</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB360144x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p4 ft89">Statens offentliga utredningar 2011</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p4 ft6">Systematisk förteckning</P>
<P class="p369 ft97">Justitiedepartementet</P>
<P class="p370 ft92">Transporter av frihetsberövade. [7]</P>
<P class="p371 ft95">Allmän skyldighet att hjälpa nödställda? [16] Förvar. [17]</P>
<P class="p372 ft92">Dataskydd vid europeiskt polisiärt och straffrättsligt samarbete. Dataskyddsrambeslutet, Europolanställdas befattning med hemliga uppgifter. <SPAN class="ft4">[20]</SPAN></P>
<P class="p373 ft95">Utökat polissamarbete i Norden och EU. [25] Cirkulär migration och utveckling</P>
<P class="p374 ft95"><SPAN class="ft90">–</SPAN><SPAN class="ft98">förslag och framåtblick. [28] En ny upphovsrättslag. [32]</SPAN></P>
<P class="p375 ft4">En reformerad domstolslagstiftning. [42] Förundersökning</P>
<P class="p376 ft4"><SPAN class="ft90">–</SPAN><SPAN class="ft99">objektivitet, beslag, dokumentation m.m. [45]</SPAN></P>
<P class="p377 ft4">En samlad ekobrottsbekämpning. [47]</P>
<P class="p378 ft97">Utrikesdepartementet</P>
<P class="p379 ft95">Utrikesförvaltning i världsklass. [21] Spirit of Innovation. [22]</P>
<P class="p380 ft97">Försvarsdepartementet</P>
<P class="p370 ft92">Uppföljning av signalspaningslagen. [13]</P>
<P class="p1 ft92">Forskning och utveckling samt försvarslogistik</P>
<P class="p381 ft92">– i det reformerade försvaret. [36]</P>
<P class="p378 ft97">Socialdepartementet</P>
<P class="p1 ft92">Sanktionsavgifter på trygghetsområdet. [3]</P>
<P class="p382 ft92">Missbruket, Kunskapen, Vården. Missbruksutredningens forskningsbilaga. [6]</P>
<P class="p1 ft92">Barnen som samhället svek.</P>
<P class="p383 ft92">Åtgärder med anledning av övergrepp och allvarliga försummelser i samhällsvården. [9]</P>
<P class="p384 ft95">Rehabiliteringsrådets slutbetänkande. [15] Staten som fastighetsägare och hyresgäst. [31]</P>
<P class="p385 ft92">Bättre insatser vid missbruk och beroende – Individen, kunskapen och ansvaret. [35]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p386 ft100">Ett myndighetsgemensamt servicecenter. [38] Månadsuppgifter – snabbt och enkelt. [40] Alkoholservering på särskilda boenden. [41]</P>
<P class="p4 ft92">Vård efter behov och på lika villkor</P>
<P class="p387 ft92">– en mänsklig rättighet. [48]</P>
<P class="p388 ft92">Fortsatt föräldrar – om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull. [51]</P>
<P class="p389 ft95">Ny instansordning för <NOBR>va-målen.</NOBR> [53] Kommunaliserad hemsjukvård. [55]</P>
<P class="p10 ft97">Finansdepartementet</P>
<P class="p56 ft92">Välfärdsstaten i arbete.</P>
<P class="p390 ft92">Inkomsttrygghet och omfördelning med incitament till arbete. [2]</P>
<P class="p391 ft92">Långtidsutredningen 2011. Huvudbetänkande. [11]</P>
<P class="p392 ft92">Sänkt restaurang- och cateringmoms. [24]</P>
<P class="p393 ft92">Likvärdiga förutsättningar – Översyn av den kommunala utjämningen + Bilagor. [39]</P>
<P class="p392 ft92">Offentlig upphandling från eget företag?!</P>
<P class="p387 ft92">– och vissa andra frågor. [43]</P>
<P class="p394 ft92">Spara i goda tider – för en stabil kommunal verksamhet + Bilagedel. [59]</P>
<P class="p10 ft97">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p56 ft92">Svart på vitt – om jämställdhet i akademin. [1]</P>
<P class="p392 ft92">Den framtida gymnasiesärskolan</P>
<P class="p395 ft92">– en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning. [8]</P>
<P class="p396 ft95">Tid för snabb flexibel inlärning. [19] Studiemedel för gränslös kunskap. [26]</P>
<P class="p392 ft92">Med rätt att välja</P>
<P class="p397 ft92">– flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp. [30]</P>
<P class="p398 ft92">Rapportera, anmäla och avhjälpa missförhållanden – för barns och elevers bästa. [33]</P>
<P class="p392 ft92">Skolans dokument – insyn och sekretess. [58]</P>
<P class="p11 ft97">Landsbygdsdepartementet</P>
<P class="p399 ft92">Revision av livsmedelskedjans kontrollmyndigheter. [23]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB360145x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft97">Miljödepartementet</P>
<P class="p56 ft92">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2011</P>
<P class="p400 ft100">– geologin, barriärerna, alternativen. [14] Strålsäkerhet – gällande rätt i ny form. [18] Etappmål i miljömålssystemet. [34] Rovdjurens bevarandestatus. [37]</P>
<P class="p401 ft92">Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s Fudprogram 2010. [50].</P>
<P class="p392 ft92">Kunskap på djupet</P>
<P class="p56 ft92">– kunskapsunderlag för havsplanering. [56]</P>
<P class="p10 ft97">Näringsdepartementet</P>
<P class="p402 ft92">Genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar i svensk rätt. [4]</P>
<P class="p392 ft92">Medfinansiering av transportinfrastruktur</P>
<P class="p403 ft92">– utvärdering av förhandlingsarbetet jämte överväganden om brukaravgifter och lånevillkor. [12]</P>
<P class="p404 ft92">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. – En bit på väg. [27]</P>
<P class="p392 ft92">Fjärrvärme i konkurrens. [44]</P>
<P class="p392 ft92">FRANS</P>
<P class="p405 ft92">Framtida regelverk och ansvarsförhållanden på naturgasmarknaden i Sverige. [46]</P>
<P class="p392 ft92">Medfinansiering av transportinfrastruktur</P>
<P class="p406 ft92">– Ett nytt system för den långsiktiga planeringen av transportinfrastruktur samt riktlinjer och processer för medfinansiering. [49]</P>
<P class="p11 ft97">Kulturdepartementet</P>
<P class="p56 ft92">Antidopning Sverige.</P>
<P class="p407 ft92">En ny väg för arbetet mot dopning. [10]</P>
<P class="p10 ft97">Arbetsmarknadsdepartementet</P>
<P class="p408 ft92">Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige. [5]</P>
<P class="p392 ft92">Samlat, genomtänkt och uthålligt?</P>
<P class="p409 ft92">En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter <NOBR>2006–2009.</NOBR> + Lättläst + Daisy + Punktskrift. [29]</P>
<P class="p410 ft92">Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen. [52]</P>
<P class="p411 ft92">Större ekonomisk trygghet för förtroendevalda. Rätt till ersättning vid arbetslöshet. [54]</P>
<P class="p412 ft92">En bättre arbetsmiljö genom effektivare sanktioner. [57]</P>
<P class="p413 ft92">Ett nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljö</P>
<P class="p407 ft92">– behov och förutsättningar. [60]</P>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
GZB360SOU_2011__60.pdf951611pdfEtt nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljö- behov och förutsättningarhttps://data.riksdagen.se/fil/A187494C-2859-41D3-A68D-239366585C2EGZB360enSOU_2011__60_en.pdf97189pdfEtt nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljö- behov och förutsättningar, englishhttps://data.riksdagen.se/fil/CEA12721-798B-4545-A817-5ECF1BA438B6