2712857GZB356201156sousouStatens offentliga utredningar 2011:56Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningard15602012-01-01 00:00:002016-03-16 08:35:002012-01-01 00:00:00Kunskap på djupet, del 1titelhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GZB356/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GZB356https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GZB356
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:40px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1z{position:absolute;top:619px;left:420px;z-index:-1;width:132px;height:73px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:73px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:77px 0px 25px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 89px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_10 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 #id_2_3 {float:left;border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_3 {border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_10 #dimg1z{position:absolute;top:329px;left:42px;z-index:-1;width:282px;height:226px;}
#page_10 #dimg1 #img1 {width:282px;height:226px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 906px;}
#page_16 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 909px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 1082px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_3 {border:none;margin: -572px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_16 #dimg1z{position:absolute;top:333px;left:42px;z-index:-1;width:269px;height:221px;}
#page_16 #dimg1 #img1 {width:269px;height:221px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_26 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_27 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_3 {border:none;z:b;margin:67px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_29 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_3 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;}
#page_29 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_29 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_30 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_3 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_4 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_30 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_31 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_32 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_34 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_38 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_44 #dimg1z{position:absolute;top:76px;left:0px;z-index:-1;width:389px;height:636px;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:389px;height:636px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_50 #dimg1z{position:absolute;top:150px;left:1px;z-index:-1;width:435px;height:546px;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:435px;height:546px;}
#page_50 #tx1 {position:absolute;top:730px;left:531px;width:23px;height:15px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_51 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:436px;height:194px;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:436px;height:194px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_54 #dimg1z{position:absolute;top:116px;left:6px;z-index:-1;width:317px;height:272px;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:317px;height:272px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_56 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_57 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_58 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_62 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_64 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_65 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_67 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_69 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_71 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_73 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_73 #dimg1z{position:absolute;top:89px;left:63px;z-index:-1;width:401px;height:566px;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:401px;height:566px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_76 #dimg1z{position:absolute;top:73px;left:6px;z-index:-1;width:470px;height:214px;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:470px;height:214px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_82 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_83 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_87 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_87 #dimg1z{position:absolute;top:94px;left:63px;z-index:-1;width:401px;height:567px;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:401px;height:567px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_88 #dimg1z{position:absolute;top:89px;left:0px;z-index:-1;width:398px;height:566px;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:398px;height:566px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_89 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_90 #dimg1z{position:absolute;top:201px;left:1px;z-index:-1;width:430px;height:507px;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:430px;height:507px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_91 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_92 #dimg1z{position:absolute;top:74px;left:0px;z-index:-1;width:330px;height:567px;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:330px;height:567px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_94 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_3 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_94 #dimg1z{position:absolute;top:89px;left:0px;z-index:-1;width:418px;height:631px;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:418px;height:631px;}
#page_94 #inl_img1 {position:relative;width:52px;height:19px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_95 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_104 #dimg1z{position:absolute;top:89px;left:4px;z-index:-1;width:401px;height:566px;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:401px;height:566px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_108 #dimg1z{position:absolute;top:89px;left:1px;z-index:-1;width:396px;height:567px;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:396px;height:567px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_110 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_112 #dimg1z{position:absolute;top:105px;left:84px;z-index:-1;width:394px;height:556px;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:394px;height:556px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_118 #dimg1z{position:absolute;top:81px;left:5px;z-index:-1;width:400px;height:567px;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:400px;height:567px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_121 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_121 #dimg1z{position:absolute;top:89px;left:63px;z-index:-1;width:399px;height:567px;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:399px;height:567px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_126 #dimg1z{position:absolute;top:97px;left:63px;z-index:-1;width:398px;height:567px;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:398px;height:567px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_129 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_131 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_132 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_133 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_136 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_139 #dimg1z{position:absolute;top:97px;left:42px;z-index:-1;width:430px;height:578px;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:430px;height:578px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_140 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:430px;height:323px;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:430px;height:323px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_142 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_145 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_146 #dimg1z{position:absolute;top:376px;left:3px;z-index:-1;width:489px;height:241px;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:489px;height:241px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
.ft0{font: 24px 'Verdana' !important;l-h: 45px;}
.ft1{font: italic 16px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft2{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft6{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft7{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft8{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft9{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft10{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft11{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft12{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft13{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft14{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft15{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft16{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft17{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft18{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;}
.ft19{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;}
.ft20{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft21{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft22{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft23{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft24{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft25{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft26{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft27{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft28{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft29{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft30{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft31{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft32{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft33{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 0px;position: relative; bottom: -3px;}
.ft34{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft35{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft36{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft37{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft38{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft39{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft40{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft41{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft42{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 19px;}
.ft43{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft44{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft45{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft46{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 37px;l-h: 19px;}
.ft47{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft49{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft50{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft51{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft52{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft53{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft54{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;}
.ft55{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft56{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft57{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft58{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;}
.ft59{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft60{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 19px;}
.ft61{font: 14px 'Courier New' !important;l-h: 17px;}
.ft62{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 17px;}
.ft63{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 18px;}
.ft64{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft65{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}
.ft66{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 18px;}
.ft67{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft68{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 17px;}
.ft69{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft70{font: 12px 'Courier New' !important;l-h: 17px;}
.ft71{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft72{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft73{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft74{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft75{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 18px;}
.ft76{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 17px;}
.ft77{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 18px;}
.ft78{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 17px;}
.ft79{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft80{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft81{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft82{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft83{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft84{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft85{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft86{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft87{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft88{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft89{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft90{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft91{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft92{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft93{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft94{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft95{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft96{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft97{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft98{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft99{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft100{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft101{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft102{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft103{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft104{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft105{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft106{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft107{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft108{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft109{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft110{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;}
.ft111{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;}
.ft112{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft113{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;}
.ft114{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft115{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 20px;}
.ft116{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft117{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;}
.ft118{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;}
.ft119{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft120{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;}
.ft121{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft122{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft123{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft124{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}
.ft125{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft126{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft127{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft128{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 12px;}
.ft129{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;}
.ft130{font: bold 14px 'Verdana' !important;color: #000069;l-h: 18px;}
.ft131{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft132{font: 10px 'Verdana' !important;color: #000074;l-h: 12px;}
.ft133{font: 10px 'Verdana' !important;color: #000074;l-h: 13px;}
.ft134{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft135{font: 10px 'Verdana' !important;color: #000074;l-h: 13px;}
.ft136{font: 10px 'Verdana' !important;color: #000074;l-h: 12px;}
.ft137{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft138{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft139{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft140{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft141{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft142{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 19px;}
.ft143{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft144{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 18px;}
.ft145{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft146{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft147{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft148{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 20px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;margin-top: 481px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-right: 672px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-right: 609px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p13{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px !important;}
.p14{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p17{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p18{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p19{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p21{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p22{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p23{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p24{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p25{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p26{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 492px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p51{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p52{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p53{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p67{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p70{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p78{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p80{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 461px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p86{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p87{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1055px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.128px;}
.p90{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p91{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p92{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p93{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p94{text-align: left;padding-right: 819px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 728px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p122{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p123{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p124{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p125{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p126{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p128{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p130{text-align: left;margin-top: 629px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p137{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p143{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p153{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p154{text-align: left;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p161{text-align: left;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p166{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 693px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p173{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p174{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p178{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p197{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p198{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p204{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p206{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p236{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 733px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p243{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p254{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;padding-right: 546px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 425px;margin-bottom: 0px !important;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 438px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p265{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p269{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p270{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p271{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p276{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p282{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p283{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p289{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p290{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p291{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p293{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px !important;}
.p296{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p299{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p301{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 484px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p305{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px !important;}
.p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 213px;margin-bottom: 0px !important;}
.p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p320{text-align: left;margin-top: 588px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: left;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p326{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 235px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p328{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p331{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;}
.p332{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p333{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p335{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p336{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p337{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p339{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p343{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 163px;margin-bottom: 0px !important;}
.p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p345{text-align: left;margin-top: 593px;margin-bottom: 0px !important;}
.p346{text-align: left;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px !important;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 179px;margin-bottom: 0px !important;}
.p350{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p351{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p352{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p353{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p356{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p357{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p358{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px !important;}
.p361{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p362{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p363{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 597px;margin-bottom: 0px !important;}
.p364{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px !important;}
.p365{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p368{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p369{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p370{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:62px;height:19px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p373{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p374{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p375{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p376{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p377{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p378{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p380{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p381{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p382{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p383{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;}
.p384{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p385{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p386{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p388{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p389{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p390{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p391{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p392{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 218px;margin-bottom: 0px !important;}
.p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p394{text-align: left;margin-top: 590px;margin-bottom: 0px !important;}
.p395{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px !important;}
.p396{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p397{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p398{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p399{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;}
.p401{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p402{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 588px;margin-bottom: 0px !important;}
.p403{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px !important;}
.p404{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p405{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p406{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p407{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px !important;}
.p408{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 420px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p409{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 578px;margin-bottom: 0px !important;}
.p410{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px !important;}
.p411{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p413{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p415{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p416{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p417{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 236px;margin-bottom: 0px !important;}
.p418{text-align: left;margin-top: 595px;margin-bottom: 0px !important;}
.p419{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px !important;}
.p420{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p421{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 183px;margin-bottom: 0px !important;}
.p422{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px !important;}
.p424{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p426{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px !important;}
.p427{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 420px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 582px;margin-bottom: 0px !important;}
.p429{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px !important;}
.p430{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p431{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p432{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p433{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p435{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;}
.p436{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p437{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p438{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p439{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p440{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p441{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p442{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p443{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p444{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p445{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p446{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p447{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px !important;}
.p450{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p451{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p452{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p453{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 426px;margin-bottom: 0px !important;}
.p454{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p456{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p457{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p458{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p460{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p461{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p462{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p465{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px !important;}
.p466{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p467{text-align: left;margin-top: 291px;margin-bottom: 0px !important;}
.p468{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p469{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p470{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p471{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px !important;}
.p472{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 422px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 257px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td103{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td104{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td105{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td112{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td113{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td118{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td119{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td120{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #606060 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #606060;}
.td126{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #606060 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;background: #606060;}
.td127{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td128{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td129{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #606060;}
.td130{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td131{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td132{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td133{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td134{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td135{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #606060 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #606060;}
.td136{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #606060 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;background: #606060;}
.td137{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #606060 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;background: #606060;}
.td138{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #606060 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;background: #606060;}
.td139{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td141{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td142{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td143{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td144{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 346px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td164{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td199{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td200{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td201{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td206{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td209{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td210{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 295px;vertical-align: bottom;}
.td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;}
.td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td218{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td219{padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td224{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td225{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td226{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td228{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td229{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td231{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td232{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td233{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td234{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td235{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td236{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td239{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td240{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td241{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 21px;}
.tr1{heightzzz: 37px;}
.tr2{heightzzz: 38px;}
.tr3{heightzzz: 29px;}
.tr4{heightzzz: 18px;}
.tr5{heightzzz: 28px;}
.tr6{heightzzz: 19px;}
.tr7{heightzzz: 22px;}
.tr8{heightzzz: 17px;}
.tr9{heightzzz: 36px;}
.tr10{heightzzz: 27px;}
.tr11{heightzzz: 46px;}
.tr12{heightzzz: 58px;}
.tr13{heightzzz: 15px;}
.tr14{heightzzz: 14px;}
.tr15{heightzzz: 669px;}
.tr16{heightzzz: 572px;}
.tr17{heightzzz: 0px;}
.tr18{heightzzz: 20px;}
.tr19{heightzzz: 16px;}
.tr20{heightzzz: 49px;}
.tr21{heightzzz: 35px;}
.tr22{heightzzz: 55px;}
.tr23{heightzzz: 52px;}
.tr24{heightzzz: 39px;}
.tr25{heightzzz: 2px;}
.tr26{heightzzz: 6px;}
.tr27{heightzzz: 1px;}
.tr28{heightzzz: 13px;}
.tr29{heightzzz: 5px;}
.tr30{heightzzz: 9px;}
.tr31{heightzzz: 8px;}
.tr32{heightzzz: 7px;}
.tr33{heightzzz: 4px;}
.tr34{heightzzz: 3px;}
.tr35{heightzzz: 11px;}
.tr36{heightzzz: 10px;}
.tr37{heightzzz: 34px;}
.tr38{heightzzz: 12px;}
.tr39{heightzzz: 30px;}
.tr40{heightzzz: 33px;}
.t0{width: 457px;margin-top: 148px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 29px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 420px;margin-leftZ: 100px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 456px;margin-top: 28px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 420px;margin-leftZ: 34px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 28px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 213px;margin-leftZ: 88px;margin-top: 41px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 207px;margin-leftZ: 104px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 199px;margin-leftZ: 105px;margin-top: 27px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 484px;margin-leftZ: 108px;f:1px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 459px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 26px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 456px;margin-top: 31px;f:italic 15px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 31px;f:italic 15px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 456px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 14px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t20{width: 535px;margin-leftZ: 1px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t21{width: 260px;margin-top: 17px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t22{width: 438px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 29px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t23{width: 479px;margin-top: 29px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t24{width: 480px;margin-leftZ: 64px;margin-top: 33px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t25{width: 446px;margin-top: 29px;f:italic 9px 'Verdana' !important;}
.t26{width: 475px;margin-top: 29px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t27{width: 535px;margin-leftZ: 5px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t28{width: 224px;margin-top: 80px;f:9px 'Verdana' !important;color: #000074;}
.t29{width: 474px;margin-leftZ: 58px;margin-top: 4px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t30{width: 475px;margin-top: 30px;f:12px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB3561x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Kunskap på djupet</P>
<P class="p1 ft1">– kunskapsunderlag för havsplanering</P>
<P class="p2 ft2">Tilläggsbetänkande av Havsplaneringsutredningen</P>
<P class="p3 ft2">Stockholm 2011</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft3">SOU 2011:56</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p5 ft4">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p6 ft5">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm</P>
<P class="p7 ft4">Orderfax: <NOBR>08-598</NOBR> 191 91 Ordertel: <NOBR>08-598</NOBR> 191 90 <NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P>
<P class="p8 ft6">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad <NOBR>2009-05-02)</NOBR></P>
<P class="p9 ft4">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P>
<P class="p8 ft4">Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.</P>
<P class="p10 ft4">Omslag: Elanders Sverige AB.</P>
<P class="p11 ft4">Tryckt av Elanders Sverige AB.</P>
<P class="p4 ft4">Stockholm 2011</P>
<P class="p11 ft4">ISBN <NOBR>978-91-38-23607-9</NOBR></P>
<P class="p4 ft4">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p4 ft7">Till statsrådet och chefen för</P>
<P class="p12 ft7">Miljödepartementet</P>
<P class="p13 ft9">Regeringen beslutade den 19 november 2009 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att föreslå ett system för fysisk planering av merparten av det svenska territorialhavet och den svenska ekonomiska zonen samt föreslå nödvändiga författningar (dir. 2009:109). Chefen för miljödepartementet, statsrådet Carlgren förordnade samma dag generaldirektören Axel Wenblad att vara särskild utredare. Utredningen antog namnet Havsplaneringsutredningen. Utredningen lämnade sitt huvudbetänkande <SPAN class="ft8">Planering på djupet – fysisk planering av havet </SPAN>(SOU 2010:91) den 8 december 2010.</P>
<P class="p14 ft9">Regeringen beslutade den 20 januari 2011 om tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2011:3). Uppdraget innebar att utredningen fick sitt uppdrag utvidgat och förlängt. Utvidgningen rörde behovet av en sammanhållen kunskapsförsörjning för effektiv havsplanering. Utredaren fick i uppdrag att analysera och tydliggöra brister i befintliga kunskapsunderlag och processer för insamling av data. Vidare skulle utredningen analysera behov av att utveckla befintlig kunskap för att passa havsplaneringen. Slutligen skulle den föreslå inriktning för framtida kunskapsförsörjning vad gäller havsplanering.</P>
<P class="p15 ft9">Som huvudsekreterare förordnades den 27 november 2009 utredaren Mikael Cullberg (Länsstyrelsen i Västra Götaland). Den 24 januari 2011 förordnades avdelningsdirektören Karin Bjerner (Fiskeriverket) som sekreterare i utredningen.</P>
<P class="p16 ft9">Statsrådet förordnade den 22 januari 2010 departementssekreteraren Claes Pile som sakkunnig i utredningen. Den 1 februari 2011 förordnades som experter: militärstrategiske analytikern Johan Askerlund (Försvarsmakten), chefen för samhällsutvecklingsenheten Eva Brännlund (Länsstyrelsen i Gävleborg), förste statsgeologen Anders Elhammer (SGU), professor Åke Hagström (Havsmiljöinstitutet), projektledaren Rolf</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p17 ft9">Haraldsson (Trafikverket), docent Bertil Håkansson (SMHI), civilingenjören Pål Karlsson (Boverket), fil. dr Cecilia Lindblad (Naturvårdsverket), utredningsdirektören Susan Linton (Statens energimyndighet), fil. dr Peter Norman (Riksantikvarieämbetet), samordnaren Anders Rydén (Lantmäteriet), vattenvårdsdirektören Björn Sjöberg (Länsstyrelsen i Västra Götaland), projektledaren Magnus Sundström (Sjöfartsverket) och docent Mårten Åström (Fiskeriverket).</P>
<P class="p18 ft10">För övriga förordnanden i utredningen som inte rör detta tilläggsbetänkande, se huvudbetänkandet.</P>
<P class="p19 ft9">Utöver experternas insatser, har Havsmiljöinstitutets kansli i Göteborg bistått utredningens sekretariat i dess arbete. Havsplaneringsutredningen har även samrått med Utredningen om att inrätta Havs- och vattenmyndigheten (dir. 2010:68).</P>
<P class="p20 ft9">Utredningen överlämnar härmed sitt tilläggsbetänkande</P>
<P class="p4 ft8">Kunskap på djupet – kunskapsunderlag för havsplanering</P>
<P class="p21 ft9">(SOU 2011:56). I och med detta är utredningens uppdrag slutfört.</P>
<P class="p22 ft9">Göteborg i juni 2011</P>
<P class="p23 ft8">Axel Wenblad</P>
<P class="p24 ft8">/Mikael Cullberg</P>
<P class="p25 ft8">Karin Bjerner</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p4 ft7">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td0"><SPAN class="p26 ft11">Sammanfattning ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p27 ft11">11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td0"><SPAN class="p26 ft11">Summary ..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p27 ft11">17</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p26 ft11">Förkortningar.....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p27 ft11">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td0"><SPAN class="p26 ft11">Författningsförslag .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p27 ft11">27</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p26 ft9">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p28 ft9">Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1742) om</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p28 ft13">skydd för landskapsinformation .............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p27 ft9">27</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p26 ft9">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p28 ft9">Förslag till förordning om ändring i offentlighets- och</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p28 ft13">sekretessförordningen (2009:641) ..........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p27 ft9">29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p26 ft9">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p28 ft9">Förslag till förordning om ändring i förordningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p28 ft9">(1993:1745) om skydd för landskapsinformation..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p27 ft9">30</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p26 ft11">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p28 ft14">Krav på kunskapsunderlag om havsmiljön i <NOBR>EU-regler</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p28 ft11">och nationellt ............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p27 ft11">35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p26 ft9">1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p28 ft15">Vattendirektivet .......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p29 ft9">35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p26 ft9">1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p28 ft15">Havsmiljödirektivet .................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p27 ft9">39</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p26 ft9">1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p28 ft15">Art- och habitatdirektivet .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p27 ft9">44</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p26 ft9">1.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p28 ft15">De svenska miljömålen ............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p27 ft9">48</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p26 ft11">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p28 ft14">Internationell utblick om planeringsunderlag.................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p27 ft11">55</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p26 ft9">2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p28 ft9">Havsplanering och planeringsunderlag i Norge.....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p27 ft9">55</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p26 ft9">2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p28 ft9">Havsplanering och planeringsunderlag i Danmark................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p27 ft9">60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft16">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<P class="p4 ft17">Innehåll SOU 2011:56</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p26 ft9">2.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td4"><SPAN class="p31 ft9">Havsplanering och planeringsunderlag i Finland ...................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p29 ft9">61</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p26 ft9">2.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td4"><SPAN class="p31 ft9">Pågående projekt av betydelse för planeringsunderlag ..........</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p29 ft9">63</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td4"><SPAN class="p31 ft9">2.4.1 Planeringsunderlag inom projektet BaltSeaPlan .........</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p29 ft9">63</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p31 ft9">2.4.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p32 ft15">Plan Bothnia ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p29 ft9">65</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p31 ft9">2.4.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p32 ft9">Forskningsprojektet PREHAB....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p29 ft9">66</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p31 ft9">2.4.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p32 ft13">Forskningsprojektet MESMA......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p29 ft9">67</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p26 ft11">3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td4"><SPAN class="p31 ft14">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov .......</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td5"><SPAN class="p29 ft11">69</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p26 ft9">3.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td4"><SPAN class="p31 ft9">Tidigare utredningar om kunskapsunderlag ...........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p29 ft9">70</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft9"><SPAN class="ft9">3.2</SPAN><SPAN class="ft18">Kunskaper om sjögeografi och djupförhållanden</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td8"><SPAN class="p31 ft15">(batymetri)................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p29 ft9">74</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p29 ft9">3.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td8"><SPAN class="p31 ft13">Geologiska och fysiska kunskapsunderlag .............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p29 ft9">77</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p31 ft9">3.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p32 ft13">Tillgänglig geologisk kunskap......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p29 ft9">77</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td8"><SPAN class="p31 ft9">3.3.2 Bristerna i de geologiska och fysiska underlagen........</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p29 ft9">80</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td8"><SPAN class="p31 ft9">3.3.3 Planer och utveckling inom SGU:s område ................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p29 ft9">82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p29 ft9">3.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td8"><SPAN class="p31 ft9">Kunskaper om oceanografi, kemi och klimat.........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td9"><SPAN class="p29 ft9">83</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p31 ft9">3.4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p32 ft15">Tillgänglig kunskap.......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p29 ft9">84</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p31 ft9">3.4.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p32 ft15">Kunskapsbehoven och bristerna ..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p29 ft9">86</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p29 ft9">3.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td8"><SPAN class="p31 ft15">Biologiska kunskaper om havet...............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p29 ft9">88</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td8"><SPAN class="p31 ft9">3.5.1 Kunskapsunderlag i förhållande till rumslig och</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p32 ft15">tidsmässig skala .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p29 ft9">92</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p31 ft9">3.5.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p32 ft15">Tillgänglig kunskap.......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p29 ft9">94</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td8"><SPAN class="p31 ft9">3.5.3 Bristerna i de biologiska kunskapsunderlagen ............</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p29 ft9">99</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p29 ft9">3.6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td8"><SPAN class="p31 ft13">Kunskaper om havets levande resurser .................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td9"><SPAN class="p29 ft9">100</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td8"><SPAN class="p31 ft9">3.6.1 Tillgänglig kunskap om levande havsresurser ...........</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p29 ft9">101</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p31 ft9">3.6.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p32 ft15">Bristerna.......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p29 ft9">104</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p29 ft9">3.7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td8"><SPAN class="p31 ft9">Kunskaper om kulturarvet i havet.........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p29 ft9">105</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td8"><SPAN class="p31 ft9">3.7.1 Tillgänglig kunskap om kulturarvet i havet...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p29 ft9">106</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td8"><SPAN class="p31 ft9">3.7.2 Bristerna i kunskaper om kulturarvet i havet ............</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p29 ft9">109</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft9"><SPAN class="ft9">3.8</SPAN><SPAN class="ft18">Kunskap om verksamheter, anspråk och mänsklig</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td11"><SPAN class="p26 ft15">påverkan ..................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p29 ft9">110</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p26 ft9">3.8.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p32 ft15">Kunskaper om sjöfarten .............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p29 ft9">112</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td11"><SPAN class="p26 ft9">3.8.2 Kunskap om befintliga verksamheter –</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p32 ft9">anläggningar, utvinning och täkt till havs..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p29 ft9">116</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p26 ft9">3.8.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p32 ft9">Kunskapsunderlag om energiförsörjning ..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p29 ft9">117</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft16">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<P class="p4 ft17">SOU 2011:56 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr0 td13"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td14"><SPAN class="p36 ft9">3.8.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td15"><SPAN class="p32 ft13">Kunskaper om försvarsintressen................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p29 ft9">120</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p36 ft9">3.8.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p32 ft9">Kunskaper om fisket och vattenbruket.....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p29 ft9">122</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p36 ft9">3.8.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p32 ft15">Friluftsliv och turism..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p29 ft9">128</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p36 ft9">3.8.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p32 ft15">Annan mänsklig påverkan ..........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p29 ft9">132</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p26 ft9">3.9</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td17"><SPAN class="p36 ft15">Regionala planeringsunderlag................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td16"><SPAN class="p29 ft9">135</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p36 ft9">3.9.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p32 ft15">Tillgänglig kunskap.....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p29 ft9">135</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p36 ft9">3.9.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p32 ft9">Bristerna ur ett regionalt perspektiv..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p29 ft9">137</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p26 ft9">3.10</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td17"><SPAN class="p36 ft9">Havsrelaterad samhällsvetenskaplig kunskap.......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td16"><SPAN class="p29 ft9">139</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td17"><SPAN class="p36 ft9">3.10.1 Anspråken och deras förutsättningar och</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p32 ft15">drivkrafter ...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p29 ft9">141</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td17"><SPAN class="p36 ft9">3.10.2 Samhällets effekter på havet – bedömning och</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p32 ft15">värdering av mänsklig påverkan .................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p29 ft9">144</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td17"><SPAN class="p36 ft9">3.10.3 Styrning av nyttjande och hantering av effekter i</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p32 ft15">samhället och på havsmiljön ......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p29 ft9">147</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p26 ft9">3.11</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td17"><SPAN class="p36 ft9">Sammanfattande analys av kunskapsbehoven för</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td16"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td17"><SPAN class="p36 ft15">havsplanering..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p29 ft9">148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td17"><SPAN class="p36 ft9">3.11.1 Behovet av grundläggande data och information .....</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p29 ft9">148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td17"><SPAN class="p36 ft9">3.11.2 Verktyg och metoder för havsplanering....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p29 ft9">152</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td13"><SPAN class="p26 ft11">4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td17"><SPAN class="p36 ft11">Tillgång till data och information ...............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p29 ft11">155</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft9"><SPAN class="ft9">4.1</SPAN><NOBR><SPAN class="ft19">EU-direktivet</SPAN></NOBR> Inspire och det svenska</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td18"><SPAN class="p26 ft15">geodatasamarbetet..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p27 ft9">155</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td20"><SPAN class="p26 ft9">4.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p32 ft15"><NOBR>Inspire-direktivet........................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td19"><SPAN class="p27 ft9">156</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p26 ft9">4.1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td21"><SPAN class="p32 ft15">Geodatasamarbete.......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td19"><SPAN class="p29 ft9">158</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p26 ft9">4.1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td21"><SPAN class="p32 ft15">Geodataportalen .........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td19"><SPAN class="p29 ft9">159</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td20"><SPAN class="p26 ft9">4.1.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p32 ft9">Sammanfattande kommentarer..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td19"><SPAN class="p27 ft9">160</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft9"><SPAN class="ft9">4.2</SPAN><SPAN class="ft19">Regionala organisationers betydelse för att göra</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td22"><SPAN class="p38 ft13">kunskapsunderlag tillgängliga ...............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p29 ft9">161</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td24"><SPAN class="p38 ft9">4.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p32 ft15">Helcom och Ospar .....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p29 ft9">161</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td24"><SPAN class="p38 ft9">4.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p32 ft9">Internationella havsforskningsrådet (ICES).............</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p29 ft9">162</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td22"><SPAN class="p26 ft9">4.3 <NOBR>EU-initiativ</NOBR> och system för kunskaper om havet och</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td23"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td22"><SPAN class="p38 ft15">havsmiljön...............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p29 ft9">163</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td22"><SPAN class="p38 ft9">4.3.1 Europeiskt nätverk för data om havet (Emodnet) ...</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p29 ft9">164</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td22"><SPAN class="p38 ft9">4.3.2 Global övervakning för miljö och säkerhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td24"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p32 ft15">(GMES).......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p29 ft9">165</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p38 ft9">4.3.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td21"><SPAN class="p32 ft9">Gemensamma miljöinformationssystemen SEIS</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td24"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p32 ft15">och <NOBR>WISE-marine .......................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p29 ft9">167</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td24"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td21"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td23"><SPAN class="p29 ft16">7</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<P class="p4 ft17">Innehåll SOU 2011:56</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td6"><SPAN class="p31 ft9">4.3.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td15"><SPAN class="p32 ft15">Sammanfattande kommentar .....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p29 ft9">169</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td25"><SPAN class="p31 ft9">4.3.5 Internationella system för att tillhandahålla</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p32 ft15">kunskapsunderlag........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p29 ft9">170</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p26 ft11">5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td25"><SPAN class="p31 ft14">Offentlighet och sekretess för data och information......</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td16"><SPAN class="p29 ft11">173</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p26 ft9">5.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td25"><SPAN class="p31 ft15">Insyn och information ...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p29 ft9">174</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p26 ft9">5.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td25"><SPAN class="p31 ft15">Sekretess mellan myndigheter ...............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p29 ft9">175</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p26 ft9">5.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td25"><SPAN class="p31 ft9">Särskilda sekretessområden i sekretesslagstiftningen ..........</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p29 ft9">176</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p31 ft9">5.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p32 ft15">Forskning och sekretess .............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p29 ft9">176</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p31 ft9">5.3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p32 ft15">Miljö och sekretess .....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p29 ft9">178</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p26 ft9">5.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td25"><SPAN class="p31 ft15">Försvarssekretessen................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td16"><SPAN class="p29 ft9">179</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p26 ft9">5.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td25"><SPAN class="p31 ft9">Försvarsintressets särställning i lagstiftningen i övrigt........</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p29 ft9">181</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p31 ft9">5.5.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p32 ft13">Försvarsintresset i miljöbalken ..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p29 ft9">181</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p31 ft9">5.5.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p32 ft15">Skyddslagen (2010:305)..............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p29 ft9">182</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p31 ft9">5.5.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p32 ft15">Säkerhetsskyddslagen (1996:627) ..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p29 ft9">183</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p26 ft9">5.6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td25"><SPAN class="p31 ft13">Kartor och landskapsinformation .........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td16"><SPAN class="p29 ft9">184</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td25"><SPAN class="p31 ft9">5.6.1 Lagen (1993:1442) och förordningen (1993:1745)</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p32 ft9">om skydd för landskapsinformation..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p29 ft9">185</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td25"><SPAN class="p31 ft9">5.6.2 Lagen (2010:1767) om geografisk</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p32 ft15">miljöinformation.........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p29 ft9">188</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p26 ft11">6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td25"><SPAN class="p31 ft11">Utredningens förslag.................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td16"><SPAN class="p29 ft11">191</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p26 ft9">6.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td25"><SPAN class="p31 ft9">Utredningens förslag till planeringsprocess .........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td16"><SPAN class="p29 ft9">193</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p26 ft9">6.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td25"><SPAN class="p31 ft9">Begrepp om kunskaps- och planeringsunderlag...................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p29 ft9">195</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p26 ft9">6.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td25"><SPAN class="p31 ft15">Förslag om insamling av data.................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p29 ft9">199</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td25"><SPAN class="p31 ft9">6.3.1 HaV som beställare och samordnare .........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p29 ft9">199</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td25"><SPAN class="p31 ft9">6.3.2 Bättre kunskaper om det marina landskapet .............</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p29 ft9">203</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td25"><SPAN class="p31 ft9">6.3.3 Effektivare tillståndsprocess för sjömätning.............</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p29 ft9">214</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p26 ft9">6.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td25"><SPAN class="p31 ft9">Förslag om att tillhandahålla kunskapsunderlag ..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p29 ft9">220</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td25"><SPAN class="p31 ft9">6.4.1 Inriktning för att tillhandahålla</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p32 ft15">kunskapsunderlag........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p29 ft9">220</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td25"><SPAN class="p31 ft9">6.4.2 Beskriva ekosystemen, naturvärden samt</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p32 ft15">värdefulla och sårbara områden..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p29 ft9">230</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td25"><SPAN class="p31 ft9">6.4.3 Program för havsrelaterade samhällsanalyser............</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p29 ft9">235</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td1"><SPAN class="p26 ft16">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td6"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td15"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td16"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<P class="p4 ft17">SOU 2011:56 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td24"><SPAN class="p38 ft9">6.4.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td26"><SPAN class="p29 ft9">Sektorsvisa planeringsunderlag..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td2"><SPAN class="p29 ft9">242</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr10 td27"><SPAN class="p26 ft9">6.5 Förslag om att använda kunskapsunderlag...........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td2"><SPAN class="p29 ft9">247</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td24"><SPAN class="p38 ft9">6.5.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td26"><SPAN class="p29 ft9">Arbetsmetoder för havsplanering..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p29 ft9">247</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td27"><SPAN class="p38 ft9">6.5.2 Hantera följder av sekretessen för</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td2"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td29"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td26"><SPAN class="p29 ft13">landskapsinformation .................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p29 ft9">251</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr10 td27"><SPAN class="p26 ft9">6.6 Kostnader och andra konsekvenser ......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td2"><SPAN class="p29 ft9">254</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td27"><SPAN class="p26 ft11">Författningskommentar.....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p29 ft11">259</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td28"><SPAN class="p26 ft20">Bilagor............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td29"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p29 ft11">263</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td28"><SPAN class="p26 ft8">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td30"><SPAN class="p29 ft15">Kommittédirektiv ............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p29 ft9">263</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td28"><SPAN class="p26 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td30"><SPAN class="p29 ft15">Tilläggsdirektiv.................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p29 ft9">271</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft16">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB35610x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p4 ft7">Sammanfattning</P>
<P class="p40 ft9">Havsplaneringsutredningen föreslår åtgärder och inriktning för förbättrad kunskapsförsörjning när havsplaneringen införs. Förslagen, som ska ses som komplement till huvudbetänkandet (SOU 2010:91), delas in enligt strukturen: samla, tillhandahålla och använda kunskapsunderlag. Dessa tre steg kompletterar den föreslagna planeringsprocessen i sex steg, eller skeden, som redovisas i utredningens huvudbetänkande.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td31"><SPAN class="p41 ft21">6.</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td32"><SPAN class="p42 ft21">1.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td31"><SPAN class="p43 ft22">Uppföljnings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td32"><SPAN class="p44 ft22">Program-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td31"><SPAN class="p41 ft23">skedet</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td32"><SPAN class="p42 ft23">skedet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p45 ft21">5. Tillämpningsskedet</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p46 ft24">Samla in</P>
<P class="p47 ft24">Tillhandahålla</P>
<P class="p48 ft24">Använda</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_3">
<P class="p45 ft21">2. Planförslagsskedet</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr4 td33"><SPAN class="p49 ft21">4.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p50 ft21">3.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td33"><SPAN class="p51 ft23">Besluts-</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p52 ft23">Gransknings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td33"><SPAN class="p49 ft23">skedet</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p52 ft23">skedet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft25">Inledningsvis ger detta betänkande bakgrunden till utredningens förslag. Krav på kunskapsunderlag i <NOBR>EU-regler</NOBR> m.m. redovisas. Utredningen betonar behovet av att samordna kunskapsförsörjningen inte minst med havsmiljödirektivet. Därefter görs en internationell utblick om pågående arbete med havsplanering och planeringsunderlag i våra tre närmsta grannländer, liksom även ett antal relevanta, gränsöverskridande pilot- och forskningsprojekt med <NOBR>EU-finansiering.</NOBR></P>
<P class="p54 ft26">11</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p55 ft9">Ett heltäckande kapitel går igenom befintliga kunskapsunderlag och behoven inom de berörda sak- och verksamhetsområdena. Slutsatsen är att kunskapsluckor återstår inom alla sektorer, men att tillräckliga underlag finns för att havsplaneringen ska kunna inledas som planerat. De samhällsvetenskapliga underlagen uppvisar den största kunskapsluckan. Behovet av metodutveckling finns inom alla områden men är störst här.</P>
<P class="p56 ft9">Härefter redovisas ett antal insatser nationellt, inom EU och internationellt som har betydelse för att data och information ska göras tillgängliga, bland annat EU:s direktiv <SPAN class="ft8">Inspire </SPAN>och det svenska samarbetet om geodata samt även <NOBR>EU-initiativet</NOBR> för havsrelaterade data, Emodnet. Slutligen ges en redovisning av gällande rätt avseende offentlighet och sekretess för data och information.</P>
<P class="p57 ft27">Förslag om insamling av data</P>
<P class="p58 ft8">HaV som beställare och samordnare</P>
<P class="p59 ft9">Utredningen föreslår att Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ska få i uppdrag att, i samarbete med berörda myndigheter, utveckla ett system för att samla kunskapsunderlag för havsplanering.</P>
<P class="p60 ft9">HaV kommer att ha en central beställar- och samordningsfunktion som innebär att relevanta kunskapsunderlag för havsplanering ska samlas in. Uppdraget innebär att ett effektivt system ska utarbetas som säkerställer såväl kvalitet som kompatibilitet, samtidigt som det gör det möjligt att använda data för flera syften: havsplaneringsprocessen, <NOBR>EU-direktiv,</NOBR> internationella konventioner, miljömålsuppföljningen samt övrig miljö- och resursövervakning.</P>
<P class="p61 ft9">Utredningen ser stor potential i att samordna insamling och bearbetning av data, liksom arbetet med planeringsunderlagen, med grannländerna.</P>
<P class="p62 ft8">Samordnad sjömätning inom staten</P>
<P class="p63 ft9">För att effektivisera och förenkla insamlingen av djupdata m.m. i statlig regi, föreslår utredningen att Sjöfartsverket ska få uppgiften att samordna sjömätningen inom staten. Verket ska tillsammans</P>
<P class="p64 ft16">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td37"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td38"><SPAN class="p26 ft28">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft9">med SGU, SMHI, HaV, Försvarsmakten och Riksantikvarieämbetet utreda hur sjömätningen effektivt ska samordnas.</P>
<P class="p66 ft9">Utredningen ser en rad fördelar: Samordnad planering skapar förutsättningar för samordningsvinster och effektiv verksamhet. Återkommande upphandlingar med förhållandevis stor budget ger möjlighet till att nya företag bildas och att marknaden därmed utvecklas. Vid sjömätning från fartyg, kan man komplettera utrustningen för olika slags mätningar och därmed fylla en rad olika behov samtidigt.</P>
<P class="p67 ft8">Nationellt program för sjömätning</P>
<P class="p68 ft9">Insamlingen av sjögeografiska data ska utgå från den samlade kravbilden och utförare väljas i förhållande till den. Sjöfartsverket föreslås få i uppdrag att tillsammans med berörda myndigheter ta fram ett nationellt program för sjömätning som omfattar områden som inte är mätta med moderna metoder.</P>
<P class="p69 ft9">Havsplanering innebär delvis nya krav på sjögeografiska data som ska samordnas med andra krav. Vilka behov som sjömätningen ska fylla behöver utredas ytterligare och prioriteringar tas fram utifrån behoven. Kostnaden för att mäta dessa ytor är betydande och bör finansieras utifrån behoven.</P>
<P class="p70 ft9">Ytterligare resurser ska enligt utredningens förslag tillföras de maringeologiska undersökningarna, för att bättre utnyttja befintliga undersökningsresurser. Mätningarna har hittills inriktats främst på kustnära vatten. För havet utanför kustvattnen (utanför baslinjen plus en sjömil) är kunskaperna betydligt mindre detaljerade och en stor ”vit fläck” finns norr om Gotland.</P>
<P class="p67 ft8">Effektivare tillståndsprocess för sjömätning</P>
<P class="p68 ft9">Utredningen lägger två förslag för att förenkla och effektivisera tillståndsprocessen för sjömätning.</P>
<P class="p69 ft9">Det är angeläget att alla relevanta data om havet samlas och görs tillgängliga. Därför bör de som beviljas tillstånd att genomföra sjömätningar vara skyldiga att lämna in uppgifterna till Sjöfartsverket.</P>
<P class="p69 ft9">Utredningen föreslår vidare att tillståndsprocessen för sjömätning ska förenklas så att Sjöfartsverket prövar alla frågor som rör tillstånd för sjömätning och databaser för data från sjömätningar.</P>
<P class="p71 ft16">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft27">Förslag om att tillhandahålla kunskapsunderlag</P>
<P class="p58 ft8">Inriktning för att tillhandahålla kunskapsunderlag</P>
<P class="p59 ft9">Utredningen föreslår hur datasamarbetet mellan HaV och andra myndigheter bör se ut för havsplaneringens syften. Kunskapsutbytet bör bygga på det pågående arbetet med att tillämpa dels EU:s <NOBR>Inspire-direktiv,</NOBR> dels den nationella geodatastrategin.</P>
<P class="p60 ft9">Utredningen föreslår också utgångspunkter för en portal för havsplanering. Utredningen bedömer att en Internetportal behövs, där HaV samlar material om havsplanering och där myndigheten kan utveckla, analysera och paketera den information som tas fram för dem som deltar i och berörs av planeringsprocessen.</P>
<P class="p73 ft8">Beskriva ekosystemen, naturvärden samt värdefulla och sårbara områden</P>
<P class="p74 ft9">Regeringen föreslås ge HaV i uppdrag att i samarbete med kustlänsstyrelserna och Havsmiljöinstitutet utveckla ett nationellt system för att bedöma de marina ekosystemens naturvärden och effekter av mänsklig påverkan på ekosystemens funktion.</P>
<P class="p60 ft9">Kunskap om naturvärdena samt ekosystemens struktur och funktion är grundläggande för havsplaneringen. I Sverige saknas ett enhetligt system för att bedöma marina miljöers naturvärden. Havsplanering förutsätter att olika områdens naturvärden och ekosystemens funktion bedöms för att kunna vägas mot anspråk om nyttjande.</P>
<P class="p75 ft8">Program för havsrelaterade samhällsanalyser</P>
<P class="p74 ft9">Utredningen föreslår att HaV får i uppdrag att, tillsammans med Havsmiljöinstitutet och i samarbete med SCB och andra berörda, utveckla och föreslå ett program för att försörja havsplaneringen med havsrelaterade samhällsdata och analyser.</P>
<P class="p60 ft9">De samhällsvetenskapliga och tvärvetenskapliga underlagen för havsplanering behöver utvecklas, liksom även metoder och samarbeten. Kunskaperna om verksamheterna och anspråken behöver förbättras betydligt, för att möjliggöra samhällsekonomiska analyser.</P>
<P class="p76 ft16">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td37"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td38"><SPAN class="p26 ft28">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft9">Möjligheterna till nordiskt och europeiskt samarbete bör tas till vara och utvecklas.</P>
<P class="p78 ft8">Sektorsvisa planeringsunderlag</P>
<P class="p68 ft9">Berörda myndigheter ska enligt utredningens förslag i samråd med HaV ta fram och bearbeta relevant information inom sina ansvarsområden för att tillhandahålla underlag anpassade för havsplaneringen.</P>
<P class="p69 ft9">Utredningen bedömer att myndigheternas kunskapsunderlag för hushållningen med mark- och vattenområden, för områden av riksintresse och för miljömålen, i anpassad form kan användas för havsplaneringens behov.</P>
<P class="p79 ft9">Ett av skälen att bedriva havsplanering är att identifiera risker och bedöma sårbarhet och konsekvenser. MSB ska ges i uppdrag att, i samråd med kustlänsstyrelserna och andra myndigheter, utarbeta risk- och sårbarhetsanalyser av berörda verksamheter som underlag för havsplaneringen.</P>
<P class="p80 ft27">Förslag om att använda kunskapsunderlag</P>
<P class="p47 ft8">Arbetsmetoder för havsplanering</P>
<P class="p68 ft9">Utredningens huvudbetänkande ger principiell inriktning och övergripande metoder för arbetet. Dessa behöver fördjupas och utvecklas av de berörda myndigheterna. Utredningen föreslår därför att regeringen lägger ett antal uppdrag till dem:</P>
<P class="p69 ft9">Boverket ska, i samarbete med andra berörda myndigheter och Sveriges Kommuner och Landsting, utvärdera hur plan- och bygglagen (1987:10 och 2010:900) har tillämpats för havet och föreslå hur arbetssätten kan utvecklas.</P>
<P class="p69 ft9">Länsstyrelsen i Västra Götalands län får i uppdrag att, i samarbete med övriga kustlänsstyrelser, utveckla länsstyrelsernas arbete med planering av kust och hav.</P>
<P class="p16 ft9">HaV ska, i samarbete med Boverket och andra berörda myndigheter samt med Havsmiljöinstitutet, ta fram ett forskningsbaserat program för att utveckla metoderna för havsplanering och systemen för att följa upp planeringsprocessen.</P>
<P class="p81 ft16">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft9">MSB får i uppdrag att i samarbete med HaV, kustlänsstyrelserna och Havsmiljöinstitutet utveckla metoder för riskbaserad planering.</P>
<P class="p83 ft8">Hantera följder av sekretessen för landskapsinformation</P>
<P class="p74 ft9">Utredningen föreslår att regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag att, i samråd med HaV och andra berörda, utreda hur försvarssekretessen för landskapsinformation om havet ska hanteras i arbetet med havsplanerna.</P>
<P class="p60 ft9">Havsplaneringen bygger på öppenhet och delaktighet, såväl för kommuner, organisationer och enskilda, som för grannländerna. Sekretessen för landskapsinformation inom delar av territorialhavet, liksom de krav som säkerhetsskyddet ställer i sammanhanget, kan enligt utredningen komma att stå i konflikt med kravet på öppenhet som är internationellt reglerat.</P>
<P class="p84 ft16">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB35616x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p4 ft7">Summary</P>
<P class="p40 ft9">The Commission on Marine Spatial Planning (MSP) proposes measures and guidelines for an improved system to provide a knowledge base (data and information) for the introduction of MSP. The proposals, which should be seen as complementary to those in the main report (SOU 2010:91), are structured according to the three stages: collecting, providing and using data and information. These supplement the proposed planning process in six stages, as set out in the main report of the Commission.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr8 td39"><SPAN class="p85 ft23">6.</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td40"><SPAN class="p50 ft23">1.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td39"><SPAN class="p85 ft23"><NOBR>Follow-up</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td40"><SPAN class="p86 ft29">Programme</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p87 ft30">stage</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td40"><SPAN class="p86 ft30">stage</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p45 ft30">5. Implementation stage</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft31">Collect</P>
<P class="p88 ft32">2.</P>
<P class="p89 ft34"><SPAN class="ft33">Provide </SPAN>Plan proposal stage</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td41"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td42"><SPAN class="p26 ft31">Use</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td41"><SPAN class="p90 ft30">4.</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td42"><SPAN class="p91 ft30">3.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td41"><SPAN class="p90 ft30">Decision</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td42"><SPAN class="p92 ft30">Examination</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td41"><SPAN class="p93 ft30">stage</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td42"><SPAN class="p92 ft30">stage</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft35">The first five chapters of this report give an account of the background to the proposals in the report. Related obligations according to EU directives are described. The Commission sees the need to coordinate the knowledge base for MSP with the marine framework directive in particular, and its descriptors for good environmental status. Subsequently, an account is given of ongoing work on MSP and the knowledge base for planning in the three</P>
<P class="p95 ft36">17</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Summary</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p96 ft9">closest neighbouring countries, as well as of a few MSP related EU financed transnational pilot and research projects.</P>
<P class="p97 ft9">Next, a comprehensive chapter deals with existing data and information within the relevant knowledge and activity areas. We conclude that gaps remain within all areas, but that the knowledge base generally is sufficient to introduce MSP as planned. The largest knowledge gap is to be found in the field of socioeconomic knowledge. The need to develop methods is present in all areas, but is most pronounced here.</P>
<P class="p56 ft9">In addition, a number of national, EU and international initiatives that are relevant to MSP related data and information are presented, such as the EU <SPAN class="ft8">Inspire </SPAN>directive, the Swedish “Geodata” cooperation between government agencies, organisations and municipalities, and the EU initiative on a marine observation and data network, Emodnet. Finally, the legal framework for access to data and information is analysed, especially according to the Official Secrets Act.</P>
<P class="p98 ft27">Proposals on the Collection of Data Concerning the Sea</P>
<P class="p58 ft8">SwAM as Lead User and Coordinator</P>
<P class="p74 ft9">The Commission proposes that the Swedish Agency for Marine and Water Management (SwAM) is to develop a system to collect data and information for MSP, in collaboration with the agencies concerned.</P>
<P class="p99 ft9">SwAM will have the central role as lead user and coordinator for the provision of relevant data and information for MSP. An efficient system should be set up that ensures quality and compatibility, and at the same time allows for the use of data for multiple purposes: MSP, the implementation of EU directives, international conventions, as well as other forms of environmental monitoring.</P>
<P class="p60 ft9">The commission sees great potential in coordinating the collection and processing of data, as well as the setting up of a knowledge base for MSP, with the neighbouring countries.</P>
<P class="p100 ft16">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td43"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td14"><SPAN class="p26 ft28">Summary</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p22 ft8">Coordinated National Surveys at Sea</P>
<P class="p101 ft9">In order to simplify and streamline the collection of sea depth data etc., it is proposed that the Swedish Maritime Administration (SMA) should coordinate all national hydrographical surveys. Together with the Geological Survey of Sweden, the Swedish Meteorological and Hydrological Institute, SwAM, the Swedish Armed Forces HQ and the Swedish National Heritage Board, the SMA should report on how to coordinate surveys at sea.</P>
<P class="p70 ft9">The Commission sees a number of advantages: Coordinated planning creates an opportunity to reduce costs and increase efficiency. Recurring tenders with a substantial budget can enable new enterprises to form and a market to develop for contractors. Survey vessels can be fitted with different kinds of surveying equipment and hence collect a number of different data simultaneously.</P>
<P class="p67 ft8">A National Survey Programme for the Sea</P>
<P class="p102 ft9">The collection of hydrographical data must be set up according to the requirements of all agencies concerned, and data providers and surveyors should be selected based on the combined requirements. We propose that the SMA should set up a national survey programme for the sea, together with all agencies concerned, in order to survey all sea areas that have not yet been covered with modern methods.</P>
<P class="p15 ft9">MSP implies partly new requirements for hydrographical data which must be coordinated with the needs in other fields. The requirements that should be met and what the priorities should be, are subjects for further inquiry. The cost of surveying the sea areas in question is considerable, and should be covered according to where the requirements arise.</P>
<P class="p79 ft9">Additional funding should be provided to the surveys of marine geology, in order to make better use of existing exploratory resources (vessels, etc.). Surveys have so far been concentrated to areas close to the coast. There is much less detailed knowledge on marine geology outside costal waters, and there is a large virtually unexplored area to the north of the island of Gotland.</P>
<P class="p103 ft16">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Summary</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft8">A More Efficient Licensing Process for Surveys at Sea</P>
<P class="p74 ft9">Two proposals are put forward to simplify and streamline the licensing process for surveys at sea.</P>
<P class="p97 ft9">It is important that all relevant bathymetric data are collected and made available. All that are granted a licence to perform surveys at sea should be obligated to hand in the data to the SMA.</P>
<P class="p97 ft9">The Commission also proposes that the licensing process for surveys at sea should be simplified so that the SMA will handle all applications for hydrographical survey licenses, as well as for permissions to set up data bases for hydrographical data.</P>
<P class="p75 ft27">Proposals Related to the Provision of a Knowledge Base for MSP</P>
<P class="p58 ft8">Guidelines for the Provision of Data and Information</P>
<P class="p59 ft9">The Commission sets out guidelines for the cooperation between SwAM and other agencies for the purposes of MSP. The exchange of data and information should be based on the application of the EU Inspire directive and the national “geodata” strategy.</P>
<P class="p60 ft9">In addition a specific web portal for MSP should be introduced. We see the need for a dedicated portal, where SwAM can make all kinds of information and knowledge on MSP and the planning process available to the parties involved in and concerned by that process.</P>
<P class="p104 ft8">Describing the Ecosystems, Ecosystem Values, and Valuable and</P>
<P class="p105 ft8">Vulnerable Areas</P>
<P class="p59 ft9">SwAM should develop a national system for assessing the values of marine ecosystems, and the effects of human activities on the functioning of the ecosystems, in cooperation with the Government County Offices along the coast and the Marine Environment Institute.</P>
<P class="p61 ft9">Knowledge of the ecosystem values and the structure and functioning of the ecosystems is fundamental to MSP. In Sweden, there is no comprehensive system to assess the ecosystem values of the marine environment. MSP presupposes that the ecosystem values</P>
<P class="p76 ft16">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td43"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td14"><SPAN class="p26 ft28">Summary</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft9">of different areas and the functioning of the ecosystems can be assessed, in order to consider different claims to use the sea.</P>
<P class="p78 ft8">A Programme for Sea Related Social and Economic Analysis</P>
<P class="p102 ft9">SwAM and the Marine Environment Institute should develop and propose a programme to provide the MSP process with sea related social and economic data, in collaboration with Statistics Sweden and other concerned agencies.</P>
<P class="p69 ft9">The social, economic and interdisciplinary knowledge base for MSP should be developed, as well the methods and the different ways of working involved. The knowledge of sea related attitudes, activities and claims must be improved considerably, in order to allow for social and economic analysis.</P>
<P class="p16 ft10">The opportunities to collaborate on the Nordic and European level should be seized and developed.</P>
<P class="p107 ft8">Sectoral Planning Information</P>
<P class="p108 ft9">The agencies concerned should produce and process relevant information and knowledge within their respective fields of responsibility, in consultation with SwAM, in order to provide the MSP process with the appropriate knowledge base.</P>
<P class="p69 ft9">It is the opinion of the Commission that the agencies already are required to provide relevant information and knowledge within the framework the existing legislation on the protection of land and sea areas. This is also the case for the implementation of national environmental objectives. This information and knowledge can be adapted to the needs of MSP.</P>
<P class="p109 ft9">One of the main reasons for MSP is to identify risks and to assess vulnerability and impact. The Swedish Civil Contingencies Agency should provide risk and vulnerability assessments of the activities concerned as a basis for MSP, in collaboration with the coastal Government County Offices and other agencies.</P>
<P class="p110 ft16">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Summary</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft27">Proposals on the Use of Data and Information – Providing Knowledge for MSP</P>
<P class="p58 ft8">Methods for MSP</P>
<P class="p59 ft9">The main report of the Commission provides the principles and the overall methods for a new MSP system in Sweden. However, these need to be elaborated and developed by the agencies concerned. The Commission suggests that they should investigate and report on a number of issues:</P>
<P class="p60 ft9">The Swedish Board of Housing, Building and Planning, together with other agencies and the Swedish Association of Local Authorities and Regions, should evaluate the implementation of the Planning and Building Act in coastal and sea areas, and propose how the municipal spatial planning of these areas should be improved.</P>
<P class="p99 ft9">The Government Office in the County of Västra Götaland, in collaboration with the other Offices along the coast, should develop the way the municipal spatial planning process is supervised and handled by the offices, in the context of MSP.</P>
<P class="p60 ft9">SwAM and the National Planning Board, together with the Marine Environment Institute and other agencies concerned, should develop a research based programme to develop MSP methods and the systems to follow up the planning process.</P>
<P class="p60 ft9">The Civil Contingencies Agency, together with SwAM, the coastal Government County Offices and the Marine Environment Institute, should develop methods for <NOBR>risk-based</NOBR> planning.</P>
<P class="p62 ft8">Handle the Consequences of Classified Hydrographical Information</P>
<P class="p74 ft9">The Armed Forces HQ, in collaboration with SwAM and other agencies, should investigate the consequences for MSP of the fact that certain hydrographical data and information are classified for reasons of national defence, and how these consequences should be handled in the MSP process.</P>
<P class="p60 ft9">MSP is based on transparency and participation for all parties concerned; municipalities, organisations and the public, as well as neighbouring countries. The fact that certain hydrographical data and information are classified, and the resulting restrictions on their use, may come into conflict with the need for openness in the</P>
<P class="p112 ft16">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td43"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td14"><SPAN class="p26 ft28">Summary</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft9">planning process, which in certain cases is also required by EU law and international conventions and protocols.</P>
<P class="p114 ft16">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<P class="p4 ft7">Förkortningar och förklaringar</P>
<P class="p115 ft9">art- och habitat- Rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr6 td31"><SPAN class="p26 ft9">direktivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p26 ft9">livsmiljöer samt vilda djur och växter</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td31"><SPAN class="p26 ft9">BSAP</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td44"><SPAN class="p26 ft9">Helcoms åtgärdsplan för Östersjön (Baltic Sea</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p26 ft9">Action Plan)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td31"><SPAN class="p26 ft9">CBD</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td44"><SPAN class="p26 ft9">FN:s konvention om biologisk mångfald</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p26 ft9">(Convention on Biological Diversity)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td31"><SPAN class="p26 ft9">Esbokonven-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p26 ft9">Konvention om miljökonsekvensbeskrivningar i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p26 ft9">tionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p26 ft9">ett gränsöverskridande sammanhang</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td31"><SPAN class="p26 ft9">EUNIS</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p26 ft9">European Nature Information System, ett</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td31"><SPAN class="p26 ft37"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td44"><SPAN class="p26 ft38">system för habitatklassificering, utvecklat för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p26 ft9">bl.a. Europeiska miljöbyrån (EEA)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td31"><SPAN class="p26 ft9">fågeldirektivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p26 ft9">Europaparlamentets och rådets direktiv</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td31"><SPAN class="p26 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td44"><SPAN class="p26 ft40">2009/147/EG av den 30 november 2009 om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p26 ft9">bevarande av vilda fåglar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td31"><SPAN class="p26 ft9">GES</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td44"><SPAN class="p26 ft9">god miljöstatus enligt havsmiljödirektivet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p26 ft9">(Good Environmental Status)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td31"><SPAN class="p26 ft9">GIS</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td44"><SPAN class="p26 ft9">geografiskt informationssystem</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td31"><SPAN class="p26 ft9">HaV</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td44"><SPAN class="p26 ft9">Havs- och vattenmyndigheten</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p26 ft9">havsmiljö-</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td44"><SPAN class="p26 ft9">Europaparlamentets och rådets direktiv</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td31"><SPAN class="p26 ft40">direktivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td44"><SPAN class="p26 ft40">2008/56/EG om upprättande av en ram för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td31"><SPAN class="p26 ft37"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td44"><SPAN class="p26 ft38">gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td31"><SPAN class="p26 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td44"><SPAN class="p26 ft40">område (ramdirektiv om en marin strategi);</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p26 ft8"><SPAN class="ft9">även kallat </SPAN>marina direktivet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td31"><SPAN class="p26 ft9">havsmiljö-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p26 ft9">förordning (2010:1341) om förvaltningen av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p26 ft9">förordningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p26 ft9">kvaliteten på havsmiljön</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td31"><SPAN class="p26 ft9">Helcom</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td44"><SPAN class="p26 ft9">Helsingforskommissionen, inrättad genom</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td31"><SPAN class="p26 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td44"><SPAN class="p26 ft40">Konventionen om skydd av Östersjöområdets</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p26 ft9">marina miljö</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td31"><SPAN class="p26 ft9">hushållnings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p26 ft9">förordning (1998:896) om hushållning med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p26 ft9">förordningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p26 ft9">mark- och vattenområden m.m.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td31"><SPAN class="p26 ft9">IMO</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td44"><SPAN class="p26 ft9">Internationella sjöfartsorganisationen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p26 ft9">(International Maritime Organisation)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td31"><SPAN class="p26 ft9">Inspiredirektivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td44"><SPAN class="p26 ft9">Europaparlamentets och rådets direktiv</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td31"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td44"><SPAN class="p116 ft16">25</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<P class="p4 ft17">Förkortningar och förklaringar SOU 2011:56</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td46"><SPAN class="p26 ft9">2007/2/EG om upprättande av en infrastruktur</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td45"><SPAN class="p26 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td46"><SPAN class="p26 ft40">för rumslig information i Europeiska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p26 ft9">gemenskapen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p26 ft9">IOC;</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td46"><SPAN class="p26 ft9">Mellanstatliga oceanografiska kommissionen vid</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td45"><SPAN class="p26 ft38">IOC/Unesco</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td46"><SPAN class="p26 ft38">Unesco (Intergovernmental Oceanographic</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td45"><SPAN class="p26 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td46"><SPAN class="p26 ft40">Commission), även internationellt organ för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p26 ft9">havsplanering</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p26 ft9">marina direktivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td46"><SPAN class="p26 ft8"><SPAN class="ft9">se </SPAN>havsmiljödirektivet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td45"><SPAN class="p26 ft9">MSB</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td46"><SPAN class="p26 ft9">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td45"><SPAN class="p26 ft9">Natura 2000-</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td46"><SPAN class="p26 ft9">ett område som skyddas i enlighet med art- och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p26 ft9">område</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p26 ft9">habitatdirektivet samt fågeldirektivet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td45"><SPAN class="p26 ft9">miljödirektiven</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td46"><SPAN class="p26 ft9"><NOBR>EU-direktiv</NOBR> inom miljö; vattendirektivet,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p26 ft9">Natura <NOBR>2000-direktiven,</NOBR> havsmiljödirektivet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p26 ft9">Natura 2000-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td46"><SPAN class="p26 ft8">art- och habitatdirektivet <SPAN class="ft9">samt </SPAN>fågeldirektivet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p26 ft9">direktiven</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p26 ft9">Ospar-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td46"><SPAN class="p26 ft9">Konventionen om skydd av den marina miljön i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p26 ft9">konventionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p26 ft9">Nordostatlanten <NOBR>(Oslo-Pariskonventionen)</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p26 ft9">PBL</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td46"><SPAN class="p26 ft9">plan- och bygglagen (2010:900)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p26 ft9"><NOBR>SEA-direktivet</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td46"><SPAN class="p26 ft9">Europaparlamentets och rådets direktiv</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td45"><SPAN class="p26 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td46"><SPAN class="p26 ft40">2001/42/EG om bedömning av vissa planers</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p26 ft9">och programs miljöpåverkan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p26 ft9"><NOBR>SEA-protokollet</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td46"><SPAN class="p26 ft9">Protokoll om strategiska miljöbedömningar till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td45"><SPAN class="p26 ft37"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td46"><SPAN class="p26 ft38">konventionen om miljökonsekvens-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td45"><SPAN class="p26 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td46"><SPAN class="p26 ft40">beskrivningar i ett gränsöverskridande</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p26 ft9">sammanhang (Esbokonventionen)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p26 ft9">SGU</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td46"><SPAN class="p26 ft9">Sveriges geologiska undersökning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td45"><SPAN class="p26 ft9">SMHI</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td46"><SPAN class="p26 ft9">Sveriges meterologiska och hydrologiska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p26 ft9">institut</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td45"><SPAN class="p26 ft9">vattendirektivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td46"><SPAN class="p26 ft9">Europaparlamentets och rådets direktiv</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td45"><SPAN class="p26 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td46"><SPAN class="p26 ft40">2000/60/EG om upprättande av en ram för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td45"><SPAN class="p26 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td46"><SPAN class="p26 ft40">gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p26 ft9">område</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td45"><SPAN class="p26 ft9">vatten-</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td46"><SPAN class="p26 ft9">förordning (2004:660) om förvaltning av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td45"><SPAN class="p26 ft40">förvaltnings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td46"><SPAN class="p26 ft40">kvaliteten på vattenmiljön</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p26 ft9">förordningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p26 ft9">Århuskonven-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td46"><SPAN class="p26 ft9">FN:s konvention om tillgång till information,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td45"><SPAN class="p26 ft38">tionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td46"><SPAN class="p26 ft38">allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p26 ft9">tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p117 ft16">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<P class="p4 ft7">Författningsförslag</P>
<P class="p118 ft41"><SPAN class="ft41">1</SPAN><SPAN class="ft42">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p119 ft43">lag om ändring i lagen (1993:1742) om skydd för landskapsinformation</P>
<P class="p120 ft9">Härigenom föreskrivs att det i lagen (1993:1742) om skydd för landskapsinformation ska införas en ny paragraf, 3 a §, av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr7 td47"><SPAN class="p26 ft8">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td48"><SPAN class="p26 ft8">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td49"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td50"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td47"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td51"><SPAN class="p26 ft8">3 a §</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td52"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td9"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td20"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td49"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td50"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td47"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr8 td53"><SPAN class="p121 ft44">Den som har fått tillstånd för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td47"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr8 td53"><SPAN class="p26 ft44">sjömätning enligt 3 § ska, senast</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td53"><SPAN class="p26 ft8">inom tre månader efter det att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td47"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td51"><SPAN class="p26 ft8">mätningen</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td54"><SPAN class="p28 ft8">har</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td41"><SPAN class="p26 ft8">genomförts,</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td50"><SPAN class="p29 ft8">till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td47"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td40"><SPAN class="p26 ft44">Sjöfartsverket</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td55"><SPAN class="p29 ft8">redovisa utförda</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td51"><SPAN class="p26 ft44">mätningar.</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td54"><SPAN class="p122 ft8">Till</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td33"><SPAN class="p29 ft8">redovisningen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td47"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr8 td53"><SPAN class="p26 ft8">ska fogas en karta över det</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td47"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr8 td53"><SPAN class="p26 ft8">undersökta området. Av redo-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td48"><SPAN class="p26 ft8">visningen ska framgå</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td49"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td50"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td47"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td51"><SPAN class="p121 ft8">1. vem</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td56"><SPAN class="p29 ft8">som har utfört mät-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td47"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td51"><SPAN class="p26 ft8">ningarna,</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td52"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td49"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td50"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td40"><SPAN class="p121 ft8">2. vilken</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p123 ft44">typ</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td20"><SPAN class="p124 ft8">av</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td57"><SPAN class="p29 ft44">mätningar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td47"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td58"><SPAN class="p26 ft8">som har utförts,</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td49"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td50"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td47"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td51"><SPAN class="p121 ft8">3. hur</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td59"><SPAN class="p125 ft44">omfattande</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td57"><SPAN class="p29 ft8">mätning-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td48"><SPAN class="p26 ft8">arna har varit samt</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td49"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td50"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td47"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr8 td53"><SPAN class="p121 ft44">4. resultaten av mätningarna i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td47"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td58"><SPAN class="p26 ft8">form av rådata.</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td49"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td50"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td40"><SPAN class="p121 ft8">Tillstånd</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p126 ft8">till</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td41"><SPAN class="p127 ft8">sjömätning</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td50"><SPAN class="p29 ft8">får</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td40"><SPAN class="p26 ft8">förenas med</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td60"><SPAN class="p125 ft8">villkor</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td49"><SPAN class="p28 ft8">om</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td50"><SPAN class="p29 ft44">den</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td47"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td51"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td52"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td9"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td20"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td49"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td50"><SPAN class="p29 ft16">27</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p128 ft8">kvalitet som sjömätningen ska hålla.</P>
<P class="p129 ft8">Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om redovisningens innehåll och utformning.</P>
<P class="p130 ft16">28</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td61"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td62"><SPAN class="p26 ft28">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft41"><SPAN class="ft41">2</SPAN><SPAN class="ft42">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p132 ft43">förordning om ändring i offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641)</P>
<P class="p133 ft9">Härigenom föreskrivs att en ny punkt 132 ska läggas till i bilagan till offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641) med följande lydelse.</P>
<P class="p134 ft8">Föreslagen lydelse</P>
<P class="p135 ft9">Bilaga</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p4 ft27">Verksamheten består i</P>
<P class="p136 ft8">132. utredning, planering, tillståndsgivning och tillsyn enligt lagen (1993:1742) om skydd för landskapsinformation</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p137 ft27">Särskilda begränsningar i sekretessen</P>
<P class="p138 ft45">sekretess för ingivna undersökningsresultat enligt 3 a § lagen om skydd för landskapsinformation gäller i högst fyra år</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p4 ft16">29</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft41"><SPAN class="ft41">3</SPAN><SPAN class="ft46">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p140 ft47">förordning om ändring i förordningen (1993:1745) om skydd för landskapsinformation</P>
<P class="p141 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1993:1745) om skydd för landskapsinformation att 2, 5, 6, 7 och 12 §§, ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td63"><SPAN class="p26 ft8">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td64"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td50"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td31"><SPAN class="p142 ft44">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td65"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr23 td63"><SPAN class="p121 ft9">Försvarsmakten,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr23 td24"><SPAN class="p143 ft9">Sjöfarts-</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td54"><SPAN class="p144 ft9">2 §</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td66"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td5"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td67"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td50"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td65"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td12"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td13"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td68"><SPAN class="p145 ft9">Försvarsmakten,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td57"><SPAN class="p29 ft9">Sjöfarts-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td69"><SPAN class="p26 ft9">verket och</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td70"><SPAN class="p26 ft9">Sveriges</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td24"><SPAN class="p143 ft9">geologiska</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td71"><SPAN class="p142 ft9">verket och</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td72"><SPAN class="p29 ft9">Sveriges geologiska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td73"><SPAN class="p26 ft9">undersökning får utföra sjö-</SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr4 td74"><SPAN class="p142 ft9">undersökning får utföra sjö-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td73"><SPAN class="p26 ft9">mätning enligt 3 § lagen om</SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr8 td74"><SPAN class="p142 ft9">mätning enligt 3 § lagen om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td73"><SPAN class="p26 ft9">skydd för landskapsinformation.</SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr8 td74"><SPAN class="p142 ft9">skydd för landskapsinformation.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td69"><SPAN class="p121 ft9">Frågor</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td50"><SPAN class="p146 ft9">om</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td75"><SPAN class="p147 ft9">tillstånd</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td50"><SPAN class="p143 ft9">till</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td71"><SPAN class="p145 ft9">Frågor</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td66"><SPAN class="p146 ft9">om</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td51"><SPAN class="p148 ft9">tillstånd</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p29 ft9">till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td73"><SPAN class="p26 ft9">sjömätning i övrigt prövas av</SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr8 td74"><SPAN class="p142 ft9">sjömätning i övrigt prövas av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td39"><SPAN class="p26 ft44">Försvarsmakten<SPAN class="ft13">.</SPAN></SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td42"><SPAN class="p143 ft8">Sjöfartsverket</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td39"><SPAN class="p142 ft44">Sjöfartsverket<SPAN class="ft13">.</SPAN></SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td76"><SPAN class="p29 ft8">Försvarsmakten,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td69"><SPAN class="p26 ft8">skall <SPAN class="ft9">lämna</SPAN></SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td42"><SPAN class="p144 ft8">Försvarsmakten</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td50"><SPAN class="p143 ft9">de</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td71"><SPAN class="p142 ft44">Myndigheten</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td67"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td50"><SPAN class="p26 ft8">för</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td77"><SPAN class="p29 ft8">samhällsskydd</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td39"><SPAN class="p26 ft9">upplysningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td78"><SPAN class="p26 ft9">som</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td24"><SPAN class="p143 ft8">Försvars-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td54"><SPAN class="p142 ft8">och</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td57"><SPAN class="p26 ft44">beredskap</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td76"><SPAN class="p29 ft44">samt länsstyrelsen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td73"><SPAN class="p26 ft9"><SPAN class="ft8">makten </SPAN>behöver för att kunna</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td54"><SPAN class="p142 ft8">ska</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td79"><SPAN class="p28 ft9">lämna</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td67"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td80"><SPAN class="p146 ft44">Sjöfartsverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p29 ft9">de</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td73"><SPAN class="p26 ft9">bedöma om ett tillstånd till</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td39"><SPAN class="p142 ft9">upplysningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td50"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p26 ft9">som</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td57"><SPAN class="p29 ft8">verket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td69"><SPAN class="p26 ft9">sjömätning</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td81"><SPAN class="p143 ft9">kan antas medföra</SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr8 td74"><SPAN class="p142 ft9">behöver för att kunna bedöma</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td73"><SPAN class="p26 ft9">skada för Sveriges totalförsvar.</SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr8 td74"><SPAN class="p142 ft9">om ett tillstånd till sjömätning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td69"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td50"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td64"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td50"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr4 td74"><SPAN class="p142 ft9">kan antas medföra skada för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td69"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td50"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td78"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td64"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td50"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td82"><SPAN class="p142 ft9">Sveriges</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td83"><SPAN class="p149 ft9">totalförsvar.</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td57"><SPAN class="p29 ft8">Sjöfarts-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td69"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td50"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td78"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td64"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td50"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td82"><SPAN class="p142 ft8">verket</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td84"><SPAN class="p26 ft8">ska</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td80"><SPAN class="p150 ft8">samråda</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p29 ft8">med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td69"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td50"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td64"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td50"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr4 td74"><SPAN class="p142 ft44">Försvarsmakten innan beslut tas i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td69"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td50"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td78"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td64"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td50"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td71"><SPAN class="p142 ft8">ett ärende.</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td67"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td50"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td65"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td69"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td50"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td78"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td64"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td50"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td31"><SPAN class="p145 ft8">Sjöfartsverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td65"><SPAN class="p148 ft8">får</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td57"><SPAN class="p29 ft8">meddela</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td69"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td50"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td64"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td50"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr4 td74"><SPAN class="p142 ft44">närmare föreskrifter enligt 3 a §</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td69"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td50"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td78"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td64"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td50"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr8 td74"><SPAN class="p142 ft44">lagen (1993:1742) om skydd för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td69"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td50"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td78"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td64"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td50"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr8 td68"><SPAN class="p142 ft8">landskapsinformation</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td57"><SPAN class="p29 ft8">om redo-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td69"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td50"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td64"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td50"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr4 td74"><SPAN class="p142 ft8">visningens innehåll och ut-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td69"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td50"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td64"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td50"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td82"><SPAN class="p142 ft44">formning.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td67"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td50"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p151 ft16">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB35629x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td61"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td62"><SPAN class="p26 ft28">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p152 ft9">Försvarsmakten, Lantmäteriet, Sjöfartsverket, Sveriges geologiska undersökning <SPAN class="ft8">och </SPAN>Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut får inrätta databaser med landskapsinformation enligt 5 § lagen (1993:1742) om skydd för landskapsinformation.</P>
<P class="p153 ft10">Frågor om tillstånd i övrigt till inrättande av sådana databaser prövas av Lantmäteriet.</P>
<P class="p154 ft9">Om databasen kommer att innehålla sådana uppgifter som är av betydelse för Sveriges totalförsvar, såsom information om var det militära eller civila försvarets anläggningar är belägna och närmare detaljer om dessa anläggningars funktion samt information i övrigt som kan ligga till grund för planeringen av ett fientligt angrepp mot Sverige, får tillstånd lämnas endast om databasens innehåll inte kan antas medföra skada för totalförsvaret, då innehållet ska användas endast för ett visst ändamål eller efter iakttagande av särskilda säkerhetsåtgärder.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p4 ft9">5 §<A href="#page_29"><SPAN class="ft48">1</SPAN></A></P>
<P class="p155 ft9">Försvarsmakten, Lantmäteriet, Sjöfartsverket, Sveriges geologiska undersökning, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, <SPAN class="ft8">Havs- och vattenmyndigheten samt länsstyrelsen </SPAN>får inrätta databaser med landskapsinformation enligt 5 § lagen (1993:1742) om skydd för landskapsinformation.</P>
<P class="p156 ft9">Frågor om tillstånd i övrigt till inrättande av sådana databaser prövas av Lantmäteriet. <SPAN class="ft8">Frågor om tillstånd till sådana databaser som innehåller uppgifter om sjömätning enligt 3 § lagen (1993:1742) om skydd för landskapsinformation prövas dock av Sjöfartsverket.</SPAN></P>
<P class="p157 ft9">Om databasen kommer att innehålla sådana uppgifter som är av betydelse för Sveriges totalförsvar, såsom information om var det militära eller civila försvarets anläggningar är belägna och närmare detaljer om dessa anläggningars funktion samt information i övrigt som kan ligga till grund för planeringen av ett fientligt angrepp mot Sverige, får tillstånd lämnas endast om databasens innehåll inte kan antas medföra skada för totalförsvaret, då innehållet ska användas endast för ett visst ändamål eller efter iakttagande av särskilda säkerhetsåtgärder.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p158 ft50"><SPAN class="ft49">1 </SPAN>Senaste lydelse 2008:698.</P>
<P class="p159 ft16">31</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB35630x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p152 ft9">Lantmäteriet får bevilja kommuner, myndigheter, företag eller andra enskilda undantag från kravet på tillstånd för att inrätta databaser med landskapsinformation.</P>
<P class="p160 ft9">Lantmäteriet får också meddela föreskrifter som medger undantag från kravet på tillstånd för inrättande av databaser med landskapsinformation av ett visst slag eller beträffande ett visst geografiskt område.</P>
<P class="p161 ft10">Undantag får beviljas endast om det inte kan antas medföra skada för Sveriges totalförsvar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p4 ft9">6 §<A href="#page_30"><SPAN class="ft48">2</SPAN></A></P>
<P class="p162 ft9">Lantmäteriet får bevilja kommuner, myndigheter, företag eller andra enskilda undantag från kravet på tillstånd för att inrätta databaser med landskapsinformation.</P>
<P class="p163 ft52">Lantmäteriet får också meddela föreskrifter som medger undantag från kravet på tillstånd för inrättande av databaser med landskapsinformation av ett visst slag eller beträffande ett visst geografiskt område. <SPAN class="ft51">Sjöfartsverket får bevilja kommuner, myndigheter, företag och andra enskilda undantag från kravet på tillstånd för att inrätta databaser som avser data från sjömätning.</SPAN></P>
<P class="p164 ft10">Undantag får beviljas endast om det inte kan antas medföra skada för Sveriges totalförsvar.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p152 ft9">Försvarsmakten <SPAN class="ft8">och </SPAN>Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska lämna de upplysningar till Lantmäteriet som <SPAN class="ft8">Lantmäteriet </SPAN>behöver för att kunna bedöma om en databas kommer att innehålla sådana uppgifter som kan antas medföra skada för Sveriges totalförsvar eller om undantag kan beviljas från kravet på tillstånd enligt 6 §. <SPAN class="ft8">Om den databas för vilken tillstånd söks ska innehålla landskaps-</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p4 ft9">7 §<A href="#page_30"><SPAN class="ft48">3</SPAN></A></P>
<P class="p165 ft9">Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap <SPAN class="ft8">samt länsstyrelsen </SPAN>ska lämna de upplysningar till Lantmäteriet <SPAN class="ft8">och Sjöfartsverket </SPAN>som <SPAN class="ft8">de </SPAN>behöver för att kunna bedöma om en databas kommer att innehålla sådana uppgifter som kan antas medföra skada för Sveriges totalförsvar eller om undantag kan beviljas från kravet på tillstånd enligt 6 §.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p166 ft55"><SPAN class="ft53">2</SPAN><SPAN class="ft54">Senaste lydelse 2008:698.</SPAN></P>
<P class="p167 ft50"><SPAN class="ft53">3</SPAN><SPAN class="ft56">Senaste lydelse 2008:1009.</SPAN></P>
<P class="p168 ft16">32</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB35631x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr14 td61"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td62"><SPAN class="p26 ft28">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft8">information om Sveriges sjöterritorium, ska även Sjöfartsverket lämna sådana upplysningar till Lantmäteriet.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr24 td85"><SPAN class="p121 ft9">Myndigheten</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td13"><SPAN class="p26 ft9">för</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr24 td86"><SPAN class="p27 ft9">samhälls-</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td87"><SPAN class="p146 ft9">12 §<SPAN class="ft48">4</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td88"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td2"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td65"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td89"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td90"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td81"><SPAN class="p170 ft9">Myndigheten</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td65"><SPAN class="p26 ft9">för</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td60"><SPAN class="p29 ft9">samhälls-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td91"><SPAN class="p26 ft9">skydd och beredskap ska lämna</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td87"><SPAN class="p171 ft9">skydd</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td88"><SPAN class="p26 ft9">och</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td92"><SPAN class="p32 ft9">beredskap</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td90"><SPAN class="p29 ft8">samt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td85"><SPAN class="p26 ft9">Försvarsmakten,</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td71"><SPAN class="p27 ft9">Lantmäteriet</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr8 td93"><SPAN class="p171 ft13"><SPAN class="ft44">länsstyrelsen </SPAN>ska lämna Försvars-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td91"><SPAN class="p26 ft9">och Sjöfartsverket de upp-</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr8 td93"><SPAN class="p171 ft9">makten, Lantmäteriet och Sjö-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td91"><SPAN class="p26 ft9">lysningar som dessa behöver för</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td93"><SPAN class="p171 ft9">fartsverket de upplysningar som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td91"><SPAN class="p26 ft9">att kunna bedöma om sprid-</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr8 td93"><SPAN class="p171 ft9">dessa behöver för att kunna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td79"><SPAN class="p26 ft9">ningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p148 ft9">av</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td94"><SPAN class="p27 ft9">landskapsinforma-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td87"><SPAN class="p171 ft9">bedöma</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td88"><SPAN class="p36 ft9">om</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td85"><SPAN class="p29 ft9">spridningen av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td91"><SPAN class="p26 ft9">tionen kan antas medföra skada</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td95"><SPAN class="p171 ft9">landskapsinformationen</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td90"><SPAN class="p29 ft9">kan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td62"><SPAN class="p26 ft9">för Sveriges</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td71"><SPAN class="p127 ft9">totalförsvar</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p27 ft9">eller</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr8 td93"><SPAN class="p171 ft9">antas medföra skada för Sveriges</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td91"><SPAN class="p26 ft9">om undantag enligt 11 § kan</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td81"><SPAN class="p171 ft9">totalförsvar eller</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td65"><SPAN class="p172 ft9">om</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td60"><SPAN class="p29 ft9">undantag</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td91"><SPAN class="p26 ft9">beviljas från kravet på tillstånd.</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td93"><SPAN class="p171 ft9">enligt 11 § kan beviljas från</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td79"><SPAN class="p26 ft9">Sådana</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td71"><SPAN class="p26 ft9">upplysningar</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td86"><SPAN class="p27 ft9">ska också</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td87"><SPAN class="p171 ft9">kravet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td88"><SPAN class="p146 ft9">på</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td28"><SPAN class="p26 ft9">tillstånd.</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td89"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td90"><SPAN class="p29 ft13">Sådana</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td79"><SPAN class="p26 ft9">lämnas</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td96"><SPAN class="p172 ft9">av Försvarsmakten</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p27 ft9">till</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td97"><SPAN class="p171 ft9">upplysningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td2"><SPAN class="p146 ft9">ska</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td98"><SPAN class="p172 ft9">också</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td90"><SPAN class="p29 ft9">lämnas</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td91"><SPAN class="p26 ft9">Lantmäteriet och Sjöfartsverket.</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td93"><SPAN class="p171 ft9">av Försvarsmakten till Lant-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td79"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td93"><SPAN class="p171 ft9">mäteriet och Sjöfartsverket.</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p173 ft8">Övergångsbestämmelser</P>
<P class="p174 ft8"><SPAN class="ft44">1.</SPAN><SPAN class="ft57">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2012.</SPAN></P>
<P class="p175 ft8"><SPAN class="ft44">2.</SPAN><SPAN class="ft57">Ärenden hos Försvarsmakten om tillstånd till sjömätning och hos Lantmäteriet om tillstånd att inrätta en databas som avser data från sjömätning, vilka inte avgjorts när förordningen träder i kraft, ska överlämnas till Sjöfartsverket och handläggas enligt de nya bestämmelserna.</SPAN></P>
<P class="p176 ft50"><SPAN class="ft49">4 </SPAN>Senaste lydelse 2008:1009.</P>
<P class="p159 ft16">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB35632x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p177 ft59"><SPAN class="ft7">1</SPAN><SPAN class="ft58">Krav på kunskapsunderlag om havsmiljön i </SPAN><NOBR>EU-regler</NOBR> och nationellt</P>
<P class="p178 ft9">Flera <NOBR>EU-direktiv</NOBR> har bäring på havsplanering, bl.a. de tre ”miljödirektiven”: vattendirektivet, havsmiljödirektivet samt art- och habitatdirektivet. Omfattande kunskapsunderlag krävs för att genomföra dem och därigenom uppfylla deras övergripande mål. Miljödirektivens övergripande mål samt vilka kunskapsunderlag som krävs ser olika ut, men sammanfaller till viss del. Nedan beskrivs varje direktiv översiktligt med avseende på bakgrund, övergripande mål, organisation samt krav på kunskapsunderlag.</P>
<P class="p109 ft9">Sist i kapitlet presenteras de tre miljödirektiven och miljökvalitetsmålen i en matris där bl.a. mål, bedömningsgrunder och uppföljningskriterier jämförs (se tabell 1.2).</P>
<P class="p16 ft9">Även andra direktiv kräver omfattande kunskapsunderlag från havet, även om de inte har direkt bäring på havsplanering. Ett exempel är översvämningsdirektivet<A href="#page_32"><SPAN class="ft48">1 </SPAN></A>som ställer krav på data om bottenförhållanden, vågklimat, strömmar och vattenstånd.</P>
<P class="p179 ft41"><SPAN class="ft41">1.1</SPAN><SPAN class="ft60">Vattendirektivet</SPAN></P>
<P class="p180 ft9">År 2000 trädde EG:s ramdirektiv för vatten i kraft (2000/60/EG). Det kan ses som starten för ett nytt sätt att angripa vattenproblemen inom unionen. Grundtanken är en sammanhållen och övergripande lagstiftning som ser till helheten. Direktivet slår fast att länderna i sin vattenförvaltning ska utgå från avrinningsområden (naturens egna vattengränser) och inte från administrativa gränser, för att åtgärda brister i vattenmiljö och vattenkvalitet.</P>
<P class="p181 ft50"><SPAN class="ft49">1 </SPAN>Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG om bedömning och hantering av översvämningsrisker.</P>
<P class="p182 ft16">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Krav på kunskapsunderlag i <NOBR>EU-regler</NOBR> och nationellt</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p96 ft9">Tillsammans med nya arbetssätt och en ny organisation ska resurserna samordnas bättre både inom och mellan länderna, för att komma till rätta med rådande brister i vattenmiljön och säkra tillgången till vatten av god kvalitet.</P>
<P class="p60 ft9">Ramdirektivet för vatten förändrade EU:s vattenpolitik från strikta och detaljrika regelverk och standarder till ett ramverk med miljömål som gav medlemsländerna friheten att själva besluta om vilka styrmedel som ska användas för att nå målen. Det speglar försöken att uppfylla konventionen om biologisk mångfald genom att tillämpa ekosystemansatsens olika grundprinciper; centrala begrepp är hållbart nyttjande, delaktighet, samverkan, kunskap, anpassning (adaptivitet) och helhetstänkande.</P>
<P class="p57 ft8">Övergripande mål och innerbörd</P>
<P class="p63 ft9">Ramdirektivets övergripande syfte är att medlemsländerna gemensamt ska bidra till att skydda och förbättra vattenstatusen inom EU, hindra ytterligare försämringar samt främja hållbar vattenanvändning. Direktivet syftar till enhetliga regler på <NOBR>EU-nivå</NOBR> för skydd av europeiska vatten, vilket omfattar grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten, men inte havet där utanför. Vattendirektivets övergripande mål är att:</P>
<P class="p183 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">skapa god ekologisk och kemisk status i sjöar, vattendrag och kustvatten samt grundvatten av god kvalitet och kvantitet till 2015,</SPAN></P>
<P class="p184 ft10"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft63">uppnå målen genom en process som genomsyras av deltagande, lokalt engagemang och samarbete från medborgare och organisationer,</SPAN></P>
<P class="p185 ft10"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft63">främja en mer effektiv nationell och lokal vattenanvändning genom att utforma och genomföra ett system för prissättning på vattnet, samt</SPAN></P>
<P class="p186 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">lindra effekter av översvämning och torka.</SPAN></P>
<P class="p62 ft8">Organisation</P>
<P class="p74 ft10">Ansvaret för frågor om vattenkvalitet och vattenmiljö delas av många. De grova riktlinjerna dras upp av EU genom ramdirektivet för vatten. På nationell nivå är riksdag och regering ytterst</P>
<P class="p187 ft16">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB35634x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr14 td99"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td100"><SPAN class="p26 ft28">Krav på kunskapsunderlag i <NOBR>EU-regler</NOBR> och nationellt</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p188 ft9">ansvariga för att Sverige, i likhet med övriga <NOBR>EU-länder,</NOBR> uppfyller kraven i direktivet. Direktivet har i Sverige bl.a. genomförts genom miljöbalken och förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (vattenförvaltningsförordningen)</P>
<P class="p189 ft9">De 21 länsstyrelserna i Sverige har ett gemensamt ansvar för att förvalta kvaliteten på vattenmiljön i hela landet. Fem länsstyrelser är vattenmyndigheter med ansvar för beslut och samordning inom respektive vattendistrikt:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr8 td101"><SPAN class="p28 ft29">Länsstyrelsen i</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td102"><SPAN class="p32 ft29">Vattendistrikt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td103"><SPAN class="p26 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td104"><SPAN class="p26 ft64"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td105"><SPAN class="p28 ft29">Norrbottens län</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td106"><SPAN class="p32 ft29">Bottenvikens</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td103"><SPAN class="p26 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td104"><SPAN class="p26 ft64"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td105"><SPAN class="p28 ft29">Västernorrlands län</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td106"><SPAN class="p32 ft29">Bottenhavets</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td103"><SPAN class="p26 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td104"><SPAN class="p26 ft64"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td105"><SPAN class="p28 ft29">Västmanlands län</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td106"><SPAN class="p32 ft29">Norra Östersjöns</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td103"><SPAN class="p26 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td104"><SPAN class="p26 ft64"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td105"><SPAN class="p28 ft29">Kalmar län</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td106"><SPAN class="p32 ft29">Södra Östersjöns</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td103"><SPAN class="p26 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td104"><SPAN class="p26 ft64"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td105"><SPAN class="p28 ft29">Västra Götalands län</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td106"><SPAN class="p32 ft29">Västerhavets</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td103"><SPAN class="p26 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td104"><SPAN class="p26 ft64"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft9">För varje vattenmyndighet finns det en särskild vattendelegation, med ledamöter utsedda av regeringen, som har till uppgift att fatta beslut inom dess ansvarsområde samt fastställa och besluta om miljökvalitetsnormerna.</P>
<P class="p189 ft9">Länsstyrelserna har tilldelats arbetsuppgifter och medel för att bistå vattenmyndigheten i arbetet att uppnå god ekologisk status i våra vatten. Vattendelegationen får överlåta ansvar till länsstyrelsen för att utarbeta förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram, förvaltningsplaner och miljöövervakningsprogram. Denna överlåtelse gäller också för att genomföra åtgärdsprogram och miljöövervakning, att ansvara för samordningen inom respektive delområde samt fatta beslut i frågor som rör förvaltningen av kvaliteten på vatten. Utredningen som förbereder HaV har föreslagit en något förändrad organisation, som innebär att samma fem länsstyrelser kommer att få direkt ansvar för vattenförvaltningen i distriktet.<A href="#page_34"><SPAN class="ft48">2</SPAN></A></P>
<P class="p191 ft50"><SPAN class="ft49">2 </SPAN>Se dir. 2011:14.</P>
<P class="p192 ft16">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Krav på kunskapsunderlag i <NOBR>EU-regler</NOBR> och nationellt</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft8">Kunskapsunderlag för genomförande av vattendirektivet och vattenförvaltningen</P>
<P class="p59 ft9">Arbetet inom ramen för vattenförvaltningen följer sexårscykler; en cykel omfattar flera moment som vart och ett ställer särskilda krav på kunskapsunderlag.</P>
<P class="p97 ft9">Det första steget i cykeln är kartläggning där det ingår att dela in vattnen i vattenförekomster, att inventera och analysera påverkan av mänsklig verksamhet samt att göra en samhällsekonomisk analys av vattenanvändningen. Påverkansanalysen används för att bedöma om enskilda vattenförekomster riskerar att inte uppnå god status. Resultatet av den ekonomiska analysen används som underlag för att utforma ekonomiska styrmedel. Analysen används också för att skapa effektiva åtgärdsprogram. I arbetet med att kartlägga och beskriva vattenförekomsterna ingår en riskbedömning som grundas på statusklassificering, påverkansanalys och den ekonomiska analysen. När kartläggningen är genomförd ska alla vatten klassificeras utifrån sin nuvarande status. Såväl halter av kemiska ämnen som påverkan på biologin och förändring i <NOBR>fysikalisk-kemiska</NOBR> förhållanden, hydrologi och morfologi bedöms.</P>
<P class="p194 ft9">Sveriges kustvatten delas in i 25 typer, varav två är vatten i övergångszon. En fullständig förteckning och karta finns i Naturvårdsverkets föreskrifter om kartläggning och analys (NFS 2006:1). För att bedöma kustvatten och vatten i övergångszon används parametrarna bottenfauna, makroalger, växtplankton, siktdjup, näringsämnen, syrebalans samt förorenande ämnen.</P>
<P class="p56 ft9">Statusklassificeringen ger underlag till vattendelegationen för att fastställa s.k. miljökvalitetsnormer för respektive vattenförekomst. Därefter ska vattenmyndigheterna utarbeta och fastställa kostnadseffektiva åtgärdsprogram inom varje vattendistrikt. Syftet med åtgärdsprogrammet är att beskriva de praktiska åtgärder och styrmedel som krävs för att uppnå eller bibehålla god eller hög ekologisk status (alternativt god eller hög ekologisk potential) samt god kemisk status i vattnen. I åtgärdsprogrammet redovisar vattenmyndigheten de miljökvalitetsnormer som ska uppfyllas, vilka åtgärder som behöver genomföras, vilken myndighet eller kommun som ansvarar för olika åtgärder och när de ska vara genomförda. Åtgärdsprogrammet innehåller också en konsekvensanalys som visar vilka samhällsekonomiska effekter åtgärdsprogrammet ger och vilka grupper i samhället som blir berörda.</P>
<P class="p195 ft16">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td99"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td100"><SPAN class="p26 ft28">Krav på kunskapsunderlag i <NOBR>EU-regler</NOBR> och nationellt</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p196 ft9">Så kallad kontrollerande övervakning ska bedrivas inom alla vattendistrikt, för att ge en bild av vattenförekomsternas status. Varje enskild vattenförekomst behöver dock inte övervakas, utan arbetet bygger på att man kan gruppera vattenförekomster. Nätet av mätstationer ska utformas så att det finns tillräckligt många stationer i alla relevanta typer och kategorier av vattenförekomster. Den kontrollerande övervakningen omfattar biologiska, fysikaliskkemiska och hydromorfologiska variabler. Omfattning och provtagningsintervall framgår av en bilaga till ramdirektivet för vatten (bilaga V, 1.3). Alla variabler behöver inte mätas i alla provtagningsstationer om de inte är relevanta. Utöver den kontrollerande övervakningen bedrivs operativ övervakning (i vatten där åtgärder vidtas för att nå beslutad miljökvalitetsnorm) samt undersökande övervakning (i de fall en vattenförekomst verkar vara eller är påverkad, men orsaken till påverkan eller dess omfattning är okänd).</P>
<P class="p197 ft9">Förvaltningsplanen, det sista som upprättas i förvaltningscykeln, är ett helhetsdokument för distriktets vattenarbete. Den omfattar alla moment som ingår i vattenförvaltningen. Det innebär att förvaltningsplanen ska beskriva vattendistriktet och hur vattnet påverkas av mänsklig verksamhet, inklusive ekonomiska aspekter och förväntade förändringar. Vidare ska den redovisa beslutade övervakningsprogram, resultat från övervakningen samt vattnens tillstånd. Slutligen ska de miljökvalitetsnormer som beslutats för distriktets vattenförekomster, vidtagna åtgärder samt en sammanfattning av åtgärdsprogrammet redovisas.</P>
<P class="p198 ft41"><SPAN class="ft41">1.2</SPAN><SPAN class="ft60">Havsmiljödirektivet</SPAN></P>
<P class="p102 ft9">Europeiska kommissionen föreslog 2007 en integrerad havspolitik där frågor som t.ex. sjöövervakning, havsplanering och olika strategier för utveckling av fiske och havsmiljö ingick. Förslagen sammanfattades i meddelandet <SPAN class="ft8">En integrerad havspolitik för Europeiska unionen, </SPAN>den så kallade Blå boken (KOM 2007[575]). Havsmiljödirektivet (2008/56/EG) är miljö- och ekologidelen i EU:s maritima strategi.</P>
<P class="p15 ft9">Havsmiljödirektivet liknar vattendirektivet, men gäller <NOBR>EU-län-</NOBR> dernas territorialvatten och de ekonomiska zonerna. Det betyder att vattendirektivet och havsmiljödirektivet överlappar varandra geografiskt i kustzonen. I havsmiljödirektivets artikel 12 framgår</P>
<P class="p199 ft16">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Krav på kunskapsunderlag i <NOBR>EU-regler</NOBR> och nationellt</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p96 ft9">att frågor som berör kustvatten och som inte har tagits om hand av ramdirektivet för vatten ska omfattas av havsmiljödirektivet. Detta ska säkerställa att åtgärderna kompletterar varandra och att dubbleringar undviks.</P>
<P class="p60 ft9">Genom havsmiljöförordningen (2010:1341) har Sverige införlivat EU:s ramdirektiv om en marin strategi (havsmiljödirektivet, även kallat marina direktivet). Havsmiljöförordningen som meddelas med stöd av 5 kap. miljöbalken, påminner i hög grad om vattenförvaltningsförordningen.</P>
<P class="p75 ft8">Övergripande mål och innerbörd</P>
<P class="p200 ft9">Havsmiljödirektivet är en stor satsning med bindande regelverk för att främja havsmiljön i EU. Huvudmålet är att senast år 2020 uppnå god ekologisk status i haven, vilket innebär att medlemsstaterna ska uppnå eller upprätthålla god miljöstatus, skydda och bevara miljön samt förhindra vidare försämring av miljön i sina havsområden.</P>
<P class="p99 ft9">Havsmiljödirektivet innebär att medlemsländerna måste komma överens om definitioner för vad god miljöstatus (Good Environmental Status, GES) innebär. Regelverket preciserar målet om god miljöstatus genom elva deskriptorer som handlar övergripande om ekosystemets struktur, funktion och processer samt beskriver temaområden för miljöstatusen i de marina ekosystemen. Dessa deskriptorer ska ge ramarna för bedömningen av god miljöstatus.</P>
<P class="p57 ft8">Organisation</P>
<P class="p74 ft9">Liksom för vattenförvaltningen kommer arbetet med havsmiljödirektivet att bedrivas i en sexårig förvaltningscykel, där det ingår att fastställa god miljöstatus, bedöma den rådande statusen samt att upprätta åtgärdsprogram och övervakningsprogram. Sexårsperioderna sammanfaller dock inte mellan direktiven. Havsmiljödirektivets genomförande är fortfarande i sin linda; just nu pågår arbetet med att fastställa god miljöstatus samt att genomföra den s.k. inledande bedömningen.</P>
<P class="p56 ft9">Arbetet med att definiera god miljöstatus ska vara klart i juli 2012. Arbetet bedrivs i hög grad regionalt i Helcom- och Ospar-</P>
<P class="p201 ft16">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB35638x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td99"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td100"><SPAN class="p26 ft28">Krav på kunskapsunderlag i <NOBR>EU-regler</NOBR> och nationellt</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft9">konventionernas regi. Arbetsgrupper har inrättats regionalt för olika deskriptorer och indikatorgrupper.</P>
<P class="p66 ft9">Indikatorerna beslutades av <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> i september 2010 (beslut 2010/477/EU). Arbetet med att definiera gränsvärden, som ska visa på om GES uppnåtts samt hur dessa ska mätas, pågår således. Det ska samordnas mellan medlemsländerna per havsområde. Enligt 6 § havsmiljöförordningen delas Sveriges havsområden in i två förvaltningsområden dels Östersjön, dels Nordsjön inklusive Kattegatt. Den exakta gränsen mellan Östersjön och Nordsjön är ännu inte fastställd, utan diskussioner pågår mellan Sverige och Danmark om två förslag till var gränsen ska dras:</P>
<P class="p202 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft65">i norra Öresund, från Kullen till Gilleleje</SPAN></P>
<P class="p203 ft9"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft65">vid Öresundsbron, från Lernacken till Dragör</SPAN></P>
<P class="p204 ft9">Argumenten för att dra gränsen vid norra Öresund är bl.a. att nyttja befintliga administrativa och vedertagna gränser. Att skapa nya gränser skulle medföra administrativa svårigheter och krav på befintliga konventioner som kan försvåra tillämpningen. Gränsen enligt förslag 1 sammanfaller med EU:s gemensamma fiskeripolitik (rådets förordning 23/2010) samt med vattendirektivet och indelningen av de svenska vattendistrikten.</P>
<P class="p109 ft9">Argumenten för att dra gränsen vid Öresundsbron bygger främst på att tröskeln mellan Kattegatt och Östersjön går just här i Öresund. Tröskeln är den grundaste delen mellan de två havsområdena och därmed ett naturligt hinder för vattenutbytet som avgör de fysiska förutsättningarna för de två ekoregionerna Nordsjön och Östersjön.</P>
<P class="p205 ft9">För att följa och bidra till arbetet inom Ospar och Helcom har en nationell organisation av expertgrupper byggts upp i Sverige, som ansvarar för underlaget till Sveriges beslut om gränsvärden för god miljöstatus. De svenska grupperna som speglar organisationen på Helcom- och <NOBR>Ospar-nivå</NOBR> arbetar med indikatorer för däggdjur, fågel, kustfisk, havsbotten, pelagialen<A href="#page_38"><SPAN class="ft48">3</SPAN></A>, främmande arter, marint skräp och energi.</P>
<P class="p109 ft10">Parallellt med arbetet att fastställa GES och gränsvärdena för indikatorerna, pågår arbetet med den inledande bedömningen. Enligt direktivets artikel 8 ska den inledande bedömningen göras</P>
<P class="p206 ft50"><SPAN class="ft49">3 </SPAN>De fria vattenmassorna i hav och insjöar (i insjöar även kallad limniska zonen), normalt dock inte gränsytorna mot luft respektive bottnen (NE).</P>
<P class="p182 ft16">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Krav på kunskapsunderlag i <NOBR>EU-regler</NOBR> och nationellt</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p207 ft9">för varje marin region eller delregion (se ovan). Den ska enligt 13 § havsmiljöförordningen omfatta:</P>
<P class="p208 ft10"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft66">analys av havsområdets grundläggande egenskaper och förhållanden,</SPAN></P>
<P class="p209 ft9"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft65">analys av det aktuella miljötillståndet i havsområdet,</SPAN></P>
<P class="p208 ft10"><SPAN class="ft9">3.</SPAN><SPAN class="ft66">analys av de viktigaste kvalitativa och kvantitativa faktorer, märkbara trender och mänskliga aktiviteter som påverkar miljötillståndet i havsområdet, och</SPAN></P>
<P class="p185 ft9"><SPAN class="ft9">4.</SPAN><SPAN class="ft65">ekonomisk och social analys av nyttjandet av havsområdet samt de kostnader som en försämring av havsområdets miljöer medför.</SPAN></P>
<P class="p210 ft9">Den inledande bedömning ska kunna användas på olika administrativa nivåer som underlag för åtgärdsprogram och för att fastställa övervakningsprogram. Den ska också delvis kunna användas för att fastställa god miljöstatus och miljömål. Bedömningen ska vara genomförd till den 15 juli 2012, vilket inte lämnar utrymme för nya undersökningar eller forskningsprogram; bedömningen ska grunda sig på befintligt underlag när sådant finns att tillgå. Den förväntas i första hand bestå av delar av befintliga regionala utvärderingar från bl.a. Ospar och Helcom och från vattenförvaltningen. Vid behov kan underlagen komma att kompletteras med en mer detaljerad nationell utvärdering och där underlag saknas i dag ska forskningsbehov identifieras.</P>
<P class="p211 ft67">Kunskapsunderlag för att genomföra havsmiljödirektivet och havsmiljöförvaltningen</P>
<P class="p59 ft10">Som framgår ovan, krävs det omfattande kunskapsunderlag såväl för att fastställa god miljöstatus (GES) som för att genomföra den inledande bedömningen. GES bedöms enligt 11 deskriptorer:</P>
<P class="p212 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft68">biologisk mångfald</SPAN></P>
<P class="p212 ft9"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft68">främmande arter</SPAN></P>
<P class="p213 ft9"><SPAN class="ft9">3.</SPAN><SPAN class="ft68">kommersiellt nyttjade arter</SPAN></P>
<P class="p213 ft9"><SPAN class="ft9">4.</SPAN><SPAN class="ft68">marina näringsvävar</SPAN></P>
<P class="p212 ft9"><SPAN class="ft9">5.</SPAN><SPAN class="ft68">eutrofiering</SPAN></P>
<P class="p213 ft9"><SPAN class="ft9">6.</SPAN><SPAN class="ft68">havsbottens integritet</SPAN></P>
<P class="p213 ft9"><SPAN class="ft9">7.</SPAN><SPAN class="ft68">hydrografi</SPAN></P>
<P class="p212 ft9"><SPAN class="ft9">8.</SPAN><SPAN class="ft68">främmande ämnen</SPAN></P>
<P class="p214 ft16">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td99"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td100"><SPAN class="p26 ft28">Krav på kunskapsunderlag i <NOBR>EU-regler</NOBR> och nationellt</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft9"><SPAN class="ft9">9.</SPAN><SPAN class="ft68">främmande ämnen i föda</SPAN></P>
<P class="p216 ft9"><SPAN class="ft9">10.</SPAN><SPAN class="ft69">marint avfall</SPAN></P>
<P class="p217 ft9"><SPAN class="ft9">11.</SPAN><SPAN class="ft69">energi och buller</SPAN></P>
<P class="p218 ft9">För att fastställa GES har sammanlagt 56 indikatorer pekats ut fördelade på de elva deskriptorerna (kommissionens beslut 2010/477/EU). För dessa indikatorer utarbetas gränsvärden för när god miljöstatus ska anses vara uppfylld. Det är således indikatorerna som utgör grunden för vilken uppföljningsverksamhet som måste bedrivas och vilka kunskapsunderlag som måste tas fram för att bedöma om GES uppnås eller inte i respektive havsområde. Gränsvärdena ska fastställas av respektive medlemsland, men i de havsområden som är gemensamma med andra medlemsländer ska de i möjligaste mån överensstämma mellan medlemsländerna. Medlemsländerna ska rapportera till kommissionen så att den kan bedöma samstämmigheten.</P>
<P class="p219 ft10">Bedömningen om havsområdets miljöstatus stödjer sig också på kunskapsunderlag från den inledande bedömningen som enligt 14– 16 §§ havsmiljöförordningen ska omfatta följande:</P>
<P class="p220 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">Analysen av havsområdets grundläggande egenskaper och miljötillstånd (enligt 13 § 1 och 2) ska omfatta </SPAN><NOBR>fysikalisk-kemiska</NOBR> förhållanden, olika typer av livsmiljöer, biologiska förhållanden och hydromorfologi.</P>
<P class="p203 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">Analysen påverkan på miljötillståndet i havet (enligt 13 § 3) ska:</SPAN></P>
<P class="p221 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft65">grunda sig på de faktorer i fråga om belastning och påverkan som anges i havsmiljödirektivet,</SPAN></P>
<P class="p222 ft10"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft66">omfatta de viktigaste kumulativa och samverkande effekterna, och</SPAN></P>
<P class="p223 ft9"><SPAN class="ft9">3.</SPAN><SPAN class="ft65">ta hänsyn till bedömningar enligt annan relevant </SPAN><NOBR>EU-lag-</NOBR> stiftning.</P>
<P class="p203 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">Analyserna (enligt 13 §) ska</SPAN></P>
<P class="p222 ft10"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft66">ta hänsyn till faktorer som i fråga om vatten i övergångszon, kustvatten och territorialvatten omfattas av vattenmiljödirektivet eller annan relevant </SPAN><NOBR>EU-lagstiftning,</NOBR> och</P>
<P class="p224 ft10"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft66">ta hänsyn till och om möjligt grunda sig på andra relevanta bedömningar inom ramen för de regionala havsmiljökonventionerna eller andra internationella avtal.</SPAN></P>
<P class="p225 ft16">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Krav på kunskapsunderlag i <NOBR>EU-regler</NOBR> och nationellt</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft9">Dessa analyser omfattar således underlag för såväl grundläggande förhållanden som belastning och påverkan samt samhällsekonomiska analyser inklusive att identifiera ekosystemtjänster. Vilka underlag som finns i dag för att genomföra dessa analyser och som ska tjäna som underlag för den inledande bedömningen framgår av Naturvårdsverkets projektplan.</P>
<P class="p60 ft9">Tidsplanen för att införa havsmiljödirektivet sträcker sig fram till den 15 juli 2016, då medlemsländerna ska ha beslutat och börjat genomföra såväl övervakningsprogram som åtgärdsprogram. Målet om god miljöstatus i Europas havsområden ska uppfyllas till år 2020. I utredningens huvudbetänkande (SOU 2010:91, s. 164) redovisas en förenklad tidsplan för såväl tillämpningen av havsmiljödirektivet som havsplaneringsprocessen.</P>
<P class="p227 ft41"><SPAN class="ft41">1.3</SPAN><SPAN class="ft60">Art- och habitatdirektivet</SPAN></P>
<P class="p63 ft9">År 1979 infördes fågeldirektivet (79/409/EEG) i syfte att skydda alla naturligt förekommande fågelarter inom EU:s medlemsländer. Direktivet (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer och vilda djur och växter (art- och habitatdirektivet) antogs mot bakgrund av ständigt försämrade livsmiljöer och ökande antal allvarligt hotade vilda arter. Eftersom livsmiljöerna och arterna är en del av gemenskapens naturliga arv och hoten mot dem ofta är gränsöverskridande, ansågs det nödvändigt att vidta åtgärder på gemenskapsnivå. Direktiven började gälla i Sverige vid medlemskapet i EU år 1995.</P>
<P class="p228 ft8">Övergripande mål och innerbörd</P>
<P class="p74 ft9">Art- och habitatdirektivet består av två huvuddelar med ett gemensamt syfte. Den första delen handlar om att bilda det ekologiska nätverket Natura 2000, regler som är införda i 7 kap. <NOBR>27–29</NOBR> §§ miljöbalken och i <NOBR>15–20</NOBR> §§ förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Alla medlemsländer ska utse ett så stort antal områden som behövs för att särskilt listade arter och livsmiljöer som är ovanliga eller hotade i ett <NOBR>EU-perspektiv</NOBR> långsiktigt ska finnas kvar.</P>
<P class="p56 ft9">Direktivets andra del handlar om allmänt artskydd som gäller överallt där arterna finns. För sådana arter gäller Natura 2000-</P>
<P class="p229 ft16">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td99"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td100"><SPAN class="p26 ft28">Krav på kunskapsunderlag i <NOBR>EU-regler</NOBR> och nationellt</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft9">regelverket inom Natura <NOBR>2000-områden</NOBR> och <NOBR>4–15</NOBR> §§ artskyddsförordningen (1998:179) både inom och utanför sådana områden.</P>
<P class="p78 ft8">Organisation</P>
<P class="p68 ft9">Art- och habitatdirektivet har genomförts dels genom bestämmelser om fredande av vilt och fisk i jaktlagen (1987:259) och fiskelagen (1993:787), dels – och huvudsakligen – genom att direktivet införlivades i artskyddsförordningen. Den nationella lagstiftningen kompletteras med tillämpningsföreskrifter som berörda sektorsmyndigheter ansvarar för, främst Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Fiskeriverket.</P>
<P class="p70 ft9">Landets kommuner har ansvar för flera frågor som rör skyddade arter. Ett exempel är planärenden, som kan ha direkt inverkan på de intressen som tillvaratas av artskyddsförordningen och jaktförordningen. Kommunernas kunskap om syftet med och innehållet i förordningarna är därför betydelsefull.</P>
<P class="p80 ft8">Kunskapsunderlag för art- och habiatdirektivet</P>
<P class="p101 ft9">Art- och habitatdirektivet kräver att medlemsländerna vart sjätte år rapporterar till EU kommissionen om tillståndet för arter och naturtyper. Sverige rapporterade senast år 2007.</P>
<P class="p79 ft9">För varje art och naturtyp bedöms fyra faktorer; bevarandestatusen utgör en sammanvägd bedömning av dessa faktorer. Två av faktorerna – utbredningsområde och framtidsutsikter – bedöms för såväl arter som naturtyper. För arterna tillkommer dessutom populationsstorlek samt storlek och kvalitet på artens livsmiljö, medan förekomstareal och kvalitet ingår i utvärderingen av naturtyperna. Utvärderingen görs för de rent marina arterna och naturtyperna i Skagerrak respektive Kattegatt och Östersjön. Således är indelningen annorlunda än enligt havsmiljöförordningen, där Kattegatt ingår i regionen Nordsjön.</P>
<P class="p231 ft9">För kust- och havsmiljö är tio Natura <NOBR>2000-naturtyper</NOBR> listade som har övervägande eller helt marint syfte.</P>
<P class="p232 ft16">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<P class="p4 ft17">Krav på kunskapsunderlag i <NOBR>EU-regler</NOBR> och nationellt SOU 2011:56</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr18 td107"><SPAN class="p26 ft23">Tabell 1.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr18 td108"><SPAN class="p26 ft23">Natura <NOBR>2000-naturtyper</NOBR> som rör havet</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td109"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td110"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td111"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td112"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td113"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td114"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td113"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td115"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td116"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td107"><SPAN class="p28 ft29">Hav och kust</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td117"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td118"><SPAN class="p127 ft29">Grunda</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td119"><SPAN class="p32 ft29">Djupa</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td118"><SPAN class="p32 ft29">Grunda</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td120"><SPAN class="p148 ft29">Djupa</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td110"><SPAN class="p32 ft29">Biogena</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td107"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td117"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td118"><SPAN class="p127 ft29">mjukbottnar</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td119"><SPAN class="p32 ft29">mjukbottnar</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td118"><SPAN class="p32 ft29">hårdbottnar</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td120"><SPAN class="p148 ft29">hårdbottnar</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td110"><SPAN class="p32 ft29">rev</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td111"><SPAN class="p26 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td121"><SPAN class="p26 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td122"><SPAN class="p26 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td123"><SPAN class="p26 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td122"><SPAN class="p26 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td124"><SPAN class="p26 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td116"><SPAN class="p26 ft64"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td107"><SPAN class="p28 ft29">Sandbankar</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td117"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td125"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td126"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td118"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td120"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td110"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td127"><SPAN class="p28 ft72">Estuarier</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td128"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td129"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td130"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td129"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td131"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td132"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td133"><SPAN class="p28 ft24">(mynningsområden)</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td125"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td119"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td125"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td120"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td110"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td127"><SPAN class="p28 ft24">Blottade ler- och</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td128"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td129"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td130"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td134"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td131"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td132"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td107"><SPAN class="p28 ft72">sandbottnar</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td117"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td125"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td119"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td118"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td120"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td110"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td127"><SPAN class="p28 ft72">Laguner</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td128"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td135"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td130"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td134"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td131"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td132"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td127"><SPAN class="p28 ft73">Vikar och sund</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td128"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td135"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td130"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td135"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td131"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td132"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td127"><SPAN class="p28 ft72">Rev</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td128"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td134"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td130"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td135"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td136"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td137"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td127"><SPAN class="p28 ft24">Bubbelstrukturer</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td128"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td134"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td138"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td135"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td136"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td132"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td127"><SPAN class="p28 ft74">Åsöar i östersjön</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td128"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td134"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td130"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td135"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td131"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td132"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td139"><SPAN class="p28 ft73">Skär och små öar i</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td134"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td130"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td129"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td131"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td132"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td107"><SPAN class="p28 ft72">östersjön</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td117"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td118"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td119"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td125"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td120"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td110"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td127"><SPAN class="p28 ft72">Smala vikar i</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td128"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td129"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td130"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td129"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td131"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td132"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td107"><SPAN class="p28 ft72">östersjön</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td117"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td125"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td119"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td125"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td120"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td110"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td140"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td141"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td142"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td143"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td142"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td144"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td145"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft25">Tabellen ovan visar benämningen på de tio marina Natura 2000- naturtyperna och deras respektive skötselmiljöer. Grunda bottnar begränsas ner till den fotiska zonen, den del av vattenpelaren där tillräckligt med ljus når ner för att det ska förekomma fotosyntes, viket betyder ca 30 meter i västerhavet och ca 20 meter i Östersjön. Med djupa bottnar avses bottnar under den fotiska zonen.</P>
<P class="p60 ft25">För Sveriges vanligaste marina miljö, mjukbotten under den fotiska zonen, saknas i stort sett klassificering enligt Natura 2000- systemet. I dessa miljöer återfinns t.ex. samhällen med sjöpennor som är klassificerade i <NOBR>Ospar-systemet</NOBR> som skyddsvärda arter och habitat. Av totalt ca 4 070 Natura <NOBR>2000-områden</NOBR> innehåller drygt 450 marina naturtyper, men flera Natura <NOBR>2000-områden</NOBR> innehåller både land- och vattenmiljöer. Ca 280 Natura <NOBR>2000-områden</NOBR> är rapporterade med övervägande marina habitat. Den skyddade ytan utgör sammanlagt 6,1 % av territorialhavet och 3,5 % av Sveriges ekonomiska zon, se kartan i figur 1.1 nedan.</P>
<P class="p234 ft26">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZB356/GZB35644x1.jpg" style="width:405px;height:662px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td99"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td100"><SPAN class="p26 ft28">Krav på kunskapsunderlag i <NOBR>EU-regler</NOBR> och nationellt</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p235 ft23">Figur 1.1 Natura <NOBR>2000-områden</NOBR> med marina habitat</P>
<P class="p236 ft16">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Krav på kunskapsunderlag i <NOBR>EU-regler</NOBR> och nationellt</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft41"><SPAN class="ft41">1.4</SPAN><SPAN class="ft60">De svenska miljömålen</SPAN></P>
<P class="p63 ft9">Regeringen förklarade år 1997 att det övergripande miljömålet är att lösa de stora miljöproblemen i Sverige på en generation. Riksdagen beslutade år 1999 om 15 nationella miljökvalitetsmål som anger hur miljön ska se ut målåret 2020 (prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU06). Två år senare antog riksdagen delmål och åtgärdsstrategier för 14 av de 15 miljökvalitetsmålen. År 2005 beslutade den även ett 16:e miljökvalitetsmål. De miljömål som rör havet är främst:</P>
<P class="p237 ft9">1. Begränsad klimatpåverkan</P>
<P class="p238 ft9">4. Giftfri miljö</P>
<P class="p239 ft9">7. Ingen övergödning</P>
<P class="p239 ft9">10. Hav i balans samt levande kust och skärgård</P>
<P class="p238 ft9">16. Ett rikt växt- och djurliv</P>
<P class="p62 ft8">Övergripande mål och innerbörd</P>
<P class="p59 ft9">Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Det s.k. generationsmålet ska ses som ett inriktningsmål för miljöpolitiken och ge vägledning om de värden som ska skyddas och den samhällsomställning som krävs för att den önskade miljökvaliteten ska kunna nås (prop. 2009/10:155, s. 21).</P>
<P class="p56 ft9">Generationsmålet ska vara vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. De olika delarna ingår som kriterier vid bedömningen om förutsättningarna för att ett miljökvalitetsmål kan uppnås. De grundläggande värdena och de övergripande miljömålsfrågorna, som tidigare var uttalade i miljömålssystemet, omfattas numera av generationsmålet, som innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska vara uppfyllda inom en generation och att miljöpolitiken ska inriktas så att:</P>
<P class="p240 ft10"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft63">ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig och att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad,</SPAN></P>
<P class="p185 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">den biologiska mångfalden samt natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart,</SPAN></P>
<P class="p104 ft16">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td99"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td100"><SPAN class="p26 ft28">Krav på kunskapsunderlag i <NOBR>EU-regler</NOBR> och nationellt</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p241 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan, samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas,</SPAN></P>
<P class="p242 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen,</SPAN></P>
<P class="p243 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">god hushållning med naturresurserna råder,</SPAN></P>
<P class="p244 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">andelen förnybar energi ökar och energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön, samt att</SPAN></P>
<P class="p245 ft10"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft75">konsumtionsmönstren för varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.</SPAN></P>
<P class="p107 ft8">Organisation</P>
<P class="p68 ft9">För att vi ska nå miljökvalitetsmålen behöver myndigheter, organisationer, företag, frivilliga organisationer, länsstyrelser, kommuner, enskilda, regeringen och riksdagen engagera sig och ta sin del av ansvaret. Många av målen förutsätter också att utsläppen av föroreningar från andra länder minskar, för att de ska kunna nås. Därför är förstås internationellt arbete väsentligt.</P>
<P class="p246 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft76">Riksdagen </SPAN>har fastställt miljökvalitetsmålen och delmålen för en hållbar utveckling.</P>
<P class="p242 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft76">Regeringen </SPAN>har det övergripande ansvaret för miljökvalitetsmålen och har utsett en ansvarig myndighet för varje mål samt för vissa tvärgående ansvarsområden.</P>
<P class="p242 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft76">Naturvårdsverket </SPAN>samordnar uppföljning, informationsförsörjning och tillämpning av samhällsekonomiska konsekvensanalyser inom miljömålssystemet. Utöver det har Naturvårdsverket också ansvar för enskilda miljökvalitetsmål.</P>
<P class="p242 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft76">Miljömålsberedningen </SPAN>har inrättats för att nå bred politisk samsyn om miljöfrågorna. Beredningen ska ge regeringen råd om hur generationsmålet och miljökvalitetsmålen kan nås på ett sätt som är samhällsekonomiskt kostnadseffektivt.</P>
<P class="p242 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft76">Åtta nationella myndigheter </SPAN>har ansvar för uppföljning och utvärdering av ett eller flera miljökvalitetsmål. Andra myndigheter verkar inom respektive verksamhetsområde för att miljömålen nås.</P>
<P class="p246 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft76">Länsstyrelserna </SPAN>har en övergripande och samordnande roll som regionala miljömyndigheter. De ska arbeta tillsammans med</P>
<P class="p247 ft16">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Krav på kunskapsunderlag i <NOBR>EU-regler</NOBR> och nationellt</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p248 ft9">andra regionala myndigheter och organ och i dialog med kommuner, näringsliv och frivilliga organisationer.</P>
<P class="p208 ft10"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft77">Kommunerna </SPAN>har en mycket viktig roll, genom att översätta nationella och regionala miljömål till lokala mål och åtgärder.</P>
<P class="p249 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft78">Näringslivet </SPAN>har en betydande roll tillsammans med andra aktörer. Många företag bedriver i dag strukturerat miljöarbete.</P>
<P class="p250 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft78">Miljöorganisationerna </SPAN>arbetar fortlöpande med en rad frågor som har direkt koppling till de olika miljömålen.</P>
<P class="p208 ft10"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft63">Eftersom föroreningar inte respekterar landsgränser spelar miljöarbetet på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft67">EU-nivå</SPAN></NOBR><SPAN class="ft67"> </SPAN>en nyckelroll.</P>
<P class="p249 ft10"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft63">Flera miljöfrågor kan endast lösas genom samarbete mellan länder. För att nå de nationella miljömålen är det därför nödvändigt med </SPAN><SPAN class="ft67">internationellt samarbete</SPAN>.</P>
<P class="p251 ft9">Förra året antog riksdagen miljömålspropositionen (2009/10:155) där det framhölls att miljömålssystemet kan bli effektivare genom att skilja uppföljning och utvärdering från uppgiften att utveckla strategier. Bland annat beslutades att tillsätta en parlamentarisk beredning, den s.k. miljömålsberedningen, som har i uppdrag att ge regeringen råd och förslag till miljöstrategier med etappmål, styrmedel och åtgärder inom prioriterade områden. Beredningen ska utveckla dialogen med länsstyrelserna och andra myndigheter, företrädare för regionala och kommunala samverkansorgan eller landsting, kommuner, näringslivet, ideella organisationer och forskningen. Samtidigt fick Naturvårdsverket utökat ansvar för att samordna myndigheternas miljömålsuppföljning</P>
<P class="p252 ft9">Åtta centrala myndigheter har från juli 2011 enligt sin instruktion ansvar för miljökvalitetsmålen. Naturvårdsverket har ansvar för tio av målen, medan Boverket, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Skogsstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten och SGU har ansvar för ett var av de övriga sex målen. Från juli 2011 går tre av de mål som Naturvårdsverket hittills har haft ansvar för (<SPAN class="ft8">Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård</SPAN>) över till HaV. Myndigheterna ska samla data, redovisa måluppfyllelsen, föreslå kompletterande insatser och i övrigt verka för att miljökvalitetsmålen nås.</P>
<P class="p253 ft9">Utöver de åtta myndigheterna ska 25 (eller 24 från juli 2011) andra myndigheter verka för miljökvalitetsmålen inom sina verksamhetsområden. De ingår i den s.k. samverkansgruppen och ska bistå Naturvårdsverket och övriga miljömålsansvariga myndigheter</P>
<P class="p75 ft16">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td99"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td100"><SPAN class="p26 ft28">Krav på kunskapsunderlag i <NOBR>EU-regler</NOBR> och nationellt</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p254 ft9">med underlag för uppföljning och utvärdering av miljöarbetet. I gruppen företräds även fem myndigheter som har information av betydelse för miljömålsuppföljningen. Därutöver ingår företrädare från Miljömålsberedningen och för sex <NOBR>icke-statliga</NOBR> aktörer.</P>
<P class="p255 ft8">Kunskapsunderlag för uppföljning och utvärdering av miljömålsarbetet</P>
<P class="p101 ft9">De miljömålsansvariga myndigheterna ska samordna uppföljning och utvärdering av respektive miljökvalitetsmål. Det innebär att underlag för att så korrekt som möjligt bedöma måluppfyllelsen i samband med såväl den årliga uppföljningen, som den fördjupade utvärderingen vart fjärde år, ska inhämtas från relevanta myndigheter och organisationer. Myndigheterna ska tillsammans med organisationer och företag som verkar inom en viss samhällssektor (exempelvis transportsektorn, jordbruket, industrin) dessutom utveckla lämpliga indikatorer för att följa upp miljöarbetet. I dagsläget finns drygt 100 indikatorer fördelade mellan de 16 miljökvalitetsmålen. De indikatorer som främst kan vara tillämpliga för havsplanering är de som rör uppföljningen av <SPAN class="ft8">Hav i balans samt levande kust och skärgård </SPAN>och <SPAN class="ft8">Ingen övergödning</SPAN>. Exempel på indikatorer för dessa mål är antal fiskefartyg, oljeutsläpp i havet, strandnära byggande, fosfor i havet och kväve i havet.</P>
<P class="p256 ft9">Naturvårdsverket har ett regeringsuppdrag som sträcker sig fram till juli 2012 En första delrapport lämnades till regeringen i mars 2011, där verket slutrapporterade delmålen, som enligt miljömålspropositionen har upphört, reviderade preciseringarna för miljökvalitetsmålen samt följde upp målen enligt de nya bedömningsgrunderna och de föreslagna preciseringarna.</P>
<P class="p70 ft9">Den nya bedömningsgrunden innebär att det tillstånd i miljön som miljökvalitetsmålen uttrycker, eller förutsättningarna för att nå denna kvalitet, behöver vara uppnådda inom en generation. Ett miljökvalitetsmål bör således bedömas som möjligt att nå, om analysen visar antingen att det tillstånd i miljön som målet och dess preciseringar uttrycker kan nås, eller att tillräckliga åtgärder, nationellt och internationellt, är beslutade och förväntas vara genomförda inom en generation efter att systemet infördes. Det har dock framhållits att belysande och fördjupande resonemang saknas om vad den nya bedömningsgrunden för med sig och hur den ska tillämpas. Bedömningar huruvida förutsättningarna finns</P>
<P class="p257 ft16">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Krav på kunskapsunderlag i <NOBR>EU-regler</NOBR> och nationellt</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p96 ft9">måste bygga på tillräckligt vetenskapligt underlag och det måste utvecklas metodik för hur dessa bedömningar ska göras.</P>
<P class="p97 ft9">Syftet med översynen var att flera av målen inte ansågs ha preciseringar som gör det möjligt att tolka och följa upp dem. Det saknas bl.a. definitiva halter eller nivåer eller andra mått för att bedöma vilken kvalitet som ska vara uppnådd. Det är också svårt att formulera väl fungerande preciseringar för flera mål, eftersom kunskapsunderlaget för vilken miljökvalitet som eftersträvas inte är tillräckligt. Preciseringar är dessutom viktiga för förståelsen av vad målen innebär och som stöd vid tolkningen. De förslag på preciseringar som de miljömålsansvariga myndigheterna nu har arbetat fram försöker ytterligare visa på möjliga indikatorer eller andra relevanta uppföljningssystem. För målet <SPAN class="ft8">Hav i balans samt levande kust och skärgård </SPAN>innebär de nya preciseringarna en tydligare koppling till de tre miljödirektiven. Preciseringarna knyter också an till konventionen om biologisk mångfald (CBD) och arbetet som bedrivs inom havskonventionerna Helcom och Ospar. Fortfarande saknas dock indikatorer för att följa upp flera av preciseringarna, varför utvecklingsarbete återstår.</P>
<P class="p258 ft16">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB35650x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft16">53</SPAN></DIV>
<P class="p259 ft17">SOU 2011:56 Krav på kunskapsunderlag i <NOBR>EU-regler</NOBR> och nationellt</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr18 td146"><SPAN class="p172 ft23">Tabell 1.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr18 td147"><SPAN class="p260 ft23">Jämförelse mellan miljödirektiven och miljömålsarbetet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td148"><SPAN class="p26 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td149"><SPAN class="p26 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td150"><SPAN class="p26 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td149"><SPAN class="p26 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td151"><SPAN class="p26 ft79"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td146"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td152"><SPAN class="p26 ft29">Marina direktivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p26 ft29">Vattendirektivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td152"><SPAN class="p146 ft29">Art- och habitat-</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td153"><SPAN class="p26 ft29">Miljömålsarbetet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td148"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td149"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td150"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td149"><SPAN class="p146 ft29">direktivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td151"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td146"><SPAN class="p172 ft29">Över-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td152"><SPAN class="p26 ft29">god miljöstatus</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td34"><SPAN class="p26 ft29">god ekologisk och</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td152"><SPAN class="p146 ft29">gynnsam</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td153"><SPAN class="p26 ft29">de stora miljö-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td146"><SPAN class="p172 ft29">gripande</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td152"><SPAN class="p26 ft29">(GES)*</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p26 ft29">vattenkemisk</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td152"><SPAN class="p146 ft29">bevarandestatus</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td153"><SPAN class="p26 ft29">problemen lösta till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p172 ft29">mål</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p26 ft29">status**</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td153"><SPAN class="p26 ft29">nästa generation</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td146"><SPAN class="p172 ft29">Målets</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td152"><SPAN class="p26 ft29">– uppnå eller</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p26 ft29">– minska</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td152"><SPAN class="p26 ft29">– utbrednings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td153"><SPAN class="p26 ft81">se generationsmålets</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p172 ft29">innerbörd</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft29">upprätthålla god</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p26 ft29">föroreningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft29">området ska vara</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td153"><SPAN class="p26 ft29">strecksatser (prop.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td146"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td152"><SPAN class="p26 ft29">miljöstatus</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p26 ft29">– främja hållbar</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td152"><SPAN class="p26 ft29">stabilt eller ökande</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td153"><SPAN class="p26 ft29">2019/10:155, s. 21)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft29">– skydda och</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p26 ft29">vattenanvändning</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft29">– nödvändiga</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td153"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td146"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td152"><SPAN class="p26 ft29">bevara miljön</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p26 ft29">– förbättra</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td152"><SPAN class="p26 ft29">strukturer och</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td153"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft29">– förhindra vidare</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p26 ft29">tillståndet för de</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft29">funktioner ska</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td153"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft29">försämring</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p26 ft29">vattenberoende</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft29">finnas kvar</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td153"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td146"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td152"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p26 ft29">ekosystemen</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td152"><SPAN class="p26 ft29">– typiska arter ska</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td153"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft29">förbli livskraftiga</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td153"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td146"><SPAN class="p172 ft29">Bedöms</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td152"><SPAN class="p26 ft82">11 deskriptorer</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td34"><SPAN class="p26 ft82">Bilogiska faktorer</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td152"><SPAN class="p26 ft29">Bedömning av</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td153"><SPAN class="p26 ft83">16 miljökvalitetsmål,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td146"><SPAN class="p172 ft29">enligt</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td152"><SPAN class="p26 ft81">– biologisk mångfald</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p26 ft29">– fytoplankton</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td152"><SPAN class="p26 ft29">områdenas relativa</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td153"><SPAN class="p26 ft82">med preciseringar:</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td146"><SPAN class="p172 ft29">(kräver</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td152"><SPAN class="p26 ft29">– främmande arter</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p26 ft29">– påväxtalger</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td152"><SPAN class="p26 ft29">betydelse för varje</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td153"><SPAN class="p26 ft29">1. begränsad</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p172 ft29">kunskaps-</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft84">– kommersiella arter</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p26 ft29">– vattenväxter</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft29">livsmiljötyp och</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td153"><SPAN class="p26 ft29">klimatpåverkan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td146"><SPAN class="p172 ft85">underlag)</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td152"><SPAN class="p26 ft85">– marina</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td34"><SPAN class="p26 ft85">– bottendjur</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td152"><SPAN class="p26 ft85">varje art,</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td153"><SPAN class="p26 ft29">4. giftfri miljö</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td146"><SPAN class="p26 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td152"><SPAN class="p26 ft29">näringsvävar</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td34"><SPAN class="p26 ft29">– fisk</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td152"><SPAN class="p26 ft29">t.ex.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td146"><SPAN class="p26 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td153"><SPAN class="p26 ft81">7. ingen övergödning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td146"><SPAN class="p26 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft29">– eutrofiering</SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr18 td34"><SPAN class="p26 ft82">Kemiska faktorer</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft29">– livsmiljötypens</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td146"><SPAN class="p26 ft89"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr4 td153"><SPAN class="p26 ft81">10. hav i balans samt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td146"><SPAN class="p26 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft29">– havsbottens</SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft29">representativitet på</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td146"><SPAN class="p26 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr14 td34"><SPAN class="p26 ft29">– siktdjup</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td146"><SPAN class="p26 ft90"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr14 td153"><SPAN class="p26 ft29">levande kust och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td146"><SPAN class="p26 ft90"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr14 td152"><SPAN class="p26 ft29">integritet</SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr14 td152"><SPAN class="p26 ft29">området</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td146"><SPAN class="p26 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr14 td34"><SPAN class="p26 ft29">– vattentemperatur</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td146"><SPAN class="p26 ft90"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr13 td153"><SPAN class="p26 ft29">skärgård</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td146"><SPAN class="p26 ft90"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft29">– hydrografi</SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft29">– grad av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td146"><SPAN class="p26 ft89"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr13 td34"><SPAN class="p26 ft29">– syreförhållanden</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td146"><SPAN class="p26 ft90"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td153"><SPAN class="p26 ft90"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td146"><SPAN class="p26 ft90"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td152"><SPAN class="p26 ft84">– ekologiska effekter</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td152"><SPAN class="p26 ft29">bevarande och</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td153"><SPAN class="p26 ft84">16. ett rikt växt- och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td146"><SPAN class="p26 ft91"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td34"><SPAN class="p26 ft85">– salthalt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft29">av ämnen</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p26 ft84">– försurningsstatus</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft29">möjlighet till</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td153"><SPAN class="p26 ft29">djurliv</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td146"><SPAN class="p26 ft91"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td152"><SPAN class="p26 ft85">– koncentrationer</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td34"><SPAN class="p26 ft29">– närings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td152"><SPAN class="p26 ft85">återställande</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td153"><SPAN class="p26 ft91"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td146"><SPAN class="p26 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td152"><SPAN class="p26 ft29">ämnen i föda</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td152"><SPAN class="p26 ft29">– storlek och täthet</SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td153"><SPAN class="p26 ft92"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td146"><SPAN class="p26 ft93"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td34"><SPAN class="p26 ft29">förhållanden</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td153"><SPAN class="p26 ft93"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td146"><SPAN class="p26 ft90"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td152"><SPAN class="p26 ft29">– marint avfall</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td152"><SPAN class="p26 ft29">hos den population</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td153"><SPAN class="p26 ft90"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td146"><SPAN class="p26 ft94"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td34"><SPAN class="p26 ft29">– särskilt</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td153"><SPAN class="p26 ft94"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td146"><SPAN class="p26 ft90"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft29">– energi, under-</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft29">av arten som finns i</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td153"><SPAN class="p26 ft90"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td146"><SPAN class="p26 ft93"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td34"><SPAN class="p26 ft84">förorenande ämnen</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td153"><SPAN class="p26 ft93"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td146"><SPAN class="p26 ft90"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft29">vattensbuller</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft29">området</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td153"><SPAN class="p26 ft90"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td146"><SPAN class="p26 ft93"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p26 ft82">Hydromorfologiska</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td153"><SPAN class="p26 ft93"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td146"><SPAN class="p26 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td152"><SPAN class="p26 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td152"><SPAN class="p26 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td153"><SPAN class="p26 ft88"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p26 ft82">faktorer</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td153"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td146"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td152"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p26 ft81">– vattenflödesvolym</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td152"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td153"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p26 ft29">– flödesdynamik</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td153"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td146"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td152"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p26 ft29">– uppehållstid</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td152"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td153"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p26 ft29">– förbindelser med</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td153"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p26 ft29">grundvatten</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td153"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td146"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td152"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p26 ft29">– kontinuitet</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td152"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td153"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p26 ft29">– variation i djup</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td153"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p26 ft29">– morfologiska</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td153"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td146"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td152"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p26 ft29">förhållanden</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td152"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td153"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td146"><SPAN class="p172 ft29">Följs upp</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td152"><SPAN class="p26 ft29">indikatorer (totalt 56</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td34"><SPAN class="p26 ft29">– miljökvalitets-</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td152"><SPAN class="p26 ft29">– 88 naturtyper,</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td153"><SPAN class="p26 ft29">ca 100 indikatorer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td146"><SPAN class="p172 ft29">genom</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td152"><SPAN class="p26 ft29">st. fördelade mellan</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p26 ft29">normer ***</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td152"><SPAN class="p26 ft29">varav 24</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td153"><SPAN class="p26 ft29">fördelade på de 16</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft29">deskriptorerna)</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p26 ft29">– parametrar (se</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft29">prioriterade</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td153"><SPAN class="p26 ft29">målen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td146"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td152"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p26 ft29">ovan)</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td152"><SPAN class="p26 ft29"><NOBR>–stort</NOBR> antal arter</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td153"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td148"><SPAN class="p26 ft95"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td149"><SPAN class="p26 ft95"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td150"><SPAN class="p26 ft95"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td149"><SPAN class="p26 ft95"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td151"><SPAN class="p26 ft95"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB35651x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft17">Krav på kunskapsunderlag i <NOBR>EU-regler</NOBR> och nationellt SOU 2011:56</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr8 td70"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td154"><SPAN class="p172 ft29">Marina direktivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td153"><SPAN class="p26 ft29">Vattendirektivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td62"><SPAN class="p26 ft29">Art- och habitat-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td155"><SPAN class="p28 ft29">Miljömålsarbetet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td70"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td154"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td153"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td62"><SPAN class="p26 ft29">direktivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td155"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td156"><SPAN class="p26 ft95"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td157"><SPAN class="p26 ft95"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td151"><SPAN class="p26 ft95"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td158"><SPAN class="p26 ft95"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td159"><SPAN class="p26 ft95"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td70"><SPAN class="p172 ft29">Uppfylls</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td154"><SPAN class="p172 ft84">åtgärdsprogram per</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td153"><SPAN class="p26 ft29">– åtgärdsprogram</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td62"><SPAN class="p26 ft29">– Natura 2000-</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td155"><SPAN class="p28 ft29">etappmål och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td70"><SPAN class="p172 ft29">genom</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td154"><SPAN class="p172 ft29">havsområde</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td153"><SPAN class="p26 ft29">– förvaltningsplan</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td62"><SPAN class="p26 ft29">områden</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td155"><SPAN class="p28 ft81">strategier (föreslås av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td70"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td154"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td160"><SPAN class="p26 ft29">per avrinningsområde – <NOBR>skötsel-,</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td155"><SPAN class="p28 ft29">miljömåls-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td70"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td154"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td153"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td62"><SPAN class="p26 ft29">bevarande- och</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td155"><SPAN class="p28 ft81">beredningen, beslutas</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td70"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td154"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td153"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td62"><SPAN class="p26 ft84">förvaltningsplaner</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td155"><SPAN class="p28 ft29">av regeringen)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td70"><SPAN class="p172 ft84">Kontrolleras</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td154"><SPAN class="p172 ft29">övervaknings-</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td160"><SPAN class="p26 ft29">övervakningsprogram system för</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td155"><SPAN class="p28 ft29">årlig utvärdering,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td70"><SPAN class="p172 ft29">genom</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td154"><SPAN class="p172 ft29">program</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td153"><SPAN class="p26 ft29">per vattendistrikt</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td62"><SPAN class="p26 ft29">övervakning</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td155"><SPAN class="p28 ft81">fördjupad utvärdering</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td70"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td154"><SPAN class="p172 ft29">per havsområde</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td153"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td62"><SPAN class="p26 ft29">(artportalen)</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td155"><SPAN class="p28 ft29">vart 4:e år</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td70"><SPAN class="p172 ft29">Målår</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td154"><SPAN class="p172 ft29">2020</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td153"><SPAN class="p26 ft84">2015 (senast 2027)</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td62"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td155"><SPAN class="p28 ft29">2020</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td70"><SPAN class="p172 ft29">Genom-</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td154"><SPAN class="p172 ft29">vart 6:e år</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td153"><SPAN class="p26 ft29">vart 6:e år</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td62"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td155"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td70"><SPAN class="p172 ft29">förande-</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td154"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td153"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td62"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td155"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td70"><SPAN class="p172 ft29">cykel</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td154"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td153"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td62"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td155"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td156"><SPAN class="p26 ft95"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td157"><SPAN class="p26 ft95"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td151"><SPAN class="p26 ft95"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td158"><SPAN class="p26 ft95"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td159"><SPAN class="p26 ft95"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p261 ft23">* GES fastställs för respektive havsområde, klart i juli 2012.</P>
<P class="p209 ft23"><SPAN class="ft23">**</SPAN><SPAN class="ft96">delas in i ytvatten och grundvatten, inkluderar alla inlands- och kustvatten</SPAN></P>
<P class="p262 ft23"><SPAN class="ft23">***</SPAN><SPAN class="ft96">uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt och fastställs av vattendelegationen i resp. vattendistriktet</SPAN></P>
<P class="p263 ft16">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<P class="p264 ft59"><SPAN class="ft7">2</SPAN><SPAN class="ft58">Internationell utblick om planeringsunderlag</SPAN></P>
<P class="p265 ft9">I detta kapitel beskriver vi det pågående arbetet med havsplanering och planeringsunderlag i de nordiska grannländerna Norge, Danmark och Finland. Beskrivningen inriktas på att komplettera redovisningen i huvudbetänkandet (SOU 2010:91).</P>
<P class="p16 ft9">Vidare tar vi upp några pågående <NOBR>EU-projekt</NOBR> av betydelse för planeringsunderlag vad gäller havet, havsplaneringsprojekten <SPAN class="ft8">BaltSeaPlan </SPAN>och <SPAN class="ft8">Plan Bothnia </SPAN>samt forskningsprojekten PREHAB och MESMA.</P>
<P class="p179 ft41"><SPAN class="ft41">2.1</SPAN><SPAN class="ft60">Havsplanering och planeringsunderlag i Norge</SPAN></P>
<P class="p266 ft9">Utredningen skrev om de norska förvaltningsplanerna för havet i huvudbetänkandet (s. 312). Den norska regeringen avser att lägga fram en förvaltningsplan för Nordsjön och Skagerrak år 2013. Förvaltningsplanerna täcker i utgångsläget havsområdet från baslinjen och ut till öppna havet. All påverkan av mänskliga aktiviteter ska beskrivas, liksom särskilt värdefulla och sårbara områden som väljs ut med hjälp av förbestämda kriterier. Betydelsen för biologisk mångfald och biologisk produktion är de viktigaste kriterierna, men även ekonomisk, social och kulturell betydelse och vetenskapligt värde ingår. Hur sårbar miljön är i ett värdefullt område värderas utifrån arternas eller naturtypernas förmåga att upprätthålla sitt naturliga tillstånd vid yttre mänsklig påverkan, som fiske, sjöfart, oljeverksamhet och föroreningar.</P>
<P class="p219 ft9">Ingen särskild lagstiftning finns för havsplanering i Norge. Behovet framhålls i stället av god samordning mellan förvaltningsplanen och lagstiftningen. Arbetet med helhetlig och ekosystembaserad havsförvaltning har dock stärkts genom ny lagstiftning om</P>
<P class="p267 ft16">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Internationell utblick om planeringsunderlag</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p96 ft9">biologisk mångfald (<SPAN class="ft8">lov om naturens mangfold</SPAN>) och om havsresurserna (<SPAN class="ft8">lov om forvaltning av viltlevande marine ressurser</SPAN>).</P>
<P class="p97 ft9">Förvaltningsplanerna fastställer överordnade politiska och strategiska ramar och riktlinjer för förvaltningen, tvärs över sektorerna, liksom vilka åtgärder som ska vidtas för hållbart nyttjande och skydd av havet. Lagen om biologisk mångfald och havsresurslagen fastställer de övergripande juridiska ramarna (syfte, förvaltningsmål och principer) för förvaltningen av havsområdena samt vilka åtgärder som <SPAN class="ft8">ska </SPAN>(skyldigheter) och <SPAN class="ft8">kan </SPAN>(befogenheter) genomföras enligt lagstiftningen.</P>
<P class="p35 ft8">Arbetet med planerna</P>
<P class="p74 ft9">En interdepartemental styrgrupp under ledning av Miljøverndepartementet samordnar arbetet med att ta fram och följa upp förvaltningsplanerna. Styrgruppen som består av berörda departement har tillsatt en ämnesgrupp (<SPAN class="ft8">faggruppe</SPAN>) med berörda myndigheter som utarbetar kunskapsunderlaget för förvaltningsplanen.</P>
<P class="p97 ft9">Ämnesgruppen för Norska havet, som tillsattes 2007, lämnade en rad rapporter: Inledningsvis tog den fram ett gemensamt faktaunderlag, en s.k. arealrapport med beskrivning av miljö- och naturresurser samt särskilt värdefulla områden och viktiga områden för näringarna. Rapporter togs också fram om nuläget avseende fisket, petroleumverksamheten, sjöfarten samt om samhällsekonomiska förhållanden. Sedan vidtog sektorsvisa utredningar av konsekvenserna av sjöfarten, fisket, petroleumverksamhet och andra energiformer till havs samt av yttre påverkan på miljön, resurserna och samhällsekonomin som klimatförändringar, försurning av havet, långväga föroreningar och liknande. I ytterligare en rapport redogjordes för sårbarheten hos värdefulla områden vad gäller verksamheter och annan påverkan. Gruppen värderade också kunskapsstatusen och kunskapsbehoven, liksom vilka konsekvenser som den samlade påverkan på Norska havet har med dagens aktiviteter respektive år 2025. Slutligen behandlades intressekonflikter mellan näringarna samt mellan näringar och miljön.</P>
<P class="p268 ft9">Faktaunderlaget täcker hela det geografiska havsområdet, även det fria havet (vattnen utanför den ekonomiska zonen), medan åtgärder i planen endast ska omfatta områden under norsk jurisdiktion. Dessutom ingår de kustnära områdena i beskrivningen, trots att de inte täcks av förvaltningsplanen.</P>
<P class="p112 ft16">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB35654x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft17">SOU 2011:56 Internationell utblick om planeringsunderlag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr18 td107"><SPAN class="p26 ft23">Figur 2.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=19 class="tr18 td161"><SPAN class="p26 ft29">Schematisk bild av arbetsprocessen för de norska havsplanerna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td162"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td163"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td114"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td164"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr18 td165"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td166"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td163"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td167"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td163"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td163"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td166"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td168"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td163"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td169"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td163"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td170"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td171"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td40"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td172"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td163"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr14 td173"><SPAN class="p146 ft97">Gemensamt faktaunderlag</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td166"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td163"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td167"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td163"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td163"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td166"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td168"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td163"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td169"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td163"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td170"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td174"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td40"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td162"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td163"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td114"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td175"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td67"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td52"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td67"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td89"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td176"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td163"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td166"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td163"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td167"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td163"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td175"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td67"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td20"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td163"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td169"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td163"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td170"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td171"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td40"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td172"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td175"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td119"><SPAN class="p146 ft24">Miljö och</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td175"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td67"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td52"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td67"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td177"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr19 td178"><SPAN class="p127 ft24">Status</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td175"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td67"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td179"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td175"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr19 td180"><SPAN class="p26 ft24">Samhälls-</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td40"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td172"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td175"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td119"><SPAN class="p146 ft24">naturresurser</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td175"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td67"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td52"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td67"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td177"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr28 td178"><SPAN class="p127 ft24">för näringarna</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td175"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td67"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td179"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td175"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr28 td180"><SPAN class="p26 ft24">ekonomin</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td40"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td172"><SPAN class="p26 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td163"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td123"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td175"><SPAN class="p26 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td67"><SPAN class="p26 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td52"><SPAN class="p26 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td67"><SPAN class="p26 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td177"><SPAN class="p26 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td176"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td163"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td166"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td163"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td167"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td181"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td175"><SPAN class="p26 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td67"><SPAN class="p26 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td179"><SPAN class="p26 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td163"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td169"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td163"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td170"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td174"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td40"><SPAN class="p26 ft100"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td162"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td175"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td24"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td67"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr26 td38"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td54"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td175"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td67"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td20"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td175"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td162"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td175"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td182"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td183"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td40"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td172"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td184"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td130"><SPAN class="p146 ft24">Särskilt värde-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td175"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td185"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td186"><SPAN class="p127 ft24">Viktiga områden</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td54"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td175"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td67"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td20"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td175"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td162"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td175"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td182"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td183"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td40"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td172"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td175"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td119"><SPAN class="p146 ft24">fulla områden</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td175"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td185"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr38 td187"><SPAN class="p127 ft24">för näringarna</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr38 td54"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td175"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td67"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td20"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td175"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td162"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td175"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td182"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td183"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td40"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td172"><SPAN class="p26 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td163"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td123"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td175"><SPAN class="p26 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td185"><SPAN class="p26 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td176"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td166"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr33 td188"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr33 td164"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td181"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td189"><SPAN class="p26 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td190"><SPAN class="p26 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td67"><SPAN class="p26 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr29 td90"><SPAN class="p26 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td175"><SPAN class="p26 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td182"><SPAN class="p26 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td183"><SPAN class="p26 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td40"><SPAN class="p26 ft100"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td162"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td175"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td191"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td175"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td67"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td52"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td166"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td164"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td176"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td163"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td166"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td163"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td167"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td163"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td163"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td166"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td168"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td163"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td169"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td163"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td170"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td171"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td40"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td162"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td175"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td191"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td175"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td67"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td192"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=16 class="tr6 td193"><SPAN class="p144 ft97">Sektorsvisa utredningar av konsekvenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td40"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td162"><SPAN class="p26 ft101"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td175"><SPAN class="p26 ft101"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td191"><SPAN class="p26 ft101"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td175"><SPAN class="p26 ft101"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td67"><SPAN class="p26 ft101"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td192"><SPAN class="p26 ft101"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td166"><SPAN class="p26 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td164"><SPAN class="p26 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td176"><SPAN class="p26 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td163"><SPAN class="p26 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td166"><SPAN class="p26 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td163"><SPAN class="p26 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td167"><SPAN class="p26 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td163"><SPAN class="p26 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td163"><SPAN class="p26 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td166"><SPAN class="p26 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td168"><SPAN class="p26 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td163"><SPAN class="p26 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td169"><SPAN class="p26 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td163"><SPAN class="p26 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td170"><SPAN class="p26 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td174"><SPAN class="p26 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td40"><SPAN class="p26 ft101"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td162"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td163"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td114"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td163"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td67"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td52"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td166"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td164"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td176"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td163"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td67"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td163"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td167"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td163"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td163"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td67"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td168"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td163"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td169"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td163"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td182"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td171"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td40"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td172"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td175"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td194"><SPAN class="p146 ft24">Särskilt sårbara</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td67"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td192"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 rowspan=2 class="tr7 td195"><SPAN class="p28 ft24">Sjöfart</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td185"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td175"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr7 td54"><SPAN class="p148 ft24">Fiske</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td196"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td185"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td197"><SPAN class="p269 ft24">Olja,</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td162"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td196"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td198"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td199"><SPAN class="p126 ft74">Yttre</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td40"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td172"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td175"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr38 td194"><SPAN class="p146 ft24">områden</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td67"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td192"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td185"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td175"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td196"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td185"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr38 td197"><SPAN class="p270 ft24">energi</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td162"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td196"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td198"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td199"><SPAN class="p271 ft24">påverkan</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td40"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td172"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td175"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td67"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td192"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td67"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td89"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td52"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td196"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td185"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td175"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td189"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td175"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td196"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td185"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td162"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td196"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td198"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td40"><SPAN class="p26 ft71"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td172"><SPAN class="p26 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td163"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td114"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td181"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td67"><SPAN class="p26 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td192"><SPAN class="p26 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td166"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td164"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td176"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td181"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td185"><SPAN class="p26 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td163"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td167"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td163"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td181"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td185"><SPAN class="p26 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td168"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr33 td200"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td181"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td198"><SPAN class="p26 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td174"><SPAN class="p26 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td40"><SPAN class="p26 ft100"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td162"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td175"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td114"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr40 td164"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr40 td201"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr37 td202"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td163"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr40 td164"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td167"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr40 td203"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr40 td114"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td40"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td162"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td196"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr28 td204"><SPAN class="p144 ft74">Indikatorer, referensvärden,</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td89"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td192"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td175"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=12 class="tr28 td205"><SPAN class="p26 ft24">Konsekvenser av samlad påverkan</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td40"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td162"><SPAN class="p26 ft101"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td196"><SPAN class="p26 ft101"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr31 td204"><SPAN class="p144 ft103">åtgärdsgränser för</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td206"><SPAN class="p26 ft101"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td163"><SPAN class="p26 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td166"><SPAN class="p26 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td163"><SPAN class="p26 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td167"><SPAN class="p26 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td163"><SPAN class="p26 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td163"><SPAN class="p26 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td166"><SPAN class="p26 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td168"><SPAN class="p26 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td163"><SPAN class="p26 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td169"><SPAN class="p26 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td163"><SPAN class="p26 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td170"><SPAN class="p26 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td174"><SPAN class="p26 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td40"><SPAN class="p26 ft101"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td162"><SPAN class="p26 ft104"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td196"><SPAN class="p26 ft104"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr36 td204"><SPAN class="p144 ft74">samordnad övervakning</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr36 td206"><SPAN class="p26 ft104"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td175"><SPAN class="p26 ft104"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr36 td199"><SPAN class="p26 ft105">Intresse-</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td175"><SPAN class="p26 ft104"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr36 td207"><SPAN class="p26 ft105">Kunskaps-</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td172"><SPAN class="p26 ft104"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td175"><SPAN class="p26 ft104"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr36 td208"><SPAN class="p26 ft105">Samlade</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td40"><SPAN class="p26 ft104"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td162"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td196"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td114"><SPAN class="p26 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td163"><SPAN class="p26 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td166"><SPAN class="p26 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td176"><SPAN class="p26 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td209"><SPAN class="p26 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td89"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td192"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td175"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr28 td174"><SPAN class="p26 ft24">konflikter</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td163"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 rowspan=2 class="tr28 td210"><SPAN class="p26 ft24">behov</SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td172"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td175"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr28 td211"><SPAN class="p26 ft24">konsekvenser</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td40"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td162"><SPAN class="p26 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td175"><SPAN class="p26 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td191"><SPAN class="p26 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td175"><SPAN class="p26 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td67"><SPAN class="p26 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td52"><SPAN class="p26 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td67"><SPAN class="p26 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td89"><SPAN class="p26 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td192"><SPAN class="p26 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td163"><SPAN class="p26 ft104"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td212"><SPAN class="p26 ft104"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td163"><SPAN class="p26 ft104"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p272 ft24">Helhetlig förvaltningsplan</P>
<P class="p3 ft72"><SPAN class="ft107">Källa: </SPAN>Norges Miljøverndepartement, egen översättning och bearbetning</P>
<P class="p67 ft108">Helhetlig förvaltning av Nordsjön</P>
<P class="p68 ft25">Arbetet med förvaltningsplanen för Barents hav och Lofoten har gett en modell för att utarbeta övriga förvaltningsplaner. Många lärdomar har dragits under arbetets gång och till stor del kan samma grepp användas i arbetet med andra havsområden. Den generella bakgrunden från rapporter inom olika teman från både arbetet med Barents hav och med Norska havet förväntas också i viss grad kunna överföras till förhållandena i Nordsjön.</P>
<P class="p79 ft25">Arbetet ska täcka det nationella området utanför baslinjen och norsk ekonomisk zon söder om Stad (62°N), liksom norsk del av Skagerrak. För att säkra samordningen av kunskapsuppbyggnaden ska ämnesgruppens arbete, i de områden som det är naturligt, ses i sammanhang med arbetet som pågår inom vattendirektivet samt i andra områden i Nordsjön och Skagerrak utanför norsk ekonomisk zon.</P>
<P class="p109 ft109">Förvaltningsplanen för Nordsjön, som också omfattar Skagerrak ska baseras på samarbete mellan Nordsjöländerna. EU:s havs-</P>
<P class="p273 ft26">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Internationell utblick om planeringsunderlag</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p96 ft9">miljödirektiv kommer också att tillämpas av Norge. Miljøverndepartementet har tillsatt en ämnesgrupp för att ta fram underlag till förvaltningsplanen som ska vara klar år 2013. Gruppen leds av Statens klimaog forurensningstilsyn (Klif). I övrigt ingår bl.a. Sjøfartsdirektoratet, Oljedirektoratet, Havforskningsinstituttet, Norsk institutt for vannforskning, Norsk institutt for naturforskning, Fiskeridirektoratet och Direktoratet for naturforvaltning. Andra myndigheter kan ingå i arbetet och vid behov även extern kompetens. Alla rapporter som utarbetas ska identifiera eventuella kunskapsbehov.</P>
<P class="p274 ft9">Under <NOBR>Ospar-konventionen</NOBR> tas statusrapporter för den marina miljön i Nordostatlanten fram (QSR, Quality Status Report) för bland annat Nordsjön. Avsikten är att arbetet med förvaltningsplanen så långt som möjligt ska bedrivs samordnat med Ospars QSR, som omfattar följande teman:</P>
<P class="p275 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">allmän del (bl.a. beskrivning av geografi, hydrografi),</SPAN></P>
<P class="p209 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">biologisk mångfald och ekosystem,</SPAN></P>
<P class="p209 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">eutrofiering,</SPAN></P>
<P class="p249 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">miljögifter (ämnen på prioriteringslistan och andra kemiske ämnen),</SPAN></P>
<P class="p276 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">radioaktiva ämnen,</SPAN></P>
<P class="p209 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><NOBR><SPAN class="ft62">offshore-aktiviteter,</SPAN></NOBR></P>
<P class="p209 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">fiske,</SPAN></P>
<P class="p209 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">sjöfart, samt</SPAN></P>
<P class="p209 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">helhetlig värdering (overall assessment).</SPAN></P>
<P class="p277 ft9">För varje tema ska rapporten beskriva situation och problem, genomförda program och åtgärder samt hur temaområdet påverkar havets miljöstatus. Prioriterade åtgärder ska också tas fram. Erfarenheterna från sektorövergripande samarbete förvaltningen av de norska havsområdena ska också ligga till grund för arbetet inom Ospar.</P>
<P class="p56 ft9">Utredningarna för QSR anses dock inte vara tillräckliga för behoven i förvaltningsplanen. Sambanden mellan land, kust och öppet hav vad gäller föroreningar är vidare väsentligt starkare i Nordsjön än i de två andra havsförvaltningsområdena. Kunskapsunderlaget, som ämnesgruppen för Nordsjön tar fram, måste därför samordnas med arbetet med vattendirektivet, för att uppnå effektivitet i kunskapsuppbyggnaden.</P>
<P class="p278 ft16">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB35656x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td213"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td214"><SPAN class="p26 ft28">Internationell utblick om planeringsunderlag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft9">Ämnesgruppen ska kartlägga vilka underlagsdata som måste hämtas in för att datamaterialet ska vara tillräckligt som underlag för förvaltningsplanen för Nordsjön. Kartläggningen ska samtidigt bidra till att täcka de största bristerna i kunskapsunderlaget. Gruppen ska också värdera vilka tema som inte täcktes av QSR, men som bör ingå i förvaltningsplanen.</P>
<P class="p16 ft9">Gruppen arrangerade ett ämnesseminarium med fylkesmännen (motsvarande länsstyrelserna) längs Nordsjön, Fiskeridirektoratets regionkontor och övriga berörda regionala myndigheter om förvaltningen av Nordsjön i syfte att främja helhetslösningar inom kunskapsuppbyggandet och förvaltningen. Seminariet belyste även sammanhangen mellan <NOBR>vatten-,</NOBR> kust- och havsmiljöarbete.</P>
<P class="p16 ft9">Slutligen ska gruppen värdera samordningsmöjligheterna inom kunskapsuppbyggnaden och förvaltningen av vatten, kust och hav.</P>
<P class="p78 ft8">Arbetet i gruppen hittills</P>
<P class="p68 ft9">Ämnesgruppen för Nordsjön har hittills tagit fram en värdering av kunskapsstatusen och kunskapsbehoven för Nordsjön och Skagerrak, som publicerades i en gemensam rapport från Klif och Havforskningsinstituttet år 2010.<A href="#page_56"><SPAN class="ft48">1</SPAN></A></P>
<P class="p16 ft9">Gruppen har också utarbetat förslag till utredningsprogram för en rad sektorer och teman (ansvarig myndighet anges i parentes). Dessa sändes ut på remiss i oktober 2010, med sista svarsdatum i början av år 2011. Ett remissmöte hölls i Oslo i november 2010.<A href="#page_56"><SPAN class="ft48">2</SPAN></A></P>
<P class="p242 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">Gemensamma mått för att värdera konsekvenser (Klimaog forurensningsdirektoratet)</SPAN></P>
<P class="p203 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">Program för utredning av miljökonsekvenser:</SPAN></P>
<P class="p280 ft9"><SPAN class="ft9">a)</SPAN><SPAN class="ft110">Petroleumverksamhet (Oljedirektoratet)</SPAN></P>
<P class="p281 ft9"><SPAN class="ft9">b)</SPAN><SPAN class="ft111">Förnybar energiproduktion till havs (Norges vassdragsog energidirektorat)</SPAN></P>
<P class="p280 ft9"><SPAN class="ft9">c)</SPAN><SPAN class="ft110">Fiske (Fiskeridirektoratet)</SPAN></P>
<P class="p280 ft9"><SPAN class="ft9">d)</SPAN><SPAN class="ft111">Sjöfart (Kystverket)</SPAN></P>
<P class="p281 ft9"><SPAN class="ft9">e)</SPAN><SPAN class="ft110">Land- och kustbaserad aktivitet (Klimaog forurensningsdirektoratet)</SPAN></P>
<P class="p281 ft10"><SPAN class="ft9">f)</SPAN><SPAN class="ft66">Klimatförändring, havsförsurning och långväga förorening (Klimaog forurensningsdirektoratet)</SPAN></P>
<P class="p282 ft55"><SPAN class="ft112">1</SPAN><SPAN class="ft113">http://www.klif.no/publikasjoner/2720/ta2720.pdf</SPAN></P>
<P class="p167 ft50"><SPAN class="ft112">2</SPAN><NOBR><SPAN class="ft114">http://www.klif.no/horing2010-1111</SPAN></NOBR></P>
<P class="p283 ft16">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB35657x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Internationell utblick om planeringsunderlag</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p284 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">Gemensam rapport med framtidsbilder för sektorerna i Nordsjön och Skagerrak fram till år 2030 inom samma områden som utredningsprogrammet</SPAN><A href="#page_57"><SPAN class="ft48">3</SPAN></A></P>
<P class="p285 ft43"><SPAN class="ft41">2.2</SPAN><SPAN class="ft115">Havsplanering och planeringsunderlag i Danmark</SPAN></P>
<P class="p59 ft9">I Danmark håller regeringen på att genomföra en maritim strategi. Som ett led i den har en tvärministeriell arbetsgrupp bildats, som ska lämna förslag till ett framtida system för fysisk planering av havet, <SPAN class="ft8">Havplangruppen</SPAN>. En av uppgifterna för gruppen är att se på planeringens dataunderlag, varför en undergrupp för datahantering har bildats.</P>
<P class="p60 ft9">Datahanteringsgruppens uppgifter hänger nära samman med målet om att bygga upp en geografisk infrastruktur för havsinformation, varför den har därför i uppdrag att ta fram en modell för hur havsplaneringen kan kopplas till det arbetet. Samtidigt ska detta överensstämma med de principer som gäller för Inspiredirektivet, bl.a. att data ska samlas in och lagras på ett ställe. Den geografiska infrastrukturen ska säkra att havsmyndigheter nyttjar och återanvänder data tvärsektoriellt och gör relevanta data tillgängliga för andra myndigheter. Företagens och myndigheternas uppgiftslämnande ska underlättas, så att samma data bara lämnas till myndigheterna en gång.</P>
<P class="p252 ft9">Gruppen ska kartlägga rutinerna och arbetssätten hos de berörda havsmyndigheterna, som lämnar, tar emot eller ställer data till förfogande. Den ska peka på behoven av nya rutiner i framiden, mot bakgrund av Havsplangruppens riktlinjer om det framtida systemet för havsplanering.</P>
<P class="p60 ft9">Utifrån en behovsanalys ska relevanta befintliga data identifieras, som ska ingå i den framtida havsplaneringen. Eventuella behov av nya data ska utredas. Gruppen ska prioritera vilka data som ska kunna utbytas. Gruppen ska beskriva den överordnade IT- arkitekturen för den tekniska lösning som ska användas. En ekonomisk uppskattning ska göras dels för att införa en gemensam lösning, dels för omkostnader för att införskaffa materiel från dataleverantörer.</P>
<P class="p286 ft50"><SPAN class="ft49">3 </SPAN>http://www.klif.no/nyheter/dokumenter/nordsjoen_forvaltningsplan_framtidsbilder.pdf</P>
<P class="p287 ft16">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB35658x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td213"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td214"><SPAN class="p26 ft28">Internationell utblick om planeringsunderlag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p288 ft9">Gruppen ska slutligen ta fram förslag på avtal om driften av den föreslagna lösningen och komma med förslag till hur den ska organiseras. Avtal ska föreslås som beskriver ansvarsförhållandena och ekonomin för drift och underhåll.</P>
<P class="p16 ft10">Kortog matrikelstyrelsen i Miljøministeriet leder gruppens arbete och deltar med experter. Därutöver utses en deltagare från vart ministerium (styrelse) som ingår Havplangruppen.</P>
<P class="p289 ft41"><SPAN class="ft41">2.3</SPAN><SPAN class="ft60">Havsplanering och planeringsunderlag i Finland</SPAN></P>
<P class="p68 ft9">Som utredningen redovisade i huvudbetänkandet (s. 326) ingår hela det finska territorialvattnet i den regionala planeringen. Ansvariga för regionplanerna är landskapsförbunden, kommunalförbund där alla kommuner måste ingå. Efter det att landskapsförbunden har antagit regionplanerna ska de fastställas av miljöministern.</P>
<P class="p290 ft9">Finland har nu antagit lagstiftning för att tillämpa EU:s havsmiljödirektiv.<A href="#page_58"><SPAN class="ft48">4 </SPAN></A>Ett nytt kapitel om ”havsvårdsförvaltning” fogades till befintlig lag som tillämpar EU:s vattendirektiv. Lagens rubrik ändras samtidigt till lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen. Dessutom ändrades miljöskyddslagen, vattenlagen, lagen om Finlands ekonomiska zon, havsskyddslagen samt lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program. Lagen om den ekonomiska zonen ändras så att lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen blir tillämplig där.</P>
<P class="p79 ft9">Det nya kapitlet om havsvårdsförvaltning innebär att en havsförvaltningsplan ska tas fram för de finska havsområdena. Vidare ska miljömål sättas upp samt åtgärds- och övervakningsprogram utarbetas, i enlighet med direktivet. Dessutom ges bestämmelser om myndighetsuppgifter och myndighetssamarbete samt regionalt samarbete. Lagen slår fast att förvaltningsplanerna inom vattenförvaltningen och havsförvaltningsplanen ska samordnas med varandra. Det ges också bestämmelser om att havsförvaltningsplanen ska ses över, om allmänhetens och olika parters deltagande i beredningen av planen samt om informationen om beredningsprocessen.</P>
<P class="p256 ft9">Miljöministeriet ansvarar för planeringen av havsvården och för beredningen av havsförvaltningsplanen, i samarbete med Jord- och</P>
<P class="p291 ft116"><SPAN class="ft49">4 </SPAN>Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om vattenvårdsförvaltningen och av vissa lagar som har samband med den <SPAN class="ft50">(RP 323/2010 rd); förslagen antagna av Finlands riksdag och i kraft sedan den 1 april 2011.</SPAN></P>
<P class="p292 ft16">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Internationell utblick om planeringsunderlag</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p96 ft9">skogsbruksministeriet och Kommunikationsministeriet. Miljöministeriet ansvarar också för det internationella samarbetet i anslutning till havsvårdsförvaltningen. <NOBR>Närings-,</NOBR> trafik- och miljöcentralerna deltar och ansvarar för det regionala beredningsarbetet. Finlands miljöcentral (SYKE) ansvarar för den inledande bedömningen av det marina miljötillståndet, för att fastställa vad som avses med god status och för att samordna övervakningsprogrammet i anslutning till planen.</P>
<P class="p60 ft9">Havsförvaltningsplanen, som ska godkännas av regeringen i plenum (statsrådet), ska motsvara direktivets krav på nationell marin strategi. Det är således inte fråga om fysisk planering. Planen ska syfta till att uppfylla <NOBR>EU-direktivets</NOBR> krav. Tillämpningsområdet är Finlands havsområden från kustlinjen fram till den yttersta gränsen av Finlands ekonomiska zon.</P>
<P class="p60 ft9">Finland tolkar direktivet så att det krävs en institutionell samarbetsstruktur på internationell nivå. Direktivet gör det alltså enligt Finland möjligt att använda Helcoms strukturer, för att säkerställa att åtgärderna med anledning av direktivet är konsekventa och att de samordnas inom havsområdet.</P>
<P class="p60 ft9">Dessutom föreslås bestämmelser om att statliga och kommunala myndigheter ska beakta havsförvaltningsplanen i sin egen verksamhet. Lagen medför dock inga direkta förpliktelser för enskilda. För att uppnå havsförvaltningsplanens mål fastställs ålägganden som gäller verksamhetsutövare och medborgare med stöd av annan lagstiftning.</P>
<P class="p99 ft9">Centrala aktörer i planeringen och verkställandet av havsvården är Finlands miljöcentral, <NOBR>närings-,</NOBR> trafik- och miljöcentralerna <NOBR>(NTM-centralerna),</NOBR> Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet (VFFI), Forststyrelsen och Meteorologiska institutet. SYKE har en central roll när det gäller att samla in de data som krävs enligt havsförvaltningsplanen och havsmiljödirektivet. Enligt en gemensamt avtalad plan som utarbetas under ledning av SYKE ska de aktörer som ansvarar för övervakningen av den marina miljön (Meteorologiska institutet, VFFI, Forststyrelsen, Livsmedelsverket och Geologiska forskningscentralen), samla in och lagra den information som behövs i öppna databaser. Dessa ska utnyttjas för att utarbeta, verkställa och följa upp havsförvaltningsplanen.</P>
<P class="p194 ft9">För att åstadkomma en enhetlig och allsidig översikt över den marina miljöns tillstånd bör, enligt regeringens proposition, övervakningen ökas särskilt i områden där det befintliga övervakningsnätet är otillräckligt, såsom i Bottenhavet. Antalet biologiska och</P>
<P class="p293 ft16">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td213"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td214"><SPAN class="p26 ft28">Internationell utblick om planeringsunderlag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft9">kemiska deskriptorer som används för uppföljningen bör behandlas som en helhet tillsammans med de biologiska deskriptorer som krävs enligt ramdirektivet om vatten, så att de biologiska kvalitetsfaktorerna i bägge direktiven beaktas när övervakningsprogrammen planeras. För att säkerställa att bedömningsresultaten är tillförlitliga krävs eventuellt nya resurser. Organiseringen av den uppföljning som havsmiljödirektivet förutsätter, kan enligt propositionen leda till att det gemensamma övervakningsprogrammet för Östersjön som genomförs inom ramen för Helcom, måste ses över.</P>
<P class="p109 ft9">Exakt hur den föreslagna lagen påverkar förvaltningen kan den finska regeringen bedöma i detalj först när planeringen av havsvården och övervakningen inleds 2012. Utarbetandet av en havsförvaltningsplan kräver uppskattningsvis sammanlagt <NOBR>6–8</NOBR> årsverken vid <NOBR>NTM-centralerna,</NOBR> miljöministeriet och Finlands miljöcentral. VFFI:s insats växer med några årsverken utöver den övervakning som i dagens läge utförs i havsområdena.</P>
<P class="p294 ft43"><SPAN class="ft41">2.4</SPAN><SPAN class="ft115">Pågående projekt av betydelse för planeringsunderlag</SPAN></P>
<P class="p282 ft11"><SPAN class="ft11">2.4.1</SPAN><SPAN class="ft117">Planeringsunderlag inom projektet BaltSeaPlan</SPAN></P>
<P class="p108 ft9">Inom EU:s östersjöprogram bedrivs projektet <SPAN class="ft8">BaltSeaPlan </SPAN>åren <NOBR>2009–2012</NOBR> med en budget om 3,7 miljoner euro, i syfte att inom ramen för EU:s havspolitik stödja att integrerad fysisk havsplanering införs i regionen och ge rekommendationer för Östersjöländernas nationella havsstrategier. Deltagarländerna har kommit olika långt i utvecklingen av egen havsplanering. Hos vissa behöver grundförutsättningarna fortfarande skapas, medan det hos andra snarare handlar om att vidareutveckla befintliga verktyg och procedurer och fylla i luckor. Ett viktigt syfte är därför att dela erfarenheter och skapa gemensamma utgångspunkter.</P>
<P class="p231 ft9">Samtliga östersjöländer utom Finland deltar genom olika myndigheter och institutioner, för Sveriges del Kungl. tekniska högskolan och Naturvårdsverket. Projektet leds av den tyska federala myndigheten för sjöfart och hydrografi.</P>
<P class="p295 ft16">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Internationell utblick om planeringsunderlag</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft8">Innehållet i projektet</P>
<P class="p74 ft9">BaltSeaPlan täcker flera steg i den fysiska planeringen. Det första är att ta fram en överblick av aktuella frågor, konflikter och naturvärden. Databrister ska utredas och datautbyte enligt EU:s Inspiredirektiv ska främjas. Vidare ska projektet utvärdera nationella system, metoder och sektorstrategier. Utifrån detta ska rekommendationer tas fram för att stödja arbetet med nationella havsstrategier. Ett förslag till gemensam vision för Östersjön ska tas fram.</P>
<P class="p99 ft9">För åtta pilotområden ska havsplaner arbetas fram, för att demonstrera hur integrerad fysisk havsplanering kan gå till i praktiken. De områden som rör Sverige är dels Pommerska bukten och Arkonahavet, dels Middelgrund på gränsen mellan svensk och polsk zon. Vidare omfattas ett område vardera i Danmark och Polen och två i Estland samt hela de lettiska och litauiska zonerna i Östersjön.</P>
<P class="p61 ft9">Slutligen ingår att informera om havsplanering på alla nivåer. Intressenterna ska ha möjlighet att delta och planeringsmetoder tas fram som främjar delaktighet. Vidare ska seminarier och konferenser hållas för beslutsfattare.</P>
<P class="p75 ft8">Ett mål är att ta fram metoder för planeringsunderlag</P>
<P class="p59 ft9">Ett av målen med projektet är således att förbereda för en bredare databas, att identifiera kunskapsluckorna, att harmonisera och samla gränsöverskridande data samt att utveckla nya metoder för dataanalys, t.ex. metoder för att använda kombinerade data och att bygga scenarier som visar de samlade följderna av nyttjande och utvecklingstrender. Här ingår hur befintliga datakällor ska användas och integreras. Olika slags data om mänskliga aktiviteter, liksom samhällsekonomiska, ekologiska och andra data bör lagras och bearbetas så att informationen lätt kan användas genom hela planeringsprocessen. Ytterligare ett mål är att ge rekommendationer om organisation och planeringssystem anpassade för vissa av pilotområdena.</P>
<P class="p194 ft9">Projektet kommer att föreslå standarder för harmoniserade data för Östersjöregionen. System behöver utvecklas för datautbyte och samråd över gränserna om exploateringsplaner och projekt till havs. Nya analys- och bedömningsmetoder bör tas fram för de samlade</P>
<P class="p296 ft16">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB35662x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td213"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td214"><SPAN class="p26 ft28">Internationell utblick om planeringsunderlag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft9">följderna på djurlivet och livsmiljöer av vissa användningar. Gemensamma studier ska kunna genomföras, t.ex. för att koppla ekologiska data med data om användningar. Syftet med datastudien är bl.a. att ge rekommendationer för den praktiska tillämpningen och organiseringen av datasammanställning, databedömning, bearbetning och standarder för datautbyte med särskild inriktning på gränsöverskridande havsplanering.</P>
<P class="p297 ft11"><SPAN class="ft11">2.4.2</SPAN><SPAN class="ft117">Plan Bothnia</SPAN></P>
<P class="p298 ft9">Projektet <SPAN class="ft8">Plan Bothnia </SPAN>syftar till att utveckla en modell för gemensam fysisk havsplanering mellan länder, med Bottenhavet som pilotområde. Projektet, som stöds av <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> (DG Mare) och är ett <NOBR>svensk-finskt</NOBR> samarbete, leds av Helcoms sekretariat. Övriga parter är Boverket och Fiskeriverket från Sverige, Miljöcentralen (SYKE) och Centrum för maritima studier vid Åbo universitet från Finland samt Nordregio och VASAB.<A href="#page_62"><SPAN class="ft48">5 </SPAN></A>Länsstyrelserna i Västerbottens, Västernorrlands, Gävleborgs och Uppsala län, tillsammans med Österbottens, Satakunta och Sydvästra Finlands landskapsförbund samt landskapet Åland är samarbetspartner. Miljödepartementen i de båda länderna har en rådgivande roll. Projektet pågår från december 2010 till juni 2012.</P>
<P class="p299 ft9">Under våren 2011 görs en beskrivning av Bottenhavet som ska tjäna som planeringsunderlag. Där ska bland annat nuvarande användning, ekologi, växtlighet och djurliv, miljöstatus, utvinningsbara resurser, områden med särskilt stora naturvärden och kulturlämningar kartläggas. Kartläggningen gäller såväl bottnen, som vattenmassan och ytan. Även havsrelaterade förhållanden i kustbandet redovisas. Med detta som grund arbetas sedan ett planförslag fram. En fullständig samrådsprocess är inte möjlig att genomföra inom projekttiden, men ett fingerat samråd där några av de viktigaste intressenterna bjuds in kommer att ingå.</P>
<P class="p231 ft9">Eftersom projektettiden är relativt kort, resurserna förhållandevis små och syftet är att ge förslag på en planeringsmodell och inte en färdig plan, kommer endast redan befintliga kunskaps- och faktaunderlag att användas. Med dessa underlag som grund identifieras så långt det är möjligt områden med konflikter mellan olika intressen och anspråk, särskilt viktiga områden ur ekosystem-</P>
<P class="p181 ft50"><SPAN class="ft49">5 </SPAN>Nordiskt centrum för rumslig utveckling, www.nordregio.se, samt <SPAN class="ft116">Visions and Strategies around the Baltic</SPAN>, ett mellanstatligt samarbete i Östersjöområdet, www.vasab.org</P>
<P class="p182 ft16">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Internationell utblick om planeringsunderlag</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft9">perspektiv, områden som behöver studeras närmare m.m. Några undersökningar eller studier av faktiska förhållanden där kunskap saknas kommer dock inte att genomföras.</P>
<P class="p97 ft9">De planeringsunderlag som projektet finner relevanta och de analyser som görs kommer att tillgängliggöras på projektets webbplats (http://planbothnia.org) där det också finns en kartvisare. Projektet kommer också att i sin slutrapportering identifiera vilken information och kunskap som saknas för att kunna göra en optimal plan. Projektet kommer också att utvärdera det transnationella samarbetet genom att identifiera synergier, problem och lösningar när det gäller de olika stegen i planeringsprocessen.</P>
<P class="p227 ft11"><SPAN class="ft11">2.4.3</SPAN><SPAN class="ft117">Forskningsprojektet PREHAB</SPAN></P>
<P class="p300 ft8"><SPAN class="ft9">PREHAB (</SPAN>Spatial PREdiction of benthic HABitats in the Baltic Sea<SPAN class="ft9">, www.prehab.gu.se) är ett treårigt projekt </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">(2009–2011)</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> som finansieras av EU:s sjunde ramprogram för forskning. Det rör metoder för modellering och kartläggning av marina livsmiljöer och biologiska resurser samt hur denna kartläggning kan kopplas till ekonomisk värdering och scenariomodellering. Det utgår från fastställda policymål och utvärderar ekologiska och ekonomiska konsekvenser av dessa beslut.</SPAN></P>
<P class="p253 ft9">Projektets utgångspunkt är ekologisk kartläggning av havsmiljön, att ta fram heltäckande <NOBR>GIS-lager</NOBR> som speglar förekomst och utbredning av viktiga biologiska strukturer och funktioner. Tillämpningar är bland annat havsplanering, bedömningar av miljötillståndet och miljökonsekvensbeskrivningar.</P>
<P class="p97 ft9">För de allra flesta marina miljöer, arter och ekologiska funktioner kan heltäckande <NOBR>GIS-lager</NOBR> endast åstadkommas med hjälp av modeller som använder empiriska data och statistiska modeller. Projektet syftar till att utveckla användarvänliga rekommendationer för hur dessa modeller ska kunna användas av regionala och nationella förvaltare. Exempelvis utvärderas begränsningar och möjligheter med olika statistiska metoder, datakrav och precision i ett Östersjöperspektiv. Resultaten kommer att göras tillgängliga i form av ett Internetbaserat verktyg som utvecklas i samråd med regionala och nationella myndigheter.</P>
<P class="p253 ft10">Projektet innehåller också nyskapande delar, där ekosystemtjänster kartläggs med hjälp av habitatmodeller som omfattar olika nivåer av mänskliga störningar. Exempelvis används indikatorer på</P>
<P class="p214 ft16">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB35664x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td213"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td214"><SPAN class="p26 ft28">Internationell utblick om planeringsunderlag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p301 ft9">övergödning för att förutsäga utbredning av lekområden för fisk och av vegetation. Dessa modeller kan sedan användas för att modellera effekter av åtgärder, såsom genomförandet av åtgärdsplanen för Östersjön (Baltic Sea Action Plan, BSAP), för att värdera dess ekologiska och ekonomiska konsekvenser.</P>
<P class="p16 ft9">Projektet samordnas av Göteborgs universitet och genomförs i samarbete med partners från Sverige (Fiskeriverket och Aquabiota AB), Finland (Åbo akademi, Finlands miljöcentral, Helsingfors universitet) och Litauen (universitetet i Klaipeda).</P>
<P class="p179 ft11"><SPAN class="ft11">2.4.4</SPAN><SPAN class="ft117">Forskningsprojektet MESMA</SPAN></P>
<P class="p108 ft8"><NOBR><SPAN class="ft9">MESMA-projektet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> (</SPAN>Monitoring and Evaluation of Spatially Managed Areas<SPAN class="ft9">) finansieras också inom EU:s sjunde ramprogram för forskning.</SPAN><A href="#page_64"><SPAN class="ft48">6 </SPAN></A><SPAN class="ft9">Den totala budgeten är 8,5 miljoner euro, varav EU står för 6,5 miljoner. Projektet pågår i fyra år från november 2009 och består av ett konsortium om 18 partner från tolv länder, dock ingen från Sverige. Projektsamordnare är IMARES, ett nederländskt forskningsinstitut som inriktar sig på strategisk och tillämpad marin ekologi. Bakom projektet ligger utmaningen att förena optimal ekonomisk användning av Europas hav och kustområden, med hållbara och högkvalitativa marina ekosystem.</SPAN></P>
<P class="p109 ft9"><NOBR>MESMA-projektet</NOBR> är inriktat på havsplanering och syftar till att utveckla verktyg för integrerad förvaltning (begrepp, modeller och riktlinjer) för att övervaka och utvärdera rumsligt förvaltade områden. Resultaten ska ge underlag för integrerade förvaltningsplaner för utpekade eller föreslagna områden, med bedömningsmetoder som bygger på europeiskt samarbete.</P>
<P class="p70 ft9">Huvuduppgifterna i projektet är informationsanalys, att utveckla allmänna ramar, testa och utvärdera dessa ramar genom fallstudier samt att utveckla en verktygslåda. En betydande del av insatserna kommer att göras inom fallstudier i fem geografiska områden: Nordsjön, Östersjön, Medelhavet, Atlanten och Svarta havet. Detta möjliggör jämförelser mellan trycket från samma slags anspråk i olika regioner (t.ex från havsbaserad vindkraft i Nordsjön, Svarta havet och Östersjön), liksom att undersöka trycket från olika anspråk inom en viss region (t.ex. för fiske, vindenergi, geologiska risker och turism i Svarta havet).</P>
<P class="p80 ft50"><SPAN class="ft49">6 </SPAN>www.mesma.org</P>
<P class="p283 ft16">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB35665x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Internationell utblick om planeringsunderlag</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft9">MESMA ska ta fram nyskapande metoder och integrerade strategier som kan användas av statliga och lokala myndigheter, intressenter och andra förvaltningsorgan inom planering och beslutsfattande på olika lokala, nationella och europeiska skalor, för att uppnå hållbar utveckling av de europeiska haven och kustområdena. Här ska ingå ett lättillgängligt datasystem som innehåller information om fördelningen av marina habitat och arter, om ekonomiska värden och mänsklig användning, för att stödja dialogen mellan politiker, intressenter och allmänheten.</P>
<P class="p56 ft9">Projektet ska kunna bidra till att utforma och tillämpa EU:s gemensamma fiskeripolitik, den tematiska strategin för att skydda havet<A href="#page_65"><SPAN class="ft48">7 </SPAN></A>samt EU:s havsmiljödirektiv.</P>
<P class="p302 ft50"><SPAN class="ft49">7 </SPAN>Thematic Strategy on the Protection and conservation of the Marine Environment <NOBR>(KOM/DG-miljö/vatten),</NOBR> http://ec.europa.eu/environment/water/marine/index_en.htm</P>
<P class="p303 ft16">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<P class="p304 ft119"><SPAN class="ft7">3</SPAN><SPAN class="ft118">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN></P>
<P class="p305 ft9">I det här kapitlet beskrivs de befintliga kunskaperna och ytterligare kunskapsbehov inom olika sektorer som berörs av havsplanering. En genomgång har också gjorts av tidigare utredningar om kunskapsunderlag som visar att de alltjämt har giltighet till största delen. Utredningen har därför inte gjort några egna totalinventeringar. Flera avsnitt dock går ganska grundligt igenom kunskapsläget och behoven för olika naturgivna förhållanden; sjögeografi och djupförhållanden, geologiska och fysiska förhållanden samt havets biologi och dess levande resurser. Vidare behandlar vi det kulturarv som finns på havets botten.</P>
<P class="p109 ft9">Därefter behandlar vi kunskaperna och kunskapsbehoven för verksamheter, anspråk och mänsklig påverkan i havet. Här berörs sjöfarten, befintliga verksamheter (som anläggningar, utvinning och täkt till havs), energiförsörjning, försvarsintressen, fiske och vattenbruk, friluftsliv och turism samt annan mänsklig påverkan.</P>
<P class="p16 ft9">Till dessa avsnitt kommer sedan en redovisning av planeringsunderlag för havet ur regionalt perspektiv, alltså vad som finns tillgängligt och bedöms behövas hos länsstyrelserna, som också ska förse kommunerna med planeringsunderlag.</P>
<P class="p69 ft9">Vidare diskuterar vi behoven av havsrelaterade samhällsvetenskapliga kunskaper och av samhällsekonomisk värdering och bedömning av mänsklig påverkan på havet. Slutligen ger vi en sammanfattande analys av kunskapsbehoven för havsplanering, vad gäller bland annat behovet av grundläggande data och information samt verktyg och metoder för havsplanering.</P>
<P class="p70 ft10">Kapitlet som till stor del bygger på bidrag från utredningens experter (avsnitten <NOBR>3.1–3.9),</NOBR> redovisar större delen av bakgrunden till utredningens förslag i kapitel 6.</P>
<P class="p306 ft16">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB35667x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft41"><SPAN class="ft41">3.1</SPAN><SPAN class="ft60">Tidigare utredningar om kunskapsunderlag</SPAN></P>
<P class="p63 ft9">Utredningen har bedömt tidigare redovisningar om planeringsunderlag, bland annat Havsmiljöutredningens betänkande (SOU 2008:48) och Naturvårdsverkets rapport från 2008 (uppdrag nr 11 i 2006 års regleringsbrev): <SPAN class="ft8">Kunskaps- och planeringsunderlag för havet</SPAN>. Naturvårdsverkets rapport ger den mest detaljerade redovisningen, med en bilaga som innehåller en inventering av havsmiljörelaterad data samt behovs- och bristanalys hos tolv nationella myndigheter. I huvudsak stämmer den redovisningen fortfarande och utgör därmed ett gott underlag för det fortsatta arbetet.</P>
<P class="p60 ft9">Genomförandet av <NOBR>Inspire-direktivet</NOBR> bedöms öka tillgången till geografisk information. Det avtal om geodatasamarbete som har träffats mellan centrala myndigheter innebär att utbytet av data mellan myndigheterna har underlättats.</P>
<P class="p60 ft9">Efter rapporten från år 2008, startade Naturvårdsverket Miljödataportalen för geografisk information.<A href="#page_67"><SPAN class="ft48">1 </SPAN></A>Därigenom tillgängliggörs rapporter och kartskikt med geografisk information som Naturvårdsverket förfogar över, inklusive kartskikt med information om stationsnät för nationell miljöövervakning. Det gäller även resultatrapporter från miljöövervakningen och andra rapporter om natur och miljö som har publicerats av länsstyrelserna och Naturvårdsverket. Det är även möjligt att kombinera olika kartskikt direkt i en kartvisare och skapa egna kartor att skriva ut eller spara som pdf. Det går också att ladda hem kartskikt för mer avancerad användning i ett eget <NOBR>GIS-program.</NOBR></P>
<P class="p56 ft9">Efter Havsmiljöutredningens betänkande (SOU 2008:48) har insatser för att öka samordningen av vattenförvaltningen påbörjats och samarbetet mellan myndigheter (Naturvårdsverket, Sjöfartsverket, SGU) har genererat vissa resultat.</P>
<P class="p60 ft9">Nedan följer, för berörda myndigheter, korta kommentarer till beskrivningen i Naturvårdsverkets rapport.</P>
<P class="p62 ft8">Lantmäteriet</P>
<P class="p63 ft9">Analyserna av kunskapsunderlag som tidigare har genomförts ger i huvudsak en korrekt bild avseende Lantmäteriet. Vissa områden har dock utvecklats. Lantmäteriet har fått ansvaret för att samordna och ge stöd vid det nationella genomförandet av <NOBR>EU-direktivet</NOBR></P>
<P class="p307 ft50"><SPAN class="ft49">1 </SPAN>http://miljodataportalen.naturvardsverket.se</P>
<P class="p287 ft16">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p254 ft9">Inspire som innebär en europagemensam infrastruktur för geodata som kan påverka miljöpolitik och miljöarbete. En geodataportal har utvecklats i nära samarbete med de organisationer som har samordningsansvar för Inspire i Danmark, Finland, Norge och Nederländerna. Portalen är gränssnittet mot den nationella metadatakatalogen, där data och tjänster hos svenska myndigheter beskrivs.</P>
<P class="p69 ft9">Regeringen har även, baserat på förslag från Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) gett Lantmäteriet i uppdrag att ta fram en ny nationell höjdmodell. Ambitionen är att fram till år 2015 framställa en rikstäckande höjdmodell.</P>
<P class="p16 ft9">Från och med år 2011 kommer Kartplan att upphöra och varje myndighet kommer att informera om sina geodata dels på respektive webbplats, dels via www.geodata.se. Geodataportalen och den nationella metadatakatalogen övertar Kartplans uppgift att presentera samlad information om olika myndigheters geodata.</P>
<P class="p16 ft9">I samarbete med andra myndigheter har en satellitdataarkivtjänst, SACCESS, tagits fram för att ge användare inom exempelvis jord- och skogsbruk eller miljö- och planeringsarbete möjlighet att titta på och ladda ner satellitdata. De rikstäckande dataseten utgörs av data från satelliter med en geometrisk upplösning på <NOBR>10–30</NOBR> meter.</P>
<P class="p308 ft8">Boverket</P>
<P class="p68 ft9">Planeringsportalen, som nämns i både Havsmiljöutredningen och Naturvårdsverkets rapport, har inte förverkligats. Projektet är avslutat, men det har inte fattats några beslut om en eventuell fortsättning.</P>
<P class="p309 ft9">I övrigt stämmer beskrivningarna ganska väl, även om Naturvårdsverkets rapport delvis beskriver det som om Boverket framställer eller ansvarar för en del planeringsunderlag. Verket upprätthåller t.ex. inga databaser eller motsvarande av riksintresseområden som kan fungera som planeringsunderlag för andra. Det gör länsstyrelserna och i viss mån riksintressemyndigheterna.</P>
<P class="p310 ft16">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB35669x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft8">Sjöfartsverket</P>
<P class="p74 ft9">Tidigare kartläggningar ger i huvudsak en korrekt bild avseende Sjöfartsverkets ansvarsområde, även om utvecklingen i vissa avseende har gått framåt. Verket kan leverera kunskapsunderlag inom en rad områden som kan ha betydelse för havsplaneringen:</P>
<P class="p250 ft10"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft63">sjökortsunderlag, djupkartor och </SPAN><NOBR>3D-modeller</NOBR> baserade på sjömätningsdata,</P>
<P class="p209 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">analys av sjötrafiken i ett visst område,</SPAN></P>
<P class="p208 ft10"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft63">sjökablar, rörledningar, kraftledningar (luft), brohöjder och broars lokalisering,</SPAN></P>
<P class="p249 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">farledsregister innehållande farleders kapacitet och samtlig farledsutmärkning,</SPAN></P>
<P class="p250 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">nautisk teknisk expertkompetens för plan- och byggfrågor, farledsplanering, samt</SPAN></P>
<P class="p275 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">sjögeografi, sjökartläggning och sjömätning.</SPAN></P>
<P class="p62 ft8">Sveriges geologiska undersökning (SGU)</P>
<P class="p311 ft9">Jämfört med tidigare utredningar har de maringeologiska skikten <NOBR>”EUNIS-substrat”<A href="#page_69"><SPAN class="ft48">2</SPAN></A></NOBR><A href="#page_69"><SPAN class="ft48"> </SPAN></A>och ”Mobilitet”<A href="#page_69"><SPAN class="ft48">3 </SPAN></A>tillkommit. Även fiberhaltiga sediment kommer möjligen att kunna redovisas som ett dataskikt. Tillgängligheten har ökat till <NOBR>SGU-data</NOBR> som nu är kostnadsfritt tillgängliga för forskning på universitet och högskolor.</P>
<P class="p62 ft8">SMHI</P>
<P class="p74 ft9">Tidigare rapport stämmer i huvudsak, men SMHI ger numera fritt tillträde till data och produkter från basverksamheten, utom till kommersiella användare. En avgift tas dock ut för större mängder data som inte finns på webben.</P>
<P class="p312 ft121"><SPAN class="ft53">2</SPAN><SPAN class="ft120">EUNIS (European Nature Information System) är ett habitatklassificeringssystem som utvecklats för bl.a. Europeiska miljöbyrån (EEA). En grundläggande klassificeringsparameter i den marina delen av systemet är bottensubstratet, det material som utgör havsbottenytan och därmed ar direkt tillgängligt för marina organismer.</SPAN></P>
<P class="p313 ft50"><SPAN class="ft53">3</SPAN><SPAN class="ft56">Bottenmaterialets rörlighet (mobilitet) är en klassificeringsparameter i EUNIS. Man skiljer där på bottensubstrat som rör sig (mobile) och sådana som inte rör sig (non mobile).</SPAN></P>
<P class="p303 ft16">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft9">Utsjöprogrammet har utökats sedan rapporten och det har tillkommit fler stationer i kustområdena och fler parametrar, bl.a. djurplankton.</P>
<P class="p78 ft8">Riksantikvarieämbetet</P>
<P class="p266 ft9">Tidigare utredningar speglar ämbetets kunskapsunderlag ganska väl. Viktiga förändringar är förvaltningsöverenskommelsen mellan RAÄ, Sjöfartsverket och Statens maritima museer om fornminnesinformationssystemet (FMIS) samt samarbete och informationsutbyte med en rad myndigheter (Sjöstjärnan). Sedan början av 2011 deltar Riksantikvarieämbetet dessutom i geodatasamarbetet. All fornlämningsdata är nu tillgänglig genom Geodataportalen.</P>
<P class="p67 ft8">Statens energimyndighet</P>
<P class="p68 ft9">Planeringsportalen har inte kommit till stånd och därmed inte ”Vindtjänsten”. I stället tillhandahåller Energimyndigheten sedan en tid www.vindlov.se, en informationssida om vindkraft där flera andra myndigheter ingår, som till stor del förverkligar idén med ”Vindtjänsten” och dess karttjänst. (se avsnitt 3.8.3).</P>
<P class="p79 ft9">En ny vindkartering med fyra gånger högre upplösning kommer att finnas tillgänglig i september 2011. Riksintresseområden för energi håller på att ses över vad avser vindbruk. För havsområden kommer arbetet enligt planerna att genomföras under år 2011. Myndigheten planerar även att ta fram motsvarande områden av riksintresse vad avser vågkraft.</P>
<P class="p80 ft8">Övriga myndigheter i undersökningen</P>
<P class="p180 ft9">I grova drag stämmer tidigare inventeringar av Fiskeriverkets kunskapsförsörjning. Tidigare underlag för Försvarsmakten stämmer också; endast några marginella justeringar behöver göras.</P>
<P class="p314 ft16">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB35671x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p315 ft43"><SPAN class="ft41">3.2</SPAN><SPAN class="ft115">Kunskaper om sjögeografi och djupförhållanden (batymetri)</SPAN><A href="#page_71"><SPAN class="ft122">4</SPAN></A></P>
<P class="p59 ft9">Sjömätning och sjögeografiskt arbete syftar till att framställa nautiska produkter och tjänster som t.ex. sjökort och tillhörande uppdateringstjänster samt tillhandahålla säkra sjövägar för såväl utomskärssom för inomskärsfarleder. Sjöfartsverket har som huvuduppgift bland annat att svara för sjögeografisk information inom sitt ansvarsområde (sjökartläggning) och samordning av sjögeografisk information. Sjöfartsverket ansvarar för att bl.a. farleder och sjötrafikstråk (sjöfartens infrastruktur) fram till hamn sjömäts enligt internationell standard och att resultatet bearbetas och presenteras i sjökort. Inom hamnområdet ansvarar hamnbolaget eller liknande för att sjömätning genomförs.</P>
<P class="p253 ft9">Sjöfartsverkets sjögeografiska verksamhet har i huvudsak varit inriktad mot sjöfartens och försvarets behov av hydrografisk information, men sedan några år tillbaka har behoven och kraven från andra samhällssektorer ökat. För att möta dessa behov har Sjöfartsverket anpassat den sjögeografiska verksamheten, genom att skapa databaser med digital information (t.ex. djupdata) och att tillsammans med andra myndigheter och organisationer utveckla effektiva insamlings- och förvaltningsrutiner samt teknik och rutiner för att tillhandahålla information av betydelse för havsmiljöarbetet.</P>
<P class="p228 ft8">Djupdatabasen</P>
<P class="p63 ft9">Resultatet från sjömätningar bearbetas och lagras i den nationella djupdatabasen som förvaltas av Sjöfartsverket. Verket förfogar över djupinformation avseende samtliga svenska farvatten. Kvaliteten skiftar dock och en stor del av djupinformationen är fortfarande i analog form (s.k. mät- och djupkartor) För att effektivisera produktionskedjan för sjökort och effektivt nyttja djupinformationen för andra ändamål, är det angeläget att all djupinformation finns i digital form. Sedan 2002 arbetar Sjöfartsverket med att skapa en geografiskt heltäckande nationell djupdatabas. Genom särskilda medel som fördelas av Naturvårdsverket, har arbetet påskyndats och kommer att vara klart under <NOBR>2013–2014.</NOBR> Utöver Naturvårds-</P>
<P class="p316 ft50"><SPAN class="ft49">4 </SPAN>Batymetri beskriver terrängens fysiska form under vatten och är motsvarigheten till topografi på land.</P>
<P class="p303 ft16">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft9">verket behöver flera andra myndigheter och organisationer däribland Försvarsmakten, Länsstyrelser och kommuner tillgång till djupdata.</P>
<P class="p317 ft9">De rådata som finns i djupdatabasen är i princip inte direkt användbara för externa nyttjare pga. komplexitet, format och datamängd. Externa användare behöver anpassade produktuttag från djupdatabasen som kan användas i verksamhetssystem och för analys och vidare bearbetning. I den myndighetsgemensamma geodataportalen (www.geodata.se) kommer alla myndigheter kunna söka och få enkel åtkomst till all den information som finns.</P>
<P class="p79 ft9">Djupdata är till stor del sekretessbelagd information och hanteringen regleras bl.a. i lagen om skydd för landskapsinformation (1993:174). Omfattande krav ställs på såväl säkerhetsrutiner som fysisk miljö för både insamling och lagring av djupdata.</P>
<P class="p69 ft9">Som komplement till existerande insamlade och digitaliserade djupdata måste djupdatabasen även uppdateras med nya sjömätningar. Det finns exempelvis betydande områden där kvaliteten på sjömätningarna inte håller tillräckligt hög kvalitet för att digitaliseras. Större delen av de djupdata som digitaliseras uppfyller inte kvalitetskraven enligt den internationella sjömätningsstandarden.</P>
<P class="p16 ft9">Att skapa en gemensam kunskapsbas med övriga Östersjönationer, är en viktig förutsättning för att kunna nå samsyn om läget i Östersjön. Gemensamma och harmoniserade databaser med motsvarande kvalitet och upplösning inom hela Östersjöområdet ger möjlighet till gränsöverskridande analyser och framtagning av beslutsunderlag.</P>
<P class="p109 ft9">Sjöfartsverket har på uppdrag av de övriga Östersjöländernas sjökarteorganisationer, inom ramen för <NOBR>Helcom-samarbetet,</NOBR> skapat och förvaltar ett interaktivt webbaserat planeringsverktyg för insamling av djupdata. Detta verktyg bidrar till en ökad samordning och därmed påskyndad kvalitetssäkring av djupinformation inom Östersjöregionen.</P>
<P class="p318 ft16">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZB356/GZB35673x1.jpg" style="width:417px;height:590px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p319 ft23">Figur 3.1 Sjömätningsplan för sjöfartens prioriterade infrastruktur (<SPAN class="ft123">Säkra sjövägar</SPAN>)</P>
<P class="p320 ft29"><SPAN class="ft82">Källa: </SPAN>Sjöfartsverket</P>
<P class="p321 ft16">76</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft41"><SPAN class="ft41">3.3</SPAN><SPAN class="ft60">Geologiska och fysiska kunskapsunderlag</SPAN></P>
<P class="p68 ft9">SGU har, efter samråd med bland andra Naturvårdsverket, bedömt att behoven av underlag för planering och tillståndsgivning är störst inom kustvattenområdet och har därför i nu gällande plan koncentrerat kartläggningen dit. Grunda bottnar är mest biologiskt aktiva och även de mest utnyttjade för verksamheter. Samtidigt finns stora brister i framför allt den information om bottenbeskaffenhet som avser förhållanden utanför kustvattengränsen och som ska utgöra underlag för havsplaneringen och för SGU:s myndighetsutövning. Redovisningen av de geologiska havsbottenundersökningarna har utökats med en <NOBR>EU-specificerad</NOBR> klassning av materialet i bottenytan (bottensubstratet).</P>
<P class="p109 ft9">Förutom data avseende olika bottenmaterials (inklusive bottensubstrat) och geologiska formationers areella och vertikala utbredning, ingår även uppgifter om exploaterbara naturresurser, främst sand grus. Intresset för marin sand- och grustäkt har, under de senaste åren, ökat markant till följd av begränsningar på land, såväl för råmaterialindustrin som för strandskyddsändamål.</P>
<P class="p109 ft9">Vidare behandlas sedimentdynamiska förhållanden; erosion, transport och deposition av bottensediment. Av speciellt intresse är områden med väl etablerad, ännu pågående sedimentation av gyttjehaltiga leror. Dessa områden är att betrakta som slutstationer för de miljögifter som tillförs havet och utgör på så sätt ”arkiv” över variationer i miljöbelastningen över tid.</P>
<P class="p297 ft11"><SPAN class="ft11">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft117">Tillgänglig geologisk kunskap</SPAN></P>
<P class="p108 ft9">SGU har sedan slutet av <NOBR>1960-talet</NOBR> bedrivit maringeologisk kartläggning av svenska havsområden och förfogar nu över översiktlig information om svenska havsbottnar. Kartläggningen bygger främst på hydroakustiska mätningar, såväl vattendjupsbestämning (ekolod) som bottenytavsökande mätningar (sidoavsökande sonar) och bottenpenetrerande mätningar (sedimentekolodning och reflektionsseismik). Mätningarna utförs från fartyg under gång i förplanerade linjenät. Mätresultaten kalibreras och kontrolleras med hjälp av sedimentprovtagning och fjärrinspektion eller fotografering av havsbottenytan vid platser utvalda på basis av preliminärtolkade mätdata. Ett urval provtagningsplatser i områden med pågående avsättning av finsediment används vidare för att</P>
<P class="p322 ft16">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p96 ft9">bestämma sedimentens miljöstatus med hjälp av geokemisk och radiometrisk analys (mätning av isotopaktivitet).</P>
<P class="p97 ft9">Informationen är dock inte enhetlig kvalitetsmässigt sett. Nya instrument och metoder tillförs löpande verksamheten vilket medför en kontinuerlig kvalitets- och effektivitetsökning. Två undersökningsmodeller har tillämpats (se figur 3.2):</P>
<P class="p323 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft124">Detaljerad undersökning</SPAN>: Av Sveriges totala havsbottenyta (territorialhav och ekonomisk zon) om ca 155 000 km<SPAN class="ft48">2 </SPAN>har hittills endast ca 21 000 km<SPAN class="ft48">2 </SPAN>eller 13 procent kartlagts detaljerat.</P>
<P class="p324 ft9"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft124">Översiktlig undersökning </SPAN>av större delen av havsområdet</P>
<P class="p277 ft9">För ett område öster om Gotland, som i princip utgör en ”vit fläck”, har information hämtats från en översiktskarta baserad material som sammanställdes i samarbete mellan SGU och Litauens geologiska undersökning. Underlagsmaterial som mätdata och sedimentprovbeskrivningar saknas i det närmaste helt inom detta område.</P>
<P class="p60 ft9">Ur det insamlade grundmaterialet framställs regelmässigt beskrivningar av området samt kartor och <NOBR>GIS-skikt</NOBR> som i geologiska termer redovisar olika bottenmaterials areella fördelning inom det undersökta området. Kartan redovisar både det egentliga bottenmaterialet som ger havsbottnen dess allmänna karaktär och tunna skikt (upp till 50 centimeter) av andra jordarter, residualmaterial, transportsand m.m. som överlagrar det egentliga bottenmaterialet. Terrängformer redovisas av nivåkurvor baserade på sjökortsuppgifter och publicerad information. Vidare redovisas bottenytans blockighet och förekomst av sandtransportformer, t.ex. sandvågor (<SPAN class="ft8">ripples</SPAN>). Karta och <NOBR>GIS-skikt</NOBR> redovisar också den areella fördelningen av olika bottensubstrat (det material som utgör havsbottnens ytskikt). Skiktet är avsett att användas som underlag vid biologisk inventering och övervakning.</P>
<P class="p268 ft9">Kartor och <NOBR>GIS-skikt</NOBR> anger bottenmaterialens rörlighet (mobilitet) uttryckt som den största kornstorlek som förflyttas av vattenrörelser (vågverkan och strömmar) på en given plats. De redovisar också havsbottens uppbyggnad i geologiska termer, genom ett urval vertikala snitt genom undersökningsområdet. Vidare anges områden där pålagring av finsediment pågår (depositionsområden), sedimentackumulationshastighet och sedimentens innehåll av miljögifter.</P>
<P class="p325 ft16">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB35676x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p235 ft23">Figur 3.2 Geologiskt kartlagda havsområden</P>
<P class="p326 ft29">Till vänster; områden som har detaljkarterats. Mitten; ytor uppmätta med sidoavsökande sonar inom områden som har karterats översiktligt. Till höger; områden översiktligt karterade, med ljusare yta som markerar området öster om Gotland.</P>
<P class="p327 ft9">Tematiska kartor och <NOBR>GIS-skikt</NOBR> visar t.ex. områden där finsedimenten innehåller gas, utbredning av sedimentär berggrund, utbredning av isälvsmaterial samt större sand- och grusavlagringar.</P>
<P class="p78 ft8">Övrig marin geodatainsamling</P>
<P class="p68 ft9">Vid sidan av den anslagsfinansierade verksamheten bedriver SGU uppdragsverksamhet, vanligen karläggningsprojekt finansierade av andra myndigheter, kommuner eller företag men också uppdrag av miljöövervakningskaraktär. Exempel på det senare är nationell övervakning av sedimentmiljön som utförs på uppdrag av Naturvårdsverket samt regional sedimentmiljöövervakning på uppdrag av kustvattenförbund. Nya prover tas vart femte år.</P>
<P class="p109 ft9">I samarbete med länsstyrelsen i Västernorrland prövas och utvecklas för närvarande en metodik för lokalisering och kartering av fiberhaltiga sediment och s.k. fiberbankar (utsläpp från skogsindustrin) i havet. Metodiken förväntas bli tillämpbar vid kommande kartläggningar. SGU är också, på uppdrag av Naturvårdsverket, databasvärd för nationell och regional miljöövervakning av sediment. I samband med detta är avsikten också att registrera läget för mudderdeponeringsplatser i havet.</P>
<P class="p328 ft16">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft9">SGU förfogar över och har nu transformerat en stor mängd obearbetade marina seismikdata från oljeprospekteringsföretag till moderna lagringsmedia. Informationen bedöms bland annat komma till användning som underlag för bedömning av möjligheten att lagra koldioxid i berg.</P>
<P class="p329 ft11"><SPAN class="ft11">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft117">Bristerna i de geologiska och fysiska underlagen</SPAN></P>
<P class="p330 ft8">Geologi – bottensubstrat</P>
<P class="p74 ft9">När beslut togs på <NOBR>1990-talet</NOBR> om att inte undersöka området öster om Gotland, utan att i stället anpassa ett befintligt mycket översiktligt kartunderlag utan bakgrundsdata, förutsågs inte den anläggningsaktivitet som nu pågår och planeras i området. Bristen på underlagsdata har avsevärt minskat möjligheten att i ett tidigt stadium, i samband med undersökningstillstånden, vägleda anläggarnas planering genom rekommendationer och underlag. Inom området finns förutom geologiska frågeställningar också andra oklarheter, bl.a. områden med dumpade stridsmedel från andra världskriget, eventuellt senare dumpat avfall, petroleumprospektering strax öster om gränsen för svensk ekonomisk zon.</P>
<P class="p253 ft9">De översiktligt karterade områdena har undersökts med ett genomsnittligt avstånd mellan mätlinjerna om 13 kilometer och med en bottentäckning av ca en kilometer längs varje mätlinje. Kompletterande mätningar längs större farleder har utförts. Närmast mätlinjerna håller därför kartbilden god kvalitet medan förhållandena mellan mätlinjerna, ca 12 km, är interpolerade, i huvudsak på basis av sjökortsinformation och annan publicerad information och därför mer osäkert återgivna. Informationen redovisar översiktliga trender på ett godtagbart sätt. Däremot kan t.ex. större exploaterbara sand- och grusförekomster eller viktiga biotopområden helt ha undgått upptäckt och därför inte ingå redovisningen. Informationen torde hålla som underlag för en översiktlig planering. Planering av skydd baserad på sådana översiktliga underlag och på försiktighetsprincipen riskerar dock att bli trubbig och kan därmed påverka annan maritim verksamhet i onödigt stor omfattning. Informationen bör kompletteras, framför allt över grunda områden med såväl stor biologisk aktivitet som stort användartryck, t.ex. grundområdet söder om Öland och Gotland, Hanöbukten samt bankarna i Bottenviken.</P>
<P class="p331 ft16">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft9">Inom de områden som är mer detaljerat kartlagda, håller delar av de producerade underlagen inte den standard som krävs i dag. Det gäller i första hand Öresund, området norr om Gotland, Kattegatt men också i viss mån havsområdet utanför Skånes sydkust. Områdena bör därför karteras på nytt med den metodik som nu har utvecklats.</P>
<P class="p308 ft8">Batymetri</P>
<P class="p102 ft9">Vid tolkning av de data som samlas in vid SGU:s undersökningar är detaljerade uppgifter om havsbottnens ytformer ett viktigt underlag. SGU lånar därför standardmässigt bästa tillgängliga batymetriska information över de områden som ska undersökas från Sjöfartsverket. För områden utanför farleder där äldre analog information ännu inte har digitaliserats, kan digitala djupdata saknas helt, vilket försvårar tolkningen av SGU:s maringeologiska data.</P>
<P class="p16 ft9">Den lånade informationen omfattas av militär sekretess i de fall den avser områden belägna inom svenskt territorialhav. När ett maringeologiskt projekt som har lånat djupdata är slutfört, återlämnas informationen till Sjöfartsverket. Förfarandet innebär att ett dataskikt för detaljerad batymetrisk information till stöd för SGU:s ärendehantering inte kan byggas upp i dagsläget. Bedömningar av risken för att skred och ras föranledda av en planerad verksamhet ska inträffa, måste därmed, vid behandling av en ansökan om undersökningstillstånd, baseras på sådan översiktlig information om havsbottens form som finns tillgänglig vid SGU.</P>
<P class="p231 ft9">Detaljerad batymetrisk information krävs vidare för att ta fram annan viktig underlagsinformation, t.ex. för modellering av havsströmmar och vågverkan, för habitatmodellering m.m. och torde utgöra en grundförutsättning för en någorlunda detaljerad havsplanering. På sikt bör därför strävan vara att bygga upp en detaljerad djupdatabas över samtliga svenska havsområden, motsvarande den höjddatabas som Lantmäteriet tar fram över land.</P>
<P class="p67 ft8">Oceanografi</P>
<P class="p180 ft9">Bedömningar av olika sedimentfraktioners rörlighet på en given plats samt avgränsning av erosions- och ackumulationsområden kräver kunskap om den samlade effekten av havsvågornas och</P>
<P class="p71 ft16">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft9">strömmarnas inverkan på havsbottnen. Denna typ av information kan erhållas genom oceanografisk modellering baserad på faktisk mätning av strömmar, vindhastigheter våghöjder m.m., kombinerad med omvärldsfaktorer som batymetri, läande land och öar m.m. Den information av denna typ som finns tillgänglig i dag, framför allt avseende bottenströmmar, är mycket grov och kan därför inte användas för den detaljeringsgrad SGU tillämpar. I vissa fall saknas helt information.</P>
<P class="p227 ft11"><SPAN class="ft11">3.3.3</SPAN><SPAN class="ft117">Planer och utveckling inom SGU:s område</SPAN></P>
<P class="p300 ft9">För närvarande styrs SGU:s maringeologiska kartering av en plan som omfattar åren <NOBR>2007–2012.</NOBR> Planen bygger i stor utsträckning på behoven inom havsmiljöarbetet och avser sådana områden där motstående intressen bedöms vara vanliga, följaktligen områden i kustzonen. Områdenas yttre gräns är lagd en nautisk mil utanför baslinjen. Planen revideras fortlöpande med hänsyn till samhällsbehoven. Samtal förs med Naturvårdsverket, länsstyrelser och andra intressenter. HaV förväntas bli en viktig samarbetspart.</P>
<P class="p56 ft9">Planens omfattning styrs av SGU:s nuvarande ekonomiska ramar. Det finns möjlighet att öka utnyttjandet av utrustnings- och fartygsresurser och på så sätt uppnå en ökad kartering med 30– 40 procent. Detta kräver dock förstärkning av såväl fartygsbesättning som geologpersonal till en uppskattad kostnad av ca sju miljoner kr per år.</P>
<P class="p60 ft9">Utvecklingen inom området går starkt framåt, varför SGU kompletterar den utrustning som regelmässigt ingår i en maringeologisk kartering. SGU driver tillsammans med Sjöfartsverket ett projekt för att undersöka möjligheten att använda de data som samlas in vid Sjöfartsverkets djupmätningar för klassificering av bottentyp.</P>
<P class="p99 ft9">Mängden organiska miljögifter som analyseras vid SGU:s miljökemiska undersökningar av marina finsediment bedöms behöva utvidgas, i första hand med dioxiner och organiska tennföreningar. För att på ett bättre sätt dokumentera den miljöhistoriska utvecklingen bör dels ett antal nivåer under havsbottenytan analyseras dels förnyad provtagning genomföras efter ett antal år.</P>
<P class="p56 ft10">Mätning av havsbottens geotekniska egenskaper, t.ex. skjuvhållfasthet, utförs för närvarande inte vid SGU:s undersökningar. Informationen är viktig för bedömning av bärighet samt ras- och</P>
<P class="p214 ft16">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft9">skredrisk. SGU planerar därför att på sikt utöka undersökningsutrustningen för mätning av geotekniska parametrar samt att genomföra nödvändiga utbildningsinsatser. För en mer exakt bedömning av utbredningen av anoxiska havsbottnar (bottnar helt utan syre) behövs uppgifter om syrehalten i bottenvattnet. SGU planerar därför att utrusta en befintlig kamerasond med syrehaltsmätare.</P>
<P class="p79 ft9">Både föroreningar och näringsämnen kan via grundvatten tillföras havet. Grundvattenläckage, och interaktionen mellan grundvatten och havsvatten skulle kunna undersökas i samband med SGU:s ordinarie karteringsverksamhet. SGU har t.ex. underlag för att ta fram områden där isälvsavlagringar fortsätter från land ut i havet.</P>
<P class="p332 ft41"><SPAN class="ft41">3.4</SPAN><SPAN class="ft60">Kunskaper om oceanografi, kemi och klimat</SPAN></P>
<P class="p180 ft9">Basverktygen är observationer och modeller som tillsammans ger kunskapsunderlag. SMHI förfogar över flera mätserier, t.ex. fyrskeppsdata, från <NOBR>1800-talet</NOBR> fram till <NOBR>1960-talet,</NOBR> isläggning, tillrinningsdata (kväve och fosfor) och belastning från luften.</P>
<P class="p69 ft9">Upplösningen rumsligt är normalt ungefär en nautisk mil, men det finns behov av att kunna få mer detaljerad upplösning på vissa ställen, såsom skyddade områden. Det går att förbättra modellerna i det här avseendet, men det är en fråga om arbetsinsatser. Tidsupplösningen är olika beroende på om data samlas in automatiskt eller vid vissa tillfällen. Utvecklingen går emot att kunna föra samma mätserier med olika tidsupplösning.</P>
<P class="p16 ft9">SMHI har datavärdskap på Naturvårdsverkets uppdrag för nationella data om fysik, biologi och kemi. Data från vattenvårdsförbund och länsstyrelser ingår också.</P>
<P class="p66 ft9">För djupvattenområden och havsströmmar finns allmänt dåliga underlag. De bedöms inte räcka för havsplaneringens behov. I djupvattenområden finns vita fläckar och mätningar av havsströmmarna saknas till stor del.</P>
<P class="p16 ft9">SMHI har behov av djupdata med hög upplösning, från en nautisk mil, till ca en tiondels mil i specifika områden. Kartskikt behövs över olika slags områden i havet, såsom skyddade marina områden, Natura <NOBR>2000-områden,</NOBR> reservat och fiskeområden. Kartskikt behövs också över fartygsleder, fartygsvrak och kulturminnesmärken. Kunskap om bottenbeskaffenhet, sediment, mjuk-</P>
<P class="p333 ft16">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p207 ft9">och hårdbottnar m.m. behövs också. Kartskikt för statistik om oljespill är önskvärt.</P>
<P class="p334 ft11"><SPAN class="ft11">3.4.1</SPAN><SPAN class="ft117">Tillgänglig kunskap</SPAN></P>
<P class="p330 ft8">Grundinformation</P>
<P class="p74 ft9">SMHI har en geografisk indelning av havsområden samt alla kustvattenförekomster. Basdata omfattar data från SMHI:s basnät: temperatur, salthalt, syre, närsalthalter, pH, alkalinitet, växt- och djurplankton, ström och vågor. Uppgifter finns om havsisutbredning under året, med istyper och isläggningsstatistik i hamnar, likaså algutbredning under året baserat på satellitdata och undersökningar på plats.</P>
<P class="p56 ft9">SMHI har modellverktyg för simuleringar av tillstånd tillbaka ca 100 år i tiden. Scenarieberäkningar kan göras för klimatets förändringar och påverkan på havsmiljön 100 år framåt i tiden. Modellverktyg finns för prognoser av fysiska förhållanden bl.a. vågor samt för ekosystemparametrar. Tillrinning till havet från avrinningsområdet för Östersjön och västerhavet kan beräknas, likaså belastning av kväve och fosfor på havet. Modellsystem finns som kan ge prognoser och beräkningar, såväl bakåt som framåt i tiden. Uppgifter om belastning av kväve från fartygstrafiken tas fram i samarbete med Sjöfartsverket. En atmosfärskemimodell för belastning av andra parametrar på havet finns tillgänglig.</P>
<P class="p35 ft8">Kunskapsläget om havet och miljötillståndet</P>
<P class="p63 ft9">Varje månad ges en tillståndsrapport ut, baserad på den senaste expeditionen med undersökningsfartyg. Rapporten finns tillgänglig på webben senast tre dagar efter hemkomsten. <SPAN class="ft8">Algaware </SPAN>som utkommer ungefär var tredje månad beskriver tillståndet med växtplankton och möjliga skadliga arter. SMHI tar fram fem indikatorer som godkänns av och därefter publiceras årligen på Helcoms webbsida: syresituationen i västerhavet och Östersjön, närsaltssituationen, skadliga algers utbredning i tid och rum för Östersjön baserat på satellitdata, tillrinningen till havet samt det hydrografiska läget. Den nationella miljöövervakningen på uppdrag av Naturvårdsverket redovisas i Havsmiljöinstitutets årliga rapport <SPAN class="ft8">Havet</SPAN>, där SMHI tillsammans med ett <NOBR>20-tal</NOBR> utförare presenterar</P>
<P class="p335 ft16">84</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB35682x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p254 ft9">sina resultat. SMHI rapporterar också om miljötillståndet i Fiskeriverkets årliga resurs- och miljööversikt. Vidare rapporteras data årligen till Helcom, Ospar, Europeiska miljöbyrån (EEA) och Internationella havsforskningsrådet (ICES). SMHI:s <NOBR>FoU-avdel-</NOBR> ning utvecklar nya underlag baserade på modeller för Östersjön och västerhavet anpassade till bl.a. <NOBR>EU-direktiv</NOBR> och åtgärdsplanen för Östersjön (BSAP). Som nationell datavärd tillhandahåller SMHI basdata till användare bl.a. via webben.</P>
<P class="p67 ft8">Tidsmässig och rumslig upplösning och täckning</P>
<P class="p108 ft9">SMHI:s och Naturvårdsverkets utsjöprogram genomförs på ett drygt <NOBR>20-tal</NOBR> fasta stationer och data används för trenduppskattningar av tillståndet. Trendstationerna omfattar framför allt egentliga Östersjön och västerhavet. På vintern karteras mängden närsalter i ytvattnen som mått på den kommande vårblomningen. Under hösten karteras syretillgången som resultat av vårens och sommarens primärproduktion. Karteringarna genomförs i egentliga Östersjön och västerhavet. Karteringarna omfattar ett större antal stationer. Under senare år har SMHI samarbetat med BITS (Baltic International Trawl Survey) och därigenom fått mycket god rumslig täckning för syre, salthalt och temperatur. Utöver kopplingen till övergödningen är denna kartering av stor vikt för fiskundersökningarna som Fiskeriverket bedriver. I Bottniska viken genomförs en generell kartering i december.</P>
<P class="p336 ft9">Data från SMHI:s utsjöprogram håller hög kvalitet tack vare lång erfarenhet hos provtagare att analysera just havsvatten, som skiljer sig starkt från sötvatten. Verksamheten är sedan länge ackrediterad av Swedac.<A href="#page_82"><SPAN class="ft48">5 </SPAN></A>Modellernas upplösning i rummet varierar med problematiken. Generellt arbetar SMHI med upplösningar från en till tre nautiska mil. Tendensen är att gå mot allt högre upplösning, men det begränsas av tillgång på datorkraft. Å andra sidan går priser ner för datorkraft över tid, så upplösningen kan öka över tid också, men inte alltid i den önskvärda takten. För att få bättre resultat med oceanografiska och ekologiska modeller behövs också bättre upplösning på de meteorologiska modellerna. Även tillgången på data på plats är centralt för att åstadkomma hög kvalitet på modelldata.</P>
<P class="p337 ft50"><SPAN class="ft49">5 </SPAN>Styrelsen för teknisk ackreditering och kontroll.</P>
<P class="p283 ft16">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB35683x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft8">Datakvalitet, kompatibilitet och tillgänglighet</P>
<P class="p59 ft9">Kvalitet på mätdata utvecklas i internationell samverkan genom arbetsgrupper i ICES, mellanstatliga oceanografiska kommissionen (IOC) och JCOMM<A href="#page_83"><SPAN class="ft48">6 </SPAN></A>samt <NOBR>EU-projekt.</NOBR> SMHI:s mätdata är aktuella och tillgängliga bl.a. via webben. Stora delar av utsjöprogrammets data är tillgängligt efter ankomst till kaj, men kvalitetskontrollerade data tillgängliggörs en till två gånger per år. Modelldata arkiveras och tillgängliggörs efter användarnas behov. Modelldata har god rumslig fördelning medan platsdata oftast ska beskriva naturliga förhållanden i representativa punkter för de enskilda havsbassängerna.</P>
<P class="p274 ft9">Enklare tillgänglighet till djupdata är efterfrågat samt bättre upplösning. Kvaliteten på djupdata är givetvis en viktig fråga. Kompatibilitet är en central fråga för att förenkla tillgänglighet och användning av data och kartskikt i olika system och hos olika användare. SMHI deltar i flera <NOBR>EU-projekt</NOBR> där standarder tas fram för oceanografiska data samt format för tillgänglighet.</P>
<P class="p227 ft11"><SPAN class="ft11">3.4.2</SPAN><SPAN class="ft117">Kunskapsbehoven och bristerna</SPAN></P>
<P class="p300 ft9">Kunskap och data om skyddade marina områden och om havens djupare delar behöver förbättras. Det finns vita fläckar vad gäller strömmar, vattencirkulation, miljötillstånd i de djupare delarna av Östersjön och västerhavet, kopplade till exempelvis havsmiljödirektivets deskriptorer och indikatorer och för marina skyddade områden. Bland annat gäller det fosforns interna cykel (kopplingen sediment, vattenpelaren och syretillgång) och miljögifters transportvägar och dess sedimentation. Kunskapsläget är sådant att processerna är beskrivna och diskuterade i vetenskapliga artiklar under de senaste tio åren, men för planering och uppföljning av åtgärder krävs mer detaljerad kunskap och data.</P>
<P class="p253 ft9">Underlagen är allmänt ganska goda, men grova i upplösning och informationsinnehåll; de ger bara en översiktsinformation som knappast kommer att vara tillräcklig för havsplanering.</P>
<P class="p60 ft9">För SMHI:s del saknas underlag för de djupare delarna av västerhavet och Östersjön. Ett exempel är Kosterrännan mellan</P>
<P class="p338 ft55"><SPAN class="ft49">6 </SPAN>Genomförandet av WMO:s, <NOBR>FN-organet</NOBR> för meteorlogi, program för marin meteorologi och oceanografi (MMOP) samordnas genom en kommission som är gemensam för WMO och IOC (Joint Technical Commission for Oceanography and Marine Meteorology, JCOMM).</P>
<P class="p287 ft16">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p301 ft9">Koster och Väderöarna. Rännans topografi är kartlagd i detalj, men det finns mycket lite information om vattenmassorna och vattenutbytet som är så kritiskt för de sällsynta arter som påträffats i området och som kräver speciella omvärldsfaktorer för att överleva. Miljö- och klimatförändringar kan påverka omvärldsfaktorerna, men det blir svårt att skilja ut vad som påverkar vad, utan kunskap och data från området. Liknande förhållanden gäller i Östersjöns skyddade områden och i djupområdena.</P>
<P class="p16 ft9">Det nationella marina programmet står sig väl mot dagens krav vad gäller parametrar, stationer och kvalitet. Den tidsmässiga upplösningen behöver dock ökas i vissa fall, både för att kontrollera att de månatliga mätserierna inte missar händelser som kan vara viktiga för trendutvecklingen och för att täcka de områden där man verkligen behöver högre temporal upplösning.</P>
<P class="p16 ft9">En översyn måste även göras med avseende på havsmiljödirektivets indikatorer som omfattar parametrar och produkter som inte finns idag i miljöövervakningen. Det är viktigt att de data som samlas in stödjer utveckling och användning av indikatorer som införts genom havsmiljödirektivet, vattendirektivet och genom Helcoms handlingsplan för Östersjön (BSAP).</P>
<P class="p16 ft9">Insamlade data måste i allt större utsträckning anpassas till modellernas behov för att få kostnadseffektiva lösningar i långa loppet. I takt med att modellerna blir allt bättre kan de användas för att rapportera data, information och till att ta fram underlag till indikatorerna.</P>
<P class="p109 ft9">Integrering av databaser och data från kustundersökningar med det nationella programmet pågår men man behöver öka takten för att få sömlösa system för datatillgänglighet i tid till forskning och rapportering.</P>
<P class="p80 ft8">Behov av ny kunskap</P>
<P class="p68 ft9">För miljöbedömningar av ansökningar om att lägga ned kablar, ledningar och liknande på bottnar, behövs ett mycket bättre underlag om strömmar och hydrografi, särskilt när dessa ska dras över stora djup. I dag baseras många bedömningar och remisser på teoretiska uppskattningar eller extrapolationer. Enkel tillgång till relevanta underlag är viktigt för att klara bedömningar inom utsatt tid. Även för uppföljning av åtgärder behövs mer detaljerad information som påpekats ovan.</P>
<P class="p339 ft16">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p55 ft9">Det nationella marina programmets upplösning i tid är begränsat till månatliga undersökningar och på några stationer till två gånger per månad. Resurserna och teknologin klarar inte högre upplösning i tiden. SMHI arbetar tillsammans med Naturvårdsverket med att förbättra täckning av data i tid genom att utveckla nya moderna mättekniker. Dessa delar behöver ytterligare förstärkas för att kunna komma i så kallad operationell drift. Dock kan inte dessa moderna mätsystem ersätta fartygsbundna undersökningar, men i framtiden kan man kanske hitta en lämplig balans mellan metoderna.</P>
<P class="p61 ft9">Mer kunskap behövs om djupvattenströmmar. SGU har indikationer på att höga strömhastigheter kan förekomma på stora djup i Östersjön, men SMHI kan varken bekräfta eller dementera sådana indikationer i dagsläget.</P>
<P class="p60 ft10">Djupdata med tillräckligt hög upplösning är den väsentligaste faktorn för att modellberäkningar i områden med stor variation i topografi ska bli realistiska.</P>
<P class="p340 ft41"><SPAN class="ft41">3.5</SPAN><SPAN class="ft60">Biologiska kunskaper om havet</SPAN></P>
<P class="p74 ft9">Den geografiska skalan är betydelsefull ur ett biologiskt perspektiv i svenska havsområden med stora skillnader i förutsättningarna (bl.a. salthalt) mellan de olika havsområdena. Havets ekosystem är dynamiska och har stor variation, vilket planeringen måste ta hänsyn till. Även ekosystemets variation över tiden är betydelsefull. Grundläggande är att ständigt vara medveten om vilken detaljeringsgrad som dataunderlaget stöder.</P>
<P class="p60 ft9">Kunskap samlas in nationellt (Naturvårdsverket) och regionalt (länsstyrelserna) för miljöövervakning och för att identifiera skyddsvärda områden. Kunskapen är dock fortfarande långt ifrån heltäckande, eftersom data med nödvändighet samlas in med hjälp av små redskap där endast en liten del av området kan observeras direkt. Som ett komplement till vissa fältundersökningar kan prediktiva (förutsägande) art- och habitatmodeller vara ett kostnadseffektivt och praktisk sätt att utveckla <NOBR>GIS-underlag</NOBR> av marina arter och habitat.</P>
<P class="p274 ft10">Väsentligt är att samordna kunskapsbehoven för att tillämpa EU:s miljödirektiv. Den inledande bedömningen enligt havsmiljödirektivet innebär att nya komponenter tillkommer. Resultaten</P>
<P class="p341 ft16">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft9">kommer att bidra till havsplaneringen, men det krävs stora resurser för att uppfylla kraven.</P>
<P class="p69 ft9">Framför allt är det viktigt att få fram harmoniserade data om ekosystemets karaktär som t.ex. geografisk utbredning av naturtyper och vissa nyckelarter, statusbeskrivning av miljövariabler samt kriterier för naturvärdesbedömning. Kunskapsunderlagen för planering bör samordnas så långt som möjligt med det pågående arbetet med att följa upp habitatdirektivet, med kraven i havsmiljödirektivet samt kopplas till vattendirektivets förvaltningsplaner. Ett ”sömlöst” kunskapsunderlag från kustvatten till öppet hav kan då skapas. Havsmiljödirektivet kommer att vara centralt vid val av indikatorer, åtgärder och verktyg för samordnad havsförvaltning.</P>
<P class="p109 ft9">Det är inte möjligt att kartlägga och följa förändringen på alla nivåer och för alla arter och habitat; ett urval måste göras som så långt som möjligt representerar olika delar i ekosystemet samt olika typer av hot. Därför beskrivs ekosystemets karaktär lämpligen utifrån förekomst av nyckelhabitat och nyckelarter som är ekologiskt viktiga för det specifika området. Eftersom den övergripande utbredning av habitat formas till stor del av fysiska och biogeokemiska faktorer, behövs grundläggande kartläggning av dessa som t.ex. havsströmmar, bottentopografi, substrat och vattenkvalitet.</P>
<P class="p342 ft9">Kunskap om effekterna av mänsklig fysisk påverkan på marina ekosystem behöver tas fram. Olika fysiska påverkansfaktorer har börjat kartläggas nationellt (Naturvårdsverkets rapport 6376, år 2010), men i dagsläget finns inte den samlade kunskapen om konsekvenser av dem på marina ekosystem, än mindre är de kumulativa effekterna kända. Däremot finns kunskap om övergödningens effekter särskilt i Östersjön samt effekter på organismer orsakade av toxiska ämnen, liksom även vissa studier som belyser fiskets följder för det havets ekosystem. En del studier på effekterna av vindkraft på djurliv och av kraftverksfundamentens påverkan m.m. har gjorts inom kunskapsprogrammet <SPAN class="ft8">Vindval </SPAN>som drivs av Energimyndigheten och Naturvårdsverket.</P>
<P class="p343 ft16">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZB356/GZB35687x1.jpg" style="width:417px;height:591px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p344 ft23">Figur 3.3 Natura <NOBR>2000-områden</NOBR> i svenska kust- och havsområden samt i större sjöar</P>
<P class="p345 ft29"><SPAN class="ft82">Källa</SPAN>: Naturvårdsverket</P>
<P class="p346 ft16">90</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZB356/GZB35688x1.jpg" style="width:414px;height:590px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p347 ft23">Figur 3.4 Områden i svenska vatten som ingår i Helcoms och Ospars nätverk av skyddade områden</P>
<P class="p320 ft29"><SPAN class="ft82">Källa: </SPAN>SOU 2008:48 (uppgifter från Naturvårdsverket)</P>
<P class="p103 ft16">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB35689x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p348 ft11"><SPAN class="ft11">3.5.1</SPAN><SPAN class="ft117">Kunskapsunderlag i förhållande till rumslig och tidsmässig skala</SPAN></P>
<P class="p300 ft9">Strukturerade kunskapsunderlag som är centrala för Östersjön på stor skala <NOBR>(100-1000</NOBR> kilometer) är havets salthalt och geomorfologi samt klimat. Ljus (solinstrålning) har också storskalig påverkan och mängden tillgängligt solljus bestäms av breddgrad såväl som isläggningsperiod. På regional nivå <NOBR>(1-100</NOBR> kilometer) är vågexponering och substrat<A href="#page_89"><SPAN class="ft48">7 </SPAN></A>styrande faktorer, men även näringstillgång och grad av eutrofiering. På lokal nivå <NOBR>(1-1000</NOBR> meter) är substrat och djup styrande för arters utbredningsmönster. Djupet utgör en sammansatt funktion av avtagande vågpåverkan och avtagande ljus.</P>
<P class="p56 ft9">Vilken detaljeringsnivå som krävs i kunskapsunderlaget beror på målet och syftet med planen. Kunskapsunderlag som presenteras i kartform kan tas fram i olika skalområden med varierande noggrannhet, beroende hur detaljerat kunskapsunderlaget är. Kartor på nationell nivå (t.ex. Sverigekartan) har låg detaljeringsgrad och kan inte användas på lokal nivå, men de kan ge information om generella storskaliga mönster. Kartor på regional nivå (t.ex. översiktskartan) lämpar sig för översiktlig planering av kustområden. På lokal nivå, t.ex. för arbete med kustnära marina skyddade områden eller vid exploatering av områden som en utsjöbank, bör åtminstone underlag som motsvarar terrängkartor användas.</P>
<P class="p194 ft9">I tabell 3.1 föreslås vilken ungefärlig skalnoggrannhet som kartunderlag bör ha i relation till olika aktiviteter i marin miljö. Skalorna i tabellen knyter an till de skalor som används i Lantmäteriets kartproduktion. Då kartor ofta produceras och används i digital form i GIS, är det möjligt att zooma in och därmed använda dem i en finare skala än vad de är producerade för. Därför måste varje karta ha en rekommenderad skalangivelse som inte bör överskridas.</P>
<P class="p349 ft50"><SPAN class="ft49">7 </SPAN>Det underlag eller material som växter, svampar, lavar, bakterier och vissa ryggradslösa djur växer eller lever på eller i (NE).</P>
<P class="p303 ft16">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB35690x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p350 ft17">SOU 2011:56 Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr8 td217"><SPAN class="p36 ft23">Tabell 3.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td218"><SPAN class="p26 ft23">Exempel på aktiviteter inom havsförvaltning i förhållande till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td217"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr13 td219"><SPAN class="p26 ft23">behovet av underlagskartor i olika skalområden</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td38"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td220"><SPAN class="p26 ft101"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr31 td221"><SPAN class="p26 ft101"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td222"><SPAN class="p26 ft101"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td217"><SPAN class="p36 ft23">AKTIVITET</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr13 td219"><SPAN class="p147 ft23">SKALA (ex. Lantmäteriets kartproduktion)</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td38"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td220"><SPAN class="p26 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td223"><SPAN class="p26 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td111"><SPAN class="p26 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td149"><SPAN class="p26 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td222"><SPAN class="p26 ft64"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td217"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td224"><SPAN class="p351 ft23">1:2 000 000–</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td107"><SPAN class="p352 ft23">1:300 000–</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p31 ft23">1:50 000–</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td38"><SPAN class="p28 ft23">1:10 000–</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td217"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td224"><SPAN class="p351 ft23">1:500 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td107"><SPAN class="p352 ft23">1:100 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td152"><SPAN class="p31 ft23">1:25 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p28 ft23">1:5 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td217"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td224"><SPAN class="p351 ft23">(Sverigekartan)</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td107"><SPAN class="p352 ft23">(Översikts-</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td152"><SPAN class="p31 ft29">(Terrängkartan)</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td38"><SPAN class="p28 ft23">(Fastighets-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td220"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td223"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td111"><SPAN class="p352 ft23">kartan)</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td149"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td222"><SPAN class="p28 ft23">kartan)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td217"><SPAN class="p36 ft23">Friluftsliv och</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td224"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td107"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p31 ft23">översikts-</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td38"><SPAN class="p28 ft23">detalj-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td217"><SPAN class="p36 ft125">turism</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td224"><SPAN class="p26 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td107"><SPAN class="p26 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td152"><SPAN class="p31 ft125">planering</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td38"><SPAN class="p28 ft125">planering</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr4 td217"><SPAN class="p36 ft29">Hamnar, kabel</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td224"><SPAN class="p26 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td107"><SPAN class="p353 ft53"><A href="#page_90">8</A></SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td152"><SPAN class="p31 ft23">översikts-</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td38"><SPAN class="p28 ft23">detalj-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td224"><SPAN class="p26 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td107"><SPAN class="p26 ft100"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td217"><SPAN class="p36 ft29">och rörläggning</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td224"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td107"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p31 ft23">planering</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td38"><SPAN class="p28 ft23">planering</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td217"><SPAN class="p36 ft23">Vattenbruk</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td224"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td107"><SPAN class="p352 ft23">regional</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td152"><SPAN class="p31 ft23">planering</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p28 ft23">konstruktion</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td217"><SPAN class="p26 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td224"><SPAN class="p26 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td107"><SPAN class="p352 ft125">planering</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td152"><SPAN class="p26 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td38"><SPAN class="p26 ft126"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td225"><SPAN class="p36 ft23">Förnybar energi,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td107"><SPAN class="p352 ft23">regional</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td152"><SPAN class="p31 ft23">MKB</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td38"><SPAN class="p28 ft23">konstruktion</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td217"><SPAN class="p36 ft84">t.ex. vindkrafts-</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td224"><SPAN class="p26 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td107"><SPAN class="p352 ft125">planering</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td152"><SPAN class="p26 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td38"><SPAN class="p26 ft126"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td217"><SPAN class="p36 ft23">parker</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td224"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td107"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td38"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td217"><SPAN class="p36 ft23">Muddring och</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td224"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td107"><SPAN class="p352 ft23">regional</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td152"><SPAN class="p31 ft23">tillstånds -</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td217"><SPAN class="p36 ft23">dumpning</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td224"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td107"><SPAN class="p352 ft23">planering</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p31 ft23">ärenden,</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td38"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td217"><SPAN class="p26 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td224"><SPAN class="p26 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td107"><SPAN class="p26 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td152"><SPAN class="p31 ft125">koncession</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td38"><SPAN class="p26 ft126"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td217"><SPAN class="p36 ft23">Marina</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td224"><SPAN class="p351 ft23">nätverk i havs-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td107"><SPAN class="p352 ft23">nationell/</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td152"><SPAN class="p31 ft23">förvaltnings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p28 ft23">detalj</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td217"><SPAN class="p36 ft23">skyddade</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td224"><SPAN class="p351 ft23">regioner</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td107"><SPAN class="p352 ft23">regional</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p31 ft23">kartor</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td38"><SPAN class="p28 ft23">åtgärder</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td217"><SPAN class="p36 ft29">områden (kust)</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td224"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td107"><SPAN class="p352 ft23">planering</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td38"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td217"><SPAN class="p36 ft23">Marina</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td224"><SPAN class="p351 ft23">översiktlig</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td107"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td152"><SPAN class="p31 ft23">förvaltnings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td217"><SPAN class="p36 ft125">skyddade</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td224"><SPAN class="p351 ft125">planering av</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td107"><SPAN class="p26 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td152"><SPAN class="p31 ft125">kartor</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td38"><SPAN class="p26 ft126"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td217"><SPAN class="p36 ft84">områden (öppet</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td224"><SPAN class="p351 ft23">havsområden</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td107"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td38"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td217"><SPAN class="p36 ft23">hav)</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td224"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td107"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td38"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td217"><SPAN class="p36 ft23">Fiske</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td224"><SPAN class="p351 ft23">översiktlig</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td107"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td152"><SPAN class="p31 ft23">förvaltnings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p28 ft23">detalj-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td217"><SPAN class="p26 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td224"><SPAN class="p351 ft125">planering av</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td107"><SPAN class="p26 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td152"><SPAN class="p31 ft125">kartor</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td38"><SPAN class="p28 ft125">åtgärder</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td217"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td224"><SPAN class="p351 ft23">havsområden</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td107"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td38"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td220"><SPAN class="p26 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td223"><SPAN class="p26 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td111"><SPAN class="p26 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td149"><SPAN class="p26 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td222"><SPAN class="p26 ft64"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p354 ft9">Planeringsunderlagen i rumlig skala behöver även innehålla information i djupled, då oceanografiska faktorer, genererade av t.ex. vattnets egenskaper, utgör en reglerande faktor för vissa organismer i pelagialen<A href="#page_90"><SPAN class="ft48">9</SPAN></A>. Vattenmassor är skiktade med olika egenskaper i djupled, som salthalt, temperatur, strömhastighet. Denna stratifiering av vattenpelaren påverkar exempelvis överlevnad (t.ex. torskägg), spridningsförmåga (t.ex. ”frön” från blåstång) och arters uppehållsområde under olika livsstadier. Med kunskap om arters</P>
<P class="p355 ft121"><SPAN class="ft112">8</SPAN><SPAN class="ft128">Maringeologiska kartor i skala 1:100 000, men också 1:500 000 används som förprojekterings¬underlag för kablar och rör. För detaljprojektering krävs mer detaljerat underlag.</SPAN></P>
<P class="p356 ft50"><SPAN class="ft112">9</SPAN><SPAN class="ft129">De fria vattenmassorna i hav och insjöar (i insjöar även kallad limniska zonen), normalt dock inte gränsytorna mot luft respektive bottnen (NE)</SPAN></P>
<P class="p357 ft16">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB35691x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft9">spridningsmönster kan planering och förvaltning av havsområden inkludera spridningsvägar – s.k. ”blå korridorer” – och därmed säkerställa fungerande nätverk för arter och livsmiljöer.<A href="#page_91"><SPAN class="ft48">10</SPAN></A></P>
<P class="p358 ft9">Tredimensionell visualisering av den fria vattenmassans ekosystem är ett viktigt underlag för att förstå mobila arters mönster, men ytterliggare utveckling behövs för att detta verktyg ska kunna användas i storskalig havsförvaltning.</P>
<P class="p359 ft9">Det marina ekosystemets naturliga succession<A href="#page_91"><SPAN class="ft48">11</SPAN></A>, i kombination med kontinuerlig mänsklig påverkan samt lokala plötsliga händelser, gör det nödvändigt att följa förändringsförlopp och repetera undersökningarna med vissa intervall i tiden. Inom nationell och regional miljöövervakning, liksom inom uppföljningen av vattendirektivet, havsmiljödirektivet samt art- och habitatdirektivet, finns krav på att statusövervakningen bedrivs med sex års intervall.</P>
<P class="p329 ft11"><SPAN class="ft11">3.5.2</SPAN><SPAN class="ft117">Tillgänglig kunskap</SPAN></P>
<P class="p330 ft8">Kartläggning av arter och livsmiljöer</P>
<P class="p63 ft9">De flesta marinbiologiska inventeringar och mätserier görs på lokal och regional skala, t.ex. kustnära vikar, samt vid stationära provtagningsplatser för nationell och regional miljöövervakning. Inom ramen för miljöövervakningen ingår inventering av fisk, sjöfågel, marina däggdjur, effektövervakning av vissa metaller och organiska miljögifter samt övergödningsparametrar. Mätresultaten från miljöövervakningen, liksom från vattenförvaltningen och uppföljningen av art- och habitatdirektivet samt Natura <NOBR>2000-områden</NOBR> utgör även ett viktigt underlag för havsplanering. Engångsinsatser i form av projekt som t.ex. undersökningar av utsjöbankar (Naturvårdsverkets rapport 6385, år 2010) genererar användbar kunskap för planering i lokal/regional skala, även om syftet var ett annat.</P>
<P class="p360 ft121"><SPAN class="ft112">10</SPAN><SPAN class="ft128">Se vidare ”A practical guide to Blue Corridors”, Balance Interim report no.18, 2006, </SPAN><NOBR>www.balance-eu.org/publications</NOBR></P>
<P class="p361 ft55"><SPAN class="ft112">11</SPAN><SPAN class="ft113">Ekologisk succession: förändring inom ett ekosystem vilken leder till att ett nytt växt- och djursamhälle uppkommer eller ersätter ett tidigare. Vid primär succession är utgångsläget praktiskt taget utan organismer, t.ex. vid landhöjning och landisavsmältning, i grustag och på vissa markutfyllnader; vid sekundär succession sker förändringen inom ett redan existerande ekosystem, t.ex. vid återbeskogning av ett hygge (NE).</SPAN></P>
<P class="p72 ft16">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB35692x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p362 ft23">Figur 3.5 Modellerade områden i Sveriges hav</P>
<P class="p363 ft29"><SPAN class="ft82">Källa: </SPAN>Naturvårdsverket</P>
<P class="p364 ft16">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft9">Data från miljöövervakningen och andra biologiska inventeringar presenteras i Havsmiljöinstitutets och Naturvårdsverkets rapport <SPAN class="ft8">Havet </SPAN>och görs tillgängliga i SMHI:s portal efter kvalitetskontroll. Rapporter och kartskikt med geografisk information som Naturvårdsverket förfogar över görs tillgängliga i miljödataportalen. Utöver det offentliga materialet finns sannolikt en del inventeringar som har genomförts inom ramen för forskning och utbildning, men som är mindre lättillgängliga.</P>
<P class="p57 ft8">Prediktiva art- och habitatmodeller</P>
<P class="p59 ft9">Av praktiska och ekonomiska skäl samlas fältdata in endast över begränsade ytor och med hjälp av små redskap, så att endast en liten del av området kan observeras direkt. Erfarenheter från senare år visar att art- och habitatmodellering är en praktisk väg för att utveckla nödvändiga <NOBR>GIS-underlag</NOBR> för marina arter och habitat som är användbara för havsplanering. I dagsläget har ett <NOBR>50-tal</NOBR> ytor modellerats i svenska kust- och havsområden med varierande storlek och kvalitet (se figur 3.5). Modellerna baseras på underlag från fältinventeringsdata som kopplar artens eller habitatens förekomst till strukturerande faktorer som salthalt, djup, bottensubstrat, vågexponering samt även mänskliga påverkansfaktorer där den kopplingen är känd (t.ex. övergödningseffekter och fysisk störning).</P>
<P class="p194 ft9">För att få hög kvalitet med tillräckligt god rumslig upplösning på modellerna behövs kvalitetssäkrade inventeringsdata och högupplöst data för de strukturerande faktorerna (se skissen i figur 3.6). En modell blir dock aldrig bättre än underliggande data. Det är lätt att producera och använda en <NOBR>GIS-karta,</NOBR> men dataunderlagets kvalitet och modellens statistiska tillförlitlighet måste anges, så att kartan används för lämpligt ändamål. En karta måste alltid användas i förhållande till syftet och till den aktuella geografiska skalan. En modell visar alltså potentiellt möjliga områden för en arts eller ett habitats utbredning baserat på kunskapen om de strukturerade faktorernas roll för arten/habitatet i fråga. På lokal skala där detaljerad information är nödvändig, som t.ex. för en miljökonsekvensbeskrivning, kan modellen aldrig ersätta en fältinventering.</P>
<P class="p365 ft16">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZB356/GZB35694x1.jpg" style="width:435px;height:658px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p366 ft23">Figur 3.6 Principskiss av en modell för att bedöma sannolik förekomst av en art eller ett habitat (framställd av Aquabiota)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p367 ft130">Rumslig modellering</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr8 td226"><SPAN class="p26 ft131">Fältdata</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td227"><SPAN class="p368 ft132">Statistiskt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td226"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td227"><SPAN class="p368 ft132">samband</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p369 ft133">Validering mot fältdata</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p4 ft131">Strukturerande faktorer</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-44px;margin-bottom:0px;" class="p370 ft134"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-42px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:43px;" class="p370 ft134"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-21px;margin-top:22px;margin-right:-22px;margin-bottom:21px;" class="p370 ft134"><![endif]>Miljövariabe<INGENBILD zsrc="GZB35694xi2.jpg/" id="inl_img1"></P>
<P class="p371 ft134">Abundans</P>
<P class="p372 ft135">Olika metoder: GAM, Cart, Maxent</P>
<P class="p373 ft136">Modell</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p374 ft136">Prediktion</P>
<P class="p168 ft72"><SPAN class="ft107">Källa: </SPAN>Naturvårdsverket</P>
<P class="p67 ft108">Nödvändiga underlag för prediktiva rumsliga modeller</P>
<P class="p266 ft25">I Sjöfartsverkets databas finns digitala djupdata lagrade från år 1982 och framåt, som förbättrar möjligheterna till biologisk analys och modellering. För att komplettera den digitala djupdatabasen, har Sjöfartsverket börjat digitalisera äldre analog djupinformation vilket hittills har gett goda resultat. När det gäller djupinformation för habitatmodellering är en djupmodell i form av en kontinuerligt beskriven yta att föredra framför sjökortens djupkurvor. Från djupmodeller kan sekundära dataset härledas, såsom lutning, batymetriskt index (förhöjning, ås, rev, sänka, dal, slätt osv.) och ”fraktalt index” eller brokighet i batymetrin.<A href="#page_94"><SPAN class="ft137">12 </SPAN></A>Denna typ av underlag har med framgång testats tillsammans med t.ex. vågexponering för att skatta bottensubstrat och på så sätt kunna modellera den potentiella förekomsten av arten eller habitatet.</P>
<P class="p375 ft139"><SPAN class="ft138">12 </SPAN>En fraktal brukar definieras som ”ett självlikformigt mönster med struktur i alla skalor”, vilket betyder att det liknar sig självt på samma sätt som ett träds grenar i sin tur har likadana fast mindre grenar, en så kallad naturlig fraktal.</P>
<P class="p292 ft26">97</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB35695x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p55 ft9">När det gäller bottensubstrat ansvarar SGU för att kartlägga bottenförhållanden inom svenskt territorialvatten och ekonomisk zon. Kartläggningen görs enligt en långtidsplan och i två huvudsakliga skalområden (se avsnitt 3.3). Grundområden och strandnära områden karteras i mindre utsträckning pga. mätutrustningen och storleken på fartyg som används. De maringeologiska kartorna över jordarter och sediment avser förhållandet ca 50 cm under havsbottenytan, dvs. under eventuella påverkansskikt (residualmaterial). Dessutom finns information om vad de s.k. tunna skikten (<50 cm) huvudsakligen består av.</P>
<P class="p253 ft9">Ur biologiskt perspektiv är det dock främst ytsubstratet som är av intresse och som avgör vilka växter och djur som kan finns på havsbotten. För att möta det behovet fick SGU i uppdrag av Naturvårdsverket att göra en omklassning av befintligt material för att representera bottenytan, anpassat till <NOBR>EUNIS-systemet.<A href="#page_95"><SPAN class="ft48">13</SPAN></A></NOBR><A href="#page_95"><SPAN class="ft48"> </SPAN></A>Resultatet innebär en avsevärd förbättring för de biologiska tillämpningarna, där information om ytsubstrat krävs. I grunda, kustnära områden är dock underlaget av sämre kvalitet.</P>
<P class="p57 ft8">Kriterier för naturvärdesbedömning</P>
<P class="p74 ft9">Bedömning av naturvärden är ett grundläggande underlag för havsplanering och för att peka ut skyddsvärda områden. En naturvärdesbedömning bör utgå från faktiska inventeringsresultat som rangordnas i relation till bestämda kriterier.</P>
<P class="p60 ft9">I uppdraget att undersöka utsjöbankar gjordes ett första försök till värdering av de 42 undersökta bankarna. Bedömningssystemet för naturvärden på utsjöbankarna utformades utifrån nationella och internationella rekommendationer för bedömning av marina naturvärden. Framför allt användes CBD:s rekommendationer, vilka till stor del motsvarar Naturvårdsverkets tidigare riktlinjer (Naturvårdsverkets rapport 5739, år 2007). En viktig del av arbete var att utforma en metod för att bedöma naturvärdeskriterierna och väga samman de olika kriterierna baserat på empiriska data, snarare än subjektiva bedömningar (se utredningens förslag, avsnitt 6.4.2).</P>
<P class="p210 ft140"><SPAN class="ft49">13 </SPAN><NOBR><SPAN class="ft55">EUNIS-data</SPAN></NOBR><SPAN class="ft55"> (</SPAN>European Nature Information Systems<SPAN class="ft55">) samlas och lagras av </SPAN>European Topic Centre on Biological Diversity <SPAN class="ft55">för Europeiska miljöbyrån och </SPAN>European Environmental Information Observation Network<SPAN class="ft55">, i syfte att användas för miljörapportering och som stöd för Natura </SPAN><NOBR><SPAN class="ft55">2000-processen.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft55"> EUNIS innehåller information om arter, habitattyper och platser.</SPAN></P>
<P class="p72 ft16">98</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p235 ft8">Fysiska påverkansfaktorer</P>
<P class="p102 ft9">Naturvårdsverket har kartlagt åtta olika kategorier av fysiska faktorer som berör Sveriges kust och öppet hav ut till den ekonomiska zonen, se rapport 6379, år 2010: <SPAN class="ft8">Kartering och analys av fysiska påverkansfaktorer i marin miljö. </SPAN>Rapporten presenterar, förutom olika karteringar av påverkansfaktorerna, några exempel på hur vissa påverkansfaktorer kan användas som underlag vid beräkning och modellering av utbredningen av exploateringsgraden i olika marina miljöer. Grundläggande dataunderlag har överförts till raster som ger en upplösning på 625 m<SPAN class="ft48">2</SPAN>. Upplösningen tillåter att hela Sverige analyseras samtidigt och är för de flesta underlagen tillräckligt noggranna för att använda på regional nivå.</P>
<P class="p299 ft9">Helcom har utvecklat <SPAN class="ft8">Baltic Sea Pressure Index </SPAN>(BSPI) för hela Östersjön, där störningsfaktorer multipliceras med livsmiljöer och dessa livsmiljöers känslighet, viktat och summerat för varje ytenhet med en upplösning på 25 km<SPAN class="ft48">2</SPAN>. Liknande arbeten har utförts för andra geografiska områden, även globalt. För närvarande pågår ett motsvarande projekt för Kattegatt och Skagerrak som leds av Danmark, med planerad slutrapportering i december 2012.</P>
<P class="p297 ft11"><SPAN class="ft11">3.5.3</SPAN><SPAN class="ft117">Bristerna i de biologiska kunskapsunderlagen</SPAN></P>
<P class="p101 ft9">Det finns potential att utveckla gemensamma kunskapsunderlag som passar behoven för både havsplanering och havsförvaltning samt för att uppfylla kraven i havsmiljödirektivet. Behovet av kunskapsunderlag bör analyseras i förhållande till de lämpligaste tids- och rumsskalorna. Tillämpningen av EU:s miljödirektiv och havsplaneringen måste samordnas, så att optimal effektivitet uppnås när det gäller kunskapsunderlag och förvaltningsstrategier. De myndigheter som har koppling till havsplanering behöver se över uppdraget för insamling av information, för att anpassa undersökningsuppdraget till ett bredare syfte än vad som gäller i dagsläget. Ökat samarbete inom Östersjöregionen är viktigt för havsplanering. Det görs delvis genom Helcom t.ex. inom ramen för BSAP, men ytterliggare satsning på mer konkreta åtaganden är nödvändiga(jämför förslagen i avsnitt 6.4.4)</P>
<P class="p219 ft9">Grundläggande kunskapsbehov för havsplaneringen hänger på tillgänglighet och kvalitet på underlagsdata som t.ex. att:</P>
<P class="p376 ft9"><SPAN class="ft61">- </SPAN>djupdata blir lättare tillgängliga och sekretessfrågan löses,</P>
<P class="p377 ft16">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">djupmodellernas noggrannhet ökar,</SPAN></P>
<P class="p208 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">bottensubstrat tas fram med högre upplösning och analys av ytsubstrat ingår,</SPAN></P>
<P class="p250 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">data om lokala oceanografiska förhållanden utvecklas ytterligare så att de möter behoven för ekologiska förhållanden,</SPAN></P>
<P class="p275 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">skapa enhetliga ”sömlösa” dataskikt från kust till öppet hav,</SPAN></P>
<P class="p378 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">fördjupa forskningen om ekologiska processer,</SPAN></P>
<P class="p275 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">förbättra harmonisering av biologiska inventeringsdata,</SPAN></P>
<P class="p208 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">kunskapen om kopplingen mellan olika fysiska påverkansfaktorer i relation till marina ekosystemens nyckelfunktioner ökar, och att</SPAN></P>
<P class="p184 ft10"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft63">kriterier för att bedöma naturvärden baserat på empirisk data utvecklas ytterligare.</SPAN></P>
<P class="p379 ft9">För att utveckla de prediktiva modellerna av arters och livsmiljöers potentiella utbredning, som beskrivs ovan, behöver tillgängligheten och kvaliteten på underlagsdata förbättras. Även bristen på harmoniserade biologiska inventeringsdata har gjort att modellerna inte har validerats på ett enhetligt sätt.</P>
<P class="p56 ft9">Många provtagningslokaler besöks en gång vid inventering av ett område. Lokaler med återkommande provtagning är betydligt färre. Det behöver utredas vad som ska övervakas, på vilket sätt och hur mycket övervakning som behövs. I nuläget saknas ett samlat grepp över vad som behöver samlas in för att kunna uppfylla kraven i havsmiljödirektivet och koppla till tillämpningen av de andra direktiven. Arbete pågår i olika projekt (t.ex. <SPAN class="ft8">Waters</SPAN>, ett utvecklingsprojekt som Naturvårdsverket nyligen har satt igång) och en första översyn kommer i och med att inledande bedömning för havsmiljödirektivet ska presenteras i juli 2012.</P>
<P class="p380 ft41"><SPAN class="ft41">3.6</SPAN><SPAN class="ft60">Kunskaper om havets levande resurser</SPAN></P>
<P class="p63 ft9">Hittills har fiskeriförvaltningen i huvudsak inriktats på varje kommersiellt intressant art för sig, enartsförvaltning baserat på enartsmodeller. Ekosystembaserad förvaltning innebär flerartsförvaltning och hänsyn till ekosystemen som helhet, varför den kräver bredare kunskap, i såväl rumsliga som tidsmässiga dimensioner. Informationen måste få bättre rumslig upplösning och den genetiska infor-</P>
<P class="p381 ft16">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft9">mationen behöver förbättras för att kunna urskilja biologiskt skilda bestånd. Nya flerartsmodeller behöver utvecklas som kopplas till lämpliga ekosystemindikatorer.</P>
<P class="p69 ft9">Data behöver också samordnas och äldre data digitaliseras. Äldre data kan bidra till förståelse av hur mer opåverkade ekosystem såg ut och därmed utveckla målbilderna för förvaltningen.</P>
<P class="p382 ft11"><SPAN class="ft11">3.6.1</SPAN><SPAN class="ft117">Tillgänglig kunskap om levande havsresurser</SPAN></P>
<P class="p108 ft9">Fiskeriverket (från juli 2011, HaV) följer och utvärderar fisk- och skaldjurresursernas tillstånd, fiskets nyttjande av dessa resurser samt utvecklingen inom fiskerinäringen. Verket arbetar också med att öka och sprida kunskap till gagn för ett långsiktigt hållbart yrkesfiske, fritidsfiske, fisketurism och vattenbruk. Vad gäller kunskapsinhämtning för dessa åtaganden krävs övervakning av fiskresurserna samt biologiskt och fiskeritekniskt forsknings- och utvecklingsarbete, kunskapsförsörjning inom samhällsekonomi samt insamling och analys av uppgifter om fiskets fångster, fiskefartygens positioner, fiskeansträngningar och handeln i första ledet med fisk- och skaldjur.</P>
<P class="p109 ft9">Genom fiskerikontrollen insamlas och analyseras uppgifter om fiskets fångster och landningar, fiskefartygens fart och positioner, fiskeansträngningar och handeln i första ledet med fisk- och skaldjur. I system av samverkande databaser lagras information från yrkesfiskets fiskeloggböcker, kustfiskejournaler och landningsdeklarationer om fiskeansträngning, fångst och landning, samt fångstmottagares uppgifter om köp i första försäljningsledet (avräkningsnotor). Realtidskontroll av positioner, kurs och hastigheter för fiskefartyg över 15 meter erhålls från satellitdata (Vessel Monitoring System, VMS). Detta täcker fiskefartyg i svenska vatten och svenska fiskefartyg utanför svenska vatten.</P>
<P class="p256 ft9">Biologiska uppgifter samlas in genom datainsamling, bestånds- och ekosystemanalys samt forsknings- och utvecklingsarbete av hög relevans för fiskeriförvaltning. Data från den långsiktiga övervakningen hanteras i databaser med internationell kvalitetsstandard. De långa dataserier som skapas ger, tillsammans med lång erfarenhet, också möjlighet att använda historiska perspektiv i rådgivningsunderlagen. Inom följande områden samlas och analyseras biologiska och fiskeritekniska uppgifter:</P>
<P class="p383 ft16">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft8">Fisk- och skaldjursbestånds status</P>
<P class="p59 ft9">Datainsamling och beståndsanalys utgör den viktigaste grunden för Fiskeriverkets rådgivning om statusen hos fisk- och skaldjursbestånd. Denna rådgivning syftar främst till att bidra till en god förvaltning av fisket. Beståndsanalyserna syftar även till att kartlägga vilka arter som är hotade samt bidra till åtgärdsprogram för dessa arter.</P>
<P class="p99 ft9">För de kommersiellt viktigaste arterna under internationell förvaltning (inklusive diadroma arter som havsvandrande lax, havsöring och ål) arbetar Fiskeriverket inom ramen för <NOBR>EU-förord-</NOBR> ningen om datainsamling och Internationella havsforskningsrådet (ICES) med beståndsanalyser, beståndsmodellering och biologisk rådgivning till underlag för förvaltningen. För arter som är av vikt för <NOBR>kust-,</NOBR> insjö- och fritidsfiske där internationell rådgivning saknas tas motsvarande analys och råd fram på nationell nivå. För att utveckla datainsamling, analys och rådgivning bedrivs fortlöpande internationella och nationella projekt.</P>
<P class="p253 ft9">Arbetet med hotade arter och stammar inriktas mot att identifiera referensvärden för ursprunglig biologisk mångfald av hotade arter och fiskstammar, skaffa en överblick av den biologiska mångfaldens tillstånd och kartlägga hoten mot fiskarter och stammar i svenska miljöer.</P>
<P class="p57 ft8">Fisksamhällens och ekosystems status</P>
<P class="p74 ft9">Fisken och fisket är en viktig del av de akvatiska ekosystemen och därför måste förvaltningen utgå från ekosystemansatsen, vilket ställer stora krav på ny kunskap och en djupare analys av fiskets inverkan på fiskbeståndens samverkan med näringsvävar och miljö. Faktainsamling, analys och rådgivning håller därför på att utvecklas från att inriktas på enskilda fiskbestånd till att inriktas på fisksamhällen och ekosystem. Integrerad ekosystemanalys och utveckling av indikatorer för ekosystemens status är viktiga komponenter.</P>
<P class="p57 ft8">Rumsliga och tidsmässiga mönster hos fiskbestånd</P>
<P class="p63 ft9">Olika arter och bestånd har inneboende skillnader i utbredning och rörelsemönster. Detta har konsekvenser inte bara för deras grundläggande biologiska förutsättningar utan också för nyttjandet av</P>
<P class="p57 ft16">102</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft9">dem som resurser och hur de påverkas av annan mänsklig aktivitet och miljöförändringar. För många bestånd har dessa mönster förändrats påtagligt under det senaste århundradet, i huvudsak pga. mänsklig påverkan. Det är alltså viktigt att öka förståelsen för arters rumsliga och tidsmässiga fördelning, uppdelning i lokala bestånd och rörelsemönster.</P>
<P class="p16 ft9">Dessa kunskaper används bland annat som underlag för olika typer av zonering av fiskeriförvaltningen, t.ex. fredningsområden med syften att skydda olika bestånd och livsstadier av bestånd (t.ex. lekfisk, uppväxande ung fisk, unika lokala bestånd eller liknande). I detta ingår att undersöka betydelsen av olika livsmiljöer för olika bestånd och livsstadier, och hur denna ändrats över tiden.</P>
<P class="p337 ft8">Interaktion i fisksamhällen och ekosystem (fiskens roll i ekosystemet)</P>
<P class="p102 ft9">De enskilda arterna i ekosystemen lever inte i avskildhet från varandra, utan måste sättas in i sitt biologiska sammanhang. För att bättre förstå ekosystemens struktur och dynamik samt människans direkta och indirekta påverkan på ekosystemen, krävs fördjupad kunskap om samspelet i fisksamhällen och ekosystem. Särskilt fokus sätts på fiskens roll i ekosystemen, dvs. hur fisken påverkar och påverkas av andra komponenter i ekosystemen, såsom rovdjur, bytesdjur och konkurrenter samt hur fisket påverkar ekosystemen, direkt och indirekt, t.ex. genom kaskadeffekter och kedjereaktioner. Problematiken runt hotade arter och främmande arter spetsar ofta till situationen; det krävs god förståelse av samspelet i systemen för att kunna värdera möjligheter och risker.</P>
<P class="p384 ft8">Miljöfaktorers inverkan</P>
<P class="p68 ft9">Miljöfaktorer sätter ramarna för bestånd av fisk och skaldjur, fisksamhällen och hela ekosystemen. Fiskeriverket utför miljöövervakning av fisk vid kuster, i sjöar och vattendrag. Verket tar aktiv del i att utveckla bedömningsgrunder för ekologisk status baserat på fiskförekomster. Detta bidrar med en god bas för att förstå fiskbestånds och fisksamhällens reaktioner på miljöfaktorer och förändringar av dessa. Detta och övriga beståndsundersökningar ger möjlighet att t.ex. analysera effekter på fiskbestånd och fisk-</P>
<P class="p385 ft16">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft9">samhällen av klimatförändringar och närsaltsbelastning. Mer specifikt analyseras mekanismer som påverkar rekryteringen och överlevnad hos fisk.</P>
<P class="p62 ft8">Effekter av fiskevård</P>
<P class="p63 ft9">Fiskevårdsåtgärder behövs både i sötvatten och på kusten. Fiskeriverket är sedan länge engagerat i detta arbete genom egna fiskevårdande insatser, men främst genom att ge stöd och råd till andra utförare. Forskning om nya fiskevårdsmetoder och utvärdering av åtgärdernas effekter är viktigt för att förbättra utnyttjandet av resurserna till fiskevården.</P>
<P class="p60 ft9">Verket tar tillsammans med andra myndigheter fram underlag för arbetet med skydd av värdefulla vattenmiljöer dels i form av kunskap och rådgivning om vilka åtgärder som kan användas under olika förhållanden, dels genom att vara delaktig i att peka ut värdefulla områden för fisk och fiske.</P>
<P class="p329 ft11"><SPAN class="ft11">3.6.2</SPAN><SPAN class="ft117">Bristerna</SPAN></P>
<P class="p300 ft9">Som underlag för fiskeriförvaltningen används i dagsläget framför allt enartsmodeller för att beräkna statusen för de fisk- och skaldjurbestånd som exploateras. För att öka säkerheten i uppskattningarna, behöver förståelsen öka för hur olika arter på olika nivåer i näringskedjorna interagerar. Detta innebär att dagens modeller behöver vidareutvecklas till flerarts- och ekosystemmodeller.</P>
<P class="p60 ft9">De kommande årens havsforskning kommer att innebära en betydande integrering av olika forskningsfält, för att kunna motsvara ökade krav från den gemensamma fiskeripolitiken och havsmiljödirektivet. I ett globalt perspektiv är fisk redan nu en begränsad näringsresurs och proteinkälla. De globala klimatförändringarna bidrar dessutom till att ekosystemen blir än mer pressade. Ett optimalt och samtidigt hållbart nyttjande blir därmed alltmer beroende av vår förståelse av ekosystemens funktioner som helhet.</P>
<P class="p274 ft9">Sammantaget pekar detta på behovet av att utveckla underlag för integrerad ekosystembaserad förvaltning, där flera resursarter, deras roll i ekosystemet, effekter av människans nyttjande och andra aktiviteter, samt effekter av storskaliga ekosystemföränd-</P>
<P class="p296 ft16">104</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p386 ft9">ringar kan beaktas. Detta innebär ökat behov av forskning och framtagande av kunskapsunderlag inom områden såsom:</P>
<P class="p243 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">beståndsanalys utifrån flerartsmodeller,</SPAN></P>
<P class="p242 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">beräkna nivåerna för långsiktigt resursutnyttjande (inte bara fisk), ur ett biologiskt perspektiv och baserat på det även ur ett ekonomiskt och socialt perspektiv,</SPAN></P>
<P class="p242 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">rumsliga analyser (både vad avser de biologiska förutsättningarna och de rumsliga aspekterna på nyttjandet av resurserna, samt interaktioner med annat nyttjande),</SPAN></P>
<P class="p242 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">identifiera lokala bestånd av resursarter (för att kunna förvalta enskilda bestånd utifrån deras unika förutsättningar, men även för att kunna identifiera ursprung hos landade resursarter i kontrollsyfte),</SPAN></P>
<P class="p242 ft10"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft75">utveckla skonsamma fångstmetoder för att med precision enbart fånga och påverka målarterna och endast när de har nått lämplig storlek,</SPAN></P>
<P class="p387 ft10"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft75">utveckling av ekologisk modellering av interaktioner i akvatiska ekosystem för att öka förståelsen för hur ekosystemens tjänster kan nyttjas på ett hållbart sätt,</SPAN></P>
<P class="p387 ft10"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft75">indikatorutveckling (inte bara fisk), för övervakning och utvärdering av fiskets effekter, effekter av förvaltningsåtgärder samt effekter av klimatförändringar,</SPAN></P>
<P class="p220 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">integrerad ekosystemanalys (breddning av vilka organismer och ekologiska interaktioner som analyseras och analyser av storskaliga förändringar i ekosystemen som har effekt på gränserna för långsiktigt nyttjande av resurserna), samt</SPAN></P>
<P class="p244 ft10"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft75">analyser av ekologiska och genetiska effekter av resursutnyttjande på resursarter och ekosystem.</SPAN></P>
<P class="p388 ft41"><SPAN class="ft41">3.7</SPAN><SPAN class="ft60">Kunskaper om kulturarvet i havet</SPAN></P>
<P class="p266 ft9">Kunskap saknas i hög grad om kulturarvet i havet, såväl vad gäller detaljer som översikter och sammanställningar. Tillgänglig kunskap har dock samlats i en databas (FMIS, se nedan) i samarbete mellan flera myndigheter. Kulturmiljövården har inte pekat ut några marina riksintressen. För närvarande pågår emellertid en översyn av riksintressena vid Riksantikvarieämbetet (RAÄ).</P>
<P class="p389 ft16">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft9">RAÄ och kulturmiljövården behöver data om fornlämningar och andra kulturlämningar på havets botten. Det handlar främst om uppgifter beträffande skeppsvrak och lämningar efter mänskliga verksamheter under äldre stenålder. Även sammanställningar av data behövs, i form av riksintressebeskrivningar och beskrivningar av andra värdefulla sammanhängande kulturmiljöer. Viktiga kompletterande underlag kan hämtas från geofysiska karteringar av havsbottnen.</P>
<P class="p390 ft11"><SPAN class="ft11">3.7.1</SPAN><SPAN class="ft117">Tillgänglig kunskap om kulturarvet i havet</SPAN></P>
<P class="p300 ft9">All känd positionsbestämd kulturmiljödata, främst om skeppsvrak och lämningar efter mänsklig verksamhet under den äldre stenåldern, är från år 2008 registrerad i RAÄ:s fornminnesinformationssystem FMIS. Tidigare lagrades den mesta informationen om kulturhistoriska lämningar under vatten i SjöMIS som förvaltades av Statens maritima museer (SMM), men efter en överenskommelse mellan RAÄ, SMM och Sjöfartsverket görs all registrering i FMIS. I denna databas finns nu uppgifter om cirka 3 000 lokaliserade skeppsvrak och 15 000 förlisningar som inte är exakt positionsbestämda. Överenskommelsen innebär att RAÄ har förvaltningsansvaret för FMIS medan SMM är expert- och remissinstans med särskilt ansvar för kvalitetssäkring och nyregistrering. Enligt överenskommelsen ansvarar Sjöfartsverket för leverans och uppdatering av sjökortsdata i FMIS, men också för leverans av uppgifter om maritim information från sjömätning.</P>
<P class="p391 ft9">Ett nyligen påbörjat samarbete mellan RAÄ, SMM, Försvarsmakten, Kustbevakningen, Sjöfartsverket och SGU kallat Sjöstjärnan, syftar för kulturmiljövårdens del till att genom informationsutbyte samla in data till och kvalitetssäkra uppgifter i FMIS.</P>
<P class="p392 ft16">106</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZB356/GZB356104x1.jpg" style="width:418px;height:590px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p393 ft29">Figur 3.7 Vrak och andra bottenfynd registrerade i fornminnesinformationssystemet (endast en mindre del av alla lämningar är kända)</P>
<P class="p394 ft29"><SPAN class="ft82">Källa: </SPAN>SOU 2008:48 (uppgifter från Riksantikvarieämbetet)</P>
<P class="p395 ft16">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p96 ft9">Att döma av karteringar inför de senaste årens exploateringar i havet, bör det verkliga antalet kulturhistoriskt värdefulla skeppsvrak och andra kulturlämningar – stenåldersboplatser, kulturlager m.m. – vara mångdubbelt fler än det som registrerats. Bara i Östersjön kan antalet skeppsvrak förmodligen räknas i sexsiffriga tal. Många av dessa har dessutom mycket höga kulturhistoriska värden, vilket delvis beror på att de är så välbevarade. På grund av den låga salthalten och andra omständigheter i Östersjön saknas träätande organismer som den s.k. skeppsmasken, vilket leder till att många skeppsvrak står skrovhela på havets botten. Detta är unikt; ett så välbevarat marint kulturarv finns inte i något annat hav.</P>
<P class="p253 ft9">Spår efter boplatser från äldre stenålder finns på ner till 40 meters djup i södra Östersjön och Kattegatt. Boplatserna låg kustnära, vid åutlopp och skyddade vikar, men har till följd av landnivåförändringar kommit att hamna under vatten.</P>
<P class="p97 ft9">Även om kunskapen är begränsad när det gäller omfattningen av kulturlämningar på havets botten, vet man att dessa påverkas negativt av både mänsklig verksamhet och naturliga processer. Vrakplundring och skador på grund av för närgången dykning är en del av problemet. De negativa effekterna av trålning och industriell verksamhet som förläggning av kablar och rör är omfattande. Långsam ”naturlig” nedbrytning på grund av mikrobiell aktivitet, undervattensströmmar m.m. förekommer också. Dessutom kan befarade klimatförändringar komma att påverka kulturlämningarna negativt.</P>
<P class="p61 ft9">Kunskapen om kulturlämningar i havet är begränsad jämfört med kunskapen om lämningar på land. Uppgifterna i FMIS om 3 000 lokaliserade skeppsvrak och 15 000 förlisningar som inte är exakt lokaliserade (av vilka 10 000 har mycket dåliga positionsangivelser), kan jämföras med uppgifter om närmare 622 000 platser med fornlämningar och andra kulturlämningar på land. Hela FMIS är tillgängligt via RAÄ:s hemsida (www.raa.se).</P>
<P class="p56 ft9">Merparten av kända skeppsvrak ligger nära land. När det gäller det område som omfattar territorialhavet en nautisk mil utanför baslinjen och Sveriges ekonomiska zon finns endast uppgifter om ca 800 skeppsvrak eller förlisningar. Av dessa har högst 25 vrak bedömts som fasta fornlämningar (dvs. förlista för mer än 100 år sedan). Dessutom har man registrerat ca fem platser i södra Öresund som sannolikt är boplatser från äldre stenålder.</P>
<P class="p56 ft9">I ett samarbete med Naturvårdsverket och SMM valde RAÄ 2005 ut ett antal marina miljöer av vilka ett antal var särskilt</P>
<P class="p35 ft16">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft9">intressanta för kulturmiljövården. Under 2009 och 2010 deltog SMM och Naturvårdsverket i ett samnordiskt projekt, Nordic Blue parks, som förenar naturvård och kulturvård under vatten. Syftet var att formulera kriterier för information om natur- och kulturmiljöer och pröva dessa på vissa utvalda objekt.</P>
<P class="p179 ft11"><SPAN class="ft11">3.7.2</SPAN><SPAN class="ft117">Bristerna i kunskaper om kulturarvet i havet</SPAN></P>
<P class="p396 ft9">Kunskapsförsörjningen är i dag liten i förhållande till behoven; i nuvarande takt kommer det att ta lång tid innan det finns någorlunda heltäckande lägesbunden kunskap om kulturarvet på havets botten. Medan det på land har bedrivits systematiska och heltäckande fornminnesinventeringar sedan slutet av <NOBR>1930-talet,</NOBR> har man i marina sammanhang fått nöja sig med ett ytterst sporadiskt insamlade uppgifter. I dagsläget samlas kunskap in genom datainsamlingen i samband med miljökonsekvensbeskrivningar inför industriella verksamheter i havet. Dessutom levererar Sjöfartsverket uppgifter till FMIS om förmodade kulturlämningar som kommit fram vid sjömätningar. Viss datainsamling och kvalitetssäkring görs även av Kustbevakningen och Försvarsmakten.</P>
<P class="p256 ft9">Med dagens kunskap kan man i viss mån uppskatta inom vilka områden det finns förtätningar av kulturlämningar på havets botten. Dessa uppskattningar görs främst utifrån kunskap om havets nivåer under äldre stenålder och vilka kuststäder och områden som var mest berörda av sjötransporter under medeltid och förmodern tid. För mer detaljerad kunskap behövs ytterligare inventeringar.</P>
<P class="p397 ft9">Det finns behov av bättre samordning med andra myndigheters datainsamling och tolkningar av insamlad data. En god modell kan vara den förvaltningsöverenskommelse som RAÄ har med SMM och Sjöfartsverket, där Sjöfartsverket levererar uppgifter till SMM om skeppsvrak som påträffas vid sjömätning. SMM skriver sedan in uppgifterna i FMIS vilket förvaltas av RAÄ. Även Sjöstjärnan, det ovan beskrivna och nyligen påbörjade samarbetet, behöver utvecklas.</P>
<P class="p14 ft9">Den slutsats man kan dra av nuläget, är dock att det tillgängliga kunskapsunderlaget av kulturmiljöinformation inte på något sätt kan sägas uppfylla kraven på en sammanhållen kunskapsförsörjning för effektiv havsplanering. Kunskapsförsörjning behöver inriktas även på att identifiera fornlämningar och andra kulturlämningar.</P>
<P class="p398 ft16">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p207 ft9">Åtgärder som bör vidtas för att underlätta och effektivisera tillgången till och nyttjandet av information är:</P>
<P class="p208 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">Upphandling och utförande av datafångst bör samordnas mellan samtliga berörda myndigheter och någon av myndigheterna ansvara för samordningen. Instrument ska finnas för att förse alla delar av kunskapsförsörjningen med relevant data och datafångsten ska göras så att den kan tillgodose alla behov.</SPAN></P>
<P class="p183 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">De data som levereras av privata aktörer villkoras så att de utan kostnad blir tillgänglig för alla myndigheter.</SPAN></P>
<P class="p250 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">Kulturmiljövården får tillgång till de data som tagits fram men som ännu inte analyserats.</SPAN></P>
<P class="p208 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">Resurser avsätts till tjänster för analys av marina kulturmiljödata.</SPAN></P>
<P class="p399 ft43"><SPAN class="ft41">3.8</SPAN><SPAN class="ft115">Kunskap om verksamheter, anspråk och mänsklig påverkan</SPAN></P>
<P class="p59 ft9">Verksamheter och anspråk i havet är exempelvis sjöfart, infrastruktur, energiproduktion, fiske och försvar. Även friluftsliv och turism förekommer ute till havs, inte bara längs kusten. Olika former av mänsklig påverkan förekommer i havet, såväl från verksamheter till havs som från verksamheter och företeelser på land.</P>
<P class="p97 ft9">Kunskaper om verksamheterna kan bland annat hämtas från tillståndsgivning. SGU biträder regeringen vid beslut om undersöknings- och anläggningstillstånd enligt kontinentalsockellagen (1966:314). Andra tillståndsmyndigheter är Energimarknadsinspektionen, Sjöfartsverket och Fiskeriverket/HaV.</P>
<P class="p56 ft9">För närvarande saknas dock en sammanhållen, fullständig redovisning av befintliga och planerade anläggningar (kablar, rör, vind- och vågkraftsanläggningar m.m.) i svenska havsområden. Gällande vindkraft kommer inom kort en webbplats som visar planerade och befintliga vindkraftverk Beroende på typ av anläggning och vilken sida av territorialhavsgränsen som berörs, handläggs ärenden och ges tillstånd på olika platser och nivåer i förvaltningen. En samlad GIS- och databasförd redovisning torde dock krävas för den kommande havsplaneringen och skulle ge värdefull information till verksamhetsutövare.</P>
<P class="p400 ft16">110</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZB356/GZB356108x1.jpg" style="width:413px;height:590px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft23">Figur 3.8 Områden av riksintresse för yrkesfiske, naturvård, kulturmiljö, vindkraft och sjöfart</P>
<P class="p402 ft29"><SPAN class="ft82">Källa: </SPAN>SOU 2008:48 (uppgifter från Fiskeriverket, Sjöfartsverket, Energimyndigheten, Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket)</P>
<P class="p403 ft16">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft11"><SPAN class="ft11">3.8.1</SPAN><SPAN class="ft117">Kunskaper om sjöfarten</SPAN></P>
<P class="p300 ft9">Sveriges geografiska läge och dess stora beroende av utrikeshandel gör att sjöfarten dominerar de svenska utrikestransporterna. Nära 90 procent av all export och import går på lastfartyg och färjor. Godstransporterna består volymmässigt till allra största delen av importerade energiråvaror och traditionella exportprodukter från <NOBR>gruv-,</NOBR> stål- och skogsindustrin, produkter som till stor del transporteras med sjöfart.</P>
<P class="p56 ft9">Sjöfartsverkets har till uppgift att bidra till att ett effektivt och långsiktigt hållbart sjötransportsystem utvecklas, inte minst genom att hålla farleder till svenska hamnar. Uppgiften omfattar bl.a. att tillhandahålla den fysiska infrastrukturen.</P>
<P class="p75 ft8">Sjöfart och farledshållning</P>
<P class="p74 ft9">Sjöfartsverket ansvarar för farledshållningen från angöring fram till hamngräns och respektive hamn svarar för farledshållningen innanför denna gräns. För tillstånd och tillsyn av farledshållningen inom hamnområden svarar Transportstyrelsen. Farledshållning består av sjömätning, utmärkning, underhållsmuddring samt andra åtgärder som krävs för att kunna bedriva sjötrafik i enlighet med internationella rekommendationer med avseende på bottenklarning, farledsbredd, utformning av svängar, broar, vändplatser med mera.</P>
<P class="p56 ft9">Faktorer som t.ex. ökande fartygsstorlekar och landhöjningen kräver fortlöpande åtgärder för att upprätthålla farledernas kapacitet och säkerhetsmässiga standard. Sjöfartsverket svarar för att upprätthålla allmänna farleders kapacitet till de maximala fartygsdimensioner och det farledsdjup farleden konstruerats för. Genom sjömätning och analys utvärderas farledens vattendjup, bredd och utmärkning, vilket tidvis resulterar i underhållsmuddring, ändrad farledsutmärkning eller andra åtgärder.</P>
<P class="p35 ft8">Farledsprojekt</P>
<P class="p74 ft9">För sjötransporter är stordrift en förutsättning för lönsamhet och god energihushållning, vilket bland annat har bidragit till att fartygsstorleken ständigt ökar. I vissa fall bedöms det därför vara av nationellt intresse att utöka en farleds kapacitet. I dessa fall deltar Sjöfartsverket, oftast som av partner, i farledsutbyggnadsprojekt.</P>
<P class="p35 ft16">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB356110x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft9">Ett farledsprojekt startar med att kapacitetsbehovet klargörs. Därefter formges och simuleras aktuellt farledsavsnitt. När projektets omfattning sedan har fastställts övergår det till miljöutredning. Under den processen är djupdata ett avgörande underlag. Farleden ska sträckas så att behovet av muddring blir så litet som möjligt. Eventuellt behöver också lämpliga områden för att dumpa massor identifieras. Miljöutredningen sammanställs i en miljökonsekvensbeskrivning samt en ansökan till miljödomstolen. Efter domen i miljödomstolen och eventuella högre instanser upphandlas och genomförs produktionen. Ett farledsprojekt tar ofta mellan tre och fem år från start till slutförande, då framför allt miljöberedningen är mycket omfattande.</P>
<P class="p342 ft9">Efter avslutad muddring sjömäts farledsytan ånyo, för att säkerställa att beställda åtgärder utförts. Uppdaterade djupdata förs in i den nationella djupdatabasen för att sedan användas för att ändra i sjökorten.</P>
<P class="p80 ft8">Lagring och analys av fartygsrörelser</P>
<P class="p102 ft9">Sjöfartsverket samlar löpande in fartygsdata över faktiska fartygsrörelser (så kallad <NOBR>AIS-information<A href="#page_110"><SPAN class="ft48">14</SPAN></A>)</NOBR> inom svenskt farvatten. Informationen lagras i en databas samt skickas till den multilaterala <NOBR>Helcom-databasen</NOBR> som innehåller <NOBR>AIS-information</NOBR> för Östersjöområdet. Dessa fartygsdata används bl.a. för att planera rekommenderade sjötrafikrutter, följa upp åtgärder för trafikstyrning, övervaka sjötrafiken, analyser av olycksförlopp, sjömätningsplanering och för att bedöma risker med olika projekt. I dessa frågor samarbetar Sjöfartsverket med Transportstyrelsen.</P>
<P class="p404 ft8">Transportpolitik och internationellt arbete</P>
<P class="p68 ft9">Sjöfartsverket följer och analyserar sjöfartens utveckling i förhållande till de transportpolitiska målen. Det stöder utvecklingen av transportpolitiken inom sjöfartsområdet nationellt och internationellt, genom att ta fram olika typer av beslutsunderlag, analyser och utredningar. En viktig uppgift är att ta fram underlag som belyser och informerar om den potentiella utvecklingen av</P>
<P class="p405 ft50"><SPAN class="ft49">14 </SPAN>AIS Automatic Identification System är namnet på ett system som gör det möjligt att från ett fartyg identifiera och följa andra fartygs rörelser. Alla fartyg som följer SOLAS konventionen och är större än 300 ton ska vara utrustade med AIS.</P>
<P class="p406 ft16">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft9">sjöfartens roll i transportsystemet som helhet. Verket ska främja utvecklingen av en säker, miljöanpassad och effektiv sjöfart i ett internationellt perspektiv. Sjöfartsverkets åtaganden i EU:s när- och intresseområden, sjötrafikens utveckling i det svenska närområdet och internationellt konventionsarbete ska stödjas genom verksamheten.</P>
<P class="p104 ft8">Sjöfartens anspråk till havs i form av farleder och sjötrafikstråk</P>
<P class="p74 ft9">Det finns behov hos myndigheter och intressenter att få kunskap om sjöfartens trafikstråk så att hänsyn kan tas till detta vid planering av exempelvis vindkraftsparker och områden med bevarandeintressen till havs. I anslutning till den översyn av områden av riksintresse för kommunikationer, som genomfördes under 2009– 2010 av trafikverken och som beslutades av Trafikverket i november 2010, sökte Sjöfartsverket att svara mot behovet av ett ökat underlag för planeringen till havs, såväl på territorialhavet som i ekonomisk zon, genom att vid riksintresserevideringen redovisa faktiska ytor för farleder och sjötrafikstråk samt deras influensområden, något som tidigare inte gjorts.</P>
<P class="p253 ft9">Utpekandet av farleder och sjötrafikstråk bygger på verkliga fartygsrörelser framtagna ur det rapporteringssystem för fartygsrörelser (RAIS) som utvecklats inom <NOBR>Helcom-samarbetet.</NOBR> De farleder och sjötrafikstråk som pekas ut som områden av riksintresse utgör en integrerad del i ett trafikslagsövergripande transportnät på land och till havs, vilket är en förutsättning för att skapa goda förutsättningar för samhällsutvecklingen i landet. Sjötrafikstråken är däremot inte nationella, utan är integrerade i ett transnationellt nätverk såsom exempelvis <NOBR>Helcom-farlederna</NOBR> och det transeuropeiska transportnätet <NOBR>(TEN-T).</NOBR></P>
<P class="p253 ft9">Trafikverket står för den strategiska planeringen för sjöfarten, medan Sjöfartsverket har det operativa planerings- och driftsansvaret. Befintliga riksintressen för hamnar samt farleder och fartygsstråk ger planeringsunderlag för havet utifrån dagens kända behov av sjötransporter och trafikmönster.</P>
<P class="p407 ft16">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZB356/GZB356112x1.jpg" style="width:409px;height:579px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p408 ft23">Figur 3.9 Sjötrafik i Östersjön; fartygsrörelser under en vecka uppdelade på <NOBR>tank-,</NOBR> passagerar- och lastfartyg; siffrorna anger antal fartyg som passerade den röda linjen under år 2009</P>
<P class="p409 ft29"><SPAN class="ft82">Bild: </SPAN>Sjöfartsverket</P>
<P class="p410 ft16">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft11"><SPAN class="ft11">3.8.2</SPAN><SPAN class="ft117">Kunskap om befintliga verksamheter – anläggningar, utvinning och täkt till havs</SPAN></P>
<P class="p412 ft9">Undersöknings- och anläggningstillstånden i ekonomisk zon ger en god bild av planerade och befintliga verksamheter. Kunskaperna om verksamheter inom territorialhavet är däremot ofullständiga. Den anmälan om undersökning som ska göras enligt kontinentalsockelförordningen blir inte alltid gjord, sannolikt beroende på att tillstånd ska sökas hos andra myndigheter.</P>
<P class="p56 ft9">I samband med SGU:s ärendehantering, bland annat enligt lagen (1966:314) och förordningen (1966:315) om kontinentalsockeln, erhålls fortlöpande information om verksamheter i och anspråk på svenska havsområden. Informationen har dock inte sammanställts och systematiserats utan finns knuten till enskilda ärenden. Sådan information skulle dock kunna kartläggas</P>
<P class="p57 ft8">Komplettering av djupdatabasen avseende installationer till havs</P>
<P class="p74 ft9">I sjökortsdatabasen finns vissa rör, kablar och ledningar redan i dagsläget. Dock är inte databasen komplett och tillförlitlig med avseende på sådana installationer, utan kompletterande utredningar måste genomföras vid projekteringar och arbeten under vatten.</P>
<P class="p75 ft8">Sand- och grustäkt</P>
<P class="p74 ft9">Naturgrusavlagringar på land utgör en begränsad resurs. I ett av de nationella miljömålen ingår delmålet att minska uttaget av sådant grus. Det gör att intresset för att utnyttja marina sand- och grusavlagringar ökar. Marin sandtäkt har, i Sverige, hittills endast utförts i mycket begränsad omfattning och då av utländska företag. SGU har underlag om tidigare täktverksamhet och avser att inventera potentiella kommande täktområden för redovisning i GIS- skikt. Sådana marina avlagringar, där uttag inte resulterar i en stor och bakåtgripande påverkan bedöms kunna vara lämpliga för uttag. SGU avser att peka ut avlagringar av denna typ som riksintresse för råmaterialförsörjning.</P>
<P class="p274 ft9">SGU tar även enligt ICES riktlinjer fram instruktioner för hur, exempelvis miljökonsekvensbeskrivningar, täktverksamheten samt fysisk och biologisk miljöövervakning före, under och efter sand- och grusutvinningen, ska utföras för att orsaka minimal miljö-</P>
<P class="p35 ft16">116</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft9">påverkan. Riktlinjerna är baserade på ett hållbart användande av resursen och en målsättning att lämna området i det fysiska skick det hade före utvinningen, i syfte att säkerställa möjligheten till ett snabbt fysiskt och biologiskt återhämtande.</P>
<P class="p80 ft8">Behov av geologiska och fysiska underlag</P>
<P class="p101 ft9">SGU meddelar tillstånd till <NOBR>sand-,</NOBR> grus- och stentäkt inom allmänt vatten. SGU biträder regeringen i sådana ärenden enligt kontinentalsockellagen som avser undersökningstillstånd och tillstånd till förläggning av kablar och rörledningar inom svensk ekonomisk zon. Utredningen föreslår i huvudbetänkandet (SOU 2010:91) att beredningen av ärenden och beslut enligt lagen om kontinentalsockeln i större utsträckning än i dag ska delegeras till SGU.</P>
<P class="p16 ft9">Även i andra ärenden som avser anläggningar (bland annat vindkrafts- och vågkraftsparker) inom svensk ekonomisk zon behövs underlag, t.ex. de ärenden som avser kablar, rör, gasledningar, andra anläggningar, muddring och mudderdeponering inom allmänt vatten.</P>
<P class="p14 ft9">Kunskap krävs om historiska och framtida havsnivåförändringar (landhöjning och globala havsnivåer), vilket medför exempelvis förändringar i sedimentdynamik och risk för föroreningsspridning. Likaså krävs kunskap om historisk och framtida klimatutveckling, t.ex. förändringar i nederbörd, stormfrekvens samt riktning och styrka på vindar etc.</P>
<P class="p297 ft11"><SPAN class="ft11">3.8.3</SPAN><SPAN class="ft117">Kunskapsunderlag om energiförsörjning</SPAN></P>
<P class="p298 ft9">Statens energimyndighet har huvudansvaret för planeringsfrågorna inom energisektorn och att utpeka områden av riksintresse för energiproduktion och distribution enligt den s.k. hushållningsförordningen (1998:896). Energitillförsel från havet rör sig främst om vind- och vågkraft, medan distribution avser kabeldragning från kraftverken till land, liksom kablar mellan länder och gasledningar.</P>
<P class="p70 ft9">Uppgifterna inom området är uppdelade på flera myndigheter: Energimyndigheten har det övergripande ansvaret för energi och distribution (bl.a. områden av riksintresse), medan Energimarknadsinspektionen hanterar tillståndsärenden och affärsverket Svenska kraftnät planerar och äger kabeldragningarna (stamnätet) i</P>
<P class="p413 ft16">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft9">havet. Således har även Energimarknadsinspektionen och Svenska kraftnät uppgifter – och därmed kunskap – av betydelse för planeringen för energiförsörjning som rör havet (se även huvudbetänkandet SOU 2010:91, s. 252, 255 och 260).</P>
<P class="p75 ft8">Behov av underlag</P>
<P class="p74 ft9">Grundläggande underlag som används för Energimyndighetens beslut rörande havet är, förutom administrativa gränser, data om:</P>
<P class="p378 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">djup/batymetri,</SPAN></P>
<P class="p275 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">bottnens utseende/geomorfologi,</SPAN></P>
<P class="p275 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">skyddade områden enligt 3, 4 och 7 kap. miljöbalken,</SPAN></P>
<P class="p378 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">vindkarteringar,</SPAN></P>
<P class="p275 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">sjöfart/farleder,</SPAN></P>
<P class="p275 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">fiskeintressen,</SPAN></P>
<P class="p378 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">militära områden, och</SPAN></P>
<P class="p275 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">riskområden.</SPAN></P>
<P class="p414 ft9">Databehov för det arbete som bedrivs för att främja vindkraft med avseende på planeringsfrågor är bland annat kommunala och regionala planeringsunderlag, exploaterade områden samt möjligheter till elnätsanslutningar.</P>
<P class="p60 ft10">Det kunskapsunderlag som behövs för planering av vågkraft sammanfaller delvis med behoven för vindkraft, men här behövs även satellitdata för att mäta vågornas energi.</P>
<P class="p415 ft8">Tillgänglig kunskap</P>
<P class="p59 ft9">För närvarande håller Energimyndigheten på att ta fram nya riksintresseområden för vindkraft till havs och på land samt planerar för motsvarande avseende vågkraft. Huruvida även kabeldragningar då kommer att ingå är oklart (riksintresset avser även anläggningar för energidistribution). För vindkraft kommer inom kort en webbplats att vara tillgänglig (<SPAN class="ft8">Vindbrukskollen.se</SPAN>), som visar planerade och befintliga vindkraftverk.</P>
<P class="p56 ft10"><SPAN class="ft67">Vindval </SPAN>är ett forskningsprogram som tar reda på hur vindkraft påverkar människor, natur och miljö. Resultaten kan användas som underlag för miljökonsekvensbeskrivningar och i planerings- och</P>
<P class="p72 ft16">118</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft9">tillståndsprocesser inför vindkraftsetableringar. Programmet drivs av Energimyndigheten och Naturvårdsverket.</P>
<P class="p66 ft9">Webbplatsen <SPAN class="ft8">vindlov.se </SPAN>är en myndighetsgemensam informationsplats om tillståndsfrågor för vindkraftverk som Energimyndigheten har tagit fram i samarbete med omkring 20 myndigheter och organisationer. Webbplatsen är utformad för att kunna ge relevant information om tillståndsfrågor till intressenter och allmänhet om vindkraftsutbyggnaden i Sverige, utifrån tillståndsprocessen. Den visar hela vindkraftprojekts livscykel och innehåller även ett integrerat kartstöd. Syftet med webbplatsen är att ta ett helhetsgrepp om tillståndsprocessen för vindkraftverk. Här kan en privatperson som vill sätta upp ett mindre vindkraftverk, eller ett företag som vill anlägga en hel vindkraftpark till havs, få information om hur tillståndsprocessen ser ut och vad man bör tänka på i olika faser i processen samt aktuell information från respektive myndighet.</P>
<P class="p299 ft9">Underlag finns tillgängliga inom ramen för den revidering av riksintressena för energi som pågår, vilken också avser vindbruk till havs. Djupdata från SGU kommer att finnas tillgängligt under år 2011, dels i form av djuplinjer och som polygondata med avgränsningarna <NOBR>0–20</NOBR> meter, <NOBR>0–30</NOBR> meter, <NOBR>0–35</NOBR> meter och <NOBR>0–40</NOBR> meter. Djupkurvorna kommer att visualiseras på <SPAN class="ft8">vindlov.se</SPAN>, men kommer inte att vara tillgängliga för nedladdning.</P>
<P class="p109 ft9">En vindkartering ska levereras av Uppsala universitet i augusti 2011. Vindkarteringen redovisas i vissa höjder (49, 71 och 103 meter), med fyra gånger högre upplösning än tidigare. Dessa data tillhandahålls på Energimyndighetens webbplats.</P>
<P class="p80 ft8">Bristerna</P>
<P class="p68 ft9">Energimyndigheten ska främja vindkraftsutbyggnaden. I det pågående arbetet med att revidera riksintresse för energiproduktion (vindbruk) till havs, framkommer att de kriterier (av relevans för denna utredning) som avgör en lokalisering är, utöver ekonomiska styrmedel och tillräcklig vindhastighet, främst djup, avstånd från land och bottenförhållanden. Hårdbotten är att föredra både med avseende på miljöhänsyn och på ekonomisk insats, beroende på att det då är mindre kostsamt att bygga fundament för kraftverken. Även bottens beskaffenhet och andra egenskaper kan vara av relevans för att undvika påtagliga effekter på kostnaden och på miljön.</P>
<P class="p416 ft16">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p55 ft9">Vidare är uppgifter intressanta om konkurrerande intressen inom totalförsvaret och för bevarandevärden. Inställningen är dock att konkurrerande intressen till havs är mindre komplexa än på land, med avtagande konkurrenskraft med ökat avstånd från land.</P>
<P class="p97 ft9">Värt att nämna som intressant underlag inför framtida avvägningar mellan olika intressen är den kunskapsbank som vuxit fram genom <SPAN class="ft8">Vindval </SPAN>och studier avseende havsbaserad vindkraft.</P>
<P class="p60 ft9">Kunskapen om kabeldragningar i havet är inte tillräcklig. Vid planering av energiutvinning till havs, behöver även kablar beaktas.</P>
<P class="p334 ft11"><SPAN class="ft11">3.8.4</SPAN><SPAN class="ft117">Kunskaper om försvarsintressen</SPAN></P>
<P class="p59 ft9">Försvarsmakten har till uppgift att försvara Sverige och främja svensk säkerhet genom insatser på eget territorium, i närområdet och utanför närområdet. Vidare ska myndigheten kunna upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska territoriet och i enlighet med internationell rätt värna suveräna rättigheter och nationella intressen. Dessa uppgifter genererar den militära delen av totalförsvarets intressen i havsområdena. Som exempel på dessa kan nämnas övningsområden och tekniska installationer såsom radarsystem. MSB har ansvaret för den civila delen av totalförsvaret. I utredningen har det framkommit att MSB inte har definierat några riksintressen som rör havet.</P>
<P class="p274 ft9">Försvarsmakten använder tre slags underlag; detaljerad topografi och bottenbeskaffenhet, lägesinformation, samt underlag inför beslut och yttranden. Delar av underlaget är eget, men en stor del tas in från andra källor, både från Sjöfartsverket och genom uppdrag till företag. Underlaget behöver bli bättre sammanhållet och samordning med Sjöfartsverket förbättras.</P>
<P class="p417 ft16">120</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZB356/GZB356118x1.jpg" style="width:417px;height:591px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p235 ft23">Figur 3.10 Områden av riksintresse för det militära totalförsvaret</P>
<P class="p418 ft29"><SPAN class="ft82">Källa: </SPAN>SOU 2008:48 (uppgifter från Försvarsmakten)</P>
<P class="p419 ft16">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft8">Behov av underlag</P>
<P class="p74 ft9">Försvarsmakten har ett stort behov av detaljerat underlag avseende topografi och bottenbeskaffenhet för att göra taktiska och operativa bedömningar inför planering och genomförande av insatser. Vidare behövs underlag från bland annat sensorer för att få en lägesbild över den verksamhet som pågår under, på och över vattenytan. Detta för att göra taktiska och operativa bedömningar inför planering och genomförande av utbildning, övningar och insatser. Försvarsmakten behöver även underlag inför beslut eller yttrande för tillstånd eller motsvarande, som påverkar mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret.</P>
<P class="p35 ft8">Tillgänglig kunskap och brister</P>
<P class="p59 ft9">Försvarsmakten beställer kartering av myndigheter och privata entreprenörer samt genomför viss egen kartering. Även underlag som genereras från olika typer av sensorer nyttjas.</P>
<P class="p60 ft9">Stora delar av det svenska sjöterritoriet är inte sjömätt med moderna metoder. Inom delar av sjöterritoriet är högupplöst djupinformation militärt skyddsvärd, då detaljerad kunskap om bland annat bottentopografi kan ge mycket stora operativa och taktiska fördelar bland annat vid undervattensstrid. Uppgifter som rör landskapsinformation om militärgeografiska förhållanden omfattas av sekretess enligt 15 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Detta medför i vissa fall hinder att få tillgång till uppgifterna samt ställer krav på att de hanteras i enlighet med bestämmelserna i säkerhetsskyddslagen (1996:627).</P>
<P class="p380 ft11"><SPAN class="ft11">3.8.5</SPAN><SPAN class="ft117">Kunskaper om fisket och vattenbruket</SPAN></P>
<P class="p74 ft9">Fisket påverkar inte bara sina målarter, utan även andra arter direkt genom bifångst och indirekt på en mängd olika sätt, t.ex. genom trålningens påverkan på olika bottensamhällen. Ekosystemansatsen ska tillämpas i fiskeriförvaltningen, vilket innebär att fisket ska förvaltas ur ett helhetsperspektiv. I detta ingår att studera och kvantifiera fiskets indirekta effekter på populationer av såväl kommersiellt nyttjade som kommersiellt ointressanta arter samt på ekosystemets livsmiljöer och funktioner.</P>
<P class="p341 ft16">122</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p288 ft9">Fiskeriverket (från juli 2011 HaV och Sveriges lantbruksuniversitet) följer upp och utvärderar olika former och kombinationer av fiskeriförvaltningsmetoder. Olika fiskeriers rumsliga fiskemönster och fångster som kastas över bord (”utkast”) behöver analyseras i förhållande till fiskbeståndens rumsliga nyttjande.</P>
<P class="p69 ft9">Zonering används inom fiskeriförvaltningen för att på ett riktat sätt minska negativa effekter av fisket där det har störst betydelse för fiskbestånd, fisksamhällen och ekosystem. Helt eller delvis fiskefria områden är en form av zonering som prövas i ökande utsträckning i havet, längs kusten och i inlandsvatten.</P>
<P class="p109 ft10">Fiskeriförvaltningen i haven har behov av uppgifter av biologisk och fiskeriteknisk natur, samhällsekonomiska uppgifter och uppgifter från fiskerikontrollen.</P>
<P class="p420 ft8">Biologiska och fiskeritekniska uppgifter</P>
<P class="p102 ft9">Den viktigaste hörnpelaren för fiskeriförvaltningen är övervakningen av de akvatiska resurserna. Biologisk information från fisket och från egna provfisken används för att kunna skatta statusen hos fisk- och skaldjursbestånd, för målarter, arter som bifångas, arter som påverkas indirekt av fisket och hotade arter. Bedömningen av tillståndet och utvecklingen hos de inom EU ekonomiskt viktigaste arterna uppdateras årligen, ett arbete som utförs inom Internationella havsforskningsrådet (ICES). Dessa bedömningar ligger sedan till grund för EU:s beslut om kvoter och tekniska regleringar. Motsvarande datainsamling och bedömningar för arter som förvaltas nationellt görs av Fiskeriverket.</P>
<P class="p231 ft9">Kunskap om fiskets påverkan på andra delar av ekosystemen är också väsentlig. Det kan t.ex. handla om trålningens påverkan på känsliga ekosystem som underlag för fastställande av trålgränser. Det handlar också mer generellt om fiskets miljöpåverkan, bland annat olika fiskens energianvändning och därmed bidrag till klimatpåverkan.</P>
<P class="p421 ft16">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZB356/GZB356121x1.jpg" style="width:416px;height:590px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p422 ft23">Figur 3.11 Svensk trålgräns, inom vilken fiske med trål är förbjudet; i Öresund råder allmänt förbud mot trålning</P>
<P class="p320 ft29"><SPAN class="ft82">Källa: </SPAN>SOU 2008:48 (uppgifter från Fiskeriverket)</P>
<P class="p321 ft16">124</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft9">Fiskförvaltningen i kust- och sötvattensområdena består oftast av paket av åtgärder, med syftet att enbart individer av målarten och av rätt storlek ska fångas. Därför regleras redskapens utformning och användning utifrån kunskap om effekter av t.ex. maskstorlek, selektionspaneler eller flyktöppningar, så att de ska vara så selektiva som möjligt. Detta kräver kunskap om fiskets bedrivande och effekterna av olika fångstmetoder. För många arter fastställs minimimått för de individer som får landas. Minimimåtten sätts utifrån kunskap om artens biologi så att individer i bestånden ska kunna föröka sig minst en gång innan de riskerar att fångas. För en del arter finns även fredningstider som baseras på kunskap om känsliga livsskeden hos arten, såsom lekperioden. För att öka skyddet under t.ex. lek och lekvandring inrättas så kallade fredningsområden baserat på kunskap om särskilt viktiga områden för olika arter.</P>
<P class="p219 ft9">En väsentlig uppgift är att beräkna förväntade biologiska effekter av åtgärder som planeras samt att utvärdera effekterna efter att åtgärder genomförts.</P>
<P class="p78 ft8">Samhällsekonomiska uppgifter</P>
<P class="p180 ft9">Insamlingen av data och analyser av samhällsekonomiska data syftar till att ge beslutsfattare information om de samhällsekonomiska konsekvenserna av föreslagna åtgärder och styrmedel. I analyserna ingår att identifiera effekter både på enskilda sektorer och för samhället i stort. Generellt ingår kvantitativa och kvalitativa analyser av effekterna på fiskerinäringen, vattenbruket, fritidsfisket och fritidsfiskebaserade företag samt förändringar på värdet av ekosystemtjänster i övrigt (t.ex. bestånd, kulturvärden). Informationen ska täcka hur många som berörs, hur förändringen påverkar den företagsekonomiska bilden samt hur det samhällsekonomiska värdet förändras.</P>
<P class="p404 ft8">Uppgifter från fiskerikontrollen</P>
<P class="p68 ft9">God fiskerikontroll, inte minst administrativ övervakning av fångster och fiskeinsatser (fiskeansträngningen), är förutsättningen för att hålla fisket inom tilldelade fångstkvoter och begränsningar av fiskeansträngningen. Övervakning och inspektion av tekniska</P>
<P class="p413 ft16">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft9">bestämmelser för fiskets bedrivande ska garantera att fisket bedrivs enligt planerna för den långsiktiga förvaltningen av bestånden. Det övergripande målet för fiskerikontrollen är ett fiske inom fastställda ramar för fångstmängder, fiskeinsats (fiskeansträngning) och tekniska regleringar. Det innebär att Fiskeriverket övervakar att fisket efterlever både tilldelningen av fångster och fiskedagar i förhållande till motorstyrka, s.k. ansträngning. Kontrollen av att fartygen följer sådana individuella begränsningar samt tekniska bestämmelser om fisket, bedrivs i samarbete med Kustbevakningen.</P>
<P class="p57 ft8">Vattenbrukets effekter</P>
<P class="p63 ft9">Odling påverkar både fiskens beteende och fysiologi. Dessutom kan odling avsiktligt eller oavsiktligt innebära selektion på egenskaper som påverkar överlevnadsförmågan och framgången i naturen. Skillnader mellan vild och odlad fisk och hur den odlade fisken påverkar vilda bestånd har studerats inom flera av Fiskeriverkets projekt. Kunskapen används för att minska risker med utsättning och att utveckla mer naturlik sättfisk.</P>
<P class="p57 ft8">Tillgängliga kunskaper om fiske och vattenbruk</P>
<P class="p74 ft9">Datainsamlingen om <SPAN class="ft8">ekonomiska variabler </SPAN>på fiskeområdet bedrivs som en del av EU:s datainsamling som styrs av rådets förordning (EG) nr 199/2008 och är således ett nationellt åtagande inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken. Syftet med att samla in data är att ge stöd åt vetenskapliga utlåtanden och andra analyser som rör den gemensamma fiskeripolitiken. Insamlade uppgifter är det viktigaste instrumentet för att utvärdera och analysera effekter av beslut och åtgärder i fiskeriförvaltningen.</P>
<P class="p56 ft9">Ekonomiska uppgifter samlas in för tre sektorer; fiskeflottan (saltvattensfiske), vattenbruk och fiskberedningsindustrin. Data som årligen ska samlas in för respektive sektor specificeras i kommissionsbeslutet 2008/949/EG. All insamlad data för den ekonomiska delen lagras i en gemensam databas hos Fiskeriverket. Utöver detta hålls även ett fartygsregister med uppgifter om alla aktiva fiskefartyg, deras ägare, besättning och diverse data om båten.</P>
<P class="p423 ft16">126</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p196 ft9">Data över <SPAN class="ft8">fiskeflottans ekonomi </SPAN>kommer från flera källor som slutligen sammanställs på Fiskeriverket. Först hämtas data från fiskerikontrollen över samtliga fartyg som är registrerade och inne i fiskeflottan den 1 januari aktuellt undersökningsår. Data som hämtas avser värden per fartyg och per redskap på infiskade belopp per art, infiskad vikt per art och dagar fartygen tillbringat till havs. Tekniska data såsom motorstyrka, längd och bruttotonnage hämtas också. Utifrån dessa data delas flottan upp i segment (grupp av fartyg men likartat fiske) som baseras på huvudsaklig redskapstyp, längdklasser, aktivitetsnivå och målarter.</P>
<P class="p70 ft9">Efter segmenteringen görs en beställning från Statistiska centralbyrån (SCB) om fartygens totala intäkter och totala kostnader som hämtas från skatteverkets deklarationsuppgifter. Uppgifterna levereras som medelvärden för segment och är avidentifierade. Detaljeringsgraden på SCB:s data är inte tillräckligt finfördelad och saknar vissa andra uppgifter som krävs för datainsamlingen, varför en enkät skickas ut till ett slumpvis urval inom varje segment. Enkäten innehåller frågor om enskilda kostnadsposter som ligger till grund för en fördelningsnyckel för att fördela totala kostnader till enskilda poster. Enkäten innehåller även frågor om försäkringsvärde som ligger till grund för beräkning av värdet på flottans kapitalstock samt frågor om sysselsättning. Data från fiskerikontrollen, SCB samt enkätdata används för att skatta, beräkna och sammanställa de slutgiltiga uppgifter som årligen rapporteras till Europeiska kommissionen.</P>
<P class="p424 ft9">Dessa ekonomiska uppgifter har många olika användningsområden. EU:s gemensamma forskningscentrum (Joint Research Center, JRC) sammanställer årligen data för samtliga medlemsstater i en rapport (Annual Economic Report, AER) med en sammanfattande analys av den ekonomiska utvecklingen i europeiskt saltvattensfiske. Som en del av förvaltningsarbetet gör Fiskeriverket fortlöpande analyser av hur svenskt fiske påverkas i företagsekonomiska termer när åtgärder ska införas eller utvärderas eller inför förhandlingar inom och utanför EU.</P>
<P class="p299 ft9">På uppdrag av Fiskeriverket samlar SCB in de data om <SPAN class="ft8">vattenbruk </SPAN>som behövs för att kunna uppfylla rådets förordning om datainsamling. SCB aggregerar och sammanställer insamlad data för att sedan rapportera till Fiskeriverket. Insamlingen bygger på odlingsregistret som hålls av länsstyrelserna. Förfarandet liknar insamlingen av uppgifter om fiskeflottan, men här utförs allt arbete hos SCB. Grunddata är deklarationsuppgifter från Skatteverket som</P>
<P class="p425 ft16">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft9">fördelas med hjälp av en fördelningsnyckel som bygger på en enkät till ett slumpvis urval av vattenbrukare. Fiskeriverket ansvarar för att uppgifterna skickas till kommissionen.</P>
<P class="p97 ft9">Analyser om lönsamhet i vattenbrukssektorn ger viktig information för att utvärdera de insatser som görs inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken och fungerar som underlag för beslut om framtida förvaltningsinsatser inom vattenbrukssektorn.</P>
<P class="p329 ft11"><SPAN class="ft11">3.8.6</SPAN><SPAN class="ft117">Friluftsliv och turism</SPAN></P>
<P class="p300 ft9">Havet nyttjas inte bara för sina fysiska och levande resurser, utan också för de kulturella ekosystemtjänsterna. Havet är en viktig källa till rekreation för människan. Turistnäringen är en av världens största och beräknas fortsätta att öka i omfattning. Andra branscher med anknytning är fritidsbåtsindustrin som ger upphov till varv, marinor och service av olika slag vilket ger försörjningsmöjligheter, inte minst i de mindre kustsamhällena. Havet kan också utgöra inspirationskälla för konstnärer, musiker och författare och det har inte minst positiva effekter på hälsan, som i förlängningen kan ge minskade vårdkostnader.</P>
<P class="p56 ft9">Tillväxtverket som är ansvarig myndighet för den officiella turiststatistiken, har som uppgift att ta fram och sprida information och kunskap om turismens utveckling och effekter på näringslivet i Sverige. Den officiella turiststatistiken syftar till att ge en bild av turismens effekter och utveckling till beslutsfattare och näringsliv. Statistik ska också finnas för allmän information, utredningsverksamhet och forskning. Den ska ge underlag för prioriteringar, och för analyser av utvecklings- och affärsmöjligheter. Tillväxtverket tar löpande fram statistik och analyser om turistboende, turismens effekter på ekonomi och sysselsättning samt om besöksmål (antal besökare).</P>
<P class="p252 ft9">Statistiken och analyserna redovisas i säsongs- eller årsvisa rapporter. I publikationen ”Fakta om svensk turism 2009”, som innehåller senast insamlad data, belystes turism och resande ur ett stort antal olika perspektiv som till exempel ekonomi, export, sysselsättning, volymer, beteenden, utbud och efterfrågan.</P>
<P class="p426 ft16">128</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZB356/GZB356126x1.jpg" style="width:414px;height:590px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p427 ft23">Figur 3.12 Områden av riksintresse för friluftslivet samt områden enligt 4 kap. miljöbalken med obruten kust, eller där endast begränsad exploatering är tillåten</P>
<P class="p428 ft29"><SPAN class="ft82">Källa: </SPAN>SOU 2008:48 (uppgifter om friluftsliv från Naturvårdsverket)</P>
<P class="p429 ft16">129</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p96 ft9">Ett rikt djur- och växtliv och levande kulturvärden lockar människor till kust och skärgård för rekreation. Friluftsliv definieras som ”vistelse utomhus i natur- eller kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling”. Friluftsaktiviteter vid och i anslutning till kusten är t.ex. båtliv, bad, vandring, kanot, fågelskådning och fritidsfiske. Centrala aspekter för friluftslivet sammanfaller i hög grad med natur- och kulturvårdens intressen. Viktigt för friluftslivet är bl. a. variation i landskapet, tilltalande landskapsbild och intresseväckande natur- och kulturföreteelser (vegetationstyper, växt- och djurarter, geologiska formationer, odlingshistoriska miljöer, kulturminnesmärken).</P>
<P class="p253 ft9">Många aktörer påverkar friluftslivet och har möjlighet att utveckla det. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att samordna de olika myndigheternas arbete med friluftsliv. Tanken är att skapa ett effektivare och mer ändamålsenligt nationellt friluftslivsarbete. En gång om året samlas myndigheter för att samordna arbetet med friluftsliv övergripande, hålla sig uppdaterade och lägga grunden för planeringen. Tio nätverk för friluftsliv ingår i den s.k. tankesmedja för friluftsliv som arbetar för att samordna och utveckla arbetet inom sitt område. De tio nätverken är:</P>
<P class="p430 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft141">tillgänglighet,</SPAN></P>
<P class="p431 ft9"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft141">personligt engagemang och samverkan,</SPAN></P>
<P class="p431 ft9"><SPAN class="ft9">3.</SPAN><SPAN class="ft141">allemansrätten,</SPAN></P>
<P class="p431 ft9"><SPAN class="ft9">4.</SPAN><SPAN class="ft141">natur för friluftsliv,</SPAN></P>
<P class="p431 ft9"><SPAN class="ft9">5.</SPAN><SPAN class="ft141">tätortsnära natur,</SPAN></P>
<P class="p431 ft9"><SPAN class="ft9">6.</SPAN><SPAN class="ft141">landsbygdsutveckling och hållbar regional tillväxt,</SPAN></P>
<P class="p431 ft9"><SPAN class="ft9">7.</SPAN><SPAN class="ft141">skyddade områden,</SPAN></P>
<P class="p431 ft9"><SPAN class="ft9">8.</SPAN><SPAN class="ft141">skolan,</SPAN></P>
<P class="p431 ft9"><SPAN class="ft9">9.</SPAN><SPAN class="ft141">fysisk aktivitet och folkhälsa, samt</SPAN></P>
<P class="p431 ft9"><SPAN class="ft9">10.</SPAN><SPAN class="ft111">forskning och statistik.</SPAN></P>
<P class="p338 ft9">För närvarande pågår tre forskningssatsningar inom området. Inom projektet ”Friluftsliv i förändring” studeras friluftsliv och naturbaserad turism i Sverige, för att fånga friluftslivets bredd och dynamik. Ett annat program undersöker hur ett specifikt naturområde används av besökare i syfte att få fram underlag för planering och förvaltning. Ytterligare ett program har arbetat med att ta fram ett förslag till statistikprogram för friluftslivet. Ett</P>
<P class="p195 ft16">130</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p386 ft9">förslag till program för insamling och samordning av statistik för friluftsliv har tagits fram:</P>
<P class="p245 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">Nationell översiktsstudie om bland annat hur många som bedriver friluftsliv i Sverige och vilka trender som finns inom friluftslivet.</SPAN></P>
<P class="p432 ft10"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft75">Nationell fördjupningsstudie om mer kvalitativa frågor om motiv och hinder för friluftsliv, upplevd tillgång till och upplevelser av friluftsliv.</SPAN></P>
<P class="p387 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">Besökarundersökningar, både i skyddad natur – som naturreservat och nationalparker – och i kommunala områden som är tillgängliga för allmänheten genom allemansrätten. Undersökningarna består av besökarräkningar i områdena och enkäter som besökarna fyller i på plats. Besökarundersökningarna ska svara på hur många som besöker olika friluftsområden i Sverige och hur besökarna uppfattar områdena och besöken.</SPAN></P>
<P class="p433 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">Förslag på ytterligare studier av friluftsliv; det kan vara studier om specifika målgrupper, som barn och ungdomar eller äldre människor, och deras friluftsvanor. Det kan också vara studier om friluftslivets ekonomiska betydelse eller studier av särskilda friluftsaktiviteter.</SPAN></P>
<P class="p327 ft9">För uppföljningen av miljömålsarbetet används ett antal indikatorer varav några berör friluftsliv. För målet <SPAN class="ft8">Hav i balans samt levande kust och skärgård </SPAN>görs i dag bl.a. besöksräkning vid gästhamnar samt redovisas antal gästhamnar per kommun, liksom antal olagliga oljeutsläpp. I såväl den fördjupade utvärderingen av miljömålsarbetet från år 2008, som den delrapport om fördjupad utvärdering som överlämnades till regeringen i mars 2011, läggs förslag på att utarbeta fler indikatorer om friluftsliv och turism, som:</P>
<P class="p246 ft10"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft75">ökningen av antalet soptunnor, toaletter och mottagningsanläggningar för avfall i skärgården,</SPAN></P>
<P class="p434 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">enkätundersökningar och intervjuer om hantering och upplevelse av avfall i skärgården,</SPAN></P>
<P class="p244 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">enkätundersökningar och intervjuer om upplevelse av buller i bullerfria områden,</SPAN></P>
<P class="p243 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">efterlevnad av begränsningar i hänsynsområden,</SPAN></P>
<P class="p203 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">antal och regional fördelning av bullerfria områden.</SPAN></P>
<P class="p435 ft16">131</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB356129x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft9">Buller behöver dock definieras för att säkerställa åt vilket håll som utvecklingen går. Definition och utveckling av uppföljning av buller behöver också samordnas.</P>
<P class="p334 ft11"><SPAN class="ft11">3.8.7</SPAN><SPAN class="ft117">Annan mänsklig påverkan</SPAN></P>
<P class="p74 ft9">Människan påverkar havsmiljön i många avseenden varav flera har berörts i tidigare avsnitt. Nedanstående beskrivning ger ytterligare ett axplock av olika former av påverkan som är viktiga att beakta i samband med havsplanering. Länsstyrelserna är de som har bäst kunskap inom de flesta av dessa områden.<A href="#page_129"><SPAN class="ft48">15</SPAN></A></P>
<P class="p75 ft8">Utsläpp och läckage till vatten</P>
<P class="p59 ft9">Utsläpp till vatten regleras främst genom miljöbalken. I förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd finns förteckning över vilka miljöstörande verksamheter som ska tillståndsprövas eller anmälas till kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd. Indelningen grundar sig på verksamheternas miljöpåverkan. Verksamheter som har tillståndsprövats ska normalt ha ett kontrollprogram som beslutats av tillsynsmyndigheten. Det kan omfatta både utsläppskontroll och recipientkontroll, dvs. kontroll av påverkan på omgivningen. Utsläppsdata för alla verksamheter som länsstyrelsen har tillsynsansvar för finns på respektive länsstyrelse i för landet gemensamma datasystem.</P>
<P class="p194 ft9">HaV kommer att få det övergripande ansvaret för enskilda avlopp, där kommunerna har det primära tillsynsansvaret. Utvecklingsarbete kommer att behövas för att få bättre planeringsanpassad kunskap utifrån bland annat inventeringar och schablonberäkningar.</P>
<P class="p99 ft9">Ett särskilt problem är bräddning av orenat avloppsvatten och dagvatten från de kommunala ledningsnäten. Som effekt av den pågående klimatförändringen samt det bristande underhållet på avloppsledningsnätet, kommer problemet med bräddning att tillta när nederbördsmängderna blir större och får högre intensitet än tidigare.</P>
<P class="p436 ft50"><SPAN class="ft49">15 </SPAN>Utredningen har fått värdefullt underlag till detta avsnitt från Länsstyrelsen i Västra Götalands län.</P>
<P class="p303 ft16">132</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft9">Diffust läckage av näringsämnen till havet kommer framför allt från jordbruksmark, men även från skogsmark. I ett långsiktigt perspektiv bör man beakta effekterna av klimatförändringarna som sannolikt kommer att innebära att risken för ökat läckage kommer att öka. Utsläppen från jordbruket kan följas genom recipientkontroll av vattendrag eller schablonberäkningar från kustnära jordbruksmark. Recipientkontrollen är organiserad på olika sätt i landet men i de större vattendragen finns vattenvårdsförbund som minst årligen rapporterar miljöstatus och tillförsel av olika föroreningar. För vissa kuststräckor finns motsvarande kustvattenförbund. Tillgängligheten av data från recipientkontrollen anpassad för havsplanering kan variera beroende på huvudman.</P>
<P class="p404 ft8">Sjöfartens miljöpåverkan</P>
<P class="p180 ft9">Sjöfarten är i grunden ett miljöanpassat och uthålligt transportsystem. Den har jämförelsevis låga krav på infrastruktur och kan förflytta stora lastmängder till låg energiförbrukning. Av allt gods till och från Sverige transporteras 90 procent till sjöss. Tio procent av de globala sjötransporterna går genom Östersjön. Sjöfartens miljöpåverkan handlar till stor del om utsläpp till luften av framför allt kväveoxider och svavel. Huvuddelen av världens flotta använder tjockolja med mycket höga halter av svavel och tungmetaller. Beslutet i FN:s sjöfartsorganisation IMO om minskade svavelnivåer i fartygsbränsle och andra åtgärder bedöms på sikt kunna kraftigt minska sjöfartens utsläpp till luften, om det ratificeras. Utöver utsläpp till luften, kommer ett stort antal diffusa utsläpp till vatten från fartyg i normal drift, såsom oljeförorenat länsvatten och tankspolvatten, men också orenat toalettavloppsvatten. Kustbevakningen rapporterar regelbundet incidenter som medför oljeutsläpp.</P>
<P class="p437 ft9">Kunskapen om utsläpp från sjöfarten är i flera avseenden begränsad. Kunskapen om utsläpp till luften är god, men luckor finns om t.ex. partiklar. Utsläppsmängderna beräknas utifrån bränsleleveranser till klimatrapporteringen, men krav ställs inte på annan löpande rapportering. Då fartygstrafiken för det mesta går på internationellt vatten är den svår att reglera med nationell lagstiftning. Internationellt ligger ansvaret för miljöåtgärder mot sjöfarten hos IMO. Den nationella luftutsläppsdatabasen ger dock möjlighet att ta fram kartor som visar sjöfartens luftutsläpp på svenskt territorialvatten.</P>
<P class="p383 ft16">133</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB356131x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft9">Vrak kan genom läckage av oljor och andra miljöfarliga ämnen utgöra ett potentiellt hot mot såväl människa som miljö. Något större läckage från vrak som gett allvarliga konsekvenser i ett miljöperspektiv har inte inträffat i Sverige.<A href="#page_131"><SPAN class="ft48">16 </SPAN></A>I januari 2011 presenterades en rapport om miljörisker från fartygsvrak. Inom ramen för den inventering som utredningen genomförde påträffades inte några vrak som kräver omedelbara, akuta insatser. Risken för större, utsläpp från vrak bedömdes generellt som låg i dagsläget. Av flera tusen vrak längs den svenska kusten bedömdes ett drygt trettiotal kunna utgöra reella hot mot havsmiljön. De ungefärliga haveriplatserna för dessas fartyg är kända. Enligt rapporten bör de undersökas, för att få bättre beslutsunderlag om vad som är rätt åtgärder för varje enskilt fall.</P>
<P class="p341 ft8">Sediment och muddring</P>
<P class="p59 ft9">Förekomsten av förorenade sediment kan vara viktig information i samband med havsplanering. Det är framför allt SGU och länsstyrelserna som har sådan information. Det kan ofta handla om riktade inventeringar av till exempel fiberbankar eller recipienter utanför industriområden. Ett exempel på förorening är TBT (tributyltenn) som tidigare användes i båtbottenfärg.</P>
<P class="p56 ft9">Omfattningen av muddringsverksamheten är relativt väl känd, åtminstone den verksamhet som varit föremål för tillståndsprövning eller tillsyn. Det stora problemet är dumpning av muddermassor eftersom huvuddelen av de massor som uppstår vid muddring i havet också dumpas i havet. Verksamheten regleras genom flera lagstiftningar och av flera myndigheter. Underlaget för att identifiera lämpliga dumpningsplatser är ofta bristfälligt, vilket kan leda till att massor dumpas utan tillräcklig information med risk för negativ miljöpåverkan.</P>
<P class="p35 ft8">Sammanfattande kommentar</P>
<P class="p74 ft9">Sammantaget kan man konstatera att tillgången på planeringsunderlag varierar beroende på vilken verksamhet det är fråga om. Tillgången på utsläppsdata från de verksamheter som har kontrollprogram är god. De gäller till exempel det stora antalet kommunala</P>
<P class="p438 ft50"><SPAN class="ft49">16 </SPAN>Miljörisker från fartygsvrak – regeringsuppdrag dnr N2009/4683/TR, Sjöfartsverket 2011.</P>
<P class="p287 ft16">134</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB356132x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft9">reningsverk. För vissa andra verksamheter är utgångspunkten inventeringar eller schablonberäkningar. Hur användbara data från recipientkontrollen är, varierar inom vida ramar; vissa vattenvårdsförbund har mycket avancerade undersökningsprogram. Dessa kan vara mycket viktiga i anslutning till kust med skärgård, där strömningsförhållandena är komplexa.</P>
<P class="p179 ft41"><SPAN class="ft41">3.9</SPAN><SPAN class="ft60">Regionala planeringsunderlag</SPAN></P>
<P class="p180 ft9">Avsnittet bygger på en enkät till de 14 kustlänsstyrelserna genom länsarkitekternas nätverk.<A href="#page_132"><SPAN class="ft48">17 </SPAN></A>Länsstyrelserna behöver heltäckande kunskapsunderlag för att bistå kommunerna i deras planeringsarbete och för att kunna uppnå regionala och lokala planeringsmål inom exempelvis miljömålsarbetet, vattenförvaltningen och klimatarbetet. Detta omfattar grundläggande kunskaper om vattnets och bottnarnas biologiska, kemiska och fysikaliska tillstånd, miljöpåverkan såväl som väsentliga processer som bestämmer tillståndet och dess utveckling. Exempel är biologiska förhållanden, kartläggning av äldre försyndelser, kunskap om fartygstrafik samt ankringsplatsers miljöpåverkan, kartläggning av infrastruktur till havs t.ex. kablar, farleder, kommunala reservat och övriga kommunala planerings- och kunskapsunderlag, vind- och vågexponering, lekområden för fisk, sammanställd bild över miljödata, kulturmiljöintressen i havet samt uppgifter om havsdjup, bottentyp och havsströmmar.</P>
<P class="p439 ft11"><SPAN class="ft11">3.9.1</SPAN><SPAN class="ft117">Tillgänglig kunskap</SPAN></P>
<P class="p101 ft9">Allmänt kan sägas att varken kommuner eller länsstyrelser har arbetat med att utveckla generella planeringsunderlag för havsområdena utanför baslinjen. Utredningen genomförde en enkätundersökning av de 80 kustkommunerna om hur många kommuner som har behandlat havsområden i sin översiktsplan, vilken redovisades i huvudbetänkandet (SOU 2010:91, s. 235). Undersökningen visade att endast ett fåtal kommuner hade behandlat havsområdena utanför baslinjen i någon form.</P>
<P class="p109 ft10">Länsstyrelserna har ett digitalt tittskåp, www.gis.lst.se, med basinformation om kusten och havet som bl.a. syftar till att möjlig-</P>
<P class="p23 ft50"><SPAN class="ft49">17 </SPAN>Enkäten genomfördes och sammanställdes av utredningens expert Eva Brännlund.</P>
<P class="p440 ft16">135</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB356133x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p96 ft9">göra prioriteringar och förebyggande åtgärder inför eller vid oljeutsläpp. Hos vattenmyndigheterna finns tillgång till information om miljökvalitetsnormer för vattenkvalitet, se vattenmyndigheternas beslut om åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer.<A href="#page_133"><SPAN class="ft48">18</SPAN></A></P>
<P class="p60 ft9">Kunskapsunderlag i olika form tas ofta fram i begränsade områden i anslutning till prövning av verksamheter, t.ex. gasledningar, hamnverksamhet, kabeldragningar och dumpning av muddermassor. Länsstyrelserna tar redan i dag fram planeringsunderlag som rör havet. Nedan följer en översiktlig redogörelse för olika typer av underlag som tas fram. Inom miljötillstånd och vattenförvaltning finns bland annat:</P>
<P class="p250 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">översiktlig information om stigande havsnivåer, översvämningsrisker</SPAN></P>
<P class="p249 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">planeringsunderlag för åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen</SPAN></P>
<P class="p441 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">miljöövervakningsdata om vattenmassor (näringsämnen, vattenutbyte m.m.), växter, bottendjur, vattenkemi, bottensediment, siktdjup och miljögifter</SPAN></P>
<P class="p249 ft10"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft63">samordnade recipientkontroller, övervakningsprogram i belastade eller påverkade områden, som även täcker kusten</SPAN></P>
<P class="p442 ft9">För skyddade områden har länsstyrelserna kunskap om:</P>
<P class="p249 ft10"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft63">grundinformation om marint områdesskydd (basinventeringar, marina naturreservat, nationalparker)</SPAN></P>
<P class="p186 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">marina reservat och Natura </SPAN><NOBR>2000-områden</NOBR></P>
<P class="p209 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">biologiska data för marina reservaten</SPAN></P>
<P class="p249 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">naturmiljövärden bl.a. naturreservat, riksintresse för naturvård, Natura </SPAN><NOBR>2000-områden,</NOBR> <NOBR>Ramsar-områden,</NOBR> fågel- och sälskyddsområden m.m., framför allt i kustvattenområden</P>
<P class="p249 ft10"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft63">biosfärområden (t.ex. Blekinge arkipelag; kärnområden, buffertzon och utvecklingsområden)</SPAN></P>
<P class="p186 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">hänsynsområden</SPAN></P>
<P class="p249 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">kulturmiljövärden bl.a. riksintressen för kulturmiljövård, kunskapssammanställning submarina fasta fornlämningar i form av boplatser samt vrak</SPAN></P>
<P class="p443 ft121"><SPAN class="ft49">18 </SPAN>T.ex. http://www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/beslut_AP/ och http://www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/beslut_MKN</P>
<P class="p444 ft50">/</P>
<P class="p287 ft16">136</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">värdefulla marina områden </SPAN><NOBR>(BSPA-områden)</NOBR></P>
<P class="p445 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">kustinventeringar</SPAN></P>
<P class="p23 ft9">Kunskaper om verksamheters påverkan:</P>
<P class="p445 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">dumpning av muddermassor</SPAN></P>
<P class="p445 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">vindkraft</SPAN></P>
<P class="p445 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">gasledningar</SPAN></P>
<P class="p445 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">hamnar</SPAN></P>
<P class="p445 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">friluftslivet</SPAN></P>
<P class="p445 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">fisk- och musselodlingar</SPAN></P>
<P class="p445 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">fysisk exploatering</SPAN></P>
<P class="p22 ft9">Kunskapsunderlag för vissa områden eller län från olika projekt</P>
<P class="p445 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">djupdata inom vissa projekt, t.ex. Forum Skagerrak i västerhavet</SPAN></P>
<P class="p434 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">delvis kunskap om exploateringstryck, rörliga friluftslivet, båtrörelser, fisketryck, vattenbruk m.m.</SPAN></P>
<P class="p445 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">inventeringar av vegetationsklädda bottnar</SPAN></P>
<P class="p445 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">dioxinprojekt; kartläggning och spårning av källor</SPAN></P>
<P class="p434 ft10"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft75">kemikalieutredning; kartläggning av kemiska ämnen som används inom industri och övriga verksamheter</SPAN></P>
<P class="p446 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">karläggning och effekter av övergödning</SPAN></P>
<P class="p434 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">modelleringsprojektet (kartor av utbredning av olika arter och biotoper)</SPAN></P>
<P class="p445 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">kustfågelinventering</SPAN></P>
<P class="p434 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">potentiella förorenade områden; inventerade och riskklassade förorenade områden i och i anslutning till havet</SPAN></P>
<P class="p434 ft10"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft75">fiberbanksprojekt, miljögifter i fiberförekomster från massaindustrierna</SPAN></P>
<P class="p446 ft9"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft68">potentiella förorenade områden</SPAN></P>
<P class="p382 ft11"><SPAN class="ft11">3.9.2</SPAN><SPAN class="ft117">Bristerna ur ett regionalt perspektiv</SPAN></P>
<P class="p101 ft9">Generellt sett finns behov av att utveckla både meta- och attributdata till digitala kartor. Datakvaliteten varierar beroende på innehåll och ålder. Data är tillgängliga bl.a. genom www.vattenkartan.se (VISS) som visar på miljötillståndet enligt vattendirektivet, GIS- format (www.lst.gis.se), digitalt och analogt genom rapporter och</P>
<P class="p447 ft16">137</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<P class="p4 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov SOU 2011:56</P>
<P class="p96 ft9">kartmaterial. Miljödata är oftast tillgängliga via nationella datavärdar.</P>
<P class="p448 ft9">Underlag finns bl.a. om områden av riksintresse för bl.a. energiproduktion, hamnar, farleder, vägar, yrkesfiske, försvar, friluftsliv och naturvård samt Natura <NOBR>2000-områden,</NOBR> försvarets övningsområden till havs m.m. Dock råder brist på tillräckliga värdebeskrivningar.</P>
<P class="p99 ft9">Havsplanering ska gälla från en nautisk mil utanför baslinjen och utåt. Här är behovet av data stort. Länsstyrelsen prioriterar i dag data från mer kustnära områden, men kunskapsluckorna är även där stora. Det saknas i dag egentligen tillräcklig kunskap om tillstånd och funktion för en ändamålsenlig förvaltning. Länsstyrelserna har i dag bara några bitar i pusslet och stora geografiska luckor. Det saknas grunddata om havsområdet (särskilt det yttre) avseende bottenförhållanden (djupdata, syreutbredning, sedimentdata, förorenade områden), bevarandeintressen i yttre havsområdet; fornlämningar m.m.</P>
<P class="p253 ft9">En heltäckande detaljerad kartläggning av djupförhållanden och bottenbeskaffenhet behövs. Detta skulle bl.a. underlätta den fortsatta biologiska kartläggningen. Det är svårt att få heltäckande inventeringar då bl.a. habitatkartor över kustområdena ofta saknas. Det saknas också nationell metodik för att beskriva marina värden och för insamling av data. Geografiska kunskaps- och dataluckor behöver åtgärdas.</P>
<P class="p56 ft9">Underlagen kan vara svåra att hitta och använda, eftersom stora delar är spridda, både inom länsstyrelsens olika sakområden och hos andra myndigheter.</P>
<P class="p97 ft9">Om datainsamlingen kunde utvecklas så att all information som finns hos olika myndigheter tillgängliggjordes på ett samordnat sätt vore mycket vunnet. Hela miljöövervakningen bör också ses över för att anpassas och samordnas i förhållande till de krav/behov som de olika direktiven ställer. All data tillgängliggörs inte (samlas inte i databaser) hos datavärdar vilket innebär att de inte blir tillgängliga för en större krets.</P>
<P class="p449 ft16">138</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB356136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft41"><SPAN class="ft41">3.10</SPAN><SPAN class="ft142">Havsrelaterad samhällsvetenskaplig kunskap</SPAN><A href="#page_136"><SPAN class="ft143">19</SPAN></A></P>
<P class="p68 ft9">Havsplanerna kan genom tillämpningen få följder både för miljön och för samhällsaktörer. Planeringen behöver tillgång till kunskap, inte bara om miljön, utan även om samhället och dess förhållande till havet. Avvägningar och prioriteringar mellan olika intressen måste vara genomtänkta och väl förankrade dels för att främja ett långsiktigt hållbart nyttjande, dels för att minska sårbarheten och riskerna för såväl människor som ekosystem. Det handlar inte bara om att beakta och bedöma de olika ekosystemtjänsternas värde och människans påverkan på dem, utan även att t.ex. förstå människors beteende samt hur förvaltningssystemet och olika regler och åtgärder fungerar.</P>
<P class="p450 ft8"><SPAN class="ft9">Den </SPAN>havsrelaterade samhällsanalysen <SPAN class="ft9">utgör dock i dag havsplaneringens och havsmiljöförvaltningens största kunskapslucka. Sådan analys omfattar såväl samhällets roll för havsmiljöproblemen med koppling mellan miljöbelastning och mänskliga aktiviteter, som hinder för att åtgärder ska vidtas. Havsrelaterad samhällsanalys omfattar även utvärderingar av olika åtgärder och arbetsformer i havsmiljöförvaltningen. Den kunskap och de metoder som behövs för analysen står dock i dag inte till förfogande i tillräcklig utsträckning. Dessa brister påverkar självfallet även tillämpningen av havsmiljödirektivet.</SPAN></P>
<P class="p109 ft9">Även erfarenheten från havsplanering i andra länder såsom Norge (se avsnitt 2.1), liksom flera studier pekar på stora kunskapsbehov vad gäller havsrelaterad samhällsvetenskap, t.ex. Naturvårdsverket om Östersjön och <NOBR>TEEB-studien</NOBR> inom UNEP som beskrivs närmare nedan i detta avsnitt.</P>
<P class="p16 ft10">Både kunskaps- och metodutveckling behövs för havsrelaterad samhällsanalys inom tre övergripande områden, som utredningen återkommer till i sina förslag (se avsnitt 6.4.2 och 6.4.3xx):</P>
<P class="p167 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft65">samhällets behov av och anspråk på havet och dess resurser,</SPAN></P>
<P class="p445 ft9"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft65">mänsklig påverkan på havet, samt</SPAN></P>
<P class="p434 ft9"><SPAN class="ft9">3.</SPAN><SPAN class="ft65">styrning av nyttjandet och hantering av effekterna genom havsförvaltningssystemet och samhällssystemet i stort.</SPAN></P>
<P class="p451 ft9">Det rör således samhällets samspel med havet och havsmiljön samt</P>
<P class="p452 ft10">– i synnerhet – samspelets drivkrafter och effekter, liksom hur detta styrs av förvaltningen och andra faktorer. Här nedan redo-</P>
<P class="p23 ft50"><SPAN class="ft49">19 </SPAN>Detta avsnitt har tagits fram i samarbete med Havsmiljöinstitutets kansli.</P>
<P class="p440 ft16">139</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft9">görs för viktiga kunskapsområden och hur långt kunskapsutvecklingen har kommit.</P>
<P class="p62 ft8">Begrepp inom havsrelaterad samhällsanalys</P>
<P class="p59 ft9">Först behöver dock ett antal relevanta begrepp definieras: Med <SPAN class="ft8">samhällsanalys </SPAN>avser vi fortlöpande uppföljning och analys av samhällets nyttjande och behov, dess strukturer och processer som har betydelse för havsplaneringen och havsförvaltningen. Det omfattar även analyser och uppföljning av hur förvaltningssystemet och beslutsprocesserna är organiserade samt vilka effekter olika åtgärder får. Begreppet kan ses som en parallell till miljöövervakningen.</P>
<P class="p274 ft9">Utredningen använder begreppet <SPAN class="ft8">samhällsekonomi </SPAN>för att syfta på hur samhället hushållar med och använder sina tillgångar (som naturtillgångar och mänskliga tillgångar). Olika samhällsekonomiska aktörer som företag, banker, hushåll, offentlig förvaltning växelspelar med varandra. I samhällsekonomiska bedömningar ställs ofta nyttan av en viss åtgärd mot de direkta och indirekta kostnaderna. Ekosystemperspektivet innebär att man även måste hantera värden som är svåra eller omöjliga att beskriva i monetära termer. Kvantitativa (mängder, pengar) och kvalitativa (resonemang, värderingar) måste användas samtidigt och i olika hög grad (se även avsnitt 6.4.3).</P>
<P class="p56 ft9">I offentliga dokument och facklitteraturen används begreppet samhällsekonomi delvis på olika sätt. Även begreppet <SPAN class="ft8">socioekonomi </SPAN>förekommer. Betydelserna är inte helt tydliga, inte heller huruvida begreppen skiljer sig åt. Begreppet socioekonomi har i svensk litteratur hittills främst använts i analyser av olika händelser och åtgärder i förhållande till olika befolkningsgruppers inkomst, t.ex. ekonomiska och sociala följder av olika förändringar för olika samhällsklasser. Genom inflytande från engelskspråkiga texter inom internationellt samarbete och inom EU, har många börjat direktöversätta det engelska begreppet <SPAN class="ft8">socioeconomic </SPAN>som ett slags samlingsbegrepp för sociala och ekonomiska aspekter i förhållande till bl.a. hållbar utveckling och integrerad havsförvaltning (t.ex. havsmiljödirektivet).</P>
<P class="p252 ft10"><SPAN class="ft67">Miljöekonomi </SPAN>och <SPAN class="ft67">ekologisk ekonomi </SPAN>är ytterligare relevanta begrepp i sammanhanget. Inom miljöekonomi används nationalekonomisk teori för att analysera miljörelaterade frågeställningar, t.ex.</P>
<P class="p214 ft16">140</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft9">kostnader och intäkter för olika samhällsaktörer av olika åtgärder för att hantera utsläpp. Man försöker att sätta ett pris även på miljön, så att miljöeffekter lättare kan omfattas i avvägningar inför beslut (för att undvika att det uppstår så kallade externa kostnader, dvs. kostnader som inte är ekonomiskt påtagliga för aktörerna, t.ex. ett företags utsläpp). Ekologisk ekonomi är en alternativ skola inom miljöekonomi, som inte enbart använder etablerad nationalekonomisk teori utan tar ett mer tvärvetenskapligt helhetsgrepp för att analysera miljöproblem och undersöka lösningar.</P>
<P class="p297 ft11"><SPAN class="ft11">3.10.1</SPAN><SPAN class="ft144">Anspråken och deras förutsättningar och drivkrafter</SPAN></P>
<P class="p102 ft9">Olika näringssektorer har olika <SPAN class="ft8">anspråk </SPAN>på att dra nytta av havets ekosystemtjänster. För att klargöra vilka dessa är, behövs data om de anspråk som de olika sektorerna ställer. Dessa uppgifter som kan tas fram av respektive bransch och respektive myndighet, bör baseras på data från säkra statistiska källor. Tabell 3.2 visar exempel på aktuella sektorer och möjliga källor.</P>
<P class="p453 ft16">141</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB356139x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p454 ft23">Tabell 3.2 Sektors- och statistikansvariga myndigheter m.fl. inom verksamhetssektorer eller samhällsområden som berör havsplanering (listan är inte uttömmande)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr4 td190"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td228"><SPAN class="p26 ft23">”Sektor”</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td229"><SPAN class="p26 ft23">Ansvariga myndigheter</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td230"><SPAN class="p26 ft23">Statistikansvar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td190"><SPAN class="p26 ft145"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td228"><SPAN class="p26 ft145"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td229"><SPAN class="p26 ft125">m.fl. källor</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td231"><SPAN class="p26 ft145"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td232"><SPAN class="p26 ft145"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td233"><SPAN class="p26 ft95"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td234"><SPAN class="p26 ft95"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td235"><SPAN class="p26 ft95"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td236"><SPAN class="p26 ft95"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td200"><SPAN class="p26 ft95"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td190"><SPAN class="p26 ft145"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td228"><SPAN class="p26 ft125">Sjöfart och hamnar</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td229"><SPAN class="p26 ft125">Trafikverket</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td230"><SPAN class="p26 ft125">Trafikanalys</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td190"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td228"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td229"><SPAN class="p26 ft23">Sjöfartsverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td231"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td232"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td190"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td228"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td229"><SPAN class="p26 ft23">Transportstyrelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td231"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td232"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td190"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td228"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td229"><SPAN class="p26 ft23">(hamnbolag)</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td231"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td232"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td190"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td228"><SPAN class="p26 ft23">Vind- och vågkraft</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td229"><SPAN class="p26 ft23">Energimyndigheten</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td230"><SPAN class="p26 ft23">Energimyndigheten</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td190"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td228"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td229"><SPAN class="p26 ft23">Svenska kraftnät</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td231"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td232"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td190"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td228"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td229"><SPAN class="p26 ft23">Energimarknads-</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td231"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td232"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td190"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td228"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td229"><SPAN class="p26 ft23">inspektionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td231"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td232"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td190"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td228"><SPAN class="p26 ft29">Kablar och oljeledningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td229"><SPAN class="p26 ft23">Svenska kraftnät</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td230"><SPAN class="p26 ft23">Svenska kraftnät</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td190"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td228"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td229"><SPAN class="p26 ft23">Energimarknads-</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td230"><SPAN class="p26 ft29">Energimarknadsinspektionen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td190"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td228"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td229"><SPAN class="p26 ft23">inspektionen</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td230"><SPAN class="p26 ft23">(SGU<A href="#page_139"><SPAN class="ft146">20</SPAN></A>)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td190"><SPAN class="p26 ft145"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td228"><SPAN class="p26 ft145"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td229"><SPAN class="p26 ft125">SGU</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td231"><SPAN class="p26 ft145"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td232"><SPAN class="p26 ft145"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td190"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td228"><SPAN class="p26 ft23">Fysisk exploatering;</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td229"><SPAN class="p26 ft23">SGU</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td230"><SPAN class="p26 ft23">SCB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td190"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td228"><SPAN class="p26 ft23">anläggningar till havs</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td229"><SPAN class="p26 ft23">länsstyrelsen</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td230"><SPAN class="p26 ft23">(SGU se anm. ovan)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td190"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td228"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td229"><SPAN class="p26 ft23">kommuner</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td231"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td232"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td190"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td228"><SPAN class="p26 ft29">Näringsverksamhet med</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td229"><SPAN class="p26 ft23">Tillväxtverket</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td230"><SPAN class="p26 ft23">SCB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td190"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td228"><SPAN class="p26 ft23">havsanknytning</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td229"><SPAN class="p26 ft23">Sjöfartsverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td231"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td232"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td190"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td228"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td229"><SPAN class="p26 ft23">Transportsstyrelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td231"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td232"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td190"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td228"><SPAN class="p26 ft23">Sand- och grustäkt</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td229"><SPAN class="p26 ft23">SGU</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td230"><SPAN class="p26 ft23">SGU</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td190"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td228"><SPAN class="p26 ft23">Militär aktivitet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td229"><SPAN class="p26 ft23">Försvarsmakten</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td230"><SPAN class="p26 ft23">Försvarsmakten</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td190"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td228"><SPAN class="p26 ft23">Vrak och dumpning</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td229"><SPAN class="p26 ft23">Sjöfartsverket</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td230"><SPAN class="p26 ft23">Sjöfartsverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td190"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td228"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td229"><SPAN class="p26 ft23">MSB</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td231"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td232"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td190"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td228"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td229"><SPAN class="p26 ft23">länsstyrelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td231"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td232"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td190"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td228"><SPAN class="p26 ft29">Fornminnen och historiska</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td229"><SPAN class="p26 ft23">Riksantikvarieämbetet</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td230"><SPAN class="p26 ft23">Riksantikvarieämbetet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td190"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td228"><SPAN class="p26 ft23">fynd (historiska vrak)</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td229"><SPAN class="p26 ft23">Staten maritima museer</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td231"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td232"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td190"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td228"><SPAN class="p26 ft23">Turism och friluftsliv</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td229"><SPAN class="p26 ft23">Tillväxtverket</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td230"><SPAN class="p26 ft23">Tillväxtverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td190"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td228"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td229"><SPAN class="p26 ft23">Naturvårdsverket</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td230"><SPAN class="p26 ft23">Naturvårdsverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td190"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td228"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td229"><SPAN class="p26 ft23">länsstyrelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td231"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td232"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td190"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td228"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td229"><SPAN class="p26 ft23">kommuner</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td231"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td232"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td190"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td228"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td229"><SPAN class="p26 ft23">friluftslivsorganisationer,</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td231"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td232"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td190"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td228"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td229"><SPAN class="p26 ft23">turistbyråer, regionala</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td231"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td232"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td190"><SPAN class="p26 ft145"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td228"><SPAN class="p26 ft145"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td229"><SPAN class="p26 ft125">turistråd</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td231"><SPAN class="p26 ft145"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td232"><SPAN class="p26 ft145"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td190"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td228"><SPAN class="p26 ft23">Yrkes- och fritidsfiske</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td229"><SPAN class="p26 ft23">HaV</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td230"><SPAN class="p26 ft23">HaV</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td190"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td228"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td229"><SPAN class="p26 ft23">länsstyrelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td231"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td232"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td190"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td228"><SPAN class="p26 ft23">Vattenbruk</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td229"><SPAN class="p26 ft23">Jordbruksverket</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td230"><SPAN class="p26 ft23">Jordbruksverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td190"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td228"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td229"><SPAN class="p26 ft23">SVA</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td231"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td232"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td233"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td234"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td235"><SPAN class="p26 ft23">länsstyrelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td236"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td200"><SPAN class="p26 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td190"><SPAN class="p26 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td234"><SPAN class="p26 ft89"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td235"><SPAN class="p26 ft89"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td236"><SPAN class="p26 ft89"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td232"><SPAN class="p26 ft88"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p455 ft50"><SPAN class="ft49">20 </SPAN>Om SGU som utredningen föreslår i SOU 2010:91 får utvidgat ansvar för tillstånd enligt kontinentalsockellagen kommer myndigheten också att föra statistik.</P>
<P class="p303 ft16">142</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB356140x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p350 ft17">SOU 2011:56 Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr8 td237"><SPAN class="p36 ft23">”Sektor”</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td238"><SPAN class="p26 ft23">Ansvariga myndigheter</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td230"><SPAN class="p26 ft23">Statistikansvar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td239"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td240"><SPAN class="p26 ft23">m.fl. källor</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td241"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td237"><SPAN class="p36 ft147">Livsmedel från havet</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td238"><SPAN class="p26 ft147">Livsmedelsverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td230"><SPAN class="p26 ft147">Livsmedelsverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td237"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td238"><SPAN class="p26 ft23">HaV</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td230"><SPAN class="p26 ft23">HaV</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td237"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td238"><SPAN class="p26 ft23">Jordbruksverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td230"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td237"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td238"><SPAN class="p26 ft23">SVA</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td230"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td237"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td238"><SPAN class="p26 ft23">länsstyrelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td230"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td237"><SPAN class="p36 ft29">Marina skyddade områden</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td238"><SPAN class="p146 ft23">HaV</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td230"><SPAN class="p26 ft23">SCB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td237"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td238"><SPAN class="p26 ft23">länsstyrelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td230"><SPAN class="p26 ft23">(HaV)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td237"><SPAN class="p36 ft23">Industriutsläpp</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td238"><SPAN class="p26 ft23">Naturvårdsverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td230"><SPAN class="p26 ft23">Naturvårdsverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td237"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td238"><SPAN class="p26 ft23">KemI</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td230"><SPAN class="p26 ft23">KemI</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td237"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td238"><SPAN class="p26 ft23">länsstyrelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td230"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td237"><SPAN class="p36 ft29">Påverkan från jordbruket</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td238"><SPAN class="p146 ft23">Jordbruksverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td230"><SPAN class="p26 ft23">Naturvårdsverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td237"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td238"><SPAN class="p26 ft23">Naturvårdsverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td230"><SPAN class="p26 ft23">SCB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td237"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td238"><SPAN class="p26 ft23">HaV</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td230"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td237"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td238"><SPAN class="p26 ft23">länsstyrelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td230"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td237"><SPAN class="p36 ft23">Påverkan från</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td238"><SPAN class="p26 ft23">Skogsstyrelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td230"><SPAN class="p26 ft23">Naturvårdsverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td237"><SPAN class="p36 ft23">skogsbruket</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td238"><SPAN class="p26 ft23">Naturvårdsverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td230"><SPAN class="p26 ft23">SCB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td237"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td238"><SPAN class="p26 ft23">HaV</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td230"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td237"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td238"><SPAN class="p26 ft23">länsstyrelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td230"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td237"><SPAN class="p36 ft29">Kommunala och enskilda</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td238"><SPAN class="p26 ft23">Naturvårdsverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td230"><SPAN class="p26 ft23">Naturvårdsverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td237"><SPAN class="p36 ft23">avlopp</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td238"><SPAN class="p26 ft23">HaV</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td230"><SPAN class="p26 ft23">SCB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td237"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td238"><SPAN class="p26 ft23">länsstyrelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td230"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td237"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td238"><SPAN class="p26 ft23">kommuner</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td230"><SPAN class="p26 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td239"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td240"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td241"><SPAN class="p26 ft99"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p456 ft29">(KemI = Kemikalieinspektionen)</P>
<P class="p457 ft9">Även samhället i övrigt har behov av att dra nytta av ekosystemtjänsterna och åsikter om hur de bör utvecklas. Därför bör planeringen ha tillgång till uppgifter om <SPAN class="ft8">status </SPAN>och <SPAN class="ft8">trender </SPAN>i samhället i stort, såsom uppgifter om ekonomisk utveckling och befolkningsutveckling, men även värderingar och attityder eller politiska förändringar. Exempelvis behövs ekonomisk och annan information om hur människors sätt att skapa uppehälle från kusten och havet påverkar anspråkens form och intensitet. En sådan omvärldsanalys avseende Sverige och de relevanta förhållandena i omgivande länder förutsätter att det finns tillgång till såväl kompetens som data.</P>
<P class="p458 ft9">Ett exempel på hur även grundläggande kunskapsunderlag saknas, är att det inte längre publiceras statistik om fiskkonsumtion. Sådana data borde vara en viktig indikator både på hur samhällets anspråk på haven ser ut inklusive trender över tid och på vilka drivkrafter som kan ligga bakom.</P>
<P class="p459 ft16">143</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p460 ft11"><SPAN class="ft11">3.10.2</SPAN><SPAN class="ft144">Samhällets effekter på havet – bedömning och värdering av mänsklig påverkan</SPAN></P>
<P class="p300 ft9">En nödvändig typ av samhällsrelaterad kunskap är en samlad bild av de havsmiljöeffekter som uppstår genom sektorernas verksamhet. Det gäller såväl effekter av enstaka sektorers påverkan som kumulativa effekter av flera verksamheter tillsammans. Kunskap behövs såväl om orsak och verkan, som om den styrka med vilken dessa effekter drabbar ekosystemen. Följande aspekter är särskilt angelägna att utveckla:</P>
<P class="p378 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">att dimensionera mänsklig påverkan på ekosystemen,</SPAN></P>
<P class="p209 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">att kunna urskilja enstaka sektorers och källors påverkan samt</SPAN></P>
<P class="p209 ft9"><SPAN class="ft61">-</SPAN><SPAN class="ft62">att specificera kombinationseffekter av flera sektorer och källor.</SPAN></P>
<P class="p338 ft9">Behoven är stort att utveckla en havsspecifik kunskapsbas, men även att integrera naturvetenskap och samhällsvetenskap. En del har redan gjorts, vilket nedan illustreras med studier som integrerar disciplinerna ekonomi och ekologi i samband med värdering av ekosystemtjänster. Alla studier visar på stora kunskapsbehov, inte minst inom det samhällsvetenskapliga området.</P>
<P class="p57 ft8">Exempel: värdering av ekosystemtjänster – status och kunskapsbehov</P>
<P class="p74 ft9">Naturvårdsverket redovisade år 2009 ett regeringsuppdrag om samhällsekonomisk havsinformation i <SPAN class="ft8">Vad kan havet ge oss </SPAN>(rapport 5937, februari 2009) som beskriver kunskapsläget om de samhällsekonomiska följderna av människors påverkan på Östersjön och Västerhavet. Utgångspunkten är havets ekosystemtjänster, dvs. de varor, tjänster och processer som naturen erbjuder människan. Utredningen tar upp ekosystemtjänsterna i huvudbetänkandet (SOU 2010:91, s. 267).</P>
<P class="p56 ft9">Även om många av ekosystemtjänsterna är långt ifrån outtömliga tas de vanligtvis för givna. Det kostar till synes ingenting att använda dem, vilket resulterar i att de ofta överutnyttjas. Så länge deras värde inte mäts i samhällsekonomiska termer är risken stor att beslut och planering leder till lösningar som inte är optimala från samhällssynpunkt. Vissa av ekosystemtjänsterna som handlas på marknaden är visserligen prissatta, men priset reflekterar inte nödvändigtvis hela värdet.</P>
<P class="p461 ft16">144</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB356142x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p196 ft9">Ekosystemstjänsternas värden kan tydliggöras på flera sätt, bl.a. genom olika styrmedel, i överenskommelser, avtal och i lagstiftning. För att underlätta ekonomisk värdering eller bedömning av ekosystemtjänsterna i samband med samhällsplanering och policybeslut behövs systematiska metoder. Sådana metoder saknas, varför modeller, analyser av osäkerheter och risker samt kostnader för åtgärder måste utvecklas. Naturvårdsverkets rapport pekar på stora kunskapsbrister och behov av fortsatt forskning på området.</P>
<P class="p70 ft9">Ekosystembaserad havsplanering behöver en sammanhängande inställning till vägvalen och deras möjliga följder på såväl individuell som samhällsnivå. Därtill behöver bland annat de två kunskapsområdena ekologi och ekonomi integreras bättre för att synliggöra naturvärdena i beslutsprocesserna. Att värdera havets ekosystemtjänster ekonomiskt är ett förhållandevis nytt forskningsområde. Naturvetenskaplig forskning behövs om hur ekosystemtjänsterna är uppbyggda och samverkar. Vidare behöver det utvecklas modeller, analys av osäkerheter och risker samt om kostnader för olika åtgärder.</P>
<P class="p14 ft9">I en inventering som samtliga östersjöländer har medverkat till och som redovisas av Naturvårdsverket gick man igenom omkring 40 studier om Östersjöns ekonomiska värden. Inventeringen visar att det för de flesta ekosystemtjänster i huvudsak saknas ekonomiska studier om deras värden. Flera studier har gjorts av kostnaderna för att åtgärda olika miljöproblem, medan det i stort saknas studier av kostnaderna för olika åtgärders effekter på miljön.</P>
<P class="p79 ft9">I Naturvårdsverkets rapport konstateras att mer kunskap behövs om hur ekosystemtjänsterna samspelar och hur olika åtgärder påverkar tjänsterna. Eventuella målkonflikter behöver belysas och studier behövs för att värdera betalningsviljan. Värdet på nyttan ändras också över tid och beroende på tillgänglig kunskap. Därför behövs även analyser som tar hänsyn till framtida generationer och som belyser nödvändigheten av att agera i tid.</P>
<P class="p109 ft9">Väsentligt underlag för fortsatt arbete med att värdera ekosystemen och biologisk mångfald, lämnas också av <NOBR>TEEB-studien,</NOBR> som bedrevs inom FN:s miljöprogram UNEP med stöd från EU, några av dess medlemsländer bl.a. Sverige samt Norge och Japan. TEEB står för <SPAN class="ft8">the Economics of Ecosystems and Biodiversity</SPAN>, ekosystemens och den biologiska mångfaldens ekonomi.<A href="#page_142"><SPAN class="ft48">21</SPAN></A></P>
<P class="p181 ft116"><SPAN class="ft49">21 </SPAN><SPAN class="ft50">TEEB (2010) </SPAN>The Econmics of Ecosystems and Biodiversity: Mainstreaming the Economics of Nature, a synthesis of the approach, conclusions and recommendations of TEEB<SPAN class="ft50">, UNEP, Progress Press, Malta.</SPAN></P>
<P class="p406 ft16">145</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft9">En övergripande slutsats är att arbetet med att värdera ekosystemtjänster och biologisk mångfald är komplext och omstritt. Samtidigt är det naturvetenskapliga underlaget för samhällsekonomiska värderingar inte alltid tillräckligt. Studien rekommenderar att ekosystemperspektivet ska vara utgångspunkt för de samhällsekonomiska värderingarna, med fokus på hur fördelarna och kostnaderna med att bevara eller återställa naturen kan tas med i beslutsunderlagen.</P>
<P class="p98 ft8">Statistik om miljöpåverkan</P>
<P class="p59 ft9">I Sverige produceras en mängd data på miljöområdet. Ett <NOBR>30-tal</NOBR> myndigheter och organisationer tar i någon form fram relevant statistik och information relaterat till miljöområdet. Tre myndigheter i Sverige är ansvariga för den officiella miljöstatistiken. Naturvårdsverket är Sveriges fackmyndighet för hela miljöområdet och har statistikansvar för miljötillståndet, utsläpp, avfall och miljöbalkens tillämpning. De två andra ansvariga myndigheterna är SCB och Kemikalieinspektionen vilka ansvarar för bl.a. miljöekonomi och hållbar utveckling samt markanvändning vilket omfattar bl.a. kust, stränder och öar respektive bl.a. flödesanalyser för kemiska ämnen. Kemikalieinspektionen och SCB arbetar till stora delar fram den egna statistiken medan Naturvårdsverket har gett i uppdrag åt olika institut och organisationer med ämneskunskap att ta fram relevant statistik. Se även tabell 3.2 ovan.</P>
<P class="p268 ft9">SCB har i två rapporter kartlagt miljöstatistiken<SPAN class="ft8">, </SPAN>dels enligt statistikförordningen (2001:100), dels miljörelevant statistik som ligger utanför den officiella miljöstatistiken (rapport 2008:2 och 2008:3). SCB framhåller att den svenska miljöövervakningen kräver mycket stora dataunderlag, vilka till stora delar tas fram genom mätningar i naturen. För att kunna hantera de datamängder som ska levereras till miljöövervakningen finns samordnare, s.k. datavärdar. Svenska miljöemissionsdata (SMED) bestående av SMHI, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), IVL- Svenska miljöinstitutet AB och SCB producerar data inom ramen för miljöövervakningen. Andra är Energimyndigheten, Trafikanalys och Boverket. Branschorganisationer såsom Avfall Sverige, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, Svensk däckåtervinning, Svensk fjärrvärme, Plast- och kemiföretagen samt Skogsindustrierna är också mycket aktiva användare och producenter av data.</P>
<P class="p187 ft16">146</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft9">Inom vattenområdet (t.ex. vattenkemi, vattenanvändning, avlopp, grundvatten och hydrologi) är det främst SMHI, SGU, SLU, SCB, <NOBR>SMED-konsortiet,</NOBR> Naturvårdsverket, Smittskyddsinstitutet (SMI) och organisationen <SPAN class="ft8">Svenskt vatten </SPAN>som tar fram relevant statistik.</P>
<P class="p462 ft11"><SPAN class="ft11">3.10.3</SPAN><SPAN class="ft144">Styrning av nyttjande och hantering av effekter i samhället och på havsmiljön</SPAN></P>
<P class="p108 ft9">Inom områden där behov och effekter är relativt kända behövs såväl utveckling av nya styrmedel och institutionella ramverk, som analys av befintliga sådana. Statsvetenskapliga studier kan analysera förutsättningar för internationella överenskommelser i olika länder. Men även juridik, förvaltningsvetenskap, nationalekonomi och sociologi, liksom tvärvetenskapliga forskningsområden som fysisk planering, humanekologi och miljöpsykologi, kan bidra med viktiga och användbara analyser på hur samspelet mellan olika nivåer och aktörer samt regelverket fungerar.</P>
<P class="p79 ft9">När det gäller styrmedel spelar till exempel ekonomiska incitament, som marknadsprissättning, skatter, subventioner och andra marknadssignaler, en stor roll i att påverka hur det naturliga kapitalet används. I dagsläget tar inte marknaden hänsyn till ekosystemtjänsternas fulla värde. Ibland verkar marknadssignalerna åt fel håll. Befintliga signaler kan behöva ses över och nya införas, vilket kräver goda kunskaper om det ekonomiska systemet. Ägarförhållanden är också betydelsefulla i detta sammanhang, liksom att öppet redovisa hur skatter, subventioner och andra åtgärder påverkar miljön. I miljöräkenskaperna tar SCB fram statistik över miljörelaterade skatter och subventioner för ekonomin i stort. Detta arbete kan förmodligen utgöra en start för att systematisera sådana uppgifter för havsrelaterade verksamheter.</P>
<P class="p256 ft9">Sammanfattningsvis kan det konstateras att det finns en del intressanta studier och statistik att tillgå. Utredningen anser dock att det samhällsvetenskapliga perspektivet och metodutvecklingen behöver breddas utöver det miljöekonomiska området. Integration måste bedrivas över ännu fler samhällsvetenskapliga discipliner. Här behöver även det gränsöverskridande samarbetet inom Östersjö- och Nordsjöområdena utvecklas dels för att samla resurserna för få fram data, metoder och modeller, dels för att länderna</P>
<P class="p383 ft16">147</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB356145x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p207 ft9">lättare kan ställa sig bakom grunddata och metoder som har tagits fram och utvecklats gemensamt.</P>
<P class="p463 ft43"><SPAN class="ft41">3.11</SPAN><SPAN class="ft148">Sammanfattande analys av kunskapsbehoven för havsplanering</SPAN><A href="#page_145"><SPAN class="ft122">22</SPAN></A></P>
<P class="p74 ft9">Analyserna i detta kapitel om behov av kunskapsunderlag inom ämnesområdena kommer till största delen från myndigheter med varierande verksamhetsfält och roller. Därför har de också olika perspektiv på havsplanering. Den sammanfattande analysen av detta kapitel syftar till att tydliggöra den samlade bilden och peka på olika aspekter som i dag inte tas om hand inom de olika myndigheternas ansvarsområden, men ändå kan anses vara relevanta för havsplaneringen. Först diskuteras behovet av grundläggande data och information om havsmiljön, samhällssektorers nyttjande av denna miljö samt individers och samhällssektorers attityder till havsmiljöfrågor. Därefter diskuteras behovet av verktyg och metodik för att utföra och följa upp planeringsarbetet. Figur 3.13 nedan sammanfattar de olika kunskapsfält som är av betydelse för havsplanering.</P>
<P class="p464 ft11"><SPAN class="ft11">3.11.1</SPAN><SPAN class="ft144">Behovet av grundläggande data och information</SPAN></P>
<P class="p74 ft9">För att upprätta en havsplan behövs ett samlat underlag över intressen, anspråk och nuvarande nyttjande både i det aktuella planområdet och i dess omgivning. Ett sådant underlag är också värdefullt när enskilda åtgärder ska prövas. Exempelvis behövs för att bedöma lämpligheten av en ny vindkraftsanläggning bland annat information om befintliga anläggningar i närheten och vilka andra utbyggnadsplaner och anspråk som finns. Med andra ord behövs underlag som gör det möjligt att avgöra om de bedömningar som görs i en ansökan är rimliga. Det vore en stor fördel om alla underlag för havsplaneringen kunde tillgängliggöras på en och samma webbplats och i samma kartfönster.</P>
<P class="p465 ft50"><SPAN class="ft49">22 </SPAN>Avsnittet bygger till stor del på bidrag från Havsmiljöinstitutets kansli (professor Anders Grimvall).</P>
<P class="p303 ft16">148</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZB356/GZB356146x1.jpg" style="width:509px;height:251px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p235 ft8">Grundläggande naturvetenskapliga data</P>
<P class="p102 ft9">Flera myndigheter framhåller vikten av att vissa grundläggande naturvetenskapliga data och bearbetningar av sådana data förbättras och blir tillgängliga i en ändamålsenlig skala. Havsplaneringen, i den form den har föreslagits, innebär en höjd ambition att planera nyttjandet av specifika havsområden. Eftersom den rumsliga variationen av fysiska, kemiska och biologiska förhållanden kan vara betydande, medför detta i sin tur höjda krav på rumslig upplösning av informationen om havet. Vidare måste självfallet fysiska gränser klarläggas och bli tillgängliga i lämplig form. Detta innefattar harmoniserade strandlinjer för sjökort och landkartor, översyn av Sveriges baslinje samt både översyn och digitalisering av Sveriges territorialhavsgräns. Regeringen har tillsatt en utredning som ska ta fram nya havsgränser för Sverige (dir 2011:41).</P>
<P class="p466 ft23">Figur 3.13 Kunskapsfält av betydelse för havsplanering; inom alla dessa områden behövs även metodutveckling</P>
<P class="p467 ft29"><SPAN class="ft82">Källa: </SPAN>Havsmiljöinstitutet (A. Grimvall & A. Morf)</P>
<P class="p468 ft9">Flera slags naturvetenskapliga grunddata kan utnyttjas för många olika ändamål. Djupdatabasen utnyttjas inte bara vid utformning av farleder, utan behövs även för att klarlägga vattenutbyte och havsströmmar samt ge nödvändiga indata till biogeokemiska modeller.</P>
<P class="p469 ft16">149</P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p96 ft9">Information om bottnarnas beskaffenhet kan utnyttjas både för lokalisering av fasta anläggningar och för att med hjälp av modeller ge en bild av vilka arter och habitat som förekommer inom planeringsområdet. En förbättring av grunddata med många användningsområden är därför angelägen.</P>
<P class="p60 ft9">Biologisk inventering av olika släkten och arter är ett annat fält som kräver systematisk och harmoniserad datainsamling. Samma sak gäller inventering av kulturlämningar. I båda fallen är detaljinformationen betydligt sämre för havsmiljön än för landmiljön. För flertalet kemiska och biologiska data, inklusive data över fiskbestånd, tillkommer dessutom komplikationen att tidsvariationen är betydande och att därför datainsamlingen måste upprepas regelbundet.</P>
<P class="p228 ft8">Planeringsunderlag och samhällsvetenskapliga underlag</P>
<P class="p59 ft9">Eftersom havsplanering i hög grad handlar om att väga olika intressen mot varandra, finns det ett starkt behov av digitala kartor eller <NOBR>GIS-skikt</NOBR> som ger en samlad bild av anspråk, intressen och nyttjanden. En del av nyttjandeformerna, såsom farleder, vindkraftverk och Natura <NOBR>2000-områden,</NOBR> har en väldefinierad utsträckning och kan lätt placeras in på en karta. Samma sak gäller andra installationer. Fiske, rekreation och havet som recipient är intressen och nyttjanden som har mer diffus utsträckning. Detta minskar dock inte behovet av att även sådan information synliggörs i kartform.</P>
<P class="p56 ft9">Planering är till sin natur framtidsinriktad. Därför behövs underlag för bedömning av olika samhällssektorers utveckling. Sådant underlag kan innefatta samhällets planer för utbyggnad av vindkraft, hamnar, kablar, pipelines och olje- och gasutvinning samt bedömningar av hur bl.a. kommersiellt fiske, akvakultur och turism kan komma att utvecklas. Behovet är genomgående stort av att stärka den samhällsekonomiska information som kan behövas för att bedöma hur en plan kan påverka näringslivet och hur effekter kan fortplanta sig i samhället.</P>
<P class="p253 ft9">Allmänt skulle det behövas systematiska sammanställningar och heltäckande kartläggningar av nuvarande användning och framför allt att dessa kan ses på samma karta. Dessutom är det viktigt att ha ett planeringsanpassat (tolkat) underlag när det gäller bevarandevärden (natur, kultur, friluftsliv), det vill säga kartor som ger en samlad bild av vilka områden som har höga bevarandevärden, gärna</P>
<P class="p112 ft16">150</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft9">i exempelvis tre klasser. Om ekosystemansatsen ska genomsyra planeringen är det givetvis viktigt att identifiera olika ekosystems läge och utbredning, samt beskriva deras specifika funktion, struktur och förutsättningar.</P>
<P class="p79 ft9">För att få bättre havsmiljö och hållbart nyttjande måste man ha kunskap om samhällsprocesser och mänsklig påverkan. Trots detta har behovet av att systematiskt samla in information om individers eller samhällssektorers attityder i havsmiljöfrågor inte ännu tillgodosetts. Data finns inte om individers eller samhällssektorers benägenhet att förändra beteenden som påverkar havsmiljön. Informationen om individers och företags betalningsvilja, riskuppfattning och hinder för ett förändrat beteende är således mycket ofullständig.</P>
<P class="p470 ft8">Sammanfattande slutsats</P>
<P class="p102 ft9">Ovanstående sammanställning visar att det finns brister i data- och informationsunderlaget för havsplanering, men att ingen hävdar att bristerna är så stora att havsplanering inte kan genomföras. När det gäller naturvetenskapliga grunddata handlar det främst om att få tillgång till grunddata och bearbetningar av sådana data med tillräcklig rumslig täckning och en rums- och tidsupplösning som är lämpad för havsplanering. Svårigheten att få en samlad bild av både nuvarande och framtida intressen, anspråk och nyttjande är ett mer fundamentalt hinder för en effektiv havsplanering. Å andra sidan är det rimligt att tro att detta hinder är möjligt att undanröja eller i varje fall kraftigt minska med överkomliga arbetsinsatser. I stor utsträckning handlar det om att sammanställa data som redan finns i olika dokument och handlingar, men det finns också ett uppenbart behov av att förstärka underlaget för bedömning av havsplanernas inverkan på samhället. Hur havsplaneringens behov av data och information om attityder och beteenden ska kunna tillgodoses är inte lika uppenbart. I det fallet handlar det inte bara om att mäta och sammanställa utan i hög grad också om att ta reda på vad som kan och bör mätas och hur mätningarna ska gå till.</P>
<P class="p471 ft16">151</P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft17">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft11"><SPAN class="ft11">3.11.2</SPAN><SPAN class="ft144">Verktyg och metoder för havsplanering</SPAN></P>
<P class="p300 ft9">Effektiv havsplanering kräver inte bara grunddata och enkla sammanställningar av sådana data, utan också en hel kedja av mer avancerade informationsprodukter, verktyg och metoder för havsplanering. Flera myndigheter poängterar att verktyg och metodik för hantering av geodata i vid bemärkelse spelar en central roll i praktiskt taget all planering av naturresursernas nyttjande. För denna hantering krävs en rik flora av geodatatjänster och verktyg för att för att skapa nya kartor genom att kombinera information från olika <NOBR>GIS-skikt.</NOBR> Utvecklingen av sådana tjänster och verktyg drivs på av genomförandet av <NOBR>EU-direktivet</NOBR> Inspire som successivt kommer att öka tillgängligheten av geodata och tjänster baserade på sådana data (se avsnitt 4.1). Eftersom geodata hanteras inom många andra fält än havsplanering finns dessutom en betydande kommersiell marknad av tjänster och verktyg för att sammanställa och visualisera information i form av digitala kartor.</P>
<P class="p268 ft9">Scenarieanalyser och miljökonsekvensbeskrivningar, som är centrala beståndsdelar i havsplaneringen, har ofta en bas av geodata. Beräkningssteget i sådana analyser kan innefatta körningar av avancerade numeriska simuleringsmodeller, som vanligen kräver betydande expertkunskap såväl för att kalibrera och validera modellen för ett visst havsområde, som för att tolka resultaten. Med tanke på att havsmiljödirektivet syftar till att uppnå hållbart resursutnyttjande är det särskilt angeläget att inom ramen för havsplaneringen utveckla modeller för att fastställa acceptabla nivåer av långsiktigt resursutnyttjande. Detta gäller såväl fisk som andra kommersiellt utnyttjade arter. I detta sammanhang kan noteras att fiskeriförvaltningen behöver ta steget från enartsmodeller till en ekosystembaserad förvaltning som också tar hänsyn till interaktion mellan olika arter.</P>
<P class="p194 ft9">Bedömning av hot och risker är likaså en viktig komponent i beslut om planer. Precis som i mer generella scenarieanalyser krävs ofta detaljerad information inom specifika områden. Det kan exempelvis gälla tillförlitlighet hos tekniska system, giftighetsgrad (toxicitet) och spridningsegenskaper för miljöfarliga ämnen eller risk för extrema väderhändelser. Sådan information behöver sedan sättas in i en arbetsprocess där en systematisk identifiering av hot och faror följs av sannolikhetsbedömningar för oönskade händelser samt analys av deras konsekvenser för individer och samhällssektorer.</P>
<P class="p117 ft16">152</P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2011:56</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p26 ft28">Befintliga kunskaper och ytterligare kunskapsbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft9">Osäkerhetsbedömningar, kommunikationsstrategier och analys av riskacceptans kräver också särskild metodik.</P>
<P class="p69 ft9">Med utvecklingen av planer för nyttjandet av havet följer också ett behov av indikatorer och metoder för övervakning och uppföljning. Detta gäller exempelvis indikatorer för övervakning av fiskets effekter och utvärdering av reservat och andra restriktioner för havsmiljöns utnyttjande. I åtskilliga fall kommer detta även att ställa krav på statistisk metodik och kompetens att hantera och utvärdera stora komplexa datamaterial.</P>
<P class="p109 ft9">Sammanfattningsvis kan man konstatera att havsplanering är en mycket mångskiftande verksamhet. Att den försörjs med adekvata grunddata och informationsprodukter baserade på sådana data är ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för effektiv planering. Utredningsarbetet tillsammans med ovanstående exemplifiering av olika verktyg och metoder för analys och syntes, visar att det är en minst lika stor utmaning att utveckla former och arbetsprocesser för havsplaneringen. Detta kräver välfungerande samarbete mellan olika berörda expertmyndigheter, men också samspel mellan myndigheter och världen utanför, inklusive forskningsvärlden.</P>
<P class="p472 ft16">153</P>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
GZB356SOU_2011__56_d1.pdf4334284pdfKunskap på djupet, del 1https://data.riksdagen.se/fil/BD899916-AD0B-48BD-886F-43719D83003AGZB356d2SOU_2011__56_d2.pdf1513376pdfKunskap på djupet, del 2https://data.riksdagen.se/fil/A17C8461-F517-4F80-A262-6BCD0BACE4FD