<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2687241</hangar_id>
 <dok_id>GZB336</dok_id>
 <rm>2011</rm>
 <beteckning>36</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2011:36</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning>d1</tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>36</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2012-01-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-03-16 08:35:00</systemdatum>
 <publicerad>2012-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Forskning och utveckling samt försvarslogistik, del 1</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>titel</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GZB336/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GZB336</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GZB336</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;Forskning och utveckling samt försvarslogistik, del 1&lt;/TITLE&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 189px 0px 81px 100px;padding: 0px;border: none;width: 594px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 594px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 381px;padding: 0px;border:none;width: 213px;overflow: hidden;}

#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:625px;left:350px;z-index:-1;width:132px;height:73px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:73px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 525px 0px 108px 99px;padding: 0px;border: none;width: 595px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 314px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_3 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_3 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 514px 302px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 0px 76px;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 487px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 487px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 0px 236px;padding: 0px;border: none;width: 1151px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 0px 76px;padding: 0px;border: none;width: 855px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 482px;}
#page_19 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 381px;overflow: hidden;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_21 #dimg1 {position:absolute;top:714px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_21 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 721px;}

#page_37 #dimg1 {position:absolute;top:208px;left:0px;z-index:-1;width:420px;height:167px;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:420px;height:167px;}




#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_40 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_42 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_48 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_49 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_50 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_51 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_56 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_58 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_59 #dimg1 {position:absolute;top:455px;left:59px;z-index:-1;width:423px;height:277px;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:423px;height:277px;}




#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:665px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:69px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}




#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_72 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:618px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}

#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:202px;left:0px;z-index:-1;width:434px;height:542px;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:434px;height:542px;}




#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:274px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}




#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 721px;}

#page_96 #dimg1 {position:absolute;top:241px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:281px;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:415px;height:281px;}




#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:612px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_105 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;margin: 7px 0px 0px 55px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 403px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 100px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_3 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:337px;left:51px;z-index:-1;width:457px;height:117px;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:457px;height:117px;}




#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 407px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 250px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 47px 0px 0px 44px;padding: 0px;border:none;width: 113px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_3 {border:none;margin: 33px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}

#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:80px;left:0px;z-index:-1;width:426px;height:126px;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:426px;height:126px;}




#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:74px;left:90px;z-index:-1;width:242px;height:219px;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:242px;height:219px;}

#page_122 #inl_img1 {position:relative;width:38px;height:24px;}



#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:83px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:649px;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:416px;height:649px;}




#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_128 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:59px;z-index:-1;width:425px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:425px;height:1px;}




#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:63px;left:1px;z-index:-1;width:435px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:435px;height:1px;}




#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_143 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:612px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_147 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:345px;left:44px;z-index:-1;width:438px;height:399px;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:438px;height:399px;}




#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_153 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_159 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_161 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_162 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_164 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_164 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:74px;left:60px;z-index:-1;width:422px;height:658px;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:422px;height:658px;}




#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:658px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_177 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:214px;left:66px;z-index:-1;width:425px;height:530px;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:425px;height:530px;}




#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 721px;}

#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:137px;left:26px;z-index:-1;width:400px;height:204px;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:400px;height:204px;}

#page_189 #inl_img1 {position:relative;width:19px;height:9px;}



#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:455px;left:64px;z-index:-1;width:264px;height:255px;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:264px;height:255px;}




#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:97px;left:67px;z-index:-1;width:383px;height:419px;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:383px;height:419px;}




#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:390px;left:57px;z-index:-1;width:425px;height:342px;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:425px;height:342px;}




#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:76px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:656px;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:415px;height:656px;}




#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_196 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_196 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_199 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_199 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_200 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_200 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 71px;padding: 0px;border: none;width: 723px;}

#page_201 #dimg1 {position:absolute;top:582px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:128px;}
#page_201 #dimg1 #img1 {width:415px;height:128px;}




#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_204 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:65px;z-index:-1;width:415px;height:191px;}
#page_204 #dimg1 #img1 {width:415px;height:191px;}




#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_206 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_206 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_208 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_214 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_214 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_215 #dimg1 {position:absolute;top:523px;left:121px;z-index:-1;width:102px;height:103px;}
#page_215 #dimg1 #img1 {width:102px;height:103px;}




#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_216 #dimg1 {position:absolute;top:86px;left:70px;z-index:-1;width:413px;height:525px;}
#page_216 #dimg1 #img1 {width:413px;height:525px;}




#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 74px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_217 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:2px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_217 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_219 #dimg1 {position:absolute;top:238px;left:76px;z-index:-1;width:421px;height:494px;}
#page_219 #dimg1 #img1 {width:421px;height:494px;}




#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_220 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_220 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_221 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_221 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_222 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_222 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_223 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_223 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_228 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:59px;z-index:-1;width:423px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_228 #dimg1 #img1 {width:423px;height:1px;}




#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:173px;left:1px;z-index:-1;width:423px;height:523px;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:423px;height:523px;}




#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_230 #dimg1 {position:absolute;top:121px;left:59px;z-index:-1;width:423px;height:610px;}
#page_230 #dimg1 #img1 {width:423px;height:610px;}




#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_232 #dimg1 {position:absolute;top:178px;left:39px;z-index:-1;width:452px;height:488px;}
#page_232 #dimg1 #img1 {width:452px;height:488px;}




#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_234 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_234 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_235 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_235 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_236 #dimg1 {position:absolute;top:692px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_236 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:588px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_238 #dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_238 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_239 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_239 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_240 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_240 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_241 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_241 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_243 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_243 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_244 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_244 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_246 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_246 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_248 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_248 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_249 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_249 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_250 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_250 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_251 #dimg1 {position:absolute;top:649px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_254 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_254 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_255 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_255 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 70px;padding: 0px;border: none;width: 724px;}

#page_256 #dimg1 {position:absolute;top:245px;left:0px;z-index:-1;width:463px;height:228px;}
#page_256 #dimg1 #img1 {width:463px;height:228px;}




#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 71px;padding: 0px;border: none;width: 723px;}

#page_258 #dimg1 {position:absolute;top:483px;left:0px;z-index:-1;width:414px;height:242px;}
#page_258 #dimg1 #img1 {width:414px;height:242px;}




#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_260 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_260 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_261 #dimg1 {position:absolute;top:437px;left:64px;z-index:-1;width:417px;height:230px;}
#page_261 #dimg1 #img1 {width:417px;height:230px;}




#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_264 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_264 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_265 #dimg1 {position:absolute;top:255px;left:64px;z-index:-1;width:418px;height:465px;}
#page_265 #dimg1 #img1 {width:418px;height:465px;}




#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_274 #dimg1 {position:absolute;top:641px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_274 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_275 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_275 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_276 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_276 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_277 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_277 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_278 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_278 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_279 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_279 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_280 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_280 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_281 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_281 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_282 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_282 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_283 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_283 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_284 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_284 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_285 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_285 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_286 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_286 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_287 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_287 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_288 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_288 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





.ft0{font: 38px 'Arial';line-height: 49px;}
.ft1{font: italic 21px 'Times New Roman';line-height: 23px;}
.ft2{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft3{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft5{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft6{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft7{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft8{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft9{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft10{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft11{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft12{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft13{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft14{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft15{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft16{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft17{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft18{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft19{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft20{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft21{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft22{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft23{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft24{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft25{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft26{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft27{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;}
.ft28{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;}
.ft29{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;}
.ft30{font: bold 15px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft31{font: bold 1px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft32{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 110px;line-height: 0px;}
.ft33{font: bold 10px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft34{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft35{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft36{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft37{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft38{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft39{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft40{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft41{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft42{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft43{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft44{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft45{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft46{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft47{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft48{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft49{font: italic 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft50{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft51{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft52{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft53{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft54{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft55{font: 10px 'Symbol';line-height: 12px;}
.ft56{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft57{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft58{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft59{font: italic 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft60{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft61{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft62{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft63{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft64{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft65{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft66{font: 12px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft67{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft68{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft69{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft70{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft71{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft72{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft73{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft74{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft75{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft76{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft77{font: 11px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft78{font: 11px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 11px;}
.ft79{font: 11px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 14px;}
.ft80{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft81{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft82{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft83{font: italic 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft84{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft85{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft86{font: italic 9px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft87{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft88{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft89{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft90{font: italic 9px 'Times New Roman';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft91{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft92{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft93{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft94{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft95{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft96{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft97{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft98{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft99{font: italic 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft100{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft101{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft102{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft103{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft104{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft105{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft106{font: 8px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 10px;}
.ft107{font: 8px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 8px;}
.ft108{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft109{font: 8px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft110{font: 7px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 7px;}
.ft111{font: 8px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft112{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 7px;}
.ft113{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft114{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft115{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft116{font: bold 8px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 10px;}
.ft117{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft118{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft119{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft120{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft121{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft122{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft123{font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft124{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft125{font: bold 11px 'Arial';color: #ff0000;line-height: 14px;}
.ft126{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft127{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft128{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft129{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 12px;}
.ft130{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft131{font: bold 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft132{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 13px;}
.ft133{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft134{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft135{font: 15px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft136{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft137{font: 14px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft138{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft139{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft140{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft141{font: 14px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 19px;}
.ft142{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft143{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft144{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 18px;}
.ft145{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 18px;line-height: 18px;}
.ft146{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft147{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft148{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft149{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 12px;}
.ft150{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 14px;}
.ft151{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 18px;line-height: 17px;}
.ft152{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft153{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft154{font: 10px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft155{font: 10px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft156{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft157{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft158{font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft159{font: bold 9px 'Arial';color: #3a4971;line-height: 11px;}
.ft160{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft161{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft162{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft163{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft164{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft165{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft166{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft167{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft168{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft169{font: 10px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 13px;}
.ft170{font: bold 10px 'Arial';color: #3a4971;line-height: 12px;}
.ft171{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft172{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft173{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 28px;}
.ft174{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 13px;}
.ft175{font: italic 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft176{font: bold 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft177{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 15px;}
.ft178{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 15px;}
.ft179{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 16px;}
.ft180{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft181{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 14px;}
.ft182{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft183{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}

.p0{text-align: left;padding-right: 171px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 439px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 236px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: justify;padding-right: 500px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-right: 458px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-right: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p17{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p18{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p22{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p23{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: left;padding-left: 244px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: left;padding-left: 244px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p40{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: left;padding-left: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 323px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: left;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p58{text-align: left;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p65{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 167px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p72{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 105px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p78{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 95px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: left;padding-right: 314px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: left;padding-right: 328px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 80px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p103{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p114{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 82px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p127{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p128{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p129{text-align: left;padding-left: 3px;padding-right: 316px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p135{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p137{text-align: left;padding-right: 323px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: left;padding-right: 306px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: left;margin-top: 548px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: justify;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: justify;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p150{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p151{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p155{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p157{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p160{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: left;padding-right: 324px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p170{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p171{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p172{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p174{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p176{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 173px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p182{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p184{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p186{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p187{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p188{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 151px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p191{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 131px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p202{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p206{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p210{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 169px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 75px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p214{text-align: center;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p215{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p216{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p217{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p218{text-align: justify;padding-left: 84px;padding-right: 83px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p219{text-align: justify;padding-left: 81px;padding-right: 88px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p222{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p233{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 406px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p238{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p242{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 378px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p246{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p247{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p248{text-align: justify;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p251{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p257{text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p258{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p264{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 346px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p268{text-align: justify;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 170px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p271{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p273{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p274{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 133px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p283{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p286{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p287{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p288{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: justify;padding-left: 70px;padding-right: 450px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p291{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: left;padding-left: 413px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p295{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p296{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p297{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p298{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p299{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p300{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p301{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p302{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p303{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 81px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 133px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p305{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 114px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p308{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p309{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 168px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 412px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p338{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p341{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p342{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 329px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p366{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p369{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p375{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p386{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p388{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: center;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p390{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p391{text-align: center;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p392{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p393{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p394{text-align: left;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 6px;}
.p395{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p398{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 337px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p401{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 337px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p402{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 510px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 423px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p408{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p412{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p414{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p415{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p423{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p430{text-align: center;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p431{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p432{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p433{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p434{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p435{text-align: center;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p436{text-align: left;padding-left: 186px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p444{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 222px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 122px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 186px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p452{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p453{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p457{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p461{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p463{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 184px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: right;padding-right: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p467{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p468{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p469{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p470{text-align: left;padding-left: 149px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p471{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p472{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p473{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p482{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p485{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p495{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 215px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p507{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p509{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p514{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: justify;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 384px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p517{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p520{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p528{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p530{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: justify;padding-right: 339px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p540{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p542{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 320px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 302px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 264px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p552{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: left;padding-right: 307px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p556{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p557{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p564{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 350px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p571{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p572{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p573{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p574{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p576{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p580{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p586{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p587{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p588{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p591{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p593{text-align: left;padding-left: 148px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p598{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p599{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p606{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 333px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 172px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: left;padding-left: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p613{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 101px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p618{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 342px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: left;margin-top: 251px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: justify;padding-left: 24px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: justify;padding-left: 24px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: justify;padding-left: 23px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p631{text-align: justify;padding-left: 90px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 206px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 123px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 80px;padding-right: 342px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p640{text-align: left;padding-left: 402px;margin-top: 220px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 231px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 206px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: justify;padding-left: 90px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: justify;padding-left: 90px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: justify;padding-left: 90px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p657{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p658{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 100px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 100px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;padding-left: 100px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: justify;padding-left: 99px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p666{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p673{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 146px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: left;padding-left: 282px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p683{text-align: left;padding-left: 59px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 302px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 302px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: left;padding-left: 399px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 317px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p697{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p702{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p703{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p706{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: left;padding-left: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p709{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p712{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 298px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 92px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 680px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p723{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: justify;padding-left: 60px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: justify;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 113px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p729{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: justify;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;}
.p732{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p736{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: justify;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p747{text-align: justify;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 113px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p749{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 284px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p757{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 250px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p765{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p768{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 259px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: left;padding-left: 402px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 248px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 315px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 218px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p792{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 202px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 318px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p802{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 345px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p803{text-align: left;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 544px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 587px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: justify;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p818{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p823{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p825{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: justify;padding-left: 77px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;}
.p827{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p833{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 314px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: -2px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: -5px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: -3px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td53{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td54{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td55{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td56{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td64{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td65{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td66{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td67{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td68{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td70{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td71{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td72{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td73{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 226px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 226px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td82{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;}
.td84{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td85{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td89{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td90{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td91{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td92{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td93{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td94{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td95{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td103{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td104{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 343px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td110{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;}
.td113{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 272px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 369px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td132{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td133{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td134{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td135{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td137{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 296px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 296px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td154{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #3a4971;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #dfeb9e;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #2665a6;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #afcc0d;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #3da8d5;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #d8eef7;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #8e9c00;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-bottom: #3a4971 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-bottom: #3a4971 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-bottom: #3a4971 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #dfeb9e;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #afcc0d;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-bottom: #3a4971 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-bottom: #3a4971 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-bottom: #3a4971 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td206{border-bottom: #3a4971 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-bottom: #3a4971 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td210{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td215{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td220{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td221{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td222{padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;}
.td223{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;}
.td225{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td226{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td228{border-bottom: #3a4971 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-bottom: #3a4971 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td230{border-bottom: #3a4971 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td231{border-bottom: #3a4971 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td232{border-bottom: #3a4971 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td233{border-bottom: #3a4971 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 386px;vertical-align: bottom;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 37px;}
.tr2{height: 38px;}
.tr3{height: 28px;}
.tr4{height: 18px;}
.tr5{height: 17px;}
.tr6{height: 27px;}
.tr7{height: 19px;}
.tr8{height: 58px;}
.tr9{height: 16px;}
.tr10{height: 51px;}
.tr11{height: 20px;}
.tr12{height: 36px;}
.tr13{height: 45px;}
.tr14{height: 56px;}
.tr15{height: 1009px;}
.tr16{height: 0px;}
.tr17{height: 342px;}
.tr18{height: 50px;}
.tr19{height: 29px;}
.tr20{height: 53px;}
.tr21{height: 57px;}
.tr22{height: 1010px;}
.tr23{height: 1032px;}
.tr24{height: 5px;}
.tr25{height: 14px;}
.tr26{height: 15px;}
.tr27{height: 8px;}
.tr28{height: 13px;}
.tr29{height: 2px;}
.tr30{height: 6px;}
.tr31{height: 11px;}
.tr32{height: 10px;}
.tr33{height: 12px;}
.tr34{height: 4px;}
.tr35{height: 9px;}
.tr36{height: 3px;}
.tr37{height: 7px;}
.tr38{height: 24px;}
.tr39{height: 42px;}
.tr40{height: 34px;}
.tr41{height: 25px;}
.tr42{height: 30px;}
.tr43{height: 23px;}
.tr44{height: 41px;}
.tr45{height: 22px;}
.tr46{height: 47px;}

.t0{width: 416px;margin-top: 167px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t1{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 30px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t2{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t3{width: 487px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t4{width: 416px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t5{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t6{width: 856px;margin-top: 30px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t7{width: 468px;margin-left: 34px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t8{width: 482px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t9{width: 1085px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t10{width: 855px;margin-top: 28px;font: 1px 'Times New Roman';}
.t11{width: 372px;margin-left: 76px;margin-top: 150px;font: 12px 'Arial';}
.t12{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t13{width: 381px;font: 12px 'Arial';}
.t14{width: 409px;margin-top: 31px;font: 12px 'Arial';}
.t15{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t16{width: 416px;margin-left: 2px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t17{width: 378px;margin-left: 58px;margin-top: 17px;font: 11px 'Arial';}
.t18{width: 431px;margin-left: 58px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t19{width: 432px;margin-left: 1px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t20{width: 434px;margin-left: 58px;margin-top: 16px;font: 12px 'Arial';}
.t21{width: 427px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t22{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 9px 'Arial';}
.t23{width: 487px;margin-left: 3px;font: bold 9px 'Arial';}
.t24{width: 340px;margin-left: 112px;margin-top: 15px;font: 8px 'Arial';}
.t25{width: 382px;font: 8px 'Arial';}
.t26{width: 170px;margin-left: 11px;margin-top: 28px;font: 11px 'Arial';}
.t27{width: 153px;margin-left: 80px;margin-top: 51px;font: italic 10px 'Arial';}
.t28{width: 87px;margin-left: 26px;margin-top: 61px;font: italic 11px 'Arial';}
.t29{width: 411px;margin-top: 29px;font: 8px 'Arial';}
.t30{width: 437px;margin-left: 58px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t31{width: 487px;margin-left: 9px;font: bold 9px 'Arial';}
.t32{width: 437px;margin-top: 48px;font: 12px 'Arial';}
.t33{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 39px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t34{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t35{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 8px 'Arial';}
.t36{width: 316px;margin-left: 67px;margin-top: 15px;font: 12px 'Arial';}
.t37{width: 364px;margin-left: 67px;margin-top: 18px;font: 12px 'Arial';}
.t38{width: 487px;margin-left: 3px;font: bold 8px 'Arial';}
.t39{width: 411px;margin-top: 14px;font: bold 9px 'Arial';}
.t40{width: 261px;margin-left: 65px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t41{width: 187px;margin-left: 75px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t42{width: 382px;margin-left: 67px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t43{width: 421px;margin-left: 58px;margin-top: 17px;font: 12px 'Arial';}
.t44{width: 487px;margin-left: 5px;font: bold 8px 'Arial';}
.t45{width: 318px;margin-left: 25px;margin-top: 3px;font: 10px 'Arial';}
.t46{width: 413px;margin-left: 70px;margin-top: 37px;font: 9px 'Arial';}
.t47{width: 227px;margin-left: 107px;margin-top: 24px;font: 9px 'Arial';}
.t48{width: 487px;margin-left: 2px;font: bold 8px 'Arial';}
.t49{width: 415px;margin-top: 29px;font: 9px 'Arial';}
.t50{width: 431px;margin-left: 58px;margin-top: 13px;font: 12px 'Arial';}
.t51{width: 424px;margin-left: 58px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t52{width: 487px;margin-left: 9px;font: bold 8px 'Arial';}
.t53{width: 424px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t54{width: 424px;margin-left: 58px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t55{width: 452px;margin-left: 39px;margin-top: 16px;font: 10px 'Arial';}
.t56{width: 487px;margin-left: 6px;font: bold 9px 'Arial';}
.t57{width: 487px;margin-left: 5px;font: bold 9px 'Arial';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB3361x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Forskning och utveckling samt försvarslogistik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;– i det reformerade försvaret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Betänkande av Försvarsstrukturutredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft2"&gt;Stockholm 2011&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p5 ft4"&gt;SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft4"&gt;Orderfax: &lt;NOBR&gt;08-598&lt;/NOBR&gt; 191 91 Ordertel: &lt;NOBR&gt;08-598&lt;/NOBR&gt; 191 90 &lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft6"&gt;Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad &lt;NOBR&gt;2009-05-02)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft4"&gt;– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft4"&gt;Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Tryckt av Elanders Sverige AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft4"&gt;Stockholm 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-38-23572-0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft4"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB3363x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;Till statsrådet och chefen för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Försvarsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft9"&gt;Regering beslutade vid regeringssammanträde den 29 april 2010&lt;A href="#page_3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag på en mer ändamålsenlig och kostnadseffektiv stödverksamhet på försvars- området. Utredaren ska därvid även lämna förslag på hur kostnads- reduceringar som uppgår till minst två miljarder kronor årligen - jämfört med utfallet 2008 - kan genomföras av Försvarsmaktens logistikverksamhet och det stöd som Försvarets materielverk (FMV), Försvarshögskolan (FHS) och Totalförsvarets forsknings- institut (FOI) lämnar till Försvarsmakten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Regeringen beslutade den 14 oktober 2010 om tilläggsdirektiv till utredningen.&lt;A href="#page_3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Chefen för Försvarsdepartementet förordnade den 29 april 2010 civilingenjör Jan Segerberg som särskild utredare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Den 17 maj 2010 förordnades departementsråd, tillika general- löjtnant, Mats Nilsson som militär expert i utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;Den 1 juli 2010 förordnades som huvudsekreterare i utredningen byråchef Thomas Wallander. Den 7 juni 2010 förordnades stf. chef test och evaluering Marie Holmberg som biträdande huvud- sekreterare och avdelningsdirektör Anders Dager som sekreterare. Den 3 januari 2011 entledigades analytiker Mikael Wiklund som expert och förordnades som sekreterare i utredningen. Utredare Ann Lundberg har medverkat i utarbetandet av olika avsnitt i betänkandet. Lisbeth Lindin, kommittéservice, har medverkat vid framtagandet av betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft10"&gt;Som sakkunnig att ingå i utredningen förordnades den 27 augusti 2010 departementssekreteraren Henrik Holmer, departementssekre- teraren Michael Jacob, departementssekreteraren Mattias Jennerholm,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Ny organisationsstruktur för stödet till Försvarsmakten” (dir 2010:45).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Tilläggsdirektiv till utredningen om ny organisationsstruktur för stödet till Försvarsmakten (Fö 2010:01) (dir 2010:104).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p20 ft9"&gt;departementsrådet Cecilia Looström och departementsrådet Peter Mild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft9"&gt;Som experter att ingå i utredningen förordnades samma dag generalmajor Bengt Andersson, marknadsdirektör Rolf, Arremark, kommendör Peter Bager, professor emeritus Berndt Brehmer, chef anskaffningskontor Anders Brunnberg, kommendör Kenth Gutensparr, överstelöjtnant Claes Isoz, chef strategisk materiel- ledning Per Lodin, överste Örjan Nilson, professor Martin Norsell, konteramiral Leif Nylander, överste Mats Olofsson, filosofie doktor Birgitta Rydén, stf. chef anskaffningskontor Tobias Steen, stf. chef strategisk materielledning Cathrin Thorsell Starud, överste Lars Träff, analytiker Mikael Wiklund, forskningschef Katarina Wilhelmsen och överstelöjtnant Björn Wollenz.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft9"&gt;Utredningen, som har antagit namnet Försvarsstrukturutred- ningen, får härmed överlämna betänkandet &lt;SPAN class="ft16"&gt;Forskning och utveckling samt försvarslogistik – i det reformerade försvaret &lt;/SPAN&gt;(SOU 2011:36). Utredningens uppdrag är därmed slutfört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft9"&gt;Stockholm i april 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft9"&gt;Jan Segerberg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft9"&gt;/Thomas Wallander&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft9"&gt;Marie Holmberg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft9"&gt;Anders Dager&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft9"&gt;Ann Lundberg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft9"&gt;Mats Nilsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft9"&gt;Mikael Wiklund&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;Förkortningar.....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;Inledning...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p29 ft18"&gt;Uppdraget.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p29 ft18"&gt;Uppdragets genomförande......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p29 ft18"&gt;Betänkandets disposition.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;Utgångspunkter, m.m. ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p29 ft18"&gt;Inledning...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p29 ft18"&gt;Ett användbart försvar .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p29 ft19"&gt;Begreppet stödverksamhet, m.m.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft9"&gt;2.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;Generella förvaltningspolitiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p31 ft18"&gt;ställningstaganden.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft9"&gt;2.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;Förvaltningspolitiska ställningstaganden på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p31 ft18"&gt;försvarsområdet ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft9"&gt;2.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p31 ft19"&gt;Kärn- eller stödverksamhet? ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft9"&gt;2.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p31 ft18"&gt;Olika begrepp, m.m......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p29 ft9"&gt;Försvarsmaktens systemstöd (PRIO) som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p29 ft9"&gt;utgångspunkt för det fortsatta arbetet ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft9"&gt;2.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p31 ft18"&gt;Inledning .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p29 ft9"&gt;2.4.2 Närmare om systemstödet (PRIO) ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p29 ft9"&gt;2.4.3 Systemstödets( PRIO) betydelse i det fortsatta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p31 ft18"&gt;arbetet............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p28 ft21"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;Innehåll SOU 2011:36&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;2.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td3"&gt;&lt;P class="p32 ft18"&gt;Stödutredningens förslag .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;2.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p31 ft18"&gt;Inledning........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;2.5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p31 ft18"&gt;Närmare om förslagen ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;2.5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p31 ft19"&gt;Remissinstansernas synpunkter ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;2.5.4 Stödutredningens förslag i det fortsatta arbetet .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;2.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p32 ft18"&gt;Avgränsning av uppdraget .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p32 ft17"&gt;Tidigare utredningar....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p32 ft18"&gt;Inledning...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;2001 års materielförsörjnings- och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p32 ft18"&gt;forskningsutredningar..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;Organisationsöversyner under perioden &lt;NOBR&gt;2002–2004.............&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p32 ft19"&gt;Försvarsförvaltningsutredningen ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p32 ft19"&gt;Försvarsstyrningsutredningen.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;3.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p32 ft18"&gt;Utredningarnas genomslag ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;76&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p32 ft24"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p32 ft18"&gt;Inledning...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p32 ft18"&gt;Bakgrund...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;FoU på försvarsområdet – syfte med verksamheten .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;4.3.1 FoU ur ett förmåge- och nyttoperspektiv...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;FoU på försvarsområdet – verksamhetens omfattning .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;4.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p31 ft18"&gt;Försvarsrelaterad FoU..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;4.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;Försvarsmaktens forsknings- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p31 ft18"&gt;utvecklingsverksamhet..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;4.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;FoU på försvarsområdet – verksamhetens innehåll...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;4.5.1 Forskning, teknikutveckling samt &lt;NOBR&gt;FoT-transfer.........&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;4.5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p31 ft19"&gt;Studier och konceptutveckling.....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;4.5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;Organisations- metod- och materielförsök.................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;4.5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;Övrig koncernövergripande FoU ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;4.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;Ledning och inriktning av försvarets FoU .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;4.6.1 Försvarsmaktens strategi för FoU...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td7"&gt;&lt;P class="p30 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td6"&gt;&lt;P class="p34 ft9"&gt;4.6.2 Övergripande om försvarets &lt;NOBR&gt;FOU-processer...........&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td7"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;104&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Större aktörer på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FoU-området&lt;/NOBR&gt; – roller, ansvar och&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;resurser ...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p37 ft9"&gt;4.8 Utvecklingen rörande försvarets FoU..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;4.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Några bedömningar och iakttagelser rörande dagens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft26"&gt;FoU.........................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;113&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p29 ft9"&gt;4.9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;FoU på försvars- och säkerhetsområdet, särart&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft19"&gt;och särskilda förutsättningar......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;113&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p29 ft9"&gt;4.9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft19"&gt;FoU eller annan verksamhet? ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;114&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p29 ft9"&gt;4.9.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;FoU som ett verktyg för beslut under osäkerhet.....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p29 ft24"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;Materielförsörjning................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p29 ft9"&gt;5.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft18"&gt;Inledning .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p29 ft9"&gt;5.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft18"&gt;Bakgrund .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p29 ft9"&gt;5.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;Den nya inriktningen för materielförsörjningen......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p29 ft9"&gt;5.1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft18"&gt;Ansvar och roller ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p29 ft9"&gt;5.1.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;Allmänt om materielförsörjningsprocessen..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;121&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p29 ft9"&gt;5.1.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft19"&gt;Materielförsörjningens processer ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;122&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p29 ft9"&gt;5.1.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;Strategi för materielförsörjning, m.m........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;128&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p29 ft9"&gt;5.1.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;Materielförsörjningens olika skeden .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;131&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p29 ft9"&gt;5.1.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;Aktörernas roller och uppgifter.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;134&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p29 ft9"&gt;5.1.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft18"&gt;Ekonomisk samordning .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;139&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p29 ft9"&gt;5.1.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;Försvarsmaktens materiella tillgångar.......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;5.1.12 Internationellt försvarsmaterielsamarbete ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;Logistikförsörjning................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p29 ft9"&gt;5.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft18"&gt;Allmänt........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p29 ft9"&gt;5.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;Logistikens aktörer och verksamhet .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;155&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p29 ft9"&gt;5.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft19"&gt;Finansiering och kostnader........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;Gemensamt för materiel- och logistikförsörjningen...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p29 ft9"&gt;5.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft19"&gt;Aktörernas ansvar för materielen ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p29 ft9"&gt;5.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;Särskilt om styrning och uppföljning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft18"&gt;verksamheten ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p29 ft9"&gt;5.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;Offentlig-privat&lt;/NOBR&gt; samverkan, OPS..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;Särskilt om stödsystem..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;166&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;5.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;Pågående förändringsarbete ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td10"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft21"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;Innehåll SOU 2011:36&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;5.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p31 ft18"&gt;Inom Försvarsmakten.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;5.5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p31 ft18"&gt;Inom FMV...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;169&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft17"&gt;Försvarsmyndigheterna..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft18"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft18"&gt;Försvarsmakten ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;6.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p31 ft18"&gt;Allmänt/Uppgifter......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;6.2.2 Organisation, styrning och ledning ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;174&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;6.2.3 Särskilt om forsknings och utveckling ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;184&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;6.2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p31 ft19"&gt;Särskilt om materielförsörjning..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;186&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;6.2.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p31 ft19"&gt;Särskilt om logistikverksamheten ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;189&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;6.2.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p31 ft18"&gt;Ekonomi, m.m.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;195&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft18"&gt;Försvarets materielverk..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;196&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;6.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p31 ft18"&gt;Allmänt ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;196&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;6.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p31 ft18"&gt;Uppgifter .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;197&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;6.3.3 Organisation, styrning och ledning ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;198&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;6.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p31 ft18"&gt;Ekonomi, m.m.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;203&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;6.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;Totalförsvarets forskningsinstitut.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;206&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;6.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p31 ft18"&gt;Allmänt ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;206&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;6.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p31 ft18"&gt;Uppgifter .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;206&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;6.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p31 ft18"&gt;Organisation................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;207&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;6.4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p31 ft18"&gt;Forskningsområden ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;6.4.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p31 ft18"&gt;Internationellt samarbete ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;217&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;6.4.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p31 ft18"&gt;Ekonomi, m.m.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;219&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;6.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft18"&gt;Försvarshögskolan .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;6.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p31 ft18"&gt;Allmänt ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;6.5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p31 ft18"&gt;Uppgifter .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;6.5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p31 ft18"&gt;Organisation................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;223&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;6.5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p31 ft18"&gt;Utbildning ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;224&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;6.5.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;Forskning och forskningsämnen ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;229&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;6.5.6 Nordiskt samarbete i utbildningsfrågor ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;234&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;6.5.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p31 ft18"&gt;Ekonomi m.m..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;234&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft24"&gt;Försvarsmaterielmarknaden, m.m...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;239&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft18"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;239&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;Försvarsindustrin roll i ett säkerhetspolitiskt perspektiv....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;240&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td1"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;SOU 2011:36 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td13"&gt;&lt;P class="p29 ft18"&gt;Försvarsindustri i Sverige ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;242&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td16"&gt;&lt;P class="p29 ft9"&gt;7.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Bakgrund och utveckling ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;242&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;7.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Ägarförhållanden ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;244&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;7.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Verksamhetsområden .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;244&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;7.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Internationell verksamhet, m.m .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;245&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;7.3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Exportstöd ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;246&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;7.3.6 Exporttillstånd enligt lagen om krigsmateriel...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;246&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;7.3.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Referenskundsbegreppet ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;247&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;7.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Försvarsindustriella basens betydelse...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;247&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;7.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Förändrat agerande hos försvarsindustrierna.......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;248&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;7.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Förändrad gränsyta mellan myndigheter och industri ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft30"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft30"&gt;Internationell utblick ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft31"&gt;251&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;251&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;8.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Finland....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;253&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;8.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Allmänt ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;253&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;8.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Forskning och utveckling ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;254&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;8.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Materielförsörjning .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;256&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;8.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;......................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;260&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;8.3.1 ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;260&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;8.3.2 ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Forskning och utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;260&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;8.3.3 .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Materielförsörjning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;263&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;8.3.4 ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Försvarslogistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;264&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;8.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Nederländerna........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;270&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;8.4.1 ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;270&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;8.4.2 ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Forskning och utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;271&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;8.4.3 ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Materielförsörjning och logistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;271&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;8.4.4 .............................................Övrigt stöd och tjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;273&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;8.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Sammanfattning .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;273&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft30"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft30"&gt;Det framtida ...............................................försvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft31"&gt;279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Utgångspunkter, ............................................................m.m&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Förändringar avseende uppgifter och krav samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;insatsorganisation och beredskap .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td9"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;281&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft33"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;Innehåll SOU 2011:36&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p40 ft9"&gt;9.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;Uppgifter för, och krav på, Försvarsmakten 2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p31 ft18"&gt;respektive 2010 och framåt.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;281&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p40 ft9"&gt;9.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;Försvarsmaktens insatsorganisation och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p31 ft18"&gt;beredskap.....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;284&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p40 ft9"&gt;9.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p31 ft18"&gt;Utlandsstyrkans avskaffande......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;287&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;9.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p40 ft9"&gt;Förändringsarbete och förändringsbehov.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;289&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;9.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p40 ft18"&gt;Slutsatser.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;294&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p40 ft24"&gt;Försvarsmaktens behov av stöd ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;297&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;10.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p40 ft18"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;297&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;10.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p40 ft18"&gt;Utgångspunkter, m.m............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;298&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p40 ft19"&gt;10.2.1 Försvarsmaktens underlag, m.m. ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;298&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p40 ft9"&gt;10.2.2 Försvarsmaktens bedömning av stödbehovet ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;303&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p40 ft19"&gt;10.2.3 Några problemområden, m.m. ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;305&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p40 ft18"&gt;10.2.4 Stödutredningen..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;311&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;10.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p40 ft18"&gt;Sammanfattning......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;312&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;10.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p40 ft18"&gt;Överväganden och slutsatser.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;313&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p40 ft17"&gt;Forskning och utveckling samt materiel- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p40 ft24"&gt;logistikförsörjning som svarar mot nya krav och behov ..315&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;11.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p40 ft18"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;315&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;11.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p40 ft18"&gt;Generella utgångspunkter, m.m. ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;315&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p40 ft9"&gt;11.2.1 Nya krav på försvarsmyndigheterna..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;315&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p40 ft19"&gt;11.2.2 Några nyckelobservationer.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;317&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p40 ft19"&gt;11.2.3 Erfarenheter från några länder ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;321&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;11.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p40 ft18"&gt;Överväganden och slutsatser.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;322&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p40 ft18"&gt;11.3.1 Inledning......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;322&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p40 ft9"&gt;11.3.2 Den nya försvarspolitiska inriktningen – nya krav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p31 ft18"&gt;och nya behov..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;322&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p40 ft9"&gt;11.3.3 Dagens målbild – vad ska uppnås och vad krävs .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;322&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p40 ft18"&gt;11.3.4 Forskning och utveckling...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;325&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p40 ft9"&gt;11.3.5 Materiel- och logistikförsörjning...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;326&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p40 ft9"&gt;11.3.6 Förändrade gränssnitt och försörjningstrygghet ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;327&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p40 ft18"&gt;11.3.7 Försvarsupphandling ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;332&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p40 ft9"&gt;11.3.8 Renodling, spårbarhet och uppföljning .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;334&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p30 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;11.3.9 Förändringar gällande organisationsstruktur............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;335&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;11.3.10 Ny finansieringsmodell och anslagsstruktur ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;336&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;11.3.11 Bolagiseringsprövningar.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;336&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft17"&gt;Den framtida forsknings- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft24"&gt;utvecklingsverksamheten ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft17"&gt;339&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;12.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft18"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p42 ft9"&gt;339&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;12.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft18"&gt;Utgångspunkter .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;340&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;12.2.1 Regeringens syn på försvarsmaktens framtida&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft18"&gt;FoU .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;340&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;12.2.2 Utvecklingstendenser av betydelse för försvarets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft9"&gt;och samhällets behov av försvars- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft18"&gt;säkerhetsrelaterad FoU ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;342&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;12.2.3 FoU på försvars- och säkerhetsområdet, särart&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft19"&gt;och särskilda förutsättningar......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;349&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;12.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;Försvarsmaktens syn på det framtida behovet av FoU .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;354&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;12.3.1 Försvarsmaktens ekonomiska bedömningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft18"&gt;rörande behovet av FoU ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p42 ft9"&gt;356&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;12.3.2 Risktaganden/osäkerheter med anledning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft9"&gt;minskad ambition på &lt;NOBR&gt;FoU-området..........................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;361&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;12.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;Andra behov av FoU kopplat till försvars- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft18"&gt;säkerhetspolitiska mål............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;362&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;12.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft18"&gt;Övervägandet och förslag......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;364&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;12.5.1 Försvarsmaktens framtida behov av FoU.................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;364&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;12.5.2 Nya forum och samarbetsformer för samhällets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft9"&gt;behov av försvars- och säkerhetsrelaterad FoU........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;368&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;12.5.3 Ändrade principer för finansiering och avvägning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft9"&gt;av samhällets försvars- och säkerhetsrelaterade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft18"&gt;FoU .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;370&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft24"&gt;Forskning och utveckling - framtida struktur ...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft17"&gt;375&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;13.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft18"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p42 ft9"&gt;375&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;13.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft18"&gt;Utgångspunkter .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;375&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;13.2.1 Regeringens direktiv rörande en framtida&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft18"&gt;struktur för FoU.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p42 ft9"&gt;375&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft18"&gt;13.2.2 Stödutredningens förslag ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;376&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft21"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p44 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;13.2.3 Krav på ett framtida system för försvarets FoU.......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;376&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;13.2.4 Försvarets framtida behov av FoU och relationen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p45 ft18"&gt;till olika utförare .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;384&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p46 ft9"&gt;13.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft19"&gt;FOI:s nuvarande och framtida verksamhet ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;387&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;13.3.1 Dagens &lt;NOBR&gt;FoU-verksamhet............................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;388&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;13.3.2 Morgondagens &lt;NOBR&gt;FoU-verksamhet...............................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;390&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;13.3.3 Problemområden.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;391&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p46 ft9"&gt;13.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft19"&gt;FOI:s framtida organisationsform ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;394&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;13.4.1 Möjligheten att bolagisera FOI:s verksamhet...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;395&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;13.4.2 Frågan om myndigheters säljverksamhet på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p45 ft18"&gt;marknaden ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;397&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;13.4.3 FOI:s verksamhet på konkurrensutsatta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p45 ft18"&gt;marknader....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;399&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft19"&gt;13.4.4 Överväganden och bedömningar ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p46 ft9"&gt;13.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft19"&gt;Effektiviseringar av FOI:s verksamhet .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;401&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;13.5.1 Inledning......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;401&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft19"&gt;13.5.2 Utvecklingen av timpriserna ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;403&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft19"&gt;13.5.3 Överväganden och bedömningar ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;404&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p46 ft9"&gt;13.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;Försvarshögskolan nuvarande och framtida verksamhet.....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;406&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;13.6.1 Inledning......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;406&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;13.6.2 Dagens &lt;NOBR&gt;FoU-verksamhet............................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;407&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;13.6.3 Morgondagens &lt;NOBR&gt;FoU-verksamhet...............................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;411&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;13.6.4 Problemställningar......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;412&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p46 ft9"&gt;13.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;FHS framtida organisation och koppling till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;vetenskapssamhället ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;414&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft19"&gt;13.7.1 Överväganden och bedömningar ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;415&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td27"&gt;&lt;P class="p46 ft17"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft24"&gt;En sammanhållen försvarslogistik...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;421&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td27"&gt;&lt;P class="p46 ft9"&gt;14.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft19"&gt;En sammanhållen försvarslogistik.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;421&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p46 ft9"&gt;14.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;Styrning...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;430&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p46 ft9"&gt;14.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;Förändrade gränssnitt mellan staten och privata aktörer ....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;433&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p46 ft9"&gt;14.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;Försörjningstrygghet .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;440&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p46 ft9"&gt;14.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft19"&gt;Privata aktörers utmaningsprojekt........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;447&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft21"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p30 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft24"&gt;Upphandling av försvarslogistik, m.m. ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft17"&gt;451&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;15.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft18"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p42 ft9"&gt;451&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;15.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;Upphandlingsregler inom Europeiska unionen ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;452&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;15.2.1 Regler om offentlig upphandling...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p42 ft9"&gt;452&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft18"&gt;15.2.2 Grundläggande principer............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;453&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;15.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;Direktivet om upphandling på försvars- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft18"&gt;säkerhetsområdet ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;454&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;15.3.1 Ett nytt direktiv om försvars- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft18"&gt;säkerhetsupphandling.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;455&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft18"&gt;15.3.2 Tillämpningsområde...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;456&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;15.3.3 Undantaget i artikel 346 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget ................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p42 ft9"&gt;457&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;15.3.4 Vissa upphandlingsförfaranden m.m.........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;459&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft18"&gt;15.3.5 Fördragets efterlevnad................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;460&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;15.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;Försvars- och säkerhetsupphandlingsutredningen ..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;460&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft18"&gt;15.4.1 Inledning .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p42 ft9"&gt;460&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft19"&gt;15.4.2 Försvars- och säkerhetsmarknaden ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;460&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;15.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;Försörjningstrygghet och offentlig upphandling ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;462&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft19"&gt;15.5.1 Krav på försörjningstrygghet.....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;462&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft19"&gt;15.5.2 Analys av krav tidigt i processen ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;462&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;15.5.3 Möjligheterna att göra modifieringar ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;463&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;15.5.4 Behoven av att ingå internationella avtal om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft18"&gt;materielsamarbete.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;463&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;15.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;Överväganden kring vissa upphandlingsrättsliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft18"&gt;frågeställningar.......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;464&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;15.6.1 Splittrad försörjningskedja påverkar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft9"&gt;upphandlingen av varor och tjänster .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;464&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;15.6.2 Försvarsupphandlingsdirektivets påverkan...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;464&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;15.6.3 Ett sammanhållet ansvar för upphandlingar .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;465&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;15.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft18"&gt;Överprövning i domstol........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;467&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft18"&gt;15.7.1 Bakgrund .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;467&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft18"&gt;15.7.2 Ökad specialisering, m.m. ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;468&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft18"&gt;15.7.3 Förtur och tidsfrister..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;469&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;15.7.4 Avgift vid begäran om överprövning.........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;470&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft18"&gt;15.7.5 Officialprincipen.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;471&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft18"&gt;15.7.6 Preklusionsregler ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;471&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;15.7.7 Ersättning för rättegångskostnader...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;473&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td26"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft21"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;Innehåll SOU 2011:36&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p40 ft24"&gt;Försvarslogistik – en ny struktur .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;475&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;16.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td30"&gt;&lt;P class="p40 ft9"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;478&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;16.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Kraven på ..................en ny struktur för försvarslogistiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;480&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;16.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Handlingsalternativ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;484&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;16.3.1 Tidigare ............................................................förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;484&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;16.3.2 Aktuella .......................................handlingsalternativ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;487&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;16.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Överväganden .....................................................och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;505&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;16.4.1 Värdering ............................................av alternativen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;506&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;16.4.2 Rangordning .......................................av alternativen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;511&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;16.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Precisering ......................av en ny framtida försvarslogistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;512&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;16.5.1 Försvarslogistikens ....................................inriktning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;512&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;16.5.2 Verksamhetsövergångar..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;512&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;16.5.3 Ansvarsförhållanden ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;517&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;16.5.4 Styrning, ............................kontroll och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;519&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;16.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Systemstödet...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;521&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;16.6.1 Försvarsmaktens ekonomi- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;resursledningssystem ....................................(PRIO)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;521&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;16.6.2 Försvarsstrukturutredningens ................bedömning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;526&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;16.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Bedömda ..............................................effekter Alternativ 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;527&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;16.7.1 Inledning......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;528&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;16.7.2 Kostnadsreduktioner ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;528&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;16.7.3 Ej kvantifierbara ............................................effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;534&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;16.7.4 Särskilt om Försvarsmaktens bedömda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;rationaliseringseffekter .......................(Alternativ 1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;537&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;16.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Finansieringsfrågor ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;539&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;16.8.1 Nuvarande ...............................................finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;539&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;16.8.2 En ............................utvecklad form för finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;540&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;16.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Nya verksamhetsformer, OPS och utvecklad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;industrisamverkan ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;541&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr16 td32"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;16.10Genomförande........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;542&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td30"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;16.10.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Verksamhetsövergångar och minskat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td30"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;personalbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;542&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td30"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;16.10.2 ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Genomförandearbetets organisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;544&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td30"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;16.10.3 .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Stegvist genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;544&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft33"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;SOU 2011:36 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td34"&gt;&lt;P class="p49 ft9"&gt;16.10.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td35"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;Författningsändringar ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td36"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;545&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td34"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;16.10.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td35"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;Namnbyte .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;545&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td34"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;16.10.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td35"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;Tidsaspekter ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;545&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr16 td23"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;16.11Särskilt om evaluering och certifiering av IT-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;säkerhetsprodukter m.m........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;546&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td34"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;16.11.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td35"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;Uppdraget .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;546&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td34"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;16.11.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td35"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;Verksamheten .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;546&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td34"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;16.11.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td35"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Informationssäkerhetsutredningens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td34"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td35"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;bedömningar ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;548&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td34"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;16.11.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td35"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;Försvarsstrukturutredningens bedömning .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;548&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft30"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft30"&gt;En sammanhållen styrning av försvarslogistiken...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p28 ft31"&gt;551&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;17.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td34"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td35"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;552&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;17.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;En utvecklad ............................................................styrning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;552&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;17.2.1 Generella ..........................................utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;552&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;17.2.2 Styrning ..........................av försvaret som en helhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;553&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;17.2.3 En ..stärkt utvärderings- och uppföljningskapacitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;559&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;17.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;En ändamålsenlig finansieringsmodell för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;försvarslogistikförsörjningen ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;566&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;17.3.1 Renodling och ansvarsdelning ger motiv till en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;ändrad ........................................finansieringsmodell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;566&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;17.3.2 Finansiering via statskapital –&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;Statskapitalmodellen...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;569&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;17.3.3 Finansiering med bruttoanslag –&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;Bruttoanslagsmodellen...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;577&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;17.3.4 En .........................jämförande analys av modellerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;581&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;17.3.5 Utredningens ......................................överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;584&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;17.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Förändringar ............................i anslag och anslagsstruktur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;585&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;17.4.1 Flera motiv för att ändra anslag och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;anslagsstruktur............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;585&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;17.4.2 Utredningens ......................................överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;590&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft30"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft30"&gt;Statliga bolag .......................inom försvarslogistiken?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p28 ft31"&gt;593&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;18.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td34"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td35"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;593&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;18.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Försvarets ............................................................fastigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;593&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;18.2.1 Bakgrund .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;593&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td34"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td35"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td36"&gt;&lt;P class="p28 ft33"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p44 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;18.2.2 Flexibel och kostnadseffektiv lokalförsörjning.........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;594&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;18.2.3 Fastighetsförvaltning i myndighetsform&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p45 ft18"&gt;respektive bolagsform.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;594&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;18.2.4 Nuvarande hyresmodell..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;595&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;18.2.5 Försvarsmaktens lokalutnyttjande.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;596&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;18.2.6 Omstrukturering av fastighetsförvaltningen ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;596&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;18.2.7 Försvarsmaktens ansvar för sin lokalförsörjning......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;597&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;18.2.8 Sammanfattning ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;597&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p46 ft9"&gt;18.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;Statliga bolag inom andra delar av försvarslogistiken ..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;597&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;18.3.1 Inledning......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;598&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;18.3.2 Möjligheten till bolagisering.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;598&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft19"&gt;18.3.3 Myndigheternas synpunkter ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;599&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p46 ft9"&gt;18.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;Utredningens överväganden..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p46 ft9"&gt;18.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;Exemplet QinetiQ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;602&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;18.5.1 Bakgrund .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;602&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;18.5.2 DERA:s verksamhet delas upp mellan en ny&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p45 ft18"&gt;myndighet och ett bolag.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;602&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;18.5.3 Qinetiq börsnoteras och säljs ut ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;603&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;18.5.4 Verksamhet i dag.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;604&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td27"&gt;&lt;P class="p46 ft17"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft24"&gt;Besparingsförslagen m.m. – sammanfattning...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;605&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td27"&gt;&lt;P class="p46 ft9"&gt;19.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;605&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p46 ft9"&gt;19.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;De sammanlagda besparingarna.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;606&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p46 ft9"&gt;19.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;Forskning och utveckling ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;608&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p46 ft9"&gt;19.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;Försvarslogistik ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;611&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p46 ft9"&gt;19.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;Besparingar och risker............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;614&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p46 ft9"&gt;19.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;Användning av frigjorda medel .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;616&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;P class="p46 ft17"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;Konsekvensanalys.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;621&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p46 ft9"&gt;20.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;621&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p46 ft9"&gt;20.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft19"&gt;Verksamhetsmässiga konsekvenser.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;621&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;Minskad handlingsfrihet ur en kunskapssynvinkel..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;622&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;Konsekvenser av eventuella omorganiseringar av FHS .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;622&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft21"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p30 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td26"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;Utmaningar för FMV som mottagare av nya&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p30 ft19"&gt;verksamheter...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;623&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;20.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p30 ft18"&gt;Statsfinansiella konsekvenser ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;623&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p30 ft18"&gt;Särskilt om PRIO...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;625&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;20.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p30 ft18"&gt;Konsekvenser för företagen ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;626&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;20.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;Andra samhällsekonomiska konsekvenser...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;627&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;20.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p42 ft9"&gt;628&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;20.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p30 ft19"&gt;Konsekvenser för sysselsättningen .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;628&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;20.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p30 ft18"&gt;Övriga konsekvenser .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;628&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td23"&gt;&lt;P class="p27 ft24"&gt;Behov av författningsändringar - sammanställning ..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft17"&gt;629&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td23"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;Särskilt yttrande ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft17"&gt;633&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;Referenser ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft17"&gt;635&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td39"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p30 ft18"&gt;Direktiv............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p42 ft9"&gt;643&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p30 ft18"&gt;Tilläggsdirektiv................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p42 ft9"&gt;649&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft21"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;P class="p52 ft7"&gt;Förkortningar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;AAP 48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Allied Administrative Publication&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;AK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Anskaffningskontor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;BP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Budgetproposition&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;BRÅ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Brottsförebyggande rådet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;BU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Budgetunderlag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;CBRN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft35"&gt;Chemical, biological, radiological, and nuclear – kemisk, biologisk,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft36"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft37"&gt;radiologisk och nukleär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;CCRA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Common Criteria Recognition Arrangement&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;CDC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Commando DienstenCentra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;CD&amp;E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Concept Development and Experimentation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;CKU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Centrum för klinisk utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;COTS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Commercial &lt;NOBR&gt;off-the-shelf&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;CSEC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Sveriges certifieringsorgan för &lt;NOBR&gt;IT-säkerhet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;DMO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Defence Materieel Organisatie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;DMP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Defence Materiel Process&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;DPAS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Defense Priorities and Allocation System&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;EADS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;European Aeronautic Defence and Space Company&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;EDA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;European Defence Agency&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;EDIR/FA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft35"&gt;European Defence Industry Reconstruction Framework Agreement&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;ESV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Ekonomistyrningsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;ETAP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;European Technology Acquisition Progamme&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Europeiska unionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FBA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Folke Bernadotteakademin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FEM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Försvarsmaktens ekonomimodell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FFI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Forsvarets forskningsinstitut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FFU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Försvarsförvaltningsutredningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FHS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Försvarshögskolan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FLO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Forsvarets logistikkorganisasjon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FLSC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Flygvapnets Luftstridssimuleringscentrum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Försvarsmakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FM ArbO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Arbetsordning för Försvarsmakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FM BERO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Försvarsmaktens beredskapsorder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft21"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Förkortningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FM VU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Försvarsmaktens verksamhetsuppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FML&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Försvarsmaktens ledningsgrupp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FMLOG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Försvarsmaktens logistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FMTM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Försvarsmaktens telenät- och markteleförband&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FMUP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Försvarsmaktens utvecklingsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FMV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Försvarets materielverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FOI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Totalförsvarets forskningsinstitut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FORBE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Forskning för regeringens behov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FortV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Fortifikationsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FoT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Forskning och teknikutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FoU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Forskning och utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FRI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Försvarets rationaliseringsinstitut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FXM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Försvarsexportmyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;IFAU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;IFoT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft35"&gt;Inriktningsplan för Försvarsmaktens Forskning och TeknikutvecklingT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;IFS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Institutt for forsvarsstudier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;IKT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Informations- och kommunikationsteknik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;IO 14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Insatsorganisation 2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;IPT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Integrerat projektteam&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;JCL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Joint Logistic Center&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;JK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Justitiekanslern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;JO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Justitieombudsmannen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;JSS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Joint Support Service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;KI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Karolinska Institutet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;KIAB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Karolinska Institutet Innovations AB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;KIHAB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Karolinska Institutet Holding AB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;KTH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Kungliga Tekniska högskolan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;LAS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Lagen om anställningsskydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;LOI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Letter of intent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;MBL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Medbestämmandelagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;MFS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Materielförsörjningsstrategin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;MMS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Myndighetsgemensam marknadsstrategi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;MOTS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Military &lt;NOBR&gt;off-the-shelf&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;MP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Materielplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;MSA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Materielsystemansvarig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;MSB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Myndigheten för samhällsskydd och beredskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;MSI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;&lt;NOBR&gt;Människa-System-Interaktion&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;NAMSA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;NATO Maintenance and Supply Agency&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Nato&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;North Atlantic Treaty Organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;NBG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Nordic Battlegroup&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;NFFP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Nationella flygtekniska forskningsprogrammet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;SOU 2011:36 Förkortningar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;NMP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;New public management&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;NLR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;National Aerospace Laboratory&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;NORDEFCO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Nordic Defence Cooperation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;NSE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;National Support Element&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;OA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Operationsanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;OCCAR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft39"&gt;Organisation Conjoint de Cooperation un matiére dármement&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;OMMU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;&lt;NOBR&gt;Organisations-,&lt;/NOBR&gt; metod- och materielutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;OPP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Organisation, profession och personal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;OPS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;&lt;NOBR&gt;Offentlig-privat&lt;/NOBR&gt; samverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;PFF/PfP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Partnerskap för fred/Partnership for peace&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;PP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Produktionsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;PWC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;PricewaterhouseCoopers&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;RK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Regeringskansliet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;RML&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Regler för militär luftfart&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;RTO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Research and Technology Organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;SADEV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft39"&gt;Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;SAMO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Samordningsavtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;SLL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Stockholms läns landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Sveriges Lantbruksuniversitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;&lt;NOBR&gt;SME-D&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft35"&gt;Branschorganisation för små och medelstora företag inom försvarssektorn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;SMF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Snabb materielförsörjning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;SML&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Strategisk materielledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;&lt;NOBR&gt;SOGIS-MRA&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft35"&gt;Senior Officials Group Information Systems Security – Mutual Recognition&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft36"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft37"&gt;Agreement&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;SSM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;TNO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft35"&gt;Nederlandse Organisatie voor Toegepast Natuurwetenschappelijk Onderzoek&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;TOEM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Taktiska Organisatorisk Ekonomisk Målsättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;TRL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Technology Readiness Level&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;TTEM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Taktisk Teknisk Ekonomisk Målsättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;TTM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Teknisk tjänst mark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;UCAV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Unmanned Combat Air Vehicle&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;UI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Utrikespolitiska institutet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;VG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Verksamhetsgren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;ÄF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Ägareföreträdare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;ÄFR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Ägarföreträdarens representant&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;ÖB U&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Överbefälhavarens uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft21"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB33621x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft26"&gt;00&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft7"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft40"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningen har regeringens uppdrag att lämna förslag på en mer ändamålsenlig och kostnadseffektiv forsknings- och utvecklingsverksamhet samt materiel- och logistikförsörjning på försvarsområdet. I uppdraget ingår att analysera Försvars- maktens logistikverksamhet och det stöd som Försvarets materiel- verk (FMV), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och För- svarshögskolan (FHS) lämnar till Försvarsmakten. Förslagen ska utgå från Försvarsmaktens behov av stöd och ska frigöra ekono- miskt utrymme för att, i enlighet med riksdagens beslut, göra omställningen till ett mer användbart och tillgängligt insatsförsvar med anställda och kontrakterade soldater och sjömän möjlig.&lt;A href="#page_21"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Förslagen ska möjliggöra att kostnaderna för stödet kan reduceras med minst två miljarder kronor årligen jämfört med utfallet 2008. I uppdraget ingår bl.a. att lämna förslag på hur en mer sammanhållen materiel- och logistikförsörjning kan utformas. I uppdraget ingår också att lämna förslag på finansieringsprinciper för forsknings- och utvecklingsverksamheten samt beskriva hur Försvarsmakten kan utöva en mer ändamålsenlig styrning av försvarets materiel- och logistikverksamhet. Uppdraget innefattar även att pröva vilka verksamheter som av effektivitetsskäl eller andra skäl bör överföras till andra offentliga eller privata aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;I uppdraget ingår även att lämna förslag på fortsatt lokalisering av Sveriges certifieringsorgan för &lt;NOBR&gt;IT-säkerhet&lt;/NOBR&gt; (CSEC) samt vilken myndighet som ska ansvara för signatärskapet för &lt;SPAN class="ft16"&gt;Common Criteria Recognition Arrangement &lt;/SPAN&gt;(CCRA).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Prop. 2008/09:140, bet. 2008/09:FöU10, rskr. 2008/09:292.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft21"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft40"&gt;Nuvarande verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningen har genomfört arbetet utifrån ett verksamhetsperspektiv snarare än ett myndighetsperspektiv. Detta innebar att utredningen påbörjade sitt arbete med en kartläggning av dagens verksamheter och vilka uppgifter och ansvar som åvilar de olika aktörerna. Arbetet genomfördes med hjälp av extern kon- sult samt de förordnade experterna från de olika myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft40"&gt;Internationell utblick – hur gör andra länder?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningen har genomfört en begränsad inter- nationell utblick avseende den militära stödverksamheten i några jämförbara länder där urvalet begränsades till Norge, Finland samt Nederländerna. Utredningen presenterar bl.a. några samman- fattande slutsatser kring ledning, styrning och organisation, försvars- logistik och livscykelperspektivet samt försvarsindustriella aspekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;En sammanslagen materiel- och logistikförsörjning är imple- menterad i de studerade länderna där livscykelperspektivet inom materiel- och logistikförsörjningen betonas som en viktig faktor för kostnadsutveckling för materiel- och logistikförsörjningen samt den operativa tillgängligheten. Skillnaderna i den organisatoriska utform- ningen är stora, verksamheten bedrivs både parallellt (försvarsgrens- vis), i en samlad försvarsmaktsgemensam organisation eller genom separata organisationer utanför försvarsmakten men som en del av försvarsministeriet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Såväl nationell försvarsindustri som försvarsindustriella aspekter är faktorer som beaktas i den samlade försvarslogistikverksamheten i de studerade länderna. Detta kommer dock till olika uttryck, i form av såväl värnande av inhemsk industri som viss skepsis till nyttjande av deras tjänster. I ett av de studerade länderna har samverkan dock lett till ett strategiskt partnerskap genom ett mångårigt kontrakt mellan försvaret och industrin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft21"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td47"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td48"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft40"&gt;Det framtida försvaret – förändringar krävs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningen gör i betänkandet en jämförelse mellan uppgiftsställningen till Försvarsmakten, krav på operativ förmåga, insatsorganisationens utformning och indelning samt beredskap före och efter den nya försvarspolitiska inriktningen som regering och riksdag beslutade 2009. Såväl kvantitativa som kvalitativa slutsatser pekar på de högre krav som ålagts försvars- myndigheterna gemensamt och ytterst Försvarsmakten. Utred- ningens sammanfattande bedömningar är att det är ett omfattande förändringsbehov och förändringsarbete som behöver genomföras. Beskrivningen av uppgiftsställning och krav som ska innehållas och uppnås som en följd av statsmakternas beslut utgör en viktig delmängd för resterande delar av betänkandet och utredningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft40"&gt;Försvarsmaktens behov av stöd har förändrats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningens förslag ska utgå från Försvars- maktens behov av stöd för att utföra sina uppgifter. Försvars- makten har till utredningen, utifrån nya uppgifter och krav på operativ förmåga m.m., redovisat myndighetens framtida behov inom forskning och utveckling samt materiel- och logistik- försörjning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Myndigheten utgår i sin redovisning från utfallet 2009 och anger detta som behovet före den nya försvarspolitiska inriktningen. Försvarsmakten anger att de beräknade kostnaderna för det totala stödbehovet uppgår till drygt 27 miljarder kronor fördelade på samtliga anslag. Sammantaget redovisar myndigheten att inga verksamheter bedöms kunna utgå, det bedöms dock föreligga minskade behov av forskning och utveckling, inklusive materiel- utveckling, samt ökade behov inom logistikområdet inkluderande vissa materielrelaterade processer, främst materielproduktion och materielunderhåll. Myndigheten bedömer att skillnaden mot 2009 av det totala behovet i monetära termer sammantaget understiger en procent. Försvarsmakten anger också i sitt underlag till utredningen att den beslutade insatsorganisationen kommer att vara personellt och materiellt uppfylld först 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Utredningen redovisar ett antal problemområden rörande bl.a. spårbarhet och effektivitet samt redovisade ambitionsnivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft21"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Utredningen konstaterar att Försvarsmaktens redovisning är komplex och inte helt enkel att följa. Verksamheternas anslags- belastning bedöms ha överordnats verksamhetsgrenarnas innehåll vilket leder till slutsatsen att en starkare och tydligare koppling mellan anslag, verksamhetsgrenar, verksamhetens måluppfyllnad och kostnadsutfall bör eftersträvas i Försvarsmaktens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft43"&gt;Forskning och utveckling samt materiel och logistik – framtida behov och nya krav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningen redovisar mål, medel och metoder som svarar mot framtidens krav, tillsammans med slutsatser från betänkandets inledande delar. De nyckelobservationer som identi- fierats utifrån genomförda kartläggningar av dagens verksamheter värderas och utredningen konstaterar att de är giltiga och har relevans även utifrån de förändrade kraven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Statsmakternas styrningar och krav, tillsammans med bl.a. EU- gemensamma regler för upphandlingar är ytterliggare ingångs- värden som ligger till grund för den fortsatta utformningen av utredningens förslag och utredningen redovisar överväganden och bedömningar kring frågor om renodling, spårbarhet och uppfölj- ning samt styr- och finansieringsmodeller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;I enlighet med utredningens direktiv beskrivs faktorer att beakta vid förändrade gränssnitt och större åtagande från privata aktörer samt frågor kring försörjningstrygghet och internationellt samar- bete. Utredningen konstaterar att frågor kring försvarsupphandling nu och i framtiden, både utifrån regeringens inriktningar samt EU- regelverk medför att kraven kan sägas skärpas vilket leder till behov av tydliggjorda ansvar och samlade kompetenser. Utredningen fördjupar sig i dessa förhållanden i ett särskilt kapitel i betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft43"&gt;Den framtida forsknings- och utvecklingsverksamheten förändras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft44"&gt;Ingen forsknings- eller utvecklingsverksamhet bör avvecklas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Försvarets behov inom forskning och utveckling förändras i den studerade perioden, men inte på något område bedöms dock behovet upphöra. Försvarsstrukturutredningen bedömer att behovet av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft21"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td47"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td48"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;nuvarande verksamhetsområde kvarstår varför det – trots före- slagna reduktioner – inte bedöms föreligga förutsättningar för att helt avträda något verksamhetsområde eller avveckla någon verk- samhet inom forskning och utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft44"&gt;Kostnaderna för forsknings- och utvecklingsverksamheten kan reduceras ytterligare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft16"&gt;Kostnadsreduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft9"&gt;Utredningen bedömer att det är möjligt att reducera kostnaderna för försvarets forsknings- och utvecklingsverksamhet. Som en följd av Försvarsmaktens nya uppgifter, regeringens inriktning av materiel- försörjning samt genom ambitionsminskningar bedöms reduktionen av Försvarsmaktens kostnader för forskning och utveckling uppgå till omkring 877 miljoner kronor 2012 jämfört med utfallet 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft16"&gt;Osäkerheter och risker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Utredningen kan samtidigt konstatera att den föreslagna resurs- tilldelningen för forskning och utveckling utgör ett kalkylerat risktagande. Det får enligt utredningens bedömning anses osäkert om statsmakterna och Försvarsmakten säkerställer myndighetens behov på lång sikt då kostnadsreduceringen på området primärt är ett uttryck för en ambitionsminskning av forskning och utveckling och inte minskade behov. Utredningen pekar i betänkandet på ett antal osäkerheter som statsmakterna och Försvarsmakten behöver ta ställning till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft45"&gt;Helhetssynen och långsiktigheten i försvarets och samhällets försvars- och säkerhetsrelaterade &lt;NOBR&gt;FoU-verksamhet&lt;/NOBR&gt; behöver stärkas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft16"&gt;Behovet av en helhetssyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Utredningen konstaterar att en av de viktigaste trenderna på forsknings- och utvecklingsområdet är ett allt större överlapp mellan det militära och det civila samhället behov. Dessutom ökar vikten och betydelsen för Försvarsmakten av omvärldsanalys och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft21"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;förmågan att integrera försvarsbetonade domänkunskaper med civila landvinningar, snarare än egen utveckling och strikt militära analyser. Utredningen konstaterar samtidigt att &lt;NOBR&gt;FoU-verk-&lt;/NOBR&gt; samheten på försvars- och säkerhetsområdet är allt för fragmen- terad för att fungera på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Det föreligger betydande risker för s.k. marknads- misslyckanden, där olika aktörer tillsammans har behov som motiverar &lt;NOBR&gt;FoU-insatser,&lt;/NOBR&gt; men ingen enskild aktör ser tillräckliga behov för att ensam finansiera insatsen. I sådana situationer behövs det särskilda samhälliga initiativ för att få till stånd verksamhet som, ur en helhetssynvinkel, är både önskvärda och kostnads- effektiva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft16"&gt;Ett råd för försvars- och säkerhetsforskning inrättas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Utredningen föreslår därför att ett råd för försvars- och säkerhets- forskning inrättas under Försvarsdepartementet, med uppgift att säkerställa en helhetssyn och långsiktighet inom området för forskning- och utveckling på försvars- och säkerhetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft16"&gt;Utökat samarbete med civila aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Utredningen gör vidare bedömningen att Försvarsmakten, med stöd av eller genom de övriga Försvarsmyndigheterna, bör söka utökade samarbetsformer med civila aktörer på &lt;NOBR&gt;FoU-området.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft16"&gt;Ökat fokus på det korta perspektivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningen konstaterar att Försvarsmakten i en ökad utsträckning fokuserar sina satsningar inom FoU på verk- samheter som levererar i korta perspektiv. Försvarsmaktens avväg- ningar mellan olika behov tycks för tillfället inte omhänderta mer långsiktiga behov. För att stärka statsmakternas kontroll och säker- ställa att dessa behov omhändertas, vilket annars bedöms riskera försvarets långsiktiga relevans, föreslås därför att en ny anslagspost införs under anslaget 1:5 &lt;SPAN class="ft16"&gt;Forskning och teknikutveckling&lt;/SPAN&gt;. Denna har till syfte att säkerställa särskilt långsiktiga perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft21"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td47"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td48"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft40"&gt;Forskning och utveckling – en ny framtida struktur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft44"&gt;Frågan om bolagisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft16"&gt;Inga hinder för bolagisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Utredningen ska enligt sitt direktiv pröva om Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) kan bolagiseras. Enligt de underlags- rapporter som utredningen har låtit ta fram finns det inga absoluta hinder för att bolagisera verksamheten vid FOI. Utredningen konstaterar dock att underlag för en allsidig bedömning saknas, bl.a. i formen av en långsiktig affärsplan för myndighetens framtida verksamhet på konkurrensutsatta marknader, samt att viktiga analyser rörande marknadsförhållanden och säkerhetspolitiska aspekter kvarstår. Utredningens slutsats är därför att en fullständig bedömning inte har kunnat göras i dagsläget. Utredningen föreslår att FOI ges i uppdrag att ta fram en affärsplan vilken skulle kunna ligga till grund för att pröva myndighetens verksamhet på konkurrensutsatta marknader. Först därefter kan en fullständig prövning av lämpligheten att förändra myndighetens associations- form genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft44"&gt;Krav på fortsatt effektivisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Utredningen bedömer att FOI:s verksamhet bör kunna effektiviseras med cirka sju procent, vilket ska komma myndighetens beställare till del genom lägre timpriser hos myndigheten. Som ett led i detta föreslås FOI:s s.k. forskningsnära verksamhet – där bl.a. olika strategiska satsningar ingår – ses över tillsammans med myndighetens viktigaste beställare (försvarsmyndigheterna och Regeringskansliet). Utredningen föreslår vidare att FOI bör presentera ett förslag där prissättningen i framtiden baseras på utfallspriser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft44"&gt;Försvarshögskolans verksamhet kräver ytterliggare finansiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Utredningen konstaterar att FHS står inför en omfattande intäkts- minskning med cirka en femtedel av omsättningen. Samtidigt noterar utredningen att skolans ambitioner, bl.a. rörande en fortsatt akademisering av officersyrket och strävan efter rätten att utfärda examen på forskarnivå, kräver en säker och stabil&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft21"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;finansiering över lång tid framöver. FHS ambitioner kräver forskning och medel för ämnesutveckling som huvudbeställarna (Försvarsdepartementet och Försvarsmakten) i en allt högre utsträckning tycks vara mindre benägna att finansiera. Utredningen gör bedömningen att nu tillgängliga medel inte räcker till för de ambitioner som finns för skolan. Skolan uppfattas, av utredningen, bedriva en sådan bredd av verksamheter att flertalet ämnen dras med en verksamhetsvolym som skapar en låg ekonomisk ratio- nalitet i verksamheten. Dessutom dras skolan med stora kostnader för produktionen bl.a. på grund av ett, jämfört med andra läro- säten, högt kostnadsläge. Denna trend kommer förmodligen att stärkas om intäkterna minskar samtidigt som krav på bredd kvar- står.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;Sammanfattningsvis gör utredningen bedömningen att fram- tiden för FHS inte är helt säker. Med risker för att s.k. kritisk massa i verksamheten underskrids med därpå följande brister i forskningskvalitén så innebär detta en inte acceptabel risk för Försvarsmakten. Bedömningen som utredningen gör är att en fort- satt akademisering av FHS, med en fortsatt bred roll rörande samhällets säkerhet, kräver en direkt grundfinansiering i form av anslag från huvudmannen. Om en sådan inte kan erhållas bör stats- makterna, enligt utredningens bedömning, förändra FHS uppdrag och ambitioner alternativt genomföra omfattande strukturella förändringar av verksamheten, såsom inordning i annat lärosäte eller avveckling av skolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft40"&gt;En sammanhållen försvarslogistik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft44"&gt;Ingen verksamhet inom materiel- och logistikförsörjningen kan eller bör avvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningen konstaterar att försvarets behov av materiel- och logistikförsörjning förändras i och med den nya inriktningen för det militära försvaret, men inte på något område bedöms behovet upphöra. Utredningen finner därför inte anled- ning att dra slutsatsen att någon av dagens verksamheter inom materiel- och logistikförsörjningen kan eller bör avvecklas. Utred- ningen ser inte heller det som möjligt att avträda något verk- samhetsområde inom materiel- och logistikförsörjningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft21"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td47"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td48"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p101 ft44"&gt;Materiel- och logistikförsörjningsverksamheterna slås samman till försvarslogistik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft16"&gt;En sammanhållen materiel- och logistikförsörjningsverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft9"&gt;Utredningen gör bedömningen att materiel- och logistikförsörj- ningen till del är fragmenterad och inte svarar mot de krav som ställs på försörjningen av varor och tjänster till Försvarsmaktens förband i insatsorganisationen. Ledtiderna inom de båda försörj- ningskedjorna behöver kortas, en ökad samordning behöver komma till stånd och samspelet mellan aktörerna behöver föränd- ras för att verksamheten ska kunna bedrivas på ett effektivt och rationellt sätt. Sambanden mellan investering i materielsystem och kostnaderna för de nödvändiga logistiktjänster som krävs för att upprätthålla materielsystemens användbarhet och tillgänglighet över tiden behöver tydliggöras. På så sätt skapas förbättrade möj- ligheter att samordna och effektivisera de olika verksamheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;Utredningen föreslår därför att materielförsörjningen och logistikförsörjningen slås samman till en verksamhet, benämnd försvarslogistik, där krav på beredskap och tillgänglighet är sty- rande ingångsvärden för verksamhetens bedrivande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Med utgångspunkt i utredningens bedömning kan den samman- hållna verksamheten åstadkommas genom såväl verksamhets- förändringar som genom en förändrad struktur samtidigt som förutsättningar för försörjningstrygghet måste säkras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft16"&gt;Rationalitet och effektivitet i en sammanhållen försvarslogistik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Utredningen bedömer att försvarslogistiken, för att kunna bedrivas rationellt och vara effektiv, grundas på i vart fall tre drivkrafter. Den första är integrationen av materiel och materielrelaterade tjänsteleveranser som tillsammans levererar operativt användbara materielsystem över tiden. Den andra är en renodling av och mellan aktörerna och därmed tillskapande av en entydig fördelning mellan beställare och utförare. Detta leder till tydliga uppgifter, tillvara- tagande av varje aktörs kärnkompetenser samt genomförande och leverans utifrån respektive roll och ansvar. Den tredje drivkraften är ekonomiskt betingad och innefattar realiseringen av möjliga effektivitets- och rationalitetsvinster. Dessa bedöms kunna uppnås genom konkurrensutsättning av verksamheter och att möjliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft21"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;gränssnittförskjutningar mellan staten och privata aktörer kommer till stånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft44"&gt;Behov av en försörjningsstrategi och försvarslogistikplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft16"&gt;Behov av försörjningsstrategi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Utredningen föreslår att en samlad materiel- och logistikförsörjnings- strategi tas fram vilket bl.a. leder till att försörjningstrygghet blir en faktor av vikt att värdera vid val av försörjningslösning. Försörj- ningsstrategin bör baseras på en helhetssyn och innefatta värderingar av systemens och funktionernas prestanda, interope- rabilitet, tillgänglighet, livscykelkostand och möjligheter till vidare- utveckling. Relevanta delar av dagens strategi avseende offentlig- privat samverkan (OPS) bör inarbetas i försörjningsstrategin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft16"&gt;Behovet av försvarslogistikplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Försvarsmaktens materielplan, med tillhörande investeringsplan föreslås utvecklas till en försvarslogistikplan där den samlade bilden av anskaffning av såväl varor som tjänster och den totala livscykelkostnadsbilden framgår. Utredningen anser att försvars- logistikplanen, likt försörjningsstrategin, utgör en nödvändig del av en sammanhållen materiel- och logistikförsörjning. Det är utifrån en sådan plan som olika åtgärder, beställningar samt varu- och tjänsteleveranser sammanfogas till en helhet, vilket krävs för att insatsorganisationens förband ska kunna svara mot kraven på användbarhet och tillgänglighet över tiden. En samlad försvars- logistikplan är också central för såväl myndigheternas som stats- makternas möjlighet att bedöma den samlade kostnaden över tiden för de olika förbandens mer komplexa materielsystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft44"&gt;Tydligare beställar- respektive utförarroller skapas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningen bedömer att rådande uppgifts- och ansvarsfördelning mellan Försvarsmakten och FMV inte är ända- målsenlig och dessutom begränsande vad gäller möjligheter till besparingar enligt regeringens direktiv till utredningen. Den sammanhållna försvarslogistiken föreslås därför organiseras inom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft21"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td47"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td48"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;ramen för en beställar- och en utförarmodell med en renodlad uppgifts- och ansvarsfördelning myndigheterna emellan. Beställningar bör ske på högre systemnivåer jämfört med dagsläget med ökad uppmärksamhet på rationalitet och effektivitet i ett livscykel- perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft44"&gt;En ny verksamhetsstruktur för försvarslogistiken växer fram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;Den sammanhållna försvarslogistiken är en förutsättning för att frigöra resurser i enlighet med regeringens direktiv till utredningen. Mot denna bakgrund föreslås att en ny struktur införs för de verksamheter som omfattas av begreppet försvarslogistik. Det innebär att flertalet av nuvarande tjänsteområden inom Försvars- maktens logistik (FMLOG) och huvuddelen av verksamheten i Försvarsmaktens teknik- och materielsystemkontor överförs till Försvarets materielverk (FMV). Verksamheter och kompetenser som är knutna till insatsnära logistik kvarstannar i Försvarsmakten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;Förslagets bärande idé är att tillvarata de betydande ratio- naliserings- och effektiviseringsmöjligheter som ligger i den sam- lade och sammanhållna försvarslogistiken. Genom att förlägga huvuddelen av försvarslogistikens utförande på en myndighet och i samband därmed genomföra rationaliseringar och effektiviseringar kan, enligt utredningens bedömning, försvarslogistikens kostnader minskas med i storleksordning 1 205 miljoner kronor, varav 415 miljoner kronor genom minskade personalbehov (648 årsarbets- krafter)och 790 miljoner kronor genom effektiviseringar i berörda verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft44"&gt;Tydligare ansvars- och uppgiftsfördelning i den nya strukturen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft9"&gt;Utredningen bedömer att ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan myndigheterna renodlas i den föreslagna nya strukturen med Försvarsmakten som beställare och FMV som utförare av den bakre försvarslogistiken. Försvarsmaktens uppgifter och ansvar koncentreras samtidigt till myndighetens huvuduppgifter och krav på operativa förmåga. Försvarsmaktens beställarfunktioner för- stärks samtidigt. FMV uppgifter och ansvar koncentreras till till- handahållande av försvarslogistik och utveckling av affärsförmågan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft21"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;med utgångspunkt i Försvarsmaktens behov och kraven på opera- tiva förmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft9"&gt;Utredningen bedömer vidare att marknadens möjligheter i ökad utsträckning bör tas till vara, bl.a. i linje med regeringens principer för materielförsörjningen. Möjligheterna till ytterligare effektivitets- och rationalitetsvinster bedöms kunna realiseras genom konkurrens- utsättning av verksamheter och genom möjliga gränssnitt- förskjutningar såväl mellan myndigheterna som mellan myndig- heterna och privata aktörer. Försvarsmaktens beställningar föreslås, jämförts med dagsläget, ske på högre systemnivåer i syfte att öka FMV affärsmöjligheter ur ett livscykelperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft44"&gt;Gränssnitten mellan användare och leverantörer förändras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Förändrade gränssnitt mellan staten och marknaden föreslås fortsätta att utvecklas. Mer omfattande och längre tillgänglighets- åtaganden bör upphandlas av staten och levereras av marknadens aktörer. Utredningen har funnit att försörjningssäkerheten kräver förtroendefulla och goda avtalslösningar. Detta kan bl.a. ske genom att avtal kommer till stånd eller genom att nya koncept för bl.a. underhållsåtaganden inom försvarslogistikförsörjningen utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft44"&gt;Ett nytt forum för informations- och erfarenhetsutbyte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;För att planeringen inom försvarslogistikområdet ska bli mer transparent och för att de privata aktörerna ska kunna ta ett utökat ansvar för tillgänglighetsåtaganden bör formerna för dialog och information utvecklas. Med god marknadskunskap inom staten och genom god kännedom om statens behov hos de privata aktörerna skapas förutsättningar för att parterna ska få tillgång till nödvändig information för att kunna värdera olika handlingsvägar och bidra till uppfyllelsen av statens mål och ambitioner inom försvars- logistikområdet. Detta kan med utredningens utgångspunkter ske utan att det skulle innebära någon konflikt vad avser objektivitet och konkurrensneutralitet. Utredningen föreslår att ett nytt forum för informations- och erfarenhetsutbyte inrättas. FMV bör få i uppdrag att förbereda, inbjuda till och leda detta forum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft21"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td47"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td48"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft44"&gt;Styrningen och uppföljningen förändras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Försvarsmaktens högt ställda krav på styrning och uppföljning tillgodoses i den nya föreslagna strukturen genom en instruktionsenlig uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan Försvarsmakten och FMV, genom myndigheternas generella skyldighet att samverka samt ytterst genom Försvarsmaktens direktivrätt gentemot FMV vid höjd beredskap. Därutöver kan samverkansformerna mellan För- svarsmakten och FMV, liksom i dagsläget, regleras i form av särskilda avtal mellan myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;Regeringens krav på en rättvisande och heltäckande redovisning tillgodoses genom att försvarslogistikens samtliga kostnader för- delas i enlighet med Försvarsmaktens ekonomimodell (FEM). Därtill föreslås att Försvarsmakten ges ansvaret för redovisningen av försvarslogistikens samlade resultat och kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft44"&gt;Införandet av system PRIO avbryts&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Utredningen föreslår att en grundläggande analys rörande utform- ningen av det framtida systemstödet för resursledning av försvars- logistiken bör genomföras. I avvaktan på resultatet av en sådan genomlysning av ändamålsenlighet, säkerhet och kostnader avbryts införandet av Försvarsmaktens system PRIO. Det innebär att pågående arbete med Införande 3 och 4 snarast avbryts och att handlingsalternativ med tillhörande investeringsbedömningar ut- formas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft44"&gt;FMV blir Försvarslogistikmyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Ett genomförande av en ny struktur för försvarslogistiken i enlig- het med utredningens förslag är av sådan art och omfattning att det motiverar ett namnbyte för FMV. Utredningen föreslår att nu- varande Försvarets Materielverk (FMV) i framtiden benämns Försvarslogistikmyndigheten (FLM).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft21"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft44"&gt;Genomförande av strukturförslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Utredningen föreslår att genomförandet av förslagen sker stegvist. De inledande två stegen omfattar föreslagna verksamhetsöver- gångar och i anslutning till dessa genomförande av ratio- naliseringar. Därefter föreslås att möjligheterna till och lämpligheten i en bolagisering av hela eller delar av nuvarande verksamheter prövas. Kostnaderna för omställningen ska täckas av det besparingsutrymme som skapas genom de förslag som lämnas. Personalreduceringar ska i möjligaste mån ske genom naturlig avgång och i övrigt mötas med de rekryteringsbehov som föreligger inom Försvarsmakten och FMV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft10"&gt;Utredningen föreslår att nya finansieringsformer införs efter genomförda verksamhetsövergångar och rationaliseringar inom de berörda verksamhetsområdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft45"&gt;Certifieringsorgan för &lt;NOBR&gt;IT-säkerhet&lt;/NOBR&gt; (CSEC) och för signatärskapet för Common Criteria Recognition Arrangement (CCRA)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;I frågan om lokalisering av Sveriges certifieringsorgan för IT- säkerhet (CSEC) samt för signatärskapet för Common Criteria Recognition Arrangement (CCRA) finner Försvarsstrukturutred- ningen ingen anledning att, utifrån de frågor utredningen har att hantera inom ramen för sina direktiv och de förslag som utred- ningen lämnar, ha någon annan uppfattning än Informations- säkerhetsutredningen (SOU 2010:25).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft40"&gt;Sammanhållen styrning, m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft44"&gt;Styrningen behöver utvecklas ur ett helhetsperspektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;De förslag som utredningen lämnar avseende en förändrad verksamhetsstruktur på försvarslogistikområdet leder till ett behov av att ytterligare utveckla regeringens styrning och uppföljning. Den utvecklade styrningen bör enligt utredningen utgå från ett helhetsperspektiv och inkludera samtliga berörda myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Försvarsstrukturutredningen anser att Försvarsmakten bör få utökad möjlighet att utöva kontroll över den verksamhet som de andra myndigheterna genomför för Försvarsmaktens räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft21"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td47"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td48"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft9"&gt;Utredningen menar också att regeringen i ökad utsträckning bör begära in motpartsavstämda budgetunderlag från myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft44"&gt;En koncernredovisning föreslås upprättas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Utredning föreslår att det införs en koncernredovisning för försvarsmyndigheterna där verksamhet och ekonomi kan redovisas konsoliderat. Genom koncernredovisningen bedöms Försvars- makten ges en ökad möjlighet att utverka sin styrning och kontroll över verksamheter eftersom myndigheten får en ökad inblick i vilken verksamhet de andra myndigheterna har genomfört och på vilket sätt. Koncernredovisningen skulle också kunna utgöra ett underlag att utgå från om regeringen finner det lämpligt att utveckla en särskild resultatskrivelse för utgiftsområde 6, &lt;SPAN class="ft16"&gt;Försvar och samhällets krisberedskap&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft44"&gt;En särskild utvärderingsmyndighet föreslås inrättas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Utredningens bedömning är att en helhetsstyrning av försvaret kräver en fördjupad förståelse av områdets samlade verksamhet och effektivitet. För att möjliggöra detta behövs olika utvärderingar och uppföljningar, bl.a. som en följd av den fortsatt omställningen med tillhörande höga krav på verksamheten och samtidiga krav på att statens resurser används effektivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Försvarets särskilda organisation och styr- och finansierings- modell för därutöver med sig ett behov av oberoende analyser av såväl helheten som gränssnitten mellan myndigheterna. Regeringen bör därför överväga att en särskild utvärderingsmyndighet på försvarsområdet inrättas för att svara mot detta behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft44"&gt;En ny finansieringsmodell införs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningen föreslår också att en ny finansierings- modell införs för anskaffning och vidmakthållande av materiel för att fullt ut möjliggöra rationaliseringarna inom försvarslogistikområdet. En ny finansieringsmodell ska kunna redovisa både den fullständiga kostnadsbilden för Försvarsmaktens nyttjande av materielsystemen och den totala ekonomiska omslutningen som FMV ansvarar för. De ekonomiska drivkrafterna som en ändrad finansieringsmodell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft21"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;medför, kommer att innebära effektiviseringar genom fokus på livscykelkostnader och genom ett mer relevant beslutsunderlag för såväl Försvarsmakten som riksdagen och regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft40"&gt;Statliga bolag inom försvarslogistiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft44"&gt;Inga hinder för bolagisering av verksamheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;På uppdrag av utredningen har konsultföretaget PriceWaterhouseCoopers (PWC) genomfört bolagiseringspröv- ningar, dvs. bedömningar av förutsättningar för och möjligheter till bolagisering av Försvarsmaktens logistik (FMLOG ) samt vid För- svarets materielverk och särskilt myndighetens test- och evaluerings- verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Baserat på de bolagiseringsprövningar som genomförts kon- staterar utredningen att några hinder mot en bolagisering av respektive verksamhet inte har identifierats. Däremot pekar PWC på att det finns frågor, inklusive säkerhetspolitiska aspekter, som måste analyseras och besvaras innan en bolagisering kan äga rum. Utredningen bedömer att nästa steg därför är en politisk bedöm- ning av lämpligheten att bolagisera dessa verksamheter. Leder denna bedömning till att arbetet med eventuell bolagisering ska fortsätta, så erfordras att berörda myndigheter, alternativt för ändamålet särskilt bildade organisationskommittéer, får i uppdrag att utarbeta affärsplaner, genomföra förberedelser och ta fram komplett beslutsunderlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft40"&gt;Besparingsförslagen – sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft44"&gt;Besparingar på sammantaget 2,4 miljarder kronor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningens olika förslag summerar till en kostnadsminskning på drygt 2,4 miljarder kronor 2014 jämfört med utfallet 2008. Huvuddelen av dessa, cirka 1,3 miljarder kronor bedöms kunna vara uppnådda redan 2012. I tabellen nedan redo- visas besparingsnivåerna fördelat på anslag och berörda verk- samheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft21"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB33637x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p125 ft22"&gt;SOU 2011:36 Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p126 ft34"&gt;Tabell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Bedömda besparingar i årsnivå 2012respektive 2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr26 td49"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;i förhållande till utfallet 2008 till följd av beställnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr25 td49"&gt;&lt;P class="p49 ft37"&gt;minskningar och effektiviseringar (miljoner kronor i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td50"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;löpande priser)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td52"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td54"&gt;&lt;P class="p27 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td55"&gt;&lt;P class="p27 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td56"&gt;&lt;P class="p27 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p126 ft34"&gt;Anslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Berörd verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p127 ft35"&gt;Besparing 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p128 ft35"&gt;Besparing 2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td50"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;&lt;NOBR&gt;-Drift&lt;/NOBR&gt; och underhåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td52"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td50"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;&lt;NOBR&gt;-Servicetjänster&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td52"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p126 ft37"&gt;1:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td50"&gt;&lt;P class="p27 ft37"&gt;&lt;NOBR&gt;-Inköp&lt;/NOBR&gt; av förnödenheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td51"&gt;&lt;P class="p127 ft37"&gt;&lt;NOBR&gt;-313&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td52"&gt;&lt;P class="p128 ft37"&gt;&lt;NOBR&gt;-889&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td50"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;&lt;NOBR&gt;-Organisations-,&lt;/NOBR&gt; metod- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td52"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td50"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;materielutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td52"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;&lt;NOBR&gt;-Materielanskaffning&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td52"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td43"&gt;&lt;P class="p126 ft34"&gt;1:3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td50"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;&lt;NOBR&gt;-Organisations-,&lt;/NOBR&gt; metod- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td51"&gt;&lt;P class="p127 ft34"&gt;&lt;NOBR&gt;-204&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td52"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;&lt;NOBR&gt;-477&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td50"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;materielutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td52"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;&lt;NOBR&gt;-Vidmakthållande&lt;/NOBR&gt; av materiel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td52"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td43"&gt;&lt;P class="p126 ft34"&gt;1:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td50"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;&lt;NOBR&gt;-Materielavveckling&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td52"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td50"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;&lt;NOBR&gt;-Organisations-,&lt;/NOBR&gt; metod- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td51"&gt;&lt;P class="p127 ft34"&gt;&lt;NOBR&gt;-544&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td52"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;&lt;NOBR&gt;-818&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td50"&gt;&lt;P class="p27 ft37"&gt;materielutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td52"&gt;&lt;P class="p27 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;&lt;NOBR&gt;-Forskning&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td43"&gt;&lt;P class="p126 ft34"&gt;1:5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td50"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;&lt;NOBR&gt;-Teknikutveckling,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td51"&gt;&lt;P class="p127 ft34"&gt;&lt;NOBR&gt;-241&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td52"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;&lt;NOBR&gt;-241&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td50"&gt;&lt;P class="p27 ft37"&gt;&lt;NOBR&gt;-Koncernövergripande&lt;/NOBR&gt; FoU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td52"&gt;&lt;P class="p27 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p126 ft34"&gt;S:a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p127 ft34"&gt;&lt;NOBR&gt;-1&lt;/NOBR&gt; 302&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;&lt;NOBR&gt;-2&lt;/NOBR&gt; 425&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft35"&gt;Anm.: I tabellen redovisas löpande priser då förutsättningarna för fastprisberäkning varit olika på FoU- respektive försvarslogistikområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft9"&gt;Det är framför allt besparingar i form av beställningsminskningar inom forskning och utveckling som bedöms kunna realiseras 2012, medan effektiviseringarna inom försvarslogistiken i huvudsak kommer att vara uppnådda 2014. Detta beror på att förändringar i processer och arbetssätt samt personalförändringar tar längre tid att genomföra och att effekten av besparingarna därmed uppnås senare än vid beställningsminskningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft44"&gt;Olika risker för att besparingarna inte uppnås&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft9"&gt;Utredningen bedömer att besparingsförslagen är förknippade med olika osäkerheter, risker och behov av arbetsinsatser. I ett genom- förandeperspektiv bedöms besparingsförslagen inom forsknings- och utvecklingsverksamhet ha lägst risk, medan utredningens förslag om strukturförändring inom försvarslogistiken har den högsta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft21"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft44"&gt;Användningen av frigjorda medel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Utredningens direktiv anger inte att utredningen ska föreslå hur frigjorda medel ska användas för att göra omställningen till ett mer användbart och tillgängligt försvar i enlighet med riksdagens beslut möjligt. Utredningen menar dock att de ekonomiska resurser som frigörs i och med utredningens förslag, bör fördelas efter Försvars- maktens &lt;SPAN class="ft16"&gt;samlade &lt;/SPAN&gt;behov. Utredningen kan konstatera att önskad effekt, i form av användbara förband, endast kan uppnås genom att förbanden är såväl personal- som materieluppfyllda och att det finns ekonomiska medel till utbildning, övning, beredskap och ytterst till insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;I sin redovisningen av framtida behov anger Försvarsmakten till utredningen att den personella och materiella uppfyllnaden av IO 14 genomförs samordnat och att full uppfyllnad uppnås först 2019. Inom ramen för de områden som utredningen har haft att hantera redovisar myndigheten att behoven inom materiel- och logistik- försörjning ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft9"&gt;I det fall de samlade behoven för materielanskaffning och vidmakthållande, tillsammans med erforderliga medel för personal- kostnader m.m. inte ryms inom den totala tillgängliga ekonomiska ramen för Försvarsmakten så måste ytterligare prioriteringar göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft40"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft44"&gt;Betydande verksamhetsmässiga konsekvenser uppstår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningen konstaterar att satsningar inom FoU ytterst handlar om att stärka förmågan att hantera framtida osäkerheter. Medvetna ambitionsminskningar inom området, till förmån för satsningar på ett mer tillgängligt och användbart för- svar, kan förväntas minska den mer långsiktiga och strategiska handlingsfriheten för statsmakterna och/eller Försvarsmakten. Detta kan leda till funktionella brister och en minskad framtida relevans hos det framtida försvaret alternativt ökade kostnader på andra områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft9"&gt;Utredningen konstaterar att de föreslagna förändringarna när det gäller försvarslogistiken är betydande. Med de omfattande verksamhetsövergångar som blir aktuella ställs stora krav på FMV som mottagare av nya verksamheter med tillhörande personal. Det är enligt utredningen angeläget att formerna för Försvarsmaktens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft21"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td47"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td48"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft9"&gt;och FMV:s samverkan anpassas och utvecklas med utgångspunkt i en mer långtgående beställar- utförarrelation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft44"&gt;Liten statsfinansiell påverkan av förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;Utredningens förslag har till syfte att möjliggöra omställningen till ett mer användbart och tillgängligt insatsförsvar. Därmed förutsätts frigjorda medel omfördelas inom utgiftsområde 6, &lt;SPAN class="ft16"&gt;Försvar och samhällets krisberedskap &lt;/SPAN&gt;till förmån för Försvarsmakten och således inte innebära någon signifikant statsfinansiell påverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft9"&gt;Undantaget från det ovanstående är om statsmakterna skulle välja att gå vidare med någon form av strukturell förändring av FHS. Detta bedöms vara förknippat med behov av vissa resursinsatser för omorganisation alternativt avveckling. Utredningen har dock inte gjort en närmare bedömning av storleken på dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft45"&gt;Minskade beställningar av forskning och utveckling, men nya möjligheter för privata aktörer genom förändringarna i försvarslogistiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft9"&gt;Utredningen ser att föreslagna reduceringar inom forskning och utveckling till stor del kan komma att realiseras genom minskade beställningar till näringslivet. Samtidigt så öppnas nya möjligheter upp för privata aktörer genom ökade inslag av s.k. &lt;NOBR&gt;offentlig-privat&lt;/NOBR&gt; samverkan (OPS), förändrade gränssnitt och mer långtgående åtagan- den från industrin i samband med anskaffning och vidmakthållande av materiel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft45"&gt;Närings- och forskningspolitiska konsekvenser genom utpekade reduceringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;De samhällsekonomiska konsekvenserna bedöms främst utgöras av att närings- och forskningspolitiska effekter som kommer av sats- ningar inom forskning och utveckling minskar i takt med redu- ceringarna inom detta område. Föreslagna förändringar rörande försvarslogistiken innebär inledningsvis främst att befintliga verk- samheter får ny huvudman med ökade möjligheter för större åtaganden från privata aktörer på sikt. De regionalpolitiska kon- sekvenser som kan förutses är begränsade men kan på sikt röra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft21"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p20 ft9"&gt;lokaliseringen av vissa verksamheter som i dagsläget bedrivs på flera orter i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft44"&gt;Övriga konsekvenser är begränsade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft9"&gt;Utredningen bedömer att de lämnade förslagen medför begränsade, små eller inga konsekvenser för den kommunala självstyrelsen, sysselsättningen, den offentliga servicen i olika delar av landet, jämställdheten mellan män och kvinnor samt möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen. Förslagen bedöms inte heller med- föra några negativa konsekvenser för miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft21"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB33641x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;1 Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Uppdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft9"&gt;Regering beslöt vid regeringssammanträde den 29 april 2010&lt;A href="#page_41"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;att en särskild utredare ska lämna förslag på hur reduceringar kan genom- föras av det stöd till Försvarsmakten som Försvarets materielverk (FMV), Försvarshögskolan (FHS) och Totalförsvarets forsknings- institut (FOI) lämnar när det gäller forskning och utveckling samt materiel- och logistikförsörjning. I regeringens direktiv till utredaren anges att föreslagna kostnadsminskningar ska uppgå till minst två miljarder kronor årligen jämfört med utfallet 2008. I direktiven anges vidare att utredaren särskilt ska se över försvarets logistikverksamhet och föreslå åtgärder som kan effektivisera och rationalisera verksamheten för att öka besparingarna utöver det ovan angivna beloppet. I uppdraget ingår därutöver att pröva vilken stödverksamhet som ska utföras av vilken aktör (myndighet eller privat aktör) och i vilken omfattning. Utredaren ska även se över hur en sammanhållen materiel- och logistikförsörjningen kan ut- formas samt beskriva hur Försvarsmakten kan utöva en ändamåls- enlig styrning av den. Utredaren ska också ge förslag på finansierings- principer för forsknings- och utvecklingsverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft9"&gt;Förslagen ska frigöra ekonomiskt utrymme för att göra omställningen till ett mer användbart och tillgängligt insatsförsvar med anställda och kontrakterade soldater och sjömän möjlig, i enlighet med riksdagens beslut.&lt;A href="#page_41"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Utredaren ska, enligt direktiven, i sitt arbete utgå från de förslag som redovisats av den s.k. Stödutredningen i rapporten &lt;SPAN class="ft16"&gt;Ett användbart och tillgängligt försvar – Stödet till Försvarsmakten &lt;/SPAN&gt;samt beakta samtliga remissyttranden över utredningen. Lämnade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Ny organisationsstruktur för stödet till Försvarsmakten &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;(dir 2010:45).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Prop. 2008/09:140, bet. 2008/09:FöU10, rskr. 2008/09:292.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft21"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB33642x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;förslag ska utgå från Försvarsmaktens &lt;SPAN class="ft16"&gt;behov av stöd &lt;/SPAN&gt;för att utföra sina uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft9"&gt;Genom tilläggsdirektiv&lt;A href="#page_42"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;till utredningen utvidgades uppdraget till att omfatta att den särskilde utredaren även ska lämna förslag på fortsatt lokalisering av Sveriges certifieringsorgan för &lt;NOBR&gt;IT-säkerhet&lt;/NOBR&gt; (CSEC) samt vilken myndighet som ska ansvara för signatärskapet för &lt;SPAN class="ft16"&gt;Common Criteria Recognition Arrangement &lt;/SPAN&gt;(CCRA). Förslagen ska beakta gällande regler kring teknisk kontroll och principen om kontrollordningar i öppna system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft9"&gt;Direktiven redovisas i sin helhet i &lt;SPAN class="ft16"&gt;bilaga 1 &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft16"&gt;2&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Uppdragets genomförande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Vi påbörjade arbetet i maj 2010. Utredningen har inledningsvis under en period bedrivit arbetet i kommittéliknande former. Utredningen har slutligen antagit arbetsnamnet &lt;SPAN class="ft16"&gt;Försvarsstruktur- utredningen&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft9"&gt;Vi har analyserat, planlagt och genomfört utredningsarbetet med utgångspunkt i direktiven till utredningen. Enligt dessa direktiv ska vi genomföra en allsidig genomlysning av stöd- verksamhetens olika aktörer och verksamheter (processer) för att därefter lämna förslag på en sammanhållen och kostnadseffektiv framtida stödverksamhet. Den föreslagna stödverksamheten ska åstadkommas genom effektivisering och rationalisering av berörda myndigheters verksamheter samtidigt som i direktiven angiven kostnadsreducering ska uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft9"&gt;Inom de områden som utredningen haft att utreda har en stor del av utredningsarbetet bedrivits inom ramen för till utredningen kopplade referensgrupper avseende forskning – och utveckling, materielförsörjning och logistikförsörjning. I referensgrupperna har ingått myndighetsexperter inom respektive område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;Utredningsarbetet har genomförts etappvis. I inledningen av utredningsarbetet har vi inhämtat underlag i form av tidigare utredningar, propositioner, riksdagsbeslut, regleringsbrev, budget- underlag, årsredovisningar, olika studier, m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;Vi har därefter med stöd av berörda myndigheter och PriceWaterhouseCoopers (PWC) i en första etapp genomfört en verksamhetsanalys av berörda stödverksamheter. Vidare har PWC&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Tilläggsdirektiv till utredningen om ny organisationsstruktur för stödet till Försvarsmakten &lt;SPAN class="ft15"&gt;(Fö 2010:01) (dir 2010:104).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft21"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td57"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td20"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft9"&gt;genomfört utredningar av möjligheten att bolagisera hela eller delar av verksamheter hos berörda försvarsmyndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft53"&gt;Försvarsstrukturutredningen har även gett uppdrag till andra konsulter och myndigheter. Ulf Wennerberg Konsult har lämnat rapporten &lt;SPAN class="ft52"&gt;Tidigare beslut och utredningar vad gäller försvarets stöd- verksamheter&lt;/SPAN&gt;. Statskontoret har lämnat rapporterna &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;KI-modellens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt; tillämpbarhet på forskning och utveckling inom försvarssektorn &lt;/SPAN&gt;(dnr &lt;NOBR&gt;2010:221-5)&lt;/NOBR&gt; och &lt;SPAN class="ft52"&gt;Analys av möjligheterna till utökad samverkan mellan FHS och KTH &lt;/SPAN&gt;(dnr &lt;NOBR&gt;2011/29-5).&lt;/NOBR&gt; Statskontoret har även bistått utredningen i form av stabsbiträde. ESV har lämnat rapporten &lt;SPAN class="ft52"&gt;Försvarets materielverk – Försvarsmakten. Konsekvenser för budget och redovisning av eventuellt ändrad ansvarsfördelning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft53"&gt;(ESV 2011:14). Nolimit AB har lämnat rapporten &lt;SPAN class="ft52"&gt;Konsekvenser för systemstödet vid genomförandet av Försvarsstrukturutredningens förslag&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;I en andra etapp har vi med stöd av verksamhetsanalysen, inkomna rapporter och till utredningen knutna sakkunniga och experter analyserat olika förslag till effektivisering och rationalisering av stödverksamheten och därmed sammanhängande fråge- ställningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft9"&gt;Utredningsarbetet har bedrivits i nära samarbete med sak- kunniga och experter. Utredningen har under utredningstiden sammanträtt åtta gånger med de sakkunniga och 25 gånger med referensgrupperna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Under utredningsarbetet har vi haft nära kontakt och samverkat med berörda försvarsmyndigheter, vilka löpande tagit fram beskriv- ningar, uppgifter och sammanställningar för utredningens arbete. Utredningens myndighetsexperter har varit kontaktpersoner för den omfattande informationsinsamling som skett från myndighet- erna. Vi har i utredningsarbetet även inhämtat uppgifter genom samtal med ytterligare ett antal berörda befattningshavare inom försvarsmyndigheterna. Vi har under hela utredningsarbetet efter- strävat att träffa och intervjua personer med kunskap och insikter om den nu aktuella stödverksamheten och därmed samman- hängande frågeställningar för att skaffa oss en relevant och aktuell bild av verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft9"&gt;Vi har vid flera tillfällen intervjuat chefer och representanter för stödverksamhetens olika delar och besökt ett flertal av de berörda arbetsställena. Därutöver har vi haft löpande kontakt med ledningarna för berörda försvarsmyndigheter och övriga berörda myndigheter samt med företrädare för näringslivsorganisationer och företag för information och diskussion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft21"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft9"&gt;En internationell utblick har genomförts rörande utvecklingen och erfarenheter från effektivisering och rationalisering av stödverksamhet på försvarsområdet i några jämförbara länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;Vi har haft möten med representanter för företag inom försvars- industrin och i detta sammanhang erhållit underlag med förslag på &lt;NOBR&gt;offentlig-privat&lt;/NOBR&gt; samverkan inom stödverksamheten på försvars- området. Möten har också hållits med intresseorganisationerna &lt;NOBR&gt;SME-D&lt;/NOBR&gt; och SOFF. Den information som lämnats till utredningen vid dessa besök utgör i viss utsträckning sekretesskyddade upp- gifter. Av den anledningen redovisar vi inte i betänkandet någon mer detaljerad information från besöken och lämnade underlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Vi har vid två tillfällen hållit informationsmöten och informerat berörda centrala arbetstagarorganisationer om utredningsarbetet och berett dem tillfälle att framföra synpunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;Inom ramen för arbetet har vi även samverkat med Fastighets- utredningen som lämnat sitt betänkande den 6 april 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Betänkandets disposition&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;Den fortsatta framställningen har disponerats på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;I &lt;SPAN class="ft16"&gt;kapitel 2 &lt;/SPAN&gt;redogörs för generella utgångspunkter och avgräns- ningar i det fortsatta utredningsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;I &lt;SPAN class="ft16"&gt;kapitel 3 &lt;/SPAN&gt;redogörs för tidigare utredningar av stödverksamhen på försvarsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft54"&gt;kapitel 4 &lt;/SPAN&gt;lämnas en beskrivning över den nuvarande forsknings- och utvecklingsverksamheten på försvarsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;I &lt;SPAN class="ft16"&gt;kapitel 5 &lt;/SPAN&gt;lämnas en beskrivning över den nuvarande materiel- försörjningen respektive logistikförsörjningen inom försvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;I &lt;SPAN class="ft16"&gt;kapitel 6 &lt;/SPAN&gt;redogörs för försvarsmyndigheternas uppgifter och organisation i de delar som berör forsknings- och utvecklings- verksamheten respektive materiel- och logistikförsörjning inom försvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;I &lt;SPAN class="ft16"&gt;kapitel 7 &lt;/SPAN&gt;lämnas en översiktlig beskrivning av marknaden för försvarsmateriel, m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;I &lt;SPAN class="ft16"&gt;kapitel 8 &lt;/SPAN&gt;görs en internationell utblick, bl.a. redogörs för stöd- verksamheten inom försvarsområdet i Finland, Norge och Nederländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;I &lt;SPAN class="ft16"&gt;kapitel 9 &lt;/SPAN&gt;beskrivs och analyseras – med utgångspunkt i utredningen uppdrag – den nya försvarspolitiska inriktningen som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft21"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td57"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td20"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft9"&gt;statsmakterna fastställt, bl.a. genom 2009 års försvarspolitiska inriktningsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft54"&gt;kapitel 10 &lt;/SPAN&gt;analyseras – mot bakgrund av Försvarsmaktens nya uppgifter – myndighetens behov av stödverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;I &lt;SPAN class="ft16"&gt;kapitel 11 &lt;/SPAN&gt;analyseras framtida behov av och krav på forsknings- och utvecklingsverksamhet samt materiel- och logistikförsörjning på försvarsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;I &lt;SPAN class="ft16"&gt;kapitel 12 &lt;/SPAN&gt;analyseras och lämnas förslag avseende den framtida forsknings- och utvecklingsverksamheten på försvars- och säker- hetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;I &lt;SPAN class="ft16"&gt;kapitel 13 &lt;/SPAN&gt;analyseras och lämnas förslag på den framtida strukturen inom forsknings- och utvecklingsverksamheten på försvarsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;I &lt;SPAN class="ft16"&gt;kapitel 14 &lt;/SPAN&gt;analyseras och lämnas förslag på en sammanhållen försvarslogistik, bl.a. vad avser ändrade gränssnitt mellan försvars- myndigheterna och industrin inom materiel- och logistikförsörj- ning, m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft54"&gt;kapitel 15 &lt;/SPAN&gt;redogörs för nya regler för upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;I &lt;SPAN class="ft16"&gt;kapitel 16 &lt;/SPAN&gt;analyseras olika alternativ för struktur på materiel- och logistikförsörjningsområdet samt lämnas förslag på en framtida struktur för sammanhållen försvarslogistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;I &lt;SPAN class="ft16"&gt;kapitel 17 &lt;/SPAN&gt;analyseras och lämnas förslag på en sammanhållen styrning av och former för finansiering av den framtida försvars- logistiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;I &lt;SPAN class="ft16"&gt;kapitel 18 &lt;/SPAN&gt;redogörs för möjligheter att bolagisera verksamheter inom försvarsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;I &lt;SPAN class="ft16"&gt;kapitel 19 &lt;/SPAN&gt;lämnas en sammanfattning över de olika besparings- förslag som utredningen redovisar i betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft54"&gt;kapitel 20 &lt;/SPAN&gt;redovisas en konsekvensanalys av utredningen olika förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft10"&gt;Avslutningsvis lämnas en sammanställning över de olika författningar som utredningen bedömer berörs av de olika förslag som lämnas i betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft21"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB33646x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;2 Utgångspunkter, m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningens uppdrag är omfattande och berör ett antal grundläggande begrepp och verksamhetsområden på försvars- området. Enligt utredningen finns det skäl att närmare redogöra för de utgångspunkter som legat till grund för utredningens arbete och de olika begrepp som utredningen använder i betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Ett användbart försvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft44"&gt;Försvarsmaktens nya uppgifter och krav på operativ förmåga, m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Riksdagen har i juni 2009 beslutat den nya försvarspolitiska inrikt- ningen i enlighet med regeringens proposition ”Ett användbart försvar”&lt;A href="#page_46"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. I propositionen betonar regeringen att insatsverksamheten ska sättas i fokus. Regeringen anger därvid &lt;SPAN class="ft16"&gt;nya mål &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft16"&gt;uppgifter &lt;/SPAN&gt;samt ställer &lt;SPAN class="ft16"&gt;nya krav på Försvarsmaktens operativa förmåga&lt;/SPAN&gt;. Försvars- makten ska vidare inta en &lt;SPAN class="ft16"&gt;ny insatsorganisation &lt;/SPAN&gt;och införa ett &lt;SPAN class="ft16"&gt;nytt personalförsörjningssystem&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Regeringen anger vidare att förbanden ska vara &lt;SPAN class="ft16"&gt;användbara &lt;/SPAN&gt;i Sverige, i närområdet och utanför närområdet och att uppdelningen mellan en nationell insatsorganisation och särskild utlandsstyrka ska upphöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Regeringen betonar att användbarhet också kräver en &lt;SPAN class="ft16"&gt;hög operativ tillgänglighet&lt;/SPAN&gt;. Ökad tillgänglighet ska prioriteras, samtidigt som det svenska försvaret också ska vara uthålligt. Samtliga för- band ska vara rätt utrustade, utbildade och övade. Försvarsmakten ska ha förband som är omedelbart gripbara för att värna Sverige och närområdet samt för insatser utanför närområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Prop. 2008/09:140, bet.2008/09:FöU10, rskr.2008/09:292.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft21"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Utgångspunkter, m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft9"&gt;Det nya kravet på Försvarsmaktens operativa förmåga innefattar att myndigheten ska kunna genomföra &lt;SPAN class="ft16"&gt;omvärldsbevakning, insatser &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft16"&gt;utveckling av insatsorganisationen&lt;/SPAN&gt;. Detta ska uppnås enskilt och tillsammans med andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Det &lt;/SPAN&gt;nya personalförsörjningssystemet &lt;SPAN class="ft9"&gt;kommer att vara grunden för bemanningen av insatsorganisationen. Arméstridskrafterna ska i huvudsak bestå av kontraktsförband medan marin- och flygstrid- krafterna i huvudsak ska utgöras av stående förband.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft9"&gt;Behovssammansatta fördefinierade bataljonsstridsgrupper blir den huvudsakliga operativa enheten bland arméstridskrafternas insatsförband. Istället för särskilda förband och särskilt uppsatta stridsgrupper för internationella insatser ska förband inom insats- organisationen användas och personal i förbanden omsättas individvis. På så sätt kommer erfarenhet att behållas inom förbandet. De enheter som ska verka i tillsammans i insatser kommer också att utbildas och övas tillsammans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Delar av hemvärnet utvecklas till nationella skyddsstyrkor med ökade krav på användbarhet och tillgänglighet. Dessa skydds- styrkor ska kunna användas som förband även i fred.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;Efter &lt;SPAN class="ft16"&gt;beslut om höjd beredskap &lt;/SPAN&gt;bör huvuddelen av insats- organisationens förband vara &lt;SPAN class="ft16"&gt;tillgänglig inom några dagar&lt;/SPAN&gt;. Inget förband bör vid ett sådant beslut ha en beredskapstid som över- stiger en vecka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Sammanfattningsvis innebär detta bl.a. att den framtida insats- organisationen kommer att bestå av stående förband och kontrakts- förband samt ett kvalificerat hemvärn med nationella skyddsstyrkor. När den nya insatsorganisationen är intagen ska insatsförbanden vara fullt bemannade, materiellt uppfyllda, samövade och inte kräva någon återtagning för att vara fullt användbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft44"&gt;Försvarsmaktens behov av stödverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningen konstaterar att den inriktning som regering och riksdag nu har beslutat om för det militära försvaret innebär en tydlig förändring i förhållande till tidigare försvarsbeslut och försvarspolitiska inriktning. Den angivna inriktningen ställer nya krav på Försvarsmakten och dess förmåga. Inom ramen för de förändrade kraven på Försvarsmakten uppfattar utredningen tre förändringar som centrala:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft21"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB33648x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td58"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Utgångspunkter, m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;En insatsorganisation där samtliga förband ska ges en utform- ning och beredskap som innebär att alla insatsförband bör vara tillgängliga för uppgifter utan föregående beslut om beredskap eller mobilisering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;En ökad ambition rörande insatser över tid bl.a. avseende antal insatta personer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;En ökad ambition att samverka med andra i syfte att kunna ge och ta emot militärt stöd av och till andra länder och organisa- tioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningen kan konstatera att angivna för- ändringar innebär ökade krav på Försvarsmakten. Utredningen bedömer att detta medför att även myndighetens behov av stöd- verksamhet förändras för att möta bl.a. de nya uppgifterna, kraven på operativ förmåga och det nya personalförsörjningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningen ska enligt sina direktiv lämna förslag på en ändamålsenlig och kostnadseffektiv materiel- och logistikförsörjningsprocess med utgångspunkt i Försvarsmaktens behov av stödverksamhet. En grundläggande utgångspunkt för utred- ningen i detta sammanhang är därför att söka klarlägga myndighetens behov av stödverksamhet med anledning av de nya uppgifterna, kraven på operativ förmåga och nytt personalförsörjningssystem. Försvarsmakten har därför under utredningsarbetet anmodats att närmare beskriva hur myndigheten bedömer det framtida stöd- behovet. Försvarsstrukturutredningen kan samtidigt konstatera att Försvarsmakten under 2010 har omsatt de nya uppgifterna och kraven på operativ förmåga till styrande dokument och målsätt- ningar inom myndigheten. Så kallade ”preliminära taktiska organisa- toriska ekonomiska målsättningar” (PTOEM) för förbanden i den beslutade insatsorganisationen (IO 14) fastställdes i Försvarsmakten i december 2010 och ska utvecklas vidare under 2011 med målsätt- ningen att de kan beslutas som slutliga i december 2011&lt;A href="#page_48"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Myndig- heten har också angivit att resultatet av pågående arbete med för- svarsplanering föreligger vid utgången av 2012. Detta har medfört att samtidigt som utredningen har arbetat med att finna en ända- målsenlig och kostnadseffektiv materiel- och logistikförsörjnings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;I Försvarsmakten har en ny ”Handbok för Försvarsmaktens målsättningsarbete” fastställts att gälla från &lt;NOBR&gt;2011-01-01&lt;/NOBR&gt; vilket innebär att begreppet TOEM kommer att utgå och i stället kommer begreppen ”&lt;SPAN class="ft50"&gt;Förbandsmålsättning&lt;/SPAN&gt;” samt ”&lt;SPAN class="ft50"&gt;Krigsförbandsspecifikation&lt;/SPAN&gt;” att användas i målsättningsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft21"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB33649x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Utgångspunkter, m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;verksamhet – vilka ska utgå från Försvarsmaktens behov – så är målsättningar och kravdokument föremål för analys och värdering i myndigheten.&lt;A href="#page_49"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Angivna förhållande medför att utredningens för- slag grundas på osäkra antaganden om det framtida stödbehovet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft44"&gt;Frågan om kostnadsreduceringar i stödverksamheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningen ska utöver att lämna förslag på en mer ändamålsenlig- och kostnadseffektiv stödverksamhet även föreslå hur kostnaderna för denna verksamhet ska kunna reduceras med minst 2 miljarder kronor 2012 i jämförelse med motsvarande kostnadsutfall 2008. Utgångspunkten är därvid att de kostnadsreduktioner som utredningen föreslår i första hand ska göra omställningen till ett mer användbart och tillgängligt insatsförsvar med anställda och kontrakterade soldater och sjömän möjlig i enlighet med riks- dagens beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningen vill i detta sammanhang framhålla att det finns skäl att noga beakta konsekvenserna för den framtida stödverksamheten av de förslag som syftar till att kostnadsreduktioner och besparingar skapas, särskilt vad gäller de tre utpekade verksam- hetsområdena, forskning och utveckling samt materielförsörjning och logistikförsörjning. Användningen av de frigjorda medel på drygt två miljarder kronor, som utredningens förslag till minsk- ningar i årskostnadsnivån 2012 i förhållande till utfallet 2008 ska leda till, bör därför redovisas. Försvarsmakten har i sitt nyligen inlämnade budgetunderlag för 2012&lt;A href="#page_49"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;föreslagit en fördelning mellan de olika anslagen och där gjort antagandet att 700 miljoner kronor frigörs från 2013 och framåt som ett resultat av Försvarsstruktur- utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Försvarsmakten har beskrivit detta förhållande närmare och de antaganden som myndig- heten har gjort om det framtida stödbehovet i sitt svar på utredningens begäran om underlag avseende det framtida behov av stöd, se vidare kap 10. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;”Försvarsmaktens behov av stöd”&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Försvarsmaktens underlag för 2012 den 28 februari 2011 (HKV bet 23 383:63426), s 7.:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft21"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB33650x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td58"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Utgångspunkter, m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Begreppet stödverksamhet, m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningen ska enligt direktiven – och inom ramen för arbetet med att lämna förslag om en mer ändamålsenlig och kostnadseffektiv stödverksamhet – lämna förslag över vilka verksamheter som av effektivitetsskäl eller andra skäl, på kort eller långsikt, bör utföras av statliga eller privata aktörer utanför de aktuella myndigheterna. Frågan om &lt;SPAN class="ft16"&gt;i vilken form &lt;/SPAN&gt;en viss verk- samhet med allmänintresse ska bedrivas berör frågor om det &lt;SPAN class="ft16"&gt;offentliga åtagandet &lt;/SPAN&gt;samt vad som utgör &lt;SPAN class="ft16"&gt;kärn&lt;/SPAN&gt;- respektive &lt;SPAN class="ft16"&gt;stöd- verksamhet&lt;/SPAN&gt;. Utredningen noterar att dessa begrepp har behandlats i olika sammanhang, bl.a. i den försvarspolitiska propositionen, men att ingen entydig definition av begreppet har lämnats av statmakterna. Utredningen kan samtidigt konstatera att vad statsmakterna anger beträffande dessa frågor ligger till grund för och utgör utgångs- punkter för utredningens arbete. Statsmakternas syn på angivna frågeställningar redovisas översiktligt nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Generella förvaltningspolitiska ställningstaganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningens överväganden och förslag tar sin utgångspunkt i den svenska förvaltningsmodellen och de förvalt- ningspolitiska ställningstaganden som regeringen har gjort i den förvaltningspolitiska propositionen&lt;A href="#page_50"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;samt i budget- och inrikt- ningspropositioner rörande det militära försvaret. Dessa ställnings- taganden berör i flera avseenden frågeställningarna i utredningens direktiv, bl.a. statligt åtagande, formen för statlig verksamhet, styr- ning, konkurrensutsatt verksamhet, m.m. I korthet kan stats- makternas ställningstaganden på området sammanfattas enligt följande:&lt;A href="#page_50"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Renodlingen av det &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;statliga åtagandet &lt;/SPAN&gt;bör fortsätta varvid upp- gifter som inte tillhör kärnverksamheten bör avvecklas eller överlåtas till annan huvudman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Myndighetsformen &lt;/SPAN&gt;bör vara huvudregel för statlig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Styrningen &lt;/SPAN&gt;bör verksamhetsanpassas, vara mer strategiskt och utgå från ett &lt;SPAN class="ft54"&gt;helhetsperspektiv&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;. (prop. 2009/10:175).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Se &lt;/SPAN&gt;Styrning och offentligt åtagande - en sammanställning och problematisering &lt;SPAN class="ft15"&gt;(bilaga 4).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft21"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB33651x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Utgångspunkter, m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p185 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Ansvars&lt;/SPAN&gt;- och &lt;SPAN class="ft54"&gt;uppgiftsfördelningen &lt;/SPAN&gt;mellan olika myndigheter bör vara tydlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Grundläggande &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;omprövningar &lt;/SPAN&gt;av olika verksamheters existens, mål, medel etc. bör göras utifrån ett &lt;SPAN class="ft54"&gt;allsidigt underlag&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Beslut om att lägga ut &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;förvaltningsuppgifter &lt;/SPAN&gt;på &lt;SPAN class="ft54"&gt;enskilda &lt;/SPAN&gt;ska alltid föregås av &lt;SPAN class="ft54"&gt;noggranna överväganden&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Om förvaltningsuppgifter anförtros &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;enskilda &lt;/SPAN&gt;måste kraven på &lt;SPAN class="ft54"&gt;rättssäkerhet, effektivitet &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft54"&gt;insyn &lt;/SPAN&gt;alltid tillgodoses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Det bör vara möjligt att uppnå ytterligare &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;effektivitetsvinster&lt;/SPAN&gt;, genom fler &lt;SPAN class="ft54"&gt;innovativa lösningar i offentlig tjänsteproduktion&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Statliga myndigheter bör som regel &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;inte bedriva säljverksamhet &lt;/SPAN&gt;på marknaden, även om det finns behov av undantag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Förvaltningspolitiska ställningstaganden på försvarsområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningens överväganden och olika förslag tar utöver vad som ovan anges även sin utgångspunkt i de försvars- politiska ställningstaganden som regeringen ger uttryck för på det försvarspolitiska området, bl.a. i inriktningspropositionen och budgetpropositionerna rörande det militära försvaret. Dessa ställ- ningstaganden berör på samma sätt som anges ovan i flera avseenden frågeställningarna i kommitténs direktiv. I korthet kan statsmakternas ställningstaganden på vissa berörda område sammanfattas enligt följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft44"&gt;Offentligt åtagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Regeringen anger att all verksamhet inom utgiftsområde 6 löpande bör prövas utifrån att de bedrivs effektivt och med god hushållning. Ambitionen är att fokusera på &lt;SPAN class="ft16"&gt;kärnverksamheterna &lt;/SPAN&gt;och kon- tinuerligt pröva annan verksamhet. Regeringen anger t.ex. i 2009 års budgetproposition att ”i syfte att åstadkomma ett effektivt resursutnyttjande inom försvarssektorn kan köp av tjänster från såväl offentliga som privata aktörer inom området stöd och logistik vara en alternativ lösning”.&lt;A href="#page_51"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/2009:1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft21"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td58"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Utgångspunkter, m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft44"&gt;Styrningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Regeringen bedriver, bl.a. mot bakgrund av ställningstagandet i den förvaltningspolitiska propositionen, ett arbete i syfte att utveckla den strategiska styrningen av myndigheter och verksamheter inom försvaret. Regeringen arbetar även med att utveckla redovisningen till riksdagen av Försvarsmaktens operativa förmåga, anskaffningen av materielobjekt och budgeterade utgifter under anslagen samt en ny anslagsstruktur. Regeringens måluppföljning av myndigheterna framhålls också som en viktig del i arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;Regeringen har också beslutat att återinrätta insynsrådet i Försvarsmakten, med representation från övriga samhällssektorer, för att utöva insyn i verksamheten och stödja myndighetschefen med rådgivande kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft44"&gt;Frågan om en eller flera myndigheter på försvarsområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;I proposition &lt;SPAN class="ft16"&gt;Ett användbart försvar &lt;/SPAN&gt;(prop. 2008/09:140) framhåller regeringen behovet av att åstadkomma ytterligare effektiviseringar genom att se över myndighetsstrukturen, men påpekar samtidigt att det &lt;SPAN class="ft16"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;framstår som &lt;SPAN class="ft16"&gt;ändamålsenligt &lt;/SPAN&gt;att på försvarsområdet skapa &lt;SPAN class="ft16"&gt;en enda myndighet&lt;/SPAN&gt;. Regeringen konstaterar samtidigt att den nuvarande strukturen har funnits under lång tid och förändringarna har varit begränsade trots en ny inriktning för försvaret. Vid en översyn av myndighetsstrukturen måste dock stordriftsfördelar ställas mot fördelar med myndigheter med avgränsat men specialiserat kun- nande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft44"&gt;Frågan om ändrad finansieringsmodell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;I samma proposition tar regeringen upp frågan om det finns behov av en ändrad finansieringsmodell. Regeringen konstaterar att å ena sidan kan mer anslagsfinansiering för myndigheterna innebära att regering och riksdag tydligare kan styra tilldelning och uppföljning av medel. Samtidigt innebär det att regeringen tar på sig en beställarroll som i dagsläget är överfört till den som använder tjänsten. En översyn av myndighetsstrukturen fordrar därför – enligt regeringen – en ytterligare analys av i vilka situationer och för vilka verksamheter &lt;SPAN class="ft16"&gt;en fortsatt avgiftsfinansiering är lämplig &lt;/SPAN&gt;respektive &lt;SPAN class="ft16"&gt;när anslagsfinansiering är det mest effektiva&lt;/SPAN&gt;. Regeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft21"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Utgångspunkter, m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;konstaterar samtidigt att vid ett bibehållande av avgiftsfinansiering bör &lt;SPAN class="ft16"&gt;förbättrade metoder &lt;/SPAN&gt;utvecklas för att styra verksamheten. Regeringen konstaterar samtidigt att vad avser myndigheternas för- måga att härleda kostnadsreduktioner och ändamål för frigjorda medel måste denna förmåga förbättras. Regeringen framhåller också vikten av att myndigheterna lämnar rättvisande prognoser över förbrukningen på anslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningen bedömer att det inom ramen för regeringens såväl mer generella förvaltningspolitiska som mer speci- fika försvarspolitiska ställningstaganden finns möjligheter att mer förutsättningslöst pröva såväl det statliga åtagandets omfattning som &lt;SPAN class="ft16"&gt;styrnings&lt;/SPAN&gt;- och &lt;SPAN class="ft16"&gt;finansieringslösningar &lt;/SPAN&gt;på försvarsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;När det gäller frågan om &lt;SPAN class="ft16"&gt;formen &lt;/SPAN&gt;för den statliga verksamheten kan utredningen konstatera att regeringens krav på förutsättningar för privatisering av statens verksamhet är både klart angivna och omfattande. Samtidigt är regeringens syn på myndigheters kon- kurrensutsatta verksamhet mycket restriktiv. Dessa ställnings- taganden utgör en viktig grund för utredningens överväganden och förslag i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Kärn- eller stödverksamhet?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningen kan konstatera att i direktiven anges inte närmare vad som ska anses ingå i begreppet &lt;SPAN class="ft16"&gt;kärn- eller stöd- verksamhet &lt;/SPAN&gt;på försvarsområdet. Under utredningsarbetet har därför uppkommit frågan om vad som kan läggas i begreppen kärn- respektive stödverksamhet och vilken närmare betydelse begreppen har för utredningsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningen kan konstatera att frågan om vad som begreppsmässigt ska anses utgöra kärn- respektive stödverk- samhet kan bli föremål för en djupare diskussion och olika ställnings- taganden beroende på vilken myndighet som avses och i vilket sammanhang frågan berörs. Som exempel kan tas Försvarsmaktens tidigare beskrivning av begreppen i myndighetens interna före- skrifter. Där angavs att Försvarsmaktens &lt;SPAN class="ft16"&gt;kärnverksamhet &lt;/SPAN&gt;är att för- bereda och genomföra insatser med krigsförband samt att utveckla, vidmakthålla och avveckla dessa förband. Omfattningen av &lt;SPAN class="ft16"&gt;övrig verksamhet &lt;/SPAN&gt;ska fortlöpande prövas och avvägas mot kärnverk- samheten. Försvarsmaktens tidigare beskrivning av vad som utgör myndighetens kärnverksamhet respektive övrig verksamhet ger&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft21"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td58"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Utgångspunkter, m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft9"&gt;utrymme för en långtgående diskussion kring frågan om t.ex. materielanskaffning och logistikverksamhet utgör kärn – eller stöd- verksamhet i myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningen kan dock konstatera att vad som mer exakt ska anses ingå i angivna begrepp och hur de ska tillämpas i olika sammanhang är av mindre betydelse för utredningens upp- drag att lämna förslag på en mer ändamålsenlig och kostnads- effektiv stödverksamhet med utgångspunkt i Försvarsmaktens behov av stöd för att lösa de nya uppgifterna och uppnå kraven på operativ förmåga (se ovan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;Utredningens utgångspunkt i detta sammanhang är att de förslag som lämnas om en mer ändamålsenlig och kostnadseffektiv forsknings- och utvecklingsverksamhet samt materiel- och logistikförsörjning ska bidra till omställningen av försvaret och att den av regeringen och riksdagen fastställda insatsorganisationen ska kunna intas på det sätt regering och riksdag beslutat om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft44"&gt;En ”koncern”på försvarsområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningen ska enligt direktiven lämna förslag på hur en mer ändamålsenlig och kostnadseffektiv stödverksamhet på försvarsområdet ska uppnås, bl.a. vad gäller styrning och ekonomisk redovisning av verksamheten. Utredningen konstaterar att ett för- ändrat synsätt på den samlade verksamheten på försvarsområdet krävs för att åstadkomma efterfrågade rationaliseringar och effektiviseringar. Utredningen har därför som utgångspunkt för det fortsatta arbetet tillämpat ett samlat angreppssätt och applicerar en ”koncerngemen- sam” infallsvinkel. Detta tar sin utgångspunkt i beskrivningen om vad som utgör den &lt;SPAN class="ft16"&gt;samlade &lt;/SPAN&gt;kärnuppgiften för de berörda försvars- myndigheter i statsbudgeten under Utgiftsområde 6, Försvar och samhällets krisberedskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Olika begrepp, m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningen konstaterar – som framgår ovan – att begreppet stödverksamhet kan ges olika innebörd beroende på i vilket sammanhang begreppet tillämpas. Utredningen noterar att motsvarande gäller för begreppen forskning – och utveckling, materielförsörjning och logistikverksamhet. Utredningen finner att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft21"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Utgångspunkter, m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft9"&gt;det därför finns behov av att redogöra för hur utredningen bedömer att dessa begrepp bör definieras och tillämpas inom ramen för utred- ningens arbete och i betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft44"&gt;Forskning och utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Med begreppet &lt;SPAN class="ft16"&gt;forskning &lt;/SPAN&gt;avses det systematiska arbete som genom- förs inom försvarsmyndigheterna eller av annan aktör, såsom industrin, och som syftar till att söka efter ny kunskap eller nya idéer med eller utan en bestämd tillämpning i sikte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Med &lt;SPAN class="ft16"&gt;utvecklingsverksamhet &lt;/SPAN&gt;menas det systematiska arbete som bedrivs av ovan nämnda aktörer och som syftar till att utnyttja forsk- ningsresultat, vetenskaplig kunskap eller nya idéer för att åstadkomma nya material, varor, tjänster, processer, system, metoder eller väsent- liga förbättringar av redan existerande sådana.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft44"&gt;Materielförsörjningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Med begreppet &lt;SPAN class="ft16"&gt;materielförsörjning &lt;/SPAN&gt;avses de olika sammanhängande aktiviteter och verksamheter som genomförs för att försörja det militära försvaret med materiel i form av varor och tjänster så att dess uppgifter kan lösas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Materielförsörjning kan således sägas utgöra ett samlings- begrepp för de aktiviteter som bedrivs inom ramen för myndig- heternas processer med ovan angivna syfte. I begreppet ingår även andra verksamheter som såväl försvarsmyndigheterna som andra, såsom industrin, bedriver med samma syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft44"&gt;Logistikverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Med begreppet &lt;SPAN class="ft16"&gt;logistikverksamhet &lt;/SPAN&gt;avses de aktiviteter och den verk- samhet som bedrivs för att planera, leda och kontrollera &lt;NOBR&gt;material-,&lt;/NOBR&gt; varu- och tjänsteflöden till det militära försvaret. Häri ingår också tillförsel till insatsorganisationens och produktionsorganisationens specifika behov såväl vid utbildning och beredskap som vid för- beredelser för samt vid planeringen och genomförandet av insatser. I begreppet ingår även sådana behov som är kopplade till det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft21"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB33656x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td58"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Utgångspunkter, m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p197 ft9"&gt;tidigare angivna i form av tjänster, &lt;NOBR&gt;resurs-,&lt;/NOBR&gt; informations- och monetära flöden&lt;A href="#page_56"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft44"&gt;Övriga begrepp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;I anslutning till förslagen använder utredningen begreppen &lt;SPAN class="ft54"&gt;beställ- ningsminskningar &lt;/SPAN&gt;respektive &lt;SPAN class="ft54"&gt;effektiviseringar&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;Beställningsminskningar innebär som begreppet antyder att Försvarsmakten reducerar volymen på beställningarna till de olika stödmyndigheterna och &lt;NOBR&gt;–funktionerna&lt;/NOBR&gt; och därmed frigör eko- nomiska medel på respektive anslag. Beställningsminskningar kan uppnås genom mindre volym fördelat på samtliga beställningar eller genom att helt skära bort vissa verksamheter som bedöms som mindre viktiga. I båda fallen måste prioriteringar av verksamhet göras. Beställningsminskningar kan i många fall genomföras snabbt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Effektiviseringar &lt;/SPAN&gt;innebär att verksamheten bedrivs på ett mindre kostnadskrävande sätt, vilket frigör resursutrymme som kan nyttjas på två sätt. Antingen kan mer (eller bättre) verksamhet genomföras för samma pengar eller så genomförs samma verksamhet för mindre pengar. Vid effektiviseringar kan tidsperspektivet vara längre. Nya metoder för att genomföra verksamheten kan behöva utvecklas, personal kan behöva sägas upp m.m. Det tar därmed oftast längre tid för effektiviseringar att få genomslag. Effektiviseringar kan också ge upphov till tillfälliga förändringar i exempelvis leverans- säkerhet och kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningen lämnar förslag på både beställ- ningsminskningar och effektiviseringar. Utredningen strävar efter att i sådan situation säkerställa att frigjorda resurser inte räknas dubbelt samtidigt som resultatet av beställningsreduktionerna respektive effektiviseringarna måste hållas isär. En reduktion av beställningarna kan indirekt påverka en stödmyndighets myndighets- kostnader, givet att myndigheten anpassar sin storlek efter beställ- ningarna. En samtidig direkt reduktion av myndighetskostnaderna kan göra att effekten blir större.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Försvarsstrukturutredningen avser därmed en mindre omfattande beskrivning av begreppet logistik och ansluter sig i dessa stycken mer till samhället i övrigt än vad Försvarsmakten gör i begreppet försvarslogistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft21"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB33657x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Utgångspunkter, m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p201 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Försvarsmaktens systemstöd (PRIO) som utgångspunkt för det fortsatta arbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Inom Försvarsmakten pågår sedan flera år ett omfattande arbete med att införa ett integrerat ekonomi- och resursledningssystem (PRIO) som stöd för samtliga verksamheter och beslutsnivåer inom myndigheten. Systemstödet (PRIO) avser inte enbart utveck- ling och införande av ett tekniskt stöd utan bör snarare betraktas som en viktiga del i en brett upplagd verksamhetsutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Statskontoret, som tidigare analyserat området, anger att de för- slag som utredningen kan komma att presentera kan få stor påverkan på de verksamheter som berörs av systemstödet fortsatta utveckling och införanden, särskilt vad gäller eventuella förslag som syftar till att åstadkomma en mer sammanhållen materiel- och logistikförsörjning.&lt;A href="#page_57"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Närmare om systemstödet (PRIO)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft9"&gt;Försvarsmaktens uppfattning och grundsyn är att systemstödet (PRIO) som system måste finnas tillgängligt inom berörda myndigheter på försvarsområdet&lt;A href="#page_57"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Även vissa utpekade industrier, med vilka relevanta säkerhetsskyddsavtal upprättas, kommer att behöva ha tillgång till delar av systemet (analogt med hur industrin i dag har tillgång till vissa logistikanknutna system). Enligt samma grundsyn kommer systemstödet (PRIO) att vara det system som alla berörda ska använda för denna typ av uppgifter, oaktat bibehållen eller utvecklad myndighetsstruktur, bolagiseringar av hela eller delar av myndigheter och/eller andra tänkbara lösningar som utredningen kan komma att lägga fram. Systemstödet (PRIO) har också utveck- lats för att kunna hantera en förändrad myndighetsstruktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft9"&gt;Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets materielverk anger båda att myndigheterna inte ser något behov av att införa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Granskning av Försvarsmaktens införande av ett integrerat resurs- och ekonomiledningssy- stem (PRIO). Slutrapport, juni 2010. Statskontoret 2010:14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Försvarsmaktens svar på Försvarsdepartementets anmodan med anledning av Statskonto- rets granskning av Försvarsmaktens införande av ett integrerat resurs- och ekonomiled- ningssystem PRIO, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2010-04-16&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;2010-07-30,&lt;/NOBR&gt; HKV beteckning 23 250:55531 respektive&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;250:62525.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft21"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB33658x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td58"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Utgångspunkter, m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft9"&gt;systemstödet (PRIO) som stöd för myndigheterna som helhet&lt;A href="#page_58"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Myndigheterna menar också att de behov av informations- överföring som finns mellan dem och Försvarsmakten kan lösas på andra sätt än via (PRIO).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Systemstödets( PRIO) betydelse i det fortsatta arbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningen konstaterar att systemstödet (PRIO) har en direkt koppling till de frågor utredningen behandlar i detta betänkande vad gäller styrning, ledning och uppföljning inom logistik- och materielförsörjningen men även när det gäller ekonomistyrningen inom Försvarsmakten i sin helhet. Utredningen kan också konsta- tera det hittillsvarande arbetet med systemstödet (PRIO) har haft betydande påverkan på verksamheten inom främst Försvars- maktens logistik (FMLOG), och senare även övriga förband inom myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningen har som utgångspunkt i arbetet med att åstadkomma ett ändamålsenligt och kostnadseffektiv stöd- process att ett &lt;SPAN class="ft16"&gt;effektivt systemstöd &lt;/SPAN&gt;utgör en viktig förutsättning för genomförandet av en sammanhållen logistik- och materielförsörj- ning. På systemen bör ställas höga krav på säkerhet och kostnads- effektivitet m.m. Samverkan mellan system och ett effektivt informa- tionsutbyte mellan berörda myndigheter är ett annat viktigt villkor för en ny försvarsstruktur inom berörda verksamhetsområden. Såväl befintliga system som de system som är under utveckling och införande måste därför analyseras noga med avseende på i vilken utsträckning de skapar förutsättningar för eller utgör hinder för ett genomförande av en sammanhållen logistik- och materiel- försörjning. Kostnaderna för alternativa handlingsalternativ måste också bedömas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;FOI svar på anmodan med anledning av Försvarsmaktens svar på anmodan avseende det integrerade resurs- och ekonomisystem PRIO, &lt;NOBR&gt;2010-09-24,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;FOI-2010-1341:2&lt;/NOBR&gt; och Konse- kvenser med anledning av FM införande av system PRIO, &lt;NOBR&gt;2010-09-24,&lt;/NOBR&gt; 10FMV 12524:2:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft21"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB33659x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Utgångspunkter, m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p211 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Stödutredningens förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningen ska i enlighet med sina direktiv utgå från Stödutredningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;Stödutredningen tillsattes den 22 januari 2009 inom Regerings- kansliet (Försvarsdepartementet) och hade till uppgift att se över stödet till Försvarsmakten. Utredningen skulle enligt uppdraget främst fokusera på materielanskaffnings- och den samlade logistik- processen men även möjligheterna att effektivisera övriga stöd och vidmakthållandeprocesser. Stödutredningen överlämnade sina för- slag till regeringen i maj 2009.&lt;A href="#page_59"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Närmare om förslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft9"&gt;Med Stödutredningens utgångspunkt att omfattningen av de samlade kostnaderna för stödverksamheten motsvarande cirka 10 miljarder kronor (2008) redovisade Stödutredningen förslag till besparingar motsvarande cirka 3 miljarder kronor med följande fördelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft39"&gt;Tabell 2.1 Stödutredningens föreslagna besparingarna inom det militära försvarets stödverksamheter (miljoner kronor, 2008 års prisnivå)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p40 ft39"&gt;Anslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p214 ft73"&gt;Kostnads&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p27 ft39"&gt;Myndighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p27 ft39"&gt;Anm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p215 ft35"&gt;Kapitel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td59"&gt;&lt;P class="p27 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td60"&gt;&lt;P class="p214 ft35"&gt;reduceringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td61"&gt;&lt;P class="p27 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td62"&gt;&lt;P class="p27 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td63"&gt;&lt;P class="p27 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td65"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td67"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td68"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td59"&gt;&lt;P class="p40 ft39"&gt;1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td60"&gt;&lt;P class="p214 ft35"&gt;&lt;NOBR&gt;-330&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td61"&gt;&lt;P class="p27 ft39"&gt;Försvarsmakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td62"&gt;&lt;P class="p27 ft39"&gt;Högkvarteret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td63"&gt;&lt;P class="p216 ft39"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p40 ft39"&gt;1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p214 ft35"&gt;&lt;NOBR&gt;-500&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p27 ft39"&gt;Försvarsmakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p27 ft39"&gt;FMLOG*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p216 ft39"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p40 ft39"&gt;1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p214 ft35"&gt;&lt;NOBR&gt;-30&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p27 ft39"&gt;FOI/FHS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p27 ft76"&gt;Forskning och utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p216 ft39"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p40 ft39"&gt;1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p214 ft35"&gt;&lt;NOBR&gt;-680&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p27 ft39"&gt;FMV/FOI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p27 ft76"&gt;Forskning och utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p216 ft39"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p40 ft39"&gt;1.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p214 ft35"&gt;&lt;NOBR&gt;-490&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p27 ft39"&gt;FMV/FOI/FHS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p27 ft76"&gt;Forskning och utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p216 ft39"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p40 ft39"&gt;1.3 m.fl.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p214 ft35"&gt;&lt;NOBR&gt;-435&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p27 ft39"&gt;FMV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p27 ft39"&gt;Myndighetskostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p216 ft39"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p40 ft39"&gt;1.3/1.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p214 ft73"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p27 ft39"&gt;FMV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p27 ft39"&gt;Justeringspost**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p215 ft39"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p40 ft39"&gt;1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p214 ft35"&gt;&lt;NOBR&gt;-150&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p27 ft39"&gt;FMV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p27 ft76"&gt;Provplatser ”basplattan”&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p216 ft39"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p40 ft39"&gt;1.1/1.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p214 ft35"&gt;&lt;NOBR&gt;-330&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p27 ft76"&gt;FHS/Försvarsmakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p27 ft39"&gt;Officersutbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p215 ft39"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p40 ft39"&gt;1.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p214 ft35"&gt;&lt;NOBR&gt;-150&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p27 ft39"&gt;TPV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p27 ft39"&gt;Rekrytering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p216 ft39"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p40 ft39"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p217 ft39"&gt;&lt;NOBR&gt;-3&lt;/NOBR&gt; 022&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td65"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td67"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td68"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p218 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Därutöver tillkommer 75 miljoner kronor som Försvarsmakten planerar att spara inom FMLOG 2009 vilka inte räknas in i Stödutredningens samlade besparing.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;**&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Justering med anledning av att myndighetskostnaden för FMV reducerats till följd av besparings- förslag inom forskning och utveckling (anslagen 1:3 och 1:5).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Ett användbart och tillgängligt försvar. Stödet till Försvarsmakten. Försvarsdepartementet, FÖ 2009:A.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft21"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB33660x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td58"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Utgångspunkter, m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p221 ft9"&gt;Uppdelat på de olika utpekade områden i kommitténs direktiv faller Stödutredningen förslag ut enligt följande. För en fullständig beskrivning hänvisas till Stödutredningens rapport.&lt;A href="#page_60"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft44"&gt;Försvarsmaktens centrala ledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Stödutredningen föreslog att ansvaret för materiel- och logistikför- sörjningen sammanförs under en chef. Vissa resurser för strategisk planering och långsiktig inriktning föreslogs föras över från För- svarsmaktens högkvarter till Regeringskansliet (Försvarsdeparte- mentet) för att förstärka regeringens möjligheter till långsiktig och strategisk styrning av det militära försvaret. Enligt utredningens förslag skulle högkvarterets totala kostnader, exklusive den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, kunna reduceras med cirka 340 miljoner kronor senast från 2012 jämfört med kostnadsutfallet 2008. Detta skulle innebära en årlig besparing på anslaget 1:1 För- bandsverksamhet och beredskap om cirka 330 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;Högkvarterets bemanning, exklusive den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, föreslog reduceras med cirka 370 årsarbets- krafter – jämfört med utfallet 2008 – senast under 2011 varvid personalstyrkan skulle uppgå till cirka 1 000 årsarbetskrafter från 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft44"&gt;Forskning och utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Stödutredningen föreslog att kostnaderna för forskning och utveck- ling skulle reduceras med totalt 1 200 miljoner kronor. Vidare före- slogs att Forskning och utveckling finansierad av anslaget 1:1 skulle upphöra fr.o.m. 2011, vilket skulle innebära en årlig besparing på cirka 30 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;Materielutveckling, där beslut om serieanskaffning inte fattats, skulle finansieras inom ramen för anslaget 1:5 fr.o.m. 2011. Dock skulle inga medel överföras från anslaget 1:3 till 1:5, vilket skulle innebära en årlig besparing på anslaget 1:3 med cirka 680 miljoner kronor fr.o.m. 2011. Därutöver skulle anslaget 1:5 Forskning och tek- nikutveckling halveras, vilket motsvarade en besparing om 490 miljoner kronor, senast fr.o.m. 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Ett användbart och tillgängligt försvar. Stödet till Försvarsmakten, Försvarsdepartementet, Fö 2009:A.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft21"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Utgångspunkter, m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft44"&gt;Materielförsörjning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Stödutredningen föreslog att inom materielförsörjningen skulle FMV:s myndighetskostnad reduceras till cirka 1 000 miljoner kronor från 2011, vilket skulle innebära en årlig besparing med 435 miljoner kronor. Därutöver skulle 45 miljoner kronor överföras till en ny myndighet för exportstöd och försäljning av övertalig materiel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Vidare föreslog utredningen att Försvarsmaktens generella bidrag till provplatserna, den s.k. basplattan, skulle utgå fr.o.m. 2011, vilket skulle medföra en årlig besparing på anslaget 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar med 150 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft44"&gt;Logistik inom Försvarsmakten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Stödutredningen genomförde inte några egna analyser av logistik- verksamheten utan grundade sin bedömning på Försvarsmaktens underlag. Utredningen bedömde att den genomsnittliga årliga besparingen inom FMLOG borde kunna uppgå till minst 100 miljoner kronor för perioden &lt;NOBR&gt;2010–2014.&lt;/NOBR&gt; Enligt utredningen bedömdes kost- naderna för FMLOG 2015 kunna vara minst 575 miljoner kronor lägre jämfört med 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Stödutredningen ansåg i övrigt att FMV borde ha till uppgift att upphandla varor och tjänster för Försvarsmaktens behov och därvid pröva möjligheterna till s.k. &lt;NOBR&gt;offentlig-privata&lt;/NOBR&gt; samverkanslösningar (OPS).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft44"&gt;Övriga förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft9"&gt;Stödutredningen föreslog vidare – utöver ovan angivna besparingar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft9"&gt;– även följande åtgärder för nu berörda verksamheter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;FMV och FOI föreslogs avvecklas och ny stödmyndighet bildas för det militära försvaret. Till den nya myndigheten skulle föras delar av verksamheterna vid nämnda myndigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;FHS föreslogs avvecklas varvid delar av verksamheten förs över till Försvarsmakten respektive inordnas som en del av ett befintligt universitet eller högskola.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft21"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB33662x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td58"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Utgångspunkter, m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningen ska enligt sitt uppdrag beakta samt- liga remissyttranden över Stödutredningen. I det följande samman- fattas de närmast berörda remissinstansernas&lt;A href="#page_62"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;synpunkter med avseende på de frågeställningar och verksamhetsområden som omfattas av utredningens direktiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft44"&gt;Forskning och utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft9"&gt;När det gäller forskning och utveckling är myndigheternas huvud- sakliga invändningar mot Stödutredningen att föreslagna besparingar endast omfattar den &lt;SPAN class="ft16"&gt;inte objektsbundna forskningen &lt;/SPAN&gt;(eller forskning som inte lett till serieanskaffning). Denna avgränsning ger obalans i förslagen, både sett till vilken forskning som behöver bedrivas (FMV) och till vilka aktörer som bedriver den (FOI). Omfatt- ningen av de föreslagna besparingarna inom forskningen bedöms medföra oönskade effekter (FM, FOI).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft44"&gt;Materiel- och logistikverksamheterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;Enligt FMV borde materielfrågorna ha analyserats utifrån ett livs- cykelkostnadsperspektiv snarare än att fokusera på myndighetens myndighetskostnader. De föreslagna besparingarna på FMV:s myn- dighetskostnader (435 miljoner kronor) riskerar medföra leverans- problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft9"&gt;Genom att behandla materiel- och logistikförsörjningen som en helhet borde ytterligare effektiviseringsmöjligheter kunna skapas, bland annat FMLOG verksamhet. Försvarsmakten anser att en sam- manhållen logistik- och materieltjänstenhet inom den egna myndig- heten kan ge besparingar på högst 950 miljoner kronor från 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;FMV framhåller att det saknas analyser och förslag rörande vissa av myndighetens verksamhetsområden, bland annat vidmakt- hållande av materiel, en verksamhet som enligt FMV rymmer en betydande besparingspotential.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Försvarsmyndigheterna, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Fortifika- tionsverket. För övriga remissinstanser hänvisas till respektive remissvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft21"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Utgångspunkter, m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft44"&gt;Förslagen till strukturförändring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;I fråga om förslagen till strukturförändringar intar Försvarsmakten och FMV olika ståndpunkter när det gäller ansvaret för en sam- manhållen logistikverksamhet. FMV framhåller att logistik huvud- sakligen är en stödverksamhet för försörjningslösningar som inte utgör ett naturligt statligt åtagande, vilket bör aktualisera andra verksamhetsformer. Försvarsmakten motsätter sig en lösning där en sammanhållen logistikverksamhet organiseras utanför myndig- heten då detta bedöms medföra att Försvarsmakten i hög grad blir beroende av en annan myndighet för omfattande delar av det stöd som krävs för Försvarsmaktens kärnverksamhet. I övrigt framhåller Försvarsmakten fördelarna med en helhetslösning där myndighets- gränser elimineras, ansvarsförhållanden kan klargöras och styr- ningen kan ske mer enhetligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft9"&gt;Dessutom kan nuvarande dubblering av kompetenser reduceras och administrationen effektiviseras. Även FMV framhåller vikten av effektiv styrning och tydliga ansvarsförhållanden inom materiel- och logistikförsörjningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Såväl Försvarsmakten som FMV efterlyser alternativ till Stöd- utredningens förslag rörande en ny stödmyndighet som även inkluderar delar av den framtida försvarsforskningen. Som alternativ pekar myndigheterna på möjligheten att föra forskningen till ett branschforskningsinstitut eller holdingbolag inom ramen för en myndighetslösning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Försvarsmakten och FMV framhåller tveksamheter inför Stöd- utredningens förslag att föra resurser för strategisk planering från Högkvarteret till Försvarsdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft44"&gt;Övriga synpunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft9"&gt;Andra synpunkter som förts fram är i korthet följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Stödutredningen har inte analyserat försvarsmyndigheternas stöd till andra statliga verksamheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Det saknas konsekvens- och riskanalyser med avseende på verk- samhet, kompetens och resurser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Analysen av förslagens genomförbarhet inom angivna tidsramar är bristfällig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Bedömningar i fråga om vissa besparingsmöjligheterna brister.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft21"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB33664x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td58"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Utgångspunkter, m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Vissa antaganden och tolkningar som utredningen gjort av myndigheternas redovisade underlag är felaktiga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Stödutredningens förslag i det fortsatta arbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft44"&gt;Olika förhållningssätt till stöd, m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft16"&gt;Olika definitioner av begrepp, m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningen har tidigare i detta kapitel redogjort för vilken betydelse en närmare definition av olika begrepp kan antas ha för utredningens arbete. Denna syn men även tillämp- ningen av begreppen skiljer sig något från Stödutredningens, som definierade stödverksamhet efter organisatoriska ramar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningens analyser och slutsatser kommer av denna anledning därmed inte att i alla delar att sammanfalla med Stödutredningens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft16"&gt;Skillnad i omfattningen av utredningsuppdragen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningens uppdrag omfattar även färre verk- samheter än Stödutredningens. Exempelvis omfattas inte officers- utbildning, vissa frågor rörande Högkvarterets ledning och inter- nationellt samarbete, vilket utgör en grundläggande skillnad mellan utredningarna.&lt;A href="#page_64"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningen har därför att som utgångspunkt ta Stödutredningen förslag på kostnadsreduceringar för kvarstående verksamheter, vilka uppgår till mellan 2 212 och 2 542 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft16"&gt;Skillnader i myndigheternas olika underlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Försvarsmyndigheterna har i sina remissvar på Stödutredningens olika förslag framfört att det finns oklarheter i den ekonomiska redovisningen i utredningens underlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningen har mot denna bakgrund och med stöd av berörda myndigheter försökt klarlägga och uppdaterat kost-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;De besparingsförslag om totalt 3 022 miljoner kronor (Tabell 1) som Stödutredningen lade kan helt eller delvis reduceras med 330 miljoner kronor (HKV), 330 miljoner kronor (Officers- utbildningen) samt 150 miljoner kronor (Prövning och uttagning av militär personal).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft21"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Utgångspunkter, m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft9"&gt;nadsutfallet för 2008. Myndigheternas underlag till utredningen är dock inte alltid överensstämmande med de uppgifter som redovisas i Stödutredningen. Skillnaderna beror främst på olika definitioner och avgränsningar av verksamheter med tillhörande kostnader. I synnerhet gäller detta utvecklingsverksamheten i vid mening, vars kostnader belastar olika anslag. Försvarsstrukturutredningen noterar att i direktiven anges att utredningen ska utgå från de förslag som redovisats av Stödutredningen och att föreslagna kostnadsreducer- ingar ska uppgå till minst två miljarder kronor årligen från 2012. Utredningen konstaterar mot bakgrund av det ovan angivna att förslag på kostnadsreduceringar enligt den fördelning på områden som Stödutredningen tillämpat är mycket svår att genomföra och inte blir rättvisande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Avgränsning av uppdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft16"&gt;Frågan om insatsorganisationens omfattning och innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Under utredningsarbetet har uppkommit frågan om den närmare avgränsningen mellan insatsorganisationens logistikverksamhet och övrig materiel- och logistikverksamhet inom Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Utredningen tolkar uppdraget som att i detta inte kan anses ingå att ta ställning till den framtida insatsorganisa- tionen och dess innehåll i de delar som berör stödverksamheten, bl.a. vad avser logistikverksamheten. Ett eventuellt framtida behov av att se över omfattningen av och innehållet i insatsorganisationen i de delar som kan anses beröra utredningens uppdrag är – enligt utredningens mening – en fråga för regeringen och riksdagen att ta ställning till. En ytterligare utgångspunkt för utredningens arbete har därför varit att endast lämna sådana förslag som medför att den nu fastställda insatsorganisationens omfattning och innehåll inte påverkas. Detta innebär att utredningen inte närmare prövar vilken materielförsörjningsverksamhet eller logistikverksamhet som insats- organisationens olika logistikförband eller övriga förband bör inne- hålla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft21"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB33666x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;3 Tidigare utredningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Under &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; har ett antal utredningar haft i uppdrag att kart- lägga och lämna förslag till ändringar avseende försvarets forsk- nings- och utvecklingsverksamhet samt materiel- och logistik- försörjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft9"&gt;I detta kapitel behandlas några av de utredningar som har genomförts sedan millennieskiftet och som har berört försvarets stödverksamheter eller delar av dessa verksamheter. Den s.k. Stödutredningens förslag behandlas i andra delar av betänkandet och tas inte upp i det följande. I kapitlet redogörs översiktligt för utredningarna och de olika förslag som lämnats av respektive utredning.&lt;A href="#page_66"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;2001 års materielförsörjnings- och forskningsutredningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Materielförsörjningsutredningen &lt;/SPAN&gt;hade till uppgift att kartlägga nuläge och förändringsfaktorer inom materielförsörjningen och att föreslå utvecklings- och effektiviseringsåtgärder. Resultatet av arbetet redovisades i två betänkanden, &lt;SPAN class="ft52"&gt;Det militära försvarets materiel- försörjning – Delbetänkande från Materielförsörjningsutredningen&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_66"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och &lt;SPAN class="ft52"&gt;Försvarsmateriel på nya villkor&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_66"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft10"&gt;Utredningen hänvisade i sitt slutbetänkande till att villkoren för det militära försvarets materielförsörjning har förändrats i ett antal grundläggande avseenden sedan &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; början. Utredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Detta kapitel bygger på underlagsrapporten &lt;SPAN class="ft84"&gt;Tidigare beslut och utredningar vad gäller försvarets stödverksamheter &lt;/SPAN&gt;framtagen på utredningens uppdrag. Rapporten återfinns i sin hel- het som bilaga 3 till betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;SOU 2000:54.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;SOU 2001:21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft21"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB33667x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;konstaterade bl.a. att Sverige har förändrat sin försvarspolitik mot ett insatsförsvar med uppgifter både nationellt och internationellt, att det internationella försvarsmaterielsamarbetet har utvecklats starkt samt att den tekniska utvecklingen har haft stor betydelse för sättet att bedriva militär operativ verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;Utredningens förslag hade en rätt principiell karaktär. Man föreslog att materielprocessen skulle ändras så att större vikt skulle läggas vid tidiga faser i arbetet, att regeringens ledning av materiel- försörjningen borde bli mer aktiv och att Försvarsdepartementets kompetens och kapacitet inom detta område borde förstärkas. Dessutom borde ansvarsfördelningen och samarbetsformerna mellan olika aktörer inom materielförsörjningen utvecklas och för- tydligas. Utredningen ansåg även att man borde lägga ned mer arbete på tidiga faser i materielprocessen och att nya upp- handlingsformer borde tas fram inom materielförsörjningen. Man underströk också att det är viktigt att stärka det internationella samarbetet inom materielförsörjningsområdet och att samverka med försvarsindustrin i syfte att skapa goda förutsättningar för en konkurrenskraftig industri som kan hävda sig i det internationella samarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft52"&gt;Forskningsutredningen &lt;SPAN class="ft53"&gt;redovisade också två betänkanden, &lt;/SPAN&gt;Forsk- ning och utveckling för totalförsvaret - Kartläggning och problem- inventering&lt;A href="#page_67"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Forskning och utveckling för totalförsvaret – Över- väganden och förslag till åtgärder&lt;A href="#page_67"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;. Forskningsutredningen redovisade sitt slutbetänkande nästan samtidigt som Materielförsörjnings- utredningen och hade även ett visst samarbete med denna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Forskningsutredningen konstaterade i sitt slutbetänkande att &lt;NOBR&gt;FoU-verksamheten&lt;/NOBR&gt; har en central betydelse i ett läge då det råder stor osäkerhet om framtiden. Utredningen föreslog att regeringen borde besluta om en &lt;NOBR&gt;FoU-strategi&lt;/NOBR&gt; på statsmaktsnivå för försvars- forskningen och att ambitionsnivån inom området borde höjas väsentligt. I detta syfte föreslog utredningen att anslagen till FoU- verksamhet borde utökas med 500 miljoner kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Utredningen föreslog även att Försvarsmakten och dåvarande Överstyrelsen för civil beredskap skulle utarbeta en gemensam strategi avseende fyra forskningsområden (&lt;SPAN class="ft16"&gt;internationella insatser&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft16"&gt;skydd av samhällsviktig infrastruktur&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft16"&gt;informationsoperationer &lt;/SPAN&gt;och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;NBC-frågor&lt;/SPAN&gt;).&lt;/NOBR&gt; Vidare föreslog Forskningsutredningen att det borde inrättas en &lt;NOBR&gt;FoU-beredning&lt;/NOBR&gt; för totalförsvarets &lt;NOBR&gt;FoU-verksamhet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;SOU 2000:84.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;SOU 2001:22.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft21"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB33668x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td8"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td69"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p244 ft9"&gt;inom Regeringskansliet. Beredningen borde ledas av försvars- ministern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Organisationsöversyner under perioden &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2002–2004&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Under perioden &lt;NOBR&gt;2002–2004&lt;/NOBR&gt; genomfördes tre organisationsöver- syner av stödmyndigheter av externa utredare på regeringens upp- drag. Den första av dessa var &lt;NOBR&gt;STYROM-utredningen&lt;/NOBR&gt; som avsåg Försvarets materielverk (FMV)&lt;A href="#page_68"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. De övriga var &lt;NOBR&gt;FOI-utredningen&lt;A href="#page_68"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_68"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och Försvarshögskoleutredningen&lt;A href="#page_68"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;STYROM-utredningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt; &lt;/SPAN&gt;hade till uppgift att genomföra en översyn av FMV i syfte att belysa verkets resursutnyttjande och organisation. Utredningen ansåg att riksdagens insyn i frågor om försvarets materielförsörjning borde förbättras och att regeringen borde fastställa den tioåriga materielplanen i sin helhet. Dessutom föreslog utredningen att ett nytt beredningsorgan – Materiel- beredningen – borde inrättas i Försvarsdepartementet. Enligt utredningen borde Försvarsdepartementet dessutom inrätta en materielenhet med uppgift att handlägga materielfrågorna inom departementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft9"&gt;Beträffande FMV föreslog utredningen att materielprojekten borde bli styrande för verksamhetens ledning, dimensionering och utveckling. I konsekvens härmed föreslog utredningen att FMV borde införa en projektorganisation. I syfte att stärka Försvars- makten som beställare av materiel föreslog utredningen dessutom att man borde tillsätta en Funktionsdirektör inom Försvarsmakten med uppgift att beställa materiel och att följa upp pågående materielprojekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;FOI-utredningens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt; &lt;/SPAN&gt;uppdrag var att utvärdera styrningen av Total- försvarets forskningsinstitut (FOI), myndighetens effektivitet och organisation, dess samverkan med civila aktörer och internationella forskningsorgan samt utnyttjandet av FOI:s forskningsresultat. Utredningen konstaterade att det fanns vissa problem vid över- föringen av forskningsresultat till användarna men att de undersök- ningar av kundnytta som genomförts visade att FOI:s verksamhet över tiden blivit mer relevant ur kundernas perspektiv. Vad gäller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;SOU 2002:39. &lt;/SPAN&gt;STYROM - Översyn av Försvarets materielverk&lt;SPAN class="ft13"&gt;. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;STYROM-utredningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;SOU 2004:41. &lt;/SPAN&gt;Totalförsvarets forskningsinstitut. En översyn&lt;SPAN class="ft13"&gt;. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;FOI-utredningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;SOU 2004:58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;. Försvarshögskolan. En översyn&lt;/SPAN&gt;. Försvarshögskoleutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft21"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB33669x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;styrningen av verksamheten ansåg &lt;NOBR&gt;FOI-utredningen&lt;/NOBR&gt; att avgifts- finansiering även fortsättningsvis borde vara huvudprincipen för FOI:s finansiering. Dialogen mellan beställarna och FOI ansågs fungera väl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Försvarshögskoleutredningen &lt;/SPAN&gt;hade ett uppdrag som liknade FOI- utredningens. Utredningens uppgift var att utvärdera regeringens och uppdragsgivarnas styrning av Försvarshögskolan (FHS), granska skolans organisation och effektivitet samt belysa uppdrags- givarnas värdering av FHS kompetens och forskningsresultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Försvarshögskoleutredningen ansåg att FHS uppgifter samt uppgiftsfördelningen mellan skolan och andra myndigheter inte borde ändras. Avgiftsfinansiering borde enligt utredningen också i fortsättningen vara den huvudsakliga finansieringsformen. I övrigt ansågs regeringens övergripande styrning av FHS behöva förtyd- ligas något. De utvärderingar som Försvarshögskoleutredningen initierat visade att FHS uppdragsgivare i allmänhet var nöjda med kvaliteten på såväl utbildningen som på forskningen. Utredningen konstaterade vidare att FHS har ett gott samarbete med flera universitet och högskolor men att detta samarbete borde utvecklas ytterligare. Detsamma ansågs gälla utbytet med andra länders för- svarshögskolor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Försvarsförvaltningsutredningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft16"&gt;Försvarsförvaltningsutredningens &lt;SPAN class="ft9"&gt;uppdrag var att genomföra en över- syn av lednings- och myndighetsorganisationen inom det militära försvaret. I uppdraget ingick att föreslå kostnadsreduceringar i stor- leksordningen 2 miljarder kronor. Utredningen lämnade ett betänkande, &lt;/SPAN&gt;En effektiv förvaltning av insatsförsvaret&lt;A href="#page_69"&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Beträffande Försvarsmaktens centrala ledning föreslog utred- ningen att högkvarterets organisation borde ses över och att antalet tjänster borde reduceras med &lt;NOBR&gt;150–200&lt;/NOBR&gt; relativt den organisation som gällde den 1 juli 2005. Utredningen föreslog även att det reducerade högkvarteret skulle samlokaliseras med FMV i Tre Vapen senast den 1 januari 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Vad gäller materielförsörjningen föreslog utredningen att denna verksamhet i ökad utsträckning borde inriktas mot utnyttjande av befintlig materiel och – vid nyanskaffning – materiel som finns på den internationella marknaden eller som utvecklas i samverkan med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;SOU 2005:96.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft21"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td8"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td69"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p253 ft9"&gt;andra länder. Inslaget av egenutvecklad materiel förutsattes därigenom kunna minska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;Utredningen såg även en integrerad ledning av materiel- processen som en förutsättning för att den nya materielför- sörjningsstrategin skulle kunna förverkligas. Med detta avsåg utredningen ett nära samarbete mellan Försvarsmakten och FMV i tidiga skeden av materielprocessen. Detta skulle göra det möjligt att eliminera dubbelkompetenser vid myndigheterna och att för- korta ledtiderna vid anskaffning av materiel. Utredningen föreslog dessutom att statens ansvar inom materielförsörjningen skulle förskjutas mot åtgärder på högre systemnivåer medan industrins åtagande skulle utökas på lägre systemnivåer. Detta skulle resultera i en överföring av uppgifter till industrin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft9"&gt;Utredningen bedömde att det fanns en betydande potential för kostnadsminskningar inom FMLOG:s verksamhetsområde och att överföring av verksamhet från FMLOG är en förutsättning för att man ska kunna etablera systemhus vid industrin. Utredningen preciserade dock inte storleken på de kostnadsminskningar som skulle kunna uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;Vad gäller försvarsforskningen konstaterade utredningen att forsk- nings- och utvecklingsverksamheten vid FOI och FHS expanderat kraftigt under perioden &lt;NOBR&gt;1997–2004.&lt;/NOBR&gt; Efter en jämförelse med övriga nordiska länder konstaterade utredningen att den svenska försvars- forskningen är den i särklass mest omfattande. Utredningen föreslog att verksamheten vid FOI skulle renodlas till teknisk och naturvetenskaplig forskning samt teknikutveckling medan forsk- ningen vid FHS skulle renodlas till att omfatta samhällsveten- skaplig och beteendevetenskaplig forskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft9"&gt;Utredningen föreslog kostnadsreduceringar om totalt 2 110 mil- joner kronor t.o.m. 2008 i förhållande till utfallet år 2004. Av detta belopp hänförde sig 1 400 miljoner kronor till kostnadsreduceringar inom områdena materielförsörjning och logistik samt forskning och utveckling. Däremot föreslog utredningen inga förändringar i myndighetsstrukturen. Beträffande denna fråga framhöll man att strukturfrågorna är viktiga men att samarbetet mellan myndig- heterna är väl så viktigt. Man fäste också stor vikt vid en förändrad ansvarsfördelning mellan myndigheterna och industrin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft9"&gt;Fördelningen av utredningens besparingsförslag på anslag och myndigheter framgår av tabellen nedan:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft21"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB33671x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;Tidigare utredningar SOU 2011:36&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft34"&gt;Tabell 3.1 Försvarsförvaltningsutredningens besparingsförslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Anslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Myndighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p256 ft76"&gt;Belopp (Mkr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Anmärkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td74"&gt;&lt;P class="p40 ft37"&gt;6:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft37"&gt;FM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td76"&gt;&lt;P class="p257 ft37"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td77"&gt;&lt;P class="p27 ft37"&gt;Högkvarteret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;6:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;MUST&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p257 ft34"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;6:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p257 ft34"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Fastighetsförvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;6:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FortV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p257 ft34"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Fastighetsförvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;6:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FHS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p257 ft34"&gt;160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Officersutbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;6:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FHS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p257 ft34"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Forskning, utveckling och stöd, m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;6:2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FMV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p257 ft34"&gt;900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;6:2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FOI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p257 ft34"&gt;325&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p27 ft39"&gt;Forskning, teknikutveckling, utveckling, m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;6:2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FHS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p257 ft34"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Forskning och teknikutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;6:5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;TPV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p257 ft34"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Mönstring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;6:7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FRA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p257 ft34"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;6:8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FOI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p257 ft34"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Forskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td70"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td72"&gt;&lt;P class="p257 ft34"&gt;2 110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p258 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Statskontoret &lt;/SPAN&gt;genomförde tre granskningar av det omställnings- arbete som följde efter det att regeringen hade tagit ställning till utredningens förslag. Slutrapporten från granskningsarbetet kom i juni 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Statskontorets övergripande slutsats var att resurser mot- svarande drygt 2 miljarder kronor hade frigjorts inom stödverk- samheterna. De åtgärder som hade genomförts omfattade både minskade myndighetskostnader och en anpassning till förändrade beställningar från Försvarsmaktens sida. Därmed hade regeringens ursprungliga mål vad gäller kostnadsreduktioner och beställnings- minskningar totalt sett överträffats något. Statskontoret framhöll särskilt att FMV hade reducerat sina kostnader i större utsträck- ning än vad som följde av regeringens uppdrag och att detta dessutom hade skett ett år tidigare än vad regeringen beslutade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Försvarsstyrningsutredningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft16"&gt;Försvarsstyrningsutredningens &lt;SPAN class="ft9"&gt;uppdrag var att analysera och värdera styrnings- och finansieringsformerna inom försvaret. Utredningen omfattade hela styrkedjan från riksdagen via regeringen till för- svarets myndigheter. &lt;/SPAN&gt;Statskontoret &lt;SPAN class="ft9"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Ekonomistyrningsverket &lt;SPAN class="ft9"&gt;genomförde flera utredningar på uppdrag av Försvarsstyrnings- utredningen. Dessa utredningar redovisades i fristående&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft21"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB33672x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td8"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td69"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p262 ft9"&gt;rapporter&lt;A href="#page_72"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Utredningen lämnade ett betänkande, &lt;SPAN class="ft16"&gt;Styrning av insatsförsvaret&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_72"&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;Försvarsstyrningsutredningen gjorde en omfattande genomgång av styrningen av försvaret och konstaterade att styrningen är komplex och att det finns oklarheter i roll- och ansvarsfördel- ningen. Utredningen fann dock ingen anledning att ändra på de grundläggande formerna för finansieringen av försvaret. Beträff- ande uppdragsstyrningen konstaterade Försvarsstyrningsutred- ningen att kritik har riktats mot denna styrform men att utred- ningen inte funnit någon bättre modell för styrningen av stödet till Försvarsmakten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;I syfte att underlätta riksdagens styrning av försvaret föreslog Försvarsstyrningsutredningen att regeringen skulle överlämna en årlig resultatskrivelse till riksdagen. Utredningen ansåg också att budgetpropositionen borde kortas ned och enbart ta upp informa- tion som är relevant för riksdagens beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft9"&gt;Försvarsstyrningsutredningen ansåg vidare att regeringens styr- ning och uppföljning av försvaret borde stärkas. Utredningen framhöll att Försvarsdepartementet borde leda försvarsplaneringen. Detta förutsatte i sin tur att Försvarsdepartementets &lt;NOBR&gt;analys-,&lt;/NOBR&gt; planer- ings- och styrförmåga förstärks. Försvarsstyrningsutredningen före- slog också att regeringens detaljstyrning av Försvarsmakten borde minska i vissa avseenden, bl.a. vid tillsättningen av befattningar i Högkvarteret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;Vad gäller Försvarsmaktens interna styrning pekade utred- ningen på konflikter som uppstår mellan de båda styrmodeller som tillämpas (centraliserad uppdragsstyrning respektive intern- debitering inom ramen för en &lt;NOBR&gt;beställar-/utförarrelation).&lt;/NOBR&gt; FMLOG redovisades som ett exempel på en verksamhet där konflikter av detta slag anses ha uppstått. Som nämnts såg Försvarsstyrnings- utredningen dock ingen anledning att ifrågasätta den avgifts- baserade uppdragsstyrningsmodellen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;2005:7. &lt;/SPAN&gt;Riksdagens och regeringens styrning av försvaret&lt;SPAN class="ft72"&gt;, Statskontoret; PM 2005. &lt;/SPAN&gt;Försvarets styrning – styrkedjan från statsmakternas beslut till verklighet&lt;SPAN class="ft72"&gt;, Statskontoret (Dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;2004/431-5);&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt; samt ESV 2005:10. &lt;/SPAN&gt;Styrningen av försvaret&lt;SPAN class="ft72"&gt;. Ekonomistyrningsverket..&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;SOU 2005:92.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft21"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB33673x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p211 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Utredningarnas genomslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;2004 års försvarsbeslut medförde att besparingsperspektivet kom att bli dominerande i det förändringsarbete beträffande försvarets stödverksamheter som initierades från statsmaktsnivå från mitten av 2000 och framåt. De utredningar som genomfördes före denna tidpunkt utgick därför från andra förutsättningar än vad som senare kom att gälla. Försvarsförvaltningsutredningen var den första av de besparingsutredningar som tillsattes beträffande stöd- verksamheterna efter 2004 års försvarsbeslut. Utredningen föreslog kostnadsreduktioner i försvarets lednings- och stödverksamheter om totalt 2 miljarder kronor per år. Försvarsförvaltningsutred- ningens förslag genomfördes till stora delar. Omställningsarbetet kunde genomföras enligt plan och de föreslagna reduktionerna och effektiviseringarna bedömdes ha realiserats i planerad utsträckning. Omställningen innebar att personalstyrkan vid stödmyndigheterna minskade med sammanlagt 1 100 årsarbetskrafter mellan 2004 och 2008. Detta bedömdes dock inte ha påverkat myndigheternas leveransförmåga&lt;A href="#page_73"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft9"&gt;Försvarsstyrningsutredningen behandlade försvarets styrnings- och finansieringsformer generellt. Hela styrkedjan från riksdagen via regeringen till försvarets myndigheter analyserades. Stöd- verksamheterna berördes indirekt på så sätt att uppdragsstyrningen vad en av de styrningsformer som omfattades av utredningens uppdrag. Försvarsstyrningsutredningen föreslog dock inte några förändringar i denna styrningsform. Varken Försvarsstyrnings- utredningen eller andra utredningar som genomfördes beträffande styrningen av försvaret medförde några långtgående ändringar av den grundläggande styrmodellen. Däremot genomfördes mindre ändringar som syftade till att ytterligare renodla användningen av anslags- och avgiftsfinansiering inom ramen för modellen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft9"&gt;Ingen av de utredningar som behandlats i detta kapitel har före- slagit några större förändringar i myndighetsstrukturen inom stöd- verksamheterna. De första förslagen till långtgående förändringar i myndighetsstrukturen inom stödverksamheterna redovisades av Försvarsberedningen i den rapport som kom i juni 2008. Som framgår av kapitel 2 redovisade även Stödutredningen långtgående förslag till strukturförändringar inom stödverksamheterna. En följd av Stödutredningen blev att Försvarsexportmyndigheten inrättades 2010 med ansvar för exportstöd och försäljning av övertalig materiel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2009:11. &lt;/SPAN&gt;Omställning av det militära försvaret. Status i juni 2009&lt;SPAN class="ft15"&gt;. Statskontoret.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft21"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB33674x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p267 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Forsknings- och utvecklings- verksamheten i dag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Forskning och utveckling (FoU) för försvarets behov utgör en del av den vidare processen att forma en säkerhets- och försvarspolitik, att utforma försvarets olika delar, att skapa funktioner, enheter och förband samt utveckla försvarsförmåga. FoU bidrar i olika grad till utvecklingen inom angivna delar. Det är i detta sammanhang därför nödvändigt att beskriva kopplingen mellan FoU och utformning av funktioner, förband och system inom det militära försvaret samt de funktioner som stödjer samhällets krisberedskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;Denna koppling sker inom det militära försvaret främst genom den doktrin- och strategiutveckling samt studie- och planerings- process som Försvarsmakten bedriver i samverkan med försvars- sektorns övriga myndigheter och i viss utsträckning även industrin. Inom området för samhällets krisberedskap har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) motsvarande roll som För- svarsmakten har inom det militära försvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft9"&gt;I detta kapitel redovisas en kartläggning av innehållet i dagens FoU samt hur FoU i dagsläget leds, inriktas och nyttiggörs för olika ändamål inom det militära försvaret. Kartläggningen baseras på styrande dokument och underlag som inhämtats från berörda myndigheter samt den konsultrapport som lämnats till utredningen av konsultföretaget PricewaterhouseCoopers (PWC)&lt;A href="#page_74"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;I konsultrapporten framhålls att beskrivningen i rapporten utgår dels från skriftligt under- lag som lämnats av berörda myndigheter, dels från observationer i samband med arbets- möten, föredragningar och intervjuer. Beskrivningen utgår från formella styrdokument och gemensamma underlag och kan inte anses vara heltäckande när det gäller informell styrning eller faktisk tillämpning av gällande riktlinjer eller processbeskrivningar. Vidare anges genom intervjuer med berörd personal samt av tillgängliga utvärderingar, rapporter och annan doku- mentation, att det finns exempel på felaktig eller ineffektiv tillämpning av gällande riktlinjer för forsknings- och utvecklingsverksamheten. Det finns även tecken på att styrande doku- ment inte har synkroniserats med samordningsavtal. Konsultens rapport har även kvalitets- säkrats genom granskning av till utredningen knutna myndighetsexperter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft21"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB33675x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p211 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Försvarets FoU kan beskrivas ur olika perspektiv och värderas från olika utgångspunkter. FoU ska inriktas så att den stödjer utveck- lingen inom berörda delar av statsbudgetens utgiftsområde 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;FoU spelar en roll i ett &lt;/SPAN&gt;säkerhetspolitiskt, försvarspolitiskt &lt;SPAN class="ft9"&gt;såväl som ett &lt;/SPAN&gt;näringspolitiskt &lt;SPAN class="ft9"&gt;perspektiv. Detta kan sägas handla om tre aspekter: för det första så utgör resultat från FoU på försvars- och säkerhetsområdet, genom sin karaktär av framåtblickande och kun- skapsgenererande, en viktig del av grunden för svensk försvars- och säkerhetspolitik i vid mening; för det andra så utgör FoU på för- svars- och säkerhetsområdet en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;kunskaps-,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; kompetens- och tek- nikgenererande resurs som innebär att Försvarsmakten och andra aktörer på området bättre kan lösa sina uppgifter och stå redo för framtidens utmaningar; och för det tredje så genererar FoU inno- vationer och näringspolitiska effekter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;FoU på försvarsområdet – syfte med verksamheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Det övergripande syftet med Försvarsmaktens FoU är att både på kort och lång sikt stödja den fortsatta realiseringen av ett flexibelt och tillgängligt insatsförsvar. Pågående och planerade insatser ska stödjas genom tidig och effektiv avtappning av resultat från FoU. FoU ska bidra till att ge Försvarsmakten den handlingsfrihet som krävs för att kunna möta framtida osäkerheter, förändrade förmåge- behov samt de möjligheter och risker som nya teknologier skapar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Ett problem i sammanhanget är att de flesta myndigheter inte skiljer mellan FoU eller andra närliggande verksamheter.&lt;A href="#page_75"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Samma situation föreligger för Försvarsmakten. Därmed existerar det svåra gränsdragningsproblem inom ramen för det som Försvarsmakten väljer att definiera som FoU rörande vad som verkligen kan sägas vara FoU respektive exempelvis analys och utvärdering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Vi har i vår definition av &lt;SPAN class="ft16"&gt;forskning &lt;/SPAN&gt;respektive &lt;SPAN class="ft16"&gt;utvecklingsverk- samhet &lt;/SPAN&gt;valt att utgå från de definitioner som tidigare har presente- rats i kapitel 2, &lt;SPAN class="ft16"&gt;Utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Inom Försvarsmakten finns oftast en bestämd militär tillämp- ning i sikte för forskningssatsningar. Försvarsmakten bedriver behovs-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;SOU 2008:118, &lt;/SPAN&gt;Styra och ställa – förslag till en effektivare statsförvaltning&lt;SPAN class="ft15"&gt;, avsnitt 2.6.3. Förvaltningskommittén.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft21"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td79"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft9"&gt;motiverad forskning vilket i myndighetens fall innebär att forsk- ningens frågeställningar ska vara relevanta för den aktuella tillämp- ningen genom att spårbarhet finns mellan operativa behov eller krav och forskningsfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft9"&gt;Med begreppet utvecklingsverksamhet avses primärt kunskaps- utveckling i en vid bemärkelse, som underlag för förmågeinriktning och/eller materielförsörjning. FoU för Försvarsmaktens behov bedrivs i varierande omfattning vid förband, skolor och centra samt via externa beställningar, främst till Försvarets materielverk (FMV), Försvarshögskolan (FHS), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Fortifikationsverket (FortV) samt industri/företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;Med den definition som vi har valt av forskning respektive utveckling är det analys- och metodstöd som FOI lämnar i formen av t.ex. direktstöd inne i Försvarsmaktens högkvarter alternativt tekniska undersökningar i nära anslutning till Försvarsmaktens insatser verksamheter som befinner sig i ett gränsland mellan FoU och annan verksamhet. Dessa verksamheter spelar viktiga roller för Försvarsmaktens strategiska kompetens- och kunskapsförsörjning, men de definitioner av FoU som vi har valt fångar inte all relevant verksamhet. En vägledande princip för att lyckas fånga in det som kan inkluderas i &lt;NOBR&gt;FoU-verksamhet&lt;/NOBR&gt; har därför varit att beakta de verksamheter som återfinns inom ramen för våra definitioner av FoU alternativt använder forskningsbaserad kunskap för att lösa ställda uppgifter. Det är utredningens bedömning att denna syn täcker in merparten av den verksamhet som återfinns inom ramen för vad Försvarsmakten väljer att redovisa som FoU samt de FoU- beställningar som Försvarsmakten lägger på FOI, FHS och FMV. Utredningen återkommer till frågan om FoU relativt annan verksamhet, och potentiella problem med dagens sätt att hantera &lt;NOBR&gt;FoU-begreppet&lt;/NOBR&gt; i Försvarsmaktens, i avsnitt 4.9.2. FOI redovisar i sin årsredovisning för 2010 en syn där myndigheten pekar på FoU som den &lt;SPAN class="ft16"&gt;kunskapsuppbyggande &lt;/SPAN&gt;delen av verksamheten, vilken syftar till att säkerställa att relevanta kompetenser finns tillgängliga i fram- tiden. Den &lt;SPAN class="ft16"&gt;övriga &lt;/SPAN&gt;verksamheten skulle därmed vara när den forsk- ningsbaserade kunskapen används för att lösa uppgifter i närtid. Där- med finns det en tydlig koppling mellan de mer renodlade FoU- verksamheterna och annan verksamhet som samma personal utför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft9"&gt;Tidigare utredningar har arbetat med olika indelningar och kate- goriseringar av försvarets FoU. Vi har i likhet med betänkandet &lt;SPAN class="ft16"&gt;En&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft21"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB33677x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft54"&gt;effektiv förvaltning för insatsförsvaret&lt;A href="#page_77"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;identifierat fyra huvudkatego- rier inom vilka det uppfattas som relevant att även i framtiden bedriva försvarsrelaterad FoU:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Insatsorganisationens behov. Här avses FoU som är direkt kopplad till existerande förbandstyper och där FoU behöver bedrivas som ett led i att vidmakthålla, utnyttja och anpassa för- banden för olika typer av insatser. Tidshorisonten är här 5 till maximalt 10 år. Inriktningen är främst kunskapsuppbyggande FoU inom ramen för etablerade forskningsområden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Försvarets långsiktiga behov. Här avses FoU som är kopplat till behovet av att följa generell forskning och teknikutveckling vars militära tillämpningar kan bli särskilt betydelsefulla för försva- rets förmåga att framgent lösa sina uppgifter. Tidshorisonten är här &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;10–20&lt;/NOBR&gt; år eller längre. Inriktningen är främst möjlighetsdri- ven FoU mot nya forskningsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Försvarsindustriella behov. Här avses FoU som efter explicita överväganden bör bedrivas med statlig finansiering inriktad mot tekniska och industriellt lovande områden och som är av sär- skild försvars- och näringspolitisk betydelse. Denna typ av FoU bör vara av generisk och innovativ natur där en ökad öppenhet i förhållande till utfall och resultat bör kunna accepteras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Regeringens behov. Här avses forskning som är av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;utrikes-,&lt;/NOBR&gt; säkerhets- och försvarspolitisk karaktär och som är av särskild betydelse för regeringens inriktning av politiken på respektive område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft9"&gt;Om perspektiven vidgas till närliggande verksamheter hos För- svarsmakten kan en ytterligare kategori läggas till de ovanstående:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Försvarets omedelbara behov. Här avses FoU, eller mycket när- liggande verksamhet, som främst har formen av kunskapsavtap- pande karaktär och sker insatsnära eller som direktstöd i För- svarsmaktens interna processer. Tidshorisonten är här omedel- bar till 5 år. Inriktningen är främst kunskapsavtappande FoU inom ramen för etablerade forskningsområden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft9"&gt;Försvarets satsningar på FoU inriktas och genomförs utifrån ett &lt;SPAN class="ft16"&gt;nyttoperspektiv&lt;/SPAN&gt;, där försvarets behov ska vara styrande. Detta inne-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;SOU 2005:96.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft21"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td79"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft9"&gt;bär att det måste finnas en kvalificerad beställarkompetens avse- ende FoU inom regeringskansliet och vid de beställande myndig- heterna samtidigt som man tar råd av sektorns egna forsknings- organisationer och annan vetenskaplig och teknisk kompetens inom och utom landet vid inriktning, genomförande och utvärdering av &lt;NOBR&gt;FoU-insatserna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Förmågan att &lt;SPAN class="ft16"&gt;leda &lt;/SPAN&gt;försvarets utveckling stöds genom FoU- insatser inom ramen för Försvarsmaktens studie- och planerings- verksamhet samt den utbildnings- och övningsverksamhet som be- drivs på alla ledningsnivåer. Förmåga till &lt;SPAN class="ft16"&gt;verkan &lt;/SPAN&gt;stöds inom ramen för den fortlöpande förbands- och taktikutvecklingen. Det i eko- nomiska termer mest omfattande stödet från &lt;NOBR&gt;FoU-verksamheten&lt;/NOBR&gt; ges inom ramen för &lt;SPAN class="ft16"&gt;materielförsörjningsprocessen&lt;/SPAN&gt;, där &lt;NOBR&gt;FoU-insatser&lt;/NOBR&gt; görs i alla skeden från tidiga studier till avveckling av materiel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Inom forskning och teknikutveckling upprätthålls olika kom- petenser samtidigt som fokuserade satsningar görs mot områden som är särskilt viktiga för det militära försvaret. Inom utvecklings- verksamheten har de senaste årens reduceringar inom det militära försvarets materielutveckling dock medfört behov av att tydligare prioritera mellan olika system- och kompetensområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;Samtidigt kan konstateras att &lt;SPAN class="ft16"&gt;kommersiellt &lt;/SPAN&gt;driven FoU ökar i betydelse för försvaret. Den snabba teknikutvecklingen inom för olika försvarssystem avgörande teknikområden tillsammans med långa omsättningstider för plattformssystem ställer krav på fortsatt förnyelse. Det måste därför särskilt beaktas i vilken grad försvaret kan finna former för samverkan med den civilt inriktade industrin. Därmed uppstår ett speciellt problem då denna industri vänder sig mot en civil marknad som i volym överstiger försvarets behov av motsvarande tjänster och produkter samtidigt som kraven på pro- dukternas utformning och prestanda i viss utsträckning är olika. De militära kraven på t.ex. robusthet och säkerhet mot olika typer av störning och motverkan finns oftast inte lika uttalade på den civila marknaden. Inom områden där kommersiella intressen är drivande fokuseras därför försvarets satsningar till systeminsikt och nyckel- teknologier som är avgörande för militära tillämpningar. Kontakt- ytorna mot den forskning som bedrivs vid universitet och hög- skolor och med civil teknikutveckling har också blivit allt viktigare i takt med att gränserna mellan militär och civil teknikutveckling suddas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft9"&gt;Den ökande internationaliseringen och det faktum att det inom det svenska försvaret bara genomförs en bråkdel av världens sam-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft21"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB33679x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft9"&gt;lade, försvarsrelaterade &lt;NOBR&gt;FoU-satsningar&lt;/NOBR&gt; gör det också nödvändigt att systematiskt samverka internationellt där detta är möjligt och kostnadseffektivt samt förenligt med svenska säkerhetspolitiska målsättningar. För att lyckas med en sådan strategi är det av avgö- rande betydelse att Sverige som nation har något att erbjuda i form av kompetenser av hög kvalitet. Uppbyggnad och fortlöpande utveck- ling av sådan kompetens är en viktig del av &lt;NOBR&gt;FoU-verksamheten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;FoU ur ett förmåge- och nyttoperspektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;FoU på försvarsområdet kan även ses ur ett &lt;SPAN class="ft16"&gt;förmåge- &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft16"&gt;nyttoper- spektiv &lt;/SPAN&gt;i vilket verksamheten relateras till de olika förmågor som försvarsmyndigheterna ska utveckla och besitta för att på bästa sätt lösa av statsmakterna givna uppgifter. Regeringen har angivit att Försvarsmakten ska ha operativ förmåga i termer av &lt;SPAN class="ft16"&gt;omvärldsbevak- ning, insatser &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft16"&gt;utveckling &lt;/SPAN&gt;(se kapitel 9, &lt;SPAN class="ft16"&gt;Det framtida försvaret&lt;/SPAN&gt;).&lt;A href="#page_79"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;För det &lt;SPAN class="ft16"&gt;första &lt;/SPAN&gt;måste Försvarsmaktens ha en operativ förmåga till &lt;SPAN class="ft16"&gt;omvärldsbevakning&lt;/SPAN&gt;. I detta ligger bl.a. att upptäcka hot mot Sverige, följa den militärstrategiska och militärtekniska omvärldsutveck- lingen samt analysera olika aktörers verksamheter, förmågor och avsikter. Inom ramen för denna förmåga ska även Försvarsmakten ha förmågan att ta fram underlag för beslut om beredskapshöj- ningar, insatser samt förändring av operativ förmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;För det &lt;SPAN class="ft16"&gt;andra &lt;/SPAN&gt;måste Försvarsmakten ha en operativ förmåga till &lt;SPAN class="ft16"&gt;insatser&lt;/SPAN&gt;. I detta ligger bl.a. att kunna hantera frågor rörande territo- riell integritet, luft- och havsövervakning, olika former av incident- hantering, stöd till övriga samhället samt skydd av egna anlägg- ningar såväl som förmågan till insatser med militära förband natio- nellt och internationellt, mot kvalificerade och okvalificerade aktö- rer samt i hela skalan från lågintensiva till högintensiva konflikt- nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft9"&gt;För det &lt;SPAN class="ft16"&gt;tredje &lt;/SPAN&gt;måste Försvarsmakten ha en operativ förmåga till &lt;SPAN class="ft16"&gt;utveckling &lt;/SPAN&gt;av militär förmåga. I detta ligger bl.a. att bedriva studier och försök samt att genom forskningsuppdrag till andra myndig- heter, organisationer och institut kunna utveckla befintliga och nya förband, nya kompetenser och förändrad operativ förmåga och funktioner bl.a. för att kunna möta förändrade krav eller en föränd- rad säkerhetspolitisk situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Prop. 2008/09:140, &lt;/SPAN&gt;Ett användbart försvar&lt;SPAN class="ft15"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft21"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td79"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p280 ft9"&gt;Vi har i detta sammanhang identifierat krav på tre övergripande förmågor som bör föreligga för att säkerställa att det försvarspoli- tiska inriktningsbeslutets intentioner inom detta område kan för- verkligas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft9"&gt;För det &lt;SPAN class="ft16"&gt;första &lt;/SPAN&gt;måste förmågan till &lt;SPAN class="ft16"&gt;övergripande ledning &lt;/SPAN&gt;vad avser statsmakternas förmåga att leda och samordna försvarets utveck- ling genom försvarsbeslut, försvarspolitiska propositioner m.m. samt myndigheternas framtagande av underlag för detta ändamål säkerställas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft9"&gt;För det &lt;SPAN class="ft16"&gt;andra &lt;/SPAN&gt;måste förmåga till &lt;SPAN class="ft16"&gt;anpassning &lt;/SPAN&gt;mot nya villkor och uppgifter i en osäker framtida omvärldsutveckling säkerställas. Detta innefattar att skapa en omvärldsuppfattning, att uppmärksamma nya hot och möjligheter, att pröva nya alternativ, att skapa kunskap och att förbereda genomförande av tänkbara anpassningsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;För det &lt;SPAN class="ft16"&gt;tredje &lt;/SPAN&gt;måste &lt;SPAN class="ft16"&gt;förmåga &lt;/SPAN&gt;att använda försvarsresurserna för &lt;SPAN class="ft16"&gt;operativa &lt;/SPAN&gt;uppgifter i enlighet med aktuell inriktning av försvars- politiken säkerställas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;FoU stödjer de ovanstående i samtliga, om än i olika hög ut- sträckning, aspekter. På ett övergripande plan kan &lt;NOBR&gt;FoU-satsning-&lt;/NOBR&gt; arna sägas syfta till att skapa förmåga till anpassning mot olika typer av hot, risker, villkor och uppgifter som kan uppstå i fram- tiden – men de kunskaper som genereras av FoU används för att möjliggöra samtliga krav på förmågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;Även inom området för &lt;SPAN class="ft16"&gt;samhällets krisberedskap &lt;/SPAN&gt;fokuseras FoU- satsningarna på ett övergripande plan till att skapa förmåga till anpassning mot olika typer av hot, risker, villkor och uppgifter som kan uppstå i framtiden. Stöd till förmågan att leda samhällets utveckling inom detta område utgörs bl.a. av forsknings- och stu- dieverksamhet, utbildningsinsatser och övningar. Forsknings- och studieverksamheten syftar bl.a. till att bygga upp kunskaper om och förståelse för omvärldsutvecklingen och successivt förändrade förutsättningar och villkor för kunna skydda samhället mot olika typer av risker och hot. Utvecklingsverksamheten inom detta område har karaktären av åtgärder för att bl.a. stärka och skydda samhällets infrastruktur mot olika typer av hot och risker samt på olika sätt bidra till samhällets krishanteringsförmåga. Liksom för det militära försvaret är det här betydelsefullt att utveckla det internationella samarbetet, bl.a. med syfte att utveckla förmågan till krishantering och säkerhetsfrämjande verksamhet samt för att få ta del av resultat som kan nyttiggöras i utvecklingen av verksamheten att skydda samhället mot olika risker och hot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft21"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB33681x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft9"&gt;Sammanfattningsvis kan FoU analyseras i ett förmåge- och nyttoperspektiv genom att relatera satsningar på FoU i de ovanstå- ende perspektiven. På vilket sätt FoU stödjer krav på operativ för- måga, krav på förmåga för att kunna realisera det försvarspolitiska inriktningsbeslutets intentioner samt viktiga verksamheter hos För- svarsmakten är ett mått på relevansen och vikten av de satsningar som sker på FoU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;FoU på försvarsområdet – verksamhetens omfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Försvarsrelaterad FoU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Försvarsrelaterad FoU finansieras av anslag, uppdrag från För- svarsmakten, FMV, MSB m.fl. samt via uppdrag från Regerings- kansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;Försvarsmakten redovisar sina satsningar på FoU genom den s.k. verksamhetsgren 3 (VG 3). Inom ramen för VG 3 beställer Försvarsmakten forskning från bl.a. FOI, FHS, universitet och högskolor samt teknikutveckling från FMV. FOI och FHS utför en stor del av forskningen i egen regi medan beställningarna till FMV omsätts i nya uppdrag till främst industrin, men även FOI, FHS, andra forskningsinstitut, universitet och högskolor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;En mindre andel av den forskning som genomförs vid FOI och FHS utgörs av forskning för regeringens behov och inriktas av Försvarsdepartementet. Forskningen behandlar bl.a. försvars- och krishanteringsförmåga samt säkerhetspolitisk och strategisk analys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;FHS har även anslag för forskning knutet till ämnesutveckling och kunskapsförsörjning till officersprogrammet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;Dessutom har FOI anslag för att bedriva forskning, utredningar och andra insatser rörande bl.a. säkerhetspolitik och nedrustning. Denna verksamhet inriktas av Utrikesdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;I tabellen nedan visas storleken samt fördelningen av anslag inom VG 3, forskning för regeringens behov, forskningsmedel inom FHS utbildningsanslag&lt;A href="#page_81"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;samt medel för &lt;SPAN class="ft16"&gt;Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik och nedrustning &lt;/SPAN&gt;(del av anslag 1:6, utgiftsområde 5). Siffrorna baseras på utfall 2009:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Dessa siffror bygger på egna bedömningar utifrån vad FHS redovisar som forsknings- och forskarutbildningsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft21"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB33682x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p284 ft22"&gt;SOU 2011:36 Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td80"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Tabell 4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td81"&gt;&lt;P class="p285 ft34"&gt;FoU – anslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td59"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td82"&gt;&lt;P class="p27 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Forskning och utveckling – anslag (mnkr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p286 ft35"&gt;Utfall 2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p287 ft35"&gt;Mottagare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td83"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;(Verksamhetsgren 3 hos Försvarsmakten)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td59"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p49 ft93"&gt;Utgiftsområde 6: Försvar och samhällets krisberedskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td80"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Anslag 1:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Förbandsverksamhet och beredskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p286 ft34"&gt;493,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;FM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td80"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Anslag 1:3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Anskaffning av materiel och anläggningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p286 ft34"&gt;790,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;FM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td80"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Anslag 1:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p27 ft39"&gt;Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p286 ft34"&gt;188,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;FM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td80"&gt;&lt;P class="p27 ft36"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td81"&gt;&lt;P class="p27 ft37"&gt;och anläggningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft36"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td59"&gt;&lt;P class="p27 ft36"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td80"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Anslag 1:5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Forskning och teknikutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p286 ft34"&gt;977,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;FM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;(Forskning för regeringens behov)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p49 ft93"&gt;Utgiftsområde 6: Försvar och samhällets krisberedskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td80"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Anslag 1:7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Officersutbildning m.m. ap.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p286 ft34"&gt;11,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;FHS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td80"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Anslag 1:9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Totalförsvarets forskningsinstitut ap.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p286 ft34"&gt;43,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;FOI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;(Forskningsmedel kopplat till utbildning m.m.)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p49 ft94"&gt;Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td80"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Anslag 2:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td81"&gt;&lt;P class="p27 ft39"&gt;Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete –&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p286 ft34"&gt;4,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;FHS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td80"&gt;&lt;P class="p27 ft36"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td81"&gt;&lt;P class="p27 ft37"&gt;del till FHS ap.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft36"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td59"&gt;&lt;P class="p27 ft36"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p49 ft94"&gt;Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td80"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Anslag 1:7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Officersutbildning m.m. ap.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p286 ft34"&gt;50,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;FHS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;(Utrikesdepartementet)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p49 ft94"&gt;Utgiftsområde 5: Internationell samverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td80"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Anslag 1:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td81"&gt;&lt;P class="p27 ft39"&gt;Forskning, utredningar och andra insatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p286 ft34"&gt;33,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;FOI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td84"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td85"&gt;&lt;P class="p27 ft39"&gt;rörande säkerhetspolitik och nedrustning ap.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;: &lt;/SPAN&gt;FM:s årsredovisning 2009, FHS årsredovisning 2009, FOI:s årsredovisning 2009&lt;SPAN class="ft95"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft9"&gt;Utöver detta bedriver Försvarsmakten utveckling som redovis- ningstekniskt faller under andra verksamhetsgrenar. Detta handlar då om materielutveckling som sker objektsbundet mot olika mate- rielobjekt efter beslut om serieanskaffning. Medlen för denna typ av satsningar uppgick till cirka 2 457 miljoner kronor 2009.&lt;A href="#page_82"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Försvarsmaktens forsknings- och utvecklingsverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft97"&gt;VG 3 går i sin tur att bryta ner i mindre delmängder. I Försvars- maktens underlag till utredningen redovisar myndigheten en upp- delning av verksamhetsgrenen i &lt;SPAN class="ft96"&gt;Forsknin&lt;/SPAN&gt;g; &lt;SPAN class="ft96"&gt;Teknikutveckling&lt;/SPAN&gt;; &lt;SPAN class="ft96"&gt;FoT- transfer&lt;/SPAN&gt;; &lt;SPAN class="ft96"&gt;Studier och konceptutveckling&lt;/SPAN&gt;; &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Organisations-,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt; metod- och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Försvarsmaktens (Prod/mtrl) redovisning &lt;NOBR&gt;2010-08-17&lt;/NOBR&gt; för referensgrupp &lt;SPAN class="ft51"&gt;materielförsörjningsfrågor&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft21"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft16"&gt;materielförsök&lt;SPAN class="ft9"&gt;; samt &lt;/SPAN&gt;Övrig koncernövergripande FoU&lt;SPAN class="ft9"&gt;. I tabellen nedan visas hur Försvarsmakten bedömer att dessa verksamheter har belastat VG 3 under 2008:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td86"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Tabell 4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr11 td87"&gt;&lt;P class="p28 ft39"&gt;VG 3 nedbruten på olika verksamheter och anslag för 2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td90"&gt;&lt;P class="p27 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td91"&gt;&lt;P class="p27 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td93"&gt;&lt;P class="p27 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td95"&gt;&lt;P class="p27 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td86"&gt;&lt;P class="p40 ft39"&gt;Område (mnkr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td96"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td97"&gt;&lt;P class="p286 ft34"&gt;Utfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td98"&gt;&lt;P class="p215 ft34"&gt;Anslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td99"&gt;&lt;P class="p216 ft39"&gt;Anslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td39"&gt;&lt;P class="p294 ft39"&gt;Anslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td88"&gt;&lt;P class="p295 ft35"&gt;Anslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td90"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td91"&gt;&lt;P class="p296 ft34"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p294 ft34"&gt;1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;P class="p297 ft34"&gt;1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p298 ft34"&gt;1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p295 ft35"&gt;1.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td86"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Forskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td96"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td97"&gt;&lt;P class="p286 ft34"&gt;468&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td98"&gt;&lt;P class="p299 ft34"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td99"&gt;&lt;P class="p294 ft34"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td39"&gt;&lt;P class="p300 ft34"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td88"&gt;&lt;P class="p286 ft34"&gt;463&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td100"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;&lt;NOBR&gt;Teknik-utveckling&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p286 ft34"&gt;281&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td98"&gt;&lt;P class="p299 ft34"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;P class="p297 ft34"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p300 ft34"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p286 ft34"&gt;277&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;&lt;NOBR&gt;FoT-transfer&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p286 ft34"&gt;51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td98"&gt;&lt;P class="p299 ft34"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;P class="p297 ft34"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p300 ft34"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p286 ft34"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Studier och konceptutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td97"&gt;&lt;P class="p286 ft34"&gt;185&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p299 ft34"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p297 ft34"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p300 ft34"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p286 ft34"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td100"&gt;&lt;P class="p40 ft39"&gt;&lt;NOBR&gt;Org-,&lt;/NOBR&gt; metod- och materielutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p286 ft34"&gt;1 107&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td98"&gt;&lt;P class="p299 ft34"&gt;306&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;P class="p256 ft34"&gt;356&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p300 ft34"&gt;445&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p286 ft34"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td100"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Koncernövergripande FoU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p286 ft34"&gt;154&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td98"&gt;&lt;P class="p301 ft34"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;P class="p294 ft34"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p300 ft34"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p286 ft34"&gt;154&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td90"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td91"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td93"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td95"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Summa:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td90"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td91"&gt;&lt;P class="p286 ft34"&gt;2 246&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p296 ft34"&gt;467&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;P class="p299 ft34"&gt;356&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p302 ft34"&gt;445&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p295 ft35"&gt;978&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p303 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Försvarsmaktens svar på begäran den 19 november 2010 – &lt;SPAN class="ft50"&gt;Försvarsmaktens redovis- ning med anledning av SOU, Försvarsstrukturkommittén &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2010-08-26&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt; Begäran om redovis- ning av Försvarsmaktens behov av stöd &lt;/SPAN&gt;(HKV bet 23 250:66026).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft9"&gt;Nedan ges en mer utförlig beskrivning av de olika delarna av VG 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;FoU på försvarsområdet – verksamhetens innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Forskning, teknikutveckling samt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FoT-transfer&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Områdena &lt;/SPAN&gt;Forskning, Teknikutveckling&lt;SPAN class="ft9"&gt;, samt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FoT-transfer&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft9"&gt;hanteras alla inom ramen för det som i Försvarsmakten benämns såsom Forskning och teknikutveckling (FoT). Alla dessa får sin huvud- sakliga finansiering från anslaget 1:5 under utgiftsområde 6. Verk- samheten leds och inriktas genom Försvarsmaktens &lt;/SPAN&gt;Inriktningsplan FoT (IFoT). &lt;SPAN class="ft9"&gt;Exempelvis så syftar nuvarande &lt;/SPAN&gt;IFoT 2012 &lt;SPAN class="ft9"&gt;till att övergripande beskriva inriktningen för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;FoT-verksamheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; för år 2012, den preliminära inriktningen för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2013–2015&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; och prognosen för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2016–2021.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; Denna inriktningsplan utvecklas därefter i en kom- pletterande och mer detaljerad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;FoT-plan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; FoT ingår som en central del i Försvarsmaktens FoU som i sin tur utgör basen i VG 3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft21"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td79"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft44"&gt;Allmänt om FoT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;FoT-verksamheten&lt;/NOBR&gt; delas in i olika områden, där varje område styrs och följs upp av en för ändamålet sammansatt grupp under ledning av Försvarsmakten. Varje grupp har att förvalta och utveckla en portfölj av &lt;NOBR&gt;FoT-projekt&lt;/NOBR&gt; inom det tilldelade ansvarsområdet. Port- följen balanseras utifrån relevans men även utifrån mognadsnivå, dvs. att det inom området ska finnas projekt som behandlar tek- niker (motsv.) på olika mognadsnivå och därmed olika tidshori- sont. Tekniskt orienterade projekt klassificeras enligt den interna- tionella niogradiga skalan för Technology Readiness Level, TRL (se avsnitt 4.5.1.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft9"&gt;Nivåindelning av uppdrag inom FoT och övrig materielinriktad utvecklingsverksamhet bedöms av Försvarsmakten ha flera olika fördelar, bl.a. underlättar det gränsdragning för vilken verksamhet som bör bedrivas i myndighetens processinriktade arbetssätt och underlättar även internationellt samarbete. &lt;NOBR&gt;FoT-verksamheten&lt;/NOBR&gt; i dessa delar kan beskrivas som ett flöde där TRL successivt höjs och resultat eller delresultat successivt tappas av när de är tillräckligt mogna. Mognadsnivån för projekt inom FoT kan variera inom ett relativt vitt spann beroende på typ av avtappning, i princip inom hela skalan för FoT, dvs. TRL &lt;NOBR&gt;2–6.&lt;/NOBR&gt; I de s.k. transferprogrammen kan även de högre mognadsnivåerna &lt;NOBR&gt;7–8&lt;/NOBR&gt; bli aktuella. I normalfallet lämnar dock ett projekt eller en produkt &lt;NOBR&gt;FoT-verksamheten&lt;/NOBR&gt; i och med att TRL 6 uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft9"&gt;FoT är dock inte begränsat till enbart teknik, utan omfattar även humanrelaterade frågeställningar och svarar på direkta behov från insatsorganisationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;För att effektivisera kunskapsuppbyggnaden för de breda pro- blemställningar som ställs inom försvaret finns möjlighet att inom FoT initiera och driva ett särskilt &lt;SPAN class="ft16"&gt;temaområde&lt;/SPAN&gt;, som sammanhålls av en temagrupp. Gruppen har då bl.a. som uppgift att följa upp resultatutvecklingen inom temat, ge förslag till inriktning och sam- ordning av studier och projekt inom olika &lt;NOBR&gt;FoT-områden,&lt;/NOBR&gt; ge rekom- mendationer till förändringar inom &lt;NOBR&gt;FoT-verksamheterna&lt;/NOBR&gt; samt med- verka i kunskaps- och tekniköverföring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;För att ytterligare effektivisera nyttan med FoT samt förstärka och förtydliga bryggan mellan denna och mottagare för resultat från forskning och teknikutveckling inom insatsorganisationen och materielförsörjningen finns ett särskilt &lt;SPAN class="ft16"&gt;transferprogram &lt;/SPAN&gt;framtaget. Ett syfte med &lt;NOBR&gt;FoT-transferprojekten&lt;/NOBR&gt; är att höja mognadsnivån så&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft21"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB33685x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;att resultaten kan prövas i realistisk tillämpning och miljö. Ett annat syfte är att snabbare nyttiggöra de mest lovande forsknings- eller teknologiutvecklingsresultaten och att lyfta dessa mot använd- ning inom t.ex. Försvarsmaktens operativa verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;Dessutom finns ett &lt;SPAN class="ft16"&gt;samverkansprogram &lt;/SPAN&gt;inom ramen för FoT, vilket har till syfte att öka verkningsgraden av satsade medel genom värdering av civil FoU samt möjliggöra ökad samverkan med civila aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;Nedan visas på den ekonomiska fördelningen 2009 mellan olika &lt;NOBR&gt;FoT-områden&lt;/NOBR&gt; samt olika aktörer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft34"&gt;Tabell 4.3 Utfall för anslag 1:5 för respektive &lt;NOBR&gt;FoT-område&lt;/NOBR&gt; samt FoT- transfer och samverkansprogrammet&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;&lt;NOBR&gt;FoT-område&lt;/NOBR&gt; (tkr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p308 ft35"&gt;Forskning 2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p296 ft35"&gt;Teknikutv 2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p128 ft39"&gt;Total 2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td105"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Modellering och simulering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td7"&gt;&lt;P class="p308 ft34"&gt;17 373&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td106"&gt;&lt;P class="p296 ft34"&gt;9 359&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td107"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;26 732&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Ledning och MSI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p308 ft34"&gt;69 941&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p296 ft34"&gt;13 209&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;83 150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Ledarskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p308 ft34"&gt;19 959&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;19 959&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p40 ft39"&gt;Sensorer och signaturanpassning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p308 ft34"&gt;65 550&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p296 ft34"&gt;25 480&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;91 030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Undervattensteknik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p308 ft34"&gt;36 550&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p296 ft34"&gt;7 273&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;43 823&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Vapen och skydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p308 ft34"&gt;52 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p296 ft34"&gt;27 173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;79 173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Telekrig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p308 ft34"&gt;69 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p296 ft34"&gt;14 022&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;83 022&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Försvarsrelaterad medicin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p308 ft34"&gt;24 350&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p296 ft34"&gt;870&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;25 220&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Fordonsteknik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p296 ft34"&gt;2 991&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;2 991&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Flygteknik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p308 ft34"&gt;19 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p296 ft34"&gt;127 725&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;147 625&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;CBRN och miljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p308 ft34"&gt;76 710&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p296 ft34"&gt;2 384&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;79 094&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Logistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p296 ft34"&gt;11 057&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;11 057&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Krigsvetenskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p308 ft34"&gt;5 350&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;5 350&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Temaområden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p308 ft34"&gt;5 281&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;5 281&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p40 ft39"&gt;Forsknings- och teknologitransfer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p296 ft34"&gt;44 852&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;44 852&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Strategiska forskningskärnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p308 ft34"&gt;16 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;16 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Särskilda &lt;NOBR&gt;FoT-programmet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p296 ft34"&gt;27 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;27 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft100"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td102"&gt;&lt;P class="p27 ft100"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft100"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft100"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td105"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td7"&gt;&lt;P class="p308 ft34"&gt;478 864&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td106"&gt;&lt;P class="p296 ft34"&gt;313 595&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td107"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;792 459&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft100"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td102"&gt;&lt;P class="p27 ft100"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft100"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft100"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Försvarsmaktens årsredovisning 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft21"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;P class="p311 ft22"&gt;SOU 2011:36 Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td86"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Tabell 4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td108"&gt;&lt;P class="p257 ft39"&gt;Utfall för anslag 1:5 – fördelat på utförare och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Verksamhet (tkr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td109"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td110"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td111"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td29"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Forskning vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td109"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;407 950&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Forskning vid Försvarshögskolan, FHS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td109"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;51 568&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p49 ft39"&gt;Forskning vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH och andra leverantörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;6 896&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Forskning vid Karolinska Institutet, KI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td109"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;12 450&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p49 ft35"&gt;Teknikutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td109"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;313 595&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td113"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td111"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;792 459&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p312 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Försvarsmaktens årsredovisning 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft9"&gt;Sedan 2009 har det skett ett antal förändringar av FoT som behöver beröras närmare. FoT området &lt;SPAN class="ft16"&gt;Ledarskap &lt;/SPAN&gt;har bytt namn till &lt;SPAN class="ft16"&gt;Orga- nisation, profession och personal (OPP)&lt;/SPAN&gt;; &lt;SPAN class="ft16"&gt;Fordonsteknik &lt;/SPAN&gt;har upphört som område; det &lt;SPAN class="ft16"&gt;särskilda &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;FoT-programmet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt; &lt;/SPAN&gt;utgörs numera av det s.k. &lt;SPAN class="ft16"&gt;samverkansprogrammet &lt;/SPAN&gt;(vilket innebär en reduktion och ny inriktning); och de &lt;SPAN class="ft16"&gt;strategiska forskningskärnorna &lt;/SPAN&gt;har upphört. I beskrivningen nedan tas hänsyn till dessa förändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft44"&gt;De olika &lt;NOBR&gt;FoT-områdena&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft9"&gt;I detta avsnitt lämnas en översiktlig redogörelse för de olika FoT- områdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft16"&gt;Modellering och simulering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;FoT-området&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft16"&gt;modellering &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft16"&gt;simulering &lt;/SPAN&gt;utgör ett integrerat och samordnat stöd för Försvarsmaktens olika verksamhetsområden och syftar till att öka myndighetens förmåga att lösa sina uppgifter och till ett effektivare resursutnyttjande. Forskningen inom områ- det syftar till att ge svar på olika problemställningar inom myndig- hetens operativa verksamhet, särskilt vad avser insatser i interna- tionella miljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;Verksamheten omfattar i huvudsak datorbaserade simuleringar och modeller för sådana simuleringar samt framtagning och värde- ring av försvarsmaktsgemensamma lösningar inom på området. Verksamheten syftar främst till att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft21"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p185 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;stödja utveckling och vidmakthållande av Försvarsmaktens olika förmågor samt den fortsatta transformationen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;stödja planering, beslutsfattande, utveckling, utbildning, träning och övning samt materielförsörjning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;simulatorsystem och simulatoranläggningar interoperabla såväl nationellt som internationellt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft16"&gt;Ledning samt människa/systeminteraktion (MSI)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;FoU-området&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; &lt;/SPAN&gt;ledning samt människa/systeminteraktion &lt;SPAN class="ft9"&gt;ut- vecklas kunskaper, metoder och tekniska lösningar som stödjer Försvarsmaktens förmåga att leda nationella insatser samt genom- föra expeditionära multinationella och multifunktionella insatser. Området omfattar i huvudsak FoT inom områdena ledning, männi- ska i komplexa system, informationssäkerhet samt samband och tele- kommunikation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft16"&gt;Organisation, profession och personal (OPP)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft16"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;FoT-området&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; &lt;/SPAN&gt;organisation, profession och personal &lt;SPAN class="ft9"&gt;fokuserar i huvud- sak på att utifrån vetenskapliga grunder stödja en för Försvars- makten säkerställd personalförsörjning baserad på frivillighet med särskild inriktning mot myndighetens internationella uppdrag. Inom området studeras militära erfarenheter från internationella opera- tioner, våldsutövning och modern militär professionalism för att bidra till att förbereda och organisera svenska förband för inter- nationella insatser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft16"&gt;Sensorer och signaturanpassning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;FoT-området&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft16"&gt;sensorer och signaturanpassning &lt;/SPAN&gt;syftar till, på sensor- området, att skapa förutsättningar att upptäcka, identifiera och följa potentiella mål/hot med låg signatur i en stor spaningsvolym på kort tid och i en miljö som karakteriseras av komplex våg- utbredning och intelligent telestörning. Dessutom syftar området till, på signaturanpassningsområdet, att skapa dynamiskt skydd för att Försvarsmaktens förband ska kunna verka i olika hotmiljöer. Detta studeras genom att ta fram kunskap om hela kedjan från hot-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft21"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td79"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft9"&gt;sensorer, miljö, maskeringssystem och formgivning till material- egenskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft10"&gt;En stark koppling finns till telekrig där signaturanpassning hör till området passiva motmedel. Området präglas av hög sekretess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft16"&gt;Undervattensteknik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Syftet med &lt;NOBR&gt;FoT-området&lt;/NOBR&gt; som avser &lt;SPAN class="ft16"&gt;undervattensteknik &lt;/SPAN&gt;är att inför framtiden säkerställa nödvändig tillgång till kunskap, kompetens, metoder och teknik för att stödja Försvarsmaktens förmågeutveck- ling, innefattande teknik- och materielförsörjning, samt övrig för- bandsutveckling, inom det marina området. Huvudfokus ligger på vidmakthållande och utvecklande av förmågan att operera med under- vattenssystem i grunda vatten, bl.a. vad gäller särskilda förutsätt- ningar för akustisk och elektromagnetisk signaturgenerering och vågutbredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft16"&gt;Vapen och skydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;FoT-området&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft16"&gt;vapen och skydd &lt;/SPAN&gt;omfattar konventionella vapen- system och verkansformer – förutom undervattensvapen – samt skydd mot dessa. Syftet med området är att stödja utveckling av verkan och skydd samt att utveckla Försvarsmaktens förmåga till anpassad verkan och att kunna skydda egna stridskrafter i kom- plexa och delvis okända insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft16"&gt;Telekrig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;Syftet med &lt;NOBR&gt;FoT-området&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft16"&gt;telekrig &lt;/SPAN&gt;är att utveckla effektiva metoder för egenskydd av tekniska plattformar och förband kopplat till det elektromagnetiska spektrumet samt öka förbandens förståelse och förmåga i telekrigföring för framtida beredskap och konfliktsitua- tioner. Hotbilderna består ofta av komplexa hot vilket kräver forsk- ning inom flera områden i syfte att kunna erbjuda rimligt skydd för personal i insatsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;Telekrigområdet karaktäriseras av verksamhet som inte bedrivs eller forskas inom vid andra universitet eller högskolor i Sverige. Kunskap och resultat är inte tillgängliga på den öppna marknaden och internationella samarbeten kan endast etableras då djupt för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft21"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB33689x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;troende råder och det är uppenbart att båda parter (bilaterala sam- arbeten är vanligast) är överens om att den andre kan bidra på ett givande sätt. Kunskapen inom telekrigområdet bedöms av Försvars- makten vara en nationellt integritetskritisk resurs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft16"&gt;Försvarsrelaterad medicin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Syftet med forskning inom &lt;NOBR&gt;FoT-området&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft16"&gt;försvarsrelaterad medicin &lt;/SPAN&gt;är att belysa medicinska problemställningar relevanta inom För- svarsmaktens operativa verksamhet, att säkerställa försvarsunik medi- cinsk spetskompetens och att med försvarsmedicinska urvalsmetoder säkerställa myndighetens personalförsörjning. Syftet är att skapa underlag för optimal kunskap inom följande medicinska nyckel- områden vilka är att betrakta som delmål:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;medicinska underrättelser,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;prevention,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;omhändertagande med rehabilitering, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;arbetsmiljö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Flygteknik med elektronik och byggsätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft16"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;FoT-området&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; &lt;/SPAN&gt;flygteknik med elektronik och byggsätt &lt;SPAN class="ft9"&gt;omfattar forsk- ning, teknikstudier och teknikutveckling i syfte att utveckla natio- nell kunskap och kompetens inom det flygtekniska området.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;Karaktäristiskt för området är att det har starka kopplingar till ett flertal andra &lt;NOBR&gt;FoT-områden,&lt;/NOBR&gt; såsom vapen och skydd, sensorer och signaturanpassning, telekrig samt ledning och MSI. Vidare karakteriseras området av en kärna med kunskap, kompetens och teknologi som är gemensam för civila och militära applikationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft16"&gt;CBRN&lt;A href="#page_89"&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och miljö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;FoT-området&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft16"&gt;CBRN och miljö &lt;/SPAN&gt;syftar till att säkerställa att För- svarsmakten över tiden har en god &lt;NOBR&gt;CBRN-skyddsförmåga&lt;/NOBR&gt; som kontinuerligt vidareutvecklas för att säkerställa ett tillräckligt skydd för förbanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;(C)hemical, (B)iological, (R)adiological, (N)uclear. CBRN- området finansieras sedan &lt;NOBR&gt;2010-06-30&lt;/NOBR&gt; direkt via anslag från Försvarsdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft21"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td79"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft16"&gt;Logistik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft9"&gt;Syftet med &lt;NOBR&gt;FoT-området&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft16"&gt;logistik &lt;/SPAN&gt;är att genom teknikutveckling skapa och vidareutvecklas den kunskapsbas som behövs för För- svarsmaktens logistikutveckling. Syftet är därmed att Försvars- makten ska kunna tillgodogöra sig rationella och ändamålsenliga sätt att lösa sina behov av tjänster och resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft16"&gt;Krigsvetenskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft9"&gt;Forskning i ämnet &lt;SPAN class="ft16"&gt;krigsvetenskap &lt;/SPAN&gt;genomförs för att förbättra eller upprätthålla Försvarsmaktens krigföringsförmåga samt som stöd till Försvarsmaktens doktrinutveckling. Det innebär att forsk- ningen inom ämnet främst ska bidra till att utveckla de konceptu- ella faktorerna som tillsammans med de moraliska och de fysiska faktorerna bildar grunden för krigföringsförmåga. Området indelas i:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;militärteori,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;militärstrategi, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;operationskonst och taktik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft44"&gt;Transferprogrammet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Transferprogrammet &lt;/SPAN&gt;syftar till att stärka bryggan mellan forskning och teknikutveckling gentemot insatsorganisationen och dess mate- rielförsörjning. Syftet är att snabbt kunna ta tillvara de mest lovande resultaten och göra dem tillgängliga för insatsförbanden. Fokus ligger generellt på tidsperspektivet ett till två år. Projekten är grundläggande för en rad olika förmågor med kapacitet att stödja ett eller flera utvecklingsmål. Programmet har en stor bredd av projekt. Bland dessa kan nämnas t.ex. syntetisk aperturradar, optik- sparare för stridsfordon, verktyg för stöd för rekrytering och urval, verktyg för filtrering och strukturering av observations- och under- rättelserapporter samt hotanalys m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft44"&gt;Samverkansprogrammet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Samverkansprogrammet &lt;/SPAN&gt;syftar till att nyttiggöra civilt driven forsk- ning som kan bidra till att lösa viktiga områden där Försvarsmakten har ett förmågebehov. Målsättningen med programmet är etablera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft21"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;samarbeten med både civila och militära aktörer, svenska såväl som utländska. Genom denna samverkan ska utveckling som är civilt driven, eller finansierad av annat lands försvarsmakt, tillgodogöras det svenska försvaret. Exempel på projekt är t.ex.: säkerhetsinriktad forskning; rymd och flygteknik; Okylda &lt;NOBR&gt;IR-sensorer;&lt;/NOBR&gt; Framställ- ning av Galliumnitrid; Forskningssamordning med universitet och högskolor; samt samverkan med Utrikespolitiska institutet (UI) och Folke Bernadotteakademin (FBA).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Sammanfattningsvis finansieras FoT främst av anslagen 1:5 (för externa aktörer) och 1:1 (för Försvarsmaktens egna kostnader).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Studier och konceptutveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft44"&gt;Studier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Studier &lt;/SPAN&gt;utgör en viktig del i strävan att sätta resultat från forskning och teknikutveckling i sitt militära sammanhang – i ett strategiskt, operativt och taktiskt perspektiv. Försvarsmaktens studiebehov genereras inom ett stort antal områden. I huvudsak har dessa behov sitt ursprung i utvecklingsplaner på olika nivåer samt från resultat av satsningar på forskning och teknikutveckling. Studierna skall främst stödja framtagandet av beslutsunderlag rörande försvars- maktsstrukturer, doktrinfrågor, förbandsutformning eller system- anskaffning. De skall också generera resultat som går att nyttja vid &lt;NOBR&gt;materiel-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;metod-,&lt;/NOBR&gt; organisationsförsök och experiment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Försvarsmaktens studieverksamhet skall till övervägande del genomföras av Försvarsmaktens egen personal med stöd av kom- petens från andra myndigheter, universitet och högskolor samt (för berörda studier) oberoende företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;En viktigt studie i sammanhanget är Försvarsmaktens perspek- tivstudie. Denna syftar till att undersöka och redovisa olika alter- nativt för Försvarsmaktens framtida utformning om tio till tjugo år. Inriktningen av arbetet sker i nära samverkan med Försvars- departementet och utifrån olika utvecklingsmål. Perspektivstudien ska stödjas med kunskap från övriga studier och koncept samt skapa underlag för nya kunskapshöjande aktiviteter inom utveck- lingsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft21"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB33692x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td79"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft44"&gt;Konceptutveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Konceptdriven utveckling &lt;/SPAN&gt;syftar till att öka nyttiggörandet av forsk- nings- och studieresultat och leda till att lösningar snabbare kan tas fram för insatsförbandens behov. För att uppnå detta ska centrum, skolor och förband delta integrerat i studier och konceptutveck- ling. Till detta knyts också nationella och internationella sam- arbetsparter. Konceptdriven utveckling inom Försvarsmakten utgörs av aktiviteter där lösningar tas fram och prövas för omedelbara behov såväl som behov på längre sikt. Detta innebär att myndig- heten väljer ut och prioriterar de övergripande, operativa och taktiska koncept som ska prövas och därefter implementeras för att ge en snabbare förmåge- och förbandsutveckling. Ett särskilt fokus läggs på att snabbt utarbeta och pröva lösningar på uppkomna frå- geställningar från insatta förband.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft10"&gt;Från och med 2011 planeras studier och konceptutveckling i en gemensam plan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft10"&gt;Exempel på verksamhet som bedrivs inom ramen för studier och konceptutveckling framgår av nu liggande utvecklingsplan för För- svarsmakten:&lt;A href="#page_92"&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft103"&gt;Större delen av studierna inriktas för att skapa beslutsunderlag kring förmågeutveckling för att kunna utveckla och vidmakthålla en för- svarsmakt som i en multinationell kontext kan möta en kvalificerad motståndare, särskilt avseende verkansförmåga. Inom markarenan genomförs en rad olika studier. Främst ska den framtida manöver- bataljonen 2020 studeras i ett nordiskt samarbete. En utvecklad ver- kansförmåga inklusive graderad verkan och luftvärn planeras i en stu- die och identifiering och igenkänning av egna styrkor i ytterligare en. Härutöver planeras en arenastudie för markstridssystemet. Inom sjö- arenan planeras förmågeutveckling av stridskrafterna och materiel- relaterade vägvalsfrågor studeras avseende ytstrids- och minkrigs- systemen. En arenastudie påbörjas för att kunna möta långsiktiga behov bortom 2020. Inom luftarenan inriktas verksamheten för att omhänderta systemfrågor bortom 2020. För utveckling av förmågor inom lednings- och informationsområdet, inklusive verkan på infor- mationsarenan, ska påbörjade studier fortsätta. Inom logistikområdet ska studier bl.a. avseende förnödenhets- och strömförsörjning av insatsförband i olika miljöer genomföras samt en huvudstudie för metodutveckling och balansering inom logistikområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft18"&gt;Inom konceptutveckling ska metoder tas fram för att öka förmågan till &lt;NOBR&gt;civil-militär&lt;/NOBR&gt; samverkan. Det planeras ske genom att knyta ihop den militärstrategiska och operativa nivån med lämpliga nivåer inom andra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Försvarsmakten, &lt;/SPAN&gt;Försvarsmaktens utvecklingsplan &lt;NOBR&gt;2011-2020&lt;/NOBR&gt; (FMUP 2011)&lt;SPAN class="ft15"&gt;, den 5 februari 2010 (HKV 23 320:51391), s. 80 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft21"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p339 ft103"&gt;myndigheter. Utvecklade metoder ska stödja såväl &lt;NOBR&gt;Säkerhets-sektor-&lt;/NOBR&gt; reformarbetet (SSR) som andra multifunktionella verksamheter samt utgöra underlag för en uppdaterad s.k. ”Grundsyn ledning”. Härutöver ska en ledningsmetod baserad på &lt;NOBR&gt;EBAO-konceptet&lt;/NOBR&gt; implementeras harmoniserat med motsvarande utveckling inom i första hand EU men även Nato, i syfte att stödja en utvecklad operativ ledningsmetod till insatsorganisationen. Härutöver ska den kortsiktiga tekniska lednings- systemutvecklingen få stöd, inklusive utvecklingen av ledningssystem såsom SWECCIS mot Service Oriented Architecture (SOA) &lt;NOBR&gt;-kon-&lt;/NOBR&gt; ceptet samt säkerhetsmålsättningen för ledningssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft18"&gt;Utvecklingen av Försvarsmakten mot en ökad expeditionär förmåga ska ske genom att ta fram koncept för strategisk rörlighet främst till sjöss i samverkan med andra aktörer, inom uthållighet genom att nyttja en koalitions gemensamma logistikkedjor och inom ledning genom att ta fram en multinationell och multifunktionell miljö för Comprehensive Approach. En ny studie inom en expeditionär delför- måga övervägs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft18"&gt;Slutligen planeras konceptuella lösningar för att möta irreguljära hot genom att ta fram en metod för aktörsidentifiering och kompatibla planeringsmetoder för att kunna hantera irreguljära hot tillsammans med andra som t.ex. harmonisering av agerandet på stridsfältsnivån och genom att utveckla system för hotmiljöbedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft9"&gt;Studier och konceptutveckling finansieras främst av anslagen 1:5 (för externa aktörer) och 1:1 (för Försvarsmaktens egna kostna- der).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Organisations- metod- och materielförsök&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Som ett led i utvecklingen av krigsförband genomförs bl.a. &lt;SPAN class="ft16"&gt;organi- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;sations-,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt; metod- &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft16"&gt;materielförsök &lt;/SPAN&gt;som avser verksamhet som ska pröva och utveckla föreslagen organisation, stridsteknik eller &lt;NOBR&gt;-tak-&lt;/NOBR&gt; tik innan nya typförband fastställs. Försöken sker främst med utgångspunkt från en preliminär förbandsmålsättning som ryms inom fastställda personella och materiella ramar. Materielförsöken ska stödja förbandens tekniska utveckling i syfte att verifiera att kraven i målsättningar och specifikationer är uppfyllda samt att den tekniska utformningen är lämplig. Slutmålet är fastställda förbands- målsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;Organisations-,&lt;/NOBR&gt; metod- och materielförsök finansieras främst av anslagen 1:1 (för Försvarsmaktens egna kostnader) samt 1:3 och 1:4 (för externa aktörer).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft21"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB33694x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td79"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Övrig koncernövergripande FoU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft9"&gt;Utöver de aktiviteter och verksamheter som tidigare har beskrivits så finns det andra aktiviteter inom FoU som inte ryms inom dessa beskrivningar. Här ingår finansiering av FOI:s, FMV:s och FHS:s stöd till den övergripande &lt;NOBR&gt;FoU-processen&lt;/NOBR&gt; inklusive deras medver- kan i Försvarsmaktens olika grupper för planering, ledning och återrapportering av FoU. Omfattningen anpassas till uppdrags- volymen avseende FoT och studier. I stödet från FMV ingår fram- tagandet av en årlig teknisk prognos, som utgör underlag för bl.a. den militärstrategiska inriktningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;Verksamheten omfattar även operationsanalytiskt stöd (OA- stöd) till Högkvarterets olika ledningar och staber samt metodstöd vid FOI. &lt;NOBR&gt;OA-stödet&lt;/NOBR&gt; behovsinventeras årligen. Verksamheten om- fattar även Försvarsmaktens andel i det nationella flygtekniska forskningsprogrammet (NFFP) samt, enligt särskilda regerings- beslut, det svenska deltagandet i EDA:s (European Defence Agency) gemensamfinansierade forskningsprogram. Vidare ingår förvaltning av spelkortsbibliotek som bl.a. stödjer den strategiska planeringen samt Försvarsmaktens kunskapsportal (Kupal) som är en samlad databas för forsknings- och studierapporter och erfarenheter från insatser. Därtill finansieras utredningsuppdrag till myndigheter, universitet, högskolor och företag. Slutligen ingår finansieringen av flygstridskrafternas Luftstridssimuleringscentrum (FLSC) – som organisatoriskt återfinns hos FOI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft9"&gt;Övrig koncernövergripande FoU finansieras av anslaget 1:5 (för externa aktörer).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Ledning och inriktning av försvarets FoU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft9"&gt;I detta avsnitt avhandlas vilken inriktning försvarets FoU har, samt hur denna leds och inriktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Försvarsmaktens strategi för FoU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Försvarsmakten har i samverkan med (FMV), (FHS) och (FOI) tagit fram en &lt;SPAN class="ft16"&gt;ny strategi för FoU på försvarsområdet&lt;/SPAN&gt;, att gälla från och med 2009.&lt;A href="#page_94"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Strategin ligger bl.a. till grund för en årlig &lt;NOBR&gt;FoU-pla-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Beslut den 18 februari 2009 (HKV 21 000:52385). Samtidigt upphävdes Försvarsmaktens &lt;NOBR&gt;FoT-strategi&lt;/NOBR&gt; från 2002, &lt;NOBR&gt;2002-02-08&lt;/NOBR&gt; (HKV 21 100:60627).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft21"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB33695x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;nering med en process där avvägningar och bedömningar ska göras för &lt;NOBR&gt;FoU-verksamheten.&lt;/NOBR&gt; Strategin utgör det övergripande inrikt- ningsdokument för det militära försvarets &lt;NOBR&gt;FoU-verksamhet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;FoU-strategin&lt;/NOBR&gt; har utformats för att utnyttjas parallellt med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft16"&gt;Strategin för Försvarsmaktens materielförsörjning (MFS)&lt;A href="#page_95"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, &lt;SPAN class="ft9"&gt;som fast- ställdes den 2 februari 2007. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;FoU-strategin&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; tillsammans med stra- tegin för Försvarsmaktens materielförsörjning utgör Försvarsmaktens övergripande inriktning för utveckling och materielförsörjning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Syftet med strategin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Enligt Försvarsmaktens &lt;NOBR&gt;FoU-strategi&lt;/NOBR&gt; kan de viktigaste målen för utvecklingsverksamheten uttryckas på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Försvarsmaktens &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FoU-verksamhet&lt;/NOBR&gt; ska stödja den fortsatta reali- seringen av ett flexibelt och tillgängligt insatsförsvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Försvarsmaktens &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FoU-verksamhet&lt;/NOBR&gt; ska bidra till handlingsfrihet inför framtida beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Nyttiggörande av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FoU-verksamheten&lt;/NOBR&gt; inom Försvarsmaktens insatsverksamhet ska stärkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft9"&gt;Syftet med &lt;NOBR&gt;FoU-strategin&lt;/NOBR&gt; är att inrikta och styra forsknings- och utvecklingsaktiviteter inom Försvarsmakten samt av myndigheten finansierad extern &lt;NOBR&gt;FoU-verksamhet.&lt;/NOBR&gt; Strategin beskriver över- gripande inom &lt;SPAN class="ft16"&gt;vilka &lt;/SPAN&gt;områden &lt;NOBR&gt;FoU-verksamheten&lt;/NOBR&gt; ska bedrivas, &lt;SPAN class="ft16"&gt;hur &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FoU-verksamheten&lt;/NOBR&gt; ska genomföras samt hur &lt;SPAN class="ft16"&gt;samverkan &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft16"&gt;sam- arbeten &lt;/SPAN&gt;ska ske med aktörer utanför Försvarsmakten, nationellt och internationellt. I strategin behandlas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;forskning och teknikutveckling (FoT),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;kunskapsutveckling för samtliga faser av materielförsörjnings- processen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;studier och konceptutveckling för såväl operativ som taktisk nivå, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;prov och försök inom ramen för förbandsutvecklingen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Försvarsmakten. &lt;/SPAN&gt;Strategi för Försvarsmaktens materielförsörjning&lt;SPAN class="ft15"&gt;, den 2 februari 2007 (HKV 23 383:61994).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft21"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZB336/GZB33696x1.jpg" style="width:432px;height:293px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td79"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft16"&gt;Technology Readiness Level (TRL)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft9"&gt;Begreppet &lt;SPAN class="ft16"&gt;Technology Readiness Level &lt;/SPAN&gt;används inom såväl EDA som NATO för att beskriva mognadsnivå hos teknologier samt sedan några år även inom Försvarsmaktens &lt;NOBR&gt;FoU-verksamhet.&lt;/NOBR&gt; Den &lt;NOBR&gt;9-gradiga&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;TRL-skalan&lt;/NOBR&gt; kan schematiskt beskrivas enligt nedan. &lt;NOBR&gt;FoU-verksamhet&lt;/NOBR&gt; för Försvarsmakten bedrivs främst på &lt;NOBR&gt;TRL-nivå-&lt;/NOBR&gt; erna &lt;NOBR&gt;2–6,&lt;/NOBR&gt; och i mycket begränsad omfattning på &lt;NOBR&gt;TRL-nivå&lt;/NOBR&gt; 1 (bil- den nedan):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft34"&gt;Figur 4.1 Schematisk förklaring av &lt;NOBR&gt;TRL-nivåer&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft9"&gt;Enligt strategin strävar Försvarsmakten även efter att kunna be- skriva &lt;SPAN class="ft16"&gt;human- och samhällsvetenskaplig &lt;/SPAN&gt;forskning i ett anpassat mognadsnivåsystem av motsvarande karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft44"&gt;Inriktning av försvarets FoU enligt strategin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft16"&gt;Kunskapsuppbyggnad genom FoU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft10"&gt;I strategin konstateras att förståelse för &lt;SPAN class="ft54"&gt;kunskapsuppbyggnadens villkor &lt;/SPAN&gt;är avgörande för hur framgångsrikt denna uppbyggnad kan ske. Detta är en iterativ process där långsiktiga relationer och tät&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft21"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB33697x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;interaktion mellan användare/beställare och leverantör är grund- läggande förutsättningar. För att maximera nyttan av Försvars- maktens &lt;NOBR&gt;FoU-satsningar&lt;/NOBR&gt; krävs därför att beställaren (Försvars- makten) och leverantörerna (institut, universitet, högskolor, myn- digheter och industri) skapar gemensamma och effektiva processer och samverkansformer för att överföra kunskap och erfarenhet. Resurser från hela &lt;NOBR&gt;FoU-organisationen&lt;/NOBR&gt; ska snabbt kunna nyttjas för att lösa uppkomna behov vid insatsförbanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Försvarsmaktens &lt;NOBR&gt;FoU-verksamhet&lt;/NOBR&gt; ska möjliggöra både &lt;SPAN class="ft16"&gt;långsik- tig handlingsfrihet &lt;/SPAN&gt;och stöd för att hantera &lt;SPAN class="ft16"&gt;dagens behov&lt;/SPAN&gt;. Ny kun- skap och kompetens måste tillföras och tillämpning av tidigare resultat underlättas för att på ett kostnadseffektivt sätt bidra till att lösa Försvarsmaktens behov, bl.a. i syfte att korta ledtiderna från beslut till färdig produkt. Detta innebär såväl att driva &lt;NOBR&gt;FoU-aktivi-&lt;/NOBR&gt; teter som att anpassa det som redan tagits fram i andra samman- hang. En viktig uppgift är också att på ett strukturerat sätt förvalta befintliga resurser och resultat så att en effektiv återanvändning möjliggörs. Vidare ska &lt;SPAN class="ft16"&gt;nyttiggörande &lt;/SPAN&gt;av &lt;NOBR&gt;FoU-verksamheten&lt;/NOBR&gt; inom Försvarsmaktens insatsverksamhet stärkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft9"&gt;Kunskapsuppbyggnad genom FoU ska även ge förutsättningar för en högkvalitativ utbildning av Försvarsmaktens personal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft44"&gt;Viktiga medel och metoder för Försvarsmaktens &lt;NOBR&gt;FoU-strategi&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft16"&gt;En integrerad &lt;NOBR&gt;FoU-verksamhet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;I strategin anges att &lt;NOBR&gt;FoU-verksamheten&lt;/NOBR&gt; ska bedrivas effektivt genom en &lt;SPAN class="ft16"&gt;sammanhållen &lt;/SPAN&gt;process som medger och betonar ett &lt;SPAN class="ft16"&gt;hel- hetsperspektiv&lt;/SPAN&gt;. Detta perspektiv omfattar även att beakta och i vissa fall koordinera med verksamheter som på olika sätt interagerar med &lt;NOBR&gt;FoU-verksamheten.&lt;A href="#page_97"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_97"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I helhetsperspektivet ingår även &lt;NOBR&gt;FoU-sats-&lt;/NOBR&gt; ningar för att kunna möta nya hot och möjligheter, där tillämp- ningen inte alltid är väldefinierad. En sådan process ska också leda till ökad spårbarhet från behovsidentifiering till resultatavtappning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;I strategin framhålls att det är viktigt att &lt;SPAN class="ft16"&gt;styrning &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft16"&gt;värdering &lt;/SPAN&gt;av &lt;NOBR&gt;FoU-verksamheten&lt;/NOBR&gt; inte bara görs utifrån Försvarsmaktens redan identifierade eller uttryckta behov. Styrningen måste också snabbt kunna beakta nya behov utifrån nyttjarerfarenheter – exem-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Det gäller t.ex. perspektivplanering (PerP), teknisk prognos, spelkort, omvärldsbevakning samt &lt;NOBR&gt;doktrin-,&lt;/NOBR&gt; strategi- och taktikutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft21"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB33698x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td79"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft9"&gt;pelvis från insatser och konceptutveckling – samt nya förutsätt- ningar och möjligheter som identifieras genom forskning och tek- nikutveckling jämte studier, inom och utanför Försvarsmakten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;FoU-verksamheten&lt;/NOBR&gt; och materielförsörjningen ska &lt;SPAN class="ft16"&gt;koordineras &lt;/SPAN&gt;så att tekniska möjligheter kan demonstreras och en effektivisering i kravställning och realisering av försörjningsbehov uppnås. För att skapa goda förutsättningar för sådan koordinering samt för en samordning av identifierade kompetensbehov ska innehållet i den årliga &lt;NOBR&gt;FoU-planeringen&lt;/NOBR&gt; och materielplaneringen koordineras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;I strategin anges att ett &lt;SPAN class="ft16"&gt;mångdisciplinärt &lt;/SPAN&gt;angreppssätt eftersträ- vas vid genomförandet av &lt;NOBR&gt;FoU-aktiviteter.&lt;A href="#page_98"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_98"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;För att effektivt kunna lösa Försvarsmaktens komplexa uppgifter behöver problem och frågeställningar belysas och lösningar hittas med stöd av flera olika teorier, metoder och angreppssätt. Insikten om hur flera olika teoretiska perspektiv samverkar är nödvändig för att nå den effekt och det resultat som önskas. Den bredd av teorier som krävs inkluderar områden som är &lt;NOBR&gt;individ-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;teknik-,&lt;/NOBR&gt; metod- såväl som organisationsrelaterade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;FoU inom individ- och organisationsområdena ska stärkas för att kunna stödja Försvarsmaktens fortsatta utveckling av insatsför- svaret. Härigenom skapas också förutsättningar för en stärkt per- sonal- och kompetensförsörjningsprocess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft16"&gt;Egen &lt;NOBR&gt;FoU-verksamhet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Försvarsmakten ska vidare skapa och driva &lt;SPAN class="ft16"&gt;egna starka &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;FoU-områ-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt; den &lt;/SPAN&gt;när det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl avses:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;sekretess- eller integritetsskäl,&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_98"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;behov av strategiska satsningar&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_98"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, enligt regeringens inriktning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;behov av särskilda kompetenssatsningar&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_98"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Med mångdisciplinärt menas att mer än ett teoriområde, synsätt eller flera kompetens- områden används för att finna lösningar på problem och frågeställningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Sekretess- och integritetsskäl omfattar områden där särskilda restriktioner beträffande personal och kunskapsspridning föreligger.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Med strategiska satsningar avses kunskapsområden där Försvarsmaktens behöver bedriva/beställa egen forskning och teknikutveckling med både bredd och djup, för att upp- rätthålla erforderlig spetskunskap som stöd till de mest avancerade materielsystemen. Sådana satsningar kan vara nödvändiga för att säkerställa framtida operativ förmåga eller för att hantera långsiktiga nationella åtaganden mot andra länder. Denna forskning och teknik- utveckling bör ske i internationell samverkan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Särskilda kompetenssatsningar kan göras inom operativt prioriterade områden där svensk försvarsrelaterad forskning är av internationellt ledande karaktär. Motivet för detta är främst&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft21"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB33699x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Inom sådana områden bedrivs, efter prioritering och avvägning mot Försvarsmaktens övriga behov, egen FoU för att kunna uppnå bär- kraftiga resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;På områden där det saknas särskilda skäl för en djupare egen &lt;NOBR&gt;FoU-verksamhet&lt;/NOBR&gt; ska strävan vara att skapa tillgång på kunskap genom nationell eller internationell samverkan, i syfte att kunna tillhandahålla värderingskompetens vid t.ex. materielanskaffning. I övriga för Försvarsmakten angelägna kunskapsområden ska FoU- verksamhet främst stödja förmågan till värdering på högre system- nivåer och där så är tillämpligt främst bedrivas genom samverkan nationellt och internationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft16"&gt;En breddad leverantörsbas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;I strategin framhålls att de övriga försvarsmyndigheterna (t.ex. FMV, FOI, FHS) bedöms vara fortsatt lämpligast som huvudleve- rantörer till och primär kontaktyta för Försvarsmakten inom FoU- verksamheten. För kunskapsöverföring till materielförsörjningen utgör FMV primär kontaktyta mot industrin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Enligt strategin ska utnyttjande av huvudleverantörer av För- svarsmaktens FoU medge att en samlad kunskap för efterfrågad förmågeuppbyggnad finns på myndighetsnivå samt att spridning av &lt;NOBR&gt;FoU-resultat&lt;/NOBR&gt; underlättas. Ett huvudmål är att förvärvade kunska- per ska förvaltas och koordineras på ett långsiktigt och strukturerat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft9"&gt;Försvarsmaktens beställningar av FoU ska även skapa förutsätt- ningar för integration och syntes av levererad kunskap samt att ökad kunskapsöverföring sker mellan &lt;NOBR&gt;FoU-områden.&lt;/NOBR&gt; För att uppnå ökad kostnadseffektivitet och interoperabilitet ska dock &lt;NOBR&gt;FoU-verk-&lt;/NOBR&gt; samheten baseras på tjänster ur en breddad leverantörsbas. Utvär- dering och val av externa leverantörer (myndigheter, institut, uni- versitet och högskolor samt industri) för &lt;NOBR&gt;FoU-insatser&lt;/NOBR&gt; ska styras av var mest nytta för Försvarsmakten uppnås. För sekretessrelate- rad FoU ska särskilda krav ställas på forskningsutövaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft15"&gt;att fortsatt utgöra en intressant samarbetspart internationellt och att kunna bedriva utbyte av kvalificerade forskningsresultat. Ur en nationell synpunkt är även sådan verksamhet att betrakta som strategiska satsningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft21"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td79"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft16"&gt;Civilt driven FoU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;I strategin anges vidare att förmågan att värdera och utnyttja be- fintlig kunskap och teknik för civila ändamål, som i huvudsak tas fram hos aktörer utanför försvarsmyndigheterna, ska förstärkas för att öka verkningsgraden i satsade medel och för att få snabbare resultat. Vidare anges att andra sätt att öka effektiviteten inom FoU är att medvetet söka samarbete bland &lt;NOBR&gt;FoU-aktörer&lt;/NOBR&gt; som kan stärka och komplettera den egna kunskapen och förmågan. &lt;SPAN class="ft16"&gt;Tekno- logisprång &lt;/SPAN&gt;(s.k. ”disruptive technologies”) som grund för ny för- mågeutveckling ska särskilt bevakas och värderas. Då så bedöms lämpligt ska militär anpassning prövas inom ramen för Försvars- maktens &lt;NOBR&gt;FoT-program.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft9"&gt;Försvarsmakten ska i sin &lt;NOBR&gt;FoU-verksamhet&lt;/NOBR&gt; även i ökande om- fattning sträva efter att etablera program med gemensam finansie- ring med andra myndigheter, institut, industri och universitet och högskolor, med grundkravet att militära behov ska utgöra en utpe- kad mängd av programmens innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft16"&gt;Övrig säkerhetsrelaterad forskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;I strategin framhålls att Försvarsmakten behöver stärka kopplingen till nationell och internationell &lt;SPAN class="ft16"&gt;säkerhetsrelaterad &lt;/SPAN&gt;forskning. Detta erfordras för att – med myndighetens behov i fokus – öka och för- tydliga myndighetens roll som aktör i samhällets bredare säkerhets- och krisberedskapsarbete. I sammanhang där myndighetens anpass- ning av civil teknik leder till en utveckling och produkter som är av intresse för andra myndigheter ska kunskapsöverföring och åtgärder för vidare samverkan underlättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft16"&gt;Immateriella rättigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;I strategin framhålls att en långsiktig och oberoende tillgång till framtagen kunskap ska tryggas för att tillgodose Försvarsmaktens kommande behov av att självständigt utveckla förmågor. Immateri- ella rättigheter utgör en ekonomisk investering som ska förvaltas och kunna omsättas i ekonomiska tillgångar. Rättigheter ska beva- kas vid &lt;NOBR&gt;FoU-verksamhet&lt;/NOBR&gt; finansierad helt eller delvis av Försvars- makten. Ett särskilt fokus vad gäller ägande/nyttjande av rättig- heter bör läggas vid &lt;NOBR&gt;FoT-uppdrag.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft21"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336101x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft16"&gt;Internationell samverkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;En viktig del av strategin är att samarbete med internationella part- ners ska sökas med syfte att skapa inflytande i berörd &lt;NOBR&gt;FoU-verk-&lt;/NOBR&gt; samhet samt generera en multiplikatoreffekt på satsade medel, exempelvis genom samfinansiering. Primärt ska detta ske genom samarbete inom EDA och med länder inom EDIR/FA&lt;A href="#page_101"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;eller bila- teralt med av regeringen och Försvarsmakten prioriterade sam- verkansländer, med ett särskilt fokus på nordiskt samarbete. För- svarsmakten, FHS, FMV och FOI medverkan inom t.ex. NATO RTO&lt;A href="#page_101"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;ska fördjupas, men fokuseras på ett begränsat antal grupper inom områden där Sverige har viktigare strategiska eller operativa behov. Möjligheten till ett rationellt och kostnadseffektivt interna- tionellt samarbete ska alltid övervägas inför fastställande av För- svarsmaktens årliga &lt;NOBR&gt;FoU-planering.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Övergripande om försvarets &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FOU-processer&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft44"&gt;Övergripande inriktning av FoU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Inriktningen av Försvarsmaktens FoU hämtas från flertalet olika källor. Grunden finns i Försvarsmaktens långsiktiga planering med perspektivstudier, Försvarsmaktens utvecklingsplan (FMUP) och till den knutna utvecklingsplaner samt budgetunderlaget (BU) men inriktning hämtas även från olika chefsbeslut inne i högkvarterets ledningsstab samt s.k. FoU- och &lt;NOBR&gt;FoT-konferenser.&lt;/NOBR&gt; Ekonomin styrs med hänsyn taget till budgetunderlag, ÖB:s uppdrag och Försvars- maktens regleringsbrev. Den fortlöpande styrningen av forskning- ens innehåll genomförs av respektive produktansvarig inne vid lednings- staben.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Planeringen av FoU har sin startpunkt i en samverkan mellan kravställare inom insatsorganisationen och produktansvariga inom ledningsstaben. Inom ramen för denna samverkan definieras vilken kunskap och vilka åtgärder som behövs för såväl utveckling av metod och taktik som för utveckling av materiel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Det är viktigt att konstatera att det inte finns någon myndighet- sövergripande process för FoU inom försvaret. Istället så existerar det flera delprocesser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;European Defence Industry Reconstruction Framework Agreement, även kallat &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LOI-sam-&lt;/NOBR&gt; arbetet, eller &lt;NOBR&gt;6-nationsavtalet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Research and Technology Organisation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft21"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336102x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td79"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p280 ft9"&gt;Ibland dessa delprocesser så utgör &lt;NOBR&gt;FoT-processen&lt;/NOBR&gt; Försvars- maktens etablerade process för planering och beställning av FoT Delar av FoT utnyttjas i materielförsörjningsprocessen. FoT är styrd främst av &lt;SPAN class="ft16"&gt;IFoT.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Förutom FoT förekommer utveckling, vanligtvis materiel- utveckling för att vidmakthålla bl.a. materielsystem, inom försva- rets materielförsörjningsprocess samt studier och konceptutveck- ling. Materielutvecklingen är främst beroende av &lt;SPAN class="ft16"&gt;Försvarsmaktens materielplan&lt;/SPAN&gt;. Studier styrs i första hand av &lt;SPAN class="ft16"&gt;Försvarsmaktens studie- plan&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;Samverkan med myndigheter utanför Försvarsmakten sker, vad avser forskning och teknikutveckling, inom ramen för den s.k. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;FoT-processen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt; &lt;/SPAN&gt;samt, vad avser utvecklingsverksamheten, i samband med de materieldialoger som årligen genomförs mellan Försvars- makten och FMV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft44"&gt;Nuvarande inriktningen för FoT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Försvarsmaktens forskning och teknikutveckling (FoT) befinner sig i en förändringsprocess. Ekonomiska reduktioner, med till- hörande omavvägningar, har genomförts under perioden &lt;NOBR&gt;2006–2010,&lt;/NOBR&gt; för att medge nödvändiga satsningar på insatsförbandens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft10"&gt;Försvarsmaktens &lt;NOBR&gt;FoT-verksamhet&lt;/NOBR&gt; ska bedrivas i enlighet med myndighetens &lt;NOBR&gt;FoU-strategi.&lt;A href="#page_102"&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_102"&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;FoT-verksamheten&lt;/NOBR&gt; ska som helhet stödja följande strategiska mål för myndigheten&lt;A href="#page_102"&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Försvarsmakten utgör en trovärdig myndighet och säkerhets- politisk resurs,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Försvarsmakten har omedelbart användbara insatsförband,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Försvarsmakten har förmåga att utvecklas mot framtidens krav,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Försvarsmakten har en effektiv resursanvändning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Försvarsmakten uppnår balans mellan insatsförmåga och lång- siktig utveckling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Försvarsmakten har en helhetssyn och fokus på samlad effekt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Försvarsmakten. &lt;/SPAN&gt;Strategi för Försvarsmaktens forskning och utveckling (FoU)&lt;SPAN class="ft72"&gt;, den 18 februari 2009 (HKV 21 000:52385).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Försvarsmakten. &lt;/SPAN&gt;Strategiskt styrdokument för Försvarsmakten&lt;SPAN class="ft15"&gt;, den 18 december 2008 (HKV 09 100:73584).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft21"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336103x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p185 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Försvarsmakten har en personalförsörjning med insatsförsvaret i fokus,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Försvarsmakten bedriver en effektiv förmågeutveckling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Försvarsmakten reducerar kulturgapet mellan civil och militär personal.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;FoT-verksamheten&lt;/NOBR&gt; inriktas på ett mer övergripande plan mot föl- jande målbild:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Försvarsmaktens ska vidmakthålla förmågan att genomföra &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;väp- nad strid&lt;/SPAN&gt;, i en multinationell kontext, mot olika typer av mot- ståndare, vilket kräver en relevant kompetens- och förmåge- bredd.&lt;A href="#page_103"&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Försvarsmakten ska vidmakthålla kvalificerade &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;interoperabla &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft54"&gt;modulärt &lt;/SPAN&gt;uppbyggda stridskrafter inom mark, &lt;NOBR&gt;sjö-,&lt;/NOBR&gt; luft- och &lt;NOBR&gt;informations-/ledningsarenan.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Försvarsmaktens övergång till &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;stående &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft16"&gt;kontrakterade &lt;/SPAN&gt;för- band som deltar i multinationella insatser ställer allt &lt;SPAN class="ft16"&gt;högre krav &lt;/SPAN&gt;på förbandens färdighets- och träningsnivå och förutsätter nya metoder avseende träning och övning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Försvarsmakten bör stärka förmågan till &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;expeditionära insatser&lt;/SPAN&gt;.&lt;A href="#page_103"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Försvarsmaktens förmåga till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;civil-militär&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt; samverkan &lt;/SPAN&gt;bör stär- kas.&lt;A href="#page_103"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Solidaritetsförklaringen &lt;/SPAN&gt;och då särskilt förmågan att kunna ta emot militär hjälp bör analyseras och studeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft9"&gt;De ytterligare faktorer som beaktas vid inriktningen av FoT- verk- samheten är de speciella behov som finns inom &lt;SPAN class="ft16"&gt;integritetskritiska &lt;/SPAN&gt;områden samt ökade krav på kunskap om de juridiska regelsyste- men.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft9"&gt;FoT präglas även av att internationell samverkan och internatio- nellt samarbete – både bi- och multilateralt – i dag ingår i de flesta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Förmågan att verka i miljöer där irreguljära hot förekommer bör också förbättras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Detta syftar till att snabbare och lättare än i dag kunna genomföra insatser i närområdet, inom Europa och globalt. En expeditionär förmåga gynnar även det nationella perspektivet. Den expeditionära inriktningen påverkar hela Försvarsmakten samt stödmyndigheterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Ett helhetsbaserat förhållningssätt enligt det internationella konceptet Comprehensive Approach ska tillämpas vid alla insatser. Förmågan ska utvecklas tillsammans med andra myndigheter och organisationer i Sverige samt i samklang med FN, EU och Nato och Sveriges viktigaste samarbetsländer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft21"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336104x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td79"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;FoT-projekten.&lt;/NOBR&gt; Tendensen är att andelen projekt med internatio- nella kopplingar ökar. Inte minst är samarbetet inom EU och i EDA regi viktiga för Försvarsmakten. En ökande nordisk samver- kan planeras också för närvarande, inom ramen för NORDEFCO- samarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft44"&gt;Planering av FoT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;Försvarets forskning och teknikutveckling består av 13 kompe- tensområden samt studier och koncernstöd. FoT omfattar forsk- ning, analys och teknikutveckling fram till dess realiserbarheten med olika delar av FoU är tekniskt och ekonomiskt klarlagd. FoT omfattar således inte de objektbundna delarna av FoU, men utgör förutsättningar för dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;FoT planeras av Försvarsmakten i &lt;NOBR&gt;FoT-processen.&lt;/NOBR&gt; Grunden till &lt;NOBR&gt;FoT-processen&lt;/NOBR&gt; finns i Försvarsmaktens långsiktiga planering med perspektivstudier, FMUP och BU. &lt;NOBR&gt;FoT-processen&lt;/NOBR&gt; är flerårig och rullande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;För beredning av frågor avseende FoT har Försvarsmakten ska- pat en särskilt styrprocess&lt;A href="#page_104"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och en särskild arbetsmetodik. Bered- ningen sker inom ramen för en projektorganisation i vilken FOI och FHS samt FMV ingår. Forskningsorganisationerna (FOI och FHS) utgör en kontaktyta mot universitet och högskolor medan FMV utgör kontaktyta mot industrin. FMV roll är att, inom ramen för sitt ansvar för försvarets materielförsörjning, stödja Försvars- makten i att säkerställa erforderliga &lt;NOBR&gt;FoT-insatser&lt;/NOBR&gt; för försvarets materiella förnyelse och vidmakthållande. Detta samordnas även med beredningsorganet projektgrupp FoT som består av För- svarsmakten, som är sammankallande, samt FOI, FMV och FHS. Första steget i planeringen är att identifiera Försvarsmaktens behov av forskning och teknikutveckling – vilket görs internt av För- svarsmakten. Därefter behöver även avvägning och prioritering göras. Detta ligger sedan till grund för den s.k. &lt;SPAN class="ft16"&gt;inriktningsplanen FoT.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft9"&gt;Detta följs av att projektbeskrivningar utformas av &lt;NOBR&gt;FoT-grupper&lt;/NOBR&gt; som består av företrädare för respektive kompetensområde, med deltagare från de olika aktörerna, främst från Högkvarteret, FMV, FOI och FHS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Det övergripande lednings- och inriktningsansvaret för det militära försvarets samlade &lt;NOBR&gt;FoU-verksamhet&lt;/NOBR&gt; finns inom den nuvarande ledningsorganisationen för Försvarsmakten i ledningsstaben i högkvarteret. Inriktningen sker i samverkan med insatsstaben och produk- tionsledningen i högkvarteret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft21"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336105x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft9"&gt;Därefter genomförs ytterligare avvägningar och prioriteringar av ledningen för utvecklings- och produktionsorganisationerna samt av projektgrupp FoT.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft9"&gt;Projektorganisationen utgörs av &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;FoT-konferens,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt; Programgrupp FoT &lt;/SPAN&gt;och ett antal &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;FoT-grupper&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;FoT-konferensens&lt;/NOBR&gt; uppgifter är främst att biträda överbefälhava- ren i beredningen av ärenden rörande strategisk och långsiktig in- riktning av FoT samt i avvägningsfrågor av principiell karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft10"&gt;Programgrupp FoT svarar för utarbetande och årlig rullning av en s.k. &lt;NOBR&gt;FoT-plan&lt;/NOBR&gt; grundad på underlag från &lt;NOBR&gt;FoT-grupperna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;FoT-grupperna&lt;/NOBR&gt; organiseras inom utvalda forsknings- och tek- nikområden. &lt;NOBR&gt;FoT-planen,&lt;/NOBR&gt; som utgör Försvarsmaktens samlade in- riktning avseende FoT, fastställs av produktionschefen. Den slut- liga &lt;NOBR&gt;FoT-planen&lt;/NOBR&gt; utgör bl.a. offertförfrågan till FOI, FMV och FHS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft34"&gt;Figur 4.2 Planering och genomförande av FoT&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td114"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft105"&gt;LEDS UTV,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft105"&gt;&lt;NOBR&gt;FoT-grupper&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft105"&gt;LEDS UTV, PROD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td117"&gt;&lt;P class="p27 ft105"&gt;&lt;NOBR&gt;FoT-grupper&lt;/NOBR&gt; LEDS UTV, PROD, PG FoT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td114"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr32 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft105"&gt;PG FoT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td114"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td117"&gt;&lt;P class="p27 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td114"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td118"&gt;&lt;P class="p27 ft106"&gt;Perspektivplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft105"&gt;Utarbeta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td119"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td120"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft105"&gt;Utarbeta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td121"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td122"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td118"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;(20 år)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr9 td119"&gt;&lt;P class="p27 ft105"&gt;Utarbeta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft105"&gt;Avvägning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td120"&gt;&lt;P class="p27 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td121"&gt;&lt;P class="p27 ft105"&gt;Avvägning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td122"&gt;&lt;P class="p27 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td114"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td118"&gt;&lt;P class="p27 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft109"&gt;anvisningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td120"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;Inriktnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft109"&gt;projekt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td122"&gt;&lt;P class="p27 ft110"&gt;FoT-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td114"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td118"&gt;&lt;P class="p27 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft111"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td121"&gt;&lt;P class="p27 ft111"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td114"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td118"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;FMUP(10 år)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft109"&gt;för olika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td119"&gt;&lt;P class="p27 ft109"&gt;underlag till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td120"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;plan FoT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft109"&gt;beskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td122"&gt;&lt;P class="p27 ft107"&gt;plan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td114"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft105"&gt;prioritering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td121"&gt;&lt;P class="p27 ft105"&gt;prioritering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td114"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td118"&gt;&lt;P class="p27 ft106"&gt;BU (1 år)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft105"&gt;FoT-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td119"&gt;&lt;P class="p27 ft105"&gt;IFoT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td120"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft105"&gt;ar per FoT-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td122"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td114"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft105"&gt;områden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td119"&gt;&lt;P class="p27 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td120"&gt;&lt;P class="p27 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr31 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft105"&gt;område&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td121"&gt;&lt;P class="p27 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td122"&gt;&lt;P class="p27 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td114"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td118"&gt;&lt;P class="p27 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td119"&gt;&lt;P class="p27 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td120"&gt;&lt;P class="p27 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td121"&gt;&lt;P class="p27 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td122"&gt;&lt;P class="p27 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p381 ft113"&gt;Planering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft115"&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: PWC.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p383 ft106"&gt;Offertför- frågan och beställning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft116"&gt;Beställning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p385 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Större aktörer på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FoU-området&lt;/NOBR&gt; – roller, ansvar och resurser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft120"&gt;Försvarets &lt;NOBR&gt;FoU-verksamhet&lt;/NOBR&gt; omfattar ett stort antal aktörer. De viktigaste utgörs av statsmakterna, berörda försvarsmyndigheter, universitet och högskolor samt industrin. Verksamheten är till sin natur komplex och påverkas i hög grad av den internationella tek- niska utvecklingen samt ökade möjligheter att utnyttja civil teknik och civila produkter för militära tillämpningar. Till kretsen av aktö- rer av betydelse för försvarets &lt;NOBR&gt;FoU-verksamhet&lt;/NOBR&gt; räknar utredningen därför också en rad internationella och civila organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft121"&gt;I bilderna nedan framgår de viktigaste aktörer och deras organi- satoriska relation samt flödena mellan organisationerna inom pro- cessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft122"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336106x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td79"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft34"&gt;Figur 4.3 Aktörer inom FoU&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p389 ft115"&gt;Utrikes-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p390 ft115"&gt;Försvars-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td27"&gt;&lt;P class="p391 ft115"&gt;departementet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td60"&gt;&lt;P class="p27 ft115"&gt;departementet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td123"&gt;&lt;P class="p27 ft114"&gt;FOI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft114"&gt;FMV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p392 ft123"&gt;Försvars-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td114"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td20"&gt;&lt;P class="p393 ft123"&gt;makten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td114"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td123"&gt;&lt;P class="p27 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft115"&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: PWC.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p394 ft115"&gt;Utbildnings - departementet&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft114"&gt;FHS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td124"&gt;&lt;P class="p27 ft114"&gt;UoH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft124"&gt;Försvarsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft120"&gt;Försvarsdepartementet ansvarar för styrning och uppföljning av försvarsmyndigheterna. Styrningen sker bl.a. genom instruktioner, regleringsbrev och förordningar. Försvarsdepartementet beställer även forskning för regeringens behov, forskning inom CBRN, och internationell verksamhet och exportstöd från FOI. Departementet beställer utbildning och forskning från FHS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft124"&gt;UD&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft121"&gt;Utrikesdepartementet finansierar kunskapsuppbyggnad och beställer stöd avseende nedrustnings- och ickespridningsfrågor rörande &lt;NOBR&gt;CBRN-området&lt;/NOBR&gt; från FOI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft124"&gt;Försvarsmakten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft120"&gt;Baserat på riksdagens och regeringens beslut om inriktning och budget tar Försvarsmaktens fram långsiktiga planeringsdokument som används som underlag för inriktningsplaner och &lt;NOBR&gt;FoT-planen.&lt;/NOBR&gt; När &lt;NOBR&gt;FoT-planen&lt;/NOBR&gt; fastställs och offertdialoger har genomförts utar- betar utförarna sina offerter. När Försvarsmakten har erhålligt sitt regleringsbrev läggs de långsiktiga beställningarna till olika utförare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft122"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft16"&gt;Försvarets materielverk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;FMV:s uppgift är enligt myndighetens instruktion att anskaffa, vidmakthålla och avveckla materiel och förnödenheter på uppdrag av Försvarsmakten samt att biträda Försvarsmakten i frågor om långsiktig materielplanering och materielkunskap. En del av FMV:s uppdrag är att beställa teknikutveckling. FMV genomför, på upp- drag av Försvarsmakten, verksamhet inom områdena FoT, studier och utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;FMV beställer även stöd från FOI, konsultbolag och industrin för att kunna fullgöra sin anskaffningsroll inom ramen för beslu- tade materielbeställningar. FMV:s beställningar till FOI sker decentraliserat inom FMV. FMV avropar stöd av FOI på i princip samma sätt som man upphandlar av industrin. Ett generellt avtal finns upprättat mellan FMV och FOI som främst reglerar avtals- formalia mellan de avtalsslutande parterna. Genomgående i FMV:s upphandling av tjänster från FOI är att FMV begär offert för varje uppdrag och gör beställningar per uppdrag. Någon motsvarighet till årliga samlingsbeställningar, i likhet med de från Försvarsmak- ten, finns inte. Bland FMV:s leverantörer återfinns bl.a. FOI, Saab AB samt medelstora och små företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft16"&gt;Totalförsvarets forskningsinstitut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;FOI har till uppgift att bedriva forskning, metod- och teknik- utveckling samt utredningsarbete för totalförsvaret och till stöd för nedrustning, &lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; och internationell säkerhet. Myndig- heten får även i övrigt bedriva forskning, metod- och teknik- utveckling samt utredningsarbete. FOI är Försvarsmaktens huvud- leverantör av forskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft16"&gt;Försvarshögskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Huvuduppdraget för FHS ligger i utbildning, kursverksamhet och kompetensuppbyggnad av främst Försvarsmaktens personal. Där- utöver genomför FHS FoU som bl.a. motiveras genom att den stärker FHS i huvuduppgiften eller har en produktionsrationalitet tillsammans med verksamhet som ingår i huvuduppgiften. Till följd därav utförs utbildning och forskning inom ett flertal ämnesområ- den såsom krigsvetenskap, ledarskap, ledningsvetenskap, säkerhets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft21"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td79"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft9"&gt;politik, strategisk analys, folkrätt och statsvetenskap med inrikt- ning mot krishantering och internationell samverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft16"&gt;Universitet och högskolor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Universitet och högskolor, exempelvis Kungliga tekniska högsko- lan (KTH), Chalmers tekniska högskola och Karolinska institutet (KI) genomför försvarsrelaterad forskning dels direkt åt Försvars- makten, dels i samarbete med FOI och FHS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft16"&gt;Försvarsindustrin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Försvarsindustrin genomför forskning och teknikutveckling på beställning av främst FMV, men även i en begränsad utsträckning genom beställningar från FOI. Försvarsindustrin lägger även vissa beställningar på FOI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;4.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Utvecklingen rörande försvarets FoU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Statliga satsningar inom försvarssektorn på forskning, utveckling och inhemsk försvarsindustri har under lång tid varit en viktig del av den svenska säkerhetspolitiken. De grundläggande motiven för detta har varit att säkerställa en självständig förmåga att skapa ett slagkraftigt och effektivt försvar samt erhålla strategisk handlings- frihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft9"&gt;Inom ramen för nu gällande anslags- och uppdragsstyrnings- system fördelas resurserna för försvarets &lt;NOBR&gt;FoU-verksamhet&lt;/NOBR&gt; av reger- ingen via anslag inom statsbudgetens utgiftsområde 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Under &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; har de totala &lt;NOBR&gt;FoU-satsningarna&lt;/NOBR&gt; inom försvaret varierat kraftigt beroende på andelen större objektbundna utveck- lingsuppdrag vid industrin. Försvarsindustrin har härutöver tradi- tionellt gjort stora egenfinansierade satsningar på kompetens- utveckling, ny teknik och nya processer inom strategiskt viktiga områden. Omfattningen av egensatsningarna inom industrin har dock reducerats i takt med den allmänna neddragningen av för- svarsanslagen internationellt sett och därmed minskande möjlig- heter till vinstgivande försäljningar på export.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;Stora delar av resurserna inom ramen för FoU utnyttjas för konkret utvecklingsverksamhet vid i Sverige verksam industri –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft21"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;detta framstår speciellt tydligt om även objektsbunden materiel- utveckling efter beslut om serieanskaffning inräknas. Den reste- rande delen utnyttjas för forskning, generell teknikutveckling samt annan kunskapsuppbyggande verksamhet som stöd för försvarets olika verksamhetsområden. Stöd till förbands- och taktikutveckling inom det militära försvaret ingår också i &lt;NOBR&gt;FoU-verksamheten.&lt;/NOBR&gt; Endast en mindre del läggs ut i form av uppdrag på universitet och högskolor. En växande andel av resurserna utnyttjas för internatio- nell samverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft9"&gt;Sveriges deltagande i samarbetet inom EU, NATO/PFF, m.m. har ökat markant under de senaste åren. Den fortsatta utvecklingen av detta samarbete förväntas få stor betydelse för inriktningen och omfattningen av försvarets &lt;NOBR&gt;FoU-verksamhet.&lt;/NOBR&gt; Detta gäller också strävan att stärka förmågan till krishantering inom ramen för ett vidgat säkerhetsbegrepp liksom förmågan att medverka i olika slag av internationella insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Försvarsförvaltningsutredningen föreslog i sitt betänkande bl.a. att Försvarsmakten skulle reducera sin forskning och teknik- utveckling med 500 miljoner kronor. I mars 2006 presenterade den dåvarande regeringen sin syn på hur försvaret framöver borde sty- ras och hur förvaltningen borde förändras. I skrivelsen redovisade regeringen sina bedömningar inom olika områden, bl.a. vad gäller forskning och teknikutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;För detta område gjorde regeringen bedömningen att ett råd- givande organ borde knytas till Försvarsmakten i syfte att förbättra myndighetens förmåga att styra forskningen. Vidare bedömde regeringen att forskningsverksamhet, teknikutveckling, direktstöd, övning, studier och provningsverksamhet vid FOI och FHS borde minska med 500 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Regeringens skrivelse behandlades därefter av försvarsutskottet. I betänkandet tillstyrkte utskottet att åtgärder vidtas för att genom- föra besparingar inom stabs- och förvaltningsverksamheten och att resurser överförs till den kärnverksamhet som genomförs vid &lt;NOBR&gt;armé-,&lt;/NOBR&gt; marin- och flygförbanden samt för fredsfrämjande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;I mars 2006 tog regeringen fram kompletterande planerings- anvisningar till Försvarsmakten. Försvarsmakten tog därefter i juni 2006 fram ett förslag till hur minskningen av forsknings- och ut- vecklingsbeställningarna skulle genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft21"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td79"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft16"&gt;Reduceringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;Våren 2006 gjorde Försvarsmakten med stöd av FHS, FMV och FOI en plan för nedskärningen om 500 miljoner kronor, vilket bl.a. innebär att FOI ska minska 480 miljoner kronor och FHS 20 mil- joner kronor. Prioriteringar i forskningen inom försvaret har gjorts i linje med att man ska satsa på de områden där man särskilt besit- ter goda kunskaper och att det som andra universitet, institut och företag kan göra lika bra inte ska göras vid FOI åt försvaret. Detta innebär att en breddad leverantörsbas av forskningsaktörer i fram- tiden kommer att leverera forskningsresultat åt Försvarsmakten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;Försvarsmakten har därefter genomfört en ytterligare reduktion av de planerade &lt;NOBR&gt;FoT-resurserna&lt;/NOBR&gt; och har i arbetet prioriterat myn- dighetens långsiktiga behov av kunskapsuppbyggnad. Insatser för att öka intäkter från uppdragsgivare utanför försvaret har genom- förts vid FOI, i syfte att upprätthålla kritisk massa i försvarsforsk- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;4.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Några bedömningar och iakttagelser rörande dagens FoU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;I detta avsnitt redovisas några tidiga iakttagelser rörande dagens FoU. Marparten av alla bedömningar och iakttagelser återfinns dock i kapitel 10,11,12 och 13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;FoU på försvars- och säkerhetsområdet, särart och särskilda förutsättningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;Utredningen har inom ramen för sitt arbete identifierat ett antal viktiga särarter och särskilda förutsättningar för FoU på försvars- området. Dessa utvecklas i en större omfattning i kapitel 12, &lt;SPAN class="ft16"&gt;Den framtida forsknings- och utvecklingverksamheten&lt;/SPAN&gt;,, men redovisas i punktform även här. De är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Särskilda krav på offentligt ansvar för kunskapsproduktionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Särskilda behov av långsiktighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Särskilda krav på integritet och sekretess&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Särskilda behov av helhets- och samhällsperspektiv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft21"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p211 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;FoU eller annan verksamhet?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningen anser att det finns problem i hur För- svarsmakten och de övriga försvarsmyndigheterna väljer att hantera verksamhet som faller under FoU. Den praktiska/informella FoU- definitionen (skiljd från den formella) inkluderar många verksam- heter som inte alltid kan förutsättas ingå i det som bör kallas FoU. Utredningen lägger inte i detta en bedömning rörande Försvars- maktens behov av de verksamheter som i dag redovisas under sam- lingsbegreppet FoU utan vill endast peka på att dagens redovisning sänder problematiska signaler till utomstående.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Vi har en stor förståelse för att de verksamheter som i dag åter- finns inom den s.k. &lt;NOBR&gt;FoU-verksamheten&lt;/NOBR&gt; uppvisar starka inbördes samband och verksamhetslogiska beroenden. Uppdelat på kun- skapsuppbyggande och kunskapstillämpande verksamhet så är det självklart att kunskapstillämpning inte kan ske utan uppbyggnad. En forskare som endera dagen tillämpar sina kunskaper i insatsnära miljö kan endast göra detta som en följd av tidigare forskning. Pro- blemen uppstår när verksamhet definieras som FoU – endast på grundval av att det är forskaren som utför verksamheten. Konse- kvensen av denna typ av grova indelning är att regering och riksdag m.fl. får en felaktig, och överdriven, bild av de kunskapsuppbyg- gande satsningarna. Detta i sin tur leder till beslut på felaktig grund. Då det sällan går att avvara direkt kunskapstillämpning i närtid blir konsekvensen att denna bibehålls samtidigt som de kun- skapsuppbyggande satsningarna få bära en oproportionerligt stor del av eventuella reduktioner. Detta riskerar då att äventyra försva- rets långsiktiga relevans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft9"&gt;I dagens, eventuellt allt för frikostiga inkluderande av verksam- heter i redovisningen av FoU, avvägs direkta avrop av kunskap i omedelbar anslutning till satsningarna på FoU. Försvarsstruktur- utredningen anser att avvägningen mellan satsningar på FoU och mer närliggande verksamhet, mellan satsningar på morgondagens kunskapssituation och dagens direkta behov, måste ske på strate- gisk nivå. Därefter ska avvägning ske mellan liknande verksamheter i likartade tidsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Gränser är svåra att dra mellan FoU och mer närliggande verk- samhet, men Försvarsstrukturutredningen gör än dock bedöm- ningen att det kan vara så mycket som hälften av allt som inklude- ras i Försvarsmaktens VG 3 som fokuserar på tidsperspektiv som är så omedelbara att de knappast kan sägas vara av karaktären FoU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft21"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td79"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft9"&gt;Dessa är då istället av karaktären kunskapstillämpande utredning, analys och policystödjande karaktär. Denna verksamhet är av stor vikt för att t.ex. Försvarsmakten och regeringen ska kunna genom- föra sin verksamhet men ska inte alltid ses som satsningar på FoU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Som ett exempel på detta redovisar FOI i sin årsredovisning för 2010 på att cirka 52 procent av verksamheten ses som kunskaps- uppbyggande FoU medan 48 procent istället betraktas som mer kunskapstillämpande arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;FoU som ett verktyg för beslut under osäkerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft9"&gt;En synvinkel som kan appliceras på försvarets FoU är att den kan ses som en investering i syfte att minska alternativt hantera fram- tida osäkerheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;En jämförelsen med en investering innebär ur en teoretisk syn- vinkel att Försvarsmakten med sina &lt;NOBR&gt;FoU-satsningar&lt;/NOBR&gt; väljer att ta en kostnad i dag i syfte att ha handlingsfriheten att undvika en större kostnad i framtiden alternativt kunna ta vara på en potentiell möj- lighet. Man betalar således en form av premie för att ha möjligheten till val i framtiden. Statsmakterna, men även Försvarsmakten, upp- träder ständigt i en miljö som innebär beslut under osäkerhet och att man tvingas till kalkylerade risker i prioriteringen mellan olika sätt att spendera tillgängliga medel. Resurser kan satsas på FoU i syfte att hantera framtida risker och osäkerheter genom ett mer förmånligt kunskapsläge, eller så kan risker och osäkerheter accep- teras. I det andra fallet får man helt enkelt hoppas på att olika risker inte ska resultera i allt för allvarliga konsekvenser alternativt att sannolikheten för att olika händelser ska inträffa är tillräckligt låg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft9"&gt;Om investeringar är värda sitt pris handlar om hur sannolikt olika aktörer upplever det vara att olika risker eller möjligheter ska realiseras. Ju mer sannolikt det är att risken realiseras, desto större är incitamenten att ta den kostnad som premien innebär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Ett annat exempel på FoU som ett medel för att hantera osä- kerhet är omvärldsanalyser och &lt;NOBR&gt;FoU-satsningar&lt;/NOBR&gt; som innebär att För- svarsmakten tidigt genom ett förmånligt kunskapsläge kan avgöra framtida behov och krav på operativ förmåga och därmed får en god anpassningsförmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Kostnadseffektiv FoU i denna kontext är sådana satsningar som förväntas innebära att man kan undvika kostnader som är större än värdet av de uppoffrade resurserna alternativt satsningar som möj-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft21"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;liggör framtida val vars nytta överstiger den nytta som skulle kunna erhållas för de uppoffrade resurserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;Det existerar en växelverkan mellan tillgängliga resurser, osä- kerhet och den egna organisationens risktålighet. En total riskaver- sion där samtliga resurser konsumeras för att minimera risker, vil- ket innebär att förmågan att verka (då inga resurser kvarstår till operativ verksamhet) tillintetgörs, är inte eftersträvansvärt. Men inte heller en situation med ett överdrivet fokus på direkt verkan utan långsiktig riskhantering, vilket innebär att man utsätter sig för orimliga risker, är att föredra. Balansen ligger mellan dessa två extremer. Samtidigt är vad som är ett önskvärt beteendet beroende av hur osäkerheterna i omvärlden utvecklas såväl som Försvars- maktens inneboende förmåga att hantera risker och osäkerhet. FoU är endast ett verktyg bland många för att hantera osäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft21"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;


&lt;P class="p407 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Materiel- och logistik- verksamheten i dag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Materielförsörjning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft9"&gt;I detta avsnitt lämnas en översiktlig beskrivning över materiel- försörjningsprocessen i de delar som berörs av Försvars- strukturutredningens överväganden och förslag att åstadkomma en mer ändamålsenlig och kostnadseffektiv stödverksamhet på försvarsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft9"&gt;I den första delen redovisas materielförsörjningen. I den andra delen redovisas logistikförsörjningen. Kartläggningen baseras på styrande dokument och underlag som inhämtats från berörda myn- digheter samt den konsultrapport som lämnats till utredningen av konsultföretaget PriceWaterhouseCoopers (PWC).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningen noterar inledningsvis att materiel- försörjningen för det militära försvaret kan beskrivas ur olika perspektiv och värderas utifrån olika utgångspunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft9"&gt;Ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv kan samarbetet med andra länder inom försvarsmaterielområdet ses som en del av ett bredare samarbete på försvarsområdet och bidra till att målet med det militära försvaret uppnås, t.ex. kan materielsamarbetet bidra till ett breddat säkerhetssamarbete genom att stärka förmågan till operativ samverkan och systemlikhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft9"&gt;Ur ett försvarspolitiskt perspektiv syftar materielförsörjningen till att förse Försvarsmakten med de varor och tjänster som behövs för att myndigheten ska kunna lösa sina uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft21"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft9"&gt;Ur ett näringspolitiskt perspektiv har det militära försvarets materielförsörjning över tiden bidragit till säkerhets- och försvars- industrins utveckling samt till del till utvecklingen av den teknolog- iska och industriella basen i övrigt i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Vidare noterar Försvarsstrukturutredningen att materielför- sörjningen, med tillhörande verksamheter, bedrivs av ett stort antal aktörer, allt från riksdagen och regeringen och försvars- myndigheterna till olika internationella organisationer och sam- verkansorgan samt industrin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Med nuvarande ansvar- och uppgiftsfördelning för materielför- sörjningen är det Försvarsmakten som anger vad, varför och när i materielförsörjningsprocessen olika materielsystem ska anskaffas för att kraven på operativ förmåga i olika avseenden ska kunna lösas samt med vilka ekonomiska medel som finns disponibla för genomförandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft9"&gt;Försvarets materielverk (FMV) har i uppdrag att besvara fråg- orna varifrån och hur de mest kostnadseffektiva lösningarna sett ur ett livscykelperspektiv ska åstadkommas för att svara mot För- svarsmaktens behov. Därtill att åstadkomma lösningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Den nya inriktningen för materielförsörjningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft16"&gt;Grundläggande principer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Riksdagen har beslutat att målet för det militära försvaret fr.o.m. 2010 ska vara att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige och främja vår säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft10"&gt;Den nya försvarspolitiska inriktningen innebär förändringar på flera viktiga områden, däribland materielförsörjningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;De fastlagda principerna för materielanskaffningen innebär att vidmakthållande och uppgradering av befintlig materiel bör väljas före nyanskaffning, om det är ekonomiskt försvarbart och opera- tiva krav kan uppnås. När nyanskaffning är nödvändig ska i första hand färdigutvecklad och på marknaden befintlig och beprövad materiel anskaffas. Utveckling av materiel bör endast genomföras när behoven inte kan tillgodoses på annat sätt. Oavsett anskaff- ningsform bör möjligheterna till internationellt samarbete under- sökas. I de särskilda fall då regeringen bedömer att det är verksam- hetsmässigt och ekonomiskt fördelaktigt, kan samarbete i fråga om försvarsteknologi vara aktuellt och lämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft21"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ansvar och roller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;De viktigaste aktörerna i materielförsörjningen utgörs av riks- dagen, regeringen, Försvarsmakten, FMV, Totalförsvarets forsk- ningsinstitut (FOI) och industrin. Aktörerna, som är engagerade i den nationella materielförsörjningen, har olika framträdande roller och tonvikter beroende på i vilken fas materielförsörjningen är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft16"&gt;Riksdagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft9"&gt;Riksdagens funktion i materielförsörjningen är ytterst att besluta om övergripande inriktning, budgetramar och bemyndiganden inom ramen för att kunna utöva sin finansmakt. Riksdagens beslut med anledning av särskilda propositioner om försvars- och säker- hetspolitiken samt dess budgetbeslut behandlar materielförsörj- ningsfrågorna genom att ange uppgiftsmässiga, ekonomiska och organisatoriska förutsättningar för verksamheten. Riksdagen kan också ta ställning till principer för materielförsörjningen, t.ex. vad gäller finansieringsförutsättningar, industriella villkor och inter- nationellt samarbete. Sedan 2006 underställs riksdagen särskilda beslut om anskaffning av specifika system med påverkan på den operativa förmågeutvecklingen av Försvarsmakten. Det kan även röra sig om system som bedöms få betydelse för (insats)organisa- tionens utveckling eller bedöms vara av vikt för inhemskt industriell förmåga eller medför större ekonomisk bindning som indirekt påverkar riksdagens och regeringens handlingsfrihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft16"&gt;Regeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;Regeringen styr materielförsörjningens genomförande på den strategiska nivån bl.a. genom uppdrag och ramvillkor för myndig- heternas arbete. Regeringen lämnar vidare förslag till en invester- ingsplan i den årliga budgetpropositionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Regeringen anger i regleringsbrev till Försvarsmakten vilka anskaffningar som myndigheten ska underställa regeringens och riksdagens prövning innan beställning får ske. Omfattande materielobjekt följs upp genom återrapportering i budgetproposi- tionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;Ramstyrning av verksamheter har skett indirekt genom, s.k. anslagsposter inom ramen för tilldelade anslag och objektsramar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft21"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;har använts för information till riksdagen och styrning i fråga om vissa större materielsystem. Regeringen fattar även beslut i enskilda frågor som inte myndigheterna är bemyndigade att själva fatta beslut om. Regeringen är samtidigt den primära aktören i det mellanstatliga samarbetet rörande försvarsmateriel samt leder utvecklingen av formerna för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft16"&gt;Försvarsmakten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Försvarsmakten redovisar årligen i budgetunderlaget en materiel- plan. Planen utgör ett av de underlag som ligger till grund för regeringens bedömningar och beslut avseende materielförsörj- ningen. Regeringens medgivande krävs inför anskaffning av de materielsystem som specificeras i regleringsbrevet. Dessa kan exempelvis vara av större betydelse för insatsorganisationens utveckling, utgöra vägval för fortsatt utveckling eller medföra större ekonomiska bindningar. Myndighetens hemställan om bemyndigande att få lägga en beställning utgörs normalt med s.k. grindbeslut, vilka normalt följer materielproduktionens skedes- indelning. Besluten utgör därmed delmängder i huvudsak kopplade till att omfatta anskaffningens olika faser; produktdefinitionsfas, konstruktionsfas och produktionsfas och baseras på det underlag som krävs för respektive fas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft16"&gt;Försvarets materielverk (FMV)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;FMV stödjer på uppdrag Försvarsmakten i materielförsörjningens samtliga faser genom att medverka i processen och genom att leverera beställd materiel enligt Försvarsmaktens beställningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft16"&gt;Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;FOI stödjer på uppdrag av Försvarsmakten materielförsörjningen med bl.a. teknisk och vetenskaplig kompetens. Inom ramen för materielförsörjningen levererar myndigheten även tekniskt och vetenskapligt stöd till FMV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft21"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Allmänt om materielförsörjningsprocessen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft9"&gt;Strategin för Försvarsmaktens materielförsörjning och ett antal ramverk ligger också till grund för styrning och genomförande av materielförsörjningen på försvarsområdet. Detta beskrivs närmare nedan i avsnitt 5.1.6. Försvarsmakten styr även materiel- försörjningen med stöd av beviljade anslag samt gällande uppdrags- och avgiftsfinansieringsmodell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;Materielförsörjning styrs därvid i första hand av insatsorganisa- tionens behov, uttryckta i behov av förmågor med därtill kopplade kvalitativa krav på respektive förmåga. Behoven varierar över tiden beroende på många yttre inflytelser som exempelvis omvärlds- utveckling, politiska beslut, planerade insatser, internationella sam- arbeten m.m. Den reala effekt som över tiden kan tas ut ur insats- organisationen är dock beroende av de faktiska möjligheterna att realisera de uttryckta behoven. Behovet av materielförsörjning styrs i lika hög grad av möjligheterna att analysera och uttrycka insatsorganisationens framtida behov som möjligheterna att analys- era och beskriva den vid en viss tidpunkt befintliga reala förmågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft9"&gt;Produktionen av materiel för Försvarsmaktens behov bedrivs i form av ett iterativt samspel i fyra dimensioner:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Planering i form av samlad produktionsplanering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Forskning och utveckling (FoU), dvs. hantering av FoU inklusive forsknings- och teknikutvecklingsprogram (FoT),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Uppdrag i form av enskilda uppdrag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Ledning av tekniska system, dvs. teknisk systemplanering och tekniskt ansvar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft9"&gt;Med strategin för Försvarsmaktens materielförsörjning som grund, och inom ramen för ledning av tekniska system, sker en iterativ beredning mellan Försvarsmakten och FMV avseende vilken teknisk systemstruktur som bäst uppfyller Försvarsmakten opera- tiva behov. Underlaget används inom ramen för planeringen av materielförsörjningen I denna sker löpande en sammanvägning av alla materielförsörjningsbehov som finns, såväl utifrån nytillkom- mande operativa krav som utifrån analys av befintliga tekniska systems status i förhållande till befintliga eller förändrade operativa krav. Parametrar som kostnader, kravuppfyllnad (effekt), hand- lingsfrihet, affärsmöjligheter och internationell samverkan till-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft21"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;lämpas därvid ur ett livscykelperspektiv. Planeringen genererar löpande en materielplan, som anger Försvarsmaktens behov av materiel. Identifierade behov i materielplanen genererar i sin tur enskilda uppdrag eller beställningar till bl.a. FMV. Behov av FoT inom ramen för materielförsörjningen uttrycks i den årliga FoT- planen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Materielförsörjningens processer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft44"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Materielförsörjningsverksamheten i Försvarsmakten genomförs centralt inom ramen för myndighetens materielprocess. Processen är indelad i en materielplaneringsprocess och en materielproduk- tionsprocess. Därtill finns en förenklad planerings- och produk- tionsprocess, s.k. snabb materielförsörjning. FMV har i uppgift att stödja Försvarsmakten i materielförsörjningsprocessen samtliga faser. Försvarsmakten genomför därför dialoger med FMV i dessa processer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft44"&gt;Materielplaneringsprocessen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Materielförsörjningen styrs med utgångspunkt i Försvarsmaktens behov. Den reella effekt som över tiden kan tas ut ur insats- organisationen är beroende av faktiska möjligheter att realisera de uttryckta behoven. Behovet av materielförsörjningen styrs i lika hög grad av möjligheterna att analysera och beskriva den vid en viss tidpunkt som av den befintliga reella förmågan jämfört med den önskade. Skillnaden mellan önskad och realiserad förmåga uttrycks i en differens som ligger till grund för beslut om åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft16"&gt;Perspektivstudie&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Försvarsmaktens perspektivstudier &lt;NOBR&gt;(10–20&lt;/NOBR&gt; års sikt) behandlar utvecklingen inom säkerhetspolitik, samhällsutveckling, teknik, operativ doktrinutveckling och framtida konflikters karaktär (under- lag till dessa bedömningar kommer från bl.a. forskningen och teknik- utvecklingen, kapitel 4 Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag). Tendenser inom utvecklingen ligger till grund för idébilder,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft21"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft9"&gt;vilka spänner över ett brett spektrum av möjliga utvecklingsvägar. Idébilderna analyseras mot bakgrund av de säkerhetspolitiska målen och militära möjligheter, varefter en målbild utvecklas. Mål- bilden utvecklas successivt för att utgöra bästa möjliga underlag för Försvarsmaktens långsiktiga planering och baseras på olika typer av underlag från såväl svenska som internationella aktörer, såsom den europeiska försvarsbyrån (EDA).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Perspektivstudien ger uttryck för Försvarsmaktens långsiktiga behov i termer av operativ förmågeutveckling, dimensionerande behov av funktioner, system och förbandsstrukturer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft16"&gt;Försvarsmaktens utvecklingsplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;I Försvarsmaktens utvecklingsplan (FMUP) fastställs, inom ramen för Försvarsmaktens centrala styrdokument och efter en avvägning mellan behov och tillgänglig ekonomi, den &lt;NOBR&gt;10-åriga&lt;/NOBR&gt; planeringen. Planen beskriver behov och inriktning för samtliga Försvars- maktens verksamhetsgrenar på kort, men även på längre sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft16"&gt;Målsättningsdokument&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Förbandsmålsättningar för olika typförband utarbetas med stöd av de krav som anges i försvarsplaneringen och FMUP m.fl. utveck- lingsplaner. I förbandsmålsättningarna, som är styrande för för- bandens utveckling, definieras förbandet, dess position i ett större operativt sammanhang, taktiska krav, huvuduppgifter och övriga uppgifter samt krav på förbandets förmåga .&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;Förbandsmålsättningarna beskriver de övergripande behov som ska tillgodoses av det materielsystem som kravställs i de taktiska, tekniska och ekonomiska målsättningarna (TTEM). I TTEM specificeras funktionalitet av prestanda, kvalitet och andra krav som ställs på materielen för att tillgodose förbandens behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft16"&gt;Underhållsberedning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Ytterligare ett väsentligt steg i processen utgörs av underhålls- beredningen, inom vilken Försvarsmakten bereder och dimen- sionerar reservdelförsörjningen och materielen utifrån en viss nyttjandeprofil. Beslut om dimensionering sker efter genomförd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft21"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;underhållsberedning som genomförs med stöd av FMV. Den syftar till att uppnå kravsatta driftssäkerhetsprestanda till lägsta möjliga livslängdskostnad för det tekniska systemet. Genom detta för- farande justeras förbandsmålsättningar och TTEM:en i en iterativ process.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft44"&gt;Materielplanen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;FMUP utgör ett styrande ingångsvärde till materielförsörjningen och anger övergripande vad som ska anskaffas och när. De krav som anges i FMUP ligger till grund för materielplanen (MP).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;Materielplanen omfattar resultatet av myndighetens avvägning och innehåller olika materielinvesteringsobjekt och vidmakt- hållandebehov sett i ett &lt;NOBR&gt;10-årsperspektiv.&lt;/NOBR&gt; Med anledning av att MP även utgör grund för regeringens förslag till investeringsplan i ett kortare tidsperspektiv, utgörs objekten även av mer omfattande drifts- och underhållsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft9"&gt;Materielplanen ingår som en del av Försvarsmaktens årliga budget- underlag till regeringen. Materielplaneringen är därmed anpassad till den statliga budgetprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft9"&gt;I materielplanen finns en systematisk planeringstekniskt motiverad förskjutningsplanering i syfte att hantera de årliga för- skjutningar i verksamheten som erfarenhetsmässigt uppstår. Sådana förskjutningar beror bl.a. på brister i målsättningsdokument, för- seningar i planerings- och beslutsprocessen, industriella leverens- förseningar inom enskilda uppdrag, resursbrist vid levererande myndighet eller materielprojekt eller omprioriteringar av resurser till följd av förändrade behov. Förskjutningsplaneringen är dynamisk och påverkar myndigheternas arbete i en omfattande grad. Detta bedömer dock myndigheterna vara nödvändigt eftersom de ekonom- iska effekterna av industriella leveransförseningar kan få följd- effekter kopplat till anslagsbelastningen det aktuella året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft9"&gt;Materielplaneringens årscykel är anpassad till den statliga bud- getprocessen. Sammanfattningsvis syftar planeringsprocessen till att fastställa Försvarsmaktens materielplan för tio år framåt i tiden och FMV:s produktionsplan för det kommande året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft21"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336122x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;SOU 2011:36 Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td39"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Figur 5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr11 td125"&gt;&lt;P class="p29 ft34"&gt;Principskiss för materielplaneringens årscykel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td76"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p41 ft105"&gt;FM avvägningsbeslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr19 td127"&gt;&lt;P class="p429 ft105"&gt;FM FMUP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td39"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td126"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td39"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft73"&gt;FMV PP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td48"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td126"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td76"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td48"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td126"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft125"&gt;H&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td76"&gt;&lt;P class="p27 ft105"&gt;FM MP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr25 td128"&gt;&lt;P class="p430 ft73"&gt;FMV utkast slutlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td48"&gt;&lt;P class="p431 ft105"&gt;RB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td126"&gt;&lt;P class="p27 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p27 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td126"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td76"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td39"&gt;&lt;P class="p432 ft73"&gt;PP (B+1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td48"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td126"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td76"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr38 td128"&gt;&lt;P class="p433 ft105"&gt;FM korrigering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td48"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td126"&gt;&lt;P class="p27 ft105"&gt;VÅP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td76"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td128"&gt;&lt;P class="p433 ft105"&gt;av offertförfrågan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td48"&gt;&lt;P class="p27 ft105"&gt;BP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td76"&gt;&lt;P class="p434 ft73"&gt;FMV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td39"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td48"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td126"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td76"&gt;&lt;P class="p434 ft73"&gt;Systemlivscykelplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr39 td128"&gt;&lt;P class="p435 ft73"&gt;Materielproduktionsdialog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td48"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td126"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td76"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td39"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td48"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td126"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td127"&gt;&lt;P class="p27 ft73"&gt;Materielplaneringsdialog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p436 ft73"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZB336122xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt; Prel PP&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft93"&gt;Källa&lt;SPAN class="ft39"&gt;: FMV&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft9"&gt;FMV ansvarar under materielplaneringsprocessen för att ta fram en produktionsplan (PP) för myndigheten. FMV har vidare i uppgift att ge ledningsstöd till Försvarsmakten. I ledningsstödet ingår bl.a. systemledning av materielsystem, utarbetande av strategier för fram- tida system och funktioner, övergripande studier samt forskning och teknikutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft44"&gt;Materielproduktionsprocessen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;I FMUP anges på ett övergripande sätt vad som ska uppnås och när det ska ske, medan materielproduktionsprocessen mer detaljerat anger vad, hur och när materielen ska produceras. Inom ramen för materielproduktionsprocessen lägger Försvarsmakten beställningar av materiel på i huvudsak FMV, men även andra aktörer, t.ex. FMLOG (som en del av Försvarsmakten) .&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;Materielproduktionen innefattar offertförfrågning, beställningar av projekt och uppföljning av verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft16"&gt;Offertförfrågan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Försvarsmaktens uppdrag till FMV formuleras som en beställning. En beställning initieras av Försvarsmakten genom en offert- förfrågan. Materielplanen, studieplanen och &lt;NOBR&gt;FoT-planen&lt;/NOBR&gt; utgör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft122"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;normalt offertförfrågan för produktionsåret och preliminär offert- förfrågan för nästföljande år. I en offertförfrågan, som besvaras av FMV i form av en offert, ska anges mål och syfte, uppgift, leverans- tider, villkor, handlingsregler samt en sammanfattning av uppdraget med en specifikation för det som ska beställas eller initieras. FMV kan vid behov kräva att Försvarsmakten inkommer med särskild offerförfrågan i de fall där t.ex. uppgiften har ändrats väsentligt jämfört med ursprunglig offertförfrågan. Särskild offertförfrågan ska föregås av samrådsförfarande med FMV innan den fastställs av Försvarsmakten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft16"&gt;Regeringsärenden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Regleringsbrevet reglerar vilka beställningar som Försvarsmakten ska hemställa om till regeringen att få genomföra, innan beställning till leverantör får ske. I Försvarsmaktens offertförfrågan ska det framgå vilka uppdrag och ärenden som är föremål för hemställan till regeringen. Som underlag för Försvarsmakten hemställan erfordras att FMV:s offert är grundad på ett bindande industri- åtagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft16"&gt;Projektdirektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Varje förslag till uppdrag som i Försvarsmakten offertförfrågan är tänkt att starta inom de närmaste två åren ska ha ett preliminärt projektdirektiv med mål, uppgift, tänkta prestationer, samtliga hand- lingsregler, villkor, bemanning samt ekonomisk och tidsmässiga för- hållanden. Utarbetandet och fastställandet av direktivet görs av FMV. Det fastställda direktivet utgör underlag till ett s.k. initierabeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft16"&gt;Initierabeslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Initierabeslutet utgör starten på offertarbetet och föregås av beredning och fastställande av projektdirektiv samt vid behov särskilda uppdragsgenomgångar. Uppdragsgenomgångar genom- förs löpande under året enligt FMV produktionsplan. Syftet med uppdragsgenomgången är att gå igenom uppdraget för att säker- ställa att Försvarsmakten och FMV är överens om uppdragets innehåll innan initierabeslut kan fattas. I initierabeslutet inarbetas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft21"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft9"&gt;FMV interna direktiv för genomförande av offertarbete och slutlig organisering av de resurser som krävs för genomförandet av upp- draget. FMV påbörjar därefter offertarbetet i enlighet med fattat initierabeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft16"&gt;Offert&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;FMV offererar sitt åtagande till Försvarsmakten. Offerten ska normalt bygga på industriofferter. FMV använder i sin offert en prismodell för prissättning av olika s.k. milstolpar och i dessa ingående fördelade leveranspositioner i syfte att ge Försvarsmakten ett rättvisande anskaffningsvärde för materiel och förnödenheter. FMV ska vid offertberedningen även anmäla om offerten bedöms vara av sådan art att det ska finansieras ur flera anslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft9"&gt;FMV ska vid behov kunna snabbehandla nya offertförfrågningar från Försvarsmakten föranledda av oförutsedda men prioriterade behov. Inplanering av nya prioriterade behov, utöver gällande MP, ska då innehålla förslag om nedprioritering av andra uppdrag inom samma planeringsområde. Blir förändringarna i liggande produk- tion så betydande att omförhandling krävs ska detta framgå av FMV:s offert för det nya inplanerade uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft16"&gt;Beställning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft9"&gt;En beställning görs alltid skriftligt och omfattar normalt ett accepterande av överlämnad offert. Om FMV inte accepterar en beställning baserad på offert ska FMV snarast anmäla detta till För- svarsmakten. FMV redovisar mottagna beställningar via månatliga produktionsuppföljningar med Försvarsmakten. En bekräftad beställning är en överenskommelse mellan parterna om åtaganden om prestationer, leveranstider, pris, eventuella villkor förknippade med avtalet m.m. Tids- eller kostnadsmässigt omfattande projekt planeras och beställs i tydliga steg. Detta ska minska risken för långa bindningar, ge ökad handlingsfrihet och är en förutsättning för såväl tydliga beslutssteg som precision i åtaganden. Enskilda beställningar med milstolpar ska ges den utformning som kraven på tillgångsredovisning, kostnadsuppföljning, riskanalys och leverans- uppföljning ställer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft21"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft44"&gt;Snabb materielförsörjning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Hastigt uppkomna materielförsörjningsbehov kan normalt sett inte hanteras inom ramen för den ordinarie planeringsprocessen. För att kunna hantera detta har processen Snabb materielförsörjning (SMF) utarbetats. SMF utgör ett undantag från ordinarie materiel- försörjningsprocesser och kan ses som en avvikelsehantering. Anskaffningar med stöd av SMF utgår från funktionella behov, som är uppkomna vid insatsorganisationens förband i anslutning till insats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft9"&gt;SMF genomförs i väldefinierade processteg. Delar av arbetet genomförs därefter i myndighetsgemensamma och behovssamman- satta integrerade projektteam (IPT). När SMF genomförs får den ofta till följd att en omprioritering kan behöva göras i befintlig materielplan, dvs. att andra uppdrag kan blir senarelagda. Detta sker i dialog mellan Försvarsmakten och FMV och myndigheterna arbetar då med en s.k. förskjutningsplanering för att ekonomiskt möta förskjutningar av planerad produktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Strategi för materielförsörjning, m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft44"&gt;Materielförsörjningsstrategi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Strategin för Försvarsmaktens materielförsörjning (MFS) fast- ställdes i februari 2007. Den innebär en förändring i synen på materielanskaffning. Övergripande mål för den nya strategin är att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Försvarsmaktens uppgifter och behov är styrande för myndig- hetens materielförsörjning och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;materielförsörjningen ska vara kostnadseffektiv ur ett livscykel- perspektiv och tillgodose kravet på ökad leveranssäkerhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft9"&gt;I strategin anges att i syfte att förverkliga denna ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;materielförsörjningen styras av tydliggjorda och medvetna val mellan kostnad, effekt och handlingsfrihet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;materielförsörjningen via en iterativ kravanpassning i högre grad nyttja Försvarsmakten befintliga materiel och marknadens möj- ligheter samt ske samordnat med utformningen av förband,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft21"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;internationell samverkan vara huvudalternativet vid all utveck- ling, anskaffning och vidmakthållande samt att nyttan av inter- nationellt materielsamarbete maximeras,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;exporten av i Försvarsmakten existerande materielsystem främjas där det är till stor nytta för försvarets behov,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;materielförsörjningen ske samordnat med forskning och teknik- utveckling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;antalet olika system minskas genom ökad teknisk samordning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;ökad kostnadseffektivitet sökas genom att minska statens egen verksamhet och ge leverantörerna större åtaganden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft10"&gt;Utredningen erfar att användandet av strategin är under imple- mentering och att den redan har medfört kostnadsbesparingar inom materielförsörjningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft44"&gt;Iterativ kravanpassning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Som framgår ovan ska materielförsörjningen i första hand ske genom att modifiera redan befintlig materiel och i andra hand utnyttja marknadens utbud av varor och tjänster. I de fall då detta inte löser Försvarsmaktens behov ska alternativet utveckling över- vägas och då i första hand genomföras i internationell samverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;För att säkerställa att tekniska kravdokument utformas så att möjligheterna att modifiera befintlig materiel eller utnyttja mark- nadens utbud inte utesluts, ska FMV stödja Försvarsmakten i utformningen av kravdokument genom deltagande i arbetet eller, före fastställande av ett kravdokument, teckna samråd på att detta är tydliggjort för Försvarsmakten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft21"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336127x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p445 ft34"&gt;Figur 5.2 I figuren visas materielförsörjningsmodellen med iterativ kravhantering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Försvarsmakten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft9"&gt;Arbetsmodellen ska möjliggöra en optimal balans mellan å ena sidan förbandsutformning och krav på materiel och å andra sidan olika möjligheter att realisera materielbehoven. Det innebär således att endast i undantagsfall ska materiel utvecklas i egen regi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft44"&gt;Försvarsmyndigheternas marknadsstrategi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Till stöd för tillämpningen av myndigheternas materielför- sörjningsstrategi har Försvarsmakten, FMV och FOI under 2010 tagit fram en myndighetsgemensam marknadsstrategi (MMS)&lt;A href="#page_127"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, vilken är styrande för myndigheternas marknadsmässiga agerande. MMS är under implementering i myndigheternas verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft9"&gt;I marknadsstrategin anges följande målsättning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;försörjningen av varor och tjänster för försvarets behov ska utvecklas mot högre &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;kostnadseffektivitet &lt;/SPAN&gt;ur ett &lt;SPAN class="ft54"&gt;livscykelperspektiv &lt;/SPAN&gt;och högre &lt;SPAN class="ft54"&gt;leveranssäkerhet&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;försvarsmyndigheterna ska säkerställa att staten har det kom- mersiella &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;initiativet &lt;/SPAN&gt;och erforderlig verksamhetsmässig och kommersiell handlingsfrihet och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;försvarsmyndigheterna ska vara och uppfattas som profession- ella och ansvarstagande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Myndighetsgemensam marknadsstrategi, (HKV beteckning 03 900:61900, FMV beteckning &lt;NOBR&gt;10FMV7406-4:1),&lt;/NOBR&gt; 1 oktober 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft21"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336128x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p449 ft9"&gt;Enligt strategin ska målen uppnås genom:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;val av försörjningslösning ska föregås av &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;alternativjämförelser &lt;/SPAN&gt;av kostnadseffektivitet, leveranssäkerhet och handlingsfrihet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;en &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;helhetsbild &lt;/SPAN&gt;ska skapas som är styrande för myndigheternas agerande,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;systemlikhet med &lt;/SPAN&gt;andra aktörers försörjningslösningar &lt;SPAN class="ft10"&gt;ska efter- strävas för att möjliggöra delade kostnader i ett livscykel- perspektiv,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;åtgärder ska vidtas för att utnyttja möjliga fördelar genom att kategorisera och &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;samordna affärer &lt;/SPAN&gt;inom och mellan myndig- heterna,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;konkurrens &lt;/SPAN&gt;är utgångspunkten för all upphandling av varor och tjänster,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;för att öka &lt;/SPAN&gt;förutsägbarhet, transparens &lt;SPAN class="ft10"&gt;och &lt;/SPAN&gt;konkurrensmöjligheter &lt;SPAN class="ft10"&gt;ska försvarets &lt;/SPAN&gt;anskaffningsbehov &lt;SPAN class="ft10"&gt;av varor och tjänster på kort och lång sikt &lt;/SPAN&gt;tydliggöras &lt;SPAN class="ft10"&gt;för marknaden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;till stöd för alla faser i teknik- och materielförsörjningen ska de samlade kompetenserna vid myndigheterna nyttjas och en behovsstyrd &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;omvärlds&lt;/SPAN&gt;- och &lt;SPAN class="ft54"&gt;marknadskunskap &lt;/SPAN&gt;ska etableras samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;sociala, etiska &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;och &lt;/SPAN&gt;miljörelaterade &lt;SPAN class="ft10"&gt;krav ska, så långt möjligt, ställas i myndigheternas upphandlingar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Materielförsörjningens olika skeden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft44"&gt;Livscykelmodell som regleras i samordningsavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Försvarsmakten och FMV:s samarbete regleras närmare i ett &lt;SPAN class="ft16"&gt;sam- ordningsavtal &lt;/SPAN&gt;(SAMO FM FMV)&lt;A href="#page_128"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Samordningsavtalets övergrip- ande syfte är att samordna relationen och rutiner mellan de båda myndigheterna. I avtalet anges att den avtalsreglerade materiel- produktionen ska följa livscykelmodellen (LCC)&lt;A href="#page_128"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Modellen utgör grunden för planering, uppdrag och ledning av materiel- försörjningsprocessen och tekniska system. FoU förekommer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;SAMO FM – FMV 2008, HKV beteckning 03 200:76010, FMV beteckning GD 03 200:59095/2008 samt i SAMO &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FM-FMV&lt;/NOBR&gt; 2009 (Utgåva 2010), HKV beteckning 03 200:65 879, 8 oktober 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Enligt internationell standard ISO 15288 samt Natos tillämpning av Allied Administrative Publications nr 48 (AAP 48), vilken beskriver den livscykelmodell som tillämpas inom Nato.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft21"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336129x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;under respektive skede i tillämpliga delar och som separata uppdrag till FMV och styrs då utifrån de principer som redovisas i kapitel 4,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft16"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten &lt;SPAN class="ft9"&gt;i dag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;Försvarsmakten och FMV avser att vidareutveckla ramverk och metoder i ett &lt;SPAN class="ft16"&gt;Life Cycle Management &lt;/SPAN&gt;(LCM). Ramverket, som tillämpas inom planering, uppdrag, teknisk systemplanering och logistik, ligger till grund för att definiera &lt;SPAN class="ft16"&gt;tekniskt ansvar &lt;/SPAN&gt;(se nedan). Ramverket gäller för de system som Försvarsmakten och FMV kommit överens om ska hanteras gemensamt. Tillämpning av ram- verket gäller för COTS&lt;A href="#page_129"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, MOTS&lt;A href="#page_129"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och egenutvecklade system. Denna standard tillämpas av Försvarsmakten i rollen som både beställare och nyttjare samt av FMV i rollen som leverantör. Det åligger båda myndigheterna att vidmakthålla register för gemen- samma system, checklistor för beslutsgrindar, m.m. Beslut om särskilda generella tillämpningar av ramverket ska referera till sam- ordningsavtalet samt dokumenteras av särskilt utsedd ansvarig vid respektive myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft44"&gt;Materielförsörjningens olika skeden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Den tillämpade livscykelmodellen i materielförsörjningen består av följande skeden&lt;A href="#page_129"&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft16"&gt;Konceptskede&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;I konceptskedet genomförs analys och utvärdering av genomförbarhet, uppskattningar och demonstration av olika alter- nativa lösningar för att möta identifierade behov. I detta skede sker successiv kravanpassning utifrån bl.a. ändrade förutsättningar, risker och möjligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Commercial of the shelf.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Military of the shelf.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Möjligheten att påverka ett materielsystems livscykelkostnad är som störst i de tidiga faserna i koncept- och utvecklingsskedet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft21"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft16"&gt;Utvecklingsskede&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;I utvecklingsskedet definieras och konkretiseras övergripande krav på tekniskt system samt interna och externa verksamhets- förutsättningar. Syftet är även att ta fram en realiserbar teknisk systemdesign, bl.a. genom att undersöka om marknadens möjlig- heter uppfyller gällande krav och effektmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft16"&gt;Produktionsskede&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;I produktionsskedet realiseras och levereras materiel som uppfyller erforderliga krav för att uppnå efterfrågad effekt. Skedet avslutas efter godkänd leverans, som normalt även innefattar driftöver- lämning av beställd materiel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft16"&gt;Användningsskede&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Användningsskedet omfattar drift av materielsystem. Skedet avslutas normalt när systemet tas ur bruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft16"&gt;Underhållsskede&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Underhållsskedet inleds med tillhandahållandet av underhåll, logistik och annat stöd för användning av ett system. Planeringen för detta skede inleds i föregående skeden. Underhållsskedet avslutas med avveckling av systemet och avslutande av under- hållstjänsterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft16"&gt;Avvecklingsskede&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;Avvecklingsskedet syftar till borttagning av system med relaterade drifts- och underhållstjänster. Planeringen för avvecklingsskedet inleds i föregående skeden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft44"&gt;Skedenas finansieringskällor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;Försvarsmakten disponerar i enlighet med gällande uppdrags- och avgiftsfinansieringsmodell anslagen för materielförsörjningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft21"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336131x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p456 ft9"&gt;Materielförsörjningsprocessens verksamheter i olika skeden finansieras i huvudsak med anslag enligt följande&lt;A href="#page_131"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;koncept - anslag 1:1 &lt;/SPAN&gt;Förbandsverksamhet och beredskap &lt;SPAN class="ft10"&gt;och anslag 1:3 &lt;/SPAN&gt;Anskaffning av materiel&lt;SPAN class="ft10"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;utveckling &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;-anslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; 1:1 &lt;/SPAN&gt;Förbandsverksamhet och beredskap &lt;SPAN class="ft10"&gt;och anslag 1:3 &lt;/SPAN&gt;Anskaffning av materiel &lt;SPAN class="ft10"&gt;och 1:5 &lt;/SPAN&gt;Forskning och teknik- utveckling&lt;SPAN class="ft10"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;produktion – anslag 1:3 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Anskaffning av materiel&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;användning – 1:1 &lt;/SPAN&gt;Förbandsverksamhet och beredskap&lt;SPAN class="ft9"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;underhåll – anslag 1:1 &lt;/SPAN&gt;Förbandsverksamhet och beredskap &lt;SPAN class="ft10"&gt;vad gäller kostnader av löpande driftskaraktär och anslag 1:4 &lt;/SPAN&gt;Vid- makthållande och avveckling av materiel och anläggningar &lt;SPAN class="ft10"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;avveckling – anslag 1:4 &lt;/SPAN&gt;Vidmakthållande och avveckling av materiel och anläggningar&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.1.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Aktörernas roller och uppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft44"&gt;Beställare och utförare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Försvarsmakten lägger i enlighet med materielplanen beställningar på sina leverantörer, däribland FMV, genom en offertförfrågan&lt;A href="#page_131"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Varje enskild offertförfrågan ska innehålla tydliga beskrivningar av uppgifter, resurser och handlingsregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;FMV och andra leverantörer lämnar som svar på en offert- förfrågan normalt en offert, som ligger till grund för beställning. Både den enskilda offerten och den enskilda beställningen grundas på en uppdelning i milstolpar, av vilka det framgår vad som ska levereras, till vilka kostnader och vid vilken tidpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;FMV:s offert innehåller normalt även produkt- och produk- tionsstyrande handlingsregler. I offertunderlaget anges även behov av åtgärder inom materielsystemen med anledning av teknisk status relativt gällande målsättningar och genomförda omvärldsanalyser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;I de fall det är önskvärt att förändra innehållet i uppdraget, avse- ende uppgift, leveranstid eller ekonomi påkallas normalt omför- handling av den myndighet som önskar förändra uppdraget. En omförhandling sker vanligen i samförstånd mellan parterna och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Försvarsmaktens skrivelse den 18 juni 2010, HKV beteckning 23 250:58849.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Motsvarande process genomförs med den interna leverantören FMLOG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft21"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft9"&gt;bekräftas normalt med en ny offert som underlag för skriftlig beställning eller avbeställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft44"&gt;Leverantör och producent&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Försvarsmaktens uppdrag till FMV eller annan leverantör, formuleras som en beställning. Med utgångspunkt i detta utarbetar FMV uppdragsdirektiv med mål, prestationer, bemanning samt ekonomiska och tidsmässiga förhållanden. Prestationer preciseras. Med prestation avses en tydligt identifierbar händelse innebärandes att något levererats till Försvarsmakten, en förnödenhet, vara eller en tjänst. Tillsammans med kvalificerad kommersiell kompetens tar projektet fram kalkylunderlag och avtal sluts med bl.a. producer- ande aktör. Avtalsrelationen varierar med avtalets form och tillämp- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft9"&gt;En prestation faktureras Försvarsmakten i form av en milstolpe. FMV redovisar varje fullgjord prestation till Försvarsmakten. Redovisning görs genom milstolpsredovisning samt del- och slut- fakturering. Principen är att summan av leveranspositionerna för en milstolpe ska överensstämma med milstolpsbeloppet. FMV får fakturera först då överenskommen prestation är uppnådd, i undan- tagsfall kan prestationen levereras med restpunkter. Kundbeställ- ningen är avslutad när den sista milstolpen är godkänd och faktur- erad. FMV ansvarar för att uppdrag snarast avslutas efter det att samtliga leveranser, beskrivna i uppdragets leveranspositionstabell är uppnådda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft9"&gt;FMV anskaffar materielen efter en beredning från i Sverige verksam försvarsindustri och/eller utländsk försvarsindustri eller annan leverantör efter intagande av offertuppgifter. Däri ingår bl.a. de kommersiella underlagen, tekniska beskrivningar och avtalsvill- koren. Vid behov ingår i de kommersiella förberedelserna lever- antörsutvärderingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft9"&gt;Anskaffningsuppdragen kan vara av olika karaktär från utvecklingsprojekt till återanskaffning av mängdmateriel. De kan också utgöras av olika former av uppdrag, såsom tjänsteprodukter och leasingavtal. Utveckling av materielsystem kräver samman- hållande verksamheter över lång tid av förutom studier och teknik- utveckling, konstruktionsarbeten, utprovning, prototyptillverk- ning, produktdefinition som industrin kan göra ett kontrakterat åtagande på. Direktanskaffning av på marknaden befintlig och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft21"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;leveransklar materiel kräver en annan typ av insatser hos myndig- heten. Historiskt har denna form dock endast varit utbredd i en mindre del av materielförsörjningen; jmf. återanskaffning av mängd- materiel med de s.k. utvecklingsprojekten som löpt under en lång tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;För att FMV ska kunna agera som en kompetent upphandlare på marknaden har myndigheten militär, teknisk, juridisk och affärs- mässig kompetens. Den grundläggande principen är att upp- handlingen genomförs affärsmässigt och i konkurrens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;FMV:s systemsamordnande och kravställande roll kan variera till sin karaktär med hänsyn till hur ansvarsfördelningen görs mellan kund och leverantör. FMV behöver dock alltid ha ett övergripande ansvar för (teknisk) systemintegration, för att upphandlingen genomförs på ett kommersiellt och juridiskt korrekt sätt och för att verifiera att produkten svarar mot avtalade specifikationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft9"&gt;Industrin är i dag delsystemleverantör, totalentreprenör och systemintegratör åt FMV. Utöver tillverkning av försvarsmateriel medverkar industrin till såväl utveckling av ny materiel som drift och underhåll av befintlig materiel. Industrin, så även FMLOG, har också en viktig uppgift i att uppgradera materielen och att genom- föra modifieringar vid exempelvis halvtidsmoderniseringar och livs- tidsförlängningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;FMV:s roll i vidmakthållandet skiljer sig från system till system beroende på dess funktion och komplexitet. I uppgifterna ingår att följa upp driften av materielsysten, teckna avtal med industrin och analysera utfallet. Myndigheten beställer också modifieringar och uppgraderingar vid industrin och tecknar långsiktiga underhålls- avtal. Verksamheten inom materielförsörjningen finansieras via anslag. Inom ramen för anslagen finansieras även FMV:s förvalt- ningskostnader och förvaltandet av ett system för certifiering av &lt;NOBR&gt;IT-säkerhetsprodukter.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft44"&gt;Produktionsstyrning och produktionsuppföljning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Produktionsstyrningen av materielanskaffningen genomförs med månatliga produktionsuppföljningsmöten som genomförs vid Försvarsmakten, under ledning av Produktionsledningen. Mötet syftar till att klarlägga läget i pågående produktion samt till att besluta om åtgärder och prioriteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft21"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p460 ft9"&gt;Vid uppföljningsmötena redovisar FMV beställningsläget, viktiga leveranser, faktureringsprognosen och genomförd fakturering. Dess- utom redovisar FMV eventuella förändringar avseende förutsätt- ningarna som kan påverka beställd och/eller planerad produktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;Uppföljningsmötena genomförs med fokus på avvikelse- hantering. Redovisningen avhandlar produktionsläget den sista dagen i föregående månad. Produktionsledningen ansvarar för att pro- duktionsuppföljningsmötet dokumenteras. Avvikelsehanteringen sker mot respektive uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;Uppdatering av aktuellt läge avseende den långsiktiga materiel- planens internationella aspekter genomförs också i form av avvikelse- rapportering. Produktionsstyrningen fortlöper med en beredning och avslutas med en månatlig produktionsrapport för den som ansvarar för materielproduktionen inom Produktionsledningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft44"&gt;Användare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;När materielen producerats och verifierats överlämnas den efter Försvarsmaktens beslut om användning via FMLOG till Försvars- maktens användare. Den första länken i ett materielsystems vidmakthållande och vård handhas av användaren inom förbanden. Användaren kan vara operatören av systemet som gör sina kontroller och tillsyner av systemet. På brukarnivå finns också det främre underhållet i form av utrustning, reservdelar och teknisk personal som erfordras för att systemet ska fungera över tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;I vidmakthållandet ingår förutom drift, underhåll och repara- tioner även modifieringar. De senare kan utgöras av att utnyttja modifieringar för att få möjlighet att minska kostnaderna, s.k. under- hållsmodifieringar. FMV ger inom ramen för sitt tekniska design- ansvar användaren råd i olika frågor som avser systemlogik, drift och underhåll samt har specialistkompetenser för modellering, simuler- ing och optimering med avseende på totalkostnader för att äga och bruka materielen i mångåriga perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;För uppföljning av materielens status rapporterar förbanden till centrala databaser, som FMV driver för Försvarsmaktens räkning. Informationen analyseras och används i planeringsunderlag för vid- makthållande och för utredning vid materielrelaterade problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft10"&gt;Försvarsmakten bedriver parallellt med materielförsörjningen utveckling av organisation, personal och utbildningshjälpmedel. Taktik och stridsteknik behöver anpassas när ny materiel tillförs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft21"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;eller vidareutvecklas. Detta resulterar i beställningar inom den egna organisationen och ställer krav på användare och driftsorganisation. Därtill ställs även krav på speciell utrustning t.ex. simulatorer och möjligheter att genomföra prov och försök under realistiska för- hållanden. När materielen införts i organisationen krävs insatser för drift och vidmakthållande, bl.a. anskaffning av förbrukningsvaror (drivmedel, reservdelar och ammunition) och underhåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft9"&gt;Under materielens livstid framkommer även förslag till modifier- ingar. Då användningen ökat över tiden har krav ställts på såväl drifts- som underhållsorganisationerna. Dessa behov är ofta snabbt upp- komna och av varierande karaktär. Det ökade användandet har också satt ljuset på ytterligare ett perspektiv på materiel- försörjningen – före, under och efter genomförandet av insats – men detta har ännu inte fått fullt genomslag i materielförsörj- ningens samtliga planeringsverksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft44"&gt;Avveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Avveckling utförs i enlighet med det regelverk som framgår av För- svarsmaktens handbok för förnödenhetsavveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;Avveckling ska beaktas i hela materielens livscykel. Materielen ska avvecklas så kostnadseffektivt, miljösäkert och på ett så säker- hetsmässigt sätt som möjligt enligt gällande lagar och förordningar. Försvarsmakten fattar beslut om avveckling då materielen inte längre behövs i insatsorganisationen. FMV tar, med avvecklings- beslutet som grund, fram en avvecklingsskrivelse. Därefter fattar Försvarsmakten beslut om tillämpning av skrivelsen och hemställer till FMV att utsända avvecklingsskrivelsen enligt fastlagd sändlista.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft9"&gt;Efter det att beslut om avveckling är fattat och överskottet är borttaget ur insatsorganisationens förband uppdateras grund- och förvaltningsdata av ansvarig myndighet som kan vara såväl För- svarsmakten som FMV. Respektive myndighet ansvarar för register- vård utifrån sitt systemansvar. Ansvarig myndighet har att upprätt- hålla korrekta grund- och förvaltningsdata under livscykeln för den materiel som man har ett livscykelansvar för. Denna data ligger till grund för bl.a. all redovisning i Försvarsmaktens uppföljnings- och redovisningssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Om avveckling sker genom försäljning har den nyinrättade För- svarsexportmyndigheten ansvaret för denna försäljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft21"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.1.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Ekonomisk samordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft44"&gt;Prismodell och prissättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;FMV ansvarar för att framtagen prismodell vidmakthålls. FMV:s priser för levererad materiel och förnödenheter utgör grund för För- svarsmaktens redovisning av dess anskaffningsvärde. Försvars- maktens materielförsörjning är samtidigt speciell med den stora omslutningen och risken för leveransförskjutningar. Detta sam- tidigt som det finns en svårighet att förändra tilldelade anslag. Det innebär att vissa undantag måste kunna göras när stora avvikelser krävs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft44"&gt;Avtalat pris&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft9"&gt;Tre olika prisformer utnyttjas för beställning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;fast pris, innebärande att beställningen görs mot fast åtagande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;löpande räkning mot tak innebärande att kostnaden för att nå prestation svårligen kan bedömas i förväg, dock begränsas beställ- ningens totalkostnad mot ett maximipris samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;löpande räkning, innebärande att kostnaden för att nå prestation svårligen kan bedömas i förväg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft9"&gt;Val av prisform är direkt beroende av verksamhetens art, tydlig- heten i åtagandet, tidsförhållanden samt säkerheten i kostnads- beräkningen. Prisformen fast åtagande eftersträvas. Prisform ”löpande räkning” offereras först efter samråd med Försvarsmakten. Avtalat pris ska inkludera de kapitalkostnader för förskott upplånade i riks- gälden som beräknas uppstå samt kunna vara föremål för &lt;NOBR&gt;ränte-,&lt;/NOBR&gt; valuta- och/eller indexomräkning. Ränta för FMV:s nyttjande av räntekontokredit för rörelsekapitalbehovet ingår i FMV:s fakturor i särskild ordning men ingår inte i avtalat pris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;Prognos som visar på stor differens mellan avtalat pris och upp- arbetade kostnader för hela beställningen kan föranleda omför- handling av hela beställningen. Vid stora utvecklingsprojekt som pågår under längre tid är ofta kontraktsformen mellan FMV och industrin ett riktpriskontrakt eller incitamentsavtal. Detta innebär att priset kan justeras ett flertal gånger under genomförandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft21"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p211 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.1.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Försvarsmaktens materiella tillgångar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft44"&gt;Insatsorganisationens behov av materiella tillgångar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Under 2011 fortsätter arbetet med att utveckla en användbar och tillgänglig insatsorganisation 2014, som kontinuerligt har bered- skap för och förmåga att genomföra insatser. I och med att materielförsörjningens planerings- och produktionscykel är flerårig kommer beställd och befintlig materiel med leverans cirka 2012 utgöra grunden för insatsorganisationen 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Den fortsatta reformeringen kommer därefter att innebära en tyngdpunktsförskjutning från produktion och utveckling till operativ effekt här och nu. Det höjda kravet på tillgänglighet och beredskap medför att successiv kompletteringsanskaffning till för- banden inte låter sig göras i samma utsträckning som tidigare när kraven på beredskap var lägre. Huvuddelen av förbanden behöver vara materiellt uppfyllda och kan inte i samma utsträckning som tidigare låna varandras utrustning för genomförande av insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Förändrade uppgifter, krav på operativ förmåga i olika hän- seenden, krav på beredskap och förändrade försörjningsprinciper har medfört att tidigare förbandsmålsättningar inte alltid längre är aktuella. Regeringen har därför, inom ramen för Försvarsmaktens regleringsbrev för budgetåret 2010, gett Försvarsmakten i uppdrag att under 2010 fastställa nya förbandsmålsättningar som svarar mot förbanden som ska ingå i insatsorganisationen 2014. Detta arbete kommer att utgöra en grund för såväl myndighetens fortsatta arbete inom materielförsörjningen som för regeringens uppföljning av den fortsatta reformeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Enligt regeringens mening bör utgångspunkten vara att insatser redan från och med 2011 bör kunna genomföras av ordinarie för- band inom insatsorganisationen eller delar av dessa förband. I de undantagsfall där det är nödvändigt att som hittills särskilt sätta samman förband för insatser bör kompetensen hos dessa förband i största möjliga utsträckning tas tillvara genom att de efter avslutad insats alternativt beredskapsperiod hålls samman för att bilda enheter inom insatsorganisationen. Försvarsmaktens övergång till insats- organisation 2014 sker successivt genom att utgående förband kvar- står med befintlig materiel och personal fram till dess att förbanden i den nya organisationen har producerats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft21"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft44"&gt;Materiella tillgångar enligt balansräkningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Försvarsmakten genomför årligen kontroller av de materiella till- gångarna och har till följd av tidigare revisionsanmärkningar utvecklat sin revisionsmetodik och process. Detta medför att redo- visningen av myndighetens materiella tillgångar i balansräkningen har utvecklats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft9"&gt;Under 2008 och 2009 uppgick det nettobokförda värdet, dvs. anskaffningsvärdet minus de ackumulerade planmässiga avskriv- ningarna, på Försvarsmaktens materiella tillgångar till cirka 100 miljarder kronor (tabell 4.3.1, vänster). Värdemässigt utgjorde cirka 90 % förstörande tillgångar i form av beredskapsinventarier och beredskapsvaror i lager (tabell 4.3.1, höger).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Exempel på beredskapsinventarier är stridsfordon, fartyg, flyg- plan samt helikoptrar, materiel som är effekt- och organisations- bestämmande för Försvarsmaktens förband. Beredskapsvaror i lager är t. ex. ammunition, reservmateriel och beklädnadsmateriel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;Tillsammans utgör beredskapsinventarier och beredskapsvaror balansposter för förnödenheter som krävs för att förbanden ska kunna genomföra de uppgifter och krav på operativ förmåga som statsmakterna ställt på Försvarsmakten. Däri ingår uppbyggnad av insatsorganisationen och upprätthållande av dess beredskap. I omslutning räknat har merparten av materielen projekterats och producerats för att klara Försvarsmaktens tidigare uppgifter och dimensionerats för att svara mot landets behov vid kris och krig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;Från och med 2009 redovisas inte beredskapsinventarier per vapenslag utan endast uppdelat på förstörelse och icke förstörelse- materiel. 2009 har posten ammunition i beredskapsvarorna ökat med 2 484 miljoner kronor till 10 201 miljoner kronor jämfört med föregående år. Ökningen kan förklaras av att Försvarsmakten till följd av genomfört kvalitetssäkringsarbete med grund och förvalt- ningsdata under året har invärderat ammunition (bl.a. luftförsvars- robotar) i balansräkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft21"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336139x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag SOU 2011:36&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft34"&gt;Tabell 4.3.1 Försvarsmaktens materiella tillgångar 2008 och 2009&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p466 ft34"&gt;Försvarsmaktens balansräkning (MSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td131"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p467 ft34"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td130"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td132"&gt;&lt;P class="p27 ft100"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td133"&gt;&lt;P class="p27 ft100"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft100"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td134"&gt;&lt;P class="p27 ft100"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td135"&gt;&lt;P class="p27 ft100"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td130"&gt;&lt;P class="p27 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td131"&gt;&lt;P class="p40 ft39"&gt;Immateriella anläggningstillgångar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td40"&gt;&lt;P class="p298 ft34"&gt;798&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td10"&gt;&lt;P class="p468 ft34"&gt;1 015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td130"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p40 ft39"&gt;Materiella anläggningstillgångar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p298 ft34"&gt;96 402&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p468 ft34"&gt;99 026&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Förbättringsutgifter på annan fastighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p298 ft34"&gt;304&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p468 ft34"&gt;304&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Maskiner, inventarier, installationer, m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p298 ft34"&gt;1 260&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p468 ft34"&gt;1 107&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Pågående nyanläggningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p298 ft34"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p468 ft34"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Beredskapstillångar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p298 ft34"&gt;94 837&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p468 ft34"&gt;97 552&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p469 ft34"&gt;varav beredskapsinventarier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p298 ft34"&gt;81 650&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p468 ft34"&gt;81 807&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p469 ft34"&gt;varav beredskapsvaror i lager&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p298 ft34"&gt;13 186&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p468 ft34"&gt;15 745&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Varulager m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p298 ft34"&gt;393&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p468 ft34"&gt;321&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Fordringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p298 ft34"&gt;608&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p468 ft34"&gt;639&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Periodavgränsningsposter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p298 ft34"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p468 ft34"&gt;109&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Avräkning med statsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p298 ft34"&gt;(750)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p468 ft34"&gt;1 990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Kassa och bank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p298 ft34"&gt;3 878&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p468 ft34"&gt;6 292&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Summa Tillgångar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p298 ft39"&gt;101 354&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p468 ft34"&gt;109 393&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Myndighetskapital&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p298 ft34"&gt;90 818&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p468 ft34"&gt;87 686&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Avsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p298 ft34"&gt;2 599&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p468 ft34"&gt;2 017&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Skulder m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p298 ft34"&gt;6 599&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p468 ft34"&gt;8 233&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Periodiseringsposter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p298 ft34"&gt;1 338&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p468 ft34"&gt;1 458&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p40 ft35"&gt;Summa myndighetskapital och skulder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p467 ft34"&gt;101 354&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;109 393&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr29 td137"&gt;&lt;P class="p27 ft100"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td134"&gt;&lt;P class="p27 ft100"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td135"&gt;&lt;P class="p27 ft100"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td130"&gt;&lt;P class="p27 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td137"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td134"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td135"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td138"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr26 td139"&gt;&lt;P class="p470 ft76"&gt;Beredskapsinventarier (MSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td10"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td130"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;P class="p256 ft34"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;Andel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;P class="p471 ft34"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td140"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;Andel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td131"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Vapen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td115"&gt;&lt;P class="p256 ft34"&gt;3 368&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td107"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;4,1 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td40"&gt;&lt;P class="p471 ft34"&gt;n.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td141"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;n.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Fordonsmateriel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p256 ft39"&gt;15 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;19 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p471 ft34"&gt;n.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td141"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;n.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Fartyg och båt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p256 ft39"&gt;13 375&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;16 4%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p471 ft34"&gt;n.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;n.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Flygplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p256 ft39"&gt;40 758&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;49,9 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p471 ft34"&gt;n.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;n.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Sambandasmateriel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p256 ft34"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;0,2 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p471 ft34"&gt;n.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td141"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;n.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Ledningssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p256 ft34"&gt;4 620&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;5,7 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p471 ft34"&gt;n.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;n.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p256 ft34"&gt;333&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;0,4 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p471 ft34"&gt;n.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;n.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p256 ft34"&gt;3 571&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;4,4 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p471 ft34"&gt;n.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td141"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;n.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Förstörande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p256 ft34"&gt;n.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;n.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p471 ft34"&gt;73 394&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;89,7 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Ej föstörande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p256 ft34"&gt;n.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;n.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p471 ft34"&gt;8 412&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;10,3%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td132"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Total&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td133"&gt;&lt;P class="p256 ft39"&gt;81 650&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td104"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;100,0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td134"&gt;&lt;P class="p471 ft34"&gt;81 807&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td140"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;100,0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p428 ft21"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336140x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td142"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td143"&gt;&lt;P class="p472 ft39"&gt;Beredskapsvaror (MSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td144"&gt;&lt;P class="p28 ft34"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td69"&gt;&lt;P class="p256 ft34"&gt;Andel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p28 ft34"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td48"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;Andel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td145"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td146"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td147"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td149"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td142"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Ammunition&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td144"&gt;&lt;P class="p28 ft34"&gt;7 726&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td69"&gt;&lt;P class="p256 ft34"&gt;58,6%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td4"&gt;&lt;P class="p28 ft34"&gt;10 210&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td48"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;64,8%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td142"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Beklädnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td144"&gt;&lt;P class="p28 ft34"&gt;1 771&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p256 ft34"&gt;13,4 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p28 ft34"&gt;1 621&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;10,3 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td142"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Livsmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p28 ft34"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p256 ft34"&gt;0,0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p28 ft34"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;0,0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td142"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Publikationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td144"&gt;&lt;P class="p28 ft34"&gt;52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p256 ft34"&gt;0,4 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p28 ft34"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;0,4 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td142"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Sjukvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td144"&gt;&lt;P class="p28 ft34"&gt;236&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p256 ft34"&gt;1,8 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p28 ft34"&gt;242&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;1,5 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td142"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Rervmateriel Mark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p28 ft34"&gt;1 664&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p256 ft34"&gt;12,6 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p28 ft34"&gt;1 603&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;10,2 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td142"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Reservmateriel Luft&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td144"&gt;&lt;P class="p28 ft34"&gt;1 310&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p256 ft34"&gt;9,9 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p28 ft34"&gt;1 356&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;8,6 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td142"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Reservmateriel Sjö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td144"&gt;&lt;P class="p28 ft34"&gt;336&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p256 ft34"&gt;2,5 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p28 ft34"&gt;407&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;2,6 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td142"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p28 ft34"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p256 ft34"&gt;0,7 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p28 ft34"&gt;240&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;1,5 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td142"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td144"&gt;&lt;P class="p30 ft34"&gt;13 186&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p299 ft34"&gt;100,0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p30 ft34"&gt;15 745&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;100,0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td145"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td146"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td147"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td149"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft9"&gt;Balansomslutningen uppgick vid 2009 års bokslut till 109 393 miljoner kronor. Av den totala balansomslutningen avsåg 81 807 miljoner kronor (75 %) beredskapsinventarier (som avskrivs årligen enligt varje systems åsatta ekonomiska livslängd) och 15 745 miljoner kronor (14 %) beredskapsvaror (lagertillgång, för vilken kostnad tas ut vid förbrukning av tillgången).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.1.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Internationellt försvarsmaterielsamarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft44"&gt;Internationella aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft16"&gt;Den europeiska försvarsbyrån, EDA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft9"&gt;Den europeisk försvarsbyrån, EDA, inrättades 2004 genom beslut i EU:s Ministerråd. EDA:s uppdrag är att stödja rådet och medlemsländerna i arbetet med att stärka EU:s militära kris- hanteringsförmåga samt att stödja EU:s säkerhets- och försvars- politik i dag och i framtiden. Samtliga EU länder utom Danmark deltar i EDA:s arbete. EDA:s uppdrag är specificerat i fyra huvud- uppgifter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;utveckla EU:s försvarsförmåga inom krishantering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;främja och utveckla europeiskt försvarsmaterielsamarbete,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft21"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p185 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;stärka det europeiska försvarets tekniska och industriella bas samt att skapa en konkurrenskraftig europeisk försvarsmateriel- marknad och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;öka effektiviteten i det europeiska försvarets forskning och tekniska utveckling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft16"&gt;LOI EDIR FA &lt;NOBR&gt;(Sexnationers-samarbetet)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;År 1998 skrev försvarsministrarna i Frankrike, Italien, Tyskland, Spanien, Storbritannien och Sverige under ett Letter of Intent (LoI) med syfte att underlätta omstrukturering och drift av den europeiska försvarsindustrin. År 2000 undertecknades ett Framework Agree- ment (FA), vilket innehåller åtgärder för att skapa förutsättningar för industriell omstrukturering inom Europa samt samarbeten på myndighets- och industrinivå. FA omfattar följande områden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;leveranssäkerhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;förfarande vid överföring och exportkontroll,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;säkerhetsskydd för sekretessbelagd information,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;försvarsrelaterad forskning och teknologi,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;behandling av teknisk information och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;harmonisering av militära krav.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;European Technology Acquisition Programme (ETAP)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;ETAP är ett samarbete som lanserades 2001 och som omfattar länderna i LOI. Samarbetets primära syfte är att gemensamt studera de teknologier som krävs i bemannade och obemannade flygfarkoster, exempelvis UCAV (Unmanned Combat Air Vehicle). ETAP ska även rekommendera teknologier som gemensamt bör utvecklas för att optimera europeiska satsningar på forskning och tek- nikutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft21"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336142x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft16"&gt;NORDEFCO&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;Den 5 november 2009 slöt försvarsministrarna för de nordiska länderna ett MoU som etablerar ett gemensamt försvarssamarbete. Syftet med det nordiska försvarssamarbetet är att varje land ska öka sin tillgängliga operativa effekt genom fördjupade, rationella sam- nordiska produktionslösningar och genom samordning av inter- nationella insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft10"&gt;Den nordiska samarbetsstrukturen NORDEFCO (Nordic Defence Cooperation) har ersatt det tidigare samarbetsorganet inom försvarsmateriel; Nordsup, Nordcaps och NORDAC.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft16"&gt;Nato/PfF&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;1994 anslöt sig Sverige till samarbetet inom Partnerskap för Fred (PfF). PfF är inriktat på konkret militärt och förtroendeskapande samarbete i Europa. För Sveriges del utgör &lt;NOBR&gt;PfF-samarbetet&lt;/NOBR&gt; ett av de främsta instrumenten för att utveckla den militära och civila sam- verkansförmåga som är nödvändig för att kunna bidra till inter- nationell krishantering och fredsfrämjande verksamhet. Det praktiska samarbetet på alla nivåer samordnas och genomförs i samverkan mellan FMV, Försvarsmakten, FOI och svensk försvarsindustri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft16"&gt;Nato Maintenance and Support Agency (NAMSA)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Nato Maintenance and Support Agency, NAMSA:s, uppdrag är att bistå Natomedlemmar vid uppköp och leverans av reservdelar och underhåll för olika materielsystem. Även partnerländer kan efter avtal nyttja NAMSA:s kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;NAMSA samordnar multinationella upphandlingar vad gäller försvarsmateriel och logistik och har sedan 2006 fördubblat sin omsättning. Ökningen beror till största delen på direkt stöd till pågående Natooperationer (främst ISAF) och olika multinationella initiativ och projekt (t.ex. via NAMA&lt;A href="#page_142"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;till SAC&lt;A href="#page_142"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;samt SALIS&lt;A href="#page_142"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och Strategic Sealift). Konsolidering, centralisering och konkurrens- utsatt upphandling är NAMSA:s tre principer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;NATO Airlift Management Agency.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Strategic Airlift Capability.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Strategic Air Lift Interim Solution.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft21"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336143x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft9"&gt;NAMSA handhar, å medlemsländernas (och i vissa fall partner- länders) vägnar, vissa upphandlingar av logistik och materiel/tjänster. För att detta ska ske krävs att minst två Natoländer har samma behov (av materiel eller logistik) och att de beslutar forma ett partnerskap. Därefter konsoliderar NAMSA kundkraven och genomför en centraliserad konkurrensutsatt upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft16"&gt;Organisation for Joint Armaments Cooperation (OCCAR)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Organisation for Joint Armaments Cooperation (OCCAR) skapades 1996 genom ett administrativt avtal mellan försvars- ministrarna i Frankrike, Tyskland, Storbritannien och Italien. OCCAR:s syfte är att effektivt leda, genomföra och utveckla gemensamma försvarsmaterielprojekt. OCCAR kan i viss mån därför ses som en föregångare till EDA. För närvarande är det största pågå- ende OCCAR programmet, det nya europeiska transportflygplanet A400M. Sverige är för närvarande inte medlem i OCCAR.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft44"&gt;Samarbetet är omfattande och komplext&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft9"&gt;Internationellt samarbete kan ske antingen på bi- eller multilateral basis, med i huvudsak interoperabilitets- eller kostnadseffektivitets- motiv, och genomförs inom ramen för ingångna avtal, som reglerats på övergripande nationell nivå. Sverige deltar på olika sätt i samtliga av de samarbetsforum som redovisas ovan&lt;A href="#page_143"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Agerandet baseras på såväl inriktningen för materielförsörjningen som MFS och MMS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Utredningen noterar att samarbeten inom ett område kan leda till andra typer av samarbeten, exempelvis kan det internationella materielsamarbetet medföra samarbeten kring forskning, teknik- utveckling, utbildning, logistik samt operativa samarbeten. Även det motsatta förekommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;SAMO FM – FMV 2008, HKV beteckning 03 200:76010, FMV beteckning GD 03 200:59095/2008 samt i SAMO &lt;NOBR&gt;FM-FMV&lt;/NOBR&gt; 2009 (Utgåva 2010), HKV beteckning 03 200:65 879, 8 oktober 2010, beskriver bl.a. deltagandet inom internationellt materielsamarbete samt de båda myndigheternas samspel under genomförandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft21"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336144x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Logistikförsörjning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft44"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Detta avsnitt syftar till att ge en övergripande bild av logistik- verksamheten och dess aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningen kommer senare i betänkandet att adressera begreppet försvarslogistik. Med detta avses, utöver vad som traditionellt benämns logistik&lt;A href="#page_144"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;även &lt;NOBR&gt;materiel-,&lt;/NOBR&gt; teknik- och infrastrukturförsörjning, försvarsmedicin och vad som därutöver benämns som övrigt stöd till Försvarsmaktens bas- och insats- organisation. I föreliggande avsnitt behandlas dock det som ingår i begreppet logistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft44"&gt;Logistikbegreppet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;Logistikverksamheten syftar till att lämna stöd till strategiska, operativa och taktiska militära verksamheter som syftar till att för- sörja de militära förbanden med allt ifrån komplexa materielsystem till förnödenheter och tjänster för utbildning och insatser i Sverige och internationellt. Begreppet har dock inte entydigt definierats vare sig av Försvarsmakten eller de stödmyndigheter som har till uppgift att tillhandahålla logistik till Försvarsmakten. Snarare än att beskrivas som en sammanhållen process utgörs logistiken av ett antal definierade verksamheter inom Försvarsmakten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft10"&gt;Begreppet logistik används inom Försvarsmakten och FMV med följande innebörd&lt;A href="#page_144"&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Logistik syftar till att ge stöd till strategisk, operativ och taktisk militär verksamhet. Syftet uppnås genom att upprätta och bibehålla efterfrågad tillgänglighet, uthållighet och rörlighet hos Försvars- maktens förband och enheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Logistik i Försvarsmakten omfattar produktion, styrning och kontroll av tillhandahållet stöd, vilket utgörs av både tjänster och tillgångar med tillhörande information.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Det traditionella logistikbegreppet omfattar förnödenhetsförsörjning, teknisk tjänst och kommunikationstjänst.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Försvarsmaktens Grundsyn Logistik &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(M7739-350002).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft21"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336145x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p185 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Logistik i Försvarsmakten omfattar stöd till såväl insatsorganisa- tionen som grundorganisationen och kan utföras av egna resurser eller tillsammans med andra aktörer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft44"&gt;Logistik inom Försvarsmakten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Ur Försvarsmaktens perspektiv är logistik en verksamhet som bedrivs i samverkan med myndighetens övriga verksamheter. Logistik inom myndigheten syftar till att lämna stöd till strategiska, operativa och taktiska militära verksamheter, såväl inom insats- organisationen som grundorganisationen. Verksamheter inom funktionen logistik omges och styrs av ett omfattande regelverk. Styrande faktorer för logistikverksamheten är svensk och inter- nationell lagstiftning, internationella överenskommelser samt kom- mersiella villkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft9"&gt;Logistiken är en verksamhet som styrs av insatsförbandets eller basorganisationsenhetens &lt;SPAN class="ft16"&gt;behov av stöd &lt;/SPAN&gt;genom att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;operativa och taktiska krav ska styra logistikens genomförande vid operationer och insatser och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;rationalitet och ekonomi ska styra dess genomförande vid förmågeskapande produktion i vid bemärkelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;Försvarsmaktens logistikverksamheten ska principiellt genomföras under samma förhållanden, med bibehållen verksamhetssäkerhet och med samma ledning &lt;SPAN class="ft16"&gt;oavsett konfliktnivå&lt;/SPAN&gt;. Logistik inom För- svarsmakten omfattar således många dimensioner och karaktäriseras av stor komplexitet&lt;A href="#page_145"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Logistik täcker en mångfald av ansvarsområden och verksamheter inom vitt skilda delar av myndighetens organisa- tion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Logistiken, precis som andra delar av Försvarsmakten, påverkar sin verksamhet genom tydliga mål och strategier. Det finns några åtminstone två dokument av vikt för logistiken inom Försvarsmakten: Grundsyn Logistik och LogUP 2010. Grundsyn Logistik har en doktrinliknande status och är ett vägledande dokument som behandlar logistikprinciper och vissa grundläggande definitioner i logistikens begreppsflora, Handboken har en vägledande och utbildande karaktär som förklarar logistiken vid insats, utbildning och övning, men även de grundläggande principerna för logistiken omnämns i dokumentet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft13"&gt;Utvecklingsplan Logistik (LogUP) ska för respektive del av sakområdet logistik (jfr FM ArbO) ange övergripande krav och ramar för utvecklingen av denna på kort, medellång och lång sikt &lt;NOBR&gt;(1-10&lt;/NOBR&gt; år). Man kan också betrakta LogUP som logistikchefens policyförklaring, dvs. beslut i stort (BIS) och riktlinjer, som därefter omsätts till handlingsplaner, logistik- koncept och uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft21"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p221 ft9"&gt;Logistik utgör en &lt;SPAN class="ft16"&gt;integrerad &lt;/SPAN&gt;del av myndighetens verksamhet och är där en av flera avgörande faktorer för framgång. Logistiken måste tidigt tas in i planeringsprocessen för att säkerställa att den blir integrerad i den totala verksamheten då logistiken kan vara gränssättande för insatsförmågan. Logistikverksamheten omfattar stöd till både den förmågeskapande produktionen och de förmåge- utnyttjande insatserna. Stödet omfattar en rad av funktioner, för- nödenhetsslag och tjänster som ska kunna lämnas till båda verk- samheterna samtidigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Logistiken ställs ständigt inför nya utmaningar som kräver avvägningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Det innebär att logistiklösningarna behöver vara mer flexibla för att kunna lösa uppgiften inom givna ekonomiska ramar. Dessa krav är i viss mån motstridiga och ställer i sin tur krav på att personalen kan förutse alternativt påverka utvecklingen och skapa hållbara logistiklösningar både inom den nationella och den internationella verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;Logistikens funktioner och aktiviteter är förbundna med varandra eller är en del i ett nätverk på samma sätt som motsvar- ande element i en kommersiell försörjningskedja. Logistiken inom Försvarsmakten innehåller dessutom vissa funktioner och verksam- heter som normalt inte finns i en kommersiell försörjningskedja, t.ex. hälso- och sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft9"&gt;Logistik inom Försvarsmaktens förmågeskapande verksamhet spänner från stöd avseende långsiktig materielanskaffning till stöd av basorganisationens dagliga verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Logistik inom Försvarsmaktens förmågeutnyttjande verksamhet omfattar stöd till operationer och insatser över hela konfliktskalan, såväl nationella som internationella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft9"&gt;Försvarsmakten är inte alltid själv den främste aktören vad gäller logistik inom myndigheten. Försvarsmakten är inte heller alltid den viktigaste kunden för en leverantör av förnödenheter och/eller tjänster. I många fall måste myndigheten anpassa sin verksamhet till utomstående (externa) dominerande, nationella och/eller inter- nationella aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft9"&gt;Försvarsmakten upphandlar i allt större utsträckning för- nödenheter och tjänster av leverantörer utanför myndigheten i stället för att producera dem med egna resurser. Detta påverkar möjligheten att producera, styra och kontrollera logistiken. Kun- skap om aktörer utanför Försvarsmakten blir väsentlig, liksom för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft21"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336147x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;mågan till upphandling samt anpassning av tjänster och tillgångar med tillhörande information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft44"&gt;Logistikens indelning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;Logistikverksamheten indelas i följande delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Främre logistik (ingår i insatsorganisationen)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Den främre nivån består av förbandsbundna resurser, logistik- förband och enheter. Logistikresurserna på denna nivå styrs i hög grad av taktiska samt operativa krav och behov&lt;A href="#page_147"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft9"&gt;Stridsfältsnivån:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Logistikförband som ingår i insatsförbandens logistikenheter på bataljonsnivå och som leds av förbandschefen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft9"&gt;Stöd- och förstärkningsnivån:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Försvarsgrensspecifika, icke förbandsbundna, logistikförband. Exempel: Basbataljon. Leds av taktisk chef (TAC).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Försvarsgemensamma, icke förbandsbundna, logistikförband. Exempel: Logistikbataljon för förnödenhetsförsörjning och transporter. Leds av Försvarsmaktens insatschef.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft16"&gt;Bakre logistik (ingår inte i insatsorganisationen)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft9"&gt;Den bakre nivån&lt;A href="#page_147"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;består av Försvarsmaktens egna resurser i form av t.ex. FMLOG samt andra aktörers resurser, t.ex. andra myndig- heter, internationella samarbetspartners och privata företag&lt;A href="#page_147"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Den bakre underhållsorganisationen omfattar underhåll och stöd samt utgör en förstärkningsresurs för samtliga förbands- typer såväl nationellt som internationellt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Ett användbart försvar, prop. 2008/09:140, s. 58.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Delar av det som benämns bakre logistik inom Försvarsmakten ingår i insats- organisationen, såsom operativ ledningsteknisk bataljon och nationella stödenheter (NSE).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;a.a., s. 58.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft21"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336148x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p494 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Civila resurser för genomförandeverksamhet och samverkan på hög nivå; organisationer, näringsliv och myndigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft16"&gt;Territoriell logistik (ingår inte i insatsorganisationen)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Stöd för insatser inom ramen för territoriell integritet och regional stabilitet genom utnyttjande av den militära och civila infras- trukturen (anläggningar och upphandling av icke specifika för- nödenheter och tjänster av civila leverantörer).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Verksamheter inom ramen för ovan nämnda resursnivåer genomförs som insatslogistik eller produktionslogistik med följ- ande innebörd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft16"&gt;Förmågeutnyttjande logistik&lt;A href="#page_148"&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Förmågeutnyttjandelogistik avser logistikverksamhet som bedrivs till stöd för beslutad eller pågående insats (VG 1). Insatslogistik planeras och leds av Försvarsmaktens insatschef.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft16"&gt;Förmågeskapande logistik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Förmågeskapandelogistik är logistikverksamhet som bedrivs i pro- duktionsverksamheten som stöd till pågående insatser (VG 1), för uppbyggnad av insatsorganisationen (VG 2) samt viss utvecklings- verksamhet&lt;A href="#page_148"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;(VG 3). Produktionslogistik planeras och leds av Försvarsmaktens produktionschef.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Verksamheten inom ramen för insats- respektive produktions- logistik måste planeras, genomföras och följas upp som en väl avvägd helhet. Försvarsstrukturutredningen noterar att de resurser som nyttjas för insatslogistik till övervägande del är desamma som nyttjas för delar av produktionslogistiken. Det har inte varit möj- ligt att klarlägga hur kapacitetsbrist och vakanser som uppkommer i samband härmed löses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;Vidmakthållande utgör en central roll inom logistiken och avser tillhandahållande av underhållslogistik och annat stöd för att säker-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Logistikutvecklingsplan &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2011-2020&lt;/NOBR&gt; (LogUP 2011), HKV beteckning 01 600:60655, 5 februari 2010, s. 7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Det finns inte någon entydig, fastställd och myndighetsgemensam definition av begreppen utveckling och teknikutveckling. Begreppen används med skiftande innebörd inom myndig- heterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft21"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336149x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;ställa användbarhet och tillgänglighet av system. Underhållsskedet avslutas med avveckling av systemet och avslutande av underhålls- tjänsterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Logistikens delområden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft9"&gt;Logistikens delar kan också indelas i sex delområden&lt;A href="#page_149"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;logistikledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;förnödenhetsförsörjning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;teknisk tjänst,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;kommunikationstjänst,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;försvarsmedicin,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;övrigt logistikstöd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft34"&gt;Figur 5.3. Logistik med dess delfunktioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Försvarsmakten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft9"&gt;Det finns inga exakta gränser mellan nivåerna och användningen av de ovan angivna uttrycken utan de överlappar varandra. Begreppet ”logistik” används främst på de högre ledningsnivåerna, dvs. strategisk, operativ och taktisk nivå, där hela den komplexa funk- tionen hanteras samlat. Längst fram i verksamheten, på förbands- nivån, genomförs konkret verksamhet inom respektive tjänste- grenar, exempelvis ammunitionstjänst och avhjälpande underhåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Försvarsmaktens Handbok Logistik (2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft21"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336150x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft9"&gt;dvs. där används uttrycken som är delfunktioner med dess under- indelningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft16"&gt;Logistikledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;Den generella metodiken för Försvarsmakten gällande ledning är att samma metodik ska tillämpas oavsett konfliktnivå för att nå effektivitet. En väsentlig skillnad mellan logistikledning och annan typ av ledning är att logistiken inte enbart handlar om att lösa tidskritiska ledningssituationer. Detta innebär alltså att uppgifter av sådan karaktär inte kan lösas enbart med metoder för tidskritisk ledning. I logistikledningen krävs ett proaktivt agerande. Man måste alltså i förväg försöka skapa sig en uppfattning om var behoven kommer att uppstå och hur de ser ut.&lt;A href="#page_150"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft9"&gt;Logistikledning utövas inte självständigt utan utgör integrerad del av Försvarsmaktens ledningssystem på alla nivåer och i alla skeden. Logistikledning kan därför inte särskiljas från annan led- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft16"&gt;Förnödenhetsförsörjning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft9"&gt;Viktiga delar inom förnödenhetsförsörjningen är iståndsättande och vidmakthållande av insatsförband och avveckling av övertaliga förnödenheter. Försörjning omfattar även fastställande och anpass- ning av lagernivåer. Förnödenhetsförsörjning kan delas in i materiel- tjänst (utom reservdelar), ammunitionstjänst, förplägnadstjänst, drivmedelstjänst, sjukvårdsförnödenheter, kassatjänst, bränsletjänst, vattentjänst, karttjänst och förnödenhetstransporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft16"&gt;Teknisk tjänst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Teknisk tjänst syftar till att säkerställa tillgängligheten till materielsystem samt att dessa kan verka med erforderlig effekt över tiden. Resurser för teknisk tjänst understödjer förbandens förmåga att lösa sina uppgifter under insats. Den teknisk tjänst resurser bidrar i betydande omfattning till att efterfrågad prestanda uppnås&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Försvarsmaktens Handbok Logistik (2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft21"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336151x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p500 ft9"&gt;och upprätthålls. Delfunktionen indelas i materielunderhåll&lt;A href="#page_151"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och Teknisk tjänst systemstöd&lt;A href="#page_151"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Kommunikationstjänst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Kommunikationstjänst omfattar planering och tillhandahållande av transportresurser för, samt strategisk och operativ ledning av, transporter av hela eller delar av förband, förnödenheter (inkl. undanförsel) och övrig personal. Därutöver ingår även transporter av sjuka, skadade eller döda. På taktisk nivå bedrivs transport- ledning och trafiktjänst. Funktionen omfattar till- och från- transport av materiel och personal i samband med insatser och övningar, samt försörjningstransporter av reservdelar och för- nödenheter. En viktig del av funktionen är samverkan med myndig- heter och branschföreträdare (t.ex. Transportstyrelsen och Trafik- verket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft16"&gt;Försvarsmedicin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Försvarsmedicin är en till grund- och insatsorganisation gemensam funktion avseende medicinsk underrättelsetjänst, preventiv medicin, förebyggande hälso- och sjukvård, omhändertagande, evakuering av skadade och sjuka samt rehabilitering. Utförandet av försvarsmedicin sker i enlighet med nationella författningar, Genèvekonventionen, medicinsk etik, vetenskap och beprövad erfarenhet samt män- niskans psykosociala behov. I samband med multinationella insatser används inom Nato och EU beteckningen ”Role” för sjukvården, för att beskriva olika kapaciteter/förmågor inom hälso- och sjukvårdsområdet. De finns fyra olika ”Roles” som ska täcka hela skalan för sjukvårdsinsatser från den enkla dagliga sjukvården och akut medicinskt omhändertagande som första hjälpen och triage&lt;A href="#page_151"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;(Role 1) till sjukvård i hemlandet, s.k. repatriering (Role 4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Förebyggande underhåll, avhjälpande underhåll, reservmaterielförsörjning och omhänder- tagande av materiel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Driftstöd, teknisk anpassning, modifiering och materielundersökning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Sortering och prioritering av sårade baserat på symtom och vitalparametrar (andning, puls och kroppstemperatur).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft21"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336152x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft16"&gt;Övrigt logistikstöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;Övrigt logistikstöd omfattar sådant som inte med lätthet kan sorteras in under övriga delfunktioner. Begreppet innefattar bl.a. fältpost (post och kurir, &lt;NOBR&gt;e-post),&lt;/NOBR&gt; finansiella tjänster, upphandling, begravningstjänst samt arbetsmiljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Till ovanstående kan även läggas infrastrukturförsörjning, dvs. anskaffning, vidmakthållande och avveckling av fastigheter och anläggningar inom grundorganisationen och vid insats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Som framgår av ovanstående rymmer begreppet försvarslogistik en förskjutning i gränssnittet och en allt mer långtgående integra- tion mellan traditionell logistik och materielförsörjning och där- med mellan de logistikverksamheter som i dag bedrivs inom För- svarsmakten och FMV. Gränssnittet mellan främst Försvarsmakten och FMV beskrivs dels genom definitionen av begreppet logistik i Försvarsmaktens Grundsyn logistik, dels som ett led i genomförd och pågående processutveckling inom ramen för samarbetet mellan försvarsmyndigheterna och dels i samband med utveckling och genomförande av ett integrerat ekonomi- och resursledningssystem (PRIO)&lt;A href="#page_152"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;inom Försvarsmakten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Logistikens aktörer och verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;Logistikverksamheten genomförs av ett antal organisationsenheter och aktörer inom Försvarsmakten och av olika delar inom övriga berörda försvarsmyndigheter. Verksamheten bedrivs i egen regi och med stöd av industrin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Försvarsmaktens nya verksamhetsledningssystem PRIO är i implementeringsfasen. Väl implementerat kommer PRIO att omfatta en stor del av den logistikanknutna verksamheten, bl.a. inom teknisk tjänst, lagerstyrning samt inköp. På grund av sekretessproblematik kommer en viss del av logistiken (åtminstone tills vidare) inte att finnas i PRIO utan ligga kvar i det befintlig system, bl.a. Lift. Utöver Lift och PRIO finns även Sweccis som är Försvarsmakten system för insatsledning på operativ och taktisk nivå. Inom Sweccis finns en modul med logistik kallad Logfas, vilken inte ska förväxlas med Natos programvara med samma namn. Dock ska det svenska Logfas ha ett gränssnitt för att kunna samverka med Natos motsvarighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft21"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336153x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft44"&gt;Försvarsmakten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft16"&gt;Högkvarteret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft10"&gt;Högkvarteret styr, planerar och kravställer verksamheten. Detta görs genom att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;för Försvarsmaktens logistik (FMLOG) fastställande av tjänste- beskrivning av vilken framgår vilka tjänster, inklusive service- grad, som FMLOG ska kunna leverera,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;för övriga förband genom fastställande av målsättningar och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;för Teknikkontoren, bl.a. i deras egenskap som Försvarsmaktens representant vid beställningar som riktas mot industrin.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft9"&gt;Högkvarteret beställer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;tjänster och logistikkompetens genom uppdrag till FOI mot bakgrund av fastställd &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FoT-plan&lt;/NOBR&gt; samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;system och materiel från FMV med utgångspunkt i fastställd materielplan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft9"&gt;Högkvarteret är även delaktig i styrningen över övriga logistik- relaterade verksamheter rörande hälso- och sjukvård, fältarbeten samt fastigheter och anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;FMLOG&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;FMLOG är ett logistikförband inom basorganisationen med följande övergripande uppgifter&lt;A href="#page_153"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;stöd till Försvarsmaktens basorganisation och insatsorganisa- tion såväl nationellt som internationellt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;tillhandhållande av underhålls- och stödverksamhet i egen regi eller genomförd upphandlig från extern leverantör,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;vidmakthålla Nationellt logistikstöd (NSE), ingående i insats- organisationen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;vidmakthålla Operativ ledningsteknisk bataljon, ingående i insats- organisationen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Försvarsmaktens årsredovisning för 2009, Underbilaga 4.1 (HKV beteckning 23 386:51392).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft21"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p494 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;avveckling av förnödenheter som ej svarar mot grund- organisationens och insatsorganisationens behov och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;genomföra rationaliseringar med fokus på FMLOG utveckling mot det nya insatsförsvaret, effektivisering av ledningsorganisa- tionen, utkontraktering/upphandling av verksamhet och kon- centrering av produktion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft9"&gt;FMLOG svarar vidare för underhåll och stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft9"&gt;FMLOG:s verksamhet är utformad med inriktningen att leverera logistik till Försvarsmaktens förband, skolor, staber, centra och på att svara mot Försvarsmaktens behov. Den materiel som ägs (i betydelsen ägarföreträdare) av Försvarsmakten och som FMLOG förrådshåller lånas ut till övriga förband.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft9"&gt;Regeringens motiv för bildandet av FMLOG var att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;i högre grad utnyttja rationaliseringspotentialen inom området,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;få ett starkare grepp över kostnadsutvecklingen, genom en sam- manläggning av ett antal underhåll- och serviceverksamheter förbättra möjligheterna att jämföra den egna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Inom FMLOG bedrivs verksamheten i följande tjänsteområden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;materiel- och förnödenhetsförsörjning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;upphandling och inköp,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;verksamheten med externa leverantörer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;verkstadstjänst,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;arbetsplatsservice,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;reservmateriel,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;resor och logi,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;verksamhetssäkerhetsstöd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;administrativt stöd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;miljöstöd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;systemförvaltning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;it-tjänst,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;ledningssystem,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft21"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336155x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p512 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;främre underhållstöd och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;systemförvaltning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft10"&gt;FMLOG är, till skillnad från övriga förband, i huvudsak intäkts- finansierad med tillhörande uppföljning av resultat och nyckeltal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;Prissättningen baseras på produktionskostnaden med påslag för enhetens omkostnader &lt;NOBR&gt;(Lokal-OH)&lt;/NOBR&gt; och påslag för FMLOG stab och gemensamma kostnader &lt;NOBR&gt;(Central-OH).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;Utvecklingen av verksamheten sker i riktning mot en kund- orienterad, geografiskt oberoende och specialiserad produktion med ökat fokus på tillhandahållande snarare än produktion av logistik. Omfattande förändringar har genomförts i organisation och verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft44"&gt;Försvarets materielverk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;FMV huvudsakliga uppgifter inom logistiken är dels att tillhand- hålla vidmakthållande av materiel, dels att stödja Försvarsmaktens logistikutveckling samt att svara för väsentliga delar av För- svarsmaktens systemstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft9"&gt;FMV ansluter sig till Försvarsmaktens definition enligt Grund- syn Logistik&lt;A href="#page_155"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;med innebörden att Försvarsmakten ansvarar för den verksamhet som omfattas av definitionen och där FMV stöder denna verksamhet genom de uppdrag som Försvarsmakten lägger på FMV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft9"&gt;Mot bakgrund av Försvarsmaktens vidmakthållandeuppdrag till FMV utarbetas en övergripande plan för vidmakthållande av materielsystem för vilka myndigheten har ett s.k. designansvar. Med utgångspunkt i planen utfärdar FMV tekniska ordrar till För- svarsmakten samt sluter i förekommande fall tekniska system- stödsavtal med externa leverantörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;FMV:s vidmakthållandeplaner och tekniska ordrar utgör under- lag för detaljplaneringen inom Försvarsmaktens teknikkontor. Teknikkontoren är i sin tur kravställare mot FMV i fråga om vid- makthållande av materiel och lämnar dessutom stöd till FMV i form av kompetens med avseende på tekniskt systemstöd, drift m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Försvarsmaktens Grundsyn Logistik &lt;NOBR&gt;(M7739-350002).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft21"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336156x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft44"&gt;Övriga berörda myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;FOI och FHS har inga särskilt utpekade uppgifter inom ramen för logistikverksamheten. FOI utför den verksamhet som beställs av Försvarsmakten inom ramen för logistikverksamheten och hanteras inom ramen för myndighetens instruktionsenliga uppdrag, nämligen att bedriva forskning, metod- och teknikutveckling samt utredningsarbete för i första hand totalförsvaret. FHS svarar för logistikutbildning inom vissa specialiteter och på högre chefsnivå. Fortifikationsverket (FortV) ansvarar för den del av logistiken som rör säkerställande av den fasta infrastrukturen (mark, lokaler och anläggningar) som nyttjas nationellt. Verket ansvarar för och är ägare&lt;A href="#page_156"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;av camper vid internationella insatser och svarar för drift och förvaltning av dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Finansiering och kostnader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;Logistikverksamheten hos försvarsmyndigheterna finansieras via anslagen 1:1 &lt;SPAN class="ft16"&gt;Förbandsverksamhet och beredskap, &lt;/SPAN&gt;1:2 &lt;SPAN class="ft16"&gt;Fredsfrämjande förbandsinsatser &lt;/SPAN&gt;samt 1:4 &lt;SPAN class="ft16"&gt;Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Gemensamt för materiel- och logistik- försörjningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Aktörernas ansvar för materielen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;Försvarsmakten och FMV har i samordningsavtalet reglerat myn- digheternas ansvar under materielförsörjningens skeden. Grunden för ansvarsfördelningen utgår från livscykelmodellen, som sam- ordningsavtalet grundar sig på. Den grundläggande principen för ansvarsfördelningen är att Försvarsmakten utövar ett sammanhållet verksamhetsansvar. Materiel utgör en delmängd av det totala verk- samhetsansvaret som utgår från insatsorganisationens förband.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;Försvarsmaktens verksamhetsansvar avser materiel som är drift- överlämnad till myndigheten och omfattar ett &lt;SPAN class="ft16"&gt;tekniskt operativt &lt;/SPAN&gt;ansvar under materielens livscykel. Detta innebär att Försvars- makten har ett ansvar att se till att materielen svarar mot de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Fortifikationsverkets instruktion (SFS 2007:758). Inriktningen är att FORTV övertagande av camperna är genomfört senast &lt;NOBR&gt;2012-12-31.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft21"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336157x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p500 ft9"&gt;operativa krav som ställs&lt;A href="#page_157"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Verksamhetsansvaret innebär vidare att myndigheten har ett tekniskt huvudansvar för materiel på individ- nivå (fysiskt materielobjekt, dvs. inte system eller materieltyp) samt ansvarar för förbandsbundet underhåll och drift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft16"&gt;Strategiskt systemsamordningsansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Försvarsmakten har genom sitt verksamhetsansvar också ett &lt;SPAN class="ft16"&gt;strategiskt systemsamordningsansvar &lt;/SPAN&gt;för materielen under dess livs- cykel. Strategisk systemsamordning sker genom att realiserbarhets- pröva, med iterativ kravanpassning, operativa krav ur teknisk, affärsmässig, internationell samt forsknings- och teknikutveck- lingssynvinkel. Därigenom tas underlag fram för att planlägga kost- nadseffektiva tekniska systemlösningar som kan bestå av kombina- tioner av i Försvarsmakten befintlig materiel, färdigutvecklad materiel, materiel som någon annan aktör/nation tillhandahåller eller som sista alternativ nyutvecklad materiel. Försvarsmaktens tekniska system kan utgöras av såväl enskilda tekniska system, som sammansatta tekniska system och funktioner som krävs för att uppfylla kraven. Strategisk samordning sker genom uppdrag med stöd av FMV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft9"&gt;Strategisk systemsamordning bedrivs i syfte att uppnå system- samordning för materiel, personal och anläggningar och innebär ett sammanhållet ansvar för att de olika delarna hänger ihop och är fullt ut användbara och kompatibla över tiden&lt;A href="#page_157"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft9"&gt;Strategisk systemsamordning bedrivs i sammansatta projekt- grupper (IPT). Det är Försvarsmaktens ansvar att skapa och sätta samman grupperna. Grupperna sätts samman med kompetenser från de båda myndigheterna för att lösa uppgiften. FMV bidrar i de tidiga skedena bl.a. med kunskap om de senare skedena i materielens livscykel. Även kompetenser från FOI och industrin kan vara efter- frågade under modelleringsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft9"&gt;I utvecklings- och produktionsskedena övergår ansvaret för tek- niska system genom uppdrag, effektuerat via kundbeställningar, till FMV. I skedena användning och underhåll delas ansvaret upp. För- svarsmakten har dock över tiden det sammanhållande operativa verk- samhetsansvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Försvarsmakten ansvarar därvidlag för att förmågekrav och att målsättningar tas fram.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Ansvaret innebär bl.a. att ta fram tydliga och nödvändiga krav- och målsättnings- dokument.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft21"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336158x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft16"&gt;Tekniskt designansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;FMV har normalt det tekniska designansvaret för de materiel- system som myndigheten levererar till Försvarsmakten. Detta ansvar innebär att fastställd design för tillåtna konfigurationer av tekniska system, inklusive underhållslösningar, ska uppfylla lag- krav, fastställda målsättningar och övriga krav avseende prestanda, funktion, informations- och systemsäkerhet över hela materielens livscykel&lt;A href="#page_158"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Villkoret för att FMV ska kunna utöva det tekniska designansvaret är att det finns tydliga beställningar/uppdrag avse- ende vad som är ett förväntat åtagande. I de fall Försvarsmakten har anskaffat eller konfigurationsändrat materielen själv utövar FMV inte det tekniska designansvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;FMV:s designansvar för materieltyp fortsätter att gälla under hela livscykeln. Myndigheten har även förvaltningsansvaret för en del av stödsystemen. Detta ansvar är under överförande till För- svarsmakten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Industrin kan gentemot FMV, via avtal, ta ett designansvar, men Försvarets materielverk är alltid direkt ansvarig inför Försvarsmakten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft9"&gt;För de stödsystem som FMV ännu inte har överfört till För- svarsmakten har FMV förvaltningsansvar. Försvarsmakten ansvarar fullt ut för PRIO. FMV deltar i designarbetet rörande införandet av den tredje fasen och ingår i PRIO:s styrgrupp. Därtill finns en samverkansgrupp med företrädare för Försvarsmakten och FMV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft16"&gt;Teknisk systemledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;FMV genomför på uppdrag av Försvarsmakten och inom ramen för det tekniska designansvaret &lt;SPAN class="ft16"&gt;teknisk systemledning&lt;/SPAN&gt;. I denna ingår ledning av systemets teknik, ekonomi och tid. I teknisk system- ledning ingår även systemarbete för etablering av gränssnitt och samverkansunderlag mot såväl samverkande yttre tekniska system som inom aktuellt tekniskt system. Resultatet dokumenteras och sammanhålls bland annat i s.k. systemarkitekturer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Om det i dialogen med Försvarsmakten framkommer att det brister i förutsättningarna för att FMV ska kunna ta sitt designansvar återtar FMV det utfärdade systemsäkerhets- godkännandet eller &lt;NOBR&gt;informations-/IT-säkerhetsdeklarationen&lt;/NOBR&gt; för det aktuella systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft21"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336159x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p519 ft9"&gt;Teknisk systemledning&lt;A href="#page_159"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;omfattar även att identifiera behov av drifts- och underhållsåtgärder och omsättning av delkomponenter. I den sammanhållna dokumentstrukturen beskrivs även föreslagna tidpunkter för när en komponent eller produkts livslängd är slut och åtgärder behöver vidtas. Som underlag för dessa tidpunkter och beslut beräknas och analyseras livscykelkostnader. Den tekniska systemledningen utgör en väsentlig förutsättning och grund för att Försvarsmakten ska kunna utverka den strategiska systemsamord- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft17"&gt;Ägarföreträdare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft16"&gt;Försvarsmaktens roll som ägarföreträdare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Försvarsmakten är statens ägareföreträdare (ÄF) avseende huvud- delen av försvarets materiel och svarar därmed inför regeringen för materiel och förnödenheters status, befintlighet samt redovisning. För materiel som är anskaffad för insatsorganisationen och över- lämnad till försvarsmakten är chefen för Försvarsmaktens pro- duktion (C PROD) ägarföreträdare i syfte att bevaka statens intressen. Denna uppgift utövas genom de s.k. materielansvariga inom Högkvarterets produktionsenhet med stöd av teknikkontoren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft16"&gt;Materielsystemansvarig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Till ägarföreträdarens stöd finns en organisation med materiel- systemansvariga (MSA) för utövande av ägarföreträdande och med delegerat ansvar för materielsystemen. De materielsystemansvariga är, med några undantag, organisatoriskt centralt placerade i För- svarsmaktens produktionsledning. Ett syfte med den centrala placer- ingen är att uppnå ett balanserat Försvarsmaktsperspektiv i de beslut som berör de olika materielsystemen och att få kompetens avseende t.ex. driftsäkerhet nära beslutsfattare. Antalet MSA varierar med verksamhetens förändring. För närvarande finns det 81 stycken MSA inom Försvarsmakten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft10"&gt;Inom ett produktområde utvecklas ett antal produkter, eller materielsystem, för vilka MSA leder utvecklingsarbetet. Den materiel- systemansvariga beställer en produkt av FMV, via en central organisa-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Teknisk systemledning leds av SML och genomförs av SML och inom respektive anskaff- ningskontor vid FMV, kapitel 6 &lt;SPAN class="ft51"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft21"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft9"&gt;tionsenhet som utgör den s.k. kundytan mellan Försvarsmakten och FMV. Vidare är det Försvarsmaktens ansvar att säkerställa att en utvecklingsgrupp finns tillgänglig. Utvecklingsgruppens uppgifter lägges ut på någon av myndighetens skolor, utvecklingsenheter eller förband. MSA är ansvarig för förbandsmålsättnings- dokumenten, &lt;NOBR&gt;TTEM-dokumenten,&lt;/NOBR&gt; vilket indirekt utgör myndig- hetens beställning till FMV. MSA sammanhåller därigenom alla &lt;NOBR&gt;anskaffnings-,&lt;/NOBR&gt; utvecklings- och vidmakthållandeuppdrag till FMV inom respektive materielsystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft16"&gt;Ägarföreträdarens representant&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Ägarföreträdarens representant (ÄFR) är en roll med delegerat ansvar, som lyder under MSA i vissa hänseenden. ÄFR representerar ägar- företrädaren vad gäller drift- och ekonomistyrning, uppföljning och analys, konfigurationsläge, modifieringar och teknisk orderverk- samhet av materielen. I och med detta ansvarar ÄFR även för att tillämpad konfiguration följer det tekniska designansvaret och tillåtna konfigurationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Ägarföreträdarnas representanter är organisatoriskt placerad vid TeK, MsystK och MAK inom Försvarsmakten. För vissa materiel- system är ansvaret som ÄFR fördelat mellan flera teknikkontor beroende på komplexitet och omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;I FMV:s utövande av det tekniska designansvaret sker sam- verkan med Försvarsmaktens ÄFR. Detta sker bl.a. genom att HKV fastställer införandeplanering och ÄFR samordnar åtgärder avseende ändringar i materielens utförande. FMV utarbetar och fastställer åtgärder i samverkan med ÄFR, ofta med anledning av rapporterade driftshändelser. Innan en teknisk förändring fastställs samverkar FMV med ÄFR. Samverkan sker också med bl.a. förband, skolor och centra när en ev. teknisk förändring medför kompletter- ande utbildningsbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Särskilt om styrning och uppföljning av verksamheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;Styrning och uppföljning inom FMV sker mot bakgrund av bl.a. förordningen om intern styrning och kontroll (2007:603), till vilken FMV under 2009 har anpassat och utvecklat myndighetens regelverk och arbetssätt. Detta dokumenteras i FMV:s verk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft21"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336161x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p523 ft9"&gt;samhetsledningssystem, vilket utgör en del av myndighetens kontroll- miljö för att säkerställa en effektiv intern styrning och kontroll. Verk- samhetsledningssystemet omfattar bl.a. myndighetens verksamhets- ordning med delegering av beslutsrätt, policies, verksamhetsprocesser, checklistor och vägledningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;Det finns få formuleringar i myndigheternas instruktioner och regleringsbrev som specifikt berör logistikverksamheten. Dock framgår att FMLOG ska utgöra en organisatorisk enhet inom För- svarsmakten samt att Försvarsmakten fortsatt ska rationalisera och effektivisera logistikverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;I samordningsavtalet mellan Försvarsmakten och FMV (SAMO &lt;NOBR&gt;FM–FMV&lt;/NOBR&gt; 2009)&lt;A href="#page_161"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;anges de aktiviteter som ligger till grund för en effektiv styrning inom och mellan myndigheterna. Myndigheternas interna styrning av logistikverksamheten sker mot bakgrund av strategiska styrdokument, arbetsordningar och verksamhetsplaner. I Högkvarteret finns en befattningshavare (Logistikchef) med sak- områdesansvar för logistikverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft9"&gt;FMLOG styrs genom uppdrag, uppgifter och order i form av Försvarsmaktens verksamhetsuppdrag (FM VU), Försvarsmaktens beredskapsorder (FM BERO) och i form av Försvarsmaktsorder (FMO). Därutöver styrs FMLOG av Högkvarteret genom en tjänstebeskrivning (fastställs av C FÖRBPROD), fastställda resurs- kort för aktuella tjänsteområden och särskilda uppdrag samt genom fastställda produktivitets- och resultatmål. Ekonomistyrningen baseras på intäktsfinansiering med tillhörande uppföljning av resultat och nyckeltal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Offentlig-privat&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; samverkan, OPS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Regeringen har i den försvarspolitiska inriktningen betonat att möjligheterna att nyttja olika former av &lt;NOBR&gt;offentlig-privat&lt;/NOBR&gt; samverkan (OPS) i större utsträckning inom ramen för materielförsörjningen. Enligt utredningen kan detta även sägas vara gällande för de verk- samheter som här har hänförts till logistikförsörjningen. Möjlig- heterna till samverkan mellan offentliga aktörer och näringslivet ska utnyttjas för att åstadkomma ett effektivt och ändamålsenligt resursutnyttjande&lt;A href="#page_161"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Regeringen har samtidigt betonat att materiel-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Samordningsavtal mellan FM och FMV, HKV 03 200:76010, FMV GD 03 200:59095/2008,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;december 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Ett användbart försvar, prop. 2008/09:140, s. 87.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft21"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336162x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p253 ft9"&gt;försörjningens verksamheter inte bör läggas på privata aktörer om det förutspås leda till att svårbrytbara monopolförhållanden skapas eller om lagar och förordningar om finansiering av statlig verksam- het överträds&lt;A href="#page_162"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. En huvudprincip ska därför vara att alla möjligheter ska granskas för att finna kostnadseffektiva lösningar och, där så är lämpligt, ska verksamheten upphandlas på en konkurrensutsatt marknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;OPS används inom Försvarsmaktens som ett samlingsbegrepp för olika slags partnersamverkan och utkontraktering av verksam- heter. Möjligheterna att utnyttja &lt;NOBR&gt;offentlig-privat&lt;/NOBR&gt; samverkan prövas där så bedöms möjligt och lämpligt. Syftet är dels att effektivisera resursutnyttjandet, dels frigöra resurser för en fortsatt utveckling av Försvarsmaktens operativa verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Potentialen i olika former av &lt;NOBR&gt;OPS-lösningar&lt;/NOBR&gt; bedöms som betyd- ande och verksamhetens omfattning har successivt ökat under senare år. Ett ökat inslag av OPS bedöms vara av strategisk betyd- else och inriktningen har lagts fast i en fastställd &lt;NOBR&gt;OPS-strategi&lt;/NOBR&gt; inom Försvarsmakten&lt;A href="#page_162"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. En särskild &lt;NOBR&gt;OPS-enhet&lt;/NOBR&gt; har inrättats inom Högkvarteret för planering, genomförande och utveckling av OPS- verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;Som ett led i &lt;NOBR&gt;OPS-aktiviteterna&lt;/NOBR&gt; har, utöver strategin, en särskild metodik utvecklats för &lt;NOBR&gt;OPS-arbetet.&lt;/NOBR&gt; Metodiken lägger fast själva tillvägagångssättet vid varje enskild &lt;NOBR&gt;OPS-prövning&lt;/NOBR&gt; och omfattar ett antal väl definierade arbetssteg. Metoden bedöms inom För- svarsmakten som såväl resurs- som tidskrävande. Möjligheten att effektivisera metodiken med avseende på förhandlingsarbetet, avtalsutformning m.m. bedöms som stor liksom möjligheterna att öka attraktiviteten hos externa leverantörer. Huvuddelen av OPS- verksamheten bedrivs i egen regi. FMV biträder Försvarsmakten med upphandlingskompetens vid vissa prövningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;Aktuella verksamheter för OPS rör främst underhåll och vidmakthållande samt tjänster av generellt slag. Ett betydande antal &lt;NOBR&gt;OPS-lösningar&lt;/NOBR&gt; har genomförts medan andra är föremål för OPS- prövning i olika skeden. En enkel sammanställning ger vid handen att genomförda &lt;NOBR&gt;OPS-verksamheter&lt;/NOBR&gt; under perioden &lt;NOBR&gt;2002-2010&lt;/NOBR&gt; var:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;• &lt;/SPAN&gt;lokalvård,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Budgetpropositionen för 2011, prop. 2010/11:1, Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, s. 47.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Beslut avseende Offentlig Privat Samverkan (OPS), (HKV bet. 25 100:69043), 21 juni 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft21"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p527 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;FM Central bok- och blankettförråd (dock återtaget enligt Hög- kvarterets direktiv),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;brandsläckar- och skyddsmaskservice,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;lagerdrift inom reservdelsförsörjning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;förplägnad,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;central underhåll handeldvapen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;serviceavtal truckar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;fartygsunderhåll/Muskövarvet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;transporttjänster,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;förplägnadstjänst (förnyad),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;lokalvård (förnyad),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;reseadministration och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;löneadministration.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft9"&gt;Pågående eller planerade &lt;NOBR&gt;OPS-prövningar&lt;/NOBR&gt; under åren &lt;NOBR&gt;2010-2012&lt;/NOBR&gt; är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Teknisk tjänst mark (FMLOG markverkstadsenhet),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Standardfordonsförsörjning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;PBL 39 (flygverkstad) och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Fartygsunderhåll/Muskövarvet (förnyad).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Särskilt om stödsystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;I det följande redovisas översiktligt systemstödets omfattning med koppling till logistikverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft16"&gt;Befintliga system&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Planering, styrning, genomförande och uppföljning av aktiviteter inom ramen för logistikverksamheten ställer krav på att system- stödet är effektivt, säkert och ändamålsenligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;Försvarsmakten använder ett antal olika system till stöd för bl.a. planering, resursledning och uppföljning av logistikverksamheten. Av dessa är flera att betrakta som obsoleta och därmed föremål för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft21"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336164x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft9"&gt;avveckling och ersättning medan andra är utvecklade och driftsatta i en modern teknisk miljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft16"&gt;PRIO&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;Arbetet med PRIO initierades 2003 genom ett inriktningsbeslut från ÖB om realisering av ett integrerat resurs- och ekonomiled- ningssystem. Arbetet inleddes året därpå med inriktningen att ett nytt system ska vara fullt ut infört vid utgången av 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft9"&gt;Övergripande mål för PRIO&lt;A href="#page_164"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;ett adekvat besluts- och ledningsstöd från ÖB och högsta led- ning till lägre nivåer ska införas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;uppfyllande av externa krav på uppföljning och redovisning och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;effektivisering, rationalisering och framtidsinriktning av För- svarsmaktens processer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft9"&gt;PRIO avser inte enbart utveckling och införande av ett tekniskt stöd utan bör snarare betraktas som en viktiga del i en brett upp- lagd verksamhetsutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Införandet av PRIO sker successivt i ett antal faser och införandesteg. Vissa införanden har implementerats inom försvars- maktens samtliga förband medan andra är föremål för utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft9"&gt;Den första fasen avsåg en nuläges- och verksamhetsanalys samt processbeskrivning av samtliga verksamhetsområden och funk- tioner på Försvarsmaktsnivå. Detta arbete avslutades sommaren 2005. Den andra bestod i utarbetandet av ett upphandlingsunderlag och därpå följande upphandling, som avslutades i maj 2007. Den tredje, och sista fasen, omfattande utformning och införande av systemstödet, är organiserat i sex olika införanden och inleddes i juni 2007. Den ska enligt gällande planer vara avslutad vid halvårs- skiftet 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft9"&gt;Det ursprungliga avtalet med leverantören omfattade den tredje fasen, införande 1 och 2&lt;A href="#page_164"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;(fastprisåtagande) samt ytterligare optioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Försvarsmaktens svar på anmodan till Regeringskanslier(Försvarsdepartementet), HKV beteckning 23 250:55531 den 16 april 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;PRIO är lånefinansierat fr.o.m. fas 3, dvs. genomförandefasen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft13"&gt;Införande 1 och 2 sker enligt systemleveransavtalet till fast pris.(cirka 600 miljoner kronor) Enligt Försvarsmaktens budgetunderlag för 2008 uppgår lånebehoven för perioden 2007 – 2010 till totalt 1 608 mnkr, med följande årsfördelning 2007=328 mkr, 2008=407 mkr, 2009=591 mkr och 2010=282 mkr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft21"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336165x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p523 ft9"&gt;på införande av 3 till 6. I december 2009 tecknade Försvarsmakten efter drygt ett års senareläggning en avropsbeställning omfattande införande 3 och 4. Införande 3 har direkt koppling till försvars- logistiken, men även genomförda införanden 1 och 2 innefattar logistikfunktionalitet som stöd för upphandling och inköp samt en uppsättning av Försvarsmaktens ekonomimodell, FEM, utifrån en helhetssyn inkl. logistikverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft9"&gt;Frågor med anknytning till PRIO redovisas närmare i kapitel 16&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft54"&gt;Försvarslogistik – en ny struktur &lt;SPAN class="ft10"&gt;och i den rapport som på För- svarsstrukturutredningens uppdrag har utarbetats (bilaga 8).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Pågående förändringsarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Inom Försvarsmakten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft44"&gt;Reformerad försvarslogistik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Försvarsmakten har under senare år bedrivit ett omfattande arbete i syfte att utveckla logistikverksamhet med utgångspunkt i för- svarets nya inriktning. Inriktning är att utveckla ett nytt koncept för logistikområdet, med en sammanhållen logistik- och materiel- process.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft9"&gt;Ytterst är avsikten att mot bakgrund av försvarets behov:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;effektivisera styrningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;öka kostnadseffektiviteten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;klargöra ansvarsfördelningen och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;genomföra rationaliseringar med tillhörande kostnadsminsk- ningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft9"&gt;Utvecklingsarbetet har redovisats i Försvarsmakten, inom ramen för det interna projektet Reformerad försvarslogistik. I projektets slutrapport&lt;A href="#page_165"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;redovisas ett antal alternativ till en framtida för- svarslogistik. Dessa alternativ behandlas vidare i betänkandets kapitel 16 &lt;SPAN class="ft16"&gt;Försvarslogistik – en ny struktur&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Slutapport från projekt Reformerad Försvarslogistik HKV beteckning 02311:63983 den 6 oktober 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft21"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft44"&gt;Aktuellt förändringsarbete inom FMLOG&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft9"&gt;Den pågående verksamhetsutvecklingen inom FMLOG bedrivs inom fyra fokusområden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;logistikutveckling för insatsförsvaret,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Offentlig – Privat Samverkan,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;samordning och ledning och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;koncentration av resurser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft9"&gt;Genomförd verksamhetsutveckling har vidare resulterat i ett ökat inslag av geografiskt oberoende och specialiserad produktion med fokus på tillhandhållande snarare än produktion av logistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Ytterligare exempel på utvecklingsaktiviteter inom Försvars- makten med anknytning till logistikverksamheten:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;förbättrad kvalitet i inköpssamordning (UEFA),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;OPS-prövning&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; för delar av &lt;NOBR&gt;Gripen-systemet&lt;/NOBR&gt; (PBL 39),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;OPS-prövning&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; markarenan (Teknisk Tjänst Mark, TTM) och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;samordning av upphandling i FMV och inköp i FM.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft9"&gt;Utöver ovanstående pågår inom Försvarsmakten ett arbete med inriktningen att fortsatt insatsorientera delar av FMLOG. Arbetet med en insatsorientering har delvis fått stå tillbaka i avvaktan på Försvarsstrukturutredningens arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Inom FMV&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft44"&gt;FMV remissvar till Stödutredningen &lt;NOBR&gt;(10-punktsprogrammet)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;I sitt remissvar till Stödutredningen framhåller FMV möjligheterna att genomföra rationaliseringar och effektiviseringar för att frigöra resurser till Försvarsmaktens operativa verksamhet. Enligt FMV bör åtgärderna vidtas på ett sådant sätt och i sådan takt att önskad operativ förmåga kan upprätthållas inom Försvarsmakten och att riskerna för oönskade effekter kan kontrolleras på såväl kort som lång sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft9"&gt;FMV redovisar ett alternativt förslag som baseras på den rapport som FMV redovisat för Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) den 27 mars 2009. Förslagen, som av FMV bedöms ge betydande möjligheter, utgår från en renodlad myndighetsstruktur utan dubbel- arbete och överlappande verksamhet och en samordning av teknik-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft21"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft9"&gt;och materielförsörjningsprocessen och logistikverksamheten kombinerat med ett tydligare och förändrat gränssnitt mellan såväl stat och industri som Försvarsmakten och FMV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;FMV föreslår ett åtgärdsprogram med samma bestående bespar- ingsvolym som Stödutredningen i tre steg. Det första steget med- för en besparing på 1 miljard kronor. De två resterande stegen innebär tillsammans en besparingspotential på &lt;NOBR&gt;0,5-1&lt;/NOBR&gt; miljard kronor genom först förändringar i verksamheter och sedan förändringar i strukturer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft9"&gt;Föreslagna åtgärder bedöms medföra besparingar enligt följ- ande.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td150"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;Åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td74"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;Besparing&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td151"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;(miljoner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td151"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;kronor)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td151"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;1.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td108"&gt;&lt;P class="p285 ft9"&gt;Effektiviserad materielförsörjning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td74"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;2.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td108"&gt;&lt;P class="p285 ft9"&gt;Bolagisering av FMLOG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;300–400&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;3.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td108"&gt;&lt;P class="p285 ft9"&gt;Förändring i forskning och utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td151"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;4.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p539 ft9"&gt;En stödmyndighet för försörjning bibehålls och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td108"&gt;&lt;P class="p285 ft9"&gt;utvecklas och FM inköpsfunktioner förs över&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td150"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;5. Teknikkontoren förs över till Stödmyndigheten och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td151"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p285 ft9"&gt;lokala teknikresurser rationaliseras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;6.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td108"&gt;&lt;P class="p285 ft9"&gt;Fortifikationsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;7.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td108"&gt;&lt;P class="p285 ft9"&gt;Försvarets TeleNät, FTN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td151"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;8.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p285 ft9"&gt;Systemdrift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;200–300&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;9.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td108"&gt;&lt;P class="p285 ft9"&gt;Försäljning av materiel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td150"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;10. Lokaler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft44"&gt;FMV Handlingsprogram 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;FMV bedriver för närvarande ett arbete inom ramen för ett hand- lingsprogram vars syfte är att i olika avseenden effektivisera verk- samheten. Vidtagna åtgärder ska bidra till att följande målsättningar uppnås innan utgången av 2012:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;FMV är och uppfattas som en kompetent och effektiv myn- dighet som har utvecklats i takt med omvärlden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft21"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Materiel- och logistikverksamheten i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p494 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;FMV skapar ökad nytta för kunderna genom att inom ramen för materielförsörjningsstrategin, leverera optimerade och verifier- ade försörjningslösningar i tid,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;FMV har, med minst bibehållen kvalitet och kapacitet, reducerat kostnaderna i materielförsörjningen med 500 miljoner kronor i förhållande till 2008 års resultat,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;FMV har utvecklat det gemensamma arbetssättet så att led- tiderna för genomförande av kunduppdrag har reducerats med i genomsnitt 25 procent och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;FMV har renodlat verksamheten och tydliggjort produkter och tjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft9"&gt;Av de totala kostnadsminskningarna motsvarande 500 miljoner kronor avser 200 miljoner kronor besparingar rörande personal, resor och omkostnader för verksamheten. Resterande 300 miljoner kronor avser besparingar i materielförsörjningen i vid mening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Arbetet bedrivs inom följande åtgärdsområden med tillhörande aktiviteter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;renodling, organisation och styrning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;arbetssätt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;affärsmannaskap,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;kompetens och medarbetarskap samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;reduceringar av kostnader för materiel och tjänster från industrin.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft21"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;6 Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft9"&gt;Utredningen har i föregående kapitel lämnat en översiktlig beskriv- ning över de aktuella verksamhetsområdena forskning och utveckling (FoU), materielförsörjning och logistikförsörjning. I detta kapitel beskrivs översiktligt försvarsmyndigheternas upp- gifter, organisation och ekonomiska resurser i de delar som berörs av utredningsuppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Försvarsmakten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Allmänt/Uppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Uppgifterna till Försvarsmakten framgår av förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten samt gällande regleringsbrev. Försvarsmaktens övergripande ansvar är bl.a. att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;upprätthålla och utveckla ett militärt försvar. Grunden för detta ska vara förmågan till väpnad strid,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;försvara Sverige och främja svensk säkerhet genom insatser nationellt och internationellt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska territoriet samt värna Sveriges suveräna rättigheter och nationella intressen utanför det svenska territoriet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;med befintlig förmåga och resurser kunna lämna stöd till civil verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;lösa ovanstående uppgifter självständigt, men även i samverkan med andra myndigheter, länder och organisationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft21"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336170x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;För att kunna ta detta ansvar har Försvarsmakten uppgifter i instruktion samt krav på operativ förmåga. Dessa uppgifter och krav på operativ förmåga beskrivs närmare i kapitel 9 – &lt;SPAN class="ft16"&gt;Det fram- tida försvaret&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Organisation, styrning och ledning&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_170"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft44"&gt;Allmänt om myndighetens ledning och styrning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Av instruktionen framgår att Försvarsmakten leds av en myndighetschef, vilken är överbefälhavaren. Vid myndigheten finns en generaldirektör, vilken är ställföreträdande myndighetschef. Generaldirektören ska stödja överbefälhavaren med uppföljning och analys av de uppdrag eller andra uppgifter överbefälhavaren har ställt till underlydande befattningshavare. Generaldirektören ska också genomföra övergripande analyser för att säkerställa myndig- hetens förvaltningsmässiga utveckling på sikt.&lt;A href="#page_170"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft16"&gt;Försvarsmaktens ledningsgrupp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Myndighetens ledning stöds av Försvarsmaktens ledningsgrupp (FML). Ledamöter i FML är överbefälhavaren (ordförande), generaldirektören (vice ordförande), chefen för ledningsstaben, produktionschefen, insatschefen, chefen för militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, chefsjuristen, ekonomidirektören, personal- direktören, informationsdirektören samt chefen för lednings- stabens planerings- och ekonomiavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Beskrivningarna i detta avsnitt bygger främst på &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Förordning (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten &lt;/SPAN&gt;med ändringar t.o.m. SFS 2010:1468; &lt;SPAN class="ft84"&gt;Försvarsmaktens föreskrifter med arbetsordning för Försvarsmakten &lt;/SPAN&gt;(FFS 2010:9) samt &lt;SPAN class="ft84"&gt;Instruktion med arbetsordning för enheter och processer i Högkvarteret &lt;/SPAN&gt;(HKV 09 862:53114) och underliggande delar till denna instruk- tion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Generaldirektören ska ges tillfälle att yttra sig innan överbefälhavaren beslutar om strategiskt styrdokument, Försvarsmaktens utvecklingsplan (FMUP), Överbefälhavarens uppdrag (ÖB U), årsredovisning, delårsrapport, budgetunderlag, yttrande med anledning av Riksrevisionens revisionsberättelse enligt 28 § myndighetsförordningen (2007:515) eller Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i övrigt samt internrevisionens iakttagelser och rekommendationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft21"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336171x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft133"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft16"&gt;Försvarsmaktens insynsråd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft9"&gt;Vid Försvarsmakten ska finnas ett insynsråd&lt;A href="#page_171"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;som består av högst tio ledamöter. Rådets verksamhet omfattar inte försvarsunder- rättelseverksamhet, militär säkerhetstjänst eller Försvarsmaktens nämnd för kvalificerade skyddsidentiteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft44"&gt;Organisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Utöver myndighetens ledning består Försvarsmakten av hög- kvarteret samt övriga organisationsenheter enligt vad som anges i bilaga 1 till förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvars- makten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft16"&gt;Högkvarteret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Högkvarteret utgörs av: &lt;/SPAN&gt;ledningsstaben; produktionsledningen; insatsledningen; militära underrättelse- och säkerhetstjänsten&lt;SPAN class="ft9"&gt;; &lt;/SPAN&gt;juridiska staben; personalstaben; &lt;SPAN class="ft9"&gt;och &lt;/SPAN&gt;informationsstaben&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_171"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;I 9 § myndighetsförordningen (2007:515) finns närmare bestämmelser om insynsråd. Där anges att rådet ska utöva insyn i myndighetens verksamhet och ge myndighetschefen råd, samt att myndighetens chef är ordförande i rådet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;I högkvarteret ingår även enheterna internrevisionen, säkerhetsinspektionen och general- läkaren.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft21"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZB336/GZB336172x1.jpg" style="width:440px;height:685px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft34"&gt;Figur 6.1 Försvarsmaktens högkvarter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Försvarsmaktens arbetsordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft9"&gt;Chefen för ledningsstaben är tillika chef för högkvarteret. Produktionschefen, insatschefen, chefen för militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, chefsjuristen, personaldirektören och infor- mationsdirektören lyder under chefen för ledningsstaben avseende framtagning av underlag för överbefälhavarens beslut samt samordning och genomförande av verksamheten i högkvarteret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;Inom ledningsstaben finns funktioner för bl.a. strategisk planering och ekonomistyrning samt utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;Inom produktionsledningen finns funktioner för att bl.a. sam- ordna arbetet med och ta ansvaret för materiel- och logistik- försörjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft10"&gt;Inom insatsledningen finns funktioner för bl.a. operativ och taktisk ledning samt förmågeutveckling för de olika stridskrafterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft16"&gt;Övriga organisationsenheter (förband)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;En organisationsenhet består av förbandsledning, en stabsdel, en förbandsdel och en produktionsdel. &lt;SPAN class="ft54"&gt;Krigsförband &lt;/SPAN&gt;som ingår i organisationsenheterna organiseras i förbandsdelen.&lt;A href="#page_172"&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Övrig&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Krigsförband ingår i en organisationsenhet, såsom bataljon, kompani, fartygsflottilj, flyg- division m.m., och har en angiven beredskap att efter viss tid kunna genomföra nationella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft21"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336173x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft133"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;verksamhet &lt;/SPAN&gt;organiseras i förekommande fall i förbandsledning, stabsdel och produktionsdel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft44"&gt;Styrande dokument och verksamhetsledningssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft16"&gt;Verksamhetsledningssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;De regler och bestämmelser som gäller för Försvarsmaktens verksamhet dokumenteras och vidareutvecklas i ett myndighets- gemensamt verksamhetsledningssystem. Verksamhetslednings- systemet baseras på de författningar och andra regler, metoder, åtgärder och resurser som utgör grund för eller stödjer Försvars- maktens interna styrning och kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Verksamhetsledningssystemets högsta styrande dokument är myndighetens arbetsordning.&lt;A href="#page_173"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Med arbetsordningen som grund ska cheferna för organisationsenheterna besluta arbetsordningar för styrning och kontroll av den egna verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft16"&gt;Strategiskt styrdokument och militärstrategisk doktrin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Överbefälhavaren inriktar Försvarsmaktens övergripande verk- samhet med ett strategiskt styrdokument för Försvarsmakten och med militärstrategisk doktrin. I strategiskt styrdokument redovisas Försvarsmaktens verksamhetsidé, vision, värdegrund och strategiska förändringsmål. I militärstrategisk doktrin anges förhållningssättet för användande och utveckling av militära medel och metoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft16"&gt;Verksamhetsplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft9"&gt;Försvarsmaktens verksamhetsplan&lt;A href="#page_173"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;benämns internt i myndigheten för &lt;SPAN class="ft16"&gt;Försvarsmaktens utvecklingsplan &lt;/SPAN&gt;(FMUP)&lt;A href="#page_173"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. De uppgifter Försvarsmakten har enligt förordningen (2007:1266) med instruk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft72"&gt;och internationella insatser enligt förbandsmålsättning eller motsvarande. Krigsförbanden indelas i stående förband och kontraktsförband.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;FFS 2010:9 utgör myndighetens arbetsordning i enlighet med kraven i 4 § 1 myndighets- förordningen (2007:515).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Av 4 § 3 myndighetsförordningen (2007:515) följer att myndighetens ledning ska besluta om en verksamhetsplan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Försvarsmakten, &lt;/SPAN&gt;Försvarsmaktens utvecklingsplan &lt;NOBR&gt;2011-2020&lt;/NOBR&gt; (FMUP 2011)&lt;SPAN class="ft15"&gt;, den 5 februari 2010 (HKV 23 320:51391).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft21"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336174x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;tion för Försvarsmakten och i regleringsbreven omsätts med stöd av FMUP till &lt;SPAN class="ft16"&gt;överbefälhavarens uppdrag &lt;/SPAN&gt;(ÖB U) till de chefer direkt underställda överbefälhavaren som tillika är centrala verksamhetsutövare&lt;A href="#page_174"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;samt till chefen för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten. FMUP baseras på de krav regeringen ställer på myndigheten, på underlag från befattningshavare direkt under- ställda överbefälhavaren samt på överbefälhavarens produkt- avvägningsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;I FMUP anges närmare de produkter samt den produktion av förband, förmågor, beredskap och insatser m.m. som avses bli genomförda nästkommande år och de därpå följande nio åren. För produkterna och produktionen ska även ekonomiska förut- sättningar och villkor samt risker anges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft9"&gt;Försvarsmakten lämnar årligen ett budgetunderlag till regeringen som baseras på FMUP. Budgetunderlaget är myndighetens förslag på verksamhet och ekonomi det kommande året och förslag till inriktning för de därpå följande två åren. Om regeringen beslutar om förändringar i förhållande till det inlämnade budgetunderlaget, eller om andra väsentliga förändringar inträffar, ska en förnyad produktavvägning genomföras och FMUP uppdateras i enlighet med vad de inträffade förändringarna föranleder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft16"&gt;Verksamhetsgrenar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;FMUP och budgetunderlaget innehåller verksamhetsmål för produkter inom olika verksamhetsgrenar och produktgrupper. Produkterna ska uppfylla regeringens krav på kvalitet, omfattning, leveranstidpunkter och kostnader. Försvarsmaktens samlade resultat (produkter) delas in i verksamhetsgrenar&lt;A href="#page_174"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;enligt följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Verksamhetsgren 1 (VG 1) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Insatser&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Verksamhetsgren 2 (VG 2) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Uppbyggnad av insatsorganisationen och beredskap&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Verksamhetsgren 3 (VG 3) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Utveckling&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Befattningshavare direkt underställd överbefälhavaren med ansvar och befogenheter att med uppdrag och order planera, leda och följa upp verksamhet i Försvarsmakten i syfte att reglera vad som ska genomföras för att uppfylla de resultatmål och de krav som ställs på Försvarsmakten. Central verksamhetsutövare utövar också arbetsgivarens befogenheter och skyldigheter för den verksamhet som utövas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Verksamhetsgren 0, som avser intern verksamhet som inte kan kopplas till eller fördelas på externa produkter, tas inte med i denna sammanställning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft21"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft133"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;Verksamhetsgren 4 (VG 4) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Övrig verksamhet&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;Verksamhetsgren 5 (VG 5) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Fredsfrämjande verksamhet&lt;/SPAN&gt;, samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;Verksamhetsgren 6 (VG 6) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Stöd till samhället&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft45"&gt;&lt;NOBR&gt;Ledningsstabens-,&lt;/NOBR&gt; produktionsledningens- och insatsledningens ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft16"&gt;Ledningsstaben och ekonomidirektören&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Chefen för ledningsstaben &lt;/SPAN&gt;är central verksamhetsutövare och ska på uppdrag av överbefälhavaren samordna, leda och följa upp verk- samheten i högkvarteret i syfte att stödja överbefälhavarens interna styrning och kontroll av Försvarsmakten och den militär- strategiska ledningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;Chefen för ledningsstaben är under överbefälhavaren ansvarig för Försvarsmaktens ledningsprocess samt för sakområdet verksamhetsledning. Försvarsmaktens ledningsprocess syftar till att inrikta, samordna, planera, leda, följa upp och rapportera Försvars- maktens verksamhet. Ledningsprocessen, med sina processer, del- processer, aktiviteter m.m. resulterar i underlag för överbefäl- havarens beslut, rapportering och svar till regeringen samt direktiv, uppdrag, order och bestämmelser för chefer och enheter inom hög- kvarteret avseende samordning, inriktning, genomförande och uppföljning av verksamheten. Ledningsprocessen består i sin tur av:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Utvecklingsprocessen&lt;/SPAN&gt;, vilken syftar till att utarbeta förslag till Försvarsmaktens militärstrategiska inriktning och förmåge- utveckling samt svara för chefen för ledningsstabens produkt- ansvar för VG 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Planerings- och uppföljningsprocessen&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;, vilken omfattar bl.a. Försvarsmaktens verksamhetsplan (tillika FMUP), framtagning och uppföljning av ÖB U samt underlag och rapportering till regeringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Processen ledning och samordning&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;, vilken mottar, bereder, sam- ordnar och fördelar löpande ärenden inom ledningsstaben samt till högkvarterets övriga ledningar och staber.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Internationella processen&lt;/SPAN&gt;, vilken samordnar och inriktar Försvarsmaktens internationella relationer i enlighet med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft21"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p558 ft9"&gt;Sveriges säkerhetspolitik samt svarar för protokollära frågor och stöd till utländska försvarsattachéer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Processen för utveckling av processer och verksamhetsledning&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;, vilken ger överbefälhavaren och chefen för ledningsstaben stöd i att utarbeta och vidmakthålla Försvarsmaktens verksamhets- ledningssystem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft9"&gt;Chefen för ledningsstaben ska värdera Försvarsmaktens samlade effektivitet. Värderingen ska redovisas i Försvarsmaktens års- redovisning och kunna utgöra underlag för kommande FMUP. Till grund för värderingen ska läggas insatschefens värdering av insats- organisationen och produktionschefens värdering av produktiviteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;Ekonomidirektören är tillika ställföreträdande chef för lednings- staben och ska under chefen för ledningsstaben sammanhålla den ekonomiska styrningen i Försvarsmakten samt därutöver stödja generaldirektören med uppföljning och analys av de uppdrag över- befälhavaren har ställt till underlydande befattningshavare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Ekonomidirektören ska under chefen för ledningsstaben ansvara för sakområdet ekonomistyrning och beslutar om instruktioner, direktiv och handböcker för ekonomisk planering, administration, uppföljning och analys. Ekonomidirektören ska utarbeta Försvars- maktens ekonomiska rapporter och därtill kopplade underlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft9"&gt;Ekonomidirektören ska också utveckla och stödja Försvars- maktens tillämpning av förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll samt med underlag från cheferna för ledningar och staber i högkvarteret sammanställa den samlade riskanalysen av Försvars- maktens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft9"&gt;Chefen för ledningsstaben ansvarar i övrigt för:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;planering och prioritering av Försvarsmaktens produkter samt gemensamma centrala kostnader för Försvarsmakten, inklusive högkvarteret som underlag för överbefälhavarens produkt- avvägning med stöd av befattningshavare direkt underställda överbefälhavaren,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;genomförande av verksamheten inom ramen för det nordiska försvarssamarbetet NORDEFCO,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft21"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336177x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft133"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;inriktning av forskning, studier, konceptutveckling samt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;organisations-,&lt;/NOBR&gt; metod- och materielutveckling&lt;A href="#page_177"&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;interoperabilitets- och standardiseringsfrågor inklusive PARP (Partnership for Peace Planning and Review Process).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft16"&gt;Produktionsledningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Produktionschefen &lt;/SPAN&gt;är central verksamhetsutövare och ska på uppdrag av överbefälhavaren planera, leda och följa upp verksamhet samt utbilda, utrusta och nyttja personal i syfte att producera produkter i VG 2, VG 3 och VG 4. Produktionschefen är även &lt;SPAN class="ft16"&gt;ägarföreträdare &lt;/SPAN&gt;för Försvarsmaktens materiel. Produktionschefen ansvarar för sakområdena verksamhetssäkerhet, logistik och materiel, infrastruktur samt miljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft10"&gt;Produktionschefen har ansvar för en stor mängd av Försvars- maktens processer, varav några av de viktigaste kan sägas vara:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft52"&gt;Produktionsplanering och uppföljning; Förbandsproduktion; Tekniskt koncept; Teknisk design och utveckling; Materielproduktion; Materielunderhåll; Tekniskt systemstöd; Materielavveckling; Upphandling och inköp; Materiel- och förnödenhetsförsörjning; &lt;SPAN class="ft53"&gt;m.fl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;Produktionschefen ska inom ramen för uppdrag av över- befälhavaren ansvara för bl.a. anskaffning, vidmakthållande och avveckling av förnödenheter, materiel och infrastruktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Produktionschefen ska värdera organisationsenheterna avseende deras produktivitet, kostnader och kvalitet samt produktionens effekter på insatsorganisationen. Av värderingen ska också framgå Försvarsmaktens förmåga att mobilisera krigsförband och hemvärnsförband.&lt;A href="#page_177"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft9"&gt;Produktionschefen beslutar även om:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;materielplan,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;mobiliseringsplan samt direktiv för mobilisering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;uppdrag och direktiv till underställda organisationsenheter inom ramen för överbefälhavarens uppdrag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Från och med 2010 kvarstår endast &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;materielutveckling &lt;/SPAN&gt;hos ledningsstaben inom ramen för &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;organisations-,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt; metod- och materielutveckling&lt;/SPAN&gt;. &lt;NOBR&gt;Organisations-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;metod-,&lt;/NOBR&gt; och materielförsök har flyttats över till insatsledningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Värderingen av produktiviteten m.m. ska kunna utgöra underlag för Försvarsmaktens års- redovisning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft21"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p185 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;beställningar och uppdrag till de myndigheter som stödjer Försvarsmakten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;instruktioner, reglementen och handböcker för verksamheten vid organisationsenheterna samt inom ramen för tilldelade sakområden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;förändringar av organisationsenheternas organisation inom ramen för av överbefälhavaren fastställd organisationsstruktur,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;uppdrag och direktiv för samordning mellan organisations- enheter inom samma kommun eller liknande samordning mellan organisationsenheter i olika kommuner,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;materielmålsättningar inom ramen för FMUP och över- befälhavarens uppdrag, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;yttranden i ärenden rörande fysisk planering, yttre miljö och infrastruktur.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft9"&gt;Dessutom är produktionschefen bl.a. bemyndigad att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;genomföra inspektion av verksamheten vid underställda organisationsenheter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;hos regeringen, i samråd med chefsjuristen, hemställa om tillstånd för annan stat eller mellanfolklig organisation att nyttja Försvarsmaktens anläggningar, områden eller materiel,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;hos regeringen, i samråd med chefsjuristen, hemställa om medgivande att göra beställningar för de materielärenden som särskilt anges i regeringens regleringsbrev,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;teckna avtal inom ramen för av regeringen meddelat beslut att ingå avtal om internationellt försvarsmaterielsamarbete,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;förhandla, ingå, ändra eller säga upp avtal om varor, tjänster och byggentreprenad,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;teckna slutanvändaravtal/intyg,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;företräda Försvarsmakten gentemot &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;NATO-organet&lt;/NOBR&gt; EAPR/PFF COMEDS och International Committee of Military Medicine (ICMM) i enlighet med regeringsbeslut, samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;samverka med andra myndigheter avseende exportrelaterad verksamhet samt avseende avyttring och försäljning av materiel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft21"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft133"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p244 ft9"&gt;I produktionsledningen ska det under produktionschefen finnas en logistikchef. Logistikchefen har bl.a. till uppgift att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;planera, leda och följa upp logistikområdet samt föreslå utveck- ling av logistikområdet som underlag för produktavvägning och förbandsmålsättningar eller motsvarande, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;vara företrädare för logistikområdet i internationella kontakter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft16"&gt;Insatsledningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Insatschefen &lt;/SPAN&gt;är central verksamhetsutövare och ska på uppdrag av överbefälhavaren planera, leda och följa upp nationell och inter- nationell insatsverksamhet och annan verksamhet inom VG 1, VG 5 och VG 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Insatschefen ska med underlag från den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten följa omvärldsutvecklingen samt kunna upptäcka och identifiera yttre hot mot Sverige, svenska intressen och de insatser Sverige deltar i, i enlighet med regeringens krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft10"&gt;Insatschefen har bl.a. ansvaret för &lt;SPAN class="ft54"&gt;insatsprocessen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft54"&gt;erfarenhetsprocessen &lt;/SPAN&gt;i samband med insats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Insatschefen ska ansvara för sakområdet försvarsplanering och operationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Insatschefen ska stödja produktionschefen vid mobilisering av krigsförband och hemvärnsförband inför insatser eller i enlighet med mobiliseringsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Insatschefen ska värdera Försvarsmaktens operativa förmåga i förhållande till regeringens krav samt validera krigsförbandens förmågor i förhållande till förbandsmålsättningar eller mot- svarande. Värdering och validering ska kunna utgöra underlag för Försvarsmaktens årsredovisning och produktavvägningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft9"&gt;Insatschefen beslutar om:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;operationsplaner,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Försvarsmaktens beredskapsorder i samråd med chefen för ledningsstaben, produktionschefen, chefen för militära under- rättelse- och säkerhetstjänsten samt informationsdirektören,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;förbandsmålsättningar, eller motsvarande, för krigsförbanden och hemvärnsförbanden i enlighet med överbefälhavarens produktavvägning, FMUP och i samråd med chefen för led- ningsstaben, produktionschefen, chefen för militära under-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft21"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336180x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p558 ft9"&gt;rättelse- och säkerhetstjänsten, personaldirektören och informa- tionsdirektören,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;order om beredskap och insatser till organisationsenheter, krigsförband och hemvärnsförband enligt beredskapsorder eller av överbefälhavaren beslutad försvarsmaktsorder om insats,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;instruktioner, reglementen och handböcker för operationer och insatsverksamhet med insatsorganisationen i samråd med produktionschefen och inom ramen för tilldelat sakområde, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;direktiv för Försvarsmaktens årliga värdering av insats- organisationen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Särskilt om forsknings och utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft44"&gt;Beslutsfattare och ansvar för olika planer etc.&lt;A href="#page_180"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Försvarsmaktens &lt;SPAN class="ft16"&gt;utvecklingschef &lt;/SPAN&gt;ansvarar under chefen för led- ningsstaben för inriktning av forskning, studier, konceptutveckling samt &lt;NOBR&gt;organisations-,&lt;/NOBR&gt; metod- och materielförsök samt materiel- utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft9"&gt;Utvecklingschefen utarbetar bl.a.:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Försvarsmaktens perspektivstudie (Perp),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;underlag för plan för forskning och teknikutveckling (FoT) för fastställande av &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;produktionschefen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;plan för koncernövergripande FoU, inklusive teknisk prognos (TP),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;plan för studie- och konceptutveckling, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;plan för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;organisations-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;metod-,&lt;/NOBR&gt; och materielutveckling (OMMU)&lt;A href="#page_180"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft9"&gt;Vidare ska chefen för produktionsledningens materielavdelning leda, styra och följa upp processerna &lt;SPAN class="ft16"&gt;Teknisk konceptutveckling&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Följande avsnitt bygger, utöver tidigare nämnda styrdokument, på Försvarsmaktens skrivelser &lt;SPAN class="ft84"&gt;Del 1 till HKV ArbO 2010 – arbetsordning för ledningsstaben och ledningsprocessen i Högkvarteret &lt;/SPAN&gt;(HKV 09 862:53115) samt &lt;SPAN class="ft84"&gt;Del 2 i HKV ArbO 2010 – Produktionsledningens arbetsordning &lt;/SPAN&gt;(HKV 09 862:59937).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Från och med 2010 kvarstår endast Materielutveckling hos ledningsstaben. &lt;NOBR&gt;Organisations-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;metod-,&lt;/NOBR&gt; och materielförsök har flyttats över till Insatsledningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft21"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft133"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft16"&gt;Teknisk design och utveckling &lt;SPAN class="ft9"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Materielproduktion&lt;SPAN class="ft9"&gt;. Chefen för produktionsledningens materielavdelning är även ansvarig för utarbetande av:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;materielplan,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;underlag till planen för FoT,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;beställningar till Försvarets materielverk (FMV), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Försvarshögskolan (FHS) och andra leverantörer vad gäller forsknings- och utvecklingsproduktionsuppdrag, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;beställningar till FMV, FOI och FHS samt andra leverantörer vad gäller materielproduktionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft10"&gt;Det är även chefen för produktionsledningens materielavdelning som ansvarar för:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;genomförande av beställningar inom VG 1 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;insatser&lt;/SPAN&gt;, VG 2 &lt;SPAN class="ft54"&gt;uppbyggnad av insatsorganisation och beredskap &lt;/SPAN&gt;och VG 3 &lt;SPAN class="ft54"&gt;utveckling&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft143"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;resultatredovisning för anslaget 1:3 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Anskaffning av materiel och anläggningar &lt;/SPAN&gt;, 1:4 &lt;SPAN class="ft142"&gt;Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar &lt;/SPAN&gt;och 1.5 &lt;SPAN class="ft142"&gt;Forskning och teknikutveckling&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft9"&gt;samt fattar beslut om:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;beställningar till FMV, FOI, FHS och andra leverantörer vad gäller materielproduktion och forsknings- och utvecklings- uppdrag som ligger inom ramen för beslutad offertförfrågan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft44"&gt;Interna utförare av FoU hos Försvarsmakten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Försvarsmakten beställer FoU, men utvecklingen sker även inom den egna organisationen. Bortsett från befattningarna inom högkvarteret inkluderar Försvarsmaktens utvecklingsorganisation 398 befattningar varav 317 är bemannade (2009). En stor del av utvecklingen inom Försvarsmakten sker inom Försvarsmaktens enhet för konceptutveckling (FMKE), olika förband, stridsskolor och högkvarteret. De viktigaste aktörerna är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;FMKE, &lt;/SPAN&gt;vilken är Försvarsmaktens enhet för konceptutveckling som ligger i Enköping. Enheten är organisatoriskt en del av led-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft21"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336182x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;ningsregementet men funktionsleds från högkvarteret. Personalen består av cirka 40 personer och är sammansatt av individer från samtliga försvarsgrenar. FMKE arbetar med konceptutveckling, dvs. med bryggan mellan en ny idé och införandet av en ny för- måga. Behovet av konceptutveckling uppkommer med nya sam- arbetspartners, nya hot och ny teknologi som medför att Försvars- maktens förmåga förändras. Gamla förmågor måste därför revideras och nya förmågor skapas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Sjöstridsskolan &lt;/SPAN&gt;(SSS) har till uppgift att utbilda kadetter till officerare, vidareutbilda officerare m.m. Skolan bedriver även studier, försök, ledningsträning samt taktik- och teknikutveckling inom sjö- stridsområdet. Skolan är huvudsakligen baserad i Karlskrona. Skolans amfibiestridssektion är baserad på Berga utanför Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Markstridsskolan &lt;/SPAN&gt;(MSS) utbildar och bedriver utveckling inom området markstrid. Detta innefattar utbildning på &lt;NOBR&gt;individ-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;kompani-,&lt;/NOBR&gt; bataljons- och förbandsnivå samt utveckling av materiel, system och metoder. Skolan är lokaliserad i Skövde och i Kvarn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Luftstridsskolan &lt;/SPAN&gt;(LSS) är flygvapnets gemensamma kompetens- centrum för utveckling och utbildning. LSS är organiserad i ett antal enheter för att lösa sina huvuduppgifter som är utbildning, utveckling samt insatser och beredskap. Verksamheten är huvud- sakligen lokaliserad till Uppsala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Särskilt om materielförsörjning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;Försvarsmaktens resurser för materielförsörjningen finns inte bara inom högkvarteret utan också i de förbandsknutna &lt;NOBR&gt;teknik-,&lt;/NOBR&gt; materiel- och materielsystemkontoren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft9"&gt;De delar som främst&lt;A href="#page_182"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;är verksamma inom högkvarterets arbete inom ramen för materielförsörjningen är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;insatsledningen genom sin uppgift att vara kravställare inom materielförsörjningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;produktionsledning som ansvarar för att tillhandahålla de resurser, i form av personal och materiel, som behövs för Försvarsmaktens insatsorganisation, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Ledningsstaben, är tex. kravställare på förmågenivå, men behandlas inte vidare i detta betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft21"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336183x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft133"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p575 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;teknik-,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; materielsystem- och materielkontor, vilka är För- svarsmaktens ägarföreträdarrepresentanter samt underhålls- ansvariga för materielsystemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft44"&gt;Insatsledningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Insatsledningens roll i materielförsörjningsprocessen är att vara kravställare utifrån de insatser Försvarsmakten ska vara beredda att genomföra. En del av behoven av materielförnyelse identifieras genom återmatning från insatser. Utöver detta bereder insats- ledningen andra behov av materielförnyelse grundat på Försvarsmaktens beslutade utveckling alternativt de tekniska systemens status. Som ett resultat av insatsledningens beredning och Försvarsmaktens bedömda långsiktiga behov ansvarar därefter ledningsstaben för den strategiska planeringen och avvägningen av materielförsörjningen. Ledningsstabens förslag till avvägning fast- ställs årligen av överbefälhavaren i FMUP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;Huvuddelen av insatsledningens och ledningsstabens arbete i materielförsörjningsprocessen är knutet till framtagandet av FMUP samt till beslut om avvägningar i materielproduktionen. Materiel- försörjningen utgör en i hög grad integrerad del av arbetet i dessa enheter och en separation av vilka resurser som allokeras specifikt i materielförsörjningsprocessen är därmed svår att göra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft9"&gt;Vid upprättande av nya förband eller utveckling av förband tar insatsledningen fram förbandsmålsättningar för det blivande förbandet&lt;A href="#page_183"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Dessa utgör detaljerade beskrivningar över förbandet, med de specificerade personal- och materielbehov som fordras för att klara de uppgifter som är definierade i de operativa ram- villkoren. När målsättningarna är fastställda påbörjas förbands- uppbyggnaden i en produktionsfas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft44"&gt;Produktionsledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Inom produktionsledningen är materielavdelning, planerings- avdelningen samt materielsystemansvariga (MSA) delaktiga i materielförsörjningsprocessen. Av produktionsledningens cirka 300 årsarbetskrafter är cirka 100 årsarbetskrafter på något sätt involverade i materielförsörjningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Begreppet TOEM har fr.o.m. &lt;NOBR&gt;2011-01-01&lt;/NOBR&gt; ersatts av Förbandsmålsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft21"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft9"&gt;MSA har ett delegerat ansvar för materielen i hela livscykeln, från att ett behov uppstår till att materielen har utvecklats, införts och därefter avvecklats. Totalt finns cirka 81 stycken MSA varav flertalet tillhör produktionsledningen. De materielsystemansvariga delar sin tid mellan planerings- och genomförandefasen i materiel- försörjningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft9"&gt;Vid upprättande av nya förband eller utveckling av förband lämnar produktionsledningen verksamhetsuppdrag till berörda enheter, med direktiv om vad de ska producera och hur de ska åter- rapportera uppdragen. Produktionen innefattar bl.a. materiel- försörjning, personalförsörjning, utbildning och övning. Pro- duktionsledningen fortsätter att ha ansvaret för förbandet under beredskapsperioden. Det är först vid en beredskapshöjning eller beslut om insats som förbandet övergår i insatsledningens ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft44"&gt;&lt;NOBR&gt;Teknik-,&lt;/NOBR&gt; materiel- och materielsystemkontor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;Teknik-,&lt;/NOBR&gt; materiel- och materielsystemkontorens uppgift är att vara Försvarsmaktens ägarföreträdarrepresentanter och underhålls- ansvariga för materielsystemen. Kontoren styr, samordnar och analyserar drift och underhåll för tilldelade materielsystem och deras arbete är främst kopplat till genomförandefasen i materiel- försörjningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;Teknik-,&lt;/NOBR&gt; materiel och materielsystemkontoren har totalt cirka 400 årsarbetskrafter (åak) organiserade i Teknikkontor Fartyg (cirka 40 åak), Teknikkontor Mark (cirka 63 åak), Teknikkontor Ledningssystem (cirka 80 åak), Materielsystemkontor Flyg (cirka 200 åak) och ett Materielkontor (cirka 17 åak).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Försvarsmaktens &lt;NOBR&gt;teknik-,&lt;/NOBR&gt; materiel- och materielsystemkontor avgör hur materielen ska underhållas och vilket förband som ska tilldelas specifik materiel. Teknikkontoren ansvarar för över- gripande styrning av förbandens nyttjande av materielsystemen och skapar en sammanhållande bild av systemens status och kostnader. Vidare utgör teknikkontoren en kvalificerad kund och kravställare mot FMV. Teknikkontoren besitter den kompetens som krävs för att kunna lämna tekniskt systemstöd i &lt;NOBR&gt;utvecklings-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;anskaffnings-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;drift-,&lt;/NOBR&gt; vidmakthållande- och avvecklingsfasen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft21"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft133"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Särskilt om logistikverksamheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;Försvarsmaktens logistikverksamhet syftar till att lämna stöd till strategiska, operativa och taktiska militära verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Logistikverksamheten inom Försvarsmakten utgörs av ett antal definierade verksamheter vilka sammantaget syftar till att försörja de militära förbanden med allt ifrån komplexa materielsystem till förnödenheter och tjänster för utbildning och insatser i Sverige och internationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Logistikverksamheten genomförs av ett antal organisations- enheter och aktörer inom och utom Försvarsmakten. Verksam- heten bedrivs såväl i egen regi som med stöd av andra myndigheter och privata aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningen, har likt Stödutredningen funnit att, logistikverksamhetens samlade bemanning inte är möjlig att klargöra helt. Utredningen har funnit att den uppgår till cirka 5 500 åak inom Försvarsmakten, FMV och i begränsad omfattning FOI. Till dessa ska läggas personal inom andra förband och FMV:s anskaffningskontor samt Fortifikationsverket (FortV).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft16"&gt;Högkvarteret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Försvarsmakten (högkvarteret) styr, planerar och kravställer logistikverksamheten vid:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;övriga förband genom fastställande av målsättningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;teknikkontoren, bl.a. i deras egenskap som Försvarsmaktens representant vid beställningar som riktas mot industrin, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;FMLOG genom fastställande av tjänstebeskrivning av vilken framgår vilka tjänster, inklusive servicegrad, som FMLOG ska kunna leverera.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Högkvarteret beställer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;tjänster och logistikkompetens genom uppdrag till FOI mot bakgrund av fastställd &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FoT-plan,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;system och materiel från FMV med utgångspunkt i fastställd materielplan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft21"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336186x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Högkvarteret deltar även i styrningen av övriga logistikrelaterade verksamheter som t.ex. hälso- och sjukvård, fältarbeten samt fastig- heter och anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Försvarsmaktens logistik (FMLOG)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Försvarsmaktens logistik (FMLOG) är myndighetens resurs för stöd- och underhållsverksamhet till basorganisationen och insats- organisationen. Regeringens motiv för bildandet av FMLOG var att&lt;A href="#page_186"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;i högre grad utnyttja rationaliseringspotentialen inom området,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;få ett starkare grepp över kostnadsutvecklingen, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;genom en sammanläggning av ett antal underhåll- och service- verksamheter förbättra möjligheterna att jämföra den egna verk- samheten med externa leverantörer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft9"&gt;FMLOG, som är ett logistikförband inom basorganisationen, har följande övergripande uppgifter&lt;A href="#page_186"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;att lämna stöd till utvecklingen inom funktionen logistik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;att lämna stöd till basorganisationen och insatsorganisationen såväl nationellt som internationellt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;att tillhandhålla underhålls- och stödverksamhet i egen regi eller efter genomförd upphandling från extern leverantör,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;att vidmakthålla nationellt logistikstöd (NSE) (insatsorganisa- tionen),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;att vidmakthålla operativ ledningsteknisk bataljon (insats- organisationen),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;att avveckla förnödenheter som inte svarar mot basorganisa- tionens och insatsorganisationens behov,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;att genomföra rationaliseringar med fokus på FMLOG:s utveckling mot det nya insatsförsvaret,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;att effektivisera ledningsorganisationen, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Prop. 2000/01:113, s. 12 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Försvarsmaktens årsredovisning den 2 februari 2010, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Försvarsmaktens årsredovisning för 2009 &lt;/SPAN&gt;– &lt;SPAN class="ft51"&gt;Underbilaga 4.1 &lt;/SPAN&gt;(HKV 23 386:51392).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft21"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336187x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft133"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p579 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;att genomföra upphandling/outsourcing av verksamhet och koncentration av produktion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft16"&gt;Övriga logistikförband&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft10"&gt;Logistikverksamhet bedrivs inom ramen för Försvarsmaktens basorganisation respektive insatsorganisation. Logistikförband inom insatsorganisationen&lt;A href="#page_187"&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;produceras av följande förband:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td154"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Produktionsansvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Logistikförband (Insatsorganisation)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td156"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;TrängR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td157"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Transportledning (1 st)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td156"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;TrängR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td157"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Transportledningspluton (3 st)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td156"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;FMLOG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td157"&gt;&lt;P class="p27 ft39"&gt;Operativ ledningsteknisk bataljon (1 st)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td156"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;FMTS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td157"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Teknisk bataljon (1 st)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td156"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;TrängR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td157"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Logistikbataljon (2 st)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td156"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;FömedC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td157"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Sjukhuskompani (3 st)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td156"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;TrängR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td157"&gt;&lt;P class="p27 ft39"&gt;Sjukvårdsförstärkningskompani (3 st)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td156"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;FMLOG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td157"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Nationellt logistikstöd (1 st)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td154"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td155"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p581 ft9"&gt;Utöver ovan logistikförband finns följande förband med logistik- uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td154"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Produktionsansvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td158"&gt;&lt;P class="p27 ft39"&gt;Förband med logistikuppgifter (Insatsorganisation)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td156"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Marinbasen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td159"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Marinbasbataljon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td156"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;F17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td159"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Flygbasbataljon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td156"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;F21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td159"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Flygbasbataljon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td156"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Hkp flottiljen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td159"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Helikopterbataljon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td154"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;FMTM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td158"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FMTM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p582 ft44"&gt;Närmare om FMLOG&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft9"&gt;Verksamheten vid FMLOG är tjänsteorienterad för tillhanda- hållande av servicetjänster, tekniktjänster samt försörjningstjänster och dimensioneras med utgångspunkt i Försvarsmaktens stöd- behov. Tjänster och verksamhet beställs inom Försvarsmakten genom verksamhetsöverenskommelser mellan FMLOG och övriga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Prop. 2008/09:140. &lt;SPAN class="ft51"&gt;Ett användbart försvar&lt;/SPAN&gt;, s. 45.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft21"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336188x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;förband. FMLOG levererar logistikstöd med antingen egna eller i konkurrens upphandlade externa resurser. I de fall FMLOG mot- tager beställningar från FMV är dessa att betrakta som en extern leverans utanför Försvarsmakten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft16"&gt;Organisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft9"&gt;FMLOG är organiserad i en stab och ett antal enheter. Verksamheten bedrivs på ett &lt;NOBR&gt;40-tal&lt;/NOBR&gt; orter i landet. FMLOG stab&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft9"&gt;är lokaliserad till Stockholm. Ledningsorganisationen är process- orienterad i huvudprocesser, med underliggande stödprocesser, för att producera och vidmakthålla insatsförband.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft9"&gt;De egna produktionsenheterna utgörs av:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Försvarsmaktens logistik stab (FMLOG stab), med ledning i Stockholm&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_188"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Försvarsmaktens Servicekontor (FM SeK), med ledning i Karlskrona,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Joint Support Service (JSS), med ledning i Uppsala,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Upphandlingsenheten (UpphE), med ledning i Stockholm,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Markverkstaden (MarkV), med ledning i Arboga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Flygverkstaden (FlygV), med ledning i Uppsala,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Marinverkstaden (MarinV), med ledning i Karlskrona,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Reservmaterielenheten (ResmatE), med ledning i Arboga,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Systemförvaltningsenheten (SystförvE), med ledning i Stockholm,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Ledningsteknikenheten (LedTekE), med ledning i Enköping,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Försörjningsledningen (FörsL), med ledning i Boden, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Materielkontoret (MaK), med ledning i Boden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Personalutvecklingen inom FMLOG &lt;NOBR&gt;2002-2009&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;FMLOG:s resurser har sedan starten 2002 nära nog halverats. Personalreduktionerna är en konsekvens av dels de krav på rationaliseringar som ställts på organisationen under en följd av år, dels av att verksamhet har lagts ut på andra aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Enligt uppgift till Försvarsstrukturutredningen är delar av staben insatsorganiserad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft21"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336189x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft133"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p590 ft9"&gt;Den totala bemanningen uppgick 2009 till 3 596 åak fördelade på 3 365 civila och 231 officerare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft34"&gt;Figur 6.2 Antal årsarbetskrafter FMLOG&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;P class="p592 ft42"&gt;7000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p30 ft42"&gt;6011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td99"&gt;&lt;P class="p30 ft42"&gt;5840&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr41 td99"&gt;&lt;P class="p30 ft42"&gt;5656&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr33 td107"&gt;&lt;P class="p592 ft42"&gt;6000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td99"&gt;&lt;P class="p30 ft42"&gt;5060&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td107"&gt;&lt;P class="p592 ft42"&gt;5000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td160"&gt;&lt;P class="p30 ft42"&gt;4265&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft146"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft146"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft146"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft146"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft146"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft146"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft146"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td107"&gt;&lt;P class="p592 ft42"&gt;4000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p30 ft42"&gt;3775&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p30 ft42"&gt;3775&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td160"&gt;&lt;P class="p30 ft42"&gt;3596&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td107"&gt;&lt;P class="p592 ft42"&gt;3000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td107"&gt;&lt;P class="p592 ft42"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td107"&gt;&lt;P class="p592 ft42"&gt;1000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td107"&gt;&lt;P class="p592 ft42"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td107"&gt;&lt;P class="p28 ft42"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td99"&gt;&lt;P class="p28 ft42"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td99"&gt;&lt;P class="p28 ft42"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td99"&gt;&lt;P class="p30 ft42"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td160"&gt;&lt;P class="p30 ft42"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td4"&gt;&lt;P class="p28 ft42"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td99"&gt;&lt;P class="p28 ft42"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td160"&gt;&lt;P class="p30 ft42"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p593 ft21"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZB336189xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt; antal årsarbetskrafter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: FMLOG.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft16"&gt;Produktion av logistik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft9"&gt;Produktion av logistik för såväl förbandsproduktion som insatser sker såväl med Försvarsmaktens egna resurser som genom avtal med privata aktörer. Ett optimalt utnyttjande av &lt;NOBR&gt;OPS-lösningar&lt;/NOBR&gt; eftersträvas vilket har medfört att den egna produktionen successivt har minskat till förmån för ett ökat utnyttjande av externa leverantörer. Cirka 30 procent av den totala verksamheten är i någon form utkontrakterad. Inom FM SeK uppgår mot- svarande andel till cirka 50 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft9"&gt;Upphandling för Försvarsmaktens räkning sker formellt från upphandlingsenheten vid FMLOG (UpphE) med verksamheter runt om i landet. Avrop utgående från gällande avtal sker med delegation av vissa enheter utanför FMLOG, t.ex. Marinbasen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft10"&gt;Materielkontoret inom FMLOG (lokaliserat till Boden) är ägarföreträdarens representant (ÄFR) för mängd- och bredd- materiel. Kontoret har samma uppgift som Teknikkontoren, men&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft21"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336190x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;Försvarsmyndigheterna SOU 2011:36&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;handhar materiel med mindre teknisk komplexitet, såsom till exempel beklädnadsmateriel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft10"&gt;Vid sidan av FMLOG uppgifter inom Försvarsmakten levererar förbandet i mindre omfattning logistiktjänster till andra myndig- heter och företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft16"&gt;Intäktsfinansierad verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;FMLOG är, till skillnad från övriga förband, i huvudsak intäkts- finansierad med tillhörande uppföljning av resultat och nyckeltal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;Prissättningen baseras på produktionskostnaden med påslag för enhetens omkostnader (s.k. lokal overhead) och påslag för FMLOG stab och gemensamma kostnader (s.k. central overhead).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;Under 2009 anskaffade FMLOG varor och tjänster som inte är att betrakta som materielanskaffning, för egen del och för För- svarsmakten, till ett värde motsvarande cirka 6,7 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;Intäkterna uppgick 2009 till 5 087 miljoner kronor och kost- naderna 5 159 miljoner kronor, vilket medfört ett underskott om motsvarande 72 miljoner kronor för samma år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Avnämarna av FMLOG tjänster, inklusive intäkter framgår av följande tabell:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft34"&gt;Tabell 6.1 FMLOG Intäkter 2009, tkr&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Kund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p302 ft34"&gt;Intäkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td163"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Summa kunder inom FM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td164"&gt;&lt;P class="p216 ft34"&gt;4 756 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td163"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;FMV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p216 ft34"&gt;141 334&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td163"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Kunder &amp;lt; 1 mnkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p216 ft34"&gt;83 982&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td163"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p216 ft34"&gt;31 503&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td163"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Sodexo AB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p216 ft34"&gt;22 428&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td163"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Sv. Försvarsrestauranger AB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p216 ft34"&gt;19 009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td163"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;FortV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p216 ft34"&gt;13 322&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td163"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;MSB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p216 ft34"&gt;5 379&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td163"&gt;&lt;P class="p49 ft39"&gt;Danish Defence Aquisition And Log&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p216 ft34"&gt;4 487&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td163"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;SAAB AB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p216 ft34"&gt;3 984&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td163"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;SAS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p216 ft34"&gt;2 294&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td163"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Akademiska sjukhuset&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p216 ft34"&gt;1 875&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td163"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;BAE Systems&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p216 ft34"&gt;1 406&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td163"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Summa kundintäkter utom FM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p216 ft34"&gt;331 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td161"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td162"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td163"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Summa kundintäkter Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td164"&gt;&lt;P class="p216 ft34"&gt;5 087 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td161"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td162"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p600 ft21"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336191x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft133"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p601 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: FMLOG Ekonomi samt FMLOG ÅR 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft34"&gt;Tabell 6.2 FMLOG resultat för 2009 (mnkr)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td165"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Intäkter/kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p468 ft35"&gt;Utfall 2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td166"&gt;&lt;P class="p40 ft37"&gt;Resultat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td74"&gt;&lt;P class="p287 ft37"&gt;- 72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td166"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Intäkter total&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;5 087&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td166"&gt;&lt;P class="p40 ft94"&gt;- varav inom FM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p287 ft94"&gt;4 756&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td166"&gt;&lt;P class="p40 ft94"&gt;- varv utom FM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p287 ft94"&gt;331&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td166"&gt;&lt;P class="p40 ft39"&gt;Produktionskostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;3 990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td166"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Omkostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;1 169&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td165"&gt;&lt;P class="p27 ft100"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td70"&gt;&lt;P class="p27 ft100"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td166"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Kostnader Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td74"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;5 159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td165"&gt;&lt;P class="p27 ft100"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td70"&gt;&lt;P class="p27 ft100"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p603 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Försvarsmaktens svar till Försvarsstrukturutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft10"&gt;Resultatutvecklingen för &lt;NOBR&gt;2010-2012&lt;/NOBR&gt; bedöms enligt Försvarsmakten se ut på följande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft34"&gt;Tabell 6.3 Prognos FMLOG resultat &lt;NOBR&gt;2010-2012&lt;/NOBR&gt; (mnkr)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td167"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Intäkter/kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p296 ft35"&gt;Prognos 2010:Q3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p296 ft39"&gt;Bedömning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p471 ft39"&gt;Bedömning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td168"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p605 ft34"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p300 ft34"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td168"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Resultat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p216 ft34"&gt;- 81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p216 ft34"&gt;- 20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td169"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;- 30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td167"&gt;&lt;P class="p49 ft37"&gt;Intäkter total&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td7"&gt;&lt;P class="p215 ft37"&gt;- 5 370&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td109"&gt;&lt;P class="p216 ft37"&gt;- 5 252&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td118"&gt;&lt;P class="p128 ft37"&gt;- 5 323&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td167"&gt;&lt;P class="p49 ft94"&gt;- varav inom FM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p215 ft94"&gt;- 5 022&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p216 ft94"&gt;- 4 904&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p128 ft94"&gt;- 4 999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td168"&gt;&lt;P class="p49 ft94"&gt;- varv utom FM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p215 ft94"&gt;- 348&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td111"&gt;&lt;P class="p216 ft94"&gt;- 348&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td169"&gt;&lt;P class="p128 ft94"&gt;- 354&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td167"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Kostnader Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td7"&gt;&lt;P class="p215 ft34"&gt;5 289&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td109"&gt;&lt;P class="p215 ft34"&gt;5 232&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td118"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;5 323&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td167"&gt;&lt;P class="p49 ft94"&gt;Produktionskostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p215 ft94"&gt;4 164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p216 ft94"&gt;4 112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p128 ft94"&gt;4 184&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td168"&gt;&lt;P class="p49 ft94"&gt;Omkostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p215 ft94"&gt;1 125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td111"&gt;&lt;P class="p216 ft94"&gt;1 120&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td169"&gt;&lt;P class="p128 ft94"&gt;1 139&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p606 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Försvarsmaktens svar till Försvarsstrukturutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Kommentar&lt;/SPAN&gt;: Kalkylen bygger på ett antal mer eller mindre osäkra antaganden rörande ratiomål, efterfrågeförändring till följda av ett nytt personalförsörjningssystem m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ekonomi, m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft44"&gt;Finansiering och kostnader rörande FoU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft10"&gt;Finansiering och kostnader rörande FoU har tidigare avhandlats i kapitel 4, &lt;SPAN class="ft54"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten idag&lt;/SPAN&gt;. 2008 bedömdes cirka 2 246 miljoner kronor avdelas för Försvarsmaktens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft21"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336192x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p500 ft9"&gt;s.k. verksamhetsgren 3.&lt;A href="#page_192"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Av dessa medel var cirka 467 miljoner kronor medel från anslaget 1:1 &lt;SPAN class="ft16"&gt;Förbandsverksamhet och beredskap&lt;/SPAN&gt;, vilket företrädelsevis utgörs av verksamhet internt i Försvars- makten. För en mer detaljerad redovisning av detta hänvisas till kapitel 4, &lt;SPAN class="ft16"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamheten i dag&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft44"&gt;Finansiering och kostnader rörande materiel- och logistikverksamheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Materiel- och logistikverksamheten hos försvarsmyndigheterna finansieras via anslagen 1:1 &lt;SPAN class="ft16"&gt;Förbandsverksamhet och beredskap&lt;/SPAN&gt;, 1:3 &lt;SPAN class="ft16"&gt;Anskaffning av materiel och anläggningar &lt;/SPAN&gt;samt 1:4 &lt;SPAN class="ft16"&gt;Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft9"&gt;Utfallet för respektive anslag framgår enligt följande tabell.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Tabell 6.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td170"&gt;&lt;P class="p285 ft39"&gt;Utfall per anslag, materiel- och logistikverksamhet 2009 (mnkr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td84"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td171"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td172"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td173"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td80"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Anslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td174"&gt;&lt;P class="p434 ft34"&gt;Berörda myndigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td175"&gt;&lt;P class="p612 ft34"&gt;Ändamål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td176"&gt;&lt;P class="p256 ft34"&gt;Utfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td80"&gt;&lt;P class="p27 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td174"&gt;&lt;P class="p27 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td175"&gt;&lt;P class="p27 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td176"&gt;&lt;P class="p301 ft37"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td84"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td171"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td172"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td173"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td80"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;1:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td174"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FM (FMLOG)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td175"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Underhåll, inköp m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td176"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;5 026&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td80"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;1:3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FM best. till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td175"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Anskaffning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;8 629&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td80"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td174"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FMV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td175"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td176"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td84"&gt;&lt;P class="p27 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td171"&gt;&lt;P class="p27 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td172"&gt;&lt;P class="p27 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td173"&gt;&lt;P class="p27 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td80"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;1:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td174"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FM best. till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td175"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Vidmakthållande och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td176"&gt;&lt;P class="p287 ft34"&gt;6 597&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td80"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td174"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;FMV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td175"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;underhåll av materiel,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td176"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td84"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td171"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td172"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;materielavveckling.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td173"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td80"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td174"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td175"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td176"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;20 252&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td84"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td171"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td172"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td173"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p613 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Försvarsmaktens uppgifter till Försvarsstrukturutredningen samt Försvarsmaktens årsredo- visning 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Försvarets materielverk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;FMV grundades 1968 ur dåvarande Försvarets Intendentur- förvaltning. Huvuduppgiften för myndigheten är att försörja försvaret med materiel och utveckla försvarsprodukter på ett kost- nadseffektivt och säkert sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Försvarsmaktens skrivelse den 19 november 2010 med svar på begäran om uppgifter från Försvarsstrukturutredningen(HKV 23 250:66026).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft21"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336193x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft133"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Uppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft9"&gt;På uppdrag anskaffar FMV materiel till i huvudsak Försvars- makten, men även till andra såsom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Polisen, Tullen och Kustbevakningen. Verksamheten präglas av &lt;NOBR&gt;teknik-,&lt;/NOBR&gt; säkerhets- men även affärs- mässiga krav. Materielen upphandlas allt mer på den internationella marknaden och flera internationella samarbeten sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;FMV har i dag till huvuduppgift&lt;A href="#page_193"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;att tillgodose Försvars- maktens behov av materiel genom att anskaffa, utveckla, vidmakt- hålla och avveckla försvarsmateriel samt materiel för andra kunders räkning. Myndigheten biträder även Försvarsmakten i dess lång- siktiga materielförsörjningsplanering vad gäller materielplanering, systemkunskap och materielunderrättelser. Myndigheten tillhanda- håller också test och evaluering av Försvarsmaktens materiel i olika miljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;FMV bedriver utöver det ovan angivna även följande verk- samhet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;vara patentorgan för de myndigheter som hör till Försvars- departementet och handlägga ärenden som rör immaterial- rättsliga frågor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;stödjer svensk export i enlighet med svensk säkerhetspolitik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;är ansvarig myndighet för kontakter med andra stater i frågor rörande utländska exportlicenser där svenska staten är köpare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;är ansvarig myndighet i frågor som uppkommer om vidare- export av materiel där svenska staten har gjort åtaganden som slutanvändare gentemot annan stat, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;är nationellt certifieringsorgan för säkerhetsprodukter inom IT och system inom ramen för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CCRA-överenskommelsen&lt;A href="#page_193"&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft9"&gt;Merparten av myndighetens verksamhet bedrivs i form av uppdrag som finansieras med avgifter från myndighetens kunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft9"&gt;FMV bedriver verksamhet på flera platser i Sverige, bl.a. Stockholm, Arboga, Enköping, Karlsborg, Linköping, Skövde, Vidsel och Östersund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;SFS 2007:854. &lt;/SPAN&gt;Förordning (2007:854) med instruktion för FMV&lt;SPAN class="ft72"&gt;, med införda ändringar enligt SFS 2010:1469.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;CCRA står för Common Criteria Recognition Arrangement och är en internationell samarbetsorganisation som erkänner ömsesidigt utfärdande certifikat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft21"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p211 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Organisation, styrning och ledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft44"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;FMV leds av en styrelse som är ansvarig inför regeringen. Myndighetsledningen (verksledningen) består av myndighetens generaldirektör och överdirektör. Den dagliga verksamheten leds av generaldirektören, som har en stab för stöd när det gäller styrning och utveckling av verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Till sitt stöd har verksledningen en verksledningsstab. Stöd till produktionen avseende ekonomi, personalförsörjning, rättsfrågor, infrastruktur och kommunikation tillhandahålls från verksamhets- stödjande resultatenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Den strategiska materielledningen (SML) leder strategisk utveckling, utformar inriktningen av materielförsörjningen och genomför strategiska analyser. Där sker också produktions- planeringen gentemot Försvarsmakten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;I myndigheten finns vidare anskaffningskontor (AK) samt en enhet för test och evalueringsverksamhet (T&amp;E). Anskaffnings- kontoren är egna produktionsområden med eget resultatansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;FMV arbetar årligen med cirka 800 uppdrag och har tekniskt designansvar för cirka 100 materielsystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft10"&gt;Antalet årsarbetskrafter uppgick 2009 till 1 516, vilket kan jäm- föras med 2 144 st. år 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft21"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336195x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft133"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft34"&gt;Figur 6.3 FMV:s Organisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: FMV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft44"&gt;Verksamhetsledningssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Mot bakgrund av bl.a. förordningen om intern styrning och kontroll (2007:603) har FMV anpassat och utvecklat myndighetens regelverk och arbetssätt under 2009. Detta dokumenteras i FMVs verksamhetsledningssystem, vilket utgör en del av myndighetens kontrollmiljö för att säkerställa en effektiv intern styrning och kontroll. Verksamhetsledningssystemet omfattar bl. a. myndig- hetens verksamhetsordning med delegering av beslutsrätt, policies, verksamhetsprocesser, checklistor och vägledningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;FMV följer genom olika resultatindikatorer och nyckeltal upp om myndighetens verksamhet bedrivits effektivt och med god hushållning. De resultatindikatorer som tillämpas för detta syfte är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;myndighetskostnad per debiterad timme,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;debiteringsgrad, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;effektivitet mot kund&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_195"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft9"&gt;Uppföljning sker genom bl.a. myndighetens årsredovisning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Effektivitet mot kund inkluderar (i) milstolpseffektivitet, (ii) fakturering i förhållande till kundernas planering och (iii) leveransförmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft21"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336196x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft44"&gt;Strategisk materielledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Den strategisk materielledningen (SML) utgör myndighetens kontakt gentemot Försvarsmakten när det gäller produktions- planering. SML genomför strategiska analyser inom materiel- försörjningsområdet, leder strategisk utveckling och utformar inriktning för myndighetens materielförsörjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;SML samordnar planeringen och genomförandet av den avgifts- finansierade verksamheten samt leder FMVs systemlednings- och affärsutvecklingsarbete. Enheten ansvarar vidare för produktions- planering och produktionsberedning, strategiska analyser, strategisk utveckling och inriktning, teknisk systemledning samt teknisk underrättelsetjänst. Vid SML finns en teknisk direktör, med ansvar för teknisk systemledning. Vid SML finns vidare en affärschef med ansvar för kommersiella frågor och FMVs affärs- utvecklingsfrågor. Chefen för SML företräder (tillsammans med chefen för verksledningsstaben) myndigheten i det myndig- hetsgemensamma samverkansforumet. SML är uppdelat i följande enheter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;enheten för affärsanalys och internationell samordning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;enheten för metod- och designstöd samt FoU,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;enheten teknisk underrättelsetjänst,&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_196"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;enheten för systemplanering och produktionsplanering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft44"&gt;Anskaffningskontor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft9"&gt;De sex anskaffningskontoren svarar för genomförande av uppdrag inom följande områden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;mark,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;sjö,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;flyg och rymd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;ledningssystem,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;logistik, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;gemensamma myndighetsuppdrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;FMV, utgör tillsammans med Försvarsmakten, Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets radioanstalt de s.k. försvarsunderrättelsemyndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft21"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft133"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Anskaffningskontorens verksamhet innefattar projektstyrning, genomförande och uppföljning enligt givna riktlinjer och ramar för både verksamhet, ekonomi och personal. Anskaffningskontoren ansvarar inom respektive ansvarsområde för genomförandet av upp- drag i enlighet med myndighetens produktionsplan. Vid anskaffnings- kontoren finns en affärschef med ansvar för de kommersiella frågorna inom sitt verksamhetsområde och som även har resultat- ansvaret för verksamheten inom verksamhetsområdet. Nedan redo- görs för anskaffningskontorens verksamhet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft16"&gt;Anskaffningskontor Mark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Anskaffningskontoret har som huvudsaklig uppgift att anskaffa produkter och system av produkter för Försvarsmaktens mark- stridsförmåga. Huvuddelen av produktionen omfattar indirekta eldsystem, soldatburna vapensystem, system för oexploderad ammunition, band- och hjulgående fordonsystem, fältarbets- maskiner och förbindelsemateriel samt markbaserade luftvärn- system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;Anskaffningskontorets intäkter motsvarar cirka tolv procent av myndighetens sammanlagda omsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft16"&gt;Anskaffningskontor Sjö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Anskaffningskontoret har till uppgift att anskaffa produkter och system av produkter för Försvarsmaktens sjöstridsförmåga. Den huvudsakliga produktionen omfattar ytstridsfartyg, minröjnings- system, stödfartyg, amfibiesystem, ubåtar, ledningssystem samt marina vapensystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft10"&gt;Anskaffningskontorets intäkter motsvarar cirka tio procent av myndighetens sammanlagda omsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft16"&gt;Anskaffningskontor flyg och rymd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Anskaffningskontoret ansvarar för genomförande av uppdrag inom flyg- och rymdområdet. Anskaffningskontoret har vidare design- ansvar för del av systemstrukturen samt företräder myndigheten inom luftfartsområdet, bl.a. vad avser regler för militär luftfart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft21"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;


&lt;P class="p4 ft22"&gt;Försvarsmyndigheterna SOU 2011:36&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft9"&gt;Anskaffningskontorets intäkter motsvarar cirka hälften av myndighetens sammanlagda omsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Anskaffningskontor ledningssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Anskaffningskontoret har till uppgift att anskaffa produkter och system inom ledningssystemområdet. Anskaffningskontoret ansvarar även för tillsyn avseende användningen av viss utrustning i enlighet med förordningen om elektromagnetisk kompabilitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Anskaffningskontorets intäkter motsvarar cirka sexton procent av myndighetens sammanlagda omsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Anskaffningskontor logistik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Anskaffningskontoret utvecklar, anskaffar och vidmakthåller materiel till Försvarsmaktens logistikfunktion, vilket inkluderar &lt;NOBR&gt;IT-system,&lt;/NOBR&gt; teknisk materiel för sjukvård, flygbasmateriel, m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;Anskaffningskontorets intäkter motsvarar cirka fyra procent av myndighetens sammanlagda omsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft16"&gt;Anskaffningskontoret för gemensamma myndighetsuppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Anskaffningskontoret ansvarar för försvarsmaktsgemensamma system och produkter samt särskilda myndighetsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;Anskaffningskontorets intäkter motsvarar cirka fyra procent av myndighetens sammanlagda omsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft44"&gt;Enheten för test och evaluering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft9"&gt;FMV stödjer Försvarsmakten med resurser för verifiering och validering av materiel genom resultatenheten för test och evaluering. Myndigheten tillhandahåller även en leverantörsoberoende förmåga för utvärdering av på marknaden tillgängliga alternativ och förmåga till s.k. validering av systemförmåga och sammansatta system mot nationella och internationella krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Verksamheten genomförs vid provplatser i Linköping, Vidsel, Karlsborg/Skövde och Karlskrona. Verksamhet bedrivs också i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft21"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336199x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft133"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft9"&gt;Enköping. Vidare finns provresurser i Härnösand och Älvdalen som bemannas när sådana provbehov föreligger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Verksamheten finansieras med intäkter från kunderna. En del av kostnaden finansieras via en särskild beställning från Försvars- makten som bl.a. täcker grundkostnaden för att upprätthålla infra- strukturen, s.k. basresurser för provning (tidigare den s.k. bas- plattan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft9"&gt;FMV tillämpar en prissättningsmodell för verksamheten som skiljer mellan uppdrag som utförs åt kunder inom den svenska myndighetssfären respektive externa kunder. Kunder inom myndighetssfären debiteras självkostnadspris, vilket motsvarar de faktiskt upparbetade kostnaderna. Externa uppdrag prissätts enligt affärsmässiga principer där målsättningen är att maximera intäkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;Enhetens intäkter motsvarar cirka två procent av myndighetens sammanlagda omsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ekonomi, m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;FMV:s verksamhet finansieras i huvudsak av avgifter som kunderna erlägger till myndigheten. Avgifterna ska täcka såväl myndighets- kostnaden som kostnader för anskaffad materiel och/eller tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft9"&gt;FMV äger rätt att bestämma storleken på avgifterna själva. Myn- dighetens timpris fastställs efter samråd med Ekonomistyrnings- verket och Försvarsmakten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Ytterst är myndighetens finansiering beroende på beställningar från kunderna där storleken på de materielrelaterade anslagen som tilldelas Försvarsmakten är avgörande. 2009 tilldelades Försvars- makten totalt 39 178 miljoner kronor&lt;A href="#page_199"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;i anslag varav 15 598 miljoner kronor&lt;A href="#page_199"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;avsåg materielförsörjningen. Av FMV:s intäkter kommer cirka 10 procent från andra kunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft9"&gt;FMV:s intäkter uppgick till cirka 17 miljarder kronor och resultatet uppgick till 37 miljoner kronor 2009. Myndighetens ekonomiska mål är full kostnadstäckning över tiden, dvs. att uppnå ett nollresultat. Den totala orderstocken 2009 var 45,6 miljarder kronor, varav Försvarsmakten stod för 37,4 miljarder kronor (82 procent).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft10"&gt;FMV erhåller utöver ovan beskrivna avgifter även anslag avsedda för finansiering av:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Enlig anslagsredovisning i &lt;/SPAN&gt;Försvarsmaktens årsredovisning 2009&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Avser anlag 1:3 &lt;/SPAN&gt;Anskaffning av materiel och anläggningar &lt;SPAN class="ft15"&gt;och 1:4 &lt;/SPAN&gt;Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft21"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336200x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p630 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;resurser inom teknik- och materielförsörjning, inklusive forskning, för stöd till Regeringskansliet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;egna myndighetsuppgifter och för samverkansuppgifter med övriga myndigheter, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;evaluering och certifiering av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-säkerhetsprodukter.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft9"&gt;De sammanlagda kostnaderna uppgick till cirka 16,8 miljarder kronor under år 2009, varav 15,4 miljarder kronor (92 procent) avsåg kostnader för anskaffning av materiel och köpta tjänster samt 1,4 miljarder miljoner kronor (åtta procent) utgjorde myndighets- kostnader&lt;A href="#page_200"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft16"&gt;Kostnader för anskaffning av varor och materiel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;FMV:s kostnader för materielanskaffning innefattar kostnader för anskaffning av materiel och olika förnödenheter på uppdrag av Försvarsmakten och andra kunder. Med anskaffning av materiel inkluderas även nyutveckling och vidareutveckling av materielen inklusive modifieringar och halvtidsmoderniseringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Under perioden &lt;NOBR&gt;2005–2009&lt;/NOBR&gt; har kostnaderna för anskaffning av materiel minskat från 13,6 miljarder kronor till 8,8 miljarder kronor, vilket motsvarar en årlig genomsnittlig minskning om cirka tio procent. Utvecklingen av kostnaden för anskaffning av materiel kan delvis förklaras av att kostnaderna för driftsstöd samtidigt har ökat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft16"&gt;Kostnader för tjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;FMV köper huvudsakligen tjänster i form av &lt;SPAN class="ft16"&gt;materielförsörjnings- tjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_200"&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och &lt;SPAN class="ft16"&gt;resurskonsulter&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_200"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. 2009 uppgick myndighetens kost- nader för materielförsörjningstjänster till 3,4 miljarder kronor och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Myndighetskostnaden avser de resurser, i form av personal, lokaler utrustning och IT, som krävs för anskaffa den materiel och de tjänster som myndighetens kunder efterfrågar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Materielförsörjningstjänster delas in i följande tjänsteområden:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;teknikutvecklingsuppdrag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;materielutvecklingstjänster innefattande projektering och systemdefinition, försöksmodeller, typ- och vidareutveckling av materiel och system, programvaruutveckling m.m. och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;övriga materielförsörjningstjänster, innefattandes bl.a. marknadsundersökningar, anskaffningsförberedelser, offertgranskning, teknisk granskning, utredningsverksamhet och leveranskontroll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Resurskonsulter används bl.a. som expertis vid anskaffning av olika typer av materiel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft21"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336201x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft133"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p634 ft9"&gt;cirka 200 miljoner kronor för resurskonsulter. Av den samman- lagda kostnaden för materielförsörjningstjänster är cirka 91 procent kostnader för materielutvecklings- och materielförsörjningstjänster samt cirka nio procent kostnader för teknikutvecklingsuppdrag. Under perioden &lt;NOBR&gt;2005–2009&lt;/NOBR&gt; har samtidigt kostnaderna för konsult- tjänster minskat med sammanlagt cirka 160 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft16"&gt;Driftsstöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft9"&gt;FMV använder begreppet driftstöd som benämning på uppdrag som Försvarsmakten beställer för genomförande av stödåtgärder riktade mot driftsatt materiel. Under perioden &lt;NOBR&gt;2005–2009&lt;/NOBR&gt; har kostnaderna för driftsstöd ökat med 3,3 miljarder kronor till 6,9 miljarder kronor, vilket motsvarar en årlig genomsnittlig ökning på cirka 18 procent. En förklaring till ökningen är att kostnaden för exportverksamheten inte ingick i 2005 års redovisning. En annan, mer generell förklaring, är att komplexiteten i driftstödet ökat i takt med att Försvarsmakten har krav på att flertalet system ska kunna fungera i en s.k. systemarkitektur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft9"&gt;FMV:s årliga kostnader har varierat på senare år. Variationerna är beroende av vilka beställningar som har lagts under det aktuella året. Motsvarande förhållande finns även på intäktssidan. Intäkt- ernas variationer förklaras också av att Försvarsmakten ålagts utgiftsbegränsningar på sitt anslagsutnyttjande under vissa år, vilket leder till utebliven fakturering under det aktuella året och ökade intäkter för FMV under efterföljande år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft9"&gt;Kostnaderna kan brytas ner på olika verksamhetsområden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft34"&gt;Tabell 6.5 FMVs kostnader nedbrutna per verksamhetsområde under perioden &lt;NOBR&gt;2005-2009&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft21"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p211 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Totalförsvarets forskningsinstitut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;FOI bildades 2001 genom sammanslagningen av dåvarande myndigheterna Försvarets Forskningsanstalt och Flygtekniska Försöksanstalten. Myndigheten är huvudsakligen avgiftsfinansierad och ligger under Försvarsdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Uppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;I myndighetsinstruktionen till FOI och i regleringsbrevet framgår det att FOI:s uppgift att bedriva forskning, metod- och teknik- utveckling samt utredningsarbete för totalförsvaret och till stöd för nedrustning, &lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; och internationell säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft9"&gt;Myndigheten får även i övrigt bedriva forskning, metod- och teknikutveckling samt utredningsarbete. Verksamheten ska bedrivas med beaktande av krav på integritet, relevans och vetenskaplig kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft9"&gt;Myndigheten ska verka för att försvarsforskningen nyttiggörs även utanför totalförsvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;FOI är även en av ett antal utpekade försvarsunderrättelse- myndigheter. FOI:s uppgift att bedriva försvarsunderrättelse- verksamhet ska fullgöras genom analyser av information som inhämtats från offentliga informationskällor eller som lämnats av uppdragsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;FOI ska särskilt verka för samverkan mellan militär och civil forskning samt mellan nationell och internationell forskning. Forskningsinstitutet ska på uppdrag av Försvarsexportmyndig- heten bedriva exportrelaterad verksamhet inom försvarssektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;Dessutom får myndigheten bedriva tjänsteexport som är direkt kopplad till myndighetens verksamhetsområde och som ligger inom ramen för det uppdrag som anges i denna eller någon annan förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;En del av den FoU som genomförs vid FOI är forskning för regeringens behov och inriktas av Försvarsdepartementet direkt. FOI ska stödja utformningen av svensk säkerhets- och försvars- politik genom att bedriva kvalitativ och relevant verksamhet som underlag till regeringens arbete. Verksamheten behandlar bl.a. säkerhetspolitiska frågor, försvarsplanering, samhällets säkerhet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft21"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336203x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft133"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p641 ft9"&gt;försvarsekonomi, utvecklingen inom internationella samarbets- organisationer, utvärdering av insatser samt försvarsmaterielfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft9"&gt;Dessutom utgörs en del av verksamheten av FoU för Utrikes- departementets räkning. Denna verksamhet behandlar bl.a. säkerhetspolitiska analyser kopplat till Sveriges åtaganden inom ramen för s.k. &lt;NOBR&gt;icke-spridningsfrågor.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft9"&gt;FOI har även direkta anslagsmedel för FoU rörande CBRN. FOI fick under 2009 cirka 144,5 miljoner kronor i anslag.&lt;A href="#page_203"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft9"&gt;FOI hanterar för statens räkning FoU på områden som karaktäriseras av speciellt höga krav på sekretess, t.ex. frågor rörande telekrig, särskilda analyser rörande försvars- och säker- hetspolitik, CBRN och underrättelseverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Organisation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft44"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft9"&gt;FOI är organiserat i fem avdelningar varav fyra är forsknings- avdelningar med olika expertområden och ansvar för kund- kontakter samt försäljning. Forskningsavdelningarna är avdelning- arna för Försvars- och säkerhetssystem, Försvarsanalys, CBRN- skydd och säkerhet samt Informationssystem. Den femte avdel- ningen, Forskningsstöd, stödjer verksamheten med administration, kommunikation och &lt;NOBR&gt;IT-tjänster,&lt;/NOBR&gt; m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Forskning för regeringens behov &lt;/SPAN&gt;(utgiftsområde 6: anslag 1:9): 45,4 miljoner kronor; &lt;SPAN class="ft84"&gt;Forskning inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;CBRN-området&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt; &lt;/SPAN&gt;(utgiftsområde 6: anslag 1:9): 50,6 miljoner kronor;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft50"&gt;Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik och nedrustning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft15"&gt;(utgiftsområde 5: anslag 1:6): 32,4 miljoner kronor; &lt;SPAN class="ft51"&gt;Internationell verksamhet och exportstöd &lt;/SPAN&gt;(utgiftsområde 6: anslag 1:9): 16,1 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft21"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336204x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft34"&gt;Figur 6.4 FOI organisation 2010&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: FOI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;FOI har sitt huvudkontor i Kista i Stockholm. Dessutom har myndigheten verksamhet i Grindsjön utanför Stockholm, Linköping och Umeå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;Nedan följer en beskrivning av verksamheten vid respektive avdelning. I avsnittet därefter beskrivs beroenden mellan verk- samheter och de delar av verksamheten som av FOI betraktas som integritets- och säkerhetskänsliga – beskrivningarna bygger på underlag från myndigheten samt de verksamhetsbeskrivningar som tagits fram på uppdrag av utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft44"&gt;Avdelningen för Försvars- och säkerhetssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Avdelningen för försvars- och säkerhetssystem skapar, värderar och förmedlar kunskap och teknik för system på alla nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft9"&gt;Avdelningen har främst verksamhet inom områdena:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;systemteknik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;flygteknik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;undervattensteknik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;verkan och skydd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;energetiska material,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;elektromagnetiska vapen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;kärnvapenfrågor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft21"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft133"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft9"&gt;Den huvudsakliga uppgiften för avdelningen är att förse Försvars- departementet, Försvarsmakten och FMV med &lt;NOBR&gt;tekniskt-veten-&lt;/NOBR&gt; skapligt kunnande inom avdelningens huvudområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Forskningen inom dessa områden sträcker sig från fysikaliska och kemiska fenomen till lösningar i form av komplexa tekniska system. Avdelningen genomför värdering av skydd, verkan och sår- barhet, såväl på plattformsnivå som upp till taktisk systemnivå. Liknande risk- och sårbarhetsbedömningar kan också genomföras för det civila samhällets behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Avdelningen stödjer verksamheten för de myndigheter inom Sverige och EU som ansvarar för det civila samhällets förmåga att möta hot och hantera kriser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Avdelningen förfogar över, i Sverige, unika experimentella resurser för såväl små som storskaliga försök.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft9"&gt;Verksamheten är lokaliserad till Kista och Grindsjön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft16"&gt;Kopplingar till annan verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Försvars- och säkerhetssystems verksamhet är beroende av andra avdelningar verksamhet. Exempel på beroenden från andra avdel- ningar är forskningen inom sensorteknik, telekrig och tele- kommunikation som bedrivs vid avdelningen för informa- tionssystem. Kunskaperna om energetiska material är av betydelse för verksamheten inom såväl &lt;NOBR&gt;CBR-relaterade&lt;/NOBR&gt; frågor som miljö- området. Forskning rörande explosivämnesdetektion vilar på kompetenser rörande energetiska material, sensorområdet och kunskaper om kemiska toxiska ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft16"&gt;Integritetskänslig verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Delar av den verksamhet som avdelningen bedriver är av integritetskänslig natur. Generellt är medverkan i nationellt underrättelsearbete samt operativt deltagande i arbete rörande icke- spridningsfrågor såväl integritetskänsligt som sekretessbelagt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft10"&gt;Även avdelningens verksamhet inom områden som har koppling till vapen och vapensystem är integritetskänslig ur ett försvars- och utrikesperspektiv. En stor del av verksamheten rörande vapen, från&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft21"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336206x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p650 ft9"&gt;explosivämne till vapensystem är integritetskänslig.&lt;A href="#page_206"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Mer över- gripande kunskaper om militära plattformar och system samt utveckling av modeller för vapen och system av vapen är också integritetskänslig verksamhet och kunskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Vidare är forskning kring navigering och styrning av robotar samt signaturer för flygande plattformar av integritetskänslig natur. Inom undervattensområdet är kunskaper om kommunikation och farkostsignaturer speciellt integritetskänsligt. Vidare är de tekniska delarna av kärnvapenområdet integritetskänsliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft44"&gt;Avdelningen för &lt;NOBR&gt;CBRN-skydd&lt;/NOBR&gt; och säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Avdelningen för &lt;NOBR&gt;CBRN-skydd&lt;/NOBR&gt; och säkerhet bedriver forskning avseende skydd mot och hot från &lt;NOBR&gt;CBRN-ämnen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft9"&gt;Verksamheten vid avdelningen omfattar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;hotvärdering och verkan,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;analys, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;tekniskt och medicinskt skydd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft9"&gt;Verksamheten är baserad på experimentell forskning, studier och utvecklingsarbete och genomförs genom långsiktig behovsinriktad forskning avseende skydd mot användning av kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära (CBRN) ämnen samt bevakning av den vetenskapliga, tekniska och säkerhetspolitiska utvecklingen avse- ende massförstörelsevapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;Avdelningens två huvudkunder är Försvars- och Utrikes- departementen. Andra viktiga kunder är Försvarsmakten och MSB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;Försvarsdepartements finansiering stödjer i huvudsak verk- samhet för att ta fram ett förbättrat &lt;NOBR&gt;CBRN-skydd&lt;/NOBR&gt; åt Försvars- makten för människa, miljö och materiel samt att förbättra det civila samhällets &lt;NOBR&gt;CBRN-skydd&lt;/NOBR&gt; för människa, miljö och infra- struktur. Vidare förser avdelningen Försvarsmakten och Utrikes- departementet med kunskap, utveckling och avrop i frågor rörande miljörisker i samband med internationell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft9"&gt;Verksamheten är förlagd till Umeå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Delar av verksamheten är även tillståndspliktig t.ex.. explosivämnestillverkning och hantering av vapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft21"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft133"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft16"&gt;Kopplingar till annan verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Forskning rörande hotvärdering avseende &lt;NOBR&gt;CBR-ämnen&lt;/NOBR&gt; har kopplingar till det säkerhetspolitiska området, men också till verksamheten rörande vapenbärare och kärnvapenfrågor. Vidare är den tekniska forskningen vid avdelningen av vikt för samhälls- vetenskaplig forskning rörande samhällets säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Forskningen inom miljöområdet har kopplingar till verksamhet- er vid alla de tre andra forskningsavdelningarna. Viktiga samarbeten finns med sensorområdet för detektion och övervakning relaterad till &lt;NOBR&gt;CBR-ämnen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft16"&gt;Integritetskänslig verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Ett flertal tekniska verksamheter inom avdelningen för CBRN- skydd och säkerhet är att betecknas som integritetskänsliga, vilket följer med nödvändighet av att verksamheten är relaterad till mass- förstörelsevapen. Delar av verksamheten är dessutom till- ståndspliktig t.ex. tillverkning av &lt;NOBR&gt;C-stridsmedel.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft44"&gt;Avdelningen för Informationssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Avdelningen för informationssystem bedriver forskning rörande informationssystem över hela spektrat från sensorer till besluts- stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft9"&gt;Forskningen omfattar sensorer eller system av sensorer som kan övervaka händelser, ge tidiga varningar, hjälpa till att styra insatser och kartlägga skadeomfattning. Vidare omfattar forskningen IT- säkerhet, kommunikation och telekrig där man studerar hur infor- mationen från sensorerna på ett säkert sätt når beslutsfattaren samt datafusion, systemutveckling och &lt;NOBR&gt;människa-system-interaktion&lt;/NOBR&gt; (MSI) som säkerställer att användarna kan förstå och omsätta den tillgängliga informationen i effektiva beslut. Inom avdelningen finns även FLSC, (Flygvapnets LuftStridssimulering Centrum) som med hjälp av simulatorer genomför operativ träning för flyg- vapnets piloter samt utveckling av flygsystem och taktik. Simuleringarna genomförs ibland som en del av ett nätverk med liknande anläggningar runt om i världen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft9"&gt;Avdelningens huvudkunder, Försvarsmakten och FMV, stöds med kunskap alltifrån formulering av förmåga, via materiel-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft21"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336208x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;anskaffning till hur soldaterna ska bli säkrare och effektivare vid internationella insatser. Avdelningen har även kunder inom näringsliv, myndigheter och bland forskningsfinansiärer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft9"&gt;Verksamheten är lokaliserad till Linköping och Kista.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Kopplingar till annan verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Sensorforskningen har kopplingar till forskning om explosivämnen men också till verksamheter rörande plattformar såsom flyg och ubåtar samt skyddsforskning. Vidare finns kopplingar till CBR- områdena för detektion och övervakning av sådana ämnen. Inom telekrigsområdet finns kopplingar till såväl flyg- som undervattensområdet men också forskning om systemteknik och skydd. &lt;NOBR&gt;IT-säkerhets-&lt;/NOBR&gt; och kommunikationsområdena har sam- verkan både med den samhällsvetenskapliga forskningen och metodstödsverksamhet som bedrivs vid avdelningen för Försvars- analys. Slutligen är verksamheten vid FLSC sammankopplad med forskning inom flyg- och systemteknikområdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft16"&gt;Integritetskänslig verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;All verksamhet som rör telekrig är integritetskänslig och sekretesskyddad. Även annan verksamhet inom avdelningen är integritetskänslig såsom större delen av verksamheten inom IT- säkerhetsområdet, metoder och verktyg for bearbetning av under- rättelseinformation samt delar av verksamhet rörande tele- kommunikation. Även forskning som behandlar samverkande sensorsystem för t ex plattformar och &lt;NOBR&gt;IED-detektion&lt;A href="#page_208"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_208"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;liksom mätningar av signaturer och signaturanpassning för olika platt- formar är i många fall integritetskritisk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Slutligen är information och kunskap som handhas inom ramen för verksamheten vid FLSC, som är en utlagd del av Flygvapnet, att betrakta som känslig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;IED står för &lt;/SPAN&gt;Improvised Explosive Device&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft21"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft133"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft44"&gt;Avdelningen för Försvarsanalys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft9"&gt;Avdelningen för Försvarsanalys är en multidisciplinär resurs som genom att ta fram underlag och utveckla metoder, verktyg och arbetsformer syftar till att utgöra ett kvalificerat och policyrelevant beslutsstöd inom försvar och säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft10"&gt;Avdelningen för Försvarsanalys är organisatoriskt uppdelad i, och har verksamhet inom bl.a. områdena:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;säkerhetspolitik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;fredsfrämjande insatser,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;strategi och policy,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;logistik, personal och ekonomi,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;förmågor och koncept samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;samhällets säkerhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft9"&gt;Avdelningen har bl.a. i uppgift att identifiera och analysera omvärldsförändringar. Kännetecknande för verksamheten är förmågan att formulera och lösa komplexa problem, förmågan att etablera tvärvetenskapliga projekt för att behandla problem integrerat med kunskap från olika områden samt förmågan att anpassa metoder och sakkunskap till förändringar i uppdrags- givarnas verklighet. En viktig del av detta är förmågan att i sam- verkan med myndighetens tekniska avdelningar omsätta teknisk forskning i praktiska lösningar på försvars- och säkerhetsproblem, genom övergripande systemförståelse, kundnära perspektiv och god problemformuleringsförmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft9"&gt;De huvudsakliga uppdragsgivarna är Regeringskansliet och Försvarsmakten samt i en mindre utsträckning MSB. En viktig särart hos avdelningen är att uppdragen ofta sker genom direkt- stödjande verksamhet i uppdragsgivarnas egen organisation. Avdel- ningens medarbetare bidrar med stöd till Försvarsmaktens verk- samhet, bl.a. med operationsanalytiskt stöd. Detta stöd utgör en integrerad del av förändringsarbetet inom Försvarsmakten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft9"&gt;Verksamheten är i huvudsak förlagd till Kista.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft21"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft16"&gt;Kopplingar till annan verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Avdelningens verksamhet inom det säkerhetspolitiska området har ett tillämpat fokus och har kopplingar till den tekniskt relaterade verksamheten avseende massförstörelsevapen och deras bärare, men också till rymdfrågorna. De tekniska kunskaperna inom miljö- området är av vikt för forskning rörande miljösäkerhet. Det metod- stöd som lämnas till främst Försvarsmakten är till sin kvalitet dels beroende av teknikrelaterad forskning om olika vapensystem, sensorsystem och telekrigsområdet. Försvarsanalys verkar även, genom sin policystödjande funktion, som navet i flertalet över- gripande analyser vilka har den tekniska forskningen vid de andra avdelningarna som essentiell indata. På omvänt sätt ger avdel- ningens integrerade metodstöd hos Regeringskansliet och Försvarsmakten domänkunskap till andra avdelningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft16"&gt;Integritetskänslig verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Avdelningen bedriver ofta verksamhet i nära samarbete och ibland helt integrerat med uppdragsgivarens beslutsfattare inom flera känsliga områden. Informationsutbytet med myndigheter och organisationer i andra länder ställer ofta krav på kunskap och förtroende och är att betrakta som integritetskänslig. Då avdel- ningens medarbetare medverkar i viktiga planeringsprocesser inom Försvarsmakten, bl.a. den långsiktiga planeringen (perspektiv- planering) samt operativa och taktiska studier så är denna del av verksamheten att betrakta som integritetskänslig. Övriga känsliga områden där avdelningen deltar i Försvarsmaktens interna och integritetskänsliga processer är den strategiska materiel- försörjningen, personalförsörjningsreformen, kostnadsberäkningar och värdering av förmåga, förband och system samt kon- ceptutveckling. Anställda vid avdelningen stödjer även den operativa insatsverksamheten direkt. Direktstöd ges även till för- svarsdepartementet och bl.a. den politiska ledningen erhåller stöd med framtagande av policyunderlag i frågor som gäller exempelvis omvärldsbedömningar, strategiska bedömningar (hot, risker, trender och konsekvenser), styrning/uppföljning av samhällets krisberedskap eller styrning av myndigheter inom försvarsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft21"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft133"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft44"&gt;Avdelningen för forskningsstöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;Avdelningen för forskningsstöd arbetar förutom med stöd- verksamheter inom FOI t.ex. ekonomi och juridik även med några externfinansierade projekt. De berör dels anslagsposten 1:9 ap. 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft54"&gt;Internationell verksamhet och exportstöd &lt;SPAN class="ft10"&gt;dels FOI:s medverkan i Försvarsmaktens &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;FoT-process&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; och materielprocess samt vissa metodutvecklingsprojekt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Forskningsområden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft44"&gt;Analys, säkerhet och sårbarhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;FOI arbetar med att ta fram analyser och policyunderlag inför beslut inom forskningsområdet. FOI lämnar beslutsstöd i frågor som rör dels utveckling av hotbilden, dels nationella komplexa system såsom försvarets planering, säkerhet och beredskap samt miljö- och resursplaneringsproblem. Det gäller problem- formulering, stöd till strategiskt förändringsarbete och metoder för att värdera handlingsalternativ. Kompetenser som används för arbetet rör bl.a. tekniska system, säkerhetspolitik, internationella insatser, krishantering, värdering av försvarsförmåga, materiel- försörjning, miljöstrategiska studier, problemstrukturering och scenariometodik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft44"&gt;Operationsanalys, modellering och simulering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Forskningsområdet bidrar i studier, analyser, metod- och modell- utveckling till bra beslutsunderlag och ett effektivt resurs- utnyttjande. FOI utvecklar metoder för trovärdig och kostnads- effektiv modellering och simulering. Operationsanalysgrupper stödjer verksamheter inom Försvarsmakten genom att de bidrar till systematik och kvalitet i underlag inför beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft44"&gt;Skydd mot CBRN och andra farliga ämnen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Forskningen bedrivs i internationellt samarbete och ska säkerställa att Sverige har tillgång till kvalificerade experter inom CBRN- området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft21"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft9"&gt;Verksamheten inriktas huvudsakligen mot bedömning och värdering av hot, identifiering av farliga ämnen och verifiering av användning, utvärdering av olika typer av skydd. Det gäller t ex medicinskt skydd, individuellt andnings- och kroppsskydd samt larmnings- och varningsinstrument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft44"&gt;Ledning med MSI, &lt;NOBR&gt;Människa-System-Interaktion&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Forskningen på ledning och MSI fokuserar på beslutsfattare och deras möjligheter att tillgodogöra sig relevant information. Genom forskningen om &lt;NOBR&gt;människa-system-interaktion&lt;/NOBR&gt; (MSI) och lednings- metodikfrågor kan FOI fastställa vilka behov som finns och hur de bör uppfyllas. Ofta blir informationsfusion en viktig detalj för det slutliga beslutsstödet. Den kunskap FOI skapar kan också stödja samhällets säkerhet när det gäller förebyggande åtgärder och operativ krishantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft44"&gt;Bekämpning och skydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;FOI forskar på vapenteknologier som utskjutning, framdrivning, styrning, navigering, målsökning, stridsdels- och explosivämnes- teknik. Forskningen sker bl.a. för att möjliggöra graderbar vapenverkan över och under vatten. Skyddsforskningen omfattar traditionella och nya tekniker för behovsanpassade skydd av enskilda individer, plattformar och anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft44"&gt;Telekrig och vilseledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Inom forskningsområdet bedrivs utbildning samt teoretisk och experimentell forskning gällande radio, radar, laser, IR, mikrovågs- teknik (HPM) och signaturanpassning. FOI arbetar exempelvis med hot i form av elektronisk störning och med hur telekrig och vilseledning kan förbättra säkerhet och verkan för Försvarsmakten med även samhället i stort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft21"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336213x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft133"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft44"&gt;Sensorer och signaturanpassning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;FOI:s forskning inom sensorområdet omfattar sensorer över och under vatten samt den speciella miljö där sensorerna ska verka. Viktiga områden är optronik, laser, radar, akustik och sensornära signalbehandling. Speciellt studeras möjligheterna med sam- verkande sensorer. Inom signaturanpassning fokuserar FOI på smarta ytmaterial och modellering av mål och bakgrunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Internationellt samarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft44"&gt;Bilaterala relationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;På regeringsnivå finns ett antal bilaterala samförståndsavtal, och tidig samverkan under sådana s.k. &lt;SPAN class="ft16"&gt;Memorandum of Understanding &lt;/SPAN&gt;(MoU) sker i många fall som forskningssamarbeten. Samverkan med USA är högt prioriterat ur forskningssynpunkt. FOI har via denna etablerade samverkan kunnat vidga kontakten mot USA:s säkerhetsforskningsprogram inom Department for Homeland Security (DHS). Under &lt;NOBR&gt;2006–2007&lt;/NOBR&gt; förhandlade FOI på regeringens uppdrag om ett övergripande nationellt avtal som MSB ansvarar för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft9"&gt;På europeisk basis utgör de tre &lt;NOBR&gt;LoI&lt;A href="#page_213"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;-länderna&lt;/NOBR&gt; Storbritannien, Frankrike och Tyskland de huvudsakliga samverkanspartnerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;FOI bedriver ett strategiskt samarbete även med Nederländerna och Kanada och har på regeringens uppdrag slutit ett trilateralt MoU med dessa länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Samverkan med övriga europeiska länder (inom LoI och Norden) sker huvudsakligen inom ramen för multilaterala avtal. Utom Europa har FOI även etablerade kontakter med Australien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;FOI har kontakten med länderna i Sydostasien där FOI har etablerat samarbete med bl.a. Sydkorea och Singapore.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Samverkan med de nordiska länderna sker huvudsakligen inom ramen för ett samnordiskt forskningssamarbete. Samtliga nordiska länder har också möjlighet att samverka inom ramen för sam- förståndsavtalet &lt;SPAN class="ft16"&gt;Europa&lt;/SPAN&gt;, vilket möjliggör projektsamverkan mellan 19 europeiska länder oberoende av organisatorisk tillhörighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;På det flygtekniska området deltar FOI i ett flertal nätverk inom såväl civil som militär flygforskning. Deltagande i pro- grammen &lt;SPAN class="ft54"&gt;Garteur&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft54"&gt;Erea &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft54"&gt;Acirkare &lt;/SPAN&gt;har medfört att FOI kunnat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;LoI står för &lt;/SPAN&gt;Letter of intent&lt;SPAN class="ft15"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft21"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336214x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;vara med och påverka den europeiska flygtekniska forskningens långsiktiga inriktning. Samverkan har inneburit en koordinering och integration av resurser för flygteknisk forskning samt en möj- lighet att verka för samarbete med framför allt europeiska industrier och myndighetsorgan, bl.a. inom ramen för EU:s ram- program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft16"&gt;EU:s ramprogram och säkerhetsforskningssamverkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Samverkan inom ramen för den europeiska unionen är, med undantag för verksamhet som rör den europeiska försvarsbyrån (EDA), främst fokuserad på EU:s ramforskningsprogram och säkerhetsforskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft9"&gt;FOI har i tidigare ramprogram främst deltagit i flygtekniska projekt. Det sjunde ramforskningsprogrammet, som inletts under 2007, inkluderar rymd- och säkerhetsforskning i ett särskilt del- program. FOI har de senare åren deltagit i det förberedande säker- hetsforskningsprogrammet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Under 2010 initierades sex projekt med &lt;NOBR&gt;FOI-medverkan&lt;/NOBR&gt; från EU:s säkerhetsforskningsprogram, och ytterligare tio förväntas starta under 2011.&lt;A href="#page_214"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Samordning av FoT inom Europeiska försvarsbyrån (EDA)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;FOI är samordningsansvarig svensk myndighet för FoT inom EDA, och institutets generaldirektör upprätthåller rollen som forskningsdirektör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;FOI roll inom Nato och EAPR/Pff&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Natos forskningsorganisation &lt;/SPAN&gt;Research and Technology Organisa- tion &lt;SPAN class="ft9"&gt;(RTO) är en viktig del av det försvarsteknologiska samarbetet inom den atlantiska alliansen. Partnerskapssamarbetet och det euroatlantiska rådet möjliggör medverkan av bl.a. Sverige inom&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Aktuella områden som får &lt;NOBR&gt;EU-finansiering&lt;/NOBR&gt; är bl.a.:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;–Teknik&lt;/NOBR&gt; för att upptäcka och lokalisera tillverkning av hemmagjorda bomber. &lt;NOBR&gt;–Metoder&lt;/NOBR&gt; för att upptäcka avvikande beteenden i t.ex. stora folksamlingar. &lt;NOBR&gt;–Övervakning&lt;/NOBR&gt; från luften av farkoster på vatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft15"&gt;&lt;NOBR&gt;–Undersökning&lt;/NOBR&gt; för att och öka förståelsen för vad som påverkar människors känsla av (o)trygghet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft21"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336215x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft133"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;RTO. FOI sammanhåller den svenska medverkan i samtliga RTO:s forskningspaneler samt i ett antal expertgrupper. Mer än hälften av deltagandet sker genom FOI. Sverige är den fjärde största aktören i RTO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ekonomi, m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;I detta avsnitt redovisas bl.a. myndighetens intäkter och kostnader under perioden &lt;NOBR&gt;2005–2009.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft44"&gt;Intäkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;FOI:s verksamhet finansieras i huvudsak av avgifter som myndig- heten tar ut av sina kunder, huvudsakligen Försvarsmakten och FMV. Avgifterna ska på lång sikt täcka FOI:s kostnader. Andelen avgiftsfinansierad verksamhet har under de senaste fem åren varit relativt stabil på &lt;NOBR&gt;80–86&lt;/NOBR&gt; procent. Samtidigt har andelen intäkter från anslag minskat från 16 procent 2005 till 9 procent år 2009. Andelen intäkter från bidrag har samtidigt ökat från 2 procent till 8 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;FOI:s intäkter per marknadsområde illustreras av &lt;A href="#page_215"&gt;Figur 6.5. &lt;/A&gt;Huvudkunderna är Försvarsmakten, FMV och Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft34"&gt;Figur 6.5 FOI:s intäkter per marknadsområde 2009&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft153"&gt;FOI:s intäkter per marknadsområde 2009&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td177"&gt;&lt;P class="p30 ft76"&gt;8%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p467 ft76"&gt;1%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td178"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td179"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr35 td177"&gt;&lt;P class="p296 ft154"&gt;4%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td178"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td179"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td61"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td177"&gt;&lt;P class="p308 ft155"&gt;3%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td178"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td179"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td61"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td177"&gt;&lt;P class="p217 ft76"&gt;4%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td178"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td179"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td61"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr43 td177"&gt;&lt;P class="p257 ft76"&gt;9%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td178"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td179"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td61"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td180"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td181"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td178"&gt;&lt;P class="p128 ft76"&gt;71%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td179"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td61"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td180"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr41 td182"&gt;&lt;P class="p434 ft156"&gt;Försvarsmakten med stödmyndigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr41 td178"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td179"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr41 td61"&gt;&lt;P class="p285 ft157"&gt;Regeringskansliet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td183"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td184"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td180"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td181"&gt;&lt;P class="p434 ft157"&gt;Civila myndigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td178"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td179"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td61"&gt;&lt;P class="p285 ft157"&gt;Näringsliv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td185"&gt;&lt;P class="p27 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td178"&gt;&lt;P class="p27 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td186"&gt;&lt;P class="p27 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td180"&gt;&lt;P class="p27 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td181"&gt;&lt;P class="p434 ft157"&gt;Utländska kunder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td178"&gt;&lt;P class="p27 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td179"&gt;&lt;P class="p27 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td61"&gt;&lt;P class="p285 ft156"&gt;Forskningsfinansiärer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td178"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td188"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td180"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td181"&gt;&lt;P class="p434 ft157"&gt;Övriga externa intäkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td178"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td179"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td61"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td189"&gt;&lt;P class="p27 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td178"&gt;&lt;P class="p27 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td179"&gt;&lt;P class="p27 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td61"&gt;&lt;P class="p27 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p677 ft158"&gt;Källa: FOI&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft120"&gt;Tabellen nedan visar en sammanställning av FOI:s finansiering för perioden &lt;NOBR&gt;2005–2009.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft122"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336216x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft34"&gt;Tabell 6.6 FOI:s intäkter &lt;NOBR&gt;2005–2009&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td190"&gt;&lt;P class="p285 ft159"&gt;MSEK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td120"&gt;&lt;P class="p30 ft159"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td191"&gt;&lt;P class="p30 ft159"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td191"&gt;&lt;P class="p30 ft159"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td191"&gt;&lt;P class="p30 ft159"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td191"&gt;&lt;P class="p28 ft159"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td192"&gt;&lt;P class="p27 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td193"&gt;&lt;P class="p27 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td194"&gt;&lt;P class="p27 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td194"&gt;&lt;P class="p27 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td194"&gt;&lt;P class="p27 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td194"&gt;&lt;P class="p27 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td190"&gt;&lt;P class="p285 ft160"&gt;Verksamhetens intäkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td191"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td191"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td191"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td191"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td190"&gt;&lt;P class="p285 ft156"&gt;Intäkter av anslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td120"&gt;&lt;P class="p28 ft156"&gt;202,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td191"&gt;&lt;P class="p28 ft156"&gt;210,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td191"&gt;&lt;P class="p28 ft156"&gt;72,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td191"&gt;&lt;P class="p28 ft156"&gt;95,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td191"&gt;&lt;P class="p37 ft156"&gt;92,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td190"&gt;&lt;P class="p285 ft156"&gt;Intäkter av avgifter och andra ersättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td120"&gt;&lt;P class="p28 ft156"&gt;1033,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td191"&gt;&lt;P class="p28 ft156"&gt;955,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td191"&gt;&lt;P class="p28 ft156"&gt;1024,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td191"&gt;&lt;P class="p28 ft156"&gt;890,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td191"&gt;&lt;P class="p37 ft156"&gt;894,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td190"&gt;&lt;P class="p285 ft156"&gt;Intäkter av bidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td120"&gt;&lt;P class="p28 ft156"&gt;20,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td191"&gt;&lt;P class="p28 ft156"&gt;21,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td191"&gt;&lt;P class="p28 ft156"&gt;92,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td191"&gt;&lt;P class="p28 ft156"&gt;75,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td191"&gt;&lt;P class="p37 ft156"&gt;91,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td192"&gt;&lt;P class="p285 ft156"&gt;Finansiella intäkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td193"&gt;&lt;P class="p28 ft156"&gt;0,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td194"&gt;&lt;P class="p28 ft156"&gt;1,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td194"&gt;&lt;P class="p28 ft156"&gt;2,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td194"&gt;&lt;P class="p28 ft156"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td194"&gt;&lt;P class="p37 ft156"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td192"&gt;&lt;P class="p285 ft160"&gt;Summa verksamhetens intäkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td193"&gt;&lt;P class="p28 ft160"&gt;1 257,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td194"&gt;&lt;P class="p28 ft160"&gt;1 188,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td194"&gt;&lt;P class="p28 ft160"&gt;1 192,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td194"&gt;&lt;P class="p28 ft160"&gt;1 065,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td194"&gt;&lt;P class="p37 ft160"&gt;1 079,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p679 ft161"&gt;Källa: FOI Årsredovisning 2009&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft120"&gt;Av tabellen framgår att intäkterna har minskat med 177 miljoner kronor sedan 2005. Detta beror bl.a. på neddragning av kompetensområden och minskade beställningar från Försvars- makten och FMV. Under 2009 var verksamhetens intäkter 1 079 miljoner kronor, vilket dock är en ökning med 14,4 miljoner kronor eller 1,4 procent jämfört med 2008. Detta beror främst &lt;SPAN class="ft9"&gt;på ök&lt;/SPAN&gt;ade intäkter från Försvarsmakten och från utländska kunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Fördelningen av intäkter per avd&lt;/SPAN&gt;elning under 2009 framgår av Figur 6.6 nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft34"&gt;Figur 6.6 Intäkter per avdelning 2009&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft162"&gt;Intäkter per avdelning 2009&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td180"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td195"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td180"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td196"&gt;&lt;P class="p472 ft156"&gt;28%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr45 td142"&gt;&lt;P class="p682 ft156"&gt;42%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td180"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td196"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td180"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td195"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td180"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td196"&gt;&lt;P class="p472 ft156"&gt;15%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr45 td197"&gt;&lt;P class="p28 ft156"&gt;15%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td196"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td180"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td195"&gt;&lt;P class="p285 ft105"&gt;Försvars- och säkerhetssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td180"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td196"&gt;&lt;P class="p285 ft156"&gt;Försvarsanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td183"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td198"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td180"&gt;&lt;P class="p27 ft163"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td195"&gt;&lt;P class="p285 ft156"&gt;&lt;NOBR&gt;CBRN-skydd&lt;/NOBR&gt; och säkerhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td180"&gt;&lt;P class="p27 ft163"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td196"&gt;&lt;P class="p285 ft105"&gt;Informationssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td185"&gt;&lt;P class="p27 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td199"&gt;&lt;P class="p27 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p683 ft161"&gt;Källa: FOI&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft121"&gt;Av figuren framgår att avdelningen &lt;SPAN class="ft164"&gt;Informationssystem &lt;/SPAN&gt;fakturerar 42 procent av myndighetens intäkter. Avdelningen för &lt;SPAN class="ft164"&gt;Försvars- &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;och säkerhetssystem &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;svarar för 28 procent medan resterande intäkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft122"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336217x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft133"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p684 ft9"&gt;fördelar sig med 15 procent på avdelningen för &lt;SPAN class="ft16"&gt;Försvarsanalys &lt;/SPAN&gt;respektive &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;CBRN-skydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt; och säkerhet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft44"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p285 ft34"&gt;Tabell 6.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td200"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;Kostnader &lt;NOBR&gt;2005-2009&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td201"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td191"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td202"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td191"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td202"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td203"&gt;&lt;P class="p27 ft163"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td204"&gt;&lt;P class="p27 ft163"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td205"&gt;&lt;P class="p27 ft163"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td194"&gt;&lt;P class="p27 ft163"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td206"&gt;&lt;P class="p27 ft163"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td194"&gt;&lt;P class="p27 ft163"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td206"&gt;&lt;P class="p27 ft163"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p285 ft159"&gt;MSEK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td200"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td201"&gt;&lt;P class="p30 ft159"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td191"&gt;&lt;P class="p30 ft159"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td202"&gt;&lt;P class="p30 ft159"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td191"&gt;&lt;P class="p30 ft159"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td202"&gt;&lt;P class="p28 ft159"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td207"&gt;&lt;P class="p27 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td205"&gt;&lt;P class="p27 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td194"&gt;&lt;P class="p27 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td206"&gt;&lt;P class="p27 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td194"&gt;&lt;P class="p27 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td206"&gt;&lt;P class="p27 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td208"&gt;&lt;P class="p285 ft156"&gt;Kostnader för personal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td201"&gt;&lt;P class="p28 ft156"&gt;&lt;NOBR&gt;-803,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td191"&gt;&lt;P class="p30 ft156"&gt;&lt;NOBR&gt;-714,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td202"&gt;&lt;P class="p28 ft156"&gt;&lt;NOBR&gt;-684,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td191"&gt;&lt;P class="p28 ft156"&gt;&lt;NOBR&gt;-655,0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td202"&gt;&lt;P class="p37 ft156"&gt;&lt;NOBR&gt;-641,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td208"&gt;&lt;P class="p285 ft156"&gt;Kostnader för lokaler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td201"&gt;&lt;P class="p30 ft156"&gt;&lt;NOBR&gt;-128,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td191"&gt;&lt;P class="p30 ft156"&gt;&lt;NOBR&gt;-124,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td202"&gt;&lt;P class="p28 ft156"&gt;&lt;NOBR&gt;-143,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td191"&gt;&lt;P class="p28 ft156"&gt;&lt;NOBR&gt;-120,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td202"&gt;&lt;P class="p37 ft156"&gt;&lt;NOBR&gt;-120,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td208"&gt;&lt;P class="p285 ft156"&gt;Övriga driftskostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td201"&gt;&lt;P class="p30 ft156"&gt;&lt;NOBR&gt;-246,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td191"&gt;&lt;P class="p30 ft156"&gt;&lt;NOBR&gt;-214,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td202"&gt;&lt;P class="p28 ft156"&gt;&lt;NOBR&gt;-218,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td191"&gt;&lt;P class="p28 ft156"&gt;&lt;NOBR&gt;-230,3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td202"&gt;&lt;P class="p37 ft156"&gt;&lt;NOBR&gt;-234,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td208"&gt;&lt;P class="p285 ft156"&gt;Finansiella kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td201"&gt;&lt;P class="p28 ft156"&gt;&lt;NOBR&gt;-4,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td191"&gt;&lt;P class="p30 ft156"&gt;&lt;NOBR&gt;-5,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td202"&gt;&lt;P class="p28 ft156"&gt;&lt;NOBR&gt;-7,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td191"&gt;&lt;P class="p28 ft156"&gt;&lt;NOBR&gt;-5,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td202"&gt;&lt;P class="p37 ft156"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td207"&gt;&lt;P class="p285 ft156"&gt;Avskrivningar och nedskrivningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td205"&gt;&lt;P class="p28 ft156"&gt;&lt;NOBR&gt;-61,0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td194"&gt;&lt;P class="p30 ft156"&gt;&lt;NOBR&gt;-68,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td206"&gt;&lt;P class="p28 ft156"&gt;&lt;NOBR&gt;-117,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td194"&gt;&lt;P class="p28 ft156"&gt;&lt;NOBR&gt;-37,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td206"&gt;&lt;P class="p37 ft156"&gt;&lt;NOBR&gt;-33,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td207"&gt;&lt;P class="p285 ft160"&gt;Summa verksamhetens kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td205"&gt;&lt;P class="p28 ft160"&gt;&lt;NOBR&gt;-1&lt;/NOBR&gt; 244,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td194"&gt;&lt;P class="p30 ft160"&gt;&lt;NOBR&gt;-1&lt;/NOBR&gt; 127,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td206"&gt;&lt;P class="p28 ft160"&gt;&lt;NOBR&gt;-1&lt;/NOBR&gt; 171,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td194"&gt;&lt;P class="p28 ft160"&gt;&lt;NOBR&gt;-1&lt;/NOBR&gt; 049,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td206"&gt;&lt;P class="p37 ft160"&gt;&lt;NOBR&gt;-1&lt;/NOBR&gt; 032,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p686 ft161"&gt;Källa: FOI Årsredovisning 2009&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft120"&gt;Av tabellen framgår att myndighetens kostnader har minskat från 1 244 miljoner kronor 2005 till 1 032 miljoner kronor 2009, varav 641 miljoner kronor avser personalkostnader. Samtliga kost- nadsslag minskade under perioden, varav kostnaden för personal har minskat i störst omfattning. De totala kostnaderna har 2009 minskat med 16,9 miljoner kronor eller 1,6 procent jämfört med 2008. Personalkostnaderna har samtidigt minskat med 13,7 miljoner kronor eller 2,1 procent. Detta beror främst på frivilliga avgångar, men även till viss del på personalreduktioner. Även lokal- kostnaderna har minskat under det gångna året. Däremot har drift- kostnaderna ökat med 4,3 miljoner kronor eller 1,9 procent i för- hållande till föregående år, detta beror framförallt på ett ökat inköp av varor och resor.&lt;A href="#page_217"&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft167"&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Uppdrag som utbetalats till annan part i enlighet med avtal minskar med 7,4 miljoner kronor jämfört med 2008 medan köp av externa tjänster ligger kvar på samma nivå som under 2008, dvs. på 118,9 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft122"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336218x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p211 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Försvarshögskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Våren 2007 beslutade riksdagen att inrätta FHS som en statlig högskola fr.o.m. den 1 januari 2008, vilket innebär att både militära och civila studenter kan ta del av utbildningarna. FHS har till- kommit som myndighet och högskola för att tillgodose specifika behov hos främst Försvarsmakten, men även för myndigheter inom samhällets krisberedskap, t.ex. MSB, samt andra intressenter inom försvars- och säkerhetsområdet.&lt;A href="#page_218"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Uppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Enligt 2011 års regleringsbrev från Försvarsdepartementet respek- tive Utbildningsdepartementet har FHS i uppdrag att anordna utbildning samt att stödja utformningen av svensk försvars- och säkerhetspolitik. I regleringsbreven anges att FHS ska:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;stödja utformningen av svensk försvars- och säkerhetspolitik samt utformningen och utvecklingen av samhällets kris- beredskap genom att bedriva kvalitativ och relevant verksamhet som underlag för regeringens arbete,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;för regeringens behov bedriva säkerhetspolitisk forskning, forskning och strategisk analys, forskning inom det folkrättsliga området, statsvetenskaplig forskning med inriktning mot kris- hantering och internationell samverkan, forskning med inriktning mot fredsfrämjande verksamhet samt forskning om försvarspolitik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;anordna utbildning som leder till officersexamen&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_218"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;på uppdrag av Försvarsmakten utbilda personal för att där- igenom bidra till att det militära försvarets kompetensbehov inom ramen för högskolans kompetensområden tillgodoses, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FHS styrs i dag från både Utbildnings- och Försvarsdepartementet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Under 2011 ska minst 90 helårsstudenter ha påbörjat grundutbildning på officersprogrammet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft21"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZB336/GZB336219x1.jpg" style="width:438px;height:515px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft133"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p579 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;bidra till kunskaps- och metodutveckling samt utvecklande av relevanta utbildningar och utbildningsinslag rörande säkerhets- sektorreformer (SSR).&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_219"&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Organisation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft9"&gt;FHS leds av en styrelse som tillsammans med rektor, prorektor, vicerektor och högskoledirektören FHS leder verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft34"&gt;Figur 6.7 FHS organisation 2010&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: FHS Årsredovisning 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft9"&gt;FHS genomför utbildnings- och forskningsverksamhet i Stockholm, Solna och Karlstad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;Försvarshögskolan samverkar med Folke Bernadotteakademin (FBA)och andra berörda svenska myndigheter vad avser bidrag till ett samlat svenskt förhållningssätt till SSR.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft21"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336220x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft44"&gt;Forsknings- och utbildningsnämnden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Forsknings- och utbildningsnämnden har till uppgift att bl.a. granska institutionernas kvalitetsarbete. Ledningen för högskole- utbildning av officerare har programansvar för flera av högskolans utbildningar, däribland officersprogrammet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft44"&gt;Högskoleförvaltningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Högskoleförvaltningen ansvarar för stöd till högskoleledningen och till utbildnings- och forskningsverksamheten vid högskolan. Förvaltningen ansvarar för administrativt lednings- utbildnings- och forskningsstöd, &lt;NOBR&gt;IT-frågor,&lt;/NOBR&gt; lokalfrågor, övrigt stöd och service till lärare och studenter, ekonomi och marknadsföring, registratur, juridiska frågor och bibliotek m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft44"&gt;Institutioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;FHS är organiserat i tre institutioner samt en särskild enhet för ledning för högskoleutbildning av officerare. Forsknings- verksamheten bedrivs inom ramen för dessa tre institutioner:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Militärvetenskapliga institutionen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Institutionen för ledarskap och management, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Institutionen för säkerhet och strategi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Utbildning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft44"&gt;Grundutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft16"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Den största anslagsfinansierade utbildningen vid FHS är officers- programmet som är den grundläggande utbildningen till officer. I officersprogrammet ingår bl.a. två ämnen som är helt unika för FHS, nämligen krigsvetenskap och militärteknik. FHS bedriver i dag utbildning i sammantaget åtta ämnen. Dessa ämnen har prioriterats i FHS forsknings- och utbildningsstrategi&lt;A href="#page_220"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;FHS skrivelse den 15 december 2010, &lt;/SPAN&gt;Forskning om krig och kris – militära och civila perspektiv i samspel och förening - Försvarshögskolans forskningsstrategi&lt;SPAN class="ft15"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft21"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336221x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft133"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;historia med inriktning mot militärhistoria,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;juridik med inriktning mot folkrätt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;krigsvetenskap,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;ledarskap under påfrestande förhållanden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;ledningsvetenskap,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;militärteknik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;statsvetenskap med inriktning mot krishantering och interna- tionell samverkan, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;statsvetenskap med inriktning mot säkerhetspolitik och strategi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft9"&gt;FHS har anslag för &lt;SPAN class="ft16"&gt;grundutbildning &lt;/SPAN&gt;från Utbildningsdepartementet som avser finansiering av helårsstudieplatser, bibliotek och styrelse- arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft9"&gt;Från Försvarsdepartementet har FHS anslag för uppgifter i samband med genomförandet av det treåriga &lt;SPAN class="ft16"&gt;officersprogrammet&lt;/SPAN&gt;, m.m. Vidare finansierar anslaget FoU m.m. inom vissa av högskolans kompetensområden samt utveckling av officers- utbildningen på grundnivå. Anslaget finansierar även kurser inom ramen för Partnerskap för fred (PFF) samt viss forskning och analysstöd för regeringens behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft16"&gt;Officersprogrammet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;Officersprogrammet ska ge de teoretiska kunskaper och de praktiska förmågor som krävs för att kunna bli anställd som officer i Försvarsmakten. De blivande officerarnas studier fokuseras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft9"&gt;på officersyrkets kärna som grundas på nya akademiska ämnen som krigsvetenskap, militärteknik och ledarskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Hösten 2008 började 101 studenter utbildningen på officers- programmet och hösten 2009 började 146 studenter utbildningen.&lt;A href="#page_221"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Enligt regleringsbrevet för 2011 ska minst 90 aspiranter ha påbörjat utbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;En särskild omständighet för studenter på officersprogrammet är att dessa inte får sin inkomst från studiemedel. Detta innebär att dessa studenter kostar Försvarsmakten mer än andra studenter då myndigheten finansierar dessa direkt genom olika ersättningar. Under- lagsrapporter till utredningen har uppskattat denna kostnad till drygt 72 miljoner kronor årligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft21"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336222x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft16"&gt;Övrig utbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Utöver officersprogrammet genomför FHS ett antal fristående kurser finansierade via anslag från utgiftsområde 16 &lt;SPAN class="ft16"&gt;Utbildning och universitetsforskning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Fristående kurser ges inom ämnesområdena statskunskap, ledarskap, militärhistoria och militärteknik. 2009 var det andra året som FHS genomförde utbildning finansierad via anslag från utgiftsområde 16 &lt;SPAN class="ft16"&gt;Utbildning och universitetsforskning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft44"&gt;Uppdragsutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft16"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;FHS tillhandahåller uppdragsutbildning efter beställning från olika myndigheter, organisationer, företag, m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Volym uppdragsutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Sammantaget 411 personer deltog 2009 i poänggivande uppdrags- utbildning att jämföra med 344 under 2008. Utöver den poäng- givande uppdragsutbildningen så har också 1 071 personer deltagit i &lt;NOBR&gt;icke-poänggivande&lt;/NOBR&gt; utbildning med en omfattning från en dag till fem veckor&lt;A href="#page_222"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Antalet individer i uppdragsutbildning har minskat marginellt mellan 2008 och 2009 medan antalet helårsstudenter ökat något.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft9"&gt;Totalt för 2009 genomfördes utbildning på uppdrag av Försvars- makten till en volym av 153,3 miljoner kronor och till övriga upp- dragsgivare till en volym av 29,5 miljoner kronor. Sammantaget motsvarar intäkter från uppdragsutbildning 35 procent av FHS totala intäkter, jämfört med 48 procent 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft16"&gt;Högre militär utbildning (officersutbildning)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Den högre militära utbildningen vid FHS bedrivs som uppdrags- utbildning på beställning från Försvarsmakten. I dag bedrivs upp- dragsutbildningen vid FHS i form av:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;Detta motsvarar en volym på cirka 31 helårsstudenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft21"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336223x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft133"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;chefsprogram (ChP),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;högre stabsofficersutbildning (HSU),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;stabsutbildning (SU), och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;operativ stabskurs (OPSK).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft16"&gt;Övrig uppdragsutbildning för Försvarsmaktens behov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Förutom programutbildningen genomför FHS ett antal fristående kurser för Försvarsmaktens behov.&lt;A href="#page_223"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Därutöver genomförs som uppdragsutbildning ett stort antal kurser omfattande ett till fem veckors utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft16"&gt;Övrig uppdragsutbildning för andras behov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Utöver den uppdragsutbildning som sker på uppdrag av Försvars- makten och Myndigheten för samhällsskydd (MSB) och beredskap bedrivs också utbildning på uppdrag av en rad andra myndigheter och organisationer. Som exempel kan nämnas Svenska Fotbolls- förbundet, Vägverket/ Banverket och Saab Automobile. Vidare har till följd av en beställning av uppdragsutbildning från MSB en magisterkurs i samhällsvetenskap med inriktning mot krisbered- skap startats&lt;A href="#page_223"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft44"&gt;Examina vid FHS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft16"&gt;Kandidatexamen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft9"&gt;FHS ger kandidatexamen inom huvudområdena:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;historia med inriktning mot militärhistoria,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;krigsvetenskap,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;ledarskap under påfrestande förhållanden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;militärteknik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;statsvetenskap,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;statsvetenskap med inriktning mot krishantering och inter- nationell samverkan, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Som exempel kan nämnas ettåriga kurser som Concept Development and Experimentation och Militärteknisk påbyggnadsutbildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;FHS genomför utbildningen, som är en distansutbildning som riktar sig till yrkes- verksamma inom krishanteringssystemet, och Uppsala universitet examinerar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft21"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;• &lt;/SPAN&gt;statsvetenskap med inriktning mot säkerhetspolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft10"&gt;Under 2008 utfärdade FHS sina första kandidatexamina i krigs- vetenskap och militärteknik. Under 2009 har 19 examina på kandidatnivå utfärdats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft16"&gt;Magisterexamen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;På avancerad nivå ges magisterexamen inom huvudområdena:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;krigsvetenskap,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;statsvetenskap med inriktning mot krishantering och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;internationell samverkan, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;statsvetenskap med inriktning mot säkerhetspolitik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft9"&gt;Inga examina på magisternivå utfärdades 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Yrkesexamen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;FHS ger också officersexamen, en yrkesexamen på grundnivå. 2009 har också officersexamen utfärdats första gången sedan FHS inrättades som högskola.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td86"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Tabell 6.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td209"&gt;&lt;P class="p286 ft39"&gt;Examina under 2008 och 2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td61"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td210"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td140"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td86"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Examina&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td211"&gt;&lt;P class="p702 ft34"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td141"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td61"&gt;&lt;P class="p702 ft34"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td210"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td140"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td86"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td211"&gt;&lt;P class="p294 ft34"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td212"&gt;&lt;P class="p128 ft35"&gt;Varav kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td61"&gt;&lt;P class="p294 ft34"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td43"&gt;&lt;P class="p128 ft35"&gt;Varav kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td210"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td213"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td86"&gt;&lt;P class="p40 ft35"&gt;Högskoleexamen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td211"&gt;&lt;P class="p294 ft34"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td212"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td61"&gt;&lt;P class="p294 ft34"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td43"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p40 ft35"&gt;Kandidatexamen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td211"&gt;&lt;P class="p294 ft34"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td212"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p294 ft34"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p40 ft35"&gt;Magisterexamen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td211"&gt;&lt;P class="p294 ft34"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td212"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p294 ft34"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p40 ft76"&gt;Officersexamen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td211"&gt;&lt;P class="p294 ft34"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td212"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p294 ft34"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td210"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td213"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td53"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: FHS årsredovisning&lt;SPAN class="ft93"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft16"&gt;Antal studenter, m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Det totala antalet individer som studerade vid FHS 2009 var 1 173 vilket är en ökning med 38 procent jämfört med 2008. Mätt i antalet helårsstudenter är ökningen 129 procent. Inom officers- programmet har antalet helårsstudenter mer än fördubblats och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft21"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft133"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p704 ft9"&gt;antalet helårsstudenter som studerar på fristående kurser har ökat från 56 till 184.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft10"&gt;Under 2009 så har totalt 12 doktorander anställda inom FHS och Försvarsmaktens doktorandprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Forskning och forskningsämnen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft44"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;Utvecklingen av FHS har gradvis kommit att omfatta mer än högre officersutbildning och inbegriper i dag forskning (och utbildning) för hela försvars- och säkerhetssektorn. Hit hör bl.a. kris- hanteringsforskning inom samhällsskydd och beredskap (skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar). Den forskning som bedrivs i dag är också ett resultat av den ansvarsfördelning mellan FHS och Försvarsmakten som gjordes i samband med FHS inrättande som högskola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft9"&gt;Förutom de rent militära forskningsområdena har forskningen samhällsvetenskaplig inriktning och omfattar t.ex. folkrättsliga frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft44"&gt;Forskningsämnen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Vid FHS bedrivs forskning och utbildning inom ett antal ämnen och inriktningar av ämnen som speglar högskolans profil med dess fokus på krigföring och krishantering. Ämnena krigsvetenskap och militärteknik är ämnen som i Sverige är unika för FHS, vilket innebär att högskolan har ansvar för dessa ämnens utveckling nationellt. De övriga ämnena utgör egna inriktningar inom ämnen som återfinns på andra svenska lärosäten. Ämnena utgör tillika högskolans forskningsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft16"&gt;Folkrätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Forskningen och utbildningen är inriktad mot folkrättsliga regler som bl.a. rör rätten att använda militärt våld, folkrättsliga aspekter på internationella fredsoperationer, krigets lagar, mänskliga rättigheter i väpnad konflikt, fredsoperationer och andra kris-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft21"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p706 ft9"&gt;situationer, samt ansvarsfrågor i internationella militära operationer i olika konfliktnivåer och sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Krigsvetenskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;Forskningen i krigsvetenskap syftar till att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Förstå och förklara krigserfarenhet på nya sätt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Systematiskt ifrågasätta militära föreställningars stabilitet, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Studera framtida betingelser för krigföring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;Forskning inom krigsvetenskap har såväl inomvetenskaplig och utbildningsrelaterad som praktisk relevans och karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;Inom krigsvetenskapen ingår även militärstrategi. Forskning och utbildning i militärstrategi handlar specifikt om att analysera och beskriva länken mellan det övergripande politiska besluts- fattandet och genomförandet av militära operationer. Dessutom ingår frågor som rör skapandet av militär förmåga på kort och på lång sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft16"&gt;Ledarskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Forskning rörande ledarskap och management syftar, på ett övergripande plan, till att identifiera relevanta sociala och beteende- mässiga faktorer och mekanismer av betydelse för ledarskap och ledarskapsrelationer i komplexa och krävande situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft16"&gt;Ledningsvetenskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Ledningsvetenskapen behandlar formulering av mål, samt val, samordning och inriktning av resurser för att uppnå mål i tids- begränsade verksamheter och under omständigheter som ofta innebär fara för de inblandade. Målet kan kräva en serie av verk- samheter eller en enskild verksamhet. Viktiga exempel är ledning av väpnad strid i militära sammanhang och ledning av räddnings- insatser vid olyckor och katastrofer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft21"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft133"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft16"&gt;Militärhistoria&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Militärhistoria är det vetenskapliga studiet av historia där militärens roll sätts in i ett större politiskt, ekonomiskt och socialhistoriskt sammanhang. Traditionellt har studierna utnyttjats för att analysera historiska fälttåg och operationer i syfte att fastslå generella doktriner och belysa principer. Vid FHS är ämnet särskilt inriktat mot att studera utvecklingen av strategi, operationer och taktik som stöd till ämnet Krigsvetenskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft16"&gt;Militärteknik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Styrande för forskningen är militärvetenskapligt orienterade problem med fokus på ämnesmässig teori- och metodutveckling samt praktisk tillämpning av dessa. De möjligheter som teknik- utvecklingen skapar utgör ett viktigt fält för forskningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;Forskningen sker i syfte att förutsäga kommande utveckling, dvs. att förklara fenomen och att förstå t.ex. dynamiken som kännetecknar både teknisk förändring i sig och militär användning av teknik. Forskningsfrågorna behandlar bl.a. nyttoaspekten av ny teknik, hur nya tekniska system uppkommer och varför viss teknik väljs och inte annan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft54"&gt;Statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Vid avdelningen bedrivs forskning och utbildning med fokus dels på säkerhetspolitik, dels på samhällssäkerhet, krishantering, kris- beredskap och internationell samverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft16"&gt;Strategi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Forskningen vid avdelningen är omfattande. Aktuella forskar- projekt behandlar bl.a. Strategisk planering, Security Sector Reform, Afrika, Multinationellt Experiment och Svensk Militär Strategi. Andra forskningsområden är Private Military Companies, Politicirkal elites och Social groups as military navigators.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft21"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336228x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft16"&gt;Säkerhetspolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Forskningen är inriktad på centrala aktörer inom transatlantisk säkerhet, främst USA, Ryssland, EU, NATO och europeiska stor- makter samt Norden, främst vad gäller säkerhetsagendor, hotupp- fattningar och interaktionsmönster. Forskningen utreder också betydelsen av &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; aktörer, såsom NGO:s, i den globala säkerhetspolitiska sfären i ljuset av humanitära interventioner och s.k. ”nya krig”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft44"&gt;Forskarutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Försvarsmakten och FHS doktorandprogram startade 1992 som ett led i att akademisera officersprofessionen och officersutbildningen och kallades då ”ÖB:s doktorandprogram”. Programmet drevs då med Försvarsmakten som huvudman i samverkan med FHS. Sedan 2008 är FHS huvudman i samverkan med Försvarsmakten. Syftet med programmet är att främja Försvarsmaktens och FHS upp- byggnad av vetenskapligt skolad specialistkompetens inom respektive myndighets verksamhetsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Eftersom FHS inte har examensrätt för forskarutbildning har doktoranderna en anställning som doktorand vid FHS, men är antagna till forskarutbildning vid ett värduniversitet. Några exempel på värdlärosäten är Stockholms universitet, Uppsala universitet och Linköpings universitet. FHS har sedan ett par år också inlett ett samarbete med det finska Försvarsuniversitetet (FNDU) i Helsingfors.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft9"&gt;FHS har genom anslaget 1:7 &lt;SPAN class="ft16"&gt;Officersutbildningen m.m. &lt;/SPAN&gt;under Försvarsdepartementet särskilda medel avsedda för finansiering av forskarutbildning inom officersutbildningens ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;Vid årsskiftet 2009/2010 var tolv personer inskrivna inom doktorandprogrammet enligt tabellen nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft34"&gt;Tabell 6.9 Doktorander fördelat på ämne&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td214"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Doktorander fördelat på ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td215"&gt;&lt;P class="p708 ft34"&gt;Antal:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td216"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Krigsvetenskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td217"&gt;&lt;P class="p708 ft34"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td216"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Ledningsvetenskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td217"&gt;&lt;P class="p708 ft34"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td216"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Militärteknik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td217"&gt;&lt;P class="p708 ft34"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td216"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Ledarskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td217"&gt;&lt;P class="p708 ft34"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td214"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td215"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;FHS Årsredovisning 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft21"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336229x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft133"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p709 ft9"&gt;Vid FHS fanns under 2009 också ett &lt;NOBR&gt;30-tal&lt;/NOBR&gt; personer (varav 11 kvinnor) med anställning som framförallt lärare med forskar- utbildningstid inom ramen för sin tjänst, se &lt;A href="#page_229"&gt;Tabell 6.10 &lt;/A&gt;nedan. Aktivitetsgraden varierar från några få procent till omkring 50 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft34"&gt;Tabell 6.10 Ämnen och forskarutbildning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td218"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Ämnen för forskarutbildning:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td219"&gt;&lt;P class="p43 ft34"&gt;Antal:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td220"&gt;&lt;P class="p49 ft37"&gt;Ledningsvetenskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td221"&gt;&lt;P class="p43 ft37"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td220"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Militärteknik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td221"&gt;&lt;P class="p43 ft34"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td220"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Statsvetenskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td221"&gt;&lt;P class="p43 ft34"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td220"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Socialantropologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td221"&gt;&lt;P class="p43 ft34"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td220"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Freds- och konfliktforskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td221"&gt;&lt;P class="p43 ft34"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td220"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Historia&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td221"&gt;&lt;P class="p43 ft34"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td220"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Sociologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td221"&gt;&lt;P class="p43 ft34"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td220"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Psykologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td221"&gt;&lt;P class="p43 ft34"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td220"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Pedagogik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td221"&gt;&lt;P class="p43 ft34"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td220"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Yrkeskunnande och Teknologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td221"&gt;&lt;P class="p43 ft34"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td220"&gt;&lt;P class="p49 ft34"&gt;Arbetsvetenskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td221"&gt;&lt;P class="p43 ft34"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td218"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p710 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;FHS Årsredovisning 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft9"&gt;Såväl doktoranderna inom doktorandprogrammet som övriga som bedriver forskarutbildning bedriver huvudsakligen sina studier inom det samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft10"&gt;Under 2008 disputerade tre personer anställda vid FHS och under 2009 en person. Ytterligare en person tog ut en licentiat- examen vid sitt värdlärosäte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft16"&gt;Finansiering av forskarutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft9"&gt;De doktorander som deltar i FHS och Försvarsmaktens doktorandprogram enligt ovan, har anställning som doktorander vid FHS. Dessa finansieras av de särskilda medel som ingår i anslaget &lt;SPAN class="ft16"&gt;1.7 Officersutbildning m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_229"&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;En särskild omständighet för doktorander inom ramen för programmet är att de flesta hittills är tjänstlediga från Försvarsmakten under sin forskarutbildning. De har då med sig sin lönenivå från Försvarsmakten under forskarutbildningstiden. Det innebär att dessa doktorander kostar mer än doktorander med vanligt utbildningsbidrag och att den öron- märkta posten för forskarutbildning under anslaget &lt;SPAN class="ft59"&gt;1.7 Officersutbildningen m.m&lt;/SPAN&gt;., räcker till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft21"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336230x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p456 ft9"&gt;Av tabellen nedan framgår redovisningen av kostnader för personer med forskarutbildningtid i sin tjänst under 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft34"&gt;Tabell 6.11 Kostnader för personal med forskarutbildning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td222"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Kostnader för personal med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td223"&gt;&lt;P class="p128 ft76"&gt;Humanistiskt/Samhällsvetenskapligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td222"&gt;&lt;P class="p40 ft37"&gt;forskarutbildningstid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td223"&gt;&lt;P class="p27 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td224"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td225"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td222"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Anställning som doktorand&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td223"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;12 717&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td224"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Annan anställning vid lärosäte&lt;SPAN class="ft168"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td225"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;5 459&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td224"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;Summa:&lt;SPAN class="ft168"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td225"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;18 176&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td222"&gt;&lt;P class="p40 ft37"&gt;varav anslagsmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td223"&gt;&lt;P class="p128 ft37"&gt;10 606&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td222"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;varav externa medel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td223"&gt;&lt;P class="p128 ft34"&gt;7 570&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td224"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td225"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p229 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Avser i huvudsak anställning som lärare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Beloppet framtaget utifrån redovisade lönekostnader (inkl. LKP för doktorandstudier samt därtill kopplade kostnader (övriga+indirekta) enligt SUHFs modell.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;FHS Årsredovisning 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Nordiskt samarbete i utbildningsfrågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft9"&gt;I det nordiska samarbetet – &lt;SPAN class="ft16"&gt;Nordic Defence Cooperation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft9"&gt;(NORDEFCO) har FHS samarbetet med Försvarsmakten och Norge samt Finland inom området &lt;SPAN class="ft16"&gt;Higher Military Education &lt;/SPAN&gt;(HME). Det tolkas som högre militär stabsutbildning med examensnivå ovanför kandidat (bachelor) – även ”War College” kan ingå. Den &lt;NOBR&gt;norsk-svenska&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft16"&gt;mulighetsstudien &lt;/SPAN&gt;(NSFS) från 2007 ligger till grund för samarbete. Från 2008 har även Finland visat intresse av ökat samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ekonomi m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft44"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;FHS tillhandahåller grundutbildning, (33 procent av totala intäkter om 520 miljoner kronor), uppdragsutbildning, (35 procent av intäkterna), forskning och forskarutbildning (13 procent av de totala intäkterna) och uppdragsforskning (19 procent av skolans totala intäkter).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft15"&gt;att finansiera &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; nya doktorander årligen, utöver de som redan ingår i doktorand- programmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft21"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft133"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p719 ft9"&gt;FHS intäkter uppgick till 520 miljoner kronor under 2009, varav 165 miljoner kronor avsåg forskning. Verksamheten hade ett positivt resultat om 14 miljoner kronor, där forskningen bidrog med 0,14 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft21"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336232x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft44"&gt;Finansiering och kostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft9"&gt;Tabellen nedan visar FHS:s resultaträkning för perioden 2005– 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft9"&gt;Den nedre tabellen visar forskningens resultat under 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft34"&gt;Tabell 6.12 Finansiering och kostnader av FHS 2009&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td226"&gt;&lt;P class="p285 ft170"&gt;FHS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td202"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td227"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td226"&gt;&lt;P class="p285 ft170"&gt;(MSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td202"&gt;&lt;P class="p30 ft170"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td160"&gt;&lt;P class="p30 ft170"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td109"&gt;&lt;P class="p297 ft170"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p30 ft170"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td4"&gt;&lt;P class="p37 ft170"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td227"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td228"&gt;&lt;P class="p27 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td206"&gt;&lt;P class="p27 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td229"&gt;&lt;P class="p27 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td230"&gt;&lt;P class="p27 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td231"&gt;&lt;P class="p27 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td232"&gt;&lt;P class="p27 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td227"&gt;&lt;P class="p27 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td226"&gt;&lt;P class="p285 ft157"&gt;Intäkter av anslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td202"&gt;&lt;P class="p28 ft157"&gt;29,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td160"&gt;&lt;P class="p28 ft157"&gt;30,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td109"&gt;&lt;P class="p302 ft157"&gt;33,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft156"&gt;126,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p722 ft157"&gt;234,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td227"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td226"&gt;&lt;P class="p285 ft157"&gt;Intäkter av avgifter och andra ersättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td202"&gt;&lt;P class="p28 ft157"&gt;335,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td160"&gt;&lt;P class="p28 ft157"&gt;322,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;P class="p302 ft157"&gt;293,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft156"&gt;232,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p722 ft157"&gt;254,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td226"&gt;&lt;P class="p285 ft157"&gt;Intäkter av bidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td202"&gt;&lt;P class="p28 ft157"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td160"&gt;&lt;P class="p28 ft157"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td109"&gt;&lt;P class="p302 ft157"&gt;17,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft157"&gt;21,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td4"&gt;&lt;P class="p722 ft157"&gt;30,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td227"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td226"&gt;&lt;P class="p285 ft157"&gt;Finansiella intäkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td202"&gt;&lt;P class="p28 ft157"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td160"&gt;&lt;P class="p28 ft157"&gt;1,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;P class="p302 ft157"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft157"&gt;3,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p722 ft157"&gt;0,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td226"&gt;&lt;P class="p285 ft122"&gt;Summa Verksamhetens intäkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td202"&gt;&lt;P class="p28 ft122"&gt;367,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td160"&gt;&lt;P class="p28 ft122"&gt;354,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;P class="p302 ft122"&gt;345,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft160"&gt;383,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p722 ft122"&gt;519,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td226"&gt;&lt;P class="p285 ft157"&gt;Kostnader för personal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td202"&gt;&lt;P class="p28 ft157"&gt;202,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td160"&gt;&lt;P class="p28 ft157"&gt;209,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td109"&gt;&lt;P class="p302 ft157"&gt;184,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft156"&gt;219,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td4"&gt;&lt;P class="p722 ft157"&gt;269,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td227"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td226"&gt;&lt;P class="p285 ft157"&gt;Kostnader för lokaler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td202"&gt;&lt;P class="p28 ft157"&gt;43,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td160"&gt;&lt;P class="p28 ft157"&gt;47,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;P class="p302 ft157"&gt;47,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft157"&gt;49,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p722 ft157"&gt;49,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td226"&gt;&lt;P class="p285 ft157"&gt;Övriga driftskostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td202"&gt;&lt;P class="p28 ft157"&gt;121,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td160"&gt;&lt;P class="p28 ft157"&gt;97,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td109"&gt;&lt;P class="p302 ft157"&gt;91,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft156"&gt;128,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td4"&gt;&lt;P class="p722 ft157"&gt;180,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td227"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td226"&gt;&lt;P class="p285 ft157"&gt;Finansiella kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td202"&gt;&lt;P class="p28 ft157"&gt;0,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td160"&gt;&lt;P class="p28 ft157"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;P class="p302 ft157"&gt;1,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft157"&gt;1,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p722 ft157"&gt;0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td226"&gt;&lt;P class="p285 ft157"&gt;Avskrivningar och nedskrivningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td202"&gt;&lt;P class="p28 ft157"&gt;4,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td160"&gt;&lt;P class="p28 ft157"&gt;6,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td109"&gt;&lt;P class="p302 ft157"&gt;6,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft157"&gt;6,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td4"&gt;&lt;P class="p722 ft157"&gt;6,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td227"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td226"&gt;&lt;P class="p285 ft157"&gt;Summa verksamhetens kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td202"&gt;&lt;P class="p28 ft157"&gt;373,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td160"&gt;&lt;P class="p28 ft157"&gt;362,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td109"&gt;&lt;P class="p302 ft157"&gt;331,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft156"&gt;405,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td4"&gt;&lt;P class="p722 ft157"&gt;506,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td227"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td226"&gt;&lt;P class="p285 ft122"&gt;Årets resultat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td202"&gt;&lt;P class="p28 ft122"&gt;&lt;NOBR&gt;-5,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td160"&gt;&lt;P class="p28 ft122"&gt;&lt;NOBR&gt;-7,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;P class="p302 ft122"&gt;14,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft122"&gt;&lt;NOBR&gt;-22,0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p722 ft122"&gt;13,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td228"&gt;&lt;P class="p27 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td206"&gt;&lt;P class="p27 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td229"&gt;&lt;P class="p27 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td230"&gt;&lt;P class="p27 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td231"&gt;&lt;P class="p27 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td232"&gt;&lt;P class="p27 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td227"&gt;&lt;P class="p27 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td226"&gt;&lt;P class="p285 ft123"&gt;Källa: FHS Årsredovisning 2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td202"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td109"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td227"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td228"&gt;&lt;P class="p27 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td206"&gt;&lt;P class="p27 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td229"&gt;&lt;P class="p27 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td230"&gt;&lt;P class="p27 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td231"&gt;&lt;P class="p27 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td232"&gt;&lt;P class="p27 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td233"&gt;&lt;P class="p27 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td226"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td202"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td109"&gt;&lt;P class="p28 ft170"&gt;Forskning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td98"&gt;&lt;P class="p28 ft170"&gt;Uppdrags-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td226"&gt;&lt;P class="p434 ft170"&gt;Forskning 2009 (MSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td202"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td200"&gt;&lt;P class="p28 ft170"&gt;forskarutbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td98"&gt;&lt;P class="p28 ft170"&gt;forskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td228"&gt;&lt;P class="p27 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td206"&gt;&lt;P class="p27 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td229"&gt;&lt;P class="p27 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td230"&gt;&lt;P class="p27 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td231"&gt;&lt;P class="p27 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td232"&gt;&lt;P class="p27 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td233"&gt;&lt;P class="p27 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td226"&gt;&lt;P class="p434 ft157"&gt;Intäkter av anslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td202"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td109"&gt;&lt;P class="p37 ft157"&gt;64,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p28 ft157"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td227"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td226"&gt;&lt;P class="p434 ft157"&gt;Intäkter av avgifter och andra ersättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td202"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td109"&gt;&lt;P class="p37 ft157"&gt;2,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td4"&gt;&lt;P class="p28 ft157"&gt;68,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td227"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td226"&gt;&lt;P class="p434 ft157"&gt;Intäkter av bidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td202"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;P class="p37 ft157"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p28 ft157"&gt;29,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td226"&gt;&lt;P class="p434 ft157"&gt;Finansiella intäkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td202"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td109"&gt;&lt;P class="p37 ft157"&gt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td4"&gt;&lt;P class="p28 ft157"&gt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td227"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td226"&gt;&lt;P class="p434 ft122"&gt;Summa Verksamhetens intäkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td202"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;P class="p37 ft122"&gt;66,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p28 ft122"&gt;98,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td226"&gt;&lt;P class="p434 ft157"&gt;Kostnader för personal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td202"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td109"&gt;&lt;P class="p37 ft157"&gt;47,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td4"&gt;&lt;P class="p28 ft157"&gt;57,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td227"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td226"&gt;&lt;P class="p434 ft157"&gt;Kostnader för lokaler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td202"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td109"&gt;&lt;P class="p37 ft157"&gt;6,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td4"&gt;&lt;P class="p28 ft157"&gt;8,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td227"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td226"&gt;&lt;P class="p434 ft157"&gt;Övriga driftskostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td202"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;P class="p37 ft157"&gt;13,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p28 ft157"&gt;30,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td226"&gt;&lt;P class="p434 ft157"&gt;Finansiella kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td202"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td109"&gt;&lt;P class="p37 ft157"&gt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td4"&gt;&lt;P class="p28 ft157"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td227"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td226"&gt;&lt;P class="p434 ft157"&gt;Avskrivningar och nedskrivningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td202"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td109"&gt;&lt;P class="p37 ft157"&gt;0,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td4"&gt;&lt;P class="p28 ft157"&gt;1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td227"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td226"&gt;&lt;P class="p434 ft157"&gt;Summa verksamhetens kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td202"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;P class="p37 ft157"&gt;67,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p28 ft157"&gt;96,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td226"&gt;&lt;P class="p434 ft122"&gt;Årets resultat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td202"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td160"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;P class="p37 ft122"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p28 ft122"&gt;1,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p27 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p723 ft123"&gt;Källa: FHS årsredovisning 2009&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft120"&gt;FHS verksamhet har under 2009 till nästan hälften finansierats av anslag. Anslagen kommer främst från anslag &lt;SPAN class="ft124"&gt;1:7 Officersutbildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft122"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td152"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft133"&gt;Försvarsmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft9"&gt;Resterande intäkter består av intäkter från avgifter och andra ersättningar. Intäkterna för den uppdragsfinansierade forskningen avser huvudsakligen avgifter från Försvarsdepartementet, Försvars- makten, FMV och MSB. Försvarsmakten stod under 2009 för 43 procent av intäkterna för forskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft9"&gt;Kostnaderna har sedan 2008 ökat med 101 miljoner kronor, där 49,4 miljoner kronor avser ökade personalkostnader och 52 miljoner kronor avser ökade driftskostnader. Ökningen av personalkostnader beror främst på ökat antal årsarbetskrafter och retroaktiva kostnader för pensioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft9"&gt;I och med det positiva resultatet om 13,6 miljoner kronor upp- går FHSs myndighetskapital till 56,4 miljoner kronor. Forskningen har endast bidragit marginellt till det positiva resultatet. Det är dock en tydlig förbättring då forskningen under 2008 genererade ett underskott om 6,4 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft16"&gt;Särskilt om resurser för forskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Vid FHS bedrivs såväl &lt;/SPAN&gt;anslagsfinansierad forskning &lt;SPAN class="ft9"&gt;som &lt;/SPAN&gt;forskning på uppdrag &lt;SPAN class="ft9"&gt;av olika myndigheter. Flera av FHS ämnen med nära koppling till officersutbildningen, såsom krigsvetenskap och militärteknik, är nya och därmed under utveckling. Det innebär också att möjligheterna till externfinansiering för nyetablerade ämnen från t.ex. forskningsråden är begränsade.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;I dag består anslaget 1:7 &lt;SPAN class="ft16"&gt;Officersutbildningen m.m. &lt;/SPAN&gt;av poster avsedda för bl.a. ämnesutveckling, vetenskaplig grund och ämnes- ansvar inom officersutbildningens ämnen. Därutöver finns en post avsedd för forskarutbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Därutöver har FHS anslagsmedel genom anslag 2:57 &lt;SPAN class="ft16"&gt;Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete &lt;/SPAN&gt;från Utbildningsdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;En stor del av FHS forskningsverksamhet utgörs av forskning som bedrivs på uppdrag av beställare. Av den totala forsknings- volymen 2009 utgjordes 60 procent av uppdragsfinansierad forskning jämfört med 64 procent 2008. FHS har som målsättning att öka andelen externa forskningsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft10"&gt;Den största avnämaren för FHS uppdragsforskning 2009 har varit Försvarsmakten. Andra beställare av uppdragsforskning under året har varit Försvarsdepartementet, MSB och FMV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft21"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336234x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p249 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Försvarsmaterielmarknaden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft7"&gt;m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft9"&gt;Försvarsupphandlingarnas särdrag är en följd av försvarsmaterielens och tillhörande tjänsters själva natur. Den bestäms inte enbart av eko- nomiska och tekniska faktorer, utan beror även på de enskilda medlemsstaternas säkerhets- och försvarspolitik. Försvarsindustrin är följaktligen av strategisk natur, och står i ett specifikt för- hållande till staten. I egenskap av dominerande kund styr staten produktefterfrågan utifrån militära behov kopplade till de strateg- iska målen och har därigenom ett betydande inflytande på mark- nadens omfattning. Staten bidrar också, i varierande utsträckning i olika länder, till finansieringen av forskning och utveckling på försvars- och säkerhetsområdet, och påverkar på så sätt även för- svarsindustrins tekniska kunnande och konkurrenskraft på såväl kort som lång sikt. Staterna reglerar även handeln med försvars- materiel genom olika lagstiftningsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;Försvarsmateriel, särskilt de militära programmen för materiel- utveckling, är dessutom ofta mycket tekniskt komplicerad. Materielen består ofta av system där både militär och civil teknik ingår. Materiel- systemens livscykel är vanligen lång och tiden mellan den tidpunkt då behovet formuleras till den då ett system tas ur bruk kan vara upp till 50 år. Prisvärdhet och riskhantering måste kunna garanteras under hela denna period. Staten behöver ha tillgång till lämplig teknik och industriell kapacitet under ett materielsystems hela livscykel, vilket förutsätter ett beständigt och tillförlitligt för- hållande till leverantörerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft9"&gt;I detta kapitel lämnas en översiktlig beskrivning av marknaden för försvarsmateriel och olika aktörer.&lt;A href="#page_234"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Beskrivningen är avgränsad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Beskrivningen av försvarsindustrimarkanden bygger i allt väsentligt på den redogörelse över försvarsindustrin som regeringen lämnade till riksdagen den 11 mars 2010 (regeringens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft21"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336235x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Försvarsmaterielmarknaden, m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p706 ft9"&gt;till att beröra de områden som är av betydelse för utredningens fortsatta överväganden och förslag i betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Försvarsindustrin roll i ett säkerhetspolitiskt perspektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Den svenska försvarsindustrins betydelse för vår försörjnings- trygghet har historiskt varit kopplad till förmågan att kunna trygga försörjningen i händelse av förändrade behov. Under det kalla kriget var målet att ha en inhemsk, av omvärlden oberoende för- svarsindustri som konstruerade och utvecklade utpräglat svenska lösningar. I ljuset av den säkerhetspolitiska doktrinen utvecklade Sverige tidigare i materielanskaffningshänseende en stormakts- struktur i miniatyr, med undantag för kärnvapen- och rymd- området. Doktrinen ledde också fram till att nationella särlösningar inte bara var en möjlighet, utan snarare ett mål i sig för att påvisa oberoendet. Något förenklat kan det konstateras att det var ett antal tydliga och distinkta omgivningsfaktorer som blev de dimension- erande drivkrafterna bakom materielförsörjningen till Försvarsmakten fram till det kalla krigets slut. Det är också utmärkande att det är summan av dessa som i hög grad kom att påverka materielför- sörjningen. Utvecklingen har i allt väsentligt skett i samförstånd mellan staten och industrin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;Sedan början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har vi en ny politisk karta i Europa. Den tidigare svenska lösningen är – enligt dagens säkerhets- och försvarspolitiska bedömningar – inte längre vare sig möjlig eller önskvärd med hänsyn till Sveriges samlade intressen. Detta har med nödvändighet medfört förändrade svenska ställningstaganden. I slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; medförde insikten om det omöjliga i självför- sörjningsprincipen att försörjningstryggheten påverkas genom ömsesidiga beroenden &lt;A href="#page_235"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft9"&gt;Det ligger i dag i Sveriges säkerhetspolitiska intresse – enligt reger- ingen – att samverka med likasinnade länder, såväl inom som utanför EU, om gemensam säkerhetsfrämjande verksamhet och krishanter- ing. Sådan samverkan sker med såväl civila som militära medel. De nya säkerhets- och försvarspolitiska realiteterna innebär även – enligt regeringen – behov av samverkan på materielförsörjnings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;skrivelse &lt;/SPAN&gt;Strategisk exportkontroll 2009 – krigsmateriel och produkter med dubbla använd- ningsområden&lt;SPAN class="ft72"&gt;, Skr. 2009/10:114).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1999/2000:30, &lt;SPAN class="ft51"&gt;Det nya försvaret&lt;/SPAN&gt;, s. 96 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft21"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336236x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td38"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td128"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Försvarsmaterielmarknaden, m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft9"&gt;området. Önskan att vara självförsörjande när det gäller materiel till det svenska försvaret har ersatts av det växande behovet av samarbete med likasinnade stater och grannar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;Regeringen framhåller samtidigt att bland de utrikes- och säker- hetspolitiska intressena finns Sveriges möjligheter att bidra till internationell fred och säkerhet genom effektiv medverkan i inter- nationell fredsfrämjande verksamhet, där en generell teknisk systemlikhet med våra främsta samarbetspartners ökar den opera- tiva effekten. Det ligger i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att värna om ett långsiktigt och kontinuerligt samarbete med tradi- tionella samarbetsländer. Detta ömsesidiga samarbete, inklusive samarbetsprojekt, bygger på såväl export som import av krigs- materiel. Materielförsörjningen, såväl i Sverige som i andra länder, bygger numera bland annat på avtalsförpliktelser och gemensamma beroenden. De samarbetande länderna är ömsesidigt beroende av leveranser av komponenter, delsystem och färdiga system, liksom produkter som är tillverkade i respektive land. Endast med fortsatt utveckling av en teknologinivå som har internationell konkurrens- kraft kan Sverige förbli ett intressant land för det internationella samarbetet, vilket ligger i vårt nationella intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft9"&gt;Regeringen konstaterar samtidigt att en internationellt kon- kurrens- och slagkraftig teknologinivå innebär i ett internationellt samarbete också bättre möjligheter för Sverige än annars att &lt;SPAN class="ft16"&gt;påverka det internationella exportkontrollsamarbetet &lt;/SPAN&gt;i önskad riktning. Detta gäller främst inom EU, men även i ett bredare internationellt sam- manhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Sverige deltar i olika samarbetsprojekt som den &lt;SPAN class="ft16"&gt;Europeiska för- svarsbyrån (EDA) &lt;/SPAN&gt;bedriver. Sverige har framförallt medverkat till att påverka EDA:s förutsättningsskapande åtgärder, till exempel framtagande av ett forsknings- och teknikutvecklingssamarbete samt en strategi för internationella materielsamarbeten och imple- menteringen av den europeiska försvarsindustristrategin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Genom att delta i det s.k. &lt;SPAN class="ft16"&gt;sexnationsinitiativet&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_236"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;mellan de sex största industristaterna i Europa påverkar Sverige den försvars- industri- och exportpolitik som utvecklas i Europa. Det ger direkt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;- &lt;/SPAN&gt;Framework Agreement/Letter of Intent, FA/LoI&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Prop. 2000/01:49 &lt;/SPAN&gt;Ett ramavtal om åtgärder för att underlätta omstrukturering och drift av den europeiska försvarsindustrin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;Tillämpningsöverenskommelse till ramavtalet avseende leveranssäkerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft21"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336237x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Försvarsmaterielmarknaden, m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;och indirekt ett större inflytande på EU:s framväxande försvars- och säkerhetspolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;Samarbeten kring &lt;SPAN class="ft16"&gt;multilaterala ramverk &lt;/SPAN&gt;ger utdelning avseende resursutnyttjande ur ett europeiskt perspektiv och för en mer har- moniserad och förbättrad europeisk och transatlantisk samverkans- förmåga. EDA och &lt;NOBR&gt;Nato/PFF-samarbetet&lt;/NOBR&gt; utgör härvid grundbultar tillsammans med &lt;NOBR&gt;FA/LoI-samarbetet&lt;/NOBR&gt; och det nordiska samarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;De stater som ingår i försvarsallianser har särskilda åtaganden inom ramen för dessa allianser som påverkar val av materiel, standarder och leverantörer. Företag som är lokaliserade i vissa länder påverkas därvidlag av ländernas försvars- och säkerhetsager- ande samt deras allianstillhörighet. I USA, som utan jämförelse utgör världens största nationella marknad, genomförs mer än 1 000 beslutade marknadsingripanden eller &lt;NOBR&gt;-prioriteringar&lt;/NOBR&gt; varje år.&lt;A href="#page_237"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Ingrip- andena påverkar marknaden och möjligheten för andra aktörer att genomföra leveranser och att få leveranser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Försvarsindustri i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Bakgrund och utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Svensk försvarsindustri utvecklades till sin nuvarande storlek och kompetens under det kalla kriget. Sveriges neutralitetspolitik, som den utformades efter andra världskriget, krävde en stark försvars- makt vilket i sin tur krävde en stark nationell försvarsindustri. Ambitionen var maximalt oberoende av utländska leverantörer. Försvarsindustrin blev en viktig del av den svenska säkerhets- politiken. Under de senaste &lt;NOBR&gt;15–20&lt;/NOBR&gt; åren har försvarsindustrin emeller- tid genomgått en omfattande omstrukturering parallellt med Försvars- maktens utveckling från invasions- till insatsförsvar. &lt;A href="#page_237"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Den utvecklingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Enligt Defense Prioritization and Allocation System (DPAS) omfattar dess såväl kontrakts- innehavare som underleverantörer, etc.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;En stor förändring var samgåendet mellan Saab och Celsius då &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;flyg-,&lt;/NOBR&gt; robot- och flygelektronik- tillverkningen samlades inom Saab, medan artilleriverksamheten, inklusive s.k. intelligent ammuni- tion, överfördes till BAE Systems Bofors. Förvärvet av Ericsson Microwave Systems och dess unika radar- och sensorverksamhet stärkte bilden av Saab som en komplett leverantör av försvars- och säkerhetssystem. På fordonssidan har BAE Systems Hägglunds skaffat sig en ledande position inom stridsfordons- och bandfordonsområdet, inte minst p.g.a. försäljningen av Stridsfordon 90 till Sverige, Danmark, Finland, Norge, Schweiz och Nederländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft13"&gt;Till de större företagen räknas även Volvo Aero, med sin kompetens inom såväl det mili- tära som det civila flygmotorområdet, 3M Svenska AB (tidigare Peltor), med verksamhet rörande hörselskydd (numera ett högteknologiskt område) och Logica Sverige, specialist på systemkonstruktioner och &lt;NOBR&gt;IT-lösningar.&lt;/NOBR&gt; På marinsidan har såväl ytfartygs- som ubåtsutveck- lingen koncentrerats till Kockums.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft21"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336238x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td38"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td128"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Försvarsmaterielmarknaden, m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft9"&gt;har för industrin inneburit att den svenska marknaden kommit att reduceras avsevärt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Från regeringens sida har det varit angeläget att bibehålla industrins kompetens och förmåga vilket resulterat i en omfattande internationell verksamhet med en betydande export av varor och tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft9"&gt;Den inhemska försvarsindustrin har traditionellt dominerats av ett fåtal stora företag. I en utveckling mot mer kunskapsintensiv och tjänsteproducerande verksamhet har på senare år behovet av att stödja och ge de små och medelstora företagen bättre möjligheter att hävda sig som leverantörer uppmärksammats inom EU:s med- lemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Svensk säkerhets- och försvarsindustri har skaffat sig ett gott rykte som en världsledande leverantör av produkter även till länder med en utvecklad egen industri. Många av försvarsindustri- företagen är medlemmar av intresseföreningen Säkerhets- och för- svarsföretagen (SOFF). SOFF består i dag av 45 medlemsföretag varav 11 större och 34 små och medelstora företag.&lt;A href="#page_238"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Bilden av en kvalificerad svensk säkerhets- och försvarsindustri kompletteras av ett stort antal andra små och medelstora företag, vilka dels är viktiga underleverantörer, dels utvecklar och säljer egna civila och militära produkter och tjänster. Små och medelstora företag inom försvarssektorn är medlemmar av föreningen &lt;NOBR&gt;SME-D.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft9"&gt;Medlemsföretagen i SOFF dominerar den nationella marknaden med cirka 90 procent av såväl fakturering som export avseende krigsmateriel. Företagen omsätter cirka 50 miljarder kronor, varav exporter står för drygt hälften (26 miljarder kronor 2009). Bland företagen intar det svenskägda företaget Saab en dominerande ställ- ning och svarar för cirka hälften av företagens totala omsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft10"&gt;Företag verksamma i Sverige med produkter, tjänster och system inom området &lt;SPAN class="ft54"&gt;civil säkerhet &lt;/SPAN&gt;har intresseföreningen Swedish Association of Civil Security (SACS).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft13"&gt;Ammunitionstillverkningen är numera placerad i norskägda Nammo Sweden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Inom säkerhets- och försvarsföretagen i Sverige arbetar cirka 30 000 personer med verk- samhet relaterad till säkerhets- och försvarsmarknaden (2010). Ytterligare omkring 60 000– 80 000 personer berörs indirekt hos underleverantörer eller andra företag och organisationer som arbetar med produkter som resultat av bl.a. teknikspridning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft21"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336239x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Försvarsmaterielmarknaden, m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p211 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ägarförhållanden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft9"&gt;Parallellt med att försvarsindustrin rationaliserats och konsolid- erats har de industriella &lt;SPAN class="ft16"&gt;ägarförhållandena &lt;/SPAN&gt;för den svenska försvars- industrin förändrats. En tydlig internationalisering kan noteras i industrins verksamhet. Flera av säkerhets- och försvarsföretagen ingår som helägda dotterbolag i större företagsgrupper med bas utanför Sverige. I dag är samtliga företag privatägda samtidigt som det utländska ägandet har ökat under åren. Enligt SOFF har detta upplevts som positivt av företagen då kompetensen och utveck- lingen fortsatt är svenskt, men man har fått nya möjligheter på den internationella marknaden och samarbeten med sina nya ägare.&lt;A href="#page_239"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Bland de 34 &lt;NOBR&gt;SME-företagen&lt;/NOBR&gt; dominerar privata svenska ägare. Sam- tidigt som det utländska ägandet i Sverige är relativt stort investerar svenska företag utomlands. Som exempel kan nämnas Saabs företag i Australien, USA, Sydafrika, Tyskland, Norge, Danmark och Finland, Volvos i USA och Norge samt PartnerTechs i Polen, Storbritannien, Finland, Norge och USA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Verksamhetsområden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft10"&gt;De framträdande verksamhetsområdena inom den svenska för- svars- och säkerhetsindustrin är i dag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;system för samhällssäkerhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;telekommunikationssystem, inklusive teleskydd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;flygsystem, såväl bemannade och obemannade,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;flygmotorer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;ledningssystem för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;mark-,&lt;/NOBR&gt; sjö- och flygtillämpningar,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;system för övning och utbildning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;telekrigsystem, såväl aktiva som passiva,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Bland de större företagen äger BAE Systems Plc genom sitt amerikanska företag BAE Systems Inc företag i Örnsköldsvik, Karlskoga, Stockholm och Linköping, som är organ- iserade i BAE Systems affärsområde Global Combat Systems. BAE Systems Plc äger vidare tio procent av Saab. Kockums ägs av det tyska företaget ThyssenKrupp Marine Systems. Nammo Sweden ägs av norska Nammo A/S, Logica Sverige av brittiska Logica CMG och 3M Svenska AB (tidigare Peltor) är en del av Aero som ägs av amerikanska 3M. Volvo Aero, ÅF, PartnerTech och EuroMaint är i dag de enda större företagen som är helt ägda av svenska industriintressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft21"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336240x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td38"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td128"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Försvarsmaterielmarknaden, m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;signaturanpassning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;ytfartyg och ubåtar byggda med smygteknik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;stridsfordon och bandvagnar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;vapensystem med kort respektive lång räckvidd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;mark- och sjöbaserade samt flygburna radar- och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IR-system,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;fin- och grovkalibrig ammunition,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;intelligent artilleriammunition,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;krut och annat pyrotekniskt material,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;tjänster och konsultverksamhet och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;stödsystem för drift och underhåll.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft9"&gt;Av den totala omsättningen för försvarsindustrins&lt;A href="#page_240"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;alla varor och tjänster utgörs 40 procent av krigsmateriel och 60 procent av civila/kommersiella varor och tjänster. Exporten består till 50 procent av krigsmateriel. Flera av företagen har fokuserat sin verksamhet på utveckling, slutmontering, test och validering och har i motsvar- ande grad lagt ut tillverkning av komponenter på andra företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Internationell verksamhet, m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft9"&gt;Industrin spelar en viktig roll för Försvarsmaktens materielför- sörjning. Men allting kan inte utvecklas och produceras i Sverige. Enligt riksdagens beslut ska Sverige sträva efter att delta i inter- nationella samarbetsprogram för att därigenom kunna dela kost- naderna och säkerställa interoperabilitet. En väl balanserad import och export av försvarsmateriel utgör i detta sammanhang ett medel för materielförsörjningen. Export av försvarsmateriel bidrar vidare till att upprätthålla de inhemska företagens kompetens och kapa- citet att underhålla, vidareutveckla och anpassa Försvarsmaktens materiel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft9"&gt;Exportframgångar bidrar även till att den inhemska industrin uppfattas som en intressant partner i det internationella sam- arbetet. Det stärker industrins position i ett gränsöverskridande nätverk av försvarsindustrier, vilket är en grund för att etablera lång- siktiga relationer och öka leveranssäkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;SOFF-företagen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft21"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336241x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Försvarsmaterielmarknaden, m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p211 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Exportstöd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft9"&gt;I propositionen &lt;SPAN class="ft16"&gt;Ett användbart försvar&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_241"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;gör regeringen bedöm- ningen att det militära försvaret behöver modern försvarsmateriel som är kostnadseffektiv ur ett livscykelperspektiv och att den exportstödjande verksamheten bör fortsatt användas som ett medel för att främja en kostnadseffektiv materielförsörjning. Ett medel för detta är att fortsätta stödja export av såväl försvarsprodukter som militär teknologi för civil tillämpning. Exportmöjligheterna kan också beaktas och lyftas fram vid deltagande i olika inter- nationella fora t.ex. inom ramen för den Europeiska försvarsbyrån (EDA) samt inom sexnationsinitiativet (Framework Agree- ment/Letter of Intent) och vid andra internationella samarbeten om så bedöms resurseffektivt ur ett livscykelperspektiv. I det fall regeringen har fattat eller kommer att fatta beslut om utveckling av försvarsmateriel bör exportstöd genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Större delen av Sveriges export av krigsmateriel går till länder inom Europeiska unionen, Norge, Schweiz, Amerikas Förenta Stater, Kanada, Australien och Sydafrika.&lt;A href="#page_241"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Exporttillstånd enligt lagen om krigsmateriel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;En grundläggande utgångspunkt för export är att exporten godkänns av Inspektionen för strategiska produkter (ISP). Lagen om krigsmateriel är en förbudslagstiftning där all hantering med krigsmateriel är förbjuden om inte tillstånd ges av ISP.&lt;A href="#page_241"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Exporttillstånd enligt krigsmateriellagen kan ges om det före- ligger försvars- eller säkerhetspolitiska skäl och om det bedöms att det inte finns något utrikespolitiskt hinder. Då synen på dessa politikområden utvecklas över tiden har det nödvändiggjort en anpass- ning av praxis. I centrum för denna anpassning har stått synen på Sveriges säkerhet och den försvarspolitiska vikten av internationella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Prop. 2008/09:140.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Sverige exporterade försvarsmateriel till ett värde av cirka 13,5 mdkr 2009. Under samma år beviljades export till 52 länder. Exporten till EU:s medlemsstater och ett begränsat antal väl etablerade samarbetsländer dominerar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Undantagna från tillståndsplikten är statliga myndigheter som inte är affärsverk. Gäller det förmedling av krigsmateriel från ett tredje land till ett annat tredje land krävs därutöver särskilt tillstånd, s.k. enskilt tillhandahållandetillstånd. Här finns inte något undantag för statliga myndigheter. Utan undantag gäller tillståndsplikt för utförsel, avtal om tillverknings- rätt till någon i utlandet, samarbetsavtal med någon i utlandet och militärt inriktad utbild- ning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft21"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td38"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td128"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Försvarsmaterielmarknaden, m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft9"&gt;samarbeten. Exportkontrollrådet har löpande gett sin syn på denna utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;I sin tillståndprövning har ISP även att ta hänsyn till de för- ändringar som sker i svensk utrikespolitik. Frågan om en hållbar utveckling återfinns även som ett av de kriterier som ska beaktas i EU:s gemensamma ståndpunkt för vapenexport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;För att försäkra sig om att en framtida exportaffär kommer att kunna genomföras kan exportören begära förhandsbesked om utförseltillstånd. Vid prövningen av förhandsbesked har ISP hjälp av Exportkontrollrådet, ett rådgivande organ bestående av represen- tanter för de politiska partierna i riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Referenskundsbegreppet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;De försvarsindustriella företagen som är verksamma i Sverige fram- håller till utredningen att kostnader och risker i samband med utveckling av ny teknik ofta är så höga att en egenfinansierad nyutveckling av produkter endast för exportmarknaden inte bedöms som rimlig. Behovet för försvarsindustrier som är verksamma i Sverige att avsätta eget kapital för utveckling av nya produkter antas också komma att öka i framtiden. Företagen framhåller i detta sammanhang betydelsen av att ha Försvarsmakten som en referenskund för att nå exportframgångar med produkter på för- svarsmaterielmarknaden. För en blivande kund anges betydelsen av Försvarsmakten som referenskund bl. a. vara att myndigheten då fungerar som garant för att teknologin är intressant att utveckla och använda samt att den långsiktiga tillgången till uppgraderingar etc. blir säkerställd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Försvarsindustriella basens betydelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft9"&gt;Materielförsörjningen är ett av de medel som krävs för att För- svarsmakten ska kunna utveckla sin förmåga i olika avseenden och därmed kunna utföra sina uppgifter. Försvarsindustrierna som är verksamma i Sverige är genom tidigare, pågående och beställda leveranser till det militära försvaret direkt eller indirekt av betyd- else för materielförsörjningen. Av vikt för materielförsörjningen historiskt har varit att försvarsföretagen i Sverige ges möjlighet att exportera, och att staten i olika former stödjer deras ansträng-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft21"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336243x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Försvarsmaterielmarknaden, m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;ningar. Inriktningen av det militära försvaret mot ett användbart och tillgängligt insatsförsvar med hög beredskap och nya principer för materielförsörjningen förändrar ytterligare den i Sverige verk- samma försvarsindustrins förutsättningar och utveckling. Svenska förband, som opererar utanför landet, behöver snabba och säkra materielleveranser och stöd från relevant och verksam industri, som kan underhålla, anpassa och vidareutveckla produkterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Av betydelse för materielförsörjningen är vidare tillgång till kompetens för vidmakthållande och vidareutveckling av materiel och en förmåga att, oavsett om staten egenutvecklar eller köper befintlig materiel från hyllan, påverka utformningen av framtida försvarsmateriel så att den möter det militära försvarets behov av varor och tjänster på kort och lång sikt. För att kunna vara en kompetent beställare behövs, oavsett val av anskaffningsmetod, viss förmåga att värdera alternativa system i förhållande till olika typer av hot och mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Förändrat agerande hos försvarsindustrierna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Försvarsindustrimarknadens särart har beskrivits i inledande avsnitt i detta kapitel. Aktörerna på säkerhets- och försvarsmarknaden omspänner leverantörer från hela världen, som agerar både nation- ellt och internationellt. Marknaden har dessutom under de senaste tio åren befunnit sig i stark tillväxt, både vad det gäller anskaff- ningsvolymer, förvärvsfrekvens och konsolidering. Konkurrens inom marknaden kan endast till begränsad del sägas ske genom parametrar som liknar andra typer av branscher.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Inom den globala försvarsmaterielmarknaden finns en polarisering mellan ett antal starka regionala marknader. En av dessa polariseringar är marknaderna i USA och Europa. Av de 100 främsta internationella försvarsindustriföretagen är 45 stycken amerikanska företag och 27 västeuropeiska. De amerikanska leverantörerna har en stor del av den globala marknaden, men genom teknologispridningen har de på senare år inte samma ledande position i förhållande till andra företag i till exempel Europa&lt;A href="#page_243"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft10"&gt;För att behålla och utöka marknadspositionerna kan företagen i ökad utsträckning behöva satsa mer eget kapital inom forskning och utveckling, som i sin tur är en grundläggande faktor för mark-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Till exempel inom ledningssystemområdet, framdrivning och kompositteknik har Sverige under flera år varit en av de dominerande aktörerna vad gäller utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft21"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336244x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td38"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td128"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Försvarsmaterielmarknaden, m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p253 ft9"&gt;nadens utveckling. I samband med förvärv av företag ligger ofta strategiskt fokus på att skapa synergier mellan affärsområden. BAE Systems och EADS&lt;A href="#page_244"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;utgör två exempel på företag som kommit till stånd för att minska den kostsamma dupliceringen av FoU- investeringar i den fragmenterade europeiska vapenindustrin. Skälen till förvärven av försvarsföretagen varierar. Gemensamt är att de drivs av ambitioner att skapa större, globalt ledande försvarskoncerner. Trenden är att de stora företagen strävar efter att bli ännu större i syfte att dominera flera marknadssegment och därmed kunna erbjuda försvarsmakter helhetslösningar – från teknikutveckling till underhållstjänster. Denna dominansstrategi kan dock verka häm- mande på konkurrenseffektivitet och därmed leda till ogynnsam utveckling av priser och leveransprecision.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft9"&gt;Regeringen har bedömt att de eventuella utvecklingssatsningar som av olika anledningar är nödvändiga bör begränsas till ett mindre antal områden.&lt;A href="#page_244"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Eventuella nya svenska utvecklingsbeställ- ningar är, under en övergångsperiod mot en mer öppen och fri marknad, av betydelse för företagens utveckling. Egenfinansierad utveckling kan sannolikt leda till att vissa produktinnovationer skapas, men under övergångsperioden verkar större projekt fort- farande förutsätta att staten är beställare av utvecklingen. Strate- gierna för försvarsindustriföretagen att etablera sig på marknaden ser olika ut. Att utveckla sin kompetens genom samarbete med andra företag är en möjlig väg att gå. Företag med större om- sättning kan dra nytta av sin storlek inom tillväxtmarknader genom att för en tid tillsätta resurser för en försäljning på de marknader där företaget kan nå enskilda framgångar. För andra företag finns det uttalat i deras förvärvsstrategier att de vill vara mer närvarande på lokala marknader. Vissa företag försöker hitta nya vägar att utveckla affärerna, bl. a. via nya typer av finansieringslösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft9"&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras att försvarsmaterielmark- nadens drivkrafter leder till fortsatt strukturrationalisering med färre men mer globala företag, oligopolmarknader och försämrad kon- kurrens som följd. Då antalet aktörer och konkurrenter minskar är risken påtaglig att de ekonomiska effekterna av strukturrationaliser- ingar inte kommer kunderna och ytterst skattebetalarna till godo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;EADS, European Aeronautic Defence and Space Company&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Prop. 2008/09:140 &lt;/SPAN&gt;Ett användbart och tillgängligt försvar&lt;SPAN class="ft15"&gt;, s. 92.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft21"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Försvarsmaterielmarknaden, m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p748 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Förändrad gränsyta mellan myndigheter och industri&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Den 1 augusti 2010 etablerades Försvarsexportmyndigheten som ska agera samordnande vid företagens exportaffärer samt vid för- säljning av Försvarsmaktens avvecklade materiel. Inrättandet av myndigheten förändrade befintliga gränsytor såväl mellan myndig- heter som mellan staten och industrin. Effekterna av denna gräns- yteförskjutning är det dock för tidigt att uttala sig om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;Ambitionen att integrera näringslivet i materielförsörjningen har pågått längre och på senare tid ökat hos myndigheter inom för- svarssektorn. Partnerskap med industrin, t ex genom modeller som OPS &lt;NOBR&gt;(offentlig-privat&lt;/NOBR&gt; samverkan) eller PPP &lt;NOBR&gt;(public-private&lt;/NOBR&gt; part- nership), framhålls för närvarande som en framkomlig väg att minska kostnaderna i stora kostsamma projekt. Att bedriva ett partnerskap inom materielförsörjningsområdet innebär att upphand- lings- och arbetsformerna kan behöva förändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Förändrade gränsytor mellan stat och industri förekommer hos flera länder såväl i form av utkontraktering av verksamheter som etablering av strategiska allianser. En viktig utgångspunkt är att oavsett val av modell, ska inrättandet av partnerskapet fungera i full konkurrens och vara kostnadseffektivt för skattebetalarna. Partner- skapskonceptet ses i dag som en tänkbar lösning vid realiseringen av förmåga i olika avseenden av system av systemkaraktär, då det krävs ett brett produktansvar i samband med systemuppbygg- naden. Bland annat folkrättsliga aspekter medför dock ofta att partnerskapskoncept kan innefatta begränsningar i faktiska insats- områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft21"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336246x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;8 Internationell utblick&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningen har enligt utredningsdirektiven i upp- drag att lämna förslag på en mer ändamålsenlig och kostnads- effektiv stödverksamhet. I direktiven anges inte att utredningen ska göra några studier eller analyser av jämförbara stödverksamheter i andra länder. Utredningen har emellertid i ett tidigt skede av utred- ningsarbetet konstaterat att det i många jämförbara länder pågår en utveckling av den militära stödverksamheten inom de områden som utredningen har att analysera och lämna förslag över, bl.a. i Finland och Norge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft9"&gt;Försvarsstrukturutredningen har därför funnit det angeläget att kunna ta del av redogörelser över avgränsade delar av stödverk- samheten i vissa jämförbara länder. Då motiven för och utveck- lingen av stödverksamheten skiljer sig åt mellan berörda länder har utredningen valt att belysa vissa utvecklingstrender som framstår som framträdande för respektive land, bl.a. vad avser utvecklingen mot en sammanhållen materiel- och logistikförsörjningsprocess och utvecklingstrenden mot att ökat samarbete mellan försvars- myndigheterna och industrin. Det innebär att utredningen i detta sammanhang inte lämnar någon mer allmänt beskrivande redo- görelse över stödverksamheten i respektive land.&lt;A href="#page_246"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;I detta sammanhang talar mycket för att de nordiska länderna i första hand bör studeras varvid bedömning gjordes att stödverk- samheten i Finland respektive Norge är av intresse. Båda länderna är aktivt involverade i det nordiska samarbetet på det militära området och deras dimensionering är jämförbar med Sverige i flera avseenden. Såväl Finland som Norge är också fokuserade på kon- tinuerliga process- och strukturförändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Redogörelserna i detta kapitel bygger på underlag som utredningen inhämtat genom För- svarsmaktens attachéorganisation i berörda länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft21"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft9"&gt;Finland är vidare intressant som ett militärt alliansfritt land med en betoning på det nationella försvaret men samtidigt aktivt engag- erade i insatser internationellt. Man har genomfört relativt grund- läggande förändringar under senare år inom de områden som utred- ningen har att behandla, bl.a. har man gått längre än Sverige vad gäller förändrade associationsformer och ”joint venture” mellan stat och näringsliv på försvarsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Norge är ett försvarspolitiskt aktiv land med en uttalad uppfatt- ning om inhemsk försvarsindustri, samtidigt är det ett land med en annan integration mellan politisk ledning och myndighetsledning än vad som är fallet i Sverige. Norge bedöms också i många avse- enden ha liknande utmaningar och pågående processer som Sverige, samtidigt som det är förenat med starka kopplingar till, och för- hållandesätt gentemot, alliansen Nato, den transatlantiska länken och USA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft9"&gt;Stödprocesserna på försvarsområdet i Danmark har inte bedömts vara lika intressanta för en jämförelse då den danska för- svarspolitiken och försvaret under det senaste decenniet i mindre utsträckning fokuserat på det nationella försvaret till förmån för ett ökat fokus på internationell expeditionär förmåga. Detta medför att utredningen bedömer att jämförelser med utvecklingen på det danska försvarsområdet kan bli något mindre relevant för de fråge- ställningar som utredningen har att ta ställning till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Av övriga europeiska länder nämns ofta Nederländerna, Tyskland, Frankrike och Storbritannien som intressanta för olika jämförelser. Dessa länder är också de som, tillsammans med de nordiska, är viktiga länderna för bi- och multilateralt samarbete på försvarsområdet med Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;I detta sammanhang framstår Nederländerna som ett relativt dynamiskt och förändringsaktivt land inom försvarsområdet med en uttalad och tydlig vilja till fokus på egen kunskap samtidigt som effektivitet och ett modernt synsätt synes vara drivkrafter. Neder- länderna har en betydligt större försvarsbudget än Sverige, i vissa avseenden ett större försvar, men har samtidigt ett förhållningssätt som mer liknar Norge än Danmark vad gäller sin roll inom alliansen Nato. Nederländerna har också genomgått stora förändr- ingar under senare år och har anställda soldater och sjömän. Neder- länderna har tidigare använts av såväl Försvarsberedning som andra utredningar för olika jämförelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Storbritannien bedöms också som intressant men är på försvars- området såväl volym- som verksamhetsmässigt avsevärt större än&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft21"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336248x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td22"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td96"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Sverige. Det har under en längre tid pågått och pågår alltjämt omfattande förändringsprocesser inom flera av de områden som utredningen har att förhålla sig till. Den nyligen genomförda och presenterade försvarspolitiska utvärderingen, &lt;SPAN class="ft16"&gt;Strategic Defence Review&lt;/SPAN&gt;, bedöms också kunna komma kunna leda till ytterliggare förändringar framöver. Sammantaget har detta lett till att Storbritannien inte analyserats i denna begränsade utblick.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Finland&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_248"&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft9"&gt;Finlands militära strukturer avseende ledning&lt;A href="#page_248"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och organisation har likheter med hur Sveriges försvar var organiserat för &lt;NOBR&gt;10–15&lt;/NOBR&gt; år sedan med ett tydlig territoriellt fokus. Vad gäller forskning och utveck- ling, materielförsörjning samt logistikverksamhet har den finska staten en klar och tydlig policy att inneha nationell forsknings- och tillverkningskapacitet inom vissa strategiska områden såsom explosivvaror, &lt;NOBR&gt;it-relaterad&lt;/NOBR&gt; forskning samt viss nytillverkning och underhåll av redan inköpt materiel. Den nationella kapaciteten för de prioriterade operativa förmågorna säkerställs bl.a. genom att staten är majoritetsägare i den mest dominerande försvarsindustrin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;På Försvarsministeriets förvaltningsområde (försvarsbudgeten) uppgick anslaget till 2 704 miljoner euro under 2010. För 2011 har föreslagits ett föreslås ett anslag på 2 853 miljoner euro. Anslags- ökningen föranleds huvudsakligen av förskjutningar i tid för utgifter inom ramen för de beställningsfullmakter som finns vad gäller försvarsmateriel, av förutsedda kostnadsnivåjusteringar samt av en nivåförhöjning på två procent i enlighet med den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen för 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Redovisningen angående Finland bygger på underlag från Försvarsavdelningen i Helsingfors &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2010-09-24,&lt;/NOBR&gt; bet. Nr 10:F47, &lt;SPAN class="ft84"&gt;Information om Patria och Millog&lt;/SPAN&gt;, samt &lt;NOBR&gt;2010-10-&lt;/NOBR&gt; 28, bet. Nr 02:F58, &lt;SPAN class="ft84"&gt;Svar på RFI från Försvarsdepartementet 28.09.2010&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Huvudstaben är ledningsstab för kommendören för försvarsmakten. Den leder och över- vakar genomförandet av de uppgifter som tilldelats försvarsmakten. Huvudstaben förbereder prestationskraven och fördelar resurserna för försvarsgrenarna och huvudstaben underställda center. Huvudstabens uppgift är att sörja för upprätthållandet av rikets militära presta- tionsförmåga, för dess planering och beredskap. Som en central förvaltningsmyndighet har den som uppgift att bereda, planera, föreslå, besluta och verkställa administrativa lösningar och åtgärder. I militära kommandomål lyder huvudstaben under kommendören för försvars- makten, men i administrativa ärenden lyder den under försvarsministeriet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft21"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336249x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p211 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Forskning och utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft44"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Forskning och utveckling inom den finska försvarssektorn skiljer sig åt gentemot Sverige bl. a. genom att forskningsresurserna är betydligt mindre samt förekomsten av ett flertal mindre aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;De mest aktiva forskningsorganisationerna inom den finska för- svarsmakten är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Försvarsmaktens Tekniska Forskningsanstalt (PVTT),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Marinens Forskningsanstalt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Försvarshögskolan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;Forskningsverksamheten som helhet leds av Huvudstabens planer- ingsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;Huvudansvaret för forskningen ligger på Försvarsmaktens Tek- niska Forskningsanstalt (PVTT)&lt;A href="#page_249"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och Försvarshögskolan. Marinens Forskningsanstalt, som är underställt kommendören för den finska marinen, är ett förband med forskningsuppgifter kring undervatten- och sjökrigföring kopplat mot marinens specifika uppgifter från Åbo skärgård in i Finska viken. Viss forskning och utveckling bedrivs även vid arméns och flygvapnets materielverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Sammanlagt cirka 350 personer är verksamma inom Försvars- maktens Tekniska Forskningsanstalt, Försvarshögskolan och de tre materielverken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft44"&gt;Försvarsmaktens Tekniska Forskningsanstalt (PVTT)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Försvarsmaktens Tekniska Forskningsanstalt (PVTT) är lokaliserad till två orter med cirka 175 anställda, varav majoriteten är civil personal, av vilka mer än hälften har akademisk bakgrund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Forskningsanstalten utgörs av divisionerna vapenteknologi, sprängämnen, CBRN och elektronik/informationsteknologi. Forsk- ningskompetenserna finns främst inom de områden som inte åter- finns inom civil forskning eller anses vara väsentliga för Försvars- makten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Försvarsmaktens Tekniska Forskningsanstalt (PVTT) är en del av Försvarsmaktens huvud- stab. Den huvudsakliga uppgiften är att vara ”center of excellence” för Försvarsmaktens forskning och utveckling samt försvarsförmågor där forskningsanstalten ska stödja besluts- fattare med modellering och utveckling av nya kapaciteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft21"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336250x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td22"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td96"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p460 ft9"&gt;Forskningsverksamheten omsluter cirka 21 miljoner euro (exklu- sive personal- och infrastrukturkostnader), varav cirka en tredjedel köps in från externa forskningsleverantörer.&lt;A href="#page_250"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Av PVTT omslutning bedöms cirka 100 000 euro vara relaterad till kunder utanför för- svarsmyndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Forskningsanstalten offererar även sina tjänster till den civila marknaden, och då främst till företag som sysslar med spräng- ämnen, men även till aktörer som utvecklar och säljer personlig skyddsutrustning, skydd mot CBRN, m.m. Samverkan sker inom ramen för EDA och med Nato samt Sverige och Norge som är viktiga samarbetsländer sedan lång tid tillbaka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;En förändring av hela organisationen och strukturen kring forskning och utveckling bedöms komma att ske för att stärka resurserna och höja resultaten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft44"&gt;Försvarshögskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;Försvarshögskolans huvuduppgifter är militärvetenskaplig forsk- ning, officerutbildning och samhällelig påverkan. Examina är &lt;NOBR&gt;kandidat-,&lt;/NOBR&gt; magister- och doktorexamina i militärvetenskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft16"&gt;Forskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Försvarshögskolan verkar som ett militärvetenskapligt universitet och producerar ny kunskap både för försvarsmakten och det fin- ländska samhället. Försvarshögskolan har till uppgift att inom ramen för den forskning som bedrivs utveckla sitt eget vetenskaps- område, militärvetenskaperna, enligt kriterierna för universitets- status samt de fastställda huvuduppgifterna för försvarsmakten:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;försvar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;myndighetssamarbete,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;internationell krishantering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft10"&gt;Uppdragsgivare är det finländska försvarsministeriet och Huvud- staben.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Ett intressant projekt som speglar PVTT:s uppgift är projektet ”Network of Excellence for Protection” (NEPRO), vilket utgörs av ett nätverk av tre universitet, 11 företag, 19 organisa- tioner, polis med flera, där forskningsanstalten utgör själva kärnan i projektet. Målsättningen är tvådelad där metoden i sig är ett mål, dvs. nätverksarbetet, och det andra är utveckla för- svarsförmåga genom samarbete mellan civil- och militär forskningsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft21"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336251x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft9"&gt;Försvarshögskolan bidrar med militärvetenskaplig grundforsk- ning och genom att tillämpa forskningen i praktiken till att säkra förmågan att producera chefer och sakkunniga såväl för försvars- maktens som för det övriga samhällets behov i dag och i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft9"&gt;Försvarshögskolan har totalt sju avdelningar.&lt;A href="#page_251"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Tyngdpunkten för den forskning som bedrivs ligger framför allt på framtida hot- bilder och utvecklingen av försvarssystemet. Inom ramen för militär- vetenskapernas forskningsområde koncentreras forskning beträffande försvarssystemet på fyra omfattande centrala teman för ämnes- institutionerna:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;utveckling av krigsbilden och militära krigskonsten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;utvecklingen i Finlands närområden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;försvarsmakten som en del av det finländska samhället,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Finland som en del av det internationella säkerhetssamarbetet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft9"&gt;Försvarshögskolan bedriver inte forskning på uppdrag av utom- stående myndigheter eller privata företag på grund av begränsade resurser, både vad gäller ekonomi och personalstyrka. Dock har man i vissa fall ett nära samarbete med civila institutioner och företag. Till vissa forskningsprojekt söks extern finansiering från bl.a. olika forskningsfonder, vilket har resulterat i att för vissa projekt har sådan finansiering utgjort halva budgeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Försvarshögskolan har totalt cirka 340 anställda, varav cirka tio av dessa bedriver eller är involverade i forskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Materielförsörjning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft44"&gt;Materielprocessen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Försvarsministeriet styr materielprocessen tillsammans med Huvud- staben. Det övergripandet ansvaret för materiel- och logistik- verksamheten finns dock i Huvudstaben.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Undervisning och forskning genomförs vid sju ämnesinstitutioner som är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Institutionen för beteendevetenskaper&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Institutionen för ledarskap och militärpedagogik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Institutionen för militärteknik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Krigshistoriska institutionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Strategiska institutionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Taktiska institutionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Centrum för språk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft21"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td22"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td96"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p280 ft9"&gt;Vid större upphandlingar går frågan alltid till Försvars- ministeriet och i vissa fall även till riksdagen. Riksdagen lämnar beställningsfullmakt till större upphandlingar som sträcker sig inom vitbokens tidsram på fyra år. På så sätt skapas en materielplan där Riksdagen ger tillstånd till försvarsmakten att inom en viss period anskaffa önskad materiel. Utöver detta har ministeriet en skyldighet att orientera bl.a. riksdagens försvarsutskott och reger- ingens säkerhetspolitiska ministerutskott samt det finanspolitiska utskottet vid mycket stora upphandlingar samt dess följder för både statens och försvarsmaktens finanser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;När riksdagen givit sitt tillstånd går Försvarsministeriet och för- svarsmakten vidare med aktuell upphandling. Processen med informa- tions- och offertförfrågningar initieras från Försvarsministeriet där även beslutsmandatet återfinns. Försvarsministern personligen beslutar om större och medelstora upphandlingar (normalt över- stigande 4 miljoner). Vad som är avgörande för att en upphandling ska klassas som större är dock inte endast den initiala kostnaden för projektet utan även framtida ekonomiska konsekvenser. Vid mindre upphandlingar (normalt understigande 4 miljoner) får för- svarsmakten själva fatta beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft44"&gt;Försvarsmaktens materiel- och logistikverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;Försvarsmaktens materiel- och logistikbehov tillhandahålls av tre försvarsgrensanknutna materielverk samt av bolaget &lt;SPAN class="ft16"&gt;Millog Oy&lt;/SPAN&gt;, som är en strategisk partner till den finska försvarsmakten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;Materielverken ansvarar för materielen till respektive armén, flygvapnet och marinen. Materielverkens uppgifter omfattar såväl forskning och utveckling som upphandlingar och logistik. Materiel- verken har tillsammans cirka 2 500 anställda och finns utspridda på ett flertal orter över hela Finland. Strukturen för logistikorganisationen är tillskapad så att hela landet ska täckas i samtliga beredskapslägen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft16"&gt;Arméns materielverk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Arméns materielverk, som är underställd kommendören för armén, är det största av de tre materielverken. Det är organiserat i ett hög- kvarter, fyra logistikregementen och tre centra. Materielverket svarar för anskaffningar av arméns och försvarsgrenarnas gemen-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft21"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft9"&gt;samma krigsmateriel och har även vissa forsknings- och utveck- lingsuppgifter. Materielverket leder också det riksomfattande under- hållet av all krigsmateriel i armén och försvarsmaktens gemensamma materiel i alla beredskapslägen. Inom arméns materielverk finns även Sprängmedelsanstalten (SPRA) med fyra depåer samt Prov- skjutningsanstalten. SPRA ansvarar för kvalitetskontroll, produk- tion, skrotning och förstöring av sprängmedel medan Provskjut- ningsanstaltens huvuduppgift är att säkerställa funktionsduglighet av vapen och ammunition och att försvarsmaktens krav uppfylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Arméns materielverk har cirka 1 700 anställda och en årlig budget på cirka 600 miljoner euro.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Flygvapnets materielverk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft9"&gt;Flygvapnets materielverk är underställt kommendören för flyg- vapnet och svarar för &lt;NOBR&gt;forsknings-,&lt;/NOBR&gt; upphandlings- och underhålls- tjänster i samarbete med de förband som använder materielen och med olika företag. Materielverket ansvarar för anskaffning av &lt;NOBR&gt;spanings-,&lt;/NOBR&gt; övervaknings- och ledningssystem, flygtrafiktjänst- och datakommunikationssystem, flygplan, helikoptrar och obemannade luftfarkoster med tillhörande reservdelar, testanordningar m.m. Materielens livscykel omfattar produktutveckling, upphandling, fram- tagande av instruktioner, reparation och underhåll, lagring, materiel- tjänster samt utrangering. Materielverket ansvarar därmed för flyg- vapnets krigsmateriel och dess underhåll i alla beredskapslägen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Flygvapnets materielverk bedriver verksamheten i enhetliga processer, ett certifierat lednings- och miljöledningssystem, m.m. Materielverket har även ett gemensamt resurssparande datasystem med sina strategiska partners.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Flygvapnets materielverk svarar för ledningen av arrangemangen kring specialunderhållet inom flygvapnet och stödjer i denna roll genomförandet av driftsunderhåll och reparation av den materiel som används av försvarsmaktens förband.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Flygvapnets materielverk svarar för försvarsmaktens prov- flygningsverksamhet och provflygningsutbildning. Materielverket svarar för det internationella samarbetet inom forskning, upphand- ling och underhåll genom att verka som en del av det europeiska systemet samt genom att samarbeta med andra länder som använder samma materiel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft21"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336254x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td22"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td96"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p221 ft9"&gt;Materielverket är organiserat vid sju enheter och har cirka 600 anställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft16"&gt;Marinens materielverk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Marinens materielverk bildades 2006 ur det tidigare Marinens depå som bildades 1998 då marinen och kustartilleriet slogs samman. Marinens materielverk är en självständig enhet som är underställd kommendören för marinen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Organisationen är uppdelad i fyra olika enheter och har cirka 200 anställda, varav två tredjedelar är civila.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft9"&gt;Marinens materielverk utrustar förbanden och upprätthåller deras strids- och funktionsduglighet i alla beredskapstillstånd. Materielverket fokuserar på lagring och tekniskt underhåll av marinens specialmateriel under hela dess livscykel. Partnerskap och internationell verksamhet utgör viktiga delar av verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft16"&gt;Millog Oy&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;Finska försvarsmaktens ingick 2009 ett strategiskt partneravtal med bolaget Millog Oy. Patria Oy, som har finska staten som majori- tetsägare&lt;A href="#page_254"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, är största delägare i bolaget. Bolagets omsättning uppgår till cirka 70 miljoner euro.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;När avtalet ingicks överfördes drygt 500 anställda till bolaget från försvarsmakten. Utöver personal så ingick även anläggnings- tillgångar till ett värde av cirka 6 miljoner euro i köpet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Bolaget är kvalitetscertifierad av en extern aktör, vilket bedöms leda till effektivare verksamhetssätt, en jämnare kvalité i pro- duktionen och ökad transparens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Bolaget är uppdelat i tre delar: &lt;SPAN class="ft16"&gt;Lifecycle Management, Main- tainance and Support &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft16"&gt;Material and Logistics Services&lt;/SPAN&gt;. Bolaget tillhandahåller underhåll och reparationer av bl.a. bepansrade fordon och avancerade vapen- och robotsystem. Bolaget genomför även modifieringar och anpassning till befintliga system och deltar med expertis i upphandlingar. Bolaget har även personal i arméns materielverk samt vid samtliga fyra logistikregementen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Bolaget ägs till 73,2 % av finska staten och resterande 26,8 % av European Aeronautic Defence and Space Company (EADS).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft21"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336255x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft9"&gt;Bolaget uppvisade goda resultat i den första årsredovisningen. Detta ansågs bero dels på färre anställda än först planerat samt en rationalisering av verksamheten. Resultatet medförde att redan efter första verksamhetsåret kunde en vinstdelning mellan bolaget och staten genomföras.&lt;A href="#page_255"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Norge&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_255"&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;I Norge finns det två principiella skillnader jämfört med Sverige som är värda att notera inledningsvis. Den ena är ministerstyret och den andra är vissa av försvarsmyndigheternas ställning gentemot försvarschefen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft9"&gt;Det norska försvarsdepartementet ansvarar för och leder den säkerhetspolitiska inriktningen och den långsiktiga planeringen som krävs inom försvarsområdet. Flera av försvarsmyndigheterna är underställda försvarschefen och försvarsstaben. De möjligheter till samordning och effektivisering som uppstår utifrån detta för- hållande, t.ex. vad avser löne- och reseadministration, redovisning, arkivtjänst m.m. kan därmed beslutas av försvarschefen vilket också bedöms leda till ett ökat samarbete när det gäller effektivisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Forskning och utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Huvuddelen av forskningen genomförs inom Forsvarets forsk- ningsinstitut (FFI), men det finns också flera studier som genom- förs inom respektive försvarsgren eller på Försvarshögskolan (FHS). På FHS finns också Institutet för försvarsstudier (IFS) som driver ett antal utvecklingsprojekt vilka kan sägas falla inom ramen för vad som är forskning och utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Det finns en överenskommelse där Försvarsmakten skjuter till medel om vinsten under- stiger 2 % och på motsvarande vis så delas vinsten om den överstiger 4 % (procentsatserna är en bedömning från Försvarsavdelningen i Helsingfors och har inte kunnat verifieras offici- ellt).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Redovisningen angående Norge bygger på underlag från Försvarsavdelningen i Oslo 2010- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;12-01&lt;/NOBR&gt; (Föavd bet. 10 100:527, &lt;SPAN class="ft51"&gt;Norge och forskning och utveckling, materielförsörjning samt logistikförsörjning&lt;/SPAN&gt;,).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft21"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336256x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td22"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td96"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p758 ft44"&gt;Forsvarets forskningsinstitut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft9"&gt;Forsvarets forskningsinstitut (FFI) har som mål att driva forskning och utveckling för försvarets behov. FFI är även rådgivare till försvarets politiska och militär ledning i frågor om framtid och ska hålla sig underrättad om trender i den vetenskapliga och militär- tekniska utvecklingen som kan påverka förutsättningarna för säker- hetspolitiken eller försvarsplaneringen samt ta nödvändiga initiativ för att ge ledningen insikt i utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft34"&gt;Figur 8.1 Forsvarets forskningsinstitut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;: &lt;/SPAN&gt;Försvarsavdelningen i Oslo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft9"&gt;FFI leds av en styrelse som är ansvarig för verksamheten. Den dagliga verksamheten leds av en administrerande direktör. I forsk- ningsmässiga frågor inhämtar institutet råd från Forsvarets forsk- ningspolitiske råd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft9"&gt;I samarbete med försvaret behandlas de olika projekten i För- svarets forskningsforum. Kontakten med försvaret stärks ytter- ligare genom årliga möten med försvarsdepartementet, försvars- staben och försvarsgrenarna. Vid dessa möten redovisas försvarets behov av forskning och utveckling samtidigt som institutet redo- visar sina förslag till olika projekt för att möta olika behov, även de som kommer från t.ex. industrin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft9"&gt;Institutet har cirka 700 anställda och erhåller en grundbudget på 163 miljoner NOK, vilket anslås av försvarsdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft21"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Anslaget utgör kostnaden för att upprätthålla förmågan till bas- forskning. Institutet har även intäkter dels från projekt inom för- svaret på cirka 400 miljoner NOK och dels från externa beställare, framför från försvarsindustrin, på cirka 75 miljoner NOK. Verk- samheten har de senaste fem åren ökat med cirka 15 procent när det gäller antalet anställda medan intäkterna har ökat med cirka 30 procent. Institutet levererar cirka 500 forskningsårsverk per år (dvs. forskare och ingenjörer som levererar timmar in i projekt). Institutet genomför eller deltar i cirka 110 projekt per år och de flesta projekten löper över en tre års period. Institutet levererar varje år en årsrapport och en fyraårig forskningsplan som visar bredden, de överordnade målen, utmaningarna och resultatet av verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft9"&gt;I Norge utgör forskning och utveckling mellan &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; procent av försvarsbudgeten. Institutet har dock inte några särskilda eko- nomiska resurser för att lösa akut forskning utan sådana insatser kräver ny finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Norge har traditionellt haft ett relativt brett internationellt sam- arbete inom försvarsforskningen. Samarbetet omfattar stora nationer som USA och Storbritannien men också mindre nationer som Neder- länderna och Sverige. Under de senaste åren har försvarssamarbetet mellan de nordiska länderna fått ökad politisk vikt och forskningen är en del av initiativet. Institutet bedömer dock att det finns det stora utmaningar för försvarsforskningen i små länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft44"&gt;Institutet för försvarsstudier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Institutet för försvarsstudier (IFS) inrättades 1980 och är en del av Försvarshögskolan. Institutet har som huvuduppgift att bedriva forskning inom området säkerhetspolitik och försvaret i ett total- försvars- och samhällsperspektiv. Institutet arbetar framför allt med grundforskning inom det säkerhetspolitiska området, den synergi som uppstår i fältet mellan den historiska och nutids- orienterade forskningsmiljön i områden norsk, europeisk och transatlantisk försvars- och säkerhetspolitik och med att fylla tom- rummet mellan den militära kompetensen och universitetens kompetens inom humaniora och samhällskunskap. Verksamheten bygger i stort på att förmedla kunskapen genom publicering av skrifter, genomförande av seminarier och deltagande i konferenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft21"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336258x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td22"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td96"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p767 ft9"&gt;Institutet har 21 anställda på heltid och 17 anställda på projekt- basis. Utöver detta har de flera master- och seniorstipendiater och gästforskare som är knutna till institutet för kortare eller längre perioder. Institutet har en budget på cirka 40 miljoner NOK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Materielförsörjning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft9"&gt;Försvarsdepartementet styr materielanskaffningen genom att ange olika rambetingelser. Konceptet för materielanskaffning av ny materiel till försvaret, eftersträvas att följas vid all anskaffning, se figur 8.2. Vid stora eller omfattande anskaffningar såsom radar- system, fartyg, stridsflyg, stridsfordon m.m. följs denna process. Det innebär att det finns en inneboende känslighet för budgetför- ändringar vilket inte sällan lett till att anskaffningar flyttats fram och åter i tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft9"&gt;Den förändrade situationen, från att försörja och vidmakthålla ett försvar som skulle användas nationellt, har resulterat också i ett behov av en mer händelsebaserad anskaffning. Plötsligt förändrade behov, t.ex. i insatsen i Afghanistan, kan leda till s.k. snabbanskaff- ning för att minska risken för de egna soldaterna, vilket ofta leder till lösningar där anskaffning görs av vad som är tillgängligt på marknaden och genom snabba politiska beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft34"&gt;Figur 8.2 Materielanskaffning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;: &lt;/SPAN&gt;Försvarsavdelningen i Oslo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft21"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Beslutsmandaten är reglerade i termer av investeringens/anskaff- ningens storlek där gränserna fastställs varje år och således kan ändras. För närvarande gäller att investeringar överstigande 500 miljoner NOK beslutas av Stortinget, upp till 500 miljoner NOK får beslutas av försvarsministern och anskaffningar upp till 75 miljoner NOK får beslutas av behörig tjänsteman på Försvars- departementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Försvarschefen har dock rätt att i synnerliga undantagsfall, kopplat till trängande behov för pågående insatser, fatta beslut om anskaffningar av befintliga produkter upp till 150 miljoner NOK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Försvarslogistik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;Norge beslutade 2001 att sammanföra hela logistikverksamheten med syftet att åstadkomma rationaliseringar och en effektivisering. Från att ha varit organiserat i olika divisioner och som process- organiserad verksamhet inom en materieldivision och en drift- division har utveckling fortsatt mot att materielanskaffning och logistikverksamhet betraktas som en helhet i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Enligt norska försvarsmaktens definition är försvarslogistik skapande och användande av materiel, tjänster, och underhåll till stöd för militära operationer. Det omfattar både utbildning, plan- läggning och genomförande av följande verksamheter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;anskaffning, lagerhållning och fördelning av materiel och under- håll,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;förebyggande underhåll, bärgning och reparationer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;transport och evakuering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;sjukvårds- och veterinärtjänst,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;bygg- och anläggningstjänst,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;förplägnad och inkvartering samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;administration för att kunna anskaffa och förmedla tjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft21"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336260x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td22"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td96"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft44"&gt;Försvarets Logistikorganisation (FLO)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Huvuddelen av den samlade logistikverksamheten är i dag samlad under Försvarets Logistikorganisation (FLO) och gemensamt för FLO:s uppgifter är att organisationen ska stödja styrkepro- ducenterna&lt;A href="#page_260"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och försvarets operativa enheter nationellt och inter- nationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft16"&gt;FLO:s tidigare organisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;FLO:s centraliserade organisation etablerades 2005 varvid ansvaret för olika regionala stödfunktioner överfördes från försvarsgrenarna till FLO. Detta medförde att verksamheten kom att omfatta allt från materielinvesteringar till förplägnad i garnisoner och på baser. FLO blev därigenom försvarets centrala och i princip enda aktör på logistikområdet. FLO kom att disponera ungefär hälften av för- svarsbudgeten och hade cirka en tredjedel, dvs. omkring 5 900, av försvarets anställda. Det mesta av försvarets logistikverksamhet var således samlat i en organisation i syfte att uppnå rationaliserings- vinster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft9"&gt;FLO:s verksamhet kom dock att uppfattas som omfattande, mångfacetterad och komplex vilket medförde att anskaffning och förvaltning av försvarets materiel kom i skymundan, samtidigt som organisationens storlek och komplexitet uppfattades medföra flera ledningsmässiga utmaningar. Därtill ansåg de olika försvars- grenarna att det fanns små möjligheter att lokalt hantera mer nära- liggande prioriteringar av verksamheten. Vidare upplevdes från vissa håll att det fanns oklara gränssnitt mellan FLO och armén vid internationella insatser. Den norska regeringen såg det därför som nödvändigt att vidareutveckla FLO för att möjliggöra ett starkare fokus på organisationens kärnverksamhet, dvs. att anskaffa, vid- makthålla och leverera materiel och underhåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft16"&gt;FLO:s nuvarande organisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;2009 beslutades därför att ändra organisationen genom att återföra delar av den lokala/regionala logistikverksamheten till försvars- grenarna. Denna förändring genomfördes våren 2010 vilket innebär&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;I Norge är försvarsgrenscheferna (Generalinspektörerna för armén, marinen och flyg- vapnet) ansvariga för förbandsproduktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft21"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336261x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;att det i dag finns liten eller ingen utvärdering om önskad effekt har uppnåtts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;FLO ansvarar i dag för försvarets materielupphandlingar, större underhåll och uppgraderingar av utrustning och materiel samt för- sörjningstjänsten vilket bl. a. innebär att centrallager m.m. är kvar under FLO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;FLO har ett s.k. systemansvar för all materiel i försvaret vilket innebär ett komplett ansvar för materielens hela livscykel. FLO ska således vara en kapacitetsorganisation som ska stödja gemensam verksamhet, arméstridskrafterna, marinstridskrafterna och flyg- stridkrafterna. Huvudfokus kan sägas vara att genomföra materiel- anskaffning, drift av materielsystem med ett livscykelperspektiv samt avveckling av materiel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft9"&gt;Beslutet innebär att FLO i dag har drygt hälften av den ursprung- liga organisationen och består av cirka 3 100 anställda, av vilka en tredjedel utgörs av militära befattningar och resterande är civila befattningar. Syftet med den genomförda förändringen var inte att spara pengar eller minska personal utan att skapa möjlighet till bättre fokus samt ge chefer på lokal nivå möjlighet att åstadkomma optimala lösningar lokalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft34"&gt;Figur 8.3 Försvarets logistikorganisation (FLO)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;: &lt;/SPAN&gt;Försvarsavdelningen i Oslo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft9"&gt;I den nya organisationen har det varit viktigt att stärka det materiel- mässiga understödet av försvarets operativa verksamhet. Verk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft21"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td22"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td96"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft9"&gt;samheten har organiserats i systemområden för &lt;NOBR&gt;land-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;sjö-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;luft-,&lt;/NOBR&gt; gemensamma samt informations- och kommunikations- (IKT) system. Organisationen syftar till att tydliggöra och sammanhålla materielinvesteringar, ägarskapsförvaltning, ingenjörtjänster och fackmyndighetsrollen inom försvarets hela spektrum av materiel- system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Organisationen förutsätts förenkla ledningen av verksamheten, förbättra möjligheten till ledning och koordinering internt samt kunna ta ett bättre ansvar för materielsystemen ”från vaggan till graven” och vara en kontaktpunkt för användarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft9"&gt;FLO verksamhet omspänner drygt 40 procent av försvars- budgeten varav cirka hälften &lt;NOBR&gt;(8–8,5&lt;/NOBR&gt; miljarder NOK) går till anskaff- ning och cirka hälften går till drift och underhåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft9"&gt;Verkstäder för tyngre och mer omfattande underhåll är kvar i FLO:s linjeorganisation. Det är inom dessa verksamhetsområden som de största möjligheterna till integration och samarbete med industrin och bi- och multilaterala samarbeten bedöms finnas och som underlättas genom att de finns samlade under en och samma chef.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft9"&gt;FLO har totalansvar för den övriga försörjningstjänsten inom försvaret vilket omfattar anskaffning, lagring, distribution och leverans varor och tjänster. Primärt rör sig detta om ut- och inleverans av personlig utrustning och drifttjänster. Det har etablerats en genom- gående försörjningsprocess i FLO för att säkerställa ett helhets- ansvar för försörjningstjänsten. Försörjningslagren och försvarets anskaffning av varor kan då sammanhållas under ett ansvar och där- med ge mer effektiv och enhetlig ledning av lagerhållning i för- svaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft9"&gt;Även drift och underhåll av försvarets olika ledningssystem är kvar under FLO. Dock kommer sådan verksamhet som kan kopplas till det som benämns NBF (Nätverksbaserat försvar) att inordnas under en ledningsinspektör som får ett överordnat ansvar för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft9"&gt;I samband med den senaste organisationsförändringen framhölls som ett motiv till förändringen att det bara är genom en samman- hållen syn och sammanhållen verksamhet som man uppnår både effektivitet och rationalitet. Det påpekades att svårigheterna ligger inte i de skilda faserna utan i övergången dem emellan. Materiel ska modifieras, renoveras och förrådsställas för kortare eller längre tider och det är i övergången mellan dessa faser och den normala driften som svårigheterna uppstår och då gäller det att ha en sam-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft21"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;manhållen bild över verksamheten för att kunna uppnå störst effekt på kortast tid. Genom att ha kontroll på materiel i dess olika faser, konfigurationen på materielen och de underhållsåtgärder som behöver vidtas så får man också ”bättre kontroll på ekonomin”. Styrkan i att ha en organisation som svarar för investering, drift och avveckling kan därför inte överskattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;I samband med förändringen värderades även alternativet att flytta in FLO under försvarsdepartementet vilket dock inte gjordes med huvudmotivet att logistiken är en central del av försvarschefen insatsförmåga. Eftersom FLO alltjämt lyder under försvarschefen innebär förändringen att FLO i huvudsak kommer att fokusera på materielrelaterade frågor ur ett livscykelperspektiv, vilket bedöms skapa bättre förutsättningar för försvarsdepartementet att följa upp verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft16"&gt;Försvarets materieltillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Försvarets materieltillsyn flyttades från FLO till försvarsstaben i syfte att ge försvarschefen ett organ som delvis kan kvalitetssäkra FLO åtgärder inom materielområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft44"&gt;Lokalt underhåll och övrig försörjning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;I den verksamheten som bedrivs inom en garnison eller bas har underhållet återgått till den störste lokale brukaren (garnisonschef som lyder under försvarsgrenschef) med avsikten att ge denne bättre möjlighet att säkerställa att förbandet har tillräcklig kvantitet av och kvalitet i den materiel som används för utbildning av för- band. Det förbandsnära underhållets personal ska därmed också få en större känsla för att tillhöra samma förband, vilket underlättar rekrytering till internationella insatser. I dag finns det personal som i insatsorganisationen bemannar olika enheter vid insats och övning men som inte tillåts arbeta med samma verksamhet på basen utan där hanteras underhållet av civilanställd verkstadspersonal. Detta vill man ändra på så att insatsorganisationen hamnar i fokus och rätt personal följer förbandet vid insats och övning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft21"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336264x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td22"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td96"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft44"&gt;Försvarsindustrin – Outsourcing&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Den norska försvarsindustrin är i många fall delvis statsägd vilket gör att näringsdepartementet har intressen i försvarets olika anskaff- ningar. Utgångspunkten är att norsk industri genom motköp ska garanteras samma summa som satsas i anskaffning av utrustning från andra länder. Detta förhållande gäller anskaffningar av en viss volym (normalt överstigande 50 miljoner NOK), medan små kom- pletteringsanskaffningar eller system som inte överskrider en viss summa hanteras utan dessa krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;Motköpskravet har, enligt uppgift, varit mycket framgångsrikt för norsk industri och bidragit till att Norge utvecklat produkter som givit en spridningseffekt utanför den rent militära arenan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Utkontraktering av verksamhet från försvaret till industrin bedöms under perioder med lägre omsättning kunna bidra till att vidmakthålla en försvarsindustriell förmåga att underhålla och till- verka ett visst materielsystem samtidigt som de skulle innebära reducerade kostnader för försvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft9"&gt;I Norge har dock nuvarande regering, med stöd från FLO, kon- staterat att det är inom få områden som det blir billigare att låta industrin ta ansvar för underhåll av system på mer regelbunden basis. Detta sägs grundas på att industrin drivs av ett vinstintresse vilket gör att de måste göra samma sak effektivare än t.ex. för- svarets verkstäder för att skapa utrymme för vinst. Bedömning är då i stället att om industrin klarar det så måste försvaret kunna göra samma effektivisering och därmed nå samma effekt till lägre kost- nad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft9"&gt;När det gäller verksamhet där industrin har flera kunder så kan det dock bli billigare för försvaret att avveckla sin egen förmåga eller verksamhet och istället köpa t.ex. taxitjänster, underhåll av personbilar, vissa transporter m.m.&lt;A href="#page_264"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;På sikt bedöms dock de ökade kostnaderna vid anskaffning och drift, samtidigt som man vill bibe- hålla industriell förmåga, att bidra till att även Norge kommer se mer till möjligheten att lägga mer underhåll på industrin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Ett exempel där man dock har haft en delvis annan syn är kopplat till deltagandet i operation Atalanta i Adenbukten, där man lät Wilhelmsen Shiping svara för hela försörjning av den deltagande fregattens behov m.m. Det var naturligt då de har ett stort kontaktnät i de olika aktuella hamnarna och då de även stödjer försvaret med transporter till Afghanistan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft21"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZB336/GZB336265x1.jpg" style="width:435px;height:484px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p211 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Nederländerna&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_265"&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;I Nederländerna är regeringskansliet och myndighetsstrukturen mer integrerad än i Sverige med ett departement (”de Bestuurs- staf”) under ministern som är mer jämförbar med andra nationers Ministry of Defence (MoD). MoD i Nederländerna innefattar även de strategiska myndighetsnivåerna och består av cirka 2 000 per- soner med en driftsbudget på 120 miljoner euro.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft34"&gt;Figur 8.4 Nederländernas försvarsorganisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;: &lt;/SPAN&gt;Sveriges reseattaché i Haag&lt;SPAN class="ft95"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft9"&gt;Försvarschefen med försvarsstab utgör en del av MoD. Ansvaret för försvarschefen omfattar operativ kravställning, operativ styr- ning av försvarsgrenarna samt insatser. De fyra försvarsgrenarna finns samlade i ett operationellt kommando underställt MoD.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Parallellt med det operationella kommandot finns två stödjande försvarsgrensgemensamma enheter (organisationer) som styrs av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Redovisningen angående Nederländerna bygger på underlag från Sveriges reseattaché Haag &lt;NOBR&gt;2010-10-18&lt;/NOBR&gt; bet. Ö008/2010 (”&lt;SPAN class="ft51"&gt;RFI svar på begäran av Utredningen om framtida försvarsstrukturer&lt;/SPAN&gt;”).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft21"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td22"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td96"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p782 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;MoD. Den ena, benämnd &lt;/SPAN&gt;”de Defensie Materieel Organisatie”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft9"&gt;(DMO), arbetar med materiel och därtill kopplade logistikfrågor. Den andra, benämnd ”&lt;SPAN class="ft16"&gt;het Commando DienstenCentra” &lt;/SPAN&gt;(CDC) är en övergripande organisation för övrigt stöd och tjänster. Vidare finns forskningsorganisationerna &lt;SPAN class="ft16"&gt;”Toegepast Natuurwetenschappelijk Onderzoek instituut” &lt;/SPAN&gt;(TNO) och flygforskningsorganisationen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft16"&gt;”Netherlands Aerospace Laboratory” &lt;SPAN class="ft9"&gt;(NLR).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Forskning och utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;Med försvaret som en viktig kund finns dels forsknings- organisationen TNO och dels &lt;NOBR&gt;(flyg-)&lt;/NOBR&gt; forskningsorganisationen NLR.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;TNO är en bred organisation som arbetar med innovations- och forskningsfrågor i Nederländerna inom flera andra områden än försvar och säkerhet och är därmed en resurs för flera olika politik- områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft9"&gt;TNO hade 2009 en total omsättning på 576 miljoner euro och har totalt cirka 3 900 anställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;TNO och NLR har en affärsmässig relation till MoD. Dock finns det anslagsposter i försvarsbudgeten på cirka 65 miljoner euro till de båda organisationerna för programfinansiering och kon- traktsbunden forskning i syfte att vidmakthålla en ”kunskapsbank”. När försvaret eller DMO lägger forskningsbeställningar tillkom- mer kostnader som belastar den beställande parten. Den priori- terade uppgiftsställningen till organisationerna är att stödja för- svaret med riktad forskning och utveckling samt de i försvars- industristrategin utpekade forskningsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft9"&gt;För närvarande pågår ett arbete i Nederländerna syftande till en reduktion med 20 procent av kostnaderna för i första hand forsk- ning, där medvetna val ska göras genom att utpekade kompetens- områden avvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Materielförsörjning och logistik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft44"&gt;DMO&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;DMO verkar som en försvarsmaktsgemensam enhet och ansvarar för anskaffning, vidmakthållande samt avveckling av materiel och inter- nationellt materielsamarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Den del av DMO som styr policy, övergripande materielprocess och internationella materielsamarbeten är organisatoriskt en del av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft21"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;MoD. Operativa kravställningar från försvarschefen omsätts av DMO till förmågekrav och styrningar för materiel och underhåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft16"&gt;Materielprocessen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;DMO ansvarar för materielprocessen (DMP) inklusive policy för logistik, inriktning av forskning och utveckling. DMP finns utför- ligt beskriven och stadfäst genom överenskommelse mellan MoD och parlamentet. Processen utvärderas årligen och när endera parten så påkallar genomförs en revision av processen. Processen kan sägas ha två syften, dels resulterar den i en årlig transparent redovisning till parlamentet, dels garanterar den att såväl den fastlagda materielanskaffningsstrategin som försvarsindustri- strategin efterkoms på ett strukturerat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft9"&gt;Processen som är iterativ bygger på fem väl definierade besluts- steg med tydliga mål. Gränser i ekonomiska termer, eller andra anledningar finns specificerade för vilka processteg som ska genom- föras. Noterbart är att det i processbeskrivningen betonas aspekter som behov av avsteg för uppkomna insatsbehov, kommersiella aspekter med behov av sekretess, betoning av Nederländernas för- svarsindustriella möjligheter, internationella samarbeten m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft16"&gt;Logistik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Inom DMO finns en logistikenhet som ansvarar för allt logistiskt stöd och strategisk förrådshållning ner till nivån förbandsknutet underhåll vilket genomförs av försvarsgrenarna och dess förband. Strävan är att i samband med anskaffning även upphandla logistiskt stöd från industrin, även kopplat till insatsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;DMO består av cirka 6 000 personer med en driftsbudget på cirka 235 miljoner euro. Verksamhetens omsättningen är cirka 2,3 miljarder euro.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;Det försvarsgrensanknutna underhållet, samt logistikstöd till insatser, leds av och genomförs inom respektive försvarsgren. Inom armén är cirka 6 500 personer organiserade för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft21"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td22"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td96"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Övrigt stöd och tjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft44"&gt;CDC&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;CDC bildades genom sammanslagning av flera mindre enheter 2005. CDC är en mycket bred tjänste- och stödleverantör till hela för- svarsorganisationen inom bl.a. områdena;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;informations- och ledningssystem (såväl operativa som verk- samhetsledningssystem (SAP under införande)),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;transporter, såväl strategiska som övriga,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;HR,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;sjuk- och hälsovård,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;infrastruktur,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;officersutbildning (FHS),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft9"&gt;CDC har cirka 13 000 anställda, 130 miljoner euro erhålles som en budgetpost för interna verksamheter, därutöver erhålls 1,1 miljarder euro i så kallade programutgifter. Om detta utgör full kostnadstäck- ning eller om det därutöver även finns kostnader som är intäkts- finansierade är inte klarlagt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft44"&gt;Ledning, styrning och organisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;I de länder som studerats kan det konstateras stora skillnader i den övergripande förvaltningsstrukturen. Finland kan sägas ha en struktur som är mest lik Sverige med en tydlig delning mellan den politiska nivån och myndighetsnivån. Norge har inordnat försvars- chefen i försvarsdepartementet medan staben finns utanför, med en organisation som väl speglar försvarsdepartementets. Neder- länderna har en helt integrerad försvarsministerie- och myndighets- ledningstruktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft9"&gt;Lednings- och styrningsmässigt finns således såväl likheter som skillnader mellan de olika länderna. Interaktionen mellan parla- mentsnivån och regeringsnivån är tydlig, om än olika utformad. Oftast föreligger fleråriga försvarspolitiska inriktningar som beslutats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft21"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;i Riksdagen/Parlament till grund för den mer direkta styrningen och ledningen, samtidigt som det kan sägas finnas väl etablerade och formaliserade processer vid större anskaffnings- eller investerings- beslut där respektive parlament i vissa fall ytterst har beslutsrätten. Den kollektiva regeringsmakten som vi känner från Sverige är mer att ses som ett undantag och istället kan betydligt större mandat sägas vara kopplade direkt till statsrådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Skillnaderna organisatoriskt är också relativt stora jämfört med Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;I Finland finns det fortfarande en tydlig uppdelning i tre för- svarsgrenar när det gäller materiel- och logistikverksamheten, t.ex. så har varje försvarsgrenschef ”ett eget materielverk” och det finns en logistikorganisation som kan sägas vara inriktad mot Finlands mer territoriella fokus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;I Norge är rollen för försvarsgrenscheferna att vara förbands- producenter med lokalt/regionalt logistikansvar medan materiel- och logistikverksamheten på den centrala nivån är samordnad i en separat organisationsenhet underställd försvarschefen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;I Nederländerna är försvarschefen en operativ kravställare gente- mot de särskilda och försvarsgrensgemensamma materiel- och logi- stikorganisationerna som lyder direkt under försvarsministeriet. Där- utöver utövar försvarschefen operativ styrning av insatser och för- svarsgrenarna, vilka sin tur svarar för förbandsanknutet underhåll och logistikstödet till pågående insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;Det kan vidare konstateras att försvarslogistikens olika delar är personalkrävande i de studerade länderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;I Finland består de tre försvarsgrensanknutna materielverken av cirka 2 500 anställda. Därutöver finns den strategiska företags- partnern Millog Oy.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;I Norge består FLO av 3 100 anställda och till detta ska läggas de lokala och regionala logistikverksamheter som är underställda respektive försvarsgren. Hur pass personellt omfattande dessa är, samt vilka delmängder som är insatsorganisationsbundna är dock inte klarlagt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;I Nederländerna har de två centrala och försvarsmakt- gemensamma organisationerna DMO och CDC cirka 19 000 anställda. Därutöver finns det logistikverksamheter inom försvars- grenarna där det bara inom armén bedöms finnas cirka 6 000 personer knutna till detta. Hur stor del av dessa som utgör eller ingår i insatsorganisationen är dock inte klarlagt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft21"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td22"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td96"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft44"&gt;Forskning och utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;Jämfört med Sverige så finns det i alla de tre länderna likheter vad gäller forskningsinstitut med försvarsmakten som huvudkund/- beställare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;I Finland är det en relativt sett liten organisation som kan sägas vara en integrerad del med försvarsmakten och därmed i huvudsak finansierad inom ramen för försvarsmaktens anslagsmedel. Dess- utom genomförs det vissa forsknings- och utvecklingssatsningar inom de försvarsgrensanknutna materielverken. En mycket begränsad del av omslutningen kommer från externa kunder utan- för försvaret, dock arbetar man aktivt med att söka finna partner- liknande forskningsprojekt med universitet och näringsliv inom vissa områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft9"&gt;I Norge och Nederländerna finns det särskilda institut skilda från respektive försvarsmakt men underställda respektive försvars- departement. Utöver en begränsad anslagsdel som tilldelas från regeringen, för viss grundforskning men också för att skapa möjlig- het att skapa och vidmakthålla viss grundläggande kompetens, finns i huvudsak en affärsmässig relation gentemot försvarsmakten. I båda länderna har instituten i inte obetydlig omfattning även externa beställare, såväl från andra politikområden och departement som internationella och industriella beställare. Såväl i Finland som i Norge genomförs också, precis som i Sverige, viss forskning vid respektive lands försvarshögskola, i båda fallen dock i begränsad omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft9"&gt;I Norge har verksamhetens omfattning &lt;SPAN class="ft16"&gt;ökat &lt;/SPAN&gt;under senare år och huvuddelen av de projekt som drivs är fleråriga. Årligen redovisas såväl en årsrapport som en plan för de kommande fyra åren. I Nederländerna är den aktuella situationen delvis den motsatta där man nu söker &lt;SPAN class="ft16"&gt;minska &lt;/SPAN&gt;kostnaderna med 20 procent genom att ta bort vissa forskningsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft44"&gt;Materielprocessen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Materielanskaffningen är reglerad i de studerade länderna bl. a. i form av termer som processer, interaktion och beslutsmandat. Det kan noteras att beslutsmandaten i de studerade länderna i princip enbart återfinns på den politiska nivån medan de i Sverige, om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft21"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;regeringen inte särskilt anvisat annat i myndigheternas reglerings- brev, är delegerade till myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;I Finland har försvarsministern att förhålla sig till den beslutade vitboken vilken är att betrakta som en av Riksdagen godkänd materielplan för en fyraårs period. Undantag från detta finns för upphandlingar som understiger fyra miljoner euro, i vilket fall försvarsmakten får fatta beslut om anskaffning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;I Norge fastställs årligen beslutade investeringsnivåer, vilka sedan ligger till grund för beslutsmandaten. Större anskaffningar, normalt överstigande 500 miljoner NOK, måste underställas Stor- tinget för beslut. Försvarschefen får i undantagsfall fatta beslut i ärenden upp till 150 miljoner NOK under förutsättning att det angivna behovet är direkt kopplat till pågående insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;I Nederländerna är processen mellan Parlamentet och försvars- ministeriet reglerad i syfte att aspekter såsom transparens, inter- nationella samarbeten och försvarsindustriell påverkan ska kunna följas. Processen revideras årligen, men kan även revideras när ena parten påkallar det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Gemensamt för de studerade länderna är att anskaffningar av större eller komplexa system som bedöms komma att få stor påverkan ekonomiskt eller pågå under flera år särskilt ska värderas. Det är dock inte helt tydligt hur själva anskaffningsinvesteringen vid beslutstillfället värderas gentemot den beräknade livscykelkost- naden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft44"&gt;Försvarslogistik och livscykelperspektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;I de tre studerade länderna kan begreppet försvarslogistik, i dess mening att sammanhålla materielförsörjning och logistikverk- samhet under anskaffnings- och vidmakthållandefaserna, anses vara implementerat. I princip finns det ingen uppdelning mellan en materielförsörjningsprocess och en logistikverksamhetsprocess. Vissa uppdelningar förekommer dock där ”enklare” logistik- verksamhet emellanåt tillhandahålls av särskilda enheter eller lokalt/regionalt anknutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Finland är det land som har gått längst i samverkan med näringslivet genom att ett särskilt statligt dominerat bolag skapats med vilket försvaret knutet ett strategiskt och flerårigt partner- skapsavtal för underhåll av tyngre &lt;NOBR&gt;(armé-)materiel&lt;/NOBR&gt; samt avancerade vapensystem. I Finland hålls också livscykelansvaret ihop, dock&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft21"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td22"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td96"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft9"&gt;finns det en uppdelning mellan respektive försvarsgren och därmed kan det något förenklat sägas finnas tre parallella processer bero- ende på materielsystemens hemvist. I Norge har FLO ett system- ansvar för all materiel i försvaret vilket innebär ett komplett ansvar för materielsystemens hela livscykel. Förbandsanknutet underhåll kopplat till förbandsproduktion har dock nyligen återförts till lokal/regional nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft9"&gt;I Nederländerna svarar organisationen DMO för materielens hela livscykel omfattande anskaffning, vidmakthållande och avveckling. Det är inom DMO som försvarschefens operativa krav omsätts till styrningar och målsättningar för materielsystemen, det logistiska stödet och underhållet inklusive strategisk förråds- hållning. I samband med anskaffningar eftersträvas att logistiskt stöd under vidmakthållandefasen ska ingå i upphandlingen. Parallellt med DMO finns det även en försvarsmaktsgemensam tjänste- och stöd- leverantör direkt under försvarsministeriet för &lt;NOBR&gt;icke-materiel-&lt;/NOBR&gt; anknuten logistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft9"&gt;Det kan noteras att inom ramen för materielanskaffningen är livscykelperspektivet betonat i samtliga studerade länder. Före- komsten av en sammanhållen försvarslogistikprocess kan därför också sägas innebära att livscykelperspektivet i processen är fram- trädande. Detta förhållande anges även i mer uttryckliga termer som varande en mycket viktig och avgörande faktor ur såväl ett kostnads- som tillgänglighetsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft44"&gt;Effektivitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft9"&gt;En berättigad fråga att ställa i detta sammanhang är om materiel- och logistikverksamheten i de studerade länderna kan anses vara mer effektiv än den nuvarande svenska modellen? Detta är dock en frågeställning som inte enkelt låter sig besvaras. En grundläggande aspekt i detta är hur effektivitet ska mätas. Är det i tid från initiering till operativ nytta, eller är det i termer av kost- nad/materielsystem/driftår, eller är det i kostnaderna för berörda organisationer/myndigheter i förhållande till faktiska leverantörs- kostnader för anskaffning respektive drift av materiel?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;Andra faktorer som värderas i respektive nations överväganden är t.ex. leveranssäkerhet, internationella samarbeten och inter- nationella beroenden, vilka kan värderas säkerhetspolitiskt olika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft21"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Därtill kan näringspolitiska och industriella hänsyn vara styrande ur ett nationellt helhetsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft44"&gt;Försvarsindustriella aspekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Såväl nationell försvarsindustri som försvarsindustriella aspekter kan sägas vara viktiga delfaktorer inom ramen för försvarslogistik- verksamheten i de studerade länderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;I Finland har den industriella aspekten varit särskilt betydelse- full inom ramen för tyngre och mer komplexa materielsystems vid- makthållandefas i form av ett strategiskt partnerskap med försvars- makten. Ett partnerskap som initierats från statlig nivå genom bildandet av ett särskilt bolag, Millog Oy, i vilken det statligt dominerade företaget Patria är största delägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;I Norge är den industriella aspekten tydlig och om nationell industri inte utgör leverantör vid anskaffning ska som regel mot- köp garanteras. Däremot präglas synen i Norge av viss skepsis till att låta industrin ta ansvar för underhåll av materielsystem då det enligt norsk uppfattning inte kan klargöras att den kan göra det effektivare eller billigare. Denna syn har dock till del kommit att förändras, och bedöms allt mer komma att förändras, vid genom- förande av insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft9"&gt;I Nederländerna är en formell försvarsindustristrategi framtagen som bl.a. används som referens mot vilken materielanskaffningar prövas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;I vad mån de studerade ländernas olika förhållningssätt till för- svarsindustriella frågeställningar kan sägas gynna det aktuella landets försvarsmakter ligger utanför utredningen bedömning, däremot kan konstateras att såväl försvarspolitiska som närings- politiska motiv påverkar ländernas ageranden i försvarsindustriella frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft21"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336274x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;9 Det framtida försvaret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Utgångspunkter, m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft9"&gt;I kapitel 2, &lt;SPAN class="ft16"&gt;Utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;, anges kortfattat några centrala delar i den försvarspolitiska inriktningen, vilken ligger till grund för utred- ningens direktiv och arbete. I det följande utvecklas detta i syfte att utgöra utgångspunkter för fortsatta resonemang och förslag kring bl.a. annat framtida behov, verksamhetsformer, uppgiftsfördelning och processer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Riksdagen har i juni 2009 beslutat den nya försvarspolitiska inriktningen i enlighet med regeringens proposition &lt;SPAN class="ft16"&gt;Ett användbart försvar&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Mot denna bakgrund har regeringen den 19 november 2009 utfärdat förordning (2009:1204) om ändring i förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten&lt;A href="#page_274"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Regeringen har den 21 december 2009 i regleringsbrevet för budgetåret 2010&lt;A href="#page_274"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;avse- ende Försvarsmakten och i Inriktningsbeslut för Försvarsmakten &lt;NOBR&gt;2010–2014&lt;A href="#page_274"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;närmare angett Försvarsmaktens uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;I ovan nämnda proposition anges den försvarspolitiska inrikt- ningen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft18"&gt;Förmågan till väpnad strid bör utgöra grunden för att upprätthålla och utveckla ett militärt försvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft18"&gt;Målet för det militära försvaret ska fr.o.m. 2010 vara att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige och främja vår säkerhet. Detta ska ske genom att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;hävda Sveriges suveränitet, värna suveräna rättigheter och nationella intressen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;förebygga och hantera konflikter och krig, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Prop. 2008/09:140, bet. 2008/09:FöU10, rskr. 2008/09:292.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Regeringen har utvecklat sin styrning ytterliggare och utfärdat förordning (2010:650) om ändring i förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten med ikraftträdande den 1 augusti 2010 samt förordning (2010:1468) om ändring i förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten med ikraftträdande den 1 januari 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Regeringsbeslut (Fö nr 1), den 21 december 2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Regeringsbeslut (Fö nr 3), den 14 januari 2010, Fö2009/1534/MIL (Slutligt).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft21"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336275x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Det framtida försvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p794 ft18"&gt;- skydda samhället och dess funktionalitet i form av stöd till civila myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft9"&gt;Samma proposition anger därefter följande uppgifter för Försvars- makten:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft18"&gt;Försvarsmakten bör bidra till målen för vår säkerhet och till målen för det militära försvaret genom att enskilt och tillsammans med andra myndigheter, länder och organisationer, lösa följande uppgifter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft180"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;försvara Sverige och främja vår säkerhet genom insatser på vårt eget territorium, i närområdet och utanför närområdet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska territoriet och i enlighet med internationell rätt värna suveräna rättigheter och nation- ella intressen i området utanför detta och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;med befintlig förmåga och resurser bistå det övriga samhället och andra myndigheter vid behov.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft9"&gt;Detta utvecklas därefter i nämnda proposition till krav på operativ förmåga som anges enligt följande;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft18"&gt;Försvarsmakten ska fr.o.m. 2010 ha en operativ förmåga som möj- liggör att Försvarsmakten kan genomföra omvärldsbevakning, insatser och utveckling av insatsorganisationen. Denna operativa förmåga ska uppnås enskilt och tillsammans med andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft9"&gt;Regeringen anger i skäl för sin bedömning kvantitativa och kvalita- tiva termer och mått som bör uppnås inom de tre områdena, omvärldsbevakning, insatser och utveckling&lt;A href="#page_275"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. I propositionen anges inga uppgiftsställningar eller explicita mål för de övriga här berörda myndigheterna. I stället ger regeringen sin syn i övergripande verk- samhetstermer i avsnitt 6.6 &lt;SPAN class="ft16"&gt;Materielförsörjning och logistik &lt;/SPAN&gt;respek- tive i avsnitt 6.7 &lt;SPAN class="ft16"&gt;Forskning och utveckling&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Prop. 2008/09:140, s. &lt;NOBR&gt;39–44.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft21"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336276x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td234"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td235"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Det framtida försvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p801 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Förändringar avseende uppgifter och krav samt insatsorganisation och beredskap&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Uppgifter för, och krav på, Försvarsmakten 2008 respektive 2010 och framåt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft9"&gt;Uppgifterna till Försvarsmakten för 2008 framgår i då gällande instruktion&lt;A href="#page_276"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;där det anges följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft18"&gt;1 § Grunden för Försvarsmaktens verksamhet ska vara förmågan till väpnad strid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft18"&gt;2 § Försvarsmakten ska kunna försvara Sverige mot väpnat angrepp var det än kommer ifrån. Hela Sverige ska kunna försvaras. Försvarsmakten ska hävda Sveriges territoriella integritet. Försvarsmakten ska bidra till fred och säkerhet i omvärlden genom att kunna genomföra och lämna stöd till fredsfrämjande operationer och säkerhetsfrämjande samarbete samt kunna lämna stöd till humanitär verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft18"&gt;Försvarsmakten ska bidra till att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred genom att kunna samverka med andra myndigheter och kunna ställa resurser till förfogande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft9"&gt;I regleringsbrevet för budgetåret 2008 avseende Försvarsmakten&lt;A href="#page_276"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;framgår målet för politikområdet samt målet avseende den opera- tiva förmågan enligt nedan:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft18"&gt;1.2 Politikområde Försvar Mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft18"&gt;Målet för politikområdet är att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;bidra till att hantera och förebygga kriser i vår omvärld,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;hävda vår territoriella integritet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;försvara Sverige mot väpnat angrepp och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;värna civilbefolkningen och säkerställa de viktigaste samhällsfunk- tionerna vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft18"&gt;1. Operativ förmåga Mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft18"&gt;Målet för verksamhetsområdet är att utveckla insatsorganisationen i enlighet med de krav på operativ förmåga som riksdagen har beslutat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft18"&gt;Kraven på operativ förmåga som ställs på Försvarsmakten är att: Förmåga I – Hävda Sveriges territoriella integritet och bidra till att förebygga och hantera kriser i vår omvärld genom att medverka i fredsfrämjande insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Förordning med instruktion för Försvarsmakten (2007:1266).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Regeringsbeslut (Fö nr 7) den 19 december 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft21"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336277x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Det framtida försvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p813 ft18"&gt;Förmåga II – Förmåga att vid ett försämrat omvärldsläge kunna hantera händelseutvecklingar och hot som kan drabba Sverige samt kunna öka förmågan till internationella insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft18"&gt;Förmåga III – Efter allvarlig och varaktigt försämrad omvärldsutveck- ling och successiva beslut av regering och riksdag kunna utveckla för- måga att möta olika former av mer omfattande militära operationer som hotar Sveriges fred och självständighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft10"&gt;Dessa tre övergripande krav på operativ förmåga bryts därefter ner i krav på delförmågor inom respektive Förmåga I, II och III.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft9"&gt;Uppgifterna till Försvarsmakten 2010 framgår i enlighet med nu gällande instruktion:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;1 Försvarsmakten ska upprätthålla och utveckla ett militärt försvar. Grunden för detta ska vara förmågan till väpnad strid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;2 Försvarsmakten ska kunna försvara Sverige och främja svensk säkerhet genom insatser nationellt och internationellt. Försvarsmakten ska kunna upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska territoriet samt värna Sveriges suveräna rättigheter och nationella intressen utan- för det svenska territoriet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft103"&gt;Försvarsmakten ska med myndighetens befintliga förmåga och resurser kunna lämna stöd till civil verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft18"&gt;Försvarsmakten ska kunna utföra uppgifterna enligt första stycket självständigt, men även i samverkan med andra myndigheter, länder och organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft9"&gt;I regleringsbrevet för budgetåret 2010 avseende Försvarsmakten&lt;A href="#page_277"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;framgår målet avseende den operativa förmågan enligt nedan;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft18"&gt;1 Mål och återrapporteringskrav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft18"&gt;1. Operativ förmåga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft18"&gt;Försvarsmakten ska ha en operativ förmåga som möjliggör att För- svarsmakten kan genomföra omvärldsbevakning, insatser och utveck- ling av insatsorganisationen. Denna operativa förmåga ska uppnås enskilt och tillsammans med andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft10"&gt;Dessa övergripande krav på operativ förmåga bryts därefter ner i krav på delförmågor under fyra rubriker:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;operativ förmåga avseende omvärldsbevakning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;operativ förmåga avseende insatser vid kränkningar, incidenter och terrorism,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Regeringsbeslut (Fö nr 1) den 21 december 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft21"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336278x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td234"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td235"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Det framtida försvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;operativ förmåga avseende insatser vid förebyggande samt hantering av konflikter och krig och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;operativ förmåga avseende utveckling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft9"&gt;Ett antal slutsatser kan dras avseende uppgiftsställningen samt krav på operativ förmåga utifrån denna jämförelse mellan instruktion och regleringsbrev för åren 2008 och 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;För det första kan det konstateras att före den nu beslutade för- svarspolitiska inriktningen hade Försvarsmakten krav på operativ förmåga som var beroende av förändringar i omvärldsläge eller – utveckling. Detta var uttryckt i termer av &lt;SPAN class="ft16"&gt;försämrat omvärldsläge &lt;/SPAN&gt;respektive &lt;SPAN class="ft16"&gt;allvarlig och varaktigt försämrad omvärldsutveckling&lt;/SPAN&gt;. Den sistnämnda var kopplad till det som rubricerades som Förmåga III, vilket innefattade krav på Försvarsmakten att &lt;SPAN class="ft16"&gt;kunna utveckla för- måga att möta olika former av mer omfattande militära operationer som hotar Sveriges fred och självständighet&lt;/SPAN&gt;. Kopplat till detta krav förutsattes &lt;SPAN class="ft16"&gt;successiva beslut av regering och riksdag&lt;/SPAN&gt;. Således var kraven på Försvarsmakten i detta hänseende, att kunna utveckla sin förmåga, beroende av såväl en förändring i omvärlden som beslut av statsmakt- erna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft9"&gt;I nu gällande krav är detta borttaget. Samtliga krav på operativ förmåga, och uttryckta krav på delförmåga i olika avseenden, är i princip gällande med omedelbar verkan. Som ett exempel framgår det under &lt;SPAN class="ft16"&gt;Operativ förmåga avseende insatser vid förebyggande samt hantering av konflikter och krig &lt;/SPAN&gt;att Försvarsmakten ska ha förmåga att &lt;SPAN class="ft16"&gt;efter begränsad förberedelsetid kraftsamla insatsorganisationen för att enskilt och i samverkan med andra kunna möta ett allvarligt militärt hot&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Således innebär nu gällande styrningar och krav att Försvarsmakten &lt;SPAN class="ft16"&gt;ska ha &lt;/SPAN&gt;förmågan, möjligen efter begränsad för- beredelsetid, inte som tidigare &lt;SPAN class="ft16"&gt;kunna utveckla &lt;/SPAN&gt;förmågan. Försvars- makten ska således ha denna förmåga utan att successiva beslut av regering och riksdag förutsätts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft9"&gt;För det andra framgår det i denna jämförelse att i nu gällande instruktion och regleringsbrev görs det inte någon uppdelning mellan nationella och internationella insatser. Tvärtom framgår det att dagens krav på operativ förmåga gäller nationellt, i närområdet och utanför närområdet utan någon distinktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;För det tredje är det värt att notera att i dag är det tydligt uttryckt att samtliga krav på Försvarsmakten ska kunna uppnås enskilt och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Regeringsbeslut (Fö nr 1) den 21 december 2009, s. 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft21"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336279x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Det framtida försvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;tillsammans med andra vilket får anses vara en ökad ambition från statsmakternas sida, vilket i sin tur ställer krav på Försvarsmakten i att kunna ge och ta emot militärt stöd till andra länder och organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Försvarsmaktens insatsorganisation och beredskap&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;I regleringsbrevet för budgetåret 2008 avseende Försvarsmakten redovisas en insatsorganisationstabell som kan sägas omfatta 52 stycken förbandstyper. Detta är dock inte helt rättvisande då reger- ingen i tabellen även i vissa delar valde att redovisa antalet enheter (till exempel anges på en rad Sjöstridsflottiljledning som förbands- typ och därefter anges på en rad antal ytstridsfartyg, motsvarande görs också för antal minröjningsfartyg och antal ubåtar). Tabellen är således inte helt konsistent i att redovisa förbandstyper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;I regleringsbrevet anges vidare dels utformning och beredskap för 2008 dels mål för vad som ska uppnås 2010. Det anges också att utvecklingen ska svara mot kraven på operativ förmåga och delför- måga samtidigt som det anges att &lt;SPAN class="ft16"&gt;uppgiften att genomföra inter- nationella insatser ska vara grundläggande, men inte ensamt dimen- sionerande, vid utformningen av Försvarsmaktens förband&lt;/SPAN&gt;. Det sista kan möjligen synas något märkligt då insatsorganisationens för- band i praktiken aldrig använts som förbandsenheter för inter- nationella insatser. Det har vid samtliga tillfällen i stället satts samman särskilda förband/styrkor (vissa betecknade som väpnade), särskilt angivna och specificerade till innehåll, dels i antal personer och dels i form av en inriktning för vilka enheter/funktioner som ska ingå. Dessa har för en viss tidsperiod tillförts utlandsstyrkan för faktiska internationella insatser och efter genomförd insats har dessa särskilda förband/styrkor avvecklats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft9"&gt;Insatsorganisationen var i regleringsbrevet 2008 uppdelad i insats- förband respektive övriga förband. Insatsförbanden fick ha en bered- skap på högst ett år där Försvarsmakten skulle anpassa den nation- ella beredskapen till kraven på operativ förmåga och delförmåga i olika avseenden. Övriga förband skulle ha en beredskap på mellan ett och tre år och för dessa förband angavs att de &lt;SPAN class="ft16"&gt;utgör en förut- sättning för att kunna skapa och vidmakthålla insatsförbanden&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Det fanns inget krav på att övriga förband skulle kunna göra insatser samtidigt som insatsförbanden. Oaktat att övriga förband tilldelats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Försvarsmaktens regleringsbrev för 2008, s. 6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft21"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336280x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td234"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td235"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Det framtida försvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p253 ft9"&gt;beredskapstider på upp till tre år fanns inte heller några krav på att det totala antalet förband som efter tre år skulle kunna göra en insats skulle vara större än det antal förband som kunde göra en insats efter ett år. Kravet på materiel- och personalinnehåll i övriga förband skulle utgå från detta. Som exempel skulle insatsorganisa- tionen innehålla 6 mekaniserade bataljoner, men enbart 1 1/3 av dessa var insatsförband med en beredskap på max ett år, medan övriga 4 2/3 mekaniserade bataljoner var s.k. övriga förband med en beredskapstid på &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; år och utan krav på att kunna göra insatser samtidigt som insatsförbanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft9"&gt;I regleringsbrevet för budgetåret 2010 avseende Försvarsmakten redovisas en insatsorganisationstabell som kan sägas omfatta 43 för- bandstyper. Den redovisning som fanns 2008 avseende vissa antal ingående enheter är i princip borta, något enstaka exempel finns dock kvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft9"&gt;Den uppdelning som fanns 2008 mellan insatsförband och övriga förband är helt borttagen i och med den nya försvarspolitiska inrikt- ningen. I stället anges att &lt;SPAN class="ft16"&gt;Förbandens närmare utformning, inriktning och beredskap ska svara mot uppgifter och krav på förmåga i enlighet med förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten, den av regeringen fastställda militärstrategiska planeringen samt pågå- ende och planerade internationella insatser&lt;/SPAN&gt;. Regeringen ställer också krav i regleringsbrevet på en återrapportering från Försvarsmakten och det anges att myndigheten ska redovisa de olika krigs- förbandens beredskapskrav samt antalet individer per olika bered- skapsgrader per den 30 juni och den 31 december för det år som regleringsbrevet avser. Försvarsmakten gör en sådan redovisning i sin Delårsrapport 2010&lt;A href="#page_280"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och där går att utläsa att, om hemvärns- förbanden ej medräknas, 18 400 individer har en beredskap på ett år eller mindre medan 15 800 individer har en beredskap som över- stiger ett år (de olika krigsförbandens beredskapskrav redovisas dock inte).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft9"&gt;Regeringen har som komplement till regleringsbrevet fattat ett särskilt regeringsbeslut&lt;A href="#page_280"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och där anvisat Försvarsmakten den fort- satta utvecklingen av insatsorganisationen. Regeringen anger att Försvarsmakten senast till utgången av 2014 ska ha utvecklat insatsorganisationen i enlighet med det försvarspolitiska inrikt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Försvarsmaktens delårsrapport 2010 den 13 augusti 2010, HKV bet. 23 386:63319.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Inriktningsbeslut för Försvarsmakten &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2010–2014,&lt;/NOBR&gt; Regeringsbeslut (Fö nr 3) den 14 januari 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft21"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336281x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Det framtida försvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p823 ft9"&gt;ningsbeslutet, vilket beskrivs i tabellform och omfattar 52 stycken förbandstyper&lt;A href="#page_281"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft10"&gt;Regeringen ställer i detta särskilda beslut krav på insatsorganisa- tionens beredskap enligt följande;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft18"&gt;Senast vid utgången av 2014 ska vid beslut om höjd beredskap&lt;A href="#page_281"&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;huvuddelen av insatsorganisationen vara tillgänglig inom några dagar. Tillgängligheten vid höjd beredskap ska dock inte för något förband överstiga en vecka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft18"&gt;Insatsorganisationen ska utvecklas så att delar av den kontinuerligt är omedelbart tillgänglig för insatser, incidentberedskap m.m. Huvud- delen av förbanden i insatsorganisationen ska 2014 normalt ha en beredskap som understiger tre månader. Inget förband ska normalt ha en beredskap som överstiger sex månader &lt;A href="#page_281"&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft9"&gt;Utifrån denna jämförelse mellan insatsorganisationens utformning och beredskap för 2008 och 2010 kan ett antal slutsatser dras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft9"&gt;Först kan det konstateras att antalet förbandstyper inte skiljer sig åt i någon betydande omfattning, speciellt inte mellan åren 2008 och 2014. Däremot är redovisningen inte helt konsistent då det i vissa fall redovisats antalet ingående enheter vilket senare inte varit fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft9"&gt;För det andra kan det konstateras att insatsorganisationen 2008 var uppdelad i två olika kategorier; insatsförband och övriga för- band. För insatsförbanden var beredskapskravet satt till högst ett år. För övriga förband var beredskapskravet satt till mellan ett till tre år och det ställdes inga krav på att dessa förband skulle kunna genomföra insatser samtidigt som insatsförbanden. Detta uttrycktes som att det inte fanns några krav på att det totala antalet förband som skulle kunna göra insatser behövde överstiga det antal som insats- förbanden utgjorde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft9"&gt;Denna uppdelning är borttagen 2010 och i stället anges att samt- liga förband i insatsorganisationen ska ges en utformning och beredskap som svarar mot ställda uppgifter och krav på operativ förmåga vilka är redovisade ovan (se slutsatser avseende uppgifter och krav på operativ förmåga). Innebörden är i princip att samtliga krav på operativ förmåga i olika avseenden, och uttryckta krav på delförmågor, är gällande med omedelbar verkan. Som ett exempel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;I inriktningsprop. fanns det 50 stycken förbandstyper. Ett av dessa Gemensam Läges- central har dock utgått och i stället redovisas de tre förbandstyper som tidigare var tänkta att ingå i denna; FMTM, Sjöinfobat och Stridslednings- och luftbevakningsbat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Se Lag 1992:1403 och Förordning 2006:942.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Inriktningsbeslut för Försvarsmakten &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2010–2014,&lt;/NOBR&gt; regeringsbeslut (Fö nr 3) den 14 januari 2010, s. 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft21"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336282x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td234"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td235"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Det framtida försvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;framgår det under &lt;/SPAN&gt;operativ förmåga avseende insatser vid före- byggande samt hantering av konflikter och krig &lt;SPAN class="ft9"&gt;att Försvarsmakten ska ha förmåga att: &lt;/SPAN&gt;efter begränsad förberedelsetid kraftsamla insats- organisationen för att enskilt och i samverkan med andra kunna möta ett allvarligt militärt hot&lt;A href="#page_282"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;För åren efter 2010, dock senast 2014, har regeringen angett tydliga tidsatta krav på beredskapen som ett komplement till det ovan mer generellt uttryckta. Även om beslut om höjd beredskap inte har fattats ska delar av insatsorganisationen kontinuerligt vara omedelbart tillgänglig för insatser, incidentberedskap m.m. Huvud- delen av förbanden i insatsorganisationen ska 2014 ha en beredskap som understiger tre månader och inget förband ska ha en bered- skap som överstiger sex månader. Om ett beslut om höjd bered- skap har fattats ska huvuddelen av insatsorganisationen vara till- gänglig inom några dagar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft9"&gt;Från 2010 och framåt är det således samtliga förband i insats- organisationen som omfattas av ställda krav och inte enbart en del- mängd. För samtliga förband gäller också en beredskapstid som är avsevärt kortare än tidigare och samtliga förband ska kunna användas för de mest krävande uppgifterna. Dessutom ska samtliga förband, med undantag för Hemvärnet med de nationella skydds- styrkorna, kunna användas såväl nationellt som internationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Utlandsstyrkans avskaffande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;Riksdagen beslutade regeringens proposition &lt;SPAN class="ft16"&gt;Modern personal- försörjning för ett användbart försvar &lt;/SPAN&gt;den 19 maj 2010&lt;A href="#page_282"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Genom den nya lagen om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser&lt;A href="#page_282"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, vilken trätt i kraft den 1 januari 2011, upphävdes lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten. I den tidigare gällande lagen framgick att det inom Försvarsmakten skulle finnas en utlandsstyrka för den verksamhet som avsågs i lagen&lt;A href="#page_282"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. I den nu gällande lagen är denna särskilda reglering borta och i stället framgår att lagen ska tillämpas för anställda i Försvarsmakten vid tjänstgöring i en internationell militär insats. Vad som avses med en internationell militär insats framgår 1 § i lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Regeringsbeslut (Fö nr 1) den 21 december 2009, s. 3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Prop. 2009/10:160, bet. 2009/10:FöU8, rskr. 2009/10:269.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;SFS 2010:449.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1 § lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft21"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336283x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Det framtida försvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft9"&gt;Avskaffandet av en särskild lagstadgad utlandsstyrka får ses som en naturlig följd av den nya försvarspolitiska inriktningen. Så också de förändringar som gjorts i statsmakternas styrning av Försvars- makten i dess instruktion och regleringsbrev. Som beskrivits ovan är det en uppgift för Försvarsmakten att kunna försvara Sverige och främja svensk säkerhet genom insatser nationellt och inter- nationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft9"&gt;Det framgår också av regeringens styrning att kraven på opera- tiv förmåga gäller nationellt, i närområdet och utanför närområdet utan någon distinktion. Dessutom ska samtliga förband, med undantag för Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna, kunna användas såväl nationellt som internationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Detta innebär att det är förband ur insatsorganisationen som kommer att användas internationellt om regering och riksdag så beslutar. Dessa kan vara hela, delar av eller tillfälligt sammansatta ur flera förband beroende på uppgiften, men det ska inte som tidigare skapas andra, eller särskilda, förband/styrkor för att lösa en uppgift vilka därefter avvecklas efter genomfört uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;För Försvarsmakten medför detta att samtliga förband ska kunna svara mot ställda krav och att de, med undantag av Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna, ska kunna användas i Sverige samt i eller utanför vårt närområde. Regeringen har i sitt särskilda regerings- beslut&lt;A href="#page_283"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;utvecklat detta och angivit såväl inriktning som ambition avseende bl.a. marin- och flygstridskrafternas förmåga i detta avse- ende. Samtidigt innebär detta att Försvarsmakten inte längre har att prioritera mellan den ordinarie insatsorganisationens personella och materiella behov samt uppfyllnad och särskilda krav och behov förknippade med förband tillhörande en särskild utlandsstyrka vars behov kunde vara svårare att ifrågasätta. Allt fokus kan nu läggas på en och samma &lt;NOBR&gt;(insats-)organisation.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Regeringen framhåller detta såväl i budgetpropositionen för 2011 som i regleringsbrevet för 2011 där det bl.a. anförs att ”Insatser ska i största möjliga utsträckning genomföras med för- band ur insatsorganisationen eller delar av dessa. Beredskap, som i dag upprätthålls med basorganisationens resurser, ska under 2011 påbörjas att övertas och upprätthållas av insatsorganisationen.”&lt;A href="#page_283"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Inriktningsbeslut för Försvarsmakten &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2010–2014,&lt;/NOBR&gt; Regeringsbeslut (Fö nr 3) den 14 januari 2010, s. 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Försvarsmakten, Regeringsbeslut (Fö nr 3) den 22 december 2010, s. 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft21"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336284x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td234"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td235"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Det framtida försvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Förändringsarbete och förändringsbehov&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Den nya inriktningen med tillhörande förändring av uppgifter och krav innebär att i första hand Försvarsmakten, men även övriga myndigheter inom försvarsområdet, har påbörjat ett stort för- ändringsarbete vilket omfattar flera av de olika verksamheter/verk- samhetsområden som myndigheterna utför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;Den nya uppgiftsställningen med tillhörande nya krav på opera- tiv förmåga ska omsättas till nya operativa ramvillkor och målsätt- ningar för de krigsförband som ingår i insatsorganisationen för 2014 (IO 14). Regeringen uppdrog i regleringsbrevet för 2010 åt Försvarsmakten att under 2010 fastställa förbandsmålsättningar för alla de förband som planeras ingå i IO 14. Försvarsmakten har redovisat att så har gjorts i form av s.k. PTOEM&lt;A href="#page_284"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;under hösten 2010 och har anmält att dessa kommer att utvecklas till TOEM under hösten 2011&lt;A href="#page_284"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Regeringen har i regleringsbrevet för 2011 avseende Försvarsmakten anfört att utvecklingen av krigsför- banden mot fastställda förbandsmålsättningar för IO 14 ska priori- teras samt att krigsförbandsplaner för samtliga förband ska fastställas under 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft9"&gt;Regeringen har också under våren 2010 i särskilda beslut givit För- svarsmakten i uppdrag att omarbeta myndighetens försvarsplanering med utgångspunkt i försvarets nya inriktning. Försvarsmakten har under hösten redovisat vissa delar av en ny operativ planering och försvarsplan, och regeringen har i budgetpropositionen för 2011 anfört att den avser att återkomma till Försvarsmakten med inrikt- ning för den operativa planeringen under 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;För dessa grundläggande uppgifter har Försvarsmakten bl.a. att nogsamt analysera och värdera den nya uppgiftsställningen med tillhörande krav på beredskap, den borttagna uppdelningen mellan en exklusiv nationell och en exklusiv internationell dimension samt kraven på att kunna ge respektive ta emot militärt stöd till andra länder och organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft9"&gt;Utredningen om Försvarsmaktens framtida personalförsörjning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft54"&gt;Personalförsörjning i ett reformerat försvar &lt;SPAN class="ft10"&gt;(SOU 2010:86) över- lämnades i november 2010 och den innehåller ett antal förslag till åtgärder och författningsändringar i syfte att anpassa Försvars-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;(Preliminär) Taktisk Organisatorisk Ekonomisk Målsättning ((P)TOEM).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;I Försvarsmakten har en ny Handbok för Försvarsmaktens målsättningsarbete fastställts att gälla från den 1 januari 2011 vilket innebär att begreppet TOEM kommer att utgå och i stället kommer begreppen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Förbandsmålsättning &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft50"&gt;Krigsförbandsspecifikation &lt;/SPAN&gt;att användas i målsättningsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft21"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336285x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Det framtida försvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;maktens personalförsörjning till myndighetens nya uppgifter och behov. Förändringen av personalförsörjningssystemet för Försvars- makten innebär kortfattat att totalförsvarsplikten finns kvar men skyldigheten endast kommer att tillämpas för det fall regeringen beslutar om detta med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap. Från och med den 1 juli 2010 bygger i stället personalförsörjningen av soldater och sjömän på frivillighet och könsneutralitet&lt;A href="#page_285"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. För- svarsmakten har under 2010 påbörjat arbetet med att rekrytera och utbilda gruppbefäl, soldater och sjömän. De gruppbefäl, soldater och sjömän som rekryteras och utbildas ska anställas som kon- tinuerligt eller tidvis tjänstgörande. Den påbörjade omställningen av Försvarsmaktens personalförsörjning bedöms vara ett omfatt- ande förändringsarbete av avgörande betydelse för Försvars- maktens förmåga att bemanna såväl aktuella insatser som för- banden i IO 14 i enlighet med förbandsmålsättningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft9"&gt;Försvarsmaktens materielförsörjning och logistikverksamhet påverkas av den nya försvarspolitiska inriktningen och de nya kraven på operativ förmåga samt beredskapskrav. Detta kan beskrivas som förändrade former och krav för utveckling och anskaffning av materiel samt nya krav, samt utvecklade former, för vidmakthåll- ande och användande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Regeringen har angivit en inriktning som innebär att materiel- försörjning är ett medel för att förse insatsorganisationen med den materiel som behövs för att utrusta förbanden och att detta ytterst bestäms av de operativa kraven&lt;A href="#page_285"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Materielförsörjningen bör enligt regeringen fokusera på åtgärder som krävs för att insatsorganisa- tionens förband ska vara komplett utrustade och användbara. Led- tider och ekonomiska bindningar ska reduceras i syfte att bl.a. kunna hantera förändrade behov eller prioriteringar över tiden. För att uppnå detta anger regeringen vilka försörjningsprinciper som ska tillämpas. Dessa innebär kortfattat att befintlig materiel ska, eventuellt efter uppgradering, användas så länge de operativa kraven kan innehållas. Vid behov av nyanskaffning ska detta i första hand ske genom upphandling av på marknaden befintlig färdigutvecklad och beprövad materiel, och först om detta inte kan tillgodose behoven, ska utveckling genomföras. Oavsett form av anskaffning anser regeringen att möjligheterna till internationellt samarbete alltid bör prövas där det bedöms som kostnadseffektivt samt inte menligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;I enlighet med riksdagens beslut den 19 maj 2010 (prop. 2009/10:160, bet. 2009/10:FöU8, rskr. 2009/20:269).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Prop. 2008/2009:140, s. 86 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft21"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336286x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td234"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td235"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Det framtida försvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;bedöms påverka handlingsfriheten. Regeringen påtalar också vikten av att Sverige har materiel som är interoperabel med de länder Sverige samarbetar med och att den är tekniskt mogen, funktionssäker och tillgänglig snarare än att den har högsta tekniska prestanda. Vid jäm- förelser mellan olika anskaffningsalternativ betonas också att anpass- ning av kraven ska göras utifrån på marknaden befintlig materiel samt att kostnadseffektiviteten ska värderas utifrån ett helhetsperspektiv som förutom den direkta investeringen även omfattar kostnader för vidmakthållande och drift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;Regeringens principer för och inriktning av materielförsörj- ningen kan i stort sägas vara likstämmiga med, och en utveckling av, de som Försvarsmakten och Försvarets materielverk (FMV) tog fram och beslutade gemensamt 2007 i den så kallade materielförsörj- ningsstrategin (MFS)&lt;A href="#page_286"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Även i den myndighetsframtagna betonades livscykelkostnader samt iterativ kravanpassning som varande viktiga aspekter vid val av anskaffningsmetod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;De nya försörjningsprinciperna är under implementering i såväl Försvarsmakten som i FMV. Införandet innebär att det nya förhåll- ningssättet direkt kan appliceras på nya behov och anskaffningar medan sedan tidigare ingångna avtal och pågående leveranser måste granskas, och eventuella följdbeställningar måste i varje enskilt fall omprövas där så befinns möjligt och kostnadseffektivt. Från myn- digheterna framförs att erfarenheterna så här långt är att omställ- ningen är relativt komplex och att det är ett omfattande arbete som har påbörjats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;Materielbehovet i IO 14 behöver analyseras nogsamt i de för- bandsmålsättningar som tagits/tas fram utifrån nya krav på operativ förmåga och beredskap. Regeringen anger såväl i den försvars- politiska inriktningspropositionen som i budgetpropositionerna för 2010 och 2011 samt i sina regleringsbrev till Försvarsmakten ett antal grundläggande inriktningar för myndigheten att förhålla sig till i detta arbete. I samband med att PTOEM för IO 14 fastställts under hösten 2010 har Försvarsmakten påbörjat ett arbete med så kallade &lt;NOBR&gt;BTD-analyser&lt;A href="#page_286"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;,&lt;/NOBR&gt; vilka ska kunna ligga till grund för anskaff- ningsprioriteringar i syfte att upprätta användbara och tillgängliga förband, vilket enligt regerings särskilda inriktningsbeslut ska priori-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Strategi för Försvarsmaktens materielförsörjning, den 2 februari 2007, HKV bet. 23 383:61994.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;BehovTillgångDifferens-analys.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; Förbandsmålsättningarnas samlade utrustningsbehov jäm- förs med den samlade tillgången av beredskapsinventarier och beredskapsvaror.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft21"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336287x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Det framtida försvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;teras före materiel förnyelse som inte är nödvändig för att upprätthålla förbandens grundläggande förmåga&lt;A href="#page_287"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;Regeringen ansluter sig till Försvarsberedningens syn att För- svarsmakten disponerar förhållandevis stora mängder modern materiel i fråga om större plattformar för insatsorganisationens behov, vilket bedöms medföra att omsättningstakten sammantaget bör kunna minska&lt;A href="#page_287"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Oaktat detta kan det noteras att jämfört med den tidigare styr- ningen av Försvarsmakten, där insatsorganisationens var uppdelad i insatsförband respektive övriga förband, kan den nya kravställ- ningen medföra att tidigare materiella utrustningsbrister tydliggörs. Detta får betraktas som en naturlig konsekvens av den tidigare gällande styrningen som angav att materiel- och personalinnehåll i övriga förband (med en beredskapstid på mellan ett till tre år) skulle utgå ifrån att det totala antalet förband som efter tre år skulle kunna göra en insats inte skulle vara större än det antal för- band som kunde göra en insats efter ett år. Detta förhållande samt det faktum att Försvarsmakten under senare år allt mer har haft att såväl personellt som materiellt prioritera tillfälliga förband utanför den ordinarie insatsorganisationen, bl.a. i form av förband tillhör- ande utlandsstyrkan, kan komma att medföra att Försvarsmaktens nyanskaffningsbehov kan vara betydande, om än inte i första hand i form av större eller mer kvalificerade plattformar. Sammantaget bedöms Försvarsmakten således ha ett omfattande arbete med såväl behovssammanställning som prioritering vid uppsättandet av IO 14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft9"&gt;I den försvarspolitiska inriktningspropositionen bedömer reger- ingen att ökade krav på användbarhet, tillgänglighet och flexibilitet ställer förändrade krav på logistikfunktionen och att den fortsatt behöver utvecklas. Regeringen anför också att processerna för logi- stik och materielförsörjning bör samordnas för att möjliggöra en ökad operativ effekt och samtidigt möjliggöra kostnadsminsk- ningar. Därtill anförs att dagens organisation innehåller flera aktörer med en otydlig uppdelning avseende uppgifter, ansvar och befogen- heter. Detta leder också till att det i dag finns liknande kompetenser såväl inom flera myndigheter, som inom industrin och att det är av vikt att sambanden mellan de olika processerna förtydligas och att verksamheten samordnas. I samma proposition betonar regeringen också, som nämnts ovan, att materielanskaffning ska värderas uti- från ett helhetsperspektiv, som förutom den direkta investeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Inriktningsbeslut för Försvarsmakten &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2010–2014,&lt;/NOBR&gt; s. 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Prop. 2008/09:140, s. 88.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft21"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB336288x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td234"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td235"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Det framtida försvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p253 ft9"&gt;även omfattar kostnader för vidmakthållande och drift, och att över- föring av verksamheter till näringslivet bör kunna övervägas om resurseffektivitet bedöms kunna uppnås. Regeringen återkommer till detta även i sin budgetproposition för 2011&lt;A href="#page_288"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;där det anges att all verksamhet inom utgiftsområdet löpande bör prövas utifrån att den bedrivs effektivt och med god hushållning. Omprövningar av verk- samheter ska fortsätta i syfte att nå en effektivare förvaltning där ambitionen ska vara att fokusera på kärnverksamheterna och kon- tinuerligt pröva annan verksamhet. Även i regleringsbrevet för 2011 avseende Försvarsmakten återkommer regeringen till detta genom att framföra att möjligheterna att utnyttja olika former av s.k. tillgänglighetsåtaganden alltid ska prövas och att möjligheter till samverkan med civila aktörer och näringslivet ska utnyttjas för att åstadkomma ett effektivt och ändamålsenligt resursutnyttjande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft9"&gt;Även Försvarsmakten har anfört, såväl i sina svar på planerings- anvisningarna inför den försvarspolitiska inriktningspropositionen som i myndighetens budgetunderlag för 2010 och 2011, att myn- digheten identifierat behovet av, och därmed föreslår en samman- hållen logistikprocess som inkluderar materielförsörjning för att effektivisera och rationalisera verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;Således är den inriktning som anges av statsmakterna inom logi- stikområdet bejakad av myndigheten i form av att ett livscykel- perspektiv behöver anläggas inom materiel- och logistikför- sörjningen genom att processerna samordnas. Regeringen går dock längre än vad myndigheten anfört i form av att adressera tillgäng- lighetsaspekter genom att söka andra verksamhetsformer och andra aktörer. Det är således ett omfattande utvecklings- och förändr- ingsarbete inom logistikområdet som behöver och som ska göras, dels i syfte att svara mot såväl de ökade kraven på användbarhet och tillgänglighet dels i syfte att samordna, konsolidera samt effektivisera en samlad materiel- och logistikförsörjning ur ett livscykelperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft9"&gt;Samtidigt som ovan beskrivna förändringsarbete ska genom- föras med målsättningen att skapa ett tillgängligt och användbart försvar är det av vikt att betona och lyfta fram att Försvarsmakten har som sin yttersta och kanske viktigaste uppgift att innehålla bered- skap med förband, bl.a. för att genomföra omvärldsbevakning samt hävda Sveriges territoriella integritet och värna våra suveräna rättigheter och nationella intressen, samt att professionellt genomföra pågå- ende och beslutade insatser med hög säkerhet och effektivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Budgetpropositionen för 2011, prop. 2010/11:1, Utgiftsområde Försvar och samhällets krisberedskap, s. 14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft21"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;Det framtida försvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p211 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Slutsatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Försvarsmakten har genom den beslutade nya försvarspolitiska inriktningen erhållit nya uppgifter samt ålagts nya krav på operativ förmåga. I syfte att skapa tillgängliga och användbara förband har styrningen av insatsorganisationens uppbyggnad och beredskap för- ändrats och tydliggjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;För att nå de angivna målen, med tillhörande krav, ställs det stora krav på omfattande förändringar inom flera viktiga områden. Personalförsörjningen ändras i grunden i och med att plikt ersätts av frivillighet med nya personalkategorier och tjänstgöringsformer. Materiel- och logistikförsörjning ska samordnas där livscykelper- spektivet och tillgänglighetsaspekter kräver nya tillvägagångssätt för att svara upp mot nya krav och högre resurseffektivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Samtidigt som detta förändringsarbete genomförs ska Försvars- makten professionellt och ändamålsenligt svara för myndighetens mest centrala och exklusiva uppgifter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;att hålla kompletta och övade förband i beredskap för att hävda Sveriges territoriella integritet och i enlighet med internationell rätt värna suveräna rättigheter samt nationella intressen utanför det svenska territoriet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;att bistå det övriga samhället och andra myndigheter vid behov samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;att ytterst försvara Sverige och främja vår säkerhet genom insatser på vårt eget territorium, i närområdet och utanför när- området.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft9"&gt;Möjligheter till att skapa så bra förutsättningar som möjligt för Försvarsmakten att lösa ovan mest centrala uppgifter, samt att leda sitt omställnings- och förändringsarbete, genom att låta andra svara för sådana uppgifter som inte är exklusivt Försvarsmaktens torde underlätta för, och gagna myndigheten, och samtidigt möjliggöra att de försvarspolitiska målen kan uppnås snabbare och effektivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;I syfte att avlasta Försvarsmakten och låta myndigheten fokus- era tillgänglig kompetens på de militära uppgifterna skulle andra myndigheter, eller privata aktörer, kunna ges tydligare och större upp- gifter, ansvar och befogenheter. Kraven på hög leverans- och kost- nadseffektivitet hos dessa bör sättas mycket höga med en tydlig och återkommande uppföljning och redovisning. I detta ligger dock ett entydigt krav på Försvarsmakten att omsätta uppgifter och opera-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft21"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td234"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2011:36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td235"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Det framtida försvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;tiva krav till relevanta beställningar inom de olika områdena. Därtill att Försvarsmakten ambitionssätter och specificerar vad som är till- räcklig kvalitativ och kvantitativ nivå och leverans utifrån ställda upp- gifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft21"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZB336</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2011__36_d1.pdf</filnamn>
<filstorlek>3078752</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Forskning och utveckling samt försvarslogistik, del 1</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/F4782D9C-F7BD-4E83-A495-9C8DE4B69D8C</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZB336d2</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2011__36_d2.pdf</filnamn>
<filstorlek>1753353</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Forskning och utveckling samt försvarslogistik, del 2</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/0DA8DC04-CF94-4977-9BED-B0A26DD10181</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZB336d3</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2011__36_d3.pdf</filnamn>
<filstorlek>745180</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Forskning och utveckling samt försvarslogistik, del 3</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/652793EC-47C6-4BCA-937A-8B44C560CD84</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZB336d4</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2011__36_d4.pdf</filnamn>
<filstorlek>2929565</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Forskning och utveckling samt försvarslogistik, del 4</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/9438CC73-4707-44A7-917A-566A0201D5E9</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZB336d5</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2011__36_d5.pdf</filnamn>
<filstorlek>1203139</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Forskning och utveckling samt försvarslogistik, del 5</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/3C8ACE43-C64F-4948-BDC2-73F4865498E7</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>