2687204GZB330201130sousouStatens offentliga utredningar 2011:30Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar3002011-03-30 00:00:002016-03-16 08:35:002011-03-30 00:00:00Med rätt att väljatitelhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GZB330/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GZB330https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GZB330
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>Med rätt att välja</TITLE>
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 195px 0px 81px 100px;padding: 0px;border: none;width: 594px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 594px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 381px;padding: 0px;border:none;width: 213px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:619px;left:350px;z-index:-1;width:132px;height:73px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:73px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 525px 0px 108px 99px;padding: 0px;border: none;width: 595px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 424px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_19 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_21 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_25 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 160px;padding: 0px;border:none;width: 398px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_3 {border:none;margin: 8px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 283px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_4 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_28 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_29 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 287px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_3 {border:none;margin: 20px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 510px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_3 {border:none;margin: 109px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 18px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 287px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_3 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_3 {border:none;margin: 20px 0px 0px 122px;padding: 0px;border:none;width: 596px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_4 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_5 {border:none;margin: 129px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_39 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 35px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 277px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_4 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_39 #dimg1 {position:absolute;top:512px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_41 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_42 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_3 {border:none;margin: 19px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_43 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_3 {border:none;margin: 17px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 283px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_4 {border:none;margin: 128px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_44 #dimg1 {position:absolute;top:477px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_3 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:183px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_51 #dimg1 {position:absolute;top:212px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_53 #dimg1 {position:absolute;top:165px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_58 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_59 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_61 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:576px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 74px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}
#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:349px;left:2px;z-index:-1;width:415px;height:383px;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:415px;height:383px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_71 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 69px;padding: 0px;border:none;width: 407px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 12px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 6px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 391px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_3 {border:none;margin: 12px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:280px;left:104px;z-index:-1;width:377px;height:136px;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:377px;height:136px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_72 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:77px;left:97px;z-index:-1;width:390px;height:165px;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:390px;height:165px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_78 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_86 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:494px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:226px;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:416px;height:226px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_93 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:390px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:354px;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:416px;height:354px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:182px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:550px;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:415px;height:550px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_109 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:303px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_119 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:654px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_123 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_126 #dimg1 {position:absolute;top:518px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:178px;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:415px;height:178px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_128 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_137 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:263px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:469px;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:416px;height:469px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_141 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:625px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:107px;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:415px;height:107px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_143 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:613px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:182px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_147 #dimg1 {position:absolute;top:185px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:559px;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:416px;height:559px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:335px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:397px;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:416px;height:397px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:434px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:666px;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:416px;height:666px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_159 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:645px;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:416px;height:645px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_161 #dimg1 {position:absolute;top:306px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:426px;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:416px;height:426px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_163 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_163 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:422px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:310px;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:416px;height:310px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_166 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_167 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_167 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_168 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:654px;}
#page_168 #dimg1 #img1 {width:415px;height:654px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:714px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:236px;left:47px;z-index:-1;width:438px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:438px;height:1px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:526px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:218px;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:415px;height:218px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_177 #dimg1 {position:absolute;top:167px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:553px;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:416px;height:553px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:514px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:230px;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:416px;height:230px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:390px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:272px;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:413px;height:272px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:587px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:145px;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:416px;height:145px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_194 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_198 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:622px;}
#page_198 #dimg1 #img1 {width:415px;height:622px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_199 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_199 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_200 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_200 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_201 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_201 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:600px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_204 #dimg1 {position:absolute;top:514px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:218px;}
#page_204 #dimg1 #img1 {width:415px;height:218px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_206 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:654px;}
#page_206 #dimg1 #img1 {width:415px;height:654px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_207 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_207 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_208 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:664px;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:415px;height:664px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_211 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_211 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:162px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:664px;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:416px;height:664px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_214 #dimg1 {position:absolute;top:610px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:47px;}
#page_214 #dimg1 #img1 {width:413px;height:47px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_215 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_215 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_216 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_216 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_217 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_217 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:289px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_219 #dimg1 {position:absolute;top:459px;left:66px;z-index:-1;width:434px;height:273px;}
#page_219 #dimg1 #img1 {width:434px;height:273px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_220 #dimg1 {position:absolute;top:392px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:328px;}
#page_220 #dimg1 #img1 {width:415px;height:328px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_221 #dimg1 {position:absolute;top:219px;left:66px;z-index:-1;width:381px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_221 #dimg1 #img1 {width:381px;height:1px;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_223 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_223 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_224 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_224 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_226 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_226 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_227 #dimg1 {position:absolute;top:318px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:402px;}
#page_227 #dimg1 #img1 {width:415px;height:402px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_230 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_230 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_231 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_231 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_232 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_232 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:1px;z-index:-1;width:339px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:339px;height:2px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_234 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_235 #dimg1 {position:absolute;top:315px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:82px;}
#page_235 #dimg1 #img1 {width:413px;height:82px;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_236 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_236 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_238 #dimg1 {position:absolute;top:208px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:220px;}
#page_238 #dimg1 #img1 {width:413px;height:220px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_239 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:567px;}
#page_239 #dimg1 #img1 {width:417px;height:567px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_240 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_240 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_242 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_242 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_243 #dimg1 {position:absolute;top:147px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_243 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_245 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_245 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_246 #dimg1 {position:absolute;top:615px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_246 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_247 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_247 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_248 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_248 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_249 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_249 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_250 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_250 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_251 #dimg1 {position:absolute;top:437px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:307px;}
#page_251 #dimg1 #img1 {width:416px;height:307px;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_254 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_254 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_255 #dimg1 {position:absolute;top:560px;left:64px;z-index:-1;width:363px;height:101px;}
#page_255 #dimg1 #img1 {width:363px;height:101px;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_256 #dimg1 {position:absolute;top:390px;left:0px;z-index:-1;width:365px;height:89px;}
#page_256 #dimg1 #img1 {width:365px;height:89px;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_273 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_273 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_285 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:414px;z-index:-1;width:62px;height:93px;}
#page_285 #dimg1 #img1 {width:62px;height:93px;}
#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_294 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:414px;z-index:-1;width:62px;height:93px;}
#page_294 #dimg1 #img1 {width:62px;height:93px;}
#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_299 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_299 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_300 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_300 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_301 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_301 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_304 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_304 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_307 #dimg1 {position:absolute;top:418px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:302px;}
#page_307 #dimg1 #img1 {width:415px;height:302px;}
#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_308 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_308 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_314 #dimg1 {position:absolute;top:128px;left:66px;z-index:-1;width:424px;height:367px;}
#page_314 #dimg1 #img1 {width:424px;height:367px;}
#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_315 #dimg1 {position:absolute;top:327px;left:0px;z-index:-1;width:425px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_315 #dimg1 #img1 {width:425px;height:1px;}
#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 111px 0px 157px 138px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_316 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 556px;overflow: hidden;}
#page_316 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 551px;overflow: hidden;}
#page_316 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_316 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_316 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_316 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}
#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 111px 0px 104px 136px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_317 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_317 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 557px;overflow: hidden;}
#page_317 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_317 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}
#page_317 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:676px;}
#page_317 #dimg1 #img1 {width:458px;height:676px;}
.ft0{font: 40px 'Arial';line-height: 45px;}
.ft1{font: italic 19px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft2{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft3{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft4{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft5{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft6{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft7{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft8{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft9{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft10{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft11{font: italic 14px 'Symbol';line-height: 18px;}
.ft12{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft13{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft14{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft15{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft16{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft17{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft18{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft19{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft20{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft21{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft22{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft23{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft24{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft25{font: 13px 'Symbol';line-height: 16px;}
.ft26{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft27{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft28{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft29{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft30{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft31{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft32{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft33{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft34{font: bold 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft35{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft36{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft37{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 38px;line-height: 19px;}
.ft38{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft39{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft40{font: italic bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft41{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft42{font: italic 14px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft43{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft44{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft45{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft46{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft47{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft48{font: 15px 'Symbol';line-height: 17px;}
.ft49{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft50{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft51{font: italic bold 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft52{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 37px;line-height: 19px;}
.ft53{font: 15px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft54{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft55{font: italic 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft56{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft57{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft58{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft59{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft60{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft61{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft62{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft63{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft64{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft65{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft66{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft67{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft68{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft69{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft70{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft71{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft72{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft73{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft74{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft75{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft76{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft77{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft78{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft79{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft80{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft81{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft82{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft83{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft84{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft85{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft86{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft87{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft88{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft89{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft90{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft91{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft92{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft93{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft94{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft95{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft96{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft97{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft98{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft99{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft100{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft101{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft102{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft103{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft104{font: 7px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft105{font: 7px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft106{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft107{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft108{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft109{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft110{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft111{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft112{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 7px;}
.ft113{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft114{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft115{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft116{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft117{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft118{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft119{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft120{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft121{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft122{font: 10px 'Symbol';line-height: 12px;}
.ft123{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft124{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft125{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft126{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft127{font: 12px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft128{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft129{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft130{font: 25px 'Symbol';line-height: 31px;}
.ft131{font: 11px 'Symbol';line-height: 13px;}
.ft132{font: 9px 'Symbol';line-height: 11px;}
.ft133{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 11px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft134{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft135{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft136{font: bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft137{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft138{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft139{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 13px;}
.ft140{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft141{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft142{font: italic 9px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft143{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft144{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 12px;}
.ft145{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft146{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 14px;}
.ft147{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 12px;}
.ft148{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 14px;}
.ft149{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft150{font: italic 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft151{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft152{font: 15px 'Times New Roman';color: #0000ff;line-height: 17px;}
.ft153{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft154{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft155{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft156{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft157{font: bold 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft158{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft159{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft160{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft161{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft162{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 13px;}
.ft163{font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft164{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft165{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft166{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;}
.ft167{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 12px;}
.ft168{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft169{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft170{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft171{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft172{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft173{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft174{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft175{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft176{font: 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft177{font: 17px 'Symbol';line-height: 21px;}
.ft178{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft179{font: bold 16px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft180{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft181{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft182{font: bold 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft183{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft184{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft185{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft186{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft187{font: italic 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft188{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft189{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft190{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft191{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft192{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft193{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft194{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft195{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft196{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft197{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft198{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft199{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft200{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;padding-right: 299px;margin-top: 459px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 236px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: justify;padding-right: 500px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 458px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-right: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p16{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: left;padding-left: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;padding-left: 292px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: left;padding-left: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: right;padding-right: 387px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: left;padding-left: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p40{text-align: right;padding-right: 102px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: right;padding-right: 83px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p49{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p51{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p53{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p54{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p58{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p59{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p71{text-align: left;padding-right: 324px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 139px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p80{text-align: left;padding-right: 326px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p82{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p87{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 444px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 443px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 476px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 512px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 448px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 445px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 442px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 515px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 420px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: left;padding-right: 178px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: left;padding-right: 317px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: left;padding-right: 187px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: left;padding-right: 225px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: left;padding-right: 232px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: left;padding-right: 275px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: justify;padding-right: 279px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: left;padding-right: 256px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: left;padding-right: 337px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 500px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 434px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 534px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 379px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 523px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 486px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 337px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 463px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 343px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 454px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: left;padding-right: 228px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: left;padding-right: 264px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: left;padding-right: 244px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: left;padding-right: 96px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: left;padding-right: 101px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: left;padding-right: 201px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: left;padding-right: 117px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: left;padding-right: 242px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 393px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 539px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 437px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 477px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 469px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 467px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 439px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 501px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 433px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 476px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 473px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 513px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: left;padding-right: 245px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: left;padding-right: 232px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: left;padding-right: 187px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: left;padding-right: 258px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: left;padding-right: 154px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: left;padding-right: 145px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: left;padding-right: 83px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: left;padding-right: 213px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: left;padding-right: 113px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: left;padding-right: 347px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: left;padding-right: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: left;padding-right: 111px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 421px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 410px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 484px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 534px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 354px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 448px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 396px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 430px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 413px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: left;padding-right: 205px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: left;padding-right: 184px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: left;padding-right: 131px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: left;padding-right: 216px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: left;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: left;padding-right: 176px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: left;margin-top: 417px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: justify;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: justify;padding-left: 48px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 118px;padding-right: 365px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p192{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 234px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 30px;padding-right: 149px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: justify;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p200{text-align: justify;padding-right: 8px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p201{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: justify;padding-right: 8px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p203{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p204{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p205{text-align: justify;padding-left: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 71px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p209{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 291px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 291px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p213{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p214{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 238px;padding-right: 99px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -129px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 211px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p218{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 138px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 205px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p223{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p224{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p225{text-align: left;padding-left: 139px;padding-right: 419px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p229{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 208px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p233{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p235{text-align: right;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p236{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: left;padding-left: 143px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 209px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: left;padding-right: 81px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p241{text-align: right;padding-right: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p242{text-align: left;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 192px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: 1px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 137px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p246{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 169px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: left;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p249{text-align: right;padding-right: 202px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p250{text-align: left;padding-left: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 204px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 139px;padding-right: 419px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 166px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: right;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p257{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p258{text-align: right;padding-right: 177px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p259{text-align: right;padding-right: 173px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p260{text-align: left;padding-right: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 115px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p263{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 143px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 184px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 208px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: justify;padding-right: 513px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p268{text-align: left;padding-right: 333px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p269{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p270{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p274{text-align: left;padding-left: 265px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 208px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 271px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p278{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p279{text-align: right;padding-right: 131px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p280{text-align: left;padding-left: 242px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: justify;padding-right: 4px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p282{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 340px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 115px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 144px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 175px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: right;padding-right: 185px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p289{text-align: right;padding-right: 116px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p290{text-align: left;padding-left: 166px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p291{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p292{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p293{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p294{text-align: left;padding-left: 237px;padding-right: 148px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -73px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 275px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p297{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p299{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p301{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p302{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 148px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: left;padding-left: 81px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p307{text-align: justify;padding-left: 237px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-left: 215px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p310{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p311{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 21px;}
.p313{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p315{text-align: left;margin-top: 221px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 374px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 152px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p322{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 102px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p326{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p327{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 136px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p331{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p332{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 204px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: right;padding-right: 178px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p335{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: left;padding-left: 234px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: center;padding-left: 141px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p338{text-align: center;padding-left: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p339{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p340{text-align: left;padding-left: 91px;padding-right: 147px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 64px;}
.p341{text-align: left;padding-left: 192px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p343{text-align: left;padding-left: 146px;padding-right: 425px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 3px;}
.p344{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p345{text-align: right;padding-right: 145px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p346{text-align: right;padding-right: 143px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p347{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 273px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 114px;padding-right: 83px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 174px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p353{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p354{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 228px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p357{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 566px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 96px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 177px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p379{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 257px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 538px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 318px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 550px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p393{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p396{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p397{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p399{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 333px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p406{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p409{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 107px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p416{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 320px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p423{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: justify;padding-right: 372px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p431{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p434{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: justify;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: right;padding-right: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p447{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p448{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p449{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p450{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 114px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p452{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p453{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 84px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p464{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:52px;height:23px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p466{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:23px;}
.p467{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p468{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p469{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p470{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p471{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p472{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p473{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:95px;height:12px;}
.p479{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p480{text-align: left;padding-left: 89px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p481{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p482{text-align: left;padding-right: 81px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: left;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: center;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p487{text-align: center;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p488{text-align: center;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p489{text-align: center;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p490{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p491{text-align: center;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p492{text-align: center;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p493{text-align: left;padding-right: 367px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 195px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:29px;height:10px;}
.p498{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:22px;height:10px;}
.p499{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p500{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p501{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 126px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: justify;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p512{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 101px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p513{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p516{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p523{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 96px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p524{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p531{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: justify;padding-right: 326px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p538{text-align: left;padding-left: 155px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p539{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p540{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p549{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p550{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p556{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 97px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 80px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p560{text-align: center;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p561{text-align: center;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p562{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p563{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p564{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p565{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p569{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p572{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p573{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p575{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p577{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p580{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 440px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 124px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p590{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 305px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p592{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p594{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p595{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: left;padding-right: 316px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 353px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p599{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p602{text-align: justify;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 143px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p610{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p611{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 96px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p612{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p614{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p615{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 73px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 114px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p625{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p628{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p630{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 309px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p631{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 320px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p632{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p639{text-align: justify;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 184px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 306px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p644{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p645{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p647{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p649{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 680px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 343px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p652{text-align: justify;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 331px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p663{text-align: justify;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 339px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p667{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 322px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p671{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 327px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p673{text-align: right;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p674{text-align: right;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p675{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: justify;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p684{text-align: right;padding-right: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p686{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p687{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 106px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p696{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 211px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p706{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p707{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p712{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p713{text-align: right;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p714{text-align: center;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p715{text-align: center;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p716{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 312px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p720{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 342px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 344px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p732{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 100px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p735{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 180px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 86px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 326px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p742{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p746{text-align: left;padding-right: 349px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: left;padding-right: 330px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 77px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p751{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p755{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 194px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p760{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p765{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p767{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 86px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p768{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 347px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p773{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: justify;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 87px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p778{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 101px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p779{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: left;margin-top: 166px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 123px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p788{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p791{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p792{text-align: justify;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: justify;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 106px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p795{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 82px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p797{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 321px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -59px;}
.p799{text-align: left;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 130px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p801{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 120px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 374px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p804{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 318px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p806{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p807{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 116px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p812{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 129px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p814{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 343px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p817{text-align: justify;margin-top: 518px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 324px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p819{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 125px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p822{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 371px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p826{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 367px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p829{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p831{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 317px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p835{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p837{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: justify;margin-top: 180px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p846{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p849{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p851{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 338px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p853{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p859{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p860{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 157px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p862{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 321px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p864{text-align: justify;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p867{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: left;padding-right: 355px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p869{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p871{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p873{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p875{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 166px;margin-bottom: 0px;}
.p877{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p881{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p883{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p886{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 83px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: justify;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p897{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: justify;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 115px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p900{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 393px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p901{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p903{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p904{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 138px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p905{text-align: right;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p906{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p907{text-align: right;padding-right: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p908{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p909{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p910{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 136px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p921{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 600px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 326px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p925{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p927{text-align: justify;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 171px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p933{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 204px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 348px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 328px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p947{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p951{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p952{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p956{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p958{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 93px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p959{text-align: left;padding-right: 403px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p960{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p963{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 115px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p965{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p966{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p967{text-align: justify;padding-right: 349px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p969{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: justify;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p971{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 114px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p973{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p974{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p975{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 377px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p976{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p977{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p978{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p979{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p980{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p981{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p982{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p983{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p984{text-align: left;padding-left: 3px;padding-right: 376px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p985{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p986{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p987{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p988{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p989{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 302px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p990{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p991{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p992{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 544px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p994{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p995{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 420px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p996{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p997{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p998{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 423px;margin-bottom: 0px;}
.p999{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 372px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1000{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1001{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p1003{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1004{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1007{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1008{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px;}
.p1010{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p1013{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1014{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p1015{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1016{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1017{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p1018{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1019{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1020{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1021{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1022{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1023{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1024{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1025{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1026{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 199px;margin-bottom: 0px;}
.p1027{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 160px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1028{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1029{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p1030{text-align: justify;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1032{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 113px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1033{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1034{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 153px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1035{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p1036{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1037{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p1038{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1039{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1040{text-align: right;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1041{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1042{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1043{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1044{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1045{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1046{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1047{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1048{text-align: left;padding-left: 91px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1049{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px;}
.p1050{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1051{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1052{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1053{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1054{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1055{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1056{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p1057{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1058{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1059{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1060{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1061{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1062{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p1063{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1064{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1065{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1066{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p1067{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1068{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p1069{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p1070{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1071{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1072{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1073{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p1074{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1075{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1076{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1077{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 337px;margin-bottom: 0px;}
.p1078{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1079{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1080{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1081{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1082{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p1083{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1084{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1085{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1086{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1087{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1088{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1089{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1090{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1091{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1092{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1093{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 250px;margin-bottom: 0px;}
.p1094{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 354px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1095{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p1096{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1097{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1098{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1099{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1100{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1101{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p1102{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p1103{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p1104{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 171px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1105{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 351px;margin-bottom: 0px;}
.p1106{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p1107{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1108{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1109{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1110{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1111{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1112{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1113{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p1114{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 232px;margin-bottom: 0px;}
.p1115{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 324px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1116{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 330px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p1117{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1118{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 498px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1119{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1120{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 115px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p1121{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1122{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p1123{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 306px;margin-bottom: 0px;}
.p1124{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1125{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1126{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1127{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1128{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1129{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p1130{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 646px;margin-bottom: 0px;}
.p1131{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 362px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1132{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p1133{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p1134{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 93px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1135{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1136{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1137{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 95px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1138{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 177px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1139{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 95px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1140{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p1141{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1142{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1143{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1144{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 449px;margin-bottom: 0px;}
.p1145{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1146{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1147{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1148{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1149{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1150{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 33px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1151{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1152{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1153{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1154{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1155{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1156{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 52px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1157{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1158{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1159{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1160{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1161{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1162{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 103px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1163{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 113px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1164{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1165{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 102px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1166{text-align: left;padding-right: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1167{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1168{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1169{text-align: left;padding-right: 62px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1170{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1171{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1172{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1173{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1174{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1175{text-align: left;padding-right: 136px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1176{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 110px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1177{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 134px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1178{text-align: left;padding-right: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1179{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 124px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1180{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 124px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1181{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 136px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1182{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 135px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1183{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 467px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 449px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 322px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 455px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td103{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td104{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td105{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td106{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;}
.td132{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td133{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td134{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td135{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td136{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td139{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td152{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 266px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 409px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 272px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 279px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 280px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td199{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;}
.td200{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 265px;vertical-align: bottom;}
.td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 265px;vertical-align: bottom;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td209{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td210{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td216{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td219{padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td220{padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;}
.td222{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td223{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td224{padding: 0px;margin: 0px;width: 261px;vertical-align: bottom;}
.td225{padding: 0px;margin: 0px;width: 226px;vertical-align: bottom;}
.td226{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td227{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td228{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td230{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td231{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td232{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td233{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td234{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td235{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td236{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td237{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td238{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td239{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td240{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td241{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td243{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td244{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td245{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td246{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td247{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td248{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td249{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td250{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td251{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td252{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td253{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td254{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td255{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td256{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td257{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td258{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td259{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td260{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td261{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td262{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td263{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td264{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td265{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td266{padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;}
.td267{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;}
.td268{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td269{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;}
.td270{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;}
.td271{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td272{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td273{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td274{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 37px;}
.tr2{height: 38px;}
.tr3{height: 28px;}
.tr4{height: 18px;}
.tr5{height: 17px;}
.tr6{height: 19px;}
.tr7{height: 29px;}
.tr8{height: 49px;}
.tr9{height: 16px;}
.tr10{height: 50px;}
.tr11{height: 27px;}
.tr12{height: 54px;}
.tr13{height: 52px;}
.tr14{height: 14px;}
.tr15{height: 36px;}
.tr16{height: 20px;}
.tr17{height: 22px;}
.tr18{height: 34px;}
.tr19{height: 61px;}
.tr20{height: 6px;}
.tr21{height: 2px;}
.tr22{height: 39px;}
.tr23{height: 31px;}
.tr24{height: 8px;}
.tr25{height: 7px;}
.tr26{height: 25px;}
.tr27{height: 13px;}
.tr28{height: 11px;}
.tr29{height: 33px;}
.tr30{height: 5px;}
.tr31{height: 10px;}
.tr32{height: 12px;}
.tr33{height: 24px;}
.tr34{height: 23px;}
.tr35{height: 3px;}
.tr36{height: 15px;}
.tr37{height: 44px;}
.tr38{height: 41px;}
.tr39{height: 4px;}
.t0{width: 416px;margin-top: 167px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t1{width: 415px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t2{width: 482px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t3{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t4{width: 382px;margin-left: 100px;margin-top: 2px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t5{width: 487px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t6{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t7{width: 416px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t8{width: 381px;margin-left: 34px;margin-top: 2px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t9{width: 416px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t10{width: 381px;margin-left: 34px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t11{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t12{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 9px 'Arial';}
.t13{width: 321px;margin-top: 19px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t14{width: 416px;margin-top: 28px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t15{width: 416px;margin-top: 13px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t16{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 14px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t17{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 13px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t18{width: 415px;margin-top: 16px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t19{width: 321px;margin-top: 18px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t20{width: 416px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t21{width: 415px;margin-top: 14px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t22{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 14px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t23{width: 417px;margin-left: 66px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t24{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t25{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t26{width: 487px;margin-left: 2px;font: bold 8px 'Arial';}
.t27{width: 415px;margin-top: 7px;font: 7px 'Arial';}
.t28{width: 391px;font: 10px 'Arial';}
.t29{width: 407px;margin-top: 29px;font: 9px 'Arial';}
.t30{width: 402px;margin-left: 65px;margin-top: 8px;font: 8px 'Arial';}
.t31{width: 382px;margin-top: 38px;font: 12px 'Arial';}
.t32{width: 376px;margin-left: 66px;margin-top: 17px;font: 12px 'Arial';}
.t33{width: 346px;margin-left: 66px;margin-top: 6px;font: 9px 'Arial';}
.t34{width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t35{width: 415px;margin-top: 21px;font: 11px 'Times New Roman';}
.t36{width: 401px;margin-left: 68px;margin-top: 2px;font: 11px 'Arial';}
.t37{width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 8px 'Arial';}
.t38{width: 385px;margin-top: 16px;font: 12px 'Arial';}
.t39{width: 440px;margin-left: 46px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t40{width: 368px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t41{width: 362px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t42{width: 385px;margin-left: 65px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t43{width: 435px;margin-left: 65px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t44{width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t45{width: 257px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t46{width: 382px;margin-left: 65px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t47{width: 341px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t48{width: 415px;margin-left: 66px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t49{width: 387px;margin-left: 66px;font: 12px 'Arial';}
.t50{width: 361px;margin-left: 65px;margin-top: 3px;font: 12px 'Arial';}
.t51{width: 487px;margin-left: 3px;font: bold 9px 'Arial';}
.t52{width: 363px;margin-left: 2px;margin-top: 3px;font: 12px 'Arial';}
.t53{width: 432px;margin-left: 67px;margin-top: 61px;font: bold 16px 'Arial';}
.t54{width: 237px;margin-left: 75px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t55{width: 424px;margin-left: 66px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t56{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t57{width: 423px;margin-left: 1px;margin-top: 28px;font: 12px 'Arial';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB3301x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Med rätt att välja</P>
<P class="p1 ft1">– flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp</P>
<P class="p2 ft2">Delbetänkande av Utredningen om en flexibel specialskola</P>
<P class="p3 ft3">Stockholm 2011</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft4">SOU 2011:30</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p4 ft5">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p5 ft6">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm</P>
<P class="p6 ft5">Orderfax: <NOBR>08-598</NOBR> 191 91 Ordertel: <NOBR>08-598</NOBR> 191 90 <NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P>
<P class="p7 ft7">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad <NOBR>2009-05-02)</NOBR></P>
<P class="p8 ft5">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P>
<P class="p7 ft5">Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.</P>
<P class="p9 ft6">Tryckt av Elanders Sverige AB.</P>
<P class="p10 ft5">Stockholm 2011</P>
<P class="p9 ft6">ISBN <NOBR>978-91-38-23565-2</NOBR></P>
<P class="p10 ft5">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p0 ft8">Till statsrådet och chefen för</P>
<P class="p11 ft8">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p12 ft9">Regeringen beslutade den 22 april 2010 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och föreslå hur en flexibel specialskola ska kunna införas. <NOBR>Ann-Marie</NOBR> Begler, generaldirektör, Skolinspek- tionen förordnades som särskild utredare den 29 april 2010.</P>
<P class="p13 ft9">Som experter förordnades fr.o.m. den 11 oktober 2010 departe- mentssekreteraren Andreas Hermansson, Finansdepartementet, departementssekreteraren Leo Gumpert, Utbildningsdepartemen- tet, departementssekreteraren Marie Törn, Utbildningsdeparte- mentet, departementssekreteraren Lars Nilsson, Socialdepartementet, departementssekreteraren Anders Widholm, Utbildningsdeparte- mentet och kanslirådet Ulrika Åkerdahl, Utbildningsdepartementet.</P>
<P class="p14 ft12">Som sekreterare anställdes fr.o.m. den 19 maj 2010 Karin Flemström, föredragande, Kammarrätten i Stockholm, och fr.o.m. den 1 juni 2010 Gabriel Brandström, undervisningsråd, Skolverket. Utred- ningen, som antagit namnet Utredningen om en flexibel special- skola, överlämnar härmed delbetänkandet <SPAN class="ft10">Med rätt att välja </SPAN><SPAN class="ft11">- </SPAN><SPAN class="ft10">flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp </SPAN>(SOU 2011:30).</P>
<P class="p15 ft9">Utredningens uppdrag i denna del är härmed slutfört.</P>
<P class="p16 ft9">Stockholm i mars 2011</P>
<P class="p16 ft9"><NOBR>Ann-Marie</NOBR> Begler</P>
<P class="p17 ft9">/Karin Flemström</P>
<P class="p18 ft9">Gabriel Brandström</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p0 ft8">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td0"><P class="p19 ft13">Sammanfattning ................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p20 ft13">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td0"><P class="p19 ft13">Sammanfattning på lättläst svenska.....................................</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p20 ft13">19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td0"><P class="p19 ft13">Författningsförslag .............................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p20 ft13">27</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><P class="p19 ft13">1</P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p21 ft13">Inledning...................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p20 ft13">55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><P class="p19 ft9">1.1</P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p21 ft14">Uppdraget.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p22 ft9">55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><P class="p19 ft9">1.2</P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p21 ft14">Utredningens arbete ................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p20 ft9">55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><P class="p19 ft9">1.3</P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p21 ft14">Betänkandets disposition.........................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p20 ft9">57</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><P class="p19 ft9">1.4</P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p21 ft14">Principiella utgångspunkter.....................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p22 ft9">58</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p21 ft9">1.4.1 Barnets bästa och vårdnadshavarens valfrihet.............</P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p20 ft9">58</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p21 ft9">1.4.2 Möjlighet att gå i skola i närheten av hemmet ............</P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p20 ft9">58</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p21 ft9">1.4.3 Utbildningen ska vara av hög kvalitet .........................</P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p20 ft9">59</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p21 ft9">1.4.4 Elever med behov av tvåspråkighet ska erbjudas</P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p23 ft14">en sådan miljö ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p20 ft9">59</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p21 ft9">1.4.5 Hemkommunen har ett särskilt ansvar .......................</P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p20 ft9">59</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p21 ft9">1.4.6 Ekonomi ska inte avgöra valet av skolform ................</P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p20 ft9">60</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft9"><SPAN class="ft9">1.5</SPAN><SPAN class="ft16">Deklarationer och konventioner av betydelse inom</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr6 td2"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p21 ft14">området för specialpedagogik .................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p22 ft9">60</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><P class="p19 ft13">2</P></TD>
<TD class="tr1 td4"><P class="p21 ft13">Bakgrund ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td5"><P class="p22 ft13">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td2"><P class="p19 ft9">2.1</P></TD>
<TD class="tr7 td4"><P class="p21 ft17">Elever som är döva eller hörselskadade ..................................</P></TD>
<TD class="tr7 td5"><P class="p22 ft9">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p21 ft9">2.1.1 Få elever är döva eller hörselskadade...........................</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p22 ft9">62</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p21 ft9">2.1.2 Cochleaimplantat – ett hjälpmedel för barn</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td4"><P class="p23 ft14">med grav hörselskada....................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p22 ft9">63</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td2"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p22 ft18">5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td6"><P class="p19 ft19">Innehåll</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td7"><P class="p22 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td6"><P class="p25 ft9">2.1.3 Det finns få särskilt anpassade</P></TD>
<TD class="tr10 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr10 td9"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p22 ft9">undervisningsmiljöer.....................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p22 ft9">64</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p25 ft9">2.1.4 Elevgruppen mår sämre än sina jämnåriga</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p22 ft9">kamrater.........................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p22 ft9">66</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p22 ft9">2.1.5 Eleverna har låg måluppfyllelse ....................................</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p22 ft9">67</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p25 ft9">2.1.6 I specialskolan blir eleverna färre och</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p22 ft9">undervisningens kvalitet ifrågasätts .............................</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p22 ft9">68</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p22 ft9">2.2 Elever med grav språkstörning ................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr11 td9"><P class="p22 ft9">74</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td10"><P class="p22 ft9">2.2.1 20 000 elever beräknas ha en grav språkstörning ........</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p22 ft9">75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p22 ft9">2.2.2 De flesta eleverna går i grundskolan ............................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p22 ft9">75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p22 ft9">2.2.3 Elevantalet ökar i Hällsboskolan..................................</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p22 ft9">76</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft9"><SPAN class="ft9">2.3</SPAN><SPAN class="ft20">Specialpedagogiskt stöd till elever som tillhör</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p27 ft14">specialskolans målgrupp...........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p22 ft9">76</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p27 ft17">2.3.1 Staten stödjer brett .......................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p22 ft9">77</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p27 ft9">2.3.2 Huvudmännen har strukturer, men kompetensen</P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p23 ft14">når inte fram till eleven.................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p22 ft9">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p27 ft9">2.3.3 Landstingen stödjer individerna genom</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p23 ft14">habilitering.....................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p22 ft9">85</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><P class="p19 ft9">2.4</P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p27 ft14">Skandinavisk utblick.................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p22 ft9">86</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p27 ft9">2.4.1 I Norge är det en rättighet att lära sig</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p23 ft14">teckenspråk....................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p22 ft9">86</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p27 ft9">2.4.2 I Danmark har hemkommunen hela ansvaret .............</P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p22 ft9">91</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td11"><P class="p19 ft13">3</P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p27 ft13">Målgruppen <SPAN class="ft21">- </SPAN>i förändring ...........................................</P></TD>
<TD class="tr1 td12"><P class="p22 ft13">97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft9"><SPAN class="ft9">3.1</SPAN><SPAN class="ft20">Specialskolans nuvarande målgrupp enligt aktuell</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p19 ft14">författning.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p22 ft9">98</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft9"><SPAN class="ft9">3.2</SPAN><SPAN class="ft20">Den förändrade målgruppen – en utveckling som skett</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p28 ft14">i praktiken.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p22 ft9">99</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td14"><P class="p22 ft9">3.3 En tvåspråkig miljö som verksamhetsmål i specialskolan....</P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p22 ft9">101</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td14"><P class="p22 ft9">3.4 Behov av ändring i skollagen och annan författning............</P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p22 ft9">102</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td14"><P class="p28 ft9">3.4.1 Elever som är döva eller hörselskadade och som</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p22 ft9">har behov av en ”anpassad undervisningsmiljö” .......</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p22 ft9">102</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p28 ft9">3.4.2 Elever som är dövblinda eller annars är</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td14"><P class="p29 ft9">synskadade och har ytterligare</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p29 ft9">funktionsnedsättning eller har en grav</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td14"><P class="p22 ft9">språkstörning...............................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p22 ft9">104</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td14"><P class="p30 ft18">6</P></TD>
<TD class="tr12 td15"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td16"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p22 ft19">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td16"><P class="p28 ft9">3.4.3 Hörande elever med grav språkstörning i behov</P></TD>
<TD class="tr10 td17"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td16"><P class="p31 ft9">av teckenspråk för sin kommunikation.....................</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p32 ft9">106</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft9"><SPAN class="ft9">3.5</SPAN><SPAN class="ft16">Processen för inskrivning och mottagande enligt aktuell</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td18"><P class="p33 ft14">författning och i praktiken ....................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p22 ft9">107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><P class="p33 ft9">3.5.1 Nämnden för mottagande i specialskolan och för</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p34 ft14"><NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning..............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p22 ft9">107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p33 ft9">3.5.2</P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p34 ft14">Ansökan med underlag...............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft9">108</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td12"><P class="p19 ft9">3.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td18"><P class="p33 ft9">Behov av att förändra inskrivningsprocessen.......................</P></TD>
<TD class="tr11 td11"><P class="p22 ft9">109</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td12"><P class="p19 ft9">3.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td18"><P class="p33 ft14">Möjligheten att överklaga......................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p22 ft9">110</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><P class="p33 ft9">3.7.1 Hemkommunen ska inte kunna överklaga</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p34 ft9">ett beslut om mottagande i specialskolan .................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p22 ft9">111</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td18"><P class="p33 ft9">3.7.2 Möjligheten att överklaga elevens placering vid</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p34 ft9">en viss skolenhet inom specialskolan ........................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft9">112</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td12"><P class="p19 ft13">4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td18"><P class="p33 ft13">Anpassning av styrdokument efter en förändrad</P></TD>
<TD class="tr1 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><P class="p33 ft13">målgrupp.................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft13">115</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td12"><P class="p19 ft9">4.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td18"><P class="p33 ft9">Nya kursplaner för de obligatoriska skolformerna..............</P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p22 ft9">115</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td18"><P class="p33 ft9">4.1.1 Elever som är döva eller hörselskadade .....................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p22 ft9">115</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p33 ft9">4.1.2</P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p34 ft14">De nya elevgrupperna.................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p22 ft9">116</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p33 ft9">4.1.3</P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p34 ft9">Undantagsbestämmelsens användningsområde........</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft9">117</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td12"><P class="p19 ft9">4.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td18"><P class="p33 ft14">Behov av ytterligare anpassning ............................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p22 ft9">119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td12"><P class="p19 ft13">5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td18"><P class="p33 ft13">En nioårig specialskola .............................................</P></TD>
<TD class="tr1 td11"><P class="p22 ft13">121</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td12"><P class="p19 ft9">5.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td18"><P class="p33 ft9">Skolplikt och rätt till utbildning ...........................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p22 ft9">121</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p33 ft9">5.1.1</P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p34 ft14">Grundskolan ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p22 ft9">122</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p33 ft9">5.1.2</P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p34 ft14">Grundsärskolan...........................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft9">122</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p33 ft9">5.1.3</P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p34 ft14">Specialskolan ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p22 ft9">123</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td18"><P class="p33 ft9">5.1.4 Särskilt om när skolplikten upphör samt rätten</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p34 ft17">att därefter slutföra skolgången.................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft9">123</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td18"><P class="p33 ft9">5.1.5 Skillnader mellan skolformerna som är relaterade</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p34 ft14">till skolplikten .............................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft9">125</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td12"><P class="p19 ft9">5.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td18"><P class="p33 ft17">En tioårig eller nioårig specialskola ......................................</P></TD>
<TD class="tr11 td11"><P class="p22 ft9">127</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><P class="p33 ft9">5.2.1 Argument för en fortsatt tioårig specialskola...........</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft9">128</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td18"><P class="p33 ft9">5.2.2 Argument för en nioårig specialskola........................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p22 ft9">131</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><P class="p33 ft9">5.2.3 Specialskolan ska ha nio årskurser.............................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft9">137</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft18">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td21"><P class="p19 ft19">Innehåll</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td22"><P class="p36 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td21"><P class="p37 ft9">5.3</P></TD>
<TD class="tr13 td23"><P class="p19 ft9">Utformningen av en flexibel nioårig specialskola ................</P></TD>
<TD class="tr13 td11"><P class="p22 ft9">140</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p19 ft9">5.3.1 Rätt till utökad undervisningstid för teckenspråk ....</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p22 ft9">140</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p19 ft9">5.3.2 Rätt till garanterade undervisningstimmar vid</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td21"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p38 ft14">förlängd skolgång........................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft9">143</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td21"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p19 ft9">5.3.3 Behov av översyn av specialskolans läroplan m.m. ...</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft9">145</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td21"><P class="p37 ft9">5.4</P></TD>
<TD class="tr11 td23"><P class="p19 ft17">Ikraftträdande och övergångsbestämmelser .........................</P></TD>
<TD class="tr11 td11"><P class="p22 ft9">146</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td21"><P class="p37 ft13">6</P></TD>
<TD class="tr1 td23"><P class="p19 ft22">Deltidsutbildning – utbildning i två skolformer............</P></TD>
<TD class="tr1 td11"><P class="p22 ft13">147</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft9"><SPAN class="ft9">6.1</SPAN><SPAN class="ft20">En rätt till deltidsutbildning i de obligatoriska</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td14"><P class="p28 ft14">skolformerna...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p22 ft9">148</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td14"><P class="p28 ft9">6.1.1 Samarbete mellan skolformer enligt aktuell</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td24"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p22 ft14">författning ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p22 ft9">148</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td14"><P class="p28 ft9">6.1.2 Tidigare möjligheter och förslag till</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p22 ft9">deltidsutbildning .........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p22 ft9">149</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td14"><P class="p28 ft9">6.1.3 Deltidsutbildning ska erbjudas som en rättighet</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p22 ft9">i en permanent lösning................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p22 ft9">151</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td14"><P class="p28 ft9">6.1.4 Syftet med deltidsutbildning – valfrihet</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td24"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p22 ft14">för eleven .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p22 ft9">152</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td14"><P class="p28 ft9">6.1.5 Vem är deltidselev / vad är att betrakta</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p22 ft9">som deltidsutbildning .................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p22 ft9">153</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td14"><P class="p28 ft9">6.1.6 Den planerade tidsperioden och möjligheten</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft9">att avbryta deltidsutbildningen ..................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p22 ft9">156</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td24"><P class="p28 ft9">6.1.7</P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p22 ft9">Information om deltidsutbildning .............................</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p22 ft9">157</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td14"><P class="p22 ft17">6.2 Ansvarsfördelningen ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td15"><P class="p22 ft9">158</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td24"><P class="p28 ft9">6.2.1</P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p40 ft9">Huvudmannaskap – huvudansvaret</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p22 ft14">för deltidseleven ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p22 ft9">158</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td24"><P class="p28 ft9">6.2.2</P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p22 ft9">Särskilt om ansvarsfördelningen ................................</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p22 ft9">160</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td14"><P class="p41 ft9">6.3 Skyldigheten att samverka och utformningen</P></TD>
<TD class="tr11 td15"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td14"><P class="p22 ft9">av utbildningen .......................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p22 ft9">162</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td14"><P class="p28 ft9">6.3.1 Planering av elevens utbildning – en gemensam</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td24"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p22 ft14">plan...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p22 ft9">163</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td14"><P class="p28 ft9">6.3.2 Om begränsningar i undervisningstid i den andra</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p22 ft14">skolformen krävs.........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p22 ft9">163</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td24"><P class="p28 ft9">6.3.3</P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p22 ft14">Val av kursplaner.........................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p22 ft9">165</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td14"><P class="p22 ft9">6.3.4 Kunskapskraven och när de ska vara uppfyllda.........</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p22 ft9">165</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td14"><P class="p28 ft9">6.3.5 Vårdnadshavarnas möjlighet att påverka</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td24"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p22 ft9">utformningen av utbildningen....................................</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p22 ft9">166</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft18">8</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td26"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td27"><P class="p19 ft23">Innehåll</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft9"><SPAN class="ft9">6.4</SPAN><SPAN class="ft16">Fördelningen av det ekonomiska ansvaret</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr6 td2"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p21 ft14">och ersättningens storlek.......................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p20 ft9">166</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p21 ft9">6.4.1 Vissa kostnader i samband med</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p23 ft14">deltidsutbildningen.....................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p20 ft9">167</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p21 ft9">6.4.2 Kostnader för resor och eventuellt boende</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p23 ft14">för en deltidselev.........................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p20 ft9">168</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p21 ft9">6.4.3 Enskild huvudman som har en elev</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p23 ft14">som deltidselev............................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p20 ft9">168</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td2"><P class="p19 ft9">6.5</P></TD>
<TD class="tr11 td28"><P class="p21 ft14">Övriga frågor..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td11"><P class="p20 ft9">169</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p21 ft14">6.5.1 Bemyndiganden ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p20 ft9">169</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p21 ft9">6.5.2 Möjlighet att överklaga beslutet</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p23 ft9">om målgruppstillhörighet och att avbryta</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p23 ft14">utbildningen ................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p20 ft9">170</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p21 ft9">6.5.3 Tillsyn och statlig kvalitetsgranskning</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p23 ft17">av deltidselevers utbildning........................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p20 ft9">170</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td2"><P class="p19 ft13">7</P></TD>
<TD class="tr15 td28"><P class="p21 ft13">Tillämpning av grundsärskolans kursplaner i</P></TD>
<TD class="tr15 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p21 ft13">specialskolan...........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p20 ft13">171</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><P class="p19 ft9">7.1</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p21 ft14">Elevgruppen............................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p22 ft9">172</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><P class="p19 ft9">7.2</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p21 ft9">Beslut om att tillämpa grundsärskolans kursplaner.............</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p20 ft9">173</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p21 ft9">7.2.1 Beslut om mottagande i skolformen</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p23 ft14">grundsärskola..............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p20 ft9">173</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p21 ft9">7.2.2 Utredning och beslut i specialskolan.........................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p20 ft9">174</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p21 ft9">7.2.3 Behov av reglering av övergången till</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p23 ft14">grundsärskolans kursplaner........................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p20 ft9">175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft9"><SPAN class="ft9">7.3</SPAN><SPAN class="ft16">Mottagande i specialskolan av elever med</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr4 td29"><P class="p19 ft14">utvecklingsstörning................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p22 ft9">178</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft9"><SPAN class="ft9">7.4</SPAN><SPAN class="ft16">Undervisning för elever som följer grundsärskolans</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr6 td31"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p45 ft14">kursplaner i specialskolan......................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p22 ft9">179</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p45 ft14">7.4.1 Behov av förändring ...................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p20 ft9">180</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td31"><P class="p46 ft13">8</P></TD>
<TD class="tr1 td32"><P class="p45 ft22">Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan ...........</P></TD>
<TD class="tr1 td11"><P class="p20 ft13">183</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft9"><SPAN class="ft9">8.1</SPAN><SPAN class="ft16">En rätt till undervisning i teckenspråk i de obligatoriska</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr16 td29"><P class="p19 ft14">skolformerna ..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr16 td30"><P class="p22 ft9">184</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft9">8.1.1 Teckenspråkets ställning och status ..........................</P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p22 ft9">185</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft18">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td6"><P class="p19 ft19">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p22 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td6"><P class="p25 ft9">8.1.2 Behov av stärkt skydd för rätt till utbildning</P></TD>
<TD class="tr10 td7"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p48 ft14">i teckenspråk................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p22 ft9">187</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft9"><SPAN class="ft9">8.2</SPAN><SPAN class="ft20">En möjlighet att erbjuda specialskolans kursplaner</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p27 ft9">i ämnet teckenspråk i de obligatoriska skolformerna ..........</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p22 ft9">189</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p27 ft9">8.2.1 Kursplaner i teckenspråk i de olika skolformerna ....</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft9">190</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p27 ft9">8.2.2 Behov av en mer kvalificerad kursplan i</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p23 ft9">teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan ........</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p22 ft9">191</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p27 ft9">8.2.3 Översyn av kursplanerna i teckenspråk.....................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft9">193</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p27 ft17">8.2.4 Särskilt om val av kursplan .........................................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p22 ft9">194</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p27 ft9">8.2.5 Distansundervisning – ytterligare en möjlighet ........</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft9">194</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td11"><P class="p19 ft9">8.3</P></TD>
<TD class="tr11 td33"><P class="p27 ft9">Teckenspråksundervisning på entreprenad...........................</P></TD>
<TD class="tr11 td11"><P class="p22 ft9">194</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td11"><P class="p19 ft13">9</P></TD>
<TD class="tr1 td33"><P class="p27 ft13">Specialskolans kursplaner i grundskolan och</P></TD>
<TD class="tr1 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p27 ft13">grundsärskolan .........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p22 ft13">199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><P class="p19 ft9">9.1</P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p27 ft14">Behov av anpassning av regleringen ......................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p22 ft9">199</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft9"><SPAN class="ft9">9.2</SPAN><SPAN class="ft20">En möjlighet att erbjuda undervisning enligt</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p49 ft14">specialskolans kursplaner.......................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p22 ft9">201</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p19 ft13">10</P></TD>
<TD class="tr1 td35"><P class="p49 ft22">Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner...............</P></TD>
<TD class="tr1 td11"><P class="p22 ft13">203</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td34"><P class="p19 ft9">10.1</P></TD>
<TD class="tr3 td35"><P class="p49 ft9">Kostnader för elever som är döva eller hörselskadade .........</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p22 ft9">204</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p49 ft9">10.1.1 Hemkommuners ersättning för elever</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p50 ft14">i specialskolan..............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p22 ft9">204</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p49 ft9">10.1.2 Ersättningen för elever i kommunala eller</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p50 ft9">fristående hörselklasser med regionalt</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p50 ft14">upptagningsområde.....................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p22 ft9">205</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p49 ft9">10.1.3 Kostnaden för integrerade elever i grundskolan .......</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p22 ft9">206</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p49 ft9">10.1.4 En jämförelse av utbildningskostnader......................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft9">207</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p49 ft14">10.1.5 Tidigare utredningar ...................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft9">208</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td34"><P class="p19 ft9">10.2</P></TD>
<TD class="tr11 td35"><P class="p49 ft9">Ett tydligare ansvar för hemkommuner................................</P></TD>
<TD class="tr11 td11"><P class="p22 ft9">209</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p49 ft9">10.2.1 Principen för ersättningssystemet bör förändras......</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p22 ft9">210</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p49 ft14">10.2.2 Nya ersättningsnivåer .................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft9">212</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p49 ft9">10.2.3 Kostnader som ska ingå i ett nytt system..................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p22 ft9">213</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p49 ft17">10.2.4 Beräkningen av den nya ersättningen ........................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p22 ft9">215</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p49 ft9">10.2.5 Riksskolorna har särskilda förutsättningar................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft9">216</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p49 ft14">10.2.6 Ikraftträdande..............................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft9">217</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft18">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td36"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr9 td37"><P class="p22 ft19">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td38"><P class="p19 ft9">10.3</P></TD>
<TD class="tr13 td35"><P class="p52 ft9">Alla kommuner ska betala samma ersättning.......................</P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p53 ft9">217</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p52 ft17">10.3.1 Elevantalet i specialskolan minskar ...........................</P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p32 ft9">218</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p52 ft9">10.3.2 Få kommunala alternativ där staten bedriver</P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p50 ft14">utbildning....................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p32 ft9">219</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p52 ft9">10.3.3 Kommuner med regionala hörselklasser har andra</P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p50 ft14">förutsättningar ............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p32 ft9">220</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p52 ft9">10.3.4 Tidigare motiv till nedsatt ersättning ........................</P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p32 ft9">220</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td38"><P class="p19 ft9">10.4</P></TD>
<TD class="tr3 td35"><P class="p52 ft9">Ett nytt system kräver en översyn av specialskolans</P></TD>
<TD class="tr3 td37"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p52 ft14">kostnader ................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p32 ft9">221</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p52 ft9">10.4.1 Lärartäthet och undervisningskostnader...................</P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p32 ft9">222</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p52 ft14">10.4.2 Lokalkostnader ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p32 ft9">223</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p52 ft9">10.4.3 Skolmåltider och övriga kostnader ............................</P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p32 ft9">224</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p52 ft9">10.4.4 Utrymme för verksamhet utan författningsstöd......</P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p32 ft9">225</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td38"><P class="p19 ft13">11</P></TD>
<TD class="tr1 td35"><P class="p52 ft13">Förstärkt statligt stöd för bättre resultat och ökad</P></TD>
<TD class="tr1 td37"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p52 ft13">kvalitet....................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p32 ft13">227</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p19 ft9">11.1</P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p52 ft17">En tidsbegränsad förstärkning av stödet ..............................</P></TD>
<TD class="tr7 td37"><P class="p32 ft9">230</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p52 ft14">11.1.1 En nationell samordnare.............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p32 ft9">231</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p52 ft9">11.1.2 Organisation och finansiering....................................</P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p32 ft9">236</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td38"><P class="p19 ft9">11.2</P></TD>
<TD class="tr11 td35"><P class="p52 ft17">Det statliga stödet på lång sikt..............................................</P></TD>
<TD class="tr11 td37"><P class="p32 ft9">239</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p52 ft9">11.2.1 Förstärk statens specialpedagogiska stöd..................</P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p32 ft9">239</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p52 ft9">11.2.2 Säkerställ tillgången till utbildad personal.................</P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p32 ft9">241</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td38"><P class="p19 ft13">12</P></TD>
<TD class="tr15 td35"><P class="p52 ft22">Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m..........</P></TD>
<TD class="tr15 td37"><P class="p32 ft13">243</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td38"><P class="p19 ft9">12.1</P></TD>
<TD class="tr3 td35"><P class="p52 ft14">En nioårig specialskola...........................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td37"><P class="p32 ft9">244</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p52 ft14">12.1.1 Tre scenarier................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p32 ft9">246</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td38"><P class="p19 ft9">12.2</P></TD>
<TD class="tr3 td35"><P class="p52 ft9">Deltidsutbildning <SPAN class="ft21">- </SPAN>utbildning i två skolformer..................</P></TD>
<TD class="tr3 td37"><P class="p32 ft9">248</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p52 ft17">12.2.1 Kommunala skolhuvudmän .......................................</P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p32 ft9">249</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p52 ft9">12.2.2 Specialpedagogiska skolmyndigheten .......................</P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p32 ft9">250</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td38"><P class="p19 ft9">12.3</P></TD>
<TD class="tr11 td35"><P class="p52 ft9">Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan..................</P></TD>
<TD class="tr11 td37"><P class="p32 ft9">251</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p52 ft17">12.3.1 Kommunala skolhuvudmän .......................................</P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p32 ft9">254</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p52 ft14">12.3.2 Enskilda skolhuvudmän .............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p32 ft9">255</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p52 ft9">12.3.3 Huvudmän som kan sälja</P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p50 ft14">teckenspråkskompetens .............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p53 ft9">256</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft18">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td21"><P class="p19 ft19">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p19 ft24"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td40"><P class="p22 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td21"><P class="p37 ft9">12.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td23"><P class="p19 ft9">Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner .....................</P></TD>
<TD class="tr13 td11"><P class="p22 ft9">256</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td23"><P class="p19 ft9">12.4.1 Steg 1 – höjd ersättning för alla kommuner ..............</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p22 ft9">257</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td21"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td23"><P class="p19 ft9">12.4.2 Steg 2 – ett nytt ersättningssystem............................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft9">257</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td21"><P class="p37 ft9">12.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td23"><P class="p19 ft9">Förstärkt statligt stöd för bättre resultat och ökad</P></TD>
<TD class="tr11 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td21"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td23"><P class="p19 ft14">kvalitet.....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p22 ft9">258</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td21"><P class="p37 ft9">12.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td23"><P class="p19 ft17">Kommentarer till vissa övriga förslag ...................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p22 ft9">258</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td21"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td23"><P class="p19 ft14">12.6.1 Målgruppen <SPAN class="ft25">- </SPAN>i förändring .........................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft9">258</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td23"><P class="p19 ft9">12.6.2 Tillämpning av grundsärskolans kursplaner</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td21"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p22 ft14">i specialskolan..............................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft9">259</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td21"><P class="p37 ft9">12.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td23"><P class="p19 ft14">Finansiering ............................................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td11"><P class="p22 ft9">259</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td21"><P class="p37 ft13">13</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td23"><P class="p19 ft13">Övriga konsekvenser..................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td11"><P class="p22 ft13">263</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td21"><P class="p37 ft9">13.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td23"><P class="p19 ft14">Konsekvenser för barnet........................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p22 ft9">263</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td21"><P class="p37 ft9">13.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td23"><P class="p19 ft17">Den kommunala självstyrelsen..............................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p22 ft9">264</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td21"><P class="p37 ft9">13.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td23"><P class="p19 ft14">Sysselsättning och offentlig service.......................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p22 ft9">264</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td21"><P class="p37 ft9">13.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td23"><P class="p19 ft9">Övriga konsekvensanalyser enligt</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td21"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td23"><P class="p19 ft14">kommittéförordningen ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p22 ft9">265</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td21"><P class="p37 ft13">14</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td23"><P class="p19 ft13">Författningskommentar .............................................</P></TD>
<TD class="tr1 td11"><P class="p22 ft13">267</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td42"><P class="p37 ft13">Bilagor</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr1 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td42"><P class="p37 ft26">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr7 td41"><P class="p22 ft14">Kommittédirektiv..........................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p22 ft9">291</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td42"><P class="p37 ft26">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr3 td41"><P class="p22 ft14">Tilläggsdirektiv ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p22 ft9">301</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td43"><P class="p37 ft9"><SPAN class="ft26">Bilaga 3 </SPAN>Deklarationer och konventioner av betydelse inom</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td21"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p22 ft14">området för specialpedagogik .......................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft9">307</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td42"><P class="p37 ft26">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr3 td41"><P class="p22 ft14">Specialskolor ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p22 ft9">313</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td43"><P class="p37 ft9"><SPAN class="ft26">Bilaga 5 </SPAN>Deltidsutbildning vid specialskolorna under</P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td21"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p22 ft14">läsåret 2009/10 ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft9">317</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td42"><P class="p37 ft26">Bilaga 6</P></TD>
<TD class="tr3 td41"><P class="p22 ft14">Utredningens enkät.......................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p22 ft9">321</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td43"><P class="p37 ft9"><SPAN class="ft26">Bilaga 7 </SPAN>Beräkningar av vissa ekonomiska konsekvenser..........</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p22 ft9">323</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p55 ft18">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<P class="p0 ft8">Sammanfattning</P>
<P class="p56 ft9">Alla barn och unga har lika rätt till en god utbildning i en trygg miljö. Barn med funktionsnedsättning ska ha samma möjligheter att välja skolform och skola som andra barn har.</P>
<P class="p57 ft9">Specialskolans målgrupp har förändrats. Allt fler barn med grav hörselnedsättning får med ny teknik andra möjligheter att lära och utvecklas. Elever som är döva eller hörselskadade har därför andra behov i dag. Föräldrar till barn med funktionsnedsättning väljer också i allt högre utsträckning en skola nära hemmet. Detta har lett till att antalet elever i de statliga specialskolorna har minskat.</P>
<P class="p58 ft9">Denna utredning ska enligt direktiven utreda och föreslå hur en flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp ska kunna införas.</P>
<P class="p59 ft26">Eleverna får inte den utbildning de har rätt till</P>
<P class="p60 ft9">Hemkommunen har det övergripande utbildningsansvaret för sina barn och unga. Samtidigt klarar kommunala och enskilda huvudmän i flera fall inte av att ge eleverna det stöd de har rätt till. Det har visat sig i olika studier att elever som är döva eller hörselskadade har en svår skolsituation och att elevgruppen når de nationella målen i lägre utsträckning än sina hörande kamrater. Utredningen konstaterar att föräldrars och elevers valfrihet är starkt begränsad. Det finns få möjligheter för elever som är döva eller hörselskadade att läsa teckenspråk i grundskolan och det finns få särskilt anpassade undervisningsmiljöer.</P>
<P class="p61 ft9">Föräldrar som vill ge sina barn tillgång till en tvåspråkig miljö med teckenspråk och svenska är i princip hänvisade till den statliga specialskolan. Trots goda resurser är dock måluppfyllelsen för elever i specialskolan lägre än i grundskolan. Granskningar har visat att det finns stora brister i undervisningens kvalitet.</P>
<P class="p62 ft18">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">Eleverna ges således inte förutsättningar att lyckas varken i grundskolan eller i den statliga skolan. Mot denna bakgrund lämnar utredningen förslag som syftar till att öka valfriheten, höja kvaliteten i undervisningen och förbättra resultaten. Utredningens förslag ska möjliggöra en mer flexibel utbildning för eleverna.</P>
<P class="p64 ft26">Hemkommunen får ett ökat ansvar</P>
<P class="p65 ft9">Det ska inte vara mer ekonomiskt fördelaktigt för en kommun att ha en elev i specialskolan i stället för i ett kommunalt eller fristående alternativ. Föräldrars val av skola ska inte medföra att kommunerna kan få en lägre kostnad för utbildningen än vad de hade haft om eleven gått kvar i hemkommunen. Att staten subventionerar kommuner som har elever som väljer specialskolan bidrar inte till likvärdiga förutsättningar för olika huvudmän.</P>
<P class="p66 ft9">Utredningen föreslår att principen för ersättningssystemet ska förändras så att det i framtiden baseras på specialskolans faktiska kostnader. Det innebär att ersättningsnivåerna för en elev i specialskolan höjs. Höjningen ska ske i två steg för att kommunala huvudmän ska få tid att anpassa sina verksamheter. Från och med den 1 januari 2012 föreslås ersättningen för samtliga kommuner med elever i specialskolan vara 300 000 kronor per elev och läsår. Enligt utredningens förslag ska det nya ersättningssystemet införas från och med den 1 januari 2013. Det kommer att innebära att ersättningsnivån höjs ytterligare till cirka 550 000 kronor per elev och läsår. I samband med att ett nytt system införs föreslår utredningen också att en översyn av kostnadseffektiviteten i specialskolan genomförs.</P>
<P class="p67 ft27">Det krävs en satsning på ökad kvalitet och valfrihet</P>
<P class="p65 ft28">Samtliga skolhuvudmän bör ges bättre förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning för de berörda elevgrupperna. Den redo- visade problembilden visar att det behövs en samordnad satsning för att öka måluppfyllelsen för elever som är döva eller hörsel- skadade och elever med grav språkstörning i behov av teckenspråk. Staten bör därför, utöver det specialpedagogiska stöd som i dag ges genom Specialpedagogiska skolmyndigheten till kommunala och enskilda huvudmän, genomföra en tidsbegränsad satsning under</P>
<P class="p68 ft29">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td44"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td45"><P class="p19 ft23">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft9">åren 2012 till 2014. Satsningen kommer att komma såväl elever som potentiellt kan tillhöra specialskolans målgrupp som andra elever som är döva eller hörselskadade till godo.</P>
<P class="p70 ft9">Utredningen föreslår att en nationell samordnare får i uppdrag att leda satsningen, vilken består av tre delar: statsbidrag för kvalitetshöjande insatser, fortbildning i teckenspråk och stimulans- bidrag för att få fler huvudmän att erbjuda anpassade undervis- ningsmiljöer.</P>
<P class="p58 ft9">Utredningen bedömer också att statens stöd genom Special- pedagogiska skolmyndigheten kommer att förstärkas genom att resurser omfördelas från skolverksamhet till rådgivande och stöd- jande verksamhet. Resurser ska omfördelas genom att skolverk- samheten bedrivs mer kostnadseffektivt.</P>
<P class="p71 ft26">Tillgång till undervisning i teckenspråk och en tvåspråkig miljö ska öka</P>
<P class="p72 ft9">Alla elever som har behov av teckenspråk ska ha rätt att få under- visning i ämnet. Enligt språklagen ska alla döva, hörselskadade eller personer med språkstörning som har behov av svenskt teckenspråk ha möjlighet att lära sig, utveckla och använda det. Utredningen föreslår att teckenspråk jämställs med de nationella minoritets- språken i skollagen och i skolförordningen. Det innebär att samma bestämmelser ska gälla för elever som väljer teckenspråk som språkval eller modersmål som för elever som på samma sätt väljer ett nationellt minoritetsspråk.</P>
<P class="p73 ft9">Utredningen föreslår även en möjlighet för grundskolan eller grundsärskolan att erbjuda sina elever att följa specialskolans kursplaner i ämnena teckenspråk, svenska, engelska samt rörelse och drama. I grundskolan ska specialskolans kursplan i moderna språk också kunna erbjudas. Som en följd av detta bör även distansundervisning få erbjudas enligt kursplanerna i teckenspråk. Det ges därmed goda möjligheter för huvudmän att fullgöra sin skyldighet att undervisa elever i teckenspråk. Utredningen föreslår även att kommuner ska få köpa denna kompetens från en annan skolhuvudman.</P>
<P class="p74 ft18">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft26">En nioårig specialskola ska införas</P>
<P class="p65 ft9">Utredningen föreslår att specialskolan ska ha nio årskurser. Alla skolformer ska i så stor utsträckning som möjligt ha en gemensam reglering. Utredningen anser att regleringen av specialskolan kan och bör anpassas ytterligare till regleringen av grundskolan. En nioårig specialskola är mer likvärdig för elever som väljer mellan kommunala, fristående och statliga skolor för döva eller hörsel- skadade. En undervisning som är anpassad och planerad utifrån nio år skapar förutsättningar för att fler elever ges möjligheten att uppnå målen inom den tiden. Skolinspektionens tillsyn har visat att undervisningen i flera fall inte är anpassad efter elevernas behov och att förväntningarna på elevernas förmåga är för låga. Att det finns elever som har behov av extra skolgång kan inte motivera en längre skolplikt för alla elever i specialskolan. En förändring av skolplikten underlättar också möjligheter för elever att byta skol- form utifrån behov.</P>
<P class="p42 ft26">Specialskolans målgrupp bör anpassas till verkligheten</P>
<P class="p65 ft9">Skollagens reglering av specialskolans målgrupp skiljer sig från hur inskrivningen går till. Utredningen föreslår att målgruppen för specialskolan ska omformuleras för att bättre stämma överens med hur mottagandet faktiskt går till. Elever och deras vårdnadshavare ska ha större möjlighet att välja den skolform de anser bäst tillgo- doser elevens behov av en anpassad undervisningsmiljö. I begreppet anpassad undervisningsmiljö ryms bl.a. behov av anpassningar i den fysiska miljön, i pedagogik och språklig miljö.</P>
<P class="p76 ft30">Utbildning delvis i specialskola och delvis i grundskola eller grundsärskola ska vara en rättighet</P>
<P class="p77 ft9">Valfriheten för elever som tillhör specialskolans målgrupp bör öka. Utredningen föreslår därför att en elev i grundskolan eller grundsärskolan som tillhör specialskolans målgrupp ska ha rätt att få sin utbildning delvis inom specialskolan. En elev i specialskolan ska också ha rätt att få sin utbildning delvis i grundskolan eller grundsärskolan. Det är elevens vårdnadshavare som har rätt att välja om eleven ska vara deltidselev eller heltidselev vid special- skolan. Eleven har alltid rätt att ansöka om att bli heltidselev.</P>
<P class="p78 ft18">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td44"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td45"><P class="p19 ft23">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft9">Ett syfte med deltidsutbildning är att eleven ska kunna välja att inte flytta från sina föräldrar och kamrater på heltid. Elever som är döva eller hörselskadade ges på detta sätt en möjlighet att ta del av den tvåspråkiga undervisningen i en teckenspråkig miljö som specialskolan ska erbjuda. För en elev i specialskolan kan deltids- utbildning i grundskolan eller grundsärskolan möjliggöra en över- gång tillbaka till hemskolan.</P>
<P class="p80 ft26">Utbildning för elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner i specialskolan ska vara rättssäker och anpassad</P>
<P class="p72 ft9">Elever med utvecklingsstörning har sedan år 2000 haft möjlighet att läsa enligt grundsärskolans kursplaner i specialskolan. Utredningen har identifierat två förhållanden där förändringar i styrdokument behöver genomföras. Beslutet om att en elev har rätt att läsa enligt grundsärskolans kursplaner i specialskolan är inte reglerat i författning och det är därför inte möjligt att överklaga ett sådant beslut. Det förhållandet är inte rättssäkert för eleverna. Vidare finns det inte anpassade kursplaner för elever som är döva eller hörselskadade som läser enligt grundsärskolans kursplaner. Efter- som Skolverket har påbörjat ett arbete för att anpassa kursplanerna finns ingen anledning för utredningen att lämna förslag i denna del.</P>
<P class="p81 ft9">När det gäller regleringen av beslutet att ha rätt att läsa enligt grundsärskolans kursplaner i specialskolan föreslår utredningen att detta regleras på samma sätt som vid mottagande i skolformen grundsärskola. Utredningen föreslår också att det ska vara Nämn- den för mottagande i specialskolan och <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning som ska fatta beslutet.</P>
<P class="p82 ft26">Undantagsbestämmelsen vid betygssättning i specialskolan ska ändras</P>
<P class="p83 ft9">Lärare i specialskolan får i dag inte ta hänsyn till om en elev har en synskada eller en grav språkstörning vid betygssättningen. Dessa elevgrupper har inte anpassade kursplaner i likhet med elever som är döva eller hörselskadade. När de nya kursplanerna för grund- skolan utarbetades av Skolverket strävade myndigheten efter att i största möjliga mån undvika moment som skulle kunna medföra svårigheter för elever med olika typer av funktionsnedsättningar.</P>
<P class="p84 ft18">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">Det finns trots detta behov av att anpassa specialskolans styr- dokument ytterligare.</P>
<P class="p86 ft9">Utredningen föreslår att lärare vid betygssättningen ska få möjlighet att bortse från enstaka mål som eleven ska ha uppnått. Denna möjlighet ska avse elever som har andra funktionsned- sättningar än dövhet eller hörselskada.</P>
<P class="p64 ft27">Konsekvenser av utredningens förslag</P>
<P class="p87 ft28">Utredningens förslag får huvudsakligen konsekvenser för elever som är döva eller hörselskadade. Flera av utredningens förslag ger dessa elever ökade möjligheter till en flexibel utbildning. De får ökade möjligheter att läsa teckenspråk i grundskolan och samtidigt även möjlighet att delvis få sin utbildning vid en specialskola. De ökade kostnaderna för kommuner med elever i specialskolan markerar tydligt att alla kommuner är skyldiga att erbjuda en anpassad utbildning för elevgruppen. Detta kommer att leda till att fler elever får en bättre skolsituation på hemmaplan. En nioårig specialskola möjliggör för eleverna att gå i en skola på samma villkor som sina hörande kamrater. De elever som kommer att ha behov av att läsa längre kommer också att få det.</P>
<P class="p66 ft28">Kommunala huvudmän blir med utredningens förslag skyldiga att erbjuda teckenspråksundervisning och att finansiera deltids- utbildning. De två skyldigheterna bedöms medföra marginella ekonomiska konsekvenser för kommunsektorn. Utredningens förslag om att höja ersättningsnivåerna kommer att leda till ökade kostnader med cirka 200 miljoner kronor för kommunala huvud- män. De ökade statliga intäkterna ska till viss del finansiera den nationella samordnaren. Den största delen av de ökade intäkterna ska återföras till kommunerna via det generella statsbidraget. Förslagen blir därför kostnadsneutrala för kommunsektorn.</P>
<P class="p88 ft28">Specialpedagogiska skolmyndigheten påverkas huvudsakligen av förslaget om en nioårig skolplikt. Det innebär att myndigheten måste förändra undervisningens organisering. Förslaget kan på sikt också innebära färre elever i specialskolan. En skyldighet att erbjuda deltidsutbildning kommer också att ställa andra krav på specialskolorna. Övriga förslag förväntas ge endast marginella effekter på ekonomi och organisation.</P>
<P class="p89 ft18">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<P class="p90 ft8">Sammanfattning på lättläst svenska</P>
<P class="p91 ft31">Utredning om specialskolan</P>
<P class="p92 ft9">Svenska staten har specialskolor</P>
<P class="p93 ft9">för barn med dövhet eller hörselnedsättning. Men ny teknik gör att allt fler barn</P>
<P class="p90 ft9">med grav hörselnedsättning</P>
<P class="p90 ft9">kan lära sig på andra sätt än förut.</P>
<P class="p94 ft9">Föräldrar till barn med funktionsnedsättning väljer också oftare en skola nära hemmet. Detta har gjort att färre elever går</P>
<P class="p95 ft9">i de statliga specialskolorna.</P>
<P class="p96 ft9">Denna utredning ska utreda och föreslå hur utbildning till dessa elever ska kunna bli bättre i framtiden.</P>
<P class="p97 ft32">Eleverna får inte den utbildning som de har rätt till</P>
<P class="p98 ft9">Kommunen har ansvar för de barn och unga som bor i kommunen.</P>
<P class="p99 ft33">Men kommunerna kan inte alltid ge eleverna det stöd som alla elever har rätt till.</P>
<P class="p100 ft9">Flera undersökningar visar</P>
<P class="p101 ft9">att elever med dövhet eller hörselnedsättning har det svårt i skolan</P>
<P class="p102 ft33">och att de inte lär sig lika mycket som sina hörande klasskamrater.</P>
<P class="p103 ft33">Vår utredning visar att föräldrarna till dessa barn och eleverna själva</P>
<P class="p90 ft9">inte kan välja skola som alla andra.</P>
<P class="p104 ft18">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft9">Få elever får lära sig</P>
<P class="p0 ft9">att läsa teckenspråk i grundskolan</P>
<P class="p105 ft33">och skolorna är inte anpassade för elevernas behov. Föräldrar som vill att barnen ska lära sig</P>
<P class="p0 ft9">både teckenspråk och svenska</P>
<P class="p0 ft9">kan i dag bara välja den statliga specialskolan.</P>
<P class="p106 ft9">Men eleverna i specialskolan får inte lära sig lika mycket som eleverna i grundskolan.</P>
<P class="p10 ft9">Elever med dövhet och hörselskada</P>
<P class="p107 ft33">får inte samma chans till utbildning i grundskolan och inte heller i specialskolan.</P>
<P class="p108 ft9">Därför lämnar utredningen förslag</P>
<P class="p109 ft9">till att ge dessa elever större chans att välja skolform, förslag på hur undervisningen ska bli bättre,</P>
<P class="p10 ft9">och hur dessa elever ska kunna lära sig mer i skolan.</P>
<P class="p16 ft32">Kommunerna ska få mer ansvar</P>
<P class="p110 ft33">Kommunerna ska se till att det finns skolor för alla barn i kommunen.</P>
<P class="p0 ft9">Men när en kommun inte kan</P>
<P class="p111 ft9">ge undervisning i kommunens egna skolor för barn med särskilda behov</P>
<P class="p112 ft9">säger kommunen att barnen istället kan gå i statlig specialskola,</P>
<P class="p10 ft9">som staten betalar.</P>
<P class="p16 ft9">Utredningen tycker det är fel</P>
<P class="p113 ft9">att kommuner kan spara pengar på att ha en elev i statens specialskola i stället för att ordna undervisning</P>
<P class="p10 ft9">i kommunernas egna skolor eller friskolor.</P>
<P class="p114 ft33">Därför föreslår utredningen nya regler för vad kommunerna ska betala</P>
<P class="p0 ft9">för att ha barn i statliga specialskolor.</P>
<P class="p115 ft9">Staten ska sluta att betala en del av undervisningen</P>
<P class="p116 ft18">20</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr14 td44"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td45"><P class="p19 ft23">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p117 ft9">och istället låta kommunerna betala vad det egentligen kostar</P>
<P class="p118 ft9">att ha barn i specialskola.</P>
<P class="p119 ft9">Vi föreslår att man höjer kostnaden två gånger med lite tid emellan.</P>
<P class="p120 ft9">Då hinner kommunerna se till att deras egna skolor</P>
<P class="p118 ft9">kan ta emot elever med särskilda behov.</P>
<P class="p121 ft9">Från och med 1 januari år 2012</P>
<P class="p122 ft33">föreslår vi att alla kommuner med elever i specialskolan ska betala 300 000 kronor för varje elev</P>
<P class="p90 ft9">och varje år eleven går i specialskolan.</P>
<P class="p123 ft9">Utredningen föreslår också att de nya reglerna för betalning ska börja gälla 1 januari år 2013.</P>
<P class="p90 ft9">Då ska staten också höja priset till</P>
<P class="p118 ft9">ungefär 550 000 kronor för varje elev och år.</P>
<P class="p124 ft32">Mer pengar till bättre undervisning och fler skolor att välja på</P>
<P class="p118 ft9">Alla som äger skolor,</P>
<P class="p90 ft9">både kommuner, företag och staten</P>
<P class="p125 ft9">ska lättare kunna ge elever med dövhet eller hörselnedsättning lika bra utbildning som andra elever får.</P>
<P class="p90 ft9">De problem som vi sett</P>
<P class="p118 ft9">visar att man behöver satsa mer på alla skolor.</P>
<P class="p121 ft9">Utredningen föreslår</P>
<P class="p126 ft9">att en nationell samordnare ska ge stödet. Stödet ska bland annat vara</P>
<P class="p90 ft9">statsbidrag för utbildning i teckenspråk</P>
<P class="p127 ft9">och bidrag till dem som äger skolor så att de kan anpassa sina skolor.</P>
<P class="p128 ft9">Staten ger i dag stöd till kommunala skolor och fristående skolor</P>
<P class="p129 ft9">genom Specialpedagogiska skolmyndigheten. Det ska staten fortsätta med.</P>
<P class="p130 ft18">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft32">Det ska bli lättare</P>
<P class="p0 ft32">att få undervisning i teckenspråk</P>
<P class="p10 ft32">och vara i en klass med hörande elever</P>
<P class="p0 ft9">Språklagen säger</P>
<P class="p131 ft9">att alla personer med funktionsnedsättning som behöver svenskt teckenspråk</P>
<P class="p10 ft9">ska få lära sig svenskt teckenspråk.</P>
<P class="p132 ft33">Utredningen föreslår att teckenspråk ska ha samma rätt</P>
<P class="p133 ft9">som de nationella minoritetsspråken har i skollagen och i skolförordningen.</P>
<P class="p0 ft9">Det betyder att reglerna ska vara samma</P>
<P class="p134 ft9">för elever som väljer teckenspråk som språkval eller modersmål som reglerna för elever som väljer ett nationellt minoritetsspråk.</P>
<P class="p16 ft9">Utredningen föreslår också</P>
<P class="p10 ft9">att grundskolan och grundsärskolan</P>
<P class="p0 ft9">ska kunna låta sina elever följa specialskolans kursplaner</P>
<P class="p135 ft9">i ämnena teckenspråk, svenska, engelska och rörelse och drama. Grundskolan ska också kunna</P>
<P class="p136 ft9">ge specialskolans kursplan i moderna språk. En elev ska också kunna få distansundervisning enligt kursplaner i teckenspråk.</P>
<P class="p0 ft9">På så sätt kan alla skolor se till att</P>
<P class="p10 ft9">att det finns undervisning i teckenspråk.</P>
<P class="p16 ft9">Utredningen föreslår också</P>
<P class="p137 ft9">att kommunerna ska få köpa in utbildade lärare i teckenspråk från en annan kommun eller från staten.</P>
<P class="p16 ft32">Det ska finnas en nioårig specialskola</P>
<P class="p138 ft9">Utredningen tycker att specialskolan ska följa samma regler som grundskolan. Därför föreslår utredningen</P>
<P class="p11 ft9">att specialskolan ska ha nio årskurser.</P>
<P class="p16 ft9">En nioårig specialskola liknar mer</P>
<P class="p131 ft33">den utbildning som elever får i kommunala och fristående skolor.</P>
<P class="p139 ft18">22</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr14 td44"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td45"><P class="p19 ft23">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft9">Bara för att vissa elever behöver gå längre tid i skolan ska inte alla elever i specialskolan</P>
<P class="p90 ft9">gå längre tid i skolan.</P>
<P class="p90 ft9">Om man ändrar till nioårig specialskola</P>
<P class="p118 ft9">blir det också lättare för eleverna att byta skolform.</P>
<P class="p121 ft32">Specialskolan ska vara för dem som går där</P>
<P class="p141 ft33">Elever och deras föräldrar ska kunna välja den skolform</P>
<P class="p142 ft9">som de tycker är bäst anpassad för deras barn. När vi skriver anpassad menar vi</P>
<P class="p143 ft9">att både klassrummen, sätten att lära ut och språket som man lär ut på,</P>
<P class="p118 ft9">ska vara anpassade efter vad eleven behöver.</P>
<P class="p121 ft9">Skollagen har regler</P>
<P class="p144 ft9">för vilka elever som ska gå i specialskola. Men de reglerna stämmer inte med vilka elever som börjar specialskola. Utredningen föreslår</P>
<P class="p145 ft9">att man skriver nya regler för vilka elever som specialskolan är till för.</P>
<P class="p146 ft34">Elever ska kunna gå delvis i specialskola och delvis i grundskola eller grundsärskola</P>
<P class="p118 ft9">Alla elever ska ha rätt att välja</P>
<P class="p147 ft9">i vilken form av skola de ska få gå i. Därför föreslår utredningen</P>
<P class="p148 ft33">att en elev i grundskolan eller i grundsärskolan som tillhör dem som får gå i specialskolan</P>
<P class="p90 ft9">ska ha rätt att få sin utbildning delvis inom specialskolan.</P>
<P class="p149 ft9">En elev i specialskolan ska också ha rätt att få sin utbildning delvis</P>
<P class="p150 ft9">i grundskolan eller grundsärskolan. Elevens vårdnadshavare har rätt att välja om eleven ska vara deltidselev</P>
<P class="p151 ft33">eller heltidselev vid specialskolan. Eleven har alltid rätt att ansöka om att bli heltidselev.</P>
<P class="p152 ft18">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p153 ft9">Det som är bra med utbildning på deltid är att eleven ska kunna välja</P>
<P class="p10 ft9">att inte flytta från sina föräldrar och kamrater på heltid.</P>
<P class="p154 ft33">Elever med dövhet eller hörselnedsättning får då en chans att vara med</P>
<P class="p155 ft9">i tvåspråkig undervisning i en teckenspråkig miljö som specialskolan ska erbjuda.</P>
<P class="p0 ft9">För en elev i specialskolan</P>
<P class="p156 ft9">kan deltidsutbildning i grundskolan eller grundsärskolan</P>
<P class="p157 ft9">göra det lättare att sedan gå tillbaka till den skola som ligger nära hemmet.</P>
<P class="p158 ft32">Det saknas vissa regler om utbildning för elever med utvecklingsstörning i specialskolan</P>
<P class="p159 ft9">Elever med utvecklingsstörning har sedan år 2000 kunnat få undervisning efter grundsärskolans kursplaner i specialskolan.</P>
<P class="p11 ft9">Det finns regler om detta.</P>
<P class="p0 ft9">Men det finns inga regler om hur man beslutar</P>
<P class="p160 ft9">om en elev ska få undervisningen efter grundsärskolans läroplaner. När det inte finns regler</P>
<P class="p10 ft9">blir det otryggt för eleven.</P>
<P class="p161 ft9">Det finns heller inga anpassade kursplaner för elever med dövhet eller hörselnedsättning som läser enligt grundsärskolans kursplaner.</P>
<P class="p162 ft33">Eftersom ett arbete har påbörjats för att anpassa kursplanerna tänker den här utredningen inte lämna förslag på det.</P>
<P class="p163 ft33">När det gäller regler för vem som ska ha rätt</P>
<P class="p164 ft9">att följa grundsärskolans kursplaner i specialskolan föreslår utredningen</P>
<P class="p10 ft9">att reglerna ska likna de som grundsärskolan har.</P>
<P class="p16 ft9">Utredningen föreslår också</P>
<P class="p165 ft9">att Nämnden för mottagande i specialskolan och <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning ska fatta beslut</P>
<P class="p116 ft18">24</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr14 td44"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td45"><P class="p19 ft23">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p166 ft9">om vilka elever som ska följa grundsärskolans kursplaner.</P>
<P class="p121 ft32">Ändra på reglerna för betyg i specialskolan</P>
<P class="p167 ft9">Utredningen tycker att specialskolan borde följa nya regler för betyg.</P>
<P class="p121 ft9">När lärare i specialskolan sätter betyg</P>
<P class="p168 ft9">får de inte tänka på om en elev har synnedsättning eller en grav språkstörning.</P>
<P class="p90 ft9">Utredningen föreslår att lärarna ska kunna</P>
<P class="p169 ft9">låta bli att räkna in sådant som eleven ska ha lärt sig. Detta ska bara vara för elever</P>
<P class="p170 ft9">som har andra funktionsnedsättningar än dövhet eller hörselnedsättning.</P>
<P class="p121 ft35">Vad kommer utredningens förslag att leda till?</P>
<P class="p90 ft28">Den här utredningens förslag</P>
<P class="p118 ft28">handlar mest om elever med dövhet eller hörselnedsättning.</P>
<P class="p171 ft28">Flera av utredningens förslag gör det lättare för dessa elever att kunna välja var</P>
<P class="p118 ft28">och hur de vill ha sin utbildning.</P>
<P class="p172 ft36">Eleverna får större chans att läsa teckenspråk i grundskolan och samtidigt kunna få delar av sin utbildning</P>
<P class="p90 ft28">i en specialskola.</P>
<P class="p173 ft28">Det kommer att bli dyrare för kommunerna eftersom alla kommuner</P>
<P class="p174 ft36">måste kunna ge anpassad utbildning för dessa elever. Det kommer att ge fler elever</P>
<P class="p90 ft28">bättre undervisning i en skola nära hemmet.</P>
<P class="p175 ft28">En nioårig specialskola kommer att ge eleverna en chans att gå i en skola på samma villkor som sina hörande kamrater.</P>
<P class="p176 ft28">De elever som kommer att ha behov av att ha undervisning längre tid än nio år, kommer också att få det.</P>
<P class="p177 ft28">Utredningens förslag säger att kommunala skolor måste ha teckenspråksundervisning</P>
<P class="p130 ft29">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft9">och kunna betala för deltidsutbildning.</P>
<P class="p10 ft9">Det kommer inte att bli särskilt dyrt för kommunerna.</P>
<P class="p178 ft9">Utredningen föreslår att höja kostnaden med ungefär 200 miljoner kronor för kommunerna. De pengar som staten får för detta</P>
<P class="p179 ft9">ska staten betala den nationella samordnaren med. Men den största delen av de pengar som staten får</P>
<P class="p180 ft33">ska staten betala tillbaka till kommunerna med statsbidrag. Därför kommer utredningens förslag</P>
<P class="p0 ft9">inte att kosta kommunerna något.</P>
<P class="p181 ft9">Specialpedagogiska skolmyndighetens arbete kommer att förändras</P>
<P class="p182 ft33">om specialskolan blir nioårig. Förslaget kan också leda till</P>
<P class="p183 ft33">att det blir färre elever i specialskolan i framtiden. Om specialskolorna ska kunna ha deltidsutbildning måste de förändra sitt arbete.</P>
<P class="p184 ft18">26</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<P class="p0 ft8">Författningsförslag</P>
<P class="p185 ft31"><SPAN class="ft31">1</SPAN><SPAN class="ft37">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p186 ft31">lag om ändring i skollagen (2010:800)</P>
<P class="p187 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)</P>
<P class="p188 ft9"><SPAN class="ft26">dels </SPAN>att 7 kap. 6, 12 och 15 §§, 10 kap. <NOBR>6–7</NOBR> §§, 11 kap. <NOBR>9–10</NOBR> §§, 12 kap. 3, 5, <NOBR>7–8,</NOBR> 14, 16, 19, 21 och <NOBR>24–25</NOBR> §§, 23 kap. 1, 4 och 6 §§ och 28 kap. 14 § ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p13 ft9"><SPAN class="ft26">dels </SPAN>att det i lagen ska införas nya bestämmelser, 2 kap. 8 a §, 7 kap. 6 a och 9 a §§, 10 kap. 4 a §, 11 kap. 6 a § och 12 kap. 5 a och 8 a §§, samt närmast före 2 kap. 8 a §, 7 kap. 9 a § och 12 kap. 5 a § nya rubriker av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr4 td46"><P class="p19 ft26">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p19 ft38">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p189 ft39">2 kap. Huvudmän och ansvarsfördelning Huvudmän inom skolväsendet</P>
<P class="p190 ft40">Huvudman för deltidsutbildning</P>
<P class="p190 ft26">8 a §</P>
<P class="p191 ft10">Kommuner är huvudmän för utbildning för elever i dess grund- skola eller grundsärskola som, enligt 7 kap. 9 a §, även är del- tidselever i specialskolan.</P>
<P class="p192 ft10">Staten är huvudman för ut- bildning för elever i specialskolan som, enligt 7 kap. 9 a §, även är deltidselever i grundskolan eller grundsärskolan.</P>
<P class="p193 ft26">Enskilda huvudmän för en</P>
<P class="p194 ft18">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p195 ft10">grundskola eller en grundsärskola är på motsvarande sätt som i första stycket huvudman för utbildningen för elever som även är deltidselever i specialskolan.</P>
<P class="p196 ft26">Det som anges om huvud- mannen i denna lag ska för del- tidutbildning avse den huvud- man som utses enligt ovan.</P>
<P class="p197 ft32">7 kap. Skolplikt och rätt till utbildning Hur skolplikten ska fullgöras</P>
<P class="p198 ft26">Specialskolan</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p199 ft9">Barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärsko- lan ska tas emot i specialskolan om de</P>
<P class="p200 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft41">är dövblinda eller annars är synskadade och har ytterligare funktionsnedsättning,</SPAN></P>
<P class="p200 ft10"><SPAN class="ft38">2.</SPAN><SPAN class="ft42">i annat fall än som avses i 1 är döva eller hörselskadade, eller</SPAN></P>
<P class="p201 ft9"><SPAN class="ft38">3.</SPAN><SPAN class="ft41">har en grav språkstörning.</SPAN></P>
<P class="p202 ft10">Frågan om mottagande i spe- cialskolan prövas av Specialpe- dagogiska skolmyndigheten. Ett beslut om mottagande i special- skolan ska föregås av en utred- ning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p0 ft32">6 §</P>
<P class="p203 ft43">Barn eller elever ska tas emot i specialskolan om deras behov av en anpassad undervisningsmiljö inte tillgodoses i grundskolan eller grundsärskolan om de</P>
<P class="p204 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft41">är dövblinda eller annars är synskadade och har ytterligare funktionsnedsättning, eller</SPAN></P>
<P class="p205 ft26"><SPAN class="ft38">2.</SPAN><SPAN class="ft44">har en grav språkstörning.</SPAN></P>
<P class="p206 ft26">Härutöver ska barn eller ele- ver som är döva eller hörsel- skadade tas emot i specialskolan om de har behov av en anpassad undervisningsmiljö.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft18">28</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td49"><P class="p19 ft23">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p207 ft26">6 a §</P>
<P class="p208 ft10">Frågan om mottagande i spe- cialskolan och om en elev omfat- tas av 6 § prövas av Specialpeda- gogiska skolmyndigheten. Beslu- ten ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psy- kologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.</P>
<P class="p209 ft26">Hemkommunen ska på begä- ran av Specialpedagogiska skol- myndigheten lämna ett särskilt yttrande.</P>
<P class="p210 ft40">Deltidselever</P>
<P class="p211 ft26">9 a §</P>
<P class="p208 ft10">En elev i grundskolan eller grundsärskolan som omfattas av 6 § har rätt att få sin utbildning delvis inom specialskolan (del- tidselev), efter önskemål av ele- vens vårdnadshavare. En elev i specialskolan har rätt att under samma förutsättningar få sin ut- bildning delvis inom grundskolan eller grundsärskolan.</P>
<P class="p212 ft27">För en elev som på detta sätt får sin utbildning inom två skol- former gäller de bestämmelser som avser den ursprungliga skolfor- men.</P>
<P class="p213 ft45">Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om deltids- utbildning. I sådana föreskrifter får undantag göras från organisa- toriska bestämmelser i denna lag.</P>
<P class="p214 ft29">29</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft32">När skolplikten upphör och rätten att därefter slutföra skolgången</P>
<P class="p216 ft26">Skolpliktens upphörande</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p217 ft9">Om inte annat följer av 13 eller 14 § upphör skolplikten vid utgången av vårterminen det nionde året <SPAN class="ft26">eller, om eleven går i specialskolan, det tionde året </SPAN>efter det att eleven börjat full- göra skolplikten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft32">12 §</P>
<P class="p218 ft9">Om inte annat följer av 13 eller 14 § upphör skolplikten vid utgången av vårterminen det nionde året efter det att eleven börjat fullgöra skolplikten.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p219 ft26">Rätt att slutföra skolgången</P>
<P class="p220 ft32">15 §</P>
<P class="p221 ft9">En elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har rätt att slutföra den högsta årskursen, även om skolplikten upphör</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td50"><P class="p19 ft9">dessförinnan.</P></TD>
<TD class="tr4 td51"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td53"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td54"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td55"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td56"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td56"><P class="p222 ft9">En</P></TD>
<TD class="tr4 td54"><P class="p19 ft9">elev</P></TD>
<TD class="tr4 td51"><P class="p21 ft9">i</P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p223 ft9">grundskolan,</P></TD>
<TD class="tr4 td53"><P class="p222 ft9">En</P></TD>
<TD class="tr4 td54"><P class="p19 ft9">elev</P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p27 ft9">i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td57"><P class="p22 ft9">grundskolan,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td46"><P class="p19 ft9">grundsärskolan eller specialsko-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td58"><P class="p19 ft9">grundsärskolan eller specialsko-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td46"><P class="p19 ft9">lan har också rätt att efter skol-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td58"><P class="p19 ft9">lan har också rätt att efter skol-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td56"><P class="p19 ft9">pliktens</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td59"><P class="p223 ft9">upphörande slutföra</P></TD>
<TD class="tr4 td53"><P class="p19 ft9">pliktens</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td50"><P class="p224 ft9">upphörande</P></TD>
<TD class="tr4 td56"><P class="p22 ft9">slutföra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td50"><P class="p19 ft9">utbildningen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td60"><P class="p223 ft9">under ytterligare</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td61"><P class="p19 ft9">utbildningen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td62"><P class="p22 ft9">under ytterligare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td46"><P class="p19 ft9">två år, om eleven inte har nått</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td58"><P class="p19 ft9">två år, om eleven inte har nått</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td46"><P class="p19 ft9">upp till de kunskapskrav som</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td58"><P class="p19 ft9">upp till de kunskapskrav som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td46"><P class="p19 ft9">minst ska uppnås för respektive</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td58"><P class="p19 ft9">minst ska uppnås för respektive</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td46"><P class="p19 ft9">skolform. En elev i grundsär-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td58"><P class="p19 ft9">skolform. En elev i grundsär-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td46"><P class="p19 ft9">skolan har under denna tid rätt</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td58"><P class="p19 ft9">skolan har under denna tid rätt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td46"><P class="p19 ft9">till minst 800 timmars under-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td58"><P class="p19 ft9">till minst 800 timmars under-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td46"><P class="p19 ft9">visning utöver den i 11 kap. 7 §</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td58"><P class="p19 ft9">visning utöver den i 11 kap. 7 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td46"><P class="p19 ft9">första stycket garanterade under-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td58"><P class="p19 ft9">första stycket garanterade under-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td50"><P class="p19 ft9">visningstiden,</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p27 ft9">om</P></TD>
<TD class="tr5 td52"><P class="p223 ft9">eleven inte</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td61"><P class="p19 ft9">visningstiden,</P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p34 ft9">om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td57"><P class="p22 ft9">eleven inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td46"><P class="p19 ft9">dessförinnan uppnått kunskaps-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td58"><P class="p19 ft9">dessförinnan uppnått kunskaps-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td56"><P class="p19 ft9">kraven.</P></TD>
<TD class="tr4 td54"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td51"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td58"><P class="p19 ft26"><SPAN class="ft9">kraven. </SPAN>En elev i specialskolan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td56"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td52"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td58"><P class="p19 ft38">har under denna tid motsvarande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td56"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td52"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td58"><P class="p19 ft26">rätt till minst 800 timmars</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td56"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td54"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td51"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td58"><P class="p19 ft38">undervisning utöver den i 12 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td56"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td52"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td53"><P class="p19 ft26"><NOBR>5–5</NOBR> a §§</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td50"><P class="p21 ft26">garanterade</P></TD>
<TD class="tr5 td56"><P class="p22 ft38">undervis-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td56"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td52"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td58"><P class="p19 ft26">ningstiden, om eleven inte dess-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td56"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td54"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td51"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td58"><P class="p19 ft38">förinnan uppnått kunskapskraven.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td56"><P class="p19 ft18">30</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr8 td51"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr8 td52"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr8 td53"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr8 td55"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr8 td56"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td49"><P class="p19 ft23">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft9">En elev som har tagits emot i specialskolan enligt 6 § första stycket 1 och som på grund av sina funktionsnedsättningar inte kan få tillfredsställande förhållanden i gymnasiesärskolan eller gymnasieskolan, får efter det att skolplikten har upphört och i mån av plats genomgå ytterligare utbildning i specialskolan till och med vårterminen det kalenderår eleven fyller 21 år, om eleven inte bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen enligt andra stycket.</P>
<P class="p225 ft39">10 kap. Grundskolan Allmänna bestämmelser</P>
<P class="p226 ft26">Ämnen</P>
<P class="p227 ft26">4 a §</P>
<P class="p228 ft26">För en elev som är döv, hör- selskadad eller som av andra skäl har behov av teckenspråk ska undervisning i teckenspråk erbju- das.</P>
<P class="p229 ft26">Rektorn beslutar om vem som kan anses ha behov av sådan undervisning.</P>
<P class="p230 ft26">Bemyndiganden</P>
<P class="p231 ft32">6 §</P>
<P class="p232 ft33">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om</P>
<P class="p233 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft46">undervisningstid utöver vad som följer av 5 § ,</SPAN></P>
<P class="p70 ft9"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft47">avvikelser från 4 § och från timplanen för fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning och för särskilda utbildningar,</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr6 td46"><P class="p234 ft9">3. andra begränsade avvi-</P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p222 ft9">3. andra</P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p34 ft9">begränsade</P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p22 ft9">avvi-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p234 ft9">kelser från 4 § och från tim-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td65"><P class="p19 ft9">kelser från 4 § och från tim-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p234 ft9">planen utöver vad som följer av</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td65"><P class="p19 ft9">planen utöver vad som följer av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td46"><P class="p234 ft9">3 kap. 12 § (anpassad studie-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td65"><P class="p19 ft9">3 kap. 12 § (anpassad studie-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p234 ft9">gång) <SPAN class="ft26">eller </SPAN>7 kap. 9 § andra</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td65"><P class="p19 ft9">gång), 7 kap. 9 § andra stycket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p234 ft9">stycket (integrerad undervis-</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p19 ft9">(integrerad</P></TD>
<TD class="tr5 td64"><P class="p19 ft9">undervisning)</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p22 ft26">eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td46"><P class="p234 ft9">ning), om det finns särskilda</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td65"><P class="p19 ft26">7 kap 9 a § tredje stycket (del-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p235 ft9">skäl, och</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td65"><P class="p19 ft26">tidsundervisning), <SPAN class="ft9">om det finns</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td66"><P class="p19 ft9">särskilda skäl, och</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p236 ft9">4. undantag från skyldigheten att tillämpa timplanen.</P>
<P class="p237 ft18">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p238 ft26">Modersmålsundervisning</P>
<P class="p239 ft32">7 §</P>
<P class="p240 ft9">En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om</P>
<P class="p201 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft41">språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och</SPAN></P>
<P class="p233 ft9"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft41">eleven har grundläggande kunskaper i språket.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr6 td46"><P class="p223 ft9">Modersmålsundervisning i ett</P></TD>
<TD class="tr6 td67"><P class="p222 ft9">Modersmålsundervisning</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p19 ft9">i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p223 ft9">nationellt minoritetsspråk ska</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td58"><P class="p19 ft9">ett nationellt minoritetsspråk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p223 ft9">erbjudas även om språket inte är</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td58"><P class="p19 ft26">eller i teckenspråk <SPAN class="ft9">ska erbjudas</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td46"><P class="p223 ft9">elevens dagliga umgängesspråk i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p19 ft9">även om språket inte är elevens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p241 ft9">hemmet.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td58"><P class="p19 ft9">dagliga umgängesspråk i hem-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p19 ft9">met.</P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft9">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning i det språket.</P>
<P class="p243 ft32">11 kap. Grundsärskolan Allmänna bestämmelser</P>
<P class="p244 ft26">Ämnen och ämnesområden</P>
<P class="p227 ft26">6 a §</P>
<P class="p245 ft26">För en elev som är döv, hörselskadad eller som av andra skäl har behov av teckenspråk ska undervisning i teckenspråk erbju- das.</P>
<P class="p246 ft30">Rektorn beslutar om vem som kan anses ha behov av sådan undervisning.</P>
<P class="p247 ft26">Bemyndiganden</P>
<P class="p239 ft32">9 §</P>
<P class="p248 ft9">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om</P>
<P class="p15 ft9">1. undervisningstid utöver vad som följer av 7 § ,</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr4 td46"><P class="p223 ft9">2. avvikelser från 6 § och från</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p22 ft9">2. avvikelser från 6 § och från</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td46"><P class="p223 ft9">timplanen utöver vad som följer</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p22 ft9">timplanen utöver vad som följer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td46"><P class="p249 ft18">32</P></TD>
<TD class="tr8 td58"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft19">SOU 2011:30 Författningsförslag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr0 td46"><P class="p19 ft9">av 3 kap. 12 § (anpassad studie-</P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p19 ft9">av 3 kap. 12 § (anpassad studie-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td46"><P class="p19 ft9">gång) <SPAN class="ft26">eller </SPAN>7 kap. 9 § andra</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p19 ft9">gång), 7 kap. 9 § andra stycket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p19 ft9">stycket (integrerad undervis-</P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p19 ft9">(integrerad undervisning) <SPAN class="ft26">eller</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p19 ft9">ning), om det behövs med hän-</P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p19 ft26">7 kap. 9 a § tredje stycket (del-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td46"><P class="p19 ft9">syn till elevernas förmåga, och</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p19 ft26">tidsundervisning)<SPAN class="ft9">, om det behövs</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p19 ft9">med hänsyn till elevernas för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p19 ft9">måga, och</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p236 ft9">3. andra begränsade avvikelser från 6 § och från timplanen.</P>
<P class="p250 ft26">Modersmålsundervisning</P>
<P class="p251 ft32">10 §</P>
<P class="p232 ft9">En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om</P>
<P class="p201 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft46">språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och</SPAN></P>
<P class="p233 ft9"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft46">eleven har grundläggande kunskaper i språket.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr6 td46"><P class="p234 ft9">Modersmålsundervisning i ett</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p22 ft9">Modersmålsundervisning i ett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p234 ft9">nationellt minoritetsspråk ska</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p22 ft9">nationellt minoritetsspråk <SPAN class="ft26">eller i</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p234 ft9">erbjudas även om språket inte är</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p22 ft9"><SPAN class="ft26">teckenspråk </SPAN>ska erbjudas även</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td46"><P class="p234 ft9">elevens dagliga umgängesspråk i</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p22 ft9">om språket inte är elevens dag-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p241 ft9">hemmet.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p234 ft9">liga umgängesspråk i hemmet.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p188 ft9">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana före- skrifter får innebära att modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning i det språket.</P>
<P class="p252 ft32">12 kap. Specialskolan Allmänna bestämmelser</P>
<P class="p253 ft26">Årskurser, läsår och terminer</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p217 ft9">Specialskolan ska ha <SPAN class="ft26">tio </SPAN>års- kurser. Utbildningen i varje års- kurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft32">3 §</P>
<P class="p254 ft9">Specialskolan ska ha <SPAN class="ft26">nio </SPAN>års- kurser. Utbildningen i varje års- kurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft18">33</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p255 ft26">Undervisningstid</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr17 td69"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr17 td70"><P class="p256 ft32">5 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p257 ft9">Den totala undervisnings-</P></TD>
<TD class="tr5 td70"><P class="p22 ft9">Den totala undervisnings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td69"><P class="p257 ft9">tiden för varje elev i special-</P></TD>
<TD class="tr4 td70"><P class="p22 ft9">tiden för varje elev i special-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p257 ft9">skolan ska vara minst <SPAN class="ft26">7 845 </SPAN>tim-</P></TD>
<TD class="tr5 td70"><P class="p22 ft9">skolan ska vara minst <SPAN class="ft26">6 665 </SPAN>tim-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p258 ft9">mar.</P></TD>
<TD class="tr5 td70"><P class="p259 ft9">mar.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft33">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan).</P>
<P class="p261 ft40">Undervisningstid för vissa elever</P>
<P class="p190 ft26">5 a §</P>
<P class="p262 ft26">En elev som är döv, hörsel- skadad eller som av andra skäl har behov av teckenspråk har rätt att få undervisningstid utöver vad som följer av 5 §. Den utökade undervisningstiden ska vara minst 800 timmar.</P>
<P class="p263 ft43">Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om fördel- ning av undervisningstiden.</P>
<P class="p264 ft26">Modersmålsundervisning</P>
<P class="p239 ft32">7 §</P>
<P class="p240 ft9">En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om</P>
<P class="p201 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft41">språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och</SPAN></P>
<P class="p233 ft9"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft41">eleven har grundläggande kunskaper i språket.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr6 td67"><P class="p222 ft9">Modersmålsundervisning</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p19 ft9">i</P></TD>
<TD class="tr6 td67"><P class="p222 ft9">Modersmålsundervisning</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p19 ft9">i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><P class="p19 ft9">ett nationellt minoritetsspråk ska</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td58"><P class="p19 ft9">ett nationellt minoritetsspråk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><P class="p19 ft9">erbjudas även om språket inte är</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td58"><P class="p19 ft26">eller i teckenspråk <SPAN class="ft9">ska erbjudas</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td46"><P class="p19 ft9">elevens dagliga umgängesspråk i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p19 ft9">även om språket inte är elevens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td67"><P class="p19 ft9">hemmet.</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td58"><P class="p19 ft9">dagliga umgängesspråk i hem-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td67"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td67"><P class="p19 ft9">met.</P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft18">34</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td49"><P class="p19 ft23">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft9">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana före- skrifter får innebära att modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning i det språket.</P>
<P class="p265 ft26">Kursplaner</P>
<P class="p266 ft32">8 §</P>
<P class="p236 ft9">För varje ämne ska gälla en kursplan.</P>
<P class="p267 ft10">För elever med utvecklings- störning får grundsärskolans kursplaner tillämpas om elevens vårdnadshavare lämnar sitt sam- tycke. Om elevens vårdnads- havare inte lämnar sitt samtycke ska eleven läsa enligt special- skolans kursplaner. Grundsärsko- lans kursplaner får dock tillämpas för en elev utan elevens vård- nadshavares samtycke om det finns synnerliga skäl med hänsyn till elevens bästa. I den utsträck- ning som grundsärskolans kurs- planer inte kan användas får sär- skilda kursplaner upprättas.</P>
<P class="p268 ft33">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kursplaner.</P>
<P class="p190 ft26">8 a §</P>
<P class="p269 ft26">För elever med utvecklings- störning får grundsärskolans kurs- planer tillämpas.</P>
<P class="p270 ft43">Frågan om att tillämpa grund- särskolans kursplaner ska prövas särskilt av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Beslutet ska föregås av en utredning som omfattar de bedömningar som följer av 7 kap. 5 § andra stycket. Samråd med elevens vårdnads-</P>
<P class="p271 ft18">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p272 ft26">havare ska ske när utredningen genomförs.</P>
<P class="p273 ft10">Om elevens vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att eleven ska tillämpa grund- särskolans kursplaner ska eleven läsa enligt specialskolans kurs- planer. Grundsärskolans kurspla- ner får dock tillämpas för en elev utan elevens vårdnadshavares medgivande om det finns syn- nerliga skäl med hänsyn till ele- vens bästa. I den utsträckning som grundsärskolans kursplaner inte kan användas får särskilda kursplaner upprättas.</P>
<P class="p274 ft32">Betyg</P>
<P class="p275 ft26">Tillämpliga bestämmelser</P>
<P class="p276 ft32">14 §</P>
<P class="p277 ft9">Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. <NOBR>13<SPAN class="ft48">-</SPAN>21</NOBR> §§.</P>
<P class="p277 ft33">För elever som läser enligt specialskolans kursplaner gäller utöver 3 kap. bestämmelserna om betygssättning i <NOBR>15–22</NOBR> §§ .</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr4 td46"><P class="p223 ft9">För elever som läser enligt</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p22 ft9">För elever som läser enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p223 ft9">grundsärskolans kursplaner gäller</P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p22 ft9">grundsärskolans kursplaner gäl-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p223 ft9">utöver 3 kap . bestämmelserna</P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p22 ft9">ler utöver 3 kap. bestämmel-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td46"><P class="p223 ft9">om intyg, studieomdöme och</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p22 ft9">serna om intyg, studieomdöme</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p223 ft9">betyg i 11 kap. <NOBR>17–23</NOBR> §§ . <SPAN class="ft26">Betyg</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p278 ft9">och betyg i 11 kap. <NOBR>17–23</NOBR> §§ .</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p223 ft38">innan ett ämne har avslutats ska</P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td46"><P class="p223 ft38">dock sättas vid de tidpunkter som</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td46"><P class="p279 ft38">anges i 16 § 1.</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p280 ft26">Betygssättning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p236 ft9">Betyg ska sättas</P>
<P class="p281 ft33">1. i slutet av varje termin i årskurs <SPAN class="ft30">9 </SPAN>och i slutet av höst- terminen i årskurs <SPAN class="ft30">10 </SPAN>i ämnen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft32">16 §</P>
<P class="p282 ft33">1. i slutet av varje termin i årskurs <SPAN class="ft30">8 </SPAN>och i slutet av höst- terminen i årskurs <SPAN class="ft30">9 </SPAN>i ämnen</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft18">36</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft19">SOU 2011:30 Författningsförslag</P>
<P class="p283 ft9">som inte har avslutats, och som inte har avslutats, och 2. när ett ämne har avslutats.</P>
<P class="p284 ft26">Betyg innan ett ämne har avslutats</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p217 ft9">När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygs- sättningen bygga på en bedöm- ning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kun- skaper ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha upp- nått vid betygstillfället i för- hållande till kunskapskraven i årskurs <SPAN class="ft26">10</SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft32">19 §</P>
<P class="p285 ft9">När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygs- sättningen bygga på en bedöm- ning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kun- skaper ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha upp- nått vid betygstillfället i för- hållande till kunskapskraven i årskurs <SPAN class="ft26">9.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p90 ft32">Betyg</P>
<P class="p10 ft26">Betyg när ett ämne har avslutats</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<DIV id="id_4_1">
<P class="p217 ft9">Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs <SPAN class="ft26">10</SPAN>. Med sär- skilda skäl avses funktionsned- sättning, <SPAN class="ft26">utöver de som anges i 7 kap. 6 §</SPAN>, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4_2">
<P class="p0 ft32">21 §</P>
<P class="p285 ft9">Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs <SPAN class="ft26">9</SPAN>. Med sär- skilda skäl avses funktionsned- sättning, <SPAN class="ft26">utöver dövhet eller hörselskada</SPAN>, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<P class="p0 ft18">37</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<P class="p0 ft19">Författningsförslag SOU 2011:30</P>
<P class="p286 ft32">Huvudmannens skyldigheter i särskilda fall</P>
<P class="p287 ft26">Ersättning från elevens hemkommun</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr0 td71"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr0 td72"><P class="p288 ft32">24 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td71"><P class="p222 ft9">Hemkommunen ska betala</P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p22 ft9">Hemkommunen ska betala</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td71"><P class="p19 ft9">ersättning till staten för vissa</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft9">ersättning till staten för vissa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td71"><P class="p19 ft9">kostnader för den som är elev i</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft9">kostnader för den som är elev</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td71"><P class="p19 ft9">specialskolan eller i förskole-</P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p22 ft26">eller deltidselev <SPAN class="ft9">i specialskolan</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td71"><P class="p19 ft9">klass eller fritidshem vid en</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft9">eller i förskoleklass eller fri-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td71"><P class="p19 ft9">skolenhet inom specialskolan.</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft9">tidshem vid en skolenhet inom</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td71"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p289 ft9">specialskolan.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td73"><P class="p222 ft9">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td73"><P class="p19 ft9">meddela föreskrifter om ersättningens storlek.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td73"><P class="p290 ft26">Resor och boende</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr17 td71"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr17 td74"><P class="p291 ft32">25 §</P></TD>
<TD class="tr17 td75"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td71"><P class="p292 ft9">En elev i specialskolan har</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p22 ft26"><SPAN class="ft9">En elev </SPAN>eller en deltidselev <SPAN class="ft9">i</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td71"><P class="p292 ft9">rätt till de resor som krävs för</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p22 ft9">specialskolan har rätt till de</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td71"><P class="p292 ft9">utbildningen. Staten ska stå för</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td72"><P class="p22 ft9">resor som krävs för utbild-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td71"><P class="p19 ft9">kostnaderna.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p22 ft9">ningen. Staten ska stå för kost-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td71"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td74"><P class="p293 ft9">naderna.</P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td71"><P class="p292 ft9">En elev i specialskolan som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td72"><P class="p22 ft26"><SPAN class="ft9">En elev </SPAN>eller en deltidselev <SPAN class="ft9">i</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td71"><P class="p292 ft9">till följd av skolgången måste bo</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p22 ft9">specialskolan som till följd av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td71"><P class="p292 ft9">utanför det egna hemmet har</P></TD>
<TD class="tr5 td74"><P class="p293 ft9">skolgången måste</P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p22 ft9">bo utanför</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td71"><P class="p292 ft9">rätt till tillfredsställande förhål-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td72"><P class="p22 ft9">det egna hemmet har rätt till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td71"><P class="p292 ft9">landen. Staten ska svara för</P></TD>
<TD class="tr5 td74"><P class="p293 ft9">tillfredsställande</P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p22 ft9">förhållanden.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td71"><P class="p292 ft9">detta utan extra kostnader för</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p22 ft9">Staten ska svara för detta utan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td71"><P class="p19 ft9">eleven.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td72"><P class="p293 ft9">extra kostnader för eleven.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p294 ft32">23 kap. Entreprenader och samverkan Entreprenader</P>
<P class="p295 ft32">1 §</P>
<P class="p86 ft9">Kommuner, landsting och enskilda huvudmän får enligt bestämmelserna i detta kapitel med bibehållet huvudmannaskap sluta avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om att utföra uppgifter inom utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag (entreprenad).</P>
<P class="p296 ft43">Med avvikelser från vad som sägs i första stycket finns särskilda</P>
<P class="p64 ft18">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td49"><P class="p19 ft23">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p297 ft26">bestämmelser om entreprenader vid undervisning i teckenspråk i 4 § tredje stycket.</P>
<P class="p298 ft9">De bestämmelser som finns för en utbildning eller en annan verksamhet enligt denna lag ska med de undantag som anges i detta kapitel gälla även vid entreprenad.</P>
<P class="p266 ft32">4 §</P>
<P class="p188 ft9">Inom gymnasieskolan får uppgifter som avser undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil överlämnas på entreprenad.</P>
<P class="p298 ft9">Inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gym- nasiesärskolan får en enskild huvudman överlämna uppgifter som avser modersmålsundervisning på entreprenad.</P>
<P class="p299 ft26">Inom grundskolan, grundsär- skolan och specialskolan får en huvudman för en av dessa skol- former med bibehållet huvud- mannaskap sluta avtal med en annan sådan huvudman om att utföra undervisning i tecken- språk.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr17 td76"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr17 td78"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p49 ft32">6 §</P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr17 td15"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td80"><P class="p257 ft26"><SPAN class="ft9">Om en </SPAN>kommun, ett landsting</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td70"><P class="p22 ft9">Om en huvudman överläm-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td80"><P class="p257 ft26">eller en enskild <SPAN class="ft9">huvudman över-</SPAN></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td70"><P class="p22 ft9">nar uppgiften att bedriva under-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td76"><P class="p19 ft9">lämnar</P></TD>
<TD class="tr5 td77"><P class="p19 ft9">uppgiften att</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p257 ft9">bedriva</P></TD>
<TD class="tr5 td77"><P class="p300 ft9">visning på</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p19 ft9">entreprenad,</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p22 ft9">får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td80"><P class="p257 ft9">undervisning på entreprenad, får</P></TD>
<TD class="tr5 td77"><P class="p300 ft9">huvudmannen</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p300 ft9">överlämna</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p22 ft9">den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td80"><P class="p257 ft38">kommunen, landstinget eller den</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td81"><P class="p300 ft9">myndighetsutövning som</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p22 ft9">hör</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td76"><P class="p19 ft26">enskilde</P></TD>
<TD class="tr5 td77"><P class="p301 ft9">huvudmannen</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p257 ft9">över-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td70"><P class="p22 ft9">till en lärares undervisningsupp-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td80"><P class="p257 ft9">lämna den myndighetsutövning</P></TD>
<TD class="tr5 td77"><P class="p300 ft9">gift.</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td80"><P class="p257 ft9">som hör till en lärares undervis-</P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td79"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td82"><P class="p19 ft9">ningsuppgift.</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td77"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p70 ft9">Kommunen eller landstinget får när det gäller kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna överlämna även den myndighetsutövning som hör till rektorns uppgifter. Kommunen får också överlämna sådan myndighetsutövning när det gäller utbildning i svenska för invandrare.</P>
<P class="p57 ft33">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om begränsningar när det gäller överlämnande av rektorsuppgifter som innefattar myndighetsutövning.</P>
<P class="p302 ft18">39</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33039x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p303 ft32">28 kap. Överklagande</P>
<P class="p304 ft32">Överklagande hos Skolväsendets överklagandenämnd</P>
<P class="p305 ft26">Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten</P>
<P class="p220 ft32">14 §</P>
<P class="p306 ft33">Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om</P>
<P class="p233 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft41">barns mottagande i specialskolan enligt 7 kap. 6 §,</SPAN></P>
<P class="p307 ft26"><SPAN class="ft38">2.</SPAN><SPAN class="ft49">en elev omfattas av 7 kap.</SPAN></P>
<P class="p308 ft26">6 §,</P>
<P class="p307 ft26"><SPAN class="ft38">3.</SPAN><SPAN class="ft49">en elev ska tillämpa grund-</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p217 ft9"><SPAN class="ft26">2. </SPAN>skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolplik- tens upphörande enligt 7 kap. 14 § ,</P>
<P class="p309 ft9"><SPAN class="ft26">3</SPAN>. åtgärder enligt 12 kap. 25 § andra stycket för en elev som inte bor hemma, eller</P>
<P class="p309 ft9"><SPAN class="ft26">4. </SPAN>rätt till utbildning för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.</P>
<P class="p310 ft33">Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av barnet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p311 ft30">särskolans kursplaner enligt 12 kap. 8 §,</P>
<P class="p312 ft9"><SPAN class="ft26">4. </SPAN>skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolplik- tens upphörande enligt 7 kap. 14 § ,</P>
<P class="p313 ft9"><SPAN class="ft26">5. </SPAN>åtgärder enligt 12 kap.</P>
<P class="p311 ft9">25 § andra stycket för en elev som inte bor hemma, eller</P>
<P class="p312 ft9"><SPAN class="ft26">6. </SPAN>rätt till utbildning för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.</P>
<P class="p314 ft9">Beslut som avses i första stycket <NOBR>1<SPAN class="ft21">-</SPAN><SPAN class="ft26">3</SPAN></NOBR><SPAN class="ft26"> </SPAN>får överklagas endast av barnet.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p306 ft9">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012 och ska tillämpas på utbildning från och med den 1 juli 2012.</P>
<P class="p315 ft18">40</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td49"><P class="p19 ft23">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p316 ft31"><SPAN class="ft31">2</SPAN><SPAN class="ft37">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p317 ft50">förordning om ändring i skolförordningen (2011:185)</P>
<P class="p318 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om skolförordningen (2011:185) <SPAN class="ft26">dels </SPAN>att 5 kap. <NOBR>10–11</NOBR> §§, 6 kap. 5 §, 9 kap. 7 §, 11 kap. <NOBR>11–12</NOBR> §§</P>
<P class="p10 ft9">ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p57 ft9"><SPAN class="ft26">dels </SPAN>att det i förordningen ska införas nya bestämmelser, 5 kap. 1 a, 2 <NOBR>a–2</NOBR> c och 13 <NOBR>a–b</NOBR> §§, samt närmast före 5 kap. 1 a, 2 a, 2 b, 2 c och 13 b §§ nya rubriker av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr4 td46"><P class="p19 ft26">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p19 ft38">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p319 ft32">5 kap. Utbildningen</P>
<P class="p227 ft40">Deltidsutbildning</P>
<P class="p190 ft26">1 a §</P>
<P class="p270 ft43">För deltidsutbildning som ges med stöd av 7 kap. 9 a § skol- lagen finns bestämmelser i förord- ningen (XXXX:XX) om deltids- utbildning inom två skolformer.</P>
<P class="p320 ft40">Kursplaner i teckenspråk</P>
<P class="p190 ft26">2 a §</P>
<P class="p191 ft10">Föreskrifter om kursplaner för teckenspråk meddelas med stöd av 10 kap. 8 § (grundskolans kurs- planer) och 12 kap. 8 § skollagen (specialskolans kursplaner). Dessa får användas vid undervisning i teckenspråk.</P>
<P class="p321 ft26">Rektorn beslutar om vilken kursplan som ska användas.</P>
<P class="p322 ft18">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p323 ft40">Kursplaner för elever som är döva eller hörselskadade</P>
<P class="p324 ft26">2 b §</P>
<P class="p325 ft10">En huvudman för en grund- skola eller en grundsärskola får i undervisningen i svenska och engelska använda specialskolans kursplaner för elever som är döva eller hörselskadade. En huvud- man för en grundskola får under samma förutsättningar använda specialskolans kursplan inom språkvalet.</P>
<P class="p326 ft26">Rektorn beslutar om vilka kursplaner som ska användas.</P>
<P class="p327 ft51">Undantag från ämnesindelning i grundskolan och grundsärskolan</P>
<P class="p227 ft26">2 c §</P>
<P class="p245 ft26">För en elev som är döv eller hörselskadad gäller att undervis- ningen i ämnet musik får ersättas med undervisning i ämnet rörelse och drama, enligt specialskolans kursplan.</P>
<P class="p328 ft30">Rektorn beslutar om val av ämne och kursplan.</P>
<P class="p329 ft32">Modersmålsundervisning</P>
<P class="p220 ft32">10 §</P>
<P class="p330 ft33">En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om</P>
<P class="p331 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft41">minst fem elever som ska erbjudas modersmålsundervisning i språket önskar sådan undervisning, och</SPAN></P>
<P class="p201 ft9"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft41">det finns en lämplig lärare.</SPAN></P>
<P class="p332 ft18">42</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td49"><P class="p19 ft23">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p217 ft9">Första stycket 1 gäller inte nationella minoritetsspråk. Enligt 7 § språklagen (2009:600) är de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p217 ft9">Första stycket 1 gäller inte nationella minoritetsspråk <SPAN class="ft26">eller teckenspråk. </SPAN>Enligt 7 § språk- lagen (2009:600) är de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p333 ft32">11 §</P>
<P class="p70 ft9">Om en elev ges modersmålsundervisning utanför den garan- terade undervisningstiden, är huvudmannen skyldig att erbjuda eleven sådan undervisning sammanlagt högst sju läsår under elevens skoltid. Eleven ska dock erbjudas modersmålsundervisning under längre tid, om eleven har ett särskilt behov av sådan undervisning.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr16 td46"><P class="p234 ft9">Begränsningen enligt första</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr16 td65"><P class="p22 ft9">Begränsningen enligt första</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p234 ft9">stycket gäller inte nationella</P></TD>
<TD class="tr5 td83"><P class="p19 ft9">stycket gäller</P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p19 ft9">inte</P></TD>
<TD class="tr5 td85"><P class="p22 ft9">nationella</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td46"><P class="p234 ft9">minoritetsspråk <SPAN class="ft26">eller </SPAN>ett nordiskt</P></TD>
<TD class="tr4 td83"><P class="p19 ft9">minoritetsspråk,</P></TD>
<TD class="tr4 td84"><P class="p293 ft9">ett</P></TD>
<TD class="tr4 td85"><P class="p22 ft9">nordiskt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td46"><P class="p334 ft9">språk.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td86"><P class="p19 ft38"><SPAN class="ft17">språk </SPAN>eller teckenspråk.</P></TD>
<TD class="tr4 td85"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p324 ft26">13 a §</P>
<P class="p270 ft10">Vid modersmålsundervisning i teckenspråk får de kursplaner som gäller för ämnet teckenspråk enligt 2 a § användas.</P>
<P class="p229 ft26">Rektorn beslutar om vilken kursplan som ska användas.</P>
<P class="p335 ft40">Undervisning i teckenspråk</P>
<P class="p190 ft26">13 b §</P>
<P class="p228 ft26">Undervisning i teckenspråk får anordnas</P>
<P class="p336 ft26">1. som modersmål,</P>
<P class="p270 ft26">2. som språkval i grundskolan och specialskolan,</P>
<P class="p336 ft26">2. som elevens val,</P>
<P class="p336 ft26">3. inom ramen för skolans val,</P>
<P class="p228 ft30">4. utanför den garanterade undervisningstiden, eller</P>
<P class="p62 ft18">43</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr0 td69"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr0 td38"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr0 td85"><P class="p19 ft26">5. under</P></TD>
<TD class="tr0 td87"><P class="p27 ft26">utökad</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td88"><P class="p22 ft38">undervis-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td69"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td89"><P class="p301 ft26">ningstid i</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td90"><P class="p22 ft38">specialskolan enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td69"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td91"><P class="p301 ft38">12 kap. 5 a § skollagen.</P></TD>
<TD class="tr4 td92"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr18 td93"><P class="p337 ft34">6 kap. Betyg</P></TD>
<TD class="tr18 td87"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr18 td92"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr18 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td93"><P class="p338 ft38">Terminsbetyg</P></TD>
<TD class="tr4 td87"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td92"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td69"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p339 ft34">5 §</P></TD>
<TD class="tr18 td85"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr18 td87"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr18 td92"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr18 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td93"><P class="p222 ft9">Terminsbetyg ska utfärdas vid slutet av</P></TD>
<TD class="tr5 td87"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td92"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p257 ft9">1. varje termin i årskurs 8 i</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td94"><P class="p22 ft9">1. varje termin i årskurs 8 i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td69"><P class="p257 ft9">grundskolan och i förekom-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td70"><P class="p301 ft38"><SPAN class="ft17">grundskolan </SPAN>och specialskolan <SPAN class="ft17">och</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p257 ft9">mande fall i grundsärskolan <SPAN class="ft26">och</SPAN></P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td70"><P class="p301 ft9">i förekommande fall i grund-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p19 ft26">årskurs 9 specialskolan<SPAN class="ft9">, och</SPAN></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td91"><P class="p301 ft9">särskolan, och</P></TD>
<TD class="tr5 td92"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td69"><P class="p257 ft9">2. höstterminen i årskurs 9 i</P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td94"><P class="p22 ft9">2. höstterminen i årskurs 9 i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p257 ft9">grundskolan och i förekom-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td70"><P class="p301 ft38"><SPAN class="ft17">grundskolan </SPAN>och specialskolan <SPAN class="ft17">och</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p257 ft9">mande fall i grundsärskolan <SPAN class="ft26">och</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p301 ft9">i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td60"><P class="p293 ft9">förekommande</P></TD>
<TD class="tr5 td92"><P class="p21 ft9">fall</P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p22 ft9">i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p19 ft26">årskurs 10 i specialskolan<SPAN class="ft9">.</SPAN></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td91"><P class="p301 ft9">grundsärskolan.</P></TD>
<TD class="tr5 td92"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p306 ft33">Terminsbetyg ska inte utfärdas om eleven ska få ett slutbetyg enligt 9 §.</P>
<P class="p340 ft39">9 kap. Grundskolan Utbildningens innehåll och omfattning</P>
<P class="p341 ft26">Språkval</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p217 ft9">Huvudmannen är inte skyl- dig att anordna undervisning i ett språk som erbjudits som språkval enligt 5 § andra stycket eller 6 § om färre än fem elever väljer språket. Detta gäller dock inte om det språk som avses i 6 § 1 är ett nationellt minori- tetsspråk.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p0 ft32">7 §</P>
<P class="p342 ft9">Huvudmannen är inte skyl- dig att anordna undervisning i ett språk som erbjudits som språkval enligt 5 § andra stycket eller 6 § om färre än fem elever väljer språket. Detta gäller dock inte om det språk som avses i 6 § 1 är ett nationellt minori- tetsspråk <SPAN class="ft26">eller om det är tecken- språk som har erbjudits enligt 10 kap. 4 a § skollagen.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft18">44</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33044x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft19">SOU 2011:30 Författningsförslag</P>
<P class="p343 ft32">11 kap. Specialskolan Nationella ämnesprov</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr2 td95"><P class="p344 ft9">Ämnesprov ska användas i</P></TD>
<TD class="tr17 td72"><P class="p288 ft32">11 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td72"><P class="p19 ft24"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td95"><P class="p292 ft9">1. matematik och svenska eller</P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p22 ft9">1. matematik och svenska eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td95"><P class="p292 ft9">svenska som andraspråk i års-</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft9">svenska som andraspråk i års-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td95"><P class="p19 ft9">kurs <SPAN class="ft26">4, 7 </SPAN>och <SPAN class="ft26">10</SPAN>,</P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p45 ft9">kurs <SPAN class="ft26">3, 6 </SPAN>och <SPAN class="ft26">9</SPAN>,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td95"><P class="p292 ft9">2. engelska i årskurs <SPAN class="ft26">7 </SPAN>och <SPAN class="ft26">10</SPAN>,</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft9">2. engelska i årskurs <SPAN class="ft26">6 </SPAN>och <SPAN class="ft26">9</SPAN>,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td95"><P class="p19 ft9">och</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p45 ft9">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td95"><P class="p292 ft9">3. biologi, fysik eller kemi i</P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p22 ft9">3. biologi, fysik eller kemi i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td95"><P class="p19 ft9">årskurs <SPAN class="ft26">10</SPAN>.</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p45 ft9">årskurs <SPAN class="ft26">9</SPAN>.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p232 ft9">Ämnesprov som avses i första stycket 3 ska fördelas så att varje elev deltar i endast ett ämnesprov.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr0 td95"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr0 td72"><P class="p288 ft32">12 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td95"><P class="p292 ft9">Ämnesprov ska genomföras i</P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p22 ft9">Ämnesprov ska genomföras i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td95"><P class="p292 ft9">slutet av årskursen. Statens skol-</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft9">slutet av årskursen. Statens skol-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td95"><P class="p292 ft9">verk får dock meddela föreskrif-</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft9">verk får dock meddela föreskrif-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td95"><P class="p292 ft9">ter om att ämnesprov i årskurs</P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p22 ft9">ter om att ämnesprov i årskurs <SPAN class="ft26">9</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td95"><P class="p292 ft9"><SPAN class="ft26">10 </SPAN>får genomföras vid en annan</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p22 ft9">får genomföras vid en annan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td95"><P class="p345 ft9">tidpunkt.</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p346 ft9">tidpunkt.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p236 ft9">Skolverket får meddela närmare föreskrifter om ämnesprov.</P>
<P class="p347 ft9">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2012 och ska tillämpas på utbildning från och med den 1 juli 2012.</P>
<P class="p348 ft18">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p349 ft31"><SPAN class="ft31">3</SPAN><SPAN class="ft52">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p350 ft50">förordning om ändring i förordningen (2011:130) med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten</P>
<P class="p351 ft9">Härigenom föreskrivs att 10 och 20 §§ förordningen (2011:130) med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr17 td71"><P class="p19 ft26">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr17 td72"><P class="p293 ft26">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td73"><P class="p352 ft32">Specialskolan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td71"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p291 ft32">10 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td71"><P class="p222 ft9">Regionskolorna är avsedda</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p353 ft9">Regionskolorna är avsedda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td71"><P class="p19 ft9">för döva eller hörselskadade ele-</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p293 ft9">för döva eller hörselskadade ele-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td71"><P class="p19 ft9">ver som inte behöver utbildning</P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p293 ft9">ver som inte behöver utbildning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td71"><P class="p19 ft9">med särskilda insatser vid riks-</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p293 ft9">med särskilda insatser vid riks-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td71"><P class="p19 ft9">skolorna.</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p293 ft26"><SPAN class="ft9">skolorna. </SPAN>Regionskolorna är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td71"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p293 ft38">även avsedda för elever med grav</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td71"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p293 ft38">språkstörning i behov av tecken-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td71"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p293 ft26">språk för sin kommunikation.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p354 ft9">Regionskolor ska finnas i Örebro, Härnösands, Stockholms, Vänersborgs och Lunds kommuner.</P>
<P class="p354 ft9">Myndigheten får meddela föreskrifter om regionskolornas upptagningsområden.</P>
<P class="p355 ft32">Beslutande organ</P>
<P class="p276 ft32">20 §</P>
<P class="p354 ft9">Inom myndigheten finns det ett särskilt beslutsorgan som benämns Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh- anpassad utbildning. Nämnden ska pröva frågor om</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr16 td96"><P class="p222 ft9">1. mottagande i specialskolan</P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p20 ft9">1. mottagande i specialskolan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td96"><P class="p19 ft9">enligt 7 kap. 6 § skollagen</P></TD>
<TD class="tr5 td97"><P class="p20 ft9">enligt 7 kap. 6 § skollagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td96"><P class="p19 ft9">(2010:800), <SPAN class="ft26">och</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p27 ft9">(2010:800),</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td96"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td97"><P class="p20 ft26">2. en elev omfattas av 7 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td96"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td97"><P class="p27 ft26">6 § skollagen,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td96"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p22 ft26">3. avbrytande av deltidsutbild-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td96"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td97"><P class="p27 ft38">ning enligt 7 kap. 9 a § skollagen,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td96"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td97"><P class="p20 ft26">4. en elev ska tillämpa grund-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td96"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p20 ft38">särskolans kursplaner enligt 12 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td96"><P class="p19 ft18">46</P></TD>
<TD class="tr19 td97"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33046x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td49"><P class="p19 ft23">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p217 ft9"><SPAN class="ft26">2. </SPAN>antagning till <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning vid vissa gymnasie- skolor och andra frågor om rätt till sådan utbildning enligt 15 kap. 36 § skollagen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft26">8 § skollagen, och</P>
<P class="p298 ft9"><SPAN class="ft26">5. </SPAN>antagning till <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning vid vissa gymnasie- skolor och andra frågor om rätt till sådan utbildning enligt 15 kap. 36 § skollagen.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p356 ft33">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2012 och ska tillämpas på utbildning från och med den 1 juli 2012.</P>
<P class="p357 ft18">47</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p349 ft31"><SPAN class="ft31">4</SPAN><SPAN class="ft52">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p358 ft50">förordning (XXXX:XX) om deltidsutbildning inom två skolformer</P>
<P class="p359 ft9">Härigenom föreskrivs följande.</P>
<P class="p360 ft26">Allmänna föreskrifter</P>
<P class="p65 ft33"><SPAN class="ft39">1 § </SPAN>I 7 kap. 9 a § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om deltidselever. Denna förordning innehåller ytterligare föreskrifter om sådan utbildning.</P>
<P class="p361 ft26">Bestämmelser om deltidselever</P>
<P class="p65 ft33"><SPAN class="ft39">2 § </SPAN>Utöver bestämmelser i skollagen (2010:800) ska bestäm- melserna i skolförordningen (2011:185) tillämpas för en deltidselevs utbildning, om inte annat följer av denna förordning.</P>
<P class="p362 ft33"><SPAN class="ft39">3 § </SPAN>I skollagen finns bestämmelser som särskilt avser deltids- utbildning</P>
<P class="p363 ft9"><SPAN class="ft53">-</SPAN><SPAN class="ft54">huvudman för deltidsutbildning (2 kap. 8 a §)</SPAN></P>
<P class="p364 ft9"><SPAN class="ft53">-</SPAN><SPAN class="ft54">bestämmelser om deltidselever (7 kap. 9 a §)</SPAN></P>
<P class="p365 ft9"><SPAN class="ft53">-</SPAN><SPAN class="ft54">ersättning från elevens hemkommun (12 kap. 24 §)</SPAN></P>
<P class="p364 ft9"><SPAN class="ft53">-</SPAN><SPAN class="ft54">resor och boende (12 kap. 25 §)</SPAN></P>
<P class="p360 ft26">Definitioner</P>
<P class="p77 ft33"><SPAN class="ft39">4 § </SPAN>Termer och uttryck som används i skollagen har samma betydelse när de används i denna förordning.</P>
<P class="p366 ft9">Därutöver avses i denna förordning med</P>
<P class="p354 ft9"><SPAN class="ft55">- </SPAN><SPAN class="ft26">deltidselev</SPAN>: en elev som omfattas av 7 kap. 6 § skollagen och som deltar i utbildning delvis inom en annan skolform än i den skolform som eleven är inskriven.</P>
<P class="p367 ft9"><SPAN class="ft32">5 § </SPAN>Deltidselever ska tas emot vid alla skolenheter inom grundskolan, grundsärskolan och specialskolan.</P>
<P class="p368 ft18">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<P class="p0 ft19">SOU 2011:30 Författningsförslag</P>
<P class="p369 ft26">Deltidsutbildningens syfte</P>
<P class="p83 ft9"><SPAN class="ft32">6 § </SPAN>Deltidsutbildningens syfte är att ge elever som omfattas av 7 kap. 6 § skollagen en ökad valfrihet inom skolväsendet. Utbild- ningen ska ligga till grund för fortsatt utbildning och ge eleven en utbildning som är anpassad till elevens särskilda förutsättningar och behov.</P>
<P class="p370 ft26">Rektorns ansvar</P>
<P class="p371 ft9"><SPAN class="ft32">7 § </SPAN>De skyldigheter som en rektor vid en skolenhet har enligt 2 kap. 10 § skollagen avser den rektor vid den skolenhet där en deltidselev ursprungligen får sin utbildning.</P>
<P class="p59 ft26">Ansökan och beslut</P>
<P class="p372 ft9"><SPAN class="ft32">8 § </SPAN>För en elev i grundskolan eller grundsärskolan, som önskar bli deltidselev i specialskolan, får elevens vårdnadshavare ansöka om ett beslut om att eleven omfattas av 7 kap. 6 § skollagen. En sådan ansökan ska lämnas till hemkommunen som omedelbart ska sända ansökan till Specialpedagogiska skolmyndigheten.</P>
<P class="p373 ft9"><SPAN class="ft32">9 § </SPAN>I 7 kap. 6 a § skollagen finns bestämmelser om prövning av om en elev i grundskolan eller grundsärskolan omfattas av 7 kap. 6 § skollagen. Beslut i sådana ärenden fattas av Nämnden för mottagande i specialskolan och för <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning.</P>
<P class="p374 ft9"><SPAN class="ft32">10 § </SPAN>Vårdnadshavare för en elev i specialskolan ska lämna en begäran till Specialpedagogiska skolmyndigheten om att eleven önskar bli deltidselev i grundskolan eller grundsärskolan. Specialpedagogiska skolmyndigheten ska omedelbart inleda planering med elevens hemkommun i syfte att eleven ska påbörja deltidsutbildning.</P>
<P class="p375 ft18">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft26">Samverkan</P>
<P class="p65 ft9"><SPAN class="ft32">11 § </SPAN>Huvudmännen ska samverka i frågor som rör deltidseleven och ska gemensamt planera elevens utbildning.</P>
<P class="p86 ft9">Utbildningen ska utformas efter deltidselevens speciella förut- sättningar och behov. Utbildningen ska förläggas på sådant sätt att elevens förutsättningar att nå utbildningens mål tillgodoses.</P>
<P class="p86 ft9">Eleven och elevens vårdnadshavare ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen.</P>
<P class="p376 ft9"><SPAN class="ft32">12 § </SPAN>Deltidsutbildningens utformning ska utvärderas av huvud- mannen för utbildningen minst en gång per termin.</P>
<P class="p360 ft26">Gemensam plan</P>
<P class="p65 ft9"><SPAN class="ft32">13 § </SPAN>Huvudmännen ska upprätta en gemensam plan över utform- ningen av deltidselevens utbildning enligt 11 §. I planen ska framgå utbildningens syfte, mål, tidsperiod, val av kursplaner, den plane- rade utformningen och när planen träder i kraft. Även andra sär- skilda förutsättningar får ingå i planen.</P>
<P class="p377 ft26">Tidsperiod och möjlighet att avbryta utbildningen</P>
<P class="p77 ft9"><SPAN class="ft32">14 § </SPAN>Deltidsutbildningen ska fortgå så länge eleven och elevens vårdnadshavare önskar det och ska planeras för en tidsperiod om minst sex månader.</P>
<P class="p378 ft9">Om det finns särskilda skäl får deltidsutbildningen avbrytas på initiativ av huvudmännen.</P>
<P class="p86 ft9">Beslut i sådana ärenden fattas av Nämnden för mottagande i specialskolan och <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning.</P>
<P class="p360 ft26">Särskilt om undervisningstimmar som deltidselev</P>
<P class="p65 ft9"><SPAN class="ft32">15 § </SPAN>Om en elev i grundskolan eller grundsärskolan följer en kursplan i ett ämne som deltidselev i specialskolan som eleven inte följer i sin ursprungliga skolform får undervisningstiden i special- skolan högst vara 100 timmar per läsår.</P>
<P class="p368 ft18">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td49"><P class="p19 ft23">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p379 ft9"><SPAN class="ft32">16 § </SPAN>Deltidseleverna ska fördelas på klasser och grupper i grund- skolan, grundsärskolan eller specialskolan.</P>
<P class="p59 ft26">Utvecklingssamtal, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram</P>
<P class="p380 ft33"><SPAN class="ft39">17 § </SPAN>För en deltidselev avses med lärare i 3 kap. 16 § skollagen de lärare som undervisar eleven vid de olika skolenheterna.</P>
<P class="p70 ft9">Elevens lärare vid de olika skolenheterna ska samråda inför utvecklingssamtal och om innehållet i elevens individuella utvecklingsplan. Utvecklingssamtalet ska genomföras av den lärare som ansvarar för undervisningen vid den skolenhet där deltids- eleven ursprungligen undervisas.</P>
<P class="p298 ft9">Inför en utredning enligt 3 kap. 8 § skollagen ska rektor vid de olika skolenheterna samråda.</P>
<P class="p298 ft33">Åtgärdsprogrammet som avses i 3 kap. 9 § skollagen ska beslutas av rektorn vid den skolenhet där deltidseleven ursprung- ligen får sin undervisning.</P>
<P class="p381 ft26">Betyg och betygssättning</P>
<P class="p60 ft9"><SPAN class="ft32">18 § </SPAN>För en deltidselev gäller att elevens lärare vid de olika skol- enheterna ska samråda inför betygssättningen. Betyg ska beslutas av den lärare som ansvarar för undervisningen vid den skolenhet där deltidseleven ursprungligen undervisas.</P>
<P class="p58 ft9">Om ett betyg är beroende av två eller flera lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget fattas av rektorn vid den skolenhet där eleven ursprungligen undervisas.</P>
<P class="p382 ft18">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33051x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft26">Övrigt</P>
<P class="p65 ft9"><SPAN class="ft32">19 § </SPAN>Beslut som rektorn eller en lärare har meddelat enligt denna förordning får inte överklagas.</P>
<P class="p376 ft33"><SPAN class="ft39">20 § </SPAN>Beslut om att avbryta deltidsutbildningen får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Beslutet får endast överklagas av barnet.</P>
<P class="p383 ft9">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2012 och ska tillämpas på utbildning från och med den 1 juli 2012.</P>
<P class="p384 ft18">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td49"><P class="p19 ft23">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p316 ft31"><SPAN class="ft31">5</SPAN><SPAN class="ft37">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p385 ft50">förordning (XXXX:XX) om beräkning av ersättning för elever i specialskolan</P>
<P class="p187 ft9">Härigenom föreskrivs följande.</P>
<P class="p59 ft26">Allmänna föreskrifter</P>
<P class="p60 ft9"><SPAN class="ft32">1 § </SPAN>I 12 kap. 24 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om den ersättning som en hemkommun ska betala till staten för den som är elev eller deltidselev i specialskolan. Denna förordning innehåller föreskrifter om hur ersättningen ska beräknas.</P>
<P class="p386 ft26">Beräkningsgrund för en elev i specialskolan</P>
<P class="p60 ft9"><SPAN class="ft32">2 § </SPAN>För beräkning av ersättningen ska den genomsnittliga kostna- den för en elev i en regionskola bestämmas. Med <SPAN class="ft26">genomsnittlig kostnad </SPAN>avses den totala kostnaden för utbildningen i samtliga regionskolor delat med det totala antalet elever.</P>
<P class="p58 ft9">Beloppet ska årligen framräknas av Specialpedagogiska skol- myndigheten.</P>
<P class="p374 ft9"><SPAN class="ft32">3 § </SPAN>Ersättningen som en hemkommun ska betala till staten ska motsvara medelvärdet av den genomsnittliga kostnaden för en elev i en regionskola, uppräknad med index för kostnadsutvecklingen, under de tre närmast föregående avslutade budgetåren.</P>
<P class="p387 ft33"><SPAN class="ft39">4 § </SPAN>Regeringen beslutar om ersättningen. Ersättningen ska omräknas inför varje budgetår och fastställas per elev och termin.</P>
<P class="p388 ft26">Beräkningsgrund för en deltidselev</P>
<P class="p60 ft9"><SPAN class="ft32">5 § </SPAN>För den elev som är deltidselev enligt 7 kap. 9 a § skollagen ska ersättningen beräknas enligt följande</P>
<P class="p57 ft9">1. Den ersättning som hemkommunen ska betala beräknas med utgångspunkt i 4 § och för de dagar som eleven deltar i under- visning i specialskolan.</P>
<P class="p389 ft18">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33053x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">2. Den fastställda ersättningen ska på motsvarande sätt reduce- ras för den som är elev i specialskolan och som är deltidselev i grundskolan eller grundsärskolan. Ersättningen enligt 4 § ska redu- ceras för de dagar som eleven deltar i undervisning i grundskolan eller grundsärskolan.</P>
<P class="p390 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft47">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2012 och ska tillämpas på utbildning från och med den 1 juli 2012.</SPAN></P>
<P class="p86 ft9"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft56">Bestämmelserna i </SPAN><NOBR>2–3</NOBR> §§ ska tillämpas första gången för beräkning av ersättningen från och med den 1 januari 2013.</P>
<P class="p391 ft18">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<P class="p0 ft8">1 Inledning</P>
<P class="p185 ft31"><SPAN class="ft31">1.1</SPAN><SPAN class="ft57">Uppdraget</SPAN></P>
<P class="p371 ft9">Utredningen ska föreslå hur en flexibel utbildning för elever i specialskolans målgrupp ska kunna införas. Utredaren ska därför lämna förslag på hur en elev ska kunna genomföra olika delar av sin utbildning i skolformerna specialskola respektive grundskola eller grundsärskola. Vidare ska utredaren bedöma om styrningen av specialskolan behöver ändras för att möjliggöra ökad samverkan med grundskolan och grundsärskolan. Dessutom ska utredaren ta ställning till hur staten bäst kan stödja kommunala och enskilda huvudmäns utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp i syfte att skapa likvärdiga förutsättningar mellan olika huvudmän. Vidare ska utredaren se över utbildningen för elever i specialskolan som följer grundsärskolans kursplaner. Slutligen ska förslag lämnas på hur elever i grundskolan och grundsärskolan i behov av undervisning i teckenspråk kan få sådan undervisning och se över behovet i övrigt av att anpassa undervisningen för dessa elever. Utredaren ska lämna de författningsförslag som är nöd- vändiga för att genomföra förslagen, se vidare utredningens direk- tiv bilaga 1.</P>
<P class="p392 ft9">Regeringen beslutade den 22 december 2010 att utvidga utredarens uppdrag och att förlänga utredningstiden. I det utvid- gade uppdraget, som ska redovisas senast den 30 mars 2012, ingår att se över ansvarsfördelning för och finansiering av gymnasie- utbildning för vissa elever med funktionsnedsättning, se bilaga 2.</P>
<P class="p393 ft31"><SPAN class="ft31">1.2</SPAN><SPAN class="ft57">Utredningens arbete</SPAN></P>
<P class="p371 ft33">En väsentlig del av arbetet med utredningen och de förslag som här läggs fram har varit alla samtal med berörda organisationer, skol- huvudmän och myndigheter. När det gäller intresseorganisationer</P>
<P class="p394 ft18">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Inledning</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">för barn och elever med funktionsnedsättning har utredningen haft samråd genom två seminarier. Till seminarierna bjöds medlems- organisationer i Handikappförbunden samt andra intresseorganisa- tioner inom området in. Representanter från följande organisa- tioner har deltagit: Barnplantorna, Förbundet Sveriges Dövblinda, Sveriges Dövas Riksförbund, Sveriges Dövas Ungdomsförbund, Hörselskadades Riksförbund, Riksförbundet för döva, hörsel- skadade och språkstörda barn, Unga Hörselskadade, Afasiför- bundet/Talknuten samt Synskadades Riksförbund. Organisatio- nerna har också beretts möjlighet att inkomma med skrivelser under utredningens gång.</P>
<P class="p66 ft9">Utredningen har besökt samtliga åtta statliga specialskolor för att ta del av deras verksamhet. Utöver detta har utredningen även besökt de kommunala och fristående hörselklasserna med regionalt upptagningsområde: Pilskolan i Uppsala, Alviksskolan och Nya Broskolan i Stockholm, Silviaskolan i Hässleholm och Kannebäcks- skolan i Göteborg. Utredningen har även fört samtal med Eline- bergsskolan i Helsingborg och Solanderskolan i Piteå. På skolorna har utredningen träffat skolledning, lärare och vid ett flertal tillfällen elever.</P>
<P class="p395 ft9">För att ta del av kommunala huvudmäns erfarenheter har utredningen intervjuat ett urval av kommuner från hela landet. De intervjuade kommunerna är Örebro, Härnösand, Stockholm, Lund, Vänersborg, Hässleholm, Göteborg, Umeå, Linköping, Hedemora, Kävlinge och Malå. I urvalet finns kommuner där en statlig special- skola är belägen, kommuner som har egen hörselklassverksamhet och de som inte har särskilda lösningar. Vidare finns kommuner representerade från Specialpedagogiska skolmyndighetens fem regioner. Vid intervjuerna har förvaltningschef och/eller ansvarig chef för elevhälsa eller liknande stödfunktion närvarat. Utred- ningen och Sveriges kommuner och landsting bjöd även in kom- munala företrädare till en referensgrupp. Intresset var dock för svalt från kommunernas sida för att ett möte skulle kunna genomföras.</P>
<P class="p396 ft9">Utredningen har också haft samråd med Specialpedagogiska skolmyndigheten. Det har skett på ledningsnivå samt genom intervjuer med berörda funktioner inom myndigheten. I de delar som har berört skolans styrdokument har samråd med Statens skolverk skett vid flera tillfällen. Utredningen har även träffat företrädare för Skolinspektionen samt för Sveriges Kommuner och Landsting.</P>
<P class="p42 ft18">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td98"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td99"><P class="p19 ft23">Inledning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft9">Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet, <NOBR>CI-sektionen</NOBR> vid Karolinska Universitetssjukhuset, Avdelningen för svenska som andraspråk för döva vid Stockholms Universitet, Språkrådet samt Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap vid Örebro universitet har bidragit med information, material och synpunkter.</P>
<P class="p13 ft9">För att ta del av andra länders erfarenheter har besök gjorts i Norge där utredningen träffade företrädare för Kunnskapsdeparte- mentet, Utdanningsdirektoratet, Statped och för Vetland skole og resurssenter for horselhemmede. I Danmark besöktes Undervis- ningsministeriet samt Nyboder Skole för barn med grav språk- störning och Rugvængets Skole för elever med hörselnedsättning.</P>
<P class="p58 ft9">Utredningen har också genomfört tre sammanträden med de experter som regeringen har utsett.</P>
<P class="p397 ft31"><SPAN class="ft31">1.3</SPAN><SPAN class="ft57">Betänkandets disposition</SPAN></P>
<P class="p83 ft9">Betänkandet inleds med detta kapitel som, förutom en beskrivning av uppdraget och hur arbetet bedrivits, redovisar utredningens principiella utgångspunkter (kapitel 1). Därefter följer ett kapitel som ger en bakgrund till de förslag som utredningen lämnar. I bakgrunden ges en bild av de berörda elevgrupperna, vilket specialpedagogiskt stöd de får och en skandinavisk utblick (kapitel 2). I de följande nio kapitlen redovisas utredningens för- slag (kapitel <NOBR>3<SPAN class="ft21">-</SPAN>11).</NOBR> Betänkandet avslutas med två kapitel om konsekvenser av förslagen (kapitel 12 och 13). Därefter följer en författningskommentar (kapitel 14) och bilagor med viktiga dekla- rationer och konventioner, redovisning av enkätresultat, och vissa konsekvensberäkningar.</P>
<P class="p398 ft9">Regeringen beslutade den 24 februari 2011 om en ny skol- förordning (2011:185). I betänkandet benämns den endast som skolförordningen. Utredningen har försökt att vara så aktuell som möjligt, t.ex. lämnas förslagen till ändrade författningar i relation till de bestämmelser som ska tillämpas från och med den 1 juli 2011.</P>
<P class="p399 ft18">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33057x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Inledning</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p349 ft31"><SPAN class="ft31">1.4</SPAN><SPAN class="ft57">Principiella utgångspunkter</SPAN></P>
<P class="p400 ft13"><SPAN class="ft13">1.4.1</SPAN><SPAN class="ft58">Barnets bästa och vårdnadshavarens valfrihet</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">En självklar utgångspunkt för utredningens förslag är att hänsyn ska tas till barnets bästa vid valet av all utbildning. Detta gäller alla barn oavsett om de har en funktionsnedsättning eller inte. Utred- ningen utgår i förslagen från de rättigheter som barn tillförsäkras enligt konventionen om barnets rättigheter och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.<A href="#page_57"><SPAN class="ft59">1</SPAN></A></P>
<P class="p66 ft9">Vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning som tillhör specialskolans målgrupp ska, i likhet med vad som gäller vård- nadshavare till övriga barn, ha långtgående möjligheter att välja skola för sina barn. En elev bör så långt det är möjligt placeras i den skolform och skola som vårdnadshavaren önskar att eleven ska gå.</P>
<P class="p401 ft13"><SPAN class="ft13">1.4.2</SPAN><SPAN class="ft58">Möjlighet att gå i skola i närheten av hemmet</SPAN></P>
<P class="p65 ft9">Närhetsprincipen, som är en grundläggande princip i skollagen, gäller även elever som tillhör specialskolans målgrupp. I vissa fall kan det vara svårt att upprätthålla denna princip för att en elev samtidigt ska få det stöd som just den eleven behöver. Det finns därför behov av olika alternativ och möjligheter vid val av skola. Utredningen har av det skälet utformat förslag som ska ge elever som tillhör specialskolans målgrupp en ökad möjlighet att välja en specialskola alternativt en grundskola eller grundsärskola med möjlighet till teckenspråksutbildning i sin närhet. Utgångspunkten bör vara att ingen elev ska ha oberättigat långt till skolan och att elever med funktionsnedsättning på samma sätt som övriga barn och ungdomar ska kunna bo hemma tillsammans med sina föräldrar eller i deras närhet.<A href="#page_57"><SPAN class="ft59">2 </SPAN></A>Det är inte rimligt att barn i skolåldern ska tvingas att flytta från sina föräldrar för att kunna få tillgång till en individ- och specialanpassad utbildning av god kvalitet.</P>
<P class="p402 ft62"><SPAN class="ft60">1</SPAN><SPAN class="ft61">Artikel 7 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.</SPAN></P>
<P class="p364 ft64"><SPAN class="ft60">2</SPAN><SPAN class="ft63">Jfr 10 kap. 29 § och 11 kap. 28 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p403 ft18">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33058x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td98"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td99"><P class="p19 ft23">Inledning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p404 ft13"><SPAN class="ft13">1.4.3</SPAN><SPAN class="ft58">Utbildningen ska vara av hög kvalitet</SPAN></P>
<P class="p60 ft9">Alla elever har rätt till en utbildning och undervisning av hög kvalitet oavsett skolform. Utbildningen i specialskolan ska vara anpassad till varje elevs förutsättningar och så långt det är möjligt motsvara den utbildning som ges i grundskolan. Utbildningen ska även ligga till grund för fortsatt utbildning.<A href="#page_58"><SPAN class="ft59">3 </SPAN></A>För att upprätthålla en hög kvalitet på undervisningen krävs pedagoger med hög kompetens i varje ämne så att eleverna ges fullgoda förutsättningar att nå utbildningens mål. Utredningen anser att det är viktigt att elever i specialskolan får en likvärdig möjlighet att söka sig till fortsatt utbildning efter den obligatoriska skolan. Det måste poängteras att specialskolan tydligt ska fokusera på skolans kunskapsuppdrag.</P>
<P class="p405 ft13"><SPAN class="ft13">1.4.4</SPAN><SPAN class="ft58">Elever med behov av tvåspråkighet ska erbjudas en sådan miljö</SPAN></P>
<P class="p406 ft9">Det är viktigt att elever med behov av tvåspråkighet erbjuds en sådan undervisningsmiljö. Häri avses en undervisningsmiljö med talad eller skriven svenska och teckenspråk där eleven lär sig att använda språken och därigenom ges möjlighet till fortsatta studier och delaktighet i samhället. En elev som har behov av en tvåspråkig miljö ska tas emot i specialskolan. För att stärka rätten till teckenspråk och utöka valfriheten för vårdnadshavare och elever bör rätten till teckenspråk stärkas i skollagen.</P>
<P class="p407 ft13"><SPAN class="ft13">1.4.5</SPAN><SPAN class="ft58">Hemkommunen har ett särskilt ansvar</SPAN></P>
<P class="p406 ft9">Hemkommunen har det övergripande ansvaret för barn och ungas utbildning. Hemkommunen har, enligt skollagen, ansvaret för att se till att skolpliktiga barn som inte går i dess grundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskriven utbildning.<A href="#page_58"><SPAN class="ft59">4 </SPAN></A>Statens ansvar för utbildning för elever i specialskolans målgrupp bör därför ses i relation till denna grundprincip.</P>
<P class="p408 ft33">Det statliga ansvaret för specialskolan motiveras i förarbetena till den nya skollagen med att specialskolan har en specialist- kompetens och särskilda hjälpmedel som elevernas hemkommuner</P>
<P class="p24 ft62"><SPAN class="ft65">3</SPAN><SPAN class="ft66">12 kap. 2 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p409 ft64"><SPAN class="ft65">4</SPAN><SPAN class="ft67">7 kap. 21 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p410 ft18">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33059x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Inledning</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft9">i allmänhet inte har möjlighet att tillhandahålla. Specialskolan är således en skolform med specifika särdrag, där ett statligt huvud- mannaskap hittills har ansetts motiverat.<A href="#page_59"><SPAN class="ft59">5 </SPAN></A>Utredningen utgår ifrån denna ansvarsfördelning i sina förslag.</P>
<P class="p401 ft13"><SPAN class="ft13">1.4.6</SPAN><SPAN class="ft58">Ekonomi ska inte avgöra valet av skolform</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Ekonomiska drivkrafter bör inte vara den avgörande faktorn för hemkommunen då det gäller att erbjuda utbildning av hög kvalitet för elever i den berörda målgruppen. Den finansiella styrningen av specialskolan bör därför vara kostnadsneutral för hemkommu- nerna. Med det menas att det inte ska vara mer förmånligt för en kommun att en elev går i specialskolan än att eleven går i en alternativ lösning i hemkommunen eller hos annan huvudman.</P>
<P class="p412 ft69"><SPAN class="ft31">1.5</SPAN><SPAN class="ft68">Deklarationer och konventioner av betydelse inom området för specialpedagogik</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Utredningen kan konstatera att det genomgående i såväl deklara- tioner som konventioner talas om inkludering och integrering av barn med funktionsnedsättning i det ordinarie skolsystemet. Det talas även om att skolsystemet ska tillåtas vara flexibelt och anpassas efter individens förutsättningar. Utgångspunkten ska vara barnets bästa och först när det ordinarie skolsystemet inte kan ta tillvara barnets behov kan specialskola eller speciella enheter vid ordinarie skola vara aktuellt. Detta kan särskilt vara aktuellt vid undervisning av hörselskadade, döva och dövblinda elever som har särskilda behov av fysisk inlärningsmiljö, inlärning av teckenspråk och en tvåspråkig miljö. Vikten av kommunikation och utveckling av bl.a. punktskrift och teckenspråk är central. Personer med funktionsnedsättning ska få en ändamålsenlig utbildning med individanpassade åtgärder som i sin tur ger möjlighet till likvärdigt deltagande i utbildning och som samhällsmedlemmar, se bilaga 3 för en utförligare genomgång.</P>
<P class="p413 ft71"><SPAN class="ft70">5 </SPAN><SPAN class="ft64">Prop. 2009/10:165 </SPAN>Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet<SPAN class="ft64">, s. 234.</SPAN></P>
<P class="p403 ft18">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<P class="p0 ft8">2 Bakgrund</P>
<P class="p414 ft9">I detta kapitel ger utredningen en bild av skolsituationen för elever som tillhör specialskolans målgrupp. Utredningen redogör över- siktligt för de två elevgrupper som huvudsakligen berörs av för- slagen om en flexibel utbildning; elever som är döva eller hörsel- skadade och elever med grav språkstörning. Det huvudsakliga fokuset riktas mot elever som är döva eller hörselskadade eftersom det är den elevgrupp som främst berörs av förslagen. Avsnittet behandlar faktorer som har betydelse för antalet elever i special- skolan, såsom exempelvis antalet födda barn som är döva eller hörselskadade. Vidare behandlas elevgruppens sammansättning och vilka utbildningsalternativ som finns för dem.</P>
<P class="p73 ft9">I kapitlet ges också en översikt över det specialpedagogiska stödet från stat, kommun och landsting till målgruppen. Kapitlet avslutas med en redogörelse för hur våra grannländer Norge och Danmark erbjuder utbildning för elevgruppen.</P>
<P class="p13 ft9">Specialskolan består av olika elevgrupper. Där alla elevgrupper avses använder utredningen begreppet specialskolans målgrupp. Annars framgår av texten vilken eller vilka elevgrupper som avses.</P>
<P class="p397 ft31"><SPAN class="ft31">2.1</SPAN><SPAN class="ft57">Elever som är döva eller hörselskadade</SPAN></P>
<P class="p60 ft9">Syftet med detta avsnitt är att ge en bild av skolsituationen för barn och unga i grundskoleåldern som är döva eller hörselskadade. Det finns begränsad nationell statistik över elevgruppen. Utredningen kan utifrån uppgifter om förväntad förekomst av hörselskada och utifrån ett antal nationella och regionala kartläggningar visa elev- gruppens omfattning.</P>
<P class="p415 ft33">Hörselskador kan vara av varierande i grad och det finns olika orsaker till varför de har uppstått. Det finns en stor variation, exempelvis beroende på om nedsättningen är medfödd eller förvär-</P>
<P class="p416 ft18">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33061x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Bakgrund</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">vad, om den upptäcktes i tidig ålder eller i senare ålder. Nedsätt- ningen kan också förekomma i ett eller i båda öronen. Effekterna av hörselskador varierar också mellan individer, men det kan röra sig om nedsatt förmåga att fånga upp, omvandla och/eller tolka vibrationsmönster till meningsfulla ljudupplevelser. Graden av ned- sättning och dess typ beror på vilket eller vilka steg i processen att omvandla vibrationer till ljud som har påverkats. En hörselskada kan också ge effekter som överkänslighet för ljud och tinnitus.<A href="#page_61"><SPAN class="ft59">1</SPAN></A></P>
<P class="p66 ft9">En elev med hörselskada har ofta behov en anpassad skolmiljö. Det innebär exempelvis en god akustisk miljö, mindre under- visningsgrupper, personal med kompetens om funktionsnedsätt- ningen och tekniska hjälpmedel.<A href="#page_61"><SPAN class="ft59">2 </SPAN></A>Behov av undervisning i och på teckenspråk kan variera beroende på grad av hörselskada och indi- videns behov.</P>
<P class="p417 ft13"><SPAN class="ft13">2.1.1</SPAN><SPAN class="ft58">Få elever är döva eller hörselskadade</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Av de barn som föds varje år är cirka <NOBR>1–4</NOBR> promille i behov av hörselhabiliterande insatser. Vid skolstarten har antalet fördubb- lats, vilket innebär att <NOBR>2–8</NOBR> promille av barn i grundskoleålder har behov av hörselhabiliterande insatser.<A href="#page_61"><SPAN class="ft59">3 </SPAN></A>Utifrån dessa siffror finns det cirka 5 000 barn som är döva eller hörselskadade i behov av habiliterande insatser i åldern <NOBR>7–16</NOBR> år.<A href="#page_61"><SPAN class="ft59">4 </SPAN></A>Detta antal stämmer väl överens med det antal som har framkommit i ett par nationella och ett antal regionala kartläggningar genomförda av Specialpedagog- iska skolmyndigheten, landsting och Hörselskadades riksförbund. Kartläggningarna har i stor utsträckning utgått ifrån uppgifter från landstingens hörselvård. De barn och unga som fångas i undersök- ningarna är huvudsakligen de som är i kontakt med habiliteringen. Det bör därför påpekas att det finns ett visst mörkertal som främst utgörs av barn och unga med lättare hörselskada, eftersom de inte finns registrerade hos landstingen.<A href="#page_61"><SPAN class="ft59">5</SPAN></A></P>
<P class="p418 ft74"><SPAN class="ft60">1</SPAN><SPAN class="ft72">Specialpedagogiska skolmyndigheten (2009), </SPAN><SPAN class="ft73">Att höra i skolan – om hörteknik i under- visningen. Förutsättningar och möjligheter</SPAN>, s. 22.</P>
<P class="p419 ft74"><SPAN class="ft60">2</SPAN><SPAN class="ft72">Specialpedagogiska skolmyndigheten (2010), </SPAN><SPAN class="ft73">Behov för elever med hörselnedsättning</SPAN>, www.horselboken.se, sidan hämtad: <NOBR>2010-12-03.</NOBR></P>
<P class="p419 ft74"><SPAN class="ft60">3</SPAN><SPAN class="ft72">Specialpedagogiska skolmyndigheten (2008), </SPAN><SPAN class="ft73">Måluppfyllelse för döva och hörselskadade i skolan</SPAN>, s. 12.</P>
<P class="p419 ft74"><SPAN class="ft60">4</SPAN><SPAN class="ft72">Utredningens beräkning baserad på underlag från Statistiska centralbyrån – Befolknings- mängd i åldern </SPAN><NOBR>7–16</NOBR> år 2009.</P>
<P class="p420 ft64"><SPAN class="ft60">5</SPAN><SPAN class="ft63">Se exempelvis Örebro läns landsting (2009), </SPAN><SPAN class="ft71">Att höra eller nästan inte höra – Liv och hälsa ung 2005 och 2007</SPAN>, Samhällsmedicinska enheten, s. 27.</P>
<P class="p421 ft18">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33062x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr14 td98"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td99"><P class="p19 ft75">Bakgrund</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p422 ft13"><SPAN class="ft13">2.1.2</SPAN><SPAN class="ft58">Cochleaimplantat – ett hjälpmedel för barn med grav hörselskada</SPAN></P>
<P class="p406 ft9">Det föds varje år cirka 100 000 barn och av dessa blir <NOBR>50–60</NOBR> barn varje år aktuella för ett cochleaimplantat (CI).<A href="#page_62"><SPAN class="ft59">6 </SPAN></A>Det är alltså en liten del av barn i behov av hörselhabiliterande åtgärder som kan ha behov av ett CI.</P>
<P class="p57 ft9">Det totala antalet barn med CI i grundskoleålder ökar varje år eftersom i princip alla barn som är aktuella för ett implantat numera opereras. Uppgifter från Socialstyrelsen visar att 55 barn per år fick sitt första CI under åren 2004 till 2008. Att i princip alla barn opereras i dag beror bl.a. på att det är obligatoriskt med tidig hörselscreening på nyfödda och att det också i högre utsträckning är accepterat att operera döva. Barn med medfödd dövhet opereras tidigare och helst före ett års ålder och det är en trend att de får bilaterala implantat, dvs. ett implantat för varje inneröra. Antalet barn som föds med hörselskada eller drabbas av hörselskada kommer sannolikt inte att öka i framtiden.<A href="#page_62"><SPAN class="ft59">7</SPAN></A></P>
<P class="p61 ft9">I framtiden, när barn i årskullar där i princip alla har opererats har uppnått grundskoleålder, kommer det varje år att finnas cirka 500 barn med CI i grundskoleålder. Det skulle betyda att antalet barn med CI i åldern <NOBR>6–15</NOBR> år kommer att dubbleras från år 2007, då Hörselskadades riksförbund i en kartläggning konstaterade att det fanns cirka 240 barn.<A href="#page_62"><SPAN class="ft59">8</SPAN></A></P>
<P class="p423 ft14">Ett CI består av en yttre ljudprocessor och ett inopererat implantat. Ljudprocessorn ser ut som en hörapparat och är via en sladd kopplad till en liten sändare. Sändaren sitter fast mot huvudet med en magnet. Det inopererade implantatet utgörs av en mottagare med en magnet och en elektronisk krets. Från mottagaren utgår ett knippe elektroder inbäddade i en tunn silikontråd som är införd i innerörat (cochlea). Ljudprocessorns mikrofon tar upp ljud som omvandlas till elektriska signaler. Signalerna förs vidare från sändaren till mottagaren. Elektro- derna stimulerar hörselnerven i innerörat med svaga elektriska impulser motsvarande de ljud som mikrofonen fångat upp. På detta sätt får hjärnan ljudinformation trots att innerörats hörceller inte fungerar.<A href="#page_62"><SPAN class="ft76">9</SPAN></A></P>
<P class="p424 ft74"><SPAN class="ft65">6</SPAN><SPAN class="ft77">Statens beredning för medicinsk utvärdering (2006), </SPAN><SPAN class="ft73">Bilaterala cochleaimplantat (CI) hos barn</SPAN>, SBU <NOBR>Alert-rapport</NOBR> nr <NOBR>2006-01.</NOBR></P>
<P class="p425 ft78"><SPAN class="ft65">7</SPAN><SPAN class="ft66">Socialstyrelsen (2009), </SPAN>Behandling av barn med cochleaimplantat som rikssjukvård<SPAN class="ft62">.</SPAN></P>
<P class="p426 ft62"><SPAN class="ft65">8</SPAN><SPAN class="ft66">Hörselskadades riksförbund (2007), </SPAN><SPAN class="ft78">Äh, det var ingenting</SPAN>, Årsrapport 2007, s. 42.</P>
<P class="p427 ft64"><SPAN class="ft65">9</SPAN><SPAN class="ft67">Karolinska Universitetssjukhuset (2010), </SPAN><SPAN class="ft71">Hur fungerar ett Cochleaimplantat</SPAN>, www.karolinska.se/ci, sidan hämtad: <NOBR>2010-08-12.</NOBR></P>
<P class="p428 ft18">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33063x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Bakgrund</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft9">Förändringar i specialskolans målgrupp är starkt kopplade till denna utveckling. Utvecklingen innebär att det på sikt kommer att finnas färre barn som är döva eller har en grav hörselskada som inte har hjälpmedel för att höra.</P>
<P class="p401 ft13"><SPAN class="ft13">2.1.3</SPAN><SPAN class="ft58">Det finns få särskilt anpassade undervisningsmiljöer</SPAN></P>
<P class="p429 ft9">Elever som är döva eller hörselskadade kan välja olika skol- alternativ. De kan läsa integrerat tillsammans med hörande barn, gå i ett särskilt hörselspår i en grundskola, i en särskild hörselklass eller i en statlig regional eller nationell specialskola.</P>
<P class="p86 ft9">Statliga, kommunala och fristående skolor för elever som är döva eller hörselskadade med regionalt upptagningsområde är koncentrerade till vissa delar av landet. Det finns fem regionala statliga specialskolor för elever som är döva eller hörselskadade och en nationell specialskola för elever som på grund av utveck- lingsstörning inte kan få sin utbildning i en regionskola.<A href="#page_63"><SPAN class="ft59">10 </SPAN></A>Det finns 13 kommunala och fristående hörselklasser med regionalt upp- tagningsområde som fick statliga bidrag läsåret 2010/11.<A href="#page_63"><SPAN class="ft59">11 </SPAN></A>Enligt uppgifter från Specialpedagogiska skolmyndigheten har sjutton olika skolhuvudmän tilldelats medel för regionala undervisnings- insatser under åren <NOBR>2006–2010.</NOBR> Enbart verksamhet riktad specifikt till grundskola eller grundsärskola är inkluderad i uppgifterna. Under perioden är det elva kommuner som har bedrivit regionala undervisningsinsatser under alla de tre senaste åren. Av dessa är det fem kommuner och en enskild huvudman som har hörselklass- verksamhet: Stockholm, Göteborg, Hässleholm, Piteå, Uppsala samt Intresseföreningen för Nya Broskolan. Övriga kommuner har verksamhet för mindre grupper i form av exempelvis regelbundna träffar för elever som är döva eller hörselskadade eller någon form av integrerad verksamhet.<A href="#page_63"><SPAN class="ft59">12 </SPAN></A>Under år 2010 omfattade verksamheten som fick statliga bidrag 471 elever. Utöver dessa verksamheter tilldelades Kalmar (55 elever) och Karlskrona (77 elever) bidrag för hörselverksamhet för elever i både grund- och gymnasieskolan för år 2010.</P>
<P class="p430 ft33">En studie från 2007 visade att det fanns särskilda under- visningsgrupper för elever som är döva eller hörselskadade i cirka</P>
<P class="p431 ft62"><SPAN class="ft65">10</SPAN><SPAN class="ft66">En beskrivning av specialskolorna ges i bilaga 4.</SPAN></P>
<P class="p365 ft62"><SPAN class="ft65">11</SPAN><SPAN class="ft66">Underlag från Specialpedagogiska skolmyndigheten, </SPAN><NOBR>2010-08-18.</NOBR></P>
<P class="p365 ft64"><SPAN class="ft65">12</SPAN><SPAN class="ft67">Underlag från Specialpedagogiska skolmyndigheten, </SPAN><NOBR>2010-08-18.</NOBR></P>
<P class="p403 ft18">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33064x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr14 td98"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td99"><P class="p19 ft75">Bakgrund</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p432 ft9">20 procent av landets kommuner.<A href="#page_64"><SPAN class="ft59">13 </SPAN></A>Hörselklasser med regionalt upptagningsområde finns i cirka tre procent av landets kommuner.</P>
<P class="p70 ft9">Det finns få studier om varför barn och unga som är döva eller hörselskadade väljer en viss skolform. I en rapport från Special- pedagogiska skolmyndigheten finns däremot vissa uppgifter om detta.<A href="#page_64"><SPAN class="ft59">14 </SPAN></A>Där framkom att föräldrar till barn som går integrerat anser att närheten till bostad är viktigast för valet av skolform. Föräldrar till barn i specialskolan anser däremot att tillgång till teckenspråk och en tvåspråkig miljö är viktigast. Det framkom även att det finns skillnader i vilken betydelse graden av barnets hörselskada har. För barn som enligt föräldrarna är döva, har tillgång till teckenspråk och tvåspråkig miljö stor betydelse för valet av skolform. För föräldrar till barn som bedöms ha en lätt eller medel- svår hörselskada är däremot närheten till bostad av störst betydelse för valet.</P>
<P class="p433 ft9">Olika undersökningar<A href="#page_64"><SPAN class="ft59">15 </SPAN></A>har visat att 80 till 90 procent av ele- verna går integrerat och den övriga delen går i en statlig specialskola eller i kommunala eller fristående hörselklasser. Elever- nas val av skolalternativ följs dock inte upp i den officiella stati- stiken eftersom uppgifter om individers funktionsnedsättning inte samlas in. Det finns därför inga andra jämförelsetal över tid vad gäller elevernas val av skola än antalet elever i specialskolan. Utveck- lingen mot att allt fler barn och vårdnadshavare väljer en skola nära hemmet har bekräftats av samtliga aktörer som utredningen har träffat.</P>
<P class="p434 ft73"><SPAN class="ft65">13</SPAN><SPAN class="ft79">Nilholm, C. m.fl. (2007), </SPAN>Kommuners arbete med elever i behov av särskilt stöd – En enkät- undersökning<SPAN class="ft74">, INSIKT 2007:2, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, s. 31.</SPAN></P>
<P class="p435 ft74"><SPAN class="ft65">14</SPAN><SPAN class="ft79">Specialpedagogiska skolmyndigheten (2008), </SPAN><SPAN class="ft73">Måluppfyllelse för döva och hörselskadade i skolan</SPAN>, s. 45 f.</P>
<P class="p436 ft74"><SPAN class="ft65">15</SPAN><SPAN class="ft77">Se exempelvis Hörselskadades riksförbund (2007), </SPAN><SPAN class="ft73">Äh, det var ingenting</SPAN>, Årsrapport 2007; Specialpedagogiska skolmyndigheten (2008), <SPAN class="ft73">Måluppfyllelse för döva och hörselskadade i skolan</SPAN>; Specialpedagogiska skolmyndigheten (2008), <SPAN class="ft73">Om elever med hörselskada i skolan</SPAN>; Specialpedagogiska skolmyndigheten (2009), <SPAN class="ft73">Regionalt resurscenter döv/hörsel i Södra regionen (RRC), </SPAN><NOBR><SPAN class="ft73">2007–2009,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft73"> projektrapport</SPAN>, september 2009; Specialpedagogiska skol- myndigheten och Karolinska Universitetssjukhuset (2010), <SPAN class="ft73">Kartläggning av kommunernas hörselpedagogiska stöd till barn och elever med hörselnedsättning i Stockholms län</SPAN>, projekt- rapport, april 2010.</P>
<P class="p437 ft18">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33065x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Bakgrund</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft32">Tillgången till teckenspråksundervisning är begränsad</P>
<P class="p438 ft9">Undervisning <SPAN class="ft26">på </SPAN>teckenspråk ges i dag vid de sex specialskolorna<A href="#page_65"><SPAN class="ft59">16 </SPAN></A>samt på Kannebäcksskolan i Göteborg, Nya Broskolan i Stockholm och Talavidskolan i Jönköping. De övriga hörselklasserna i landet erbjuder undervisning <SPAN class="ft26">i </SPAN>teckenspråk inom ramen för skolans och elevens val. Det finns således begränsade möjligheter för elever i behov av teckenspråk för sin kommunikation att få sådan under- visning på sin hemskola.</P>
<P class="p378 ft9">De kommunala huvudmän och hörselklasser som utredningen har fört samtal med har haft olika syn på tillgången till tecken- språkskompetens. De kommuner som har en specialskola belägen i sin närhet har inte uttryckt problem med att rekrytera tecken- språkskunnig personal. Svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens har däremot framhållits av de huvudmän som inte har en specialskola eller ett universitet med den inriktningen i när- heten. Tillgången till lärare med teckenspråkskompetens är bero- ende av möjligheterna till utbildning. Utbudet av teckenspråks- utbildning på akademisk nivå är mycket begränsad. Det är möjligt att läsa teckenspråk på akademisk nivå vid Malmö högskola, Örebro universitet och Stockholms universitet. Örebro och Stock- holms universitet har kurser både för nybörjare och tecken- språkskunniga. Malmö högskola erbjuder enbart kurser i tecken- språk som främmande språk. Det är också möjligt för lärare att läsa teckenspråk på folkhögskolor. Enligt Folkhögskolornas informa- tionsservice<A href="#page_65"><SPAN class="ft59">17 </SPAN></A>erbjuder sammanlagt nio folkhögskolor olika utbild- ningar i teckenspråk läsåret 2010.</P>
<P class="p439 ft13"><SPAN class="ft13">2.1.4</SPAN><SPAN class="ft58">Elevgruppen mår sämre än sina jämnåriga kamrater</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Det finns flera indikationer på att barn och unga som är döva eller hörselskadade har en svår skolsituation i jämförelse med normal- hörande barn. Utredningen väljer här att kortfattat återge resul- taten från två studier om hur denna målgrupp mår i skolan.</P>
<P class="p378 ft9">Specialpedagogiska skolmyndigheten intervjuade i en studie från år 2008 cirka 600 barn och ungdomar med hörapparat/CI i grund- skole- och gymnasieskoleålder om hur de uppfattade situationen i</P>
<P class="p440 ft74"><SPAN class="ft65">16</SPAN><SPAN class="ft72">Birgittaskolan, Kristinaskolan, Manillaskolan, Vänerskolan, Östervångsskolan och Åsbackaskolan.</SPAN></P>
<P class="p441 ft64"><SPAN class="ft65">17</SPAN><SPAN class="ft67">www.folkhogskola.nu</SPAN></P>
<P class="p403 ft18">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33066x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr14 td98"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td99"><P class="p19 ft75">Bakgrund</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p442 ft9">skolan.<A href="#page_66"><SPAN class="ft59">18 </SPAN></A>Studien visade att en majoritet av de intervjuade upp- fattade att situationen i skolan präglades av en god tillgänglighet, delaktighet och likvärdighet. Det framkom också att det fanns en stor grupp elever som upplevde stora brister. Gruppen elever med hörselskada och ytterligare funktionsnedsättning utmärkte sig som en grupp som upplevde svårigheter i sin skolsituation.</P>
<P class="p58 ft9">En jämförande studie om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa för hörselskadade ungdomar och hörande ungdomar genomförd i Örebro län visar på liknande förhållanden.<A href="#page_66"><SPAN class="ft59">19 </SPAN></A>Studien baserades på två enkätundersökningar som riktades till samtliga elever i årskurs 7 och 9 samt år 2 på gymnasiet i Örebro län under år 2005 och år 2007. Majoriteten av de intervjuade ungdomarna med en hörsel- skada hade en lätt eller måttlig sådan och de gick integrerat i grund- eller gymnasieskolan. Studiens slutsatser var att hörselskadade ung- domar är ”en högriskgrupp när det gäller mobbning, kränkning och stress, men också när det gäller användning av alkohol, tobak och narkotika”. Elevgruppen har även enligt studien en mängd hälso- relaterade problem.</P>
<P class="p407 ft13"><SPAN class="ft13">2.1.5</SPAN><SPAN class="ft58">Eleverna har låg måluppfyllelse</SPAN></P>
<P class="p72 ft9">Elever som är döva eller hörselskadade når i lägre utsträckning än hörande elever de nationella målen i skolan. Elevgruppen är också i lägre utsträckning behörig till gymnasieskolans nationella program. Dessa systematiska skillnader i skolresultat för elevgruppen fort- sätter på högskolenivå och följer dem ut i arbetslivet.</P>
<P class="p13 ft9">Det finns få studier som systematiskt har undersökt målupp- fyllelsen för elever som är döva eller hörselskadade i grundskolan. Specialpedagogiska skolmyndigheten genomförde, på uppdrag av regeringen, en sådan studie under år 2007.<A href="#page_66"><SPAN class="ft59">20 </SPAN></A>I studien jämfördes meritvärdet för de fyra grupperna: elever i specialskolan, elever i hörselklasskolor, individplacerade elever i grundskolor och en genomsnittlig elev i grundskolan år 2006. Skillnaderna igenom- snittliga meritvärden mellan de olika grupperna framgår av tabell 2.1.</P>
<P class="p443 ft83"><SPAN class="ft80">18</SPAN><SPAN class="ft81">Specialpedagogiska skolmyndigheten (2008), </SPAN><SPAN class="ft82">Om elever med hörselskada i skolan</SPAN>, s. 8.</P>
<P class="p444 ft86"><SPAN class="ft80">19</SPAN><SPAN class="ft84">Örebro läns landsting (2009), </SPAN>Att höra eller nästan inte höra – Liv och hälsa ung 2005 och 2007<SPAN class="ft85">, Samhällsmedicinska enheten.</SPAN></P>
<P class="p445 ft89"><SPAN class="ft80">20</SPAN><SPAN class="ft87">Specialpedagogiska skolmyndigheten (2008), </SPAN><SPAN class="ft88">Måluppfyllelse för döva och hörselskadade i skolan</SPAN>.</P>
<P class="p428 ft29">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33067x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft19">Bakgrund SOU 2011:30</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr16 td100"><P class="p19 ft90">Tabell 2.1</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr16 td101"><P class="p446 ft91">Genomsnittligt meritvärde för elever i olika skolalternativ</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td102"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td103"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td105"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td106"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td100"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr9 td107"><P class="p447 ft90">Grundskolan</P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p448 ft90">Individ-</P></TD>
<TD class="tr9 td108"><P class="p278 ft93">Hörselklasser</P></TD>
<TD class="tr9 td109"><P class="p449 ft94">Specialskolan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td100"><P class="p19 ft95"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p447 ft96">2006</P></TD>
<TD class="tr14 td24"><P class="p448 ft91">placerade</P></TD>
<TD class="tr14 td108"><P class="p19 ft95"> </P></TD>
<TD class="tr14 td109"><P class="p19 ft95"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td100"><P class="p19 ft90">Meritvärde</P></TD>
<TD class="tr5 td107"><P class="p447 ft90">210</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p448 ft90">190</P></TD>
<TD class="tr5 td108"><P class="p278 ft90">185</P></TD>
<TD class="tr5 td109"><P class="p449 ft90">145</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td102"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td103"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td104"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td105"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td106"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p450 ft91">Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten (2008), <SPAN class="ft98">Måluppfyllelse för döva och hörselskadade i skolan</SPAN>.</P>
<P class="p65 ft9">Enligt studien är således måluppfyllelsen lägre i den statliga special- skolan och högre för de elever som är hörselskadade som går inte- grerat. Studien visade också att andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan är lägre i specialskolan och att andelen elever som inte når målen i ett eller flera ämnen är väsentligt högre i den skolformen.</P>
<P class="p451 ft9">Specialpedagogiska skolmyndigheten lyfte i studien fram vissa tänkbara förklaringar till dessa stora och systematiska skillnader. Exempelvis menade myndigheten att andelen elever i specialskolan med ytterligare funktionsnedsättning och andelen elever som var födda utomlands var högre i specialskolan än i övriga skolalternativ. Noterbart är att de förklaringar som fördes fram utgick ifrån elev- gruppens sammansättning och inte från skillnader i undervisningens kvalitet.</P>
<P class="p452 ft9">En liknande undersökning genomfördes under år 2010 i Norge.<A href="#page_67"><SPAN class="ft59">21 </SPAN></A>Den visade att elever som är döva eller hörselskadade generellt har lägre måluppfyllelse än hörande elever. Undersökningen visade att det finns ett statistiskt samband mellan faktorerna grad av hör- selskada, förekomst av ytterligare funktionsnedsättning, kön, utländsk bakgrund, föräldrars bakgrund och uppnådda skolresultat. Den bakgrundsfaktor som hade störst betydelse var, precis som för hörande barn, föräldrarnas utbildningsnivå. Resultaten överensstämde med fynden i den ovan nämnda svenska studien.</P>
<P class="p453 ft13"><SPAN class="ft13">2.1.6</SPAN><SPAN class="ft58">I specialskolan blir eleverna färre och undervisningens kvalitet ifrågasätts</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Antalet elever i specialskolan har minskat under en lång tid. För- klaringar till denna trend varierar. Allt fler barn som är döva eller hörselskadade väljer andra skolalternativ än specialskolan. Sam- tidigt visar Skolinspektionens granskning av den statliga skol-</P>
<P class="p454 ft64"><SPAN class="ft70">21 </SPAN>Statped Skådalen kompetansesenter (2010), <SPAN class="ft71">Elever med horselshemming i skolen – En kartleggningsundersokelse om laeringsutbytte</SPAN>, Del en: Kortrapport.</P>
<P class="p421 ft18">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33068x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr14 td98"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td99"><P class="p19 ft75">Bakgrund</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p379 ft9">formen att det finns brister i undervisningens kvalitet. I detta avsnitt ger utredningen en beskrivning av granskningen av special- skolan och en översiktlig bild av hur elevgruppen i regionskolorna har utvecklats och kan komma att utvecklas.</P>
<P class="p386 ft32">Brister i undervisningens kvalitet</P>
<P class="p455 ft9">Skolinspektionen har nyligen genomfört en riktad tillsyn av special- skolan.<A href="#page_68"><SPAN class="ft59">22 </SPAN></A>Myndigheten har riktat kritik mot samtliga specialskolor. Den samlade bilden av den riktade tillsynen visar att specialskolan har ett omfattande utvecklingsarbete framför sig vad gäller mål- uppfyllelse och resultat, den pedagogiska ledningen och i flera fall skolans lärandemiljö. Här bör framhållas att tillsynen även har identifierat goda exempel på en väl utformad undervisning. Den samlade bilden förändras dock inte av de positiva undantagen. Kritiken är i flera fall densamma som den som framfördes vid Skolverkets tillsyn av verksamheten under år 1998. Nedan beskrivs huvudsakligen läget i de fem regionskolorna.</P>
<P class="p58 ft9">Samtliga regionskolor får kritik för att eleverna inte ges förut- sättningar att nå målen. Det framkommer av tillsynen att det på flera skolor saknas en gemensam diskussion och en fördjupad analys av den låga måluppfyllelsen.</P>
<P class="p298 ft9">Kritik riktas mot samtliga skolor avseende den pedagogiska ledningen och utvecklingen av skolan. På fyra av fem regionskolor framgår att rektorn inte är närvarande i den pedagogiska verk- samheten och således inte tar sitt ansvar som pedagogisk ledare. Skolinspektionen bedömer att det på, i stort sett, samtliga special- skolor saknas en gemensam vision för skolans uppdrag. Vidare framkommer att det vid ett antal skolor i princip saknas gemen- samma diskussioner om betyg och bedömning. Detta bedöms påverka elevernas möjligheter att få en likvärdig bedömning av sin kunskapsutveckling. Inga skolor har ett systematiskt utbyte av erfarenheter med kommunala grundskolor. Vid fyra av de sex skolor som har döva eller hörselskadade elever visar inspektionen att lärarnas kompetens i teckenspråk behöver förstärkas.</P>
<P class="p81 ft33">Tre av fem regionskolor får kritik vad gäller skolans lärande- miljö. Det handlar om skolornas fokus på lärande, tilliten till</P>
<P class="p380 ft62"><SPAN class="ft70">22 </SPAN>Tillsynen genomfördes under åren 2010 och 2011. Utredningens sammanfattande beskriv- ning har kvalitetsgranskats av Skolinspektionen. Beskrivningen baseras på de enskilda skolbesluten eftersom myndighetens sammanfattande beslut om specialskolan inte fanns att tillgå vid tidpunkten för utredningens avlämnande.</P>
<P class="p410 ft29">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33069x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Bakgrund</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft9">elevens förmåga och trygghet och studiero. Det framgår att eleverna på flera skolor inte upplever undervisningen som stimu- lerande. Elever har i tillsynen uttryckt att undervisningen har varit på för låg nivå och att de inte får de utmaningar de har behov av. Vid tre regionskolor riktas kritik mot att skolan inte har höga och tydliggjorda förväntningar på eleverna. Detta har uttryckts av såväl lärare som föräldrar. I flera fall har lärare och rektorer förklarat elevernas skolresultat med exempelvis elevernas funktionsnedsätt- ning och förutsättningar i övrigt. Tillsynen visar att rektorer och lärare i flera fall saknar ett självkritiskt förhållningssätt; vilket är en förutsättning för att utveckla kvalitet i undervisningen. Det fram- kommer att undervisningen på vissa skolor inte främjar elevernas möjligheter att kommunicera och utbyta information. Under- visningen bedrivs vanligen i små grupper där lärare och elev kommu- nicerar i relationen en till en, vilket också lämnar för litet utrymme för autentisk språkanvändning. Skolinspektionen påpekar också att skolorna inte arbetar tillräckligt aktivt med elevernas ansvar och inflytande. Kritik framkommer mot vissa skolors arbete mot kränk- ande behandling. Sju av åtta specialskolor har brister när det gäller arbetet för elever i behov av särskilt stöd, framför allt när det gäller utformning av åtgärdsprogram.</P>
<P class="p456 ft32">Elevantalet minskar</P>
<P class="p65 ft9">Tidigare utredningar och utvärderingar har konstaterat att elev- minskningen i specialskolan har varit större än elevminskningen i grundskolan under <NOBR>2000-talet.<A href="#page_69"><SPAN class="ft59">23</SPAN></A></NOBR><A href="#page_69"><SPAN class="ft59"> </SPAN></A>Om läsåret 1999/2000 används som basår har antalet elever i regionskolorna minskat med cirka 20 elever per år fram till läsåret 2010/11. Om skolornas elevantal hade följt elevantalet i grundskolan skulle elevminskningen däremot ha varit cirka 10 elever per år. I alla dessa jämförelser bör påpekas att elevantalet i specialskolan är lågt vilket gör att det är svårt att fastställa trender och utvecklingstendenser eftersom skillnader på ett fåtal elever mellan åren kan vara en tillfällighet.</P>
<P class="p88 ft33">Det finns flera faktorer som påverkar hur många elever som går i de statliga regionskolorna. Antalet födda barn i landet bidrar, precis som i grundskolan, till en naturlig variation. Föräldrars</P>
<P class="p457 ft71"><SPAN class="ft70">23 </SPAN><SPAN class="ft64">Se exempelvis Statskontoret (2010), </SPAN>Kommunernas ersättning för elever i specialskolan<SPAN class="ft64">, rapport 2010:01 och Specialpedagogiska skolmyndigheten (2008) </SPAN>Specialskola på deltid? – Utvärdering av deltidsdsundervisning vid Åsbackaskolan<SPAN class="ft64">, dnr </SPAN><NOBR><SPAN class="ft64">ALL-2008/80.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p458 ft18">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33070x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr14 td98"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td99"><P class="p19 ft75">Bakgrund</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p459 ft9">inställning har också betydelse för vilket skolalternativ som väljs. Utöver dessa grundläggande faktorer påverkar också landstingens och huvudmännens informationsinsatser samt den hörseltekniska utvecklingen.<A href="#page_70"><SPAN class="ft59">24 </SPAN></A>Den kanske mest avgörande faktorn som påverkar elevantalet är tillgången till kommunala och fristående alternativ, det vill säga hur väl grundskolan och grundsärskolan förmår att utforma en bra undervisning för barn som är döva eller hörsel- skadade.</P>
<P class="p460 ft32">Elevminskningen är störst i Birgittaskolan</P>
<P class="p461 ft33">Antalet elever i de regionala specialskolorna har, som ovan nämnts, minskat under en följd av år. Utredningen visar här hur minsk- ningen fördelar sig mellan regionskolorna.</P>
<P class="p462 ft90">Diagram 2.1 Antal elever i regionskolor läsåren 1999/00 till 2010/11</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr5 td110"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td1"><P class="p463 ft99">250</P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td113"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td113"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td115"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td116"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td116"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td115"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td116"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td117"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td117"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td115"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td113"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td117"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td118"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td110"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td1"><P class="p463 ft99">200</P></TD>
<TD class="tr2 td111"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr2 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr2 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr2 td116"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr2 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr2 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr2 td116"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr2 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr2 td111"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr2 td116"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr2 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr2 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr2 td118"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr13 td110"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-34px;margin-bottom:0px;" class="p464 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-24px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:29px;" class="p464 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-10px;margin-top:15px;margin-right:-19px;margin-bottom:14px;" class="p464 ft29"><![endif]>elever</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr22 td1"><P class="p463 ft99">150</P></TD>
<TD class="tr23 td111"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr23 td112"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr23 td113"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr23 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr23 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr23 td113"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr23 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr23 td55"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr23 td115"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr23 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr23 td116"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr23 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr23 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr23 td116"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr23 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr23 td111"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr23 td112"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr23 td115"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr23 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr23 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr23 td116"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr23 td117"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr23 td112"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr23 td117"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr23 td115"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr23 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr23 td113"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr23 td117"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr23 td1"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr23 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr23 td118"><P class="p465 ft100">Birgittaskolan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td111"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr24 td112"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr24 td113"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr24 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr24 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr24 td113"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr24 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr24 td55"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr24 td115"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr24 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr24 td116"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr24 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr24 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr24 td116"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr24 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr24 td111"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr24 td112"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr24 td115"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr24 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr24 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr24 td116"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr24 td117"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr24 td112"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr24 td117"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr24 td115"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr24 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr24 td113"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr24 td117"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr24 td1"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr24 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td118"><P class="p465 ft100">Kristinaskolan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td114"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td119"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td111"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td112"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td113"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td68"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td113"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td68"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td55"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td115"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td116"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td116"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td111"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td112"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td115"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td68"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td68"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td116"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td117"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td112"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td117"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td115"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td113"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td117"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td1"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td119"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td111"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td112"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td113"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td113"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td55"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td115"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td116"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td116"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td111"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td112"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td115"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td116"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td117"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td112"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td117"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td115"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td113"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td117"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td1"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td118"><P class="p465 ft100">Manillaskolan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr26 td110"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:0px;" class="p466 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:2px;" class="p466 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:4px;margin-top:1px;margin-right:-6px;margin-bottom:1px;" class="p466 ft29"><![endif]>Antal</P></TD>
<TD class="tr25 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td119"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td111"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td112"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td113"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td113"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td55"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td115"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td116"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td116"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td111"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td112"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td115"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td116"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td117"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td112"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td117"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td115"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td113"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td117"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td1"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr25 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td1"><P class="p463 ft99">100</P></TD>
<TD class="tr4 td111"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td113"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td113"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td55"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td116"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td116"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td111"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td116"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td117"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td117"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td113"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td117"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p465 ft100">Vänerskolan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td110"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td119"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td111"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td112"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td113"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td113"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td55"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td115"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td116"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td116"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td111"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td112"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td115"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td116"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td117"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td112"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td117"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td115"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td113"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td117"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td1"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td118"><P class="p465 ft101">Östervångsskolan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td110"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr3 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr3 td119"><P class="p463 ft99">50</P></TD>
<TD class="tr3 td111"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr3 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr3 td55"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr3 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr3 td116"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr3 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr3 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr3 td116"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr3 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr3 td111"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr3 td116"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr3 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr3 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td110"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr22 td119"><P class="p463 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr22 td111"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr22 td112"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr22 td113"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr22 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr22 td113"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr22 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr22 td55"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr22 td115"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr22 td116"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr22 td116"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr22 td111"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr22 td112"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr22 td115"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr22 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr22 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr22 td116"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr22 td117"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr22 td112"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr22 td117"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr22 td115"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr22 td113"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr22 td117"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr22 td1"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr22 td118"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td110"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr28 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr28 td119"><P class="p467 ft102">0</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=4 class="tr29 td15"><P class="p467 ft102">000/01</P></TD>
<TD class="tr28 td113"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr28 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr28 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td120"><P class="p467 ft102">2</P></TD>
<TD class="tr28 td55"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr28 td115"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr28 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr28 td116"><P class="p467 ft102">4</P></TD>
<TD class="tr28 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr28 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td119"><P class="p467 ft102">5</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=4 class="tr29 td15"><P class="p467 ft102">005/06</P></TD>
<TD class="tr28 td115"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr28 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr28 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr28 td116"><P class="p467 ft102">7</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=4 class="tr29 td30"><P class="p467 ft102">007/08</P></TD>
<TD class="tr28 td117"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr28 td115"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr28 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td116"><P class="p467 ft102">9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td121"><P class="p467 ft102">0</P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr29 td118"><P class="p468 ft102">010/11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td110"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr31 td1"><P class="p469 ft102">9/0</P></TD>
<TD class="tr30 td113"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr30 td114"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td120"><P class="p467 ft104">/0</P></TD>
<TD class="tr30 td68"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr30 td55"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr30 td115"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td119"><P class="p470 ft104">/0</P></TD>
<TD class="tr30 td114"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr31 td119"><P class="p467 ft102">4/0</P></TD>
<TD class="tr30 td114"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr30 td115"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr30 td68"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td122"><P class="p470 ft104">/0</P></TD>
<TD class="tr30 td117"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr30 td115"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td123"><P class="p467 ft104">/0</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=4 class="tr3 td15"><P class="p467 ft102">2009/1</P></TD>
<TD class="tr30 td114"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td110"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr30 td113"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td116"><P class="p467 ft104">1</P></TD>
<TD class="tr30 td113"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr30 td68"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr30 td55"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td124"><P class="p467 ft104">3</P></TD>
<TD class="tr30 td116"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr30 td114"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr30 td114"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr30 td115"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td125"><P class="p467 ft104">6</P></TD>
<TD class="tr30 td116"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr30 td117"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td124"><P class="p467 ft104">8</P></TD>
<TD class="tr30 td113"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr30 td114"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr32 td39"><P class="p467 ft102">9</P></TD>
<TD class="tr32 td119"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr32 td123"><P class="p467 ft102">0</P></TD>
<TD class="tr32 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr32 td113"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr32 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr32 td126"><P class="p467 ft102">00</P></TD>
<TD class="tr32 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr32 td116"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr32 td120"><P class="p467 ft102">0</P></TD>
<TD class="tr32 td116"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr32 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr32 td123"><P class="p467 ft102">0</P></TD>
<TD class="tr32 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr32 td116"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr32 td120"><P class="p467 ft102">00</P></TD>
<TD class="tr32 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr32 td113"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr32 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td110"><P class="p467 ft105">19</P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td127"><P class="p467 ft105">2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td2"><P class="p467 ft105">20</P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td68"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td113"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td38"><P class="p467 ft106">2002/032</P></TD>
<TD class="tr20 td115"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td119"><P class="p467 ft105">20</P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td116"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td115"><P class="p467 ft105">2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td11"><P class="p471 ft105">20</P></TD>
<TD class="tr20 td68"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td68"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td124"><P class="p467 ft105">2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td30"><P class="p467 ft105">2</P></TD>
<TD class="tr20 td115"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td113"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td128"><P class="p472 ft105">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td110"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td119"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td111"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td112"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td113"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td113"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td55"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td115"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td116"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td116"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td111"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td11"><P class="p20 ft107">Läsår</P></TD>
<TD class="tr27 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td116"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td117"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td112"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td117"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td115"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td113"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td117"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td1"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td118"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p473 ft109"><SPAN class="ft108">Källa</SPAN>: Officiell statistik, Skolverket och underlag från Specialpedagogiska skolmyndigheten.</P>
<P class="p474 ft36">Alla regionskolor har ett lägre elevantal i dag än i början av 2000- talet. Som framgår av figuren har den största minskningen skett på Birgittaskolan i Örebro, från ett högsta antal på 205 elever läsåret 2000/01 till 135 elever läsåret 2010/11.</P>
<P class="p475 ft89"><SPAN class="ft110">24 </SPAN>Specialpedagogiska skolmyndigheten (2008), <SPAN class="ft88">Måluppfyllelse för döva och hörselskadade i skolan</SPAN>, s. 14.</P>
<P class="p476 ft29">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33071x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Bakgrund</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft32">Antalet ”insneddare” minskar</P>
<P class="p65 ft9">Specialpedagogiska skolmyndigheten har under en lång period pekat på att antalet elever som börjar i specialskolan i högre årskurser ökar. Dessa s.k. insneddare har, enligt myndigheten, särskilda svårigheter. Motivet för dem att börja i specialskolan är ofta att hemkommunen inte har klarat av att ge adekvat stöd. Trenden att antalet insneddare ökar verkar vara på väg att brytas. I diagram 2.2 framgår antalet nyinskrivna elever för åren 2005 till 2010 uppdelade på de som börjar i årskurs 1 och de som börjar i högre årskurser.</P>
<P class="p477 ft90">Diagram 2.2 Nyinskrivna elever vid de regionala specialskolorna <NOBR>2005–2010</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-83px;margin-bottom:0px;" class="p478 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-83px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:83px;" class="p478 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-42px;margin-top:42px;margin-right:-41px;margin-bottom:41px;" class="p478 ft29"><![endif]>Antal</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr9 td85"><P class="p479 ft99">100</P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr9 td129"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td85"><P class="p479 ft100">90</P></TD>
<TD class="tr27 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td129"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td85"><P class="p479 ft100">80</P></TD>
<TD class="tr14 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr14 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr14 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr14 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr14 td129"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td85"><P class="p479 ft100">70</P></TD>
<TD class="tr27 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td129"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td85"><P class="p479 ft100">60</P></TD>
<TD class="tr27 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td129"><P class="p480 ft99">Åk <NOBR>2-10</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr14 td85"><P class="p479 ft100">50</P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td8"><P class="p19 ft111"> </P></TD>
<TD class="tr24 td8"><P class="p19 ft111"> </P></TD>
<TD class="tr24 td8"><P class="p19 ft111"> </P></TD>
<TD class="tr24 td8"><P class="p19 ft111"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td129"><P class="p480 ft100">Åk 1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr27 td85"><P class="p479 ft100">40</P></TD>
<TD class="tr24 td8"><P class="p19 ft111"> </P></TD>
<TD class="tr24 td8"><P class="p19 ft111"> </P></TD>
<TD class="tr24 td8"><P class="p19 ft111"> </P></TD>
<TD class="tr24 td8"><P class="p19 ft111"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td8"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr30 td8"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr30 td8"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr30 td8"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr30 td129"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td85"><P class="p479 ft100">30</P></TD>
<TD class="tr14 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr14 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr14 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr14 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr14 td129"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td85"><P class="p479 ft100">20</P></TD>
<TD class="tr27 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td129"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td85"><P class="p479 ft100">10</P></TD>
<TD class="tr27 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr27 td129"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td85"><P class="p479 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr14 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr14 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr14 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr14 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr14 td129"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td85"><P class="p22 ft100">2005</P></TD>
<TD class="tr14 td8"><P class="p22 ft100">2006</P></TD>
<TD class="tr14 td8"><P class="p22 ft100">2007</P></TD>
<TD class="tr14 td8"><P class="p22 ft100">2008</P></TD>
<TD class="tr14 td8"><P class="p22 ft100">2009</P></TD>
<TD class="tr14 td129"><P class="p53 ft100">2010</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td85"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p481 ft29">År</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p482 ft109"><SPAN class="ft108">Källa</SPAN>: Specialpedagogiska skolmyndigheten, <SPAN class="ft108">Kvalitetsredovisning för skolor</SPAN>, <NOBR>2007–2009,</NOBR> och skrivelse, ALL 2010/558.</P>
<P class="p483 ft35">Fler elever har talad svenska som förstaspråk</P>
<P class="p484 ft28">De regionala specialskolorna erbjuder en tvåspråkig miljö för elever som är döva eller hörselskadade. Det pågår en utveckling mot att allt fler elever vill ha undervisning på talad svenska även i specialskolan. Specialpedagogiska skolmyndigheten har redovisat elevernas egen bedömning av sitt förstaspråk för åren 2008 till 2010. Statistiken visar på en försiktig trend att fler elever har talad svenska eller både talad svenska och teckenspråk som sitt första- språk.</P>
<P class="p485 ft29">72</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33072x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft19">SOU 2011:30 Bakgrund</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr16 td130"><P class="p19 ft90">Tabell 2.2</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr16 td131"><P class="p19 ft91">Elevernas förstaspråk – regionskolor <NOBR>(2008–2010)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr16 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr16 td39"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr16 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr20 td132"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td133"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td134"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td135"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td136"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td134"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td136"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr25 td68"><P class="p19 ft112"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td132"><P class="p19 ft93">Antal elever med följande undervisningsspråk:</P></TD>
<TD class="tr5 td133"><P class="p486 ft94">2008</P></TD>
<TD class="tr5 td134"><P class="p487 ft93">%</P></TD>
<TD class="tr5 td135"><P class="p487 ft94">2009</P></TD>
<TD class="tr5 td136"><P class="p488 ft91">%</P></TD>
<TD class="tr5 td134"><P class="p489 ft94">2010</P></TD>
<TD class="tr5 td136"><P class="p490 ft91">%</P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td137"><P class="p19 ft90">Huvudsakligen teckenspråk</P></TD>
<TD class="tr9 td34"><P class="p491 ft94">245</P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p487 ft94">55</P></TD>
<TD class="tr9 td126"><P class="p492 ft94">218</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p488 ft94">51</P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p489 ft94">204</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p489 ft94">49</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td137"><P class="p19 ft90">Huvudsakligen talad svenska</P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p491 ft94">119</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p487 ft94">26</P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p492 ft94">121</P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p488 ft94">28</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p489 ft94">118</P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p489 ft94">28</P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td137"><P class="p19 ft90">Både teckenspråk och talad svenska</P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p491 ft94">84</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p487 ft94">19</P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p492 ft94">91</P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p488 ft94">21</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p489 ft94">93</P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p489 ft94">23</P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td137"><P class="p19 ft90">Alternativt kommunikationssätt</P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p491 ft94">1</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p492 ft91">0</P></TD>
<TD class="tr4 td126"><P class="p492 ft94">0</P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p488 ft91">0</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p489 ft94">0</P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p489 ft94">0</P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td130"><P class="p19 ft90">Summa</P></TD>
<TD class="tr5 td138"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p486 ft94">449</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p492 ft94">100</P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p487 ft94">430</P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p488 ft94">100</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p488 ft94">415</P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p490 ft94">100</P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td139"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td140"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td133"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td134"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td135"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td136"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td134"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td136"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td141"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p493 ft91"><SPAN class="ft98">Källa</SPAN>: Specialpedagogiska skolmyndigheten, <SPAN class="ft98">Kvalitetsredovisning för skolor</SPAN>, <NOBR>2007–2009</NOBR> och underlag från myndigheten.</P>
<P class="p494 ft32">Den framtida elevutvecklingen i regionskolorna</P>
<P class="p83 ft9">Det är många faktorer som påverkar det framtida elevantalet, exempelvis den <NOBR>medicinsk-tekniska</NOBR> utvecklingen och tillgången till anpassade undervisningsmiljöer nära hemmet. Detta påverkar säker- heten i prognoser. Utredningen anser det ändå relevant att utifrån historiska data diskutera hur elevantalet kan utvecklas i framtiden.</P>
<P class="p13 ft9">Elevantalet i grundskolan kommer enligt Skolverkets prognoser att öka igen på grund av förändringar i födelsetalen.<A href="#page_72"><SPAN class="ft59">25 </SPAN></A>I diagram 2.3 har utredningen gjort antagandet att antalet elever som väljer specialskolan kommer att minska i en något högre takt än under hela <NOBR>2000-talet.</NOBR> Antagandet bygger på att fler barn opereras med CI, jämfört med tidigare.<A href="#page_72"><SPAN class="ft59">26 </SPAN></A>Föräldrarna förväntas därför i första hand välja en annan skolform än specialskolan. Den övre linjen i diagrammet representerar en utveckling i elevantal som följer grund- skolans utveckling och prognos. Den undre linjen representerar den faktiska utvecklingen fram till och med läsåret 2010/11 och därefter förväntad utveckling.</P>
<P class="p495 ft73"><SPAN class="ft70">25 </SPAN><SPAN class="ft74">Skolverket, </SPAN>Antal elever läsåren <NOBR>1982/83–2009/10</NOBR> och beräknat antal elever 2010/11– 2016/17<SPAN class="ft74">, www.skolverket.se, sidan hämtad: </SPAN><NOBR><SPAN class="ft74">2010-08-25.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p496 ft71"><SPAN class="ft70">26 </SPAN><SPAN class="ft64">Socialstyrelsen (2009), </SPAN>Behandling av barn med cochleaimplantat som rikssjukvård<SPAN class="ft64">, s. 14.</SPAN></P>
<P class="p410 ft18">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33073x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Bakgrund</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft90">Diagram 2.3 Elevutvecklingen i regionskolorna</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr14 td123"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr14 td78"><P class="p481 ft101">700</P></TD>
<TD class="tr14 td142"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr14 td74"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr14 td143"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td123"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr17 td78"><P class="p481 ft101">600</P></TD>
<TD class="tr17 td142"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr17 td74"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr17 td143"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td123"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p481 ft101">500</P></TD>
<TD class="tr33 td142"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr33 td74"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr33 td143"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr7 td123"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:0px;" class="p497 ft113"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-18px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:19px;" class="p497 ft113"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-9px;margin-top:10px;margin-right:-10px;margin-bottom:9px;" class="p497 ft113"><![endif]>elever</P></TD>
<TD class="tr34 td78"><P class="p481 ft101">400</P></TD>
<TD class="tr34 td142"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr34 td74"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr34 td143"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td78"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td142"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td74"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td143"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr17 td123"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:0px;" class="p498 ft113"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-11px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:12px;" class="p498 ft113"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:6px;margin-right:-7px;margin-bottom:6px;" class="p498 ft113"><![endif]>Antal</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p481 ft101">300</P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td74"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td143"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td78"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr30 td142"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr30 td74"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr30 td143"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td123"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p481 ft101">200</P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td143"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td123"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p481 ft101">100</P></TD>
<TD class="tr33 td142"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr33 td74"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr33 td143"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td123"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr17 td78"><P class="p481 ft101">0</P></TD>
<TD class="tr17 td142"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr17 td74"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr17 td143"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td123"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr32 td78"><P class="p22 ft101">1999/00</P></TD>
<TD class="tr32 td142"><P class="p22 ft101">2004/05</P></TD>
<TD class="tr32 td74"><P class="p499 ft101">2009/10</P></TD>
<TD class="tr32 td143"><P class="p22 ft101">2014/15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td123"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr14 td78"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr14 td142"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr14 td74"><P class="p500 ft113">Läsår</P></TD>
<TD class="tr14 td143"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p501 ft109"><SPAN class="ft108">Källa</SPAN>: Officiell statistik, Skolverket, underlag från Specialpedagogiska skolmyndigheten och utredningens beräkningar.</P>
<P class="p65 ft28">Korrigeringar i prognosen har gjorts för det ökande elevantalet i grundskoleålder de kommande åren. Givet dessa antaganden kom- mer det totala antalet elever i de regionala specialskolorna att vara cirka 400 de kommande åren då allt fler barn med CI kommer upp i grundskoleålder. Detta motsvarar en minskning med cirka 35 pro- cent sedan början av <NOBR>2000-talet.</NOBR> I prognosen har hänsyn inte tagits till eventuella effekter av utredningens förslag, bl.a. avseende ökad tillgång till teckenspråksutbildning i grundskola och grundsärskola. En följd av utredningens förslag kan bli att elevantalet i region- skolorna kommer att minska i en snabbare takt och följa den utveckling som har skett i Norge, se avsnitt 2.4.1.</P>
<P class="p502 ft114"><SPAN class="ft114">2.2</SPAN><SPAN class="ft115">Elever med grav språkstörning</SPAN></P>
<P class="p87 ft28">Syftet med detta avsnitt är att ge en bild av målgruppen barn och unga med grav språkstörning i grundskolan eller i motsvarande skolformer. Det finns mycket begränsad nationell statistik om elevgruppen.</P>
<P class="p503 ft28">Barn med språkstörning har svårigheter med språkproduktion och/eller språkförståelse. Det innebär för barn med måttlig, grav eller mycket grav språkstörning ett behov av stöd inom fonologi (språkljud), grammatik, semantik (språkets innehåll) och prag-</P>
<P class="p504 ft29">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33074x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr14 td98"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td99"><P class="p19 ft75">Bakgrund</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p505 ft9">matik (hur språket används). Denna funktionsnedsättning kan se mycket olika ut hos olika individer.<A href="#page_74"><SPAN class="ft59">27</SPAN></A></P>
<P class="p298 ft9">En språkstörning kan ge konsekvenser för elevens läsförmåga. Den kan också påverka tidsuppfattning, elevens prestationsförmåga och förmågan att planera och att minnas. Eleven kan också ha svårigheter kopplade till uppfattningsförmågan, både ljud- och syn- mässigt.<A href="#page_74"><SPAN class="ft59">28</SPAN></A></P>
<P class="p506 ft13"><SPAN class="ft13">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft58">20 000 elever beräknas ha en grav språkstörning</SPAN></P>
<P class="p72 ft9">Uppskattningsvis har cirka en till två procent av alla barn i för- skoleåldern en grav eller mycket grav språkstörning. En grav språk- störning innebär att svårigheten ofta finns kvar i vuxen ålder. En beräkning utifrån dessa uppgifter skulle innebära att cirka 10 000 till 20 000 elever i grundskoleåldern har en grav språkstörning. Det finns dock ingen kartläggning av det faktiska antalet barn med denna funktionsnedsättning i grundskoleåldern i Sverige.<A href="#page_74"><SPAN class="ft59">29 </SPAN></A>Bland barn med grav språkstörning finns också en mycket liten grupp elever som kan ha behov av teckenspråk för sin kommunikation. En utredning har visat att denna grupp omfattar cirka 20 barn per årskull.<A href="#page_74"><SPAN class="ft59">30</SPAN></A></P>
<P class="p407 ft13"><SPAN class="ft13">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft58">De flesta eleverna går i grundskolan</SPAN></P>
<P class="p380 ft9">De allra flesta barn i grundskoleåldern med grav eller mycket grav språkstörning går i kommunala eller fristående grundskolor. Det finns särskilda skolalternativ i form av exempelvis kommunala tal- och språkklasser. En kartläggning har visat att det finns särskilda undervisningsgrupper för elever med språkstörning i cirka 40 pro- cent av landets kommuner.<A href="#page_74"><SPAN class="ft59">31 </SPAN></A>Ett fåtal av dessa kommuner anordnar språkklasser med regionalt upptagningsområde och får statliga bid- rag för detta. År 2010 gick totalt 157 elever i grundskolan eller grundsärskolan i sju olika kommunala tal- och språkklasser med</P>
<P class="p507 ft62"><SPAN class="ft65">27</SPAN><SPAN class="ft66">Specialpedagogiska skolmyndigheten (2009), </SPAN><SPAN class="ft78">Språkstörning – en pedagogisk utmaning</SPAN>, s. 13.</P>
<P class="p444 ft74"><SPAN class="ft65">28</SPAN><SPAN class="ft79">Specialpedagogiska skolmyndigheten (2009), </SPAN><SPAN class="ft73">Språkstörning – en pedagogisk utmaning</SPAN>, s. 29 ff.</P>
<P class="p426 ft62"><SPAN class="ft65">29</SPAN><SPAN class="ft66">Specialpedagogiska skolmyndigheten (2009), </SPAN><SPAN class="ft78">Språkstörning – en pedagogisk utmaning</SPAN>, s.</P>
<P class="p426 ft74"><SPAN class="ft116">13</SPAN><SPAN class="ft79">f.</SPAN></P>
<P class="p426 ft73"><SPAN class="ft65">30</SPAN><SPAN class="ft79">SOU 2006:54 </SPAN>Teckenspråk och teckenspråkiga - översyn av teckenspråkets ställning<SPAN class="ft74">, s. 56.</SPAN></P>
<P class="p444 ft71"><SPAN class="ft65">31</SPAN><SPAN class="ft67">Nilholm, C. m.fl. (2007), </SPAN>Kommuners arbete med elever i behov av särskilt stöd – En enkätundersökning<SPAN class="ft64">, INSIKT 2007:2, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, s. 31.</SPAN></P>
<P class="p508 ft18">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33075x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Bakgrund</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p509 ft9">regionalt upptagningsområde. Av de 157 eleverna kom 17 från andra kommuner.<A href="#page_75"><SPAN class="ft59">32</SPAN></A></P>
<P class="p510 ft13"><SPAN class="ft13">2.2.3</SPAN><SPAN class="ft58">Elevantalet ökar i Hällsboskolan</SPAN></P>
<P class="p429 ft9">För elever med grav eller mycket grav språkstörning finns special- skolan Hällsboskolan, som är en riksskola. Den finns i Sigtuna och i Umeå. De båda skolenheterna är lokalintegrerade i kommunala grundskolor. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> innan Hällsboskolan avvecklades varierade antalet elever mellan 100 och 130 per läsår.<A href="#page_75"><SPAN class="ft59">33 </SPAN></A>Skolan återetablerades år 2008 och sedan dess har antalet elever ökat varje år. Läsåret 2010/11 gick 28 elever i Hällsboskolan. Det senaste året har myndigheten noterat en betydande ökning i antalet ansök- ningar.<A href="#page_75"><SPAN class="ft59">34</SPAN></A></P>
<P class="p511 ft9">Det förekommer också att ett mycket litet antal barn med språkstörning som har behov av teckenspråk, går i de regionala specialskolorna. Från läsåret 2007/08 till läsåret 2009/10 har antalet elever med språkstörning i de regionala skolorna ökat från en till nio stycken.<A href="#page_75"><SPAN class="ft59">35</SPAN></A></P>
<P class="p512 ft50"><SPAN class="ft31">2.3</SPAN><SPAN class="ft117">Specialpedagogiskt stöd till elever som tillhör specialskolans målgrupp</SPAN></P>
<P class="p65 ft9">Ansvarsfördelningen mellan stat och kommun innebär att hem- kommunen har ett långtgående utbildningsansvar för sina barn och ungdomar, ett ansvar som även inkluderar det specialpedagogiska stödet till elever i behov av stöd. Staten svarar för lagstiftning, tillsyn, uppföljning, utvärdering och vissa utvecklingsinsatser samt har ansvar för lärarutbildning och bidrar till viss kompetens- utveckling. Genom Specialpedagogiska skolmyndigheten ansvarar också staten för stöd i specialpedagogiska frågor där huvudmännen inte kan förväntas inneha kompetens. Landstingen ansvarar i sin tur för hälso- och sjukvård, i detta sammanhang huvudsakligen habili- tering.</P>
<P class="p513 ft62"><SPAN class="ft65">32</SPAN><SPAN class="ft66">Underlag från Specialpedagogiska skolmyndigheten, </SPAN><NOBR>2010-08-18.</NOBR></P>
<P class="p419 ft73"><SPAN class="ft65">33</SPAN><SPAN class="ft72">Skolverket, </SPAN>Skolor och elever läsåren 1992/93 till 2000/01<SPAN class="ft74">, www.skolverket.se, sidan hämtad: </SPAN><NOBR><SPAN class="ft74">2010-12-10.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p365 ft62"><SPAN class="ft65">34</SPAN><SPAN class="ft66">Utredningens samtal med Hällsboskolan, </SPAN><NOBR>2010-08-27.</NOBR></P>
<P class="p419 ft71"><SPAN class="ft65">35</SPAN><SPAN class="ft63">Skolverket, </SPAN>Skolor och elever läsåret 2006/07, 2008/09 och 2009/10<SPAN class="ft64">, www.skolverket.se, sidan hämtad: </SPAN><NOBR><SPAN class="ft64">2010-12-10.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p421 ft18">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33076x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr14 td98"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td99"><P class="p19 ft75">Bakgrund</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p316 ft13"><SPAN class="ft13">2.3.1</SPAN><SPAN class="ft58">Staten stödjer brett</SPAN></P>
<P class="p514 ft9">Specialpedagogiska skolmyndigheten ska enligt dess instruktion ge råd och stöd i specialpedagogiska frågor som rör barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning, till huvudmän med ansvar för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg samt utbildning inom det offentliga skolväsendet och fristående skolor. Det special- pedagogiska stödet innebär enligt instruktionen att anordna och medverka i kompetensutveckling och att bedriva och medverka i specialpedagogisk utvecklingsverksamhet. Myndigheten ska också erbjuda specialpedagogisk utredning inom resurscenter för bland annat barn och ungdomar med grav språkstörning och döva eller hörselskadade barn och ungdomar som också har en utvecklings- störning.<A href="#page_76"><SPAN class="ft59">36</SPAN></A></P>
<P class="p515 ft9">Specialpedagogiska skolmyndigheten ger i dag specialpedagog- iskt stöd till kommunala och enskilda huvudmän genom rådgiv- nings- och utredningsinsatser, strategisk huvudmannasamverkan, kompetensutveckling och nätverk. Målgruppen för insatserna är bred, från förvaltningschefer till pedagoger. I myndighetens fem regioner finns enheter för råd och stöd och varje enhet har <NOBR>30–35</NOBR> rådgivare. Varje region har team som arbetar med rådgivnings- uppdrag och huvudmannasamverkan. I teamen finns spetskompe- tens för olika funktionsnedsättningar.<A href="#page_76"><SPAN class="ft59">37 </SPAN></A>Myndigheten har totalt cirka 230 rådgivare/specialpedagoger, i regionala avdelningar och nationella resurscenter, och av dessa har cirka 70 procent special- pedagogisk utbildning på högskolenivå.<A href="#page_76"><SPAN class="ft59">38 </SPAN></A>Det finns omkring 20 rådgivare med särskild kompetens kring döv/ hörselfrågor fördelat på de fem regionerna.<A href="#page_76"><SPAN class="ft59">39 </SPAN></A>Utöver detta finns det sju specialpedagoger vid myndighetens resurscenter döv/hörsel.</P>
<P class="p516 ft26">Huvudmannasamverkan</P>
<P class="p60 ft9">Huvudmannasamverkan innebär att myndigheten för en dialog med respektive huvudman om utvecklingsbehov och hur huvud- mannen och Specialpedagogiska skolmyndigheten kan arbeta för att möta dessa. Arbetssättet är en strategi för att arbeta långsiktigt</P>
<P class="p517 ft62"><SPAN class="ft65">36</SPAN><SPAN class="ft66">Förordning (2011:130) med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten.</SPAN></P>
<P class="p444 ft85"><SPAN class="ft80">37</SPAN><SPAN class="ft118">Utredningens samtal med regionchefer, Specialpedagogiska skolmyndigheten, september, 2010.</SPAN></P>
<P class="p426 ft83"><SPAN class="ft80">38</SPAN><SPAN class="ft81">Specialpedagogiska skolmyndigheten, </SPAN><SPAN class="ft82">Årsredovisning 2009</SPAN>, s. 107.</P>
<P class="p444 ft89"><SPAN class="ft80">39</SPAN><SPAN class="ft119">Utredningens samtal med regionchefer, Specialpedagogiska skolmyndigheten, september, 2010.</SPAN></P>
<P class="p428 ft29">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33077x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Bakgrund</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft9">och förebyggande med kommunala och enskilda huvudmän. Myn- dighetens ambition är att utveckla den strategiska huvudmanna- samverkan och i framtiden kanalisera fler stödjande uppdrag via denna metod.<A href="#page_77"><SPAN class="ft59">40</SPAN></A></P>
<P class="p64 ft26">Rådgivning</P>
<P class="p518 ft9">Myndighetens rådgivningsuppdrag innebär ofta direkta förfråg- ningar från kommuner. Förfrågningarna ska kanaliseras genom ansvarig rektor, men det förekommer också att enskilda lärare kontaktar myndigheten direkt. Regionerna har olika tyngdpunkt vad gäller vilken typ av verksamhet som är dominerande, huvud- mannasamverkan eller rådgivningsinsatser. Under år 2010 genom- förde myndigheten 2 358 rådgivningsuppdrag inom barn- och ungdomsutbildningen samt skolbarnsomsorgen exklusive gymnasie- utbildning.<A href="#page_77"><SPAN class="ft59">41 </SPAN></A>Av dessa utgjorde cirka 4 procent uppdrag inom döv/hörselområdet och cirka 10 procent uppdrag inom området tal- och språksvårigheter. Insatser som avsåg synskada utgjorde cirka 11 procent av uppdragen. Den senare elevgruppen är färre till antalet än elever som är döva eller hörselskadade. Specialpeda- gogiska skolmyndigheten menar att det relativt låga antalet upp- drag inom döv/hörsel kan bero på att kommunerna inte har kompetens att se det faktiska behovet av stöd, så kallad beställar- kompetens.</P>
<P class="p396 ft9">Trenden i myndighetens rådgivande verksamhet är att fråge- ställningarna i uppdragen är mer komplexa i dag än tidigare och att detta är ett tecken på att kommunerna själva klarar det grund- läggande specialpedagogiska stödet.<A href="#page_77"><SPAN class="ft59">42</SPAN></A></P>
<P class="p64 ft26">Kompetensutveckling</P>
<P class="p65 ft9">Parallellt med huvudmannasamverkan och rådgivningsuppdrag erbjuder också regionerna olika former av kompetensutveckling till kommunala och enskilda huvudmän. Alla regioner har kurser för personal som arbetar med elever som är döva eller hörselskadade. Vissa regioner erbjuder generella kurser som riktar sig till alla kom-</P>
<P class="p367 ft74"><SPAN class="ft65">40</SPAN><SPAN class="ft79">Utredningens samtal med regionchefer, Specialpedagogiska skolmyndigheten, september, 2010.</SPAN></P>
<P class="p519 ft62"><SPAN class="ft65">41</SPAN><SPAN class="ft66">Specialpedagogiska skolmyndigheten, </SPAN><SPAN class="ft78">Årsredovisning 2010</SPAN>, s. 14 ff.</P>
<P class="p364 ft64"><SPAN class="ft65">42</SPAN><SPAN class="ft67">Specialpedagogiska skolmyndigheten, </SPAN><SPAN class="ft71">Årsredovisning 2009</SPAN>, s. 13.</P>
<P class="p403 ft18">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33078x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr14 td98"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td99"><P class="p19 ft75">Bakgrund</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft9">muner inom regionen och andra regioner har särskilda kurser som anordnas efter huvudmäns behov. Kurser inom området döv- het/hörselskada hade flest deltagare av de kurser som behandlade en specifik funktionsnedsättning under år 2009. Totalt deltog 925 personer i olika personalkategorier i dessa kurser. Under samma period deltog 334 personer i kurser om tal- och språksvårigheter och 1 710 personer i övergripande kurser om pedagogiska konsek- venser av funktionsnedsättningar. Målgruppen för kurserna är olika. De kan vända sig till en eller flera skolformer och till flera yrkeskategorier som skolledare, förskollärare, pedagoger, special- pedagoger, resursteam/elevhälsopersonal, hörselpedagoger, elev- assistenter, fritidspedagoger, personliga assistenter och landstings- personal.<A href="#page_78"><SPAN class="ft59">43</SPAN></A></P>
<P class="p520 ft26">Nätverk</P>
<P class="p83 ft9">De fem regionerna anordnar nätverk för personal som arbetar med elever som är döva eller hörselskadade. Syftet med nätverken är att möjliggöra erfarenhetsutbyten mellan professionella. Nätverken är i flera regioner till för kommunala kontaktpersoner inom området. Personal från landstingens hörselhabilitering är också med i flera nätverk. Inom en region finns det nätverk för förskolor och skolor som har elever som är hörselskadade.</P>
<P class="p82 ft32">Projekt för bättre stöd till elever som är döva eller hörselskadade</P>
<P class="p60 ft9">Specialpedagogiska skolmyndigheten har två pågående projekt som båda syftar till att utveckla former för det statliga stödet till huvudmän. De pågår i myndighetens östra och södra region och nedan följer en redovisning av dessa.</P>
<P class="p58 ft9">I Specialpedagogiska skolmyndighetens södra region har det sedan <NOBR>2000-talets</NOBR> första hälft genomförts utredningar och projekt som syftar till att förbättra det statliga stödet till målgruppen elever som är döva eller hörselskadade. De tidigare utredningarna och projekten har resulterat i projektet <SPAN class="ft26">Morgondagens skola</SPAN>. Projektet har i en delrapport föreslagit att Östervångsskolan bör samloka- liseras med en kommunal grundskola i Lunds kommun.<A href="#page_78"><SPAN class="ft59">44 </SPAN></A>Vidare</P>
<P class="p521 ft62"><SPAN class="ft65">43</SPAN><SPAN class="ft66">Underlag från Specialpedagogiska skolmyndigheten, </SPAN><NOBR>2010-11-26.</NOBR></P>
<P class="p445 ft64"><SPAN class="ft65">44</SPAN><SPAN class="ft120">Specialpedagogiska skolmyndigheten (2010), </SPAN><SPAN class="ft71">Morgondagens skola för elever som är döva eller har en hörselnedsättning, </SPAN>Södra regionen, projektrapport, s. 4.</P>
<P class="p428 ft18">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33079x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Bakgrund</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">föreslogs att samverkan mellan Silviaskolan, en kommunal hörsel- klass med regionalt upptagningsområde, och Östervångsskolan skulle stärkas och vidareutvecklas genom en regional resursenhet. Staten föreslogs ta det övergripande ansvaret för denna resursenhet som skulle syfta till att ge stöd i utbildningsfrågor till målgruppens elever och föräldrar, kommuner och andra berörda ansvariga samt stödja ökad regional samverkan och utveckling inom området. Slut- ligen föreslogs att staten borde prioritera riktade stödinsatser till södra regionens nordöstra del. Kartläggningar har visat att utbudet av utbildning för och stöd till elever som är döva eller hörsel- skadade har varit eftersatt i denna del av landet.</P>
<P class="p522 ft9">Specialpedagogiska skolmyndighetens östra region arbetar med ett projekt där stat, landsting och kommun samverkar. Verksam- heten bedrivs i projektform, i det s.k. <NOBR><SPAN class="ft26">Hörsel-dövforum</SPAN></NOBR><SPAN class="ft26"> </SPAN>i Stockholms län. Det är ett samarbete mellan Östra regionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholms läns landsting.<A href="#page_79"><SPAN class="ft59">45 </SPAN></A>Projektet påbörjades med anledning av att föräldrar hade uttryckt att det fanns en otydlighet kring olika aktörers uppdrag i stödet till elever som är döva eller hörselska- dade.<A href="#page_79"><SPAN class="ft59">46 </SPAN></A>Syftet med projektet har varit att professionella ska sam- verka och utveckla arbetssätt för att målgruppen ska få en bättre helhet och tydlighet i det stöd som stat, landsting och kommun ger. Enligt preliminära slutsatser från projektets inledande arbete har samverkansrutiner mellan stat, kommun och landsting utveck- lats och blivit tydligare.<A href="#page_79"><SPAN class="ft59">47 </SPAN></A>Vidare har samarbetet resulterat i nya arbetssätt och arbetsformer och förutsättningarna för informa- tions- och erfarenhetsutbyte inom döv/hörselområdet har, genom de nya nätverk som bildats, blivit bättre i länet.</P>
<P class="p523 ft13"><SPAN class="ft13">2.3.2</SPAN><SPAN class="ft58">Huvudmännen har strukturer, men kompetensen når inte fram till eleven</SPAN></P>
<P class="p429 ft33">Kommunala huvudmän har ofta övergripande stödorganisationer för elever i behov av särskilt stöd. Trots goda organisatoriska förutsättningar visar Specialpedagogiska skolmyndighetens kart-</P>
<P class="p524 ft74"><SPAN class="ft65">45</SPAN><SPAN class="ft72">Specialpedagogiska skolmyndigheten och Karolinska Universitetssjukhuset (2010), </SPAN><SPAN class="ft73">Kart- läggning av kommunernas hörselpedagogiska stöd till barn och elever med hörselnedsättning i Stockholms län</SPAN>, projektrapport, april 2010.</P>
<P class="p441 ft62"><SPAN class="ft65">46</SPAN><SPAN class="ft66">Utredningens samtal med Specialpedagogiska skolmyndigheten, Östra regionen,</SPAN></P>
<P class="p525 ft62"><NOBR>2010-08-31.</NOBR></P>
<P class="p525 ft74"><SPAN class="ft70">47 </SPAN>Specialpedagogiska skolmyndigheten och Karolinska Universitetssjukhuset (2011),</P>
<P class="p525 ft71">Slutrapport <NOBR>Hörsel-dövforum</NOBR> i Stockholms län<SPAN class="ft64">, projektrapport, januari 2011.</SPAN></P>
<P class="p403 ft18">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33080x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr14 td98"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td99"><P class="p19 ft75">Bakgrund</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p505 ft9">läggningar, Skolinspektionens granskning och utredningens samtal med berörda aktörer att det finns brister i skolhuvudmännens stöd till enskilda individer. Bristerna kan ofta hänföras till personalens kompetens att undervisa elever med funktionsnedsättningar. Skol- verket har också nyligen konstaterat att det på flera nivåer i skolsystemet saknas kunskap om vilka konsekvenser olika funk- tionsnedsättningar har för elevers kunskapsutveckling och del- aktighet och om hur man vid behov anpassar undervisningen.<A href="#page_80"><SPAN class="ft59">48</SPAN></A></P>
<P class="p415 ft9">I detta avsnitt redovisar utredningen hur skolhuvudmän organi- serar stödet till gruppen elever som är döva eller hörselskadade, vilka behov huvudmännen anser de har av statligt stöd samt till- gången till kompetens inom området. Avsnittet baseras på utred- ningens intervjuer med huvudmän samt på tidigare utredningar och utvärderingar.</P>
<P class="p82 ft32">Kommuner har strukturer för att ge specialpedagogiskt stöd</P>
<P class="p455 ft9">Det urval av kommuner<A href="#page_80"><SPAN class="ft59">49 </SPAN></A>som utredningen har intervjuat har övergripande strukturer för att ge stöd till barn som är döva eller hörselskadade. De har vanligtvis någon form av centralt placerad stödorganisation, elevhälsoteam eller resurscentrum, med special- pedagoger med inriktning mot hörselskada eller hörselpedagoger. De har alla rutiner för att identifiera och kartlägga barn med hörselskada. Kommunerna påbörjar ofta planering för kommande anpassningar av skolmiljön i samband med att barnets behov har identifierats. Sådan planering sker för det mesta i dialog med för- äldrar. Det finns i alla intervjuade kommuner ett fungerande sam- arbete med landstingens habiliterande verksamheter. Landstingen ses som den viktigaste samverkansparten för att ge stöd till elevgruppen. Samarbetet är ofta av konkret karaktär och berör situationen för enskilda barn. De kommuner som inte har en central överblick över vilka barn som finns i målgruppen har överlåtit ansvaret till stadsdelsnämnder eller till rektorer.<A href="#page_80"><SPAN class="ft59">50 </SPAN></A>Utred- ningens bild av kommunernas övergripande organisation överens- stämmer med vad som framkommit i Skolinspektionens gransk-</P>
<P class="p526 ft73"><SPAN class="ft65">48</SPAN><SPAN class="ft77">Skolverket (2010), </SPAN>Förslag på delmål samt struktur för uppföljning inför en handikappolitisk strategi – redovisning av regeringsuppdrag<SPAN class="ft74">, dnr. 2010:420, s. 11.</SPAN></P>
<P class="p425 ft62"><SPAN class="ft65">49</SPAN><SPAN class="ft66">Se avsnitt 1.2.</SPAN></P>
<P class="p409 ft64"><SPAN class="ft65">50</SPAN><SPAN class="ft67">Göteborg, Stockholm och Vänersborg.</SPAN></P>
<P class="p410 ft18">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33081x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Bakgrund</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p527 ft9">ning<A href="#page_81"><SPAN class="ft59">51 </SPAN></A>och i en studie<A href="#page_81"><SPAN class="ft59">52 </SPAN></A>av Skolverket. I Skolinspektionens gransk- ning framkom att samtliga granskade verksamheter hade en väl fungerande stödorganisation, med kommunövergripande elevhälso- team som hade kompetens om olika funktionsnedsättningar. Huvudmännen hade också rutiner för att informera personal och klasskamrater om elever med funktionsnedsättning, om vad det kan innebära att ha en funktionsnedsättning och hur det kan påverka inlärningen.</P>
<P class="p528 ft32">Kompetensen når inte eleverna</P>
<P class="p77 ft9">Skolinspektionens granskning, som nämns ovan, omfattade nio kommunala och fem enskilda huvudmän, totalt tjugofyra grund- skolor.<A href="#page_81"><SPAN class="ft59">53 </SPAN></A>Myndigheten bedömde att samtliga granskade huvudmän hade en ambition att skapa en skola för alla där eleven får utbildning i sin hemskola och att varje skola anpassas efter elevens behov.</P>
<P class="p395 ft9">Den kritik som fördes fram var att trots huvudmännens höga ambitioner att ge alla elever en likvärdig utbildning så hade ambitionerna svårt att nå ut i skolverksamheterna. Det framkom att personalen inte alltid följde råd och anvisningar, från exempelvis kommunala hörselpedagoger, om undervisningens utformning och genomförande. Granskningen pekade också på att personalens kompetens om funktionsnedsättningar var mycket varierande. Vidare framkom att de granskade skolornas lokaler inte var anpas- sade fullt ut efter elevernas behov. Exempelvis fanns hörselslingor och ljuddämpande insatser i en elevs hemklassrum, men inte i andra lokaler. Slutligen pekade granskningen på att huvudmännen saknade en samlad uppföljning och utvärdering av insatser och resultat för elever med funktionsnedsättning.</P>
<P class="p529 ft73"><SPAN class="ft65">51</SPAN><SPAN class="ft79">Skolinspektionen (2009), </SPAN>Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan<SPAN class="ft74">, rapport 2009:6.</SPAN></P>
<P class="p419 ft73"><SPAN class="ft65">52</SPAN><SPAN class="ft72">Skolverket (2006</SPAN>), På andras villkor – skolans möte med elever med funktionshinder<SPAN class="ft74">, rapport 06:946.</SPAN></P>
<P class="p420 ft71"><SPAN class="ft65">53</SPAN><SPAN class="ft67">Skolinspektionen (2009), </SPAN>Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan<SPAN class="ft64">, rapport 2009:6.</SPAN></P>
<P class="p421 ft18">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33082x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr14 td98"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td99"><P class="p19 ft75">Bakgrund</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p369 ft32">Behovet av statens stöd varierar</P>
<P class="p83 ft9">I de samtal utredningen har haft med kommuner har de betonat att de själva måste ha kompetens att ge stöd till elevgruppen. Huvud- männen har inte uttryckt ett stort behov av stöd från Special- pedagogiska skolmyndigheten. Däremot har de pekat på behov av stödjande insatser i form av statliga bidrag för verksamheter som bedrivs inom kommunens gränser. Det handlar då inte enbart om regionala undervisningsinsatser utan också om ett behov av spets- kompetens och fortbildning i områden där kommunens egen kompetens inte räcker till. Det kan exempelvis vara stöd kring elever med flerfunktionsnedsättning eller elever med särskilt komplexa behov. Kommunerna har uttryckt att staten, genom Specialpedagogiska skolmyndigheten, har andra förutsättningar att bygga upp hög kompetens inom dessa områden än vad en enskild kommun kan ha. Det har också framgått att Specialpedagogiska skolmyndigheten är en bland flera aktörer som kommunerna vänder sig till vad gäller fortbildning; universitet och högskolor och landsting är exempel på andra aktörer.</P>
<P class="p530 ft9">I en studie som har genomförts av Specialpedagogiska skol- myndigheten om elever med hörselskada i skolan tillfrågades 2 000 lärare i grundskola, grundsärskola och gymnasieskola om deras kompetens och behov av stöd till elever som är döva eller hörselskadade.<A href="#page_82"><SPAN class="ft59">54 </SPAN></A>Studien visade att mer än hälften av de tillfrågade lärarna ansåg att de behövde mer utbildning kring huvudsakligen pedagogiska strategier och kunskap om elever som är döva eller hörselskadade och har ytterligare funktionsnedsättning. Special- pedagogiska skolmyndigheten har utifrån sina erfarenheter pekat på att pedagoger som undervisar elever med hörselskada behöver grundläggande kunskaper i audiologi, hörselteknik och pedagogik. De skolor som har döva elever behöver också enligt myndigheten en akademisk nivå på undervisning i teckenspråk.<A href="#page_82"><SPAN class="ft59">55</SPAN></A></P>
<P class="p81 ft9">Utredningen vill här också lyfta fram de behov som den personal inom Specialpedagogiska skolmyndigheten som arbetar med stöd till skolhuvudmän har betonat.<A href="#page_82"><SPAN class="ft59">56 </SPAN></A>Myndighetens rådgivare pekade på att det statliga stödet till skolhuvudmän bör stärkas eftersom allt fler elever som är döva eller hörselskadade väljer att gå</P>
<P class="p531 ft62"><SPAN class="ft65">54</SPAN><SPAN class="ft66">Specialpedagogiska skolmyndigheten (2008), </SPAN><SPAN class="ft78">Om elever med hörselskada i skolan</SPAN>.</P>
<P class="p532 ft74"><SPAN class="ft65">55</SPAN><SPAN class="ft79">Specialpedagogiska skolmyndigheten (2008), </SPAN><SPAN class="ft73">Måluppfyllelse för döva och hörselskadade i skolan</SPAN>, s. 54.</P>
<P class="p533 ft64"><SPAN class="ft65">56</SPAN><SPAN class="ft67">Utredningens samtal med Specialpedagogiska skolmyndighetens personal vid intern kompetensutvecklingsdag, Hörseldagarna, </SPAN><NOBR>2010-10-28.</NOBR></P>
<P class="p428 ft18">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33083x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Bakgrund</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft9">integrerat i grundskolan. De poängterade också att det inte finns ett samlat ansvar för målgruppen i dag och att kommunernas kompetens varierar. De viktigaste frågorna för det framtida statliga stödet som betonades av gruppen var teckenspråksutbildning för huvudmännens personal, pedagogiskt ämnesstöd till kommunala lärare som undervisar elever med hörselskada, stärkt samverkan med universitet och högskolor, en satsning på distansutbildning i teckenspråk för pedagoger och elever samt att staten bör ta ansvar för utbildning av pedagoger med särskild kompetens inom döv/hörselområdet.</P>
<P class="p534 ft32">Det finns en brist på hörselpedagogisk kompetens</P>
<P class="p65 ft9">Specialpedagogiska skolmyndigheten har genomfört kartläggningar av kommunernas hörselpedagogiska stöd i myndighetens östra och södra region.<A href="#page_83"><SPAN class="ft59">57 </SPAN></A>Kartläggningarna har visat att det hörselpedagogiska stödet i kommunerna varierar stort och att det på sikt kommer att uppstå en brist på personal med specialpedagogisk utbildning med inriktning mot dövhet eller hörselskada. I den södra regionen visade kartläggningen att det i 44 av regionens 58 kommuner fanns ambulerande hörsellärare, med varierande erfarenhet och kompe- tens. Av personalen i kommunala verksamheter hade 51 procent av de som arbetade med barn och unga som är hörselskadade antingen <NOBR>specialpedagog-döv/hörselutbildning</NOBR> eller en påbyggnadskurs om minst 15 högskolepoäng utöver sin pedagogiska grundutbildning.<A href="#page_83"><SPAN class="ft59">58 </SPAN></A>Den resterande andelen hade lägre utbildning. Den kartläggning som har genomförts i Stockholms län i Specialpedagogiska skol- myndighetens östra region visade att sexton av länets tjugosex kommuner uppgav att de hade en hörselpedagog. Hörselpeda- gogerna i de sexton kommunerna gav stöd till 26 procent av de integrerade eleverna. Tio av de sexton hörselpedagogerna var äldre än femtiofem år och flera av dem skulle uppnå pensionsålder inom fem år. Myndigheten konstaterade att det saknas utbildningar som leder till hörselpedagogexamen eller speciallärarexamen inom hörsel/dövområdet.<A href="#page_83"><SPAN class="ft59">59</SPAN></A></P>
<P class="p535 ft62"><SPAN class="ft65">57</SPAN><SPAN class="ft66">Karläggningarna är genomförda vid olika tidpunkter och med olika metoder.</SPAN></P>
<P class="p419 ft74"><SPAN class="ft65">58</SPAN><SPAN class="ft72">Specialpedagogiska skolmyndigheten (2009), </SPAN><SPAN class="ft73">Regionalt resurscenter döv/hörsel i Södra regionen (RRC), </SPAN><NOBR><SPAN class="ft73">2007–2009,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft73"> </SPAN>projektrapport, september 2009, s. 8.</P>
<P class="p536 ft64"><SPAN class="ft65">59</SPAN><SPAN class="ft63">Specialpedagogiska skolmyndigheten och Karolinska Universitetssjukhuset (2010), </SPAN><SPAN class="ft71">Kart- läggning av kommunernas hörselpedagogiska stöd till barn och elever med hörselnedsättning i Stockholms län</SPAN>, projektrapport, april 2010, s. 20.</P>
<P class="p458 ft18">84</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr14 td98"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td99"><P class="p19 ft75">Bakgrund</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p537 ft9">Utredningen har även tagit del av Sveriges kommuner och landstings årliga befattningsstatistik för att ge en bild av före- komsten av hörselpedagogisk kompetens hos kommunala skol- huvudmän. I tabell 2.3 redovisas även förekomsten av talpedagoger för att möjliggöra en jämförelse. Utredningen vill påpeka att statistiken bör tolkas med viss försiktighet. I Specialpedagogiska skolmyndighetens kartläggningar och i utredningens samtal med kommuner har det framkommit att antalet hörselpedagoger eller specialpedagoger med inriktning mot döv/hörsel är större än vad som framgår nedan. Den mycket låga siffran beror troligtvis på att många kommunala specialpedagoger arbetar under en del av sin tjänst med stöd till elever som är döva eller hörselskadade. Det är ett rimligt antagande att sådana tjänster i liten utsträckning har inrapporterats till befattningsstatistiken. Trots dessa reservationer ger underlaget indikationer på att kommunala huvudmän har mycket få specialpedagoger med inriktning döv/hörsel. Det är betydligt vanligare med talpedagoger, eller specialpedagoger med inriktning mot tal- och språk. Det finns också fler hörselpedagoger i landsting än i kommuner enligt befattningsstatistiken, vilket framgår av avsnitt 2.3.3.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr16 td130"><P class="p19 ft90">Tabell 2.3</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr16 td144"><P class="p19 ft91">Antal hörselpedagoger i kommuner 2005, 2008 och 2009</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td139"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td145"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td146"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td147"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr25 td92"><P class="p19 ft112"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td139"><P class="p19 ft90">(årsarbetare)</P></TD>
<TD class="tr5 td145"><P class="p538 ft94">2005</P></TD>
<TD class="tr5 td146"><P class="p45 ft94">2008</P></TD>
<TD class="tr5 td147"><P class="p45 ft90">2009</P></TD>
<TD class="tr4 td92"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td130"><P class="p19 ft94">Hörselpedagoger</P></TD>
<TD class="tr9 td148"><P class="p539 ft90">23</P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p539 ft90">21</P></TD>
<TD class="tr9 td149"><P class="p234 ft90">22</P></TD>
<TD class="tr9 td92"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td130"><P class="p19 ft91">Talpedagoger</P></TD>
<TD class="tr5 td148"><P class="p538 ft90">297</P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p45 ft90">328</P></TD>
<TD class="tr5 td149"><P class="p45 ft90">296</P></TD>
<TD class="tr5 td92"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td139"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td145"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td146"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td147"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr35 td92"><P class="p19 ft121"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p540 ft91"><SPAN class="ft98">Källa</SPAN>: Sveriges kommuner och landsting (2010).</P>
<P class="p316 ft13"><SPAN class="ft13">2.3.3</SPAN><SPAN class="ft58">Landstingen stödjer individerna genom habilitering</SPAN></P>
<P class="p72 ft9">Landstingen har ett tydligt uppdrag riktat mot enskilda individer. Både kommuner och landsting har långtgående skyldigheter att samordna habiliterande insatser för barn som är döva eller hörselskadade. Staten har inte något ansvar för samordning av insatser riktade mot enskilda individer.</P>
<P class="p58 ft9">Enligt hälso- och sjukvårdslagen ansvarar landstingen för medicinsk, pedagogisk, teknisk och psykosocial habilitering till de som är bosatta i landstinget. Landstingen ansvarar också till viss del för hjälpmedel för individer med funktionsnedsättning samt tolk- tjänst för vardagstolkning för barndomsdöva, dövblinda, vuxen- döva och hörselskadade. Landstingen är skyldiga att planera</P>
<P class="p302 ft18">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33085x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Bakgrund</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">habilitering, rehabilitering och tillhandahållande av hjälpmedel i samverkan med den enskilde.<A href="#page_85"><SPAN class="ft59">60 </SPAN></A>Landsting och kommuner ska också utforma och genomföra vård och behandling så långt det är möjligt i samråd med patienten. Olika insatser för patienten ska samordnas på ett ändamålsenligt sätt.<A href="#page_85"><SPAN class="ft59">61</SPAN></A></P>
<P class="p378 ft9">Landstingen erbjuder i dag ett visst specialpedagogiskt stöd till barn som är döva eller hörselskadade. Av Sveriges kommuner och landstings årliga befattningsstatistik framgår att antalet hörsel- pedagoger i landstingen har ökat under de senaste åren. I tabell 2.4 redovisas det totala antalet årsarbetskrafter för tjänsterna som hörselpedagog och hörsel/talpedagog i landstingen.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr16 td100"><P class="p19 ft90">Tabell 2.4</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr16 td150"><P class="p19 ft91">Antal hörselpedagoger i landsting 2005, 2008 och 2009</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td102"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td151"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td146"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td152"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr25 td153"><P class="p19 ft112"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td102"><P class="p19 ft90">(årsarbetare)</P></TD>
<TD class="tr5 td151"><P class="p22 ft90">2005</P></TD>
<TD class="tr5 td146"><P class="p22 ft90">2008</P></TD>
<TD class="tr5 td152"><P class="p449 ft90">2009</P></TD>
<TD class="tr4 td153"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td102"><P class="p19 ft94">Hörselpedagoger</P></TD>
<TD class="tr4 td151"><P class="p22 ft90">29</P></TD>
<TD class="tr4 td146"><P class="p22 ft90">38</P></TD>
<TD class="tr4 td152"><P class="p449 ft90">37</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p541 ft91"><SPAN class="ft98">Källa</SPAN>: Sveriges kommuner och landsting (2010).</P>
<P class="p542 ft9">Som framgår av statistiken har antalet ökat under de senaste åren.</P>
<P class="p543 ft31"><SPAN class="ft31">2.4</SPAN><SPAN class="ft57">Skandinavisk utblick</SPAN></P>
<P class="p87 ft33">I detta avsnitt ger utredningen en bild av hur undervisningen för elever som är döva eller hörselskadade utformas i grannländerna Norge och Danmark.</P>
<P class="p544 ft13"><SPAN class="ft13">2.4.1</SPAN><SPAN class="ft58">I Norge är det en rättighet att lära sig teckenspråk</SPAN></P>
<P class="p429 ft9">Utredningen har valt att belysa exemplet Norge eftersom det där pågår en översyn av utbildning för elever i behov av särskilt stöd, vilken även omfattar hur staten bör organisera sitt special- pedagogiska stöd. Nedanstående beskrivning redogör för hur specialundervisning generellt är utformad i Norge, hur tillgången till teckenspråk är reglerad och hur statens stöd är utformat.</P>
<P class="p66 ft33">Det finns ett antal områden som utredningen finner relevanta att peka på vad gäller det norska systemet.</P>
<P class="p545 ft62"><SPAN class="ft65">60</SPAN><SPAN class="ft66">3 b § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).</SPAN></P>
<P class="p364 ft64"><SPAN class="ft65">61</SPAN><SPAN class="ft67">2 a § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).</SPAN></P>
<P class="p403 ft18">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33086x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr14 td98"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td99"><P class="p19 ft75">Bakgrund</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p546 ft33"><SPAN class="ft122">•</SPAN><SPAN class="ft123">Undervisning i och på teckenspråk är en rättighet för elever i den kommunala grund- och gymnasieskolan. Någon sådan motsvarande rättighet finns inte i Sverige i dag.</SPAN></P>
<P class="p547 ft9"><SPAN class="ft122">•</SPAN><SPAN class="ft124">Den statliga stödorganisationen påminner om den svenska. Specialpedagogiska skolmyndigheten har i dag en regional organisation med kompetens för flera olika funktions- nedsättningar samlade i varje region. I Norge planeras för denna typ av organisation.</SPAN></P>
<P class="p548 ft33"><SPAN class="ft122">•</SPAN><SPAN class="ft123">Den norska regeringen har fattat beslut om att lägga ned tre av fyra statliga skolor för elever som är döva eller hörselskadade.</SPAN><A href="#page_86"><SPAN class="ft125">62 </SPAN></A>Motivet är att föräldrarna inte längre efterfrågar verksamheten.</P>
<P class="p547 ft9"><SPAN class="ft122">•</SPAN><SPAN class="ft124">De norska statliga skolorna för elever som är döva eller hörselskadade erbjuder i dag deltidsundervisning och är resurs- center för kommunerna. Denna utveckling har diskuterats länge i Sverige.</SPAN></P>
<P class="p549 ft33"><SPAN class="ft122">•</SPAN><SPAN class="ft123">De norska kommunerna ansvarar för cirka 50 procent av kostnaderna för de statliga skolorna. I Sverige är motsvarande andel i dag cirka 30 procent.</SPAN></P>
<P class="p381 ft32">Utbildningssystemet – grundskolan</P>
<P class="p83 ft9">Den norska grundskolan är tioårig och då inkluderas förskole- klassen. Eleverna börjar i skolan det år de fyller sex år. Grundskolan bygger på en likvärdig och anpassad utbildning för alla, i <SPAN class="ft26">ett </SPAN>skolsystem med <SPAN class="ft26">en </SPAN>samlad läroplan. Det finns cirka 3 200 skolor och cirka 620 000 elever i grundskolan. Cirka fem procent av grundskolorna är privata och här går cirka två procent av eleverna.<A href="#page_86"><SPAN class="ft59">63</SPAN></A></P>
<P class="p398 ft9">Staten har det övergripande ansvaret för lagar, föreskrifter och finansieringen av grundskolan. Fylkesmännen är länken mellan staten och kommunerna. De ansvarar för tillsyn, överklaganden, kvalitetsutveckling, information, vägledning och vissa förvalt-</P>
<P class="p550 ft73"><SPAN class="ft65">62</SPAN><SPAN class="ft79">Utdanningsdirektoratet, </SPAN>Inntaksstopp ved tre statlige grunnskoler for hørselshemmede<SPAN class="ft74">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft74">www.udir.no/Artikler/_Tjenester/Statped---direktoratets-spesialpedagogiske-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft74"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft74">verktoy/Inntaksstopp-ved-tre-statlige-grunnskoler-for-horselshemmede,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft74"> sidan hämtad: </SPAN><NOBR><SPAN class="ft74">2011-02-01.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p551 ft71"><SPAN class="ft65">63</SPAN><SPAN class="ft67">Kunnskapsdepartementet (2007), </SPAN>Utdanning – fra barnehage til voksenopplæring<SPAN class="ft64">, s. 9.</SPAN></P>
<P class="p410 ft18">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33087x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Bakgrund</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p552 ft9">ningsfrågor. Kommunerna har ansvar för drift och administration av grundskolorna.<A href="#page_87"><SPAN class="ft59">64</SPAN></A></P>
<P class="p553 ft32">Specialundervisning</P>
<P class="p65 ft9">Utgångspunkten är att elever i behov av särskilt stöd så långt som möjligt ska erbjudas stöd inom ramen för den ordinarie under- visningen. Undervisningen i skolan ska anpassas efter den enskilde elevens behov och förutsättningar.<A href="#page_87"><SPAN class="ft59">65 </SPAN></A>Elever som inte har eller som inte kan få tillfredsställande stöd i ordinarie undervisning har rätt till specialundervisning.<A href="#page_87"><SPAN class="ft59">66 </SPAN></A>Utformningen av undervisningen ska så långt som möjligt bestämmas i samråd med eleven och föräldrarna. Ett beslut om specialundervisning ska föregås av en pedagogisk- psykologisk utredning.<A href="#page_87"><SPAN class="ft59">67 </SPAN></A>Denna ska genomföras av kommunens <NOBR>pedagogisk-psykologiska</NOBR> tjänst, en tjänst som varje kommun är skyldig att ha. Tjänsten ska arbeta med utredning och kompetensutveckling.</P>
<P class="p67 ft32">Teckenspråk</P>
<P class="p65 ft9">I Norge har elever som har teckenspråk som förstaspråk eller som efter utredning bedöms ha behov av det rätt att få undervisning <SPAN class="ft26">i </SPAN>ämnet och även <SPAN class="ft26">på </SPAN>teckenspråk. Kommunen kan bestämma att denna undervisning ska vara på en annan skola än den eleven söker till.<A href="#page_87"><SPAN class="ft59">68 </SPAN></A>Denna rätt gäller också i gymnasieskolan.<A href="#page_87"><SPAN class="ft59">69 </SPAN></A>Undervisning i och på teckenspråk anses inte vara specialundervisning. Den garanterade undervisningstiden för elever som har behov av teckenspråk är högre än för hörande elever, 8 767 undervis- ningstimmar. Eleverna har rätt till totalt 2 737 undervisnings- timmar i ämnet norska och norskt teckenspråk fördelat på grundskolans årskurser.<A href="#page_87"><SPAN class="ft59">70 </SPAN></A>I övriga ämnen ska eleverna ha samma garanterade undervisningstid som hörande elever. Det innebär att elever i behov av teckenspråk har mer undervisningstid, 967 tim-</P>
<P class="p554 ft78"><SPAN class="ft65">64</SPAN><SPAN class="ft66">Kunnskapsdepartementet (2007), </SPAN>Utdanning – fra barnehage til voksenopplæring<SPAN class="ft62">, s. 9.</SPAN></P>
<P class="p365 ft62"><SPAN class="ft65">65</SPAN><SPAN class="ft66">1 kap. </SPAN><NOBR>1–3§§</NOBR> Lov om grunnskolen og den vidaregående opplaeringa, <NOBR>LOV-1998-07-17-61.</NOBR></P>
<P class="p365 ft74"><SPAN class="ft65">66</SPAN><SPAN class="ft79">5 kap. Lov om grunnskolen og den vidaregående opplaeringa, </SPAN><NOBR>LOV-1998-07-17-61.</NOBR></P>
<P class="p365 ft74"><SPAN class="ft65">67</SPAN><SPAN class="ft79">5 kap. </SPAN><NOBR>5–3§§</NOBR> Lov om grunnskolen og den vidaregående opplaeringa, <NOBR>LOV-1998-07-17-61.</NOBR></P>
<P class="p365 ft74"><SPAN class="ft65">68</SPAN><SPAN class="ft79">2 kap. </SPAN><NOBR>2–6§§</NOBR> Lov om grunnskolen og den vidaregående opplaeringa, <NOBR>LOV-1998-07-17-61.</NOBR></P>
<P class="p365 ft74"><SPAN class="ft65">69</SPAN><SPAN class="ft79">3 kap. </SPAN><NOBR>3–9§§</NOBR> Lov om grunnskolen og den vidaregående opplaeringa, <NOBR>LOV-1998-07-17-61.</NOBR></P>
<P class="p419 ft71"><SPAN class="ft65">70</SPAN><SPAN class="ft120">Utdanningsdirektoratet, </SPAN>Fag- og timefordelingen i grunnopplæringen – Kunnskapsløftet<SPAN class="ft64">, Vedlegg 1 til rundskriv </SPAN><NOBR><SPAN class="ft64">Udir-08-2010,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft64"> s. 7 och 12.</SPAN></P>
<P class="p421 ft18">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr14 td98"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td99"><P class="p19 ft75">Bakgrund</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p379 ft9">mar, än hörande elever. Varje skola väljer hur undervisningstiden ska fördelas lokalt. Det finns särskilda laereplaner/kursplaner i ämnena norskt teckenspråk, norska, engelska och drama och rytmik.</P>
<P class="p370 ft32">Statligt stöd</P>
<P class="p72 ft9">I Norge ansvarar det Statliga specialpedagogiska stödsystemet (Statped) för statens stöd till kommuner. Statped är ett nätverk av specialpedagogiska kompetenscenter som styrs av Utdannings- direktoratet. Statped har i uppdrag att erbjuda tjänster till kom- muner i arbetet med att uppnå skollagens mål om likvärdig, anpassad och inkluderande utbildning för barn, unga och vuxna i behov av särskilt stöd. Kompetenscentren ska utveckla kompetens och förmedla kunskap om specialundervisning och likvärdig, anpassad och inkluderande utbildning till sina målgrupper. Insats- erna ska utgå ifrån de nationella styrdokumenten.</P>
<P class="p73 ft33">Statped ansvarar för statens stöd till kommuner som har elever som är döva eller hörselskadade. Organisationen har följande mål för verksamheten:</P>
<P class="p547 ft33"><SPAN class="ft122">•</SPAN><SPAN class="ft123">att erbjuda specialpedagogiska tjänster av god kvalitet i rätt tid på individ- och systemnivå på områden där man inte kan förvänta sig att kommunen har kompetensen</SPAN></P>
<P class="p547 ft33"><SPAN class="ft122">•</SPAN><SPAN class="ft123">att säkerställa förskole- och skolalternativ för barn som är döva eller hörselskadade i </SPAN><NOBR>för-,</NOBR> grund- och gymnasieskola genom avtal med uppdragsgivare</P>
<P class="p547 ft9"><SPAN class="ft122">•</SPAN><SPAN class="ft124">att eftersträva lika tillgång till myndighetens tjänster i hela landet</SPAN></P>
<P class="p555 ft33"><SPAN class="ft122">•</SPAN><SPAN class="ft123">att utveckla hög specialpedagogisk kompetens och att förmedla dokumenterad kunskap.</SPAN></P>
<P class="p556 ft9">Statped omfattar i dag tolv statliga kompetenscenter spridda över hela landet. I nätverket ingår också två privata center från vilka staten upphandlar tjänster och därutöver ingår två resurscenter vid Universitetet i Stavanger. Statped arbetar uppdragsbaserat. Upp- dragen kommer från företrädare för kommuner, företrädesvis från kommunens <NOBR>pedagogisk-psykologiska</NOBR> tjänst. En offentlig utred- ning har nyligen sett över Statpeds uppdrag och föreslagit en ny</P>
<P class="p557 ft18">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33089x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Bakgrund</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p527 ft9">organisation med fyra regioner i landet.<A href="#page_89"><SPAN class="ft59">71 </SPAN></A>Förslaget innebär att ett stort antal kompetenscenter ska slås ihop. I Stortingets behandling av statsbudgeten för år 2011 beslutades det att Statped ska organi- seras i regioncenter med tvärvetenskaplig kompetens. Kunnskaps- departementet arbetar med att föreslå utformningen av den nya organisationen under våren år 2011. Syftet med omorganisationen är att Statpeds resurser ska utnyttjas mer effektivt genom att kunskaper om flera funktionsnedsättningar samlas inom färre kompetenscenter och att stärka helheten i kompetensen och tjänsteutbudet så att centren kan utvecklas till att ge bästa möjliga service till brukarna.<A href="#page_89"><SPAN class="ft59">72</SPAN></A></P>
<P class="p558 ft32">Fyra statliga skolor för elever som är döva eller hörselskadade ska bli en</P>
<P class="p87 ft9">Den norska staten, genom Statped, driver i dag fyra skolor för elever som är döva eller hörselskadade. Beslut har fattats om att avveckla tre av dessa fyra skolor. Staten kommer att fortsätta ansvara för en skola med rikstäckande intag. Motivet till avveck- lingen är att elevutvecklingen i de statliga skolorna har varit konstant nedåtgående de senaste åren, dvs. föräldrar och elever efterfrågar inte verksamheten längre; vilket framgår av tabell 2.5.</P>
<P class="p559 ft90">Tabell 2.5 Antalet elever i de statliga skolorna för döva och hörselskadade i Norge <NOBR>(1997–2010)</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr6 td154"><P class="p19 ft90">År</P></TD>
<TD class="tr6 td130"><P class="p492 ft94">Hunstad</P></TD>
<TD class="tr6 td155"><P class="p560 ft94">AC Möller</P></TD>
<TD class="tr6 td155"><P class="p561 ft94">Nedre</P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p562 ft94">Skådalen</P></TD>
<TD class="tr6 td156"><P class="p52 ft90">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td154"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr9 td155"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr9 td155"><P class="p561 ft94">Gausen</P></TD>
<TD class="tr9 td88"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr9 td156"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td157"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td139"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td158"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td158"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td159"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td160"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td154"><P class="p19 ft90">1997</P></TD>
<TD class="tr36 td130"><P class="p492 ft94">52</P></TD>
<TD class="tr36 td155"><P class="p560 ft94">47</P></TD>
<TD class="tr36 td155"><P class="p561 ft94">21</P></TD>
<TD class="tr36 td88"><P class="p563 ft94">58</P></TD>
<TD class="tr36 td156"><P class="p564 ft94">178</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td154"><P class="p19 ft90">2002</P></TD>
<TD class="tr5 td130"><P class="p492 ft94">31</P></TD>
<TD class="tr5 td155"><P class="p560 ft94">42</P></TD>
<TD class="tr5 td155"><P class="p561 ft94">18</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p563 ft94">44</P></TD>
<TD class="tr5 td156"><P class="p564 ft94">135</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td154"><P class="p19 ft90">2006</P></TD>
<TD class="tr4 td130"><P class="p492 ft94">27</P></TD>
<TD class="tr4 td155"><P class="p560 ft94">35</P></TD>
<TD class="tr4 td155"><P class="p561 ft94">11</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p563 ft94">34</P></TD>
<TD class="tr4 td156"><P class="p564 ft94">107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td154"><P class="p19 ft90">2008</P></TD>
<TD class="tr5 td130"><P class="p492 ft94">19</P></TD>
<TD class="tr5 td155"><P class="p560 ft94">22</P></TD>
<TD class="tr5 td155"><P class="p561 ft94">10</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p563 ft94">29</P></TD>
<TD class="tr5 td156"><P class="p564 ft94">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td154"><P class="p19 ft90">2009</P></TD>
<TD class="tr5 td130"><P class="p492 ft94">22</P></TD>
<TD class="tr5 td155"><P class="p560 ft94">18</P></TD>
<TD class="tr5 td155"><P class="p561 ft94">15</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p563 ft94">27</P></TD>
<TD class="tr5 td156"><P class="p564 ft94">86</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td154"><P class="p19 ft90">2010</P></TD>
<TD class="tr4 td130"><P class="p492 ft94">18</P></TD>
<TD class="tr4 td155"><P class="p560 ft94">16</P></TD>
<TD class="tr4 td155"><P class="p561 ft94">14</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p563 ft94">21</P></TD>
<TD class="tr4 td156"><P class="p564 ft94">69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td157"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td139"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td158"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td158"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td159"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td160"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p541 ft91"><SPAN class="ft98">Källa</SPAN>: Statped Vest (2010).</P>
<P class="p565 ft9">Elevutvecklingen kan huvudsakligen förklaras av det ökade antalet barn med cochleaimplantat och de lagstadgade rättigheterna till</P>
<P class="p566 ft62"><SPAN class="ft65">71</SPAN><SPAN class="ft66">NOU 2009:18 </SPAN><SPAN class="ft78">Rett till laering</SPAN>, s. 182 ff.</P>
<P class="p536 ft64"><SPAN class="ft65">72</SPAN><SPAN class="ft63">Utredningens samtal med företrädare för Kunnskapsdepartementet, Utdannings- direktoratet och Statped Vest, Norge, </SPAN><NOBR>2010-10-07.</NOBR></P>
<P class="p421 ft18">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33090x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr14 td98"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td99"><P class="p19 ft75">Bakgrund</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p567 ft9">teckenspråk i grund- och gymnasieskolan som infördes år 1997. En elev i den statliga skolan kostar cirka 510 000 svenska kronor per år och kommunen betalar cirka 260 000 svenska kronor av dessa, det vill säga cirka femtio procent av den totala kostnaden. Kom- munernas ersättningar till staten går dock inte till Statped, utan de omfördelas tillbaka till kommunerna i det allmänna bidraget för grundskolan.<A href="#page_90"><SPAN class="ft59">73</SPAN></A></P>
<P class="p398 ft9">Vid de statliga skolorna har elever möjlighet att läsa under en viss tid, s.k. deltidsundervisning. Antalet deltidselever har under samma period som ovan varierat mellan cirka 110 till 250 elever, utöver ovanstående heltidselever. Sedan år 2006 har antalet deltids- elever minskat varje år.<A href="#page_90"><SPAN class="ft59">74</SPAN></A></P>
<P class="p393 ft13"><SPAN class="ft13">2.4.2</SPAN><SPAN class="ft58">I Danmark har hemkommunen hela ansvaret</SPAN></P>
<P class="p72 ft9">I Danmark genomfördes under år 2007 en omfattande reformering av kommunsektorn. Landets landsting (amter) lades ner och 260 kommuner blev 98. I samband med denna reform överfördes också ansvaret för viss specialundervisning från landstingen till kom- munerna. Utredningen har valt att belysa exemplet Danmark eftersom där nyligen har genomförts denna omfattande förändring av styrningen av kommunsektorn. Förändringarna har även påverkat specialundervisningen och därmed undervisningen för elever som är döva eller hörselskadade. Nedanstående beskrivning behandlar huvudsakligen hur specialundervisning generellt är utformad i Danmark efter kommunreformen. Utredningen redo- gör även kortfattat för vissa aspekter av undervisningen för döva och hörselskadade, bland annat om undervisning i teckenspråk.</P>
<P class="p81 ft33">Det finns ett antal områden som utredningen finner relevanta att peka på vad gäller hur utbildning för elever i målgruppen som motsvarar den svenska specialskolans är utformad i Danmark.</P>
<P class="p568 ft33"><SPAN class="ft122">•</SPAN><SPAN class="ft126">Den danska regeringen har ett tydligt uttalat politiskt mål att barn i behov av särskilt stöd bör få stöd i sin hemmiljö. Antalet elever som går i specialklasser och specialskolor bör minska.</SPAN></P>
<P class="p569 ft74"><SPAN class="ft65">73</SPAN><SPAN class="ft79">Utredningens samtal med företrädare för Kunnskapsdepartementet, Utdannings- direktoratet och Statped Vest, Norge, </SPAN><NOBR>2010-10-07.</NOBR></P>
<P class="p570 ft64"><SPAN class="ft65">74</SPAN><SPAN class="ft67">Utredningens samtal med företrädare för Kunnskapsdepartementet, Utdannings- direktoratet och Statped Vest, Norge, </SPAN><NOBR>2010-10-07.</NOBR></P>
<P class="p428 ft18">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Bakgrund</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p571 ft9"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft128">I Danmark har kommunerna hela ansvaret för special- undervisning. Det är hemkommunen som beslutar om en elev ska få specialundervisning eller gå i specialskola. Det är också hemkommunen som står för kostnaden för eleven, oavsett vilken kommun eleven går i. I Sverige beslutar hemkommunen om en elev som vill gå i kommunala hörselklasser i eller utanför hemkommunen. Däremot är det staten, genom Specialpedagogiska skolmyndigheten, som formellt beslutar om en elev ska tas emot i den statliga specialskolan.</SPAN></P>
<P class="p572 ft9"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft128">Tillgången till undervisning på teckenspråk är mycket begränsad i Danmark. Det finns ett fåtal skolor som erbjuder undervisning i teckenspråk som ämne och enligt vad utredningen erfar finns inte någon skola som erbjuder undervisning på teckenspråk.</SPAN></P>
<P class="p573 ft9"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft128">I likhet med det svenska systemet finns det flera huvudmän för specialskolor i Danmark. I Danmark är det dock kom- muner och regioner som är anordnare och inte kommuner och staten. De danska regionala specialskolorna kan liknas vid de svenska statliga specialskolorna.</SPAN></P>
<P class="p574 ft9"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft128">Det finns ingen motsvarighet till den svenska Special- pedagogiska skolmyndigheten. Det danska Videns- og spe- cialrådgivningsorganisation kan närmast likna de svenska nationella resurscentren inom Specialpedagogiska skolmyn- digheten.</SPAN></P>
<P class="p377 ft32">Utbildningssystemet – grundskolan</P>
<P class="p65 ft9">Den danska grundskolan (folkeskolen) består av en ettårig för- skoleklass (børnehaveklasse), en grundskola för årskurserna <NOBR>1–9</NOBR> och därutöver ett frivilligt tionde skolår. Undervisningsplikten, som inleds med förskoleklassen, gäller från augusti det år barnet fyller sex år. Kommunerna ansvarar för utbildningen i grundskolan. Undervisningsplikten är ingen skolplikt, vilket innebär att elever kan välja att läsa vid en fristående grundskola eller välja hem- undervisning. Det finns cirka 700 000 elever i den danska grundskolan. Av dessa går huvuddelen, cirka 84 procent, i den kommunalt finansierade folkeskolen. Cirka 13 procent går i</P>
<P class="p42 ft18">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33092x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr14 td98"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td99"><P class="p19 ft75">Bakgrund</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p379 ft9">fristående skolor och resterande del i den s.k. ”efterskolen”, det frivilliga tionde året.<A href="#page_92"><SPAN class="ft59">75</SPAN></A></P>
<P class="p59 ft32">Specialundervisning</P>
<P class="p60 ft9">Barn i behov av särskilt stöd har enligt den danska folkeskoleloven rätt till specialundervisning eller annat specialpedagogiskt stöd.<A href="#page_92"><SPAN class="ft59">76 </SPAN></A>Specialundervisning ska ges till de elever som inte kan få stöd inom ramen för den ordinarie undervisningen.<A href="#page_92"><SPAN class="ft59">77</SPAN></A></P>
<P class="p57 ft9">Beslutet om att en elev ska få specialundervisning fattas av hemskolans rektor om det specialpedagogiska stödet kan ges i hemskolan. Kommunstyrelsen fattar beslut om specialundervisning om eleven ska få ta del av denna vid en annan skola än hemskolan, exempelvis specialklass eller i specialskola i kommunen. Kommun- styrelsen kan också, efter överenskommelse med annan kommun besluta om att eleven ska få specialundervisning i specialklass eller i specialskola i en annan kommun. Styrelsen har också möjlighet att besluta att eleven ska hänvisas till en regional specialskola.<A href="#page_92"><SPAN class="ft59">78 </SPAN></A>Beslut om specialundervisning ska föregås av en <NOBR>pedagogisk-psykologisk</NOBR> utredning och det ska ske efter samråd med föräldrarna och eleven.</P>
<P class="p496 ft129"><A href="#page_92">79</A></P>
<P class="p516 ft32">Skolalternativ för barn i behov av särskilt stöd</P>
<P class="p7 ft9">Specialundervisning kan ske i olika former:</P>
<P class="p575 ft9"><SPAN class="ft122">•</SPAN><SPAN class="ft124">eleven får särskilt stöd några eller alla timmar i sin hemklass</SPAN></P>
<P class="p549 ft33"><SPAN class="ft122">•</SPAN><SPAN class="ft123">eleven tillhör sin hemklass, men får särskilt stöd i ett eller flera ämnen utanför ordinarie skoltid</SPAN></P>
<P class="p547 ft33"><SPAN class="ft122">•</SPAN><SPAN class="ft123">eleven får all undervisning i en specialklass vid en kommunal grundskola eller på en kommunal eller regional specialskola, och tillhör inte längre hemskolan</SPAN></P>
<P class="p404 ft62"><SPAN class="ft65">75</SPAN><SPAN class="ft66">Undervisningsministeriet, Danmark, www.uvm.dk, sidan hämtad: </SPAN><NOBR>2010-10-05.</NOBR></P>
<P class="p426 ft62"><SPAN class="ft65">76</SPAN><SPAN class="ft66">§3 stk. 2 Folkeskoleloven, lovbekendtgørelse nr. 593 af 24 juni 2009.</SPAN></P>
<P class="p444 ft74"><SPAN class="ft65">77</SPAN><SPAN class="ft79">Kapitel 1, §1, Bekendtgorelse om folkeskolens specialundervisning og anden special- pedagogisk bistand, Bekendtgorelse nr. 885 af 7 juli 2010.</SPAN></P>
<P class="p444 ft74"><SPAN class="ft65">78</SPAN><SPAN class="ft79">§5, Bekendtgorelse om folkeskolens specialundervisning og anden specialpedagogisk bistand, Bekendtgorelse nr. 885 af 7 juli 2010.</SPAN></P>
<P class="p444 ft64"><SPAN class="ft65">79</SPAN><SPAN class="ft67">§3, Bekendtgorelse om folkeskolens specialundervisning og anden specialpedagogisk bistand, Bekendtgorelse nr. 885 af 7 juli 2010.</SPAN></P>
<P class="p428 ft18">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33093x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Bakgrund</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p576 ft9"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft128">eleven får delvis undervisning i hemskolan och delvis i en specialklass.</SPAN><A href="#page_93"><SPAN class="ft59">80</SPAN></A></P>
<P class="p577 ft9">Av de ovanstående undervisningsformerna ansvarar kommuner för alla utom för de regionala specialskolorna. De regionala special- skolorna drivs av någon av de fem regionerna<A href="#page_93"><SPAN class="ft59">81</SPAN></A>: Huvudstaden (Köpenhamn), Sjaelland, Syddanmark, Midtjylland och Nord- jylland. Skolorna finansieras dock helt av kommunerna i regionen eller av de hemkommuner som har elever i en regional special- skola.<A href="#page_93"><SPAN class="ft59">82 </SPAN></A>Det finns i dag följande specialskolor med regional huvud- man i Danmark<A href="#page_93"><SPAN class="ft59">83</SPAN></A>:</P>
<P class="p578 ft33"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft126">Ålborgskolan – Center för dövblindhet och hörselskada (Nord- jylland), ett rikstäckande undervisningscenter för dövblinda, döva och hörselskadade barn, unga och vuxna.</SPAN></P>
<P class="p579 ft33"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft126">Fredericiaskolan – Centrum för hörselskada (Syddanmark), ett regionstäckande undervisningscenter för döva och hörsel- skadade barn.</SPAN></P>
<P class="p579 ft33"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft126">Geelsgardsskolen (Köpenhamn), ett rikstäckande under- visningscenter för barn och unga med svåra motoriska funktionsnedsättningar, hjärnskada eller dövblinda elever.</SPAN></P>
<P class="p579 ft33"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft126">Refsnaesskolen/Syncenter Refsnaes (Vestsjaelland), ett riks- täckande undervisningscenter för barn, unga och vuxna med synnedsättning.</SPAN></P>
<P class="p362 ft33">Läsåret 2009/10 hade de regionala skolorna 436 elever, vilket motsvarar 0,06 procent av eleverna i den danska folkeskolen samma läsår.<A href="#page_93"><SPAN class="ft125">84</SPAN></A></P>
<P class="p580 ft74"><SPAN class="ft65">80</SPAN><SPAN class="ft72">§10, Bekendtgorelse om folkeskolens specialundervisning og anden specialpedagogisk bistand, Bekendtgorelse nr. 885 af 7 juli 2010.</SPAN></P>
<P class="p519 ft62"><SPAN class="ft65">81</SPAN><SPAN class="ft66">Regionernas huvudsakliga uppdrag är inom hälso- och sjukvårdsområdet.</SPAN></P>
<P class="p365 ft62"><SPAN class="ft65">82</SPAN><SPAN class="ft66">Utredningens samtal med företrädare för Undervisningsministeriet, Danmark,</SPAN></P>
<P class="p525 ft74"><NOBR>2010-09-30.</NOBR></P>
<P class="p419 ft73"><SPAN class="ft65">83</SPAN><SPAN class="ft72">Undervisningsministeriet m.fl. (2010), </SPAN>Specialundervisning i folkeskolen – veje till en bedre organisering og styrning<SPAN class="ft74">, s. 48.</SPAN></P>
<P class="p419 ft71"><SPAN class="ft65">84</SPAN><SPAN class="ft63">Undervisningsministeriet m.fl. (2010), </SPAN>Specialundervisning i folkeskolen – veje till en bedre organisering og styrning<SPAN class="ft64">, s. 48.</SPAN></P>
<P class="p421 ft18">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33094x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr14 td98"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td99"><P class="p19 ft75">Bakgrund</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p369 ft32">Teckenspråk</P>
<P class="p72 ft9">Undervisning i teckenspråk erbjuds alla elever i folkeskolen som har en så grav hörselskada, oavsett tekniska hjälpmedel, att de inte kan eller har mycket stora svårigheter att utveckla en säker kommunikation med hjälp av talet.<A href="#page_94"><SPAN class="ft59">85 </SPAN></A>Syftet med undervisningen är att öka elevernas förståelse för och förmåga att använda tecken- språket så att eleverna kan kommunicera med andra teckenspråkiga eller med hörande genom tolk. Undervisningen ska bidra till den enskilda elevens allsidiga utveckling och till att folkeskolens mål uppnås för elever som är döva eller hörselskadade. Undervisning i teckenspråk är ett komplement till folkeskolens ämnen och den kan ges integrerat eller utöver ordinarie undervisning. Under- visningstiden för barn i förskoleklass eller elever i år <NOBR>1–3</NOBR> kan med föräldrarnas samtycke överskrida den maximala dagliga undervis- ningstiden på sex timmar. Det är rektor som beslutar om att erbjuda en elev undervisning i teckenspråk. Beslutet ska baseras på en <NOBR>pedagogisk-psykologisk</NOBR> utredning.</P>
<P class="p392 ft9">Enligt vad utredningen erfar finns det få möjligheter för elever att läsa teckenspråk i en specialklass eller i en specialskola. Det är exempelvis möjligt vid de två regionala specialskolorna med rikstäckande upptagningsområde, Fredericiaskolan och Ålborgs- skolan. Det finns även en kommunal specialskola för döva och hörselskadade elever, Skolen på Kastelsvej i Köpenhamn, som erbjuder undervisning i teckenspråk. Den senare skolan erbjuder undervisning i teckenspråk som ett ämne utöver ordinarie under- visning. Utvecklingen i Danmark har under de senaste åren alltmer gått mot att utbildning för barn som är döva eller hörselskadade ska vara inriktad på talspråksutveckling och den auditiva miljön.<A href="#page_94"><SPAN class="ft59">86</SPAN></A></P>
<P class="p581 ft32">Statligt stöd</P>
<P class="p83 ft9">Kommuner kan i samband med den <NOBR>pedagogisk-psykologiska</NOBR> rådgivningen (PPR) ansöka om hjälp av den statliga Videns- og specialrådgivningsorganisation (VISO). VISO ska ge kommunerna stöd med att utreda elever med komplexa behov. Kommunerna kan också vända sig till VISO om de inte har expertis i en specifik</P>
<P class="p582 ft74"><SPAN class="ft65">85</SPAN><SPAN class="ft79">Undervisningsministeriet, Bekendtgørelse om folkeskolens undervisning i tegnsprog, Offentliggørelsesdato: </SPAN><NOBR>23-12-2005.</NOBR></P>
<P class="p583 ft64"><SPAN class="ft65">86</SPAN><SPAN class="ft67">Utredningens samtal med skolledningen för Rugvaengets Skole, </SPAN><NOBR>2010-09-29.</NOBR></P>
<P class="p410 ft18">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33095x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Bakgrund</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p527 ft9">fråga.<A href="#page_95"><SPAN class="ft59">87 </SPAN></A>VISO kan, förutom att bistå i rådgivningen med egna experter, också hjälpa den sökande kommunen att få kontakt med experter i andra kommuner.<A href="#page_95"><SPAN class="ft59">88 </SPAN></A>De fungerar då som en mäklar- funktion. Beslut om att inhämta råd från VISO fattas av kom- munen efter samråd med föräldrarna. VISO ska inte fatta beslut om placering i en viss skolenhet, utan enbart vara rådgivande. Orga- nisationen finns på fem orter i landet.<A href="#page_95"><SPAN class="ft59">89 </SPAN></A>VISO inrättades i samband med kommunreformen då kommunerna övertog allt ansvar för specialundervisning. Kommunerna har inte utnyttjat VISO i sär- skilt stor utsträckning. Som en följd av den låga efterfrågan har därför resurser överförts från VISO till kommunerna.<A href="#page_95"><SPAN class="ft59">90</SPAN></A></P>
<P class="p584 ft73"><SPAN class="ft65">87</SPAN><SPAN class="ft77">§21 </SPAN>Bekendtgorelse om folkeskolens specialundervisning og anden specialpedagogisk bistand<SPAN class="ft74">, Bekendtgorelse nr. 885 af 7 juli 2010.</SPAN></P>
<P class="p519 ft62"><SPAN class="ft65">88</SPAN><SPAN class="ft66">Utredningens samtal med företrädare för Undervisningsministeriet, Danmark,</SPAN></P>
<P class="p525 ft62"><NOBR>2010-09-30.</NOBR></P>
<P class="p365 ft74"><SPAN class="ft65">89</SPAN><SPAN class="ft79">www.servicestyrelsen.dk/viso, sidan hämtad: </SPAN><NOBR>2010-10-06.</NOBR></P>
<P class="p585 ft64"><SPAN class="ft65">90</SPAN><SPAN class="ft63">Utredningens samtal med företrädare för Undervisningsministeriet, Danmark, </SPAN><NOBR>2010-09-30.</NOBR></P>
<P class="p421 ft18">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<P class="p0 ft8">3 Målgruppen <SPAN class="ft130">- </SPAN>i förändring</P>
<P class="p586 ft9">Utredningen ska enligt direktiven föreslå hur specialskolans målgrupp kan formuleras för att bättre svara mot den elevgrupp som i dag har behov av den tvåspråkiga miljö som specialskolan kan erbjuda. Utredningen ska också bedöma om den föreslagna för- ändringen föranleder andra ändringar i regleringen för mottagande i specialskolan och i så fall lämna nödvändiga förslag. Enligt direktiven finns även behov av att göra en heltäckande översyn av specialskolan.</P>
<P class="p587 ft9">Av den utveckling som har skett i praktiken framgår att elever som är döva eller hörselskadade tas emot i specialskolan utifrån ett önskemål om en tvåspråkig undervisningsmiljö, trots att eleven faktiskt ”kan” gå i grundskolan eller grundsärskolan. Utredningen konstaterar att det i samtliga styrdokument, som avser special- skolan, tydligt anges att målet för specialskolan är att elever som är döva eller hörselskadade ska bli tvåspråkiga. Svensk språkforskning ger stöd för att elever som har ett behov av en tvåspråkig miljö ska erbjudas en sådan. Det är därför rimligt att mottagandet i special- skolan formuleras så att elever som är döva eller hörselskadade ska tas emot i specialskolan om de har behov av en anpassad under- visningsmiljö. Här inryms såväl behov av tvåspråkighet i en teckenspråkig miljö som andra anpassningar som eleven kan ha behov av.</P>
<P class="p392 ft9">Utredningen har även kommit fram till att elever som är dövblinda eller annars är synskadade och har ytterligare funk- tionsnedsättning eller har en grav språkstörning ska tas emot i specialskolan om de har behov av en anpassad undervisningsmiljö om inte hemkommunen tillgodoser deras behov. Syftet med denna formulering är att lyfta fokus från vad eleven inte klarar av / inte kan göra till att i stället lyfta fram elevens behov och vad hem- kommunen tillgodoser eller inte. Synsättet tydliggör hemkommu- nens ansvar och skyldigheter för sina elever samtidigt som eleven</P>
<P class="p588 ft18">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33097x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Målgruppen <SPAN class="ft131">- </SPAN>i förändring</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">har en rätt att tas emot i specialskolan om inte kommunen tillgodoser behoven.</P>
<P class="p86 ft9">Det saknas i dag författningsstöd för att ta emot elever med grav språkstörning i behov av teckenspråk för sin kommunikation i regionskolorna. Det har framkommit att det finns ett behov av att säkra möjligheten för eleverna att fortsätta att gå i regionskolorna och därför föreslår utredningen att även elever med grav språkstörning kan, under vissa förutsättningar, tas emot i region- skolorna.</P>
<P class="p395 ft9">De förändringar som krävs i inskrivningsprocessen är, enligt utredningen, att det i vissa fall inhämtas ett särskilt yttrande från hemkommunen inför mottagande i specialskolan. I de fall där ett yttrande behövs ska kommunen vara skyldig att inkomma med detta på begäran av Specialpedagogiska skolmyndigheten.</P>
<P class="p589 ft50"><SPAN class="ft31">3.1</SPAN><SPAN class="ft117">Specialskolans nuvarande målgrupp enligt aktuell författning</SPAN></P>
<P class="p438 ft9">Enligt skollagen,<A href="#page_97"><SPAN class="ft59">1 </SPAN></A>är specialskolan till för barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan. De ska tas emot i specialskolan om de är dövblinda eller annars är synskadade och har ytterligare funktionsnedsättning, är döva eller hörselskadade, eller har en grav språkstörning.</P>
<P class="p378 ft9">Specialskolorna ska ha skolenheter för elever från hela landet (riksskolor) och skolenheter med regionala upptagningsområden (regionskolor). Riksskolorna ska finnas för elever som är dövblinda, eller annars är synskadade och har ytterligare funktionsnedsättning, döva eller hörselskadade som på grund av utvecklingsstörning inte kan få sin utbildning i en regionskola och elever som har en grav språkstörning. Regionskolorna är avsedda för döva eller hörselskadade elever som inte behöver utbildning med särskilda insatser vid riksskolorna. Regionskolorna ska finnas i Örebro, Härnösands, Stockholms, Vänersborgs och Lunds kom- muner. Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela före- skrifter om regionskolornas upptagningsområden.<A href="#page_97"><SPAN class="ft59">2</SPAN></A></P>
<P class="p590 ft62"><SPAN class="ft60">1</SPAN><SPAN class="ft61">7 kap. 6 § skollagen (2010:800), jfr 3 kap. 3 § skollagen (1985:1100).</SPAN></P>
<P class="p536 ft64"><SPAN class="ft60">2</SPAN><SPAN class="ft67">Förordning (2011:130) med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten. Se även en kort beskrivning om skolorna i bilaga 4.</SPAN></P>
<P class="p421 ft18">98</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33098x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td161"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td162"><P class="p19 ft23">Målgruppen <SPAN class="ft132">- </SPAN>i förändring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p591 ft50"><SPAN class="ft31">3.2</SPAN><SPAN class="ft117">Den förändrade målgruppen – en utveckling som skett i praktiken</SPAN></P>
<P class="p592 ft26">Elever som är döva eller hörselskadade</P>
<P class="p72 ft9">Enligt den formulering som finns i skollagen i dag ska en elev tas emot i specialskolan om eleven på grund av sin funktionsned- sättning eller andra särskilda skäl inte <SPAN class="ft26">kan </SPAN>gå i grundskolan eller grundsärskolan.</P>
<P class="p593 ft9">I praktiken har det visat sig att det i hög grad är andra faktorer än att eleven på grund av sin funktionsnedsättning inte <SPAN class="ft26">kan </SPAN>gå i grundskolan eller grundsärskolan som styr inskrivningen i special- skolan. I betänkandet ”Ökad likvärdighet för elever med funk- tionshinder”<A href="#page_98"><SPAN class="ft59">3 </SPAN></A>samt i Statskontorets rapport<A href="#page_98"><SPAN class="ft59">4 </SPAN></A>konstateras bland annat att gränsdragningen mellan målgrupperna för specialskolan, i första hand regionskolorna, å ena sidan, och grundskolan och grundsärskolan å andra sidan blivit alltmer otydlig. Detta är fallet t.ex. när eleven och vårdnadshavare väljer att söka sig till en tvåspråkig undervisningsmiljö, trots att eleven har förutsättningar att följa undervisningen i sin kommunala eller fristående hemskola. Det har således blivit så att det är elevens vårdnadshavares önskemål om skolform som är av stor betydelse och som i princip styr inskrivningen.</P>
<P class="p515 ft9">Grunden för mottagande i specialskolan är då inte, som lagstiftaren avsett, beroende av om eleven egentligen <SPAN class="ft26">kan </SPAN>gå i grundskolan eller grundsärskolan utan grundar sig på en <SPAN class="ft26">bedömning av behovet </SPAN>av en tvåspråkig undervisningsmiljö. Tolkningen av specialskolans uppdrag har därmed förändrats i förhållande till skollagen. Enligt direktiven bör elever och elevers vårdnadshavare ha möjlighet att välja den skolform man anser bäst tillgodoser elevens behov. Det är dessutom inte acceptabelt att skollagens reglering skiljer sig från hur inskrivningen i praktiken går till.</P>
<P class="p73 ft9">Att inskrivningen sker efter en behovsprövning, efter vårdnads- havares önskemål om att eleven ska vistas i en tvåspråkig under- visningsmiljö, har framkommit vid utredningens studiebesök vid specialskolorna och i samtal med ledamöter i Nämnden för mottagande i specialskolan och <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning. Eleverna som tas emot i specialskolan i dag har, utöver ett behov av en</P>
<P class="p407 ft78"><SPAN class="ft65">3</SPAN><SPAN class="ft66">SOU 2007:87 </SPAN>Ökad likvärdighet för elever med funktionshinder.</P>
<P class="p409 ft71"><SPAN class="ft65">4</SPAN><SPAN class="ft67">Statskontoret (2010), </SPAN>Kommunernas ersättning för elever i specialskolan, <SPAN class="ft64">rapport 2010:1</SPAN>.</P>
<P class="p410 ft18">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB33099x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Målgruppen <SPAN class="ft131">- </SPAN>i förändring</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">tvåspråkig miljö, även behov av andra anpassningar i pedagogik och teknik.</P>
<P class="p594 ft9">Enligt Specialpedagogiska skolmyndigheten<A href="#page_99"><SPAN class="ft59">5 </SPAN></A>finns det inte någon uttalad gräns för hur grav en hörselnedsättning ska vara för att en elev ska tas emot i specialskolan. Är eleven döv eller har en grav hörselnedsättning, vilket framgår av ett audiogram, tillhör eleven specialskolans målgrupp. Är hörselnedsättningen inte lika uttalad görs en individuell bedömning utifrån elevens behov, där behovet av en fungerande kommunikation och behovet av två- språkighet kommer in. Inför inskrivning i specialskolan är medel- värdet av hörselnedsättningen avgörande tillsammans med var i frekvensfältet hörselnedsättningen ligger. Det kan också finnas en risk för att hörselnedsättningen är progredierande,<A href="#page_99"><SPAN class="ft59">6 </SPAN></A>vilket också vägs in i beslutet om inskrivning. I specialskolan finns det elever med medelmåttiga och grava hörselnedsättningar samt elever som är döva. Det finns inte någon statistik från specialskolan över elevernas grad av hörselnedsättning. Efter en <NOBR>CI-operation</NOBR> kan ett audiogram inte tas, utan här är det den språkliga situationen tillsammans med värdet av att utveckla verklig tvåspråkighet som är av betydelse vid nämndens bedömning.</P>
<P class="p595 ft26">Elever med grav språkstörning i behov av teckenspråk</P>
<P class="p65 ft9">Ytterligare en utveckling som har skett i praktiken och utan författningsstöd, är att hörande elever med grav språkstörning i behov av teckenspråk för sin kommunikation tas emot i region- skolorna. Elever med grav språkstörning ska tas emot i en riksskola.<A href="#page_99"><SPAN class="ft59">7 </SPAN></A>Generellt sett har inte elever med grav språkstörning behov av teckenspråk för sin kommunikation. Det handlar om en mycket liten grupp och eftersom regionskolorna har undervisning i och på teckenspråk har eleverna tagits emot där för att få del av ämnet.</P>
<P class="p596 ft62"><SPAN class="ft60">5</SPAN><SPAN class="ft61">Skrivelse från Specialpedagogiska skolmyndigheten, ALL 2010/558.</SPAN></P>
<P class="p365 ft62"><SPAN class="ft60">6</SPAN><SPAN class="ft61">Progredierande hörselnedsättning = hörseln blir gradvis sämre.</SPAN></P>
<P class="p419 ft64"><SPAN class="ft60">7</SPAN><SPAN class="ft63">Riksskola för elever med grav språkstörning finns i dag i Sigtuna och i Umeå (Hällsbo- skolan), se 9 § förordningen (2011:130) med instruktion för Specialpedagogiska skolmyn- digheten.</SPAN></P>
<P class="p458 ft18">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330100x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td161"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td162"><P class="p19 ft23">Målgruppen <SPAN class="ft132">- </SPAN>i förändring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p597 ft43">Elever som är dövblinda eller annars är synskadade med ytterligare funktionsnedsättning eller som har en grav språkstörning</P>
<P class="p406 ft9">Även för de övriga elevgrupperna i specialskolans målgrupp gör nämnden i praktiken en behovsbedömning inför mottagande i specialskolan. Vikten i prövningen ligger på behovet av en viss undervisningsmiljö med anledning av funktionsnedsättningen. Det görs härutöver en sammanvägd bedömning av situationen i hem- skolan.</P>
<P class="p598 ft50"><SPAN class="ft31">3.3</SPAN><SPAN class="ft117">En tvåspråkig miljö som verksamhetsmål i specialskolan</SPAN></P>
<P class="p60 ft9">År 1981 erkändes det svenska teckenspråket officiellt som ett språk i Sverige och sedan dess har döva elever i Sverige ansetts ha behov av att vara tvåspråkiga för att fungera sinsemellan och ute i sam- hället. Det uttalades att</P>
<P class="p599 ft134">[…]de dels måste behärska sitt visuella / manuella teckenspråk, dels det språk som samhället omger dem med, svenskan.<A href="#page_100"><SPAN class="ft133">8</SPAN></A></P>
<P class="p600 ft9">Enligt den läroplan som utarbetades år 1983 skulle eleverna i specialskolan ”tillförsäkras en utveckling mot tvåspråkighet” i teckenspråk och svenska, primärt i dess skrivna form.<A href="#page_100"><SPAN class="ft59">9 </SPAN></A>I den därefter följande läroplanen<A href="#page_100"><SPAN class="ft59">10 </SPAN></A>är det tvåspråkiga målet för elever som är döva eller hörselskadade i specialskolan tydligt. Här uttalas att specialskolan ska ansvara för att varje döv eller hörselskadad elev efter genomgången specialskola är tvåspråkig, dvs. kan avläsa teckenspråk och läsa svenska samt uttrycka tankar och idéer på teckenspråk och i skrift och kan kommunicera i skrift på engelska.</P>
<P class="p601 ft9">I den nya läroplanen<A href="#page_100"><SPAN class="ft59">11 </SPAN></A>och i de nya kursplanerna för special- skolan har verksamhetsmålet för specialskolan än mer förtydligats; att eleverna ska utveckla sin tvåspråkighet. Med tvåspråkighet avses en undervisningsmiljö med talad / skriven svenska och teckenspråk där eleven lär sig att använda språken. Genom denna tvåspråkighet ökar elevens möjligheter till fortsatta studier och delaktighet i</P>
<P class="p602 ft78"><SPAN class="ft65">8</SPAN><SPAN class="ft66">Se prop. 1980/81:100, </SPAN>Budgetpropositionen 1981, bilaga 12<SPAN class="ft62">, s. 297.</SPAN></P>
<P class="p426 ft62"><SPAN class="ft65">9</SPAN><SPAN class="ft66">Läroplan för specialskolan, kompletterande föreskrifter till LGr 80, s. 15 f.</SPAN></P>
<P class="p436 ft74"><SPAN class="ft65">10</SPAN><SPAN class="ft79">Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94 s. 11.</SPAN></P>
<P class="p436 ft64"><SPAN class="ft65">11</SPAN><SPAN class="ft67">Förordning (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall. Läroplanen träder i kraft den 1 juli 2011.</SPAN></P>
<P class="p603 ft18">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330101x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Målgruppen <SPAN class="ft131">- </SPAN>i förändring</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p604 ft9">samhället. I de nya kursplanerna för ämnena svenska och tecken- språk beskrivs detta så här;</P>
<P class="p605 ft14">Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. […] Att som döv och hörselskadad behärska både teckenspråk och svenska är värdefullt för att kunna delta aktivt i samhälls- och arbetslivet. […] Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt teckenspråk och sin svenska parallellt, så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig med båda språken i olika samman- hang och för olika syften. Det innebär att eleverna genom under- visningen ska ges möjlighet att utveckla språken för att tänka, kommu- nicera och lära.</P>
<P class="p606 ft33">Enligt förarbetena till den nya skollagen som ska tillämpas från och med juli 2011 ska specialskolan erbjuda döva eller hörselskadade elever en tvåspråkig undervisning i en teckenspråkig miljö.<A href="#page_101"><SPAN class="ft125">12</SPAN></A></P>
<P class="p607 ft50"><SPAN class="ft31">3.4</SPAN><SPAN class="ft117">Behov av ändring i skollagen och annan författning</SPAN></P>
<P class="p608 ft9"><SPAN class="ft32">Utredningens förslag: </SPAN>Barn eller elever som är döva eller hörselskadade och som har behov av en anpassad undervis- ningsmiljö ska tas emot i specialskolan.</P>
<P class="p609 ft9">Barn eller elever som är dövblinda eller annars är synskadade och har ytterligare funktionsnedsättning eller har en grav språk- störning ska tas emot i specialskolan om deras behov av en anpassad undervisningsmiljö inte tillgodoses i grundskolan eller grundsärskolan.</P>
<P class="p610 ft33">Hörande elever med grav språkstörning som inte kan tillgodogöra sig talat språk och som är i behov av teckenspråk ska tas emot i regionskolorna.</P>
<P class="p611 ft22"><SPAN class="ft13">3.4.1</SPAN><SPAN class="ft135">Elever som är döva eller hörselskadade och som har behov av en ”anpassad undervisningsmiljö”</SPAN></P>
<P class="p87 ft9">Sammanfattningsvis konstaterar utredningen att den utveckling som har skett i praktiken, avseende mottagandet i specialskolan av elever med ett uttalat behov av tvåspråkighet, är en naturlig följd av</P>
<P class="p612 ft71"><SPAN class="ft70">12 </SPAN><SPAN class="ft64">Prop. 2009/10:165 </SPAN>Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, <SPAN class="ft64">s. 396.</SPAN></P>
<P class="p403 ft18">102</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td161"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td162"><P class="p19 ft23">Målgruppen <SPAN class="ft132">- </SPAN>i förändring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p505 ft9">de verksamhetsmål som specialskolan har enligt läroplanen och kursplanerna. Stöd för elevernas behov av en tvåspråkig undervis- ningsmiljö finns även inom svensk språkforskning. Det är dock inte acceptabelt att mottagande i specialskolan sker utan stöd i skollagen.</P>
<P class="p613 ft9">Elever som är döva eller hörselskadade har ofta även andra behov av anpassning i undervisningsmiljön utöver behovet av en tvåspråkig miljö. Det skulle därför vara olämpligt att föra in en formulering i skollagen som lyder att ”elever med behov av en tvåspråkig undervisningsmiljö” ska tas emot i specialskolan när det egentligen är fråga om att eleven har ett behov av en ”anpassad undervisningsmiljö”. I stället föreslår utredningen att en elev som är döv eller hörselskadad som har <SPAN class="ft26">behov av en anpassad under- visningsmiljö </SPAN>ska tas emot i specialskolan. I uttrycket anpassad undervisningsmiljö inryms, enligt utredningen, alla individuella behov av anpassningar som eleven har med anledning av sin funktionsnedsättning. Det kan vara fråga om anpassningar i den fysiska miljön, i pedagogik, teknik och tvåspråkighet i en teckenspråkig miljö. Eftersom denna grupp av elever <SPAN class="ft26">har ett särskilt uttalat kommunikativt behov </SPAN>bör det endast göras en individuell behovsbedömning i samband med mottagandet i specialskolan. Nämnden ska således inte pröva om hemkommunen tillgodoser elevens behov. Utredningens förslag överensstämmer med hur eleverna, som tidigare har beskrivit, bedöms vid inskrivningen i dag. Nämnden bedömer bland annat elevens kommunikativa behov och om det är hörselmässigt motiverat att eleven tas emot i specialskolan. Stöd för att särskilja elever som är döva eller hörselskadade finns i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, FN:s standardregler för funktionshind- rade och Salamancadeklarationen. Grunden för detta är framförallt det kommunikativa behovet – teckenspråket – som denna elev- grupp har.</P>
<P class="p614 ft33">Med utredningens föreslagna ändring i skollagen stöds den prövning vid mottagandet i specialskolan som har utvecklats i praktiken för ovanstående elever.</P>
<P class="p615 ft18">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Målgruppen <SPAN class="ft131">- </SPAN>i förändring</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p616 ft138"><SPAN class="ft136">3.4.2</SPAN><SPAN class="ft137">Elever som är dövblinda eller annars är synskadade och har ytterligare funktionsnedsättning eller har en grav språkstörning</SPAN></P>
<P class="p617 ft9">Utredningen föreslår att en elev som är dövblind eller annars är synskadad och har ytterligare funktionsnedsättning eller har en grav språkstörning ska tas emot i specialskolan om <SPAN class="ft26">deras behov av en anpassad undervisningsmiljö inte tillgodoses i grundskolan eller grundsärskolan.</SPAN></P>
<P class="p378 ft9">Utgångspunkten för att tas emot i specialskolan är, för dessa elever, inte ett behov av att utveckla tvåspråkighet. Grunden för mottagande är svårigheten för en enskild kommun att tillgodose en anpassad undervisningsmiljö för elever med så komplex funktions- nedsättning. När det gäller elever med språkstörning är det inte rimligt att alla elever med grav språkstörning har behov av att tas emot i specialskolan. Dessa elever bör i mycket stor utsträckning kunna gå i grundskolan eller grundsärskolan i sin hemkommun. Det bedöms vara en mycket liten andel elever med grav språkstörning som bör tas emot i specialskolan.</P>
<P class="p66 ft9">Vid en bedömning av om en elev ska tas emot i specialskolan är i dag grunden, utöver att eleven har en funktionsnedsättning, att en elev inte <SPAN class="ft26">kan </SPAN>gå i kommunens grundskola eller grundsärskola. Vid en sådan bedömning fokuseras endast på vad <SPAN class="ft26">eleven </SPAN>klarar av eller inte. Bland annat berörda intresseorganisationer och Special- pedagogiska skolmyndigheten har efterlyst en mer positiv formu- lering i skollagen där fokus tas bort från vad eleven ”kan”.</P>
<P class="p66 ft9">Utredningen anser att det är rimligt att tyngdpunkten i bedömningen vid en prövning av mottagande i specialskolan ska vara elevens individuella behov av att anpassa undervisningsmiljön utifrån dess funktionsnedsättning. En individuell behovsbedöm- ning måste därför göras med detta som utgångspunkt. Särskilda skäl som en ”säkerhetsventil” för att tas emot i specialskolan behövs då inte eftersom nämnden ska göra en helhetsbedömning som täcker elevens alla tänkbara behov.</P>
<P class="p618 ft14">Motiveringen till det nuvarande uttrycket ”särskilda skäl” var följande. Genom att införa ”särskilda skäl”, som en möjlighet att tas emot i specialskolan, menade regeringen att det gav elever och elevens vårdnadshavare en ökad möjlighet att välja skolform. Man nämner t.ex. barnets möjligheter till en social samverkan som bättre kan tillgodoses</P>
<P class="p619 ft18">104</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330104x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td161"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td162"><P class="p19 ft23">Målgruppen <SPAN class="ft132">- </SPAN>i förändring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p620 ft14">vid en specialskola som ett sådant skäl. Detta är dock avsett att tillämpas som ett undantagsfall.<A href="#page_104"><SPAN class="ft76">13</SPAN></A></P>
<P class="p621 ft9">Elever i dessa elevgrupper har ofta ett relativt <SPAN class="ft26">stort </SPAN>behov av en speciellt anpassad undervisningsmiljö. Med uttrycket en <SPAN class="ft26">anpassad undervisningsmiljö </SPAN>avser utredningen bland annat anpassningar i den fysiska miljön, i pedagogik och språklig miljö. Det ska således vara en anpassad undervisningsmiljö enligt det speciella behov som en viss elev har.</P>
<P class="p13 ft26"><SPAN class="ft9">Utredningen föreslår vidare att </SPAN>om elevens behov inte tillgodoses <SPAN class="ft9">i grundskolan eller grundsärskolan ska eleven tas emot i special- skolan. Det innebär att om elevens behov faktiskt inte tillgodoses i hemkommunens skolor ska eleven tas emot i specialskolan. Det saknas således betydelse om hemkommunen ”kan” tillgodose behovet. Denna formulering är enligt utredningen lämpligare än att bedöma om hemkommunen </SPAN>kan <SPAN class="ft9">tillgodose elevens behov. Vid den senare formuleringen är det till fyllest att behovet ”kan” tillgodoses i hemkommunen. Konsekvensen av en sådan formulering skulle bli att det vid mottagandet skulle ställas för höga krav och färre elever skulle ha rätt att tas emot i specialskolan. Utredningens avsikt är inte att försvåra för eleven och därför föreslås att eleven ska tas emot om behovet inte tillgodoses i hemkommunens skolor. Avsikten med utredningens formulering är att lyfta fokus från vad eleven inte klarar av / inte kan göra till att i stället lyfta fram elevens behov och vad hemkommunen tillgodoser eller inte.</SPAN><A href="#page_104"><SPAN class="ft59">14</SPAN></A></P>
<P class="p622 ft9">Den föreslagna formuleringen överensstämmer i princip med den prövning som nämnden gör i dag. Nämnden har fokus på elevens behov i sin bedömning och tar viss hänsyn till hur det tillgodoses i hemkommunens skolor.</P>
<P class="p13 ft9">Tyngdpunkten ska, som utredningen tidigare påpekat, vara elevens behov. Hemkommunen ska dock ta sitt ansvar och en av utredningens principiella utgångspunkter är elevens rätt att gå i en skola i närheten till sitt hem. Detta bör gälla alla elever och oavsett om eleven har en funktionsnedsättning. För att synliggöra hem- kommunens ansvar för eleven anser utredningen att hemkom- munen i vissa fall, på begäran av Specialpedagogiska skolmyndig- heten, ska yttra sig över elevens aktuella situation. Det är dock</P>
<P class="p505 ft73"><SPAN class="ft65">13</SPAN><SPAN class="ft77">Se prop. 2007/08:112 </SPAN>Två nya specialskolor – utvidgning av specialskolans målgrupp, <SPAN class="ft74">s. 11 och s. 16.</SPAN></P>
<P class="p425 ft62"><SPAN class="ft65">14</SPAN><SPAN class="ft139">Jfr ”inte kan tillgodoses” i 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) och ”inte tillgodoses” i</SPAN></P>
<P class="p409 ft64"><SPAN class="ft116">7</SPAN><SPAN class="ft67">§ lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.</SPAN></P>
<P class="p623 ft18">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330105x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Målgruppen <SPAN class="ft131">- </SPAN>i förändring</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p604 ft9">nämnden som, i sitt beslut om mottagande i specialskolan, avgör om hemkommunen tillgodoser elevens behov.</P>
<P class="p624 ft13"><SPAN class="ft13">3.4.3</SPAN><SPAN class="ft58">Hörande elever med grav språkstörning i behov av teckenspråk för sin kommunikation</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Utredningen bedömer, efter vad som framkommit under utredningens arbete, att hörande elever som inte kan tillgodogöra sig talat språk kan behöva samma stöd som andra teckenspråkiga. Dessa elever föreslås kunna tas emot av regionskolorna.</P>
<P class="p625 ft14">Teckenspråkig” benämns personer som är beroende av teckenspråk för sin kommunikation; döva, dövblinda, vuxendöva, hörselskadade och språkstörda.<A href="#page_105"><SPAN class="ft76">15</SPAN></A></P>
<P class="p626 ft9">För elever med grav språkstörning i behov av teckenspråk för sin kommunikation, och som inte är i behov av sådana särskilda insatser som erbjuds vid riksskolan, är det viktigt att få del av sådan undervisning. Elever som är hörande men som inte kan till- godogöra sig talat språk och som därför är beroende av teckenspråk återfinns bland annat bland elever med diagnoser som dysartri, laryngektomi och afasi. Funktionsnedsättningen kan i varierande grad avse såväl förmågan att förstå språket som förmågan att kunna uttrycka sig språkligt. Beroende på arten och omfattningen av denna typ av funktionsnedsättning finns personer som trots att de är hörande är beroende av teckenspråk. Dessa personer kan vara i behov av insatser av samma slag som andra teckenspråkiga.<A href="#page_105"><SPAN class="ft59">16</SPAN></A></P>
<P class="p627 ft9">Regionskolorna tar redan i dag emot elever med grav språk- störning som är i behov av teckenspråk för sin kommunikation trots att det saknas författningsstöd. Det är en mycket liten grupp elever som har behov av att gå på regionskolorna med anledning av sitt kommunikationsbehov och det är önskvärt att eleverna även fortsättningsvis kan tas emot i regionskolorna. Det är dock inte lämpligt att inskrivningen av eleverna saknar författningsstöd och därför föreslår utredningen här en ändring i förordningen. <A href="#page_105"><SPAN class="ft59">17</SPAN></A></P>
<P class="p66 ft9">I den nya skollagen anges att även elever med grav språkstörning kan följa specialskolans kursplan i teckenspråk.<A href="#page_105"><SPAN class="ft59">18</SPAN></A></P>
<P class="p628 ft78"><SPAN class="ft65">15</SPAN><SPAN class="ft66">SOU 2006:54 </SPAN>Teckenspråk och teckenspråkiga – översyn av teckenspråkets ställning, <SPAN class="ft62">s. 47.</SPAN></P>
<P class="p365 ft78"><SPAN class="ft65">16</SPAN><SPAN class="ft66">SOU 2006:54 </SPAN>Teckenspråk och teckenspråkiga – översyn av teckenspråkets ställning, <SPAN class="ft62">s. 153 f.</SPAN></P>
<P class="p365 ft74"><SPAN class="ft65">17</SPAN><SPAN class="ft79">Förordning (2011:130) med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten.</SPAN></P>
<P class="p419 ft64"><SPAN class="ft65">18</SPAN><SPAN class="ft63">12 kap. 4 § skollagen (2010:800). Se även förslag i regeringens PM (U2011/726/S) som gäller elever som är dövblinda och elever med grav språkstörning i specialskolan.</SPAN></P>
<P class="p421 ft18">106</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330106x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td161"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td162"><P class="p19 ft23">Målgruppen <SPAN class="ft132">- </SPAN>i förändring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p629 ft9">Språkstörda elever kan ha behov av teckenspråk och även av en tvåspråkig miljö. Ett språk kan ”trigga” igång ett annat språk.<A href="#page_106"><SPAN class="ft59">19</SPAN></A></P>
<P class="p57 ft9">Vid Hällsboskolan, som är en riksskola, tas elever med grav språkstörning emot. Eleverna läser svenska och undervisas inte enligt specialskolans kursplan i teckenspråk. Den stora gruppen av elever med grav språkstörning har inte behov av teckenspråk och inte heller av en tvåspråkig miljö. Vid behov används TAKK <SPAN class="ft21">- </SPAN>alternativ och kompletterande kommunikation med tecken <SPAN class="ft21">- </SPAN>i undervisningen. Integration av eleverna i en grundskola är, enligt skolan, ett måste. Elever med grav språkstörning är beroende av att möta andra barn med typisk språkutveckling att ta efter.<A href="#page_106"><SPAN class="ft59">20</SPAN></A></P>
<P class="p630 ft50"><SPAN class="ft31">3.5</SPAN><SPAN class="ft117">Processen för inskrivning och mottagande enligt aktuell författning och i praktiken</SPAN></P>
<P class="p631 ft13"><SPAN class="ft13">3.5.1</SPAN><SPAN class="ft58">Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh- anpassad utbildning</SPAN></P>
<P class="p632 ft9">Frågan om mottagande i specialskolan prövas av Specialpeda- gogiska skolmyndigheten.<A href="#page_106"><SPAN class="ft59">21 </SPAN></A>Inom myndigheten finns det ett sär- skilt beslutsorgan som benämns Nämnden för mottagande i spe- cialskolan och för <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning (nämnden).<A href="#page_106"><SPAN class="ft59">22 </SPAN></A>Nämnden prövar om ett barn ska tas emot i specialskolan under sin skolpliktstid. Nämnden består av en ordförande samt minst sex och högst tio andra ledamöter. I nämnden ska det finnas före- trädare för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, gymnasie- skolan och gymnasiesärskolan samt för personer med rörelse- hinder. Ordföranden och övriga ledamöter i nämnden utses av myndigheten för en bestämd tid.</P>
<P class="p408 ft9">Beslut om mottagande i specialskolan fattas i protokollsform och skrivs under av ordföranden eller signeras elektroniskt. Nämnden ansvarar för sina beslut och sin verksamhet inför myn- dighetens ledning. Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för att nämnden och verksamheten i övrigt bedrivs författnings- enligt och effektivt samt att den redovisas på ett tillförlitligt sätt.</P>
<P class="p633 ft62"><SPAN class="ft65">19</SPAN><SPAN class="ft66">Möte med professorn Katarina Svartholm, Stockholms universitet, </SPAN><NOBR>2010-10-02.</NOBR></P>
<P class="p426 ft62"><SPAN class="ft65">20</SPAN><SPAN class="ft66">Studiebesök Hällsboskolan i Umeå </SPAN><NOBR>2010-08-23</NOBR> och i Sigtuna <NOBR>2010-08-27.</NOBR></P>
<P class="p426 ft74"><SPAN class="ft65">21</SPAN><SPAN class="ft79">7 kap. 6 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p444 ft64"><SPAN class="ft65">22</SPAN><SPAN class="ft67">Nämndens arbete regleras i förordningen (2011:130) med instruktion för Specialpeda- gogiska skolmyndigheten och även i myndighetens interna arbetsordning.</SPAN></P>
<P class="p603 ft18">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330107x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Målgruppen <SPAN class="ft131">- </SPAN>i förändring</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p634 ft9">Ärendena i nämnden ska avgöras efter föredragning. Rektorerna på specialskolorna är föredragande inför nämnden i ärenden som rör ansökan om mottagande i specialskolan. På sammanträdet ska rektorerna kunna förklara och motivera sina förslag samt meddela att beslutsgrundande handlingar finns. Innan förslag om motta- gande i specialskolan läggs ansvarar rektorerna för att alla besluts- grundande handlingar finns. Rektorerna ska i varje ansöknings- ärende skriva en sammanfattning av de ingående handlingar som ligger till grund för beslutsförslaget. Syftet är att tydliggöra de underlag som finns.</P>
<P class="p511 ft9">Enligt uppgift från en ledamot i nämnden förekommer det att nämnden begär att rektor ska komplettera utredningen med uppgifter innan beslut kan fattas. Nämnden tar inte del av de underliggande handlingarna till ansökan i alla ärenden. I vissa speciella fall t.ex. där det är osäkert om eleven tillhör specialskolans målgrupp begär nämnden att få ta del av de underliggande hand- lingarna inför beslut.<A href="#page_107"><SPAN class="ft59">23</SPAN></A></P>
<P class="p417 ft13"><SPAN class="ft13">3.5.2</SPAN><SPAN class="ft58">Ansökan med underlag</SPAN></P>
<P class="p429 ft9">Det är elevens vårdnadshavare som ansöker om inskrivning i specialskolan. Det finns ett antal olika ansökningsblanketter och ansökan om inskrivning sänds till respektive specialskola, vilken namnges på ansökan. Uppgifter som ska fyllas i är bl.a. person- uppgifter, eventuella tekniska hjälpmedel, funktionsnedsättningar, medicinering och var barnet har utretts. Till ansökan ska bland annat bifogas pedagogisk bedömning, synutredning och aktuellt audiogram (alternativt handling som styrker funktionsnedsätt- ning).</P>
<P class="p511 ft9">I den nya skollagen, vilket saknar motsvarighet i 1985 års skollag, anges att beslutet om mottagande i specialskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnads- havare ska ske när utredningen genomförs.<A href="#page_107"><SPAN class="ft59">24 </SPAN></A>Detta utredningskrav finns redan i dag inför mottagande i specialskolan, men har inte tidigare varit lagstadgat. Lagstiftaren har alltså inte avsett att en ändring i utredningens innehåll ska göras.</P>
<P class="p635 ft62"><SPAN class="ft65">23</SPAN><SPAN class="ft66">Utredningens samtal med Specialpedagogiska skolmyndigheten, </SPAN><NOBR>2010-09-03.</NOBR></P>
<P class="p364 ft64"><SPAN class="ft65">24</SPAN><SPAN class="ft67">7 kap. 6 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p403 ft18">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330108x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td161"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td162"><P class="p19 ft23">Målgruppen <SPAN class="ft132">- </SPAN>i förändring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p537 ft9">Under läsåret 2009/10 föredrogs 103 specialskoleärenden för nämnden. Under samma läsår avslog nämnden sju ansökningar med motiveringen att eleven inte bedömdes tillhöra specialskolans målgrupp.<A href="#page_108"><SPAN class="ft59">25</SPAN></A></P>
<P class="p393 ft31"><SPAN class="ft31">3.6</SPAN><SPAN class="ft57">Behov av att förändra inskrivningsprocessen</SPAN></P>
<P class="p636 ft9"><SPAN class="ft32">Utredningens förslag: </SPAN>I beslutsunderlaget, inför mottagande i specialskolan, bör det i vissa fall ingå ett särskilt yttrande från elevens hemkommun. En kommun <SPAN class="ft26">ska </SPAN>inkomma med ett sådant yttrande om Specialpedagogiska skolmyndigheten begär detta.</P>
<P class="p637 ft26">Yttrande från elevens hemkommun vid inskrivning i specialskolan</P>
<P class="p380 ft9">I det beslutsunderlag som föredras för nämnden ingår således en utredning omfattande pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Frågan är om det härutöver ska inhämtas ett särskilt yttrande från elevens hemkommun i samband med inskrivning i specialskolan. Den frågan har förts fram av flera kommuner och även av ledamöter i nämnden. Enligt nämnden förekommer i dag inte något formellt yttrande från hemkom- munen. Däremot etableras en kontakt med hemkommunen då den ska bidra med en pedagogisk bedömning och andra relevanta dokument inför beslutet om inskrivning.<A href="#page_108"><SPAN class="ft59">26</SPAN></A></P>
<P class="p638 ft9">Av Specialpedagogiska skolmyndighetens årsredovisning för år 2010 framgår att kontakt med hemkommunen vanligtvis sker när eleven väl är inskriven vid specialskolan genom olika former av uppföljnings- och återrapporteringssamtal samt besök på skolan av kommunala tjänstemän ansvariga för skolplaceringar eller andra kommunala kontaktpersoner. Ledamöter i nämnden uppger att det kan vara av vikt att hemkommunen inkommer med ett yttrande inför inskrivningen. I yttrandet, som bör vara från förvaltningsnivå i kommunen, kan det anges hur kommunen har stöttat eleven och vilket behov denne har av att tas emot i specialskolan.</P>
<P class="p73 ft9">De kommuner som utredningen har besökt och samtalat med har liknande önskemål. Av de remissvar över Statskontorets</P>
<P class="p639 ft62"><SPAN class="ft65">25</SPAN><SPAN class="ft66">Skrivelse från Specialpedagogiska skolmyndigheten, ALL 2010/558.</SPAN></P>
<P class="p409 ft64"><SPAN class="ft65">26</SPAN><SPAN class="ft67">Skrivelse från Specialpedagogiska skolmyndigheten, ALL 2010/558.</SPAN></P>
<P class="p623 ft18">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330109x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Målgruppen <SPAN class="ft131">- </SPAN>i förändring</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p640 ft9">rapport,<A href="#page_109"><SPAN class="ft59">27 </SPAN></A>som utredningen har tagit del av, framgår att flera kommuner anser att hemkommunens roll vid inskrivning i specialskolan bör stärkas. Detta föreslås kunna ske genom att kommunen inkommer med ett yttrande inför en inskrivning i specialskolan. Det uttalas att det är viktigt att kommunerna tar sitt ansvar och gör sitt för att tillgodose elevens behov av särskilt stöd i hemskolan samtidigt som beslutet av val av skola i sista hand vilar på eleven och elevens vårdnadshavare.</P>
<P class="p395 ft9">Utredningen kan av ovanstående konstatera att det finns anledning för nämnden att <SPAN class="ft26">vid vissa prövningar </SPAN>utöver den övriga utredningen även ta del av ett särskilt yttrande från hemkom- munen. Nämnden kan vid prövningen behöva kunskap om hur elevens behov av en anpassad undervisningsmiljö tillgodoses i hem- kommunen. Det saknas dock, enligt utredningen, grund för att regelmässigt begära in ett yttrande eftersom det i vissa fall inte fyller någon funktion. Ett sådant fall kan exempelvis vara när det är helt klart att eleven ska tas emot i specialskolan och detta framgår av övrig utredning. Nämnden kan redan i dag inhämta ett yttrande, om behov finns, utan författningsstöd. Det krävs inte heller en sådan reglering för att ett yttrande ska kunna inhämtas. Däremot bör det förtydligas att <SPAN class="ft26">om </SPAN>Specialpedagogiska skolmyndigheten begär ett särskilt yttrande från hemkommunen, ska de vara skyldiga att inkomma med detta.</P>
<P class="p641 ft31"><SPAN class="ft31">3.7</SPAN><SPAN class="ft57">Möjligheten att överklaga</SPAN></P>
<P class="p87 ft33">De två frågor utredningen har att bedöma är dels vem som ska kunna överklaga ett beslut om mottagande i specialskolan, dels om det ska vara möjligt att överklaga en placering vid en viss skolenhet.</P>
<P class="p642 ft71"><SPAN class="ft70">27 </SPAN><SPAN class="ft64">Statskontoret (2010), </SPAN>Kommunernas ersättning för elever i specialskolan, <SPAN class="ft64">rapport 2010:1</SPAN>.</P>
<P class="p403 ft18">110</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330110x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td161"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td162"><P class="p19 ft23">Målgruppen <SPAN class="ft132">- </SPAN>i förändring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p643 ft13"><SPAN class="ft13">3.7.1</SPAN><SPAN class="ft58">Hemkommunen ska inte kunna överklaga ett beslut om mottagande i specialskolan</SPAN></P>
<P class="p380 ft9">Enligt aktuell författning gäller att beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten om barns mottagande i specialskolan endast får överklagas av barnet till Skolväsendets överklagandenämnd. En liknande begränsning fanns redan tidigare i 1985 års skollag.<A href="#page_110"><SPAN class="ft59">28</SPAN></A></P>
<P class="p58 ft9">En motsvarande begränsning av överklaganderätten finns för beslut av en kommun eller ett landsting när det bland annat gäller överklagande av beslut om mottagande i grundsärskolan.<A href="#page_110"><SPAN class="ft59">29</SPAN></A></P>
<P class="p644 ft9">Ett beslut av Skolväsendets överklagandenämnd får inte över- klagas.<A href="#page_110"><SPAN class="ft59">30</SPAN></A></P>
<P class="p70 ft9">Bestämmelsen om att endast beslutet kan överklagas av barnet innebär en begränsning i förhållande till förvaltningslagens all- männa regler om vem som får överklaga ett beslut. I förvalt- ningslagen<A href="#page_110"><SPAN class="ft59">31 </SPAN></A>anges att ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas. Denna föreskrift gäller dock endast om inte annat särskilt anges i lag eller förordning. Bestämmelsen medför att det aktuella beslutet, i enlighet med vad som gäller för motsvarande beslut enligt 1985 års skollag, inte kan överklagas av t.ex. hemkommunen.<A href="#page_110"><SPAN class="ft59">32</SPAN></A></P>
<P class="p408 ft9">Utredningen har övervägt om även hemkommunen ska ha möjlighet att överklaga ett beslut om mottagande i specialskolan, men har kommit fram till att det inte är lämpligt ur rättssäker- hetssynpunkt. Om en hemkommun skulle ha möjlighet att över- klaga riskeras dessutom elevens och dess vårdnadshavares valfrihet och möjlighet att välja skolform. Utredningen har visserligen föreslagit att nämnden, inför ett beslut om att en elev ska tas emot i specialskolan, i vissa fall bör inhämta ett särskilt yttrande från hemkommunen. Den omständigheten att hemkommunen avger ett yttrande ger dock inte kommunen en sådan avgörande roll i inskrivningsprocessen att den bör få talerätt. Hemkommunens yttrande är endast en del av nämndens beslutsunderlag.</P>
<P class="p645 ft74"><SPAN class="ft65">28</SPAN><SPAN class="ft79">28 kap. 14 § skollagen (2010:800), jfr tidigare 3 kap. 5 § andra stycket skollagen (1985:1100).</SPAN></P>
<P class="p425 ft62"><SPAN class="ft65">29</SPAN><SPAN class="ft66">28 kap. 12 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p426 ft62"><SPAN class="ft65">30</SPAN><SPAN class="ft66">28 kap. 18 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p426 ft74"><SPAN class="ft65">31</SPAN><SPAN class="ft79">22 § förvaltningslagen (1986:223).</SPAN></P>
<P class="p426 ft71"><SPAN class="ft65">32</SPAN><SPAN class="ft67">Prop. 2009/10:165 </SPAN>Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, <SPAN class="ft64">s. 919.</SPAN></P>
<P class="p623 ft18">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330111x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Målgruppen <SPAN class="ft131">- </SPAN>i förändring</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p646 ft13"><SPAN class="ft13">3.7.2</SPAN><SPAN class="ft58">Möjligheten att överklaga elevens placering vid en viss skolenhet inom specialskolan</SPAN></P>
<P class="p617 ft9">I dag finns det således en möjlighet för barnet att överklaga beslutet om mottagande i specialskolan såsom skolform.<A href="#page_111"><SPAN class="ft59">33 </SPAN></A>Frågan är om det ska vara möjligt att överklaga elevens placering vid en viss skolenhet inom specialskolan. Den här frågan har endast aktualiserats vid valet om en elev ska placeras vid en regionskola eller en riksskola (Åsbackaskolan).<A href="#page_111"><SPAN class="ft59">34</SPAN></A></P>
<P class="p378 ft9">Eftersom det i dag är möjligt att även i regionskolorna läsa enligt grundsärskolans kursplaner så har det, enligt direktiven, inte varit helt tydligt om en elev med utvecklingsstörning ska tas emot i Åsbackaskolan i stället för i en regionskola eller vice versa. Enligt Specialpedagogiska skolmyndigheten är dock denna uppdelning mycket tydlig. På regionskolorna kan <SPAN class="ft26">grundsärskolans </SPAN>kursplaner följas, medan Åsbackaskolan följer <SPAN class="ft26">träningsskolans </SPAN>kursplaner.<A href="#page_111"><SPAN class="ft59">35 </SPAN></A>Inriktningen träningsskola är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Elever som följer träningsskolans kursplaner bedöms ha en gravare utveck- lingsstörning. Skolenheterna har således olika målgrupper med skilda behov, vilket också framgår av förordningen.<A href="#page_111"><SPAN class="ft59">36</SPAN></A></P>
<P class="p627 ft9">Skolväsendets överklagandenämnd har i remissvar inför den nya skollagen yttrat att de handlagt ett ärende rörande mottagande i specialskolan där nämnden konstaterade att det saknas regler om överklagande av elevens placering vid en viss skolenhet inom specialskolan. Nämnden anser att det med hänsyn till de mot- stående intressen som kan finnas inför skolplaceringen kan finnas skäl att överväga en sådan reglering.<A href="#page_111"><SPAN class="ft59">37</SPAN></A></P>
<P class="p66 ft9">Frågan om mottagande i specialskolan regleras i 7 kap. 6 § skollagen (2010:800). Det beslut som fattas, efter ansökan om mottagande, enligt denna paragraf <SPAN class="ft26">avser endast i vilken skolform som barnet ska fullgöra sin skolplikt</SPAN>. Beslutet omfattar således inte placering vid en viss skolenhet. Hur mottagande till en särskild</P>
<P class="p647 ft62"><SPAN class="ft65">33</SPAN><SPAN class="ft66">28 kap. 14 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p419 ft74"><SPAN class="ft65">34</SPAN><SPAN class="ft72">Härefter skrivs Åsbackaskolan, eftersom det är den enda riksskolan som tar emot elever som är döva eller hörselskadade och som på grund av utvecklingsstörning inte kan få sin utbildning i en regionskola.</SPAN></P>
<P class="p419 ft74"><SPAN class="ft65">35</SPAN><SPAN class="ft72">Inom </SPAN><SPAN class="ft73">grundsärskolan </SPAN>följs kursplaner i ämnen eller i ämnesområden. Elever som läser ämnen följer ”grundsärskolans kursplan” och elever som läser ämnesområden följer ”träningsskolans kursplan”.</P>
<P class="p365 ft62"><SPAN class="ft65">36</SPAN><SPAN class="ft66">Förordning (2011:130) med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten.</SPAN></P>
<P class="p419 ft64"><SPAN class="ft65">37</SPAN><SPAN class="ft63">Remissyttrande </SPAN><NOBR>2009-09-29</NOBR> över Departementspromemorian (Ds 2009:25) <SPAN class="ft71">Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet.</SPAN></P>
<P class="p421 ft18">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330112x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td161"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td162"><P class="p19 ft23">Målgruppen <SPAN class="ft132">- </SPAN>i förändring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p505 ft9">skolenhet ska gå till framgår i stället av de bestämmelser som avser just skolformen specialskola.<A href="#page_112"><SPAN class="ft59">38 </SPAN></A>Det finns inte någon regel som gör det möjligt att klaga på placeringen vid en viss skolenhet inom statens specialskola.</P>
<P class="p13 ft9">En kommuns beslut om placering vid en annan skolenhet i sin grundskola än den som vårdnadshavarna har önskat kan däremot överklagas.<A href="#page_112"><SPAN class="ft59">39 </SPAN></A>Till skillnad från när det gäller en ansökan till specialskolan ansöker inte en elevs vårdnadshavare till grundskolan såsom skolform. Ett beslut om placering vid en skolenhet föregås av ett önskemål från elevens vårdnadshavare om skolenhet och det är när kommunen frångår det önskemålet som det är möjligt att överklaga.</P>
<P class="p648 ft9">För att ett barn som har ansökt till specialskolan, utöver beslut om skolform, även ska kunna överklaga placering vid en skolenhet krävs en reglering om att ansökan gäller ett specifikt önskemål om skolenhet och att prövningen och beslutet även omfattar valet av skolenhet. Så är det inte i dag. Ansökan är visserligen utformad på så sätt att vårdnadshavaren ska ange en skolenhet, men detta saknar rättslig betydelse.</P>
<P class="p601 ft9">I förordningen<A href="#page_112"><SPAN class="ft59">40 </SPAN></A>anges vilken målgrupp som ska tas emot vid regionsskolorna respektive rikskolorna och det är relativt stor skillnad mellan målgrupperna när det gäller bland annat graden av utvecklingsstörning. Det är således målgruppstillhörighet som är avgörande inför placeringen vid en viss skolenhet och inte vård- nadshavarnas önskemål om skolenhet. Det bör också, enligt utred- ningen, vara nämnden som avgör vilken målgrupp eleven tillhör och som avgör lämplig placering vid en skolenhet och inte elevens vårdnadshavare. Det saknas anledning att möjliggöra för en vårdnadshavare att bestämma vilken skolenhet eleven ska placeras vid och därmed saknas behov av att kunna överklaga placeringen.</P>
<P class="p415 ft9"><SPAN class="ft26">Sammanfattningsvis </SPAN>kan konstateras att ett beslut om motta- gande i specialskolan endast avser ett beslut om i vilken skolform som eleven ska fullgöra sin skolplikt. Det senare valet av / placeringen vid en viss skolenhet, som nämnden gör, omfattas inte av beslutet och kan liknas vid en verkställighetsåtgärd,<A href="#page_112"><SPAN class="ft59">41 </SPAN></A>som inte</P>
<P class="p649 ft74"><SPAN class="ft65">38</SPAN><SPAN class="ft79">Bestämmelserna finns nu i </SPAN><NOBR>8–10</NOBR> §§ förordningen (2011:130) med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten, jfr tidigare 1 kap. <NOBR>6–9</NOBR> §§ specialskoleförordningen (1995:401).</P>
<P class="p583 ft62"><SPAN class="ft65">39</SPAN><SPAN class="ft66">10 kap. 30 § och 28 kap. 12 § p. 6 skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p426 ft62"><SPAN class="ft65">40</SPAN><SPAN class="ft66">Förordning (2011:130) med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten.</SPAN></P>
<P class="p444 ft64"><SPAN class="ft65">41</SPAN><SPAN class="ft67">Se Ragnemalm, H. (1970), </SPAN><SPAN class="ft71">Förvaltningsbesluts överklagbarhet, </SPAN>s. 582 och s. 588 ff och Hellners, T. (2010), <SPAN class="ft71">Förvaltningslagen – med kommentar, </SPAN>s. 285.</P>
<P class="p603 ft18">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Målgruppen <SPAN class="ft131">- </SPAN>i förändring</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft9">bör vara möjlig att överklaga. De skilda skolenheterna har även skilda målgrupper och är därmed inte likvärdiga val och kan därför inte liknas det val av skolenhet som elevens vårdnadshavare gör inom grundskolan.</P>
<P class="p650 ft18">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<P class="p651 ft141"><SPAN class="ft8">4</SPAN><SPAN class="ft140">Anpassning av styrdokument efter en förändrad målgrupp</SPAN></P>
<P class="p652 ft31"><SPAN class="ft31">4.1</SPAN><SPAN class="ft57">Nya kursplaner för de obligatoriska skolformerna</SPAN></P>
<P class="p83 ft9">Det har skett stora förändringar i målgruppen för specialskolan. När det gäller elever som är döva eller hörselskadade har en stor del av eleverna i dag talad svenska som första språk. Från den 1 juli 2008 återetablerades riksskolorna Ekeskolan och Hällsboskolan och målgruppen utvidgades till att även omfatta elever med synskada och ytterligare funktionsnedsättning och elever med grav språkstörning. Skolverket har under år 2010 utarbetat nya kurs- planer för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och same- skolan. Kursplanerna ska tillämpas från höstterminen 2011.</P>
<P class="p415 ft9">Enligt direktiven ska utredningen bedöma i vilken utsträckning specialskolans styrdokument behöver anpassas för den nuvarande målgruppens behov.</P>
<P class="p58 ft9">Utredningen redovisar här Skolverkets arbete med utform- ningen av kursplanerna och diskuterar därefter om specialskolans styrdokument i form av kursplaner och i övrigt är tillräckligt anpassade efter den förändrade målgruppen.</P>
<P class="p393 ft13"><SPAN class="ft13">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft58">Elever som är döva eller hörselskadade</SPAN></P>
<P class="p72 ft9">Som nämnts ovan har allt fler elever som är döva eller hörsel- skadade talad svenska som första språk. I kursplanerna för special- skolan har hänsyn tagits till detta. Kursplanerna i teckenspråk och svenska ska följas parallellt och är formulerade så att de kan följas antingen som förstaspråk eller som andraspråk och målet om tvåspråkighet är mer tydligt än tidigare. I denna del anser utred- ningen att det inte finns behov av ytterligare översyn. Skolverket har utarbetat särskilda kursplaner i specialskolan som är anpassade</P>
<P class="p653 ft18">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330115x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Anpassning av styrdokument efter en förändrad målgrupp</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p604 ft9">för elever som är döva och hörselskadade i ämnena teckenspråk, svenska, engelska, moderna språk och rörelse och drama.</P>
<P class="p543 ft13"><SPAN class="ft13">4.1.2</SPAN><SPAN class="ft58">De nya elevgrupperna</SPAN></P>
<P class="p77 ft33">De nya elevgrupperna sedan den 1 juli 2008 är elever med synskada och ytterligare funktionsnedsättning och elever med grav språk- störning.</P>
<P class="p361 ft32">Elever med grav språkstörning</P>
<P class="p65 ft9">Elever med grav språkstörning tas emot vid Hällsboskolan som finns i Sigtuna och i Umeå. Eleverna följer grundskolans kurs- planer, men har möjlighet att även följa grundsärskolans kurs- planer. Eleverna läser inte ämnet teckenspråk. Skolans nuvarande elevgrupp har allt större behov av individuellt stöd jämfört med tidigare. Skolans elever har i dag en gravare språkstörning men också fler elever som, utöver sin språkstörning, även har en utvecklingsstörning eller andra ytterligare funktionsnedsättningar.<A href="#page_115"><SPAN class="ft59">1</SPAN></A></P>
<P class="p477 ft32">Elever med synskada och ytterligare funktionsnedsättning</P>
<P class="p65 ft9">Elever med synskada och ytterligare funktionsnedsättning tas emot vid Ekeskolan. Elevgruppen vid Ekeskolan har successivt föränd- rats under den senaste tioårsperioden. Elevernas funktionsned- sättningar har blivit allt mer komplexa och antalet elever med rörelsehinder har ökat. Likaså har antalet elever med utvecklings- störning ökat. Detta har medfört att antalet elever som följer grundskolans kursplan har minskat till att under läsåret 2010/11 omfatta fyra elever. Det innebär att resterande elever följer någon av grundsärskolans kursplaner. Merparten av dessa elever följer träningsskolans kursplan.<A href="#page_115"><SPAN class="ft59">2</SPAN></A></P>
<P class="p654 ft73"><SPAN class="ft60">1</SPAN><SPAN class="ft72">Specialpedagogiska skolmyndigheten, </SPAN>Kvalitetsredovisning <NOBR>2009-01-01–2009-12-31</NOBR> för Hällsboskolan.</P>
<P class="p420 ft71"><SPAN class="ft60">2</SPAN><SPAN class="ft63">Specialpedagogiska skolmyndigheten, </SPAN>Kvalitetsredovisning <NOBR>2009-01-01–2009-12-31</NOBR> för Ekeskolan <SPAN class="ft64">och samtal med rektorn vid Ekeskolan </SPAN><NOBR><SPAN class="ft64">2011-02-01.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p421 ft18">116</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330116x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td137"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td163"><P class="p19 ft23">Anpassning av styrdokument efter en förändrad målgrupp</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p369 ft32">Skolverkets arbete med att utforma de nya kursplanerna</P>
<P class="p380 ft9">För de nya elevgrupperna på Ekeskolan och Hällsboskolan finns det inte särskilda kursplaner. Eleverna följer som ovan beskrivs grundskolans eller grundsärskolans kursplaner.</P>
<P class="p58 ft9">Vid utformningen av de nya <SPAN class="ft26">kursplanerna för grundskolan </SPAN>har Skolverket strävat efter att i största möjliga mån undvika moment som skulle kunna medföra svårigheter för elever med olika typer av funktionsnedsättningar. Denna ambition beskrivs även tidigare av Skolverket i arbetet med att utarbeta kursplaner.</P>
<P class="p423 ft14">När kursplanerna utarbetades granskades målens och kriteriernas utformning särskilt med tanke på elever som har någon form av funktionsnedsättning. Det fanns en stark ambition att undvika formuleringar som uteslöt vissa elever från möjligheterna att klara kraven. Att helt undvika detta var dock inte möjligt. Kursplanerna skulle då ha blivit alltför utslätade och intetsägande. Förmågan att analysera bilder, tala, skriva och hantera redskap av olika slag behöver lyftas fram som värdefulla kvaliteter i kunnandet. <A href="#page_116"><SPAN class="ft76">3</SPAN></A></P>
<P class="p655 ft9">I en kursplan är det dock inte möjligt att ta hänsyn till alla funktionsnedsättningar som skilda elever kan ha. Det är exempelvis svårt att ta fram en kursplan i idrott och hälsa eller bild som fungerar för en elev utan funktionsnedsättning och även för en elev som är rullstolsburen eller för en elev med synskada.</P>
<P class="p58 ft9">Ett alternativ är att det utarbetas flera särskilda kursplaner som tar hänsyn till olika funktionsnedsättningar. En nackdel med detta är att det skulle leda till ett stort antal skilda kursplaner för samma ämne, vilka skulle bli svåra att vårda och uppdatera. Elevgruppen och dess specifika funktionsnedsättningar varierar över tid och även det talar emot ett sådant alternativ. Skolverket har framfört att det inte är lämpligt att utarbeta kursplaner för varje funktionsned- sättning på detta sätt.</P>
<P class="p633 ft13"><SPAN class="ft13">4.1.3</SPAN><SPAN class="ft58">Undantagsbestämmelsens användningsområde</SPAN></P>
<P class="p380 ft9">Undantagsbestämmelsen eller den s.k. pysparagrafen ger en möjlighet för läraren att ta hänsyn till en elevs funktionsnedsätt- ning i samband med betygssättningen. Genom att kompensera för elevernas funktionsnedsättning, med stöd i bland annat undantags- bestämmelsen, blir en rättvis och likvärdig bedömning möjlig.</P>
<P class="p656 ft71"><SPAN class="ft70">3 </SPAN><SPAN class="ft64">Skolverket (2009), </SPAN>Författningskommentarer för likvärdig bedömning och betygssättning, <SPAN class="ft64">s. 9.</SPAN></P>
<P class="p623 ft18">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330117x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Anpassning av styrdokument efter en förändrad målgrupp</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">Undantagsbestämmelsens tillämpning skiljer sig mellan elever i grundskolan och elever i specialskolan.</P>
<P class="p360 ft32">Lärares möjlighet att bortse från enstaka mål i grundskolan</P>
<P class="p77 ft9">Om det finns särskilda skäl kan läraren vid betygssättningen bortse från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs nio. Med <SPAN class="ft26">särskilda skäl </SPAN>avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.<A href="#page_117"><SPAN class="ft59">4</SPAN></A></P>
<P class="p66 ft9">Denna möjlighet ska tillämpas mycket restriktivt och i för- arbetena till nya skollagen understryks att särskilda skäl att bortse från enstaka delar av kunskapskrav bara finns när elevens funk- tionsnedsättning eller andra personliga förhållanden av permanent natur utgör ett <SPAN class="ft26">direkt hinder </SPAN>för eleven att nå ett visst kunskaps- krav. Detta innebär att det i princip ska vara omöjligt för eleven att nå kravet oavsett i vilka former och i vilken omfattning särskilt stöd ges. Om elevens svårigheter kan avhjälpas genom särskilt stöd är denna paragraf inte tillämplig. Syftet med bestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever som annars inte haft någon möjlighet att nå ett visst betyg. Bestämmelsen medger endast att man vid betygssättningen bortser från <SPAN class="ft26">enstaka delar </SPAN>av kunskaps- kraven. Den ger inte möjlighet att vid betygssättningen bortse från större delar av kunskapskraven.</P>
<P class="p42 ft32">Lärares möjlighet att bortse från enstaka mål i specialskolan</P>
<P class="p77 ft9">Undantagsbestämmelsen är utformad på i princip samma sätt i specialskolan som i grundskolan. Vid tillämpningen ska dock bort- ses från de funktionsnedsättningar som specialskolan är anpassad för och riktar sig till.<A href="#page_117"><SPAN class="ft59">5</SPAN></A></P>
<P class="p378 ft33">Denna begränsning för elever i specialskolan kan ställa till problem. Innan målgruppen utvidgades att avse elevgrupperna vid Ekeskolan och Hällsboskolan avsågs med särskilda skäl andra</P>
<P class="p657 ft74"><SPAN class="ft60">4</SPAN><SPAN class="ft72">10 kap. 21 § skollagen (2010:800) och prop. 2009/10:165 </SPAN><SPAN class="ft73">Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, </SPAN>s. 735.</P>
<P class="p420 ft64"><SPAN class="ft60">5</SPAN><SPAN class="ft63">12 kap. 21 § skollagen (2010:800), prop. 2009/10:165 </SPAN><SPAN class="ft71">Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, </SPAN>s. 766, jfr tidigare lydelse i 8 kap. 8 § tredje stycket specialskole- förordningen (1995:401) och i SFS 2007:55.</P>
<P class="p458 ft18">118</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330118x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td137"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td163"><P class="p19 ft23">Anpassning av styrdokument efter en förändrad målgrupp</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p505 ft9">funktionsnedsättningar än <SPAN class="ft26">dövhet eller hörselskada</SPAN>. När målgruppen utvidgades ändrades detta till att det med särskilda skäl avsågs <SPAN class="ft26">andra funktionsnedsättningar än de som var grund för mottagande i specialskolan.</SPAN></P>
<P class="p58 ft9">Det innebär att det inte får tas någon hänsyn till att en elev har en synskada, har ett rörelsehinder eller har en grav språkstörning och därför är direkt förhindrad att uppnå vissa kunskapskrav i grundskolans kursplaner. När en elev med grav språkstörning går i en grundskola får en lärare ta hänsyn till detta vid betygssättningen, men när eleven tas emot i specialskolan får inte längre en lärare ta sådana hänsyn vid betygssättningen.</P>
<P class="p633 ft31"><SPAN class="ft31">4.2</SPAN><SPAN class="ft57">Behov av ytterligare anpassning</SPAN></P>
<P class="p636 ft9"><SPAN class="ft32">Utredningens förslag: </SPAN>Om det finns särskilda skäl får en lärare i specialskolan vid betygssättningen bortse från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs nio. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning. Med funk- tionsnedsättning avses andra funktionsnedsättningar än dövhet eller hörselskada.</P>
<P class="p658 ft32">Kursplanerna kan inte anpassas mer</P>
<P class="p60 ft9">Utredningen kan utifrån ovanstående konstatera att elever som är döva eller hörselskadade har särskilda kursplaner som är anpassade för deras behov. För övriga elevgrupper i specialskolan finns inte särskilda kursplaner. Precis som det har framhållits av Skolverket ser utredningen att det inte är möjligt att ha kursplaner utformade för alla tänkbara funktionsnedsättningar.</P>
<P class="p82 ft32">Behov av ändring i undantagsbestämmelsen</P>
<P class="p60 ft9">Det är således inte möjligt att anpassa kursplanerna mer. Det finns dock behov av anpassning av regleringen för vissa elevgrupper <SPAN class="ft26">som följer grundskolans kursplaner</SPAN>. Denna anpassning bör kunna ske genom att undantagsbestämmelsen ändras till att inte undanta samtliga funktionsnedsättningar som varit grund till mottagande i specialskolan.</P>
<P class="p659 ft18">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330119x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Anpassning av styrdokument efter en förändrad målgrupp</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p634 ft26">Elever som är döva eller hörselskadade <SPAN class="ft9">har haft och har särskilda kursplaner med kunskapskrav som är speciellt anpassade efter deras funktionsnedsättning. Det är därför motiverat att en lärare vid betygssättningen inte får bortse från enstaka delar av kunskaps- kraven med hänvisning till elevens dövhet eller hörselskada.</SPAN></P>
<P class="p86 ft9">Däremot när det gäller specialskolans <SPAN class="ft26">övriga elevgrupper</SPAN><A href="#page_119"><SPAN class="ft142">6</SPAN></A><SPAN class="ft26">, </SPAN>som inte har särskilt utarbetade kursplaner som tar hänsyn till dess specifika funktionsnedsättning, är det motiverat att en lärare vid betygssättningen får bortse från enstaka delar av kunskapskraven som eleven ska nå.</P>
<P class="p395 ft9">Undervisningen i specialskolan ska vara anpassad för de elev- grupper som specialskolan är till för. Det kan dock oavsett anpass- ning vara omöjligt att undanröja alla hinder för att en elev med en viss funktionsnedsättning ska kunna uppnå uppställda kunskaps- krav. Utredningen vill särskilt påminna om att specialskolan har en långtgående skyldighet att individanpassa utbildningen för ele- verna. Viktigt är att läraren vid bedömning endast får bortse från sådana kriterier som är <SPAN class="ft26">omöjliga </SPAN>för eleven att uppnå, vilket innebär att innehållet i undantagsbestämmelsen endast får åberopas i sam- band med de kriterier som är direkt påverkade av elevens funktionsnedsättning.</P>
<P class="p660 ft64"><SPAN class="ft70">6 </SPAN>Här avses elever som är dövblinda eller annars är synskadade med ytterligare funktions- nedsättning och elever med grav språkstörning.</P>
<P class="p421 ft18">120</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330120x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft143">00</P>
<P class="p0 ft8">5 En nioårig specialskola</P>
<P class="p661 ft31"><SPAN class="ft31">5.1</SPAN><SPAN class="ft57">Skolplikt och rätt till utbildning</SPAN></P>
<P class="p371 ft9">Utredningen ska enligt direktiven bedöma i vilken utsträckning regleringen av specialskolan kan och bör anpassas till regleringen av grundskolan och grundsärskolan. Inledningsvis följer en beskriv- ning av de olika skolformerna med utgångspunkt i aktuell för- fattning och vad som särskilt gäller skolplikten.</P>
<P class="p57 ft9">I den obligatoriska utbildningen inom skolväsendet finns skol- formerna grundskola, grundsärskola och specialskola. Alla skol- former ska i så stor utsträckning som möjligt ha en gemensam reglering oavsett huvudman. Grundsärskolans och specialskolans utbildning ska så långt det är möjligt motsvara den utbildning som ges i grundskolan. Alla barn har rätt till en likvärdig utbildning inom skolväsendet oavsett skolform och var i landet den anordnas.<A href="#page_120"><SPAN class="ft59">1 </SPAN></A>Alla barn ska också ges bästa möjliga förutsättningar att utifrån sina behov och förutsättningar utvecklas så långt som möjligt i enlighet med utbildningens mål.</P>
<P class="p662 ft9">Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt<A href="#page_120"><SPAN class="ft59">2 </SPAN></A>vilken motsvaras av en rätt att kostnadsfritt erhålla grundläggande utbildning i allmän skola. Rätten till utbildning är en grundläggande fri- och rättighet som är skyddad av grundlag.<A href="#page_120"><SPAN class="ft59">3 </SPAN></A>Skolplikten inträder i regel den hösttermin det kalenderår då barnet fyller sju år.<A href="#page_120"><SPAN class="ft59">4</SPAN></A></P>
<P class="p663 ft62"><SPAN class="ft65">1</SPAN><SPAN class="ft66">1 kap. 9 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p426 ft62"><SPAN class="ft65">2</SPAN><SPAN class="ft66">Skolplikten regleras i 7 kap. skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p444 ft74"><SPAN class="ft65">3</SPAN><SPAN class="ft144">Rätten till utbildning är även skyddad i FN:s konvention om barnets rättigheter, FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.</SPAN></P>
<P class="p426 ft64"><SPAN class="ft65">4</SPAN><SPAN class="ft67">7 kap. 10 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p623 ft18">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330121x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">En nioårig specialskola</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p349 ft13"><SPAN class="ft13">5.1.1</SPAN><SPAN class="ft58">Grundskolan</SPAN></P>
<P class="p438 ft9">I första hand ska skolplikten fullgöras i grundskolan,<A href="#page_121"><SPAN class="ft59">5 </SPAN></A>om inte barnet tillhör grundsärskolans eller specialskolans målgrupp. Grundskolan ska ha nio årskurser med en garanterad under- visningstid om 6 665 timmar. I skollagen anges bland annat vilka ämnen som ska ingå i undervisningen. För varje ämne ska det finnas en kursplan.</P>
<P class="p664 ft13"><SPAN class="ft13">5.1.2</SPAN><SPAN class="ft58">Grundsärskolan</SPAN></P>
<P class="p438 ft9">Utbildningen i grundsärskolan<A href="#page_121"><SPAN class="ft59">6 </SPAN></A>ska ge elever med utvecklings- störning en utbildning som är anpassad till varje elevs förut- sättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Grundsärskolan har liksom grundskolan nio års- kurser och en garanterad undervisningstid om 6 665 timmar.</P>
<P class="p86 ft9">Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns träningsskola. Den är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. För varje ämne och ämnesområde ska det finnas en kursplan.</P>
<P class="p625 ft14">Grundsärskolan har tidigare haft tio årskurser varav den sista årskursen var frivillig. Timplanen var utlagd för en skolgång på tio år. En stor del av eleverna i särskolan slutade dock efter årskurs nio och tillgodogjorde sig inte hela den garanterade undervisningstiden. I den nya skollagen har därför undervisningstiden anpassats till grund- skolans. Timplanen var tidigare 7 400 timmar och har efter anpas- sningen minskats med 735 timmar. För att kompensera minskningen ges eleverna i grundsärskolan en garanterad undervisningstid om 800 timmar under två års förlängd skolgång. Det innebär att en elev i grundsärskolan kan erhålla utbildning i samma omfattning som tidigare.<A href="#page_121"><SPAN class="ft76">7</SPAN></A></P>
<P class="p665 ft62"><SPAN class="ft60">5</SPAN><SPAN class="ft61">Grundskolan regleras i 10 kap. skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p419 ft74"><SPAN class="ft60">6</SPAN><SPAN class="ft72">Grundsärskolan regleras i 11 kap. skollagen (2010:800), se även tidigare lydelse i 6 kap. 3 § skollagen (1985:1100). Enligt 7 kap. 5 § skollagen (2010:800) ska barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning tas emot i grundsärskolan.</SPAN></P>
<P class="p536 ft71"><SPAN class="ft60">7</SPAN><SPAN class="ft67">Prop. 2009/10:165 </SPAN>Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, <SPAN class="ft64">s. 338 och s. 705 och SOU 2002:121 </SPAN>Skollag för kvalitet och likvärdighet<SPAN class="ft64">, s. 432 f.</SPAN></P>
<P class="p421 ft18">122</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330122x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr14 td164"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p19 ft75">En nioårig specialskola</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p316 ft13"><SPAN class="ft13">5.1.3</SPAN><SPAN class="ft58">Specialskolan</SPAN></P>
<P class="p632 ft9">Utbildningen i specialskolan<A href="#page_122"><SPAN class="ft59">8 </SPAN></A>ska vara anpassad till varje elevs förutsättningar och ska så långt som det är möjligt motsvara den utbildning som ges i grundskolan och ska ligga till grund för fort- satt utbildning.</P>
<P class="p70 ft33">Specialskolan ska enligt skollagen ha tio årskurser med en garan- terad undervisningstid om 7 845 timmar.</P>
<P class="p188 ft9">Kursplaner som fastställts för grundskolan och grundsärskolan ska också tillämpas i specialskolan. Där dessa kursplaner inte kan användas får Skolverket fastställa särskilda kursplaner för special- skolan. Av skollagen framgår vilka ämnen som undervisningen i specialskolan ska omfatta. Ett ämne som i dag endast finns inom specialskolan är teckenspråk.</P>
<P class="p666 ft13"><SPAN class="ft13">5.1.4</SPAN><SPAN class="ft58">Särskilt om när skolplikten upphör samt rätten att därefter slutföra skolgången</SPAN></P>
<P class="p406 ft33">I skollagen regleras dels när skolplikten upphör, dels rätten till förlängd skolgång.</P>
<P class="p388 ft26">När skolplikten upphör</P>
<P class="p380 ft9">Utgångspunkten är att skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det nionde året eller, om eleven går i specialskolan, det tionde året efter det att eleven börjat fullgöra skolplikten.<A href="#page_122"><SPAN class="ft59">9 </SPAN></A>I den nya skollagen är inte skolplikten knuten till elevens ålder utan till antalet skolår. Det betonas i förarbetena att skolpliktens upp- hörande huvudsakligen bör knytas till elevernas uppnående av de kunskapskrav som finns för utbildningen.<A href="#page_122"><SPAN class="ft59">10</SPAN></A></P>
<P class="p408 ft9">För en elev som inte har gått ut högsta årskursen när skolplikten annars skulle ha upphört (dvs. efter nionde respektive tionde året efter det att eleven har börjat fullgöra skolplikten), <SPAN class="ft26">upphör skol- plikten i stället ett år senare</SPAN>, dock senast när eleven fyller 18 år. Med ”inte gått ut högsta årskursen” avses i detta sammanhang att eleven under sitt nionde skolår (eller tionde i specialskolan) <SPAN class="ft26">inte påbörjat</SPAN></P>
<P class="p667 ft74"><SPAN class="ft65">8</SPAN><SPAN class="ft79">Specialskolan regleras i 12 kap. och målgruppen formuleras i 7 kap. 6 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p425 ft62"><SPAN class="ft65">9</SPAN><SPAN class="ft66">7 kap. 12 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p409 ft71"><SPAN class="ft65">10</SPAN><SPAN class="ft67">Prop. 2009/10:165 </SPAN>Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, <SPAN class="ft64">s. 335 ff.</SPAN></P>
<P class="p623 ft18">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330123x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">En nioårig specialskola</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft9">den högsta årskursen. Det gäller elever som gått samma årskurs två gånger någon gång under grundskoletiden samt elever som kommit till Sverige sent under sin skolgång och därför placerats i en årskurs som inte motsvarar deras ålder. Förutsättningen för att skolplikten ska förlängas är att eleven inte nått de kunskapskrav som minst ska uppnås, när skolplikten normalt skulle ha upphört.<A href="#page_123"><SPAN class="ft59">11 </SPAN></A>Skälet till att införa en förlängd skolplikt är, enligt förarbetena, att markera vikten av att grundskolan fullföljer sitt uppdrag, innan eleven går vidare till nästa nivå – gymnasieskolan.</P>
<P class="p66 ft9">Om en elev <SPAN class="ft26">före </SPAN>den tidpunkt som skolplikten skulle ha upphört uppnår de kunskapskrav som minst ska uppnås för den skolform där eleven fullgör sin skolplikt, upphör skolplikten.<A href="#page_123"><SPAN class="ft59">12</SPAN></A></P>
<P class="p360 ft26">Förlängd skolgång</P>
<P class="p65 ft9">Enligt den nya skollagen har en elev i samtliga skolformer <SPAN class="ft26">rätt </SPAN>att <SPAN class="ft26">slutföra den högsta årskursen </SPAN>även om skolplikten upphör dess- förinnan. Med detta avses att en elev alltid ska ha en rätt att <SPAN class="ft26">gå </SPAN>årskurs nio (eller årskurs tio i specialskolan). Det innebär dock ingen rätt att få fullfölja sista årskursen med godkända betyg. Denna rätt blir aktuell bl.a. för elever som har fått sin skolplikt uppskjuten eller som har behövt fler år än normalt för att ta sig igenom utbildningen. Det finns inte någon begränsning av hur många läsår som ska kvarstå för att eleven ska ha rätt att slutföra den högsta årskursen.<A href="#page_123"><SPAN class="ft59">13</SPAN></A></P>
<P class="p395 ft9">En elev har också <SPAN class="ft26">rätt </SPAN>att <SPAN class="ft26">under ytterligare två år </SPAN>efter skol- pliktens upphörande slutföra sin utbildning <SPAN class="ft26">om </SPAN>eleven inte har nått upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås för respektive skolform. En elev i grundsärskolan har under denna tid rätt till minst 800 timmars undervisning utöver den garanterade under- visningstiden om eleven inte dessförinnan uppnått kunskapskraven.</P>
<P class="p668 ft9">I de tidigare bestämmelserna i 1985 års skollag<A href="#page_123"><SPAN class="ft59">14 </SPAN></A>fanns kravet att eleven skulle ha förmåga att fullfölja utbildningen under högst två år efter det att skolplikten upphört. Detta krav är numera borttaget</P>
<P class="p669 ft74"><SPAN class="ft65">11</SPAN><SPAN class="ft77">7 kap. 13 § skollagen (2010:800), se prop. 2009/10:165 </SPAN><SPAN class="ft73">Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, </SPAN>s. 337.</P>
<P class="p519 ft62"><SPAN class="ft65">12</SPAN><SPAN class="ft66">7 kap. 14 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p419 ft74"><SPAN class="ft65">13</SPAN><SPAN class="ft77">Bestämmelser om förlängd skolgång finns i 7 kap. 15 § skollagen (2010:800), se prop. 2009/10:165 </SPAN><SPAN class="ft73">Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, </SPAN>s. 704.</P>
<P class="p364 ft64"><SPAN class="ft65">14</SPAN><SPAN class="ft67">Jfr 4 kap. 10 § och 7 kap. 6 § skollagen (1985:1100).</SPAN></P>
<P class="p403 ft18">124</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<P class="p0 ft19">SOU 2011:30 En nioårig specialskola</P>
<P class="p505 ft9">i den nya skollagen, vilket innebär att <SPAN class="ft26">alla elever som inte har uppnått målen har en absolut rätt till förlängd skolgång.</SPAN></P>
<P class="p298 ft9">Frågan om skolpliktens upphörande eller förlängning samt frågan om rätten att slutföra skolgången prövas av hemkommunen och för en elev i specialskolan av Specialpedagogiska skolmyndig- heten.</P>
<P class="p670 ft13"><SPAN class="ft13">5.1.5</SPAN><SPAN class="ft58">Skillnader mellan skolformerna som är relaterade till skolplikten</SPAN></P>
<P class="p380 ft9">Det finns ett antal skillnader mellan skolformerna som är direkt relaterade till skolplikten. Kursplaner och timplaner är fördelade efter det antal år under vilka skolplikten gäller. Därmed uppstår skillnader bland annat då det gäller årskurs för när de nationella ämnesproven ska användas, när kunskapskraven ska uppnås och betygssättningen.</P>
<P class="p139 ft26">Den garanterade undervisningstiden</P>
<P class="p83 ft9">Den <SPAN class="ft26">garanterade undervisningstiden </SPAN>är i grundskolan och grund- särskolan 6 665 timmar och i specialskolan 7 845 timmar. I de olika skolformerna skiljer sig antalet undervisningstimmar för varje ämne (se tabell 5.1).</P>
<P class="p671 ft18">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<P class="p0 ft19">En nioårig specialskola SOU 2011:30</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr16 td45"><P class="p672 ft90">Tabell 5.1</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr16 td101"><P class="p673 ft91">Jämförelse mellan grund- och specialskolans timplaner</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td165"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td166"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td167"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td168"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td45"><P class="p672 ft90">Ämne</P></TD>
<TD class="tr9 td169"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr9 td90"><P class="p674 ft91">Antal timmar</P></TD>
<TD class="tr9 td89"><P class="p449 ft90">Antal timmar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td169"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td90"><P class="p674 ft93">under 9 år för</P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p449 ft90">under 10 år för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td169"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td90"><P class="p674 ft91">grundskolan</P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p449 ft90">specialskolan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td165"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td166"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td167"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td168"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td45"><P class="p672 ft90">Bild</P></TD>
<TD class="tr36 td169"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td90"><P class="p674 ft90">230</P></TD>
<TD class="tr36 td89"><P class="p449 ft90">250</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td170"><P class="p672 ft90">Hem- och konsumentkunskap</P></TD>
<TD class="tr4 td90"><P class="p674 ft90">118</P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p449 ft90">130</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p672 ft91">Idrott och hälsa</P></TD>
<TD class="tr5 td169"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td90"><P class="p674 ft90">500</P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p449 ft90">540</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p672 ft90">Musik</P></TD>
<TD class="tr5 td169"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td90"><P class="p674 ft90">230</P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p449 ft90">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td170"><P class="p672 ft90">Rörelse och drama</P></TD>
<TD class="tr4 td90"><P class="p674 ft90">-</P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p449 ft90">245</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p672 ft90">Slöjd</P></TD>
<TD class="tr5 td169"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td90"><P class="p674 ft90">330</P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p449 ft90">350</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p672 ft90">Svenska</P></TD>
<TD class="tr5 td169"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td90"><P class="p674 ft90">1490</P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p449 ft90">1560</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p672 ft90">Teckenspråk</P></TD>
<TD class="tr4 td169"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td90"><P class="p674 ft90">-</P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p449 ft90">725</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p672 ft90">Engelska</P></TD>
<TD class="tr5 td169"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td90"><P class="p674 ft90">480</P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p449 ft90">515</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p672 ft90">Matematik</P></TD>
<TD class="tr5 td169"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td90"><P class="p674 ft90">900</P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p449 ft90">1 040</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td170"><P class="p672 ft90">Geografi, Historia, Religionskunskap,</P></TD>
<TD class="tr4 td90"><P class="p674 ft90">885</P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p449 ft90">940</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td170"><P class="p672 ft96">Samhällskunskap (sammanlagt)</P></TD>
<TD class="tr14 td90"><P class="p19 ft95"> </P></TD>
<TD class="tr14 td89"><P class="p19 ft95"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td170"><P class="p672 ft90">Biologi, Fysik, Kemi, Teknik</P></TD>
<TD class="tr4 td90"><P class="p674 ft90">800</P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p449 ft90">850</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p672 ft91">(sammanlagt)</P></TD>
<TD class="tr5 td169"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td90"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p672 ft90">Språkval</P></TD>
<TD class="tr5 td169"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td90"><P class="p674 ft90">320</P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p449 ft90">320</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p672 ft90">Elevens val</P></TD>
<TD class="tr4 td169"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td90"><P class="p674 ft90">382</P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p449 ft90">380</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td170"><P class="p672 ft90">Totalt garanterad undervisningstid</P></TD>
<TD class="tr5 td90"><P class="p674 ft90">6 665</P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p449 ft90">7 845</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td170"><P class="p672 ft90">Därav skolans val</P></TD>
<TD class="tr5 td90"><P class="p674 ft90">600</P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p449 ft90">600</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td165"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td166"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td167"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td168"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p360 ft26">De nationella ämnesproven</P>
<P class="p65 ft9">De <SPAN class="ft26">nationella ämnesproven </SPAN>ska bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i ämnen i olika årskurser. I grundskolan ska ämnesprov användas i matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 3, 6, och 9, i ämnet engelska i årskurs 6 och 9 och i biologi, fysik eller kemi i årskurs 9. I special- skolan ska ämnesproven användas i ämnena matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 4, 7 och 10, i engelska i årskurs 7 och 10 och biologi, fysik eller kemi i årskurs 10.</P>
<P class="p675 ft18">126</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330126x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr14 td164"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p19 ft75">En nioårig specialskola</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p369 ft26">Kunskapskraven</P>
<P class="p60 ft9">I grundskolans kursplaner anges de <SPAN class="ft26">kunskapskrav </SPAN>som ska finnas för de skilda ämnena i olika årskurser. Detsamma gäller för special- skolans kunskapskrav. Det som skiljer är i vilken årskurs som kunskapskraven ska uppnås.</P>
<P class="p386 ft26">Betygssättningen</P>
<P class="p676 ft9">När det gäller <SPAN class="ft26">betyg </SPAN>ska de sättas i olika årskurser i de skilda skolformerna.<A href="#page_126"><SPAN class="ft59">15 </SPAN></A>I december 2010 beslutade riksdagen om att betyg ska sättas vid varje terminsslut i alla ämnen utom språkval. Detta gäller från och med höstterminen i årskurs 6 i grundskolan, grund- särskolan (när betyg sätts) och sameskolan samt från och med höstterminen i årskurs 7 i specialskolan. I ämnet språkval ska betyg sättas från och med höstterminen i årskurs 7 i grundskolan och från och med höstterminen i årskurs 8 i specialskolan. Rektorn får besluta om att det ska sättas ett sammanfattande betyg för samhällsorienterande respektive naturorienterande ämnen i årskurs 6 i grundskolan och sameskolan samt i årskurs 7 i specialskolan.</P>
<P class="p73 ft33">De nya bestämmelserna om betygssättning träder i kraft den 1 juli 2011 och ska tillämpas första gången på utbildning från och med höstterminen 2012.<A href="#page_126"><SPAN class="ft125">16</SPAN></A></P>
<P class="p43 ft31"><SPAN class="ft31">5.2</SPAN><SPAN class="ft57">En tioårig eller nioårig specialskola</SPAN></P>
<P class="p636 ft9"><SPAN class="ft32">Utredningens förslag: </SPAN>Specialskolan ska ha nio årskurser med en total undervisningstid om minst 6 665 timmar. Skolplikten för en elev i specialskolan ska upphöra efter det nionde året efter det att eleven börjat fullgöra skolplikten.</P>
<P class="p677 ft9">En av utredningens principiella utgångspunkter är att varje barn ska ha rätt till en likvärdig och god utbildning. Det är självklart också utgångspunkten när det gäller frågan om specialskolan ska vara fortsatt tioårig eller om specialskolan, likt övriga skolformer, ska</P>
<P class="p678 ft62"><SPAN class="ft65">15</SPAN><SPAN class="ft66">Enligt ny lydelse i SFS 2010:2022; 10 kap. 15 – 19 §§, 11 kap. 19 och 22 §§ och 12 kap. 15 –</SPAN></P>
<P class="p426 ft62"><SPAN class="ft116">19</SPAN><SPAN class="ft66">§§ skollagen (2010:800), se prop. 2009/10:219 </SPAN><SPAN class="ft78">Betyg från årskurs 6 i grundskolan.</SPAN></P>
<P class="p436 ft64"><SPAN class="ft65">16</SPAN><SPAN class="ft145">I utredningens författningsförslag föreslås ändringar i grundförfattningen eftersom utred- ningens föreslagna ändringar ska träda i kraft senare än den beslutade ändringen i SFS 2010:2022.</SPAN></P>
<P class="p679 ft18">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330127x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">En nioårig specialskola</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft9">vara nioårig. Här nedan redovisas argumenten för såväl en nioårig som en tioårig specialskola. Därefter redogör utredningen för motiven för förslaget om en nioårig specialskola.</P>
<P class="p543 ft13"><SPAN class="ft13">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft58">Argument för en fortsatt tioårig specialskola</SPAN></P>
<P class="p65 ft9">Utredningen redovisar här olika argument som har förts fram för att specialskolan fortsatt ska vara tio år.</P>
<P class="p360 ft26">Motiven för en tioårig skolplikt från år 1950 och fram till i dag</P>
<P class="p65 ft9">Motiven för en tioårig skolplikt har varierat sedan införandet på <NOBR>1950-talet.</NOBR> Både undervisningsmetoder i specialskolan och motiven för en tioårig skolplikt har sedan dess varierat.<A href="#page_127"><SPAN class="ft59">17 </SPAN></A>Motivet vid införandet av det extra året var att döva elever behövde mer tid för att lära sig talad svenska. Den dåvarande skolideologin för döva var den orala metoden. Under <NOBR>1970-talet</NOBR> ändrades undervisningens inriktning för döva från den orala metoden till total kom- munikation. Den senare metoden innebar att undervisningen bedrevs med tal och tecken som simultant stöd. Det tionde skol- året kvarstod även under denna period. Skolplikten var fortsatt tioårig även under 1980- och <NOBR>1990-talen</NOBR> då svenskt teckenspråk fick en betydande ställning i specialskolan, vilket också åter- speglades i styrdokumenten. Motiven som i dag förs fram för ett tionde skolår är att elever i specialskolan läser ett extra språk, teckenspråk och att de ska utveckla en tvåspråkighet.</P>
<P class="p42 ft26">Eleverna läser ett extra ämne – teckenspråk</P>
<P class="p65 ft9">Specialskolans mål för elever vid regionskolorna och till viss del riksskolan Åsbackaskolan<A href="#page_127"><SPAN class="ft59">18 </SPAN></A>är att de ska utveckla en tvåspråkighet i svenska och teckenspråk. De flesta eleverna vid regionskolorna följer grundskolans kursplaner och kravnivåer. I vissa ämnen finns särskilda kursplaner för specialskolan där kravnivåerna är anpassade efter elevernas funktionsnedsättning. Härutöver har specialskolan</P>
<P class="p617 ft74"><SPAN class="ft65">17</SPAN><NOBR><SPAN class="ft79">Bagga-Gupta,</SPAN></NOBR> S. (2007), Aspects of Diversity, Inclusion and Democracy Within Education and Research, <SPAN class="ft73">Scandinavian Journal of Educational Research</SPAN>, Vol. 51, No. 1, February 2007, s. 11.</P>
<P class="p680 ft64"><SPAN class="ft65">18</SPAN><SPAN class="ft67">Ämnet teckenspråk är till för elever som är döva eller hörselskadade och vissa elever med grav språkstörning som har behov av teckenspråk.</SPAN></P>
<P class="p421 ft18">128</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330128x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr14 td164"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p19 ft75">En nioårig specialskola</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft9">kursplaner i ytterligare ett ämne – teckenspråk. Timplanen för ämnet är 725 timmar och undervisningstiden motsvarar i princip ett läsår.</P>
<P class="p593 ft9">Specialpedagogiska skolmyndigheten uttalar att det skulle vara svårt för eleverna att hinna läsa ämnet inom en nioårig skolplikt och att det kan upplevas som diskriminerande om eleverna måste läsa ämnet teckenspråk utöver den garanterade undervisningstiden. Att förlägga ämnet teckenspråk inom skolans val anses inte vara en lösning utifrån ämnets karaktär och de krav som ställs inom både teckenspråk och andra ämnen. Att använda elevens val för att få loss undervisningstid för teckenspråk inom ramen för de 6 665 timmarna ses inte som en likvärdig lösning.</P>
<P class="p82 ft26">Komplex funktionsnedsättning</P>
<P class="p371 ft9">Utöver regionskolorna och riksskolan Åsbackaskolan finns även riksskolorna Ekeskolan och Hällsboskolan. Målgruppen för Ekeskolan är elever med synskada och ytterligare funktions- nedsättning och målgruppen för Hällsboskolan är elever med grav språkstörning. Eleverna vid dessa skolor läser inte ämnet tecken- språk.</P>
<P class="p681 ft9">På Ekeskolan följer den största delen av eleverna grund- särskolans kursplaner.<A href="#page_128"><SPAN class="ft59">19 </SPAN></A>Det har inte från Specialpedagogiska skol- myndigheten framkommit något motiv till varför Ekeskolan ska vara tioårig annat än att situationen för eleverna är komplex.</P>
<P class="p59 ft26">Behov av mer tid för inlärning</P>
<P class="p60 ft9">Rektorn vid Hällsboskolan uttalar att elever med grav språk- störning troligtvis behöver tio års undervisning i specialskolan, eftersom eleverna behöver mer tid för sin inlärning jämfört med elever som följer en typisk språkutveckling.<A href="#page_128"><SPAN class="ft59">20 </SPAN></A>Av Hällsboskolans kvalitetsredovisning<A href="#page_128"><SPAN class="ft59">21 </SPAN></A>framgår att få elever når de nationella målen. Det anges att elever med grav språkstörning har svårt att nå målen i kärnämnena och även i flera andra teoretiska ämnen. En orsak till</P>
<P class="p667 ft74"><SPAN class="ft70">19 </SPAN>En majoritet av dessa eleverna följer träningsskolans kursplaner och enstaka elever (4 elever under läsåret 2010/11) följer grundskolans kursplaner.</P>
<P class="p425 ft62"><SPAN class="ft65">20</SPAN><SPAN class="ft66">Uppgift från Hällsboskolan </SPAN><NOBR>2010-08-23.</NOBR></P>
<P class="p533 ft71"><SPAN class="ft65">21</SPAN><SPAN class="ft146">Specialpedagogiska skolmyndigheten, </SPAN>Kvalitetsredovisning <NOBR>2009-01-01</NOBR> – <NOBR>2009-12-31</NOBR> för Hällsboskolan<SPAN class="ft64">.</SPAN></P>
<P class="p603 ft18">129</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330129x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">En nioårig specialskola</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft9">detta är elevernas förmåga att ta in texter (via läsning, lyssning, med bilder, m.m.), att komma ihåg och att kunna tolka. Flera elever har även koncentrationssvårigheter. Det uttalas vidare att trots individualisering och anpassningar i lärandemiljön är graden av måluppfyllelse inte tillräcklig. Detta innebär att skolan måste fortsätta att vidareutveckla lärandemiljö och lärarkompetens.</P>
<P class="p64 ft26">Specialskolans bristande måluppfyllelse</P>
<P class="p87 ft9">Elever som är döva eller hörselskadade har i specialskolan en mycket lägre måluppfyllelse än elever i de övriga skolformerna. Det framgår bland annat av en rapport från Specialpedagogiska skol- myndigheten.<A href="#page_129"><SPAN class="ft59">22 </SPAN></A>Till detta ges flera olika förklaringar. Bland annat uppges att specialskolan har en ökande andel elever med grav hörselskada och dövhet, det finns en hög andel elever med ytter- ligare funktionsnedsättningar och tilläggssvårigheter, de har en större andel av elever som är födda i annat land och en högre grad av individuell anpassning av undervisningen.</P>
<P class="p66 ft9">Det uttalas att en förändring av skolplikten i specialskolan skulle innebära att eleverna förväntas lära sig samma saker som i nuläget men på ett år kortare tid, om inte den garanterade undervisningstiden utökas.<A href="#page_129"><SPAN class="ft59">23</SPAN></A></P>
<P class="p64 ft26">Eleverna kan sluta efter nio år om de då uppnått kunskapskraven</P>
<P class="p65 ft9">I propositionen till den nya skollagen motiverar regeringen att specialskolan ska vara fortsatt tioårig med utgångspunkt i Skollags- kommitténs<A href="#page_129"><SPAN class="ft59">24 </SPAN></A>resonemang; elevens skolplikt upphör vid utgången av vårterminen det kalenderår då eleven fyller 17 år, dvs. ett år senare än för elever i grundskolan. I och med att en elev i special- skolan liksom i grundskolan, har rätt att avsluta sin skolgång innan skolplikten upphör, förutsatt att eleven uppnått kunskapskraven,</P>
<P class="p682 ft74"><SPAN class="ft65">22</SPAN><SPAN class="ft77">Specialpedagogiska skolmyndigheten (2008), </SPAN><SPAN class="ft73">Måluppfyllelse för döva och hörselskadade i skolan, </SPAN>se även avsnitt 2.1.5.</P>
<P class="p519 ft62"><SPAN class="ft65">23</SPAN><SPAN class="ft66">Seminarium om skolplikten i specialskolan </SPAN><NOBR>2010-12-01.</NOBR></P>
<P class="p536 ft64"><SPAN class="ft65">24</SPAN><SPAN class="ft67">Se SOU 2002:121 </SPAN><SPAN class="ft71">Skollag för kvalitet och likvärdighet, </SPAN>s. 436 ff och s. 633. Förslaget lämna- des av kommittén i december 2002 och målgruppen omfattade vid denna tidpunkt endast barn som är dövblinda och barn som är döva eller hörselskadade.</P>
<P class="p458 ft18">130</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr14 td164"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p19 ft75">En nioårig specialskola</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p505 ft9">kan elevens önskemål att gå i skolan under nio år i stället för tio anses vara tillgodosett.<A href="#page_130"><SPAN class="ft59">25</SPAN></A></P>
<P class="p683 ft9">Specialpedagogiska skolmyndigheten<A href="#page_130"><SPAN class="ft59">26 </SPAN></A>föreslår att man öppnar upp möjligheten för eleverna att avsluta specialskolan efter nio år om kunskapskraven är uppnådda. Möjligheten att på så sätt individanpassa undervisningen finns redan i dag.</P>
<P class="p59 ft26">Olika skolplikt är inte hinder för samverkan</P>
<P class="p372 ft9">Enligt Specialpedagogiska skolmyndigheten påverkas inte möjlig- heten till samverkan mellan skolformer av olika skolplikt. Exempel- vis kan en deltidselev från grundskolan placeras in i en grupp som passar eleven och då saknar det betydelse i vilken årskurs eleven går i sin hemskola.</P>
<P class="p393 ft13"><SPAN class="ft13">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft58">Argument för en nioårig specialskola</SPAN></P>
<P class="p380 ft33">Här redogör utredningen för de argument som motiverar att spe- cialskolan bör vara nioårig.</P>
<P class="p388 ft26">Målgruppen har genomgått en förändring</P>
<P class="p83 ft9">Målgruppen vid regionskolorna har under ett flertal år genomgått en förändring. Specialskolan för elever som är döva eller hörsel- skadade är i praktiken inte längre en skolform enbart för elever som inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan. Eleverna tas emot för att de har önskemål om och bedöms ha ett behov av en tvåspråkig undervisning i teckenspråk och svenska, trots att de <SPAN class="ft26">kan </SPAN>gå i grundskolan eller grundsärskolan. Regionskolorna har utveck- lats till ett alternativ som elever och vårdnadshavare ofta väljer i konkurrens med kommunala eller fristående alternativ. Hur mot- tagande i specialskolan sker i praktiken skiljer sig således mycket från hur mottagande i specialskolan formuleras i skollagen. Enligt skollagens formulering skulle inte dessa elever tas emot i specialskolan eftersom de <SPAN class="ft26">faktiskt kan </SPAN>gå i grundskolan. Utred- ningen anser dock att eleverna och deras vårdnadshavare ska ges</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr36 td113"><P class="p19 ft65">25</P></TD>
<TD class="tr36 td171"><P class="p22 ft71"><SPAN class="ft64">Prop. 2009/10:165 </SPAN>Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, <SPAN class="ft64">s. 395 och</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr32 td6"><P class="p19 ft74">s. 703 f.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td113"><P class="p19 ft65">26</P></TD>
<TD class="tr27 td171"><P class="p684 ft116">Seminarium om skolplikten i specialskolan <NOBR>2010-12-01.</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td113"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr37 td171"><P class="p22 ft18">131</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330131x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">En nioårig specialskola</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">valfriheten att söka sig till specialskolan för att utveckla tvåspråkighet eller gå kvar i hemkommunens skola om det skulle passa dem bättre.<A href="#page_131"><SPAN class="ft59">27 </SPAN></A>I linje med detta är det rimligt att under- visningen i specialskolan i grunden läggs upp för nio årskurser. Eleverna ges då ett mer likvärdigt val.</P>
<P class="p685 ft9">När riksskolorna Ekeskolan och Hällsboskolan återetablerades i juli 2008 utvidgades målgruppen till att även avse elever med synskada med ytterligare funktionsnedsättning och elever med grav språkstörning. Dessa elever har delvis andra behov än de elever som undervisas vid regionskolorna och vid riksskolan Åsbackaskolan. När Skollagskommittén<A href="#page_131"><SPAN class="ft59">28 </SPAN></A>diskuterade specialskolans tioåriga skolplikt rörde denna diskussion ämnet teckenspråk eftersom Ekeskolan och Hällsboskolan var nedlagda.</P>
<P class="p66 ft9">De nya elevgrupperna som har tillkommit genom återetable- ringen av dessa skolor, läser inte teckenspråk och har inte heller som mål att utveckla tvåspråkighet. En tioårig skolplikt med hänvisning till detta är således inte relevant för dessa elevgrupper.</P>
<P class="p594 ft9">Synskadades riksförbund uttalar,<A href="#page_131"><SPAN class="ft59">29 </SPAN></A>med Ekeskolans målgrupp<A href="#page_131"><SPAN class="ft59">30 </SPAN></A>som utgångspunkt, att specialskolan också ska vara nioårig för att eftersträva att de olika skolformerna blir så lika som möjligt. De flesta elever vid Ekeskolan följer grundsärskolans kursplaner och den skolformen blir nu nio år med möjlighet till ytterligare tid vid behov.</P>
<P class="p686 ft9">Hällsboskolans elever<A href="#page_131"><SPAN class="ft59">31 </SPAN></A>går integrerade i en grundskola i Sigtuna och i Umeå. Hällsboskolan har som yttersta mål att eleverna ska kunna återgå till grundskolan i sin hemkommun. Detta talar, enligt utredningen, för att eleverna i likhet med sina klasskamrater bör ha en nioårig skolplikt.</P>
<P class="p687 ft26">En timplan fördelad på nio år ger ökade möjligheter att sluta efter årskurs nio</P>
<P class="p65 ft9">Om skolplikten i specialskolan är nioårig är också undervisningen anpassad och planerad efter att målen ska uppnås under nio års- kurser. Då skulle rimligtvis fler elever än i dag uppnå målen inom nio år. Utredningen anser att de elever som egentligen kan gå i en</P>
<P class="p628 ft62"><SPAN class="ft65">27</SPAN><SPAN class="ft66">Utredningen föreslår en ny formulering av målgruppen, se kapitel 3.</SPAN></P>
<P class="p365 ft62"><SPAN class="ft65">28</SPAN><SPAN class="ft66">Skollagskommittén redovisade sina förslag år 2002.</SPAN></P>
<P class="p365 ft74"><SPAN class="ft65">29</SPAN><SPAN class="ft79">Mail från Synskadades riksförbund </SPAN><NOBR>2010-12-20.</NOBR></P>
<P class="p365 ft74"><SPAN class="ft65">30</SPAN><SPAN class="ft79">Elever som är synskadade med ytterligare funktionsnedsättning.</SPAN></P>
<P class="p365 ft64"><SPAN class="ft65">31</SPAN><SPAN class="ft67">Elever med grav språkstörning.</SPAN></P>
<P class="p403 ft18">132</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330132x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr14 td164"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p19 ft75">En nioårig specialskola</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft9">grundskola, men som söker den speciella tvåspråkiga miljön i specialskolan, då skulle ges en mer rimlig möjlighet att klara skolgången inom nio år.</P>
<P class="p188 ft9">I specialskolan har cirka 40 procent av eleverna någon form av ytterligare funktionsnedsättning, vilket samtidigt innebär att 60 procent av eleverna inte har det. Utredningen bedömer att fler elever i specialskolan skulle, med de anpassade kursplaner som specialskolan har, uppnå målen efter nio år. Detta förutsätter dock att timplanen i specialskolan är fördelad på nio år. Det torde krävas extremt mycket av en elev i specialskolan för att eleven ska kunna uppnå de fastställda kunskapskraven i samtliga ämnen i årskurs nio om timplanen är utlagd på tio år.<A href="#page_132"><SPAN class="ft59">32</SPAN></A></P>
<P class="p601 ft9">Av Skolinspektionens skolbeslut<A href="#page_132"><SPAN class="ft59">33 </SPAN></A>framgår, som nämns nedan, att duktiga elever i specialskolan inte följs upp och ges möjlighet att utvecklas vidare och att studietakten anses vara för låg.</P>
<P class="p59 ft26">Låga förväntningar hämmar studietakten och måluppfyllelsen</P>
<P class="p676 ft9">Från de berörda intresseorganisationerna<A href="#page_132"><SPAN class="ft59">34 </SPAN></A>har det framkommit att förväntningarna på specialskolans elever är för låga. Förvänt- ningarna måste höjas så att de motsvarar de kunskapskrav som anges i kursplanerna. Enligt intresseorganisationerna upplever ele- verna i specialskolan att studietakten är långsam och att skolan inte tror på deras förmåga att lära. Intresseorganisationerna anser att det är viktigt att eleverna i specialskolan har lika rätt till samma skolsystem och utbildning som andra elever.</P>
<P class="p601 ft9">Skolinspektionen har i skolbeslut<A href="#page_132"><SPAN class="ft59">35 </SPAN></A>kritiserat specialskolan. Av skolbeslutet framgår att eleverna inte upplever alla delar av undervisningen som stimulerande och att skolan inte har höga och tydliggjorda förväntningar på elevernas förmåga. Såväl föräldrar som lärare uttrycker i intervjuer tvivel på att de yngre eleverna utmanas i tillräcklig grad. Det framgår att skolan inte alltid vid</P>
<P class="p688 ft74"><SPAN class="ft65">32</SPAN><SPAN class="ft77">Enligt uppgift från Specialpedagogiska skolmyndigheten har 24 elever vid regionskolorna slutat efter nio år med fullständiga betyg (läsåret 2005/06 – läsåret 2009/10). En av eleverna saknade betyg i ett ämne.</SPAN></P>
<P class="p689 ft74"><SPAN class="ft65">33</SPAN><SPAN class="ft147">Skolinspektionen (2011), </SPAN><SPAN class="ft73">Riktad tillsyn av specialskolan. </SPAN>Se mer om Skolinspektionens riktade tillsyn av specialskolorna under <NOBR>2010–2011</NOBR> i avsnitt 2.1.6.</P>
<P class="p425 ft62"><SPAN class="ft65">34</SPAN><SPAN class="ft66">Framkom bland annat vid seminarium om skolplikten i specialskolan </SPAN><NOBR>2010-12-01.</NOBR></P>
<P class="p690 ft64"><SPAN class="ft65">35</SPAN><SPAN class="ft148">Skolbeslut för specialskola efter tillsyn av regionskolan Birgittaskolan inom Special- pedagogiska skolmyndigheten, dnr </SPAN><NOBR>40-2010:406.</NOBR> Det finns fler skolbeslut från Skolinspek- tionens tillsyn med likartat innehåll för de övriga specialskolorna, se avsnitt 2.1.6.</P>
<P class="p679 ft18">133</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330133x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">En nioårig specialskola</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p604 ft9">bedömning och betygssättning utgår från de nationella målen och från betygskriterierna.</P>
<P class="p605 ft14">I intervjuerna med elever framkommer exempel på att elever som blir klara med sina uppgifter passivt måste vänta på att hela gruppen blir klar. Lärare bekräftar i intervjun att de elever som nått längst inte alltid ges nya utmaningar som skulle ge dem möjlighet att utvecklas vidare. Rektorn kan samtidigt ge exempel på att två elever nått alla mål redan i slutet av skolår nio och då kunnat gå vidare till gymnasiet.<A href="#page_133"><SPAN class="ft76">36</SPAN></A></P>
<P class="p691 ft9">Vid ett seminarium har det från Skolinspektionen framförts<A href="#page_133"><SPAN class="ft59">37 </SPAN></A>att om kunskapskraven i realiteten höjs och om tydliga förväntningar finns på elevernas förmåga skulle många elever klara av att nå målen inom nio år.</P>
<P class="p86 ft9">Synpunkter på den tioåriga skolplikten har även tidigare förts fram i en studie om döva elevers måluppfyllelse.<A href="#page_133"><SPAN class="ft59">38 </SPAN></A>Studien pekar bland annat på skillnaden mellan de regionala specialskolorna som omfattar tio år och de kommunala skolorna för döva och elever med hörselskada som omfattar nio år. Enligt studien förefaller det vara oklart hur ett extra år gagnar samtliga elever i specialskolan, särskilt med hänsyn till den stora spridning som finns i klasser. I studien reflekterades också över lärarnas förväntningar på eleverna.</P>
<P class="p692 ft14">Utöver detta kan man i sammanhanget ställa några, i mitt tycke, mer bekymmersamma frågor. Det finns, som antytts tidigare, kanske en accepterad och <NOBR>icke-problematiserande</NOBR> attityd, där tempot i ”döv” klasserna kanske är långsammare än t.ex. i ”hörsel” klasserna. Det finns också tecken på att lärarna ”sänker ribban och skjuter problemet framför sig”.<A href="#page_133"><SPAN class="ft76">39</SPAN></A></P>
<P class="p553 ft26">Motverka onödig diskriminering</P>
<P class="p65 ft9">Det upplevs från vissa håll som diskriminerande att specialskolan är tio år och inte likt grundskolan och grundsärskolan är nio år. De berörda intresseorganisationerna uttalar samstämmigt att alla skolformer bör ha lika skolplikt med möjlighet till förlängning vid behov.</P>
<P class="p693 ft74"><SPAN class="ft70">36 </SPAN>Skolbeslut för specialskola efter tillsyn av regionskolan Birgittaskolan inom Special- pedagogiska skolmyndigheten, dnr <NOBR>40-2010:406.</NOBR></P>
<P class="p519 ft62"><SPAN class="ft65">37</SPAN><SPAN class="ft66">Seminarium om skolplikten i specialskolan </SPAN><NOBR>2010-12-01.</NOBR></P>
<P class="p694 ft150"><SPAN class="ft65">38</SPAN><SPAN class="ft149">Skolverket (2002), </SPAN>Vardagskommunikation, lärande och måluppfyllelse i tvåspråkiga regio- nala specialskolor. <SPAN class="ft116">Sangeeta </SPAN><NOBR><SPAN class="ft116">Bagga-Gupta,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft116"> professor i pedagogik, har genomfört studien.</SPAN></P>
<P class="p536 ft71"><SPAN class="ft65">39</SPAN><SPAN class="ft145">Skolverket (2002), </SPAN>Vardagskommunikation, lärande och måluppfyllelse i tvåspråkiga regio- nala specialskolor, <SPAN class="ft64">s. 39 f.</SPAN></P>
<P class="p421 ft18">134</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330134x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr14 td164"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p19 ft75">En nioårig specialskola</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p695 ft9">Flera remissinstanser<A href="#page_134"><SPAN class="ft59">40 </SPAN></A>avstyrkte regeringens förslag om fortsatt tioårig skolplikt i specialskolan. Bland andra påpekar Barnombuds- mannen att skolplikten bör upphöra vid samma ålder för alla elever för att undvika diskriminering enligt artikel 2 i barnkonventionen.<A href="#page_134"><SPAN class="ft59">41 </SPAN></A>Handikappförbunden anser att alla elever ska ha samma skolplikt och samma möjlighet till förlängning i särskilda fall. Att elever behöver extra skolgång för att uppnå målen och kan behöva extra tid för att tillgodogöra sig utbildningen kan inte motivera en längre skolplikt i specialskolan.</P>
<P class="p82 ft26">En mer flexibel specialskola</P>
<P class="p371 ft9">Specialskolan blir mer flexibel om grunden är en nioårig skolplikt, där timplanen fördelas på nio år, tillsammans med en rätt till förlängning vid behov med garanterade undervisningstimmar.<A href="#page_134"><SPAN class="ft59">42</SPAN></A></P>
<P class="p298 ft9">De elever som vill och kan ges då en ökad möjlighet att uppnå målen inom nio år och de elever som har särskilda behov får rätt att gå tio år eller mer. Den förlängda tiden efter det att skolplikten har upphört är en rättighet för elever i samtliga skolformer. Det bör tydliggöras att det är en positiv möjlighet / rättighet för eleven för att det inte ska upplevas som att eleven ”sitter kvar”.<A href="#page_134"><SPAN class="ft59">43</SPAN></A></P>
<P class="p386 ft26">Vissa praktiska hinder för full samverkan</P>
<P class="p60 ft9">Utredningen konstaterar att det finns stora skillnader som är relaterade till skolplikten och som kan utgöra vissa hinder för full samverkan mellan skolformerna. Den samverkan som utredningen avser är deltidselever och elever i s.k. gemensamma skolorganisa- tioner som utbildas i två skolformer. Hindren kan vara skillnader mellan skolformerna vad gäller bl.a. betygssättning, kunskapskrav och när nationella ämnesprov ska användas.</P>
<P class="p415 ft33">En deltidselev ska, enligt utredningens förslag, följa bestäm- melserna i sin ursprungliga skolform och därmed är inte möjlig- heten till samverkan speciellt beroende av skillnader i skolplikten.</P>
<P class="p60 ft73"><SPAN class="ft65">40</SPAN><SPAN class="ft147">Prop. 2009/10:165 </SPAN>Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, <SPAN class="ft74">s. 395 och s. 703 f.</SPAN></P>
<P class="p444 ft74"><SPAN class="ft65">41</SPAN><SPAN class="ft144">I artikel 2 slås fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde och att ingen får diskrimineras.</SPAN></P>
<P class="p425 ft62"><SPAN class="ft65">42</SPAN><SPAN class="ft66">Se utredningens förslag om garanterade undervisningstimmar i avsnitt 5.3.2.</SPAN></P>
<P class="p445 ft64"><SPAN class="ft65">43</SPAN><SPAN class="ft146">Framkom bland annat under seminarium om skolplikten i specialskolan </SPAN><NOBR>2010-12-01.</NOBR> Rätten till förlängd skolgång regleras i 7 kap. 15 § skollagen (2010:800).</P>
<P class="p603 ft18">135</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330135x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">En nioårig specialskola</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">Däremot kan det uppkomma problem när eleven efter en tid som deltidselev övergår till att undervisas till en mycket stor del i ”den andra” skolformen eller väljer att byta skolform. Då får skillnaderna som nämnts ovan större betydelse. Det kan bli svårt vid betygssättningen när eleven läser parallella kursplaner, som t.ex. vilken årskurs eleven anses följa.<A href="#page_135"><SPAN class="ft59">44</SPAN></A></P>
<P class="p378 ft9">För en elev i specialskolan som ska vara deltidselev i grund- skolan eller grundsärskolan kan svårigheter uppkomma när det gäller placering i årskurs i hemskolan.</P>
<P class="p86 ft9">Det kan därmed konstateras att olika skolplikt inte utgör ett absolut hinder för full samverkan även om vissa praktiska problem uppstår. Det är möjligt att ha en fungerande deltidsverksamhet med bestämmelser som överbryggar de eventuella hinder som finns.</P>
<P class="p696 ft26">Specialskolans kursplaner i grundskolan och grundsärskolan</P>
<P class="p77 ft9">Utredningen har redovisat förslag om att ämnet teckenspråk och även andra ämnen enligt specialskolans kursplaner ska kunna erbjudas i grundskolan och grundsärskolan.<A href="#page_135"><SPAN class="ft59">45 </SPAN></A>Möjligheten att även dessa skolformer ska kunna följa specialskolans kursplaner har länge efterlysts av specialskolan<A href="#page_135"><SPAN class="ft59">46 </SPAN></A>och av skolor som anordnar kommunala teckenspråks- och hörselklasser.</P>
<P class="p66 ft9">Utredningen ställer sig frågande till om det är logiskt att specialskolan ska vara fortsatt tioårig med anledning av omfattningen i specialskolans timplan och kursplaner, samtidigt som samma kursplaner ska kunna användas i en nioårig grundskola respektive grundsärskola. Detta särskilt med hänsyn till att målgruppen i grundskolans hörselklasser och i specialskolan numera i stor utsträckning är densamma.</P>
<P class="p697 ft74"><SPAN class="ft65">44</SPAN><SPAN class="ft77">Även om en elev, som deltidselev, kan placeras in i en lämplig grupp så ska betyg ändå sättas i en viss årskurs.</SPAN></P>
<P class="p519 ft62"><SPAN class="ft65">45</SPAN><SPAN class="ft66">Se kapitel 8 och 9.</SPAN></P>
<P class="p536 ft64"><SPAN class="ft65">46</SPAN><SPAN class="ft145">Se bl.a. Specialpedagogiska skolmyndigheten (2008), </SPAN><SPAN class="ft71">Måluppfyllelse för döva och hörsel- skadade i skolan, </SPAN>s. 50.</P>
<P class="p421 ft18">136</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr14 td164"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p19 ft75">En nioårig specialskola</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p404 ft13"><SPAN class="ft13">5.2.3</SPAN><SPAN class="ft58">Specialskolan ska ha nio årskurser</SPAN></P>
<P class="p60 ft9">Enligt utredningen väger de skäl, som redovisats ovan, som talar för en nioårig specialskola tyngre än de skäl som anförs för en tioårig skolplikt. Sammantaget talar dessa skäl för att specialskolan ska ha nio årskurser med en total undervisningstid om minst 6 665 timmar.</P>
<P class="p370 ft26">Teckenspråk i en nioårig specialskola utan att det är diskriminerande</P>
<P class="p83 ft9">Som det har beskrivits inledningsvis har motiven till att special- skolan ska vara tioårig varierat genom åren. Det främsta skälet som förs fram i dag är att eleverna läser ett extra ämne – teckenspråk – och att eleverna ska utveckla tvåspråkighet. Diskussionen rör till största delen praktiska frågor som att ämnet inte ryms inom en nioårig specialskola. Det talas samtidigt om diskriminering och likvärdighet. Dvs. att det skulle vara diskriminerande för eleverna att läsa under tid utöver den garanterade undervisningstiden,<A href="#page_136"><SPAN class="ft59">47 </SPAN></A>att det inte skulle vara likvärdigt om eleverna var tvungna att använda tiden för elevens val för ämnet.</P>
<P class="p638 ft9">När det gäller elevens val instämmer utredningen i de argument som förs. Utredningen ser även att det skulle få negativa peda- gogiska konsekvenser för eleven om skolans val skulle användas till ämnet teckenspråk. Däremot ser inte utredningen något hinder mot att lägga till extra undervisningstid för ämnet.<A href="#page_136"><SPAN class="ft59">48 </SPAN></A>Utredningen anser att det är mer diskriminerade att ha en tioårig skolplikt för samtliga elever i specialskolan än att de elever som har rätt till undervisning i ämnet teckenspråk får fler undervisningstimmar per läsår. Det är, enligt utredningen, ett större problem att samtliga elever i specialskolan ska ha en längre skolplikt än att vissa elever går i skolan cirka 30 minuter längre per dag. Även våra grannländer har detta synsätt.<A href="#page_136"><SPAN class="ft59">49</SPAN></A></P>
<P class="p698 ft14">I Norge läser alla elever enligt samma läroplan i den obligatoriska skolan förutom i musik (drama och rytmik) och engelska. De elever som har behov av teckenspråk har rätt till 2 737 undervisningstimmar i ämnena norska och teckenspråk. Detta är ett extra tillägg om 967 timmar utöver den ordinarie läroplanen. Det är skolorna som fördelar</P>
<P class="p699 ft74"><SPAN class="ft65">47</SPAN><SPAN class="ft77">Garanterad undervisningstid = den minsta totala undervisningstiden för en elev i grund- skolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan enligt skollagens bestämmelser enligt definition i 1 kap. 2 § skolförordningen (2011:185).</SPAN></P>
<P class="p583 ft62"><SPAN class="ft65">48</SPAN><SPAN class="ft66">Se diskussion om alternativ i avsnitt 5.3.1.</SPAN></P>
<P class="p409 ft64"><SPAN class="ft65">49</SPAN><SPAN class="ft67">Se även avsnitt 2.4.</SPAN></P>
<P class="p623 ft18">137</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330137x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">En nioårig specialskola</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p700 ft14">den extra undervisningstiden. I Danmark kan undervisning i tecken- språk läsas som ett komplement till folkeskolens ämnen för elever som är beroende av teckenspråk. Det finns möjlighet att läsa ämnet inte- grerat i en klass, utanför timplanebunden tid samt enskilt om särskilda skäl finns. Undervisningstiden för elever som går i förskoleklass och i årskurs <NOBR>1–3,</NOBR> som får undervisning i teckenspråk, kan med vårdnads- havarnas samtycke få överstiga den i folkeskolen stadgade maximala undervisningstiden.</P>
<P class="p701 ft9">Det bör även i detta sammanhang påminnas om elevens rätt att komma vidare och rätten till ett vuxenliv. Eleven förlorar värdefull tid genom att skolplikten är tioårig och kommer senare ut i arbets- livet. Det bör även påpekas att det är målgruppen vid region- skolorna som mest troligt har störst andel elever som skulle kunna uppnå målen i en nioårig specialskola.</P>
<P class="p377 ft26">Nio årskurser på Ekeskolan och Hällsboskolan för likvärdighet</P>
<P class="p65 ft9">När det gäller Ekeskolan konstaterar utredningen att eleverna vid skolan å ena sidan har ett större och mer komplext behov än eleverna vid regionsskolorna. Å andra sidan följer majoriteten av eleverna grundsärskolans och träningsskolans kursplaner och skol- formen grundsärskola kommer numera att vara nioårig. Eleverna har, under vissa förutsättningar, en möjlighet till en förlängd skolgång till de är 21 år. Ur ett likvärdighetsperspektiv bör även dessa elever ha en nioårig skolplikt.</P>
<P class="p66 ft9">Elever med grav språkstörning har sannolikt behov av mer tid för sin inlärning. Utredningen anser ändå inte att det skulle motivera en tioårig skolplikt. Det har uttryckts en viss oro över att eleverna ”blir av med” ett år. Eleverna har dock en absolut rätt till en längre skolgång, om de inte har uppnått de kunskapskrav som minst ska uppnås, och därför bör det inte få negativa pedagogiska konsekvenser för eleverna om skolplikten ändras till att vara nioårig. Elever som behöver mer tid för inlärning får det även i fortsättningen.<A href="#page_137"><SPAN class="ft59">50</SPAN></A></P>
<P class="p702 ft64"><SPAN class="ft70">50 </SPAN>Se även vad som gäller förlängning av skolplikten i 7 kap. 13 § och rätten till förlängd skol- gång i 7 kap. 15 § skollagen (2010:800) i avsnitt 5.1.4.</P>
<P class="p421 ft18">138</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr14 td164"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p19 ft75">En nioårig specialskola</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p369 ft26">Låg måluppfyllelse motiverar inte en tioårig skolplikt</P>
<P class="p83 ft9">Den låga måluppfyllelsen i specialskolan kan inte motivera att skol- plikten ska vara tioårig. Detta bör analyseras närmare och i stället lösas genom åtgärder inom undervisningen. Av den studie av specialskolan som genomfördes år 2002 och vid Skolinspektionens riktade tillsyn år 2010 framgår att specialskolan har för låga för- väntningar på eleverna och att även studietakten är för låg. Enligt Skolinspektionen är inte den låga måluppfyllelsen egentligen kopplad till tidsfaktorn utan snarare till själva undervisningen. Det finns således brister i undervisningen som kan leda till negativa konsekvenser för elevernas måluppfyllelse. Det kan inte finnas skäl för ett schablonmässigt extra år i specialskolan om inte tiden utnyttjas.</P>
<P class="p520 ft26">Svårt att uppnå kunskapskraven efter nio år om skolplikten är tio år</P>
<P class="p83 ft9">Det argument som förs för en tioårig skolplikt som grundar sig på att eleverna kan sluta efter nio år om de då uppnått kunskapskraven är inte realistiskt för eleverna. Utredningen vill vända på argu- mentet och menar att alla elever ska ges möjlighet att sluta efter nio år och att de elever som har behov av mer tid ska ha rätt till förlängning.</P>
<P class="p139 ft26">Olika skolplikt är inte hinder för samverkan</P>
<P class="p83 ft9">Utredningen konstaterar, likt Specialpedagogiska skolmyndig- heten, att eventuella hinder för samverkan inte ensamt motiverar en ändrad skolplikt i specialskolan. Däremot finns som nämnts ovan andra skäl till att även specialskolan ska ha nio årskurser.</P>
<P class="p703 ft18">139</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330139x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">En nioårig specialskola</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p349 ft31"><SPAN class="ft31">5.3</SPAN><SPAN class="ft57">Utformningen av en flexibel nioårig specialskola</SPAN></P>
<P class="p704 ft9">Här redovisas hur en ny flexibel nioårig specialskola kan utformas. Förslaget består av två delar:</P>
<P class="p705 ft33"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft126">rätt till en utökad undervisningstid inom skolplikten för elever som läser ämnet teckenspråk</SPAN></P>
<P class="p579 ft9"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft128">rätt till garanterade undervisningstimmar vid en förlängd skol- gång.</SPAN></P>
<P class="p64 ft90">Figur 1 – Utformningen av en nioårig specialskola</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr33 td93"><P class="p20 ft151">9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr33 td172"><P class="p22 ft151">12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td173"><P class="p19 ft151">åk</P></TD>
<TD class="tr34 td174"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr34 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr34 td175"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr34 td114"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td15"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr38 td176"><P class="p564 ft91">+ 800 tim</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr38 td172"><P class="p706 ft91">+ 800 tim</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td15"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td176"><P class="p564 ft91">teckenspråk m.m.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td172"><P class="p706 ft91">rätt till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td15"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td131"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr36 td172"><P class="p706 ft91">undervisning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p707 ft13"><SPAN class="ft13">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft58">Rätt till utökad undervisningstid för teckenspråk</SPAN></P>
<P class="p608 ft9"><SPAN class="ft32">Utredningens förslag: </SPAN>Elever som är döva, hörselskadade eller som av andra skäl har behov av teckenspråk ska ha rätt till en utökad undervisningstid. Den utökade undervisningstiden ska vara minst 800 timmar.</P>
<P class="p708 ft26">Elever som omfattas av förslaget om utökad undervisningstid</P>
<P class="p77 ft9">De elever som omfattas av utredningens förslag om utökad under- visningstid för ämnet teckenspråk är elever som är döva, hörsel- skadade eller som av andra skäl har behov av teckenspråk. Den elevgrupp som här avses ”…som av andra skäl har behov av tecken- språk” är elever med grav språkstörning som har behov av tecken- språk, se avsnitt 3.4.3.<A href="#page_139"><SPAN class="ft59">51</SPAN></A></P>
<P class="p66 ft33">Alla elever i specialskolan läser inte ämnet teckenspråk. Någon rätt till utökad undervisningstid inom den nioåriga skolplikten föreslås inte för dessa elever.</P>
<P class="p376 ft64"><SPAN class="ft70">51 </SPAN>Regeringen föreslår i PM (U2011/726/S) att elever som är dövblinda och elever med grav språkstörning ska få läsa teckenspråk i specialskolan om de har behov av det.</P>
<P class="p421 ft18">140</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr14 td164"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p19 ft75">En nioårig specialskola</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p709 ft32">Flera alternativa möjligheter</P>
<P class="p710 ft9">Utredningen har övervägt <SPAN class="ft26">flera alternativa möjligheter </SPAN>när det gäller hur ämnet teckenspråk ska rymmas i en nioårig skolplikt.</P>
<P class="p711 ft9">Utredningens utgångspunkt är att den garanterade undervis- ningstiden ska vara 6 665 timmar även i specialskolan och att ämnet teckenspråk ska ha fortsatt 725 undervisningstimmar.</P>
<P class="p711 ft9">I tabell 5.2 visas en sammanställning över de olika alternativen. Först visas undervisningstiden i grundskolan, därefter visas alter- nativet att utnyttja tiden för elevens val till ämnet teckenspråk, alternativet att lägga till tid för endast teckenspråk och till slut utredningens föreslag om tillägg i tid.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr16 td100"><P class="p672 ft90">Tabell 5.2</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr16 td177"><P class="p19 ft90">Undervisningstid för teckenspråk i specialskolan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td102"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td136"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td102"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td178"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td106"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td179"><P class="p19 ft92"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td100"><P class="p672 ft90">Alternativ</P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p234 ft91">Tid 9 år (tim)</P></TD>
<TD class="tr9 td180"><P class="p223 ft91">Tillägg 9 år</P></TD>
<TD class="tr9 td109"><P class="p712 ft91">Tillägg per</P></TD>
<TD class="tr9 td181"><P class="p291 ft91">Tid per dag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td100"><P class="p19 ft95"> </P></TD>
<TD class="tr14 td39"><P class="p19 ft95"> </P></TD>
<TD class="tr14 td100"><P class="p19 ft95"> </P></TD>
<TD class="tr14 td180"><P class="p223 ft96">(tim)</P></TD>
<TD class="tr14 td109"><P class="p712 ft96">dag (min)</P></TD>
<TD class="tr14 td181"><P class="p19 ft95"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td102"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td136"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td102"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td178"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td106"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td179"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td100"><P class="p672 ft90">Grundskolan</P></TD>
<TD class="tr36 td39"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td100"><P class="p713 ft90">6 665</P></TD>
<TD class="tr36 td180"><P class="p714 ft90">-</P></TD>
<TD class="tr36 td109"><P class="p715 ft90">-</P></TD>
<TD class="tr36 td181"><P class="p19 ft90">4 t 10 min</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td182"><P class="p672 ft90">Om utnyttjande av</P></TD>
<TD class="tr4 td100"><P class="p713 ft90">7 160</P></TD>
<TD class="tr4 td180"><P class="p714 ft94">345</P></TD>
<TD class="tr4 td109"><P class="p714 ft91">+ 13</P></TD>
<TD class="tr4 td181"><P class="p19 ft90">4 t 23 min</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td182"><P class="p672 ft90">tiden för elevens val</P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td180"><P class="p714 ft94"><NOBR>(725–380)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td109"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td181"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td182"><P class="p672 ft90">Tillägg för tknspråk</P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p713 ft90">7 390</P></TD>
<TD class="tr5 td180"><P class="p714 ft94">725</P></TD>
<TD class="tr5 td109"><P class="p714 ft91">+ 27</P></TD>
<TD class="tr5 td181"><P class="p19 ft90">4 t 37 min</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr21 td183"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td102"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td178"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td106"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td179"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td182"><P class="p672 ft91">Utredningens förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p713 ft90">7 465</P></TD>
<TD class="tr9 td180"><P class="p714 ft94">800</P></TD>
<TD class="tr9 td109"><P class="p714 ft91">+ 30</P></TD>
<TD class="tr9 td181"><P class="p19 ft90">4 t 40 min</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td102"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td136"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td102"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td178"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td106"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td179"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p716 ft64">Kommentar: Alternativ om utnyttjande av tiden för elevens val: teckenspråk 725 timmar – elevens val 380 timmar = 345 timmar i tillägg av tid för teckenspråk.</P>
<P class="p709 ft32">Att frigöra timmar inom den garanterade undervisningstiden</P>
<P class="p710 ft9">Utredningen redovisar här olika alternativ för att frigöra timmar för ämnet teckenspråk inom ramen för den garanterade under- visningstiden; skolans val och elevens val.</P>
<P class="p717 ft26">Frigöra undervisningstimmar inom skolans val</P>
<P class="p710 ft9">I samtliga skolformer finns skolans val som enligt timplanen utgör 600 timmar av den garanterade undervisningstiden om 6 665 tim- mar. Skolans val är tänkt att användas för undervisning i ett eller flera ämnen. Skolans val får även användas till ett lokalt tillval. Undervisningen ska vara förenlig med kursplanen och med kun- skapskraven.</P>
<P class="p718 ft18">141</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330141x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">En nioårig specialskola</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">Frågan är om det är möjligt att frigöra undervisningstimmar till ämnet teckenspråk genom att skolans val används till ämnet. Högst 20 procent av undervisningstiden för ett ämne eller en ämnesgrupp får tas i anspråk för skolans val. Skolans val är således inte ”extra timmar” utöver de 6 665 timmarna utan ingår i de övriga ämnenas undervisningstimmar.</P>
<P class="p378 ft9">Det innebär att om skolans val används till ämnet teckenspråk måste undervisningstid i andra ämnen minskas. Om 20 procent av undervisningstiden i andra ämnen dras bort för eleverna – utöver att den garanterade undervisningstiden minskas med anledning av att undervisningstimmarna blir generellt färre vid en nioårig skolplikt – innebär det att specialskolans elever får mindre tid för alla ämnen och därmed sämre förutsättningar än elever i grund- skolan. I detta alternativ får eleverna ingen extra tid för att läsa teckenspråk utan i stället mindre undervisningstid i alla ämnen.</P>
<P class="p66 ft9">Utredningen kan konstatera att detta alternativ kan få negativa pedagogiska konsekvenser och är därför inte ett lämpligt alternativ för att frigöra timmar för ämnet teckenspråk.</P>
<P class="p360 ft26">Frigöra undervisningstimmar inom elevens val</P>
<P class="p87 ft9">Elevens val är ett tillval för elever inom alla skolformer. Elevens val omfattar <NOBR>195–382</NOBR> timmar<A href="#page_141"><SPAN class="ft59">52 </SPAN></A>och ingår i den garanterade under- visningstiden. Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Som elevens val får erbjudas ett språk som eleven inte tidigare har fått undervisning i. Antalet under- visningstimmar för elevens val är inte densamma i alla skolformer. För specialskolan är undervisningstiden i dag 380 timmar fördelat på tio år. Elevens val fördelat på nio årskurser motsvarar cirka 14 minuter per dag.</P>
<P class="p378 ft9">Ett alternativ att frigöra undervisningstimmar är att elevens val tas bort i specialskolan och att timmarna i stället används till ämnet teckenspråk. Även om alla timmar för elevens val används behövs fortfarande ytterligare tid för ämnet teckenspråk.</P>
<P class="p378 ft9">Ett annat alternativ är att elevens val endast delvis tas bort för att frigöra timmar till ämnet teckenspråk, då har eleven fortfarande kvar elevens val. Dvs. elevens val skulle då omfatta ett mindre antal timmar än i dag.</P>
<P class="p454 ft64"><SPAN class="ft70">52 </SPAN>Elevens val är i grundskolan 382 timmar, i specialskolan 380 timmar och i grundsärskolan <NOBR>195–198</NOBR> timmar beroende på om eleven läser ämnen eller ämnesgrupper.</P>
<P class="p421 ft18">142</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330142x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr14 td164"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p19 ft75">En nioårig specialskola</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft9">Eleverna har dock få valmöjligheter i skolan och elevens val är ett av de få tillfällen då eleven har möjlighet att välja ett ämne. Att ta bort elevens val i specialskolan och i stället använda timmarna till ämnet teckenspråk anser utredningen, ur ett likvärdighetsperspek- tiv, vara olämpligt.<A href="#page_142"><SPAN class="ft59">53 </SPAN></A>Att minska timmarna för elevens val för att frigöra timmar för teckenspråk ger endast ett marginellt utrymme, varför det inte är ett alternativ enligt utredningen.</P>
<P class="p82 ft32">Utökad undervisningstid för teckenspråk och tvåspråkighet</P>
<P class="p380 ft9">Utredningen konstaterar att det inte är lämpligt att frigöra under- visningstimmar genom att använda skolans val eller elevens val för ämnet teckenspråk. En rätt att läsa ämnet teckenspråk måste därför, enligt utredningen, ges under en utökad undervisningstid, dvs. genom att undervisningstimmar för ämnet läggs utöver den garanterade undervisningstiden om 6 665 timmar.</P>
<P class="p13 ft9">Eleverna bör erbjudas en rätt att läsa ämnet teckenspråk med ett tillägg av undervisningstimmar. Ett verksamhetsmål i specialskolan är att eleverna ska utveckla tvåspråkighet. Eleverna läser ämnena svenska och teckenspråk parallellt för att uppnå tvåspråkighet.<A href="#page_142"><SPAN class="ft59">54 </SPAN></A>Därför ser utredningen att det kan vara lämpligt att lägga till extra tid, utöver tid för enbart ämnet teckenspråk, för att möjliggöra detta.</P>
<P class="p398 ft9">Utredningen bedömer att eleverna ska ha rätt till en utökad undervisningstid om minst 800 timmar. För eleven innebär detta i genomsnitt 30 minuter extra per dag. Tiden är schablonmässigt beräknad och ska täcka tid för ämnet teckenspråk och svenska för att utveckla tvåspråkighet.</P>
<P class="p719 ft13"><SPAN class="ft13">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft58">Rätt till garanterade undervisningstimmar vid förlängd skolgång</SPAN></P>
<P class="p720 ft9"><SPAN class="ft32">Utredningens förslag: </SPAN>En elev i specialskolan som utnyttjar sin rätt att under ytterligare två år slutföra sin skolgång <SPAN class="ft26">efter skol- pliktens upphörande</SPAN>, ska ha rätt till minst 800 timmar undervis- ning utöver den garanterade undervisningstiden, om eleven inte dessförinnan uppnått kunskapskraven.</P>
<P class="p721 ft62"><SPAN class="ft65">53</SPAN><SPAN class="ft66">Detta diskuteras i avsnitt 5.2.3.</SPAN></P>
<P class="p409 ft64"><SPAN class="ft65">54</SPAN><SPAN class="ft67">Se avsnitt 3.3.</SPAN></P>
<P class="p623 ft18">143</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330143x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">En nioårig specialskola</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">Utredningen föreslår att specialskolan ska ha nio årskurser. Eleven ska också <SPAN class="ft26">vid behov </SPAN>ges en rätt att förlänga skolgången med garan- terade undervisningstimmar, efter skolpliktens upphörande. Detta ökar flexibiliteten för eleverna i specialskolan.</P>
<P class="p378 ft33">Inledningsvis vill utredningen förtydliga att förslaget i den här delen gäller för tid <SPAN class="ft30">efter skolpliktens upphörande</SPAN>, dvs. om eleven härefter utnyttjar rätten till en förlängd skolgång.<A href="#page_143"><SPAN class="ft125">55</SPAN></A></P>
<P class="p361 ft26">Kompensation för de antal timmar som specialskolan minskas med</P>
<P class="p65 ft33">En anpassning av specialskolans timplan (7 845 timmar) till grund- skolans timplan (6 665 timmar) innebär att den garanterade under- visningstiden i specialskolan ska minskas med 1 180 timmar.</P>
<P class="p722 ft14">En elev har, enligt skollagen, rätt att under två år efter skolpliktens upphörande slutföra sin utbildning om eleven inte har nått upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås för respektive skolform. En elev i grundsärskolan ges under denna tid en garanterad undervisningstid om 800 timmar.<A href="#page_143"><SPAN class="ft76">56</SPAN></A></P>
<P class="p362 ft9">För att kompensera den minskning i tid som en anpassning av specialskolans timplan innebär, bör även elever i specialskolan ges en rätt till ytterligare garanterade undervisningstimmar under en förlängd skolgång. Det skulle innebära att en elev, som utnyttjar sin rätt till förlängd skolgång, kan erhålla utbildning i princip samma omfattning som i dag. På detta sätt kan även skolplikten i specialskolan upphöra det nionde året efter det att eleven börjat fullgöra skolplikten. De extra garanterade undervisningstimmarna bör ges dels som en kompensation för minskningen, dels för att öka flexibiliteten i specialskolan. Det ger utrymme för elever som har nått kunskapskraven att sluta efter nio år och ger dessutom elever som har behov av en längre tid i specialskolan rätt till mer undervisningstid.</P>
<P class="p67 ft26">Antal timmar under en förlängd skolgång</P>
<P class="p87 ft9">Elever som är döva, hörselskadade eller som av andra skäl har behov av teckenspråk ska, enligt utredningens förslag, ha rätt till en utökad undervisningstid om 800 timmar under skolpliktstiden. Det</P>
<P class="p723 ft62"><SPAN class="ft65">55</SPAN><SPAN class="ft66">Se avsnitt 5.1.4 om när skolplikten upphör.</SPAN></P>
<P class="p364 ft64"><SPAN class="ft65">56</SPAN><SPAN class="ft67">7 kap. 15 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p403 ft18">144</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330144x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr14 td164"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p19 ft75">En nioårig specialskola</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p379 ft9">är dessa elever som har ett extra ämne; teckenspråk. Vid en anpassning till grundskolans timplan ”förlorar” dessa elever endast 380 timmar.</P>
<P class="p188 ft9">Övriga elever i specialskolan läser inte ämnet teckenspråk. Undervisningstiden (725 timmar) är fördelad över andra ämnen om de läser enligt grundskolans kursplaner. De elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner följer den skolformens timplan, vilken i dag är fördelad över tio år.</P>
<P class="p298 ft33">Frågan är hur många timmar eleverna ska kompenseras med under en förlängd skolgång.</P>
<P class="p188 ft9">En övervägande del av de elever som inte läser teckenspråk följer grundsärskolans eller träningsskolans kursplaner. Det vore då rimligt om de kompenseras med motsvarande antal timmar som elever som går i skolformen grundsärskola kompenseras med, dvs. 800 timmar.</P>
<P class="p587 ft9">Om de elever, som får en utökad undervisningstid för ämnet teckenspråk, dessutom får rätt till dessa garanterade undervis- ningstimmar, kan de tyckas bli överkompenserade<SPAN class="ft152">. </SPAN><SPAN class="ft28">Utredningen ser inte detta som ett problem då det snarare är opraktiskt att ha olika bestämmelser i denna del. Det är enklare att ha samma lösning för alla elever i specialskolan vid en förlängd skolgång. Det är heller inte troligt att elever som får en utökad undervisningstid för teckenspråk, har behov av att utnyttja den garanterade under- visningstiden fullt ut vid en eventuellt förlängd skolgång. Utred- ningen bedömer att det är dessa elever som har störst möjlighet att fullfölja sin skolgång inom nio år. Därför har utredningen stannat vid att alla elever i specialskolan, likt elever i grundsärskolan, ska ha rätt till en garanterad undervisningstid om 800 timmar under en eventuellt ”förlängd” skolgång.</SPAN></P>
<P class="p724 ft153"><SPAN class="ft153">5.3.3</SPAN><SPAN class="ft154">Behov av översyn av specialskolans läroplan m.m.</SPAN></P>
<P class="p725 ft28"><SPAN class="ft35">Utredningen bedömning: </SPAN>Specialskolans läroplan, kursplaner och timplan bör anpassas efter en skolgång omfattande årskurs <NOBR>1–9.</NOBR></P>
<P class="p726 ft28">Med anledning av utredningens förslag om en nioårig skolplikt i specialskolan bedömer utredningen att specialskolans läroplan, kursplaner och timplan bör ses över för att anpassas till att</P>
<P class="p727 ft29">145</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330145x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">En nioårig specialskola</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft9">specialskolan ska ha nio årskurser. När det gäller läroplanen behövs det ändringar i den del som gäller bestämmelser om elever som tillämpar grundskolans kursplaner. Den anpassning av kursplanerna som här avses är bl.a. när kunskapskraven ska uppnås.</P>
<P class="p401 ft31"><SPAN class="ft31">5.4</SPAN><SPAN class="ft57">Ikraftträdande och övergångsbestämmelser</SPAN></P>
<P class="p728 ft9"><SPAN class="ft32">Utredningens förslag: </SPAN>Utredningen föreslår att bestämmelserna om en nioårig skolplikt ska träda i kraft den 1 januari 2012 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2012.</P>
<P class="p729 ft9">En viktig fråga är från vilken tidpunkt skolplikten i specialskolan ska vara nioårig. När det gäller grundsärskolan och de förändringar som nu görs i den skolformen finns det inga övergångsregler för de elever som nu går i den obligatoriska särskolan. För de elever i specialskolan som följer dessa kursplaner bör det inte heller behövas några övergångsbestämmelser.</P>
<P class="p66 ft9">Eftersom det finns en möjlighet att förlänga skolgången anser inte utredningen att det behövs övergångsbestämmelser för specialskolans övriga elever heller. Bestämmelserna om en nioårig skolplikt i specialskolan föreslås träda i kraft den 1 januari 2012 för att börja tillämpas från den 1 juli 2012.</P>
<P class="p730 ft18">146</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<P class="p731 ft156"><SPAN class="ft8">6</SPAN><SPAN class="ft155">Deltidsutbildning – utbildning i två skolformer</SPAN></P>
<P class="p732 ft9">Det förekommer redan i dag att specialskolan tar emot elever från grundskolan och grundsärskolan som deltidselever. För denna verksamhet finns inget egentligt författningsstöd och ett flertal ansvars- och ersättningsfrågor är inte lösta. För att en verksamhet med deltidselever ska vara rättssäker och för att den ska kunna utvecklas till att bli permanent måste dessa frågor lösas.</P>
<P class="p408 ft9">Utredningen redovisar här ett förslag om undervisning delvis i olika skolformer med fokus på utbildning. Utredningen har anpassat förslaget så att det i möjligaste mån passar in i skol- väsendet i övrigt. Förslaget utgår från att en elev har rätt att vara deltidselev genom alla årskurser i de obligatoriska skolformerna och att denna rätt är exklusiv för elever i specialskolans målgrupp. Deltidsutbildning är en lösning för en elev som annars skulle ha rätt att studera som heltidselev vid en specialskola. Det är elevens vårdnadshavare som har rätt att välja om eleven ska vara deltidselev eller heltidselev vid specialskolan. Eleven har alltid rätt att ansöka om att bli heltidselev i specialskolan. Förslaget likställer rätten att som elev i grundskolan eller grundsärskolan vara deltidselev i spe- cialskolan och rätten för en elev i specialskolan att vara deltidselev i grundskolan eller grundsärskolan.</P>
<P class="p638 ft9">Genom att en elev i specialskolans målgrupp får en rättighet att vara deltidselev följer en skyldighet för huvudmännen att samverka bland annat för att möjliggöra en individuell utformning av utbild- ningen för eleven i syfte att nå utbildningens mål.</P>
<P class="p298 ft9">Utredningens förslag om deltidsutbildning ska tillämpas även för en elev som utbildas vid en skolenhet inom en s.k. gemensam skolorganisation som likt en deltidselev önskar undervisning inom en annan skolform än den eleven är inskriven.</P>
<P class="p58 ft33">För att möjliggöra deltidsutbildning i olika skolformer föreslår utredningen ett antal ändringar i skollagen och i skolförordningen.</P>
<P class="p733 ft18">147</P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330147x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Deltidsutbildning <SPAN class="ft131">- </SPAN>utbildning i två skolformer</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft9">Vidare föreslår utredningen en ny förordning om deltidsutbildning där bland annat administration av verksamheten och nödvändiga avvikelser från organisatoriska bestämmelser i skollagen regleras.</P>
<P class="p734 ft50"><SPAN class="ft31">6.1</SPAN><SPAN class="ft117">En rätt till deltidsutbildning i de obligatoriska skolformerna</SPAN></P>
<P class="p735 ft10"><SPAN class="ft157">Utredningens förslag: </SPAN><SPAN class="ft12">En elev i </SPAN>grundskolan eller grundsärskolan <SPAN class="ft12">ska ha rätt att få sin utbildning delvis inom specialskolan efter önskemål av elevens vårdnadshavare, om eleven tillhör special- skolans målgrupp. Frågan om en elev tillhör specialskolans målgrupp ska prövas av Specialpedagogiska skolmyndigheten.</SPAN></P>
<P class="p610 ft33">En elev i <SPAN class="ft30">specialskolan </SPAN>ska på samma sätt ha rätt att få sin utbildning delvis inom grundskolan eller grundsärskolan efter önskemål av elevens vårdnadshavare.</P>
<P class="p635 ft13"><SPAN class="ft13">6.1.1</SPAN><SPAN class="ft58">Samarbete mellan skolformer enligt aktuell författning</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">I skollagen ges ett fåtal möjligheter för en elev som tillhör en skol- form att utbildas inom en annan. Det finns inte någon möjlighet enligt skollagen att utbildas parallellt inom två skolformer. Det finns ett antal möjligheter till utbildning i andra utbildningsformer vid sidan av skolväsendet bl.a. utbildning vid särskilda ungdoms- hem och utbildning för barn och elever som vårdas på sjukhus eller annan motsvarande institution (särskilda utbildningsformer).<A href="#page_147"><SPAN class="ft59">1 </SPAN></A>Nedan beskrivs i korthet de möjligheter till utbildning inom en annan skolform som finns i dag, nämligen mottagande på försök i annan skolform och integrerade elever.</P>
<P class="p736 ft64"><SPAN class="ft70">1 </SPAN>Särskilda utbildningsformer regleras i 24 kap. skollagen (2010:800).</P>
<P class="p403 ft18">148</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330148x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td184"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td185"><P class="p19 ft23">Deltidsutbildning <SPAN class="ft132">- </SPAN>utbildning i två skolformer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p369 ft26">Mottagande på försök i annan skolform</P>
<P class="p83 ft9">Enligt skollagen finns en möjlighet att i försöksperioder ta emot en elev i en annan skolform om de olika huvudmännen är överens.<A href="#page_148"><SPAN class="ft59">2 </SPAN></A>Denna möjlighet fanns redan i 1985 års skollag och motsvarande lydelse finns kvar i dag men nu gäller den även för en fristående grundskola eller en fristående grundsärskola. Försöksverksamheten får pågå under högst sex månader. Syftet med verksamheten torde vara att elevens mål är att övergå till en annan skolform. Eleven får en möjlighet att pröva utbildning i en annan skolform utan att en formell prövning sker.</P>
<P class="p332 ft26">Integrerade elever</P>
<P class="p83 ft9">Från ovanstående försöksverksamhet ska skiljas det som benämns integrerade elever, som innebär att en elev är inskriven i en skolform och får sin undervisning i en klass i en annan skolform. Denna möjlighet ges en elev i grundskolan och i grundsärskolan.<A href="#page_148"><SPAN class="ft59">3 </SPAN></A>För en elev som får sin utbildning på detta sätt inom en annan skolform gäller de bestämmelser som avser den ursprungliga skol- formen. Rektorn för den skolenhet där eleven får sin undervisning får dock besluta om de undantag från dessa bestämmelser som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning.</P>
<P class="p407 ft13"><SPAN class="ft13">6.1.2</SPAN><SPAN class="ft58">Tidigare möjligheter och förslag till deltidsutbildning</SPAN></P>
<P class="p737 ft9">I delbetänkandet <SPAN class="ft26">Två nya statliga specialskolor</SPAN>,<A href="#page_148"><SPAN class="ft59">4 </SPAN></A>som avlämnades år 2007, redovisades ett förslag till ”deltidsundervisning”. Elever som var inskrivna i specialskolan skulle enligt förslaget kunna få en del av sin utbildning i kommunens grundskola eller grundsärskola. I stora delar utgick förslaget från den visstidsutbildning i särskilda resurscenter som fanns från den 1 juli 2000 och fram till den 1 juli 2008.<A href="#page_148"><SPAN class="ft59">5 </SPAN></A>Utbildningen vid resurscentren syftade till att ge elever med synskada och ytterligare funktionsnedsättning och elever med grav språkstörning en utbildning som var anpassad till varje elevs förutsättningar. Dessutom skulle utbildningen syfta till att ge</P>
<P class="p738 ft62"><SPAN class="ft65">2</SPAN><SPAN class="ft66">7 kap. 8 § skollagen (2010:800), jfr tidigare 3 kap. 6 § skollagen (1985:1100).</SPAN></P>
<P class="p426 ft62"><SPAN class="ft65">3</SPAN><SPAN class="ft66">7 kap. 9 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p426 ft73"><SPAN class="ft65">4</SPAN><SPAN class="ft79">Se SOU 2007:30 </SPAN>Två nya statliga specialskolor.</P>
<P class="p444 ft64"><SPAN class="ft65">5</SPAN><SPAN class="ft120">Visstidsutbildningen reglerades i 10 kap. 3 a § skollagen (1985:1100) och förordningen (2004:203) om visstidsutbildning vid särskilda resurscenter.</SPAN></P>
<P class="p603 ft18">149</P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330149x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Deltidsutbildning <SPAN class="ft131">- </SPAN>utbildning i två skolformer</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft9">eleven förutsättningar för fortsatt utbildning i hemskolan eller hemkommunen. Beslut om mottagande av elever fattades av Specialpedagogiska institutet och i beslutet skulle framgå under hur lång tid visstidsutbildningen skulle pågå. Delbetänkandet om ”Två nya statliga specialskolor” remissbehandlades men förslaget om ”deltidsundervisning” har inte genomförts.</P>
<P class="p739 ft39">Deltidsutbildning – en utveckling i praktiken under åren 2007– 2010</P>
<P class="p77 ft9">Specialskolorna har under ett antal år tagit emot ”deltidselever” på eget initiativ, men utan egentligt författningsstöd.</P>
<P class="p354 ft26"><SPAN class="ft9">Ett </SPAN>projekt med ”deltidsundervisning” <SPAN class="ft9">pågick vid Åsbackaskolan i Specialskolemyndighetens regi under </SPAN>läsåret 2007/08<SPAN class="ft9">.</SPAN><A href="#page_149"><SPAN class="ft59">6 </SPAN></A><SPAN class="ft9">Projektet omfattade fem elever från kommunala särskolor som deltagit med viss kontinuitet vid Åsbackaskolan. I samband med utvärderingen framkom att även Kristinaskolan under år 2008 haft tio deltids- elever och att Vänerskolan haft sex deltidselever. Sammantaget deltog således totalt 21 elever i ”deltidsundervisning” vid special- skolorna under läsåret.</SPAN></P>
<P class="p503 ft26"><SPAN class="ft9">Av </SPAN>Specialpedagogiska skolmyndighetens årsredovisning för år 2009 <SPAN class="ft9">framgår att antalet elever som vistas i specialskolan inte endast omfattar de elever som tas emot som inskrivna. Under år 2009 var 502 elever inskrivna vid specialskolan på heltid och 32 elever var inskrivna som deltidselever.</SPAN></P>
<P class="p66 ft26"><SPAN class="ft9">Utredningen har genom en </SPAN>enkät, som sänts till samtliga special- skolor, <SPAN class="ft9">bland annat fått svar på om skolorna har haft deltidselever under </SPAN>läsåret 2009/10 <SPAN class="ft9">och hur skolorna ser på en verksamhet med deltidselever.</SPAN><A href="#page_149"><SPAN class="ft59">7 </SPAN></A><SPAN class="ft9">Specialskolorna uppger att de under höstterminen 2009 tagit emot totalt 32 deltidselever och under vårterminen 2010 totalt 27 deltidselever. Antalet deltidselever i specialskolan är således få och förekommer inte heller på alla specialskolor. De specialskolor som i dag inte tar emot deltidselever uppger att de tar emot elever för studiebesök, besöksveckor och temaveckor. Spe- cialskolorna har inte någon elev som är deltidselev i grundskolan eller grundsärskolan.</SPAN></P>
<P class="p740 ft74"><SPAN class="ft60">6</SPAN><SPAN class="ft72">Specialpedagogiska skolmyndigheten (2008), </SPAN><SPAN class="ft73">Specialskola på deltid? – Utvärdering av deltidsundervisning vid Åsbackaskolan, </SPAN>dnr <NOBR>ALL-2008/80.</NOBR></P>
<P class="p441 ft64"><SPAN class="ft60">7</SPAN><SPAN class="ft63">En sammanfattning av specialskolornas svar redovisas i </SPAN><SPAN class="ft71">bilaga 5.</SPAN></P>
<P class="p403 ft18">150</P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330150x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td184"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td185"><P class="p19 ft23">Deltidsutbildning <SPAN class="ft132">- </SPAN>utbildning i två skolformer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p741 ft13"><SPAN class="ft13">6.1.3</SPAN><SPAN class="ft58">Deltidsutbildning ska erbjudas som en rättighet i en permanent lösning</SPAN></P>
<P class="p406 ft9">Som framgår ovan saknas författningsstöd för att en elev som s.k. deltidselev ska kunna genomföra sin utbildning delvis i olika skol- former. För att en sådan verksamhet ska kunna permanentas och bli rättssäker krävs stöd i författning. Utredningen har inlednings- vis tagit ställning till hur deltidsutbildning ska erbjudas; dvs. om den ska vara en möjlighet eller en rättighet för eleven.</P>
<P class="p82 ft26">En möjlighet att vara deltidselev</P>
<P class="p83 ft9">En möjlighet att vara deltidselev inom en annan skolform utgår från att huvudmännen är överens och genomförandet är helt beroende av denna överenskommelse.<A href="#page_150"><SPAN class="ft59">8 </SPAN></A>Nackdelen är att valfriheten och flexibiliteten riskeras att begränsas. Systemet blir inte rätts- säkert och likvärdigt när det blir olikheter i överenskommelser och när deltidsutbildningen kanske inte ens blir av för vissa elever. Fördelen med att erbjuda deltidsutbildning som en möjlighet är att om huvudmännen är överens underlättas självklart möjligheten till samarbete, vilket är till gagn för eleven. Det krävs inte heller ett detaljerat författningsstöd utan de flesta praktiska frågor bör kunna lösas mellan huvudmännen i avtal. En avtalslösning är dock som redan nämnts även en nackdel då verksamheten inte blir likvärdig för alla elever.</P>
<P class="p581 ft26">En rättighet att vara deltidselev</P>
<P class="p371 ft9">En rättighet att tas emot som deltidselev innebär att eleven ska tas emot som deltidselev efter önskemål från eleven eller elevens vård- nadshavare. Med en rättighet för eleven bör det följa en skyldighet för huvudmännen. Huvudmännen kan t.ex. bli skyldiga att sam- arbeta. Det finns flera fördelar med att erbjuda deltidsutbildning som en rättighet. En elev kan vara säker på att tas emot som deltidselev om eleven önskar detta. Systemet blir både rättssäkert och likvärdigt eftersom genomförandet inte blir beroende av i vilken kommun eleven är bosatt då huvudmännen är skyldiga att</P>
<P class="p742 ft64"><SPAN class="ft70">8 </SPAN>Jfr försöksverksamhet enligt 7 kap. 8 § skollagen (2010:800).</P>
<P class="p623 ft18">151</P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330151x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Deltidsutbildning <SPAN class="ft131">- </SPAN>utbildning i två skolformer</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft9">samarbeta. En nackdel är att det krävs en mer detaljreglerad utformning.</P>
<P class="p360 ft26">Slutsats – att vara deltidselev ska vara en rättighet för eleven</P>
<P class="p65 ft9">Efter övervägande har utredningen kommit fram till att deltids- utbildning ska erbjudas som en rättighet. Det är särskilt viktigt eftersom det bör ses som ett alternativ till rätten att vara heltidselev i specialskolan. Eleven och skolhuvudmännen får även klarhet i vad som ska gälla för genomförandet.</P>
<P class="p377 ft26">Deltidsutbildning ska inte vara en försöksverksamhet</P>
<P class="p65 ft9">Utredningen har härefter övervägt frågan om deltidsutbildning initialt ska utformas som en försöksverksamhet för att sedan utvärderas och därefter eventuellt permanentas. Det som enligt utredningen talar emot försöksverksamhet i detta sammanhang är att antalet deltidselever är litet och att specialskolans målgrupp är mycket heterogen, vilket gör att verksamheten skulle bli svår att utvärdera.</P>
<P class="p417 ft13"><SPAN class="ft13">6.1.4</SPAN><SPAN class="ft58">Syftet med deltidsutbildning – valfrihet för eleven</SPAN></P>
<P class="p743 ft9">Huvudsyftet med deltidsutbildning är en ökad valfrihet för eleven.</P>
<P class="p360 ft26">Syftet för en elev i grundskolan eller grundsärskolan</P>
<P class="p87 ft9">För en elev i grundskolan eller grundsärskolan kan syftet med att delvis genomföra sin utbildning i specialskolan bl.a. vara att eleven ska kunna välja att inte flytta från hemorten och från sina föräldrar på heltid. För elever som är döva eller hörselskadade är det en möjlighet att ta del av den tvåspråkiga undervisningen i en tecken- språkig miljö som specialskolan ska erbjuda.<A href="#page_151"><SPAN class="ft59">9 </SPAN></A>Eleven kan också stärka sin självkänsla och identitet, vilket kan vara en viktig del i elevens utveckling.</P>
<P class="p744 ft71"><SPAN class="ft70">9 </SPAN><SPAN class="ft64">Prop. 2009/10:165 </SPAN>Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, <SPAN class="ft64">s. 396.</SPAN></P>
<P class="p403 ft18">152</P>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td184"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td185"><P class="p19 ft23">Deltidsutbildning <SPAN class="ft132">- </SPAN>utbildning i två skolformer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p369 ft26">Syftet för en elev i specialskolan</P>
<P class="p83 ft9">För en elev i specialskolan kan syftet med att delvis genomföra sin utbildning i grundskolan eller grundsärskolan bl.a. vara att möjlig- göra en långsam utslussning tillbaka till hemskolan samtidigt som hemskolan och hemkommunen förbereder sådant stöd som behövs för att eleven ska klara av att gå i hemskolan. En elev kan genom sin skolgång vid specialskolan ha blivit så pass stärkt i sin identitet att eleven delvis vill studera i sin hemskola. Det kan också tänkas att en elev som i dag är heltidselev i specialskolan önskar att i stället bli deltidselev, när det blir en rättighet.</P>
<P class="p745 ft13"><SPAN class="ft13">6.1.5</SPAN><SPAN class="ft58">Vem är deltidselev / vad är att betrakta som deltidsutbildning</SPAN></P>
<P class="p406 ft33">Här beskriver utredningen bl.a. vilka elever som har rätt att vara deltidselever och vad som avses med deltidsutbildning.</P>
<P class="p746 ft32">Målgruppen – vilka elever är aktuella för att tas emot som deltidselever?</P>
<P class="p60 ft33">För att en elev ska ha rätt att tas emot som deltidselev ska, enligt utredningen, eleven tillhöra specialskolans målgrupp.</P>
<P class="p388 ft26">För en elev i grundskolan eller grundsärskolan</P>
<P class="p83 ft9">För en elev i grundskolan eller grundsärskolan som önskar bli del- tidselev vid specialskolan ska Specialpedagogiska skolmyndigheten fatta ett formellt beslut om att eleven tillhör specialskolans mål- grupp. Detta är viktigt eftersom rättigheten att vara deltidselev endast ska erbjudas dessa elever. Nämnden för mottagande i spe- cialskolan och <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning har erfarenhet av att göra bedömningar i samband med mottagande i specialskolan och bör därför vara bäst lämpad för denna uppgift. En ytterligare anledning till att det är lämpligt att Specialpedagogiska skolmyndigheten prövar elevens målgruppstillhörighet är att det i ett senare skede kan bli aktuellt för eleven att ansöka om att bli mottagen som heltidselev i specialskolan.</P>
<P class="p747 ft18">153</P>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Deltidsutbildning <SPAN class="ft131">- </SPAN>utbildning i två skolformer</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft26">För en elev i specialskolan</P>
<P class="p65 ft9">För en elev i specialskolan som önskar bli deltidselev i grundskolan eller grundsärskolan krävs det inte att ett särskilt beslut om mål- grupp fattas. Den frågan är redan utredd i samband med inskriv- ningen i specialskolan.</P>
<P class="p64 ft32">Ansökan om prövning av målgruppstillhörighet</P>
<P class="p65 ft33">Nedan presenteras vad som särskilt gäller för elever i grundskolan och grundsärskolan respektive specialskolan.</P>
<P class="p553 ft26">En elev i grundskolan eller grundsärskolan måste ansöka om prövning</P>
<P class="p77 ft9">En elev i grundskolan eller grundsärskolan som önskar att bli deltidselev i specialskolan ska således inte ansöka om inskrivning i specialskolan utan endast ansöka om en formell prövning om eleven tillhör specialskolans målgrupp och därmed kan vara aktuell som deltidselev. En elev kan inte vara inskriven i två skolformer samtidigt.</P>
<P class="p395 ft9">Utredningen föreslår att elevens vårdnadshavare lämnar ansökan till hemkommunen för vidare befordran till Specialpedagogiska skolmyndigheten som prövar målgruppstillhörighet. Syftet med att ansökan ska lämnas till hemkommunen är att den ska vara med i processen i ett tidigt skede. Det krävs samma underlag för att bedöma målgruppstillhörighet som vid en sedvanlig prövning av mottagande i specialskolan.</P>
<P class="p377 ft26">En elev i specialskolan tillhör redan specialskolans målgrupp</P>
<P class="p65 ft9">En elev i specialskolan, som önskar bli deltidselev i grundskolan eller grundsärskolan, är redan inskriven i specialskolan och ska vara det även som deltidselev i grundskolan eller grundsärskolan. Utredningen föreslår att frågan om att bli deltidselev initieras av elevens vårdnadshavare och att en begäran om detta lämnas till Specialpedagogiska skolmyndigheten som då ska inleda samverkan med elevens hemkommun. Det krävs inte ett särskilt beslut om att ”bli mottagen” som deltidselev i grundskolan eller grundsärskolan. En elev i specialskolan har, enligt utredningens förslag, rätt att vara</P>
<P class="p748 ft18">154</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330154x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td184"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td185"><P class="p19 ft23">Deltidsutbildning <SPAN class="ft132">- </SPAN>utbildning i två skolformer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p379 ft9">deltidselev i sin hemkommuns skolor. En elev i specialskolan kan formellt sett påbörja undervisning i sin hemkommun som heltids- elev utan något särskilt förfarande och därmed bör det heller inte göras någon skillnad om och när eleven önskar bli deltidselev.</P>
<P class="p386 ft32">Definition av begreppet ”deltidselev”</P>
<P class="p380 ft9">Utredningen har, med stöd av specialskolornas enkätsvar, kommit fram till att med begreppet <SPAN class="ft26">deltidselev </SPAN>bör avses en elev, som tillhör specialskolans målgrupp och som med viss kontinuitet får sin utbildning delvis inom en annan skolform än i den skolform som eleven är inskriven. Begreppet definieras i den föreslagna förord- ningen om deltidsutbildning, se författningsförslag.</P>
<P class="p415 ft9">Att vara deltidselev bör skiljas från en situation då en elev endast tillfälligt kommer någon vecka till en skolenhet inom en annan skolform. Detta bör betecknas som <SPAN class="ft26">besöks- eller informa- tionsveckor </SPAN>och ska inte omfattas av bestämmelserna om deltids- utbildning. Tidsperioden för besöket är då så kort att det inte kan betraktas som egentlig utbildning.</P>
<P class="p749 ft32">Elever som utbildas vid en skolenhet inom en s.k. gemensam skolorganisation</P>
<P class="p83 ft9">Specialpedagogiska skolmyndigheten har redan i dag börjat utforma vissa möjligheter till flexibla lösningar. Det gäller den gemensamma skolorganisation<A href="#page_154"><SPAN class="ft59">10 </SPAN></A>som planeras i Södra regionen där den regionala specialskolan Östervångskolan i Lund kommer att samlokaliseras med en kommunal grundskola och grundsärskola. Syftet med en sådan samlokalisering är bland annat att underlätta för en elev att få sin utbildning delvis i olika skolformer. Tanken är också att möjliggöra ett ökat utbyte mellan lärarna i de olika skolformerna. Sådan ”samverkan” som avses i skollagen,<A href="#page_154"><SPAN class="ft59">11 </SPAN></A>dvs. där en skol- huvudman kan avtala med annan skolhuvudman att ta över ansvaret för en viss verksamhet, anses inte vara aktuell inom en sådan gemensam skolorganisation. Enligt utredningen utgör den samver-</P>
<P class="p380 ft74"><SPAN class="ft65">10</SPAN><SPAN class="ft77">Dvs. en regional samverkan mellan en specialskola och en grundskola / grundsärskola. Se Specialpedagogiska skolmyndigheten (2010), </SPAN><SPAN class="ft73">Morgondagens skola för elever som är döva eller har en hörselnedsättning</SPAN>, Södra regionen, projektrapport.</P>
<P class="p699 ft64"><SPAN class="ft65">11</SPAN><SPAN class="ft145">Se 23 kap. skollagen (2010:800) där samverkan innebär att ansvaret / huvudmannaskapet flyttas över. Detta är i dag inte möjligt för staten när det gäller undervisning och pedagogisk verksamhet.</SPAN></P>
<P class="p679 ft18">155</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330155x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Deltidsutbildning <SPAN class="ft131">- </SPAN>utbildning i två skolformer</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">kan som här sker snarare ett möjliggörande av utbyte av erfaren- heter och olika former av samarbete. Utredningen bedömer att det inte finns behov av särskilda bestämmelser för gemensamma skol- organisationer. De föreslagna bestämmelserna om deltidsutbildning kan tillämpas även för en elev som utbildas vid en skolenhet inom en gemensam skolorganisation och som önskar utbildning inom en annan skolform än den eleven är inskriven.</P>
<P class="p66 ft9">Om en elev som går i grundskolan eller grundsärskolan, som inte bedöms tillhöra specialskolans målgrupp, önskar undervisning inom specialskolan i ämnet teckenspråk kan de föreslagna reglerna om entreprenad utnyttjas.<A href="#page_155"><SPAN class="ft59">12 </SPAN></A>Här avses en hörande elev som önskar läsa teckenspråk.</P>
<P class="p750 ft13"><SPAN class="ft13">6.1.6</SPAN><SPAN class="ft58">Den planerade tidsperioden och möjligheten att avbryta deltidsutbildningen</SPAN></P>
<P class="p751 ft9"><SPAN class="ft32">Utredningens förslag: </SPAN>Deltidsutbildningen ska <SPAN class="ft26">fortgå </SPAN>så länge eleven och elevens vårdnadshavare önskar det. Utbildningen ska planeras för en tidsperiod om minst sex månader.</P>
<P class="p610 ft9">Deltidsutbildningen får <SPAN class="ft26">avbrytas </SPAN>på initiativ av huvudmännen om det finns särskilda skäl till det. Ett beslut om att avbryta deltidsutbildningen ska fattas av Nämnden för mottagande i specialskolan och <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning.</P>
<P class="p708 ft26">Den planerade tidsperioden</P>
<P class="p65 ft9">Den utbildning som planeras för en deltidselev ska, enligt utredningen, <SPAN class="ft26">pågå under en tidsperiod om minst sex månader</SPAN>. Anledningen till detta är att det, enligt utredningen, ska finnas en viss varaktighet i utbildningen. Om en elev vill pröva en annan skolform under en kortare tidsperiod än sex månader, kan detta ske inom ramen för bestämmelserna om att tas emot på försök i en annan skolform.<A href="#page_155"><SPAN class="ft59">13 </SPAN></A>Självklart ska det finnas en möjlighet att avbryta deltidsutbildningen i förtid exempelvis på grund av att eleven i stället tas emot som heltidselev i specialskolan, grundskolan eller i grundsärskolan.</P>
<P class="p752 ft62"><SPAN class="ft65">12</SPAN><SPAN class="ft66">Se avsnitt 8.3.</SPAN></P>
<P class="p364 ft64"><SPAN class="ft65">13</SPAN><SPAN class="ft67">Se 7 kap. 8 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p403 ft18">156</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330156x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr14 td184"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td185"><P class="p19 ft23">Deltidsutbildning <SPAN class="ft132">- </SPAN>utbildning i två skolformer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p166 ft26">Avbryta utbildningen</P>
<P class="p753 ft9">Utbildningen ska således fortgå så länge som eleven eller elevens vårdnadshavare önskar det. Utredningen anser att det härutöver måste finnas en säkerhetsventil för fall då utbildningen inte funge- rar för en speciell elev och det visar sig vara olämpligt med deltids- utbildning. Därför föreslår utredningen att det ska vara möjligt att <SPAN class="ft26">avbryta deltidsutbildningen </SPAN>om det finns sådana särskilda skäl. Detta kan ske på initiativ av någon av huvudmännen. Med anled- ning av att det är en för både Specialpedagogiska skolmyndigheten och hemkommunen påtvingad verksamhet bör ett sådant avbry- tande <SPAN class="ft26">beslutas av Nämnden </SPAN>för mottagande i specialskolan och Rh- anpassad utbildning.</P>
<P class="p754 ft9">Utredningen har övervägt om det i ett fall där alla parter är överens ska vara möjligt att avbryta utbildningen utan beslut från nämnden, men har kommit fram till att det endast är lämpligt i fall då eleven eller elevens vårdnadshavare har initierat / önskar att avbryta deltidsutbildningen. Detta med hänsyn till att systemet ska vara rättssäkert.</P>
<P class="p755 ft13"><SPAN class="ft13">6.1.7</SPAN><SPAN class="ft58">Information om deltidsutbildning</SPAN></P>
<P class="p756 ft9"><SPAN class="ft32">Utredningens bedömning: </SPAN>Specialpedagogiska skolmyndighe- ten bör få i uppdrag att informera kommuner, vårdnadshavare m.fl. om rätten till deltidsutbildning vid införandet av de före- slagna bestämmelserna.</P>
<P class="p757 ft9">Kommunala och enskilda huvudmän och vårdnadshavare måste få kännedom om rätten till deltidsutbildning. I samband med att rätten till deltidsutbildning införs bör därför Specialpedagogiska skolmyndigheten få i uppdrag att särskilt informera om detta.</P>
<P class="p758 ft18">157</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330157x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Deltidsutbildning <SPAN class="ft131">- </SPAN>utbildning i två skolformer</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p349 ft31"><SPAN class="ft31">6.2</SPAN><SPAN class="ft57">Ansvarsfördelningen</SPAN></P>
<P class="p608 ft9"><SPAN class="ft32">Utredningens förslag: </SPAN>För en deltidselev ska de bestämmelser gälla som avser den skolform som eleven formellt tillhör.</P>
<P class="p609 ft9">För en elev i grundskolan eller grundsärskolan som är deltids- elev i specialskolan ansvarar hemkommunen/en enskild huvudman och för en elev i specialskolan som är deltidselev i grundskolan eller grundsärskolan ansvarar Specialpedagogiska skolmyndig- heten.</P>
<P class="p759 ft9">Den rektor som ska ansvara för och får fatta beslut om en elev som är deltidselev följer ovanstående princip.</P>
<P class="p439 ft13"><SPAN class="ft13">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft58">Huvudmannaskap – huvudansvaret för deltidseleven</SPAN></P>
<P class="p65 ft9">Utredningen har bland annat med utgångspunkt i hur utformning- en av deltidselevers undervisning på specialskolorna ser ut i dag och bestämmelsen om integrerade elever<A href="#page_157"><SPAN class="ft59">14 </SPAN></A>i grundskolan och grundsär- skolan, kommit fram till ett förslag om en fördelning av ansvaret för deltidseleven.</P>
<P class="p64 ft32">Vilken skolforms bestämmelser som ska gälla</P>
<P class="p77 ft9">Utredningen har övervägt vilken skolforms bestämmelser som ska gälla för deltidseleven. <SPAN class="ft26">Första alternativet </SPAN>är att det ska vara de bestämmelser som avser den skolform som eleven formellt tillhör, dvs. den ursprungliga skolformens bestämmelser. <SPAN class="ft26">Andra alternativet </SPAN>är att det ska vara de bestämmelser som avser den skolform som deltidseleven till övervägande del får sin utbildning.</P>
<P class="p66 ft9">Utredningen anser att det första alternativet har fler fördelar. En elev kan endast vara inskriven i en skolform. Eleven är enligt detta alternativ inskriven i samma skolform fram till dess att eleven övergår till att t.ex. skrivas in som heltidselev i specialskolan. Att byta bestämmelser med utgångspunkt i undervisningstid är inte en stabil lösning. Utbildningstiden i de skilda skolformerna kan teoretiskt sett skifta flera gånger under en elevs utbildning. Det kan leda till att det blir oklart vilka bestämmelser som ska gälla vid olika tidpunkter. Det skulle också leda till problem i tolkning av vad som</P>
<P class="p75 ft64"><SPAN class="ft70">14 </SPAN>Jfr bestämmelsen om integrerade elever i 7 kap. 8 § skollagen (2010:800).</P>
<P class="p403 ft18">158</P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330158x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td184"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td185"><P class="p19 ft23">Deltidsutbildning <SPAN class="ft132">- </SPAN>utbildning i två skolformer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p505 ft9">egentligen avses med ”till övervägande del”; hur lång tidsperiod avses, var går gränsen o.s.v.</P>
<P class="p298 ft33">Utredningen föreslår därför att för en deltidselev ska de bestäm- melser gälla som avser den ursprungliga skolformen.</P>
<P class="p388 ft32">Huvudman och rektors ansvar för deltidsutbildning</P>
<P class="p737 ft9">En central utgångspunkt är att huvudmännen ska vara skyldiga att samverka,<A href="#page_158"><SPAN class="ft59">15 </SPAN></A>men att <SPAN class="ft26">en huvudman ska ha ansvar </SPAN>för deltids- utbildningen. Ansvarsfördelningen ska utgå från vilken skolforms bestämmelser som gäller för deltidseleven. I skollagen nämns de som kan vara huvudmän för utbildning; kommuner, staten och enskilda. Samma förhållande gäller för deltidsutbildning. Av detta följer att för utbildningen för en elev i grundskolan eller grundsär- skolan som är deltidselev i specialskolan ansvarar hemkommu- nen/en enskild huvudman och för utbildningen för en elev i spe- cialskolan som är deltidselev i grundskolan eller grundsärskolan ansvarar Specialpedagogiska skolmyndigheten. Denna tydliga ansvars- fördelning underlättar för huvudmännen.</P>
<P class="p61 ft9">Av detta följer även vilken <SPAN class="ft26">rektor </SPAN>som har ansvar för deltids- eleven. Det är rektorn vid den skolenhet där eleven ursprungligen får sin utbildning som ansvarar för och får fatta beslut om deltidseleven.</P>
<P class="p760 ft26">Exempel:</P>
<P class="p761 ft14">För Emil, som är elev i en kommunal grundskola och som deltar som deltidselev ett par veckor varje termin i specialskolan är hemkom- munen huvudman och det är rektorn vid hemskolan som ansvarar för och fattar beslut som gäller honom. Om Emil som deltidselev får sin utbildning till övervägande del i specialskolan är det fortsatt hem- kommunen som är huvudman och rektorn vid hemskolan som ansva- rar för och fattar beslut som gäller honom. Det saknas således betydelse att Emil undervisas vid två skolenheter eller att under- visningstiden ändras – det är endast en rektor som kan fatta beslut och en huvudman som har ansvaret för honom.</P>
<P class="p762 ft33">Det som sägs om huvudmannens ansvar och rektors ansvar i skollagen ska, enligt utredningens förslag, för en deltidselev avse den huvudman respektive rektor som utses enligt ovan.</P>
<P class="p763 ft64"><SPAN class="ft70">15 </SPAN>Med begreppet ”samverka” avser utredningen ”samarbeta” och inte sådan samverkan som avses i 23 kap. skollagen (2010:800).</P>
<P class="p603 ft18">159</P>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330159x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Deltidsutbildning <SPAN class="ft131">- </SPAN>utbildning i två skolformer</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p349 ft13"><SPAN class="ft13">6.2.2</SPAN><SPAN class="ft58">Särskilt om ansvarsfördelningen</SPAN></P>
<P class="p751 ft9"><SPAN class="ft32">Utredningens förslag: </SPAN>Elevens lärare vid de skilda skolenhe- terna ska samråda inför utvecklingssamtal och om innehållet i elevens individuella utvecklingsplan. Rektorn vid de olika skol- enheterna ska samråda inför en eventuell utredning om särskilt stöd. Ett eventuellt åtgärdsprogram för eleven ska beslutas av rektorn vid den skolenhet där deltidseleven ursprungligen får sin undervisning.</P>
<P class="p764 ft9">Rektorn vid den skolenhet där eleven ursprungligen får sin undervisning ska se till att betyg sätts i enlighet med skollagen och andra författningar. Undervisande lärare vid denna skolen- het ska besluta om betyget efter samråd med lärare vid den andra skolenheten.</P>
<P class="p765 ft9">Det saknas anledning att gå igenom alla situationer där ansvars- fördelningen blir aktuell eftersom den ovannämnda principen ska gälla i samtliga fall. Nedan besvaras de viktigaste frågorna som specialskolorna har ställt när det gäller hur ansvaret ska fördelas i praktiken och fall där avvikelser görs från bestämmelserna i skol- lagen.</P>
<P class="p377 ft32">Kontroll närvaro – skolplikt</P>
<P class="p77 ft9"><SPAN class="ft26">Enligt skollagen </SPAN>ska rektorn se till att vårdnadshavare informeras om att eleven varit frånvarande under obligatorisk undervisning.<A href="#page_159"><SPAN class="ft59">16 </SPAN></A>Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i dess grundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskriven utbildning.<A href="#page_159"><SPAN class="ft59">17 </SPAN></A>Kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång. Huvudmannen för special- skolan ska se till att elever i utbildning under deras ledning fullgör sin skolgång.<A href="#page_159"><SPAN class="ft59">18</SPAN></A></P>
<P class="p88 ft26">Vem ska då ansvara för en deltidselevs närvaro? <SPAN class="ft9">Detta följer av ansvarsfördelningen enligt ovan nämnda princip. Något ytterligare tillägg i författning i denna del är inte nödvändig. Eftersom huvud- männen är skyldiga att samverka för att deltidsutbildningen ska fungera är det naturligt att den skolenhet där eleven undervisas</SPAN></P>
<P class="p628 ft62"><SPAN class="ft65">16</SPAN><SPAN class="ft66">7 kap. 17 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p365 ft62"><SPAN class="ft65">17</SPAN><SPAN class="ft66">7 kap. 21 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p365 ft64"><SPAN class="ft65">18</SPAN><SPAN class="ft67">7 kap. 22 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p403 ft18">160</P>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330160x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td184"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td185"><P class="p19 ft23">Deltidsutbildning <SPAN class="ft132">- </SPAN>utbildning i två skolformer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p379 ft9">noterar närvaron och utan dröjsmål meddelar ansvarande rektor eventuell frånvaro.</P>
<P class="p59 ft32">Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner</P>
<P class="p380 ft9"><SPAN class="ft26">Enligt skollagen </SPAN>ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor.<A href="#page_160"><SPAN class="ft59">19 </SPAN></A>Läraren tillsammans med eleven och dess vårdnadshavare ska ha ett utvecklingssamtal minst en gång varje termin. Ett sådant utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett åtgärdsprogram. Det är rektorn som beslutar om åtgärds- program.<A href="#page_160"><SPAN class="ft59">20</SPAN></A></P>
<P class="p766 ft9">När det gäller deltidsutbildning föreslår utredningen att skol- enheterna ska samråda inför utvecklingssamtal och om innehållet i elevens individuella utvecklingsplan. Det är elevens lärare vid de olika skolenheterna som ska samråda inför samtalet. Utvecklings- samtalet ska genomföras av den lärare som ansvarar för under- visningen vid den skolenhet där deltidseleven ursprungligen under- visas. Om det framkommer att eleven har ett behov av särskilt stöd ska detta utredas. Inför en sådan utredning ska rektorn vid de olika skolenheterna samråda. Om en utredning resulterar i att eleven har behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram utarbetas för eleven. Åtgärdsprogrammet ska beslutas av rektorn vid den skolenhet där deltidseleven ursprungligen får sin undervisning.</P>
<P class="p581 ft32">Betygssättning</P>
<P class="p676 ft9">Rektorn ska se till att betyg sätts <SPAN class="ft26">i enlighet med skollagen </SPAN>och andra författningar.<A href="#page_160"><SPAN class="ft59">21 </SPAN></A>Det är den eller de lärare som ansvarar för under- visningen vid den tidpunkt då betyg ska sättas som beslutar om betyg. Om ett betyg är beroende av två eller flera lärares bedöm- ning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn.<A href="#page_160"><SPAN class="ft59">22</SPAN></A></P>
<P class="p58 ft9">Av de elever som i dag har tagits emot som deltidselever på specialskolorna har frågan om betyg inte varit aktuell. Detta med anledning dels av att eleverna har varit så kort tid på specialskolan, dels elevernas låga ålder. Det förslag som utredningen lämnar omfattar dock alla årskurser och därmed även årskurser där betyg</P>
<P class="p531 ft62"><SPAN class="ft65">19</SPAN><SPAN class="ft66">2 kap. 9 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p426 ft62"><SPAN class="ft65">20</SPAN><SPAN class="ft66">3 kap. 9 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p426 ft74"><SPAN class="ft65">21</SPAN><SPAN class="ft79">3 kap. 14 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p426 ft64"><SPAN class="ft65">22</SPAN><SPAN class="ft67">3 kap. 16 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p623 ft18">161</P>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330161x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Deltidsutbildning <SPAN class="ft131">- </SPAN>utbildning i två skolformer</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">ska sättas. Utredningen föreslår att elevens lärare vid de olika skolenheterna ska samråda inför betygssättning och att det är elevens lärare vid den skolenhet där eleven ursprungligen under- visas som beslutar om betyget.</P>
<P class="p378 ft9">Det behöver tydliggöras att det är rektorn vid den skolenhet som eleven ursprungligen undervisas som ska sätta betyg i en situation då ett betyg är beroende av två eller flera lärares bedöm- ning och dessa inte kan enas om ett betyg för eleven. Om olika kursplaner följs kan två betygsdokument utfärdas. Detta kan föras efter prövning av betyg.<A href="#page_161"><SPAN class="ft59">23</SPAN></A></P>
<P class="p767 ft50"><SPAN class="ft31">6.3</SPAN><SPAN class="ft117">Skyldigheten att samverka och utformningen av utbildningen</SPAN></P>
<P class="p768 ft9"><SPAN class="ft32">Utredningens förslag: </SPAN>Huvudmännen ska samverka i frågor som rör deltidseleven och ska gemensamt planera elevens utbildning.</P>
<P class="p609 ft9">Huvudmännen ska upprätta en gemensam plan över utform- ningen av deltidselevens utbildning. I planen ska syfte, mål, tidsperiod, val av kursplaner, omfattning och utformning av utbildningen klart framgå. Utformningen av deltidsutbildningen bör utvärderas kontinuerligt dock minst en gång per termin.</P>
<P class="p764 ft9">Om en elev i grundskolan eller grundsärskolan följer en kursplan i ett ämne som deltidselev i specialskolan som eleven inte läser i sin ursprungliga skolform får undervisningstiden i specialskolan högst vara 100 undervisningstimmar per läsår.</P>
<P class="p769 ft9">Utredningen anser att huvudmännen ska ges en relativt stor frihet att gemensamt utforma utbildningen för deltidseleven. För att möjliggöra för eleven att garanteras en utbildning som ska kunna ligga till grund för fortsatt utbildning måste dock bland annat frågan om undervisningstimmar regleras. Dvs. om och när begräns- ningar ska göras i hur stor del av utbildningen som får ges inom en annan skolform än den eleven är inskriven inom. Härutöver bör det regleras när kunskapsmålen ska vara uppfyllda och val av kurs- planer.</P>
<P class="p770 ft64"><SPAN class="ft70">23 </SPAN>Jfr 10 kap. 23 § , 12 kap. 23 § skollagen (2010:800) och 6 kap. <NOBR>16<SPAN class="ft131">-</SPAN>19</NOBR> §§ skolförordningen (2011:185).</P>
<P class="p771 ft18">162</P>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td184"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td185"><P class="p19 ft23">Deltidsutbildning <SPAN class="ft132">- </SPAN>utbildning i två skolformer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p316 ft13"><SPAN class="ft13">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft58">Planering av elevens utbildning – en gemensam plan</SPAN></P>
<P class="p406 ft9">När det gäller planeringen av elevens utbildning så är den centrala utgångspunkten att huvudmännen är skyldiga att samverka särskilt viktig. Det är dock inte lämpligt med ett delat ansvar. För att ut- formningen av utbildningen ska fungera måste huvudmännen sam- verka i frågor som rör eleven och de ska gemensamt planera elevens utbildning. Utformningen av utbildningen bör utvärderas regel- bundet så att den kan anpassas till elevens eventuellt förändrade behov. Denna utvärdering bör, enligt utredningen, göras kontinuer- ligt dock minst en gång per termin.</P>
<P class="p408 ft9">Utredningen föreslår att Specialpedagogiska skolmyndigheten och hemkommunen (eller en enskild huvudman) ska upprätta <SPAN class="ft26">en gemensam plan </SPAN>över utformningen av deltidselevens utbildning. Detta ska göras för att tydliggöra för alla parter vad som gäller. I planen ska syfte, mål, tidsperiod, val av kursplaner, omfattning och utformning av utbildningen klart framgå. Planen ska undertecknas av behöriga personer och datum för undertecknandet ska framgå. Det ska även framgå när planen ska börja gälla och hur länge den gäller. Härutöver kan även ansvars- och kostnadsfördelningen anges för att undvika missförstånd. Även tidpunkter för utvärde- ring och annat som huvudmännen kommer överens om och som inte regleras i skollagen eller i förordning bör framgå.</P>
<P class="p530 ft9">Att en gemensam plan ska upprättas framgår även i den föreslagna förordningen om deltidsutbildning. Planen får inte inne- hålla begränsningar eller undantag från skollagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av skollagen och de bestämmelser för utbildning som kan finnas i andra författningar. I planen får inte heller myndighetsutövning lämnas över till annan än vad som anges i författning.</P>
<P class="p772 ft13"><SPAN class="ft13">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft58">Om begränsningar i undervisningstid i den andra skolformen krävs</SPAN></P>
<P class="p380 ft9">Utredningen redovisar först det fall där begränsning i antal under- visningstimmar krävs och därefter varför utredningen anser att det i övrigt saknas anledning till begränsningar i undervisningstimmar.</P>
<P class="p773 ft18">163</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330163x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Deltidsutbildning <SPAN class="ft131">- </SPAN>utbildning i två skolformer</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft32">En begränsning i antal undervisningstimmar krävs</P>
<P class="p77 ft9">Utredningen bedömer att om en elev i grundskolan som följer grundskolans eller grundsärskolans kursplaner och som deltidselev i specialskolan <SPAN class="ft26">endast önskar läsa ett ämne enligt specialskolans kursplaner t.ex. teckenspråk eller rörelse och drama</SPAN>, ska det totala antalet undervisningstimmar i specialskolan begränsas. Utredning- en föreslår att den begränsning som anges i dagens timplaner bör vara vägledande. I timplanen anges att vid skolans val får antalet timmar för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 20 procent. Dvs. det är den minskning i undervisningstid i ämnen som får göras till förmån för skolans val, utan att utbildningen som helhet blir lidande. På <SPAN class="ft26">liknande sätt </SPAN>anser utredningen att en begränsning av antalet undervisningstimmar som får ges i special- skolan för en deltidselev kan beräknas.</P>
<P class="p627 ft9">Det skulle enligt denna princip vara fullt möjligt att utnyttja 100 timmar per läsår för att läsa ett ämne i specialskolan som eleven normalt sett inte läser i grundskolan eller grundsärskolan utan att elevens utbildning blir lidande. Detta är ett fiktivt sätt<A href="#page_163"><SPAN class="ft59">24 </SPAN></A>att beräkna en begränsning av undervisningstimmar för en deltidselev som frångår de bestämmelser som normalt sett reglerar tiden i skolan. En bestämmelse med detta innehåll föreslås i den nya förordningen om deltidsutbildning.</P>
<P class="p774 ft26">Exempel:</P>
<P class="p775 ft14">Emil som är elev i grundskolan tas emot som deltidselev i special- skolan. Emil följer normalt sett grundskolans kursplaner. I special- skolan önskar Emil läsa ämnet teckenspråk. Han läser inte något ämne enligt grundskolans kursplaner när han är i specialskolan. Emil har då en möjlighet att maximalt läsa enligt specialskolans kursplaner 100 timmar per läsår.</P>
<P class="p553 ft32">I övrigt krävs inte begränsning i antal undervisningstimmar</P>
<P class="p65 ft9">Utredningen har kommit fram till att det endast är i fallet ovan som en begränsning i undervisningstimmar behövs. Teoretiskt sett skulle en elev i grundskolan eller grundsärskolan undervisas till övervägande del i specialskolan och vice versa om ingen begräns- ning finns. Utredningen ser dock inte detta som ett problem då det</P>
<P class="p577 ft64"><SPAN class="ft70">24 </SPAN>Schablonmässigt beräknad undervisningstid. Den ungefärliga tiden för skolans val fördelat på nio år är 70 timmar. Utredningen har valt att lägga till ytterligare tid.</P>
<P class="p421 ft18">164</P>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td184"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td185"><P class="p19 ft23">Deltidsutbildning <SPAN class="ft132">- </SPAN>utbildning i två skolformer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p567 ft9">för en elev i grundskolan eller grundsärskolan i en sådan situation kan ses som en långsam inskolning till att bli inskriven som heltids- elev i specialskolan. För en elev i specialskolan kan det i samma situation ses som en långsam utslussning till hemkommunens skola. Utredningen har därför kommit fram till att det inte är nöd- vändigt att begränsa undervisningstiden för en deltidselev i andra fall än där eleven läser ett ämne som denne normalt sett inte läser i sin ursprungliga skolform. Huvudmannaskapet går över då eleven skrivs in som heltidselev i specialskolan alternativt övergår att enbart undervisas i grundskolan eller grundsärskolan.</P>
<P class="p61 ft9">Det finns heller inte behov av att fastställa en nedre gräns för antalet undervisningstimmar i annan skolform.</P>
<P class="p397 ft13"><SPAN class="ft13">6.3.3</SPAN><SPAN class="ft58">Val av kursplaner</SPAN></P>
<P class="p83 ft9">Specialskolorna har i sina enkätsvar redovisat olika lösningar i valet av vilken skolforms kursplaner som en deltidselev ska följa. I de flesta fall följer deltidseleven specialskolans kursplaner när eleven undervisas i specialskolan. Utredningen föreslår, i kapitel 8 och 9, att specialskolans kursplaner ska kunna användas även i grund- skolan och i grundsärskolan. Det blir då, enligt utredningens för- slag, formellt möjligt att betygssätta en elev i grundskolan eller i grundsärskolan som följer specialskolans kursplaner. Det bör därför finnas utrymme för huvudmännen att gemensamt bedöma vilken eller vilka kursplaner som eleven ska följa i deltidsutbild- ningen. En elev får inte följa flera kursplaner i ett och samma ämne. Det måste dock göras en individuell lösning efter den enskilde elevens behov och förutsättningar.</P>
<P class="p776 ft13"><SPAN class="ft13">6.3.4</SPAN><SPAN class="ft58">Kunskapskraven och när de ska vara uppfyllda</SPAN></P>
<P class="p72 ft9">Eleven är under hela sin deltidsutbildning fortsatt inskriven i sin ursprungliga skolform. För deltidseleven är det därför den ursprungliga skolformens bestämmelser som reglerar tidpunkten för när ämnesproven ska användas och tidpunkten för när kunskapskraven ska vara uppfyllda.</P>
<P class="p58 ft9">För att deltidsutbildning som samverkansform ska fungera på bästa sätt bör skolformerna närma sig varandra så att skolplikten även i specialskolan är nioårig. De kunskapskrav som ska vara</P>
<P class="p727 ft18">165</P>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330165x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Deltidsutbildning <SPAN class="ft131">- </SPAN>utbildning i två skolformer</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft9">uppfyllda vid olika tidpunkter följer den skolform som eleven undervisas inom. Specialskolan har i dag en tioårig skolplikt och grundskolan och grundsärskolan har en nioårig skolplikt. Av detta följer att kunskapskraven ska vara uppfyllda i olika årskurser. Om skolformerna har enhetlig skolplikt är det lättare för en deltidselev att följa undervisningen i olika skolformer.<A href="#page_165"><SPAN class="ft59">25</SPAN></A></P>
<P class="p777 ft13"><SPAN class="ft13">6.3.5</SPAN><SPAN class="ft58">Vårdnadshavarnas möjlighet att påverka utformningen av utbildningen</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Av skollagen framgår att vårdnadshavare för barn i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas möjlighet till infly- tande över utbildningen. Detsamma bör gälla för deltidselevers utbildning; dock bör huvudmännen ha långtgående möjlighet att förlägga undervisningen så att den passar in i respektive verk- samhet.</P>
<P class="p778 ft50"><SPAN class="ft31">6.4</SPAN><SPAN class="ft117">Fördelningen av det ekonomiska ansvaret och ersättningens storlek</SPAN></P>
<P class="p768 ft9"><SPAN class="ft32">Utredningens förslag: </SPAN>Hemkommunen ska betala ersättning till staten för vissa kostnader för den som är deltidselev i special- skolan. För en elev i specialskolan som är deltidselev i grund- skolan eller grundsärskolan ska hemkommunens ersättning till staten reduceras i motsvarande mån. Staten ska stå för kost- naden för resor och eventuellt boende på specialskolans elevhem för en deltidselev.</P>
<P class="p764 ft9">Hemkommunen ska betala ersättning till staten för vissa kost- nader för den som från en fristående grundskola eller fristående grundsärskola är deltidselev i specialskolan. Avdrag för den ersättning som kommunen ska lämna till den enskilda huvud- mannen ska då reduceras med kostnaden för deltidseleven.</P>
<P class="p779 ft9"><SPAN class="ft26">Enligt skollagen </SPAN>ska hemkommunen betala ersättning till staten för vissa kostnader för den som är heltidselev i specialskolan.<A href="#page_165"><SPAN class="ft59">26 </SPAN></A>Staten</P>
<P class="p780 ft62"><SPAN class="ft65">25</SPAN><SPAN class="ft66">Se kapitel 5.</SPAN></P>
<P class="p364 ft64"><SPAN class="ft65">26</SPAN><SPAN class="ft67">12 kap. 24 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p403 ft18">166</P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330166x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td184"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td185"><P class="p19 ft23">Deltidsutbildning <SPAN class="ft132">- </SPAN>utbildning i två skolformer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p781 ft9">ska stå för kostnaden för de resor som krävs för utbildningen och även för ett eventuellt boende utanför det egna hemmet.<A href="#page_166"><SPAN class="ft59">27</SPAN></A></P>
<P class="p397 ft13"><SPAN class="ft13">6.4.1</SPAN><SPAN class="ft58">Vissa kostnader i samband med deltidsutbildningen</SPAN></P>
<P class="p406 ft9">Utredningen föreslår att hemkommunen ska betala ersättning till staten för vissa kostnader <SPAN class="ft26">för en elev i grundskolan eller i grund- särskolan </SPAN>som är deltidselev i specialskolan. För <SPAN class="ft26">en elev i special- skolan </SPAN>som är deltidselev i grundskolan eller i grundsärskolan ska hemkommunens ersättning till staten reduceras.</P>
<P class="p13 ft9">Ersättningen föreslås beräknas med utgångspunkt i hemkom- munens ersättning för en heltidselev i specialskolan i proportion till den tid som deltidseleven vistas i specialskolan. Motsvarande beräk- ning gäller för reducering av nämnda ersättning för en deltidselev i grundskolan eller grundsärskolan. Tiden i deltidsutbildning ska beräk- nas i antal dagar.</P>
<P class="p408 ft9">Ersättningsnivåerna exemplifieras nedan. Exemplen baseras på att ersättningen för en heltidselev i specialskolan är 275 000 kronor per termin (550 000 kronor per läsår). Vidare utgår beräkningen från att ett läsår är 178 dagar.</P>
<P class="p782 ft158">Kommun med deltidselev i specialskolan</P>
<P class="p783 ft14">För en elev i grundskolan eller i grundsärskolan som är deltidselev i specialskolan fyra veckor per läsår får hemkommunen betala en ersätt- ning på 62 000 kronor per läsår till Specialpedagogiska skolmyndig- heten.</P>
<P class="p784 ft158">Specialskola med deltidselev i grundskolan</P>
<P class="p785 ft14">För en elev i specialskolan som är deltidselev i grundskolan eller i grundsärskolan fyra veckor per läsår reduceras ersättningen för hem- kommunen till Specialpedagogiska skolmyndigheten med 62 000 kro- nor per läsår.</P>
<P class="p786 ft64"><SPAN class="ft70">27 </SPAN>12 kap. 25 § skollagen (2010:800).</P>
<P class="p623 ft18">167</P>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330167x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Deltidsutbildning <SPAN class="ft131">- </SPAN>utbildning i två skolformer</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p787 ft13"><SPAN class="ft13">6.4.2</SPAN><SPAN class="ft58">Kostnader för resor och eventuellt boende för en deltidselev</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Utredningen föreslår att det är staten som ska stå för kostnaden för resor och eventuellt boende för en deltidselev. Motivet är att det är en rättighet att vara deltidselev och att denna rätt endast gäller elever som tillhör specialskolans målgrupp. Denna kostnadsför- delning underlättar för hemkommunen, men är även en direkt följd av den höjda ersättning som utredningen föreslår att hemkommu- nen ska betala för en elev i specialskolan.<A href="#page_167"><SPAN class="ft59">28</SPAN></A></P>
<P class="p707 ft13"><SPAN class="ft13">6.4.3</SPAN><SPAN class="ft58">Enskild huvudman som har en elev som deltidselev</SPAN></P>
<P class="p65 ft9">För en enskild huvudman som har en elev i sin fristående grund- skola eller grundsärskola och som har en elev som är deltidselev i specialskolan blir ersättningsfrågan mer komplicerad. Det är fortfarande hemkommunen som ska ersätta staten för en deltids- elev. Hemkommunen ersätter dock en enskild huvudman för elever som de har i sin fristående skola.</P>
<P class="p378 ft9">I dag får en enskild huvudman ett belopp beräknat på hem- kommunens budgeterade kostnader.<A href="#page_167"><SPAN class="ft59">29 </SPAN></A>Kommunen ska kompensera den fristående skolan för ekonomiska förändringar under året. Det innebär att om kommunen ger ett tillskott till sina skolor ska den enskilde huvudmannen få samma belopp och det motsvarande gäller vid en neddragning. Enligt utredningen ska hemkommunen ersätta Specialpedagogiska skolmyndigheten för deltidseleven och kommunen ska samtidigt sänka ersättningen till den enskilde huvudmannen med motsvarande summa. Ersättningen föreslås beräknas på samma sätt som när kommunen har en deltidselev i specialskolan. Sänkningen kan ske under förutsättning att den enskilde huvudmannen tilldelats ett tilläggsbelopp för eleven.</P>
<P class="p788 ft62"><SPAN class="ft65">28</SPAN><SPAN class="ft66">Se kapitel 10.</SPAN></P>
<P class="p694 ft74"><SPAN class="ft65">29</SPAN><SPAN class="ft144">I dag regleras detta i förordningen (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet. Bestämmelser om enskilda huvudmän kommer att regleras i</SPAN></P>
<P class="p364 ft64"><SPAN class="ft116">14</SPAN><SPAN class="ft67">kap. skolförordningen (2011:185).</SPAN></P>
<P class="p403 ft18">168</P>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330168x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td184"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td185"><P class="p19 ft23">Deltidsutbildning <SPAN class="ft132">- </SPAN>utbildning i två skolformer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p316 ft31"><SPAN class="ft31">6.5</SPAN><SPAN class="ft57">Övriga frågor</SPAN></P>
<P class="p789 ft9"><SPAN class="ft32">Utredningens förslag: </SPAN>Regeringen eller den myndighet rege- ringen bestämmer ska ges bemyndigande att meddela före- skrifter om deltidsutbildning som även medger undantag från vissa organisatoriska bestämmelser i skollagen.</P>
<P class="p790 ft9">Ett beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten i frågan om en elev tillhör specialskolans målgrupp ska kunna över- klagas. Överklagandet ska ske hos Skolväsendets överklagande- nämnd. Beslutet ska endast få överklagas av barnet.</P>
<P class="p791 ft33">Ett beslut om att avbryta deltidsutbildningen ska kunna överklagas. Överklagandet ska ske hos Skolväsendets överkla- gandenämnd. Beslutet ska endast få överklagas av barnet.</P>
<P class="p720 ft9"><SPAN class="ft32">Utredningens bedömning: </SPAN>Statens skolinspektion ska i sin regelbundna tillsyn granska utbildningen för deltidselever.</P>
<P class="p792 ft13"><SPAN class="ft13">6.5.1</SPAN><SPAN class="ft58">Bemyndiganden</SPAN></P>
<P class="p514 ft9">För att ett system med deltidsutbildning i olika skolformer ska fungera krävs vissa undantag från de organisatoriska bestämmelser som finns i skollagen. I skollagen ges bemyndigande för rege- ringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att med- dela föreskrifter om möjligheter att inom skolväsendet bedriva utbildning som bygger på ”samverkan mellan olika skolformer”. I sådana föreskrifter får undantag göras från organisatoriska bestäm- melser i skollagen.<A href="#page_168"><SPAN class="ft59">30 </SPAN></A>Ett mera långtgående samarbete mellan olika former av utbildning innebär att olika regelsystem måste anpassas till varandra och förutsätter därför särskilda föreskrifter. Undantag från skollagens bestämmelser kan i vissa fall behövas och bemyn- digandet ger utrymme för detta.<A href="#page_168"><SPAN class="ft59">31 </SPAN></A>Det kan när det gäller deltids- utbildning vara aktuellt att frångå bestämmelserna i den nationella timplanen, den garanterade undervisningstiden, betygssättning m.m. för att få en deltidsverksamhet att fungera.</P>
<P class="p622 ft33">Det behövs även föreskrifter bland annat om ansöknings- förfarandet, hur de skilda huvudmännen ska förhålla sig och närmare föreskrifter om hur verksamheten ska bedrivas. Utred-</P>
<P class="p793 ft62"><SPAN class="ft65">30</SPAN><SPAN class="ft66">29 kap. 22 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p409 ft71"><SPAN class="ft65">31</SPAN><SPAN class="ft67">Prop. 2009/10:165 </SPAN>Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, <SPAN class="ft64">s. 935.</SPAN></P>
<P class="p623 ft18">169</P>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330169x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Deltidsutbildning <SPAN class="ft131">- </SPAN>utbildning i två skolformer</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft9">ningen ser därför att det bemyndigande som ges i skollagen inte är tillräckligt utan föreslår ett särskilt bemyndigande avseende före- skrifter om deltidsutbildning. Det är med stöd av detta bemyn- digande som utredningen anser att det är möjligt att föreskriva om deltidsutbildning i en särskild förordning.</P>
<P class="p794 ft22"><SPAN class="ft13">6.5.2</SPAN><SPAN class="ft135">Möjlighet att överklaga beslutet om målgruppstillhörighet och att avbryta utbildningen</SPAN></P>
<P class="p795 ft9">Enligt skollagen kan mottagande i specialskolan överklagas av barnet.<A href="#page_169"><SPAN class="ft59">32 </SPAN></A>Det är enligt utredningens förslag en rättighet för en elev att vara deltidselev. Utredningen föreslår att ett beslut om att tillhöra specialskolans målgrupp ska kunna överklagas. Även ett beslut om att avbryta en deltidsutbildning bör, enligt utredningen, kunna överklagas. Överklagandet ska ske hos Skolväsendets över- klagandenämnd. Beslutet ska endast få överklagas av barnet.</P>
<P class="p796 ft13"><SPAN class="ft13">6.5.3</SPAN><SPAN class="ft58">Tillsyn och statlig kvalitetsgranskning av deltidselevers utbildning</SPAN></P>
<P class="p617 ft9">Statens skolinspektion utför regelbunden tillsyn över skolväsendet, särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet enligt skollagen.<A href="#page_169"><SPAN class="ft59">33 </SPAN></A>Det bör som en särskild punkt i bedömnings- underlaget vid en tillsyn ingå att granska deltidsutbildning där sådan förekommer.</P>
<P class="p395 ft9">Utredningen ser att det kan finnas behov av att granska deltids- elevernas situation då det kan finnas svårigheter i ett samarbete mellan två skilda huvudmän. Deltidsutbildningen får inte påverka elevens möjligheter till fortsatt utbildning negativt.<A href="#page_169"><SPAN class="ft59">34</SPAN></A></P>
<P class="p797 ft62"><SPAN class="ft65">32</SPAN><SPAN class="ft66">28 kap. 14 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p365 ft62"><SPAN class="ft65">33</SPAN><SPAN class="ft66">26 kap. 3 § punkten 1 skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p419 ft64"><SPAN class="ft65">34</SPAN><SPAN class="ft67">Att deltidsutbildning kan få negativa pedagogiska konsekvenser har uppmärksammats bl.a. av de berörda intresseorganisationerna.</SPAN></P>
<P class="p421 ft18">170</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330170x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft143">00</P>
<P class="p798 ft156">7 Tillämpning av grundsärskolans kursplaner i specialskolan</P>
<P class="p586 ft9">Sedan år 2000 kan, med stöd i författning, elever som är döva eller hörselskadade med utvecklingsstörning tas emot dels vid regionskolorna, dels vid riksskolan (Åsbackaskolan). Tidigare togs elever i denna målgrupp med utvecklingsstörning endast emot vid Åsbackaskolan. Efter författningsändringen har antalet elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner i specialskolan ökat. Ungefär tio procent av eleverna vid regionskolorna följer i dag grundsärskolans kursplaner.<A href="#page_170"><SPAN class="ft59">1 </SPAN></A>Det finns därför anledning att se över regleringen av utbildningen för denna grupp.</P>
<P class="p13 ft9">Direktiven uppmärksammar att det saknas regler om övergång till grundsärskolans kursplaner i specialskolan, möjlighet att överklaga övergången, vilka elever som tas emot i regionskola respektive Åsbackaskolan m.m. Utredningen ska enligt direktiven se över hur Specialpedagogiska skolmyndigheten utformar utbildningen för elever i specialskolan som följer grundsärskolans kursplaner och bedöma behovet av ytterligare reglering i syfte att garantera eleverna rättssäkerhet och en likvärdig utbildning.</P>
<P class="p415 ft9">Inledningsvis kan som förtydligande nämnas att skolformen tidigare benämndes <SPAN class="ft26">obligatorisk särskola </SPAN>och i den nya skollagen benämns skolformen <SPAN class="ft26">grundsärskola</SPAN>. Utredningen använder sig genomgående av den nya benämningen oavsett om det är äldre förhållanden som beskrivs. Detta för att skapa en enhetlighet.</P>
<P class="p799 ft64"><SPAN class="ft70">1 </SPAN>Underlag från Specialpedagogiska skolmyndigheten, <NOBR>2011-03-04.</NOBR></P>
<P class="p623 ft18">171</P>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330171x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Tillämpning av grundsärskolans kursplaner i specialskolan</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p349 ft31"><SPAN class="ft31">7.1</SPAN><SPAN class="ft57">Elevgruppen</SPAN></P>
<P class="p87 ft9">Det är cirka 100 elever som läser enligt grundsärskolans eller träningsskolans kursplaner i specialskolan läsåret 2010/11. Det motsvarar cirka 20 procent av det totala antalet elever i special- skolan. I regionskolorna är andelen cirka 10 procent och i riksskolorna cirka 70 procent. Andelen elever i regionskolorna har varierat runt 10 procent sedan år 2006.</P>
<P class="p800 ft90">Tabell 7.1 Elever som följer grundsärskolans eller träningsskolans kursplaner i specialskolan</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr6 td186"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr6 td187"><P class="p22 ft90">2002</P></TD>
<TD class="tr6 td146"><P class="p22 ft90">2006</P></TD>
<TD class="tr6 td188"><P class="p20 ft90">2007</P></TD>
<TD class="tr6 td146"><P class="p22 ft90">2008</P></TD>
<TD class="tr6 td146"><P class="p22 ft90">2009</P></TD>
<TD class="tr6 td152"><P class="p539 ft90">2010</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td189"><P class="p672 ft90">Specialskolan – totalt</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr9 td84"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr9 td190"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td189"><P class="p672 ft90">Antal elever</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p22 ft90">642</P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p22 ft90">516</P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p22 ft90">495</P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p22 ft90">487</P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p22 ft90">502</P></TD>
<TD class="tr5 td190"><P class="p539 ft90">501</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td189"><P class="p672 ft90">Andel som följer grundsärskolans eller</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td190"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td189"><P class="p672 ft90">träningsskolans kursplaner (%)</P></TD>
<TD class="tr36 td38"><P class="p22 ft90">11</P></TD>
<TD class="tr36 td54"><P class="p22 ft90">17</P></TD>
<TD class="tr36 td84"><P class="p20 ft90">17</P></TD>
<TD class="tr36 td54"><P class="p22 ft90">13</P></TD>
<TD class="tr36 td54"><P class="p22 ft90">22</P></TD>
<TD class="tr36 td190"><P class="p539 ft90">22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td186"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td187"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td146"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td188"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td146"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td146"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td152"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td189"><P class="p672 ft90">Regionskolor</P></TD>
<TD class="tr36 td38"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td54"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td84"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td54"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td54"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td190"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td189"><P class="p672 ft90">Antal elever</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p22 ft90">584</P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p22 ft90">472</P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p22 ft90">451</P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p22 ft90">449</P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p22 ft90">430</P></TD>
<TD class="tr5 td190"><P class="p539 ft90">415</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td189"><P class="p672 ft93">Andel som följer grundsärskolans kursplaner (%)</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p22 ft90">2</P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p22 ft90">9</P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p22 ft90">9</P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p22 ft90">6</P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p22 ft90">11</P></TD>
<TD class="tr5 td190"><P class="p539 ft90">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td186"><P class="p19 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr35 td187"><P class="p19 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr35 td146"><P class="p19 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr35 td188"><P class="p19 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr35 td146"><P class="p19 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr35 td146"><P class="p19 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr35 td152"><P class="p19 ft121"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td189"><P class="p672 ft90">Riksskolor</P></TD>
<TD class="tr36 td38"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td54"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td84"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td54"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td54"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td190"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td189"><P class="p672 ft90">Antal elever</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p22 ft90">58</P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p22 ft90">44</P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p22 ft90">44</P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p22 ft90">38</P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p22 ft90">72</P></TD>
<TD class="tr5 td190"><P class="p539 ft90">86</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td189"><P class="p672 ft90">Andel som följer grundsärskolans eller</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td190"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td189"><P class="p672 ft90">träningsskolans kursplaner (%)</P></TD>
<TD class="tr36 td38"><P class="p22 ft90">100</P></TD>
<TD class="tr36 td54"><P class="p22 ft90">100</P></TD>
<TD class="tr36 td84"><P class="p20 ft90">100</P></TD>
<TD class="tr36 td54"><P class="p22 ft90">100</P></TD>
<TD class="tr36 td54"><P class="p22 ft90">85</P></TD>
<TD class="tr36 td190"><P class="p539 ft90">73</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td186"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td187"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td146"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td188"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td146"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td146"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td152"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p801 ft90"><SPAN class="ft159">Källa: </SPAN>Underlag från Specialpedagogiska skolmyndigheten (2011) och utredningens beräkningar.</P>
<P class="p367 ft9">Som framgår av tabellen är det en stor skillnad i andelen elever som följer grundsärskolans kursplaner i de regionala specialskolorna mellan åren 2002 och 2010. Detta kan huvudsakligen förklaras med att det före den 1 juli år 2000 inte var möjligt för elever att läsa enligt grundsärskolans kursplaner i regionskolorna. Att cirka tio procent av eleverna i regionskolorna följer grundsärskolans kursplaner kan jämföras med att cirka en procent av alla elever i grundskoleålder läser i skolformen grundsärskola.</P>
<P class="p66 ft9">Den minskande andelen elever i riksskolorna som läser enligt grundsärskolans eller träningsskolans kursplaner kan förklaras av Hällsboskolans återetablering år 2008. Majoriteten av eleverna på Hällsboskolan läser enligt grundskolans kursplaner.</P>
<P class="p802 ft18">172</P>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330172x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td191"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td192"><P class="p19 ft23">Tillämpning av grundsärskolans kursplaner i specialskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p803 ft50"><SPAN class="ft31">7.2</SPAN><SPAN class="ft117">Beslut om att tillämpa grundsärskolans kursplaner</SPAN></P>
<P class="p83 ft9">Det kan, efter en tid i specialskolan, framkomma att en elev har en utvecklingsstörning och således behov av en anpassad under- visning. Frågan om eleven ska följa grundsärskolans kursplaner uppkommer då. Nedan beskrivs inledningsvis hur mottagande i skolformen grundsärskola går till och vilka konsekvenser det kan få för eleven. Därefter följer en beskrivning av rutinerna för utredning och beslut i specialskolan. Avslutningsvis ger utredningen förslag på förändringar av regleringen i specialskolan.</P>
<P class="p633 ft13"><SPAN class="ft13">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft58">Beslut om mottagande i skolformen grundsärskola</SPAN></P>
<P class="p737 ft9">I den nya skollagen förtydligas och skärps förfarandet.<A href="#page_172"><SPAN class="ft59">2 </SPAN></A>Det är barnets hemkommun som ska pröva frågan om mottagande i grundsärskolan. Ett beslut om mottagande ska föregås av en grundlig och gedigen utredning. Denna utredning ska omfatta en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs. Detta samråd har tidigare skett i en försöksverksamhet som nu permanentas och förfarandet formuleras i skollagen. Om inte vårdnadshavaren lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i grundsärskolan, ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt i skollagen. Om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa får ett barn tas emot i grundsärskolan utan vårdnadshavares samtycke.</P>
<P class="p766 ft9">Det är viktigt att elever, som har skolrelaterade svårigheter utan att ha en utvecklingsstörning, inte hänvisas till grundsärskolan i brist på lämpliga alternativ. En elev i grundsärskolan är inte behörig att söka till gymnasieskolans nationella program och fortsätter därför i regel i gymnasiesärskolan. Valmöjligheterna i gymnasie- särskolan är starkt begränsade i förhållande till gymnasieskolan och att ha gått i gymnasiesärskola kan också begränsa valmöjligheterna på arbetsmarknaden.<A href="#page_172"><SPAN class="ft59">3</SPAN></A></P>
<P class="p415 ft33">Skolinspektionen har under åren 2010 och 2011 genomfört en granskning av ett stort antal utredningar och beslut om att ta emot</P>
<P class="p804 ft62"><SPAN class="ft70">2 </SPAN>7 kap. 5 § skollagen (2010:800).</P>
<P class="p445 ft64"><SPAN class="ft70">3 </SPAN>Förslag till en förändrad gymnasiesärskola har nyligen lämnats till regeringen. Se SOU 2011:8 <SPAN class="ft71">Den framtida gymnasiesärskolan – en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning</SPAN>.</P>
<P class="p679 ft18">173</P>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330173x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Tillämpning av grundsärskolans kursplaner i specialskolan</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p527 ft9">elever till grundsärskolan.<A href="#page_173"><SPAN class="ft59">4 </SPAN></A>Resultatet av granskningen är mycket negativt. Skolinspektionens kritik beror på brister i kommunernas utredningar av enskilda elevers rätt till en plats i grundsärskolan. Detta ses som mycket allvarligt eftersom det ger långtgående konsekvenser för en elev som felaktigt har tagits emot i grundsärskolan. Granskningen visar tydligt vikten av en grundlig utredning så att ett korrekt beslut kan fattas.</P>
<P class="p707 ft13"><SPAN class="ft13">7.2.2</SPAN><SPAN class="ft58">Utredning och beslut i specialskolan</SPAN></P>
<P class="p429 ft9">Det finns inte reglerat i författning hur det ska gå till när beslut ska fattas om att en elev har rätt att läsa enligt grundsärskolans kursplaner i specialskolan. Det är inte heller reglerat vem som ska fatta detta beslut och vilket underlag som krävs.</P>
<P class="p86 ft9">Specialskolemyndigheten har i en promemoria och ett beslut beskrivit hur denna process ska gå till. Skolinspektionen konstaterar vid sin tillsyn av specialskolorna att de i stort följer arbetsordningen i detta dokument.<A href="#page_173"><SPAN class="ft59">5 </SPAN></A>Av handlingarna, som baseras på Skolverkets allmänna råd<A href="#page_173"><SPAN class="ft142">6</SPAN></A>, framgår sammanfattningsvis följande arbetssätt.<A href="#page_173"><SPAN class="ft59">7</SPAN></A></P>
<P class="p395 ft9">Elevens förutsättningar ska diskuteras vid ett möte mellan lärare och föräldrar, vid utvecklingssamtal eller annat liknande möte. Vid mötet inhämtas föräldrars tillåtelse att initiera en utredning av skolpsykolog. Skolpsykolog utreder därefter elevens mognadsnivå och aktuell prestationsnivå. I förekommande fall rekommenderar skolpsykolog vårdnadshavarna att ansöka om mottagande i grund- särskola. Skolpsykolog, lärare och föräldrar diskuterar därefter olika lämpliga skolalternativ. Skolan informerar om hur ansökan och övergång till att läsa enligt grundsärskolans kursplaner sker. Därefter kontaktar företrädare för elevvården, med föräldrars samtycke, hemkommunen för samråd kring utredning, ansökan och vidare handläggning. Elevvården ansvarar också för att pedagogisk, medicinsk och social utredning genomförs och biläggs ansökan i de fall endast psykologutredning är genomförd. Enligt myndighetens rutiner ska styrelsen för specialskolan besluta om att</P>
<P class="p701 ft73"><SPAN class="ft60">4</SPAN><SPAN class="ft72">Se bl.a. Skolinspektionen, </SPAN>Särskolan – granskning av handläggning och utredning inför beslut om mottagande<SPAN class="ft74">, dnr 2010:2593.</SPAN></P>
<P class="p519 ft62"><SPAN class="ft60">5</SPAN><SPAN class="ft61">Utredningens samtal med Skolinspektionen, </SPAN><NOBR>2011-01-26.</NOBR></P>
<P class="p419 ft73"><SPAN class="ft60">6</SPAN><SPAN class="ft77">SKOLFS 2001:23, </SPAN>Allmänna råd om rutiner för beslut om mottagande i den obligatoriska särskolan.</P>
<P class="p536 ft71"><SPAN class="ft60">7</SPAN><SPAN class="ft63">Specialskolemyndigheten (2004), </SPAN>Mottagande av särskoleelever inom specialskolan <SPAN class="ft64">och beslut fattat av myndigheten den 2 april 2001.</SPAN></P>
<P class="p421 ft18">174</P>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330174x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td191"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td192"><P class="p19 ft23">Tillämpning av grundsärskolans kursplaner i specialskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p567 ft9">en elev har rätt att läsa enligt grundsärskolans kursplaner i special- skolan. Den lokala skolan har därefter möjlighet att anpassa tim- planen efter styrelsens beslut. Föräldrarna ska meddelas beslutet. Rutinerna har inte omarbetats efter myndighetsombildningen år 2008. Beslut om att följa grundsärskolans kursplaner har sedan Specialpedagogiska skolmyndigheten bildades fattats av respektive rektor på delegation från generaldirektören.<A href="#page_174"><SPAN class="ft59">8</SPAN></A></P>
<P class="p408 ft9">Specialpedagogiska skolmyndighetens rutiner för beslut om att elever ska följa grundsärskolans kursplaner följer i stort bestämmelserna för mottagande i skolformen grundsärskola. I specialskolan föregås ett beslut om mottagande av en pedagogisk och psykologisk bedömning, kompletterat med en medicinsk och social bedömning. Beslut om övergång till grundsärskolans kursplaner och om mottagande i skolformen grundsärskola skiljer sig främst genom att reglering saknas i det förra fallet. I special- skolan är gällande praxis att det är rektor för respektive skola som fattar beslut och i grundskolan är det hemkommunen som ska fatta beslut om mottagande i grundsärskola. Enligt Specialpedagogiska skolmyndighetens rutiner ska samråd med vårdnadshavarna ske i hela processen, detsamma gäller vid mottagande i skolformen grundsärskola enligt den nya skollagen. Beslutet om mottagande är överklagbart avseende grundsärskolan. Någon motsvarande reglering finns inte för specialskolan.</P>
<P class="p805 ft13"><SPAN class="ft13">7.2.3</SPAN><SPAN class="ft58">Behov av reglering av övergången till grundsärskolans kursplaner</SPAN></P>
<P class="p720 ft9"><SPAN class="ft32">Utredningens förslag: </SPAN>Det är Nämnden för mottagande i specialskolan och <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning vid Specialpedago- giska skolmyndigheten som ska pröva frågan om en elev ska tillämpa grundsärskolans kursplaner för en elev i specialskolan. Ett beslut om att en elev ska tillämpa grundsärskolans kurs- planer ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd ska alltid ske med vårdnadshavarna under hela utredningsprocessen.</P>
<P class="p806 ft33">Det ska vara möjligt att överklaga beslutet om att en elev ska tillämpa grundsärskolans kursplaner i specialskolan. Överklag- ande ska göras av barnet hos Skolväsendets överklagandenämnd.</P>
<P class="p807 ft64"><SPAN class="ft70">8 </SPAN>Utredningens samtal med Specialpedagogiska skolmyndigheten, <NOBR>2011-02-07.</NOBR></P>
<P class="p623 ft18">175</P>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330175x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Tillämpning av grundsärskolans kursplaner i specialskolan</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">Ett beslut om att en elev i specialskolan ska läsa enligt grund- särskolans kursplaner är av stor vikt för eleven och det får betydande konsekvenser. Konsekvenserna blir desamma som för en elev som tas emot i skolformen grundsärskola. Därför är det viktigt att beslutet fattas med stöd av en gedigen utredning och att det fattas på hög nivå och under medverkan av personal med särskild kompetens inom området.</P>
<P class="p66 ft9">Av Specialpedagogiska skolmyndighetens rutiner och av utredningens samtal med myndigheten framgår att förfarandet i princip är detsamma som det vid ett mottagande av en elev i skolformen grundsärskolan. Här bör nämnas att Skolinspektionen i sin tillsyn kommer att granska samtliga beslut och utredningar för de elever som i dag läser enligt grundsärskolans kursplaner i specialskolan. Denna granskning var inte slutförd vid tidpunkten för utredningens avlämnande. Utredningen kan därför inte uttala sig om kvaliteten i utredningarna i specialskolan. Av den kritik som Skolinspektionen har framfört vad gäller kommunala huvudmäns handläggning och utredning inför beslut om mottagande i grund- särskolan framgår att det huvudsakligen finns brister i genom- förandet och inte i regleringen. Utredningen bedömer därför att det, oavsett Skolinspektionens slutsatser gällande utredningar och beslut i specialskolan, inte finns anledning att förändra processen; dvs. krav på hur utredningen ska gå till och vilket underlag som ska finnas med. Däremot finns, av rättssäkerhetsskäl, behov av att förfarandet formuleras i skollagen.</P>
<P class="p808 ft32">Nämnden för mottagande i specialskolan och <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning bör besluta</P>
<P class="p65 ft9">När det gäller vem som ska besluta om denna övergång finns det enligt utredningen behov av förändringar. I mottagande i grundsärskolan är det elevens hemkommun som fattar beslutet. Av Skolinspektionens tillsyn framgår att huvudmannen i de flesta kommuner har delegerat beslutet till chef för elevhälsan eller rektor för särskolan. Det är endast i mycket små kommuner som beslutet är delegerat till rektor.<A href="#page_175"><SPAN class="ft59">9 </SPAN></A>Enligt utredningen bör det vara en centralt placerad funktion som fattar beslutet. I linje med detta bör det vara Nämnden för mottagande i specialskolan och <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbild- ning vid Specialpedagogiska skolmyndigheten som prövar frågan</P>
<P class="p809 ft64"><SPAN class="ft70">9 </SPAN>Se Skolinspektionens skolbeslut, <SPAN class="ft71">Riktad tillsyn av mottagande i särskolan</SPAN>, <NOBR>2010-2011.</NOBR></P>
<P class="p403 ft18">176</P>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330176x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td191"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td192"><P class="p19 ft23">Tillämpning av grundsärskolans kursplaner i specialskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p505 ft9">om övergång till grundsärskolans kursplaner i specialskolan. Detta beslut är i dag delegerat till respektive rektor på specialskolorna.</P>
<P class="p298 ft33">Enligt Skolverkets allmänna råd om rutiner för utredning och beslut om mottagande i den obligatoriska särskolan framgår följande om krav på beslutsfunktion och bedömning:<A href="#page_176"><SPAN class="ft125">10</SPAN></A></P>
<P class="p810 ft14">Den eller de personer som bereder ärendet och ger förslag till beslut bör ha ingående kunskaper om särskolan och vilka barn som kan tas emot i skolformen. Förslag till beslut bör grunda sig på en helhets- bedömning av barnets behov och möjligheter utifrån genomförda utredningar. Bedömningen bör, om möjligt, göras av annan än den/de som bidragit med utredningsunderlag, för att så långt som möjligt säkerställa en objektiv bedömning.</P>
<P class="p811 ft14">Leder bedömningen till ett förslag om att barnet ska tas emot i sär- skolan bör det av beslutsunderlaget framgå att båda vårdnadshavarna skriftligt samtycker till placeringen.</P>
<P class="p556 ft9">Detta beslut har stor betydelse för den enskilde. Det är också relativt få beslut per år för varje rektor vid specialskolorna. Möjligheten för respektive rektor att bygga upp kompetens för att fatta korrekta och likvärdiga beslut är därför begränsad. Utred- ningen menar att det finns skäl att flytta ett så avgörande beslut från rektor till Nämnden för mottagande i specialskolan och Rh- anpassad utbildning. Om det är nämnden som fattar beslutet ökar rättssäkerheten eftersom det då är nämnden som fattar samtliga sådana beslut för specialskolan. Nämnden har också en bred kompetens och ska ha representation från grundsärskola och övriga skolformer. Det gör att den har goda förutsättningar att fatta välgrundade och likvärdiga beslut.</P>
<P class="p520 ft32">Beslutet bör vara överklagbart</P>
<P class="p83 ft9">Hemkommunens beslut om mottagande av barn i grundsärskolan får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.<A href="#page_176"><SPAN class="ft59">11 </SPAN></A>Ett beslut om mottagande i grundsärskolan är ett beslut som får stora konsekvenser för individen. Det är av stor vikt att även garantera elever i specialskolan en rättssäker beslutsprocess. Utredningen föreslår därför att ett beslut om att en elev ska tillämpa grund- särskolans kursplaner i specialskolan ska vara överklagbart. I likhet</P>
<P class="p812 ft71"><SPAN class="ft160">10</SPAN><SPAN class="ft145">SKOLFS 2001:23, </SPAN>Allmänna råd om rutiner för utredning och beslut om mottagande i den obligatoriska särskolan.</P>
<P class="p426 ft64"><SPAN class="ft65">11</SPAN><SPAN class="ft67">28 kap. 12 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p623 ft18">177</P>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330177x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Tillämpning av grundsärskolans kursplaner i specialskolan</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p604 ft9">med regleringen för mottagande i grundsärskolan bör det vara till Skolväsendets överklagandenämnd ett överklagande ställs.</P>
<P class="p813 ft50"><SPAN class="ft31">7.3</SPAN><SPAN class="ft117">Mottagande i specialskolan av elever med utvecklingsstörning</SPAN></P>
<P class="p608 ft9"><SPAN class="ft32">Utredningens bedömning: </SPAN>Det ska framgå av utredningen inför beslut om mottagande i specialskolan om eleven ska läsa enligt grundsärskolans eller träningsskolans kursplaner i special- skolan.</P>
<P class="p814 ft9">En förutsättning för att en elev ska tas emot till Åsbackaskolan är att eleven har en utvecklingsstörning. Det finns således redan i dag krav på utredning inför mottagande av dessa elever. Däremot finns inte samma krav vad gäller de elever med utvecklingsstörning som tas emot vid någon av regionskolorna. Specialpedagogiska skol- myndigheten gör bedömningen att de flesta elever i regionskolorna med utvecklingsstörning upptäcks och utreds i högre årskurser.<A href="#page_177"><SPAN class="ft59">12 </SPAN></A>Det är enligt myndigheten få elever som tas emot till region- skolorna med konstaterad utvecklingsstörning. Om detta sker har myndigheten samma krav på utredning som grundsärskolan. Ställningstagandet att eleven ska följa grundsärskolans eller träningsskolans kursplaner fattas för dessa elever i samband med mottagandet i specialskolan. Av myndighetens rutiner för beslut om övergång till grundsärskolans kursplaner framgår att special- skolorna ska genomföra de utredningar som krävs för att bedöma eleverna, om eleverna inte redan har diagnostiserats på annat sätt.<A href="#page_177"><SPAN class="ft59">13</SPAN></A></P>
<P class="p627 ft9">Av utredningens samtal med Specialpedagogiska skolmyndig- heten framgår att det inte tas ett separat beslut om att en elev ska läsa enligt grundsärskolans kursplaner i samband med mottagande i specialskolan.<A href="#page_177"><SPAN class="ft59">14 </SPAN></A><SPAN class="ft28">Enligt utredningen bör det tydligt framgå att ett sådant avgörande beslut har fattats. Detta bör därför tydligt framgå av nämndens beslut om att ta emot en elev till specialskolan.</SPAN></P>
<P class="p66 ft36">Frågan om eventuella oklarheter i uppdelningen av elever som tas emot i regionskola eller riksskola och möjligheterna att över- klaga detta har diskuterats i avsnitt 3.7.2.</P>
<P class="p815 ft83"><SPAN class="ft80">12</SPAN><SPAN class="ft81">Utredningens samtal med Specialpedagogiska skolmyndigheten, </SPAN><NOBR>2011-02-07.</NOBR></P>
<P class="p365 ft83"><SPAN class="ft80">13</SPAN><SPAN class="ft81">Specialskolemyndigheten, beslut </SPAN><NOBR>2001-04-02.</NOBR></P>
<P class="p365 ft89"><SPAN class="ft80">14</SPAN><SPAN class="ft87">Utredningens samtal med Specialpedagogiska skolmyndigheten, </SPAN><NOBR>2011-02-07.</NOBR></P>
<P class="p403 ft29">178</P>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330178x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td191"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td192"><P class="p19 ft23">Tillämpning av grundsärskolans kursplaner i specialskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p816 ft69"><SPAN class="ft31">7.4</SPAN><SPAN class="ft68">Undervisning för elever som följer grundsärskolans kursplaner i specialskolan</SPAN></P>
<P class="p406 ft9">Som har visats finns det möjlighet att i specialskolan följa grund- särskolans eller träningsskolans kursplaner. Dessa kursplaner är inte särskilt anpassade för någon av specialskolans elevgrupper, vilket har framförts av Specialpedagogiska skolmyndigheten.<A href="#page_178"><SPAN class="ft59">15</SPAN></A></P>
<P class="p13 ft9">Skolinspektionen har i sin riktade tillsyn av specialskolan granskat hur skolorna utformar undervisningen för elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner i specialskolan.<A href="#page_178"><SPAN class="ft59">16 </SPAN></A>Undervisningen för dessa elever bedrivs på vissa skolor i åldersblandade grupper medan andra skolor, med färre elever, har integrerad undervisning. Det finns i dag ingen särskild kursplan för elevgruppen i exempelvis svenska och teckenspråk. Skolorna har löst detta genom att i vissa fall tillämpa de utkast till kursplaner i svenska och teckenspråk som tidigare har utarbetats av Skolverket (se nedan). Vissa lärare använder också tillämpliga delar av specialskolans kursplaner i undervisningen.</P>
<P class="p638 ft9">Skolinspektionen har i tillsynen uppmärksammat att det förekommer att lärare inte känner till innehållet i grundsärskolans kursplaner trots att sådana elever finns i klassen. Vidare har det framkommit på flera skolor att det finns ett behov av ökad kompetens när det gäller elever med utvecklingsstörning och funktionsnedsättningens konsekvenser för inlärningen. Skolinspek- tionen har också konstaterat att det har förekommit vissa brister och otydligheter i individuella utvecklingsplaner för elever som följer grundsärskolans kursplaner. Enligt Skolinspektionen anpassas undervisningstiden väl utifrån elevernas behov.</P>
<P class="p116 ft26">Möjligheter att anpassa undervisningstiden</P>
<P class="p83 ft9">För elever med utvecklingsstörning ska undervisningstiden fördelas på grundsärskolans ämnen eller ämnesområden, elevens val samt i förekommande fall teckenspråk och skolans val. Avvikelser får göras från timplanen.<A href="#page_178"><SPAN class="ft59">17 </SPAN></A>Det finns ingen särskild timplan för elever som tillämpar grundsärskolans kursplaner i specialskolan.</P>
<P class="p531 ft62"><SPAN class="ft65">15</SPAN><SPAN class="ft66">Se exempelvis Specialpedagogiska skolmyndigheten, </SPAN><SPAN class="ft78">Årsredovisning 2009</SPAN>, s. 66.</P>
<P class="p444 ft74"><SPAN class="ft65">16</SPAN><SPAN class="ft79">Beskrivningen bygger på denna tillsyn; Skolinspektionen (2011), </SPAN><SPAN class="ft73">Riktad tillsyn av specialskolan </SPAN>och utredningens samtal med Skolinspektionen, <NOBR>2011-01-26.</NOBR></P>
<P class="p445 ft64"><SPAN class="ft65">17</SPAN><SPAN class="ft148">I dag regleras detta i 2 kap. 6 § specialskoleförordningen (1995:401). Motsvarande bestämmelse kommer att finnas i den nya skolförordningen.</SPAN></P>
<P class="p603 ft18">179</P>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330179x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Tillämpning av grundsärskolans kursplaner i specialskolan</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">Utredningen kan konstatera, efter samtal med Specialpedago- giska skolmyndigheten och Skolinspektionen, att anpassningar av undervisningstiden för elever med utvecklingsstörning hanteras på olika sätt utifrån elevernas behov. Det finns ingen internt beslutad fördelning av undervisningstiden inom myndigheten. Behovet av en särskild timplan för elevgruppen har diskuterats. De motiv som har framförts har varit att undervisningstiden bör vara likformigt reglerad för de cirka 50 berörda eleverna vid regionskolorna. Behovet av en särskild timplan bör ställas i relation till de möjligheter till anpassning av undervisningstiden som finns i den nya skollagen och i skolförordningen. Det bör också påpekas att Specialpedagogiska skolmyndigheten i samtal med utredningen inte har framfört att frågan om en särskild timplan är ett stort behov. Utredningen konstaterar att det finns goda möjligheter att anpassa undervisningstiden för elevgruppen och att det i nuläget inte finns anledning att ta fram en särskild timplan.</P>
<P class="p590 ft13"><SPAN class="ft13">7.4.1</SPAN><SPAN class="ft58">Behov av förändring</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Utredningen kan konstatera att det saknas särskilt anpassade kursplaner för elever med utvecklingsstörning i specialskolan. Samtidigt kan konstateras att Skolverket tidigare inte haft ett bemyndigande att utarbeta dessa kursplaner. Ett sådant bemyndig- ande finns nu och Skolverket har också påbörjat ett sådant arbete. Utredningen finner därför inte skäl att lägga förslag inom området. Arbetet med att ta fram särskilt anpassade kursplaner beskrivs nedan.</P>
<P class="p528 ft32">Anpassade kursplaner</P>
<P class="p87 ft9">De utkast till kursplaner som vissa specialskolor använder i dag har inte beslutats av Skolverket eftersom myndigheten vid den tid- punkten saknade ett bemyndigande att utarbeta sådana kursplaner. Arbetet lades därför åt sidan. I den nya skollagen infördes ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om kursplaner för dessa elever.<A href="#page_179"><SPAN class="ft59">18 </SPAN></A>Bemyndigandet har möjliggjort för Skolverket att upprätta</P>
<P class="p440 ft64"><SPAN class="ft70">18 </SPAN>12 kap. 8 § tredje stycket skollagen (2010:800) och förordning (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall.</P>
<P class="p421 ft18">180</P>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330180x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td191"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td192"><P class="p19 ft23">Tillämpning av grundsärskolans kursplaner i specialskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p505 ft9">särskilda kursplaner för elever i specialskolan med utvecklings- störning i de fall det inte finns en kursplan för grundsärskolan, t.ex. för ämnet teckenspråk.<A href="#page_180"><SPAN class="ft59">19 </SPAN></A>Skolverket har med anledning av detta tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten påbörjat ett arbete med att ta fram sådana kursplaner.</P>
<P class="p58 ft9">De anpassade kursplanerna kommer bl.a. att ta hänsyn till elever med utvecklingsstörnings kognitiva förmåga. Behov av anpassning- ar har diskuterats för ämnena svenska, teckenspråk, rörelse och drama, engelska samt eventuellt ämnesområdet kommunikation i träningsskolan.<A href="#page_180"><SPAN class="ft59">20</SPAN></A></P>
<P class="p817 ft78"><SPAN class="ft65">19</SPAN><SPAN class="ft66">Prop. 2009/10:165 </SPAN>Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet<SPAN class="ft62">, s. 763.</SPAN></P>
<P class="p409 ft64"><SPAN class="ft65">20</SPAN><SPAN class="ft67">Utredningens samtal med Specialpedagogiska skolmyndigheten, </SPAN><NOBR>2011-01-26.</NOBR></P>
<P class="p623 ft18">181</P>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330181x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p818 ft156"><SPAN class="ft8">8</SPAN><SPAN class="ft155">Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan</SPAN></P>
<P class="p819 ft9">I kapitlet behandlas ämnet teckenspråk och de olika kursplaner i ämnet som kan tillämpas i de obligatoriska skolformerna. I språklagen används benämningen ”<SPAN class="ft26">svenskt teckenspråk” </SPAN>för att förtydliga att det är svenskt teckenspråk som avses i lagen. Utredningen kommer för enkelhetens skull att använda sig av termen teckenspråk. I grundskolan benämns kursplanen i ämnet <SPAN class="ft26">”teckenspråk för hörande</SPAN>” och i de kursplaner som används i specialskolan benämns ämnet ”<SPAN class="ft26">teckenspråk för nybörjare</SPAN>” och ”<SPAN class="ft26">teckenspråk för döva och hörselskadade”</SPAN>. Kort om vad som skiljer kursplanerna beskrivs i avsnitt 8.2.1.</P>
<P class="p61 ft9">Enligt direktiven ska utredningen <SPAN class="ft26">se över situationen för elever i grundskola och grundsärskola i behov av teckenspråk </SPAN>och lämna förslag på författningsändringar som möjliggör för eleverna att få sådan undervisning. Av direktiven framgår vidare att i specialskolan kan elever som är döva, hörselskadade eller har en grav språkstörning läsa ämnet teckenspråk. Skolverket har fastställt kursplaner för ämnet teckenspråk i specialskolan. En majoritet av eleverna får emellertid i dag sin utbildning i grundskolan eller grundsärskolan. Regleringen av skolformerna medför vissa problem för skolhuvudmännen då det gäller att anpassa undervisningen efter de behov som elever som är döva, hörselskadade eller har en grav språkstörning kan ha.<A href="#page_181"><SPAN class="ft59">1 </SPAN></A>Skolverket konstaterade bland annat i lägesbedömningen för år 2008<A href="#page_181"><SPAN class="ft59">2 </SPAN></A>att grundskolans reglering kan hindra att elever med teckenspråk som första språk får tillgång till undervisning i ämnet teckenspråk. I grundskolan finns endast ämnet ”teckenspråk för hörande”, som kan läsas inom ramen för språkvalet. Det innebär att elever som är döva, hörselskadade eller</P>
<P class="p820 ft62"><SPAN class="ft65">1</SPAN><SPAN class="ft66">Se även kapitel 9.</SPAN></P>
<P class="p409 ft64"><SPAN class="ft65">2</SPAN><SPAN class="ft67">Skolverket (2008), </SPAN><SPAN class="ft71">Skolverkets lägesbedömning 2008</SPAN>, rapport 324.</P>
<P class="p623 ft18">183</P>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330182x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">har en grav språkstörning inte alltid har samma möjlighet att lära sig teckenspråk som elever i specialskolan.</P>
<P class="p354 ft9">Enligt språklagen ska alla döva, hörselskadade eller de med språkstörning som har behov av svenskt teckenspråk ha möjlighet att lära sig, utveckla och använda det.<A href="#page_182"><SPAN class="ft59">3 </SPAN></A>Utredningen föreslår att teckenspråk jämställs med de nationella minoritetsspråken i skol- lagen och i skolförordningen. Det innebär att samma bestämmelser ska gälla för elever som väljer teckenspråk som språkval eller modersmål som för elever som på samma sätt väljer ett nationellt minoritetsspråk. Alla elever <SPAN class="ft26">som har behov </SPAN>av teckenspråk ska ha rätt att få undervisning i ämnet.</P>
<P class="p88 ft9">Utredningen redovisar även ett förslag som möjliggör för grundskolan eller grundsärskolan att erbjuda sina elever att följa specialskolans kursplaner. Som en följd av detta bör även distansundervisning få erbjudas enligt dessa kursplaner, under de förutsättningar som föreslås gälla för distansundervisning. Utredningen bedömer att det finns behov av att se över samtliga kursplaner i ämnet teckenspråk för en anpassning till en nioårig skolplikt. För att det ska vara möjligt för kommunerna att fullgöra sin skyldighet att undervisa sina elever i teckenspråk föreslår utredningen att kommunerna ska få köpa kompetens från en annan kommun eller från staten i form av huvudman för specialskolan.</P>
<P class="p821 ft50"><SPAN class="ft31">8.1</SPAN><SPAN class="ft117">En rätt till undervisning i teckenspråk i de obligatoriska skolformerna</SPAN></P>
<P class="p608 ft9"><SPAN class="ft32">Utredningens förslag: </SPAN>En elev i grundskolan och grundsär- skolan som har behov av teckenspråk ska erbjudas ämnet teckenspråk vid språkval och modersmålsundervisning på lika villkor i skolförfattningarna som de nationella minoritets- språken.</P>
<P class="p675 ft64"><SPAN class="ft70">3 </SPAN>14 § språklagen (2009:600).</P>
<P class="p403 ft18">184</P>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330183x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr14 td192"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td191"><P class="p19 ft75">Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p316 ft13"><SPAN class="ft13">8.1.1</SPAN><SPAN class="ft58">Teckenspråkets ställning och status</SPAN></P>
<P class="p804 ft32">Teckenspråket erkänns officiellt som ett språk i Sverige</P>
<P class="p60 ft9">Genom beslut av riksdagen år 1981 har Sverige officiellt erkänt teckenspråket som dövas modersmål och erkänt dövas rätt till tvåspråkighet avseende teckenspråket och svenska språket. I beslutet anges även att teckenspråk är undervisningsspråk i specialskolan.<A href="#page_183"><SPAN class="ft59">4 </SPAN></A>Teckenspråkets ställning och status var vid denna tidpunkt stark, men inte reglerad i lag.</P>
<P class="p82 ft32">Teckenspråkets ställning stärks i <NOBR>FN-konventioner</NOBR></P>
<P class="p83 ft9">FN:s konvention om rättigheter för personer med funktions- nedsättning antogs av FN:s generalförsamling i december 2006 och undertecknades av bland andra Sverige i maj 2007. Sverige har ratificerat konventionen och den är därmed juridiskt bindande. Syftet med konventionen är att stärka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få del av de mänskliga rättigheter som omfattas av redan gällande konventioner om mänskliga rättigheter. Konventionen behandlar bland annat teckenspråkigas rättigheter och de dövas rätt till teckenspråk.<A href="#page_183"><SPAN class="ft59">5</SPAN></A></P>
<P class="p822 ft14">De anslutna staterna ska främja och erkänna användningen av tecken- språk […] underlätta inlärning av teckenspråk och främja döv- samhällets språkliga identitet.</P>
<P class="p59 ft32">Språklagens betydelse för det svenska teckenspråket</P>
<P class="p737 ft9">I och med språklagen<A href="#page_183"><SPAN class="ft59">6 </SPAN></A>som gäller sedan den 1 juli 2009 stärktes teckenspråkets ställning genom att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket.<A href="#page_183"><SPAN class="ft59">7 </SPAN></A>Den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket.</P>
<P class="p58 ft33">Språklagen är utformad som en <SPAN class="ft30">ramlag, </SPAN>vilket innebär att bestämmelserna i språklagen inte ska gälla om någon annan lag eller</P>
<P class="p678 ft78"><SPAN class="ft65">4</SPAN><SPAN class="ft66">Prop. 1980/81:100 </SPAN>Budgetpropositionen 1981, bilaga 12, <SPAN class="ft62">s. 291 ff.</SPAN></P>
<P class="p823 ft116"><SPAN class="ft65">5</SPAN><SPAN class="ft161">Se artikel 21 och 24 (jfr FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter artikel 27 som värnar rätten till sin kultur och sitt språk för minoritetsgrupper).</SPAN></P>
<P class="p426 ft62"><SPAN class="ft65">6</SPAN><SPAN class="ft66">Språklagen (2009:600).</SPAN></P>
<P class="p426 ft64"><SPAN class="ft65">7</SPAN><SPAN class="ft67">9 § språklagen (2009:600).</SPAN></P>
<P class="p623 ft18">185</P>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330184x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">förordning innehåller bestämmelser som avviker från språklagen. Den är även en <SPAN class="ft26">skyldighetslag</SPAN>, vilket innebär en skyldighet för det allmänna både att värna språk och att svara för att enskilda får tillgång till språk. Språklagen utgör inte en individuell möjlighet för en enskild att utkräva en rättighet med stöd av lagen. Det finns heller inte någon sanktionsmöjlighet med stöd av lagen. Det ska dock noteras att det är fråga om bestämmelser som gäller inom myndighetsverksamhet och att det därför finns andra medel än sanktioner, t.ex. Justitieombudsmannens och Justitiekanslerns tillsyn, som kan trygga att bestämmelserna följs.<A href="#page_184"><SPAN class="ft59">8</SPAN></A></P>
<P class="p66 ft9">I förarbetena till språklagen anges att teckenspråket ska ges motsvarande skydd som de nationella minoritetsspråken. Hur det allmännas ansvar för teckenspråket ska uppfyllas i praktiken bör framgå av särskilda bestämmelser inom t.ex. utbildningsområdet.<A href="#page_184"><SPAN class="ft59">9</SPAN></A></P>
<P class="p378 ft9">Det svenska teckenspråket togs inte med som ett nationellt minoritetsspråk när Sverige år 2000 anslöt sig till Europarådets två konventioner som rör minoriteter.<A href="#page_184"><SPAN class="ft59">10 </SPAN></A>I den utredning som föregick undertecknandet konstaterades att teckenspråket mer var fråga om ett kommunikationsmedel för döva och skälet för att stödja teckenspråket ligger utanför konventionens syfte som en kultur- konvention.<A href="#page_184"><SPAN class="ft59">11</SPAN></A></P>
<P class="p503 ft9">Det svenska teckenspråket är därmed inte att betrakta som ett nationellt minoritetsspråk i svensk författning. Det särskilda ansvaret för de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket formuleras på samma sätt i språklagen, men tas upp i olika bestämmelser.<A href="#page_184"><SPAN class="ft59">12</SPAN></A></P>
<P class="p378 ft33">När det gäller vem som ska ha möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket anges följande i förarbetena till språklagen.<A href="#page_184"><SPAN class="ft125">13</SPAN></A></P>
<P class="p722 ft14">När det gäller att avgöra vem som ska ha möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket bör behovet vara avgörande. En självklar kategori är de personer som har behov av teckenspråk på grund av funktionsnedsättning. Till denna kategori hör</P>
<P class="p400 ft78"><SPAN class="ft60">8</SPAN><SPAN class="ft61">Prop. 2008/09:153 </SPAN>Språk för alla – förslag till språklag, <SPAN class="ft62">s. 14.</SPAN></P>
<P class="p419 ft74"><SPAN class="ft60">9</SPAN><SPAN class="ft72">Se prop. 2008/09:153 </SPAN><SPAN class="ft73">Språk för alla – förslag till språklag, </SPAN>s. 42, jfr 8 och 9 §§ språklagen (2009:600).</P>
<P class="p419 ft74"><SPAN class="ft65">10</SPAN><SPAN class="ft72">Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter (ramkonventionen) och Europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk (minoritetsspråkskonventionen), se även prop. 1998/99:143 </SPAN><SPAN class="ft73">Nationella minoriteter i Sverige </SPAN>som ledde till lagstiftning; lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk.</P>
<P class="p419 ft73"><SPAN class="ft65">11</SPAN><SPAN class="ft144">SOU 1997:192 </SPAN>Steg mot en minoritetspolitik – Europarådets konvention för skydd av nationella minoriteter, <SPAN class="ft74">s. 95.</SPAN></P>
<P class="p365 ft62"><SPAN class="ft65">12</SPAN><SPAN class="ft66">Jfr formulering i 8 och 9 §§ språklagen (2009:600).</SPAN></P>
<P class="p365 ft71"><SPAN class="ft65">13</SPAN><SPAN class="ft67">Prop. 2008/09:153 </SPAN>Språk för alla – förslag till språklag, <SPAN class="ft64">s. 50.</SPAN></P>
<P class="p403 ft18">186</P>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr14 td192"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td191"><P class="p19 ft75">Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p824 ft14">döva, dövblinda, hörselskadade, vuxendöva och personer med språk- störning. Det är den person som har en funktionsnedsättning av nu angett slag som avgör om han eller hon ska anses vara teckenspråkig eller inte. De närmast anhöriga till teckenspråkiga personer har ett sådant behov av teckenspråk att även de ska ges tillgång till teckenspråket. Till de närmast anhöriga hör givetvis föräldrar och syskon till teckenspråkiga barn. Till kategorin hör även barn till teckenspråkiga föräldrar. De som framför allt avses är minderåriga barn, vilket inte utesluter att den föreslagna rätten till språket även kan omfatta vuxna barn till den som drabbas av t.ex. hörselnedsättning som vuxen och blir beroende av teckenspråk. Därutöver kan det finnas andra personer som får anses ha ett sådant behov av teckenspråk att de ska ha tillgång till detta språk. Det ska vara fråga om personer som har en speciell personlig anknytning till den som är teckenspråkig och därmed är särskilt viktig för dennes behov av kommunikation. Ett exempel kan vara en mor- eller farförälder som har en särskild betydelse för det teckenspråkiga barnet. Ett annat exempel kan vara den som är gift eller sammanboende eller på annat sätt lever varaktigt tillsammans med en person som i vuxen ålder drabbas av dövhet eller allvarlig hörselnedsättning. Däremot faller den som för sin yrkes- utövning är i behov av teckenspråk utanför regleringen.</P>
<P class="p825 ft13"><SPAN class="ft13">8.1.2</SPAN><SPAN class="ft58">Behov av stärkt skydd för rätt till utbildning i teckenspråk</SPAN></P>
<P class="p380 ft9">Språklagen är således endast en ramlag och en skyldighetslag för det allmänna. En individuell rätt att lära sig och utveckla tecken- språk kan inte hävdas med stöd av språklagen. För att det ska vara möjligt att hävda en individuell rätt till teckenspråksutbildning inom skolväsendet krävs det att en sådan rättighet formuleras i skollagen och skolförordningen. De nationella minoritetsspråken och teckenspråk jämställs som språk i språklagen och det är rimligt att språken jämställs även när skolväsendet erbjuder undervisning i modersmål och inom språkvalet. För att möjliggöra detta krävs en ändring i skollagen och skolförordningen.</P>
<P class="p116 ft32">Behov av undervisning i teckenspråk</P>
<P class="p60 ft9">Utredningen anser att en elev som är döv eller hörselskadad och en elev som av andra skäl har behov av undervisning i teckenspråk ska erbjudas undervisning i ämnet teckenspråk. I författningskommen- taren till språklagen anges vem som anses ha behov av teckenspråk, vilket bör vara vägledande även i förhållande till skolförfattning-</P>
<P class="p826 ft18">187</P>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330186x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p527 ft9">arna, se avsnitt 8.1.1.<A href="#page_186"><SPAN class="ft59">14 </SPAN></A>Dock med den begränsning att den föreslagna ändringen i skollagen och skolförordningen endast avser elever i de obligatoriska skolformerna. Undervisning i ämnet teckenspråk bör kunna anordnas som modersmål, inom språkvalet, som elevens val, inom ramen för skolans val eller utanför den garanterade undervisningstiden (se även avsnitt 5.3.1). Det bör vara rektorn som beslutar om en elev kan anses ha behov av undervis- ning i ämnet.</P>
<P class="p528 ft32">Särskilt om modersmålsundervisning</P>
<P class="p65 ft9">I bestämmelsen om modersmålsundervisning i den nya skollagen anges särskilt att denna undervisning ska erbjudas i ett nationellt minoritetsspråk även om språket inte är elevens dagliga umgänges- språk i hemmet. Motsvarande bestämmelse finns inte för tecken- språk. I skollagen jämställs således inte teckenspråk med ett nationellt minoritetsspråk.<A href="#page_186"><SPAN class="ft59">15 </SPAN></A>Om antalet elever som väljer moders- målet är mindre än fem, behöver inte skolan erbjuda undervisning- en. Undantag görs för de nationella minoritetsspråken.</P>
<P class="p618 ft14">Tecknade språk överförs oftast inte från generation till generation på motsvarande sätt som talade språk. Trots detta benämns teckenspråk ofta och i olika sammanhang <SPAN class="ft158">dövas modersmål</SPAN>, fastän begreppet är tillämpbart enbart för dem som tillägnat sig språket på grund av att de haft teckenspråkiga föräldrar. Antalet personer som har teckenspråk som modersmål är litet och omfattar egentligen enbart barn som har teckenspråkiga föräldrar.<A href="#page_186"><SPAN class="ft76">16</SPAN></A></P>
<P class="p577 ft9">För att teckenspråket i detta avseende ska bli jämställt de nationella minoritetsspråken ska en elevs rätt till modersmålsundervisning i dessa språk erbjudas på lika villkor. Utredningen föreslår därför författningsändringar så att språken jämställs och att elevens rätt till teckenspråk därmed stärks.</P>
<P class="p827 ft78"><SPAN class="ft65">14</SPAN><SPAN class="ft66">Prop. 2008/09:153 </SPAN>Språk för alla – förslag till språklag, <SPAN class="ft62">s. 50.</SPAN></P>
<P class="p365 ft62"><SPAN class="ft65">15</SPAN><SPAN class="ft66">10 kap. 7 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p365 ft71"><SPAN class="ft65">16</SPAN><SPAN class="ft67">SOU 2006:54 </SPAN>Teckenspråk och teckenspråkiga – en översyn av teckenspråkets ställning, <SPAN class="ft64">s. 67.</SPAN></P>
<P class="p403 ft18">188</P>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330187x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr14 td192"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td191"><P class="p19 ft75">Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p369 ft32">Särskilt om elevens språkval</P>
<P class="p83 ft9">Huvudmannen för en grundskola ska, med vissa begränsningar, som språkval erbjuda minst två av språken franska, spanska och tyska. Som språkval utöver dessa språk får en elev även välja annat språk om eleven och elevens vårdnadshavare önskar det. Det kan vara modersmålsundervisning eller teckenspråk. I dag anges att minst fem elever måste välja språket för att en kommun ska vara skyldig att anordna undervisning i språken. Undantag görs för de nationella minoritetsspråken. Utredningen föreslår att även när det gäller språkvalet ska teckenspråk erbjudas under lika villkor som de nationella minoritetsspråken. Detta förutsatt att eleven bedöms ha behov av teckenspråk. En författningsändring i detta avseende föreslås därför.</P>
<P class="p828 ft69"><SPAN class="ft31">8.2</SPAN><SPAN class="ft68">En möjlighet att erbjuda specialskolans kursplaner i ämnet teckenspråk i de obligatoriska skolformerna</SPAN></P>
<P class="p720 ft9"><SPAN class="ft32">Utredningens förslag: </SPAN>Specialskolans kursplaner i ämnet teckenspråk ska kunna erbjudas elever i alla skolformer. Det är rektorn som beslutar om val av kursplan. Beslutet bör inte vara överklagbart.</P>
<P class="p791 ft33">Det bör på samma sätt vara möjligt att välja specialskolans kursplaner eller grundskolans kursplan i teckenspråk för elever som läser teckenspråk som modersmål.</P>
<P class="p829 ft9"><SPAN class="ft32">Utredningens bedömning: </SPAN>Regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att se över kursplanerna i ämnet teckenspråk. I detta ingår en anpassning av ämnet till en nioårig skolplikt i special- skolan.</P>
<P class="p830 ft9">Det bör även vara möjligt att erbjuda distansundervisning enligt specialskolans kursplaner i grundskolan och grundsär- skolan.</P>
<P class="p831 ft18">189</P>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330188x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p832 ft13"><SPAN class="ft13">8.2.1</SPAN><SPAN class="ft58">Kursplaner i teckenspråk i de olika skolformerna</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Det finns i dag flera kursplaner för ämnet teckenspråk: i grund- skolans kursplan finns ämnet ”teckenspråk för hörande” och i specialskolans kursplaner, som har två nivåer av ämnet, finns ”teckenspråk för nybörjare” och ”teckenspråk för döva och hörselskadade”.<A href="#page_188"><SPAN class="ft59">17 </SPAN></A>Det är betydande skillnader i innehåll och den språkliga nivå som eleven ska uppnå i kursplanerna. De skilda kursplanerna kan endast läsas inom respektive skolform.</P>
<P class="p66 ft33">I grundsärskolan finns inte någon särskild kursplan i tecken- språk. För modersmålsundervisning i ämnet finns den gemen- samma kursplanen för modersmål som kan följas.</P>
<P class="p361 ft32">Grundskolans kursplan i teckenspråk</P>
<P class="p77 ft9">I grundskolan ges i dag möjlighet att läsa ämnet teckenspråk inom språkvalet för den elev som önskar detta eller inom ramen för modersmålsundervisning, vilket erbjuds hörande barn till döva föräldrar. Det finns även möjlighet att förlägga ämnet inom elevens val eller skolans val. Den kursplan som ska följas är grundskolans kursplan ”teckenspråk för hörande”.</P>
<P class="p66 ft9">Antal timmar att lära ämnet inom språkvalet är 320 och inom elevens val 382 fördelat på nio årskurser. Enligt kursplanen syftar undervisningen i teckenspråk för hörande till att eleverna utvecklar språk och omvärldskunskaper så att de vill, vågar och kan använda språket i olika situationer och för skilda syften. Det uppställs olika kunskapskrav beroende av om teckenspråk läses inom elevens val eller språkvalet. För elever som läser teckenspråk som modersmål finns en särskild kursplan som är gemensam för alla modersmål. Denna kursplan ger inte någon garanterad undervisningstid, men i genomsnitt ges undervisning i modersmål cirka en timme per vecka.<A href="#page_188"><SPAN class="ft59">18</SPAN></A></P>
<P class="p833 ft62"><SPAN class="ft65">17</SPAN><SPAN class="ft66">Enligt de nya kursplanerna i specialskolan som gäller fr.o.m. juli 2011.</SPAN></P>
<P class="p536 ft71"><SPAN class="ft65">18</SPAN><SPAN class="ft145">Skolverket (2008), </SPAN>Med annat modersmål – elever i grundskolan och skolans verksamhet, <SPAN class="ft64">rapport 321</SPAN>.</P>
<P class="p421 ft18">190</P>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330189x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr14 td192"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td191"><P class="p19 ft75">Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p369 ft32">Specialskolans kursplaner i teckenspråk</P>
<P class="p72 ft9">Enligt de nya kursplanerna i specialskolan ska teckenspråk erbjudas i två nivåer: ”teckenspråk för nybörjare” och ”teckenspråk för döva och hörselskadade”. Antal undervisningstimmar i språken är desamma, men kunskapskraven skiljer. Anledningen till att Skol- verket har sammanställt en kursplan i teckenspråk för nybörjare är det ökade antalet elever som tas emot i högre årskurser i special- skolan, de s.k. insneddarna. Dessa elever ska kunna läsa en nybörjarvariant av teckenspråk och på så sätt uppnå högre måluppfyllelse i ämnet.</P>
<P class="p638 ft9">De kursplaner i ämnet teckenspråk som erbjuds i specialskolan omfattar enligt timplanen 725 timmar fördelat på tio årskurser. Enligt kursplanen syftar undervisningen i teckenspråk till att eleverna utvecklar en språklig säkerhet och ett nyanserat tecken- språk så att de vill, vågar och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften (dvs. ungefär samma grundsyfte som grund- skolans kursplan). Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt teckenspråk och sin svenska parallellt, så att båda språken fungerar för att tänka, kommunicera och lära. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar tilltro till den egna språkförmågan. Det som skiljer teckenspråk i grundskolan och specialskolan är även att ämnet teckenspråk inom specialskolan har en nyckelroll som förstaspråk. Förutsättningarna för de två ämnena är således olika.<A href="#page_189"><SPAN class="ft59">19</SPAN></A></P>
<P class="p834 ft13"><SPAN class="ft13">8.2.2</SPAN><SPAN class="ft58">Behov av en mer kvalificerad kursplan i teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan</SPAN></P>
<P class="p380 ft9">En majoritet av elever som är döva, hörselskadade eller har en grav språkstörning utbildas i grundskolan eller grundsärskolan. Eleverna har valt att gå kvar i hemkommunens skola av olika anledningar, som t.ex. att de vill gå i en skola i närheten av hemmet. I och med den positiva utvecklingen med CI har även hemkommunerna i större utsträckning kunnat stödja eleverna så att de har möjlighet att utbilda sig på hemorten. Eleverna kan dock ha lika stort behov av teckenspråk som de som valt att gå i specialskolan. Men det finns inte någon formell möjlighet för elever i grundskolan eller i</P>
<P class="p835 ft64"><SPAN class="ft70">19 </SPAN>Specialpedagogiska skolmyndigheten (2008), <SPAN class="ft71">Måluppfyllelse för döva och hörselskadade i skolan, </SPAN>s. 18.</P>
<P class="p603 ft18">191</P>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330190x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">grundsärskolan att läsa ämnet teckenspråk enligt specialskolans kursplaner. Det saknas författningsstöd för detta. Det innebär att endast ett fåtal elever får möjlighet att ta del av specialskolans kursplaner i teckenspråk som är mer omfattande än den kursplan som grundskolan kan och får erbjuda.</P>
<P class="p86 ft9">Inte heller de hörselklasser som kommunala eller fristående grundskolor anordnar får erbjuda sina elever att följa specialskolans kursplaner i teckenspråk. De kommunala och fristående hörsel- klasserna är hänvisade till att undervisa i ämnet ”teckenspråk för hörande” enligt grundskolans kursplan. Särskilt Kannebäckskolan i Göteborg har uttalat önskemål om att kunna erbjuda sina elever, i teckenspråksklasserna, bland annat ämnet teckenspråk enligt specialskolans kursplaner. Skolan tar emot elever som är döva och elever som är hörselskadade.<A href="#page_190"><SPAN class="ft59">20 </SPAN></A>För att eleverna ska få samma möjlighet att utveckla och lära sig teckenspråk, som motsvarande elever i specialskolan, bör grundskolan och grundsärskolan kunna erbjuda sina elever undervisning enligt specialskolans kursplaner i ämnet teckenspråk. Utredningen anser att detta är rimligt med tanke på hur den förändrade målgruppen för specialskolan ser ut i dag. Om större möjlighet ges att läsa en kvalificerad nivå av teckenspråk i hemkommunen ges eleven större flexibilitet i sitt val av skola och skolform.</P>
<P class="p836 ft9">Utredningen föreslår därför, som en ytterligare möjlighet för en elev att kunna utveckla och lära sig teckenspråk, att specialskolans kursplaner i teckenspråk ska kunna erbjudas även i grundskolan och grundsärskolan.</P>
<P class="p378 ft9">Erbjudandet om att välja specialskolans kursplaner i ämnet teckenspråk bör begränsas så att det är <SPAN class="ft26">skolan </SPAN>och inte eleven som <SPAN class="ft26">ges en möjlighet att välja kursplan</SPAN>. Det bör vara rektorn som beslutar om val av kursplan, vilket ligger i linje med en rektors behörighet i övrigt, enligt skolans styrdokument. Hänsyn ska därmed kunna tas till skolans möjligheter och behov av att erbjuda denna undervisning. Det kan t.ex. vara mer lämpligt att följa specialskolans kursplaner i en skola där ett flertal elever har behov av och har valt teckenspråk och även uttalat att de vill följa special- skolans kursplan. Utredningen tänker sig att denna möjlighet framförallt kan vara aktuell för skolor som erbjuder s.k. hörsel- klasser eller har en teckenspråkig profil. Utredningen anser att det saknas anledning att i övrigt begränsa erbjudandets omfattning</P>
<P class="p837 ft64"><SPAN class="ft70">20 </SPAN>Detta har framkommit vid utredningens besök och i samtal med skolledningen. Skolan har teckenspråks- och hörselklasser.</P>
<P class="p421 ft18">192</P>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330191x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft19">SOU 2011:30 Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan</P>
<P class="p505 ft9">(som t.ex. en begränsning i antal elever), utan överlämnar till skolan att avgöra val av kursplan.</P>
<P class="p57 ft9">För en kommunal hörselklass som önskar undervisa sina elever i teckenspråk enligt specialskolans kursplaner bör det vara möjligt att förlägga ämnet som språkval, elevens val, inom ramen för skolans val eller utanför den garanterade undervisningstiden.</P>
<P class="p58 ft9">Utredningen anser att det inte ska vara möjligt att överklaga rektorns beslut om val av kursplan.</P>
<P class="p397 ft13"><SPAN class="ft13">8.2.3</SPAN><SPAN class="ft58">Översyn av kursplanerna i teckenspråk</SPAN></P>
<P class="p380 ft9">Utredningen har övervägt om det bör tas fram ytterligare en ”kvalificerad variant” av kursplan i ämnet teckenspråk för att användas i grundskolan eller i grundsärskolan i stället för att ge en möjlighet att följa specialskolans kursplaner. En nackdel med att ta fram fler kursplaner är att det blir för många kursplaner för samma ämne att förhålla sig till. Även med hänsyn till utredningens förslag om deltidsutbildning och att specialskolans målgrupp avseende elever som är döva, hörselskadade eller har en grav språkstörning utbildas inom samtliga skolformer, är det mer lämpligt att det är specialskolans kursplaner som ska kunna användas även i grund- skolan och grundsärskolan.</P>
<P class="p838 ft14">En jämförelse kan göras med det norska skolsystemet. I Norge används samma läroplaner för ämnet teckenspråk för elever som har behov av teckenspråk oavsett vilken skola de går i. Norge har visserligen ett annat skolsystem med endast en skolform. De elever som har behov av specialundervisning får detta och de elever som har ett behov av teckenspråk har, under vissa förutsättningar, rätt att läsa detta i skolan.<A href="#page_191"><SPAN class="ft76">21</SPAN></A></P>
<P class="p505 ft9">Specialskolans kursplan i teckenspråk är som ovan nämnts enligt timplanen 725 timmar. Utredningen föreslår i kapitel 5 att skol- plikten i specialskolan ska anpassas till övriga skolformer. Detta innebär bl.a. att kursplanerna i teckenspråk kommer att behöva ses över vad gäller kunskapskrav m.m. för att anpassa ämnet till en nioårig skolplikt. Denna ytterligare anpassning kommer att möjlig- göra kursplaner i teckenspråk som är lättare att erbjuda även inom ramen för grundskolan och grundsärskolan som är nio år.</P>
<P class="p742 ft64"><SPAN class="ft70">21 </SPAN>Jfr 2 kap. 6 § lov om grunnskolen og den vidaregåande opplaeringa.</P>
<P class="p623 ft18">193</P>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330192x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p349 ft13"><SPAN class="ft13">8.2.4</SPAN><SPAN class="ft58">Särskilt om val av kursplan</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Utredningen föreslår att skolorna ska kunna välja kursplan i ämnet teckenspråk. Det innebär att även grundskolans kursplan i ämnet ska kunna användas i grundsärskolan om det anses vara lämpligt. Den gemensamma kursplanen i modersmål som avser alla moders- mål är inte speciellt anpassad för teckenspråk. Utredningen föreslår därför att skolan ska kunna välja en kursplan i ämnet teckenspråk även i modersmålsundervisningen. Det ska vara möjligt att välja grundskolans eller specialskolans kursplaner i ämnet.</P>
<P class="p707 ft13"><SPAN class="ft13">8.2.5</SPAN><SPAN class="ft58">Distansundervisning – ytterligare en möjlighet</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Regeringen har i en promemoria redovisat ett förslag om distans- undervisning i syfte att öka elevens tillgång till teckenspråks- utbildning inom skolväsendet.<A href="#page_192"><SPAN class="ft59">22 </SPAN></A>Distansundervisningen ska erbjudas elever bosatta i Sverige som ett alternativ till reguljär undervisning och gäller alla de obligatoriska skolformerna. Distans- undervisning ska vara ett undantag och erbjudas endast om det av rektorn bedöms lämpligt. Erbjudandet om distansundervisning ska vara frivillig för samtliga huvudmän.</P>
<P class="p66 ft9">Utredningen bedömer att den av regeringen föreslagna distans- undervisningen bör ses som ett komplement till utredningens förslag då den ger en elev större möjlighet att utnyttja sin rätt till att lära sig teckenspråk. Det bör även vara möjligt att erbjuda distansundervisning enligt specialskolans kursplaner i alla skolformer.</P>
<P class="p417 ft31"><SPAN class="ft31">8.3</SPAN><SPAN class="ft57">Teckenspråksundervisning på entreprenad</SPAN></P>
<P class="p728 ft9"><SPAN class="ft32">Utredningens förslag: </SPAN>Kommunen bör få avtala med annan kommun eller staten, i form av huvudman för specialskolan, om köp av kompetens för att kunna fullgöra sin skyldighet att undervisa i ämnet teckenspråk.</P>
<P class="p839 ft71"><SPAN class="ft70">22 </SPAN><SPAN class="ft64">PM (U2010/5616/G) </SPAN>Distansundervisning för elever bosatta i Sverige<SPAN class="ft64">. Regeringen utarbetar f.n. förslag till riksdagen om författningsändringar.</SPAN></P>
<P class="p421 ft18">194</P>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330193x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr14 td192"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td191"><P class="p19 ft75">Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p369 ft26">Bristen på lärare i ämnet</P>
<P class="p83 ft9">Utredningen är medveten om att det råder brist på behöriga lärare som kan undervisa i ämnet teckenspråk. Det rör sig även om ett fåtal elever utspridda i landet som har behov av teckenspråk och det kan därför vara svårt för varje enskild kommun att upprätthålla kompetensen i ämnet.</P>
<P class="p13 ft9">För att en huvudman ska kunna fullgöra sin skyldighet att erbjuda teckenspråk föreslår utredningen att denna kompetens, via avtal, får köpas från annan kommunal huvudman eller från staten i form av huvudman för specialskolan.</P>
<P class="p386 ft26">Lokaliseringsprincipen</P>
<P class="p60 ft9">I kommunallagen fastslås den s.k. lokaliseringsprincipen. De intressen som kommunen vill tillgodose ska vara knutna – lokaliserade – till kommunen. Det är inte nödvändigt – och inte heller tillräckligt – att den verksamhet som man vill främja bedrivs inom kommunens gränser, utan det avgörande är, att intresset av den är knutet till kommunen.<A href="#page_193"><SPAN class="ft59">23 </SPAN></A>Undantag från denna princip får göras i lag. För att möjliggöra för en kommun att köpa kompetens från annan krävs en ändring i skollagen.</P>
<P class="p139 ft26">Vad får lämnas på entreprenad i dag</P>
<P class="p840 ft9">Enligt skollagen<A href="#page_193"><SPAN class="ft59">24 </SPAN></A>får kommuner, landsting och enskilda huvudmän sluta avtal med en enskild fysisk eller juridisk person, med bibehållet huvudmannaskap, om att utföra uppgifter inom utbildning. Dock får inte uppgifter som är hänförliga till under- visningen överlämnas på entreprenad. Endast en enskild huvudman får överlämna uppgifter som avser modersmålsundervisning på entreprenad.</P>
<P class="p663 ft62"><SPAN class="ft65">23</SPAN><SPAN class="ft66">2 kap. 1 § kommunallagen (1991:900).</SPAN></P>
<P class="p436 ft62"><SPAN class="ft65">24</SPAN><SPAN class="ft162">Regler om entreprenad fanns tidigare i lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden i skolan (entreprenadlagen) som trädde i kraft den 1 januari 1994 och upphävdes genom lag (2010:801) om införande av skollagen (2010:800). Den upphävda lagen ska fortsätta att gälla för utbildning och annan verksamhet till utgången av juni 2011.</SPAN></P>
<P class="p841 ft18">195</P>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330194x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft26">Särskilda skäl för dispens att bedriva undervisning</P>
<P class="p65 ft9">Om det finns särskilda skäl får regeringen, efter ansökan av en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman, medge dispens att få överlämna åt någon annan att bedriva undervisning inom skolväsendet på entreprenad. Under den tid som entreprenadlagen har tillämpats har två ansökningar kommit in till regeringen som avser tillstånd att bedriva grundskoleundervisning på entreprenad. I bägge fallen avslog regeringen ansökningarna eftersom det inte ansågs föreligga sådana särskilda skäl som krävs för dispens.<A href="#page_194"><SPAN class="ft59">25 </SPAN></A>Enligt förarbetena avses med särskilda skäl att sådana skäl kan föreligga om en entreprenör, som anlitas för vissa karaktärsämnen, också har särskild kompetens för undervisning i ämnen som har nära samband med karaktärsämnen men som är ämnen som inte får läggas ut på entreprenad enligt huvudregeln. Någon närmare ledning för vad som i övrigt kan anses utgöra särskilda skäl lämnas inte utan frågan får avgöras från fall till fall.<A href="#page_194"><SPAN class="ft59">26</SPAN></A></P>
<P class="p595 ft26">Vad får överlämnas vid entreprenad</P>
<P class="p65 ft9">Om undervisning överlämnas på entreprenad får den myndighets- utövning, t.ex. betygsättning, som hör till en lärares undervisnings- uppgift överlämnas. De befogenheter avseende myndighets- utövning som tillkommer huvudmannen och rektorn genom bestämmelser i lagen ska däremot inte kunna överlämnas till entreprenören. Rektorns ansvar för att utfärda betygsdokument kvarstår således oförändrat när det gäller de flesta utbildningar. Staten kan inte enligt nuvarande regler om entreprenad i skollagen teckna avtal med annan huvudman om undervisning.<A href="#page_194"><SPAN class="ft59">27 </SPAN></A>Enligt regeringsformen ska överlämnande av en förvaltningsuppgift som innefattar uppgiften myndighetsutövning ske med stöd av lag.<A href="#page_194"><SPAN class="ft59">28 </SPAN></A>En ändring avseende avtalsförhållanden med annan kommunal huvud- man eller staten måste därför göras i skollagen.</P>
<P class="p842 ft62"><SPAN class="ft65">25</SPAN><SPAN class="ft66">U1999/3613/S och U2000/4229/S.</SPAN></P>
<P class="p419 ft74"><SPAN class="ft65">26</SPAN><SPAN class="ft72">Se prop. 1992/93:230 </SPAN><SPAN class="ft73">Valfrihet i skolan </SPAN>s. 32 och s. 89 och prop. 2009/10:165 <SPAN class="ft73">Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, </SPAN>s. 511.</P>
<P class="p365 ft62"><SPAN class="ft65">27</SPAN><SPAN class="ft66">Jfr 23 kap. skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p365 ft64"><SPAN class="ft65">28</SPAN><SPAN class="ft67">12 kap. 4 § RF.</SPAN></P>
<P class="p403 ft18">196</P>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330195x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr14 td192"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td191"><P class="p19 ft75">Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p369 ft26">Entreprenad enligt utredningens förslag</P>
<P class="p83 ft9">Entreprenader innebär således att kommunen behåller huvud- mannaskapet och därmed ansvaret för skolverksamheten, även om undervisningen helt eller delvis sker i annan regi. Ämnet teckenspråk är inte ett kärnämne i grundskolan eller grund- särskolan. Regeringen uttalar i förarbetena till nya skollagen att de är positiva till att lagstifta om att möjliggöra entreprenader i modersmålsundervisning.<A href="#page_195"><SPAN class="ft59">29 </SPAN></A>Utredningen anser att en vidgad möjlighet till entreprenader särskilt skulle gagna utbildningen i teckenspråk. Att kommuner vid varje särskilt tillfälle ska ansöka hos regeringen om dispens för att medges möjlighet att avtala om undervisning i teckenspråk med annan huvudman, ser inte utred- ningen som ett godtagbart alternativ. Utredningen anser vidare att staten, som har särskild kompetens i ämnet, bör kunna utnyttjas som entreprenör. Förslaget innebär således att en huvudman för grundskolan, grundsärskolan och specialskolan får utföra entrepre- nad i form av undervisning i ämnet teckenspråk åt andra skol- huvudmän.<A href="#page_195"><SPAN class="ft59">30</SPAN></A></P>
<P class="p843 ft26">Var finns kompetens som kan utnyttjas</P>
<P class="p371 ft9">Inom Specialpedagogiska skolmyndigheten finns kompetens i teckenspråk som bör kunna erbjudas de kommunala grundskolorna och grundsärskolorna. Även på skolor med regionala kommunala hörselklasser finns kompetens i teckenspråk som skulle kunna utnyttjas på entreprenad.</P>
<P class="p844 ft78"><SPAN class="ft65">29</SPAN><SPAN class="ft66">Prop. 2009/10:165 </SPAN>Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, <SPAN class="ft62">s. 511.</SPAN></P>
<P class="p436 ft62"><SPAN class="ft65">30</SPAN><SPAN class="ft66">I regeringens PM (U2010/5616/G) lämnas ett antal förslag om ändringar i skollagen avseende entreprenad. Ändringarna begränsar sig till att gälla distansundervisning. Utred- ningen utgår till stor del från dessa förslag. Förslagen kan ha ändrats i regeringens ännu inte beslutade proposition.</SPAN></P>
<P class="p841 ft18">197</P>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<P class="p845 ft141"><SPAN class="ft8">9</SPAN><SPAN class="ft140">Specialskolans kursplaner i grundskolan och grundsärskolan</SPAN></P>
<P class="p846 ft9">Utredningen har i kapitlet om teckenspråk redovisat ett förslag som möjliggör för grundskolor och grundsärskolor att följa specialskolans kursplaner i teckenspråk. Utredningen ska härutöver bedöma behovet av att ytterligare anpassa regleringen av grund- skolan och grundsärskolan för elever som är döva eller hörsel- skadade och i så fall lämna nödvändiga förslag. I utredningens direktiv anges att även <SPAN class="ft26">när det gäller andra ämnen än teckenspråk</SPAN>, kan det finnas svårigheter att anpassa undervisningen för elever som är döva eller hörselskadade.</P>
<P class="p847 ft31"><SPAN class="ft31">9.1</SPAN><SPAN class="ft57">Behov av anpassning av regleringen</SPAN></P>
<P class="p753 ft9">Som utredningen tidigare framhållit får en majoritet av elever som är döva eller hörselskadade sin utbildning i grundskolan eller grundsärskolan. Eleverna har olika behov av stöd med anledning av sin funktionsnedsättning och skolorna har ofta svårigheter att anpassa undervisningen. Funktionsnedsättningen kan bidra till att de inte når de uppsatta kunskapskraven som minst ska nås. I dag finns vissa möjligheter till anpassning av undervisningen i skollagen och frågan är om det finns behov av att ytterligare anpassa regleringen för grundskolan och grundsärskolan för elever som är döva eller hörselskadade.</P>
<P class="p848 ft9">Med stöd av en undantagsbestämmelse kan en lärare, om det finns särskilda skäl, vid betygssättningen bortse från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs nio. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och</P>
<P class="p849 ft18">199</P>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330197x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Specialskolans kursplaner i grundskolan och grundsärskolan</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p527 ft9">som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.<A href="#page_197"><SPAN class="ft59">1</SPAN></A></P>
<P class="p354 ft9">Utredningen ser att det finns behov av ytterligare anpassning av regleringen i grundskolan och grundsärskolan. Det är inte tillräckligt att det finns en möjlighet för läraren att bortse från enstaka delar av kunskapskraven vid betygssättningen. Denna möjlighet ska tillämpas restriktivt och under vissa förutsättningar. Anpassningar bör även göras i undervisningen.</P>
<P class="p86 ft9">Utredningens utgångspunkt är att eleven ska ges en reell möjlighet att gå i en skola i sin hemkommun. Det ska ställas höga krav på kommunens skolor när det gäller att anpassa undervis- ningen <SPAN class="ft26">med hjälp av särskilt stöd</SPAN>. Att anpassa undervisningen för det fåtal elever som det här är fråga om kan inte vara omöjligt. Härutöver kan det finnas behov av att bortse från vissa moment i undervisningen som eleven har svårt att utföra på grund av funktionsnedsättningen, exempelvis när det gäller att kunna tillgodogöra sig ämnet musik.</P>
<P class="p850 ft9">Specialskolans kursplaner<A href="#page_197"><SPAN class="ft59">2 </SPAN></A>är i princip identiska med grund- skolans kursplaner, men med den skillnad att de i beskrivningen av kunskapskraven är anpassade efter elevens funktionsnedsättning.</P>
<P class="p86 ft9">Utredningen har uppmärksammat ett behov av att även i grundskolan och i grundsärskolan ha möjlighet att följa special- skolans kursplaner. Eftersom det är små skillnader i kursplanerna vad gäller kunskapskraven så bedömer utredningen att det inte är tillräckligt att en elev enbart följer specialskolans kursplaner. Härutöver måste undervisningsmiljön anpassas. Att kunna följa specialskolans kursplaner i vissa ämnen <SPAN class="ft26">tillsammans </SPAN>med andra nödvändiga anpassningar av t.ex. undervisningsmiljön ger fler elever som är döva eller hörselskadade möjlighet att nå en högre måluppfyllelse och att gå kvar i sin hemskola.</P>
<P class="p851 ft74"><SPAN class="ft60">1</SPAN><SPAN class="ft72">Undantagsbestämmelsen (pysparagrafen) i 10 kap. 21 § skollagen (2010:800), prop. 2009/10:165 </SPAN><SPAN class="ft73">Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, </SPAN>s. 735, se även avsnitt 4.1.3 där undantagsbestämmelsen beskrivs närmare.</P>
<P class="p680 ft64"><SPAN class="ft60">2</SPAN><SPAN class="ft63">Specialskolan har särskilda kursplaner i ämnena svenska, engelska och moderna språk. Härutöver finns en särskild kursplan i ämnet rörelse och drama (specialskolans kursplaner i teckenspråk behandlas i avsnitt 8.2).</SPAN></P>
<P class="p458 ft18">200</P>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330198x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr14 td96"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td193"><P class="p19 ft75">Specialskolans kursplaner i grundskolan och grundsärskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p852 ft50"><SPAN class="ft31">9.2</SPAN><SPAN class="ft117">En möjlighet att erbjuda undervisning enligt specialskolans kursplaner</SPAN></P>
<P class="p725 ft9"><SPAN class="ft32">Utredningens förslag: </SPAN>Specialskolans kursplaner i ämnena svenska, engelska och rörelse och drama ska kunna erbjudas elever i grundskolan och grundsärskolan. Specialskolans kurs- plan i moderna språk ska kunna erbjudas elever i grundskolan.</P>
<P class="p790 ft9">Det ska även vara möjligt att byta ut ämnet musik i grundskolan och grundsärskolan, för en elev som inte kan tillgodogöra sig ämnet, mot ämnet rörelse och drama enligt specialskolans kursplan.</P>
<P class="p830 ft33">Det är rektorn som beslutar om val av kursplan. Beslutet bör inte vara överklagbart.</P>
<P class="p853 ft9">Trots avsaknaden av författningsstöd har det under utrednings- arbetet visat sig att vissa hörselklasser använder specialskolans kursplaner i flera ämnen i syfte att anpassa undervisningen för eleverna. Det är specialskolans kursplaner i ämnet teckenspråk och ämnet rörelse och drama som har använts. Ämnet rörelse och drama har ersatt ämnet musik. Enligt skollagen är musik ett ämne i grundskolan som eleven ska ha betyg i och ämnet rörelse och drama är inte ett ämne i grundskolan.<A href="#page_198"><SPAN class="ft59">3 </SPAN></A>Enligt dagens regler är det inte möjligt att byta ut ämnen i grundskolan mot ett annat ämne som finns i specialskolan. De skilda kursplanerna i ämnena kan endast läsas inom respektive skolform och det är inte möjligt att betygssätta elever i grundskolan om de har undervisats i ett ämne enligt specialskolans kursplaner.</P>
<P class="p520 ft32">Skolan får en möjlighet att erbjuda specialskolans kursplaner</P>
<P class="p371 ft9">För att elever som är döva eller hörselskadade som väljer att gå i grundskolan eller grundsärskolan ska få en mer anpassad undervisning föreslår utredningen att skolan ska få en möjlighet att erbjuda sina elever att följa specialskolans kursplaner i flera ämnen</P>
<P class="p854 ft64"><SPAN class="ft70">3 </SPAN>Ämnen i grundskolan; 10 kap. 4 §, ämnen grundsärskolan; 11 kap. 6 § och ämnen i specialskolan; 12 kap. 4 § skollagen (2010:800). Vad som sägs om grundskolan i detta avsnitt gäller även grundsärskolan där inte annat anges.</P>
<P class="p679 ft18">201</P>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330199x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Specialskolans kursplaner i grundskolan och grundsärskolan</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">utöver teckenspråk: svenska och engelska. Specialskolans kursplan i moderna språk bör kunna erbjudas elever i grundskolan.<A href="#page_199"><SPAN class="ft59">4</SPAN></A></P>
<P class="p354 ft9">Det ska även vara möjligt att <SPAN class="ft26">byta ut ämnet musik </SPAN>i grundskolan och grundsärskolan, för en elev som inte kan tillgodogöra sig ämnet, mot ämnet rörelse och drama enligt specialskolans kursplan.</P>
<P class="p86 ft9">Erbjudandet om att följa specialskolans kursplaner bör begränsas så att det är <SPAN class="ft26">skolan </SPAN>och inte eleven som <SPAN class="ft26">ges en möjlighet att välja kursplan</SPAN>. Det bör, likt när det gäller val av kursplan i ämnet teckenspråk, vara rektorn som avgör vilken kursplan som ska följas i de olika ämnena. Utredningen tänker sig även här att denna möjlighet i första hand kan vara aktuell för skolor som erbjuder s.k. hörselklasser eller har en teckenspråkig profil. Även för en elev som går integrerat i en grundskola eller i en grundsärskola ska denna möjlighet kunna ges efter beslut av rektorn.</P>
<P class="p88 ft9">Eftersom det är en möjlighet för skolan att erbjuda special- skolans kursplaner ska det inte vara möjligt att klaga på rektorns beslut.</P>
<P class="p696 ft32">Ingen ändring i undantagsbestämmelsen</P>
<P class="p855 ft9">Utredningen bedömer att undantagsbestämmelsen<A href="#page_199"><SPAN class="ft59">5 </SPAN></A><SPAN class="ft26">inte </SPAN>ska ändras till att undanta elever som är döva eller hörselskadade som följer specialskolans anpassade kursplaner i grundskolan. Detta undantag finns för specialskolans elever. Grundskolan är dock inte anpassad i lika hög grad efter elevernas funktionsnedsättning som special- skolan och därför bör inte någon ändring göras i grundskolans reglering av undantagsbestämmelsen.</P>
<P class="p856 ft74"><SPAN class="ft60">4</SPAN><SPAN class="ft77">Kursplanen för moderna språk är inte aktuell för grundsärskolan eftersom språkval inte finns inom skolformen.</SPAN></P>
<P class="p857 ft62"><SPAN class="ft60">5</SPAN><SPAN class="ft61">10 kap. 21 § skollagen (2010:800), se även avsnitt 4.1.3. En sådan undantagsbestämmelse finns inte för grundsärskolan i dag. I regeringens PM (U2010/7817/S) föreslås motsvarande undantagsbestämmelse i grundsärskolan. Regeringen utarbetar f.n. ett förslag till riksdagen om författningsändringar.</SPAN></P>
<P class="p403 ft18">202</P>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330200x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p858 ft156"><SPAN class="ft8">10</SPAN><SPAN class="ft163">Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner</SPAN></P>
<P class="p819 ft9">Hemkommunen har ett utpekat ansvar för sina skolpliktiga barns utbildning. Detta ansvar bör enligt utredningen tydliggöras även för elever som på grund av dövhet eller hörselskada väljer special- skolan. Hemkommunernas ersättning för elever i specialskolan bör därför höjas. Den ekonomiska styrningen av specialskolan ska främja att hemkommunerna tar sitt ansvar.</P>
<P class="p13 ft9">En principiell utgångspunkt för utredningen är att det inte ska vara mer ekonomiskt fördelaktigt för en kommun att ha en elev i specialskolan än i ett kommunalt eller fristående alternativ. Föräldrars val ska inte medföra att kommunerna kan få en lägre kostnad för utbildningen än vad de hade haft om eleven hade gått kvar i hemkommunen, vilket förekommer i dag. Enligt direktiven ska utredningen ta ställning till hur staten bäst kan stödja huvud- mäns utbildning för elever som motsvarar specialskolans målgrupp, det vill säga föreslå hur staten bäst kan stödja likvärdiga förutsättningar för olika huvudmän. Utredningen har också enligt direktiven en möjlighet att göra en heltäckande översyn av special- skolan och av utbildning för elever i behov av teckenspråk. I sammanhanget kan konstateras att regeringen ännu inte har tagit ställning till Statskontorets förslag om att höja ersättningsnivåerna till specialskolan.<A href="#page_200"><SPAN class="ft59">1 </SPAN></A>Finansieringsfrågan är en central del av styrningen av specialskolan och utredningen anser att förändringar i ersättningsnivåerna är nödvändiga för att skapa likvärdiga förutsättningar mellan huvudmännen och för att förtydliga ansvaret för de kommuner som har elever i specialskolan.</P>
<P class="p859 ft33">Utredningen föreslår i denna del att hemkommunernas ansvar för elever i specialskolan ska bli tydligare genom att ett nytt system för att beräkna ersättningsnivåer införs. Det medför ökade</P>
<P class="p860 ft71"><SPAN class="ft70">1 </SPAN><SPAN class="ft64">Statskontoret (2010), </SPAN>Kommunernas ersättning för elever i specialskolan<SPAN class="ft64">, rapport 2010:01.</SPAN></P>
<P class="p623 ft18">203</P>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330201x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">kostnader för hemkommuner med elever i specialskolan. Vidare föreslår utredningen att alla kommuner ska betala samma ersättning för en elev i specialskolan. Den nuvarande nedsatta ersättningen för en kommun där en specialskola är belägen ska således tas bort. Slutligen föreslår utredningen att specialskolans kostnadseffektivitet bör utredas vidare med anledningen av att ett nytt ersättningssystem införs.</P>
<P class="p395 ft9">I statens ansvar för specialskolan ska ingå att erbjuda sådan spetskompetens och sådana hjälpmedel som det inte är rimligt att begära att kommuner eller fristående skolor kan erbjuda.<A href="#page_201"><SPAN class="ft59">2 </SPAN></A>Som Skolinspektionens tillsyn har visat håller den nuvarande undervis- ningen i specialskolan inte tillräckligt hög kvalitet och erbjuder inte den spetskompetens som är syftet med skolformen. Det är också tveksamt om specialskolans verksamhet är kostnadseffektiv i förhållande till dess resultat. Utredningen menar att ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner måste åtföljas av kraftfulla insatser från staten för att höja kvaliteten i specialskolan och för att bedriva verksamheten mer kostnadseffektivt med fokus på elevernas kunskapsresultat. Givet att detta sker kommer kommunerna i framtiden att få betala mer, samtidigt kommer deras elever att få mer tillbaka.</P>
<P class="p861 ft50"><SPAN class="ft31">10.1</SPAN><SPAN class="ft164">Kostnader för elever som är döva eller hörselskadade</SPAN></P>
<P class="p65 ft9">I detta avsnitt följer en redogörelse för de kostnader som en kommun kan ha för en elev som är döv eller hörselskadad i olika skolalternativ. Avsnittet avslutas med en återblick på förslag och slutsatser i denna fråga från tidigare utredningar.</P>
<P class="p401 ft13"><SPAN class="ft13">10.1.1</SPAN><SPAN class="ft165">Hemkommuners ersättning för elever i specialskolan</SPAN></P>
<P class="p65 ft9">Kommunala huvudmäns ersättning till staten för elever i special- skolan regleras i skollagen och i förordningen om ersättning för elever i specialskolan. Av skollagen framgår att hemkommunen är skyldig att betala ersättning till staten för vissa kostnader för den som är elev i specialskolan eller i förskoleklass eller fritidshem vid en skolenhet inom specialskolan. Regeringen eller den myndighet</P>
<P class="p862 ft71"><SPAN class="ft70">2 </SPAN><SPAN class="ft64">Prop. 2009/10:165 </SPAN>Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet<SPAN class="ft64">, s. 397.</SPAN></P>
<P class="p403 ft18">204</P>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330202x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td194"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td195"><P class="p19 ft23">Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p442 ft9">som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättningens storlek.<A href="#page_202"><SPAN class="ft59">3 </SPAN></A>Staten ska stå för kostnader för resor och boende.<A href="#page_202"><SPAN class="ft59">4 </SPAN></A>Ersättningsnivåerna fastställs varje år av regeringen i förordning och de räknas årligen upp med skolindex.<A href="#page_202"><SPAN class="ft59">5 </SPAN></A>Det framgår också av förordningen att en kommun där en enhet av special- skolan är belägen, en så kallad värdkommun, ska betala en nedsatt ersättning.</P>
<P class="p587 ft9">Den totala genomsnittliga kostnaden för en elev i en regional specialskola var för år 2009 cirka 632 000 tusen kronor per elev och år.<A href="#page_202"><SPAN class="ft59">6 </SPAN></A>För samma år var ersättningen för en värdkommun 75 780 kronor per elev och år och för övriga kommuner 221 480 kronor per elev och år.</P>
<P class="p58 ft9">Ersättningen från de kommuner som inte är värdkommuner utgör år 2010 cirka 80 procent av de totala ersättningarna till Specialpedagogiska skolmyndigheten. Samtidigt kommer cirka 60 procent av eleverna från dessa kommuner. Under år 2010 betalade 126 hemkommuner ersättning för 503 elever. Endast sex kommuner hade fler än tio elever i specialskolan.<A href="#page_202"><SPAN class="ft59">7</SPAN></A></P>
<P class="p863 ft22"><SPAN class="ft13">10.1.2</SPAN><SPAN class="ft166">Ersättningen för elever i kommunala eller fristående hörselklasser med regionalt upptagningsområde</SPAN></P>
<P class="p371 ft9">Den genomsnittliga interkommunala ersättningen för kommuner som har elever i någon av landets sex kommunala hörselklasser och en fristående hörselklass med regionalt upptagningsområde har nyligen undersökts av Statskontoret.<A href="#page_202"><SPAN class="ft59">8 </SPAN></A>De skolor som omfattades av undersökningen var Alviksskolan, Kannebäcksskolan, Nya Bro- skolan, Parkskolan<A href="#page_202"><SPAN class="ft59">9</SPAN></A>, Silviaskolan, Söderskolan och Solanderskolan. Kartläggningen visade att hemkommunens genomsnittliga utbildningskostnad<A href="#page_202"><SPAN class="ft59">10 </SPAN></A><SPAN class="ft28">läsåret 2008/09 för en elev i någon av dessa</SPAN></P>
<P class="p864 ft83"><SPAN class="ft80">3</SPAN><SPAN class="ft81">12 kap. 24 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p426 ft83"><SPAN class="ft80">4</SPAN><SPAN class="ft81">12 kap. 25 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p436 ft85"><SPAN class="ft80">5</SPAN><SPAN class="ft167">Förordningen (SKOLFS 1997:1) om ersättning för elever i specialskolan samt prop. 1998/99:105 </SPAN><SPAN class="ft86">Elever med funktionshinder – ansvar för utbildning och stöd</SPAN>, s. 54 f.</P>
<P class="p444 ft85"><SPAN class="ft80">6</SPAN><SPAN class="ft84">Kostnader för 2010 var inte tillgängliga för utredningen vid tidpunkten för avlämnandet av delbetänkandet. Skolverket, </SPAN><SPAN class="ft86">Specialskolan – Kostnader – Riksnivå – 2009</SPAN>, www.skolverket.se, sidan hämtad: <NOBR>2010-10-05.</NOBR></P>
<P class="p426 ft85"><SPAN class="ft80">7</SPAN><SPAN class="ft84">Underlag från Specialpedagogiska skolmyndigheten, </SPAN><NOBR>2010-10-03.</NOBR></P>
<P class="p426 ft86"><SPAN class="ft80">8</SPAN><SPAN class="ft84">Statskontoret (2010), </SPAN>Kommunernas ersättning för elever i specialskolan<SPAN class="ft85">, rapport 2010:1.</SPAN></P>
<P class="p426 ft85"><SPAN class="ft80">9</SPAN><SPAN class="ft84">Numera Pilskolan.</SPAN></P>
<P class="p436 ft89"><SPAN class="ft80">10</SPAN><SPAN class="ft87">Kostnader för lärare, lokaler, skolledning, lärarnas kompetensutveckling, läromedel, kapitalkostnader, administration, elever i behov av särskilt stöd, skolhälsovård och skolmåltider.</SPAN></P>
<P class="p679 ft29">205</P>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330203x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft9">skolor var cirka 206 000 kronor. Den genomsnittliga inter- kommunala ersättningen inklusive kostnaden för resor var cirka 277 000 kronor per år.<A href="#page_203"><SPAN class="ft59">11 </SPAN></A>Cirka 10 av de 60 kommunerna i undersökningen hade årliga kostnader för utbildning och resor som översteg 300 000 kr. Tre kommuner hade årliga kostnader på över 600 000 kronor för elever i någon av de kommunala hörsel- klasserna.<A href="#page_203"><SPAN class="ft59">12</SPAN></A></P>
<P class="p417 ft13"><SPAN class="ft13">10.1.3</SPAN><SPAN class="ft165">Kostnaden för integrerade elever i grundskolan</SPAN></P>
<P class="p429 ft9">Kommuner har generellt högre kostnader för elever som är döva eller hörselskadade än för andra elever i kommunen. Det finns en stor variation mellan huvudmännen. Från de lägsta kostnaderna i de kommuner som inte tar hänsyn till funktionsnedsättning i sina resursfördelningssystem till de högsta kostnaderna i de kommuner som har ett fördelningssystem utifrån elevernas behov. Kommu- nerna har också olika ambitionsnivåer.</P>
<P class="p66 ft9">Det finns inga nationella sammanställningar över huvud- männens genomsnittliga kostnader för integrerade elever som är döva, hörselskadade eller har en språkstörning. Däremot kan vissa jämförelser göras. Enbart inom den kommunala grundskolan varierar den genomsnittliga kostnaden för en elev mellan 66 400 kronor per år till 119 600 kronor per år för år 2009.<A href="#page_203"><SPAN class="ft59">13 </SPAN></A>Som jämförelse kan också nämnas att variationen mellan de tio procent kommuner som hade lägst genomsnittlig kostnad för en elev i den obligatoriska särskolan och de som hade högst var samma år mellan 231 600 kronor och 512 000 kronor.</P>
<P class="p88 ft9">Kommunala huvudmän har olika resursfördelningssystem för elever i behov av särskilt stöd. Skolverket har genomfört en studie av kommuners principer för resursfördelning. Av studien framgår att åtta av tio kommuner har tilläggsresurser baserade på socio- ekonomiska förutsättningar och barn i behov av särskilt stöd. En majoritet av dessa kommuner har också särskilt centralt avsatta medel för barn i behov av särskilt stöd, exempelvis genom centrala</P>
<P class="p865 ft73"><SPAN class="ft65">11</SPAN><SPAN class="ft77">Statskontoret (2010), </SPAN>Kommunernas ersättning för elever i specialskolan<SPAN class="ft74">, rapport 2010:1, s. 69.</SPAN></P>
<P class="p419 ft73"><SPAN class="ft65">12</SPAN><SPAN class="ft77">Statskontoret (2010), </SPAN>Kartläggning av hemkommuners kostnader för elever i hörselklasser med regionalt upptagningsområde<SPAN class="ft74">, Bilaga till rapport 2010:1.</SPAN></P>
<P class="p420 ft71"><SPAN class="ft65">13</SPAN><SPAN class="ft63">Skolverket, </SPAN>Huvudmannens kostnader per elev 2009, spridningsmått<SPAN class="ft64">, www.skolverket.se, sidan hämtad: </SPAN><NOBR><SPAN class="ft64">2010-10-20.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p421 ft18">206</P>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330204x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td194"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td195"><P class="p19 ft23">Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p505 ft9">resursteam som ger råd och stöd eller bidrar med särskilda perso- nella resurser till enskilda individer.<A href="#page_204"><SPAN class="ft59">14</SPAN></A></P>
<P class="p866 ft9">Samtliga kommuner<A href="#page_204"><SPAN class="ft59">15 </SPAN></A>som utredningen har intervjuat har resursfördelningssystem som tar hänsyn till elever som är döva, hörselskadade eller har en språkstörning. Det vanligaste systemet är en trappa med tre steg. Skolorna tilldelas en grundresurs, därutöver tilläggsresurser för elever i behov av särskilt stöd och slutligen finns centralt placerade medel för elever i särskilt stort behov av stöd.</P>
<P class="p393 ft13"><SPAN class="ft13">10.1.4</SPAN><SPAN class="ft165">En jämförelse av utbildningskostnader</SPAN></P>
<P class="p72 ft9">Kostnaden för en elev i specialskolan bör ställas i relation till andra utbildningskostnader. Nedan redovisas de genomsnittliga års- kostnaderna för elever i olika kategorier. Det är de faktiska genomsnittliga kostnaderna för år 2008 som används eftersom det är från detta år det finns jämförbara uppgifter för kommunala hörselklasser. I tabellen finns också 2008 års ersättningsnivåer för elever i specialskolan. Tidigare i detta kapitel redovisades kostna- den för en elev i specialskolan år 2009. Syftet med samman- ställningen är att visa den stora variation i kostnader som finns för kommuner både mellan de egna verksamheterna och för elever i specialskolan. Det bör observeras att det inte är exakt samma elev- underlag i samtliga hörselklasser som i specialskolan. Det kan dock diskuteras hur stor påverkan olikheterna har på kostnadsbilden.</P>
<P class="p867 ft90">Tabell 10.1 Utbildningskostnader och ersättningsnivåer (2008)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr4 td196"><P class="p19 ft90">Verksamhet</P></TD>
<TD class="tr4 td197"><P class="p446 ft90">kr/elev</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td198"><P class="p19 ft90">Grundskola</P></TD>
<TD class="tr36 td162"><P class="p446 ft90">81 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td198"><P class="p19 ft90">Obligatorisk särskola</P></TD>
<TD class="tr5 td162"><P class="p446 ft90">320 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td198"><P class="p19 ft90">Kommunal hörselklass</P></TD>
<TD class="tr4 td162"><P class="p446 ft90">206 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td198"><P class="p19 ft91">Ersättning för elev i specialskola, värdkommun</P></TD>
<TD class="tr5 td162"><P class="p446 ft90">74 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td198"><P class="p19 ft91">Ersättning för elev i specialskola, övrig kommun</P></TD>
<TD class="tr5 td162"><P class="p446 ft90">216 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td198"><P class="p19 ft90">Specialskola - regionskola, faktisk kostnad</P></TD>
<TD class="tr4 td162"><P class="p446 ft90">505 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td198"><P class="p19 ft90">Specialskola – riksskola, faktisk kostnad</P></TD>
<TD class="tr5 td162"><P class="p446 ft90">1 530 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td196"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td197"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p868 ft91">Beloppen inkluderar kostnader för undervisning, lokaler och inventarier, skolmåltider, läromedel, elevvård och övrigt (t.ex. elevassistenter). Kostnader för skolskjuts och elevhem är exkluderade.</P>
<P class="p869 ft90"><SPAN class="ft159">Källa: </SPAN>Officiell statistik, Skolverket och Statskontoret (rapport 2010:1).</P>
<P class="p521 ft78"><SPAN class="ft65">14</SPAN><SPAN class="ft66">Skolverket (2009), </SPAN>Resursfördelning utifrån förutsättningar och behov?, <SPAN class="ft62">rapport 330, s. 47 f.</SPAN></P>
<P class="p409 ft64"><SPAN class="ft65">15</SPAN><SPAN class="ft67">Se avsnitt 1.2.</SPAN></P>
<P class="p623 ft18">207</P>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330205x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p349 ft13"><SPAN class="ft13">10.1.5</SPAN><SPAN class="ft165">Tidigare utredningar</SPAN></P>
<P class="p429 ft9">I slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> tillsattes utredningen om funktionshindrade barn i skolan, den s.k. <NOBR>FUNKIS-utredningen.</NOBR> Den föreslog att ersättningen från hemkommunen för en elev i de regionala special- skolorna skulle höjas. Utredningen motiverade förslaget till höjd interkommunal ersättning med att statens ekonomiska engagemang för dessa skolor var ”att skapa förutsättningar för skolorna att erbjuda god kompetens samt att skapa likartade förutsättningar för kommuner med elever som är beroende av att få sin utbildning vid dessa skolor, oberoende av var i landet de ligger”.<A href="#page_205"><SPAN class="ft59">16 </SPAN></A>Regeringen bedömde utifrån utredningens förslag att beloppet för hem- kommunernas ersättning till specialskolan skulle höjas från 75 000 kronor per elev och läsår till 175 000 kronor. Vidare kunde regeringen då konstatera att den nya nivån på 175 000 kronor motsvarade cirka halva den dåvarande kostnaden för en elev i specialskolan.<A href="#page_205"><SPAN class="ft59">17 </SPAN></A>Därefter har ersättningen räknats upp årligen.</P>
<P class="p870 ft9">Utredningen om statliga specialskolor kom fram till att den genomsnittliga interkommunala ersättningen för utbildnings- kostnader år 2007 för en elev i specialskolan var cirka 167 000 kronor per elev och år.<A href="#page_205"><SPAN class="ft59">18 </SPAN></A>Motsvarande kostnad för en elev vid någon av de kommunala hörselklasserna med regionalt upptag var då 261 000 kronor. I syfte att skapa likvärdiga förutsättningar mellan huvudmännen föreslog denna utredning att det statliga bidraget till de kommunala skolorna skulle höjas till 94 000 kronor per elev från 23 000 kronor per elev. Regeringen genomförde inte utredningens förslag.</P>
<P class="p511 ft9">Statskontoret har nyligen, på regeringens uppdrag, utrett hur ersättningsnivån för elever i specialskolan har påverkat inskrivning- en i specialskolan.<A href="#page_205"><SPAN class="ft59">19 </SPAN></A>I uppdraget ingick att föreslå en ny nivå för kommunernas ersättning för elever i specialskolan. I syfte att bättre spegla den faktiska kostnad som en kommun har för elever i hörselklasskolor och i andra kommunala lösningar ansåg Stats- kontoret att ersättningsnivån för en elevplats i specialskolan borde ligga runt 300 000 kronor per elev och år. Myndigheten föreslog också att ersättningsnivån årligen borde räknas upp med skolindex. Regeringen har ännu inte tagit ställning till Statskontorets förslag.</P>
<P class="p544 ft78"><SPAN class="ft65">16</SPAN><SPAN class="ft66">SOU 1998:66 </SPAN>FUNKIS – Funktionshindrade elever i skolan<SPAN class="ft62">, s. 217 f.</SPAN></P>
<P class="p365 ft78"><SPAN class="ft65">17</SPAN><SPAN class="ft66">Prop. 1998/99:105 </SPAN>Elever med funktionshinder – ansvar för utbildning och stöd<SPAN class="ft62">, s. 55.</SPAN></P>
<P class="p365 ft73"><SPAN class="ft65">18</SPAN><SPAN class="ft79">SOU 2007:87 </SPAN>Ökad likvärdighet för elever med funktionshinder<SPAN class="ft74">, s. 61.</SPAN></P>
<P class="p365 ft71"><SPAN class="ft65">19</SPAN><SPAN class="ft67">Statskontoret (2010), </SPAN>Kommunernas ersättning för elever i specialskolan<SPAN class="ft64">, rapport 2010:1.</SPAN></P>
<P class="p403 ft18">208</P>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330206x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td194"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td195"><P class="p19 ft23">Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p316 ft31"><SPAN class="ft31">10.2</SPAN><SPAN class="ft168">Ett tydligare ansvar för hemkommuner</SPAN></P>
<P class="p789 ft9"><SPAN class="ft32">Utredningens förslag: </SPAN>Hemkommunens ersättning för en elev i specialskolan under budgetåret 2012 ska motsvara den genom- snittliga kostnaden för en elev i kommunal hörselklass med regionalt upptagningsområde. För budgetåret 2010 motsvarar det 300 000 kronor per elev.</P>
<P class="p791 ft9">Ett nytt system för beräkning av ersättningen för en elev i specialskolan ska införas från och med budgetåret 2013. Hemkommunens ersättning för en elev i specialskolan ska då motsvara den faktiska genomsnittliga kostnaden för utbildning för en elev i en regionskola.</P>
<P class="p871 ft9">Det nuvarande ersättningssystemet för specialskolan medför enligt utredningen orättvisa skillnader mellan olika hemkommuner. De flesta elever i specialskolan kommer från kommuner som ligger nära specialskolan.<A href="#page_206"><SPAN class="ft59">20 </SPAN></A>Det innebär att kommuner som är belägna långt ifrån specialskolor och som har elever i målgruppen rimligen har högre kostnader för anpassningar för dessa elever. Närhet till en specialskola kan således motverka kommunernas incitament att erbjuda goda undervisningsmiljöer på hemmaplan för eleverna. Med det nuvarande ersättningssystemet riskerar staten också att ekonomiskt premiera de kommuner som inte själva erbjuder till- räckliga anpassningar eller fullgoda lösningar för elever som är döva eller hörselskadade. Utredningen menar att föräldrar och elever bör få en reell valmöjlighet att kunna välja mellan undervisning i en statlig specialskola eller en skola i den egna hemkommunen. Ju mer attraktivt hemkommunens alternativ är desto fler reella valalter- nativ får föräldrar och elever.</P>
<P class="p872 ft9">Enligt utredningens uppfattning är den ersättning som elevernas hemkommuner för närvarande betalar till specialskolorna för låg, bl.a. mot bakgrund av kommunernas åtagande för andra elever med funktionsnedsättning och för elever i kommunala alternativ. Därtill bör beaktas att kommunala huvudmän med utredningens förslag får nya möjligheter att erbjuda utbildning för elever som är döva eller hörselskadade och således ett annat ansvar för elevgruppen än i dag. Styrande principer för ersättningssystemet bör vara enkelhet och tydlighet samt ett fokus på likvärdighet och elevens bästa.</P>
<P class="p873 ft64"><SPAN class="ft70">20 </SPAN>Underlag från Specialpedagogiska skolmyndigheten, <NOBR>2010-10-03</NOBR> samt Statskontoret (2010), <SPAN class="ft71">Kommunernas ersättning för elever i specialskolan</SPAN>, rapport 2010:01, s. 43.</P>
<P class="p603 ft18">209</P>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330207x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft9">Specialskolan bör utmärkas av spetskompetens och en anpassad undervisningsmiljö och inte av låga kostnader för hem- kommunerna.</P>
<P class="p874 ft9">Utredningen anser att förändringen av kommunernas finansiella ansvar bör ske i två steg. I ett första steg bör Statskontorets förslag om höjda ersättningsnivåer genomföras.<A href="#page_207"><SPAN class="ft59">21 </SPAN></A>Det kommer att innebära att skillnaderna mellan kommuners ersättning för elever i specialskolan och för elever i kommunala eller fristående hörselklasser till viss del utjämnas. I ett andra steg föreslår utredningen att staten bör förändra principen för ersättningssystemet så att kommunernas ersättning baseras på den faktiska kostnaden för elever i regionala specialskolor.<A href="#page_207"><SPAN class="ft59">22 </SPAN></A>Den ersättningsnivå utredningen föreslår ska gälla för år 2012 innebär att kommunsektorns andel av den totala kostnaden för elever i specialskolan ökar till cirka 35 procent. Med ett nytt ersättningssystem från och med år 2013 ökar kommunsektorns andel till cirka två tredjedelar av de totala kostnaderna. Staten tar med förslaget fortfarande en stor del av kostnaden för de tre riksskolorna samt kostnader för resor och boende. Med utredningens förslag kommer ingen kommun att få en lägre kost- nad för en elev i specialskolan än om den hade gått i hemkom- munens skola.</P>
<P class="p383 ft9">Motivet till att genomföra denna förändring i två steg är att kommunala huvudmän ska få tid att anpassa sina verksamheter i takt med att utredningens samtliga förslag om en flexibel utbild- ning för elever som tillhör specialskolans målgrupp införs och möjligheterna för dessa elever att gå i skola nära hemmet ökar. Utredningen menar dock att det skulle kunna vara möjligt att genomföra det andra steget, det vill säga ersättning baserad på faktiska kostnader, direkt, men väljer ändå ett införande i två steg.</P>
<P class="p707 ft13"><SPAN class="ft13">10.2.1</SPAN><SPAN class="ft165">Principen för ersättningssystemet bör förändras</SPAN></P>
<P class="p65 ft9">Den ersättning som hemkommuner är skyldiga att betala till specialskolan är en offentligrättslig avgift, det vill säga en avgift som styrs av bestämmelser i lag och förordning och som tas ut för en verksamhet som en myndighet bedriver med ensamrätt och</P>
<P class="p875 ft78"><SPAN class="ft65">21</SPAN><SPAN class="ft66">Statskontoret (2010), </SPAN>Kommunernas ersättning för elever i specialskolan<SPAN class="ft62">, rapport 2010:1.</SPAN></P>
<P class="p536 ft64"><SPAN class="ft65">22</SPAN><SPAN class="ft145">Med faktiska kostnader menas alla kostnader för utbildning förutom boende, resor och särskilda kostnader för assistans enligt avtal.</SPAN></P>
<P class="p421 ft18">210</P>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330208x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td194"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td195"><P class="p19 ft23">Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p505 ft9">inbegriper någon form av myndighetsutövning. Det är vårdnads- havarna som väljer att ansöka om en plats i specialskolan och hemkommunerna kan i dag inte påverka ett beslut om intagning. Hemkommunen kan således inte heller påverka ersättningen till specialskolan. Eftersom denna ersättning är tvingande för kommunerna är det särskilt viktigt att principerna för fastställandet av den är tydliga.</P>
<P class="p408 ft9">Anledningen till att staten tar ut en avgift för elever i special- skolan är att kommunerna har ett grundläggande ansvar för dessa elevers utbildning. Statens finansiella ansvar för eleverna utgör skillnaden mellan den faktiska kostnaden för specialskolan och kommunernas finansiering.</P>
<P class="p57 ft9">Det finns två olika principer som kan utgöra grunden för fastställandet av hemkommunernas finansiella ansvar.</P>
<P class="p57 ft9"><SPAN class="ft26">Den första principen </SPAN>bestämmer kommunernas finansiella ansvar utifrån en jämförelse med alternativkostnaden för elever vid kommunala eller fristående hörselklasser. Staten har hittills utgått ifrån denna princip, vilket framgår av tidigare utredningar och förslag.<A href="#page_208"><SPAN class="ft59">23 </SPAN></A>Enligt denna princip bör en kommuns kostnad för en elev i specialskolan inte understiga kostnaden för en elev i en regional hörselklass. Ersättningen för en elev i specialskolan bestäms således av en verksamhet som inte är direkt beroende av specialskolan och de kommuner som har elever i denna. Kommunernas ansvar för elever i specialskolan blir inte tydligt med ett sådant system eftersom deras finansiella ansvar inte relaterar till den verksamhet där eleverna finns. Hemkommunerna blir med nuvarande ersättningsnivåer inte heller medvetna om den faktiska kostnaden för en anpassad utbildning. Systemet ger således inte incitament för kommunerna att utveckla sin verksamhet för elever som motsvarar specialskolans målgrupp.</P>
<P class="p392 ft9">En nackdel med den nuvarande principen är också att de kommunala och fristående hörselklasserna är mycket få och rättvisa jämförelser med deras kostnader kräver regelbundna och nog- granna undersökningar. Det kommer också att finnas kommuner som fortfarande har betydligt högre kostnader för elever i kommu- nala och fristående alternativ än för en elev i specialskolan. Med denna princip kommer hemkommunernas andel av specialskolans kostnader också vara fortsatt låg. Kommunala avgifter stod för</P>
<P class="p667 ft71"><SPAN class="ft70">23 </SPAN><SPAN class="ft64">Prop. 1998/99:105 </SPAN>Elever med funktionshinder – ansvar för utbildning och stöd<SPAN class="ft64">; SOU 2007:87 </SPAN>Ökad likvärdighet för elever med funktionshinder<SPAN class="ft64">; Statskontoret (2010), </SPAN>Kommunernas ersättning för elever i specialskolan<SPAN class="ft64">, rapport 2010:1.</SPAN></P>
<P class="p679 ft18">211</P>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">enbart cirka 30 procent av de totala kostnaderna för de regionala specialskolorna år 2009.</P>
<P class="p354 ft9"><SPAN class="ft26">Den andra principen </SPAN>utgår från att kommunernas kostnader för en elev i specialskolan i stället bör bestämmas i relation till den faktiska kostnaden för en elev i specialskolan. Med detta alternativ blir statens och kommuners del av ansvaret för elever i special- skolan tydligare än i dag. Kommunerna bör, genom att stå för en betydligt större del av elevens kostnader i specialskolan, ges bättre incitament att utveckla den egna verksamheten så att den blir ett reellt valalternativ för elever i målgruppen. En princip baserad på specialskolans faktiska kostnader blir också mer lik principen för interkommunal ersättning mellan kommuner, det vill säga ersätt- ningsnivån baseras på den anordnande huvudmannens kostnader. En nackdel med principen är att specialskolans kostnader blir direkt styrande för ersättningsnivåerna. Den anordnande huvud- mannen skulle med detta system direkt kunna påverka intäkterna till verksamheten.</P>
<P class="p396 ft9">Utredningen anser att ett ersättningssystem baserat på special- skolans faktiska kostnader bör införas i syfte att öka hemkommu- nernas finansiella ansvar och för att skapa ekonomiska incitament som främjar att hemkommunerna utvecklar sin verksamhet för elever i målgruppen. Att ersättningen bestäms utifrån special- skolans faktiska kostnader kan bidra till att kostnaderna synliggörs för hemkommunerna. Detta kan också leda till viktiga diskussioner om statens kostnader för utbildning för elever som motsvarar de regionala specialskolornas målgrupper.</P>
<P class="p502 ft13"><SPAN class="ft13">10.2.2</SPAN><SPAN class="ft165">Nya ersättningsnivåer</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Utredningens förslag innebär att ersättningsnivåerna för elever i specialskolan höjs till beloppen enligt tabell 10.2. Beloppen är baserade på nuvarande kostnader för de regionala specialskolorna och när förslagen genomförs kan därför beloppen bli annorlunda.</P>
<P class="p876 ft18">212</P>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330210x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p877 ft19">SOU 2011:30 Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner</P>
<P class="p709 ft90">Tabell 10.2 Ersättning för elever i specialskolan</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr6 td199"><P class="p672 ft90">Ersättning per år</P></TD>
<TD class="tr6 td200"><P class="p539 ft90">Belopp (tkr)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td201"><P class="p672 ft90">Nuvarande – värdkommun (2011)</P></TD>
<TD class="tr9 td202"><P class="p539 ft90">79 740</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td201"><P class="p672 ft90">Nuvarande – övrig kommun (2011)</P></TD>
<TD class="tr5 td202"><P class="p539 ft90">232 880</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td201"><P class="p672 ft91">Utredningens förslag – steg 1, enl. Statskontoret (2012)</P></TD>
<TD class="tr5 td202"><P class="p539 ft90">300 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td199"><P class="p672 ft91">Utredningens förslag – steg 2, faktisk kostnad (2013)</P></TD>
<TD class="tr16 td200"><P class="p539 ft90">550 000</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p878 ft90"><SPAN class="ft159">Källa: </SPAN>SKOLFS 2010:54, Statskontoret (rapport 2010:01) och utredningens beräkning.</P>
<P class="p879 ft9">Utredningens föreslagna ersättningsnivå i steg ett är samma nivå som föreslogs av Statskontoret 2010.<A href="#page_210"><SPAN class="ft59">24 </SPAN></A>Med utredningens förslag ska alla kommuner betala samma ersättning till specialskolan. Den bedömda ersättningsnivån i steg 2 är beräknat utifrån de regionala specialskolornas genomsnittliga kostnader för åren <NOBR>2007–2009,</NOBR> se beräkning i avsnitt 10.2.4.<A href="#page_210"><SPAN class="ft59">25</SPAN></A></P>
<P class="p880 ft13"><SPAN class="ft13">10.2.3</SPAN><SPAN class="ft165">Kostnader som ska ingå i ett nytt system</SPAN></P>
<P class="p881 ft9"><SPAN class="ft32">Utredningens förslag: </SPAN>I beräkningen av ersättningen ska samtliga kostnader för utbildning för en elev i en regionskola, förutom kostnader för boende, resor och assistans enligt särskilda avtal, ingå.</P>
<P class="p882 ft33">Specialpedagogiska skolmyndigheten får i uppdrag att årligen ta fram underlag för beräkningen av hemkommuners ersättning för en elev i specialskolan.</P>
<P class="p883 ft9">De kostnader som ska ingå i beräkningen av ersättningen är kostnader för undervisning, lokaler och inventarier, skolmåltider, läromedel, utrustning och skolbibliotek, elevvård samt delar av övriga kostnader. De delar av de övriga kostnaderna som kan hänföras till utbildningen och som inte ska inkluderas är kostnader för assistans enligt avtal och för deltidselever. Beräkningen ska baseras på de kostnadsslag som Specialpedagogiska skolmyndighet- en redovisar till Sveriges officiella statistik och som baseras på Statistiska centralbyråns anvisningar för kostnadsredovisning i räkenskapssammandraget. Det ska således finnas en samstäm-</P>
<P class="p884 ft78"><SPAN class="ft65">24</SPAN><SPAN class="ft66">Statskontoret (2010), </SPAN>Kommunernas ersättning för elever i specialskolan<SPAN class="ft62">, rapport 2010:1.</SPAN></P>
<P class="p885 ft64"><SPAN class="ft65">25</SPAN><SPAN class="ft67">Exklusive kostnader för boende, resor och assistans enligt avtal.</SPAN></P>
<P class="p886 ft18">213</P>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330211x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">mighet mellan den officiella statistiken och den beräknade ersätt- ningen.</P>
<P class="p354 ft9">Vissa av specialskolans kostnader bör inte ingå i beräkningen. Staten bör även fortsättningsvis stå för kostnader för resor och boende. Att staten står för dessa kostnader är motiverat eftersom det är särskilda kostnader som uppstår på grund av skolornas geografiska läge. Variationer i dessa kostnader ska inte belasta hemkommunerna.</P>
<P class="p503 ft9">Specialpedagogiska skolmyndigheten får efter avtal med en kommun ta ut avgift för assistans till elever i behov av särskilt stöd.<A href="#page_211"><SPAN class="ft59">26 </SPAN></A>Inkomsterna disponeras av myndigheten och ska särredo- visas i årsredovisningen. Rätten att ta ut en sådan avgift infördes i regleringsbrevet för den skolansvariga myndigheten från och med budgetåret 2006.<A href="#page_211"><SPAN class="ft59">27 </SPAN></A>Dessa kostnader ska inte ingå i beräkningen av ersättningen eftersom de kan variera mycket beroende på enskilda elevers behov. Att fördela dem på samtliga hemkommuner är därför inte motiverat.</P>
<P class="p66 ft9">I Specialpedagogiska skolmyndighetens nuvarande kostnads- redovisning ingår förutom ovanstående kostnader för assistans för elever i behov av särskilt stöd även kostnader för deltidselever. Med utredningens förslag kommer rätten till deltidsutbildning att bli reglerad. Kostnaden för deltidseleverna bör i framtiden särredovisas och inte utgöra en grund för beräkning av ersättningen för en elev i specialskolan. Specialpedagogiska skolmyndigheten har hittills inte särredovisat kostnaden för deltidselever i den officiella statistiken. De beräknade ersättningsnivåer som utredningen redovisar är därför marginellt högre än det belopp som kommer att gälla. Utredningen beräknar att deltidsverksamheten under år 2010 har kostat totalt <NOBR>2–5</NOBR> miljoner kronor för Specialpedagogiska skol- myndigheten.<A href="#page_211"><SPAN class="ft59">28 </SPAN></A>I beräkningen inkluderas kostnader för kontakt- lärare och deras resor till hemkommuner, elevernas resor, lokaler, undervisning, skollunch och övriga kostnader.</P>
<P class="p836 ft9">Det finns således kostnader i Specialpedagogiska skolmyndig- hetens årliga redovisning av kostnader för specialskolan som ska exkluderas vid beräkningen av nya ersättningsnivåer. Eftersom underlaget för beräkning av ersättningsnivån inte direkt kan utgå</P>
<P class="p367 ft74"><SPAN class="ft65">26</SPAN><SPAN class="ft72">Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Specialpedagogiska skolmyndigheten, U2011/390/S, </SPAN><NOBR>2011-01-20.</NOBR></P>
<P class="p419 ft74"><SPAN class="ft65">27</SPAN><SPAN class="ft144">Regleringsbrev för budgetåret 2006 avseende Specialskolemyndigheten, U2006/8140/S, </SPAN><NOBR>2006-11-16.</NOBR></P>
<P class="p519 ft62"><SPAN class="ft65">28</SPAN><SPAN class="ft66">Utredningens beräkning efter samtal med Specialpedagogiska skolmyndigheten,</SPAN></P>
<P class="p887 ft64"><NOBR>2011-01-26.</NOBR></P>
<P class="p403 ft18">214</P>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330212x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td194"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td195"><P class="p19 ft23">Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p379 ft9">från uppgifter i den officiella statistiken föreslår utredningen att Specialpedagogiska skolmyndigheten årligen får i uppdrag att ta fram underlag till regeringen inför fastställandet av ersättningen.</P>
<P class="p397 ft13"><SPAN class="ft13">10.2.4</SPAN><SPAN class="ft165">Beräkningen av den nya ersättningen</SPAN></P>
<P class="p789 ft9"><SPAN class="ft32">Utredningens förslag: </SPAN>Ersättningen ska baseras på ett medel- värde av de tre närmast avslutade budgetårens genomsnittliga kostnad för utbildning för en elev i en regionskola. Kostnaderna för varje år ska uppräknas med skolindex till det aktuella budgetårets prisnivå.</P>
<P class="p888 ft9">Ett system baserat på ovanstående kostnader ska vara hållbart och förutsägbart. Alltför stora kostnadsvariationer mellan åren är inte önskvärt varken för Specialpedagogiska skolmyndigheten eller för kommunerna. Därför ska den genomsnittliga kostnaden inte enbart baseras på kostnader för ett år. Utredningen föreslår att ett system införs som baseras på de tre närmast avslutade budgetårens genomsnittliga utbildningskostnad för en elev i en regionskola. De tre årens kostnader ska vart och ett uppräknas med skolindex till det aktuella budgetårets prisnivå för att möjliggöra en rättvis beräkning. Med det aktuella budgetåret menas det år ersättningen ska tillämpas. Att de tre närmast avslutade budgetåren används ger en viss eftersläpning i kostnaderna. Lösningen bedöms ändå vara den bästa givet att ersättningen ska baseras på faktiska kostnader. Medelvärdet av de tre årens genomsnittliga kostnader i det aktuella budgetårets prisnivå blir den fastställda ersättningen.</P>
<P class="p530 ft9">Beräkningen visas nedan med ett exempel på hur ersättningen för år 2011 ska fastställas. För att det ska vara möjligt att beräkna ersättningen under det år som föregår det aktuella budgetåret, i detta fall under hösten år 2010, måste beräkningen baseras på kostnader för de tre år som föregår året då beräkningen görs. Det innebär i detta exempel att kostnader för åren <NOBR>2007–2009</NOBR> används. I tabell 10.3 framgår det underlag som utredningens beräknade ersättningsnivå för år 2011 är baserad på. Som nämnts i avsnitt 10.2.3 är kostnader för deltidselever inkluderade.</P>
<P class="p889 ft18">215</P>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330213x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft19">Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner SOU 2011:30</P>
<P class="p75 ft90">Tabell 10.3 Kostnader för en elev i en regional specialskola <NOBR>2007–2009</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr6 td203"><P class="p672 ft90">(tkr)</P></TD>
<TD class="tr6 td152"><P class="p20 ft90">2009</P></TD>
<TD class="tr6 td146"><P class="p22 ft90">2008</P></TD>
<TD class="tr6 td147"><P class="p449 ft90">2007</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td204"><P class="p672 ft90">Antal elever</P></TD>
<TD class="tr9 td190"><P class="p22 ft90">445</P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p22 ft90">454</P></TD>
<TD class="tr9 td149"><P class="p449 ft90">462</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td204"><P class="p672 ft90">Kostnad per elev (samtliga kostnader)</P></TD>
<TD class="tr5 td190"><P class="p22 ft90">632</P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p22 ft90">598</P></TD>
<TD class="tr5 td149"><P class="p449 ft90">619</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td204"><P class="p672 ft91">Kostnad per elev (exkl. elevhem, skolskjuts, assistans)</P></TD>
<TD class="tr5 td190"><P class="p20 ft90">511</P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p22 ft90">487</P></TD>
<TD class="tr5 td149"><P class="p449 ft90">513</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td204"><P class="p672 ft90">Kostnad per elev uppräknad med skolindex</P></TD>
<TD class="tr4 td190"><P class="p22 ft90">542</P></TD>
<TD class="tr4 td54"><P class="p22 ft90">531</P></TD>
<TD class="tr4 td149"><P class="p449 ft90">572</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td204"><P class="p672 ft90">Beräknad ersättning för 2011 (medelvärde)</P></TD>
<TD class="tr5 td190"><P class="p22 ft90">550</P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td149"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td203"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td152"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td146"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td147"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p890 ft90"><SPAN class="ft159">Källa: </SPAN>Officiell statistik, Skolverket, underlag från Specialpedagogiska skolmyndigheten och utredningens beräkning.</P>
<P class="p891 ft9">Den genomsnittliga utbildningskostnaden, exklusive de tidigare nämnda kostnaderna, har beräknats för vart och ett av de tre åren. Varje enskilt år har därefter uppräknats med skolindex till 2011 års prisnivå. Slutligen har medelvärdet av de tre årens uppräknade genomsnittliga kostnader beräknats. Detta medelvärde blir den ersättning som ska fastställas; i detta exempel blir det 550 000 kronor per elev. Det är denna ersättning som utredningen föreslår och använder i beräkningar av konsekvenser.</P>
<P class="p66 ft9">Det elevantal som ska användas i beräkningen av varje års kostnader är det medeltal av antalet elever i regionskolorna som Specialpedagogiska skolmyndigheten årligen rapporterar till Sveriges officiella statistik. Det vill säga ett medeltal av antalet elever den 15 oktober eller närliggande vardag för det år kostnader- na avser och antalet elever vid samma tidpunkt året innan. Ett medeltal ska användas eftersom det bättre återspeglar antalet elever under året än om ett elevantal vid en enskild tidpunkt skulle ha använts.</P>
<P class="p892 ft13"><SPAN class="ft13">10.2.5</SPAN><SPAN class="ft165">Riksskolorna har särskilda förutsättningar</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">De genomsnittliga kostnaderna för elever vid någon av de tre statliga specialskolorna med riksintag, Åsbackaskolan, Ekeskolan och Hällsboskolan, är betydligt högre än för de regionala special- skolorna. Den genomsnittliga totala kostnaden var cirka 2,1 mil- joner kronor per elev och år för år 2009.<A href="#page_213"><SPAN class="ft59">29 </SPAN></A>Utredningen bedömer att det i dag inte är rimligt att övergå till ett ersättningssystem</P>
<P class="p606 ft71"><SPAN class="ft70">29 </SPAN><SPAN class="ft64">Skolverket, </SPAN>Specialskolan – Kostnader – Riksnivå – 2009<SPAN class="ft64">, www.skolverket.se, sidan hämtad: </SPAN><NOBR><SPAN class="ft64">2010-10-05.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p421 ft18">216</P>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330214x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td194"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td195"><P class="p19 ft23">Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft9">baserat på de faktiska kostnaderna för dessa elever. Staten bör därför fortsatt ta ett särskilt finansiellt ansvar för denna elevgrupp. Det är en mycket liten grupp med särskilda behov. Den lägsta ersättningsnivån för en elev i specialskolan föreslås därför bestäm- mas av den genomsnittliga faktiska kostnaden för en elev i en regionskola.</P>
<P class="p893 ft13"><SPAN class="ft13">10.2.6</SPAN><SPAN class="ft165">Ikraftträdande</SPAN></P>
<P class="p380 ft9">En övergång till en ny princip för beräkningen av ersättningen kommer att innebära en ekonomisk omställning för kommuner med elever i specialskolan. Utredningens förslag om att förändra principen för hemkommunernas ersättning för elever i specialskolan bör därför införas i två steg.</P>
<P class="p13 ft9">Det <SPAN class="ft26">första steget</SPAN>, en höjning av ersättningsnivån till motsvarande de 300 000 kronor som Statskontoret föreslog, bör införas från och med budgetåret 2012. Det innebär att regeringen kan fatta beslut om en höjning av ersättningsnivåer för alla hemkommuner i sam- band med den årliga ändringen av förordningen (SKOLFS 1997:1) om ersättning för elever i specialskolan. Den nya ersättningsnivån kommer då att gälla från och med den 1 januari 2012.</P>
<P class="p408 ft9">Det <SPAN class="ft26">andra steget</SPAN>, det vill säga en övergång till principen om full kostnadstäckning för kostnader som inte avser boende, resor eller assistans enligt avtal, bör införas från och med den 1 januari 2013. Hemkommunerna får då en period att anpassa sig till de högre kostnaderna. Det ger också staten tid till förberedelser för en övergång till de nya principerna och för en grundlig genomgång av specialskolans kostnader.</P>
<P class="p633 ft31"><SPAN class="ft31">10.3</SPAN><SPAN class="ft168">Alla kommuner ska betala samma ersättning</SPAN></P>
<P class="p894 ft9"><SPAN class="ft32">Utredningens förslag: </SPAN>Alla kommuner ska betala samma ersätt- ning för en elev i specialskolan.</P>
<P class="p677 ft9">I syfte att skapa likvärdiga villkor mellan huvudmännen anser utredningen att ersättningen för en elev i specialskolan ska vara densamma, oavsett om eleven kommer från en kommun där en specialskola är belägen eller inte. Den nedsatta ersättningen för de så kallade värdkommunerna bör därför avskaffas. Det är inte</P>
<P class="p895 ft18">217</P>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330215x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft9">rimligt att en värdkommun betalar en ersättning som motsvarar cirka 34 procent av övriga kommuners, eller cirka 14 procent av den faktiska kostnaden för utbildningen. Utredningen menar att frågan om värdkommunernas nedsatta ersättning motverkar principen om likvärdiga förutsättningar mellan olika huvudmän. Ingen kommun ska kunna ha en lägre kostnad för en elev i specialskolan än om eleven hade gått i hemkommunen. Lösningen för specialskolans värdkommuner är unik och utredningen kan inte finna liknande kostnadsreduktion för andra statliga verksamheter som är belägna i en viss kommun. Den nedsatta ersättningen bedöms också vara negativ för värdkommunernas vilja att ta sitt utbildningsansvar för elever som är döva eller hörselskadade.</P>
<P class="p88 ft9">Utredningen är medveten om att Statskontoret tidigare har lagt förslag om att värdkommunernas ersättning bör ses över. Utred- ningen väljer att också belysa denna fråga eftersom den är princi- piellt viktig för kommuners likvärdiga förutsättningar att anordna utbildning för elever som motsvarar specialskolans målgrupp. Utredningen vill här också påpeka att det rör sig om ett mycket litet antal elever för värdkommunerna. I Örebro kommun är det cirka 90 av kommunens cirka 11 000 elever i grundskolan läsåret 2010/11 och i Lund kommun är det ett tiotal av kommunens cirka 9 000 elever samma läsår.<A href="#page_215"><SPAN class="ft59">30 </SPAN></A>Utredningen kan också konstatera utifrån remissvar på Statskontorets utredning att det enbart är Örebro och Härnösand kommun samt Specialpedagogiska skol- myndigheten som har stora invändningar mot ett system med lika ersättning för alla hemkommuner.</P>
<P class="p896 ft13"><SPAN class="ft13">10.3.1</SPAN><SPAN class="ft165">Elevantalet i specialskolan minskar</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Utvecklingen av elevantalet i specialskolan och det faktum att allt fler elever som är döva eller hörselskadade väljer att gå i hemskolan gör att koncentrationen av elever till vissa värdkommuner troligtvis kommer att minska i framtiden. Denna bild bekräftas också av värdkommuner som i samtal med utredningen uppgett att inflytt- ningen inte längre sker i samma utsträckning som tidigare.<A href="#page_215"><SPAN class="ft59">31 </SPAN></A>Kon- sekvenserna av utredningens förslag om deltidsutbildning kan</P>
<P class="p418 ft73"><SPAN class="ft65">30</SPAN><SPAN class="ft77">Skolverket, </SPAN>Grundskolan – Elever – Kommunnivå – läsåret 2009/10<SPAN class="ft74">, www.skolverket.se, sidan hämtad: </SPAN><NOBR><SPAN class="ft74">2010-11-10.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p420 ft64"><SPAN class="ft65">31</SPAN><SPAN class="ft145">Utredningens samtal med Härnösand, </SPAN><NOBR>2010-08-25,</NOBR> Vänersborg, <NOBR>2010-08-30,</NOBR> och Örebro kommun , <NOBR>2011-01-13.</NOBR></P>
<P class="p421 ft18">218</P>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330216x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td194"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td195"><P class="p19 ft23">Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p897 ft9">också bli att allt färre elever och vårdnadshavare kommer att välja att flytta till kommuner med specialskolor i framtiden.<A href="#page_216"><SPAN class="ft59">32</SPAN></A></P>
<P class="p397 ft13"><SPAN class="ft13">10.3.2</SPAN><SPAN class="ft165">Få kommunala alternativ där staten bedriver utbildning</SPAN></P>
<P class="p406 ft9">Utredningen kan också konstatera att endast en kommunal hörselklass med regionalt upptagningsområde finns i en kommun där en specialskola är belägen. Varken Örebro, Härnösand, Lund eller Vänersborg har någon motsvarande verksamhet. Det har dock tidigare funnits kommunala hörselklasser i både Örebro och Härnösand.<A href="#page_216"><SPAN class="ft59">33 </SPAN></A>Utredningen bedömer att antalet elever i framförallt de statliga specialskolorna i Örebro och Härnösand skulle vara betydligt lägre om kommunernas hörselklasser hade funnits kvar.</P>
<P class="p61 ft9">I Härnösand bedrev kommunen hörselklasser tillsammans med den statliga specialskolan från <NOBR>1980-talet</NOBR> fram till och med år 2007. Under ett antal år på <NOBR>2000-talet</NOBR> var den kommunala verksamheten helt integrerad med den statliga verksamheten.<A href="#page_216"><SPAN class="ft59">34 </SPAN></A>I den kommunala verksamheten gick elever med hörselnedsättning från andra kommuner. När kommunen upphörde med denna verksamhet sökte och antogs eleverna i stället till specialskolan.<A href="#page_216"><SPAN class="ft59">35 </SPAN></A>Örebro kommun har också haft hörselklasser vars elever har övergått till den statliga specialskolan. I Örebro skedde detta långt tidigare, redan år 1976, genom en överenskommelse mellan regionens länskonsulenter om att det behövdes en gemensam organisation för hörselklasserna samlad inom specialskolans ram.<A href="#page_216"><SPAN class="ft59">36 </SPAN></A>Kommunen har således inte haft en egen hörselklassverksamhet sedan dess. Det bör påpekas att kommunen har utrett frågan om att starta egna hörselklasser vid minst två tillfällen under <NOBR>2000-talet.</NOBR> Inget beslut om att starta har tagits bl.a. med anledning av att de inväntat följderna av tidigare statliga utredningar.<A href="#page_216"><SPAN class="ft59">37</SPAN></A></P>
<P class="p898 ft62"><SPAN class="ft65">32</SPAN><SPAN class="ft66">Se kapitel 6.</SPAN></P>
<P class="p426 ft62"><SPAN class="ft65">33</SPAN><SPAN class="ft66">Utredningens samtal med Örebro, </SPAN><NOBR>2011-01-13,</NOBR> och Härnösand kommun, <NOBR>2010-08-25.</NOBR></P>
<P class="p444 ft74"><SPAN class="ft65">34</SPAN><SPAN class="ft77">Se exempelvis, Härnösand kommun (2005), </SPAN><SPAN class="ft73">Härnösands kommuns arbete med hörselklasser i samarbete med Kristinaskolan läsåret 2004/05</SPAN>.</P>
<P class="p426 ft74"><SPAN class="ft65">35</SPAN><SPAN class="ft79">Utredningens samtal med Härnösand kommun, </SPAN><NOBR>2010-08-25.</NOBR></P>
<P class="p436 ft73"><SPAN class="ft65">36</SPAN><SPAN class="ft77">Ahlström, M och Preisler G. (1998), </SPAN>En studie om hörselklasser som flyttar in i dövskolan<SPAN class="ft74">, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, s. 14.</SPAN></P>
<P class="p426 ft64"><SPAN class="ft65">37</SPAN><SPAN class="ft67">Utredningens samtal med Örebro kommun, </SPAN><NOBR>2011-01-13.</NOBR></P>
<P class="p623 ft18">219</P>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330217x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p899 ft13"><SPAN class="ft13">10.3.3</SPAN><SPAN class="ft165">Kommuner med regionala hörselklasser har andra förutsättningar</SPAN></P>
<P class="p429 ft9">Värdkommunernas nedsatta ersättning bör jämföras med förut- sättningarna för de huvudmän som har regionala hörselklasser. De kommuner som anordnar hörselklasser med regionalt upptagnings- område har samma kostnader för sina egna elever som för de som kommer från andra kommuner. Dessa kommuner har, som visats, betydligt högre kostnader per elev än en värdkommun för en specialskola. Samtidigt får de endast begränsad statlig subven- tionering, cirka 20 000 kronor per elev, via bidraget för att anordna regionala undervisningsinsatser.<A href="#page_217"><SPAN class="ft59">38 </SPAN></A>Huvudmän som tar ansvar för regionala hörselklasser får således statlig subventionering för att de utför en motprestation, det vill säga anordnar utbildning. Någon motsvarande utbildningsprestation utförs inte av värdkommunerna för statliga specialskolor och trots det får de en betydligt större subvention.</P>
<P class="p641 ft13"><SPAN class="ft13">10.3.4</SPAN><SPAN class="ft165">Tidigare motiv till nedsatt ersättning</SPAN></P>
<P class="p429 ft9">Det historiska motivet till att värdkommunerna ska betala en lägre ersättning är att de bedöms ha en oproportionerligt stor andel elever med hörselnedsättning bosatta i kommunen och därmed oproportionerligt höga kostnader för dessa familjer.<A href="#page_217"><SPAN class="ft59">39 </SPAN></A>De extra kostnader som har beskrivits av företrädare för värdkommuner<A href="#page_217"><SPAN class="ft59">40 </SPAN></A>är ökade kostnader för tolktjänster, modersmålslärare i teckenspråk, extra stödundervisning till barn med hörselnedsättning, ökade kostnader för förskoleverksamhet samt ökade kostnader för interkommunal ersättning för de elever som väljer att läsa vidare på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade i Örebro.</P>
<P class="p88 ft9">En värdkommun får inte enbart ökade kostnader på grund av att en specialskola är belägen i kommunen utan även ökade intäkter. Antalet arbetstillfällen ökar och med det skatteintäkterna. Kommunen får också ett inflöde av kompetens. Enligt vad utredningen har erfarit i samtal med värdkommuner<A href="#page_217"><SPAN class="ft59">41 </SPAN></A>sker sam- arbete på pedagognivå mellan kommunala skolor och specialskolan.</P>
<P class="p875 ft62"><SPAN class="ft65">38</SPAN><SPAN class="ft66">Underlag från Specialpedagogiska skolmyndigheten, </SPAN><NOBR>2010-08-18.</NOBR></P>
<P class="p365 ft78"><SPAN class="ft65">39</SPAN><SPAN class="ft66">Prop. 1998/99:105 </SPAN>Elever med funktionshinder – ansvar för utbildning och stöd<SPAN class="ft62">, s. 55.</SPAN></P>
<P class="p419 ft74"><SPAN class="ft65">40</SPAN><SPAN class="ft72">Remissvar på Statskontorets rapport 2010:1 från Härnösand, </SPAN><NOBR>2010-06-11,</NOBR> och Örebro. kommun, <NOBR>2010-05-10,</NOBR> samt utredningens samtal med Härnösand kommun, <NOBR>2010-08-25.</NOBR></P>
<P class="p365 ft64"><SPAN class="ft65">41</SPAN><SPAN class="ft67">Utredningens samtal med Härnösand, </SPAN><NOBR>2010-08-25,</NOBR> och Vänersborg kommun, <NOBR>2010-08-30.</NOBR></P>
<P class="p403 ft18">220</P>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330218x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td194"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td195"><P class="p19 ft23">Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft9">Det förekommer exempelvis att kommunens pedagoger deltar i utbildningar som anordnas av specialskolans personal och vice versa. Värdkommunerna får således i mer eller mindre utvecklade former direkt ta del av specialskolans kompetens. Värd- kommunerna är inte heller de enda kommuner som har en oproportionerligt stor andel elever som är döva eller hörselskadade. Exempel på andra kommuner som har en oproportionerligt hög andel elever i specialskolan är Nora, Lindesberg, Sundbyberg och Uddevalla. Kommuner som alla ligger i närheten av specialskolor.</P>
<P class="p900 ft170"><SPAN class="ft31">10.4</SPAN><SPAN class="ft169">Ett nytt system kräver en översyn av specialskolans kostnader</SPAN></P>
<P class="p789 ft33"><SPAN class="ft39">Utredningens förslag: </SPAN>Utredningen föreslår att Statskontoret ges i uppdrag att analysera kostnadseffektiviteten i den statliga specialskolan.</P>
<P class="p901 ft9">Under utredningens arbete har frågan om behovet av en översyn av specialskolornas kostnader aktualiserats. Detta gäller främst de regionala specialskolorna. Som utredningen har visat finns det elever i specialskolans målgrupp som i dag likaväl väljer ett kommunalt eller fristående alternativ. De senare skolorna bedriver sin verksamhet till en betydligt lägre kostnad än de statliga specialskolorna.</P>
<P class="p587 ft9">Vissa av specialskolans höga kostnader är motiverade utifrån dess särskilda uppdrag och det låga elevantalet på varje skola. Det finns dock indikationer på att de höga kostnaderna inte alltid är motiverade. Därutöver är det rimligt att diskutera var den undre gränsen för elevantalet går utifrån möjligheterna att bedriva utbildning av hög kvalitet. En grundlig extern genomgång av specialskolans kostnader bör göras för att säkerställa att verk- samheten bedrivs effektivt. Detta blir särskilt viktigt med hänsyn till utredningens förslag att hemkommunernas ersättning ska baseras på specialskolans faktiska kostnader. Utredningen föreslår därför att Statskontoret får i uppdrag att analysera kostnads- effektiviteten i den statliga specialskolan.</P>
<P class="p902 ft33">Utredningen vill i avvaktan på en djupare analys peka på potentiella effektiviseringsområden. Nedan visas tre olika kost- nadsslag där, i relation till andra skolformer, kostnaderna är höga i</P>
<P class="p903 ft18">221</P>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330219x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft9">specialskolan. Vidare ges ett exempel på att myndigheten i dag har resurser att bedriva verksamhet utan författningsstöd. Uppgifterna är hämtade från Skolverkets kostnadsstatistik och från kommunala hörselklasser. Det är enbart kostnader för regionskolor som finns med i jämförelserna.</P>
<P class="p401 ft153"><SPAN class="ft153">10.4.1</SPAN><SPAN class="ft171">Lärartäthet och undervisningskostnader</SPAN></P>
<P class="p429 ft28">Lärartätheten i regionskolorna har ökat under <NOBR>2000-talet,</NOBR> från cirka 34 lärare per 100 elever i början på årtiondet till cirka 40 lärare per 100 elever år 2009. I den obligatoriska särskolan har lärartätheten under samma period ökat från cirka 25 lärare per 100 elever till cirka 28 lärare per 100 elever. I grundskolan har dock lärartätheten under hela perioden varierat kring 8 lärare per 100 elever. Special- skolorna har således en mycket hög lärartäthet i jämförelse med andra skolformer, däremot är lärartätheten i nivå med andra hörselklasser, vilket framgår av tabell 10.4.</P>
<P class="p88 ft36">Uppgifterna i tabellen är beräknade på medelvärden för läsåren 2007/08 till 2009/10. Jämförelsen bör tolkas med viss försiktighet eftersom underlaget är baserat på ett fåtal regionala hörselklasser.</P>
<P class="p904 ft4">Tabell 10.4 Personalstrukturen i regionala specialskolor och vissa kommunala hörselklasser</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr5 td205"><P class="p672 ft4">Verksamhet</P></TD>
<TD class="tr5 td206"><P class="p905 ft100">Lärare (heltid)</P></TD>
<TD class="tr5 td207"><P class="p906 ft109">Andel (%) med</P></TD>
<TD class="tr5 td208"><P class="p449 ft4">Andel (%) med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td205"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td206"><P class="p905 ft99">per 100 elever</P></TD>
<TD class="tr36 td207"><P class="p906 ft4">pedagogisk</P></TD>
<TD class="tr36 td208"><P class="p449 ft100">specialpedagogisk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td205"><P class="p19 ft95"> </P></TD>
<TD class="tr14 td206"><P class="p19 ft95"> </P></TD>
<TD class="tr14 td207"><P class="p906 ft99">högskoleexamen</P></TD>
<TD class="tr14 td208"><P class="p449 ft109">högskoleexamen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td209"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td210"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td211"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td212"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td205"><P class="p672 ft109">Specialskola – regionskola</P></TD>
<TD class="tr9 td206"><P class="p907 ft4">40</P></TD>
<TD class="tr9 td207"><P class="p908 ft4">79</P></TD>
<TD class="tr9 td208"><P class="p909 ft4">35</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td209"><P class="p672 ft4">Kommunal hörselklass<SPAN class="ft172">42</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td210"><P class="p907 ft4">39</P></TD>
<TD class="tr6 td211"><P class="p908 ft4">90</P></TD>
<TD class="tr6 td212"><P class="p909 ft4">66</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p910 ft4"><SPAN class="ft173">Källa: </SPAN>Officiell statistik, Skolverket, underlag från kommunala hörselklasser och utredningens beräkningar.</P>
<P class="p911 ft28">Kommunala hörselklasser har i jämförelse med de statliga skolorna en högre andel lärare med pedagogisk högskoleexamen samt med specialpedagogisk högskoleutbildning. De kommunala alternativen har samtidigt lägre genomsnittliga utbildningskostnader per elev än</P>
<P class="p912 ft89"><SPAN class="ft110">42 </SPAN>Uppgifter till utredningen från Kannebäcksskolan, Pilskolan, Silviaskolan samt Solander- skolan.</P>
<P class="p421 ft29">222</P>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330220x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr14 td194"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td195"><P class="p19 ft23">Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p913 ft9">de statliga skolorna, vilket har visats tidigare.<A href="#page_220"><SPAN class="ft59">43 </SPAN></A>Utredningen är medveten om att det kan vara motiverat att specialskolan har hög lärartäthet, däremot finns det ändå anledning att kritiskt granska om kostnaden för undervisning är ändamålsenlig, särskilt med beaktande av kompetensprofilen i jämförelse med kommunala hörselklasser.</P>
<P class="p914 ft13"><SPAN class="ft13">10.4.2</SPAN><SPAN class="ft165">Lokalkostnader</SPAN></P>
<P class="p710 ft9">Specialskolorna har höga lokalkostnader i jämförelse med andra skolformer. Detta kan till viss del förklaras av att skolorna har särskilda kostnader för att exempelvis anpassa lokaler ljudmässigt. Sådana kostnader är dock av engångskaraktär och de kan därför inte permanent förklara skillnaderna mot andra skolformer. Det är snarare lokalernas yta i förhållande till antalet elever som är en trolig förklaring. I tabell 10.5 jämförs lokalkostnader per elev med andra skolformer.</P>
<P class="p915 ft90">Tabell 10.5 Lokalkostnader</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr6 td213"><P class="p672 ft90">Verksamhet (2009)</P></TD>
<TD class="tr6 td152"><P class="p449 ft91">tkr/elev</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td185"><P class="p672 ft90">Specialskola – regionskola</P></TD>
<TD class="tr9 td190"><P class="p449 ft90">110</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td185"><P class="p672 ft91">Kommunal hörselklass – Kannebäcksskolan</P></TD>
<TD class="tr5 td190"><P class="p449 ft90">42</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td185"><P class="p672 ft90">Sameskola</P></TD>
<TD class="tr5 td190"><P class="p449 ft90">35</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td185"><P class="p672 ft90">Obligatorisk särskola</P></TD>
<TD class="tr4 td190"><P class="p449 ft90">35</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td185"><P class="p672 ft90">Kommunal grundskola</P></TD>
<TD class="tr5 td190"><P class="p449 ft90">17</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td213"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td152"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p916 ft90"><SPAN class="ft159">Källa: </SPAN>Officiell statistik, Skolverket, och underlag från Göteborg stad.</P>
<P class="p917 ft9">Utredningen menar att det bör finnas möjligheter att bättre utnyttja specialskolans resurser vad gäller lokaler. Det bör påpekas att både Östervångsskolan och Manillaskolan har beslutat om att flytta till nya lokaler; beslut som troligtvis kommer att leda till lägre kostnader.</P>
<P class="p918 ft64"><SPAN class="ft70">43 </SPAN>Det bör noteras att Kannebäcksskolans kostnader för undervisning är på samma nivå som regionskolornas. Skolan har dock i övrigt betydligt lägre kostnader per elev än region- skolorna. Uppgifter till utredningen från Kannebäcksskolan, <NOBR>2011-02-18.</NOBR></P>
<P class="p919 ft18">223</P>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330221x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p349 ft13"><SPAN class="ft13">10.4.3</SPAN><SPAN class="ft165">Skolmåltider och övriga kostnader</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Slutligen vill utredningen belysa en orimlig skillnad i kostnader mellan specialskolorna och övriga skolformer. Det är skillnaden i kostnaden för skolmåltider, vilken framgår av tabell 10.6. Kostnaden för skolmåltider per elev i specialskolan är fyra gånger så hög som i den kommunala grundskolan och dubbelt så hög som i sameskolan år 2009.</P>
<P class="p377 ft90">Tabell 10.6 Skolmåltider och övriga kostnader</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr5 td137"><P class="p672 ft90">Verksamhet (2009)</P></TD>
<TD class="tr5 td130"><P class="p920 ft91">Skolmåltider</P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p449 ft93">Övriga kostnader</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td132"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr5 td139"><P class="p920 ft90">(tkr/elev)</P></TD>
<TD class="tr5 td214"><P class="p449 ft90">(tkr/elev)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td137"><P class="p672 ft90">Specialskola – regionskola</P></TD>
<TD class="tr36 td130"><P class="p712 ft90">20</P></TD>
<TD class="tr36 td49"><P class="p449 ft90">157</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td137"><P class="p672 ft91">Kommunal hörselklass – Kannebäcksskolan</P></TD>
<TD class="tr5 td130"><P class="p712 ft90">5</P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p449 ft90">118</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td137"><P class="p672 ft90">Sameskola</P></TD>
<TD class="tr4 td130"><P class="p712 ft90">9,4</P></TD>
<TD class="tr4 td49"><P class="p449 ft90">46</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td137"><P class="p672 ft90">Obligatorisk särskola</P></TD>
<TD class="tr5 td130"><P class="p712 ft90">5,9</P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p449 ft90">98</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td137"><P class="p672 ft90">Kommunal grundskola</P></TD>
<TD class="tr5 td130"><P class="p712 ft90">5,2</P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p449 ft90">14</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td132"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td139"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td214"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p921 ft90"><SPAN class="ft159">Källa: </SPAN>Officiell statistik, Skolverket, och underlag från Göteborg stad.</P>
<P class="p411 ft9">Av tabellen framgår även att det finns stora skillnader i kostnads- posten övriga kostnader. I posten inkluderas specialskolans kostnader för exempelvis deltidselever, marknadsföring, elev- assistenter och skolans ledning. Utredningen kan notera att de statliga skolorna förefaller ha betydligt större resurser för exempelvis informationsinsatser än vad kommunala hörselklasser har. Det relativt höga beloppet för Kannebäcksskolans övriga kostnader kan till viss del förklaras av att kostnader för skolans ambulerande hörselpedagoger är inkluderade. Hörselpedagogerna jobbar med stöd till kommunens skolor och inte med undervisning på Kannebäcksskolan.</P>
<P class="p870 ft9">Kostnader för skolmåltider och exempelvis marknadsföring kan jämföras med kommunal verksamhet utan att ta hänsyn till special- skolans särskilda uppdrag. Stora kostnadsskillnader är därför inte motiverade i dessa fall.</P>
<P class="p922 ft18">224</P>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td194"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td195"><P class="p19 ft23">Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p404 ft13"><SPAN class="ft13">10.4.4</SPAN><SPAN class="ft165">Utrymme för verksamhet utan författningsstöd</SPAN></P>
<P class="p83 ft9">Specialskolorna bedriver redan i dag verksamhet med deltidselever. På vissa skolor bedrivs även teckenspråksundervisning som språk- val eller modersmål för elever i kommunala skolor. Myndigheten har inte författningsstöd för någon av dessa verksamheter och således inga anslagna medel för dem. Trots detta klarar de av att finansiera verksamheten inom ram. Det bör påpekas att vissa avgifter för verksamheterna tas ut, men de motsvarar inte full kostnadstäckning.</P>
<P class="p923 ft18">225</P>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330223x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p924 ft141"><SPAN class="ft8">11</SPAN><SPAN class="ft174">Förstärkt statligt stöd för bättre resultat och ökad kvalitet</SPAN></P>
<P class="p925 ft9">Kunskapsresultaten för elever som är döva eller hörselskadade behöver förbättras. Måluppfyllelsen för elever i specialskolan är låg och eleverna ges inte förutsättningar att nå målen i alla ämnen. Skolinspektionens tillsyn visar bl.a. att förväntningarna på eleverna i flera fall är för lågt ställda.<A href="#page_223"><SPAN class="ft59">1 </SPAN></A>Allt fler barn och elever som är döva eller hörselskadade väljer att gå integrerat med hörande elever och detta ställer stora krav på huvudmännens förmåga att erbjuda en utbildning av hög kvalitet även för dessa elever. Det finns flera indikationer på att huvudmännen inte lyckas särskilt bra, vilket har visats i studier om elevernas måluppfyllelse och skolsituation.<A href="#page_223"><SPAN class="ft59">2 </SPAN></A>Måluppfyllelsen för elever som är döva eller hörselskadade som går i kommunala eller fristående skolor är således inte heller tillfreds- ställande.</P>
<P class="p926 ft9">Skolhuvudmännens kompetens vad gäller exempelvis kunskap om funktionsnedsättningens pedagogiska konsekvenser, teknik och anpassningar, den talspråkliga utvecklingen och behovet av och tillgången till teckenspråk behöver bli bättre. Eleverna har rätt till en likvärdig utbildning oavsett var i landet de bor och de ska ha en reell möjlighet att välja goda utbildningsalternativ även nära hemmet. Samtliga huvudmän behöver agera kraftfullt för att ge eleverna förutsättningar att nå målen.</P>
<P class="p73 ft9">Utredningen ska enligt direktiven ta ställning till hur staten genom Specialpedagogiska skolmyndigheten bäst kan stödja kommunala och enskilda huvudmäns utbildning för elever som motsvarar specialskolans målgrupp. Utredningen ska i denna del av uppdraget utgå från den nuvarande ansvarsfördelningen mellan stat och kommun.</P>
<P class="p927 ft62"><SPAN class="ft65">1</SPAN><SPAN class="ft66">Skolinspektionen (2011), </SPAN><SPAN class="ft78">Riktad tillsyn av specialskolan</SPAN>. Se också avsnitt 2.1.6.</P>
<P class="p409 ft64"><SPAN class="ft65">2</SPAN><SPAN class="ft67">Se kapitel 2.</SPAN></P>
<P class="p623 ft18">227</P>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330224x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Förstärkt statligt stöd för bättre resultat och ökad kvalitet</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p634 ft9">För den enskilde eleven finns det flera faktorer som avgör vilket pedagogiskt stöd den får från såväl kommunen, landstinget som staten. Det finns i dag en stor variation i detta stöd, vilket kan vara ett hinder för elevens möjligheter till måluppfyllelse. Stödet till eleven är också koncentrerat till vissa regioner i landet och föräldrars möjlighet att välja en anpassad undervisningsmiljö är starkt beroende av var man bor. Utredningen kan konstatera att valmöjligheterna inte är tillräckligt stora för elever som är döva eller hörselskadade. Det finns även indikationer på att tillgången till utbildad personal med kompetens att bedriva utbildning för mål- gruppen kommer att minska i framtiden. Vidare är tillgången till undervisning i teckenspråk i kommunala och fristående grund- och grundsärskolor begränsad. Tillgången till teckenspråk är enligt utredningens bedömning ofta ett skäl för föräldrar att välja specialskola för sina barn. Utredningen bedömer att det därför är viktigt att öka kommunala och enskilda huvudmäns möjligheter att erbjuda sådan undervisning.</P>
<P class="p396 ft9">En viktig utgångspunkt för utredningens förslag i denna del är de framgångsfaktorer för att ge elever med funktionsnedsättning en likvärdig utbildning som har identifierats genom forskning och beprövad erfarenhet. Det är bl.a. faktorer som personalens kompetens, anpassningar i lärandemiljön utifrån individens behov och elevernas delaktighet vid utformning av anpassningar.<A href="#page_224"><SPAN class="ft59">3</SPAN></A></P>
<P class="p377 ft26">En samlad satsning behövs</P>
<P class="p65 ft9">Utredningen kan konstatera att det behövs en samlad satsning med det yttersta syftet att öka måluppfyllelsen för elever som är döva eller hörselskadade och elever med grav språkstörning i behov av teckenspråk. Deras skolresultat är helt enkelt inte tillfredsställande. Staten bör därför utöver det specialpedagogiska stöd som i dag ges genom Specialpedagogiska skolmyndigheten till kommunala och enskilda huvudmän genomföra en särskild satsning som leds av en nationell samordnare under åren <NOBR>2012–2014.</NOBR> Den ska bestå av tre delar: kvalitetshöjande åtgärder, fortbildning i teckenspråk och stimulans för ett ökat utbud av anpassade undervisningsmiljöer. Utredningen föreslår en tillfällig förstärkt satsning för att ge samtliga skolhuvudmän bättre förutsättningar att erbjuda en</P>
<P class="p765 ft64"><SPAN class="ft70">3 </SPAN>Se exempelvis Skolinspektionen (2009), <SPAN class="ft71">Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan</SPAN>, rapport 2009:6, s. 10.</P>
<P class="p421 ft18">228</P>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td204"><P class="p19 ft23">Förstärkt statligt stöd för bättre resultat och ökad kvalitet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft9">likvärdig utbildning med god kvalitet för hela den berörda elev- gruppen. Satsningen kommer att komma såväl elever som potentiellt kan tillhöra specialskolans målgrupp som andra elever som är döva eller hörselskadade till godo. Samtidigt bedömer utredningen att statens stöd genom Specialpedagogiska skol- myndigheten på lång sikt bör förstärkas genom att resurser omfördelas från skolverksamhet till utåtriktad stödverksamhet. Slutligen pekar också utredningen på behovet av att staten genom lärarutbildningen säkerställer tillgången till utbildade lärare.</P>
<P class="p82 ft26">Ett paket med insatser</P>
<P class="p372 ft9">Utredningens samtliga förslag som berör kommunala och enskilda skolhuvudmän bör ses som ett samlat åtgärdspaket. Förslagen innebär dels ökade möjligheter för kommunala och enskilda skol- huvudmän att bedriva utbildning för elever som är döva eller hörselskadade, i form av exempelvis undervisning i teckenspråk och deltidsutbildning. Dels innebär de ett ökat finansiellt åtagande för kommuner med elever i specialskolan. Samtidigt som vissa kommuner får ökade kostnader ges alla kommuner en möjlighet att under tre år höja kvaliteten i den egna verksamheten genom kompetensutvecklande insatser och stimulansbidrag. Den tids- begränsade satsningen ska finansieras med höjda ersättningar för kommuner med elever i specialskolan, se kapitel 10. De delar av de ökade statliga intäkterna som inte används till den tidsbegränsade satsningen ska återföras till kommunsektorn. När den särskilda satsningen avslutas kommer samtidigt det permanenta statliga specialpedagogiska stödet till kommunala och enskilda huvudmän att ha förstärkts jämfört med i dag. Förstärkningen har skett genom att resurser från en förväntad effektivisering av special- skolan då har förts till myndighetens rådgivande verksamhet. Efter den treåriga satsningen ska samtliga ökade intäkter återföras till kommunsektorn. Förslagen bedöms främja kommunala och enskilda huvudmäns verksamhet både på kort och lång sikt.</P>
<P class="p928 ft18">229</P>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330226x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Förstärkt statligt stöd för bättre resultat och ökad kvalitet</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft26">Staten bör inte få ett utökat ansvar för regionalt stöd</P>
<P class="p65 ft9">Utredningen anser vidare att det saknas skäl att permanent ändra Specialpedagogiska skolmyndighetens stödjande organisation genom inrättandet av regionala resurscenter. Utredningen bedömer att staten inte bör få ett förändrat ansvar för stöd till kommunala och enskilda huvudmän som bedriver utbildning för elever som motsvarar specialskolans målgrupp. Ett på sikt utökat statligt ansvar, för frågor som exempelvis regional samordning av elevers utbildning och skolinformation till föräldrar, är inte motiverat med nuvarande ansvarsfördelning mellan stat och kommun. Det ligger inte heller i linje med det statliga stödets utveckling mot en samlad specialpedagogisk kompetens med både bredd och djup. Skol- inspektionens tillsyn av specialskolan har också visat att skolorna i första hand måste prioritera sina egna elever och sin egen kvalitetsutveckling. Omfattande utåtriktade insatser från personal vid specialskolorna genom exempelvis resurscenter är därför inte motiverade.</P>
<P class="p641 ft31"><SPAN class="ft31">11.1</SPAN><SPAN class="ft168">En tidsbegränsad förstärkning av stödet</SPAN></P>
<P class="p65 ft9">Statens insatser bör i relation till kommunernas ses som ett komplement som erbjuder sådan spetskompetens som kommunala och enskilda skolhuvudmän inte kan förväntas bygga upp på egen hand. Statens stöd bör också särskiljas från landstingens habiliterande ansvar, ett ansvar som har fokus på den enskilde individen. Det är också avgörande att statens stödjande insatser utformas så att de ger effekt på skolresultaten.<A href="#page_226"><SPAN class="ft59">4</SPAN></A></P>
<P class="p66 ft9">Utredningen anser att kommuner och enskilda huvudmän bör inneha en grundläggande kompetens för denna målgrupp, även om elevantalet för vissa kommuner är mycket lågt. Kommuner har goda förutsättningar att på ett tidigt skede identifiera barn i behov av stöd. Det bör därför vara möjligt för kommunen att tillförsäkra sig rätt kompetens i god tid innan barnet börjar i grundskolan. Utredningen kan dock konstatera att det finns tydliga signaler om</P>
<P class="p929 ft64"><SPAN class="ft70">4 </SPAN>Se exempelvis McKinsey & Company (2007), <SPAN class="ft71">How the World’s </SPAN><NOBR><SPAN class="ft71">Best-performing</SPAN></NOBR><SPAN class="ft71"> School Systems Come Out on Top</SPAN>, s. 32.</P>
<P class="p421 ft18">230</P>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330227x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td204"><P class="p19 ft23">Förstärkt statligt stöd för bättre resultat och ökad kvalitet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p505 ft9">att huvudmännen inte har tillräcklig kunskap för att ge elever med funktionsnedsättning det individuella stöd de har rätt till.<A href="#page_227"><SPAN class="ft59">5</SPAN></A></P>
<P class="p298 ft9">Utredningens förslag om en särskild satsning med fokus på ökad måluppfyllelse för den berörda målgruppen tar sin utgångs- punkt i två förhållanden. Det finns för det första ett konstaterat behov av att stärka kvaliteten i kommunala, enskilda och statliga skolhuvudmäns utbildning för elever i specialskolans målgrupp. För det andra är det centralt att kvalitetshöjande åtgärder utformas nära den berörda verksamheten och med elevens bästa i fokus. Utredningen anser att reell kvalitetsförbättring för majoriteten av elever som är döva eller hörselskadade förutsätter att huvudmannen är en aktiv part med stort friutrymme.</P>
<P class="p407 ft13"><SPAN class="ft13">11.1.1</SPAN><SPAN class="ft165">En nationell samordnare</SPAN></P>
<P class="p789 ft9"><SPAN class="ft32">Utredningens förslag: </SPAN>En tidsbegränsad nationell samordnare ska under åren <NOBR>2012–2014</NOBR> stärka förutsättningarna för samtliga skolhuvudmän att nå ökad måluppfyllelse för elever som är döva eller hörselskadade och elever med grav språkstörning i behov av teckenspråk. Samordnarens uppdrag ska omfatta:</P>
<P class="p930 ft9"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft128">statsbidrag till kvalitetshöjande åtgärder</SPAN></P>
<P class="p931 ft9"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft128">fortbildning i teckenspråk</SPAN></P>
<P class="p932 ft33"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft126">statsbidrag för att stimulera nya eller utvidga befintliga anpassade undervisningsmiljöer för elever som är döva eller hörselskadade.</SPAN></P>
<P class="p933 ft9">Utredningen föreslår att regeringen tillsätter en tidsbegränsad nationell samordnare som ska stödja kommunala, enskilda och statliga skolhuvudmän som bedriver utbildning för elever som är döva eller hörselskadade och elever med grav språkstörning i behov av teckenspråk. En nationell samordnare är en viktig markering att kommuner och andra huvudmän bör förstärka sina insatser för ökad måluppfyllelse för denna målgrupp. En tidsbegränsad satsning, i stället för en permanent lösning, tydliggör också att det är hemkommunerna som har det primära ansvaret. Den föreslagna satsningen bör också enligt utredningen leda till en ökad kännedom</P>
<P class="p934 ft150"><SPAN class="ft175">5 </SPAN><SPAN class="ft116">Se exempelvis Skolinspektionen (2009), </SPAN>Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan<SPAN class="ft116">, rapport 2009:6 och Skolverket (2010), </SPAN>Förslag på delmål samt struktur för uppföljning inför en handikappolitisk strategi – redovisning av regeringsuppdrag<SPAN class="ft116">, dnr. 2010:420.</SPAN></P>
<P class="p935 ft18">231</P>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Förstärkt statligt stöd för bättre resultat och ökad kvalitet</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft9">om det statliga stöd som finns att tillgå hos Specialpedagogiska skolmyndigheten. En nationell aktör kan främja samverkan mellan de huvudmän som bedriver utbildning för specialskolans mål- grupper och också bidra till införandet av en flexibel utbildning för målgruppen. En nationell samordnare bör tillsättas under åren <NOBR>2012–2014.</NOBR></P>
<P class="p451 ft9">Samordnaren bör genomföra sitt uppdrag i nära samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten. Det är också viktigt att den nationella samordnaren knyter till sig intresseorganisationer, före- trädare för universitet och högskolor från olika ämnesområden och andra berörda aktörer. I samordnarens uppgifter bör också ingå att informera kommunala och enskilda huvudmän om möjligheterna till flexibel utbildning för elever i målgruppen. Det är viktigt att staten sprider information om dessa möjligheter till berörda aktörer. Informationsspridningen syftar till att öka huvudmännens kännedom om den berörda elevgruppens behov och möjliga utbildningsalternativ. Det är viktigt att satsningens helhet och delar följs upp och utvärderas samt att information om lyckad verksamhet sprids.</P>
<P class="p511 ft9">Enligt vad utredningen har fått kännedom om är det systematiska erfarenhetsutbytet på nationell nivå mellan hörsel- klasser och specialskolor mycket begränsat. Det finns däremot olika regionala nätverk för kommunala aktörer. Det bör dock vara möjligt att inom ramen för denna satsning utveckla nationella kontaktnät för att sprida erfarenheter över hela landet.</P>
<P class="p66 ft9">Ett alternativ till att tillsätta en nationell samordnare är att regeringen i stället ger Specialpedagogiska skolmyndigheten mot- svarande uppdrag. Fördelen med en sådan lösning är att uppdraget läggs på den myndighet som har det nuvarande ansvaret för frågorna. Till skillnad från en tidsbegränsad organisation kan en myndighet ha kortare tid för uppstart och system för att tillvarata kompetens vid projektavslut. Utredningen menar dock att det i detta fall ändå finns skäl att lägga ansvaret på en kommitté. Det huvudsakliga skälet är att Specialpedagogiska skolmyndigheten är en skolhuvudman, som liksom kommunala och enskilda huvud- män, bedriver utbildning för elevgruppen. En nationell samordnare i form av en kommitté blir därför en oberoende aktör som inte själv bedriver utbildning. Samordnaren får också nya uppgifter av tidsbegränsad karaktär. Uppdraget och dess organisation bedöms inte skapa otydlighet i ansvarsfördelning och styrning i relation till befintliga myndigheter.</P>
<P class="p936 ft18">232</P>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330229x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td204"><P class="p19 ft23">Förstärkt statligt stöd för bättre resultat och ökad kvalitet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p369 ft32">1. Statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder</P>
<P class="p60 ft9">Det främsta syftet med att införa ett tillfälligt statligt bidrag för kvalitetshöjande åtgärder är att öka måluppfyllelsen. Statsbidraget ska rikta sig till samtliga skolhuvudmän som har elever som är döva eller hörselskadade eller elever med grav språkstörning som är beroende av teckenspråk för sin kommunikation.</P>
<P class="p57 ft9">Barn och unga som är döva eller hörselskadade är en heterogen målgrupp som har olika behov. Utredningen har mött flera olika perspektiv på vilka behov elevgruppen har i sin undervisningsmiljö. En betydande skiljelinje som framkommit är exempelvis behovet av teckenspråk för kommunikation. Eftersom det finns olika perspektiv på dessa frågor anser utredningen att det är viktigt att ett kvalitetshöjande bidrag är utformat så att huvudmännen kan ansöka utifrån individernas behov. Utredningen anser att det därför är rimligt att bidraget utformas på ett liknande sätt som det statliga bidraget för åtgärder som syftar till att stärka arbetet med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna.<A href="#page_229"><SPAN class="ft59">6 </SPAN></A>Bidraget bör dock inte ha samma typ av ramfördelning, eftersom det inte är lika omfattande och det finns svårigheter att på förhand få uppgifter om antalet berörda elever. I stället för på förhand fastställda ramar bör den nationella samordnaren besluta om fördelning per huvudman utifrån särskilda kriterier (se nedan).</P>
<P class="p515 ft9">Ett bidrag för kvalitetshöjande åtgärder bör således kunna ges till åtgärder som avser personalförstärkningar i verksamheten, kompetenshöjande insatser för lärare som arbetar inom verksam- heten och andra liknande stöd- och utvecklingsinsatser samt införskaffande av läromedel. Det kan innebära kompetenshöjande insatser för personal kring hörselpedagogiska frågor, men också insatser som syftar till att utveckla pedagogiska metoder för elever i målgruppen, eller för att förstärka organisationen med tecken- språkskunnig personal. Medel bör även kunna fördelas till merkostnader för anpassning av undervisningsmiljön.</P>
<P class="p73 ft9">Huvudmannen bör kunna ansöka om bidraget genom att inkomma med en plan som syftar till en långsiktig och stabil utveckling. Ansökan bör bedömas och fördelas av den nationella samordnaren utifrån särskilda kriterier. Bidraget bör fördelas utifrån kriterier om antalet elever i målgruppen, en bedömning av att insatserna främjar måluppfyllelse för berörda elever samt hur</P>
<P class="p667 ft64"><SPAN class="ft70">6 </SPAN>Förordning (2008:754) om statsbidrag för åtgärder som syftar till att stärka arbetet med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna.</P>
<P class="p603 ft18">233</P>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330230x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Förstärkt statligt stöd för bättre resultat och ökad kvalitet</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">huvudmannens insatser blir del av en pågående verksamhet. Det är viktigt att bidraget förstärker pågående verksamhet och inte leder till kortsiktig projektverksamhet. Av det skälet bör det även finnas krav på medfinansiering. Huvudmännens stöd till denna elevgrupp kräver ofta nära samverkan med framförallt landstingets habiliterande verksamhet. Hur huvudmannen ska verka för att utveckla samverkan med berörda aktörer i syfte att öka elevens förutsättningar att nå målen bör också framgå av planen.</P>
<P class="p66 ft9">En alternativ lösning skulle kunna vara att utnyttja det befintliga bidraget för särskilda insatser på skolområdet <NOBR>(SIS-bidraget).</NOBR> Specialpedagogiska skolmyndigheten fördelar inom ramen för bidraget medel till utvecklingsprojekt som syftar till att utveckla lärandemiljön för elever med funktionsnedsättning.<A href="#page_230"><SPAN class="ft59">7 </SPAN></A>Inför år 2011 inkom 195 ansökningar om utvecklingsprojekt och av dessa beviljades 58 projekt totalt 12 miljoner kronor.<A href="#page_230"><SPAN class="ft59">8 </SPAN></A>Inga projekt berörde insatser för elever som är döva eller hörselskadade. Att låta ett särskilt statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder bli en del av bidraget för särskilda insatser på skolområdet har inte bedömts vara en rimlig lösning. Ett särskilt bidrag fyller en viktig funktion för att markera frågornas betydelse och för att stimulera huvudmännen till kvalitetshöjande åtgärder. Det är också viktigt att bidraget kan påverka en huvudmans verksamhet även om den inte är av regional art.</P>
<P class="p42 ft32">2. Fortbildning i teckenspråk</P>
<P class="p65 ft9">Utredningens förslag om en stärkt rättighet för elever i grund- skolan att läsa ämnet teckenspråk innebär att kommunala och enskilda huvudmän kommer att ha behov av kompetensutveck- lande insatser. Ett problem som utredningen noterat är den låga tillgången till teckenspråkskompetens i grundskolan. Skolinspek- tionens tillsyn av specialskolan visar att det även där finns ett behov av höjd kompetens i teckenspråk.<A href="#page_230"><SPAN class="ft59">9 </SPAN></A>Det finns därför anledning för staten att under en tid tillhandahålla och finansiera fortbildning i teckenspråk för pedagoger hos samtliga skolhuvudmän. Utred- ningen föreslår visserligen att kommunala huvudmän ska kunna köpa teckenspråkskompetens från annan kommunal huvudman</P>
<P class="p701 ft74"><SPAN class="ft60">7</SPAN><SPAN class="ft72">Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Specialpedagogiska skolmyndigheten, U2011/390/S, </SPAN><NOBR>2011-01-20,</NOBR> s. 3.</P>
<P class="p519 ft62"><SPAN class="ft60">8</SPAN><SPAN class="ft61">Underlag från Specialpedagogiska skolmyndigheten, </SPAN><NOBR>2010-11-03.</NOBR></P>
<P class="p364 ft64"><SPAN class="ft60">9</SPAN><SPAN class="ft63">Skolinspektionen (2011), </SPAN><SPAN class="ft71">Riktad tillsyn av specialskolan</SPAN>. Se respektive skolbeslut.</P>
<P class="p403 ft18">234</P>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330231x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td204"><P class="p19 ft23">Förstärkt statligt stöd för bättre resultat och ökad kvalitet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p505 ft9">eller från staten, se avsnitt 8.3, men detta bedöms inte vara tillräckligt för att säkerställa tillgången.</P>
<P class="p298 ft9">En fortbildningssatsning på akademisk nivå bör riktas till pedagoger med grundläggande kunskaper i teckenspråk. Satsningen bör vända sig till kommunala, enskilda eller statliga skolhuvudmän och omfatta minst 15 högskolepoäng.</P>
<P class="p13 ft9">I Norge genomfördes en liknande satsning år 1997 i samband med att det infördes en stärkt rättighet att läsa teckenspråk i grundskolan. Den norska staten finansierade då utbildning i teckenspråk motsvarande 15 högskolepoäng för cirka 100 lärare. Finansieringen avsåg högskolans kostnader, kommunens merkost- nader för vikarier samt deltagarnas resa och uppehälle.<A href="#page_231"><SPAN class="ft59">10 </SPAN></A>Utred- ningen bedömer att denna omfattning per år är rimlig även i Sverige. Fortbildningen bör genomföras som en uppdragsutbild- ning i samarbete med de universitet och högskolor som erbjuder utbildning i teckenspråk. Staten bör stå för utbildningskostnader, deltagarnas eventuella resor och uppehälle samt halva kostnaden för vikarier. En medfinansiering av vikariekostnaden är motiverad för att stärka huvudmännens delaktighet i insatsen.</P>
<P class="p581 ft32">3. Statsbidrag för att stimulera nya verksamheter</P>
<P class="p83 ft9">De särskilda undervisningsmiljöer, i form av specialskola eller hörselklass, som finns att tillgå för elever som är döva eller hörselskadade är i dag starkt knutna till vissa regioner i landet. Som det har visats tidigare tar de statliga, kommunala och enskilda alternativen huvudsakligen upp elever från sina respektive närområden. Det finns ”vita fläckar” i landet där det enligt utred- ningen borde finnas möjligheter att starta hörselklassverksamhet. Utredningen anser därför att kommunala och enskilda huvudmäns intresse för att starta ny eller utöka befintlig verksamhet bör stimuleras. Syftet är att stimulera ett större utbud av skolalternativ för elever som är döva eller hörselskadade. Bidraget kan ge kommunala och enskilda huvudmän möjlighet att exempelvis starta skolor med språkprofil med svenska och svenskt teckenspråk som inriktning och med mindre klasser och anpassade lokaler. Skolorna kan också vara öppna för hörande syskon eller barn som har döva föräldrar. Sådana initiativ är naturligtvis beroende av respektive</P>
<P class="p873 ft64"><SPAN class="ft70">10 </SPAN>Det kongelige <NOBR>kirke-,</NOBR> utdannings og forskningsdepartement (1997), <SPAN class="ft71">Nasjonalt kompetanse- hevingsprogram i tegnspråk – 1997</SPAN>, dnr. 94/6209.</P>
<P class="p603 ft18">235</P>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330232x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Förstärkt statligt stöd för bättre resultat och ökad kvalitet</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">huvudmans ambitioner. Bidraget kan dock skapa möjligheter för detta.</P>
<P class="p451 ft9">Den nationella samordnaren, som utredningen föreslår, bör få till stånd samtal med kommunala och enskilda skolhuvudmän om att påbörja eller utöka den här typen av verksamhet. Samordnaren bör utifrån tydliga kriterier kunna fördela det särskilda stimulans- bidraget. Kriterierna bör omfatta krav på tillgänglighet, personalens kompetens, tillgång till undervisning i teckenspråk och stöd för talspråksutveckling.</P>
<P class="p395 ft9">Utredningen har övervägt att förändra det befintliga bidraget för särskilda undervisningsinsatser<A href="#page_232"><SPAN class="ft59">11 </SPAN></A>i stället för att införa en tidsbegränsad lösning. Det huvudsakliga skälet för att inte ändra i befintligt bidrag är att det i dag riktar sig till en mycket bredare målgrupp än elever som är döva eller hörselskadade. En förändring i villkoren för den senare målgruppen skulle således också kunna påverka andra regionala undervisningsinsatser negativt, exempelvis insatser för elever med autism. Vidare anser utredningen att det uttalade syftet att stimulera nya verksamheter är en tillfällig insats som inte lämpar sig i form av ett årligt statsbidrag. Det är inte heller syftet med statsbidraget för särskilda insatser på skolområdet. Utredningen väljer därför att inte lämna förslag om förändringar i det befintliga bidraget.</P>
<P class="p896 ft13"><SPAN class="ft13">11.1.2</SPAN><SPAN class="ft165">Organisation och finansiering</SPAN></P>
<P class="p77 ft33">Utredningen bedömer att staten för den särskilda satsningen kan avsätta 32 miljoner kronor för år 2012 och därefter 54 miljoner kronor per år under de två åren 2013 och 2014.</P>
<P class="p937 ft64"><SPAN class="ft70">11 </SPAN>Förordning (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet.</P>
<P class="p403 ft18">236</P>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330233x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p877 ft19">SOU 2011:30 Förstärkt statligt stöd för bättre resultat och ökad kvalitet</P>
<P class="p709 ft90">Tabell 11.1 Föreslagen budget för nationell satsning <NOBR>2012–2014</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr6 td216"><P class="p672 ft90">Verksamhet (mnkr)</P></TD>
<TD class="tr6 td217"><P class="p22 ft90">2012</P></TD>
<TD class="tr6 td146"><P class="p22 ft90">2013</P></TD>
<TD class="tr6 td188"><P class="p20 ft90">2014</P></TD>
<TD class="tr6 td218"><P class="p539 ft91">Summa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td219"><P class="p672 ft90">Nationell samordnare</P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p22 ft90">2,8</P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p22 ft90">3,1</P></TD>
<TD class="tr9 td84"><P class="p20 ft90">3,1</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p539 ft90">9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td219"><P class="p672 ft93">Statsbidrag – kvalitetshöjande åtgärder</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p22 ft90">20</P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p22 ft90">40</P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p20 ft90">40</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p539 ft90">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td219"><P class="p672 ft90">Fortbildning – teckenspråk</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p22 ft90">7</P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p22 ft90">7</P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p20 ft90">7</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p539 ft90">21</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td219"><P class="p672 ft91">Stimulansbidrag – anpassade miljöer</P></TD>
<TD class="tr4 td51"><P class="p22 ft90">2</P></TD>
<TD class="tr4 td54"><P class="p22 ft90">4</P></TD>
<TD class="tr4 td84"><P class="p20 ft90">4</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p539 ft90">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td219"><P class="p672 ft90">Summa</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p22 ft90">31,8</P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p22 ft90">54,1</P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p22 ft90">54,1</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p449 ft90">140</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td216"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td146"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td188"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p938 ft9">Utredningen föreslår att verksamheten finansieras med delar av de ökade intäkter som staten får genom höjd kommunal ersättning för elever i specialskolan. Denna lösning innebär att resurser om- fördelas från kommuner med elever i specialskolan till kommuner med integrerade elever eller elever i hörselklasser, det vill säga resurser förs från specialskolan till kommunala och enskilda skol- huvudmän. För att säkerställa denna satsning behövs ett särskilt finansiellt villkor i Specialpedagogiska skolmyndighetens regle- ringsbrev. Av villkoret bör framgå att medel ska utbetalas till den nationella samordnaren efter rekvisition.</P>
<P class="p939 ft32">Nationell samordnare</P>
<P class="p940 ft9">Utredningen föreslår att en nationell samordnare tillsätts i form av en statlig kommitté. Kostnaden beräknas till 2,8 miljoner kronor för år 2012 och därefter 3,1 miljoner kronor per år, vilket totalt omfattar 9 miljoner kronor under åren <NOBR>2012–2014.</NOBR> I dessa kostnader ingår lönekostnader för en samordnare samt ett kansli med två heltidsanställda. I beräkningen ingår även kostnader för resor, konferenser, informationsinsatser samt utvärdering. Kostna- den är högre under de två senare åren eftersom det då bl.a. tillkommer högre kostnader för utvärdering. Det första året är också ett startår då verksamheten ska byggas upp.</P>
<P class="p941 ft32">Statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder</P>
<P class="p940 ft9">Bidraget bör administreras av den nationella samordnaren. Enligt utredningens beräkningar bör 100 miljoner kronor kunna avsättas för ändamålet under åren <NOBR>2012–2014.</NOBR> Givet att alla drygt 5 000 elever som är döva eller hörselskadade i grundskola eller grundsär-</P>
<P class="p942 ft18">237</P>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330234x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Förstärkt statligt stöd för bättre resultat och ökad kvalitet</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft9">skola berörs av satsningen motsvarar det cirka 20 000 kronor per elev. Det faktiska beloppet per elev kommer troligtvis bli högre eftersom det inte är troligt att alla huvudmän med elever i mål- gruppen kommer att ansöka om bidrag och eftersom bidraget ska fördelas efter huvudmännens behov. En så pass stor satsning bör på ett genomgripande sätt kunna leda till förbättrade resultat.</P>
<P class="p64 ft32">Fortbildning i svenskt teckenspråk</P>
<P class="p87 ft9">Enligt utredningens beräkningar bör cirka sju miljoner kronor per år avsättas för ändamålet under åren <NOBR>2012–2014,</NOBR> det vill säga totalt 21 miljoner kronor. Beräkningen är baserad på antagandet att en utbildningsplats omfattande 15 högskolepoäng kostar cirka 20 000 kronor inklusive overheadkostnader. Givet detta antagande kan medlen finansiera totalt cirka 300 utbildningsplatser under de tre åren. Den totala kostnaden för utbildning beräknas bli sex miljoner kronor. Utöver utbildningskostnader tillkommer vikariekostnader i den totala summan. De är beräknade på en medellön för en grundskollärare på 38 500 kronor inklusive lönekostnadspålägg.<A href="#page_234"><SPAN class="ft59">12 </SPAN></A>Vidare utgår beräkningen från att en deltagare i utbildningen är frånvarande under 10 veckor på ett år samt att huvudmannen står för 50 procent av denna kostnad. Medfinansieringen är motiverad för att säkerställa huvudmännens aktiva deltagande. Givet antagan- dena blir de totala vikariekostnaderna för 300 deltagare cirka 15 miljoner kronor.</P>
<P class="p42 ft32">Statsbidrag för att stimulera nya verksamheter</P>
<P class="p65 ft9">Enligt utredningens beräkningar kan staten avsätta tio miljoner kronor till detta bidrag. Medlen bör täcka huvudmännens initiala investeringskostnader för exempelvis anpassningar av den fysiska miljön med hörselteknik och akustikåtgärder. Utgångspunkten för beräkningarna är att cirka fem nya verksamheter bör kunna stimuleras.</P>
<P class="p943 ft71"><SPAN class="ft70">12 </SPAN><SPAN class="ft64">SCB (2010), </SPAN>Lön för grundskollärare 2009 – Lönedatabasen SCB<SPAN class="ft64">.</SPAN></P>
<P class="p403 ft18">238</P>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330235x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td204"><P class="p19 ft23">Förstärkt statligt stöd för bättre resultat och ökad kvalitet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p316 ft31"><SPAN class="ft31">11.2</SPAN><SPAN class="ft168">Det statliga stödet på lång sikt</SPAN></P>
<P class="p371 ft9">En tidsbegränsad statlig insats är motiverad utifrån dels de nya skyldigheter för kommunala och enskilda huvudmän som utred- ningen föreslår, dels utifrån den problembild som har beskrivits vad gäller skolsituationen för elever som är döva eller hörselskadade. Utredningen föreslår att staten endast under en begränsad tids- period kraftfullt ska utöka stödjande insatser till kommunala, enskilda och statliga huvudmän. Det finns också behov av att på lång sikt förändra inriktningen på statens specialpedagogiska stöd. De bör ske genom Specialpedagogiska skolmyndigheten och lärar- utbildningen.</P>
<P class="p443 ft13"><SPAN class="ft13">11.2.1</SPAN><SPAN class="ft165">Förstärk statens specialpedagogiska stöd</SPAN></P>
<P class="p725 ft9"><SPAN class="ft32">Utredningens bedömning: </SPAN>Specialpedagogiska skolmyndig- heten bör förstärka sitt specialpedagogiska stöd riktat till kommunala eller enskilda huvudmän som bedriver utbildning för elever som motsvarar specialskolans målgrupp.</P>
<P class="p871 ft9">Utredningen har konstaterat ett behov av att både stat och kommun förstärker sina insatser som syftar till att den berörda elevgruppen ska få en utbildning av hög kvalitet. Samtidigt har utredningen dragit slutsatsen att specialskolorna i nuläget måste prioritera sina egna elever och sin egen kvalitetsutveckling. Det finns enligt utredningen inte utrymme för specialskolorna att arbeta utåtriktat med insatser till barn och elever som är döva eller hörselskadade som får sin utbildning i grundskola eller grundsär- skola. Statens stöd till huvudmän som bedriver utbildning för elever som motsvarar specialskolans målgrupp bör därför enligt utredningen ges genom det specialpedagogiska stöd som Special- pedagogiska skolmyndigheten i dag ger via råd och stöd, bidrag för särskilda insatser på skolområdet, nationella resurscenter m.m. Det finns enligt utredningen anledning att på lång sikt förstärka denna verksamhet.</P>
<P class="p515 ft9">Den nuvarande myndigheten har endast verkat sedan den 1 juli 2008 och den har en regional stödorganisation med både bred och djup kompetens. Specialpedagogiska skolmyndighetens nuvarande organisation består av regionala resurscenter i form av de regionala avdelningarna. Myndigheten har också nationella resurscenter med</P>
<P class="p895 ft18">239</P>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330236x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Förstärkt statligt stöd för bättre resultat och ökad kvalitet</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">spetskompetens inom specifika funktionsnedsättningar för vilka kommuner inte kan förväntas inneha kompetensen. De regionala avdelningarna har bred kompetens inom ett flertal funktions- nedsättningar vilket möjliggör ett flexibelt och behovsanpassat stöd till kommunala och enskilda skolhuvudmän. Myndigheten har också uttryckt att det finns en trend att kommuner alltmer efter- frågar rådgivningsinsatser som berör flerfunktionsnedsättningar. Enligt utredningens bedömning pågår ett aktivt arbete inom myndigheten som syftar till att systematisera och förstärka den strategiska samverkan med skolhuvudmännen. Detta arbete har kommit olika långt i olika regioner, men det bör enligt utredningen på lång sikt leda till bättre förutsättningar för myndigheten att genomföra sitt uppdrag.<A href="#page_236"><SPAN class="ft59">13 </SPAN></A>Denna verksamhet bör förstärkas. Det bör dock ske inom de nuvarande ekonomiska ramarna.</P>
<P class="p88 ft9">Specialpedagogiska skolmyndighetens undervisningsverksamhet utgör i dag 45 procent av myndighetens årliga totala kostnader. Myndighetens specialpedagogiska stöd till huvudmännen genom resurscenter och råd och stöd fördelat på alla funktionsnedsätt- ningar utgör i dag cirka 30 procent av verksamhetens kostnader.<A href="#page_236"><SPAN class="ft59">14 </SPAN></A>Råd och stödverksamheten som är inriktad på elever som är döva eller hörselskadade utgör en andel som är betydligt lägre än 30 procent. Utredningen bedömer att myndigheten vid en för- väntad effektivisering av verksamheten<A href="#page_236"><SPAN class="ft59">15 </SPAN></A>och i takt med en fortsatt elevminskning bör kunna omfördela resurser från de regionala specialskolornas verksamhet till den utåtriktade stödverksamheten. De omfördelade resurserna bör främst användas till kompetens- utvecklande insatser och ett tydligt fokus bör ligga på sådana insatser som främjar elevernas måluppfyllelse.</P>
<P class="p836 ft33">Delar av denna omfördelning av resurser bör kunna vara genom- förd i anslutning till att den av utredningen tillfälligt föreslagna satsningen avslutas.</P>
<P class="p944 ft74"><SPAN class="ft65">13</SPAN><SPAN class="ft77">Utredningen samtal med regionchefer, Specialpedagogiska skolmyndigheten, september– oktober 2010.</SPAN></P>
<P class="p519 ft62"><SPAN class="ft65">14</SPAN><SPAN class="ft66">Specialpedagogiska skolmyndigheten, </SPAN><SPAN class="ft78">Årsredovisning 2010</SPAN>, s. 109.</P>
<P class="p364 ft64"><SPAN class="ft65">15</SPAN><SPAN class="ft67">Se avsnitt 10.4.</SPAN></P>
<P class="p403 ft18">240</P>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330237x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td215"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td204"><P class="p19 ft23">Förstärkt statligt stöd för bättre resultat och ökad kvalitet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p404 ft13"><SPAN class="ft13">11.2.2</SPAN><SPAN class="ft165">Säkerställ tillgången till utbildad personal</SPAN></P>
<P class="p83 ft9">Undersökningar har visat att det finns en brist på lärare och annan personal med specialpedagogisk utbildning inom området dövhet eller hörselskada.<A href="#page_237"><SPAN class="ft59">16 </SPAN></A>Ett av statens långsiktiga verktyg för att garantera kommunala och enskilda huvudmäns tillgång till personal med rätt kompetens är den statliga lärarutbildningen. Utredningen är medveten om att lärarutbildningen inte ligger inom uppdraget. Däremot är det ändå i sammanhanget av vikt att peka på att staten bör säkerställa tillgången på lärare som har goda kunskaper om elevernas funktionsnedsättningar. Regeringen har aviserat att speciallärarexamen ska utökas med specialiseringar mot dövhet eller hörselskada, synskada, grav språkstörning och utvecklings- störning för att tillgodose specialskolans och grundsärskolans behov av speciallärare med specifika kunskaper om de elevgrupper skolformerna vänder sig till.<A href="#page_237"><SPAN class="ft59">17 </SPAN></A>En viktig utgångspunkt är att speciallärarna med dessa inriktningar kan undervisa i olika skolformer, oberoende av var elever med de olika funktionsnedsättningarna får sin undervisning.</P>
<P class="p945 ft74"><SPAN class="ft65">16</SPAN><SPAN class="ft77">Se exempelvis Skolinspektionen (2009), </SPAN><SPAN class="ft73">Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan</SPAN>, rapport 2009:6 och Specialpedagogiska skolmyndigheten och Karolinska Universitetssjukhuset (2011), <SPAN class="ft73">Slutrapport </SPAN><NOBR><SPAN class="ft73">Hörsel-dövforum</SPAN></NOBR><SPAN class="ft73"> i Stockholms län</SPAN>, projektrapport, januari 2011.</P>
<P class="p551 ft64"><SPAN class="ft65">17</SPAN><SPAN class="ft67">Prop. 2010/11:1 </SPAN><SPAN class="ft71">Budgetpropositionen för 2011</SPAN>, Utgiftsområde 16, s. 73.</P>
<P class="p623 ft18">241</P>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330238x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p946 ft156"><SPAN class="ft8">12</SPAN><SPAN class="ft163">Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m.</SPAN></P>
<P class="p947 ft9"><SPAN class="ft32">Utredningens förslag</SPAN>: Delar av de ökade statliga intäkterna från de höjda ersättningarna för elever i specialskolan ska användas för att finansiera den föreslagna nationella samordnaren och dennes verksamhet. Övriga ökade intäkter ska återföras till kommunsektor via det generella statsbidraget. Från och med år 2015 ska alla ökade intäkter återföras till kommunsektorn via det generella statsbidraget. Förslagen blir således kostnads- neutrala för både stat och kommun.</P>
<P class="p806 ft9">Övriga förslag ska finansieras genom de förväntade resurser som frigörs vid införandet av en nioårig specialskola och vid en effektivisering av Specialpedagogiska skolmyndighetens skol- verksamhet.</P>
<P class="p948 ft9">I detta kapitel redovisas de ekonomiska konsekvenser som framgår av utredningens direktiv och av kommittéförordningen (1998:1474) och som inte redovisas i andra delar av betänkandet. I avsnittet redovisas även utredningens förslag till finansiering.</P>
<P class="p13 ft9">Det bör påpekas att en relativt sett mycket liten andel av samtliga elever i grundskoleålder, cirka 0,5 procent, blir direkt eller indirekt berörda av alla eller delar av utredningens förslag. Detta motsvarar cirka 5 000 elever. Vissa förslag kommer exempelvis att beröra färre än 100 elever. De direkta effekterna av utredningens förslag är på nationell nivå mycket begränsade.</P>
<P class="p58 ft9">I tabell 12.1 redovisar utredningen samlat i vilken grad förslagen förväntas ge ekonomiska konsekvenser för stat, kommun eller enskilda huvudmän.</P>
<P class="p949 ft18">243</P>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330239x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft19">Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m. SOU 2011:30</P>
<P class="p75 ft90">Tabell 12.1 Bedömning av konsekvenser av utredningens förslag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td220"><P class="p19 ft90">Förslag</P></TD>
<TD class="tr6 td207"><P class="p950 ft91">Påverkan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td221"><P class="p19 ft90">( - = påverkar ej, 0 = försumbar, Δ= påverkar)</P></TD>
<TD class="tr4 td211"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td120"><P class="p19 ft90">1.</P></TD>
<TD class="tr36 td222"><P class="p291 ft90">Målgruppen – i förändring</P></TD>
<TD class="tr36 td207"><P class="p908 ft90">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td120"><P class="p19 ft90">2.</P></TD>
<TD class="tr5 td222"><P class="p291 ft91">Anpassningar av styrdokument efter en förändrad målgrupp</P></TD>
<TD class="tr5 td207"><P class="p951 ft90">-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p441 ft90"><SPAN class="ft91">3.</SPAN><SPAN class="ft176">En nioårig specialskola</SPAN></P>
<P class="p519 ft90"><SPAN class="ft91">4.</SPAN><SPAN class="ft176">Deltidsutbildning – utbildning i två skolformer</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr4 td120"><P class="p19 ft90">5.</P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p291 ft91">Tillämpning av grundsärskolans kursplaner i specialskolan</P></TD>
<TD class="tr4 td56"><P class="p22 ft90">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td120"><P class="p19 ft90">6.</P></TD>
<TD class="tr9 td41"><P class="p291 ft90">Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan</P></TD>
<TD class="tr9 td56"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td223"><P class="p19 ft91">7. Specialskolans kursplaner i grundskolan och grundsärskolan</P></TD>
<TD class="tr5 td56"><P class="p20 ft90">-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p952 ft90"><SPAN class="ft91">8.</SPAN><SPAN class="ft176">Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner</SPAN></P>
<P class="p952 ft90"><SPAN class="ft91">9.</SPAN><SPAN class="ft176">Förstärkt statligt stöd för bättre resultat och ökad kvalitet</SPAN></P>
<P class="p953 ft9">Förslagen om rätt till teckenspråk och deltidsutbildning innebär nya uppgifter och även ökade kostnader för kommunsektorn. Övriga förslag påverkar inte den nuvarande uppgiftsfördelningen mellan stat och kommun. De kan däremot påverka huvudmännens kostnader. En mer utförlig redovisning av de förslag som bedöms påverka huvudmännens ekonomi redovisas nedan. De förslag som bedöms leda till försumbara ekonomiska konsekvenser kommen- teras i avsnitt 12.6.</P>
<P class="p892 ft31"><SPAN class="ft31">12.1</SPAN><SPAN class="ft168">En nioårig specialskola</SPAN></P>
<P class="p728 ft9"><SPAN class="ft32">Utredningens bedömning: </SPAN>Införandet av en nioårig special- skola kan innebära minskade kostnader för staten med upp till cirka 23 miljoner kronor per år. Hemkommuner med elever i specialskolan kan få minskade kostnader för ersättning till staten med upp till cirka 15 miljoner kronor per år. Eventuella ekonomiska konsekvenser ska ses på lång sikt eftersom förändringarna kommer att ske successivt.</P>
<P class="p765 ft9">Det är Specialpedagogiska skolmyndigheten och kommunala skolhuvudmän med elever i eller med framtida elever i specialskolan som berörs av utredningens förslag om en nioårig specialskola. Förslaget berör för närvarande primärt de cirka 130</P>
<P class="p954 ft18">244</P>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330240x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td224"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td225"><P class="p19 ft23">Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p432 ft9">kommunerna med elever i specialskolan varje år och de cirka 540<A href="#page_240"><SPAN class="ft59">1 </SPAN></A>anställda i skolorna.</P>
<P class="p57 ft9">En förändring i skolplikten kan leda till att fler elever fullgör den under nio år vilket medför att antalet elever i specialskolan kommer att minska. Ett minskat antal elever leder till en minskning av skolornas personalstyrka och således lägre kostnader för specialskolan. Fler elever som slutför specialskolan på nio år medför också lägre intäkter från kommuner jämfört med i dag. Det bör påpekas att de eventuella konsekvenser som utredningen beskriver förväntas ske successivt under flera år. De schablonise- rade beräkningar som redovisas bör ses som ögonblicksbilder när förändringarna har genomförts och påverkat verksamheten.</P>
<P class="p116 ft32">Utökad garanterad undervisningstid</P>
<P class="p372 ft9">De extra 800 timmarna för undervisning i teckenspråk m.m. som utredningen föreslår innebär vissa ökade undervisningskostnader. De cirka 30 extra minuterna per dag i utökad garanterad undervisningstid motsvarar totalt cirka 6 700 undervisningstimmar per år och en beräknad ökad kostnad på cirka fyra miljoner kronor, givet följande förutsättningar.<A href="#page_240"><SPAN class="ft59">2 </SPAN></A>Det är cirka 450 elever i special- skolan som läser teckenspråk läsåret 2010/11. Givet att en genom- snittlig elevgrupp i specialskolan består av sex elever undervisas de 450 eleverna i totalt 75 grupper. Med nuvarande personaltäthet innebär det att cirka två lärare per elevgrupp får mer arbetstid. Den totala extra arbetstiden för lärarna blir således den extra tiden för det totala antalet grupper och lärare, dvs. cirka 6 700 timmar. Till detta läggs också kostnader för för- och efterarbete.</P>
<P class="p581 ft32">Garanterade undervisningstimmar vid förlängd skolgång</P>
<P class="p60 ft9">Utredningen bedömer att de garanterade 800 undervisnings- timmarna efter den nionde årskursen inte blir en ökad kostnad för de elever som utnyttjar rätten jämfört med den nuvarande kostnaden för elever i det tionde skolåret. Både stat och kommun</P>
<P class="p955 ft74"><SPAN class="ft65">1</SPAN><SPAN class="ft79">Specialpedagogiska skolmyndigheten (2010), </SPAN><SPAN class="ft73">SPSM kvalitetsredovisning för skolor 2009</SPAN>, dnr. STÅ2009/749, s. 2 f.</P>
<P class="p956 ft116"><SPAN class="ft65">2</SPAN><SPAN class="ft161">Beräkningen baseras på medellönen för en grundskollärare år 2009 inkl. lönekostnadspåslag (38 550 kr/månad). Statistiska centralbyrån, </SPAN><SPAN class="ft150">Lönedatabasen – Grundskollärare – 2009</SPAN>.</P>
<P class="p935 ft18">245</P>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m.</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft9">kan däremot få lägre kostnader om elever inte väljer att utnyttja rätten.</P>
<P class="p957 ft32">Behov av översyn av specialskolans läroplan m.m.</P>
<P class="p65 ft9">De anpassningar av kursplanerna som blir en konsekvens av införandet av en nioårig specialskola innebär en arbetsuppgift för Skolverket. Även om uppgiften medför kostnader bör den finansieras inom ramen för myndighetens förvaltningsanslag. Att kontinuerligt se över kursplaner är ett av myndighetens huvud- uppdrag och det är inte motiverat att särskilda resurser ska till- skjutas vid varje enskild översyn.</P>
<P class="p707 ft13"><SPAN class="ft13">12.1.1</SPAN><SPAN class="ft165">Tre scenarier</SPAN></P>
<P class="p65 ft9">De organisatoriska och ekonomiska konsekvenserna kan enligt utredningen betraktas utifrån tre tänkbara scenarier om hur förslaget kan påverka antalet elever i specialskolan. Scenarierna är baserade på elevantal eftersom denna faktor har stor betydelse för utbildningens kostnader. Syftet med att åskådliggöra dessa tre scenarier är att ge en bild av tänkbara ekonomiska konsekvenser vid införandet av en nioårig skolplikt i specialskolan. Se bilaga 7 för beräkningar.</P>
<P class="p958 ft32">Scenario 1 – alla elever i de regionala specialskolorna fullföljer på nio år</P>
<P class="p87 ft9">Det <SPAN class="ft26">första </SPAN>scenariot utgår ifrån att alla elever i de regionala specialskolorna kommer att klara av att fullfölja specialskolan på nio år. Eleverna i de nationella skolorna bedöms ha andra förutsättningar att klara av detta och förväntas i scenariot läsa ytterligare ett eller i vissa fall flera år. I detta scenario skulle antalet elever i specialskolan minska betydligt och det skulle således innebära ett minskat behov av personal. De statliga intäkterna från hemkommuner skulle också minska. Vissa ökade kostnader för rätten till utökad garanterad undervisningstid tillkommer. De ekonomiska konsekvenserna av detta scenario är att statens nettokostnader för specialskolan kan bli cirka 23 miljoner kronor</P>
<P class="p42 ft18">246</P>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330242x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td224"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td225"><P class="p19 ft23">Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p379 ft9">lägre än i dag. Hemkommuners ersättning till staten för elever i specialskolan skulle minska med cirka 15 miljoner kronor.</P>
<P class="p959 ft32">Scenario 2 <SPAN class="ft21">- </SPAN>60 procent av eleverna i de regionala specialskolorna fullföljer på nio år</P>
<P class="p83 ft9">Det <SPAN class="ft26">andra </SPAN>scenariot utgår ifrån att de elever som påbörjar de regionala specialskolorna i årskurs 1 också kommer att fullfölja den på nio år. De elever som kommer till specialskolan i senare års- kurser förväntas utnyttja sin rätt att läsa ytterligare tid i specialskolan. Läsåren 2009/10 och 2010/11 påbörjade cirka 60 pro- cent av eleverna sin utbildning i specialskolan i årskurs 1.<A href="#page_242"><SPAN class="ft59">3 </SPAN></A>Att cirka 60 procent av eleverna kommer att sluta efter nio år kan därför vara ett rimligt antagande. I detta scenario minskar antalet elever och personalbehovet i specialskolan i mindre omfattning än i det förra. De statliga intäkterna från hemkommuner kommer också i detta fall att minska. Ökade kostnader för rätten till utökad garanterad undervisningstid tillkommer. De ekonomiska konsekvenserna av detta scenario är att statens nettokostnader för specialskolan kan bli cirka tolv miljoner kronor lägre än i dag. Hemkommuners ersättning till staten för elever i specialskolan skulle minska med cirka nio miljoner kronor. Beräkningen baseras på antagandet att kostnaderna för de elever som läser längre än nio år är samma som för elever i det tionde året i den nuvarande specialskolan.</P>
<P class="p516 ft32">Scenario 3 – alla fullföljer på tio år eller mer</P>
<P class="p83 ft9">Det <SPAN class="ft26">tredje </SPAN>scenariot utgår ifrån antagandet att alla elever kommer att utnyttja sin rätt att läsa längre än nio år i specialskolan. Det skulle innebära ett nästintill oförändrat läge jämfört med i dag. Det blir vissa ökade undervisningskostnader med anledning av rätten till utökad garanterad undervisningstid även i detta fall. I likhet med övriga förslag skulle en sådan rättighet innebära ökade kostnader för undervisning med cirka fyra miljoner kronor.</P>
<P class="p408 ft9">Även i detta scenario baseras beräkningen på antagandet att kostnaderna för de elever som utnyttjar sin rätt till garanterade</P>
<P class="p960 ft64"><SPAN class="ft70">3 </SPAN>Specialpedagogiska skolmyndigheten, <SPAN class="ft71">Kvalitetsredovisning för skolor</SPAN>, <NOBR>2007–2009,</NOBR> och utredningens bearbetning.</P>
<P class="p603 ft18">247</P>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330243x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m.</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p604 ft9">undervisningstimmar vid förlängd skolgång är samma som för elever i det tionde året i den nuvarande specialskolan.</P>
<P class="p510 ft31"><SPAN class="ft31">12.2</SPAN><SPAN class="ft168">Deltidsutbildning </SPAN><SPAN class="ft177">- </SPAN>utbildning i två skolformer</P>
<P class="p768 ft9"><SPAN class="ft32">Utredningens bedömning: </SPAN>En rätt till deltidsutbildning kan innebära ökade kostnader för kommunsektorn på cirka 1,5 till 4 miljoner kronor per år.</P>
<P class="p610 ft9">Staten kan även få minskade intäkter för elever i special- skolan med mellan 12 och 30 miljoner kronor per år.</P>
<P class="p961 ft9">En rätt till deltidsutbildning kommer att påverka elever i specialskolans målgrupp och berörda skolhuvudmän. Efterfrågan på denna verksamhet är helt beroende av information om att det finns en rätt att välja att vara deltidselev inom en annan skolform. Behovet samverkar även med om möjligheten att delta i distans- undervisning i ämnet teckenspråk kommer att finnas och den möjlighet, som utredningen föreslår, att inom grundskolan och grundsärskolan följa specialskolans kursplaner.</P>
<P class="p66 ft9">Utredningen har frågat specialskolorna hur de bedömer att utvecklingen av deltidselever kommer att se ut i framtiden, se bilaga 5. I princip samtliga skolor bedömer att det kommer att ske en ökning av efterfrågan när verksamheten med deltidselever permanentas och erbjudandet får författningsstöd. Detta gäller främst regionskolorna samt riksskolorna Åsbackaskolan och Hälls- boskolan. Hällsboskolan, som i dag inte tar emot deltidselever, uppskattar att <NOBR>10–30</NOBR> procent av skolans nuvarande elever, det vill säga <NOBR>3–9</NOBR> elever, kommer att välja deltid i stället för heltid i specialskolan om det blir möjligt att välja. Det bör påpekas att det handlar om en mycket liten grupp elever som troligtvis kommer att utnyttja sin rätt att vara deltidselever.</P>
<P class="p511 ft9">Här är det viktigt att ta hänsyn till att tre specialskolor, Kristinaskolan, Vänerskolan och Åsbackaskolan, redan i dag infor- merar om deltidsverksamhet via Specialpedagogiska skolmyndig- hetens hemsida. Denna information har dock ingen framskjuten placering, men det är möjligt att ta del av den. Det är också dessa tre skolor som huvudsakligen har redovisat att de har deltidselever, tillsammans har de 26 av de 27 redovisade deltidseleverna vår- terminen år 2010. Eftersom dessa skolor redan bedriver en form av</P>
<P class="p962 ft18">248</P>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td224"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td225"><P class="p19 ft23">Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p505 ft9">deltidsverksamhet bedömer utredningen att verksamheten troligt- vis inte kommer att öka i någon större omfattning med de föreslagna författningsändringarna. Det kan däremot bli färre elever i framtiden eftersom utredningens förslag medför andra krav på vem som kan vara deltidselev än vad skolorna gör i dag.</P>
<P class="p57 ft9">Den största ökningen av antalet deltidselever kan ske vid de skolor som i dag inte bedriver sådan verksamhet. Det gäller huvud- sakligen Östervångsskolan, Manillaskolan, Birgittaskolan och Hällsboskolan. Som regionala specialskolor skiljer sig Östervångs- skolan och Manillaskolan från Vänerskolan och Kristinaskolan. De två första ligger båda i stora kommuner och har därför relativt stora upptagningsområden inom korta reseavstånd. Detta kan vara en faktor som gör att efterfrågan på deltidslösningar därför inte kommer att vara lika stor i dessa regioner. Detsamma kan till viss del också gälla för Birgittaskolan. Ekeskolan har uttalat att de inte tror att de kommer att få deltidselever.</P>
<P class="p81 ft9">En försiktig prognos är att antalet deltidselever kommer att bli dubbelt så många som det antal elever som i dag deltar i liknande verksamhet. Detta skulle i sådana fall innebära cirka 60 deltids- elever, vilka skulle utgöra cirka tio procent av det totala antalet elever i specialskolan.</P>
<P class="p393 ft13"><SPAN class="ft13">12.2.1</SPAN><SPAN class="ft165">Kommunala skolhuvudmän</SPAN></P>
<P class="p380 ft9">Eftersom antalet deltidselever bedöms bli få innebär det troligtvis att varje kommun som berörs enbart behöver planera deltids- undervisning för en enstaka elev. Utredningen bedömer att detta inte kommer att innebära något större merarbete för kommunen i relation till övriga ansvarsområden och uppgifter och i relation till det stöd kommunen ger eleven i dag. Den största ekonomiska konsekvensen för hemkommunerna blir således den ersättning de blir skyldiga att betala till Specialpedagogiska skolmyndigheten.</P>
<P class="p58 ft9">Hemkommunen kan också bli skyldig att ta emot en deltidselev som huvudsakligen går i specialskolan. Som det har beskrivits tidigare är det inte lika stor efterfrågan att som elev i specialskolan vara deltidselev i grundskolan eller grundsärskolan. De ekonomiska konsekvenserna borde i dessa fall bli försumbara eftersom förslaget troligtvis kommer att beröra ett ytterst fåtal elever och kommuner.</P>
<P class="p415 ft33">Utredningen har föreslagit att hemkommunens ersättning för en deltidselev ska beräknas utifrån ersättningen för en heltidselev i</P>
<P class="p963 ft18">249</P>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330245x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m.</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">specialskolan för den tid som deltidseleven vistas i specialskolan, och vice versa vid en omvänd deltidslösning. Detta medför att hemkommunernas ersättning kommer att variera beroende på deltidsutbildningens omfattning. Kommunernas möjliga kostnad för en deltidselev som är fyra veckor per år vid en specialskola blir med nuvarande ersättningsnivå cirka 26 000 kronor per läsår. Beräkningen är baserad på 2011 års ersättning för en elev i specialskolan.<A href="#page_245"><SPAN class="ft59">4 </SPAN></A>Med en ny ersättningsnivå enligt utredningens förslag skulle motsvarande kostnad bli cirka 34 000 kronor (steg 1) eller 60 000 kronor (steg 2) per år och elev. Se vidare bilaga 7 för beräkningar.</P>
<P class="p511 ft9">Det blir således relativt låga kostnader för en hemkommun med dagens ersättningsnivåer. Med utredningens förslag om höjda ersättningsnivåer kommer däremot kostnaden att bli märkbar. De totala kostnaderna för kommunala huvudmän kommer dock att bli mycket låga givet det troliga låga antalet framtida deltidselever. Om det totala antalet deltidselever i landet blir 60 stycken och tidsom- fattningen är fyra veckor per läsår för samtliga blir de totala kostnaderna för kommunsektorn mellan cirka 1,5 och 4 miljoner kronor per år, beroende på befintliga eller nya ersättningsnivåer.</P>
<P class="p502 ft13"><SPAN class="ft13">12.2.2</SPAN><SPAN class="ft165">Specialpedagogiska skolmyndigheten</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Specialskolans nuvarande verksamhet vid ett ökat antal deltids- elever kan påverkas på flera plan.<A href="#page_245"><SPAN class="ft59">5 </SPAN></A>Skolorna uppger att det kommer att krävas en gemensam fortbildning och ett kunskapsutbyte hos personal både i hemkommunen och i specialskolorna. Det kommer att ställas krav på nya arbetssätt och andra krav på skolans personal. Specialskolans boende uppges behöva en beredskap för att ta emot deltidselever. Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh- anpassad utbildning får också en ny uppgift; att ta ställning till om en elev som ansöker om att bli deltidselev tillhör specialskolans målgrupp.</P>
<P class="p511 ft9">Det kan också handla om ett visst utökat personalbehov i form av samordnare för deltidselever, exempelvis i form av en kontakt- lärare för eleverna och hemskolorna. En sådan finns i dag vid Kristinaskolan i Härnösand.<A href="#page_245"><SPAN class="ft59">6 </SPAN></A>Ett ökat antal deltidselever ställer</P>
<P class="p964 ft74"><SPAN class="ft60">4</SPAN><SPAN class="ft72">Förordning (SKOLFS 2010:254) om ändring i förordningen (SKOLFS 1997:1) om ersättning för elever i specialskolan.</SPAN></P>
<P class="p519 ft62"><SPAN class="ft60">5</SPAN><SPAN class="ft61">Utredningens enkät till specialskolor om deltidselever, se bilaga 5.</SPAN></P>
<P class="p364 ft64"><SPAN class="ft60">6</SPAN><SPAN class="ft63">Utredningens samtal med Kristinaskolan, </SPAN><NOBR>2010-10-21.</NOBR></P>
<P class="p403 ft18">250</P>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330246x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td224"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td225"><P class="p19 ft23">Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p505 ft9">också krav på skolornas beredskap för verksamheten. Beroende på hur deltidsverksamheten organiseras kan alla lärare på skolan bli delaktiga. Även personal som arbetar med resesamordning, boende, kök m.m. kommer att påverkas. Alla dessa konsekvenser är under förutsättning att deltidsverksamheten blir omfattande.</P>
<P class="p57 ft9">För Specialpedagogiska skolmyndigheten kommer en reglerad deltidsverksamhet att innebära ökade intäkter från kommunerna. Givet samma tänkbara scenario som ovan med 60 deltidselever skulle det innebära ökade intäkter med cirka 1,5 till 4 miljoner kronor. Ett tänkbart scenario är också att staten kan få lägre intäkter eftersom nuvarande heltidselever kan övergå till att bli deltidselever. Det är också möjligt att färre elever väljer att bli heltidselever i framtiden. Om 60 heltidselever i stället blir deltids- elever skulle det innebära minskade intäkter för staten med mellan 12 och 30 miljoner kronor beroende på befintlig eller ny ersätt- ningsnivå. Beräkningen är baserad på att staten får intäkter för deltidselever som går fyra veckor i specialskolan per läsår.</P>
<P class="p530 ft9">Utredningen bedömer dock att det förväntade antalet deltidselever kommer att bli relativt få, åtminstone i ett inledande skede. Det innebär att de ekonomiska konsekvenserna för Special- pedagogiska skolmyndigheten kommer att vara mycket begränsade vad gäller ökade kostnader för verksamheten. De, jämfört med nuvarande, betydligt högre intäkterna för deltidsverksamheten bedöms också täcka eventuella ökade kostnader för myndigheten. Utredningens bedömning är således att det finns ett ekonomiskt utrymme i specialskolorna att använda i en framtida utökad deltidsverksamhet. Myndighetens ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamheten bör dock följas upp om tillströmningen av deltidselever ökar drastiskt.</P>
<P class="p776 ft31"><SPAN class="ft31">12.3</SPAN><SPAN class="ft168">Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan</SPAN></P>
<P class="p636 ft33"><SPAN class="ft39">Utredningens bedömning: </SPAN>En rätt till undervisning i tecken- språk kan innebära ökade kostnader för kommunsektorn med mellan tre och sex miljoner kronor per år.</P>
<P class="p965 ft33">De huvudmän som blir skyldiga att erbjuda undervisning i teckenspråk blir de som huvudsakligen berörs ekonomiskt.</P>
<P class="p966 ft18">251</P>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330247x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m.</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">Huvudmän med möjlighet att sälja teckenspråkskompetens berörs också till viss del.</P>
<P class="p354 ft9">Målgruppen elever i behov av teckenspråk för sin kommunika- tion kan delas in i två grupper: den första gruppen är barn och unga som har behov av teckenspråk för sin kommunikation på grund av funktionsnedsättning och den andra gruppen är syskon till barn och unga i den första gruppen och barn till teckenspråkiga föräldrar. Utredningen har utifrån en tidigare kartläggning av barn i behov av teckenspråk för sin kommunikation<A href="#page_247"><SPAN class="ft59">7 </SPAN></A>och utifrån till- gänglig statistik uppskattat möjliga volymer.</P>
<P class="p66 ft9">Den första gruppen, barn och unga som är döva, hörselskadade eller har en grav språkstörning i behov av teckenspråk för sin kommunikation, kan uppskattningsvis omfatta cirka 110 barn per årskull och således cirka 1 000 barn i grundskoleålder. Uppskatt- ningen baseras på en bedömning genomförd av landstingens hörselvård och den inkluderar inte syskon eller barn till föräldrar som är döva. Utredningen är medveten om att dessa uppgifter är några år gamla och att beräkningarna är relativt osäkra, men det är ändå de mest tillförlitliga uppgifter som finns tillgängliga för en beräkning av de ekonomiska konsekvenserna.</P>
<P class="p66 ft9">Enligt förarbetena till den nya språklagen är det ”den person som har en funktionsnedsättning av nu angett slag som avgör om han eller hon ska anses vara teckenspråkig eller inte”.<A href="#page_247"><SPAN class="ft59">8 </SPAN></A>Med denna definition kan antalet barn och unga med funktionsnedsättning i behov av teckenspråk i grundskoleåldern vara <SPAN class="ft26">alla </SPAN>barn som är döva eller hörselskadade. En övre gräns för antalet barn i grundskole- åldern i behov av teckenspråk kan då rimligen vara de som är i behov av habiliterande åtgärder, det vill säga cirka 5 000 individer.</P>
<P class="p88 ft9">Den andra gruppen som kan vara i behov av teckenspråk för sin kommunikation i grundskoleålder är syskon till barn och unga i den första gruppen och barn till teckenspråkiga föräldrar. Denna grupp erbjuds i dag teckenspråksutbildning av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Under år 2010 deltog 565 barn och unga i denna verksamhet. Antalet har varierat runt 600 elever under åren 2008– 2010.<A href="#page_247"><SPAN class="ft59">9 </SPAN></A>Utredningen bedömer att det främst är elever i den grupp som i dag läser vid specialskolorna som kommer att utnyttja möjligheten att läsa teckenspråk i grundskolan och av dessa skulle</P>
<P class="p635 ft78"><SPAN class="ft60">7</SPAN><SPAN class="ft61">SOU 2006:54 </SPAN>Teckenspråk och teckenspråkiga – översyn av teckenspråkets ställning, <SPAN class="ft62">bilaga 5.</SPAN></P>
<P class="p365 ft78"><SPAN class="ft60">8</SPAN><SPAN class="ft61">Prop. 2008/09:153 </SPAN>Språk för alla – förslag till språklag<SPAN class="ft62">, s. 50.</SPAN></P>
<P class="p365 ft64"><SPAN class="ft60">9</SPAN><SPAN class="ft63">Specialpedagogiska skolmyndigheten, </SPAN><SPAN class="ft71">Årsredovisning 2010</SPAN>, s. 94.</P>
<P class="p403 ft18">252</P>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330248x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td224"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td225"><P class="p19 ft23">Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p505 ft9">en del vara hörande barn till döva föräldrar och således ha rätt att läsa teckenspråk som modersmål.</P>
<P class="p188 ft9">Sammantaget kan utredningens förslag beröra mellan 1 600 och 5 600 barn och unga i grundskoleålder oavsett skolform. Intervallet blir cirka 1 200 elever till 5 200 elever om elever i specialskolan exkluderas. Den högre siffran förutsätter att alla barn och unga som är döva och hörselskadade eller har en grav språkstörning och är i behov av teckenspråk väljer att läsa teckenspråk i grundskolan. En sådan utveckling är dock inte trolig bl.a. eftersom möjligheter att läsa teckenspråk för hörande i grundskolan i dag inte utnyttjas i stor utsträckning. Bland elever t.o.m. årskurs 5 är språkval ovanliga. Enligt Skolverkets statistik under höstterminen år 2008 läste noll procent av eleverna i grundskolans årskurser <NOBR>6–9</NOBR> teckenspråk som alternativ till språkvalet.<A href="#page_248"><SPAN class="ft59">10 </SPAN></A>Under höstterminen år 2009 läste 226 elever teckenspråk som alternativ till språkvalet.<A href="#page_248"><SPAN class="ft59">11 </SPAN></A>Vad gäller teckenspråk som modersmål finns inte någon uppgift från Skolverket. Under höstterminen år 2009 läste 51 elever teckenspråk inom elevens val. Det går inte att få fram uppgifter om ämnet eventuellt läses inom skolans val.</P>
<P class="p392 ft9">Här bör också en jämförelse med Norge göras. De elever som där utnyttjar rätten till undervisning i och på teckenspråk utgör cirka 25 procent av det totala antalet elever i grundskoleålder i behov av hörselhabiliterande åtgärder.<A href="#page_248"><SPAN class="ft59">12 </SPAN></A>I antalet finns elever som går i statlig eller kommunal skola. Översatt till svenska förhål- landen skulle det innebära cirka 1 250 barn.</P>
<P class="p415 ft9">Den troliga elevgrupp som huvudsakligen kommer att utnyttja rätten till teckenspråk är de elever som går i kommunala eller fristående hörselklasser eller i särskilda undervisningsgrupper inom kommuner. Dessa huvudmän har redan i dag viss kompetens för att erbjuda undervisning i teckenspråk. Utöver denna elevgrupp kan en rimlig bedömning också vara att de elever som går integrerat och som av landstingen bedöms (se ovan) vara i behov av teckenspråk kommer att begära att få läsa detta. Det skulle i sådana fall innebära en grupp om cirka 200 till 300 integrerade elever som skulle utnyttja rätten. Antalet baseras på att cirka 700 till 800 av de 1 100 elever som landstingen bedömde ha behov av teckenspråk går i specialskola eller i kommunala eller fristående hörselklasser. Denna</P>
<P class="p967 ft73"><SPAN class="ft65">10</SPAN><SPAN class="ft79">Skolverket (2009), </SPAN>Beskrivande data 2009 – Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning<SPAN class="ft74">, rapport nr 335, s. 42.</SPAN></P>
<P class="p425 ft62"><SPAN class="ft65">11</SPAN><SPAN class="ft66">Uppgift från Skolverket, </SPAN><NOBR>2010-10-25.</NOBR></P>
<P class="p533 ft64"><SPAN class="ft65">12</SPAN><SPAN class="ft67">Statped Skådalen kompetansesenter (2010), </SPAN><SPAN class="ft71">Elever med horselshemming i skolen – En kartleggningsundersokelse om laeringsutbytte</SPAN>, Del en: Kortrapport, s. 28.</P>
<P class="p603 ft18">253</P>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330249x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m.</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft9">omfattning stämmer väl överens med de ovan beskrivna norska förhållandena. Utredningen bedömer därför att en rättighet att läsa teckenspråk inte kommer att leda till en markant ökning av antalet elever som läser teckenspråk som språkval. Denna bedömning bygger också på samtal med företrädare för kommunala hörsel- klasser. Vid de kommunala hörselklasserna väljer inte alla elever teckenspråk, trots att dessa elever sannolikt har närmare till ett sådant val än integrerade elever.</P>
<P class="p707 ft13"><SPAN class="ft13">12.3.1</SPAN><SPAN class="ft165">Kommunala skolhuvudmän</SPAN></P>
<P class="p429 ft9">Alla kommuner kan teoretiskt sett ha en enstaka elev som kan begära att få läsa teckenspråk. Utredningens beräkning bygger på antagandet att de 5 300 tänkbara eleverna fördelar sig jämnt i landets kommuner utifrån befolkningsmängd. I de flesta kom- muner kommer dock antalet ”potentiella” elever att vara lågt. Enligt utredningens beräkningar kommer cirka 50 kommuner att ha färre än fem elever i den berörda målgruppen. De tjugo största kommunerna kommer att ha mellan 50 och 400 barn i den poten- tiella målgruppen.</P>
<P class="p395 ft9">Utredningen bedömer att en rätt till teckenspråk främst kommer att påverka antalet elever som väljer teckenspråk som språkval. Gruppen elever med döva föräldrar som med utred- ningens förslag får rätt till modersmålsundervisning är mycket liten.</P>
<P class="p503 ft9">För huvudmännen kan bristen på teckenspråkskompetens bli det största hindret. Utredningen bedömer dock att en satsning på fortbildning av lärare i teckenspråk och möjligheter att köpa kompetens till viss del kan undanröja detta hinder.</P>
<P class="p378 ft9">De ekonomiska konsekvenserna för huvudmännen av förslagen om en rätt till teckenspråk bedöms bli mycket begränsade. Beräkningen utgår ifrån medianlönen för en grundskollärare i årskurs <NOBR>1–7</NOBR> och antagandet att kompetens kan köpas per under- visad timme.<A href="#page_249"><SPAN class="ft59">13 </SPAN></A>Språkvalet omfattar enligt timplanen för grund- skolan 320 timmar och erbjuds vanligtvis under årskurs <NOBR>6–9,</NOBR> vilket motsvarar cirka 80 timmar per läsår. Under förutsättning att alla kommuner erbjuder teckenspråksutbildning inom språkvalet blir det totala antalet timmar per läsår 23 200 för alla kommuner. En grundskollärare i årskurs <NOBR>1–7</NOBR> hade läsåret 2009 en medianlön på</P>
<P class="p809 ft71"><SPAN class="ft70">13 </SPAN><SPAN class="ft64">Statistiska centralbyrån, </SPAN>Lönedatabasen – Grundskollärare – 2009<SPAN class="ft64">.</SPAN></P>
<P class="p403 ft18">254</P>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330250x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td224"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td225"><P class="p19 ft23">Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p505 ft9">38 550 kronor inklusive lönekostnadspåslag. Det motsvarar en tim- kostnad på cirka 241 kronor. Den totala kostnaden för kommunala huvudmän skulle således maximalt kunna bli 5,6 miljoner kronor per år eller cirka 20 000 kronor per kommun och år. Beräkningen förutsätter också att teckenspråk erbjuds vid en skola per kommun.</P>
<P class="p57 ft9">En lägsta nivå av kostnader för kommunerna kan utgå ifrån den grupp på 200 till 300 elever som landstingen bedömde har behov av teckenspråk för sin kommunikation och som inte går i specialskola eller i hörselklass. En grupp på 300 elever, jämnt fördelad på kommunala huvudmän i relation till befolkningsmängd, innebär att cirka 150 kommuner kommer att ha en elev som förväntas utnyttja sin rätt till teckenspråk. Detta skulle med samma beräkning som ovan innebära samma kostnad per kommun men i stället en total kostnad på 2,9 miljoner kronor för kommunsektorn.</P>
<P class="p61 ft9">En <SPAN class="ft26">alternativ beräkning </SPAN>kan också visa på den totala maximala kostnaden. Detta alternativ baseras på att alla kommuner i stället anställer en teckenspråksutbildad lärare på 20 procent till samma kostnad som ovan. Den totala kostnaden för alla kommuner skulle i sådana fall bli 27 miljoner kronor per år. Det senare alternativet bedöms dock inte vara rimligt.</P>
<P class="p633 ft13"><SPAN class="ft13">12.3.2</SPAN><SPAN class="ft165">Enskilda skolhuvudmän</SPAN></P>
<P class="p380 ft9">Läsåret 2009/10 gick 11 procent av alla elever i grundskolan i fristående grundskolor.<A href="#page_250"><SPAN class="ft59">14 </SPAN></A>Det saknas undersökningar om före- komsten av elever som är döva eller hörselskadade, deras syskon eller hörande barn till döva föräldrar i fristående skolor. Enligt vad utredningen erfarit finns det läsåret 2010/11 endast en fristående grundskola med särskild teckenspråkig profil, Nya Broskolan i Stockholm. Hemkommunens bidrag till enskilda skolhuvudmän ska bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna grundskolan.<A href="#page_250"><SPAN class="ft59">15 </SPAN></A>Ett tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning.<A href="#page_250"><SPAN class="ft59">16 </SPAN></A>Kostnaden för att erbjuda undervisning i teckenspråk bör således inkluderas i kommunens bidrag för eleven via tilläggsbeloppet,</P>
<P class="p379 ft73"><SPAN class="ft65">14</SPAN><SPAN class="ft79">Skolverket, </SPAN>Skolor och elever läsåren <NOBR>2004/05-2009/10<SPAN class="ft74">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft74"> www.skolverket.se, sidan hämtad: </SPAN><NOBR><SPAN class="ft74">2010-12-28.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p425 ft62"><SPAN class="ft65">15</SPAN><SPAN class="ft66">10 kap. 38 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p409 ft64"><SPAN class="ft65">16</SPAN><SPAN class="ft67">10 kap. 39 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p623 ft18">255</P>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330251x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m.</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p604 ft9">varför förslaget inte får direkta ekonomiska konsekvenser för enskilda huvudmän.</P>
<P class="p543 ft13"><SPAN class="ft13">12.3.3</SPAN><SPAN class="ft165">Huvudmän som kan sälja teckenspråkskompetens</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Möjligheten att sälja utbildning i teckenspråk kommer troligtvis främst att utnyttjas av den statliga specialskolan samt av vissa kommunala hörselklasser. Att staten säljer teckenspråksunder- visning förekommer i dag, utan författningsstöd, vid flera regionala specialskolor. Det kan ske till kommuner som erbjuder tecken- språksundervisning som språkval eller som modersmål. Special- skolan kommer med författningsstöd att kunna få intäkter från verksamheten, vilket bör kunna finansiera den till stor del. Utredningen bedömer att en möjlighet för specialskolan att erbjuda teckenspråksundervisning på entreprenad bör ske inom ramen för myndighetens nuvarande ekonomiska ramar. Vidare är det en möjlighet att erbjuda entreprenad, inte en skyldighet. Förslaget medför således inga tvingande kostnader i denna del.</P>
<P class="p896 ft31"><SPAN class="ft31">12.4</SPAN><SPAN class="ft168">Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner</SPAN></P>
<P class="p728 ft9"><SPAN class="ft32">Utredningens bedömning: </SPAN>Hemkommuner med elever i specialskolan får ökade kostnader med cirka 64 miljoner kronor per år (steg 1) från och med år 2012 i jämförelse med dagens ersättningsnivåer. De ökade kostnaderna för hemkommuner blir därefter cirka 190 miljoner kronor per år (steg 2) från och med år 2013.</P>
<P class="p968 ft9">Utredningen redovisar nedan konsekvenserna av de två föreslagna stegen för att höja ersättningsnivåerna. Det bör än en gång påpekas att de föreslagna förändringarna rör ett mycket litet antal elever per kommun och de får inga märkbara samhällsekonomiska kon- sekvenser. Höjda ersättningsnivåer får i första hand ekonomiska konsekvenser för kommuner med elever i specialskolan. Beräk- ningarna är baserade på att 126 kommuner hade 503 elever i specialskolan hösten år 2010.<A href="#page_251"><SPAN class="ft59">17</SPAN></A></P>
<P class="p969 ft64"><SPAN class="ft70">17 </SPAN>Underlag från Specialpedagogiska skolmyndigheten, <NOBR>2010-10-03.</NOBR></P>
<P class="p403 ft18">256</P>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td224"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td225"><P class="p19 ft23">Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p316 ft13"><SPAN class="ft13">12.4.1</SPAN><SPAN class="ft165">Steg 1 – höjd ersättning för alla kommuner</SPAN></P>
<P class="p72 ft9">I detta första steg är det främst värdkommunerna med elever i specialskolan som får ekonomiska konsekvenser av förslaget. Sammanlagt innebär utredningens förslag att statens intäkter för specialskolan skulle öka med cirka 64 miljoner kronor från nuva- rande cirka 80 miljoner kronor. De åtta värdkommunerna skulle få ökade kostnader med cirka 44 miljoner kronor per år och de övriga cirka 120 kommunerna med elever i specialskolan skulle få ökade kostnader med cirka 20 miljoner kronor per år. Eftersom de flesta kommuner endast har ett fåtal elever i specialskolan får eventuella förändringar enligt det första steget relativt liten effekt för en majoritet av landets kommuner. Av de cirka 130 kommuner som har elever i specialskolan läsåret 2010/11 skulle cirka 90 procent få ökade kostnader med mindre än en halv miljon kronor per år med utredningens förslag. Dessa kommuner har en till sex elever i specialskolan. Störst påverkan får utredningens förslag på de fem värdkommunerna för regionala specialskolor. De får ökade kostnader med mellan 3 och 19 miljoner kronor per år. I kom- muner med riksskolor är antalet elever ofta så lågt att skillnader i ersättningsnivåer inte bedöms påverka den kommunala verksam- heten i stort.</P>
<P class="p970 ft13"><SPAN class="ft13">12.4.2</SPAN><SPAN class="ft165">Steg 2 – ett nytt ersättningssystem</SPAN></P>
<P class="p83 ft9">Vid införandet av ett nytt system skulle kommunernas ersättning för elever i specialskolan öka med cirka 190 miljoner kronor från nuvarande cirka 80 miljoner kronor. De åtta värdkommunerna skulle få ökade kostnader med cirka 96 miljoner kronor per år och de övriga cirka 120 kommunerna med elever i specialskolan skulle få ökade kostnader med cirka 94 miljoner kronor per år. Av de cirka 130 kommuner som har elever i specialskolan läsåret 2010/11 skulle cirka 90 procent få ökade kostnader med två miljoner kronor eller lägre med utredningens förslag. Dessa kommuner har en till fem elever i specialskolan. Störst påverkan får utredningens förslag på de fem värdkommunerna för regionala specialskolor. De får med förslaget ökade kostnader med mellan cirka 6 och 42 miljoner kronor per år.</P>
<P class="p971 ft18">257</P>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m.</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p972 ft50"><SPAN class="ft31">12.5</SPAN><SPAN class="ft164">Förstärkt statligt stöd för bättre resultat och ökad kvalitet</SPAN></P>
<P class="p65 ft9">Enligt utredningens förslag kommer den nationella samordnaren och de föreslagna utvecklingsinsatserna att omfatta totalt 140 mil- joner kronor under tidsperioden <NOBR>2012–2014.</NOBR> För år 2012 föreslås 32 miljoner avsättas och under de två följande åren 54 miljoner kronor. Satsningen ger kommuner och enskilda huvudmän möjlig- heten att förstärka sin pågående verksamhet. Den är dock inte tvingande och den medför inga negativa ekonomiska konsekvenser för dessa huvudmän. Däremot får staten en ökad kostnad under den berörda tidsperioden.</P>
<P class="p395 ft9">Den permanenta förstärkningen av statens specialpedagogiska stöd till elever som tillhör specialskolans målgrupp bör, som tidigare har redovisats, ske genom en omfördelning av resurser från Specialpedagogiska skolmyndighetens skolverksamhet till råd- och stödverksamheten. Omfördelningen bör ske genom en förväntad effektivisering av myndighetens skolverksamhet.</P>
<P class="p401 ft31"><SPAN class="ft31">12.6</SPAN><SPAN class="ft168">Kommentarer till vissa övriga förslag</SPAN></P>
<P class="p973 ft13"><SPAN class="ft13">12.6.1</SPAN><SPAN class="ft165">Målgruppen </SPAN><SPAN class="ft21">- </SPAN>i förändring</P>
<P class="p77 ft9">Konsekvensen av en ändrad formulering av målgruppen bedöms endast marginellt påverka antalet elever i specialskolan. Den formulering i skollagen som finns i dag och den av utredningen föreslagna formuleringen skiljer sig mycket. Dock skiljer sig inte den prövning som i verkligheten görs av nämnden från den som utredningen föreslår. Därför är det inte fråga om en så stor förändring som det vid läsning av texten kan synas vara. Författ- ningsändringen bedöms inte förändra mottagandet i specialskolan från vad som sker i dag.</P>
<P class="p378 ft9">Utvecklingen mot att elever med behov av en tvåspråkig under- visningsmiljö har sökt sig till och mottagits i specialskolan har skett under lång tid utan något egentligt författningsstöd. Enligt uppgift från Specialpedagogiska skolmyndigheten skulle en författ- ningsändring i detta avseende inte öka antalet elever i specialskolan</P>
<P class="p857 ft33">– det legitimerar endast vad som redan beslutas av nämnden i dag. För det allra mesta vill vårdnadshavare i första hand ha sina barn i hemskolan och de kommer troligtvis inte att välja specialskolan i</P>
<P class="p974 ft18">258</P>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330254x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td224"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td225"><P class="p19 ft23">Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p432 ft9">större utsträckning än i dag.<A href="#page_254"><SPAN class="ft59">18 </SPAN></A>Utredningen ser därför att en ökning av antalet elever inte kommer att ske.</P>
<P class="p70 ft9">Elever med grav språkstörning i behov av teckenspråk för sin kommunikation är en liten grupp som kan behöva samma slag av insatser som döva. Antalet elever med sådan grav språkstörning uppgår till cirka tjugo per årskull.<A href="#page_254"><SPAN class="ft59">19 </SPAN></A>Detta skulle maximalt innebära cirka 200 elever i grundskoleåldern. I dag går ungefär tio elever med grav språkstörning vid regionskolorna. Med tanke på den faktiska efterfrågan bedömer utredningen att förslagen inte kommer att medföra en ökad tillströmning av denna elevgrupp.</P>
<P class="p61 ft9">Förslaget bedöms därför inte få några ekonomiska konsekvenser för skolhuvudmän eller för Specialpedagogiska skolmyndigheten eftersom det inte bedöms medföra en ökning av antalet elever i specialskolan. Det blir således kostnadsneutralt i relation till nuvarande definition av målgruppen.</P>
<P class="p975 ft13"><SPAN class="ft13">12.6.2</SPAN><SPAN class="ft165">Tillämpning av grundsärskolans kursplaner i specialskolan</SPAN></P>
<P class="p380 ft9">Förslagen bedöms inte få några ekonomiska konsekvenser för Specialpedagogiska skolmyndigheten eftersom de inte bedöms leda till större förändringar av undervisningens organisering. Nämnden för mottagande i specialskolan och för <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning får dock en ny uppgift att pröva frågan om en elev ska tillämpa grundsärskolans kursplaner. Antalet nya beslut per år bedöms dock bli så få, cirka fem till tio per år<A href="#page_254"><SPAN class="ft59">20</SPAN></A>, att det inte kommer att kräva utökade ekonomiska resurser. Som en jämförelse föredrogs cirka 100 ansökningar till specialskolan för nämnden läsåret 2009/10.</P>
<P class="p407 ft31"><SPAN class="ft31">12.7</SPAN><SPAN class="ft168">Finansiering</SPAN></P>
<P class="p372 ft9">Utredningens förslag ska finansieras på två sätt. De ökade intäkterna för staten genom höjda ersättningsnivåer för elever i specialskolan ska återföras till kommunsektor via det generella statsbidraget. Delar av de ökade intäkterna ska dock tillfälligt användas för att finansiera den föreslagna satsningen på ökad</P>
<P class="p864 ft62"><SPAN class="ft65">18</SPAN><SPAN class="ft66">Utredningens samtal med Specialpedagogiska skolmyndigheten, </SPAN><NOBR>2010-09-03.</NOBR></P>
<P class="p426 ft78"><SPAN class="ft65">19</SPAN><SPAN class="ft66">SOU 2006:54 </SPAN>Teckenspråk och teckenspråkiga – översyn av teckenspråkets ställning<SPAN class="ft62">, s. 56.</SPAN></P>
<P class="p426 ft64"><SPAN class="ft65">20</SPAN><SPAN class="ft67">Utredningens samtal med Specialpedagogiska skolmyndigheten, </SPAN><NOBR>2011-03-02.</NOBR></P>
<P class="p623 ft18">259</P>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330255x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m.</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft9">kvalitet. En förväntad effektivisering av specialskolans verksamhet ska finansiera de ökade kostnaderna av förslagen om rätt till teckenspråk och deltidsutbildning. De två lösningarna beskrivs nedan.</P>
<P class="p696 ft32">Höjd ersättning ska tillfälligt finansiera en nationell satsning</P>
<P class="p65 ft9">Förslagen om höjda ersättningsnivåer och den särskilda satsningen på en nationell samordnare och ett antal utvecklingsinsatser medför ökade kostnader för kommunen samtidigt som staten får både ökade intäkter och kostnader. Utredningen föreslår att de ökade statliga intäkterna ska finansiera den särskilda satsningen. Samtidigt bör resterande del av de ökade intäkterna återföras till kommun- sektorn via det generella statsbidraget. Den särskilda statliga satsningen ska ses som ett riktat bidrag till kommunsektorn vilket innebär att de två förslagen i relation till varandra blir kostnads- neutrala för stat och kommun. Kommunernas ökade kostnader återförs antingen via det generella statsbidraget eller via den riktade satsning som utredningen föreslår. Efter den treåriga tidsbegrän- sade satsningen bör de ökade statliga intäkterna till fullo återföras till kommunsektorn via det generella statsbidraget. Fördelningen av dessa kostnader och intäkter framgår av tabell 12.2.</P>
<P class="p976 ft90">Tabell 12.2 Kostnads- och intäktsfördelning – stat och kommun</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr16 td226"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td227"><P class="p977 ft90">2012</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td228"><P class="p909 ft90">2013</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td229"><P class="p909 ft90">2014</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr4 td230"><P class="p672 ft90">Typ av kostnad</P></TD>
<TD class="tr21 td19"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td84"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td19"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td231"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td8"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td231"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td232"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr9 td233"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr9 td232"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr9 td234"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr9 td235"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr9 td231"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td230"><P class="p672 ft96">eller intäkt (mnkr)</P></TD>
<TD class="tr14 td232"><P class="p291 ft91">Kommun</P></TD>
<TD class="tr14 td233"><P class="p46 ft96">Stat</P></TD>
<TD class="tr14 td232"><P class="p291 ft91">Kommun</P></TD>
<TD class="tr14 td234"><P class="p46 ft96">Stat</P></TD>
<TD class="tr14 td235"><P class="p978 ft91">Kommun</P></TD>
<TD class="tr14 td231"><P class="p979 ft96">Stat</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td236"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td237"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td238"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td237"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td239"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td240"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td241"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td230"><P class="p672 ft90">Höjd ersättning</P></TD>
<TD class="tr9 td232"><P class="p980 ft93"><NOBR>-64</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td233"><P class="p980 ft91">+64</P></TD>
<TD class="tr9 td232"><P class="p980 ft93"><NOBR>-190</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td234"><P class="p981 ft91">+190</P></TD>
<TD class="tr9 td235"><P class="p981 ft93"><NOBR>-190</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td231"><P class="p980 ft91">+190</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td230"><P class="p672 ft96">steg 1 och 2</P></TD>
<TD class="tr14 td232"><P class="p19 ft95"> </P></TD>
<TD class="tr14 td233"><P class="p19 ft95"> </P></TD>
<TD class="tr14 td232"><P class="p19 ft95"> </P></TD>
<TD class="tr14 td234"><P class="p19 ft95"> </P></TD>
<TD class="tr14 td235"><P class="p19 ft95"> </P></TD>
<TD class="tr14 td231"><P class="p19 ft95"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td230"><P class="p672 ft90">Nationell</P></TD>
<TD class="tr4 td232"><P class="p981 ft90">-</P></TD>
<TD class="tr4 td233"><P class="p981 ft93"><NOBR>-32</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td232"><P class="p981 ft90">-</P></TD>
<TD class="tr4 td234"><P class="p564 ft93"><NOBR>-54</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td235"><P class="p564 ft90">-</P></TD>
<TD class="tr4 td231"><P class="p980 ft91"><NOBR>-54</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td230"><P class="p672 ft90">samordnare och</P></TD>
<TD class="tr36 td232"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td233"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td232"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td234"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td235"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td231"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td230"><P class="p672 ft91">utvecklingsinsatser</P></TD>
<TD class="tr36 td232"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td233"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td232"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td234"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td235"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td231"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td230"><P class="p672 ft90">Åter till</P></TD>
<TD class="tr4 td232"><P class="p981 ft91">+32</P></TD>
<TD class="tr4 td233"><P class="p981 ft93"><NOBR>-32</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td232"><P class="p981 ft91">+136</P></TD>
<TD class="tr4 td234"><P class="p564 ft93"><NOBR>-136</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td235"><P class="p564 ft91">+136</P></TD>
<TD class="tr4 td231"><P class="p980 ft94"><NOBR>-136</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td230"><P class="p672 ft96">kommunsektorn</P></TD>
<TD class="tr14 td232"><P class="p19 ft95"> </P></TD>
<TD class="tr14 td233"><P class="p19 ft95"> </P></TD>
<TD class="tr14 td232"><P class="p19 ft95"> </P></TD>
<TD class="tr14 td234"><P class="p19 ft95"> </P></TD>
<TD class="tr14 td235"><P class="p19 ft95"> </P></TD>
<TD class="tr14 td231"><P class="p19 ft95"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td230"><P class="p672 ft90">direkt</P></TD>
<TD class="tr36 td232"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td233"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td232"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td234"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td235"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td231"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td230"><P class="p672 ft90">Åter till</P></TD>
<TD class="tr4 td232"><P class="p981 ft91">+32</P></TD>
<TD class="tr4 td233"><P class="p980 ft90">-</P></TD>
<TD class="tr4 td232"><P class="p981 ft91">+54</P></TD>
<TD class="tr4 td234"><P class="p981 ft90">-</P></TD>
<TD class="tr4 td235"><P class="p981 ft91">+54</P></TD>
<TD class="tr4 td231"><P class="p980 ft90">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td230"><P class="p672 ft91">kommunsektorn via</P></TD>
<TD class="tr36 td232"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td233"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td232"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td234"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td235"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td231"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td230"><P class="p672 ft96">riktad satsning</P></TD>
<TD class="tr14 td232"><P class="p19 ft95"> </P></TD>
<TD class="tr14 td233"><P class="p19 ft95"> </P></TD>
<TD class="tr14 td232"><P class="p19 ft95"> </P></TD>
<TD class="tr14 td234"><P class="p19 ft95"> </P></TD>
<TD class="tr14 td235"><P class="p19 ft95"> </P></TD>
<TD class="tr14 td231"><P class="p19 ft95"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td236"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td237"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td238"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td237"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td239"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td240"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td241"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td230"><P class="p672 ft90">Totalt</P></TD>
<TD class="tr9 td232"><P class="p981 ft91">+/- 0</P></TD>
<TD class="tr9 td233"><P class="p981 ft91">+/- 0</P></TD>
<TD class="tr9 td232"><P class="p981 ft91">+/- 0</P></TD>
<TD class="tr9 td234"><P class="p564 ft91">+/- 0</P></TD>
<TD class="tr9 td235"><P class="p981 ft91">+/- 0</P></TD>
<TD class="tr9 td231"><P class="p980 ft91">+/- 0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td236"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td237"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td238"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td237"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td239"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td240"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td241"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p982 ft18">260</P>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330256x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr14 td224"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td225"><P class="p19 ft23">Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p983 ft9">Ersättningssystemets utveckling bör följas upp för att säkerställa att en korrekt kostnadsutjämning sker mellan stat och kommun på lång sikt.</P>
<P class="p984 ft39">Effektivisering av specialskolan ska finansiera rätt till teckenspråk och deltidsutbildning</P>
<P class="p985 ft9">De övriga förslagen som får ekonomiska konsekvenser ska huvudsakligen finansieras genom en förväntad effektivisering av och minskade kostnader för Specialpedagogiska skolmyndighetens skolverksamhet. Förslagen innebär att både stat och kommun får lägre kostnader på sikt under förutsättning att en nioårig skolplikt införs.</P>
<P class="p986 ft90">Tabell 12.3 Kostnads- och intäktsfördelning – stat och kommun</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52">
<TR>
<TD class="tr16 td242"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td243"><P class="p987 ft90">2012</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td243"><P class="p987 ft90">2013</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td244"><P class="p987 ft90">2014</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr4 td245"><P class="p672 ft90">Typ av kostnad eller</P></TD>
<TD class="tr21 td19"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td246"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td19"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td246"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td19"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td51"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td232"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr9 td246"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr9 td232"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr9 td246"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr9 td232"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td245"><P class="p672 ft96">intäkt (mnkr)</P></TD>
<TD class="tr14 td232"><P class="p291 ft91">Kommun</P></TD>
<TD class="tr14 td246"><P class="p988 ft96">Stat</P></TD>
<TD class="tr14 td232"><P class="p291 ft91">Kommun</P></TD>
<TD class="tr14 td246"><P class="p988 ft96">Stat</P></TD>
<TD class="tr14 td232"><P class="p291 ft91">Kommun</P></TD>
<TD class="tr14 td51"><P class="p978 ft96">Stat</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td247"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td237"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td248"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td237"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td248"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td237"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td245"><P class="p672 ft90">Teckenspråk</P></TD>
<TD class="tr6 td232"><P class="p981 ft93"><NOBR>-0,5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p980 ft90">-</P></TD>
<TD class="tr6 td232"><P class="p981 ft93"><NOBR>-1,5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p980 ft90">-</P></TD>
<TD class="tr6 td232"><P class="p980 ft93"><NOBR>-2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td250"><P class="p920 ft90">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td245"><P class="p672 ft90">Deltidsutbildning</P></TD>
<TD class="tr4 td232"><P class="p981 ft93"><NOBR>-0,5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td249"><P class="p980 ft91"><NOBR>+/-0</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td232"><P class="p980 ft93"><NOBR>-1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td249"><P class="p980 ft91"><NOBR>+/-0</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td232"><P class="p981 ft93"><NOBR>-1,5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td250"><P class="p906 ft90"><NOBR>+/-0</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td245"><P class="p672 ft91">En nioårig specialskola</P></TD>
<TD class="tr4 td232"><P class="p981 ft90">-</P></TD>
<TD class="tr5 td249"><P class="p980 ft90">-</P></TD>
<TD class="tr4 td232"><P class="p980 ft91">+3</P></TD>
<TD class="tr5 td249"><P class="p981 ft91">+3</P></TD>
<TD class="tr4 td232"><P class="p980 ft91">+5</P></TD>
<TD class="tr5 td250"><P class="p979 ft90">+5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td245"><P class="p672 ft90">Förväntad</P></TD>
<TD class="tr36 td232"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td246"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td232"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td246"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td232"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td51"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td245"><P class="p672 ft96">effektivisering av</P></TD>
<TD class="tr14 td232"><P class="p981 ft96">-</P></TD>
<TD class="tr14 td246"><P class="p981 ft91">+1,5</P></TD>
<TD class="tr14 td232"><P class="p981 ft96">-</P></TD>
<TD class="tr14 td246"><P class="p981 ft91">+3</P></TD>
<TD class="tr14 td232"><P class="p981 ft96">-</P></TD>
<TD class="tr14 td51"><P class="p46 ft96">+6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td245"><P class="p672 ft90">specialskolan</P></TD>
<TD class="tr36 td232"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td246"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td232"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td246"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td232"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr36 td51"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td245"><P class="p19 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr35 td232"><P class="p19 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr21 td249"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr35 td232"><P class="p19 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr21 td249"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr35 td232"><P class="p19 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr21 td250"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td245"><P class="p672 ft91">Åter till kommunsektorn</P></TD>
<TD class="tr36 td232"><P class="p980 ft91">+1,0</P></TD>
<TD class="tr36 td246"><P class="p980 ft93"><NOBR>-1,0</NOBR></P></TD>
<TD class="tr36 td232"><P class="p981 ft90">-</P></TD>
<TD class="tr36 td246"><P class="p980 ft90">-</P></TD>
<TD class="tr36 td232"><P class="p981 ft90">-</P></TD>
<TD class="tr36 td51"><P class="p920 ft90">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td247"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td237"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td248"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td237"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td248"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td237"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p19 ft97"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td247"><P class="p672 ft90">Totalt</P></TD>
<TD class="tr4 td237"><P class="p981 ft91"><NOBR>+/-0</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p981 ft91">+0,5</P></TD>
<TD class="tr4 td237"><P class="p981 ft94">+0,5</P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p981 ft91">+6</P></TD>
<TD class="tr4 td237"><P class="p981 ft94">+1,5</P></TD>
<TD class="tr4 td217"><P class="p988 ft90">+11</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p989 ft9">Under år 2012 beräknar utredningen att kommunsektorn kan få ökade kostnader med cirka en miljon kronor för undervisning i teckenspråk och för deltidselever. De ökande kostnaderna för kommuner vad gäller deltidsutbildning och teckenspråk speglar en tänkt ökning av antalet elever som utnyttjar dessa rättigheter. Samma antagande gäller för de minskande kostnaderna som förväntas uppstå med en nioårig specialskola, det vill säga att elevantalet kommer att minska successivt.</P>
<P class="p990 ft9">Införandet av en nioårig specialskola och en successiv minsk- ning av elever som går tio år kommer enligt utredningen att innebära kostnadsminskningar för kommunerna. Givet utred- ningens beräkningar kommer de minskade kostnaderna för elever i</P>
<P class="p991 ft18">261</P>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m.</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft9">specialskolan under den redovisade treårsperioden vara tillräckligt stora för att finansiera kommunsektorns ökade kostnader för undervisning i teckenspråk och för deltidsutbildning. Kommunerna kan därför anses vara kompenserade för eventuella ökade kostnader. Om antalet elever i specialskolans tionde år minskar i långsammare takt än i ovanstående beräkning finns det fortfarande marginal för att täcka kommunsektorns ökade kostnader. Det bör här återigen påpekas att utredningens beräkningar bygger på flera osäkra parametrar om en framtida utveckling. De faktiska beloppen vad gäller tänkbara kostnadsminskningar för Specialpedagogiska skolmyndigheten bör tas fram i den analys av myndighetens kostnadseffektivitet som utredningen föreslår.</P>
<P class="p992 ft18">262</P>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<P class="p0 ft8">13 Övriga konsekvenser</P>
<P class="p56 ft9">Här redovisas konsekvenser för de barn som berörs av förslagen samt vissa konsekvenser för den kommunala självstyrelsen och för sysselsättning och offentlig service. Övriga konsekvenser enligt kommittéförordningen kommenteras avslutningsvis.</P>
<P class="p393 ft31"><SPAN class="ft31">13.1</SPAN><SPAN class="ft168">Konsekvenser för barnet</SPAN></P>
<P class="p371 ft9">Sverige har förbundit sig att följa FN:s konvention om barnets rättigheter och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Av utredningens direktiv framgår att utredaren ska redogöra för konsekvenserna för de barn som berörs av förslagen utifrån de rättigheter som barn tillförsäkras utifrån ovanstående konventioner, se bilaga 3.</P>
<P class="p57 ft9">Utredningens samtliga förslag berör direkt eller indirekt barn. Barn är en heterogen grupp och individerna i den barngrupp som är föremål för utredningens förslag har alla olika förutsättningar och behov. Utredningens förslag är dock utformade så att de olika behoven så långt möjligt ska kunna tillgodoses; de ska skapa möjligheter för flexibilitet och anpassning. Utredningen har i sina förslag utgått ifrån de grundläggande principerna i konventionerna.</P>
<P class="p408 ft9">Med förslagen får barn som tillhör specialskolans målgrupp tillgång till fler utbildningsmöjligheter än i dag genom bl.a. rätt till undervisning i teckenspråk och till deltidsutbildning. Rättigheterna skapar förutsättningar för att barnen ska kunna välja den utbildning som de har behov av. Möjligheterna stärker förutsättningarna för att barnets bästa ska kunna tas tillvara och att barnets rätt till inflytande säkerställs. Utredningens förslag syftar till att utbild- ningen i specialskolan ska bli mer jämförbar med utbildningen i grundskolan eller grundsärskolan.</P>
<P class="p993 ft18">263</P>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Övriga konsekvenser</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p634 ft9">Vidare bedöms förslagen kunna leda till att berörda barn får bättre tillgång till en utbildning av hög kvalitet och ökad tillgång till anpassade undervisningsmiljöer. I dessa delar är förslagen beroende av om skolhuvudmännen agerar i enlighet med utred- ningens intentioner för att effekter ska uppnås på elevnivå.</P>
<P class="p378 ft33">Sammanfattningsvis konstateras att de förväntade konsekven- serna för barn av utredningens förslag bör leda till att de rättigheter som anges i konventionerna tillgodoses.</P>
<P class="p544 ft31"><SPAN class="ft31">13.2</SPAN><SPAN class="ft168">Den kommunala självstyrelsen</SPAN></P>
<P class="p87 ft9">Utredningens förslag påverkar den nuvarande uppgiftsfördelningen mellan stat och kommun genom att två nya uppgifter föreslås för kommunala skolhuvudmän. Det gäller förslagen om elevers rätt till teckenspråksundervisning och till deltidsutbildning i specialskolan. Som visats tidigare berör förslagen ett mycket litet antal elever vilket medför att konsekvenserna för det kommunala handlings- utrymmet kan betraktas som försumbara. De nya rättigheterna är nödvändiga för att ge elevgruppen verkliga möjligheter att läsa teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan samt att delvis få sin utbildning i specialskolan.</P>
<P class="p502 ft31"><SPAN class="ft31">13.3</SPAN><SPAN class="ft168">Sysselsättning och offentlig service</SPAN></P>
<P class="p65 ft9">Utredningens förslag om en nioårig specialskola kan ge vissa konsekvenser för sysselsättning och offentlig service på de orter där specialskolor är belägna. Förslaget kommer troligtvis att innebära en successiv förändring av specialskolornas verksamhet. Det kommer således inte att bli någon drastisk neddragning av antalet tjänster vid någon av skolorna. Det är även möjligt att viss personal som i dag arbetar inom specialskolorna kan, vid ett minskat elevantal, övergå till Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivande verksamhet. De berörda regionerna är främst Härnösand, Örebro, Stockholm, Vänersborg och Lund.</P>
<P class="p88 ft9">De kommuner där en specialskola är belägen kommer med utredningens förslag att få vissa kostnadsökningar jämfört med deras nuvarande kostnader för elever i specialskolan, se avsnitt 12.4. Förslaget kan således påverka sysselsättningen i regionerna. De</P>
<P class="p994 ft18">264</P>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr14 td251"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td52"><P class="p19 ft75">Övriga konsekvenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p567 ft9">exakta konsekvenserna är dock svåra att förutse eftersom det är upp till varje kommun att prioritera sina egna resurser.</P>
<P class="p298 ft9">Båda de ovanstående fallen bedöms ge marginella konsekvenser för sysselsättningen i relation till den totala sysselsättningen i berörda regioner. Övriga förslag bedöms inte ge några konsekven- ser av detta slag.</P>
<P class="p995 ft50"><SPAN class="ft31">13.4</SPAN><SPAN class="ft164">Övriga konsekvensanalyser enligt kommittéförordningen</SPAN></P>
<P class="p592 ft9">Utredningens förslag bedöms i allt väsentligt sakna betydelse för</P>
<P class="p996 ft9"><SPAN class="ft122">•</SPAN><SPAN class="ft124">brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet,</SPAN></P>
<P class="p997 ft33"><SPAN class="ft122">•</SPAN><SPAN class="ft123">små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags,</SPAN></P>
<P class="p575 ft9"><SPAN class="ft122">•</SPAN><SPAN class="ft124">jämställdheten mellan kvinnor och män, samt</SPAN></P>
<P class="p996 ft9"><SPAN class="ft122">•</SPAN><SPAN class="ft124">möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.</SPAN></P>
<P class="p998 ft18">265</P>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<P class="p0 ft8">14 Författningskommentar</P>
<P class="p999 ft50"><SPAN class="ft31">14.1</SPAN><SPAN class="ft164">Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800)</SPAN></P>
<P class="p592 ft32">2 kap.</P>
<P class="p592 ft26">8 a §</P>
<P class="p1000 ft9">Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser som utpekar vem som är huvudman för deltidsutbildning. Paragrafen innebär delvis en utvidgning av huvudmannens ansvar (enligt 2 kap. <NOBR>2–5</NOBR> §§) eftersom denne även ansvarar för eleven när eleven som deltidselev undervisas inom en annan huvudmans verksamhet.</P>
<P class="p58 ft9">I <SPAN class="ft26">sista stycket </SPAN>förtydligas att det som sägs om huvudmannen för deltidsutbildning ska avse det ansvar som huvudmannen har i olika sammanhang enligt skollagen. Huvudmannens ansvar framgår av 2 kap. 8 §.</P>
<P class="p386 ft32">7 kap.</P>
<P class="p7 ft26">6 §</P>
<P class="p1001 ft9">Paragrafen är ändrad till följd av den utveckling som har skett i praktiken för mottagande av elever i specialskolan. Innebörden av förändringen har behandlats i kapitel 3.</P>
<P class="p13 ft9">I f<SPAN class="ft26">örsta stycket </SPAN>anges att mottagande i specialskolan gäller barn <SPAN class="ft26">eller </SPAN>elever. Vad som avses med elev är definierat i 1 kap. 3 §. Med hänsyn till att många barn söker sig till specialskolan när de redan har påbörjat sin skolplikt (de s.k. insneddarna som tas emot i specialskolan först i högre årskurser) är det lämpligt att skriva barn eller elever. Härefter skrivs dock för enkelhetens skull endast barn.</P>
<P class="p1002 ft18">267</P>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">Prövningen ”behov av” förutsätter en individuell behovsbedöm- ning. Det nuvarande uttrycket ”särskilda skäl” tas bort. Nämnden ska göra en helhetsbedömning som täcker barnets alla tänkbara behov. Att barnets behov grundar sig i funktionsnedsättningen är underförstått, då sådana funktionsnedsättningar som omfattas anges i paragrafens andra stycke.</P>
<P class="p86 ft9">Med uttrycket en ”anpassad undervisningsmiljö” avses en undervisningsmiljö som är anpassad enligt det speciella behov som barnet har. Det kan vara fråga om anpassningar i den fysiska miljön i form av bl.a. tillgänglighet, akustik och ljus och teknisk utrust- ning som är individanpassad. Det kan även vara anpassningar i pedagogiken (i grupp eller individuellt), möjlighet till undervisning i små grupper och en anpassad språklig miljö. Barnet ska ha ett relativt stort behov av en speciellt anpassad undervisningsmiljö.</P>
<P class="p66 ft9">Uttrycket ”…inte tillgodoses i grundskolan eller grundsär- skolan” innebär att om barnet har behov av en anpassad under- visningsmiljö och detta behov inte tillgodoses i grundskolan eller grundsärskolan ska barnet tas emot i specialskolan. Dvs. om barnets behov faktiskt inte tillgodoses i hemkommunens skolor ska barnet tas emot i specialskolan. Det saknas således betydelse om hemkommunen ”kan” tillgodose behovet. Vid bedömningen ska hänsyn tas dels till barnets behov, dels om det individuella behovet inte tillgodoses i hemkommunens skolor. Det här är egentligen den prövning som nämnden gör redan i dag. Nämnden har fokus på barnets behov i sin bedömning och tar viss hänsyn till hur det till- godoses i hemkommunens skolor. Jfr uttrycket ”inte tillgodoses” i 7 § lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.</P>
<P class="p627 ft9">I <SPAN class="ft26">andra stycket </SPAN>anges att barn som har sådana funktionsned- sättningar som avses i punkterna <NOBR>1–2</NOBR> ska, i frågan om de ska tas emot i specialskolan, prövas enligt första stycket.</P>
<P class="p86 ft9">I <SPAN class="ft26">tredje stycket </SPAN>framgår att barn som är döva eller hörselskadade särskiljs från gruppen barn i andra stycket. Prövning enligt paragrafens första stycke ska inte göras, det är tillräckligt att pröva barnets behov av en anpassad undervisningsmiljö. Nämnden ska endast göra en behovsbedömning med utgångspunkt i barnets funktionsnedsättning. För barn som är döva eller hörselskadade inryms i uttrycket ”anpassad undervisningsmiljö”, utöver vad som sägs om anpassad undervisningsmiljö ovan, tvåspråkighet i den teckenspråkiga miljö som specialskolan ska erbjuda. Den föreslagna formuleringen överensstämmer med hur gruppen barn som är döva eller hörselskadade bedöms vid inskrivningen i dag.</P>
<P class="p1003 ft18">268</P>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td252"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td253"><P class="p19 ft23">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p369 ft26">6 a §</P>
<P class="p1001 ft9">Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om att Special- pedagogiska skolmyndigheten prövar mottagande i specialskolan och om en elev tillhör målgruppen för specialskolan (för en elev som önskar bli deltidselev enligt 9 a §). Huvuddelen av bestäm- melsen är flyttad från 6 §.</P>
<P class="p58 ft9">Av <SPAN class="ft26">första styckets </SPAN>andra mening framgår att både beslut om mottagande i specialskolan och beslut om att en elev omfattas av 6 § ska föregås av en utredning.</P>
<P class="p58 ft9">När det gäller den utredning som ska föregå besluten bör följande förtydligas. När det gäller mottagande av en elev med utvecklingsstörning ska detta framgå av ett beslut alternativt av en utredning. Detta ska i förekommande fall finnas med i utredningsunderlaget. Det ska vara utrett om eleven har rätt att enligt 12 kap. 8 § tillämpa grundsärskolans kursplaner eller träningsskolans kursplaner i specialskolan. Bedömningen i denna del har behandlats i avsnitt 7.3.</P>
<P class="p415 ft9">I <SPAN class="ft26">andra stycket </SPAN>anges att om Specialpedagogiska skolmyndig- heten begär ett särskilt yttrande från hemkommunen är kommunen skyldig att ge in detta. Förslaget har i denna del behandlats i avsnitt 3.6.</P>
<P class="p1004 ft26">9 a §</P>
<P class="p387 ft9">Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om deltidselever. Förslaget har behandlats i kapitel 6.</P>
<P class="p70 ft9">I <SPAN class="ft26">första stycket </SPAN>anges att en elev i grundskolan eller grund- särskolan har rätt att vara deltidselev i specialskolan. En förutsätt- ning är att eleven tillhör specialskolans målgrupp enligt 6 §. Frågan om en elev tillhör målgruppen för specialskolan prövas av Special- pedagogiska skolmyndigheten, se kommentar till 6 a §. En elev i specialskolan har rätt att vara deltidselev i grundskolan eller grundsärskolan. Rätten att vara deltidselev kan initieras av elevens vårdnadshavare.</P>
<P class="p415 ft9">I <SPAN class="ft26">andra stycket </SPAN>anges att det för en deltidselevs utbildning gäller de bestämmelser som avser den ursprungliga skolformen. För deltidseleven innebär det att eleven ska följa sin skolforms regler vad gäller timplan, nationella ämnesprov, kunskapskrav och betygs- sättning. Förslaget har behandlats i avsnitt 6.2.1.</P>
<P class="p1005 ft18">269</P>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">I <SPAN class="ft26">tredje stycket </SPAN>ges ett bemyndigande till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om deltidsutbildning. Det kan vara föreskrifter som särskilt gäller del- tidsutbildning som bl.a. ansökningsförfarandet och eventuell utvärdering. Här anges även att det i sådana föreskrifter får göras undantag från organisatoriska bestämmelser i skollagen. Utredningen bedömer att det bemyndigande som ges i 29 kap. 22 § inte är tillräckligt utan föreslår därför här ett särskilt bemyndigande avseende föreskrifter om deltidsutbildning, se avsnitt 6.5.1.</P>
<P class="p1006 ft26">12 §</P>
<P class="p376 ft9">Ändringen i paragrafen är föranledd av att skolplikten i special- skolan ska vara nioårig.</P>
<P class="p1007 ft26">15 §</P>
<P class="p577 ft33">Ändringen i paragrafens <SPAN class="ft30">andra stycke </SPAN>är en följd av specialskolans anpassning till grundskolans timplan.</P>
<P class="p354 ft9">Här anges att elever (här avses hela målgruppen för special- skolan) vid specialskolan under ytterligare två år har rätt att slutföra skolgången och att de under denna tid har rätt till minst 800 timmars undervisningstid utöver den garanterade undervis- ningstiden som anges i 12 kap. <NOBR>5–5</NOBR> a §§. Syftet är dels att eleverna ska kompenseras för den minskning i timantal som blir konsekven- sen av en ändring i skolplikten, dels att specialskolan ska bli mer flexibel. Förslaget har behandlats i avsnitt 5.3.2.</P>
<P class="p377 ft32">10 kap.</P>
<P class="p1008 ft26">4 a §</P>
<P class="p577 ft33">Paragrafen är ny och är föranledd av att elever i behov av teckenspråk ska erbjudas undervisning i ämnet.</P>
<P class="p354 ft9">Vilka elever som har behov av teckenspråk har behandlats i avsnitt 8.1. En elev som bedöms ha behov av teckenspråk har rätt att få undervisning i ämnet och hemkommunen blir då skyldig att erbjuda eleven denna undervisning. Eftersom förslaget innebär ett åtagande för kommuner bör detta regleras i skollagen.</P>
<P class="p994 ft18">270</P>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td252"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td253"><P class="p19 ft23">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft9">När det gäller modersmålsundervisning ska dock inte någon egentlig behovsprövning göras eftersom det är klart vad som avses med modersmål.</P>
<P class="p70 ft9">En behovsprövning ska göras vid en begäran om att få läsa teckenspråk som anordnas som språkval, som elevens val, inom ramen för skolans val och utanför den garanterade undervisnings- tiden. I grundsärskolan finns inte alternativet språkval men väl en rätt att, om behov finns och om det är lämpligt, erbjuda eleven ämnet som modersmål, som elevens val, inom ramen för skolans val eller utanför den garanterade undervisningstiden.</P>
<P class="p13 ft9">De kursplaner som kan erbjudas i samtliga skolformer i ämnet teckenspråk framgår av den föreslagna 5 kap. 2 a § skolförord- ningen (2011:185). I den föreslagna 5 kap. 13 b § skolförordningen upplyses om hur undervisningen i ämnet får anordnas.</P>
<P class="p298 ft9">Det bör tilläggas att även en elev som inte anses ha behov av teckenspråk <SPAN class="ft26">får </SPAN>läsa ämnet, men kommunen är då inte skyldig att erbjuda sådan undervisning.</P>
<P class="p58 ft33">Av <SPAN class="ft30">andra stycket </SPAN>framgår att det är rektorn som fattar beslut enligt paragrafen.</P>
<P class="p108 ft26">6 §</P>
<P class="p387 ft33">Ändringen i paragrafens <SPAN class="ft30">punkt 3 </SPAN>är ett tillägg med anledning av bestämmelser om deltidselever och deras undervisning. Här ges ett bemyndigande utöver det som ges i 7 kap. 9 a § tredje stycket.</P>
<P class="p1 ft26">7 §</P>
<P class="p387 ft9">I <SPAN class="ft26">andra stycket </SPAN>har ett tillägg i paragrafen gjorts i syfte att likställa de nationella minoritetsspråken och teckenspråk vad gäller modersmålsundervisning i grundskolan. Det innebär att elever som önskar modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk eller i teckenspråk får göra det på lika villkor. Förslaget har behand- lats i avsnitt 8.1.</P>
<P class="p1009 ft18">271</P>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft32">11 kap.</P>
<P class="p1010 ft26">6 a §</P>
<P class="p376 ft9">Paragrafen är ny och är föranledd av att elever i behov av teckenspråk ska erbjudas undervisning i ämnet. Se kommentaren till 10 kap. 4 a §.</P>
<P class="p360 ft26">9 §</P>
<P class="p376 ft9">Ändringen avser ett tillägg i paragrafens <SPAN class="ft26">punkt 2 </SPAN>och gäller deltids- elever och deras undervisning. Se kommentaren till 10 kap. 6 §.</P>
<P class="p1007 ft26">10 §</P>
<P class="p367 ft9">I <SPAN class="ft26">andra stycket </SPAN>har ett tillägg i paragrafen gjorts i syfte att likställa de nationella minoritetsspråken och teckenspråk vad gäller moders- målsundervisning i grundsärskolan. Det innebär att elever som önskar modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk eller i teckenspråk får göra det på lika villkor. Förslaget har behand- lats i avsnitt 8.1.</P>
<P class="p377 ft32">12 kap.</P>
<P class="p1010 ft26">3 §</P>
<P class="p376 ft9">Ändringen i paragrafen är föranledd av att specialskolan ska ha nio årskurser. Överväganden finns i avsnitt 5.2.</P>
<P class="p1007 ft26">5 §</P>
<P class="p376 ft9">Ändringen i paragrafen är föranledd av att specialskolans timplan ska anpassas till grundskolans och att undervisningstiden för varje elev i specialskolan därmed ska vara minst 6 665 timmar. Över- väganden finns i avsnitt 5.2.</P>
<P class="p1011 ft18">272</P>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td252"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td253"><P class="p19 ft23">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p369 ft26">5 a §</P>
<P class="p1001 ft9">Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om den utökade undervisningstid som elever i behov av teckenspråk i specialskolan ska ha rätt till.</P>
<P class="p57 ft9">De elever som avses är elever som är döva, hörselskadade eller elever med grav språkstörning som har behov av teckenspråk för sin kommunikation. Regeringen föreslår i en promemoria (U2011/726/S) att även elever som är dövblinda och elever med grav språkstörning ska få läsa teckenspråk i specialskolan om de har behov av det. Utredningens förslag är så formulerat att även dessa elever kan omfattas om det blir aktuellt. Förslaget har behandlats i avsnitt 5.3.1.</P>
<P class="p398 ft9">Av <SPAN class="ft26">första stycket </SPAN>följer att eleverna ska ha rätt till minst 800 timmars undervisning utöver den tid som följer av 5 §. För de elever som ska utveckla tvåspråkighet ska tiden för undervisning användas även till detta.</P>
<P class="p58 ft9">I <SPAN class="ft26">andra stycket </SPAN>ges bemyndigande att meddela föreskrifter om fördelning av undervisningstiden. Här ges en möjlighet att meddela föreskrifter i form av en timplan där tid ska kunna fördelas för ämnet teckenspråk och eventuellt mer tid till ämnet svenska i syfte att utveckla tvåspråkighet. Tiden ska inte fördelas på andra ämnen.</P>
<P class="p3 ft26">7 §</P>
<P class="p387 ft9">I <SPAN class="ft26">andra stycket </SPAN>har ett tillägg i paragrafen gjorts i syfte att likställa de nationella minoritetsspråken och teckenspråk vad gäller moders- målsundervisning i specialskolan. Det innebär att elever som önskar modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk eller i teckenspråk får göra det på lika villkor. Förslaget har behandlats i avsnitt 8.1.</P>
<P class="p3 ft26">8 §</P>
<P class="p387 ft9">Ändringen är föranledd av att det i dag saknas författningsstöd för beslut om att tillämpa grundsärskolans kursplaner i specialskolan.</P>
<P class="p15 ft9"><SPAN class="ft26">Andra stycket </SPAN>har strukits och flyttats till en ny 8 a §.</P>
<P class="p1012 ft18">273</P>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft26">8 a §</P>
<P class="p577 ft33">Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om beslut om att tillämpa grundsärskolans kursplaner i specialskolan.</P>
<P class="p354 ft9">Av <SPAN class="ft26">andra stycket </SPAN>framgår att det är Specialpedagogiska skol- myndigheten som ska besluta om att en elev ska tillämpa grund- särskolans kursplaner i specialskolan. Det ska göras en lika omfattande utredning inför denna prövning som vid prövningen om en elev ska tas emot i skolformen grundsärskola enligt 7 kap. 5 §.</P>
<P class="p503 ft9">Ett beslut om att tillämpa grundsärskolans kursplaner får vida konsekvenser för eleven. Det bör därför vara Nämnden för mottagande i specialskolan och <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning inom myndigheten som prövar frågan. Samråd ska alltid ske med elevens vårdnadshavare under hela utredningsprocessen.</P>
<P class="p378 ft9">Det <SPAN class="ft26">tredje stycket </SPAN>motsvarar i princip nuvarande 8 § andra stycket. Ordet samtycke är utbytt till medgivande i enlighet med 7 kap. 5 § tredje stycket.</P>
<P class="p354 ft9">Bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer om att meddela föreskrifter om kursplaner ges i 8 § och bedöms omfatta även de särskilda kursplaner som kan behöva upprättas för elever med utvecklingsstörning i special- skolan.</P>
<P class="p1013 ft9">Förslaget har behandlats i avsnitt 7.2.</P>
<P class="p1007 ft26">14 §</P>
<P class="p376 ft9">Ändringen i paragrafen är föranledd av att specialskolan ska ha nio årskurser. Specialskolans betyg ska sättas i samma årskurser som i grundskolan. Hänvisningen i <SPAN class="ft26">sista meningen </SPAN>som avser elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner stryks.</P>
<P class="p1007 ft26">16 §</P>
<P class="p376 ft9">Ändringen i paragrafen är föranledd av att specialskolan ska ha nio årskurser.</P>
<P class="p86 ft9">Paragrafen kommer att ha en ny lydelse enligt SFS 2010:2022 som träder i kraft den 1 juli 2011. Eftersom ändringen i 16 och 19 §§ föreslås träda i kraft senare har ändringar gjorts i grundför- fattningen.</P>
<P class="p1014 ft18">274</P>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td252"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td253"><P class="p19 ft23">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p369 ft26">19 §</P>
<P class="p16 ft9">Se kommentar till 16 §.</P>
<P class="p1004 ft26">21 §</P>
<P class="p387 ft9">Paragrafen innehåller bestämmelser om att en lärare vid betygs- sättningen får bortse från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs nio.</P>
<P class="p70 ft9">I paragrafens <SPAN class="ft26">första mening </SPAN>har en ändring gjorts med anledning av att specialskolan ska ha nio årskurser.</P>
<P class="p70 ft9">Av paragrafens <SPAN class="ft26">andra mening </SPAN>framgår att med funktionsned- sättning ska avses andra funktionsnedsättningar än dövhet eller hörselskada. Motiveringen till detta undantag är att elever som är döva och hörselskadade utöver den anpassning av undervisningen som specialskolan ska ge även har anpassade kursplaner i flera ämnen.</P>
<P class="p766 ft9">Ändringen innebär att en lärare vid betygssättningen får bortse från enstaka delar av de kunskapskrav som en elev, som på grund av att eleven är <SPAN class="ft26">dövblind, annars är synskadad med ytterligare funk- tionsnedsättning eller en elev med grav språkstörning</SPAN>, är <SPAN class="ft26">absolut </SPAN>förhindrad att uppnå. Detta gäller förutsatt att eleven följer grund- skolans kursplaner. Motiveringen till ändringen är att elevgruppen saknar anpassade kursplaner efter elevernas funktionsnedsättning och att det inte bedöms vara möjligt att utforma kursplaner för alla funktionsnedsättningar. Bestämmelsen är tänkt att tillämpas restriktivt. Förslaget har behandlats i avsnitt 4.2.</P>
<P class="p1015 ft26">24 §</P>
<P class="p1016 ft9">Ändringen i paragrafen är ett tillägg med anledning av bestäm- melserna om deltidselever. Tillägget innebär att en hemkommun ska ersätta staten för vissa kostnader även för en deltidselev i specialskolan. Överväganden finns i avsnitt 6.4.</P>
<P class="p13 ft9">Beräkningen av ersättningsnivån framgår av den föreslagna för- ordningen om beräkning av ersättning för elever i specialskolan. Bemyndigande till förordningen ges i <SPAN class="ft26">andra stycket</SPAN>. Se kommentar till förslaget till förordningen om beräkning av ersättning för elever i specialskolan.</P>
<P class="p1017 ft18">275</P>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft26">25 §</P>
<P class="p367 ft9">Ändringen i paragrafen är ett tillägg med anledning av bestäm- melserna om deltidselever. Tillägget innebär att staten ska stå för kostnaderna för en deltidselev i specialskolan avseende resor och boende. Överväganden finns i avsnitt 6.4.</P>
<P class="p64 ft32">23 kap.</P>
<P class="p1008 ft26">1 §</P>
<P class="p577 ft9">Ändringen i paragrafen är föranledd av att kommuner ska vara skyldiga att erbjuda ämnet teckenspråk till elever som har behov av teckenspråk. För att kunna fullgöra denna skyldighet föreslås en utökning i rätten för kommuner att utföra uppgifter inom utbildning på entreprenad och då specifikt undervisning i ämnet teckenspråk.</P>
<P class="p503 ft9">I paragrafen har det lagts till ett nytt <SPAN class="ft26">andra stycke </SPAN>där det anges att avvikelser från vad som i övrigt gäller om entreprenader, får göras för entreprenader i undervisning i ämnet teckenspråk. Det anges här att särskilda bestämmelser om denna avvikelse från denna paragraf första stycke finns i 4 § tredje stycket. Överväganden finns i avsnitt 8.3.</P>
<P class="p66 ft9">Utredningen utgår (författningsförslagen i 1, 4, och 6 §§) från de föreslagna formuleringarna avseende entreprenader som rege- ringen lämnar i promemorian (U2010/5616/G) <SPAN class="ft26">Distansundervis- ning för elever bosatta i Sverige. </SPAN>Regeringens förslag avser endast att möjliggöra entreprenader vid distansundervisning. Regeringen ut- arbetar för närvarande ett förslag till riksdagen om författnings- ändringar. Utredningen lämnar endast de författningsförslag som krävs för att möjliggöra entreprenader vid undervisning i ämnet teckenspråk.</P>
<P class="p477 ft26">4 §</P>
<P class="p367 ft9">I paragrafen har det lagts till ett nytt <SPAN class="ft26">tredje stycke. </SPAN>Innebörden är att en huvudman inom alla skolformer, med bibehållet huvudmanna- skap, får sluta avtal med annan skolhuvudman om att utföra undervisning i ämnet teckenspråk. Det innebär att en kommun kan köpa undervisning i ämnet teckenspråk av t.ex. staten som huvud-</P>
<P class="p748 ft18">276</P>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr14 td252"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td253"><P class="p19 ft23">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1018 ft9">man för specialskolan. En kommun kan även köpa denna under- visning av en annan kommun som har behöriga lärare i ämnet. Överväganden finns i avsnitt 8.3.</P>
<P class="p1019 ft26">6 §</P>
<P class="p1020 ft9">Ändringen i paragrafens <SPAN class="ft26">första stycke </SPAN>innebär att även staten som huvudman för specialskolan har möjlighet att bedriva undervisning i ämnet teckenspråk på entreprenad. Dvs. alla skolhuvudmän kan överlämna uppgiften att bedriva undervisning på entreprenad. Huvudmannens och rektorns uppgifter kan dock inte överlämnas. Det är enbart den myndighetsutövning som hör till lärarens undervisningsuppgift som kan överlämnas, t.ex. betygssättning.</P>
<P class="p1021 ft32">28 kap.</P>
<P class="p92 ft26">14 §</P>
<P class="p1022 ft9">Paragrafen har en ny numrering och nya punkter <NOBR>(2<SPAN class="ft21">-</SPAN>3)</NOBR> har lagts till.</P>
<P class="p1023 ft9">Innehållet i paragrafens <SPAN class="ft26">punkt 2 </SPAN>är föranledd av att barnet ska ha möjlighet att överklaga ett beslut om målgruppstillhörighet, enligt 7 kap. 6 § som fattats med anledning av att eleven önskar bli del- tidselev enligt 7 kap. 9 a §. Förslaget har behandlats i avsnitt 6.5.2.</P>
<P class="p1024 ft9">Innehållet i paragrafens <SPAN class="ft26">punkt 3 </SPAN>är föranledd av att barnet ska ha möjlighet att överklaga ett beslut enligt 12 kap. 8 § om att tillämpa grundsärskolans kursplaner i specialskolan. Detta är ett beslut som fattas av Nämnden för mottagande i specialskolan och <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning och som har stor betydelse för eleven. Därav ska det vara överklagbart. Förslaget har behandlats i avsnitt 7.2.3.</P>
<P class="p1025 ft9">Ändringen i <SPAN class="ft26">sista stycket </SPAN>är redaktionell.</P>
<P class="p1026 ft18">277</P>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1027 ft170"><SPAN class="ft31">14.2</SPAN><SPAN class="ft169">Förslaget till förordning om ändring i skolförordningen (2011:185)</SPAN></P>
<P class="p1010 ft32">5 kap.</P>
<P class="p1010 ft26">1 a §</P>
<P class="p376 ft9">Paragrafen är ny och upplyser om att bestämmelser om deltids- utbildning finns i den föreslagna förordningen om deltidsutbild- ning inom två skolformer.</P>
<P class="p1007 ft26">2 a §</P>
<P class="p376 ft9">Paragrafen är ny och är föranledd av att specialskolans kursplaner i teckenspråk får användas även i grundskolan och i grundsärskolan. Förslaget har behandlats i avsnitt 8.2.</P>
<P class="p86 ft9">I <SPAN class="ft26">första stycket </SPAN>anges att specialskolans kursplaner och grund- skolans kursplaner får användas i undervisningen i teckenspråk inom samtliga skolformer.</P>
<P class="p86 ft9">Av <SPAN class="ft26">andra stycket </SPAN>framgår att det är rektorn som beslutar om val av kursplan.</P>
<P class="p1007 ft26">2 b §</P>
<P class="p367 ft9">Paragrafen är ny och är föranledd av att specialskolans kursplaner i svenska och engelska får användas även i grundskolan och grund- särskolan. Specialskolans kursplan inom språkvalet (moderna språk) får användas även i grundskolan. Språkvalet finns inte i grundsärskolan och därför blir inte kursplanen i moderna språk aktuell för elever i grundsärskolan. Förslaget har behandlats i avsnitt 9.2.</P>
<P class="p503 ft9">Eleverna ska bedömas i förhållande till kunskapskraven i de kursplaner som följs. Eftersom även specialskolan, enligt utred- ningens förslag, ska ha nio årskurser, ska kunskapskraven i samtliga skolformer vara uppnådda i samma årskurser.</P>
<P class="p1028 ft9">Av <SPAN class="ft26">första stycket </SPAN>framgår vilka kursplaner som avses.</P>
<P class="p86 ft33">Av <SPAN class="ft30">andra stycket </SPAN>framgår att det är rektorn som beslutar om vilka kursplaner som ska användas.</P>
<P class="p1029 ft18">278</P>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330273x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td252"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td253"><P class="p19 ft23">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p369 ft26">2 c §</P>
<P class="p1001 ft9">Paragrafen är ny och är föranledd av att det ska vara möjligt att läsa ämnet rörelse och drama i grundskolan och i grundsärskolan. Bestämmelsen utgör ett undantag från ämnesindelningen i grund- skolan (10 kap. 4 § skollagen)<A href="#page_273"><SPAN class="ft59">1 </SPAN></A>och grundsärskolan (11 kap. 6 § skollagen).</P>
<P class="p408 ft9">Bestämmelsen reglerar vilka elever som får läsa ämnet rörelse och drama. Det är för elever som är döva eller hörselskadade som detta ämne får <SPAN class="ft26">ersätta </SPAN>musik. Tanken är att detta ska vara möjligt för de elever som på grund av sin funktionsnedsättning <SPAN class="ft26">inte kan tillgodogöra sig </SPAN>ämnet musik. Eleverna får då i stället följa special- skolans kursplan i ämnet rörelse och drama. Det ska inte vara möjligt att läsa båda ämnena; eleven ska läsa ämnet musik <SPAN class="ft26">eller </SPAN>ämnet rörelse och drama. Förslaget har behandlats i avsnitt 9.2.</P>
<P class="p415 ft9"><SPAN class="ft26">Betyg </SPAN>ska enligt 10 kap. 15 § skollagen sättas i grundskolans ämnen och enligt 11 kap. 19 § skollagen i grundsärskolans ämnen. Genom den föreslagna paragrafen ska ett ämne som finns i dessa skolformer tas bort och bytas ut mot ett annat ämne. Av detta följer att betyg inte ska sättas i musik utan i stället i ämnet rörelse och drama.</P>
<P class="p587 ft9">Bestämmelsens placering i förordning grundar sig på <SPAN class="ft26">bemyndi- ganden </SPAN>(10 kap. 6 § och 11 kap. 9 § skollagen) om att meddela före- skrifter. Enligt dessa bemyndiganden i skollagen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela före- skrifter om <SPAN class="ft26">andra begränsade avvikelser </SPAN>från ämnen och timplan utöver vad som gäller för elever som följer en anpassad studiegång eller integrerad undervisning <SPAN class="ft26">om det finns särskilda skäl</SPAN><A href="#page_273"><SPAN class="ft142">2 </SPAN></A>eller <SPAN class="ft26">om det behövs med hänsyn till elevernas förmåga</SPAN><A href="#page_273"><SPAN class="ft142">3</SPAN></A>. Bestämmelsen om att ersätta musik med ämnet rörelse och drama är en begränsad avvikelse från skollagens bestämmelse i 10 kap. 4 § och 11 kap. 6 § skollagen om ämnen som ska finnas med i utbildningen i grund- skolan och grundsärskolan. Avvikelsen avser endast ett ämne och berör ett litet antal elever i grundskolan och grundsärskolan. Det finns härutöver särskilda skäl / behov med hänsyn till elevernas förmåga för att meddela föreskrifter. De elever som avses kan inte tillgodogöra sig ämnet musik p.g.a. sin funktionsnedsättning. Motiveringen till att inte placera bestämmelsen i skollagen är just</P>
<P class="p1030 ft62"><SPAN class="ft65">1</SPAN><SPAN class="ft66">Skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p426 ft62"><SPAN class="ft65">2</SPAN><SPAN class="ft66">I grundskolan 10 kap. 6 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p426 ft64"><SPAN class="ft65">3</SPAN><SPAN class="ft67">I grundsärskolan 11 kap. 9 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p623 ft18">279</P>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft9">att den avser en begränsad avvikelse och berör endast uppskatt- ningsvis 100 elever av de cirka 900 000 elever som undervisas i grundskolan och grundsärskolan.</P>
<P class="p1007 ft26">10 §</P>
<P class="p376 ft9">I paragrafen görs ett tillägg i <SPAN class="ft26">andra stycket</SPAN>. Ändringen är föranledd av att teckenspråket ska ha samma ställning som de nationella minoritetsspråken. Bestämmelsen innebär att en huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i teckenspråk oavsett antal elever och om huvudmannen själv har en lämplig lärare anställd. Utredningen redovisar ett förslag (23 kap. skollagen) om en utökad möjlighet till undervisning i ämnet teckenspråk på entreprenad i syfte att möjliggöra för huvudmannen att fullgöra sin skyldighet att erbjuda ämnet. Förslaget har behandlats i kapitel 8.</P>
<P class="p1006 ft26">11 §</P>
<P class="p376 ft9">Ändringen i paragrafen är föranledd av att teckenspråket ska ha samma ställning som de nationella minoritetsspråken. Förslaget har behandlats i kapitel 8.</P>
<P class="p86 ft9">I <SPAN class="ft26">andra stycket </SPAN>görs ett tillägg som innebär att begränsningen i första stycket inte gäller teckenspråk.</P>
<P class="p1007 ft26">13 a §</P>
<P class="p367 ft9">Paragrafen är ny och anger att det är möjligt att använda kursplaner enligt 2 a § i modersmålsundervisning i teckenspråk, dvs. special- skolans eller grundskolans kursplaner i ämnet. Förslaget har behandlats i avsnitt 8.2.4.</P>
<P class="p378 ft9">I <SPAN class="ft26">andra stycket </SPAN>anges att det är rektorn som beslutar om val av kursplan.</P>
<P class="p1007 ft26">13 b §</P>
<P class="p1031 ft9">Paragrafen är ny och upplyser om hur undervisning i ämnet tecken- språk får anordnas. Se kommentar till 10 kap. 4 a § och 11 kap. 6 a § skollagen.</P>
<P class="p378 ft33">I specialskolan kan även teckenspråk anordnas – för elever som har behov av teckenspråk – under utökad undervisningstid enligt 12 kap. 5 a § skollagen.</P>
<P class="p64 ft18">280</P>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td252"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td253"><P class="p19 ft23">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p369 ft32">6 kap.</P>
<P class="p592 ft26">5 §</P>
<P class="p1016 ft9">Ändringen i paragrafen är föranledd av att specialskolan ska ha nio årskurser.</P>
<P class="p298 ft33">I <SPAN class="ft30">punkterna </SPAN><NOBR><SPAN class="ft30">1–2</SPAN></NOBR><SPAN class="ft30"> </SPAN>stryks vissa delar med anledning av att betyg ska sättas vid samma tidpunkt i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan. Det saknas anledning att ange varje skolform.</P>
<P class="p381 ft32">9 kap.</P>
<P class="p592 ft26">7 §</P>
<P class="p1016 ft9">Ändringen i paragrafen är föranledd av att teckenspråket ska ha samma ställning som de nationella minoritetsspråken. Ändringen innebär att huvudmannen är skyldig att anordna utbildning i teckenspråk som språkval i grundskolan oavsett hur många elever som väljer språket. Detta förutsatt att eleven har erbjudits tecken- språk med stöd av 10 kap. 4 a § skollagen. Förslaget har behandlats i avsnitt 8.1. Se även kommentar till 10 kap. 4 a § skollagen.</P>
<P class="p408 ft9">I specialskolan föreslås inte motsvarande ändring i 11 kap. 6 §. Motiveringen är att elever som är mottagna i specialskolan i behov av teckenspråk har rätt att läsa teckenspråk med stöd av 12 kap. 5 a § skollagen. Av 12 kap. 4 § skollagen framgår vilka elever i specialskolan som läser teckenspråk som ett ämne.</P>
<P class="p82 ft32">11 kap.</P>
<P class="p592 ft26">11 §</P>
<P class="p1016 ft9">Ändringen i paragrafen är föranledd av att specialskolan ska ha nio årskurser.</P>
<P class="p298 ft33">Ändringarna i <SPAN class="ft30">andra stycket </SPAN>har gjorts med anledning av att de nationella ämnesproven ska användas i samma årskurser som i grundskolan.</P>
<P class="p108 ft26">12 §</P>
<P class="p16 ft9">Se kommentaren till 11 §.</P>
<P class="p826 ft18">281</P>
</DIV>
<DIV id="page_276">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p349 ft31"><SPAN class="ft31">14.3</SPAN><SPAN class="ft168">Förslaget till förordning om ändring</SPAN></P>
<P class="p1032 ft170">i förordningen (2011:130) med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten</P>
<P class="p1010 ft26">10 §</P>
<P class="p367 ft9">I paragrafen har ett tillägg gjorts som innebär att elever som har en grav språkstörning och som är i behov av teckenspråk för sin kommunikation, får tas emot i en regionskola. Regionskolorna har, enligt författning, tidigare endast varit avsedda för elever som är döva eller hörselskadade. Tillägget är avsett att öka rättssäkerheten för elevgruppen. Elever med grav språkstörning som inte har särskilt behov av teckenspråk ska precis som tidigare tas emot i en riksskola. Förslaget har behandlats i avsnitt 3.4.3.</P>
<P class="p1006 ft26">20 §</P>
<P class="p367 ft9">Paragrafen har en ny numrering och nya punkter <NOBR>(2<SPAN class="ft21">-</SPAN>4)</NOBR> har lagts till.</P>
<P class="p1033 ft9">Av <SPAN class="ft26">punkten 2, </SPAN>som är ny, framgår att nämnden ska besluta om målgruppstillhörighet för en framtida deltidselev.</P>
<P class="p354 ft9">Av <SPAN class="ft26">punkten 3</SPAN>, som är ny, framgår att det är nämnden som beslutar om att deltidsutbildning enligt 7 kap. 9 a § skollagen (2010:800) ska avbrytas.</P>
<P class="p378 ft33">Av <SPAN class="ft30">punkten 4, </SPAN>som är ny<SPAN class="ft30">, </SPAN>följer att nämnden ska pröva om en elev i specialskolan ska tillämpa grundsärskolans kursplaner enligt 12 kap. 8 § skollagen.</P>
<P class="p1034 ft69"><SPAN class="ft31">14.4</SPAN><SPAN class="ft178">Förslaget till förordning (XXXX:XX) om deltidsutbildning inom två skolformer</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Förordningen grundar sig på ett bemyndigande som ges i 7 kap. 9 a § tredje stycket skollagen (2010:800). Överväganden finns i avsnitt 6.5.1 och i kommentaren till 7 kap. 9 a § tredje stycket skollagen.</P>
<P class="p64 ft26">1 §</P>
<P class="p367 ft36">Av paragrafen framgår att bestämmelserna i förordningen gäller deltidselever enligt 7 kap. 9 a § skollagen.</P>
<P class="p553 ft29">282</P>
</DIV>
<DIV id="page_277">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td252"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td253"><P class="p19 ft23">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p369 ft26">2 §</P>
<P class="p1000 ft9">Av paragrafen framgår att bestämmelser i skollagen och i skolför- ordningen (2011:185) som gäller utbildning i de obligatoriska skolformerna även ska gälla deltidselever om inte annat följer av denna förordning.</P>
<P class="p3 ft26">3 §</P>
<P class="p387 ft9">Paragrafen upplyser om var i skollagen det finns bestämmelser om deltidsutbildning och deltidselever.</P>
<P class="p1004 ft26">4 §</P>
<P class="p1016 ft9">Av paragrafen framgår att de termer och uttryck som används i skollagen har samma betydelser när de används i denna förordning. Härutöver framgår vad som avses med uttrycket deltidselev som används i förordningen.</P>
<P class="p3 ft26">5 §</P>
<P class="p387 ft9">Paragrafen är ett förtydligande om att det inte enbart är vissa skolenheter inom grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan som ska ta emot deltidselever.</P>
<P class="p1004 ft26">6 §</P>
<P class="p387 ft9">I paragrafen redogörs för syftet med deltidsutbildningen. Motivet är att ge elever som tillhör specialskolans målgrupp en ökad val- frihet. Förslaget har behandlats i avsnitt 6.1.4.</P>
<P class="p1004 ft26">7 §</P>
<P class="p374 ft9">I paragrafen tydliggörs vilken rektor som ska ansvara för deltidselevens utbildning. Paragrafen utgör ett avsteg från 2 kap. 10 § skollagen eftersom rektorn även ansvarar för en elev som undervisas vid en annan skolenhet än den som rektorn ansvarar för. Huvudmannens ansvar framgår av 2 kap. 8 § skollagen och behöver inte tydliggöras i förordningen. Se kommentar till 2 kap. 8 a § skol- lagen. Förslaget har behandlats i avsnitt 6.2.</P>
<P class="p1005 ft18">283</P>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft26">8 §</P>
<P class="p367 ft9">I paragrafen finns bestämmelser om hur en elev i grundskolan och i grundsärskolan ska ansöka om målgruppstillhörighet. Detta avser skolor med såväl kommunala som enskilda huvudmän. Eleven har endast rätt att tas emot som deltidselev i specialskolan om denne tillhör specialskolans målgrupp enligt 7 kap. 6 § skollagen. Det framgår även att det endast är elevens vårdnadshavare och inte hemkommunen som kan göra en sådan ansökan. Ansökan lämnas till elevens hemkommun, som ska vidarebefordra ansökan till Specialpedagogiska skolmyndigheten tillsammans med erforderlig utredning. Det krävs samma underlag för att bedöma målgrupps- tillhörighet som vid en sedvanlig prövning av mottagande i special- skolan, se kommentar till 7 kap. 6 a § skollagen. Förslaget har behandlats i avsnitt 6.1.5.</P>
<P class="p78 ft26">9 §</P>
<P class="p376 ft9">Av paragrafen framgår att det är Nämnden för mottagande i specialskolan och <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning som ska göra den pröv- ning om målgruppstillhörighet för en blivande deltidselev som följer av 7 kap. 6 a § skollagen. Förslaget har behandlats i avsnitt 6.1.5.</P>
<P class="p64 ft26">10 §</P>
<P class="p367 ft9">Av paragrafen framgår hur en elev i specialskolan ska gå tillväga för att tas emot som deltidselev i grundskolan eller grundsärskolan. Eleven ska lämna in en begäran (d.v.s. inte en formell ansökan) om detta till Specialpedagogiska skolmyndigheten. Myndigheten har härefter en skyldighet att inleda planeringen med hemkommunen i syfte att eleven ska påbörja deltidsutbildning. Förslaget har behandlats i avsnitt 6.1.5.</P>
<P class="p395 ft9">Jfr 11 kap. 14 § skolförordningen (2011:185) där det framgår att Specialpedagogiska skolmyndigheten och hemkommunen är skyldiga att gemensamt planera en övergång till hemkommunens skola eller om eleven ska tas emot på försök enligt 7 kap. 8 § skollagen.</P>
<P class="p1035 ft18">284</P>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td252"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td253"><P class="p19 ft23">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p369 ft26">11 §</P>
<P class="p1016 ft9">I paragrafen finns bestämmelser om att huvudmännen ska sam- verka. För att deltidsutbildningen ska fungera för deltidseleven krävs det att huvudmännen gemensamt planerar utbildningen. Förslaget har behandlats i avsnitt 6.3.</P>
<P class="p298 ft9">Av <SPAN class="ft26">andra stycket </SPAN>framgår att utbildningen måste vara individuellt utformad för eleven. Hänsyn ska tas till barnets bästa. Det innebär också att utbildningen ska planeras för att eleven ska nå de kunskapskrav som ställs i kursplanerna.</P>
<P class="p58 ft9">Av <SPAN class="ft26">tredje stycket </SPAN>framgår att eleven och dess vårdnadshavare ska ha möjlighet att påverka utbildningen. Dock bör det för att det ska fungera för de olika skolenheterna vara huvudmännen som bestäm- mer slutligt hur utbildningen ska förläggas. På en viss skolenhet kan det t.ex. fungera bättre om alla deltidselever kommer under en viss vecka och på en annan saknar detta betydelse (se avsnitt 6.3.5).</P>
<P class="p3 ft26">12 §</P>
<P class="p387 ft9">Paragrafen reglerar när utvärdering av utbildningen ska göras. Eftersom deltidsutbildningen ska vara individuellt utformad och mycket kan inträffa över tid bör utbildningen utvärderas regel- bundet. Av paragrafen framgår att en utvärdering av deltidsutbild- ningen ska göras minst en gång per termin. En sådan utvärdering får göras flera gånger per termin om det finns behov av det. Det är huvudmannen för utbildningen som ansvarar för att utvärdering sker. Förslaget har behandlats i avsnitt 6.3.</P>
<P class="p656 ft26">13 §</P>
<P class="p1016 ft9">Paragrafen innehåller bestämmelser om den gemensamma plan som ska upprättas av huvudmännen.</P>
<P class="p57 ft9">I paragrafen klargörs att det som huvudmännen har kommit överens om i fråga om deltidselevens utbildning ska framgå i en gemensam plan. De uppgifter som ska finnas med i planen är syfte, mål, tidsperiod, val av kursplaner och hur utbildningen ska utfor- mas. Det ska även framgå när avtalet träder i kraft och giltighetstid. Planen ska undertecknas och datum för undertecknande ska framgå. Även andra särskilda förutsättningar får tas med i planen. Planen får inte begränsa vad som gäller enligt andra författningar som avser utbildning. Förslaget har behandlats i avsnitt 6.3.1.</P>
<P class="p903 ft18">285</P>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft26">14 §</P>
<P class="p577 ft9">I paragrafen finns bestämmelser om tidsperiod och möjlighet att avbryta deltidsutbildningen. Förslaget har behandlats i avsnitt 6.1.6.</P>
<P class="p451 ft9">Av paragrafens <SPAN class="ft26">första stycke </SPAN>framgår att deltidsutbildningen ska planeras för en tidsperiod om minst sex månader. Motivet till en ”minsta tidsperiod” är att om eleven önskar undervisning i en annan skolform för tid som är kortare än sex månader bör detta lösas inom försöksverksamhet enligt 7 kap. 8 § skollagen.</P>
<P class="p378 ft9">Om eleven eller dess vårdnadshavare önskar det kan dock deltidsutbildning avslutas innan denna tid har gått och även därefter.</P>
<P class="p451 ft9">Av <SPAN class="ft26">andra stycket </SPAN>framgår att deltidsutbildningen kan avbrytas om det finns särskilda skäl. Detta kan göras på initiativ av huvud- männen. Särskilda skäl kan vara att det visar sig vara olämpligt för eleven att fortsätta med deltidsutbildningen. T.ex. för att eleven ”halkar efter” i undervisningen vid någon av skolenheterna eller om eleven inte klarar av miljöombyten på ett bra sätt. Deltidsutbild- ningen måste vara utformad med hänsyn till barnets bästa.</P>
<P class="p378 ft9">Av <SPAN class="ft26">tredje stycket </SPAN>framgår att beslut om att avbryta deltids- utbildningen ska fattas av Nämnden för mottagande i specialskolan och <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning. Motivet till detta är att det är en rättighet för eleven att vara deltidselev och att huvudmännen är skyldiga att ta emot en deltidselev. Huvudmännen är således ”påtvingade” denna verksamhet. För elevens rättssäkerhet bör det vara nämnden som beslutar om detta och inte någon av huvud- männen.</P>
<P class="p511 ft33">Det är endast i en situation där eleven eller dess vårdnadshavare initierar att deltidsutbildningen ska avbrytas, som det inte är nödvändigt med ett beslut av nämnden.</P>
<P class="p542 ft26">15 §</P>
<P class="p367 ft9">I paragrafen finns bestämmelser om begränsning i undervisnings- timmar för en deltidselev. Förslaget har behandlats i avsnitt 6.3.2. Bestämmelsen innebär en avvikelse från timplanen och den garanterade undervisningstiden i skollagen.</P>
<P class="p378 ft33">Om en elev i grundskolan eller grundsärskolan, som är deltids- elev i specialskolan, läser ett ämne enligt en annan kursplan än den som eleven följer i sin ursprungliga skolform får undervisnings-</P>
<P class="p64 ft18">286</P>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td252"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td253"><P class="p19 ft23">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p567 ft9">tiden i specialskolan högst vara 100 timmar per läsår. Begräns- ningen är motiverad av att elevens utbildning inte ska påverkas negativt och för att det inte ska bli för krävande för eleven att hinna med de parallella kursplanerna.</P>
<P class="p58 ft9">Motsatsvis innebär detta att undervisningstiden <SPAN class="ft26">inte </SPAN>behöver begränsas i bland annat följande fall.</P>
<P class="p57 ft9">Om en elev i grundskolan / grundsärskolan följer samma kurs- planer som deltidselev i specialskolan som i sin hemskola ska ingen begränsning i tid göras. Det innebär att eleven kan vara deltidselev i specialskolan under så många timmar som huvudmännen har kommit överens om och till dess att eleven eventuellt väljer att ansöka om att bli heltidselev i specialskolan i stället.</P>
<P class="p13 ft9">För en elev i specialskolan som är deltidselev i grundskolan eller grundsärskolan finns inte behov av en begränsning i undervisnings- tid. Anledningen är att eleven även i specialskolan läser enligt grundskolans eller grundsärskolans kursplaner i de flesta ämnen. Syftet för en elev i specialskolan som är deltidselev i grundskolan eller grundsärskolan är oftast en form av utslussning till hem- kommunens skola. För att underlätta denna övergång görs ingen begränsning i undervisningstid.</P>
<P class="p656 ft26">16 §</P>
<P class="p1016 ft9">Av paragrafen framgår att deltidselever vid en skolenhet ska fördelas på klasser och grupper. Det är dock inte ett krav att deltidselever måste placeras i befintliga grupper och klasser. Det är möjligt för rektorn vid en skolenhet att placera deltidselever i särskilda grupper.</P>
<P class="p386 ft26">17 §</P>
<P class="p1000 ft9">Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som gäller för en deltidselev i behov av särskilt stöd. Förslaget har behandlats i avsnitt 6.2.2.</P>
<P class="p13 ft9">I <SPAN class="ft26">andra stycket </SPAN>regleras att elevens lärare vid de olika skol- enheterna ska samråda inför utvecklingssamtal och om innehållet i elevens individuella utvecklingsplan. Detta gäller om eleven läser enligt samma kursplaner. Om eleven är deltidselev under en mycket begränsad tid behöver inte samrådet vara så omfattande. Utvecklingssamtalet ska genomföras av den lärare som ansvarar för</P>
<P class="p1005 ft18">287</P>
</DIV>
<DIV id="page_282">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">undervisningen vid den skolenhet där deltidseleven ursprungligen undervisas.</P>
<P class="p354 ft33">Av <SPAN class="ft30">tredje stycket </SPAN>framgår att rektorerna vid de olika skol- enheterna ska samråda inför en utredning om särskilt stöd.</P>
<P class="p354 ft33">Av <SPAN class="ft30">fjärde stycket </SPAN>framgår att det är rektorn vid den skolenhet där eleven ursprungligen får sin undervisning som fattar beslut om ett eventuellt åtgärdsprogram.</P>
<P class="p542 ft26">18 §</P>
<P class="p367 ft9">Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som särskilt gäller för betygssättningen av en deltidselev. Förslaget har behandlats i avsnitt 6.2.2.</P>
<P class="p86 ft9">Av <SPAN class="ft26">första stycket </SPAN>framgår att elevens lärare vid de olika skolenheterna ska samråda inför betygssättning. Där anges också att det är elevens lärare vid den skolenhet där eleven ursprungligen undervisas som beslutar om betyget.</P>
<P class="p378 ft9">I <SPAN class="ft26">andra stycket </SPAN>tydliggörs att det är rektorn vid den skolenhet där eleven ursprungligen undervisas som ska sätta betyg i en situation då ett betyg är beroende av två eller flera lärares bedömning och dessa inte kan enas om ett betyg för eleven.</P>
<P class="p809 ft26">19 §</P>
<P class="p376 ft9">Av paragrafen framgår att ett beslut av rektorn eller en lärare som har meddelats enligt förordningen inte får överklagas.</P>
<P class="p1007 ft26">20 §</P>
<P class="p367 ft9">I paragrafen finns bestämmelser om överklagande. Eftersom det är en rättighet för en elev att vara deltidselev så bör det vara möjligt att överklaga ett beslut om att avbryta deltidsutbildningen (se avsnitt 6.5.2).</P>
<P class="p378 ft9">Om nämnden beslutar att avbryta deltidsutbildningen kan barnet överklaga beslutet. Överklagandet ska ske hos Skolväsen- dets överklagandenämnd. Det ska endast vara möjligt för barnet att överklaga beslutet.</P>
<P class="p1035 ft18">288</P>
</DIV>
<DIV id="page_283">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td252"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td253"><P class="p19 ft23">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1036 ft69"><SPAN class="ft31">14.5</SPAN><SPAN class="ft178">Förslaget till förordning (XXXX:XX) om beräkning av ersättning för elever i specialskolan</SPAN></P>
<P class="p380 ft9">Förordningen grundar sig på ett bemyndigande som ges i 12 kap. 24 § skollagen (2010:800).</P>
<P class="p1004 ft26">1 §</P>
<P class="p1000 ft33">I paragrafen anges att bestämmelserna i förordningen gäller hur den ersättning som en hemkommun ska betala till staten för en elev eller en deltidselev i specialskolan ska beräknas.</P>
<P class="p108 ft26">2 §</P>
<P class="p1001 ft9">I paragrafen definieras begreppet genomsnittlig kostnad. Den genomsnittliga kostnaden är den totala kostnaden för utbildningen i samtliga regionskolor delat med det totala antalet elever.</P>
<P class="p298 ft9">Det elevantal som ska användas är ett medeltal av antalet elever i oktober för det år kostnaderna avser och antalet elever vid samma tidpunkt året innan (den 15 oktober eller närliggande vardag). Beloppet ska räknas fram årligen av Specialpedagogiska skolmyn- digheten.</P>
<P class="p398 ft9">De kostnader som ska tas med i beräkningen beskrivs i avsnitt 10.2.3 och beräkningen beskrivs i avsnitt 10.2.4.</P>
<P class="p1004 ft26">3 §</P>
<P class="p387 ft9">I paragrafen finns bestämmelser om hur ersättningen för en elev i specialskolan ska beräknas. Ersättningsnivån är densamma för alla hemkommuner, se avsnitt 10.3.</P>
<P class="p70 ft9">Den genomsnittliga kostnaden ska tas fram för vart och ett av de tre närmast föregående avslutade budgetåren. Den genomsnitt- liga kostnaden ska uppräknas med index för kostnadsutvecklingen (separat för varje år), enligt förordningen (1993:167) om skolindex.</P>
<P class="p58 ft9">Härefter ska ett medelvärde av de tre årens uppräknade genom- snittliga kostnader beräknas. Det framräknade medelvärdet är den ersättning som hemkommunen ska betala till staten. Förslaget har behandlats i avsnitt 10.2.4.</P>
<P class="p1037 ft18">289</P>
</DIV>
<DIV id="page_284">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft26">4 §</P>
<P class="p367 ft33">Av paragrafen framgår att det är regeringen som beslutar om ersättningen och att ersättningen ska omräknas inför varje budgetår och att den ska fastställas per elev och termin.</P>
<P class="p1038 ft26">5 §</P>
<P class="p577 ft9">I paragrafen finns bestämmelser om hur ersättningen för en deltidselev ska beräknas. I 7 kap. 9 a § skollagen finns bestämmelser om deltidselever.</P>
<P class="p86 ft9">I <SPAN class="ft26">första punkten </SPAN>anges det fall när en elev i grundskolan eller grundsärskolan är deltidselev i specialskolan. Ersättningen ska beräknas med utgångspunkt i den ersättningsnivå som fastställs av regeringen i 4 § och ska fastställas för de dagar som eleven deltar i undervisningen i specialskolan.</P>
<P class="p378 ft9">I <SPAN class="ft26">andra punkten </SPAN>anges det fall där en elev i specialskolan är deltidselev i grundskolan eller grundsärskolan. Ersättningen ska även här beräknas med utgångspunkt i 4 §. För dessa elever betalar redan hemkommunen ersättning till staten och här ska en reducering av den ersättningen göras för de dagar som eleven deltar i undervisning i grundskolan eller i grundsärskolan.</P>
<P class="p66 ft9">Ett läsår ska vara 178 dagar. När ersättning för en deltidselev ska beräknas ska ersättningsnivån i 4 § slås samman till ett läsår och därefter fördelas på 178 dagar. På så sätt ges ledning för hur mycket ersättning som ska betalas per dag. Förslaget har behandlats i avsnitt 6.4.</P>
<P class="p1039 ft26">Övergångsbestämmelser till förordningen</P>
<P class="p65 ft9">Förordningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2012 och ska tillämpas på utbildning från och med den 1 juli 2012, dvs. vid samma tidpunkter som övriga förslag föreslås träda i kraft och tillämpas.</P>
<P class="p503 ft9">Bestämmelserna i <NOBR>2–3</NOBR> §§ om en ny beräkningsgrund föreslås tillämpas först från och med den 1 januari 2013. Innan det nya ersättningssystemet träder i kraft ska ersättningen för deltidselever baseras på den av regeringen fastställda nivån för år 2012. Enligt utredningens förslag bör den beslutade ersättningsnivån för budgetåret 2012 motsvara 300 000 kr. Förslaget har i denna del behandlats i avsnitt 10.2.</P>
<P class="p64 ft18">290</P>
</DIV>
<DIV id="page_285">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330285x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p1040 ft19">Bilaga 1</P>
<P class="p1041 ft8">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD class="tr34 td254"><P class="p224 ft179">Flexibel utbildning för elever som tillhör</P></TD>
<TD class="tr34 td255"><P class="p1042 ft179">Dir.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td254"><P class="p224 ft179">specialskolans målgrupp</P></TD>
<TD class="tr16 td255"><P class="p1042 ft179">2010:47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td256"><P class="p19 ft180"> </P></TD>
<TD class="tr39 td257"><P class="p19 ft180"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p121 ft28">Beslut vid regeringssammanträde den 22 april 2010</P>
<P class="p1043 ft35">Sammanfattning</P>
<P class="p1044 ft28">En särskild utredare ska, med utgångspunkt i de förslag som lämnades i betänkandena Två nya statliga specialskolor (SOU 2007:30) och Ökad likvärdighet för elever med funktions- hinder (SOU 2007:87), föreslå hur en flexibel specialskola ska kunna införas.</P>
<P class="p1045 ft28">Utredaren ska lämna förslag på hur en elev ska kunna genomföra olika delar av sin utbildning i skolformerna specialskola respektive grundskola eller obligatorisk särskola.</P>
<P class="p1046 ft28">Utredaren ska också bedöma om styrningen av specialskolan behöver ändras för att möjliggöra ökad samverkan med grund- skolan och särskolan. Dessutom ska utredaren ta ställning till hur staten bäst kan stödja kommunala och fristående huvudmäns utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp i syfte att skapa likvärdiga förutsättningar mellan olika huvudmän.</P>
<P class="p1047 ft28">Vidare ska utredaren se över utbildningen för elever i special- skolan som följer särskolans kursplaner. Slutligen ska utredaren lämna förslag på hur elever i grundskolan och den obligatoriska särskolan (särskolan) i behov av undervisning i teckenspråk kan få sådan undervisning och se över behovet i övrigt av att anpassa undervisningen till dessa elever. Utredaren ska lämna de författ- ningsförslag som är nödvändiga för att genomföra förslagen.</P>
<P class="p1048 ft28">Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2011.</P>
<P class="p1049 ft18">291</P>
</DIV>
<DIV id="page_286">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p361 ft32">Den statliga specialskolan förändras</P>
<P class="p77 ft9">Den statliga specialskolan finns för elever som på grund av sitt funktionshinder eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller särskolan. Det finns tre rikstäckande skolor: Ekeskolan, för elever med synskada och ytterligare funktionshinder, Åsbacka- skolan, för elever med dövhet och hörselskada kombinerad med utvecklingsstörning och för elever med medfödd dövblindhet och Hällsboskolan, för elever med grav språkstörning. För döva eller hörselskadade elever som inte behöver utbildning med särskilda insatser vid Åsbackaskolan finns regionskolor i Härnösand, Lund, Stockholm, Vänersborg och Örebro. Specialpedagogiska skolmyn- digheten är huvudman för specialskolan. Myndigheten är också ansvarig för att ge specialpedagogiskt råd och stöd till skolhuvud- män, vilket görs genom en regional organisation och fyra riks- täckande resurscenter.</P>
<P class="p1050 ft9">Antalet elever i den statliga specialskolan har minskat under flera år. Mellan läsåren 1999/2000 och 2008/2009 har antalet elever i regionskolorna minskat från 606 till 430. Med hjälp av cochlea- implantat har allt fler barn med dövhet eller hörselnedsättning talad svenska som första språk. Det gör att dessa barn får ökade möjligheter att ta del av utbildningen i grundskolan eller särskolan. Även om andelen elever i regionskolorna med särskilt stort behov av stöd har ökat, är specialskolan för barn med hörselnedsättning i praktiken inte längre en skolform enbart för elever som inte kan gå i grundskolan eller särskolan. Regionskolorna har i stället utveck- lats till ett alternativ som elever och vårdnadshavare ofta väljer i konkurrens med kommunala eller fristående alternativ.</P>
<P class="p1051 ft9">Mot denna bakgrund tillsatte regeringen en utredning om för- utsättningar och ansvarsfördelning för den statliga specialskolan (dir. 2006:127). Utredaren föreslog i betänkandena Två nya statliga specialskolor (SOU 2007:30) och Ökad likvärdighet för elever med funktionshinder (SOU 2007:87) en förändrad inriktning för spe- cialskolan som innebär en flexibel utbildning och utökat stöd till kommunala och fristående skolor som anordnar utbildning för elever med dövhet och hörselnedsättning. Utredarens förslag behö- ver i dessa delar vidareutvecklas och konkreta författningsförslag behöver tas fram. Dessutom finns behov av att göra en heltäckande översyn av specialskolan och av utbildning för elever i behov av teckenspråk.</P>
<P class="p89 ft18">292</P>
</DIV>
<DIV id="page_287">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td258"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td259"><P class="p19 ft23">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p381 ft32">Uppdraget att utforma en flexibel specialskola</P>
<P class="p592 ft26">Flexibilitet och samverkan mellan skolformer</P>
<P class="p60 ft9">I betänkandet Två nya statliga specialskolor (SOU 2007:30) föreslog utredaren att elever som var inskrivna i specialskolan skulle kunna få en del av sin utbildning i kommunens grundskola eller särskola. Utredaren konstaterade att man i visstidsutbild- ningen vid Specialpedagogiska institutets resurscenter utvecklat en flexibilitet och ett gott samarbete med elevens hemkommun. De positiva erfarenheterna av visstidsutbildningen borde enligt utre- daren tas tillvara i en framtida specialskola.</P>
<P class="p1052 ft9">En majoritet av eleverna med hörselnedsättning eller språk- störning får i dag sin utbildning utanför specialskolan, dvs. i grundskola eller särskola. En mer flexibel specialskola skulle gynna även dessa elever. Redan i dag förekommer det att specialskolor under kortare tid tar emot elever från grundskolan eller särskolan, så kallade deltidselever. Dessa elever får på så vis ta del av den särskilda kompetens som utvecklats i den statliga specialskolan.</P>
<P class="p1053 ft9">För att en elev ska kunna fullgöra sin skolplikt i två skolformer som delvis styrs av olika regler är det viktigt att frågor som rör myndighetsutövning, t.ex. ansvaret för betygsättning, är lösta. Dessutom bör ansvarsförhållandena även när det gäller andra frågor som t.ex. utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner vara tydliggjorda. Det finns också behov av att tydliggöra andra aspekter, t.ex. om och i vilken utsträckning huvudmannaskapet kan vara delat mellan olika huvudmän, hur det ekonomiska ansvaret för olika insatser ska fördelas och hur frågan om ekonomisk ersättning ska hanteras.</P>
<P class="p1054 ft9">I betänkandet Ökad likvärdighet för elever med funktionshinder (SOU 2007:87) redogörs det för det så kallade Malvaprojektet i Stockholm där den kommunala Alviksskolan samarbetar med den statliga Manillaskolan. En gemensam skolorganisation skulle underlätta elevens val av skolform och innebära att färre elever behöver byta skola under sin utbildningstid. För att ett sådant samarbete ska kunna vidareutvecklas kan det emellertid krävas författningsändringar som möjliggör nära samverkan mellan kom- munala skolor och specialskolan.</P>
<P class="p1055 ft33">Möjligheten till samverkan mellan specialskolan, grundskolan och den obligatoriska särskolan kan också bero på skillnader i hur undervisningen regleras. Regleringen av undervisningen i special-</P>
<P class="p1056 ft18">293</P>
</DIV>
<DIV id="page_288">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft9">skolan skiljer sig i dag på flera punkter från regleringen av grund- skolan och den obligatoriska särskolan. Enligt förslaget till ny skollag i propositionen Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet (prop. 2009/10:165) ska grundsärskolan, motsvarig- heten till dagens obligatoriska särskola, ha nio årskurser med samma garanterade undervisningstid som grundskolan. Eleverna ska dock ha rätt att fullfölja utbildningen under ytterligare två år efter skolpliktens upphörande. Specialskolan ska även i fortsätt- ningen bestå av tio årskurser. Visserligen har specialskolans timplan ändrats för att bättre stämma överens med den som gäller för grundskolan, men det kan ändå finnas behov av att anpassa regle- ringen av specialskolan för att möjliggöra ökad samverkan mellan skolformerna.</P>
<P class="p1057 ft9">Utredaren ska därför utreda hur specialskolan för elever med dövhet, hörselnedsättning eller språkstörning i framtiden bör utformas och inriktas. I detta ingår att</P>
<P class="p1058 ft9"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft128">föreslå författningsändringar så att en elev i specialskolan delvis ska kunna genomföra sin utbildning i hemkommunens grund- skola eller obligatoriska särskola,</SPAN></P>
<P class="p1058 ft9"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft128">föreslå författningsändringar så att en elev i grundskolan eller den obligatoriska särskolan delvis ska kunna genomföra sin utbildning i specialskolan,</SPAN></P>
<P class="p1059 ft9"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft128">bedöma om en samverkan mellan grund- eller särskolor och specialskolan i form av en gemensam skolorganisation kräver ytterligare författningsändringar och i så fall lämna sådana förslag, och</SPAN></P>
<P class="p1058 ft33"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft126">bedöma i vilken utsträckning regleringen av specialskolan kan och bör anpassas till regleringen av grundskolan och den obliga- toriska särskolan.</SPAN></P>
<P class="p361 ft26">Likvärdiga förutsättningar för olika huvudmän</P>
<P class="p87 ft9">Det finns i dag kommunala och fristående skolor som särskilt inriktats mot elever med dövhet, hörselnedsättning eller språkstör- ning. I betänkandet Ökad likvärdighet för elever med funktions- hinder (SOU 2007:87) konstaterade utredaren att kommunernas genomsnittliga kostnad för en elev i dessa skolor är betydligt högre än deras kostnad för en elev i specialskolan. I syfte att skapa likvärdiga förutsättningar mellan dessa skolor och den statliga specialskolan föreslog utredaren bl.a. att ersättningen till dessa</P>
<P class="p974 ft18">294</P>
</DIV>
<DIV id="page_289">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td258"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td259"><P class="p19 ft23">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p379 ft9">huvudmän genom det riktade statsbidraget till särskilda insatser på skolområdet (de så kallade <NOBR>SIS-medlen)</NOBR> skulle öka. <NOBR>SIS-medlen</NOBR> fördelas av Specialpedagogiska skolmyndigheten enligt förord- ningen (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skol- området och kan bland annat beviljas för regionala undervisnings- insatser för elever med funktionsnedsättning samt för utvecklings- insatser.</P>
<P class="p1054 ft9">Som ytterligare ett led i att garantera olika huvudmän likvärdiga förutsättningar föreslogs i SOU 2007:87 att Specialpedagogiska skolmyndigheten skulle inrätta en organisation med regionala resurscenter som skulle samordna utbildningen för eleverna.</P>
<P class="p1060 ft9">Utredaren ska, med utgångspunkt i nuvarande ansvarsfördelning mellan stat och kommun,</P>
<P class="p1061 ft9"><SPAN class="ft122">•</SPAN><SPAN class="ft128">ta ställning till hur staten genom Specialpedagogiska skolmyn- digheten bäst kan stödja kommunala och fristående huvudmäns utbildning för elever som motsvarar specialskolans målgrupp, t.ex. genom </SPAN><NOBR>SIS-medlen,</NOBR> och</P>
<P class="p1061 ft33"><SPAN class="ft122">•</SPAN><SPAN class="ft126">ta ställning till hur staten kan stödja gymnasieutbildning för dessa elever.</SPAN></P>
<P class="p388 ft26">Specialskolans målgrupp förändras</P>
<P class="p83 ft9">Enligt 3 kap. 3 § skollagen (1985:1100) är specialskolan till för elever som på grund av sitt funktionshinder eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller särskolan därför att de är synskadade och har ytterligare funktionshinder, är döva eller hörselskadade, eller har en grav språkstörning. I praktiken har emellertid gränsdragningen mellan målgrupperna för specialskolan, i första hand regionskolorna, å ena sidan, och särskolan och grundskolan å andra sidan blivit alltmer otydlig, vilket bl.a. konstaterats i betänkandet Ökad likvärdighet för elever med funktionshinder (SOU 2007:87) samt av Statskontoret i rapporten Kommunernas ersättning för elever i specialskolan (2010:1). I rapporten konstateras att det i hög grad är andra faktorer än elevens funktionsnedsättning som i dag styr inskrivningen i specialskolan. Eleven och dess vårdnadshavare kan t.ex. välja att söka sig till en tvåspråkig undervisningsmiljö, trots att eleven har förutsättningar att följa undervisningen i sin kommunala eller fristående hemskola. Det är huvudmannen för specialskolan som prövar om ett barn ska tas emot i specialskolan. Fråga om</P>
<P class="p1062 ft18">295</P>
</DIV>
<DIV id="page_290">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft9">mottagande får väckas av barnets vårdnadshavare eller av barnets hemkommun. Beslut om mottagande i specialskolan får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Besluten får överklagas endast av barnets vårdnadshavare.</P>
<P class="p1063 ft9">Elever och vårdnadshavare bör ha möjlighet att välja den skol- form man anser bäst tillgodoser elevens behov. Det är dessutom inte acceptabelt att skollagens reglering skiljer sig från hur inskrivningen i praktiken går till.</P>
<P class="p1064 ft9">Utredaren ska därför</P>
<P class="p1058 ft9"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft128">föreslå hur specialskolans målgrupp kan formuleras för att bättre svara mot den grupp som i dag har behov av den tvåspråkiga miljö som specialskolan kan erbjuda,</SPAN></P>
<P class="p1058 ft33"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft126">bedöma om den föreslagna förändringen föranleder andra ändringar i regleringen för mottagande i specialskolan och i så fall lämna nödvändiga förslag.</SPAN></P>
<P class="p553 ft32">Uppdraget att se över specialskolans nuvarande styrning</P>
<P class="p1010 ft26">Anpassning av styrdokument efter målgruppen</P>
<P class="p65 ft9">Den ökade användningen av cochleaimplantat har inneburit att allt fler döva och hörselskadade i dag har talad svenska som första språk. År 2008 beslutade riksdagen (prop. 2007/08:112, bet. 2007/08:UbU16, rskr. 2007/08:212) att utvidga specialskolans målgrupp till att även omfatta elever med grav språkstörning samt synskada och ytterligare funktionshinder samt att Ekeskolan och Hällsboskolan skulle återetableras. Sammantaget innebär detta att specialskolans målgrupp har genomgått stora förändringar sedan dess styrning senast var föremål för en omfattande översyn. Skolverket har i mars 2010 redovisat förslag till nya kursplaner för grundskolan, specialskolan och sameskolan. Detta arbete har bedrivits utifrån hur specialskolans målgrupp uttrycks i nuvarande författningar. Däremot finns anledning att ytterligare se över samtliga styrdokument mot bakgrund av den förändrade målgruppen.</P>
<P class="p1065 ft9">Utredaren ska därför</P>
<P class="p1058 ft33"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft126">bedöma i vilken utsträckning specialskolans styrdokument behöver anpassas för den nuvarande målgruppens behov och lämna nödvändiga förslag.</SPAN></P>
<P class="p1066 ft18">296</P>
</DIV>
<DIV id="page_291">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td258"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td259"><P class="p19 ft23">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p381 ft26">Tillämpning av särskolans kursplaner i specialskolan</P>
<P class="p72 ft9">Före år 2000 togs döva eller hörselskadade elever med utvecklings- störning enbart emot i Åsbackaskolan. Enligt specialskoleförord- ningens (1995:401) dåvarande lydelse skulle dessa elever följa särskolans kursplaner, medan elever i regionskolorna huvud- sakligen skulle följa grundskolans kursplaner. År 2000 ändrades regleringen så att elever med utvecklingsstörning även kunde tas emot i regionskolorna och där följa särskolans kursplaner. Inled- ningsvis rörde det sig om ett fåtal elever, men andelen elever i regionskolorna som läser enligt särskolans kursplaner har stadigt ökat. Regleringen av specialskolan är emellertid inte anpassad för elever som läser enligt särskolans kursplaner. Då denna grupp numera utgör en betydande andel av regionskolornas elever finns det anledning att se över regleringen av utbildningen för denna elevgrupp.</P>
<P class="p1067 ft9">Det finns ett antal oklarheter när det gäller elever i specialskolan som följer särskolans kursplaner. För att en elev ska kunna tas emot i den obligatoriska särskolan krävs beslut från skolans styrelse, ett beslut som kan överklagas till Skolväsendets över- klagandenämnd. För en elev i specialskolan saknas regler om övergång till särskolans kursplaner. En övergång till särskolans kursplaner får långtgående konsekvenser för eleven och det är därför viktigt att utredningar görs som ger ett tillräckligt underlag för de ställningstaganden som krävs. En konsekvens av den nuvarande regleringen är att förutsättningarna för att en elev med utvecklingsstörning ska tas emot i Åsbackaskolan i stället för i en regionskola, eller vice versa, inte är tydligt angivna. Dessutom kan beslutet om mottagande i en viss skolenhet inte överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Vidare finns även betydande skillnader mellan specialskolan och särskolan när det gäller bl.a. ämnen, betygssättning och timplan. Exempelvis finns inte ämnet teckenspråk i särskolan, vilket fått till följd att det inte heller finns någon kursplan i teckenspråk för de specialskoleelever som har en utvecklingsstörning. Smärre förändringar i nämnda avseenden föreslås i propositionen Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet (prop. 2009/10:165), men det finns behov av att samlat se över dessa frågor.</P>
<P class="p1068 ft18">297</P>
</DIV>
<DIV id="page_292">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1069 ft9">Utredaren ska därför</P>
<P class="p1070 ft9"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft128">se över hur Specialpedagogiska skolmyndigheten utformar utbildning för elever i specialskolan som följer särskolans kursplaner,</SPAN></P>
<P class="p1058 ft33"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft126">bedöma behovet av ytterligare reglering i syfte att garantera eleverna rättssäkerhet och en likvärdig utbildning, och</SPAN></P>
<P class="p365 ft9"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft128">lämna nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P>
<P class="p953 ft32">Uppdraget att se över situationen för elever i grundskola och särskola som behöver teckenspråk</P>
<P class="p65 ft9">I specialskolan kan elever med dövhet, hörselnedsättning eller språkstörning läsa ämnet teckenspråk. Statens skolverk har fastställt en kursplan för ämnet teckenspråk i specialskolan. En majoritet av dessa elever får emellertid i dag sin utbildning i grund- eller särskolan. Regleringen av dessa skolformer medför vissa problem för skolhuvudmännen då det gäller att anpassa undervis- ningen efter dessa elevers behov.</P>
<P class="p1063 ft9">Skolverket konstaterade t.ex. i lägesbedömningen för 2008 att grundskolans reglering kan hindra att elever med teckenspråk som första språk får tillgång till undervisning i teckenspråk. I grund- skolan finns endast ämnet teckenspråk för hörande, som kan läsas inom ramen för språkvalet. Det innebär att elever med dövhet, hörselnedsättning eller språkstörning inte alltid har samma möjlighet att lära sig teckenspråk som elever i specialskolan.</P>
<P class="p1071 ft9">Även när det gäller andra ämnen kan det finnas problem med att anpassa undervisningen för elever med dövhet, hörselnedsättning eller språkstörning. Visserligen möjliggör grundskoleförordningen (1994:1194) att lärare vid betygssättning får bortse från enstaka mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret om det finns särskilda skäl, men det finns ändå anledning att överväga om elevernas behov bättre skulle kunna tillgodoses genom anpassade mål eller kursplaner eller att de får möjlighet att delvis få sin undervisning enligt specialskolans kursplaner.</P>
<P class="p1072 ft9">Utredaren ska därför</P>
<P class="p1058 ft33"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft126">lämna förslag på författningsändringar som möjliggör för elever i grundskolan och den obligatoriska särskolan som behöver undervisning i teckenspråk att få sådan undervisning, och</SPAN></P>
<P class="p1073 ft18">298</P>
</DIV>
<DIV id="page_293">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td258"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td259"><P class="p19 ft23">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1074 ft33"><SPAN class="ft122">•</SPAN><SPAN class="ft126">bedöma behovet av att ytterligare anpassa regleringen av grundskolan och obligatoriska särskolan för elever med dövhet, hörselnedsättning eller språkstörning och i så fall lämna nödvändiga förslag.</SPAN></P>
<P class="p381 ft32">Genomförande och redovisning av uppdraget</P>
<P class="p60 ft9">I uppdraget ingår att analysera och redogöra för de ekonomiska konsekvenser av utredarens förslag som uppstår för de olika huvudmännen. Utredaren ska också redogöra för konsekvenserna för de barn som berörs av förslagen och i denna analys utgå från de rättigheter som barn tillförsäkras enligt konventionen om barnets rättigheter och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Utredaren ska i sina förslag ta hänsyn till att en ny skollag föreslås börja tillämpas den 1 juli 2011 i enlighet med propositionen Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet (prop. 2009/10:165). I de delar som rör skolans styr- dokument ska utredaren samråda med Statens skolverk. Vidare ska utredaren samråda med andra berörda myndigheter och organisa- tioner.</P>
<P class="p1075 ft9">Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2011.</P>
<P class="p1076 ft9">(Utbildningsdepartementet)</P>
<P class="p1077 ft18">299</P>
</DIV>
<DIV id="page_294">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330294x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p1040 ft19">Bilaga 2</P>
<P class="p1041 ft8">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD class="tr34 td260"><P class="p224 ft153">Tilläggsdirektiv till utredningen om flexibel</P></TD>
<TD class="tr34 td261"><P class="p1078 ft179">Dir.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td260"><P class="p224 ft179">utbildning för elever som tillhör</P></TD>
<TD class="tr16 td261"><P class="p1078 ft179">2010:137</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td262"><P class="p224 ft179">specialskolans målgrupp (U 2010:04)</P></TD>
<TD class="tr16 td263"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p121 ft28">Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2010</P>
<P class="p1043 ft35">Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget</P>
<P class="p1079 ft28">Med stöd av regeringens bemyndigande den 22 april 2010 har ansvarigt statsråd gett en särskild utredare i uppdrag att, med utgångspunkt i de förslag som lämnades i betänkandena Två nya statliga specialskolor (SOU 2007:30) och Ökad likvärdighet för elever med funktionshinder (SOU 2007:87), bl.a. föreslå hur en flexibel specialskola ska kunna införas (dir. 2010:47). Regeringen utvidgar nu utredarens uppdrag och förlänger dessutom utred- ningstiden. Utredaren ska enligt de ursprungliga direktiven redo- visa uppdraget senast den 31 januari 2011. Uppdraget ska nu i stället redovisas senast den 30 mars 2012. Ett delbetänkande avseende utredningens ursprungliga uppdrag, förutom den del som rör gymnasieskolan, ska dock redovisas senast den 31 mars 2011.</P>
<P class="p1080 ft181">Uppdraget att se över ansvarsfördelning för och finansiering av gymnasieutbildning för vissa elever med funktionsnedsättning</P>
<P class="p1081 ft28">Alla ungdomar har rätt till gymnasieutbildning och hemkommunen är ansvarig för att erbjuda dem sådan. För en grupp elever med funktionsnedsättning tar staten i dag ett visst ansvar genom att bidra ekonomiskt till riksrekryterande gymnasieutbildning och andra utbildningsinsatser av regional art. Riksrekryterande gymna- sieutbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning anordnas för döva, hörselskadade och dövblinda samt för dem som har en språkstörning och behöver insatser av samma slag som döva vid de s.k. riksgymnasieskolorna RGD/RGH och <NOBR>RGD/H-sär</NOBR> i</P>
<P class="p1082 ft18">301</P>
</DIV>
<DIV id="page_295">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft9">Örebro. För svårt rörelsehindrade ungdomar anordnas riks- rekryterande <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> gymnasieutbildning i Göteborg, Kristianstad, Stockholm och Umeå. Dessa s.k. riksgymnasieskolor får riktade statliga bidrag.</P>
<P class="p1063 ft9">Staten stödjer även, genom Specialpedagogiska skolmyndig- heten, kommunerna genom att ge råd och stöd i specialpedagogiska frågor.</P>
<P class="p696 ft26">Övergripande frågor</P>
<P class="p77 ft9">Kommunernas möjligheter att erbjuda de aktuella elevgrupperna lika tillgång till gymnasieutbildning varierar. För utbildning och stöd i utbildningen vid riksgymnasieskolorna har det ansetts motiverat att staten bistår med de resurser som krävs för att erbjuda elever inom riksgymnasieskolornas målgrupp det stöd som en enskild kommun, av olika skäl, har svårt att klara.</P>
<P class="p1063 ft9">Specialpedagogiska skolmyndigheten har haft regeringens uppdrag (U2009/7489/G) att bl.a. kartlägga och analysera de anordnande kommunernas förutsättningar att kunna bedriva verksamheten på ett för eleverna ändamålsenligt sätt. Av myndig- hetens redovisning framgår att den fått en bild av en verksamhet som inte i alla delar uppfyller kraven men att det krävs en mer omfattande studie för att kunna bedöma om verksamheterna ger eleverna kunskaper och utvecklar deras färdigheter i enlighet med skollagens krav.</P>
<P class="p1057 ft9">Statskontoret har i en redovisning av ett regeringsuppdrag om att utreda och lämna förslag på hur statens, kommunernas och i förekommande fall landstingens ekonomiska ansvar borde fördelas avseende elever som deltar i riksgymnasieutbildning för elever med funktionsnedsättning (U2010/1231/G), pekat på att hemkommu- nernas ersättning för utbildning inom riksgymnasieverksamheten är låg i jämförelse med de kommunala alternativ som byggts upp. Detta innebär, enligt Statskontoret, att det kan vara billigare för en kommun om en elev går vid någon av riksgymnasieskolorna jämfört med att göra anpassningar i den egna gymnasieskolan. Det finns dessutom enligt Statskontoret mycket som tyder på att de kommuner som anordnar riksgymnasieverksamheten i dag bidrar med en oproportionerligt liten del av utbildningskostnaden för egna elever vid riksgymnasieskolorna. Statskontoret ansåg vidare</P>
<P class="p55 ft18">302</P>
</DIV>
<DIV id="page_296">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td258"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td259"><P class="p19 ft23">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1083 ft9">att det inte är motiverat att staten ska bidra till hemlandstingets kostnader för habilitering, vilket i dag är fallet.</P>
<P class="p1084 ft9">Statskontorets redovisning tyder, enligt regeringens uppfattning, på att man bör överväga en i vissa delar förändrad finansiering av utbildningen vid riksgymnasieskolorna och av elevernas boende, habilitering och resor. Styrande principer för finansieringen bör vara enkelhet och tydlighet samt ett tydligt fokus på likvärdighet och elevens bästa. Det ska vara möjligt att på ett enkelt sätt följa upp hur statliga medel använts. Finansieringen av utbildningen ska ordnas så att det i så liten utsträckning som möjligt blir olika kostnader för hemkommunen och hemlandstinget beroende på vilken utbildning eleverna väljer. Statens ersättning till kommuner som anordnar riksgymnasieverksamhet ska bara täcka de mer- kostnader som kommunerna har för egna och andras elever. Elevens rätt till en likvärdig kvalitet i utbildningen innebär sam- tidigt att hänsyn måste tas till att det kan finnas stora individuella variationer i kostnaderna, eftersom varje elev ska ges förutsätt- ningar att nå målen för utbildningen och har rätt till extra stöd därefter.</P>
<P class="p1085 ft9">Specialpedagogiska skolmyndigheten konstaterar vidare i sin uppdragsredovisning att den författningsmässiga regleringen inom området riksgymnasieverksamhet för elever med funktionsnedsätt- ning varken är enhetlig eller tillräckligt tydlig. Ett exempel är att reglerna för antagning skiljer sig åt mellan utbildningarna. Frågor om antagning till utbildning vid riksgymnasierna för döva och hörselskadade i Örebro avgörs i dag av styrelsen för utbildningen i Örebro kommun. Frågor om intagning till <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbildning prövas i stället av ett särskilt beslutande organ inom Specialpeda- gogiska skolmyndigheten.</P>
<P class="p1086 ft9">Regelverket behöver också anpassas till den nya skollagen som börjar tillämpas den 1 juli 2011 i enlighet med riksdagens beslut med anledning av propositionen Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet (prop. 2009/10:165, 2009/10:UbU21, rskr. 2009/10:370) och den reformerade gymnasieskolan som riksdagen beslutat i enlighet med propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199, bet. 2009/10:UbU3, rskr. 2009/10:8).</P>
<P class="p1087 ft9">För vissa av riksgymnasierna har staten 2001 upprättat avtal med de anordnande kommunerna. Eftersom elevtalsutvecklingen och elevgruppernas sammansättning har förändrats sedan dess behöver avtalen revideras. Det bör även upprättas avtal mellan staten och de</P>
<P class="p1088 ft18">303</P>
</DIV>
<DIV id="page_297">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1089 ft9">anordnade kommunerna avseende de riksgymnasieskolor för vilka det i dag saknas sådana avtal.</P>
<P class="p1090 ft9">Utredaren ska därför</P>
<P class="p1070 ft9"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft128">beskriva utvecklingen av elevgruppernas sammansättning vid de aktuella riksgymnasieskolorna och bedöma om det är en ända- målsenlig utbildning som bedrivs utifrån respektive elevgrupps behov och</SPAN></P>
<P class="p1058 ft33"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft126">beskriva det framtida behovet av riksrekryterande utbildning och eventuellt andra typer av särskilda insatser inom utbild-</SPAN></P>
<P class="p366 ft9">ningsområdet för aktuella målgrupper.</P>
<P class="p419 ft9">Såväl utbildnings- som omvårdnadsinsatserna ska omfattas och utredningen ska fokusera på kvalitet, utbildningsresultat, etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier.</P>
<P class="p1090 ft9">Utredaren ska vidare</P>
<P class="p1058 ft9"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft128">med utgångspunkt i Statskontorets rapport föreslå hur ansvaret för boende, habilitering och resor i anslutning till utbildning av gymnasieelever med funktionsnedsättning ska fördelas mellan staten och skolhuvudmännen samt hur verksamheten ska finan- sieras,</SPAN></P>
<P class="p1058 ft9"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft128">göra en översyn av regelverket och lämna författningförslag när det gäller dagens riksrekryterande gymnasieutbildning för döva, hörselskadade och dövblinda ungdomar och ungdomar som har en språkstörning och behöver insatser av samma slag som döva samt när det gäller riksrekryterande utbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar ,</SPAN></P>
<P class="p1059 ft33"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft126">lämna förslag till hur antagning av elever i de aktuella elevgrupperna ska regleras,</SPAN></P>
<P class="p1070 ft9"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft128">bedöma om enbart kommuner ska kunna vara huvudmän för riksgymnasieverksamhet eller om även fristående huvudmän ska ges möjlighet att bedriva sådan verksamhet, och, om utredaren bedömer det lämpligt, lämna förslag, samt</SPAN></P>
<P class="p1070 ft33"><SPAN class="ft127">•</SPAN><SPAN class="ft126">ta fram underlag för att staten ska kunna revidera och upprätta avtal med anordnande kommuner om riksgymnasieskolorna.</SPAN></P>
<P class="p419 ft9">Likvärdig kvalitet i utbildningen ska vara en styrande princip. Såväl gymnasie- som gymnasiesärskoleverksamhet ska omfattas. Utredaren ska lämna de författningsförslag som är nödvändiga för att genomföra förslagen.</P>
<P class="p413 ft18">304</P>
</DIV>
<DIV id="page_298">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td258"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td259"><P class="p19 ft23">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p381 ft26">Särskilt om utbildning för elever med språkstörning</P>
<P class="p60 ft9">Örebro kommun har i en skrivelse till regeringen (U2010/1532/G) uppgett att riksgymnasieskolan för döva och hörselskadade i Örebro tar emot en ökande andel elever med diagnosen språk- störning. Kommunen anför också att utbildningarna med åren till stor del har kommit att vända sig till elever med språkstörning som delvis har andra behov än vad som anges i förordningen. Även Specialpedagogiska skolmyndigheten framhåller i redovisningen av regeringsuppdraget om gymnasieutbildning för elever med funk- tionshinder (U2009/7489/G) att elever med språkstörning i regel inte har behov av insatser av samma slag som döva.</P>
<P class="p1086 ft9">Sedan 2008 ingår elever med grav språkstörning i specialskolans målgrupp. För denna målgrupp finns en särskild riksskola, Hällsbo- skolan, för vilken staten genom Specialpedagogiska skolmyndig- heten är huvudman.</P>
<P class="p1060 ft9">Mot denna bakgrund ska utredaren särskilt belysa utbildnings- situationen för elever med språkstörning. I detta ingår att</P>
<P class="p1091 ft9"><SPAN class="ft122">•</SPAN><SPAN class="ft124">kartlägga elevgruppen med språkstörning som i dag studerar inom Örebro kommuns gymnasie- och gymnasiesärskola samt göra en bedömning av om utbildningen är ändamålsenlig,</SPAN></P>
<P class="p1091 ft9"><SPAN class="ft122">•</SPAN><SPAN class="ft124">bedöma vilka konsekvenser utvidgningen av specialskolans mål- grupp till att omfatta även elever med grav språkstörning har för gymnasie- och gymnasiesärskolan och</SPAN></P>
<P class="p1091 ft33"><SPAN class="ft122">•</SPAN><SPAN class="ft123">bedöma vilka eventuella åtgärder som behöver vidtas med anledning av detta och, om utredaren finner det lämpligt, lämna förslag, inklusive författningsförslag.</SPAN></P>
<P class="p1092 ft9">(Utbildningsdepartementet)</P>
<P class="p1093 ft18">305</P>
</DIV>
<DIV id="page_299">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330299x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p1040 ft19">Bilaga 3</P>
<P class="p1094 ft156">Deklarationer och konventioner av betydelse inom området för specialpedagogik</P>
<P class="p1095 ft9">Som tidigare nämnts i avsnittet 1.4 ”Principiella utgångspunkter” kommer utredningen i sina förslag och konsekvensanalyser utgå från de rättigheter som barn tillförsäkras enligt konventionen om barnets rättigheter och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Här följer en översikt av deklarationer som är av betydelse och av konventioner som Sverige har att följa inom området specialpedagogik för barn.</P>
<P class="p1021 ft32">De handikappolitiska målen – den nationella handlingsplanen</P>
<P class="p753 ft9">Myndigheter under regeringen ska utforma och bedriva sin verksamhet med beaktande av de handikappolitiska målen.<A href="#page_299"><SPAN class="ft59">1 </SPAN></A>De övergripande mål som presenterades i den nationella handlings- planen för handikappolitiken lades fast i regeringens proposition</P>
<P class="p1096 ft26">Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken<SPAN class="ft9">,</SPAN><A href="#page_299"><SPAN class="ft59">2 </SPAN></A><SPAN class="ft9">som antogs av riksdagen i maj 2000 och som sträcker sig fram till år 2010.</SPAN></P>
<P class="p1097 ft9">Handikappolitiken omfattar insatser för att undanröja hinder för full delaktighet i samhället och insatser för att bekämpa diskriminering. Insatserna är sektorsövergripande och ansvaret för att nå de handikappolitiska målen vilar på respektive delområde.</P>
<P class="p1024 ft33">Enligt handlingsplanen bör elever med funktionsnedsättning på samma sätt som övriga barn och ungdomar ha möjlighet att bo med sina föräldrar eller i deras närhet och gå i en skola i närheten av</P>
<P class="p1098 ft74"><SPAN class="ft65">1</SPAN><SPAN class="ft79">Förordning (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken.</SPAN></P>
<P class="p1099 ft64"><SPAN class="ft65">2</SPAN><SPAN class="ft67">Prop. 1999/2000:79.</SPAN></P>
<P class="p1100 ft18">307</P>
</DIV>
<DIV id="page_300">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330300x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">hemmet. Viktiga mål i handlingsplanen är bland annat ökad tillgänglighet och delaktighet. För teckenspråkiga är tillgången till information på teckenspråk och möjligheten att göra sig förstådda på teckenspråk en grundläggande förutsättning för tillgänglighet och delaktighet. Att regeringen genom den nya språklagen<A href="#page_300"><SPAN class="ft59">3 </SPAN></A>har stärkt teckenspråkets ställning är viktigt ur ett demokrati- och yttrandefrihetsperspektiv och en markering av regeringens syn på teckenspråkets ställning.</P>
<P class="p66 ft9">För att konkretisera de övergripande målen och inriktnings- målen för funktionshinderspolitiken, samt de inriktningsmål som angetts i en skrivelse till riksdagen, kommer regeringen under år 2011 att fastställa en ny strategi för funktionshinderspolitiken som sträcker sig från år 2011 fram till år 2016.<A href="#page_300"><SPAN class="ft59">4 </SPAN></A>Regeringen har beslutat om övergripande inriktningsmål för prioriterade områden vilka presenteras i skrivelsen.</P>
<P class="p528 ft32">FN:s konvention om barnets rättigheter</P>
<P class="p65 ft9">FN:s konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s general- församling i november 1989. Sverige har ratificerat konventionen vilket innebär att den är juridiskt bindande. Av konventionen, som ska läsas som en helhet, framkommer fyra grundprinciper.</P>
<P class="p378 ft9">I <SPAN class="ft26">artikel 2 </SPAN>slås fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde och att ingen får diskrimineras.</P>
<P class="p354 ft9"><SPAN class="ft26">Artikel 3 </SPAN>anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet.</P>
<P class="p1028 ft9">Enligt <SPAN class="ft26">artikel 6 </SPAN>ska varje barn ha en inneboende rätt till livet.</P>
<P class="p86 ft9">I <SPAN class="ft26">artikel 12 </SPAN>anges att barnet har rätt att fritt bilda egna åsikter och att uttrycka dessa i alla frågor som berör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till dess ålder och mognad.</P>
<P class="p1101 ft62"><SPAN class="ft60">3</SPAN><SPAN class="ft61">Språklagen (2009:600).</SPAN></P>
<P class="p536 ft71"><SPAN class="ft60">4</SPAN><SPAN class="ft63">Skr. 2009/10:166 </SPAN>Uppföljning av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken och grunden för en strategi framåt.</P>
<P class="p1102 ft18">308</P>
</DIV>
<DIV id="page_301">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330301x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td258"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td259"><P class="p19 ft23">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p369 ft32">FN:s standardregler för funktionshindrade<A href="#page_301"><SPAN class="ft182">5</SPAN></A></P>
<P class="p72 ft9">År 1989 framfördes i FN:s generalförsamling ett förslag av Sverige om att utarbeta en konvention om funktionshindrades rättigheter. Förslaget avvisades och arbetet utmynnade i stället i 22 standard- regler för att säkerställa att människor med funktionsnedsättning som medborgare har samma rättigheter och skyldigheter som andra medborgare i samhället. Dessa regler uttrycker tydliga principiella ståndpunkter när det gäller rättigheter, möjligheter och ansvar på olika samhällsområden. Reglerna antogs av FN:s generalförsamling år 1993 och är inte juridiskt bindande för medlemsstaterna, men är tänkta att vara moraliskt förpliktande.</P>
<P class="p415 ft9">Av <SPAN class="ft26">regel nr. 6 </SPAN>som gäller utbildning uttalas bland annat följande. Staterna bör erkänna principen om lika möjligheter till utbildning på <NOBR>grundskole-,</NOBR> gymnasie- och högskolenivå för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning och se till att sådan utbildning är en integrerad del av den ordinarie utbildningen.</P>
<P class="p408 ft9">För att möjliggöra att människor med funktionsnedsättning utbildas i det ordinarie skolsystemet ska staterna tillåta flexibilitet och anpassning av läroplanen. När det ordinarie skolsystemet inte kan tillgodose behovet av utbildning kan specialundervisning övervägas. Utbildning i det ordinarie skolsystemet förutsätter att det finns teckenspråkstolkar och annat lämpligt stöd. Special- undervisningen bör ha som mål att förbereda de studerande för undervisning i det ordinarie skolsystemet.</P>
<P class="p398 ft9">Vidare uttalas att döva och dövblinda har speciella behov av kommunikation och därför kan deras utbildning tillgodoses bättre i specialskolor, specialklasser eller i speciella enheter i vanliga skolor. Särskilt i början av utbildningen behöver särskild omsorg ägnas åt undervisningsmetoder som ska resultera i att döva eller dövblinda ska kunna kommunicera effektivt och bli så självständiga som möjligt.</P>
<P class="p1103 ft116"><SPAN class="ft175">5 </SPAN>Socialstyrelsens terminoligiråd har beslutat om en revidering av termerna funktionsned- sättning och handikapp. Funktionsnedsättning: nedsättning av fysisk, psykisk eller intellek- tuell funktionsförmåga. Funktionshinder: begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. En viktig konsekvens är att funktionshinder inte är något som en person har utan det är miljön som är funktionshindrande.</P>
<P class="p935 ft18">309</P>
</DIV>
<DIV id="page_302">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft32">Salamancadeklarationen</P>
<P class="p65 ft9">Vid en världskonferens i juni 1994 som hölls i Salamanca i Spanien, om undervisning av elever med behov av särskilt stöd, antog 92 regeringar och 25 internationella organisationer en gemensam deklaration. Deklarationen är ett uttryck för mötesdeltagarnas åsikter och har inte någon rättslig betydelse.</P>
<P class="p378 ft9">Salamancadeklarationen tar sin utgångspunkt i varje barns grundläggande rätt till utbildning, varje barns unika egenskaper, intressen, fallenheter och inlärningsbehov. Deklarationen uttrycker att barn i behov av särskilt stöd måste ha tillgång till ordinarie skolor med integrationsinriktning och att denna integrationstanke är det effektivaste sättet att bekämpa diskriminerande attityder och att åstadkomma undervisning för alla.</P>
<P class="p1104 ft32">FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning</P>
<P class="p65 ft9">Konventionen antogs av FN:s generalförsamling i december 2006 och undertecknades av bland andra Sverige i maj 2007. Sverige har ratificerat konventionen och den är därmed juridiskt bindande. Konventionen tillhör de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter men skapar inte i sig några nya rättigheter utan har till syfte att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning att åtnjuta sina mänskliga rättigheter.</P>
<P class="p378 ft9">För barn med funktionsnedsättning understryker kraven i <SPAN class="ft26">artikel 7 </SPAN>det som redan gäller enligt konventionen om barnets rättigheter, dvs. att barnets bästa ska komma i främsta rummet. Detta gäller alla barn oavsett om de har en funktionsnedsättning eller inte.</P>
<P class="p503 ft9">I <SPAN class="ft26">artikel 24 </SPAN>fastslås rätten till utbildning för personer med funktionsnedsättning. Denna rätt ska ske utan diskriminering och på lika villkor. För att förverkliga denna rätt ska konventions- staterna säkerställa bland annat följande. Personer med funktions- nedsättning ska inte utestängas från det allmänna utbildnings- systemet och de ska på lika villkor som andra få tillgång till en inkluderande och kostnadsfri grundutbildning av kvalitet och till undervisning som följer efter grundutbildning på sina hemorter. Personer med funktionsnedsättning ska ges nödvändigt stöd inom det allmänna utbildningssystemet för att underlätta deras ända-</P>
<P class="p957 ft18">310</P>
</DIV>
<DIV id="page_303">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td258"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td259"><P class="p19 ft23">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p505 ft9">målsenliga utbildning. De ska även ges nödvändigt stöd och ändamålsenliga individanpassade åtgärder i miljöer som erbjuder största möjliga kunskapsrelaterade och sociala utveckling som är förenlig med målet fullständig inkludering.</P>
<P class="p58 ft9">Det ska göras möjligt för personer med funktionsnedsättning att lära sig praktiska och sociala färdigheter för att underlätta deras fulla och likvärdiga deltagande i utbildning och som samhälls- medlemmar. I detta syfte ska ändamålsenliga åtgärder vidtas bland annat för att underlätta inlärning av punktskrift, alternativ skrift, förstorande och alternativa former, medel och format för kommu- nikation samt rörelse- och orienteringsförmågan och underlätta kamratstöd och mentorskap. Åtgärder ska också vidtas för att underlätta inlärning av teckenspråk och främja dövsamhällets språkliga identitet samt säkerställa att utbildning av personer, särskilt barn, med synskada eller dövblindhet eller som är döva eller hörselskadade, ges på de mest ändamålsenliga språken, formerna och medlen för kommunikation för den enskilde och i miljöer som maximerar kunskapsrelaterad och social utveckling.</P>
<P class="p81 ft9">För att säkerställa förverkligandet av denna rättighet ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att anställa lärare, även lärare med funktionsnedsättning, som är kunniga i teckenspråk och/eller punktskrift, och för att utbilda yrkeskunniga personer och personal som är verksamma på alla utbildningsnivåer.</P>
<P class="p1105 ft18">311</P>
</DIV>
<DIV id="page_304">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330304x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p1040 ft19">Bilaga 4</P>
<P class="p121 ft8">Specialskolor</P>
<P class="p1106 ft9">Det finns åtta specialskolor, varav tre har hela landet som upptagningsområde och fem har regionala upptagningsområden. De tre riksskolorna är Ekeskolan, Hällsboskolan och Åsbacka- skolan och de fem regionskolorna är Birgittaskolan, Kristinaskolan, Manillaskolan, Vänerskolan och Östervångsskolan. Regionskolorna är avsedda för döva eller hörselskadade elever som inte behöver utbildning med särskilda insatser vid riksskolorna.</P>
<P class="p1107 ft33">Regionskolor ska finnas i Örebro, Härnösands, Stockholms, Vänersborgs och Lunds kommuner. Nedan beskrivs skolorna kort- fattat.</P>
<P class="p1108 ft31">Regionskolor för döva och hörselskadade</P>
<P class="p1079 ft9">Regionskolorna har olika karaktär. Vissa ligger i stora kommuner med relativt korta reseavstånd. Där bor eleverna huvudsakligen hemma hos sina föräldrar och dagpendlar till skolorna. Andra ligger i mindre kommuner och där är det vanligare att eleverna bor i elevhem. Elevsammansättningen skiljer sig också, främst vad gäller vilket förstaspråk eleverna har, talad svenska eller teckenspråk.</P>
<P class="p1109 ft32">Birgittaskolan (Örebro)</P>
<P class="p1110 ft9">Skolans upptagningsområde är i dag<A href="#page_304"><SPAN class="ft59">1 </SPAN></A>Dalarnas, Södermanlands, Värmlands, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län. Hälften av eleverna har talad svenska som förstaspråk, cirka 40 procent har teckenspråk som förstaspråk och resterande andel har båda språken som förstaspråk. Läsåret 2010/11 är 135 elever inskrivna på skolan.</P>
<P class="p1111 ft64"><SPAN class="ft70">1 </SPAN>Av Specialpedagogiska skolmyndighetens nya instruktion (SFS 2011:130), beslutad den 8 mars 2011, framgår att myndigheten får bestämma upptagningsområden för region- skolorna.</P>
<P class="p1112 ft18">313</P>
</DIV>
<DIV id="page_305">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft32">Kristinaskolan (Härnösand)</P>
<P class="p65 ft9">Skolans upptagningsområde är i dag Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens, Jämtlands och Norrbottens län. En tredjedel av eleverna har talad svenska som förstaspråk, cirka en tredjedel har teckenspråk som förstaspråk och resterande andel har både talad svenska och teckenspråk som förstaspråk. Läsåret 2010/11 är 56 elever inskrivna på skolan.</P>
<P class="p377 ft32">Manillaskolan (Stockholm)</P>
<P class="p65 ft9">Skolans upptagningsområde är i dag Stockholms, Uppsala och Gotlands län. Manillaskolan skiljer sig, tillsammans med Öster- vångsskolan, från övriga regionskolor eftersom endast 1 procent av eleverna har talad svenska som förstaspråk, cirka 70 procent har teckenspråk som förstaspråk och resterande andel har både talad svenska och teckenspråk som förstaspråk. Läsåret 2010/11 är 111 elever inskrivna på skolan.</P>
<P class="p377 ft32">Vänerskolan (Vänersborg)</P>
<P class="p65 ft9">Skolans upptagningsområde är i dag Jönköpings, Hallands och Västra Götalands län. En majoritet av eleverna, 55 procent, har talad svenska som förstaspråk, cirka en tredjedel har teckenspråk som förstaspråk och resterande andel har båda språken som förstaspråk. Läsåret 2010/11 är 56 elever inskrivna på skolan.</P>
<P class="p377 ft32">Östervångsskolan (Lund)</P>
<P class="p65 ft9">Skolans upptagningsområde är i dag Skåne, Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Elevsammansättningen liknar Manillaskolans genom att endast ett fåtal elever, 4 procent, har talad svenska som förstaspråk, cirka 60 procent har teckenspråk som förstaspråk och resterande andel har båda språken som förstaspråk. Läsåret 2010/11 är 57 elever inskrivna på skolan.</P>
<P class="p1113 ft18">314</P>
</DIV>
<DIV id="page_306">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td258"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td259"><P class="p19 ft23">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p369 ft31">Riksskolor</P>
<P class="p7 ft32">Ekeskolan (Örebro)</P>
<P class="p83 ft9">Ekeskolans målgrupp är elever med synskada och ytterligare funktionsnedsättning. Skolan har hela landet som upptagnings- område, men de flesta eleverna kommer från närområdet. Många elever har komplexa funktionsnedsättningar och majoriteten följer träningsskolans kursplaner. Läsåret 2010/11 är 25 elever inskrivna på skolan.</P>
<P class="p139 ft32">Åsbackaskolan (Gnesta)</P>
<P class="p83 ft9">Åsbackaskolan målgrupp är elever som är döva eller hörselskadade och som på grund av utvecklingsstörning inte kan få sin utbildning i en regionskola. Skolan tar även emot elever som är dövblindfödda och samtliga elever läser enligt träningsskolans kursplaner. Skolan har hela landet som upptagningsområde, men en majoritet av eleverna kommer från närområdet. Läsåret 2010/11 är 33 elever inskrivna på skolan.</P>
<P class="p139 ft32">Hällsboskolan (Sigtuna och Umeå)</P>
<P class="p60 ft9">Hällsboskolans målgrupp är elever som har grav språkstörning. I Sigtuna är skolan lokalintegrerad i de två kommunala skolorna Sankta Gertrud och Sankt Olof. I Umeå har skolan verksamhet vid den kommunala skolan Västangårds skola. Skolan har hela landet som upptagningsområde, men de flesta eleverna kommer från närområdena. Läsåret 2010/11 är 28 elever inskrivna på skolan.</P>
<P class="p1114 ft18">315</P>
</DIV>
<DIV id="page_307">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330307x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p1040 ft19">Bilaga 5</P>
<P class="p1115 ft141">Deltidsutbildning vid specialskolorna under läsåret 2009/10</P>
<P class="p1116 ft50">Sammanfattning av specialskolornas svar på en enkät om deltidsutbildning</P>
<P class="p753 ft9">Här redovisas en sammanfattning av svaren på den enkät om deltidsutbildning som utredningen sänt till samtliga specialskolor. I enkäten ger specialskolorna bland annat svar på om skolorna har haft deltidselever under läsåret 2009/10 och hur skolorna ser på en verksamhet med deltidselever.<A href="#page_307"><SPAN class="ft59">1</SPAN></A></P>
<P class="p1117 ft90">Tabell 1.1 Antal deltidselever i specialskolan – uppdelat per specialskola</P>
<P class="p1118 ft90">Antal deltidselever i specialskolan – uppdelat per specialskola:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54">
<TR>
<TD class="tr4 td264"><P class="p672 ft90">Specialskola</P></TD>
<TD class="tr4 td102"><P class="p979 ft90">HT 2009</P></TD>
<TD class="tr4 td152"><P class="p539 ft94">VT 2010</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td265"><P class="p672 ft90">Birgittaskolan</P></TD>
<TD class="tr36 td100"><P class="p344 ft90">-</P></TD>
<TD class="tr36 td190"><P class="p234 ft90">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td265"><P class="p672 ft90">Kristinaskolan</P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p448 ft90">17</P></TD>
<TD class="tr5 td190"><P class="p234 ft90">17</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td265"><P class="p672 ft90">Manillaskolan</P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p344 ft90">-</P></TD>
<TD class="tr5 td190"><P class="p234 ft90">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td265"><P class="p672 ft90">Vänerskolan</P></TD>
<TD class="tr4 td100"><P class="p344 ft90">10</P></TD>
<TD class="tr4 td190"><P class="p234 ft90">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td265"><P class="p672 ft90">Östervångskolan</P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p448 ft90">1</P></TD>
<TD class="tr5 td190"><P class="p234 ft90">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td265"><P class="p672 ft90">Ekeskolan</P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p344 ft90">-</P></TD>
<TD class="tr5 td190"><P class="p234 ft90">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td265"><P class="p672 ft90">Hällsboskolan</P></TD>
<TD class="tr4 td100"><P class="p344 ft90">-</P></TD>
<TD class="tr4 td190"><P class="p234 ft90">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td265"><P class="p672 ft90">Åsbackaskolan</P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p448 ft90">4</P></TD>
<TD class="tr5 td190"><P class="p234 ft90">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td264"><P class="p672 ft90">Totalt</P></TD>
<TD class="tr6 td102"><P class="p448 ft90">32</P></TD>
<TD class="tr6 td152"><P class="p234 ft90">27</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1119 ft33">Som framgår av tabellen är antalet deltidselever få och deltidselever förekommer inte på alla specialskolor.<A href="#page_307"><SPAN class="ft125">2 </SPAN></A>De specialskolor som i dag inte tar emot deltidselever uppger att de tar emot elever för</P>
<P class="p1098 ft74"><SPAN class="ft65">1</SPAN><SPAN class="ft79">I samtliga svar avses en elev i grundskolan eller grundsärskolan som är deltidselev i specialskolan.</SPAN></P>
<P class="p1099 ft64"><SPAN class="ft65">2</SPAN><SPAN class="ft67">Med hänsyn till de enskilda eleverna särredovisas inte svaren från specialskolorna.</SPAN></P>
<P class="p1100 ft18">317</P>
</DIV>
<DIV id="page_308">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330308x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft9">studiebesök, besöksveckor och temaveckor. Hällsboskolan har ett antal elever som har tagits emot på försök bland annat på grund av osäkerhet om eleverna tillhör målgruppen.<A href="#page_308"><SPAN class="ft59">3 </SPAN></A>Specialskolorna har inte någon elev som är deltidselev i grundskolan eller grundsärskolan.</P>
<P class="p1120 ft32">Gränsdragningen; att vara ”deltidselev” i specialskolan och ”studiebesök” / ”besöksveckor”</P>
<P class="p65 ft9">Specialskolorna är samstämmiga i bedömningen om av vad som ska avses med studiebesök och att vara deltidselev i specialskolan. Skillnaden mellan ett studiebesök och att vara deltidselev är tiden i specialskolan och syftet.</P>
<P class="p86 ft9">Med <SPAN class="ft26">deltidselev </SPAN>avses en elev som återkommande ingår i en fast grupp eller i en klass på skolan. Deltidseleverna har deltagit i specialskolornas verksamhet i olika utformning och omfattning. Tidsperioden i specialskolan varierar; några elever har deltagit en till två dagar i veckan medan andra elever har deltagit i specialskolans verksamhet under en till tre veckor per termin. Deltidseleverna uppges huvudsakligen följa specialskolans kursplaner. I några fall följs grundskolans kursplaner alternativt grundsärskolans med teckenspråk som tillägg. Eleven har då med sig material från hemskolan.</P>
<P class="p511 ft9">Med <SPAN class="ft26">studiebesök / besöksveckor </SPAN>avses ett besök i specialskolan som sker vid något enstaka tillfälle. Vid ett studiebesök eller en besöksvecka deltar inte eleven i skolverksamheten. Syftet med ett studiebesök är att <NOBR>”pröva-på</NOBR> och känna efter”. Efter studiebesöket / besöksveckan kan följande alternativ diskuteras; skolgång på heltid eller deltid i specialskolan eller heltid i hemskolan.</P>
<P class="p377 ft32">Specialskolornas syfte och mål med deltidsundervisning</P>
<P class="p65 ft9"><SPAN class="ft26">Huvudsyftet </SPAN>för en elev i grundskolan eller grundsärskolan att vara deltidselev i specialskolan är att eleven ska få en möjlighet att ta del av specialskolans tvåspråkiga skolmiljö med teckenspråk och talad svenska. Eleven kan också stärka sin självkänsla och identitet. Ytterligare ett syfte kan vara att en elev som har lång resväg inte</P>
<P class="p440 ft64"><SPAN class="ft70">3 </SPAN>Mottagande på försök regleras i 7 kap. 8 § skollagen (2010:800). Hällsboskolan tar emot elever med grav språkstörning.</P>
<P class="p421 ft18">318</P>
</DIV>
<DIV id="page_309">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td258"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td259"><P class="p19 ft23">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft9">ska behöva lämna sin familj och till största delen kunna vara kvar i sin hemmiljö. <SPAN class="ft26">Målet </SPAN>för en deltidselev är att främja elevens kunskapsutveckling och måluppfyllelse genom att stimulera språk- utvecklingen. Eleven kan också efter en tid som deltidselev välja att bli heltidselev.</P>
<P class="p1121 ft32">Kategorier av elever som har deltagit i deltidsundervisning och som förväntas delta i framtiden</P>
<P class="p372 ft9">De elever som har deltagit i deltidsundervisningen uppges i princip motsvara specialskolans målgrupp. Specialskolorna har olika upp- fattning om vilka kategorier av elever som kan förväntas bli aktuella i framtiden som deltidselever. Enligt en specialskola kan det vara elever som har en hörselnedsättning eller elever med CI. En specialskola anser att det inför att en elev ska tas emot som ”deltidselev” bör göras en kartläggning av elevens språknivå och språkdomäner, dvs. i vilka sammanhang eleven använder talad svenska eller teckenspråk.</P>
<P class="p139 ft32">Ansvars- och kostnadsfördelning</P>
<P class="p83 ft9">De specialskolor som tar emot deltidselever har slutit avtal med elevens hemkommun. Den period för vilken avtal har slutits varierar från en termin till två läsår. Ansvarsfördelningen regleras i avtalen och <SPAN class="ft26">ansvaret </SPAN>för eleven har i samtliga fall tilldelats hem- kommunen<SPAN class="ft26">. </SPAN>I avtalen regleras även till viss del utformningen av deltidsundervisningen. Vad avtalen innehåller och vad de ska reglera är dock mycket skiftande. Det kan vara fråga om t.ex. reglering av elevens utvecklingsplan och hur den ska följas upp eller upplägg av samverkansmöten. Frågan om ansvaret för elevens betygssättning har inte varit aktuell i något fall, eftersom eleven inte har varit i specialskolan i så stor omfattning.</P>
<P class="p73 ft9">Den <SPAN class="ft26">ersättning </SPAN>som hemkommunen ska lämna för en deltidselev har i avtalen beräknats efter en självkostnad och då främst efter specialskolans personalkostnad. Det finns även en variant som är framtagen efter en schablonkostnad för kost och logi.</P>
<P class="p1122 ft18">319</P>
</DIV>
<DIV id="page_310">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft32">Förväntad utveckling och konsekvens för dagens specialskola</P>
<P class="p77 ft9">Specialskolorna har fått många förfrågningar från hemkommuner och vårdnadshavare om möjligheten att vara deltidselev. Utveck- lingen och behovet framöver, när det gäller deltidselever, uppges öka om verksamheten genom författningsstöd permanentas. Hällsboskolan, som i dag inte tar emot deltidselever, uppskattar att <NOBR>10–30</NOBR> procent av skolans nuvarande elever kommer att välja deltid i stället för heltid i specialskolan om det blir möjligt att välja.</P>
<P class="p66 ft9">Specialskolans <SPAN class="ft26">nuvarande verksamhet </SPAN>vid en ökad utveckling av antalet deltidselever bedöms påverkas på flera plan. Det uppges att det krävs en gemensam fortbildning och ett kunskapsutbyte hos personal både i hemkommunen och i specialskolorna. Det kommer att ställas krav på nya arbetssätt och helt andra krav på skolans personal. Specialskolans boende uppges behöva en beredskap för att ta emot deltidselever.</P>
<P class="p66 ft9">Från flertalet specialskolor uttrycks <SPAN class="ft26">vissa farhågor </SPAN>inför en ökning av deltidselever. Det kan skapa en oro i befintliga klasser som kan påverka undervisning, trygghet och studiero. En special- skola anser att om deltidselever finns i separata grupper i skolan upplever de sig inte delaktiga, medan en annan specialskola uttrycker att om efterfrågan blir stor så måste de skapa särskilda klasser för deltidseleverna. Ekeskolan, som i dag inte har deltidselever, anser att det inte heller i framtiden kommer att finnas elever som kan vara aktuella som deltidselever. Skolan bedömer att dess verksamhet kan komma att påverkas negativt om den får fler skolformer att förhålla sig till.</P>
<P class="p1123 ft18">320</P>
</DIV>
<DIV id="page_311">
<P class="p1040 ft19">Bilaga 6</P>
<P class="p121 ft8">Utredningens enkät</P>
<P class="p91 ft31">Enkätfrågor till specialskolor angående ”deltidselever”</P>
<P class="p1124 ft9">1 a. Hur många elever har under läsåret 2009/2010 deltagit delvis i undervisningen som ”deltidselev”?</P>
<P class="p1022 ft33"><SPAN class="ft9">b.</SPAN><SPAN class="ft183">Vad avser du med ”deltidselev” och var anser du att gränsen går mellan ”studiebesök” i specialskolan och ”deltidselev”?</SPAN></P>
<P class="p1125 ft9"><SPAN class="ft14">c.</SPAN><SPAN class="ft46">Vad är syftet – målet för ”deltidseleven”?</SPAN></P>
<P class="p1022 ft33"><SPAN class="ft9">d.</SPAN><SPAN class="ft184">Beskriv under hur långa perioder ”deltidseleverna” brukar komma till skolan och delta i verksamheten (ex. tre dagar per vecka under en termin / läsår).</SPAN></P>
<P class="p1126 ft33">3. Vilka kategorier av elever har deltagit i deltidsundervisningen? Beskriv utifrån funktionsnedsättning och om det finns något annat kriterium som gör att de är ”deltidselever”.</P>
<P class="p1126 ft33">4 a. För hur lång tidsperiod tecknas avtal med hemkommunen för ”deltidseleven” (ex. termin / läsår)?</P>
<P class="p1125 ft9"><SPAN class="ft9">b.</SPAN><SPAN class="ft41">Hur har kostnaden beräknats för eleven?</SPAN></P>
<P class="p1022 ft33"><SPAN class="ft14">c.</SPAN><SPAN class="ft185">Hur ser ansvarsfördelningen ut (ex. betyg, utvecklingssamtal, kontroll av närvaro)?</SPAN></P>
<P class="p1125 ft9"><SPAN class="ft9">d.</SPAN><SPAN class="ft41">Vilken kursplan följs när eleven är i specialskolan?</SPAN></P>
<P class="p1127 ft33">5. Hur tror du att utvecklingen kommer att vara framöver när det gäller antalet ”deltidselever” om verksamheten permanentas?</P>
<P class="p1128 ft9">b. Hur bedömer du att detta kommer att påverka din verksamhet?</P>
<P class="p1129 ft18">321</P>
</DIV>
<DIV id="page_312">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Bilaga 6</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft9"><SPAN class="ft9">6.</SPAN><SPAN class="ft41">Vilka kategorier av elever tror du kan komma att bli aktuella för ”deltidsundervisning” i framtiden? Beskriv utifrån funktions- nedsättning och eventuella andra kriterier som gör att de kan vara aktuella som ”deltidselever”.</SPAN></P>
<P class="p566 ft9"><SPAN class="ft9">7.</SPAN><SPAN class="ft41">Övrigt som du vill tillägga.</SPAN></P>
<P class="p1130 ft18">322</P>
</DIV>
<DIV id="page_313">
<P class="p1040 ft19">Bilaga 7</P>
<P class="p1131 ft156">Beräkningar av vissa ekonomiska konsekvenser</P>
<P class="p1132 ft33">I bilagan redovisas beräkningar som ligger till grund för de ekonomiska konsekvenser av utredningens förslag om en nioårig skolplikt och om deltidsutbildning.</P>
<P class="p1108 ft31">En nioårig skolplikt</P>
<P class="p1079 ft9">Beräkningarna utgår ifrån antagandet att förhållandet mellan antal årsarbetare och elever är linjärt. Utredningen utgår från detta antagande eftersom personalantalet i specialskolan har följt elevutvecklingen relativt linjärt under de senaste årens nedgång i elevantalet. I beräkningen av det förväntade minskade personal- behovet utgår utredningen från Specialpedagogiska skolmyndig- hetens uppgifter om antalet årsarbetare per specialskola enligt myndighetens kvalitetsredovisning för år 2009. Utredningen använder vidare ett medelvärde för antalet elever som läser i årskurs 10 i regionskolorna baserat på läsåren 2005/06 till 2009/10. Beräkningar av minskade intäkter baseras på de av regeringen fastställda ersättningsnivåerna för år 2011. Vidare utgår utred- ningen från en beräknad driftskostnad per årsarbetare på cirka 750 000 kronor. Detta belopp är baserat på ett medelvärde av den av Specialskolemyndigheten redovisade driftskostnaden per års- arbetare för år 2007 och motsvarande kostnad för Specialpedago- giska skolmyndighetens personal år 2009. Ett medelvärde används eftersom driftskostnaden historiskt har varit lägre i den tidigare Specialskolemyndigheten än i Specialpedagogiska institutet. Beräk- ningen utgår vidare från att alla hemkommuner med elever i specialskolan betalar samma ersättning.</P>
<P class="p1133 ft18">323</P>
</DIV>
<DIV id="page_314">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330314x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p19 ft19">Bilaga 7</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1134 ft32">Scenario 1 – alla elever i de regionala specialskolorna fullföljer på nio år</P>
<P class="p1135 ft90">Tabell 1 Beräkning av kostnads- och intäktsförändringar – scenario 1</P>
<P class="p1136 ft90">Elever och årsarbetare</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55">
<TR>
<TD class="tr4 td266"><P class="p19 ft90">Minskning av antalet elever i årskurs 10</P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p449 ft90">66</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td266"><P class="p19 ft90">Årsarbetare per elev (ÅA/elev)</P></TD>
<TD class="tr9 td129"><P class="p449 ft90">0,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td266"><P class="p19 ft90">Beräknat minskat behov av årsarbetare</P></TD>
<TD class="tr5 td129"><P class="p449 ft90">57</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td266"><P class="p19 ft90">Genomsnittlig driftskostnad per årsarbetare (tkr)</P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p449 ft90">750</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td266"><P class="p19 ft90">Beräknad minskning av personalkostnader/år (tkr)</P></TD>
<TD class="tr5 td129"><P class="p449 ft90">+ 42 600</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td266"><P class="p19 ft90">Kostnader för utökad garanterad undervisningstid</P></TD>
<TD class="tr5 td129"><P class="p449 ft90">- 4 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td267"><P class="p19 ft186"> </P></TD>
<TD class="tr21 td268"><P class="p19 ft186"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td267"><P class="p19 ft90">Minskade intäkter från kommuner</P></TD>
<TD class="tr5 td268"><P class="p449 ft90">Belopp (tkr)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td266"><P class="p19 ft90">2010 års ersättningsnivå</P></TD>
<TD class="tr36 td129"><P class="p449 ft90">- 15 400</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td267"><P class="p19 ft186"> </P></TD>
<TD class="tr21 td268"><P class="p19 ft186"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td267"><P class="p19 ft90">Skillnad nettokostnader för staten</P></TD>
<TD class="tr5 td268"><P class="p449 ft90">Belopp (tkr)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td266"><P class="p19 ft90">2010 års ersättningsnivå</P></TD>
<TD class="tr36 td129"><P class="p449 ft90">+ 23 200</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td267"><P class="p19 ft186"> </P></TD>
<TD class="tr21 td268"><P class="p19 ft186"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1137 ft188"><SPAN class="ft187">Källa</SPAN>: Officiell statistik, Skolverket; Specialpedagogiska skolmyndigheten<SPAN class="ft187">, Kvalitetsredovisning för skolor 2009 </SPAN>och <SPAN class="ft187">Årsredovisning 2009; </SPAN>Specialskolemyndigheten, <SPAN class="ft187">Årsredovisning 2007; </SPAN>utredningens beräkningar<SPAN class="ft187">.</SPAN></P>
<P class="p1138 ft39">Scenario 2 – 60 procent av eleverna i de regionala specialskolorna fullföljer på nio år</P>
<P class="p421 ft90">Tabell 2 Beräkning av kostnads- och intäktsförändringar – scenario 2</P>
<P class="p1136 ft90">Elever och årsarbetare</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56">
<TR>
<TD class="tr4 td269"><P class="p19 ft90">Antal elever i åk 10 om 60 % avslutar i åk 9</P></TD>
<TD class="tr4 td45"><P class="p449 ft90">26</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td269"><P class="p19 ft90">Årsarbetare totalt (ÅA/elev)</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p449 ft90">0,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td269"><P class="p19 ft90">Antal ÅA för beräknat antal elever i åk 10</P></TD>
<TD class="tr5 td45"><P class="p539 ft90">23</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td269"><P class="p19 ft91">Beräknat minskat behov av årsarbetare jämfört med nuvarande antal</P></TD>
<TD class="tr5 td45"><P class="p449 ft90">34</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td269"><P class="p19 ft90">Genomsnittlig driftskostnad per årsarbetare (tkr)</P></TD>
<TD class="tr4 td45"><P class="p449 ft90">750</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td269"><P class="p19 ft90">Beräknad minskning av personalkostnader/år (tkr)</P></TD>
<TD class="tr5 td45"><P class="p449 ft90">+ 25 600</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td269"><P class="p19 ft90">Kostnader för utökad garanterad undervisningstid</P></TD>
<TD class="tr5 td45"><P class="p449 ft90">- 4 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td270"><P class="p19 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p19 ft189"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td270"><P class="p19 ft90">Minskade intäkter från kommuner</P></TD>
<TD class="tr5 td165"><P class="p449 ft90">Belopp (tkr)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td269"><P class="p19 ft96">2010 års ersättningsnivå</P></TD>
<TD class="tr14 td45"><P class="p449 ft96">- 9 200</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td270"><P class="p19 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p19 ft189"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td270"><P class="p19 ft90">Skillnad nettokostnader för staten</P></TD>
<TD class="tr5 td165"><P class="p449 ft90">Belopp (tkr)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td269"><P class="p19 ft96">2010 års ersättningsnivå</P></TD>
<TD class="tr14 td45"><P class="p449 ft96">+ 12 300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td270"><P class="p19 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p19 ft189"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1139 ft188"><SPAN class="ft187">Källa</SPAN>: Officiell statistik, Skolverket; Specialpedagogiska skolmyndigheten<SPAN class="ft187">, Kvalitetsredovisning för skolor 2009 </SPAN>och <SPAN class="ft187">Årsredovisning 2009</SPAN>; Specialskolemyndigheten, <SPAN class="ft187">Årsredovisning 2007</SPAN>; utredningens beräkningar.</P>
<P class="p1140 ft18">324</P>
</DIV>
<DIV id="page_315">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330315x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr14 td258"><P class="p19 ft19">SOU 2011:30</P></TD>
<TD class="tr14 td259"><P class="p19 ft23">Bilaga 7</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p709 ft31">Kostnaden för deltidsutbildning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57">
<TR>
<TD class="tr16 td130"><P class="p19 ft90">Tabell 3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td271"><P class="p712 ft91">Kostnad för deltidselev</P></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p19 ft190"> </P></TD>
<TD class="tr16 td88"><P class="p19 ft190"> </P></TD>
<TD class="tr16 td272"><P class="p19 ft190"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td139"><P class="p19 ft191"> </P></TD>
<TD class="tr30 td178"><P class="p19 ft191"> </P></TD>
<TD class="tr30 td178"><P class="p19 ft191"> </P></TD>
<TD class="tr30 td273"><P class="p19 ft191"> </P></TD>
<TD class="tr30 td159"><P class="p19 ft191"> </P></TD>
<TD class="tr30 td274"><P class="p19 ft191"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td130"><P class="p19 ft190"> </P></TD>
<TD class="tr9 td180"><P class="p46 ft90">Ersättning</P></TD>
<TD class="tr9 td180"><P class="p1141 ft94">Kostnad/dag</P></TD>
<TD class="tr9 td61"><P class="p1142 ft93">Kostnad/vecka</P></TD>
<TD class="tr9 td88"><P class="p46 ft90">Antal</P></TD>
<TD class="tr9 td272"><P class="p449 ft94">Totalt per år</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td130"><P class="p19 ft190"> </P></TD>
<TD class="tr9 td180"><P class="p46 ft91">heltidselev</P></TD>
<TD class="tr9 td180"><P class="p1141 ft90">(SEK)</P></TD>
<TD class="tr9 td61"><P class="p1142 ft90">(SEK)</P></TD>
<TD class="tr9 td88"><P class="p46 ft93">veckor/år</P></TD>
<TD class="tr9 td272"><P class="p449 ft90">(SEK)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td130"><P class="p19 ft192"> </P></TD>
<TD class="tr14 td180"><P class="p46 ft96">per år</P></TD>
<TD class="tr14 td180"><P class="p19 ft192"> </P></TD>
<TD class="tr14 td61"><P class="p19 ft192"> </P></TD>
<TD class="tr14 td88"><P class="p19 ft192"> </P></TD>
<TD class="tr14 td272"><P class="p19 ft192"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td139"><P class="p19 ft190"> </P></TD>
<TD class="tr4 td178"><P class="p46 ft90">(SEK)</P></TD>
<TD class="tr4 td178"><P class="p19 ft190"> </P></TD>
<TD class="tr4 td273"><P class="p19 ft190"> </P></TD>
<TD class="tr4 td159"><P class="p19 ft190"> </P></TD>
<TD class="tr4 td274"><P class="p19 ft190"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td130"><P class="p19 ft90">Värdkommun</P></TD>
<TD class="tr9 td180"><P class="p46 ft193">79 740</P></TD>
<TD class="tr9 td180"><P class="p1141 ft90">450</P></TD>
<TD class="tr9 td61"><P class="p1142 ft90">2 250</P></TD>
<TD class="tr9 td88"><P class="p46 ft90">4</P></TD>
<TD class="tr9 td272"><P class="p449 ft90">9 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td130"><P class="p19 ft96">(2011)</P></TD>
<TD class="tr14 td180"><P class="p19 ft192"> </P></TD>
<TD class="tr14 td180"><P class="p19 ft192"> </P></TD>
<TD class="tr14 td61"><P class="p19 ft192"> </P></TD>
<TD class="tr14 td88"><P class="p19 ft192"> </P></TD>
<TD class="tr14 td272"><P class="p19 ft192"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td130"><P class="p19 ft90">Övrig</P></TD>
<TD class="tr4 td180"><P class="p46 ft193">232 880</P></TD>
<TD class="tr4 td180"><P class="p1141 ft90">1 300</P></TD>
<TD class="tr4 td61"><P class="p1142 ft90">6 500</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p46 ft90">4</P></TD>
<TD class="tr4 td272"><P class="p449 ft90">26 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td130"><P class="p19 ft96">kommun</P></TD>
<TD class="tr14 td180"><P class="p19 ft192"> </P></TD>
<TD class="tr14 td180"><P class="p19 ft192"> </P></TD>
<TD class="tr14 td61"><P class="p19 ft192"> </P></TD>
<TD class="tr14 td88"><P class="p19 ft192"> </P></TD>
<TD class="tr14 td272"><P class="p19 ft192"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td130"><P class="p19 ft90">(2011)</P></TD>
<TD class="tr36 td180"><P class="p19 ft190"> </P></TD>
<TD class="tr36 td180"><P class="p19 ft190"> </P></TD>
<TD class="tr36 td61"><P class="p19 ft190"> </P></TD>
<TD class="tr36 td88"><P class="p19 ft190"> </P></TD>
<TD class="tr36 td272"><P class="p19 ft190"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td130"><P class="p19 ft90">Utredningens</P></TD>
<TD class="tr4 td180"><P class="p46 ft193">300 000</P></TD>
<TD class="tr4 td180"><P class="p1141 ft90">1 685</P></TD>
<TD class="tr4 td61"><P class="p1142 ft90">8 427</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p46 ft90">4</P></TD>
<TD class="tr4 td272"><P class="p449 ft90">34 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td130"><P class="p19 ft96">förslag steg 1</P></TD>
<TD class="tr14 td180"><P class="p19 ft192"> </P></TD>
<TD class="tr14 td180"><P class="p19 ft192"> </P></TD>
<TD class="tr14 td61"><P class="p19 ft192"> </P></TD>
<TD class="tr14 td88"><P class="p19 ft192"> </P></TD>
<TD class="tr14 td272"><P class="p19 ft192"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td130"><P class="p19 ft90">Utredningens</P></TD>
<TD class="tr4 td180"><P class="p46 ft193">550 000</P></TD>
<TD class="tr4 td180"><P class="p1141 ft90">3 090</P></TD>
<TD class="tr4 td61"><P class="p1142 ft90">15 449</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p46 ft90">4</P></TD>
<TD class="tr4 td272"><P class="p449 ft90">62 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td130"><P class="p19 ft90">förslag steg 2</P></TD>
<TD class="tr36 td180"><P class="p19 ft190"> </P></TD>
<TD class="tr36 td180"><P class="p19 ft190"> </P></TD>
<TD class="tr36 td61"><P class="p19 ft190"> </P></TD>
<TD class="tr36 td88"><P class="p19 ft190"> </P></TD>
<TD class="tr36 td272"><P class="p19 ft190"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1143 ft91"><SPAN class="ft98">Källa</SPAN>: Utredningens beräkningar<SPAN class="ft9">.</SPAN></P>
<P class="p1144 ft18">325</P>
</DIV>
<DIV id="page_316">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330316x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft194">Statens offentliga utredningar 2011</P>
<P class="p1145 ft7">Kronologisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p1146 ft89"><SPAN class="ft195">1.</SPAN><SPAN class="ft196">Svart på vitt – om jämställdhet i akademin. U.</SPAN></P>
<P class="p1147 ft89"><SPAN class="ft195">2.</SPAN><SPAN class="ft196">Välfärdsstaten i arbete. Inkomsttrygghet och omfördelning med incitament till arbete. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1148 ft89"><SPAN class="ft195">3.</SPAN><SPAN class="ft196">Sanktionsavgifter på trygghetsområdet. S.</SPAN></P>
<P class="p1149 ft89"><SPAN class="ft195">4.</SPAN><SPAN class="ft196">Genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar i svensk rätt. N.</SPAN></P>
<P class="p1150 ft89"><SPAN class="ft195">5.</SPAN><SPAN class="ft196">Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige. A.</SPAN></P>
<P class="p1151 ft89"><SPAN class="ft195">6.</SPAN><SPAN class="ft196">Missbruket, Kunskapen, Vården. Missbruksutredningens forskningsbilaga. S.</SPAN></P>
<P class="p1152 ft89"><SPAN class="ft195">7.</SPAN><SPAN class="ft196">Transporter av frihetsberövade. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1148 ft89"><SPAN class="ft195">8.</SPAN><SPAN class="ft196">Den framtida gymnasiesärskolan</SPAN></P>
<P class="p1153 ft89">– en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning. U.</P>
<P class="p1148 ft89"><SPAN class="ft195">9.</SPAN><SPAN class="ft196">Barnen som samhället svek.</SPAN></P>
<P class="p1154 ft89">Åtgärder med anledning av övergrepp och allvarliga försummelser i samhällsvården. S.</P>
<P class="p425 ft89"><SPAN class="ft195">10.</SPAN><SPAN class="ft87">Antidopning Sverige.</SPAN></P>
<P class="p1155 ft89">En ny väg för arbetet mot dopning. Ku.</P>
<P class="p1156 ft89"><SPAN class="ft195">11.</SPAN><SPAN class="ft87">Långtidsutredningen 2011. Huvud- betänkande. Fi.</SPAN></P>
<P class="p425 ft89"><SPAN class="ft195">12.</SPAN><SPAN class="ft87">Medfinansiering av transportinfrastruktur</SPAN></P>
<P class="p1157 ft89">– utvärdering av förhandlingsarbetet jämte överväganden om brukaravgifter och lånevillkor. N.</P>
<P class="p425 ft89"><SPAN class="ft195">13.</SPAN><SPAN class="ft87">Uppföljning av signalspaningslagen. Fö.</SPAN></P>
<P class="p1158 ft89"><SPAN class="ft195">14.</SPAN><SPAN class="ft87">Kunskapsläget på kärnavfalls- området 2011 – geologin, barriärerna, alternativen. M.</SPAN></P>
<P class="p425 ft89"><SPAN class="ft195">15.</SPAN><SPAN class="ft87">Rehabiliteringsrådets slutbetänkande. S.</SPAN></P>
<P class="p1159 ft198"><SPAN class="ft195">16.</SPAN><SPAN class="ft197">Allmän skyldighet att hjälpa nödställda? Ju.</SPAN></P>
<P class="p425 ft89"><SPAN class="ft195">17.</SPAN><SPAN class="ft87">Förvar. Ju.</SPAN></P>
<P class="p425 ft89"><SPAN class="ft195">18.</SPAN><SPAN class="ft87">Strålsäkerhet – gällande rätt i ny form. M.</SPAN></P>
<P class="p425 ft89"><SPAN class="ft195">19.</SPAN><SPAN class="ft87">Tid för snabb flexibel inlärning. U.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p1160 ft89"><SPAN class="ft195">20.</SPAN><SPAN class="ft87">Dataskydd vid europeiskt polisiärt och straffrättsligt samarbete. Dataskyddsrambeslutet, Europolanställdas befattning med hemliga uppgifter. Ju.</SPAN></P>
<P class="p409 ft89"><SPAN class="ft195">21.</SPAN><SPAN class="ft87">Utrikesförvaltning i världsklass. UD.</SPAN></P>
<P class="p425 ft89"><SPAN class="ft195">22.</SPAN><SPAN class="ft87">Spirit of Innovation. UD.</SPAN></P>
<P class="p1161 ft89"><SPAN class="ft195">23.</SPAN><SPAN class="ft87">Revision av livsmedelskedjans kontroll- myndigheter. L.</SPAN></P>
<P class="p425 ft89"><SPAN class="ft195">24.</SPAN><SPAN class="ft87">Sänkt restaurang- och cateringmoms. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1162 ft89"><SPAN class="ft195">25.</SPAN><SPAN class="ft87">Utökat polissamarbete i Norden och EU. Ju.</SPAN></P>
<P class="p425 ft89"><SPAN class="ft195">26.</SPAN><SPAN class="ft87">Studiemedel för gränslös kunskap. U.</SPAN></P>
<P class="p1163 ft89"><SPAN class="ft195">27.</SPAN><SPAN class="ft87">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. – En bit på väg. N.</SPAN></P>
<P class="p409 ft89"><SPAN class="ft195">28.</SPAN><SPAN class="ft87">Cirkulär migration och utveckling</SPAN></P>
<P class="p1155 ft89"><SPAN class="ft89">–</SPAN><SPAN class="ft199">förslag och framåtblick. Ju.</SPAN></P>
<P class="p425 ft89"><SPAN class="ft195">29.</SPAN><SPAN class="ft87">Samlat, genomtänkt och uthålligt?</SPAN></P>
<P class="p1164 ft89">En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter <NOBR>2006–2009.</NOBR> + Lättläst + Daisy + Punkt- skrift. A.</P>
<P class="p425 ft89"><SPAN class="ft195">30.</SPAN><SPAN class="ft87">Med rätt att välja</SPAN></P>
<P class="p1165 ft89"><SPAN class="ft89">–</SPAN><SPAN class="ft199">flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp. U.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_317">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GZB330317x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft194">Statens offentliga utredningar 2011</P>
<P class="p1145 ft7">Systematisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft200">Justitiedepartementet</P>
<P class="p10 ft89">Transporter av frihetsberövade. [7]</P>
<P class="p1166 ft198">Allmän skyldighet att hjälpa nödställda? [16] Förvar. [17]</P>
<P class="p1167 ft89">Dataskydd vid europeiskt polisiärt och straff- rättsligt samarbete. Dataskyddsrambeslutet, Europolanställdas befattning med hemliga uppgifter. <SPAN class="ft5">[20]</SPAN></P>
<P class="p0 ft89">Utökat polissamarbete i Norden och EU. [25]</P>
<P class="p11 ft89">Cirkulär migration och utveckling</P>
<P class="p1168 ft89">– förslag och framåtblick. [28]</P>
<P class="p1 ft200">Utrikesdepartementet</P>
<P class="p1169 ft198">Utrikesförvaltning i världsklass. [21] Spirit of Innovation. [22]</P>
<P class="p1 ft200">Försvarsdepartementet</P>
<P class="p10 ft89">Uppföljning av signalspaningslagen. [13]</P>
<P class="p9 ft200">Socialdepartementet</P>
<P class="p11 ft89">Sanktionsavgifter på trygghetsområdet. [3]</P>
<P class="p1170 ft89">Missbruket, Kunskapen, Vården. Missbruksutredningens forskningsbilaga. [6]</P>
<P class="p11 ft89">Barnen som samhället svek.</P>
<P class="p1171 ft89">Åtgärder med anledning av övergrepp och allvarliga försummelser i samhällsvården. [9]</P>
<P class="p10 ft89">Rehabiliteringsrådets slutbetänkande. [15]</P>
<P class="p1 ft200">Finansdepartementet</P>
<P class="p10 ft89">Välfärdsstaten i arbete.</P>
<P class="p1172 ft89">Inkomsttrygghet och omfördelning med incitament till arbete. [2]</P>
<P class="p1173 ft89">Långtidsutredningen 2011. Huvudbetänkande. [11]</P>
<P class="p11 ft89">Sänkt restaurang- och cateringmoms. [24]</P>
<P class="p9 ft200">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p11 ft89">Svart på vitt – om jämställdhet i akademin. [1]</P>
<P class="p11 ft89">Den framtida gymnasiesärskolan</P>
<P class="p1174 ft89">– en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning. [8]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p1175 ft198">Tid för snabb flexibel inlärning. [19] Studiemedel för gränslös kunskap. [26]</P>
<P class="p11 ft89">Med rätt att välja</P>
<P class="p1176 ft89">– flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp. [30]</P>
<P class="p9 ft200">Landsbygdsdepartementet</P>
<P class="p1177 ft89">Revision av livsmedelskedjans kontroll- myndigheter. [23]</P>
<P class="p9 ft200">Miljödepartementet</P>
<P class="p11 ft89">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2011</P>
<P class="p1178 ft89">– geologin, barriärerna, alternativen. [14] Strålsäkerhet – gällande rätt i ny form. [18]</P>
<P class="p108 ft200">Näringsdepartementet</P>
<P class="p1179 ft89">Genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar i svensk rätt. [4]</P>
<P class="p11 ft89">Medfinansiering av transportinfrastruktur</P>
<P class="p1180 ft89">– utvärdering av förhandlingsarbetet jämte överväganden om brukaravgifter och lånevillkor. [12]</P>
<P class="p1181 ft89">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. – En bit på väg. [27]</P>
<P class="p1 ft200">Kulturdepartementet</P>
<P class="p10 ft89">Antidopning Sverige.</P>
<P class="p1168 ft89">En ny väg för arbetet mot dopning. [10]</P>
<P class="p9 ft200">Arbetsmarknadsdepartementet</P>
<P class="p1182 ft89">Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige. [5]</P>
<P class="p11 ft89">Samlat, genomtänkt och uthålligt?</P>
<P class="p1183 ft89">En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter <NOBR>2006–2009.</NOBR> + Lättläst + Daisy + Punkt- skrift. [29]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
GZB330SOU_2011__30.pdf2930122pdfMed rätt att väljahttps://data.riksdagen.se/fil/7DC3CDFC-E8BE-44FE-927C-36873F3A67DD